Slutrapport

Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
Diafanografi
Laser Doppler avbildning (LDPI)
Impedans tomografi (EIT)
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
Grupp 10
Lärare: Hamed H. Muhammed
1
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
Innehållsförteckning
1.1 Översiktlig inledning(AS)……………………………………………………………………………………….... 3
1.2 Metod och Källkritik(AS)………………………………………………………………………………………….. 3
1.3 Diafanografi; Inledning(AS)……………………………………………………………………………………… 4
1.3.1
1.3.2
1.3.3
1.3.4
Teknisk struktur och funktion(AS)……………………………………………………………… 4
Traditionell och digital transillumination (AS)………..……………………………….. 5
Användningsområden för Diafanografi(AS)……………………………………………….. 5
Fördelar, Nackdelar och Problem med Diafanografi(AS)……………………………. 6
1.4 Laser Doppler avbildning; Inledning(AS)…….…………………………………………………………… 7
1.4.1
1.4.2
1.4.3
Teknisk struktur och kringliggande information(AS)…………………………………. 7
Användningsområden för Laser Doppler avbildning(KV)………………………….. 8
För och nackdelar med Laser Doppler avbildning(KV)………………………………. 9
1.5 Impedans tomografi; Inledning(KV)……………………………………………………………………….. 10
1.5.1
1.5.2
1.5.3
Teknisk struktur och funktion(KV)…………………………………………………………….. 10
Användningsområden för Impedanstomografi(KV)…………………………………… 11
För och nackdelar med Impedanstomografi(KV)………………………………………. 12
1.6 Diskussion(AS)(KV)……………………………………………………………………………………………….... 12
1.7 Ordlista(AS)(KV)………………………………………………………………………………………………………. 13
1.8 Referenslista(AS)(KV)………………………………………………………………………………………………. 13
2
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.1 Översiktlig Inledning
I vårt arbete har vi behandlat och berört tre större områden inom sjukvården. Vi har valt att
presentera dem var för sig och ge dem en mindre, teoretisk och unik inledning. Detta för att
underlätta för oss själva men även för att ni läsare skall få en bättre och tydligare överblick
för varje enskilt ämne. Ämnena i fråga är Diafanografi, Laser Doppler avbildning samt
Elektrisk Impedanstomografi.
Inför detta arbete var valmöjligheterna i form av ämnen inte i radikal utsträckning. Detta för
att vi var många som fick välja bland färre ämnen. Däremot vill vi förmedla till er läsare att
vårt intresse för dessa tre olika ämnen har ökat samt att vi har expanderat våra kunskaper.
Något som vi hoppas att även ni kommer göra.
Vi är tacksamma och väl mottagliga för åsikter och kritik, då vi även vill betona att det inte
har varit lätt att bygga upp detta arbete.
1.2 Metod och källkritik
Vi är två goda vänner som har byggt upp detta arbete. Med detta vill vi mena att metod för
uppbyggnad av detta arbete har gått hand i hand med vad vänskap innebär.
Vi har delat upp arbetet och sedan gett varandra både positiv och negativ feedback.
Vartefter innehållet i respektive feedback så har vi korrigerat och utformat vårt arbete till att
bli mer korrekt skrivet.
Vi har arbetat individuellt med både skrift och materialinsamlande. Dock har vi suttit vid
samma bord och hjälpt varandra genom varje delmoment i arbetet. Detta för att erhålla ett
så positivt och tillfredställande resultat som möjligt.
Vad avser informationsinsamlandet och hanteringen av dessa så har en granskning
genomförts. Informationen har i stor grad inhämtats från föreläsningsanteckningar,
litteratur, internet etc. Då en del av informationen är hämtad från internet så erhåller vi en
viss misstänksamhet då ett flertal av internetsidorna som vi besökte inte motsvarar varandra
i form av innehåll. Resultatet av detta blev att vi använde oss i större utsträckning av
föreläsningsmaterialet och Bertil Jacobsons böcker.
Information som vi hämtat från sökmotorer, exempelvis Wikipedia, har vi lagt ner större
tyngd på just för att på något viss bevisa dess äkthet.
3
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.3 Diafanografi; Inledning
Diafanografi, även kallad ”Transilluminationsteknik” är en speciell form av
teknik/behandlingsmetod som är specifikt konstruerad för att avbilda och framställa bilder
på vävnader. Metoden erhåller störst fokus på bröstområdet hos kvinnor inom ett
åldersintervall på 40 år och yngre. Metoden genomförs på så vis att transmitterat ljus1 hos
vävnaderna detekteras2 i hopp om att erhålla tillfredställande resultat, resultat som skall
vara ett bra underlag för eventuell vidarebehandling. Det är viktigt att resultatet i form av
bilder skall erhålla hög standard i form av undersöknings- och inspektionsform. Det vill säga,
bilderna måste vara tydliga och precisa. Viktigt att betona i detta sammanhang är att
Diafanografi är ett alternativ som tas i bruk när Mammografi3 inte är ett tillförlitligt eller
lämpligt val av undersökningsmetod.
1.3.1 Teknisk struktur och funktion
Diafanografi består av en ljuskälla som är fokuserad/riktad in mot undersökningsområdet
(bröstet) hos undersökningspatienten. Vagt nämnt ovan, men mer utförligt beskrivet så
består ljuskällan av rött och infrarött ljus som då är riktat mot undersökningsområdet. Målet
med proceduren är att ljuskällan skall tas emot på andra sidan av en detektor som är
infrarödkänslig. Reaktionen blir då att ljuset fångas upp av detektorn och på så vis uppnås ett
resultat. Om ljuset inte fångas upp av detektorn på ett önskat vis enligt vissa ramar (listade
nyanser) så är det en signal på oönskat tillstånd i kroppen. Det kan exempelvis handla om en
tumör eller liknande sjukdomstillstånd i kroppen.
Bilden illustrerar proceduren som sker under
Diafanografi som undersökningsmetod.
I mitten ser man att ljuset har träffat en tumör,
vilket sedan kommer att resultera med att
tumören kommer absorbera ljuset och avge
oönskade nyanser i form av mörka regioner
hos detektorn.
Flera faktorer avgör i vilken grad ljuset transmitteras. Dessa faktorer är vävnadstyp,
vävnadstjocklek och våglängd. Det finns även en faktor som avgör färgskalan hos den
transilluminerade bilden, det vill säga resultatet efter behandling med Diafanografi. Denna
faktor är utsträckningen av röda blodkroppar i blodet. Desto renare blodet är desto bättre
absorberas ljuset. Cutis (huden som täcker kroppsytan) och Subcutis (underhuden) är delvis
genomskinligt/genomträngligt för ljus med våglängder som ligger väldigt nära det infraröda
området.
Proceduren går även att illustrera i matematisk formel enligt
Lambert - Beers Lag4 för transmission. Bilden illustrerar både ett
kemiskt samband och en matematisk formel.
4
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.3.2 Traditionell och Digital transillumination
Den Traditionella metoden kan enklast beskrivas att undersökningen sker i ett mörkt rum
varpå patienten sitter framåtlutad i justerbar (roterbar) stol. Kortfattat kan man säga att
undersökningen baseras på visuell5 inspektion, det vill säga, man använder en IR-lampa6.
Resultaten lagras sedan med hjälp av xenonblixt7 plus film, det vill säga att man filmar
processen med hjälp av blixt. Filmen används sedan som material för vidare
undersökning/inspektion. Den traditionella undersökningsmetoden involverar även i vissa
fall modern digitalteknik samt bildbehandling/CT8 som komponent till undersökningen.
Den Digitala metoden, som finns i tre olika utföranden, erhåller stora förhoppningar men är
idag inte en standard för bruk kliniskt. Metoderna är Tidsupplöst Diafanografi, TeleDiafanografi och Transilluminations-datortomografi. Huvudkomponenterna i Tidsupplöst
Diafanografi är laserpulser och snabb kamera. I Tele-Diafanografi är det TV kamera för IR
som sänder bilder och vad avser huvudkomponenter och undersökningsform för
Transilluminations-datortomografi så är det fortfarande under uppbyggnadsstatus, det vill
säga forskningsstadiet.
1.3.3 Användningsområden för Diafanografi
Diafanografi är en speciellt bra undersökningsmetod för
att undersöka bland annat kvinnligt bröst där man letar
efter tumörer, cystor och även Scrotum(pungen) där
man också letar efter tumörer och cystor. Diafanografi
används även för Neonatala (för tidigt födda barn)
hjärnstudier där man vill identifiera cerebral hypoxi9.
Framför allt läggs fokus på bröstvävnad som då visar
röd-gul nyans hos detektorn vid
Diafanografi undersökning,
Maligna tumörer som visar mörka regioner,
Vätskefyllda cystor som
visar ljusa partier och Fibroadenom10 som
illustreras som körsbärsfärgade partier.
Tidigare nämnt så hör dessa nyanser till en skala, vars syfte
är att vara till bruk för identifiering av sjukdomstillstånd.
Det var inte längesedan som dessa typer av
sjukdomstillstånd nästan var omöjliga att identifiera och
behandla. Men tack vare den framåtskidande utvecklingen
inom sjukvården så har många men fortfarande inte alla
sjukdomsstillstånd blivit möjliga att identifiera och
behandla.
5
Cystan; vätskefyll, blå blåsa, illustreras på
bilden. Bilden visar en cysta på en av
äggstockarna. Men tanken är endast att visa
hur en cysta ser ut.
Tanken är endast att illustrera hur självaste
cystan ser ut.
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.3.4 Fördelar, Nackdelar och Problem med Diafanografi
Diafanografi är en bra undersökningsmetod. Men som med mycket medföljer antingen få
eller många nackdelar. Vad avser just Diafanografi så existerar det ett par, men dock inte allt
för många nackdelar.
Dessa nackdelar är bland annat sämre upplösning och känslighet jämfört med mammografi.
Processen sker i långsammare takt än önskat d.v.s. Det går bara att åstadkomma en
genomlysning i taget än så länge, samt att den ”traditionella” formen av Diafanografi inte
motsvarar resultaten av vetenskap och beprövad erfarenhet än så länge.
Vad avser fördelar så finns en rad olika fördelar som väger upp en hel del och möjliggör mer
precisa undersökningar. Med Diafanografi orsakas ingen joniserad strålning och det går att
se skillnad på de olika tumörtyperna via nyanser. En ytterligare fördel är att det går att
genomföra undersökningen på mer kompakta och täta vävnader. Det kan då handla om
brösten hos yngre individer.
Problem med Diafanografi är Spridning och Absorption. Vad som menas med det beskrivs
nedanför i löpande text.
Med våra unika kropp medföljer unika processer, uppbyggnader och strukturer. Vad avser
just våra vävnader så finns det då vävnadsstrukturer. Dessa skiljer sig från varandra och
varierar i form och storlek. Med Diafanografi som undersökningsmetod så sker en spridning
av fotoner i vävnader. Detta på grund av skillnader i vävnadsstruktur. Det farliga med en
radikal fotonspridning är att det kan starta en kemisk reaktion som kan frisätta fria radikaler
(biprodukt från kroppens energiförbränning), som medför att celler dör hos individen i fråga.
Ett ytterligare problem är
framkomsten av absorption
som orsakas av att en
ljuspartikel (foton) träffar en
atom eller molekyl. Detta
resulterar i att
atomen/molekylen exciteras
(atomen/molekylen tillförs
ljuspartikelns energi). Detta är
en växelverkan mellan ljus och
materia.
Som nämnts ovan tidigare i
stycket om nackdelar så medför
spridning av fotoner och
absorption av fotoner till
försämrad upplösning, kontrast samt känslighet.
6
Bilden
illustrerar
problemet vid
spridning av
fotoner i
vävnader. Den
svarta kuben i
bildens mitt
motsvarar en
tumör som ej
detekteras
pågrund av
spridning och
absorption av
fotoner.
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.4 Laser Doppler avbildning; Inledning
Laser Doppler avbildning genomförs för att
tyda ytligt blodflöde i hud och vävnad. Laser
Doppler avbildning kallas förkortat LDPI eller
LDI.
Bilden
illustrerar
händelsef
örloppet,
d.v.s. hur
Laser
Doppler
avbildning
en sker.
Principen bygger på att laserljus strålas in i
hud och vävnad som undersöks med hjälp av
en fiberoptisk probe (en typ av sond), som
absorberas av den vävnaden som undersöks.
Ljus som träffar rörliga blodkroppar går
igenom en förändring i våglängd, medans ljus
som träffar stillastående partier i kroppens
vävnader förblir oförändrade vad avser våglängd. Den förändrade våglängden avläses med
hjälp av en mottagarprobe, det vill säga en detektor. Detektorn konverterar då våglängden
till en elektrisk signal som senare analyseras på skärm och används för vidare undersökning
och bearbetning. Viktigt att betona är att det endast är den förändrade våglängden som
avläses i detektorn. Detta medför att man kan tyda blodets genomströmning med större
precision i hud och vävnad.
1.4.1 Teknisk struktur och kringliggande information
Lisca AB är ett företag som tillverkar och säljer Laser Doppler avbildnings apparatur. Den
senaste apparaten heter Periflux system 5000. Unik för denna är att man kan mäta
blodgaser såsom syre och koldioxid, detta är specifikt bra för tidigt födda barn. Den är även
värmeframkallande och erhåller funktion för tryckkontroll. I dagsläget används Periflux
system 5000 även i andra lägen såsom för sårläkning, plastikkirurgi etc. I de äldre
apparaterna var man mer begränsad vad gäller funktion och egenskaper.
Laserljusets våglängd ligger mellan 600 – 800
nanometer(nm) = (0,6-0,8 mikrometer, (µm)). För att
bestämma blodflödet använder man
Dopplerprincipen(effekten) som vi nedanför kommer att
försöka beskriva så gott som möjligt då det är
svårbeskrivligt.
Dopplerprincipen även kallad dopplereffekten innebär
förändring av frekvens hos en signal. Denna förändring är i
beroendesituation vad avser blodflödet, i förhållande till
undersökningspersonalen som håller i sonden.
D.v.s. om blodflödet närmar sig eller avlägsnar sig från
sonden som undersökningspersonalen håller i.
7
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
Alltså, beroende på blodflödets hastighet,
ändras nyanserna på bilderna. Om det inte
sker något eller grovt reducerat blodflöde i
undersökningsområdet så kommer färger
såsom blå, lila etc. visas på bilden. Detta på
grund av att det finns stillastående partier i
kroppen eller att blodflödet sker bortom
räckvidd för sonden(proben), som då inte kan
detekteras. Men om blodflödet är normalt och inom räckvidd för sonden visas starkare
färger såsom mörk orange och röd på bilden. Den optimala färgen är röd.
1.4.2 Användningsområden för Laser Doppler avbildning
Då det i huvudsak handlar om att mäta blodflödet för att erhålla en tillfredställande
avbildning av det ytliga blodflödet i hud och vävnad, så berör metoden ett flertal olika ytliga
kroppsskador och enstaka sjukdomstillstånd.
Brännsår och öppna sår som inte läker är typiska exempel på tillstånd där LDPI är en optimal
undersökningsmetod. Via undersökningen ser man var det sker ett aktivt blodflöde och vart
det sker ett reducerat eller helt och hållet upphört blodflöde. Utifrån detta kan man avgöra
huruvida man ska gå vidare med patientens tillstånd. Med detta menas behandling i olika
utföranden, exempelvis läkemedel som skall påverka blodflödet till att bli mer aktivt i det
område där blodflödet är reducerat. Med denna undersökningsmetod kan man även urskilja
olika typer av tumörer som är belägna nära hudytan.
Efter att ha gjort
en undersökning
och fastslagit
huruvida man skall
åtgärda patientens
tillstånd,
exempelvis med
hjälp av läkemedel
för att sätta fart på
blodflödet, så kan
man med hjälp av
Laser Doppler
avbildning
periodvis mäta
effekterna av
medicineringen och påvisa en positiv eller negativ utveckling av blodflödet. Man kan alltså
följa läkningsprocessen. Exempelvis bilden ovanför med benämningen ”Drug evaluation”
illustrerar detta.
8
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
Vad avser brännskador så finns det en variant av
Laser Doppler avbildning som är just inriktad på
brännskador. Med denna metod behöver man
inte vidröra patienten då det kan vara obehagligt
och smärtsamt för patienten. Man utför
behandlingen på avstånd.
The moorLDI Laser Doppler Imager heter den
unika konstruktionen.
Som bilden illustrerar kan man få en väldigt bra
och övergriplig helhetssyn vad avser flodflödet hos
den brännskadade individen.
1.4.3 För och nackdelar med Laser Doppler avbildning
Fördelarna är egentligen teknikens snabba utveckling. Vi lär oss mer om mycket och har
effektiviserat utvecklingen inom sjukvården. Sjukvårdsutrustningen, däri Laser Doppler
avbilnings apparatur som exempelvis Periflux system 5000, har utvecklats till att ha fler
egenskaper, bättre funktioner, blivit mer lätthanterlig och av stor betydelse blivit mer
kompakt. Desto mer vi lär oss om tekniken och anpassar oss, desto vanligare blir
komponenterna i sjukvården vilket resulterar i pressade priser. Vi hittade inga exakta priser,
men upptäckte på flera håll att priset har pressats jämfört med sina föregångare.
En liten men ändå stor nackdel är att teknikens utveckling sker i sådan utsträckning att
sjukhusen allt oftare behöver uppgradera sina komponenter och sin utrustning. Detta blir
dyrt i längden och kan vara en av orsakerna till att utvecklingen återigen kan bli långsam.
9
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.5 Impedans tomografi; inledning
Impedans tomografi finns i två olika utföranden. Dels i EIT – elektrisk impedans tomografi
och dels APT, applied potential tomography.
EIT – elektrisk impedans tomografi är en undersökningsmetod som genomförs på önskade
kroppsdelar eller organ under arbete, i syfte att tillhandhålla information gällande
impedansförändringarnas anatomiska utbredning. Det vill säga, man strävar efter att tyda
förändringar genom att avbilda impedansförändringar, man vill åstadkomma en medicinsk
bild.
EIT är en metod där man inte behöver göra kirurgiska ingrepp, metoden är icke-invasiv.
Metoden är även strålningsfri och erhåller ytterst få risker.
APT – applied potential tomography är en undersökningsmetod, även den icke-invasiv och
strålfri. Syftet med metoden är att ta mått på magsäckstömningen, profilering av tömning av
vätskor etc. samt avbildning av en radioaktiv isotops förekomst i kroppen samt
färgutspädning.
1.5.1 Teknisk struktur och funktion
Undersökningsmetoden går ut på att åstadkomna elektriska impedanser som kan avläsas, då
funktioner hos våra organ och kroppsdelar förändras.
X antal elektroder appliceras mot huden med viss struktur runt undersökningsområdet. Det
kan handla om exempelvis bröstkorgen. Vad som sedan sker är att en såkallad spänningspuls
placeras över två av elektroderna. Man kan välja mellan två
Bilden
elektroder som ligger nära varandra eller två elektroder som
illustrerar hur
ligger en bit ifrån varandra, som man sedan lägger
en
spänningspulsen över. Dock skall man inte glömma de övriga
undersökning
elektroderna. Under undersökningsprocessen med
av bröstkorg
spänningspulsen över två valda elektroder så mäts även
hos en person
potentialer som frambringats på de övriga elektroderna. Det
kan handla om ett antal elektroder upp till 16 stycken,
kan gå till.
anpassat efter undersökningen.
När denna del av processen har genomförts så sker undersökningen vidare på så vis att nya
spänningspulser placeras på de övriga elektroderna (elektronparen) och mätning av dessa
sker successivt.
Denna process/undersökningsmetod kan kallas ”total registrering” och sker antingen i två
eller fler faser vad avser organets funktion. Det kan handla om undersökning av bröstkorgen
i syfte att tillhandhålla konkret information vad avser andningsrörelser.
10
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.5.2 Användningsområden för Elektrisk Impedanstomografi
Som vi nämnde tidigare så används Impedanstomografi
till att åstadkomma elektriska impedanser som kan
avläsas. Resultat frambringas då funktioner hos organ
och kroppsdelar förändras.
En variant av impedans tomografi är T-scan imaging.
Metoden är ett komplement för mammografi
undersökning. Huvudorsaken till detta är att
effektivisera finnandet av bröstcancer. Metoden
bygger på att man använder elektriska impedanser;
man mäter huruvida bröstvävnad är genomtränglig
för elektrisk ström. Resultatet används sedan för att
upptäcka cancertumörer. Med denna metod kan man
även avgöra huruvida en eventuell cancertumör är
godartad eller inte.
Vi vet att Impedans tomografi utnyttjas vid bland
annat studier av hjärtcykeln, lungödem, infektioner,
magfunktioner, toxikologiska studier, ventilation och
perfusion, olika sjukdomar och
hjärnsjukdomar ex: epilepsi etc.
Ett mer utförligt beskrivet exempel på sjukligt tillstånd
hos en patient där Impedans tomografi har används
kommer att redovisas nedanför:
En patient led av akut lungsvikt. Lungsvikt behandlas
först och främst på så vis att man vill upprätthålla
lungornas ventilation, dvs. gasutbyte samt perfusion
(genomblödning). Det är svårt att finna det konkreta
och precisa samband som råder mellan dessa två
livsavgörande processerna. Därför använde man EIT,
elektrisk impedanstomografi för att erhålla just de
värden som avsåg grad av ventilation och perfusion
hos patienten.
11
Siemens TS2000 är en apparat som utför
behandling vid namn T-scan imaging.
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.5.3 För och Nackdelar med Impedanstomografi
Fördelarna med Impedanstomografi är att det är en optimal
undersökningsmetod för att erhålla snabba mätningar och slippa kirurgiska
ingrepp dvs. undersökningen är icke-invasiv.
Metoden erhåller även en stor fördel vad avser joniserad strålning. Det sker
nämligen ingen. Metoden erhåller även hög känslighet vad avser avbildning
av vätska och tillfredställande kontraster går att erhålla även med vävnader
med stor impedans-skillnad. Apparaten är i dagsläget inte allt för dyr men heller inte billig.
Dock ser man positivt på framtiden, impedanstomografi apparater kan komma att bli
billigare framöver samt att väldigt positiv inställning finns idag vad avser förmågan att
komprimera utrustningen.
Nackdelarna, som inte är allt för många men som ändå kan bidra till
försämrade undersökningsresultat är bland annat den begränsade
upplösningsförmågan. Man hoppas på en framtida förbättring och med tanke
på utvecklingens snabba exploatering så finns en positiv inställning trots allt.
Andra nackdelar är apparatens ensidiga mätningsförmåga som innebär att
endast skillnader kan mätas och inte delparterna som bidrar till skillnaderna
för sig.
En annan nackdel är att all vävnad inte syns på bilden. Då handlar det om statisk (orörlig)
vävnad, som i sig bidrar till artefakter(synvillor). En ytterligare framkomst av artefakter är
självaste andningen. Dessa artefakter måste reduceras och helst elimineras helt via filtrering.
1.6 Diskussion
Arbetet i helhet har gått väldigt bra. Vi har lärt oss mycket och diskuterat kring hur vi utifrån
detta arbete skulle bedöma dessa tre undersökningsmetoderna. Alla tre
undersökningsmetoderna har fördelar på så vis att de gynnar sjukvården på ett eller annat
vis. Antingen indirekt eller direkt. Som exempel för detta antagande är att Diafanografi kan
användas som komplement för Mammografi. Att betona är att ingen av dessa tre
undersökningsmetoderna är invasiva. Vilket reducerar kirurgiska ingrepp samt psykiskt
obehag hos patienterna. Dock kan undersökningsmetoderna vara tidskrävande och det krävs
att patienten i viss utsträckning ligger eller står stilla. I övrigt så är dessa metoder ett bevis
på den snabbt utvecklande tekniken som både kortsiktigt och långsiktigt kommer rädda
många liv. Det finns brister i metoderna som gör sig påminda regelbundet. Dock kommer
dessa brister att reduceras i jämn takt med utvecklingen. Dock är brister något som i helhet
är svårt att undankomma vad avser teknik.
12
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.7 Ordlista
1
: Transmitterat ljus; är ofta cirka 0,7-0,9 μm, det är då rött när intill infrarött ljus.
2
: Detekteras; upptäcks/spåras upp.
3
: Mammografi; är en röntgenundersökningsmetod för att hitta tidig och botbar bröstcancer
hos kvinnor.
4
Beers Lag; är ett samband mellan absorptionen(dämpningen) av ljuskällan (i detta fall IR
lampa) och egenskaperna hos det material (i detta fall kroppens vävnader) genom vilket
den passerar.
5
Visuell; synlig.
6
IR lampa; Infraröd strålande lampor.
7
Xenonblixt; likt en vanlig kamerablixt men mycket starkare, blixten sker under en kort tid
jämfört med en vanlig kamerablixt.
8
CT; Datortomografi heter det på svenska, oftast förkortat ” DT”, är en vidareutveckling av
den vanliga röntgenapparaten.
9
Cerebral Hypoxi; När hjärnan lider av syrebrist.
10
Fibroadenom; Godartad brösttumör som förekommer främst hos unga kvinnor.
1.8 Referenslista
Framsida
05/04-10
http://spie.org/Images/Graphics/Newsroom/Imported/31_260_0_2005-11-02/31_image2.jpg
05/04-10
http://www.tlite.com/lesion1.jpeg
1.3
Internet:
5/4-2010
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Undersokningar/Mammografiscreening/
1.3.1
Internet:
3/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
3/4-10
http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/transillumination
13
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.3.2
Internet:
3/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
3/4-10
http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/transillumination
3/4-10
http://sv.wikipedia.org/wiki/Datortomografi
1.3.3
Internet:
5/4-2010
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypoxi
5/4-2010
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rnbark
5/4-2010
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=6509
Bilder:
5/4-2010
http://www.qualimedic.de/bilder/brust/BrustFibroadenom.jpg
5/4-2010
http://1177.se/admin/bildarkiv/Amnen/Cystor_pa_aggstockarna/cysta_aggstock_fordj.gif
1.3.4
Internet:
4/4-10
http://www1.naturvetenskap.lu.se/examensarbeten/fysikastro/020420dkhn.pdf
1.4
Internet:
5/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
Bilder:
5/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
1.4.1
Internet:
3/4-10
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dopplereffekt
3/4-10
http://www.perimed-instruments.com/products/laser-doppler-monitors/periflux-system-5000
3/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
Bilder:
3/4-10
http://physics.syr.edu/courses/CCD_NEW/seti/tutorial/measure/images/Doppler_effect.jpeg
1.4.2
Internet:
3/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
14
Södertörns Högskola
Medicinska bilder VT10
Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson
1.4.3
Internet:
4/4- 10
http://www.perimed-instruments.com
1.5
Internet:
4/4-10
http://www.fou.nu/is/sverige/document/4691
4/4-10
http://www.springerlink.com/content/n8t2850p74380473/
4/4-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
Böcker:
Bertil Jacobsson, Medicin och teknik, år 2006, sida 344.
1.5.1
Internet:
5/5-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
5/5-10
http://www.researchweb.org/is/tuagbg/document/25591
Bilder:
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
1.5.2
Internet:
5/5-10
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.imaginis.com/t-scan/&ei=l5e8S-q4GZcOISdsLcI&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=1&ved=0CAgQ7gEwAA&prev=/search%3Fq%3Dtscan%2Bimaging%26hl%3Dsv%26rlz%3D1R2ACAW_sv
5/5-10
http://www.fou.nu/is/sverige/document/4691
Bilder:
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
1.5.3
Internet:
5/5-10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf
Bilder:
http://static2.devote.se/gallery/big/20091101/d334c5f4341d4341fbec980103467a3a.jpg
http://static2.devote.se/gallery/big/20091101/91872f5bafec375a44a1e4b5bca114c8.jpg
15