Helsäd i mjölk och köttproduktion Innehåll Aktuella grödor
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU [email protected] 090-786 87 53 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 1 Innehåll • Skörd och konservering av helsäd • Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet • Utfordring till mjölkkor och köttdjur Effekt av gröda och mognadsstadium Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 2 Aktuella grödor Korn Havre Rågvete Vårvete Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 1 3 Mognadsstadier Axgång - Tidig mjölkmognad – tidig degmognad Vårvete start mjölk Vårrågvete tidig mjölk Korn tidig deg Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 4 Avkastning • Havre, vårkorn och vårvete har ungefär samma avkastningspotential • Höstgrödor har högre avkastningspotential – om man får dem att överleva vintern… • Ts-avkastningen T k t i fö d bbl från fördubblas f å axgång å till tidig degmognad Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 5 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 2 6 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 7 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 8 Skörd av helsäd - spill • Förluster vid skörd med slåtterkross - Kärnspill från 0 g/kg ts (axgång) till 75 g/kg ts (degmognad) • Val av rundbalspress har betydelse - Welger 220 Profy (23 knivar) gav högre förluster än Taarup bale-in-one (14 knivar) - Vid degmognad var ungefär hälften av spillet med Welger-pressen kärnor, vilket motsvarar grödans sammansättning Resultat Per Lingvall, Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 3 9 Skörd av helsäd - tillsatsmedel • Tillsatsmedel minskar lagringsförluster och förbättrar ensileringen • Effekten av syra på kvalitet och lagringsstabilitet är bättre i hackat material än i rundbalar • Nitrit- och bensoat-baserade medel har god effekt på hållbarheten Resultat Martin Knicky, Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 10 Skörd av helsäd - tillsatsmedel • Tillsatsmedel minskar lagringsförluster och förbättrar ensileringen • Syratillsats bevarade/ökade sockerhalten i ensilagen • Syratillsats var effektivare än inokulant - för att motverka jästtillväxt - för att minska lagringsförsluster Resultat Elisabet Nadeau, Skara Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 11 Skörd av helsäd - ensilagekvalitet • Minskad ensilering med senare skörd (mindre mjölk- och ättikssyra och högre pH) • Tendens till ökad etanol-halt med senare skörd (indikation på jästtillväxt) • Högre densitet ger bättre ensilering • Hackat material ger snabbare pH-sänkning Resultat Martin Knicky, Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 4 12 Plansilo eller Rundbal? + Mindre spill + Hackat material - Varmgång + Fler silos + Snabbare uttag - Plast/hantering - Skadedjur Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 13 Kemisk sammansättning • Socker-, Råprotein- och NDF-halten sjunker från axgång till tidig degmognad • Stärkelsehalten stiger under samma period • Sockerhalten stiger mycket snabbt efter axgång och når max under mjölkmognaden • Havre har lägre socker- och stärkelsehalt än övriga grödor Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 14 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 5 15 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 16 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 17 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 6 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 18 Smältbarhet • Smältbarheten (organisk substans) sjunker något från axgång till tidig degmognad • Smältbarheten av stärkelse är fortsatt hög vid tidig g degmognad, g g men sjunker j oftast sedan • Smältbarheten av fiber (NDF) sjunker kraftigt under mjölkmognaden Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Att mäta foderkvalitet - in vivo Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 7 19 Axgång – organisk substans korn havre korn korn vete OMD = smältbar organisk substans In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 20 Tidig mjölkmognad – organisk substans korn havre korn korn korn vete OMD = smältbar organisk substans In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 21 Tidig degmognad – organisk substans korn havre korn korn korn vete OMD = smältbar organisk substans In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 8 22 Axgång - NDF korn havre korn korn vete NDFD = smältbar NDF In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 23 Tidig mjölkmognad - NDF korn havre korn korn korn vete NDFD = smältbar organisk substans In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 24 Tidig degmognad - NDF korn havre korn korn korn vete OMD = smältbar organisk substans In vivo = mätt i djuret Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 9 25 Konsumtion • Generellt sett högre konsumtion med helsäd än med vallfoder • Korn med stickig borst kan vara besvärligt – yyngre g djur j är mer kinkiga g • Ungdjur som får mycket helsäd sorterar gärna • Djuren äter mer av hackat än ohackat ensilage Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 26 Konsumtion - kvigor % av lev vandevikten 2.00 OS 1.80 1.60 NDF 1.40 1.20 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00 H1 H2 H3 KU1 KU2 KU3 KA2 KA3 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 27 Konsten att sortera - kvigor 150 100 50 0 -50 -100 -150 OH OM OD 6BH 6BM 6BD 2BM 2BD Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 10 28 Konsten att sortera - stutar • Äldre stutar valde kärnor när de fick hackad helsäd av korn • Yngre stutar sorterade inte hackad helsäd, men undvek kärnorna i det ohackade materialet Resultat Bengt-Ove Rustas, Skara Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 29 Växande djur • Lättare stutar ca 110 kg levandevikt • Helsäd kompletterat med krossat korn och sojamjöl g konsumtion med degmognad g g ((3.1 kg/dag) g g) än • Högre mjölkmognad (2.7 kg/dag) • Högre tillväxt vid degmognad (0.80 kg/dag) än mjölkmognad (0.65 kg/dag) Resultat Bengt-Ove Rustas, Skara Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 11 30 Växande djur • Tyngre stutar ca 400 kg levandevikt • Helsäd kompletterat med sojamjöl • Högre konsumtion med degmognad (9.6 kg /dag) än mjölkmognad (8 (8.1 1 kg/dag) • Högre tillväxt vid degmognad (0.91 kg/dag) än mjölkmognad (0.69 kg/dag) Resultat Bengt-Ove Rustas, Skara Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 31 Mjölkkor • Till mer högproducerande djur (>35 kg ECM) krävs helsäd skördad vid axgång • Totala stärkelsehalten i foderstaten bör inte överstiga g 20 % • Helsäd med mycket stärkelse passar bäst med vallfoder av hög kvalitet • Vallfoder kvalitet – helsäd kvantitet Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 32 Mjölkkor - Umeå • Att utfodra helsäd vid tidig degmognad jämfört med axgång sänkte konsumtion, produktion samt fett- och proteinhalt i mjölken 24.0 21.0 Kraftfoder Vall Helsäd kg ts/dag 18.0 15.0 12.0 9.0 6.0 3.0 0.0 Sveriges lantbruksuniversitet K1 K2 K3 M1 M2 Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 12 33 Mjölkkor - Umeå • Energihalten i foderstaten sjönk med senare skördad helsäd • Energiintaget sjönk med lägre konsumtion Proteinhalten • Fibersmältbarheten sjönk med senare skörd • Stärkelsehalten i foderstaten steg från 15 till 20 % av ts Fetthalten Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 34 Mjölkkor - Uppsala • Tvåradskorn, klöverensilage, vall och kraftfoder • Skörd vid tidig mjölkmognad och tidig degmognad • Ren vall eller helsäd + klöver i mix 40:70 eller 70:30 • Utfodrat till mjölkkor (sen laktation) i fri tillgång Resultat Jan Bertilsson Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 35 Mjölkkor - Uppsala 24 kraftfoder grovfoder 21 kg g ts/dag 18 15 12 9 6 3 0 Vall 40:60 MM:K 70:30 MM:K 40:60 DM:K 70:30 DM:K Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 13 36 Mjölkkor - Uppsala 30 Hel stapel = kg ECM Blå stapel = kg mjölk 25 kg g/dag 20 15 10 5 0 Vall 40:60 MM:K 70:30 MM:K 40:60 DM:K 70:30 DM:K Resultat Jan Bertilsson Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 37 Mjölkkor - Uppsala • Högre andel helsäd gav mindre kväve från korna (mjölk + urin + gödsel) • Ingen g skillnad mellan skördetidpunkter • Mindre kväve i urinen och mer kväve i gödseln med helsäd Resultat Jan Bertilsson Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 38 Skörda vid tidig degmognad + Hög avkastning + Ts-halt runt 35 % = snabb skörd + Tillräckligt med socker + Jämn foderkvalitet + Hög halt och smältbarhet av stärkelse - Spill - Svårpackat Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 14 39 Utfodra rätt • Utmärkt foder till ungdjur, men kräver extra protein • Kombinera med bra vallfoder till mjölkkor helst under andra halvan av laktationen • Håll koll på den totala stärkelsehalten i foderstaten för att undvika att fetthalten sjunker Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 40 Blanda med baljväxter • Bättre fodervärde ju mer baljväxter som finns i blandnigen • Svårare skörd och ensilering ju mer baljväxter som finns i blandningen • Välj spannmål och baljväxt som mognar samtidigt spannmål tidig degmognad och ärt/åkerböna halv- till fullmatade baljor Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 41 Ärt eller åkerböna? • Åkerbönan säkrare i växtodling, men mognar långsammare • Något högre fodervärde för ärter • Båda sorterna har lättlösligt protein, som bevaras bäst med syratillsats Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 15 Sveriges lantbruksuniversitet Grovfodercentrum – institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 16
© Copyright 2024