Detta är en tramsig sammanfattning av farmakologisk toxikologi till

© sideblow
toxikologi
Detta är en tramsig sammanfattning av farmakologisk toxikologi till stor
del inspirerad av den fantastiska boken Pharmacological Toxicology. Som
blivande farmacevt BÖR DU köpa den boken. Denna sammanfattning
skrevs runt 2007 och innehåller fortfarande en del felaktigheter- har du
uppdateringar? Maila [email protected]. Tack!
Toxikologiska grundbegrepp
2
Begreppen dos och dosering
2
Toxicitet kan ta sig olika utryck
3
Dos-effekt & dos-respons
3
Lite mer om dos-responskurvor
4
De beryktade fyra stegen
4
ADME
5
Mekanismer bakom celldöd
5
Processer som leder till celldöd
Toxicitet i luftvägarne
En massa skumma fosterskador
Fostersskadande läkemedel
Enzymomania den goda sjukdommen
Genotoxicitet
Njurtoxicitet
Många olika sorters mutationer
Levern
Kemisk carcinogenes
Olika sätt att katigorisera carcinogener
Bioaktivering
Cyklofosfamid n shizz
Finishing touches on bioaktivering
De akuta förgiftningarna
Behandlingsgången vid akut-tox
Några verkningsmekanismer
Äntligen regulatorisk toxikologi
Indragna läkemedel
Akut toxiska ämnen och antidoter
Läkemedelsmetabolism
Några olika sköna enzymer
Den okristliga evolutionen
Några endogent aktiva CYP’ar
6
7
8
9
10
11
12
12
13
14
14
15
15
16
16
16
17
18
19
19
20
20-21
21
22
TOXIKOLOGISKA
grundbegrepp
De tre gyllene lådor af toxicologia
Beskrivande toxikologi identifierar
och beskriver kemikaliers inneboende
toxikologiska egenskaper = toxikologisk
profil.
Utförs av: INDUSTRIN
Mekatistisk toxikologi identifierar och
beskriver hur och varför toxikologiska
effekter uppkommer.
Utförs av: INDUSTRIN & ACADEMIA
BEGREPPEN
dos och dosering
DOSERING (eng. dosage) kan uttryckas i
exempelvis [mg/kg kroppsvikt/dag]. Alltså
dos per tidsenhet.
DOS (eng. dose) är ett centralt men
multifacetterat begrepp. Kan uttryckas
[mg/kg kroppsvikt] eller [mmol/kg
kroppsvikt]
Exponeringsnivå
Halt av ett ämne i luft, dricksvatten, föda, läkemedel, jord etc.
Intagen mängd
Dos eller dosering
Absorberad mängd
Systemdos, intern dos eller halt i blod
Vävnadsdos
Halt i CNS, lever, njure, fettvävnad eller liknande.
Måldos
Biologiskt effektiv dos. Farmakologisk måldos är den dos som ger farmakoligisk effekt. Koncentrationen vid en specifik
receptor. Måldosen avgörs av biotillgänglighet, ADME,
individuella skillnader mm.
Tillämpad toxikologi kallas även analytisk
toxikologi. Använder samlad kunskap om
kemikalier för att göra riskbedömningar,
säkerhetsvärderingar och dylikt.
Calle 7 år, Falun
Bor i ett område där jorden som innehåller
1000 mg Pb/kg (exponeringsdos)
Äter omkring 50 g jord/dag, som innehåller
x mg Pb (intagen mängd)
Dock påträffas inga förhöjda blyvärden i
Calles blod (absorberad mängd)
Utförs av: MYNDIGHETER
-2-
TOXICITET
NÅGRA KURVOR SOM BESKRIVER
kan ta sig olika utryck
dos-effekt & dos-respons
Skador i organ med hög förmåga till
kompensatorisk cellproliferation är oftare
reversibla (typ njure och lever). Medan de
som inte har lika bra cellnybildningsförmåga
ofta får irreversibla skador (typ CNS).
Ärftligt betingad avvikande känslighet.
TD 50
Omedelbar - Fördröjd
Akuta effekter oftast direkt i samband med
enstaka exponering. Sent uppträdande, ofta
upprepade exponeringar under lång tid.
Exempel: radon → 20-30 år → lungcancer .
Hur stor effekt individen (djuret) uppvisar vid olika doser.
Effekten kan exempelvis vara halten av något leverenzym.
Skalan blir då exempelvis en koncentration eller procent av
maximal effekt.
X-axeln är ofta logaritmerad för att kunna inbegripa ett
större dos-omfång.
log dos [mg/kg]
Dos - Respons
Lokal - Systemisk
Exempel på organ som drabbas av lokal
toxicitet (beroende på administrationsform)
är ögon, hud och mag-tarm-kanalen.
Organ som drabbas av systemisk toxicitet är
CNS, lever, njurar och blodbildande organ,
mfl. En kombination av både lokal och
systemisk effekt kan uppkomma när huden
utsätts för stark syra. Frätskada (lokal) och
elektrolytbalansen rubbas (systemisk), vilket
kan leda till njurskada. Ormbett är ett annat
exempel.
Dos - Effekt
respons
Vissa toxiska effekter är per defi nition
irreversibla, som död, cancer, mutagenes och
miss-bildning.
Idiosynkrasi
antal människor
Reversibel - Irreversibel
effekt
Toxicitet är ett mycket svårdefinierat begrepp. Att ens försöka definiera det skulle vara att spela rysk roulett
med sin akademiska karriär
En minoritet av befolkningen (siffrorna är påhittade)
är extremt känsliga eller okänsliga p.g.a idiosynkrasi.
Toleransutveckling
Kan uppkomma om..
1) mindre substans når kritisk receptor
2) vävnaden får ökad motståndskraft,
exempelvis då metalltionin bildas för att
komplexbinda Cd2+
log dos [mg/kg]
Alltid dikotom skala - 1 eller 0, respons eller ingen respons.
När dessa allt-eller-inget-data läggs ihop för en hel
population framträder en sigmoid kurva (om ämnet har
tröskelvärde). Responsen kan antingen vara naturligt
dikotom - t.ex. leverförändringar eller inga förändringar.
Men även kontinuerliga skalor kan omvandlas till dikotoma
skalor genom att man sätter upp ett tröskelvärde.
Exempelvis: när ALAT är > 1,0 = positiv respons, alla
andra värden = negativ respons.
Interaktioner mellan kemikalier
Samtidig administrering av två kemikalier kan
leda till..
1) att kemikalierna interagerar direkt med
varandra, vilket kan påverka kinetik eller
metabolism.
2) att organismens respons påverkas om
ämnena binder samma receptor. Kan ge en
additiv, synergistisk, eller antagonistisk effekt.
Tröskeldos finns. Gäller de
flesta gifter
-3-
Tröskeldos saknas, ex. vissa
genotoxiska carcinogener
T.ex. syre, vatten
LITE MER OM
DE BERYKTADE
dos-responskurvor
fyra stegen
vid utvärdering av toxikologiska verkningsmekanismer
1 delivery
Från djurexperimentella (eller invitro) tox-tester kan man utläsa väldigt många värden.
ADME. Involverar det toxiska ämnets toxikokinetik och
metabolism. Molekylens biotillgänglighet har stor betydelse.
TD50 Toxic Dose 50%. Den dos då halva populationen drabbas av en speciell toxicitet.
ED50 Effective Dose 50%. Önskvärd farmakologisk effekt (finns ej för miljögifter o. dyl)
TD50 för olika skador samt ungefärliga tröskeldoser för olika toxiska effekter.
LD50 Lethal Dose 50%. Den dos då halva populationen dör.
2 interaktion med målmolekyl
Kovalent bindning, reversibel receptorbindning eller inkorprering i
endogena molekyler exempelvis. Den kovalenta bidningen är viktigast för
kemikalieinduserad toxicitet.
TI Terapeutiskt Index som kan defi nieras som LD50/ED50
NOAEL No Observed Adverse Effect Level, alltså den högsta dosen i experimentet
3 förändrad cellfunktion
som inte gav observerbar tox. effekt jmf. kontrollgruppen
Resultatet av en förändrad cellfunktion beror på vilken sorts förändring det
handlar om. Det kan hända att cellen själv inte tar skada av förändringen utan
exempelvis bara producerar mindre mängder av ett visst protein - men att denna
minskning ändå är ödesdiger för organismen. Detsamma gäller om cell-cellsignaleringen förändras, exempelvis mella neuron. Dessa båda exempel kan vara
svåra att upptäcka i in vitro-studier.
LOAEL Lowest Observed Adverse Effect Level, alltså lägsta dosen som gav upphov
till observerbar tox. effekt jmf. kontrollgruppen.
MOS - Margin Of Safety, kan definieras som LD1/ED99 (vanligt inom LM-toxikologi)
eller NOAEL/faktisk exponeringsnivå.
4 reparationsmekanismer
Cellerna kan försvara sig mot angrepp på olika nivåer.
Vävnadsnivå: apoptos eller ökad cellproliferation
Cellulär nivå: regenerering av axoner vid t.ex. botulinumtox.
Molekylär nivå: olika DNA-reparationsmekanismer
-4-
ADME
Administration Distribution Metabolism Elimination
+ Kemiskfysikaliska egenskaper
(små, oladdade, fettlösliga)
+ Koncentration vid kontaktstället
+ Kontaktställets yta och
genomblödning
+ Distribution till målorgan
+ Aktiv intransport till målcell
+ Lipofilicitet
+ Bioaktivering till reaktiva
metaboliter och ev. biprodukter
+ Återabsorption
+ Depåer i t.ex. fettvävnad
+ Elimination i bröstmjölk
A
D
M
E
- Förstahandsmetabolism =
elimination från det systemiska
kretsloppet
- Kemiskfysikaliska egenskaper
(stora, laddade och/eller lipofoba)
- Distribution till övriga vävnader
- Bindning till plasmaproteiner
- Barriärer (blod-hjärn-)
MEKANISMER BAKOM
celldöd
Trots att mycket är olika mellan nekrotisk och apoptotisk celldöd, finns gemensamma drag
som nedsatt mitokondriefunktion p.g.a ökad permeabilitet i mitokondriens innermembran
förkortas MPT (membrane permeability transition). Flertalet kemikalier som dödar celler
genom nekrotisk celldöd kan också framkalla apoptotisk celldöd.
Nekrotisk celldöd
Apoptotisk celldöd
• Passiv process
• Spricker (cellinnehåll frisätts i vävnaden)
• Aktiv process
• Cellen delas upp i små apoptoskroppar
(cellinnehåll frisätts inte i vävnaden)
• Immunförsvaret aktiveras inte
Äfven känd som toxisk celldöd eller
okontrollerad celldöd. Nekrosen är vanlig
vid infektioner o.dyl. Primära metaboliska
rubbningar leder till att underhållet i cellen
försvagas och en ’bioenergetisk katastrof ’ i
cellen leder till själva nekrosen.
• Immunförsvaret aktiveras
Eller programerad/kontrollerad celldöd.
Apoptos är ett naturligtfenomen som är ett
viktigt inslag i:
1) fosterutvecklingen
2) immunförsvar
3) tumörutvecklings-skydd
Olika celltypers möjlighet att proliferera
- Detoxifiering
- Ökad hydrofilicitet
- Eliminering via njurar,
lever, lungor
Om ett organ eller en vävnad lider stor skada vid celldöd, så är dess förmåga att återhämta sig
beroenede av hur bra celltypen är på att proliferera.
Ständig proliferation
Som lätt kan börja dela sig
Huden
Slemhinnor (luftvägar, magetarmkanal)
Benmärg
Hepatocyter
Parenkymala celler i njuren
-5-
Som ej delarpå sig
(kan ej ersättas)
Neuroner (CNS)
Hjärtmuskelceller
Äggceller
När dör du?
http://www.death-clock.org
HUR TOXIKOLOGIN PÅVERKAS AV
TRE OLIKA PROCESSER SOM
leder till celldöd
Brist på ATP
ATP krävs för ett stort antal energikrävande
funktioner i alla celler (exempelvis uttransport
av Ca2+joner).
Mitokondriegifter är ämnen som stör ATPsyntesen. De finns några olika typer av
mitokondriegifter:
• De som stör H+ tillförseln till Leffes grill1
• De som stör transporten av elektroner i
Leffes grill1
• De som hämmar tillförsel av syre till
cytokromoxidas
• De som hämmar fosforyleringen av
ADP
• De som skadar mitokondriernas DNA
Mer om dessa fem punkter finns att läsa
i det gudomligt välgjorda kompendiet.
Alla dessa fem leder till ökade nivåer av AMP,
ADP och metaboliter, sam minskade nivåer
ATP.
1 Brist på ATP
2 Förhöjd i.c. Ca2+konc under lång tid
3 Överproduktion reaktivt syre eller kväve (ROS; RNS)
Förhöjd intracellulär
Ca2+koncentration under lång tid
Kemikalieinduceard ökning av ROS & RNS
Kalciumkoncentrationen i blod är låg men
i cellerna är den sjuuuukt låg. Att den behålls
sjuuuuukt låg är viktigt då många proteiner och
proteinfunktioner styrs av tillgången på Ca2+.
Eftersom [Ca2+]ic är så viktig finns en kontrollaparatur i cellen som håller koncentrationen
under uppsyn. Men toxiska ämnen kan störa
detta kontrollsystem genom att öka Ca2+flödet in
i cytoplasman eller genom att hämma utflödet,
vilket medför att kalciumkoncentationen skjuter
i höjden. Konsekvenser: membranskador,
celldöd, istid.
NADPH + H+
Ca
Ca2+ Ca2+
Ca2+
Ca2+ Ca2+
2+
Ca2+
Citroncyracykelns enzymer inhiberas.
Ca2+
Ca
Ca2+ Ca2+
2+
Ca
Ca2+
Leffes grill1 inhiberas
Ca2+
2
Syrebrist (hypoxi)
Ca
Mitokondrierna skadas eller inhiberas
ATP
celldöd
2+
Ca
Ca2+ Ca2+
Ca2+
Ca2+
Ca2+ Ca2+
2+
Ca2+
O
2+
Ca
Ca2+
Transporter för
att hålla stabil
kalciumkoncentration
i.c.
2+
Ca2+
NAD+
O2
aktiv molekyl som
utövar toxisk effekt
cytokrom 450reduktas
doxorubicinradikal
O2 aktiv molekyl som
utövar toxisk effekt
Vad avgör om det blir apoptos eller
nekros?
MPT
ATP-produktion
glykolys
nedbrytande processer 
Om det finns ATP kan cellen ”välja” att begå
apoptos.
Alla mitokondrier
Har fenomenet MPT  nekrotisk celldöd
Inte alla mitokondrier
omfattas av MPT  apoptotisk celldöd
Fåtal mitokondrier
omfattas av MPT livet går vidare
ATP-syntaset inhiberas
Olika orsaker till ATP-brist
1) Leffes grill kallas ibland även
elektrontransportkedjan.
doxorubicin
-6-
Överproduktion av ROS / RNS
Även i normalfallet bildas ROS (reaktiva syre
metaboliter/”fria radikaler”) men cellerna har
ett väl fungerande system för att oskadliggöra
ROS (SuperOxidDismutas, GSH, katalas mfl.)
När försvarssystemet hindras eller uppkomsten
av ROS är för stor för att kunna hanteras,
oxideras fettsyror, proteiner och DNA.
Eftersom organellers och cellers membran
bestpår av lipider leder lipidperoxidation - om
den får på gå länge - till att dessa delar eller hela
celler kolapsar.
Friska alveoler
Astma 168
TOXICITET I
Luftpassage hindras reversibelt genom att bronkmuskulaturen
kontraheras, bronkslemhinnan svulnar och ett segt slem produceras.
luftvägarne
Emfysem
bakterier
svampsporer
(tobaks)rök
(damm)partiklar
läkemedel gaser
mangan
NH3, SO2, Cl2 och andra gaser
större partiklar (>10μm)
Gradvis förstörelse av alveolväggen + Minskat antal elastiska fibrer =
förstorade alveoler.
I en frisk lunga omges alveoler och luftvägar av ett nätverk av elastiska
fibrer som hjälper till att bibehålla alveolernas form och elasticitet,
samt gör det lättare för personen att andas in och ut. Vid KOL frigörs
Emfysem-alveoler
proteiner som bryter ner dessa elastiska fibrer vilket dels resulterar i att
alveolerna kolapsar ihop till större alveolhåligheter och dels att andningen försvåras på grund
av ’stelhet’ i lungan.
Cancer-alveoler
Lungcancer
Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i västvärlden.
I Sverige registreras årligen knappt 3 000 nya fall av lungcancer, av vilka
90 procent avlider inom 5 år. Bäst prognos har patienter som opereras,
men dessa utgör <20 procent av fallen. Även bland opererade patienter är
recidivfrekvensen hög, och 5-årsöverlevnaden är ca 40 procent.
olösliga ämnen
små partiklar, ner till nano
flimmerhår
GI-trakten
slemlager
Försvarsmekanismer
krökt luftväg
cilier
makrofager
slem, hostreflex
(viss metabolism)
lättlösliga ämnen
Småcellig lungcancer
Massor med små och tätt packade cancerceller som snabbt sprider sig utanför själva lungan.
Icke-småcellig lungcancer
Adenokarcinom växer från körtlar i lugornas slemhinna.
Skivepitelcancer – börjar växa i bronkerna och bildas i skivepitelet
blodet
Pulmonell fibros
the system
Pulmonell fibros uppkommer då alveoler och interstitium fylls av bindväv.
Makrofager reagerar på vissa irritanter genom att frisätta tillväxtfaktorer och
cytokiner som får fiberoblaster att börja dela sig. Detta medför vanligen till
ickeproduktiv hosta och/eller andfåddhet. Lungan blir stel.
direkt till målorgan
Fibrotiska alveoler
ingen förstapassagemetabolism
ARDS Acute respiratory distress syndrome
Omfattande skador på alveolernas epitel leder till ökad permeabilitet
och inflöde av vätska till alveolerna. Överflödet av vätska kan leda till
hindrat lymfdränage och inaktiverad surfaktant. Detta kan i sin tur
medföra hindrat gasutbyte och livshotande syrebrist.
ARDS / ALI
pulmonell fibros
fosfolipidos KOL
2
hosta
4 28
69
135
ARDS-alveoler
Fosfolipidos 168
Störning i fosfolipidmetabolismen orsakar en abnormol fördelning av lipider i makrofager och alveoler.
Antal läkemedel som är kända för att orsaka olika luftvägstoxicitet.
-7-
EN MASSA SKUMMA
fosterskador
Viktiga skäl att studera
fosterskador
Missbildningar leder till
spontanaborter
Missbildningar förekommer i mer än hälften av
alla konceptioner. De flesta leder till spontana
aborter väldigt tidigt i fosterstadiet  kvinnan
är inte ens medveten om graviditeten.
Vad ger missbildning?
Genetiska anlag
Kromosomrubbningar i ägg-/spermiecellen
Infektioner
Bristsjukdom
Läkemedel
Vad ska vi kunna?
Varför känsligheten gentemot embryotoxiska
teratogena ämnen varierar under
graviteten.
Prekliniska säkerhetsvärderingar (se FASS)
Mekanismer  vävnadsnivå och cellulär nivå
som kan ge upphov till fosterskador.
Några kända fosterskadade ämnen (alkohol,
tobaksrökning, antiepileptika, retinoider mm.)
FASS gruppering av läkemedel
A – inga missbildningar under lång tids
prövning
B – ger fosterskador på djur
C – har reversibel farmakologisk effekt på
foster (andningsdepression mm.)
D – ger fosterskador (15-tal läkemedel)
Målorgan o målceller hos kvinna/man rörande
reproduktionstoxicitet (kursivt)
Reproduktionstoxicitet
 Män och kvinnor
 Utvecklings tox (developemental tox)
Bild 31.1 från hand out
Skadade könsceller under fosterstadiet (bildas
utanför fostret vandrar sedan in i fostret).
Mutationer i dessa får konsekvenser på
gametbildningen i den blivande individen.
• Betydelse av bristtillstånd ( folsyra, zink,
jod – struma, hjärnskador)
• Kemisk exponering större problem för fostret
än vad vi tror? Alkohol, rökning… bokstavssjukdommar.
• Kliniska problem: sjuk kvinna som blir gravid
(diabetiker, epilepsi etc.), gravid kvinna som
blir sjuk (ex. infektion)
Av DAMP-kids i Götet hade 36% rökande
morsor, medan 16% i kontrollgrupp (ickerök.)
hade DAMP.
Endpoints
slutresultat av fl era händelser
• Spermakvalitet, i västvärlden minskar
sädkvalitén pga. okänd anledning
• Fertilitet, time to fi rst pregnancy används
som mått vid tox.studier för olika
substanser.
• Spontanaborter, ex. arbetsmiljöexponeringar
• Missbildningar, missbildningsregister
• Låg födelsevikt, koppling t fosterskador
• Prematuritet,
• Perinatal dödlighet, plötslig spädbarnsdöd
(infant death), minskat pga. barn
sover på rygg mer och mer. Rökning ökar
risken för p.d.
• Transplacentär cancer
• Reproduktiv kapacitet hos avkomma,
Fostereffekter av rökning
• Halverad chans till befruktning (pga. att
blastocysten utsätts för toxiska ämen?)
• Risk för utomkvedshavandeskap =
blastocysten implanteras i äggledaren
• För tidig födsel
• Låg födelsevikt
• Låååååång lista.
En rökande kvinna förlorar fl er ägg än en ickerökande, pga apoptos av äggcellerna  tidigare
klimakterie.
-8-
Fosterutveckling
Under den allra första delen av
fosterutvecklingen delas cellerna upp sig i tre
cellskikt:
Ektoderm
 CNS
 Hud
Mesoderm
 Ben
 Brosk
 Bindväv
 Buskler
Edoderm
 Epitel i andningsvägar, tarmepitel
Neuralrörets vikning kan liknas vid ett papper
som viks och bildar ett rör. Efter 4 veckor fi
nns fortfarande en öppning framtill och baktill
neuroröret = främre och bakre neuroporen.
Om dessa inte sluts kan man få en avsaknad av
hjärna.
Om den bakre neuroporen inte sluts 
ryggmärgsbrock
Äggcellen har RNA med sig från modern,
som snabbt degraderas. Olika sorters
mRNA bildas av olika celler i fostret  olika
cellfunktioner. Under embryonalutveckligen är
samstämmighet/kordination mellan olika celler
väldigt viktig. Rubbningar i denna SYMFONI
leder till ovärdiga människor (typ CarlPhilip).
MÅNGA FINA
fostersskadande läkemedel
Retinoider
Vitamin A-liknande
Anti-acneläkemedel.
Kvinnan måste sluta med lm.
2 år innan hon skaffar barn.
Vitamin A från kött/mjölk,
omvandlas till all-transvitaminA-syra (vitamin
A-syra), via olika aldehyder.
Symtom
Platt ansikte, liten haka,
underutvecklat öra
(avsaknat i extremfall), grava
hjärnskador, assymetri i
ansikte.
Brist eller för stor förekomst
av vitamin A. Mödrar som
får vitamin A  ombildas
till vitamin A-syra  fostret
får för höga doser vitamin
A-syra  missbildningar.
Embryto bildar vitamin
A-syra i bakre delen av
hjärnan, och bryter ner den i
framhjärnan.
Detta leder till en gradient
i bakhjärnan. Halten
vitamin A-syra bestämmer
cellsegmentens öde /
funktion.
Orsak
Nervlistceller  finns
i fosterutveckligen .
Bildar delar av ansiktet i
normalfallet. Första gälbågen
bildar under och överkäke.
Örat bildas mellan första
och andra gälbågen. För lite
celler i detta område leder till
att ytterörat inte kan bildas 
avsaknad av öra.
Tymus bildas av
nervlistceller.
Bakhjärnan består av 7-8
olika segment som skickar
ut innerverande nervanor
till ansiktet (röstapparat,
spottkörtlar, ansiktsmuskler
mm) – kranialnerver.
Homeoboxgenergener
(hox-gener)
Har vitamin-A-syrareceptorer på sig. Styr
bildning av olika organ/
nerver.
För höga tillförda doser
vitamin A-syra 
missbildningar/felaktig
tillväxt
Alkohol
1. tillväxthämning
2. utvecklingshämning
3. ansiktsmissbildningar
Symtom
Minskad hjärna, kort näsa,
mycket tunnöverläpp, epikan
tusveck (ögonen), platt
mellanansikte
På det gyllene 1970-talet
upptäcktes detta. Under
denna tid gick folk i
allmänhet över till vettigare
droger.
Hydatoin
Symtom
Läpp-gomspalt, korta
fingrar, snedöghet, minskad
hjärnvolym=mikrocefali,
epikantusveck
Orsak
Teori 1: epoxidbildning
 epoxiderna är vävnadsskadande pga sin reaktivitet
Epoxidhydraktas gör att
epoxiden återbildas till
hydroxidgrupp
O
Trimetadion
Symtom
Kort nacke, V-formade
ögonbryn, kort haka, mm.
Valproinsyra
Symtom
Ryggmärgsbrock,
ansiktsmissbildningar
Orsak
V. hämmar slutning av
nervröret under den 4:e
veckan.
V. hämmar enzymet
histonacetylas (HDAC) som
deacetylerar histoner.
När histonerna förblir
acetylerade är DNAkedjan ”mer öppen” och
transkriptionsfaktorer kan
binda in lättare. Detta gör
att transkriptionsaktiviteten i
cellen störs/förändras.
Warafarin
Orsak
Svåra blödningar kan drabba
fostret, vilket kan resultera i
hjärnskador. Kondrodcytropi
kan även inträffa.
reaktiv epoxid
-9-
Talodimid
Misoprostol
Talidomid användes mot
graviditetsillamående
på1960-talet. Nu får det
endast skrivas ut mot
myelom hos personer >65år.
Symtom
Korta armar/ben.
Orsak
Fiberoblast Groth Factor
påverkas?
Integriner?
Ett 40-tal teorier finns.
Talidomid finns även i
R-form, som teoretiskt
inte skulle ge dessa skador
MEN racemat kommer
bildas i blodet, även om bara
R-formen tillförs.
En prostaglandinagonist som
används för att inducera
abort (i superkristna länder).
Fostren kan ’överleva’
abortförsöket men får då
ofta missbildade leder.
ACE-hämmare
ACE-hämmare kan gå över
placentan och sänker bt
hos fostret. Detta innebär
att njurar underutvecklas,
liksom lungorna.
Symtom
Anuri, hjärnan har inget
skyddande brosk eller
hudlager.
Östrogener
Vid stora mängder östradiol,
kan fostret få ökad risk
för vaginalcancer. Dessa
barn föds även för tidigt
pga. annorlunda form på
livmodern. Pojkfoster kan få
cystor i bitestiklarna.
Hormonstörande ämnen
DDT, PCB har en östrogen
effekt, men svag sådan
Testikelcancer är 5 ggr
vanligare idag än för 100
år sedan, vilket inte kan
förklaras.
Förmodligen multifaktoriell
förklaring.
Ftalat som används som
mjukgörare i plast, kan
vara hormonstörande enl.
amerikanska studier.
ENZYMOMANIA
den goda sjukdommen
Flavin-beroende MonoOxygenaser
(FMO)
Cirka fem olika isoenzymer.
Har ingen hemgrupp, men en fl avingrupp
(FAD). Sätter in syre i substratet.
FMO1: njure, hud
FMO2: lunga
FMO3: lever
FMO4:
FMO5: lever
I fosterstadiet, uttrycks de olika varianterna av
FMO i andra organ. Polymorfism finns, vissa
saknar FMOerna.
Alkoholdehydrogenas
Alkohol  Aldehyd
Alkoholdehydrogenas använder NAD+ som
kofaktor.
Zn-innehållande enzym. 20 olika isoenzymer fi
nns uttryckta. Vissa fi nns i magsäck och ögats
kornea. Levern uttrycker alla. Enzymerna finns
i cytosolen.
Klass I metaboliserar etanol
Klass II oxiderar andra alkoholer
Klass III -”Klass IV fi nns i magsäcken. etanol
Klass V nyligen upptäckt
Flera lm har alkoholgrupper på sig och är
därmed substrat för dessa fem.
Aldehyden är giftig/toxisk. Därför fi nns
aldehydehydrogenas.
Aldehyd  Karboxylsyra
Aldehyd av etanol ger baksmälla.
Aldehyddehydrogenaser
CYP450-enzymerne
Cytosol & mitokondrier
NAD+ (NADP+) är kofaktor
Klass I
Klass II Finns i mitokondrier
En mycket stor och viktig enzymgrupp för
både läkemedel och andra gifter. Bidrar både till
metabolisering, detoxifiering och bioaktivering
av ämnen.
Disulfiram hämmar aldehyddehydrogenaset.
CYP-ar inblandade i
..exogen omvandling visar bred substratspecifi
tet. Svält, diabetes och andra fysiologiska
tillstånd påverkar inte CYP450-enzymerna
så mycket.
..endogen omvandling har en absolut (1 subs.)
eller smal (fåtal substrat) specificitet.
I levern är 77% exogent omvandlande och 23%
endogent omvandlande.
Aldehyddehydrogenaser
Cytosol & mitokondrier
NAD+ (NADP+) är kofaktor
Klass I
Klass II Finns i mitokondrier
Disulfiram hämmar aldehyddehydrogenaset.
CYP450’s endogena roller
Oxidaser
Ska ej förväxlas med CYP450-enzymerna som
är monooxygenaser. Här används syre för att ta
emot elektroner under oxidationen.
Överför elektroner från substrat  O2 som
bildar =O2Oxiderar fettaldehyder till karboxylsyror
Xantinoxidas
Oxiderar xantin till urinsyra (men ox. inte
läkemedel)
MonoAminoOxidas (MAO)
1) Viktig för att inaktivera neurotransmittorer
2) Viktig för deaminering av aminer
Könsdiffrentiering (könshormoner & steroider)
 Ca2+ koncentration i serum – kontrolleras
av hormonet/vitaminen vitamin D, som är helt
beroende av P450. Vid urkalkning av skelettet
är P450 inblandat.
 Hemmar och gynnar blodkoagulationen.
 Glukoneogenes
P450 måste ha syre närvarande.
CYP 1-3: främst exogena ämnen (läkemedel,
gifter mm)
CYP 4-5, 8: främst fetter som substrat
CYP 7,9-51: främst steroider (kolesterolderivat)
CYP 51: gör kolesterol som utgör ett så pass
viktigt förstadie till steroiderna att dess blotta
närvaro borde slå vilken farmacie studerande
som helst med HÄPNAD. Väl konserverad
genetiskt.
- 10 -
I den sexkantiga levercellen
Ett sätt att för cellen att göra sig av med
kolesterol genom att göra om dem till gallsyra,
genom flera CYP 450-enzymstyrda reaktioner.
Reaktionen går från organell till organell
Vitamin D
V. D syntesen går genom olika organeller
En aktivering sker i levern (CYP 27A), och
en sker i njurarna (CYP 27B).
Uppreglerar Ca2+ nivåerna i blodet (från
skelettet eller ökat upptag från födan). Vid
rätt mängd Ca2+ i blodet måste Vit D syntesen
stoppa  CYP 24 inaktiverar VD3.
CYP 27B och 24 kan aldrig vara samtidigt
aktiverade.
Fler endogent aktiva CYP’ar
P450 grupp 8 deltar i omvandling av fetter
CYP5A1 deltar i blodkoagulationen genom att
syntetisera tromboxaner.
CYP8A1 sitter i kärlväggarna och är involverad i
prostaglandinsyntes.
CYP11A är nödvändig för progestersonbildning
( för vidareutveckling  estradiol,
kortisol, testosteron)
CYP4A stimuleras (lixom 2E) av svält och
diabetes. Gynnar därmed snabbare nedbrytning
av fettsyror.
CYP2E har förmåga att omvandla ketonkroppar
till glukos i extrema situationer.
DEN EFVIGA TRENDEN
genotoxicitet
Varför i helvete är gentox så
jävla viktigt?
1. Viktig toxikologisk end-point i sig
(end-point ≈ effekt )
 Cancer
 Ärftliga sjd
 Fosterskador o missbildningar
2. Genotoxiska ämnen kan sakna
tröskeldos och alltså vara farliga vid vilken
dos som helst.
3. Genetiska förändringar används allt
oftare som biomarkörer i epidemiologiska
studier. Som tidiga sjukdomsmarkörer eller
som biologiska exponeringsmarkörer.
En av de tidigaste toxiska effekter som
undersöks i preklinisk lm-prövning är
gen-tox. Snabbt, enkelt och billigt samt
kräver liten mängd substans.
Därför finns >200 korttidstester för att
påvisa gentox hos ett ämne. (På denna
kurs är 2 upptagna: Ames & HPCDNArepairtest)
inget händer
HPC/DNA-reparationstest
direkt effekt
En standardmetod för att mäta hur aktivt
cellens reparationsmekanism blir när en
viss kemikalie introduceras.
genotoxiskt ämne
eller
fungerar
DNA-förändring
bioaktivering
HPC = hepatocyt-primär cultur
Negativ kontroll = vehikel
Positiv kontroll = ex. cyklofosfoamid
Tymin (unikt för DNA) märks med 3H.
Cellerna får inte genomgå proliferation då
uppstår risken att man mäter replikation
istället för DNA-reparation. Detta åstadkoms
(troligen) med kemikalier
Ames test 3 personer
End-points
1 Lever från inducerad råtta el likn.
1 negativkontroll
2 positiva kontroller (en direktverkande
mutagen och en mutagen och en bioaktiverad)
1 handfull salmonellabakterier (finns på ICA
Väst)
1 testsubstans i tre koncentrationer
Direktinteraktion med DNA
alkylering av DNA, DNA-addukter
Primär DNA-skada
AP-siter, korsbindningar DNA eller protein,
dimerer mfl.
Genmutationer
basparssubstitution, ramskifte
Strukturella kromosomförändringar
chromatoid/chromosome breakage, translokation
från Genotoxicitet 16/5-07
- 11 -
Resultatet visar om testsubstansen är mutagen
i närvaro/frånvaro av bioaktiverande CYPenzymer. Metoden är vanlig, men man måste
ta ställning till dess relevans för människa
DNA-reparation
fungerar
int
bestående
effekt
DE MÅNGA LJUVLIGA
ETT OCH ANNAT OM
olika sorters mutationer
njurtoxicitet
Hur uppstår njurtox?
Membran. ROS   (reparationsmekanismer)  antioxidanter  membran-integretet
och permeabilitet. Membranceller dör eller skadas vilket medför att gränsen mellan blod- och
urinsidan suddas ut och primärurin blandas med blodet  njursvikt.
Celler som dör i proximala tubuli  extraheras genom urinen och blockerar då genomflödet. När
detta händer samtidigt i många nefron sjunker GFR.
Var uppstår njurtox?
Framförallt i proximala tubuli.
Både membran i njuren och mitokondrier kan påverkas. När mitokondrier förstörs eller hindras
från att producera ATP får cellerna snabbt brist på denna energiråvara som är extra viktig för
cellerna i proximala tubuli som utför många energikrävande processer. Konsekvensen blir celldöd.
Vilka läkemedel orsakar njurtoxicitet?
Över 300 kända njurtoxiska sibstanser.
Metotrexat, cisplatin, paracetamol, NSAID, omeprazol och ciklosporin är bara några - listan kan
göras lång. Cisplatin som är ett cytostatikum är njurtoxiskt på flera olika sätt samtidigt (genotoxisk
stress och oxidativ stress). NSAID
S1
S2 Proximala tubuli
S3
Fyra viktiga sätt som mutationer
kan uppkomma på
1 Primär DNA-skada, oreparerad vid
2
3
4
celldelning.
Felaktig DNA-replikation. DNApolymeraset attackeras
Obalans i prekursorpoolen.
Felaktig celldelningsprocedur
Primär DNA-skada
Kan både ha tröskeldos (paracetamol
mfl ) eller sakna (alfastrålning). Synonymt
med premutagena förändringar, inaktiveradnde
DNA-förändringar
a) strukturella DNA-basförändringar
• Alkylering
• Kovalent bindning mellan elektrofil
och DNA-bas (nukleofilt site)
• Dimerbildning
• Basbortfall
b) intekalering
ex. doxorubicin = adriamyci
- 12 -
c) crosslinking
DNA-DNA (ex. cyklofosfoamid) eller
protein-DNA (ex. formaldehyd)
d) DNA-strängbrott
Single strand break
Uppkommer äv naturligt (vid DNAreplikation
et. al)
Double strand break
Typ lite allvarligare. Ex. joniserande strålning,
H2O2
DNA-addukter
Reaktionsprodukt mellan DNA-bas och
reaktivt ämne.
Lågmolekylära addukter - metylerat DNA
Högmolekylära (bulky) T.ex. B(a)diolepoxidDNA
Naturligt förekommande (endogena) eller
exogena t.ex. bens(a)pyren
Mutationer på molekylnivå
punktmut.  genmut.  blockmut.
små


stora bitar
THE HOME OF THE CYP’S
levern
ASAT/ALAT 
ALP och GGT 
Senare visas förhöj bilirubinnivå
vilket visas som gulsot
Kemikalieinducerade leverskador
Leverns funktioner innefattar: metabolism,
metabolism, metabolism, detoxifiering
(=metabolism), immunologi, lagring,
koagulering, gallysreproduktion, glukoskontroll, viss proteinsyntes. Levern har en
ohelig förmåga att återhämta sig.
Celldöd (akut)
Nekros - celläckage. Kan t.ex. vara
cetrolobulär dvs drabbar området kring
centralvenen
Apoptos - kan även sluta i nekros.
Proteaser (kaspaser) sönderdelar cellen.
centralven
3
2
1
portaområde
portaven
galla
leverartär
Centrilobulära regionen - zon 3 (O2)
Midzonala - zon 2
Periportala delen - zon 1 (CYP)
Hepatit (kronisk)
Inflammatorisk. Kan bero på
1) nekros av hepatocyter som leder till inflöde
av inflammerade celler eller
2) en attack från T-celler.
Fibros  cirros (kronisk)
Skadade hepatocyter ersätts med bindväv. En
cirros (skrumplever) är en större fi bros. Cirros
kan ge upphov till andra komplikationer.
Viktiga cellstrukturer
Hepatocyter (tight junctions)
Sinusoider – kapilärer med hög genomsläpplighet (albumin kan ta sig igenom)
Kupferceller - fagatocyterande makrofager
Leversvikt
Omkring 25% av l.sviktfallen orsakas av lm.
80-90% av leverns funktion är förstörd. Leder
till gulsot, amoniak, koagulationsfaktorer 
Leverns metabolism av alla möjliga ämnen kan
båda leda till detoxifiering och bioaktivering
som i dessa exempel.
Förutsägbarhet
Leverförfettning/steatos (kronisk)
Triglycerider lagras i vesiklar och kan inte
transporteras ut ur levercellen. Ofta reversibelt.
Gallstas / kolestas (akut eller kronisk)
Försämrad produktion av galla eller gallflöde.
Detox och bioaktivering
Vissa levertoxiska ämnen är levertoxiska för
alla människor (och vanligtvis även försöksdjur)
s.k. intrinsic toxicity. Dessa är dosberoende och
skadan sker oftast inom 24-48 timmar efter
exponering. Vanligtvis upptäcks och stoppas
dessa redan i prekliniska eller kliniska studier.
Men det finns även en grupp som är
oförutsägbara, som orsakar olika toxicitet
hos olika individer baserat på genetik,
överkänslighet och andra faktorer. De är inte
dosberoende, går sällan att reproducera i
djurförsök och inträffar med så låg incidens att
de riskerar att inte upptäckas i kliniska studier.
Flera läkedmedel som dragits tillbaka pga.
levertox har haft biverkningsfrekvens på <1
per 10.000, vilket kräver studiepopulationer på
>30.000 för att hittas.
Alla drabbas
Paracetamol, furosemid, kloroform,
koltetraklorid, mfl.
Dosberoende, ses även försöksdjur, hög
incidens. Jämför med typ A-biverkningar.
Idiosynkratiskt
Sulfonamider, isoniazid, cinkofen, statiner, mfl
Ej dosberoende, ses ej i djurstudier, låg
incidens. Jämför med typ B-biverkningar.
- 13 -
O
detox
Funktion
Indelning av leverlobuli
Cancer (kronisk)
Ganska ovanligt. Tumörerna kan växa i
hepatocyterna, sinusiderna eller i gallgången
Detektion av leverskador
O
CYP
OH
Alfa-thujone
nervtoxisk
7-OH-alfa-thujone
mindre toxisk
..alfa-thujone som är den komponent i absint
som förmodas bidra både till dryckens
halucinogena farmakologi samt toxicitet. I
försök med mus har CYP-enzymer som hittas i
muslever, visats metabolisera [detoxifiera] ämnet
till en mindre toxisk metabolit.
CH3
CH3
bioaktivering
Levertoxikologi är viktigt att hålla
koll på eftersom * levern är ett
otroligt viktigt organ * levertox
har varit den vanligaste orsaken till att godkända
läkemedel dragits tillbaka de senaste 50 åren *
levertox ofta går att upptäcka med labvärden
HN
O
N
O
CYP
OH
paracetamol
OH
NAPQI
levertoxiskt
Vid normala doser konjugeras med hjälp
av transferaser, men vid högre (över-)doser
mättas de enzymsystemet och CYP-ensymer
metaboliserar [bioaktiverar] till den reaktiva
dipolen NAPQI.
KEMISK
OLIKA SÄTT ATT
carcinogenes
Cancer definieras inom tox. substans som
ökar antalet svulster/tumörer. Ex. leukemi
(bensen ger ökad risk att insjukna i leukemi).
 Flerstegsprocess =
frisk cell    manifest cancer
 Åldersrelaterade (OBS! Risken är inte
alltid som störst för äldre – barnleukemi,
testiscancer)
Toxikologer kan slarvig säga
”cancerframkallande” även om ämnen som
framkallar benigna melanom.
Vad leder till cancer?
Individrelaterade faktorer
Arv/genetisk profil (bröstcancer)
Metabolism (bioaktivering /
detoxifiering)
Ålder / kön
Hormonbalans
Immunologiska faktorer
Livstils- och kulturella faktorer
Kost, rökning, stress, alkoholintag (otippat) och
sex med flera.
Miljöfaktorer
Kemiskalier (toxikologens jaktmark)
Fysikaliska miljöfaktorer
UV-strålning
Joniserande strålning: α, β, γ
Biologiska faktorer
Virus (papilloma, hepatit mfl )
katigorisera carcinogener
Tumöromvandling En flerstegsprocess
Första sättet att kategorisera
carsinogener
Ett tredje sätt att klassificera
carcinogener utifrån metabolismens betydelse
1) Direkt verkande  modersubstans
ultimate carcinogen
2) Indirekt (via metabolit)  kräver metabolisk
bioaktivering
Procarcinogener, pre carcinogen
Toxikologens view
Normal cell  initiering, promotion,
progression  malign tumör
1) Kompletta carcinogener
Påverkar samtliga steg
Låga doser: initiering
Höga doser: Promotion & progression
Ex. bens(a)pyren, cyklofosfamid
2) Initiator
Finns inte i verkligheten
3) Promotor
De fl esta icke-genotoxiska
carcinogener. Har tröskeldos
Ex. dietylstilbestrol (DES) = ett syntetiskt
östrogen som gjorde att barn vars mammor
fått subst. fi ck vaginalcancer i puberteten
4) Progressor
Påverkar bara tredje steget
Ex. Vassa fi brer & mineraler
 Blå krokidolit (blå asbest)
Normal cell  tumörsuppressorgen muteras
(exempelvis P53 sin påslagen i vanliga fall)
 i exemplet stängs genen av någon effekt typ
att apoptosfunktionen stängs av
normal cell  protoonkogen muteras till
 onkogen
myc, ras är exempel på protoonkogener
Steg 1 Frisk cell initieras.
Första kritiska mutationen. Kan exempelvis
drabba en tumörsuppressor-gen. Irreversibelt
steg. Kan förvärvas eller nedärvas. Den
förvärvade mutationen kan ske spontant eller
inducerat genom någon exponering.
Steg 2 Promotion
Ofta viktigt steg, men inte alltid
nödvändigt. En klon av den initierade
cellen. Även här är patienten kliniskt frisk.
REVERSIBELT steg. Gäller rökning mm. Har
inget med mutationer att göra. Exempelvis ökat
eller minskat genuttryck.
Steg 3 Progression
Patienten får diagnosen cancer. Denna
process är irreversibel. Komplicerade genetiska
förändringar (mutationer).
 Instabil karyotyp: Tillväxtkontroll helt förlorad
Alternativ indelning av
carcinogener
1) Genotoxiska
Anses sakna tröskeldos
2) Icke genotoxika = epigenetiska
Anses ha tröskeldos
De icke genotoxiska carcinogena promotorerna
ger inflamationer, selektiv celltillväxt och
påverkar biotransformationen.
Cytotoxiska ämnen framkallar en
kompensatorisk celldelning efter skadan i
vissa organ Ökad endonukleasaktivitet 
DNA-fragmentering.
Tillväxtfaktorer = Immunosuppressiva ämn.
- 14 -
Ett fjärde sätt att klassificera
carcinogener utifrån yrkesmedicinen
1) Bevisade humancarcinogener
2) Cancerframkallande i djurförsök
Har betydelse för regulatoriska institutioner
mm. Exempelvis är omeprazol är carcinogent
hos råtta men inte hos människa. Den breda
definitionen av begreppet kemisk carcinogen
tar inte hänsyn till en rad faktorer som
övervägs i säkerhetsvärdering/riskbedömning.
Verkningsmekanism
Begnign/malign neoplasm
Species människa / råtta / apa
Potens Dos – (respons, TD50,
NOAEL & LOAEL )
Latenstid & exponeringstid
Hur undersöks om ett ämne är carcinogent
I) Epidemiologiska studier
II) Djurexp.
BRITTEBO SPITS the TRUTH ABOUT
bioaktivering
Centraldogm
xenobiotika  reaktiv metabolit  addukt
Hur ser den reaktiva metaboliten ut?
Elektronunderskott - dessa kan binda
kovalent till SH-, N- eller O-grupper i
endogena ämnen. Addukten kan sitta på mer
eller mindre kritiska ställen på den endogena
makromolekylen. Addukter kan bildas på
proteiner, DNA eller lipider.
Proteinaddukter
Proteinaddukter (cys, lys eller his framförallt)
kan leda till celldöd, antigenformation,
irreversibel CYP-inaktivering.
Tripeptiden glutation är vanlig i adduktsammanhang. Den fungera som en uppfångare
av reaktiva metaboliter in vivo. Höga nivåer
glutation finns i levern.
Det skydd mot reaktiva metaboliter som
glutation ger har man försökt använda
terapeutiskt. N-Acetylcystine används som
trapping agent för paracetamol.
DNA-addukter
Det finns kritiska DNA-adduktställen, samt
mindre kritiska. Skydd mot DNAaddukter:
BER och NER.
Vilka bioaktiveras?
Så gott som alla kemiska substanser som
är carcinogena bioaktiveras till reaktiva
metaboliter som binds till DNA.
Några exempel
Polyaromatiska kolväten  diolepoxider
Nitrosaminer  karbokatjoner
Heterocykliska aminer  N-hydroxi
metaboliter
Aromatiska aminer  N-hydroxi metaboliter
Några läkemedel med reaktiva metaboliter är
paracetamol, cyklofosfamid, halotan, klozapin,
furosemid, isoniazid, tamoxifen med fler
Paracetamol
Vid normaldos
P. konjungera m. sulfat eller glukonorylsyra.
Två transferaser står för konjugeringen.
Vid högre doser
mättas dessa enzymsystem och CYP tar vid.
Flera CYP-enzymer är inblandade men CYP
2E1 anses ha den viktigaste levertoxiska
effekten.
Metaboliten NAPQI är elektrofil som gärna
bildar addukter
på leverproteiner.
BRITTEBO SPITS the TRUTH ABOUT
cyklofosfamid n shizz
Glutation fungerar som första skyddsmekanism. När det systemet är mättat
angriper NAPQI leverns proteiner. Exakt
vilka proteiner som är målproteiner är
oklart. Konsekvensen är att vid höga halter
paracetamol sjunker haleten glutation i takt
med att antalet proteinadukter till leverprotein
ökar likt inget annat.
Glutation pendlar mellan att vara red. och ox.
Normalt är cytosolen i ett ”reducerat läge” tack
vare att glutation föreligger i mer i reducerad
form.
Paracetamolöverdoser slår hårdast mot de
centrolobulära delarna av levern. Det finns
ett samband mellan proteinaddukternas
lokalisation och den initiala celldöden.
Cyklofosfamid
Kan beskrivas som en prodrug för bröstcancer
och lymfom.
CYP 3A4, CYP 2C9 och CYP 2B6 anses
viktigast för bioaktiveringen av substansen.
Cyklofosfoamid metaboliseras i flera steg till en
väldigt reaktiv aziridiummetabolit.
Proteinaddukter
...verkar kunna leda till..
Cellstress och celldöd
Immunoreaktioner
Inaktiverat CYP (självmordsinaktivering)
- 15 -
oxidativ stress
TNF-alfa & FASL
dödsreceptorer
prokaspas 8
ER
kaspas 8
mitokondrier
cyt C
prokaspas 12
prokaspas 9
kaspas 12
kaspas 9
prokaspas 3
kaspas 3
protein-/DNAdegradering
apoptos
Oxidativ stress kan påverka cellen på olika sätt som
leder till apoptos.
Oxidativ stress
Vid oxidativ stress bildas disulfidbryggor
mellan proteiners tiolgrupper vilket kan
ändra deras form ( funktion) kan glutation
rycka ut och tillrättaställa ordningen i en
tvåstegsreaktion. Denna skyddsmekanism
fungerar finurligt nog inte om glutationnivåerna
är låg.
Parallella vägar till celldöd
1) Reaktiva metaboliter ger upphov till
proteinadukter (?)
2) Glutationnivå-sänkning kan ge upphov till
ox.stress.
Både 1 och 2 kan orsaka felveckade proteiner
som då gör att ett skyddssystem av chaperoner
sätts igång.
Om chaperon-systemet överbelastas sätts en
cellsignalering igång som leder till celldöd.
FINNISHING TOUCHES ON
DE BÄSTA FÖRGIFTNINGAR ÄR
de akuta förgiftningarna
bioaktivering
CYP-addukter
900 dödsfall/år/Sverige. Många pga självmord.
Barn är en stor riskgrupp. Positiv trend: färre
och färre riktigt svåra förgiftningar. Orsakerna
till det är:
1) substitutionsprincipen ”slår igenom”
Exempel: Barbiturater byts mot Bz eller SSRI
2) Allt fler barnsäkra förpackningar
Reaktiva intermediärer kan även bindas
kovalent till CYP-enzymet som bioaktiverat
ämnet.
Reaktiva intermediären kan sätta sig på själva
CYP-proteinet, eller på hemgruppen. I det
senare fallet får man en störning i hemsyntesen
(hemporfyri). Härunder beskrivs bara när
RI sätter sig på själva proteinet. RI. kan sätta
sig på aktivt site  självmordsinaktivering
(mekanismbaserad hämning). Bindningen är
kovalent = nysyntes av proteinet är nödvändigt.
Exempel på självmordsinaktiverare av
CYP3A4 äro erythromycin, isoniazid,
antiretroviralika: ritonavir, oren frukt:
grapefrukt.
Bättre prognos för förgiftade:
1) Bättre symtomatisk intensivvårdsbehandling
2) Mer specifika o icketoxiska antidoter
Tonåringar - jävla pack
Millisiewert - akrylamidens poster boy.
Immunoreaktioner
P450 addukten kan även ge upphov till en
immunreaktion. Vid första exponeringen ser
man oftast liten/ingen leverskada, men vid
upprepad exp. visas leverskador hos vissa.
Patienterna bildar antikroppar mot olika CYPar. Antikroppar kan bildas både mot CYPaddukt och mot endogent CYP.
Ex. Halotan, som är en kort kolkedja med
många halogener, metaboliseras av CYP
2E1. Metaboliten kallas bland ungdomar
TFA (TriFloursyrA) och kan antingen bli
fluorättikssyra eller bilda en TFA-addukt i
vävnaden.
Protein- DNA-addukter på ej kritiska ställen
kan användas som biomarkörer. Exemepelvis
hemoglobinaddukter.
Exemplet Akrylamid
Finns i tobaksrök, upphättad mat och Rocagil
(användes som tätningsmassa under bygget av
tunneln under Hallandsåsen).
Akrylamid metaboliseras av CYP2E1 till
en epoxid som i sin tur kan bilda DNA-,
hemoglobin- och proteinaddukter. Akrylamid
ger genotoxiska, neurotoxiska, carsinogena
skador samt även skador på könsorgan hos
försöksdjur.
Akrylamid metaboliseras relativt snabbt vilket
gör det svårt att mäta t.ex. hos tunnelarbetarna
i Hallandsåsen, men då kan man använda
hemoglobinaddukterna som finns kvar längre
tid.
Missbruk af de ädla preparaten:
Centralstimulerande ämnen inkl. extacy, GHB,
hallucinogena svampar, etanol samt sniffning
av organiska lösningsmedel (lim) och butangas
(tändargas) på landsbyggden. En massa olika
toxiska substanser finns i handouten ”Akuta
förgiftningar”.
Aktivt kol
Aktivt kol eller medicinskt
kol, är mkt små kolpartiklar
även ner till nanopartiklar som ger en abnormt
meganautiskt stor yta som kan binda ett
stort antal toxiner/gifter (dock inte alla).
Kolbehandling är en vanlig första åtgärd på
olycksplatsen. Ge 10 ggr mer kol än gift 50-100
gram kol/behandling.
OBS! binder även antidoter (om de ges peroralt) samt innebär en ökad risk för kräkning.
Ska ej ges vid (enbart) frätande medel eller rena
petroleumprodukter.
- 16 -
Den enligt Kungen mest lämpliga
Behandlingsgången vid akut-tox
1 Stabilisera allmäntillståndet
Upprätta homeostas
• elektrolytbalans
• glukosbalans
• vätskebalans
• syra/basbalans
Alla åtgärder som krävs för att hålla personen
vid liv och vid medvetande.
2 Klinis us. och diagnos
• Studera förgiftningssymtom klassiska kännetecken vid flera vanliga förgiftningar.
• Anamnes - Skapa en helhetsbild av förloppet
• Kemisk analys (as seen in sjukhus-TV-serier)
av ämnen i blod/kroppsvätskor i vävnade.
3 Förhindra fortsatt apsoroption
och öka eliminering av giftet
• Aktivt kol
• Kräkmedel / ventrikeltömning
• Laxerande medel/diuretika / (dialys)
4 Ge antidot
Bra läge för utpressning
5 Lämplig vård
Symtomlindrande, intensivvård, uppföljande
vård.
delvis reviderad 2012
NÅGRA AV DE MEST ÄLSKADE GIFTERNAS
verkningsmekanismer
Botulinumtoxin BTX
Olika varianter som produceras av Clostridium
botulinum. Exotoxin. Mest akuttoxiska ämnet
som vi känner till. Används i Botox.
Intakt disulfidbrygga krävs för att BTX ska
kunna absorberas. För att tox ska utövas måste
den bryggan spjälkas.
Den lätta kedjan (med Zn) är ultimate toxicant.
Verkningsmekanism
Botulinumtoxin (neurotoxin) binder
irreversibelt till presynaptiska kolinerga
nervändar
Lätta kedjan kommer att fungera som ett
endoproteas, som bryter ner enzymer som är
nödvändiga för frisättningen av ACh.
Exotoxiner funkar i allmänhet så här.
Plutonium 239Pu
fyrvärt: svårlösliga Pu-salter (sitter kvar
länge i lungorna) 100 tals dygn leder alltid till
lungancer
sexvärt: lättlösliga Pu-salter  lungor 
relativt snabb omfördelning till andra organ
 ackumeleras i lever, skelett och benmärg.
Levercancer, leukemi mm.
Verkningsmekanism
Arsenik existerar i många olika former
• As – grundämne
• Trevärda oorganiska föreningar
(As2O3 = zö king, AsCl3, AsH3)
• Femvärda jävlar (As2O3) ex arseniksyra
• Organiska föreningar som bland annat finns
i skaldjur och är tämligen harmlösa.
Verkningsmekanism
Binder sig till sulfhydrylgrupper (–SH) i
proteiner.
Som antidot kan chelerande ämnen gifvas,
exempelvis DMSA. Dessa är rika på –SH
grupper och tämligen Används mot Akut
promyelocytleukemi.
Stryknin
Tidiga symtom kan vara ängslan, rastlöshet och
oro. Dessa behandlas gärna med diazepam och
göteborgsvitsar. Stryknin har även föreslagits
som ett analeptikum dvs. motverka överdoser
av typ bensodiazepiner.
Verkningsmekanism
Stryknin är ett krampframkallande ämne
som binder reversibelt till glycinreceptorer i
motorneuron.
Alfastrålning är ultimate toxicant.
TCDD
Vätecyanid HCN
finns i äckliga saker som bittermandel och
gaskamrar.
Mycket lättflyktigt vilket man bör beakta om
man vill mouth-to-moutha en cyanid-addict.
Arsenik - zö king of poisons
Verkningsmekanism
Hämmar ATP-syntesen genom att interferera
med komplex IV i mitokondriernas inre
membran
TCDD finns listad som grupp 1 – bevisad
humancarcinogen, hos IARC trots att de
avgörande bevisen saknas. Som skäl till IARC
att..
(i) TCDD is a multi-site carcinogen in
experimental animals that has been shown
by several lines of evidence to act through a
mechanism involving the Ah receptor;
(ii) this receptor is highly conserved in an
evolutionary sense and functions the same way
in humans as in experimental animals;
(iii) tissue concentrations are similar both
- 17 -
in heavily exposed human populations in
which an increased overall cancer risk
was observed and in rats exposed to
carcinogenic dosage regimens in bioassays.
Verkningsmekanism
Flera mekanismer föreslagna
• Ah-receptorbindning  CYP 
• Påverkar tillväxtreglering / cellproliferation
• Interagerar med vitamin A
ÄNTLIGEN LÅDA 3
regulatorisk toxikologi
Riskvärdering Risk evalutation
läkemedelstox
“alla andra kemikalier”
starkt fokus på nytta (ED50)
starkt fokus på risk (TD50)
kontrollerad exponering
(känd dosering)
svårkontrollerad exponering
(okänd dosering)
frivilligt - semifrivilligt
ofrivilligt - kvasifrivilligt
systemdos för både
patienter & försöksdjur är
väl känd
toxikologiska data bygger på
given dos från luft, jord, föda
eller liknande
Begrepp
Risk kan defi nieras som sannolikhet för att en
negativ hälsoeffekt ska uppkomma. Säkerhet
defi nieras som sannolikheten att en negativ
hälsoeffekt inte uppkommer.
Säker exponering = exponeringa som är
förknippad med en acceptabel risknivå.
Syfte: Att besvara frågan om uppskattade
risken är acceptabel eller icke?
Kräver funderande kring frågorna
För vem? Varför / varför inte?
Samt övervägande av risk-benefit-analysislysiskaraktär. Negativa aspekter som va aspekter
som hälsorisk, miljöpåverkan och försämrad
livskvalitet måste ställas mot positiva dito som
farmakologiskt eftersträvad effekt,
ekonomisk vinst eller fler arbetstillfällen.
Riskhantering Risk management
Syfte: Eliminera eller reducera oacceptabelt
höga hälsorisker.
Riskbedömning Risk assassment
Syfte: 1) Att kartlägga vilka tox. effekter
(=möjliga hälsorisker) som är förknippade med
kemikalien.
2) Hur stor är risken att drabbas av dessa
effekter vid en viss given exponering
(dos)?
Riskupplevelse/
Riskkommunikation
Risk communication
Syfte: : Att översätta toxikologin till the avarage
Joe, dvs att översätta rådata till information.
Metoder
• Översätta sannolikheter till greppbara mått
som procent, individrisker risk att drabbas av
cancer per 10.000, mfl.
• Jämföra risk vs. risk snarare än risk vs. nytta.
• Använda både relativ och absoluta risktal
• Undvika komplexa fackuttryck som Numbers
Needed to Treat.
Metoder
• Förbud av användning (bly i bensin)
avregistrering (dextropropoxifen)
• Recept / licens
• Hanteringsföreskrifter
(Cytostatikahantering, talidomid mm.)
• Märkning. Symboler, riskfraser etc.
Riskbedömning

(Andreaskors)
• Gränsvärde: Högsta tillåtna halten i t.ex
luft. Får inte överskridas. Överträdelse
kan leda till åtal. Hygieniska gränsvärden
i arbetsmiljön  nivågränsvärden.
• Riktvärden: Bör inte överskridas.
Tuffare satta än gränsvärdena.
Allmänbefolkning ska skyddas. Exempel:
acceptabla dagliga intag av främmande
ämnen i kosten ADI (Acceptable Daily
Intake)
- 18 -
Riskvärdering
Riskkommunikation
Riskhantering
NÅGRA KLASSISKA
indragna läkemedel
Talidomid
Cerivastatin
Under 1950-talet användes talidomid
(Neurosedyn) livligt vid graviditetsillamående
och annat. När det framgick att talidomid
kunde leda till svåra fostermissbildningar
(fokomeli) drogs talidomid in. Inte förrän 2008
återkom talidomid på den svenska marknaden
och får idag bara förskrivas av specialister.
Cerivastatin (Lipobay) drogs in 2002 efter
att allvarliga muskelbiverkningar (myopati
och rhabdomyolys)observerats. Särskilt
uppmärksammades risken för denna biverkning
när cerivastatin användes tillsammans med
fibraten gemfibrozil (Lopid). Risken för
muskelbiverkningar finns även för andra
statiner, men de har stannat kvar och används
idag av 9 av 10 svenskar.
Dextropropoxifen
Tidigare receptbelagt analgetikum, klassat
som assat som narkotikum (tidigare en
försäljningssuccé). Relativt snävt terapeutiskt
index.
Patienterna började dö av andningsdepression,
ev lunödem.
Coxiberna - COX2-hämmarna
COX2-hämmarna (celecoxib, rofecoxib,
parecoxib mfl) introducerades med
förhoppningar om att kunna minska
gastrointestinala biverkningar för patienter
som använder NSAID. Vioxx (rofecoxib)
blev flaggskeppet när det introducerades 1999.
Fem år senare var tillverkaren tvungen att dra
tillbaka Vioxx från marknaden. Orsaken var
att en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke
kunde observeras vid långtidsbehandling. Nu
har COX2-hämmarna återintroducerats med
varningar om försiktig förskrivning.
Ximelagatran
Under osalighetens år 2006, drog Astra
in sitt relativt tokfärska trombinhämmare
ximelagatran (Exanta) på grund av
leverpåverkan. Tillbakadragandet gjordes på
grundval av enstaka biverkningsrapporter men
även stora studier hade påvisat leverpåverkan
ALAT 
Ketoprofengeler
De geler som innehåller ketoprofen (Orudis,
Siduro, Zon) var tidigare receptfria men blev
2011 receptbelagda då fotosensibilisering vid
exponering i solljus.
Diklofenak nästa?
Diklofenak (Voltaren mfl) utreds från och
med hösten 2012. Ökad risk för hjärt- och
kärlbiverkningar har setts i flera studier. Fn. kan
Voltaren köpas på varje kvällsöppen korvmoj.
- 19 -
NÅGRA HELMYSIGA
akut toxiska ämnen
Fosfor gul/vit
Används främst i stridsföring och fyrverkeri.
Antidot Kalium (kaliumpermanganat)
Etylenglykol
Ett halvt glas innebär dödlig dos. Ger skador på
njurar, hjärna och CNS.
Antidot (någon av de tre) etanol, 4-metylpyrasol,
pyridoxin.
Paracetamol
Se sid 24, (12, 22) (OBS.. kan var o.o.d.)
Självmord; tar lång tid och är extremt
plågsamt.
Tydliga tecken på leverskada (ASATALAT)
efter någon dag.
Leversvikt o leverkoma
Potentiering
Behandling med lm som stimulerar CYP.
Högt kroniskt alkoholintag.
Svält.
Antidot Acetylcystein
Metanol
Metanol bryts ner av alkoholdehydrogenas
och aldehyddehydrogenas. Dessa två
enzymsystem kan mättas med etanol
- vilket gör det möjligt för kroppen att
utsöndra metanolet som i sig inte är tox.
Antidot (någon av de tre)
etanol, 4-metylpyrasol, folinsyra.
Huggormsgift
Komplicerad blandning av nedbrytande
enzymer. Viktigt med en lugn men snabb
transport till sjukvård.
Vanligast (alla drabbas) lokal vävnads-reaktion
(smärta, vävnadsnedbrytning).
Ovanligare men allvarligare ”
blodförgiftning”  allmänpåverkan: CNS, BTfall,
njurfunktion, GI 
Enstaka fall av livshotande anafylaktisk chock
Antidot diverse olika antiserum/antikroppar
Vit & lömsk flugsvamp
oxinerna heter amatoxiner, och är tämligen
potent. Amatoxiner har ett enterohepatiskt
kretslopp  därför tillför man kol kontinuerligt i
stor mängd ( för att hela
tiden kunna binda upp lite mer toxin när
det passerar tarmen)
Behandling jetemycket kol, diuretika, glukos.
Fluorvätesyra HF
Används i flytande eller gasform som
synteskemikalie och vid glasetsning. Kan tränga
igenom huden utan att lämna synliga skador.
Antidot Kalcium
LÄKEMEDELS-
NÅGRA OLIKA
metabolism
Hur läkemedel och xenobiotika förvandlas i
celler. Vad är syftet med metabolismen? Vilka
blir konsekvenserna av metabolism?
Kunna till denna kurs: större delen av häftet.
Introduktion
• Vad är läkemedelsmetabolism?
Inte bara kliniska lm utan alla främmande
substanser, i praktiken främst fettlösliga.
• Varför behöver levande organismer
läkemedelsmetabolism? Utan metabolismen
skulle alla främmande substanser lagras upp
till toxiska nivåer. Detta motarbetas med
läkemedelsmetabolism.
Typer av reaktioner
Fas I
Fas II
Syftet är att öka vattenlösligheten hos
främmande ämnen
OH-grupp är ett bra ”hantag” där fas IIreaktioner kan ske.
Fas II: vanligtvis en glukonylsyra där OHgruppen sitter.
sköna enzymer
Levern har hög nivå av läkemedelsmetaboliserande enzym. Leverns kapacitet
är enorm tack vare sin storlek, höga
enzymkoncentration och många enzymer.
Fas II ensymerna tillsätter en endogen
vattenlöslig molekyl på substratet för att
substratet ska bli ordentligt vattenlösligt.
Esteras och epoxidhydrolas (EH) räknas till fas
II-enzymer, eller som hydrolasenzymer. Vatten
används i reaktionen.
Metabolism sker även i tunntarm, lungor
och i huden. Omkring 90% av alla
främmande ämnen når oss via födan. Den
visentliga skillnaden mellan levern o andra
metaboliserande organ är att tunntarm/lungor
bara har ett fåtal celler på organets yta, men
totalt sett är kapaciteten betydligt mindre.
Esteras
Exemepel: metaboliskt aktiverat toxin, kan
få lokal effekt i tunntarmen eller i lungorna.
Detta gör att vissa toxiska ämnen kan vara
carcinogena i lungor men ingen annanstans.
MDR Multi Drug Resistance complex, pumpar
ut de metaboliter som cellerna bildat (eftersom
de inte själva kan tar sig genom cellmembranet
igen).
10-tal olika former av e.hydrolas finns.
De har delvis överlappande specificitet.
Uttrycks i olika vävnader.
Epoxid + H2O  dihydroxid
Bryter ner en ester på substratet.
s 26, första bilden.
Ester  karboxylsyra + alkohååål mha H2O
Vanlig kronologi:
Substrat (alifat eller ring)  fas I* skapar en
epoxid  fas II
Esteras känner igen estrar, aminoestrar och
sulfatestrar och metaboliserar dessa till två
komponenter. Detta är exempel på en snäv
specificitet.
Benspyren fi nns i rökiga saker (cigarettrök,
rökt korv, rökt kött, avgaser, förmodligen
i crackrök mm). Det är ett polycykliskat
aromatiskt kolväte och ett miljögift.
Genotoxisk metabolit. Ger cancer i lungor,
lever och andra organ.
Epoxidhydrolas är ett skyddssystem mot
toxiska epoxider, som annars vill attakera
nukleofi la strukturer i cellerna.
Epoxiderna är alltid elektrofi la, vissa mer
aggressiva än andra. För låg aktivitet av
epoxidhydrolas (kan uppkomma pga. ärftliga
faktorer) ger en högre cancerrisk.
Av denna anledning är estrar i lm väldigt
kortlivade.
I nervceller spelar esteras den viktiga rollen att
den bryter ner ACh i synapsen.
Kolinesteras som utför denna nedbrytning kan
hämmas med toxiner som nervgaser och vissa
ormgift.
OH
Betydelse av syre: ökar polariseringen och
därmed vattenlösligheten.
från 8/5-07
Epoxidhydrolaser s27
- 20 -
* vanligen ett CYP 450-enzym
NÅGRA OLIKA
DEN OKRISTLIGA
sköna enzymer
UDP-glukonorylsyra
Metyltransferaser
Grupper som UDP-glukonorylsyra kan binda
till
• hydroxylgrupp,
• karboxylgrupp eller
• aminogrupp
Aminer, hydroxigrupper och sulfatgrupper.
Eftersom syftet för LM är att göra ämnet mer
vattenlösligt, framstår inte metylering som
någon bra väg.
Rent allmänt biokemiskt, är metylering viktigt.
Proteiner, DNA mm ska metyleras för att
bibehålla cellens funktion.
Metylering sker, och är viktigt farmakologiskt/
toxikologiskt, men är inte nödvändigtvis en ’av
cellen önskad effekt’.
Acetylcoenzym A går denna metabolismväg.
Viktigaste fas II-enzymsystemet:
glukonorydering. Nästa av lika stor betydelse
som CYP-arna har i fas I.
Transferas
På ER finns ett kluster av viktiga enzymer
(glukonoryltransferas, CYP’ar).
evolutionen
Utgångspunkt
Genetiska varianter (bytype genes) och
muterade former blir tillsammans enorma
siffror. Krafter i naturen måste drivit denna
utveckling från ett fåtal gener.
Tre processer som är avgörande i molekylär
evolution
1 Slumpmässiga mutationer sker med viss hastighet som kan beräknas
2 Genetisk rekombination
Transposomer. En spontan/slumpmässig process, men det finns även en enzymatisk variant.
3 Deletering
Acetyltransferaserna
Acetyltransferas I = NAT-1
Acetyltransferas II = NAT-2
N
COOH
OH
Exempel på oxideringsställen
Acetylering ökar inte vattenmlösligheten
särskilt mycket. Däremot kan metaboliterna bli
toxiska. Vilken toxicitet som uppnås beror på
molekylstrukturen (döh!).
Biologiskt är acetylering viktigt, så förmodligen
är det en ’slump’ att lm molekyler.
Sulfatisering
Glutationkonjungering s31
Allt som kan sulfateras kan även glukonoryderas.
Allt som kan glukonoryderas kan även sulfateras.
(hydroxigrupper, karboxylgrupper, aminer.)
En nukleofil tripeptid som binder till elktrofila
grupper (halogener, epoxider, nitrogrupper,
mfl ). Glutation finns i extremt höga konc.
intracellulärt. Kaffe på det..?
Förmodligen finns de två systemen för att
komplettera varann. Glukonoryltransferas
sitter på ER, men sulftransferas finns i
cytosolen. För en viss molekyl går förmodligen
reaktionen olika snabbt med de två olika
systemen.
CYP450 och några andra gener har
muterats med ’nästan våldsam’ hastighet.
Raka motsatsen till väl konserverade gener
(konservativa pga att dess substrat el. liknande
är desamma genom historien).
Varför finns så stor individuell skillnad? Vi
lever i ungefär omgivning! NEJ! Människorna
har utsatts för väldigt olika toxiner pga
geografisk utspridning, förändrade kostvanor
mm. Vegetarisk mat är farlig.
Upptakten till konflikten
Växterna började med att producera gifter.
”Istället för att använda strålning blev vissa djur
växtätare”
M Lang
Kampen fortsätter
Djuren utvecklade enzym som gör att de kan
handskas med toxiska alkaloider. Växterna
syntetiserar nya alkaloider för att skrämma bort
djuren.
I Lappland är naturen enklare än i en djungel.
Det innebär bland annat att djur kan var
beroende av en enda växt - exempelvis
brysselkål.
Trolig utveckling
Vi har en situation i Lappland där det bara
finns en enda växt. Några individer av
något slumpvis valt växtätande djur har rätt
mutationer, vilket gör att de överlever och alla
deras kompisar dör.
Asiater, kaukasier och afrikaner har stora
skillnader i CYP-genotypen. Analys visar att
subpopulationer finns och slutligen är alla
individer har olika genotyp.
Hur snabbt kan en evolutionsprocess gå? s 34
Försök med möss har visat över 10-50
generationer kan genotypen för någon kritisk
gen ändras.
- 21 -
NÅGRA RESVANA och
endogent aktiva CYP’ar
CYP 2A6
Viktig toxikologiskt enzym.
Även känd som nikotinhydroxylas. Kan styra
rökvanor. Rökare med högaktivt CYP 2A6
kommer sannolikt att röka mer än rökaren med
mindre aktivt CYP 2A6.
CYP 3A
Metaboliserar 50% av alla läkemedel.
Tre olika former 4, 5, 7.
CYP 3A4 är viktigast under denna kurs
(se äv Brittebos del).
3A4 finns hos alla, men aktiviteten kan variera
mycket
3A5 finns hos 20% av befolkningen
3A7 hepatiskt enzym hos foster. försvinner
efter födseln.
CYP 2D6
viktig och problemskapande
Polymorfism. Går ej att inducera. Metaboliserar
30% av de lm som CYP’arna kan metabolisera.
När ett lm företag ser att en candidate drug
metaboliseras av 2D6 utvärderar man noggrant
om man ska gå vidare med substansen. Etiskt
dilemma; 1 av 1.000.000 dör eller 1 av 10.000
kan behandlas.
CYP 2E1
Benysyl. Kallas även NOS.
Kan komplettera alkoholdehydrogenas när det
gäller att metabolisera etanol.
CYP 1A2
Vissa carcinogena substanser i kosten
metaboliseras (aktiveras) av detta enzym.
- 22 -
Kliniska tester
CYP 2C, 3A, 2D6 är ett ”kliniskt paket” som man
alltid testar mot i fas 1-studier CYP 2C9 och
2C19.