Tal och språk 2015-09-28 - Konsultativt stöd

Språk-, läs- och skrivsvårigheter
- att upptäcka och åtgärda
Emma Ager Leg. Logoped
Jakob Lundén Leg. Logoped
Dagens upplägg
• Språklig förmåga och språkstörning
• Läs- och skrivsvårigheter
• Dyslexi
• Åtgärder och kompensation
Typisk språkutveckling
• 0-1 år: joller – stavelser – ord
• 1-2 år: ordsamlarstadiet, ordförrådsspurt
• 3 års ålder: stor spännvidd i språklig förmåga, ca 20 % någon
svårighet (BVC)
• 4 års ålder: det mesta av språkgrunden är färdiglagd, sedan
finputsning
1-2 språkljud kan fortfarande vara svåra
språkskapare, intresse för språkets formsida (t ex rim)
leken styrs mer och mer av språket
• 5-6 års ålder: alltmer intresse för språkets form, språklig
medvetenhet,
bokstäver, pseudoläsning
• Skolstart: läsinlärning – ny stor skjuts i ordförrådsutvecklingen
Språkliga färdigheter
1. Kommunikativ förmåga (Pragmatik)
2. Begrepp och ordförråd (Semantik)
3. Meningsbyggnad och ändelser (Grammatik)
4. Språkljud (Fonologi)
5. Uttal (Artikulation)
Språkbygget
Språk
Det expressiva språket – hur vi uttrycker oss utvecklas
ur det impressiva språket – vår språkförståelse
Vårt passiva ordförråd (ord vi förstår) är alltid större än
vårt aktiva ordförråd (ord vi aktivt använder)
Vad är språkstörning?
”Störningar i den normala
språkutvecklingen som uppträder i de
tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet
kan inte direkt tillskrivas neurologisk
sjukdom, abnormitet i talapparaten,
sensoriska störningar, psykisk
utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. ”
(ICD -10)
Språkstörning
• Impressiv språkstörning – svårigheter med att förstå
ord, meningar och språkliga sammanhang.
• Expressiv språkstörning – svårigheter med att
uttrycka sig på olika språkliga nivåer.
• Generell språkstörning – båda ovanstående samtidigt.
• Svårigheterna måste förekomma i elevens alla språk.
Hur vanligt är språkstörning?
•5-8 % förskoleåldern
•1-2 % grav språkstörning (förmodligen kvarstående)
•12 % av alla 4-åringar har någon språklig svårighet, av
dessa 2 % grava svårigheter, efter 5 års ålder klar
förbättring Svensk studie (Westerlund 1994)
Källa: Hartelius, L. Nettelbladt, U. Hammarberg, B. Logopedi. Studentlitteratur 2008; s. 127.
Språkliga brister påverkar:
•
•
•
•
•
Inlärning
Läsförmåga
Skrivförmåga
Sociala kontakter – leder till missförstånd och konflikt
Emotionell utveckling – inre språk, förstå
känsloyttringar
• Problemlösningsförmåga
• Förmågan att påverka
Språk i alla ämnen
• Gå igenom ord och begrepp innan lektion, t ex slöjd,
matematik, hemkunskap, historia osv.
• Använd tankekartor, kategorisera, förklara och sätt
ord på allt som händer. Ungefärlig förståelse ej
tillräcklig.
• Viktigt ffa vad gäller ämnesspecifika
ord och begrepp som eleven ej
stöter på i vardagen.
Underlätta
En nedsatt språkförståelse ställer stora krav på omgivningens
förmåga till att stötta och underlätta
Underlätta förståelsen av tal:
• Välj enkla ord
• Rikta dig direkt till personen
• Tala långsamt i korta meningar med pauser
• Fokusera på det viktigaste
• Använd bilder som stöd när du ska förklara, informera och
instruera samt i valsituationer
• Var kort och koncis, tala inte för länge
forts
• Undvik bildspråk ( säg t ex ”ställ dig upp” istället för ”upp och
hoppa”)
• Försök att undvika synonymer, använd samma ord
• Upprepa viktig information vid flera tillfällen, stötta gärna med
bilder.
• Skapa förförståelse för ämnet, ord och begrepp.
• Berätta konkret vad som ska hända. Stötta med bildschema.
Pragmatiska svårigheter
• Pragmatik handlar om språkets sociala och praktiska användning.
• Pragmatik är grunden. Själva förståelsen för hur och varför man
kommunicerar.
• Elever som uppfattas som svårförståliga har ofta dessa svårigheter
• Lätt att tänka att det är uttalet som brister
• För att göra eleven mer förståelig behöver man jobba med pragmatiken
(ibland även uttalet)
• Att bara öva uttalet kommer inte göra eleven mer förståelig
– Om man saknar förståelse för varför och hur man
kommunicerar/samspelar spelar uttalet ingen roll.
Hur det yttrar sig
Pragmatiska problem kan yttra sig genom svårigheter med:
• Turtagning (vem är det som ska prata nu)
• Relevans (vad är viktigt, vad pratar vi om)
• icke-bokstavlighet (tolka bildliga uttryck och metaforer)
• sammanhängande tal och berättelser
• anpassning till samtalspartnern (ögonkontakt, röstläge, hastighet)
• anpassning till kontexten (situationen)
• topikstruktur (introduktion, upprätthållande och byte av samtalsämnen)
• lexikon (användning av sitt ordförråd)
Varför pragmatiska svårigheter?
Nedsatt förmåga inom:
• Theory of Mind - innebär att förstå att ens egna tankar och
känslor kan skilja sig från andra
• Exekutiva funktioner - Samordnar olika typer av information
• Central koherens - Hur vi sorterar intryck och information från
omvärlden
Theory of mind
• Viktigt för att kunna begripa andra människors handlingar
• Svårt att ta andra människors perspektiv och sätta sig in i hur de tänker
- svårt att förstå andra människors intentioner
• Svårt att anpassa dialog och samtalsämne efter samtalspartnern
• Turtagningen försvåras – vem är det som ska prata nu?
• Anpassar inte informationen i samtalet, för mycket eller för lite
information
• Missförstånd
• Svårt att uppmärksamma att missförstånd uppstår
• Vet inte hur man ska reparera dem
• Svårt att förstå vita lögner och ironi
Exekutiva funktioner
Samordnar olika typer av information.
De viktigaste exekutiva funktionerna är:
– förmåga att planera
– förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar
– anpassningsförmåga
Brister i de exekutiva funktionerna
Leder till svårigheter med att använda sina kunskaper på ett nytt sätt
• svårt att bryta invanda mönster
• svårt att lösa konflikter
• hamnar ofta i olösliga situationer eftersom man inte har förmågan att
anpassa sig
• svårt att utvärdera sitt handlande och förändra sitt beteende i
förhållande till situationen.
• svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin
uppmärksamhet.
• svårigheter med att förstå relationen till den övergripande kontexten och
anpassa sig efter den
• förmågan att ta initiativ är påverkad
Central koherens
Hur vi sorterar intryck och information från omvärlden
• kategorisera
• skapa en meningsfull helhet
• söka det centrala/viktiga budskapet eller sammanhanget
Svag central koherens leder till:
•
•
•
•
fokus på detaljer
missar helheten
Resultat: en fragmentarisk och svårförståelig omvärld
Vilket i sin tur leder till pragmatiska problem med anpassning till
kontexten…
– Vad är viktigt att fokusera på här och nu?
Dvs..
•
•
•
•
•
•
svårt att dra nytta av ledtrådar i situationen
svårt att kunna urskilja vad det är som är viktigt för sammanhanget
svårigheter med referenser
abrupta byten av samtalsämnen
svårt att återberätta
svårt att förstå sammanhängande text
Hur kan vi underlätta?
• Fokusera på positiva alternativ! Ej fokus på vad som går fel utan fokus
på hur man kan göra för att det ska bli bra.
• Använd sociala berättelser och seriesamtal för att underlätta förståelsen
och bygga strategier samt ge positiva alternativ på beteenden.
• Tankekartor kring begrepp, situationer osv.
• Hur man tar kontakt, avstånd till andra, vad är ok
• Förståelse för konsekvenser av sitt beteende, för sig själv och andra
forts
Öva på kommunikativa strategier samt förståelse för när och hur de ska
användas
• starta, upprätthålla, avsluta samtal
• turtagning, när ska jag prata och när ska jag lyssna
• göras mer uppmärksam på samspelet, vad behöver lyssnaren veta för
att förstå vad jag menar
• taltempo, hålla sig till ämnet, lyssna
• ögonkontakt
Koncentration och språk
• Muntlig förmåga påverkas; svårigheter att hitta ord eller hålla den
röda tråden vid berättande (tal/skrift)
• Läsförståelsen påverkas utifrån bristande fokus och reflektion
• Svårigheter att uppfatta muntlig information, speciellt längre eller
flerledade instruktioner
• Svårigheter med samtalsregler
Diskutera!
•
Hur tänker ni kring barn/elever med språkliga svårigheter?
•
Inkludering?
•
Resursenhet – Pilskolan?
•
Tecken på andra svårigheter?
•
Specifik träning? Kompensation?
Spelar läsning någon roll?
•
Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.
•
En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 -7000 ord.
•
En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.
•
En sjuttonåring som inte har läst/lyssnat till texter har endast ca 15 0000 – 17 000 ord i sitt ordförråd.
Så stor är skillnaden!
En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara sitt dagliga liv, för att hänga med i
nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.
Så visst spelar läsningen roll!
Källa:
Mats Myrberg (Professor i specialpedagogik)
Ingvar Lundberg (Professor i psykologi)
Förutsättningar för läsning
•
•
•
•
•
•
Ett gott ordförråd
God hörförståelse
Fonologisk medvetenhet
Bokstavskunskap
Motivation
Avkodningsförmåga –
samband fonem/grafem
Läsning = Avkodning x Förståelse
L=AxF
”The simple view of reading” Gough & Tunmer, 1986
Vad är avkodning?
Den tekniska läsförmågan, dvs. att omvandla bokstäver
till språkljud och sammanfogningen av dessa till ord
Avkodningsförmåga
• Fonologisk
Barnet använder bokstävernas ljud för att läsa. Måste
automatiseras för att uppnå fullgod läsning.
• Ortografisk
Bokstavssekvenser och stavningsmönster används för visuell
igenkänning av ord. (ordbild)
Eilngt en uneörnskdin på ett engskelt uivtnierset
så seplar det inegn roll i viekln odrnnig
bksotrnävea i ett ord står, det enda som är vtikigt
är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls.
Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå
lsäa tetxen uatn porbelm. Dtta broer på att vi itne
leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.
Toi katsopas vaari pientä hauvaa mi ikkunasta
kurkistavi. Jospa kysyisit vaari tuota hauvaa sen
ostaisin mielelläni. En myöskään mä tahdo kultakalaa
se opi ei kävelemään. Sen kissa vois syödä joskus
salaa siks huoli en mirriäkään.
Vägen till läsförståelse
•
•
•
•
•
förståelse för ord och begrepp i texten
förmåga att göra inferenser
välfungerande minne
vana vid skriftspråk
uppmärksamhet och koncentration
Orsaker till läs- och skrivsvårigheter
•
•
•
•
•
•
•
Språkstörning/försenad tal- och språkutveckling
Låg exponering av svenska
Dyslexi
Brist på undervisning
Utvecklingsstörning
Koncentrationssvårigheter
Syn- och hörselnedsättning
Språkstörning kopplat till läs- och skriv
• Impressiva svårigheter – svårt med ordförståelse, satsförståelse
och läsförståelse
• Expressiva svårigheter – svårt med stavning, meningsbyggnad,
skriftligt berättande och svårt att förmedla det man läst/förstått.
Lässvårigheter innebär ofta att eleven:
Läser långsamt
Läser fel
Har brister i läsförståelse
Har svårt att minnas det lästa
Blir trött av att läsa
Skrivsvårigheter innebär ofta att eleven:
Skriver långsamt
Stavar fel
Skriver som man talar
Har svårt att lära in
stavningsregler
Presterar sämre skriftligt än
muntligt
Inte vill skriva
Dyslexi
"Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska
(fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja
skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand
tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid
läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära
konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad
läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om
omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man
har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra
neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig
och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår
oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk
förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder".
Definitionen är hämtad ur Ingvar Lundbergs bok, Läsningens psykologi och pedagogik (2010)
Åsså har jag dyslexi - Hanna
Kännetecken på dyslexi
• Långsam ordigenkänning → långsam läsning
• Ljud/bokstäver och stavelser
• utelämnas
• läggs till
• kastas om
• förväxlas
• Småord och ändelser förväxlas, utelämnas eller läggs till
• Monoton och hackig läsning, behöver läsa om för att förstå
• Ett ord kan avkodas som ett ord liknande målordet, men med
annan betydelse
• Avkodningssvårigheterna kan ge brister i läsförståelse
Vanliga svårigheter vid dyslexi
• Långsam ordmobilisering – att snabbt komma på exakt rätt ord
• Blandar samman ord – ljudmässigt lika ord eller ord inom
samma semantiska område
• Svårt att uttala ljudkomplexa ord
• Arbetsminne – att hålla kvar i minnet medan man gör något
annat
• Att uttrycka sig fritt i skrift (muntligt berättande går ofta lättare)
Varför utreda läs- och skrivsvårigheter?
• Olika läs- och skrivsvårigheter kräver olika insatser
• Viktigt att kartlägga elevens läs- och skrivförmåga för att kunna
hjälpa på bästa sätt
• Vad kan jag förvänta mig av eleven? På vilken nivå befinner sig
eleven?
• Många elever söker svar på orsaken till sina svårigheter
Vad ska man testa?
•
•
•
•
•
•
Ordavkodning
Ordförståelse
Läsförståelse
Läshastighet
Stavning
Skriftligt berättande
Dyslexi påverkar svenska…
• Muntlig/skriftlig förmåga skiljer sig
• Långsam och energikrävande läsning - inläsning av teori och
skönlitteratur
• Den skriftliga uttrycksförmågan påverkas av
stavningssvårigheter – kortfattat, talspråksmässigt
Johanna mot studenten
Dyslexi påverkar engelska…
• Muntlig/skriftlig förmåga skiljer sig
• Ofta stora svårigheter med stavning
• Kan klara glosförhör efter mycket träning, men svårigheter i fri
skrift
• Svårt att lära sig grammatiska tabeller, ex. verbböjningar
Dyslexi påverkar matematik…
• Lästal påverkas av lässvårigheter och nedsatt arbetsminne
• Huvudräkning – nedsatt arbetsminne
• Automatisering av färdigheter, ex. multiplikationstabeller
Dyslexi påverkar NO…
•
•
•
•
Inläsning av teori påverkas av lässvårigheter
Hinner inte klart på skriftliga prov, skriver kortfattat
Svårt med nya och ämnesspecifika ord och begrepp
Periodiska systemet och formler vållar problem, utantillkunskap
Dyslexi påverkar SO…
• Mycket text! Påverkas av lässvårigheter
• Hinner inte klart på skriftliga prov, skriver kortfattat
• Svårt med nya och ämnesspecifika ord och begrepp
Åsså har jag dyslexi - Adam
Åtgärder
• Bemötande
• Kompensation
• Träning
Bemötande
Kunskap kring elevens svårigheter
Flexibilitet, anpassa efter
elevens förutsättningar
Fokus på målet, inte på formen
Ta eleven på allvar!
Kompensation
”Eleverna ska utan kostnad
ha tillgång till böcker och
andra lärverktyg som behövs
för en tidsenlig undervisning.”
Skolverket
Kompensation i klassrummet
•
•
•
•
•
•
•
•
Kopiera tavlan
Fotografera tavlan
Avgränsa text och uppgifter
Högläsning
Muntliga genomgångar
Egen lärobok
Spela in lektionen
Instuderingsfrågor
Programvara i datorn
•
•
•
•
•
Talsyntes Claro Read Plus
Stava Rex
SpellRight
Gustavas ordböcker
Saida ordprediktion
Alternativa verktyg
•
•
•
•
•
•
Talbok
Daisyspelare
Skanner/skannermus
Mobiltelefon
Surfplatta
etc…
Kompensation i matematik
•
•
•
•
•
•
Lathund multiplikationstabell
Omvandlingstabeller
Formelsamling
Miniräknare
Konkret material
Upplästa instruktioner och texttal
Kompensation i engelska
•
•
•
•
Fokus på det muntliga
Cd-skiva hem
Undervisning i små grupper
Bra läromedel:
- Magic
- Help Start
• SpellRight och talsyntes
Johanna mot studenten
Prov och redovisning
• Anpassa proven efter dialog med eleven
– längre tid
– muntliga prov
– läsa själv och svara skriftligt
– få frågorna upplästa och svara skriftligt
• PowerPoint
• Photo Story
• Bortse från stavfel
”Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree,
it will live its whole life believing that it is stupid.”
– Albert Einstein
Träning
•
Bornholmsmodellen – gör elever läsberedda, hitta barn i riskzonen, öva upp
fonologiska färdigheter
•
Befäst kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstav (grafem)
•
Ljudbaserad lästräning, t.ex. Läsinlärning i sju steg, Fonomix
•
Fonologiska övningar, t.ex. Språklekar i skolan (A. Frylmark)
•
Individuell undervisning
•
Intensiva träningsperioder med korta pass flera gånger per vecka
•
Aktiv högläsning
Åtgärder
Träning
Alternativa lärverktyg
Allmän språkträning
Mycket stora svårigheter
• Läsinlärning i sju steg
• Listläsning
• Avlyssningsskrivning
 Använd
kommunlicensprogrammen
Aktiv högläsning
Saknar flyt
• Upprepad läsning
• Tillsammansläsning
Saknar lästimmar
• Mängdläsning
 Kompensera för långsam läsning
när det gäller faktainhämtning
och lustläsning
 Låt eleven ha tillgång till
ljudböcker och möjlighet till
uppläst text
Stärk språket – stärk lärandet
Pauline Gibbons
Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund
En läsande klass
www.enlasandeklass.se/
 Eleven ska bli självständig
 Läraren har kunskap om och
tillhandahåller verktygen
Ordkunskap i alla ämnen. Synliggör, förklara, resonera
Namn och verksamhet
Datum
Bra länkar och litteratur
www.skoldatatek.se
www.logopedeniskolan.se
www.skolappar.nu
www.dyslexiforeningen.se
www.fdb.nu
www.enlasandeklass.se
www.dyslexi.org
www.legimus.se
Språkstörning – en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som
möter tonårselever. Carlberg Eriksson, E: SPSM. 2009
Stärk språket, stärk lärandet. Gibbons, P. Hallgren & Fallgren. 2010
Att undervisa i läsförståelse, Westlund, B. Natur & Kultur. 2012
Språkinriktad undervisning. En handbok. Hajer, M och Meestringa T.
Hallgren & Fallgren. 2010
Tack för oss!
Emma Ager
018-727 75 55
[email protected]
Jakob Lundén
018-727 23 40
[email protected]
www.konsultativtstod.uppsala.se