MKB Tandsjö - wpd Scandinavia AB
Vindkraftspark Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning juni 2010 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tandsjö Text wpd Scandinavia AB Studier natur och arkeologi Ecocom Kartmaterial Ur Översiktskartan ©Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25539 Ur Terrängkartan ©Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25540 Ur Ortofoto - Svartvitt ©Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25541 Utgivare wpd Onshore Tandsjö AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Ort och datum Stockholm i juni 2010 (rev sep 2010) 2 INNEHÅLL 1. BAKGRUND ....................................................................................................................... 6 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. Presentation av bolaget.................................................................................................. 6 Varför vindkraft.............................................................................................................. 6 Beskrivning av utredningsgruppen ............................................................................... 7 Preliminär tidplan .......................................................................................................... 7 2. ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ................................................................................... 10 2.1. 2.2. 2.3. 2.4. 2.5. 2.6. 2.7. Omfattning, utformning och lokalisering ................................................................... 10 Alternativ ...................................................................................................................... 10 Samrådsredogörelse..................................................................................................... 10 Teknisk beskrivning ...................................................................................................... 11 Elanslutning .................................................................................................................. 11 Områdesbeskrivning ..................................................................................................... 11 Påverkan och skyddsåtgärder....................................................................................... 11 3. LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING ............................................................ 14 3.1. 3.2. 3.3. 3.4. 3.5. Områdets förutsättningar för vindkraft ...................................................................... 14 Planförhållanden .......................................................................................................... 15 Antal vindkraftverk och placering ............................................................................... 16 Typ av vindkraftverk .................................................................................................... 18 Investeringar och arbetstillfällen ................................................................................ 18 4. ALTERNATIV .................................................................................................................. 20 4.1. 4.2. 4.3. 4.4. Alternativ lokalisering ................................................................................................ 20 Motivering till valet av Tandsjö ................................................................................... 21 Alternativ utformning och omfattning ....................................................................... 22 Nollalternativet ............................................................................................................ 22 5. TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET ............................................................................ 24 5.1. 5.1.1. 5.1.2. 5.1.3. 5.2. 5.2.1. 5.2.2. 5.2.3. 5.2.4. 5.3. Anläggningsskedet ....................................................................................................... 24 Transportvägar och uppställningsplatser ................................................................... 25 Betongtillverkning, sprängning och krossning .......................................................... 27 Montering och driftsättning ........................................................................................ 27 Driftskedet ....................................................................................................................28 Ljudberäkning ..............................................................................................................28 Skuggberäkning............................................................................................................30 Hindermarkering ......................................................................................................... 31 Service och drift ........................................................................................................... 31 Avvecklingsskedet ........................................................................................................ 31 6. ELANSLUTNING .............................................................................................................. 35 7. OMRÅDESBESKRIVNING ..................................................................................................38 3 INNEHÅLL 7.1. 7.2. 7.3. 7.4. 7.5. 7.6. Landskapets karaktär och värden ...............................................................................38 Pågående markanvändning ......................................................................................... 39 Kulturmiljö och arkeologi ............................................................................................ 39 Naturvärden ................................................................................................................ 40 Fågel ............................................................................................................................. 40 Fladdermöss ................................................................................................................. 41 8. PÅVERKAN ...................................................................................................................... 44 8.1. 8.1.1. 8.1.2. 8.1.3. 8.1.4. 8.1.5. 8.2. 8.3. 8.4. 8.4.1. 8.4.2. 8.5. 8.6. 8.7. 8.8. Påverkan på människor ............................................................................................... 44 Visuell påverkan ........................................................................................................... 44 Ljud ...............................................................................................................................50 Skuggor .........................................................................................................................50 Friluftsliv och turism ................................................................................................... 51 Risker ............................................................................................................................ 51 Kulturmiljö och Arkeologi ........................................................................................... 51 Utsläpp till luft, mark och vatten ................................................................................ 52 Växtlighet och hydrologi .............................................................................................. 52 Mark och vegetation..................................................................................................... 52 Hydrologi ...................................................................................................................... 54 Fågel .............................................................................................................................. 55 Fladdermöss ................................................................................................................. 56 Större däggdjur ............................................................................................................ 56 Hushållning med resurser ........................................................................................... 56 9. SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT................................................................. 61 9.1. 9.2. 9.3. 9.4. Utformning ................................................................................................................... 61 Naturmiljö .................................................................................................................... 61 Risker ............................................................................................................................ 61 Kvalitets- och miljöstyrning ........................................................................................ 61 10. KUMULATIVA EFFEKTER ................................................................................................. 64 11. SAMLAD BEDÖMNING...................................................................................................... 69 12. SAMRÅDSREDOGÖRELSE ................................................................................................. 72 13. KONTAKT........................................................................................................................ 77 14. BILAGEFÖRTECKNING ..................................................................................................... 79 4 INNEHÅLL 1 Bakgrund 5 BAKGRUND 1. Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning vid Tandsjö i Ljusdals kommun. Anläggningen består av maximalt 12 vindkraftverk med en total maximal uteffekt av totalt 36 MW. Föreliggande dokument utgör en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken. 1.1. Presentation av bolaget Projektet att etablera en vindkraftspark vid Tandsjö, ”Vindkraftspark Tandsjö”, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Tandsjö AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen – en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat de landbaserade projekten Tjurhöjden och Risbrunn samt de havsbaserade projekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 600 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag cirka 500 medarbetare utspridda över hela världen. År 2006 fick wpd utmärkelsen ”Ernst & Young Global Renewable Award 2006” för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 1.2. Varför vindkraft Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerar nu cirka 3 TWh el per år vilket motsvarar cirka 2 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får ca 20 % av sin el från vindkraft. Vindkraften i Sverige har ökat de senaste åren och utbyggnaden uppgick under 2009 till 512 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och för6 BAKGRUND nybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Ny forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. Elintensiv industri som inte behöver betala för stödet gynnas genom utbyggnaden, eftersom de kommer att få ett lägre elpris. 1.3. Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Konsulter, ansvarsområden Angelica Widing, fil. kand. Ekoteknik Alexander Eriksson, Biolog, Ecocom – Samordning och analys Maria Röske, Jur kand Santiago Piva, Civilingenjör i elektroteknik Jonas Wäglind, Miljövetare, Ekologa – Mark och vegetation (Ecocom) Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) 1.4. Preliminär tidplan 2009 Tidplan jan-juni 2010 juli-dec jan-juni Tillståndsprocess Miljöbalken Ellagen Finansiering Byggförberedelser Byggnation väg, fundament och elnät Driftsättning och inkoppling 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 7 2011 juli-dec jan-juni 2012 juli-dec jan-juni juli-dec INNEHÅLL 2 Icke teknisk sammanfattning 9 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2. Icke teknisk sammanfattning 2.1. Omfattning, utformning och lokalisering wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 12 vindkraftverk vid Tandsjö i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om max 3 MW styck vilket ger en total uteffekt om max 36 MW. Vindkraftverkens totalhöjd är maximalt 180 meter. Avstånd till närmaste hus är cirka 1 400 meter och projektområdets storlek är totalt cirka 300 hektar. 2.2. Alternativ Valet av lokalisering har föregåtts av utförliga studier för att identifiera vilka områden i kommunen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Tillgängliga data tyder på att det är tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av höjder som ger ett relativt fritt vindläge. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Platsen ligger långt från tätbebyggt område och avståndet till närmsta bostadshus är över 1 kilometer. I området finns inga skyddade natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande som inte kan samexistera med vindkraftsparken. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats, bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Andra områden i kommunen har undersökts men valts bort främst på grund av att områdena rymmer färre vindkraftverk och i många fall bedöms ha sämre vindförhållanden. Till en början planerades 15 vindkraftverk i området. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att kungsörn finns i området. wpd valde då att ta bort fyra vindkraftverk ur planeringen samtidigt som ett vindkraftverk lades till i en annan del vilket ger att ansökan nu avser 12 vindkraftverk totalt. 2.3. Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Gävleborgs län, Ljusdals kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda statliga myndigheter och organisationer. Vad som framkommit vid samråden har beaktats vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 10 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2.4. Teknisk beskrivning Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om 2-3 MW och totalhöjden ska vara maximalt 180 meter. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk, men det vindkraftverk som upphandlas ska klara totalhöjden max 180 meter. Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att förstärkas vid behov och nya vägar anläggas fram till vindkraftverken. För gravitationsfundament grävs en cirka 20 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Vägarna behöver vara ca 4,5 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 2.5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och följa allmänna rekommendationer beträffande magnetfält med mera. Studier pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Samverkan planeras med den planerade vindkraftsparken Skaftåsen väster om Tandsjöområdet. 2.6. Områdesbeskrivning Etableringsområdet är beläget i Los socken, i västligaste delen av Ljusdals kommun, drygt 80 kilometer väster om huvudorten Ljusdal. Området gränsar i väster till Härjedalen i Jämtlands län. Området ligger ensligt med närmsta by, Tandsjöborg, drygt sju kilometer öster om etableringsområdet. Vid Flärksjöarna i norr finns några sommarstugor och vid Uttertjärnen finns en stuga, cirka 1,4 kilometer från närmsta verk. Området är beläget cirka 600 meter över havet. Området runt Norra och Södra Rävsjöarna, där vindkraftprojektet är beläget, karakteriseras av skogsbruksmark med inslag av myrar och mossar. Det dominerande träslaget är tall och produktionsskogen består mestadels av gallringsskog och planteringar men även av slutavverkningsbar skog. Området genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts på senare år då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. 2.7. Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker under anläggningsfasen medan påverkan på landskapsbilden uppkommer under driftfasen. Under driftfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden kommer att följas. I närområdet finns siktlinjer främst vid sjöstränderna och andra öppna platser, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. 11 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Inga Natura 2000-områden eller skyddade arter förväntas påverkas negativt av etableringen. Delområden med högre naturvärden inom området undantas från etablering. Hänsyn har tagits till Kungsörn genom att parken har minskats från 15 till 12 vindkraftverk. Den sammanlagda påverkan på fågelpopulationen i området förväntas bli liten. Genomförd arkeologisk utredning visar att arkeologiska värden saknas i hela etableringsområdet. Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar och kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå globala och nationella klimatmål, Begränsad klimatpåverkan, och flera andra nationella miljömål, främst Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. 12 INNEHÅLL 3 Lokalisering, utformning och omfattning 13 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3. Lokalisering, utformning och omfattning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Tandsjöområdet ligger i Ljusdals kommun cirka 80 kilometer väster om Ljusdal i Gävleborgs län vid gränsen till Härjedalen. Avstånd till närmaste hus är cirka 1 400 meter och projektområdets storlek är totalt cirka 300 hektar. Tandsjö lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet, områdets storlek och vägarna som går in i området, vilka underlättar vid transport och installation. Fastigheten där vindkraftsparken planeras ägs av Sveaskog. Enligt vindkarteringen utförd vid Uppsala universitet är årsmedelvinden i området cirka 6,7 m/s (MIUU, 72 meter). Området ligger på en höjd med relativt öppen terräng mot den dominerande vindriktningen i sydväst vilket ger indikationer om att vindförhållandena bör vara tillräckligt goda för en vindkraftsetablering. Vindmätning i en 100 meter hög mast påbörjades i december 2008. Mätning och analys beräknas vara klart i slutet av 2010. Figur 3.1. Översiktskarta med vindkraftsparkens lokalisering. 14 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.2. Planförhållanden Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. I etableringsområdet finns inga reservat, Natura 2000-områden eller biotopskydd. Området utgör inte område av riksintresse eller annat intresse för rennäringen. Vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 § MB). Området ingår i ett större område av riksintresse för friluftsliv (3 kap 6 § MB). Området ingår också i ett område av riksintresse för skyddade vattendrag (4 kap 6 § MKB), vilket betyder att vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får göras i dessa områden. Ljusdals kommun arbetar med att ta fram ett tematiskt tillägg om vindkraft till Översiktsplanen. Vid samrådsmöten med kommunen har inga direkta invändningar mot lokaliseringen framförts. Cirka 2 kilometer sydväst om vindkraftsparken finns naturreservatet Gönhammaren som utgörs av en liten bergsrygg med två toppar. Cirka 6 kilometer söderut finns två naturreservat ”Stora Korpmäki” och ”Flärksjöbergets domänreservat” samt Natura 2000-områdena ”Digerbergsområdet” och ”Flärksjöberget” som till stora delar överlappar naturreservaten. Cirka 3 kilometer norr om etableringsområdet finns Natura 2000-området Börningsberget. Cirka 10 kilometer nordöst om etableringsområdet finns Natura 2000-området Svansjömyra med Hamra Nationalpark. Dessa ligger i ett större område av Riksintresse för naturvården, Hamra-Svartåmyran. Hamra Nationalpark planeras att utökas till ett stort område från Långsvedjans naturreservat i nordväst till Svartågrenens domänreservat i sydöst. Figur 3.2. Karta över riksintressen och skyddade områden i närområdet. 15 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.3. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: − Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. − Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 300-500 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen sjunka. − Avstånd till bebyggelse Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bebyggelse för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket är högst 40 dB(A) invid fasaden nattetid 2. − Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen och vindskjuvning i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. − Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Utifrån ovan anförda variabler fann wpd från början att det går att anlägga 15 vindkraftverk i området. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att kungsörn finns i området varför fyra vindkraftverk togs bort ur planeringen med hänsyn till detta. Vid senare fältbesök framkom att ytterligare ett vindkraftverk får plats i den norra delen av parken varvid 12 vindkraftverk planeras totalt, se Figur 3.3. I Bilaga 1 finns även en större karta med angivna placeringar och koordinater. Vindkraftverkens positioner kan i senare skede komma att ändras inom en radie om 100 meter från respektive position. Eventuella större förändringar av placeringarna sker i samråd med tillståndsmyndigheten. Vindkraftverk planeras inte att placeras närmare än 100 meter från sjöar och vattendrag (strandskyddsområde). 2 Naturvårdsverkets Externt industribuller– Allmänna råd (RR1978:5) 16 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Figur 3.3. Parklayout med 12 vindkraftverk. 17 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.4. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2–3 MW med totalhöjd på max 180 meter. Vindkraftverket till höger är ett exempel på en typ av vindkraftverk som kan bli aktuellt. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk men totalhöjden ska vara max 180 meter. Tolv vindkraftverk á 2 MW skulle ge en årsproduktion på cirka 66 GWh eller 66 miljoner kWh och skulle räcka för att försörja drygt 22 000 personer med hushållsel 3. Den totala elanvändningen i Sverige är cirka 140 TWh per år. Exempel på vindkraftverk. Enercon E 82, totalhöjd 180 m. Bild: Enercon 3.5. Investeringar och arbetstillfällen Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 450 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 24 MW ger detta 120 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25-30 år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6 000 – 14 000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 4 För lantbrukare runt om i landet med jordbruks- och skogsfastigheter utgör möjligheten att bedriva eller upplåta mark för vindbruk en ny chans att använda marken på ett effektivt sätt. wpd har antagit som policy att betala så kallad bygdepeng till lämplig hembygdsförening eller byalag, så att de som berörs lokalt också ska få nytta av anläggningen. 3 4 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kWh/person. Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009. 18 INNEHÅLL 4 Alternativ 19 ALTERNATIV 4. Alternativ 4.1. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå de uppsatta målen. Generellt är det en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. Miljödomstolen tolkar alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: ”För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område”, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering är bland annat vindförhållandena, möjlig elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden används bland annat den beräkning av vindförhållandena i Sverige som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUUmetoden 5. Metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser. Den beräknade medelvinden enligt MIUU har dock på senare tid visat sig stämma dåligt med uppmätta värden, särskilt i flacka skogsområden. Det finns en risk att många vindkraftsprojekt som planeras i södra Sverige inte kommer att genomföras på grund av oväntat dåliga vindförhållanden. Det är därför av vikt att områden på höjder, som främst finns i norra Sverige, kan användas för vindkraft. Enligt Ljusdals kommuns Översiktsplan 6 finns 5 utpekade riksintresseområden som är lämpliga för vindkraft i kommunen varav Tandjöområdet är ett, se Figur 4.1. Kommunen arbetar också för närvarande med att ta fram en tematisk översiktsplan för vindkraft. Medelvinden i ett område bör vara närmare 7 m/s på 72 meters höjd 7 för att en vindkraftsetablering ska vara möjlig under de ekonomiska förhållanden som råder i Sverige idag. Både riksintresseområdet vid Hörbodvallen (1) och området sydväst om Färila (2) är kuperade med flera mindre höjder och bedöms därför inte rymma så många vindkraftverk. Området nordöst om Tevansjö (3) är så litet att det inte är jämförbart med Tandsjöområdet . Större delen av det område öster om Hedsjö som ligger inom kommunen (4) bedöms ligga för lågt topografiskt för att vara intressant i dagsläget. Det är svårt att hitta alternativa platser inom kommunen som på samma gång innebär att ändamålet kan nås med minsta möjliga intrång. Den valda platsen lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare indikationer på gott vindklimat och områdets storlek. Vägarna som går in i området underlättar vid transport och installation. 5 Vindpotentialen i Sverige på 1-km skala. Beräkningar med MIUU-modellen. Version 2007. Hans Bergström. Uppsala universitet. 6 Översiktsplan för Ljusdals kommun. 2009. Avser 72 meter over nollplansförskjutningen vilket motsvarar ca 87 meter over marken, beroende på förhållandena på platsen. 7 20 ALTERNATIV 4 3 2 1 Figur 4.1. Karta med beräknad medelvind enligt MIUU samt riksintresseområden. 4.2. Motivering till valet av Tandsjö Enligt vindkarteringen och andra kända data bör det vara tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av en höjd som ger ett relativt fritt vindläge över omkringliggande landskap, framförallt i den dominerande vindriktningen sydväst. Området ligger ensligt långt från tätbebyggt område och avståndet till närmsta bostads- eller fritidshus är över 1 kilometer. Platsen är redan exploaterad av ett aktivt skogsbruk. Vägarna in i området är till stor del av god kvalitet och det är inga svårigheter att bygga de nya vägar som krävs. I området finns inga skyddade natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande som inte kan samexistera med vindkraftsparken. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats, bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Då området är glesbefolkat, kuperat och till stor del täkt av skog bedöms vindkraftsparkens påverkan på landskapsbilden inte bli betydande. Naturskyddsområdena norr och söder om vindkraftsparken ligger på ett så stort avstånd (2-10 kilometer) att risken för påverkan bedöms vara ringa. 21 ALTERNATIV 4.3. Alternativ utformning och omfattning Till en början planerades 15 vindkraftverk i området. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att kungsörn finns i området varför fyra vindkraftverk togs bort ur planeringen med hänsyn till detta. Området är kuperat och för att vindförhållandena ska vara tillräckligt goda krävs att vindkraftverken placeras så högt som möjligt, vilket styr lämplig placering av vindkraftverken. Riksintresseområdet för vindbruk sträcker sig även norr om planerad vindkraftspark men det norra området har bedömts vara för lågt topografiskt för att ge ett gott vindklimat. Från början planerades vindkraftverk med en totalhöjd på 150 meter. Då vindmätningar på platsen och i andra liknande områden indikerar att det behövs högre vindkraftverk för att erhålla tillräckligt goda vindförhållanden planeras istället en totalhöjd om maximalt 180 meter. Först när vindmätning och analys av denna är slutförd går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk som bäst lämpar sig på platsen. 4.4. Nollalternativet Nollalternativet ska ge svar på vad som sker, eller inte sker, om projektet inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förblir oförändrad. I området bedrivs aktivt skogsbruk så skogen kan dock komma att avverkas oberoende av om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om ca 66 000 MWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med cirka 66 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 8 . Detta motsvarar CO2 utsläppen från drygt 35 miljoner mils bilkörning 9. 8 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, ÖkoInstitut e.V, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kWh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 9 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 22 INNEHÅLL 5 Teknisk beskrivning av projektet 23 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5. Teknisk beskrivning av projektet 5.1. Anläggningsskedet Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller ett s.k. bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid bygganmälan. Exempel på typritning finns i Bilaga 2. För gravitationsfundament grävs en cirka 20 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. Materialåtgång De massor som gävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament krävs ca 400 kubikmeter betong. Till betongtillverkning för varje fundament åtgår ca 720 ton ballast (varav 50 % naturgrus och 50 % bergkross) och ca 150 ton cement. För fundament till 12 vindkraftverk krävs således ca 8 600 ton ballast och 1 800 ton cement. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. 24 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5.1.1. Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Vägverket. Vindkraftverken kan transporteras med lastbil hela vägen eller med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 125 meter och ett djupgående av ca 6,5 meter. Det krävs också att uppläggningsplats finns i närhet till hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Hudiksvalls Hamn ger kortast vägtransport, men Ljusne Hamn och Sundsvalls hamn utgör också alternativ, se karta nedan. Tunadalshamnen i Sundsvall som ligger nära E4:an, är en av Norrlands största hamnar och har tagit emot vindkraftverk förr. Strax norr om byn Tandsjöborg finns en avtagsväg från E45:an som planeras att användas. Vägen behöver eventuellt förstärkas eller breddas på vissa sträckor. Bergvik Skog AB planerar vindkraftspark Skaftåsen direkt väster om Tandsjö vindkraftspark och samordning kommer att ske gällande eventuell breddning och förstärkning av befintlig tillfartsväg i den mån det är möjligt. Figur 5.1. Exempel på tillfartsvägar. 25 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Vägar och uppställningsplatser inom vindkraftsparken Inom området finns befintliga vägar som kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling, se preliminär vägsträckning i Figur 5.2. Vägarna behöver vara ca 4,5 meter breda exkl. diken, se typritning i Bilaga 2. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Cirka 3 kilometer befintlig väg behöver breddas och förstärkas och ca 6 kilometer ny väg behöver anläggas, se Figur 5.2. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. Den markyta som kommer att användas för fundament och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca 3 000 m2 per vindkraftverk (ca 50x60 meter). Denna yta kalhuggs och grusas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplatser finns i Bilaga 2. Figur 5.2. Preliminär parklayout och vägdragning. 26 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Materialåtgång Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. Bergtäkt kommer att sökas så nära området som möjligt och om möjligt samordnas med vindkraftsprojekt Skaftåsen. Täkttillstånd söks separat. För byggnation av ca 6 kilometer väg och förstärkning av ca 3 kilometer väg samt kranuppställningsplatser beräknas åtgå ca 130 000 ton grus (bergkross). Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid bygge av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på viken typ av vindkraftverk och fundament som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En grov uppskattning av transportbehovet kan dock redovisas här: • För transport av färdig betong krävs ca 700 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil) • För transport av vägmaterial behövs ca 4 000 transporter med lastbil (30 ton per lastbil). För att begränsa transporterna kommer bergtäkt att öppnas så nära etableringsområdet som möjligt. • Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv.). Olika leverantörer har olika lösningar men 1 vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar. För 12 vindkraftverk krävs det således ca 108-156 transporter. 5.1.2. Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan eventuellt fraktas till området med betongbil. I annat fall kommer en eller flera transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Anmälan om betongtillverkning, krossning eller sprängning kommer att ske separat i de fall det blir nödvändigt. 5.1.3. Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken och uppställningsplatser för mobilkran kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och för byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. 27 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Resning av vindkraftverk. Foto: wpd 5.2. Driftskedet Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. 5.2.1. Ljudberäkning Ett viktigt kriterium vid val av vilken typ av vindkraftverk som passar för platsen är att vindkraftverken har en garanterad ljudemission som gör att kravet på högst 40 dB(A) vid närmaste bostad uppfylls. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är ”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är ”schwichande” och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kan breda ut sig, se Figur 5.3 och Bilaga 3. I beräkningen har vindkraftverket Enercon E82 med en garanterad högsta ljudemission på 105 dB(A) använts. 10 Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på den aktuella verkstypen, se Bilaga 3. Ljudemissionen mäts enligt standard när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd i öppen terräng. Det motsvarar att verket går på cirka 95 % av full effekt vilket sker när det blåser cirka 12 m/s på navhöjd. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för ljudimmission innehålls. 10 28 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Ljudberäkningen anger också ett värsta fall (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Enligt genomförda beräkningar överskrids riktvärdet 40 dB(A) inte vid någon bostad eller fritidshus. Figur 5.3. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, exempel med 12 st. Enercon E82, 180 meter totalhöjd. 29 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5.2.2. Skuggberäkning Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts i WindPRO, i enlighet med Boverkets rekommendationer 11. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se Figur 5.4 samt Bilaga 4. Figur 5.4. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, exempel med 12 st. Enercon E82, 180 meter totalhöjd. Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för skuggor innehålls. 11 30 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5.2.3. Hindermarkering I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen beslutar därefter hur markering ska ske i enlighet med föreskrifterna. Enligt Luftfartsstyrelsens föreskrift krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet. 12 Läs mer om påverkan på landskapsbilden under avsnitt 8.1. 5.2.4. Service och drift Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral som varje vindkraftverk är uppkopplat till via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Vid planerad service eller felavhjälpning sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon cirka en gång per månad. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 5.3. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Enligt avtal med markägarna ska fundamenten tas bort ned till 1 meter under jord eller berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 12 Se föreskrift LFS 2008:47. 31 INNEHÅLL 6 Elanslutning 33 ELANSLUTNING Kabelförläggning. Foto: wpd. 34 ELANSLUTNING 6. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på 24-36 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Projektet ingår i en utredning som samordnats av Fortum Distribution AB och Svenska Kraftnät (SVK) på uppdrag av aktiva vindkraftsprojektörer i södra Härjedalen 13. Syftet med utredningen har varit att utreda hur elanslutning bäst kan ske till stamnätet i området. I utredningen föreslås en ny stamnätstation på 400 kV-ledningen väster om parken och att vindkraftspark Tandsjö ansluts till denna. Samverkan planeras med den planerade vindkraftsparken Skaftåsen väster om Tandsjö. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Inom parken används normalt nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras för. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 13 Vindkraftutredning Härjedalen. T-CNE 10-002. Granquist, T. et. al. Vattenfall Power Consultant AB. 2010-02-26. 35 INNEHÅLL 7 Områdesbeskrivning 37 OMRÅDESBESKRIVNING 7. Områdesbeskrivning På uppdrag av wpd har en förstudie av naturvärden samt arkeologi genomförts av företaget Ecocom. Med resultatet av förstudien som grund har sedan markinventering och arkeologisk utredning genomförts i fält. En hydrologisk studie har också genomförts. 7.1. Landskapets karaktär och värden Etableringsområdet är beläget i Los socken, i västligaste delen av Ljusdals kommun, drygt 80 kilometer väster om huvudorten Ljusdal. Området gränsar i väster till Härjedalen i Jämtlands län. Området är beläget över högsta kustlinjen på nivåer omkring 575-610 meter över havet. Etableringsområdet utgörs av kuperad skogbevuxen moränmark med blockrika bergryggar och åsar. Området runt Norra och Södra Rävsjöarna, där vindkraftprojektet är beläget, karakteriseras av skogsbruksmark med inslag av myrar och mossar. Det dominerande träslaget är tall och produktionsskogen består mestadels av gallringsskog och planteringar men även av slutavverkningsbar skog. Området ligger ensligt med närmsta by, Tandsjöborg, drygt sju kilometer öster om etableringsområdet. Vid Flärksjöarna i norr finns några sommarstugor och vid Uttertjärnen finns en stuga, ca 1,4 kilometer från närmsta verk. Byn Fågelsjö ligger cirka 10 kilometer norr om den planerade vindkraftsparken. I närområdet finns siktlinjer främst vid sjöstränderna. Utsiktspunkter finns också på bergen runt omkring, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. I området bedrivs aktivt skogsbruk. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog till trädbevuxna torvmarker. Området genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts på senare år då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. I utredningen Vindkraftens påverkan på fjällandskapet 14 beskrivs landskapstypen Bergkullterräng på följande vis: ”Bergkullterrängen karaktäriseras av uppstickande bergstoppar i skogslandskap. Kring dessa exponerade bergsformer kan det blåsa, speciellt om det är i kombination med närliggande slätter eller större myrområden och öppna vattenytor. Vindkraft kan i princip inordnas i dessa landskap utan större konflikt. Däremot är det svårt att finna enkla lösningar för en harmonisk gestaltning eftersom topparna är små och med plats endast för ett fåtal verk. Ett mål bör alltid vara att samla alla verken till bestämda lägen, alltså större stationer istället för att sprida ut på flera olika toppar.” 14 Vindkraftens påverkan på fjällandskapet. En delstudie knuten till Översiktsplanearbetet i Härjedalens kommun. Anders Bramme Landskapsarkitekt LAR. 2002. 38 OMRÅDESBESKRIVNING Bild från området. Foto: wpd. 7.2. Pågående markanvändning I stora delar av etableringsområdet bedrivs skogsbruk, vilket har medverkat till stora arealer slutavverkad skog samt att ett relativt välutbyggt bilvägsnät har anlagts. Etableringsområdet ingår i ett större område av riksintresse för friluftslivet, Orsa-Finnmark. I området bedrivs jakt och fiske och en skoterled går genom området. 7.3. Kulturmiljö och arkeologi Cirka 10 kilometer nordost om etableringsområdet finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården: K326 Fågelsjö. Det är ett finnmarkshemman från 1700- talet samt ett tydligt avläsbart skogsarbetaroch nybyggarsamhälle. En bit norr om Tandsjöborg finns Börningsbergets skogsmuseum som sommartid är välbesökt. Historiskt sett har det tidigare Tandsjöborg varit ett samhälle som präglades av skogsbruket och här fanns både såg- och tjärframställningsindustrier. De närmst belägna kända fornlämningarna ligger på ett avstånd av sex kilometer från undersökningsområdet, företrädesvis i anslutning till stora vattensystem. Fornlämningarna utgörs bl.a. av fångstgropar, fäbodar och blästbrukslämningar (lämningar efter järnframställning som skett under järnålder/medeltid). Inga fornlämningar finns registrerade i etableringsområdet. En frivillig arkeologisk utredning 15 har genomförts, se avsnitt 8.2. och Bilaga 5. 15 Utredningen har genomförts på frivillig basis utan föregående beslut från Länsstyrelsen och innefattar fältinventering av i området förekommande forn- och kulturlämningar och belysande av deras kulturhistoriska kontext. 39 OMRÅDESBESKRIVNING I området bedrivs skogsbruk och stora delar av arealen är hyggen eller utgörs av tallplantering. Foto: wpd. 7.4. Naturvärden I etableringsområdet finns inga naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd. Etableringsområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog av tall och gran. Den dominerande jordarten utgörs av morän. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog av lavtyp (renlav/fönsterlav), lingontyp, blåbärsgranskog till trädbevuxna torvmarker. Skogslandskapet hyser vilt såsom älg och skogsfågel och har man tur kan man få syn på björn. En mark- och vegetationskartering samt en hydrologisk studie har genomförts i etableringsområdet, se avsnitt 8 samt Bilaga 6 och Bilaga 7. 7.5. Fågel Området är ett kuperat skogrikt landskap med en del sjöar och ett fåtal ytor med öppen mark. De planerade vindkraftverken är placerade på höjdryggar. Dalgången som bildas mellan höjdryggarna är ett fuktigt område med stora våtmarksinslag samt en mindre sjö. Inga rödlistade fågelarter finns i Artdatabanken inom 1 kilometers radie. Vissa delar av Tandsjöområdet har dock stora ornitologiska värden genom att det utgör häckningsområde för Kungsörn. Kungsörn med ungar har observerats av Kungsörnsgruppen vid ett flertal tillfällen. 40 OMRÅDESBESKRIVNING 7.6. Fladdermöss Det finns inga data för fladdermöss som direkt berör det aktuella området. Här finns relativt låga värden för fladdermöss. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och åar som kan fungera som transportsträckor. Dessa områden ligger dock inte i direkt anslutning till vindkraftverken. wpd har i samråd med Ecocom bedömt att en inventering av fladdermöss inte är nödvändigt då etableringsområdena saknar lämpliga habitat för fladdermöss, vilket Länsstyrelsen vid samråd har bekräftat. Bild över omgivningarna tagen uppe i vindmätningsmasten. Foto: wpd. 41 OMRÅDESBESKRIVNING 42 INNEHÅLL 8 Påverkan 43 PÅVERKAN 8. Påverkan 8.1. Påverkan på människor 8.1.1. Visuell påverkan Förändring av landskapsbilden är oundvikligt vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor eller höjder i landskapet där det är tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. På platser helt i närheten av anläggningen kan vindkraftverken uppfattas som dominerande element i landskapet, men här skyms sikten ofta av skog och berg. Inom närzonen upp till ca 3 kilometer varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. I öppna partier blir vindkraftverk väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. I zonen 3-10 kilometer varierar synligheten, på vissa platser syns alla verken, på vissa något eller några. På platser längre bort än 10 kilometer kan vindkraftverken uppfattas vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra element i landskapet. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på 2-10 kilometers avstånd från vindkraftsparken genomförts. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 44 PÅVERKAN Hinderbelysning Vindkraftverken måste enligt Transportstyrelsens regelverk förses med hinderbelysning. Som beskrivs i avsnitt 5.2.3 krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus 16. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid dager, gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen kommer att synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om vindkraftverken blir maximalt 150 meter krävs enligt Luftfartsstyrelsens föreskrift att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus på maskinhuset vid gryning, skymning och mörker. Ljuset ska vara 2000 Candela vid gryning och skymning men får dämpas till 200 Candela nattetid. Hinderljusen placeras på vindkraftverkens maskinhus och siktanalysen i Figur 8.1 ger en uppskattning av från vilka områden i landskapet hinderbelysningen kommer att synas. För att minska störningen vid de närmast belägna stugorna kan ljusen avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverken. Siktanalys En siktanalys har genomförts som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas (ZVI, Zones of Visual Impact), se Figur 8.1. I siktanalysen har topografi och hinder i form av skog och byggnader beaktats. Indata har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information (vektor). Hus och bebyggd miljö antas ha en höjd på 4-5 meter och all skog antas förenklat vara 10 meter hög. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. Det finns mindre öppna platser i form av exempelvis våtmarker och hyggen som inte avspeglas i analysen, varifrån vindkraftverken också kommer att synas. Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftsparken kommer att synas väl från sjöstränder och andra öppna platser i närområdet. Vindkraftsparken beräknas bli synlig helt eller delvis på långt håll från några öppna platser vid Fågelsjö (se fotomontage i följande avsnitt) och från östra sidan av Tandsjön. 16 Se föreskrift LFS 2008:47. 45 PÅVERKAN Figur 8.1. Siktanalys (ZVI) med cirka 10 kilometers radie runt vindkraftsparken. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. 46 PÅVERKAN Visualiseringar För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har fotomontage från ett antal platser runt vindkraftsparken tagits fram 17. Fotomontagen finns i Bilaga 8. Nedan presenteras en karta med fotopunkter som visar från vilka platser fotomontage har genomförts samt några exempel på fotomontage från olika avstånd. Eftersom en större Nationalpark ska bildas vid Hamra nationalpark önskade kommunen att ett fotomontage skulle göras därifrån (Fotopunkt 4). Det gick dock inte att hitta någon punkt i området varifrån vindkraftsparken blir synlig. Fotomontaget redovisas ändå i bilaga 8 för att illustrera detta. I området finns en del sjöar och andra öppna platser varifrån vindkraftverken blir synliga, även nattetid på grund av hinderbelysningen. Då området ligger cirka 10 kilometer från sammanhållen bebyggelse samt att skog och höjdskillnader på många håll skymmer sikten väntas påverkan på landskapbilden sammantaget bli måttlig. Figur 8.2. Fotopunkter för visualiseringar. Visualiseringarna finns i Bilaga 8. Fotomontagen är producerade i programmet WindPRO enligt gällande instruktioner. Det finns dock alltid en risk att vindkraftverken kommer att uppfattas annorlunda i verkligheten. 17 47 PÅVERKAN 0 Fotopunkt 1.Vy från Nedra Flärksjön, 210 , cirka 1,3 kilometer till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd är 180 meter. 0 Fotopunkt 3.Vy från Björnsjön, 340 , cirka 3,3 kilometer till närmaste synliga vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd är 180 meter. 48 PÅVERKAN Fotopunkt 5.Vy från Musnäset, udde söder om byn Fågelsjö, cirka 9 kilometer till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd är 180 meter. Fotopunkt 6.Vy från Fågelsjö, vid kapellet. Cirka 10 kilometer till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd är 180 meter. Ringar markerar vindkraftverken för att förtydliga även de verk som skyms av skogen. 49 PÅVERKAN 8.1.2. Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Ljudet från vindkraftverk består främst av ett ”schwichande” aerodynamiskt ljud som kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. På nära avstånd kan ljudet från vindkraftverken uppfattas som störande. Enligt den ovan nämnda studien på Gotland stördes flertalet av de närboende dock inte av ljud från vindkraftverk. Ljudet från vindkraftsparken beräknas understiga det rekommenderade riktvärdet 40,0 dB(A) vid det närmast belägna huset (se avsnitt 5.2.1). 40,0 dB(A) motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444. Kartläggning av bullerfria områden. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock inte hörbara eller kännbara nivåer 18. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Då det rekommenderade riktvärdet för bostäder kommer att följas väntas påverkan av ljud sammanfattningsvis bli liten. 8.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Det finns inget fastställt begränsningsvärde för skuggor. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och 30 minuter per dag vilket säkerställer att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 19 Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom vegetation eller andra byggnader. wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt 5.2.2. Beräkningarna visar att rekommenderade värden kommer att innehållas med god marginal. Vid ovan nämnda studie på Gotland uppgav ytterst få att de stördes av skuggor från vindkraftverken (6 %). 18 19 Naturvårdsverket 2009. Ljud från Vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport nr 6241. Vindkraftshandboken. Boverket. Januari 2009. 50 PÅVERKAN Då de närmaste husen ligger relativt långt bort, och skuggtimmarna beräknas bli få, väntas påverkan på grund av skuggor bli ringa. 8.1.4. Friluftsliv och turism Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftetablering. 20 Etableringsområdet ingår i ett större område av riksintresse för friluftslivet. Vindparkområdet används för jakt och fiske och en skoterled går genom området. Enligt vår kännedom används etableringsområdet inte för rekreation och friluftsliv i någon större utsträckning i övrigt. Ljusdals kommun är ett välkänt turistmål både sommar som vinter, enligt kommunens Översiktsplan främst Järvsö området. Som beskrivs under avsnittet Visuell påverkan kommer en vindkraftsanläggning att vara synlig och påverka landskapsbilden främst inom ett ca 10 kilometer stort område. Det finns ingen större befintlig eller planerad turistverksamhet inom ett sådant avstånd från den planerade vindkraftsparken. 8.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 21. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer hinderbelysning enligt Luftfartsverkets regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik, se vidare avsnitt 5.2. 8.2. Kulturmiljö och Arkeologi Det riksintresse för kulturmiljövård som finns vid Fågelsjö cirka 10 kilometers nordöst om vindkraftsparken ligger på så stort avstånd att den planerade vindkraftsparken inte bedöms påverka riksintresseområdet negativt. Ett fotomontage har tagits fram från området, se fotopunkt 5 i avsnitt 8.1. wpd har låtit konsulten Ecocom göra en frivillig arkeologisk utredning med fältinventering som utfördes under två dagar i maj genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av planerade vägsträckningar och de tilltänkta platserna för vindkraftverken genomfördes, se Bilaga 5. Resultatet av fältinventering och utökad fjäranalys visar att arkeologiska värden saknas i 20 I en dom från Miljödomstolen 2010-03-09 (M 3735-09) anges att inhägnad av vindkraftsparker inte krävs för att garantera säkerheten enligt maskindirektivet eller AFS 2008:3. 21 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning”, Elforsk rapport 04:13. 51 PÅVERKAN hela etableringsområdet, även utanför planerade verksplaceringar och vägsträckningar. En oregistrerad fäbod belägen cirka 600 meter nordväst om närmaste vindkraftverk dokumenterades vid inventeringen. De närmast belägna kända fornlämningarna ligger på ett avstånd av sex kilometer från undersökningsområdet, främst i anslutning till stora vattensystem. Fornlämningsbilden i närområdet domineras av fångstgropar, fäbodar och blästbrukslämningar. Med hänsyn tagen till områdets topografiska och hydrologiska förutsättningar, görs bedömningen att inga nya fornlämningar (omfattar även boplatser eller andra anläggningar under flat mark) skulle påträffas vid ytterligare arkeologiska insatser. Ecocom bedömer därför att en etablering av den aktuella vindkraftsparken är okomplicerad ur arkeologisk synvinkel. Sammanfattningsvis bedöms vindkraftsparken inte medföra någon negativ påverkan på arkeologiska värden. 8.3. Utsläpp till luft, mark och vatten Vindkraft har en i huvudsak positiv inverkan på miljö och hälsa eftersom energin i vinden kan tas till vara utan utsläpp av hälso- eller miljöförstörande ämnen. El från vindkraft ersätter kolkraft i det nordiska elsystemet, eftersom kolkraft idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Därmed minskar utsläpp av; svaveldioxid som är försurande, kväveoxid som är både försurande och övergödande och koldioxid som ger klimatpåverkan, se även avsnitt 4.4 Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Mineral- eller syntetoljor och smörjmedel används i hydraulsystemet och för automatisk smörjning av lager och växellåda. Vindkraftverk med växellådor innehåller mellan ca 200 och 700 liter smörjolja beroende på tillverkare. Dessutom finns hydrauloljor, ca 10-20 liter per verk, i styrsystemens mekaniska komponenter. Huruvida vindkraftverk med växellåda kommer att användas avgörs i ett senare skede. Vindkraftverken är normalt vattenkylda och kylsystemen innehåller glykol. Ca 100 liter kylvätska används i kylsystemet. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker. Dessa utrymmen inspekteras vid varje service. Inga oljor eller kemikalier förvaras i anslutning till parken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. De kemikalier som används i bygg- respektive avvecklingsfasen är de som normalt ingår i entreprenadmaskiner, lastbilar och byggkranar. 8.4. Växtlighet och hydrologi 8.4.1. Mark och vegetation Påverkan på flora beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. Området har inventerats genom en okulär besiktning i fält under augusti 2009, se Bilaga 6. Vid inventeringen har sammanhängande markytor av större värde noterats och i de fall det varit applicerbart - klassats enligt Natura 2000. Uppenbart värdefulla områden som trots detta inte når upp till naturtypstatus eller inte passar in i typologin har också beskrivits. Vid inventeringen har också rödlistade arter, värdefulla träd, opåverkade källor, bäckar och liknande objekt noterats. Se Figur 8.3 och tabell 1. 52 PÅVERKAN Generellt sett har det inventerade området inga naturvärden som är högre än det ordinära. Inga områden som besöktes uppfyllde kraven för att klassificeras som Natura 2000 habitat. Andelen övrig värdefull mark är även den påfallande liten. De största funna värdena finns vid ett äldre granskogsområde och vid en naturligt strömmande bäck samt vid några kvarvarande grova levande och döda tallar. I stora delar av exploateringsområdet har det bedrivits omfattande skogsbruk under senare tid, vilket har medverkat till att ett relativt välutbyggt bilvägnät har anlagts. Vissa skogsområden ligger i tiden att slutavverkas medan andra planteringar snart ska genomgå en första röjning. De yngre planteringarna består uteslutande av contortatall, Pinus contorta. Efter att inventeringen utförts konstaterades att det fanns möjligheter att placera ytterligare ett vindkraftverk inom området. Detta vindkraftverk (Nr 12) 22 är placerat på gränsen för inventeringsområdet vilket innebär att markområden som kan komma att påverkas redan delvis är undersökta. En analys av ortofoto samt kända värden pekar inte på att placeringen av vindkraftverk nr 12 skulle komma i konflikt med några värdefulla miljöer. Då Tandsjöområdet dessutom är påfallade fattigt på naturvärden gör Ecocom bedömningen att en kompletterande inventering för detta område inte är nödvändig. Figur 8.3. Naturvärden i etableringsområdet. För beskrivning av naturvärden, se tabell nedan. 22 Notera att vindkraftverk nr 12 på Ecocoms kartor motsvarar vindkraftverk nr 5 i wpd:s numrering. 53 PÅVERKAN Tabell 1. Beskrivning av naturvärden, se även figur 8.3. ID Kategori Naturtyp/Beskrivn. Prio Kommentar/Arter 1 Övrig värde- Skog 1 Naturskogsliknande blandskog med omkullblåsta träd Övrig värde- Bäckfåra 1 Naturligt strömmande bäck, ej kanaliserad, Särsk.värden Död ved, Tall 3 Stående torraka, tall, Ø = 0,60 m Särsk.värden Död ved, Tall 3 2 3 4 5 6 7 8 9 full mark full mark Särsk.värden Särsk.värden Död ved, Tall Grova träd, Tall Särsk.värden Signalart,Plattlummer Särsk.värden Grovt träd, Tall Särsk.värden Död ved, Tall 3 2 2 3 2 delvis gallrad Liggande tall, Ø = 0,60 m Liggande tall, Ø = 0,80 m Två grova tallar, Ø = 0,70 m 1000 plantor, ca 100 m2 Stående torraka, tall, Ø = 0,70 m Grov levande tall, Ø = 1,0 m För att minimera påverkan av granskogsområdet (ID 1) kommer en eventuell breddning av den befintliga skogsbilvägen med göras norrut, eftersom att där finns ett nymarkberett hygge. Där finns även en sluttning med morän som kan vara lämplig till fyllnadsmaterial. Vidare gör Ecocom bedömningen att skogsområdet med den fridlysta arten, plattlummer Diphasiastrum complanatum (ID 7) inte kommer att påverkas negativt om byggnationen av vindkraftsverksfundamentet sker på aktuell plats. Sammantaget förväntas påverkan på mark och vegetation bli liten. 8.4.2. Hydrologi En hydrologisk studie utifrån kända data i syfte att bedöma den hydrologiska påverkan av en vindkraftetablering har genomförts vid området Tandsjö, se Bilaga 7. Vindkraftsparken ligger inom huvudavrinningsområdet Ljusnan (nr 48) och inom delområdet Utloppet av Övra Kölsjön. I närheten av vindkraftsparken finns ett antal ytvattenförekomster utpekade av Vattenmyndigheten; sjöarna Norra och Södra Rävsjön (SE SE684568-143373 respektive SE 684424143299) samt vattendraget Kölsjöån- Tandsjöån (SE 684359-143608). Den närmast utpekade grundvattenförekomsten finns cirka 7 kilometer sydost om vindkraftsparken. Vindkraftsparken ingår i ett större område som pekats ut som Riksintresse för skyddade vattendrag, vilket betyder att vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får göras i dessa områden. Områdets dominerande jordart är morän, vilket innebär att transporthastigheten i marken är låg. Detta gör att risken för oavsiktlig avvattning är låg. Bedömningen görs att markberedning vid anläggande av vägar och verk inte kommer att påverka grundvattennivåer för större områden, eftersom det är osannolikt att man gräver ner till grundvattennivån. I de fall då grundvattennivån ligger ytligt, som even54 PÅVERKAN tuellt vid vissa av de fuktigare markerna enligt fastighetskartan, behöver man av praktiska skäl bygga upp vägar och fundament sa att de kommer upp över grundvattenytan. Vid upprättandet av vägar och verk kommer ytavrinningen och därmed vissa av naturvärdena att tillfälligt påverkas. Denna påverkan är således temporär och får inte någon bestående effekt. Sammanlagt påträffades tre naturvärdesobjekt inom påverkansområdet, se bilaga 7. Av dessa är ett objekt klassat som Låg risk och två objekt klassade som Hög risk. För objekt som har klassats som Låg risk krävs endast försiktighet vid markberedning genom att minst en meter moränmark lämnas mellan väg och aktuellt objekt. De två objekt som klassats som Hög risk avser risker vid utsläpp av föroreningar vid en eventuell olycka. I de fall en väg kommer att korsa vattendrag är det viktigt att se till att vattenflödena inte hindras av vägen. Detta kan undvikas genom att en tunnel anläggs under vägen. Vid anläggande av trummor och liknande konstruktioner gäller det att undvika att skapa vandringshinder för vattenlevande organismer. Detta kan undvikas om trumman ligger under vattendragets bottennivå i båda ändar. För att minska påverkan vid en eventuell breddning av vägen vid bäcken (ID 2, figur 8.3) kan om möjligt befintlig vägtrumma användas. Då kan nuvarande vattenföring/fluktrationer kvarstå i bäcken. Om vägtrumman byts ut kan den ersatta vägtrumman med fördel läggas djupare, så att vägtrummans botten så småningom kan fyllas med grus och sten. Det kommer att gynna alla i vattendraget förekommande organismer, att det finns en så naturlig bäckbotten som möjligt. En riskbedömning för spridning av föroreningar vid en eventuell olycka har genomförts i studien, men inga transporter som innehåller farliga ämnen kommer att krävas vid byggnationen. Vindkraftverken innehåller en del oljor och smörjmedel men dessa ligger väl inneslutna i maskinen varför risken för spridning av föroreningar vid en eventuell olycka bedöms som ringa, se avsnitt 8.3. 8.5. Fågel Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten. Det är sällan som flyttande fåglar kolliderar med vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden 23. Nattflygande fåglar flyger oftast högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder. Ett flertal studier uppskattar mortaliteten till max en individ per vindkraftverk och år. Studier på fåglar i Spanien har visat att det inte dött onormalt många fåglar inom ett område där det finns cirka 1 000 vindkraftverk. Vissa rovfågelarter, till exempel kungsörn, riskerar att dock kollidera med vindkraftverk. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart 24. För vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vindkraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom fågelskyddsområde. Med tanke på den avsevärda landarea som finns tillgänglig innebär habitatförlusten sällan något problem såvida inte arter inom området har mycket specifika habitatkrav. Vid uppförande av grupper av vindkraftverk i ett skogsområde är det huvudsakligen kollisionsrisken som är den stora faran för områdets rovfåglar. Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn) som riskerar kollision och främst gäller det fåglar som häckar i området. Anledningen till ökad kolli- 23 24 Energimyndigheten. Vindkraft - bygga och ansluta större vindkraftverk. 2007. Naturvårdesverket 2004. Effekter av störningar på fågel. 55 PÅVERKAN sionsrisk för denna typ av fåglar är att de är mer svårmanövrerade i sin flykt och har svårare att snabbt förflytta sig i sidled när risk för kollision oväntat dyker upp. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom att kungsörn finns i området varför fyra vindkraftverk togs bort ur planeringen med hänsyn till detta. Efter denna åtgärd bedömer wpd att vindkraftsparkens påverkan på fågellivet i området kommer bli liten. 8.6. Fladdermöss Kunskapen om fladdermöss och vindkraftverk är koncentrerad till risken för kollisioner. När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). Risken är även högre då verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den omedelbara närheten. Den förstudie som utförts visar att lokalerna för de planerade vindkraftverken inte utgör viktiga jaktbiotoper eller placeras i en flaskhals för fladdermössens transporter i landskapet. Om det ändå skulle visa sig att kollisioner med fladdermöss blir ett problem vid födosök kan det åtgärdas genom att vindkraftsanläggningar stoppas vid svaga vindstyrkor (mindre än 4 m/s) under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer, vanligtvis under sommaren. Eftersom elproduktionen är obetydlig vid dessa vindförhållanden innebär det inte några större produktionsförluster. Då inga lämpliga lokaler för fladdermöss finns inom etableringsområdet förväntas ingen påverkan på fladdermöss. 8.7. Större däggdjur En studie vid vindkraftsparker i Rodovålen i Härjedalen visar att renar inte skräms bort av vindkraftverk i drift. Djuren vänjer sig och anpassar sig till verken 25. Det finns heller ingenting som tyder på att andra större däggdjur som älg, björn och varg blir störda. Den störning som uppstår inträffar under byggtiden då det är mycket människor i rörelse på byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. 8.8. Hushållning med resurser Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, cirka 2 % av det totala området. I övrigt begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka 25 Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län. 2000. 56 PÅVERKAN vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 m/s ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på de platser där det råder goda vindförhållanden. Foto: Dreamstime 57 INNEHÅLL 9 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 59 SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT Foto: wpd 60 SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT 9. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 9.1. Utformning Avgränsning av etableringsområdet har skett med hänsyn till ljudnivå och antal skuggtimmar som enligt beräkningar kan uppstå vid bostads- eller fritidshus. De riktlinjer som enligt praxis finns för ljud och skuggor uppfylls vid alla hus, se avsnitt 8.1. Vindkraftverk är utrustade med antireflexbehandlade turbinblad vilket eliminerar risken för störande reflexer. 9.2. Naturmiljö Fyra vindkraftverk har tagits bort ur planeringen för att säkerställa att vindkraftverk inte placeras för nära förekomst av kungsörn, se avsnitt 3.3. Funna områden med högre naturvärden undviks vid etablering av vindkraftverk och vägar, se avsnitt 8.4.1. Den befintliga vägen som behöver breddas passerar en bäck och en vägtrumma finns. Denna kommer att användas eller bytas ut mot en större så att vattenflödet bibehålls, se avsnitt 8.4.2. 9.3. Risker För att minimera risken för skador vid eventuellt nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp på samma sätt som vid exempelvis mobilmaster. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas vid behov. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer belysning enligt Luftfartsverkets regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik. Se avsnitt 8.1.5 Oljor och kylvätska används i vindkraftverket. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker, se avsnitt 8.3. 9.4. Kvalitets- och miljöstyrning De villkor och övriga skydds- och försiktighetsmått som anges i tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning och eventuell senare anmälan av kringverksamheter kommer att sammanställas i en specifikation som ingår som krav vid upphandling och avtal med leverantörer och underentreprenörer. Innan byggstart i samband med bygganmälan och byggsamråd enligt PBL kommer ett kontrollprogram för byggskedet att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kvalitetsansvarig kommer också att utses. 61 INNEHÅLL 10 Kumulativa effekter 63 KUMULATIVA EFFEKTER 10. Kumulativa effekter Strax väster om Vindkraftspark Tandsjö på andra sidan länsgränsen planerar Bergvik Skog AB vindkraftsparken Skaftåsen med 130 vindkraftverk, se Figur 10.1. Ljud- och skuggberäkning har genomförts med bägge parkerna. Riktvärdena innehålls i båda fallen vid närmaste hus, se Figur 10.2 och Figur 10.3 samt Bilaga 3 och Bilaga 4. Eftersom landskapet är kuperat och till stora delar täckt av skog som skymmer beräknas samtliga vindkraftverk möjligen bli synliga från ett fåtal platser på 10-20 kilometers avstånd. I Bilaga 8 finns ett fotomontage där bägge parkerna inkluderas. Samverkan planeras ske med vindkraftspark Skaftåsen i så hög grad som möjligt gällande elanslutning, tillfartsvägar och bergtäkter för att minimera miljöpåverkan. Figur 10.1. Lokalisering av planerade vindkraftsparker Tandsjö och Skaftåsen. 64 KUMULATIVA EFFEKTER Figur 10.2. Ljudberäkning med Tandsjö och Skaftåsen. Figur 10.3. Skuggberäkning med Tandsjö och Skaftåsen. 65 INNEHÅLL 11 Samlad bedömning 67 SAMLAD BEDÖMNING 68 SAMLAD BEDÖMNING 11. Samlad bedömning Etablering av vindkraftspark Tandsjö omfattande 12 vindkraftverk bedöms ge följande konsekvenser: • Vindkraftsparken kommer att producera förnybar utsläppsfri el. Produktionen beräknas till cirka 66 GWh eller 66 miljoner kWh per år vilket skulle räcka för att försörja drygt 22 000 personer med hushållsel. • Markanvändningen förändras i delar av området. Övrig mark kan nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, jakt, fiske etc. • Landskapsbilden kommer att förändras. Vindkraftverken kommer att synas från en del platser inom en radie av ca 10 kilometer från vindkraftsparken, företrädesvis från sjöstränder och andra öppna platser i det omgivande landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget bli måttlig. • Ljudnivån blir förhöjd i närområdet, inom ca 1 kilometer runt vindkraftsparken. Ljudnivån vid bostad eller fritidshus kommer dock inte vara högre än gränsvärdet 40 dB(A). Påverkan till följd av ljud bedöms totalt sett blir liten. • Transporterna ökar i området, främst under byggtiden som sker i perioder under 1-2 år. • Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten då hänsyn tas till delområden med identifierade högre naturvärden. • Den sammanlagda påverkan på fågelpopulationen i området bedöms bli liten och hänsyn har tagits till kungsörn. • Inga fornminnen eller andra kulturmiljövärden finns i området som kan skadas av anläggningen. • När vindkraftverken är uttjänta efter 25-30 år kan de monteras ned, marken kan till största del återställas och landskapsbilden återtar sin tidigare karaktär. 69 INNEHÅLL 12 Samrådsredogörelse 71 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12. Samrådsredogörelse Att anlägga vindkraftspark Tandsjö med maximalt 12 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 180 meter utgör en verksamhet som enligt miljöbalken alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4a § Miljöbalken samt i Förordningen om Miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Detta innebär att samråd ska ske med fler parter än om verksamheten inte antas kunna medföra betydande miljöpåverkan. Sökanden har därför haft samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommunen), de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda i enlighet med 6 kap 4 § miljöbalken. Före samrådsmötena skickades information, samrådsunderlag, om den planerade verksamheten ut till länsstyrelsen, kommunen, berörda statliga myndigheter, företag, organisationer och föreningar samt till de enskilda som särskilt berörs. Information har även gjorts tillgänglig för allmänheten. Samråden har bland annat avsett verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan och sökanden har redogjort för den planerade miljökonsekvensbeskrivningens översiktliga innehåll och utformning. En tid efter att samråden med Länsstyrelse, kommun och allmänheten hade genomförts konstaterade wpd efter vindmätningar att vindkraftverk med en totalhöjd om 180 meter kan komma att krävas på platsen istället för 150 meter som angavs vid de första samråden. wpd tog då fram ett kompletterande samrådsmaterial med ljud- och skuggberäkning samt fotomontage för vindkraftverk med en totalhöjd om 180 meter som skickades till Länsstyrelsen, berörda kommuner, närboende, organisationer och nationella myndigheter. Materialet gjordes även tillgängligt på wpd:s hemsida och annons härom publicerades i lokaltidningarna. 72 I detta avsnitt om samrådsredogörelse redogör sökanden för vilka parter som har blivit inbjudna, de viktigaste synpunkterna som framkommit och hur sökanden har tagit hänsyn till dessa. Inbjudningar, protokoll och remissvar finns i bilaga 9-15. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samråd med Länsstyrelser och kommuner (Bilaga 9) 2008-08-19 hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Gävleborgs län och 2008-08-20 hölls ett samrådsmöte med Ljusdals kommun, se protokoll i bilaga 9. Mötena behandlade bland annat hur samråd med enskilda, organisationer och myndigheter bör läggas upp och vad samrådsunderlag och MKB skulle innehålla. Kommunens representanter ansåg att Detaljplan inte krävs för projektet. 2008-11-06 hölls ytterligare ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Ljusdals kommun. Länsstyrelsen i Jämtlands län och Härjedalens kommun var också inbjudna men avböjde att delta. Länsstyrelsen tog bland annat tog upp att hydrologin i området bör undersökas och att det är viktigt att samverkan med det planerade vindkraftsprojektet Skaftåsen på andra sidan länsgränsen sker där det är möjligt. 2009-09-07 skickades med anledning av förändrad totalhöjd från 150 till 180 meter ett kompletterande samrådsmaterial till Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Ljusdals kommun och Härjedalens kommun. Inga synpunkter har inkommit med anledning av detta. 2009-10-15 hölls ett möte med representanter för kommunstyrelsen i Ljusdals kommun samt tjänstemän med anledning av den nya lagstiftning som trädde i kraft 2009-08-01 och innebär att kommunen måste tillstyrka projektet för att det ska kunna erhålla tillstånd enligt Miljöbalken. Det är även ändrade regler gällande detaljplan men kommunen lämnade besked att detaljplan inte kommer att krävas för projektet. Kommunen informerade om att Hamra Nationalpark kommer att utvidgas kraftigt och önskade att wpd undersöker om det går att göra fotomontage även därifrån. Kommunen arbetar just nu med en översiktsplan för vindkraft. Kommunstyrelsens representanter såg inga uppenbara problem med lokaliseringen av denna vindkraftspark. Samråd med berörda enskilda och allmänheten (Bilaga 10) Mellan den 17 december 2008 och den 11 februari 2009 arrangerade wpd en öppen samrådsutställning för enskilda berörda och allmänheten i Fågelsjö Gammelgård. Representanter från wpd fanns på plats för att svara på frågor och inhämta synpunkter den 12 december 2008 och den 2 februari 2009. Vid samrådsmötena ställdes frågor om bland annat när vindkraftsparken ska börja byggas, vindmätning och elanslutning, hur viltet och jakten påverkas och om säkerheten. Mötet och utställningen annonserades i Ljusdals Posten (2008-12-13), Tidningen Härjedalen (2008-1211) och Finnmarksbladet LoosLappen (2008-12-08). Information om samrådet sattes även upp på kommunhuset i Ljusdal och på kommunhuset i Härjedalen. Samrådsmaterial och information om utställningen skickades också ut till fastighetsägare och boende inom en radie av ca 3 kilometer från vindkraftsparken. 2009-09-10 skickades med anledning av förändrad totalhöjd från 150 till 180 meter ett kompletterande samrådsmaterial till fastighetsägare och närboende (se bilaga 9). I september 2009 informerades allmänheten om förändringen i totalhöjd via annons i Finnmarksbladet. Den 23 januari 2010 infördes annons om kompletterande samråd även i Tidningen Härjedalen och Ljusdals Posten. Materialet fanns också tillgängligt på wpd:s hemsida. I november 2008 kontaktades wpd per telefon av en anonym stugägare i området som bl.a. framförde att han ansåg att vindkraftsparken kommer att förfula området. 73 SAMRÅDSREDOGÖRELSE En stugägare kontaktade den 4 oktober 2009 wpd med frågor angående bland annat ljudberäkningen, se bilaga 10. I april 2010 kontaktades wpd per telefon av ägaren till Flärksjöstugan som undrade hur elanslutningen planeras och hur störande belysningen kommer att bli som krävs med tanke på vindkraftverkens ökade höjd. Med anledning av detta föreslår wpd att belysningen avskärmas trots att samlad bebyggelse inte finns i närområdet. Organisationer (Bilaga 11) I slutet av 2008 fick wpd via Kungsörnsgruppen kännedom om att det finns kungsörn i området. Efter samtal med SOF, lokala ornitologer och Naturskyddsföreningen beslutade wpd att ta bort fyra vindkraftverk. I och med detta ansåg ornitologerna att problemet med kungsörn var löst. Skoterklubben Nordic Area kontaktade wpd i februari 2009 med anledning av att de har en skoterled som går genom området. wpd har svarat att man har för avsikt att stötta en omläggning av skoterleden vid behov. Samrådsunderlag inklusive kompletterande material för 180 meters totalhöjd skickades ut till följande organisationer och föreningar i september 2009 (se bilaga 9). Svenska Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län Naturskyddsföreningen, Ljusdal Svenska Rovdjursföreningen Tandsjö-Sjöändan Jaktklubb Hamra konferens- och vildmarkscenter Kungsörnsgruppen Gävleborgs Botaniska Sällskap Los Bygdeförening Finnmarkens Fiskevårdsområde SOF Härjedalen Orsa Finnmarks bygdekommité Nordic Area (Lennart Svensson) Hamra kapellags besparingsskog Samrådsunderlag och information om jakt inom en vindkraftsanläggning har även skickats till alla medlemmar i jaktlagen i september 2009. Kungsörnsgruppen har svarat att man anser att omplaneringen av parken med hänsyn till kungsörnsreviret var föredömlig och att man förväntar sig fortsatt hänsynsfull projektering. Övriga organisationer har inte inkommit med några synpunkter. 74 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Försvaret (Bilaga 12) Försvaret har enligt remissvar 2007-11-27 inget att invända mot 15 vindkraftverk med totalhöjd 150 meter. Remiss för 180 meters totalhöjd skickades till Försvarsmakten 2009-12-08. Försvarsmakten har enligt remissvar 2010-01-26 inget att erinra angående verksamheten. De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Civilflyg (Bilaga 13) LFV har enligt remssvar 2009-05-19 inget att invända mot 15 vindkraftverk med totalhöjd 150 meter. Inte heller Svegs flygplats har enligt remissvar 2009-02-26 något att invända mot etableringen. Remiss för 180 meters totalhöjd skickades till LFV 2009-12-08. Enligt svar 2010-02-25 har LFV inget att invända mot den högre totalhöjden. De angivna förutsättningarna för besluten kommer att följas. Telekom (Bilaga 14) Remissvar har under april/mars 2009 erhållits från Teracom och telebolagen TeliaSonera, Telenor, 3GIS och Tele 2. Förnyad förfrågan med något ändrade koordinater och totalhöjd om 180 meter skickades ut i juli 2009. TeliaSonera, Telenor, Tele2 och 3GIS har svarat att detta inte medför några problem. Teracom har inte haft något att erinra, platsen ligger inte inom område som är aktuellt för Teracom. Nationella myndigheter (Bilaga 15) Samrådshandlingar har i juni 2009 sänts på remiss till Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Energimyndigheten, PTS (Kommunikationsmyndigheten), Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Vägverket, Banverket och Kammarkollegiet. 2009-09-07 skickades med anledning av förändrad totalhöjd från 150 till 180 meter ett kompletterande samrådsmaterial ut till ovanstående myndigheter. De generella frågor som tas upp i myndigheternas remissvar behandlas i föreliggande MKB. Specifika synpunkter rörande vindkraftsprojekt Tandsjö sammanfattas nedan. Skogsstyrelsen upplyser i det första remissvaret om att de 4 vindkraftverken längst söderut vid ”Gönsjöknopparna” ligger inom av länsstyrelsen skiktat utredningsobjekt för eventuell reservatsbildning. Dessa 4 vindkraftverk har tagits bort ur planeringen av wpd främst på grund av känd förekomst av örn. Skogsstyrelsen påpekar också att vindkraftverken vid Uttertjärnberget ligger inom de s.k. naturvärdestrakterna. Vid genomförd mark- och vegetationskartering har dock inga speciella värden påträffats i detta område. Skogsstyrelsen har i sitt andra remissvar inget att invända. Transsportstyrelsen upplyser om att Tandsjö ligger inom den MSA-påverkande ytan vid Svegs flygplats och att flygplatsen ska kontaktas. Svegs flygplats har i remissvar angivit att den planerade etableringen inte medför några problem. Vägverket efterfrågar ytterligare uppgifter om de ska kunna ge besked om vilken alternativ tillfartsväg som kan vara aktuell. Eftersom det i detta skede av projektet är omöjligt att veta vilken storlek och typ av vindkraftverk som kommer att ges tillstånd för och upphandlas har wpd vid diskussion med Vägverket meddelat att de efterfrågade uppgifterna kommer att inlämnas till Vägverket i samband med transportplanering och dispensansökan i god tid före byggstart. 75 INNEHÅLL 13. Kontakt wpd Onshore Tandsjö AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Angelica Widing [email protected] Tfn: 08-501 091 72 77 INNEHÅLL 14. Bilageförteckning Bilaga 1. Karta vindkraftverkens placering med koordinater Bilaga 2. Exempel på typritningar för fundament, vägar och uppställningsplatser Bilaga 3. Ljudberäkningar Bilaga 4. Skuggberäkningar Bilaga 5. Arkeologisk utredning Bilaga 6. Mark- och vegetationskartering Bilaga 7. Hydrologisk studie Bilaga 8. Visualiseringar Bilaga 9. Protokoll samråd Länsstyrelsen Gävleborgs län och Ljusdals kommun Bilaga 10. Protokoll samrådsmöte med berörda enskilda och allmänheten Bilaga 11. Remissvar organisationer Bilaga 12. Remissvar Försvaret Bilaga 13. Remissvar Civilflyg Bilaga 14. Remissvar Telecom Bilaga 15. Remissvar Nationella myndigheter 79
© Copyright 2024