Slutrapport
Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson Diafanografi Laser Doppler avbildning (LDPI) Impedans tomografi (EIT) Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson Grupp 10 Lärare: Hamed H. Muhammed 1 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson Innehållsförteckning 1.1 Översiktlig inledning(AS)……………………………………………………………………………………….... 3 1.2 Metod och Källkritik(AS)………………………………………………………………………………………….. 3 1.3 Diafanografi; Inledning(AS)……………………………………………………………………………………… 4 1.3.1 1.3.2 1.3.3 1.3.4 Teknisk struktur och funktion(AS)……………………………………………………………… 4 Traditionell och digital transillumination (AS)………..……………………………….. 5 Användningsområden för Diafanografi(AS)……………………………………………….. 5 Fördelar, Nackdelar och Problem med Diafanografi(AS)……………………………. 6 1.4 Laser Doppler avbildning; Inledning(AS)…….…………………………………………………………… 7 1.4.1 1.4.2 1.4.3 Teknisk struktur och kringliggande information(AS)…………………………………. 7 Användningsområden för Laser Doppler avbildning(KV)………………………….. 8 För och nackdelar med Laser Doppler avbildning(KV)………………………………. 9 1.5 Impedans tomografi; Inledning(KV)……………………………………………………………………….. 10 1.5.1 1.5.2 1.5.3 Teknisk struktur och funktion(KV)…………………………………………………………….. 10 Användningsområden för Impedanstomografi(KV)…………………………………… 11 För och nackdelar med Impedanstomografi(KV)………………………………………. 12 1.6 Diskussion(AS)(KV)……………………………………………………………………………………………….... 12 1.7 Ordlista(AS)(KV)………………………………………………………………………………………………………. 13 1.8 Referenslista(AS)(KV)………………………………………………………………………………………………. 13 2 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.1 Översiktlig Inledning I vårt arbete har vi behandlat och berört tre större områden inom sjukvården. Vi har valt att presentera dem var för sig och ge dem en mindre, teoretisk och unik inledning. Detta för att underlätta för oss själva men även för att ni läsare skall få en bättre och tydligare överblick för varje enskilt ämne. Ämnena i fråga är Diafanografi, Laser Doppler avbildning samt Elektrisk Impedanstomografi. Inför detta arbete var valmöjligheterna i form av ämnen inte i radikal utsträckning. Detta för att vi var många som fick välja bland färre ämnen. Däremot vill vi förmedla till er läsare att vårt intresse för dessa tre olika ämnen har ökat samt att vi har expanderat våra kunskaper. Något som vi hoppas att även ni kommer göra. Vi är tacksamma och väl mottagliga för åsikter och kritik, då vi även vill betona att det inte har varit lätt att bygga upp detta arbete. 1.2 Metod och källkritik Vi är två goda vänner som har byggt upp detta arbete. Med detta vill vi mena att metod för uppbyggnad av detta arbete har gått hand i hand med vad vänskap innebär. Vi har delat upp arbetet och sedan gett varandra både positiv och negativ feedback. Vartefter innehållet i respektive feedback så har vi korrigerat och utformat vårt arbete till att bli mer korrekt skrivet. Vi har arbetat individuellt med både skrift och materialinsamlande. Dock har vi suttit vid samma bord och hjälpt varandra genom varje delmoment i arbetet. Detta för att erhålla ett så positivt och tillfredställande resultat som möjligt. Vad avser informationsinsamlandet och hanteringen av dessa så har en granskning genomförts. Informationen har i stor grad inhämtats från föreläsningsanteckningar, litteratur, internet etc. Då en del av informationen är hämtad från internet så erhåller vi en viss misstänksamhet då ett flertal av internetsidorna som vi besökte inte motsvarar varandra i form av innehåll. Resultatet av detta blev att vi använde oss i större utsträckning av föreläsningsmaterialet och Bertil Jacobsons böcker. Information som vi hämtat från sökmotorer, exempelvis Wikipedia, har vi lagt ner större tyngd på just för att på något viss bevisa dess äkthet. 3 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.3 Diafanografi; Inledning Diafanografi, även kallad ”Transilluminationsteknik” är en speciell form av teknik/behandlingsmetod som är specifikt konstruerad för att avbilda och framställa bilder på vävnader. Metoden erhåller störst fokus på bröstområdet hos kvinnor inom ett åldersintervall på 40 år och yngre. Metoden genomförs på så vis att transmitterat ljus1 hos vävnaderna detekteras2 i hopp om att erhålla tillfredställande resultat, resultat som skall vara ett bra underlag för eventuell vidarebehandling. Det är viktigt att resultatet i form av bilder skall erhålla hög standard i form av undersöknings- och inspektionsform. Det vill säga, bilderna måste vara tydliga och precisa. Viktigt att betona i detta sammanhang är att Diafanografi är ett alternativ som tas i bruk när Mammografi3 inte är ett tillförlitligt eller lämpligt val av undersökningsmetod. 1.3.1 Teknisk struktur och funktion Diafanografi består av en ljuskälla som är fokuserad/riktad in mot undersökningsområdet (bröstet) hos undersökningspatienten. Vagt nämnt ovan, men mer utförligt beskrivet så består ljuskällan av rött och infrarött ljus som då är riktat mot undersökningsområdet. Målet med proceduren är att ljuskällan skall tas emot på andra sidan av en detektor som är infrarödkänslig. Reaktionen blir då att ljuset fångas upp av detektorn och på så vis uppnås ett resultat. Om ljuset inte fångas upp av detektorn på ett önskat vis enligt vissa ramar (listade nyanser) så är det en signal på oönskat tillstånd i kroppen. Det kan exempelvis handla om en tumör eller liknande sjukdomstillstånd i kroppen. Bilden illustrerar proceduren som sker under Diafanografi som undersökningsmetod. I mitten ser man att ljuset har träffat en tumör, vilket sedan kommer att resultera med att tumören kommer absorbera ljuset och avge oönskade nyanser i form av mörka regioner hos detektorn. Flera faktorer avgör i vilken grad ljuset transmitteras. Dessa faktorer är vävnadstyp, vävnadstjocklek och våglängd. Det finns även en faktor som avgör färgskalan hos den transilluminerade bilden, det vill säga resultatet efter behandling med Diafanografi. Denna faktor är utsträckningen av röda blodkroppar i blodet. Desto renare blodet är desto bättre absorberas ljuset. Cutis (huden som täcker kroppsytan) och Subcutis (underhuden) är delvis genomskinligt/genomträngligt för ljus med våglängder som ligger väldigt nära det infraröda området. Proceduren går även att illustrera i matematisk formel enligt Lambert - Beers Lag4 för transmission. Bilden illustrerar både ett kemiskt samband och en matematisk formel. 4 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.3.2 Traditionell och Digital transillumination Den Traditionella metoden kan enklast beskrivas att undersökningen sker i ett mörkt rum varpå patienten sitter framåtlutad i justerbar (roterbar) stol. Kortfattat kan man säga att undersökningen baseras på visuell5 inspektion, det vill säga, man använder en IR-lampa6. Resultaten lagras sedan med hjälp av xenonblixt7 plus film, det vill säga att man filmar processen med hjälp av blixt. Filmen används sedan som material för vidare undersökning/inspektion. Den traditionella undersökningsmetoden involverar även i vissa fall modern digitalteknik samt bildbehandling/CT8 som komponent till undersökningen. Den Digitala metoden, som finns i tre olika utföranden, erhåller stora förhoppningar men är idag inte en standard för bruk kliniskt. Metoderna är Tidsupplöst Diafanografi, TeleDiafanografi och Transilluminations-datortomografi. Huvudkomponenterna i Tidsupplöst Diafanografi är laserpulser och snabb kamera. I Tele-Diafanografi är det TV kamera för IR som sänder bilder och vad avser huvudkomponenter och undersökningsform för Transilluminations-datortomografi så är det fortfarande under uppbyggnadsstatus, det vill säga forskningsstadiet. 1.3.3 Användningsområden för Diafanografi Diafanografi är en speciellt bra undersökningsmetod för att undersöka bland annat kvinnligt bröst där man letar efter tumörer, cystor och även Scrotum(pungen) där man också letar efter tumörer och cystor. Diafanografi används även för Neonatala (för tidigt födda barn) hjärnstudier där man vill identifiera cerebral hypoxi9. Framför allt läggs fokus på bröstvävnad som då visar röd-gul nyans hos detektorn vid Diafanografi undersökning, Maligna tumörer som visar mörka regioner, Vätskefyllda cystor som visar ljusa partier och Fibroadenom10 som illustreras som körsbärsfärgade partier. Tidigare nämnt så hör dessa nyanser till en skala, vars syfte är att vara till bruk för identifiering av sjukdomstillstånd. Det var inte längesedan som dessa typer av sjukdomstillstånd nästan var omöjliga att identifiera och behandla. Men tack vare den framåtskidande utvecklingen inom sjukvården så har många men fortfarande inte alla sjukdomsstillstånd blivit möjliga att identifiera och behandla. 5 Cystan; vätskefyll, blå blåsa, illustreras på bilden. Bilden visar en cysta på en av äggstockarna. Men tanken är endast att visa hur en cysta ser ut. Tanken är endast att illustrera hur självaste cystan ser ut. Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.3.4 Fördelar, Nackdelar och Problem med Diafanografi Diafanografi är en bra undersökningsmetod. Men som med mycket medföljer antingen få eller många nackdelar. Vad avser just Diafanografi så existerar det ett par, men dock inte allt för många nackdelar. Dessa nackdelar är bland annat sämre upplösning och känslighet jämfört med mammografi. Processen sker i långsammare takt än önskat d.v.s. Det går bara att åstadkomma en genomlysning i taget än så länge, samt att den ”traditionella” formen av Diafanografi inte motsvarar resultaten av vetenskap och beprövad erfarenhet än så länge. Vad avser fördelar så finns en rad olika fördelar som väger upp en hel del och möjliggör mer precisa undersökningar. Med Diafanografi orsakas ingen joniserad strålning och det går att se skillnad på de olika tumörtyperna via nyanser. En ytterligare fördel är att det går att genomföra undersökningen på mer kompakta och täta vävnader. Det kan då handla om brösten hos yngre individer. Problem med Diafanografi är Spridning och Absorption. Vad som menas med det beskrivs nedanför i löpande text. Med våra unika kropp medföljer unika processer, uppbyggnader och strukturer. Vad avser just våra vävnader så finns det då vävnadsstrukturer. Dessa skiljer sig från varandra och varierar i form och storlek. Med Diafanografi som undersökningsmetod så sker en spridning av fotoner i vävnader. Detta på grund av skillnader i vävnadsstruktur. Det farliga med en radikal fotonspridning är att det kan starta en kemisk reaktion som kan frisätta fria radikaler (biprodukt från kroppens energiförbränning), som medför att celler dör hos individen i fråga. Ett ytterligare problem är framkomsten av absorption som orsakas av att en ljuspartikel (foton) träffar en atom eller molekyl. Detta resulterar i att atomen/molekylen exciteras (atomen/molekylen tillförs ljuspartikelns energi). Detta är en växelverkan mellan ljus och materia. Som nämnts ovan tidigare i stycket om nackdelar så medför spridning av fotoner och absorption av fotoner till försämrad upplösning, kontrast samt känslighet. 6 Bilden illustrerar problemet vid spridning av fotoner i vävnader. Den svarta kuben i bildens mitt motsvarar en tumör som ej detekteras pågrund av spridning och absorption av fotoner. Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.4 Laser Doppler avbildning; Inledning Laser Doppler avbildning genomförs för att tyda ytligt blodflöde i hud och vävnad. Laser Doppler avbildning kallas förkortat LDPI eller LDI. Bilden illustrerar händelsef örloppet, d.v.s. hur Laser Doppler avbildning en sker. Principen bygger på att laserljus strålas in i hud och vävnad som undersöks med hjälp av en fiberoptisk probe (en typ av sond), som absorberas av den vävnaden som undersöks. Ljus som träffar rörliga blodkroppar går igenom en förändring i våglängd, medans ljus som träffar stillastående partier i kroppens vävnader förblir oförändrade vad avser våglängd. Den förändrade våglängden avläses med hjälp av en mottagarprobe, det vill säga en detektor. Detektorn konverterar då våglängden till en elektrisk signal som senare analyseras på skärm och används för vidare undersökning och bearbetning. Viktigt att betona är att det endast är den förändrade våglängden som avläses i detektorn. Detta medför att man kan tyda blodets genomströmning med större precision i hud och vävnad. 1.4.1 Teknisk struktur och kringliggande information Lisca AB är ett företag som tillverkar och säljer Laser Doppler avbildnings apparatur. Den senaste apparaten heter Periflux system 5000. Unik för denna är att man kan mäta blodgaser såsom syre och koldioxid, detta är specifikt bra för tidigt födda barn. Den är även värmeframkallande och erhåller funktion för tryckkontroll. I dagsläget används Periflux system 5000 även i andra lägen såsom för sårläkning, plastikkirurgi etc. I de äldre apparaterna var man mer begränsad vad gäller funktion och egenskaper. Laserljusets våglängd ligger mellan 600 – 800 nanometer(nm) = (0,6-0,8 mikrometer, (µm)). För att bestämma blodflödet använder man Dopplerprincipen(effekten) som vi nedanför kommer att försöka beskriva så gott som möjligt då det är svårbeskrivligt. Dopplerprincipen även kallad dopplereffekten innebär förändring av frekvens hos en signal. Denna förändring är i beroendesituation vad avser blodflödet, i förhållande till undersökningspersonalen som håller i sonden. D.v.s. om blodflödet närmar sig eller avlägsnar sig från sonden som undersökningspersonalen håller i. 7 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson Alltså, beroende på blodflödets hastighet, ändras nyanserna på bilderna. Om det inte sker något eller grovt reducerat blodflöde i undersökningsområdet så kommer färger såsom blå, lila etc. visas på bilden. Detta på grund av att det finns stillastående partier i kroppen eller att blodflödet sker bortom räckvidd för sonden(proben), som då inte kan detekteras. Men om blodflödet är normalt och inom räckvidd för sonden visas starkare färger såsom mörk orange och röd på bilden. Den optimala färgen är röd. 1.4.2 Användningsområden för Laser Doppler avbildning Då det i huvudsak handlar om att mäta blodflödet för att erhålla en tillfredställande avbildning av det ytliga blodflödet i hud och vävnad, så berör metoden ett flertal olika ytliga kroppsskador och enstaka sjukdomstillstånd. Brännsår och öppna sår som inte läker är typiska exempel på tillstånd där LDPI är en optimal undersökningsmetod. Via undersökningen ser man var det sker ett aktivt blodflöde och vart det sker ett reducerat eller helt och hållet upphört blodflöde. Utifrån detta kan man avgöra huruvida man ska gå vidare med patientens tillstånd. Med detta menas behandling i olika utföranden, exempelvis läkemedel som skall påverka blodflödet till att bli mer aktivt i det område där blodflödet är reducerat. Med denna undersökningsmetod kan man även urskilja olika typer av tumörer som är belägna nära hudytan. Efter att ha gjort en undersökning och fastslagit huruvida man skall åtgärda patientens tillstånd, exempelvis med hjälp av läkemedel för att sätta fart på blodflödet, så kan man med hjälp av Laser Doppler avbildning periodvis mäta effekterna av medicineringen och påvisa en positiv eller negativ utveckling av blodflödet. Man kan alltså följa läkningsprocessen. Exempelvis bilden ovanför med benämningen ”Drug evaluation” illustrerar detta. 8 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson Vad avser brännskador så finns det en variant av Laser Doppler avbildning som är just inriktad på brännskador. Med denna metod behöver man inte vidröra patienten då det kan vara obehagligt och smärtsamt för patienten. Man utför behandlingen på avstånd. The moorLDI Laser Doppler Imager heter den unika konstruktionen. Som bilden illustrerar kan man få en väldigt bra och övergriplig helhetssyn vad avser flodflödet hos den brännskadade individen. 1.4.3 För och nackdelar med Laser Doppler avbildning Fördelarna är egentligen teknikens snabba utveckling. Vi lär oss mer om mycket och har effektiviserat utvecklingen inom sjukvården. Sjukvårdsutrustningen, däri Laser Doppler avbilnings apparatur som exempelvis Periflux system 5000, har utvecklats till att ha fler egenskaper, bättre funktioner, blivit mer lätthanterlig och av stor betydelse blivit mer kompakt. Desto mer vi lär oss om tekniken och anpassar oss, desto vanligare blir komponenterna i sjukvården vilket resulterar i pressade priser. Vi hittade inga exakta priser, men upptäckte på flera håll att priset har pressats jämfört med sina föregångare. En liten men ändå stor nackdel är att teknikens utveckling sker i sådan utsträckning att sjukhusen allt oftare behöver uppgradera sina komponenter och sin utrustning. Detta blir dyrt i längden och kan vara en av orsakerna till att utvecklingen återigen kan bli långsam. 9 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.5 Impedans tomografi; inledning Impedans tomografi finns i två olika utföranden. Dels i EIT – elektrisk impedans tomografi och dels APT, applied potential tomography. EIT – elektrisk impedans tomografi är en undersökningsmetod som genomförs på önskade kroppsdelar eller organ under arbete, i syfte att tillhandhålla information gällande impedansförändringarnas anatomiska utbredning. Det vill säga, man strävar efter att tyda förändringar genom att avbilda impedansförändringar, man vill åstadkomma en medicinsk bild. EIT är en metod där man inte behöver göra kirurgiska ingrepp, metoden är icke-invasiv. Metoden är även strålningsfri och erhåller ytterst få risker. APT – applied potential tomography är en undersökningsmetod, även den icke-invasiv och strålfri. Syftet med metoden är att ta mått på magsäckstömningen, profilering av tömning av vätskor etc. samt avbildning av en radioaktiv isotops förekomst i kroppen samt färgutspädning. 1.5.1 Teknisk struktur och funktion Undersökningsmetoden går ut på att åstadkomna elektriska impedanser som kan avläsas, då funktioner hos våra organ och kroppsdelar förändras. X antal elektroder appliceras mot huden med viss struktur runt undersökningsområdet. Det kan handla om exempelvis bröstkorgen. Vad som sedan sker är att en såkallad spänningspuls placeras över två av elektroderna. Man kan välja mellan två Bilden elektroder som ligger nära varandra eller två elektroder som illustrerar hur ligger en bit ifrån varandra, som man sedan lägger en spänningspulsen över. Dock skall man inte glömma de övriga undersökning elektroderna. Under undersökningsprocessen med av bröstkorg spänningspulsen över två valda elektroder så mäts även hos en person potentialer som frambringats på de övriga elektroderna. Det kan handla om ett antal elektroder upp till 16 stycken, kan gå till. anpassat efter undersökningen. När denna del av processen har genomförts så sker undersökningen vidare på så vis att nya spänningspulser placeras på de övriga elektroderna (elektronparen) och mätning av dessa sker successivt. Denna process/undersökningsmetod kan kallas ”total registrering” och sker antingen i två eller fler faser vad avser organets funktion. Det kan handla om undersökning av bröstkorgen i syfte att tillhandhålla konkret information vad avser andningsrörelser. 10 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.5.2 Användningsområden för Elektrisk Impedanstomografi Som vi nämnde tidigare så används Impedanstomografi till att åstadkomma elektriska impedanser som kan avläsas. Resultat frambringas då funktioner hos organ och kroppsdelar förändras. En variant av impedans tomografi är T-scan imaging. Metoden är ett komplement för mammografi undersökning. Huvudorsaken till detta är att effektivisera finnandet av bröstcancer. Metoden bygger på att man använder elektriska impedanser; man mäter huruvida bröstvävnad är genomtränglig för elektrisk ström. Resultatet används sedan för att upptäcka cancertumörer. Med denna metod kan man även avgöra huruvida en eventuell cancertumör är godartad eller inte. Vi vet att Impedans tomografi utnyttjas vid bland annat studier av hjärtcykeln, lungödem, infektioner, magfunktioner, toxikologiska studier, ventilation och perfusion, olika sjukdomar och hjärnsjukdomar ex: epilepsi etc. Ett mer utförligt beskrivet exempel på sjukligt tillstånd hos en patient där Impedans tomografi har används kommer att redovisas nedanför: En patient led av akut lungsvikt. Lungsvikt behandlas först och främst på så vis att man vill upprätthålla lungornas ventilation, dvs. gasutbyte samt perfusion (genomblödning). Det är svårt att finna det konkreta och precisa samband som råder mellan dessa två livsavgörande processerna. Därför använde man EIT, elektrisk impedanstomografi för att erhålla just de värden som avsåg grad av ventilation och perfusion hos patienten. 11 Siemens TS2000 är en apparat som utför behandling vid namn T-scan imaging. Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.5.3 För och Nackdelar med Impedanstomografi Fördelarna med Impedanstomografi är att det är en optimal undersökningsmetod för att erhålla snabba mätningar och slippa kirurgiska ingrepp dvs. undersökningen är icke-invasiv. Metoden erhåller även en stor fördel vad avser joniserad strålning. Det sker nämligen ingen. Metoden erhåller även hög känslighet vad avser avbildning av vätska och tillfredställande kontraster går att erhålla även med vävnader med stor impedans-skillnad. Apparaten är i dagsläget inte allt för dyr men heller inte billig. Dock ser man positivt på framtiden, impedanstomografi apparater kan komma att bli billigare framöver samt att väldigt positiv inställning finns idag vad avser förmågan att komprimera utrustningen. Nackdelarna, som inte är allt för många men som ändå kan bidra till försämrade undersökningsresultat är bland annat den begränsade upplösningsförmågan. Man hoppas på en framtida förbättring och med tanke på utvecklingens snabba exploatering så finns en positiv inställning trots allt. Andra nackdelar är apparatens ensidiga mätningsförmåga som innebär att endast skillnader kan mätas och inte delparterna som bidrar till skillnaderna för sig. En annan nackdel är att all vävnad inte syns på bilden. Då handlar det om statisk (orörlig) vävnad, som i sig bidrar till artefakter(synvillor). En ytterligare framkomst av artefakter är självaste andningen. Dessa artefakter måste reduceras och helst elimineras helt via filtrering. 1.6 Diskussion Arbetet i helhet har gått väldigt bra. Vi har lärt oss mycket och diskuterat kring hur vi utifrån detta arbete skulle bedöma dessa tre undersökningsmetoderna. Alla tre undersökningsmetoderna har fördelar på så vis att de gynnar sjukvården på ett eller annat vis. Antingen indirekt eller direkt. Som exempel för detta antagande är att Diafanografi kan användas som komplement för Mammografi. Att betona är att ingen av dessa tre undersökningsmetoderna är invasiva. Vilket reducerar kirurgiska ingrepp samt psykiskt obehag hos patienterna. Dock kan undersökningsmetoderna vara tidskrävande och det krävs att patienten i viss utsträckning ligger eller står stilla. I övrigt så är dessa metoder ett bevis på den snabbt utvecklande tekniken som både kortsiktigt och långsiktigt kommer rädda många liv. Det finns brister i metoderna som gör sig påminda regelbundet. Dock kommer dessa brister att reduceras i jämn takt med utvecklingen. Dock är brister något som i helhet är svårt att undankomma vad avser teknik. 12 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.7 Ordlista 1 : Transmitterat ljus; är ofta cirka 0,7-0,9 μm, det är då rött när intill infrarött ljus. 2 : Detekteras; upptäcks/spåras upp. 3 : Mammografi; är en röntgenundersökningsmetod för att hitta tidig och botbar bröstcancer hos kvinnor. 4 Beers Lag; är ett samband mellan absorptionen(dämpningen) av ljuskällan (i detta fall IR lampa) och egenskaperna hos det material (i detta fall kroppens vävnader) genom vilket den passerar. 5 Visuell; synlig. 6 IR lampa; Infraröd strålande lampor. 7 Xenonblixt; likt en vanlig kamerablixt men mycket starkare, blixten sker under en kort tid jämfört med en vanlig kamerablixt. 8 CT; Datortomografi heter det på svenska, oftast förkortat ” DT”, är en vidareutveckling av den vanliga röntgenapparaten. 9 Cerebral Hypoxi; När hjärnan lider av syrebrist. 10 Fibroadenom; Godartad brösttumör som förekommer främst hos unga kvinnor. 1.8 Referenslista Framsida 05/04-10 http://spie.org/Images/Graphics/Newsroom/Imported/31_260_0_2005-11-02/31_image2.jpg 05/04-10 http://www.tlite.com/lesion1.jpeg 1.3 Internet: 5/4-2010 http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Undersokningar/Mammografiscreening/ 1.3.1 Internet: 3/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 3/4-10 http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/transillumination 13 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.3.2 Internet: 3/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 3/4-10 http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/transillumination 3/4-10 http://sv.wikipedia.org/wiki/Datortomografi 1.3.3 Internet: 5/4-2010 http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypoxi 5/4-2010 http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rnbark 5/4-2010 http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=6509 Bilder: 5/4-2010 http://www.qualimedic.de/bilder/brust/BrustFibroadenom.jpg 5/4-2010 http://1177.se/admin/bildarkiv/Amnen/Cystor_pa_aggstockarna/cysta_aggstock_fordj.gif 1.3.4 Internet: 4/4-10 http://www1.naturvetenskap.lu.se/examensarbeten/fysikastro/020420dkhn.pdf 1.4 Internet: 5/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf Bilder: 5/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 1.4.1 Internet: 3/4-10 http://sv.wikipedia.org/wiki/Dopplereffekt 3/4-10 http://www.perimed-instruments.com/products/laser-doppler-monitors/periflux-system-5000 3/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf Bilder: 3/4-10 http://physics.syr.edu/courses/CCD_NEW/seti/tutorial/measure/images/Doppler_effect.jpeg 1.4.2 Internet: 3/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 14 Södertörns Högskola Medicinska bilder VT10 Av: Kajenther Vijayaganthan, Alexander Simonson 1.4.3 Internet: 4/4- 10 http://www.perimed-instruments.com 1.5 Internet: 4/4-10 http://www.fou.nu/is/sverige/document/4691 4/4-10 http://www.springerlink.com/content/n8t2850p74380473/ 4/4-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf Böcker: Bertil Jacobsson, Medicin och teknik, år 2006, sida 344. 1.5.1 Internet: 5/5-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 5/5-10 http://www.researchweb.org/is/tuagbg/document/25591 Bilder: http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 1.5.2 Internet: 5/5-10 http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.imaginis.com/t-scan/&ei=l5e8S-q4GZcOISdsLcI&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=1&ved=0CAgQ7gEwAA&prev=/search%3Fq%3Dtscan%2Bimaging%26hl%3Dsv%26rlz%3D1R2ACAW_sv 5/5-10 http://www.fou.nu/is/sverige/document/4691 Bilder: http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf 1.5.3 Internet: 5/5-10 http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__GH-Introduktion-2008.pdf Bilder: http://static2.devote.se/gallery/big/20091101/d334c5f4341d4341fbec980103467a3a.jpg http://static2.devote.se/gallery/big/20091101/91872f5bafec375a44a1e4b5bca114c8.jpg 15
© Copyright 2024