GÖTEBORG ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
GÖTEBORG ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll Innehåll Förvaltningsberättelse Kort om Göteborg Energi Ekonomiska mål och styrning Väsentliga händelser 2012 Tio år i sammandrag Kommentarer till tio år i sammandrag Moderföretag, dotterföretag och intresseföretag Produktområden Investeringar Risker och osäkerhetshantering Personal Miljö Utsikter för 2013 och framåt Händelser efter balansdagen Förslag till vinstdisposition 3 3 4 5 5 6 8 10 12 14 15 16 16 16 Finansiella rapporter Resultaträkningar Kommentarer till resultaträkningar Balansräkningar Kommentarer till balansräkningar Förändringar av eget kapital Kommentarer till förändringar av eget kapital Kassaflödesanalyser Kommentarer till kassaflödesanalyser Noter 18 19 20 22 23 24 25 26 27 Revisionsberättelse44 Granskningsrapport45 Styrelsens arbete 46 Styrelse48 Koncernledning 50 Koncernstruktur 51 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (mkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Göteborg Energi AB Box 53 • 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se 2 | GÖTEBORG ENERGI 201 2 Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg Energi AB, organisationsnummer 556362-6794, avger härmed följande årsredovisning för moderföretaget och koncernen avseende räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kort om Göteborg Energi Göteborg Energi med säte i Göteborg är Västsveriges ledande energiföretag. Göteborg Energi erbjuder produkter inom elhandel, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas, biogas, gasnät, energitjänster samt data- och telekommunikation. Göteborg Energis kunder finns framför allt i Göteborgsområdet och utgörs av privat personer, företag och offentlig verksamhet. Ägarförhållanden Göteborg Energi AB är ett helägt dotterföretag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF), organisationsnummer 556537-0888. GKF ägs till 100 procent av Göteborgs Stad. ÄGARDIREKTIV Göteborgs Stads motiv till att bedriva energibolag beskrivs i ägardokumentet. Detta ligger till grund för koncernens affärsidé, mål, strategier och policy. Ägardokumentet som utvecklades och beslutades år 2002 utgör grunden i koncernen arbete. Ägardirektiv, styrelsens mål samt koncernens affärsplan formulerar tillsammans koncernens uppdrag. AFFÄRSIDÉ ”Vi är ett komplett energiföretag med stark miljöprofil som ger varje generation västsvenskar sin tids energi. Vi använder infrastrukturen för att skapa långsiktighet och stabilitet i våra erbjudanden vilket innebär ständig förnyelse för att möta dagens och morgondagens kunder.” VISION ”Ett hållbart Göteborgssamhälle.” Ekonomiska mål och styrning Göteborg Energis vision är att vara med och skapa ett hållbart Göteborgssamhälle vilket förutsätter ekonomiskt värdeskapande och lönsam tillväxt. För att klara det behöver Göteborg energi skapa vinst eftersom koncernen har tunga investeringsår framför sig i och med omställningen till förnyelsebara energilösningar. Den infrastruktur som Göteborg Energi investerar i ska hålla i många år framöver, i vissa fall 50 år eller längre. Under 2012 uppnådde Göteborg Energi ett resultat efter finansiella poster om 515 mkr, ett resultat i nivå med de finansiella målen. År 2012 kan betraktas såsom ett normalår med avseende på temperatur. Läget på den finansiella marknaden är fortsatt gynnsamt med mycket låga räntenivåer och bränslepriser på moderata nivåer. Satsningarna på förnyelsebar energi har genomgått en översyn med konsolidering och uppbromsning som följd. Koncernen har en fortsatt ambition inom området men med en balans att vårda de stabila kärnverksamheterna. Inriktningen är att upprätthålla en räntabilitet på eget kapital efter skatt inom intervallet 6 till 10 procent under en femårsperiod. Soliditeten ska långsiktigt vara över 30 procent. För 2012 uppgick räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 7,6 procent (7,0). Soliditeten inklusive minoritetsandel i eget kapital uppgick vid årets slut till 34,8 procent (33,7). Soliditet Räntabilitet på eget kapital % 35 % 30 14 12 25 10 20 8 15 6 10 4 5 2 0 0 2008 Soliditet 2009 2010 2011 Mål soliditet > 30% 2012 2008 2009 2010 Räntabilitet på eget kapital 2011 2012 Mål intervall GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 3 Väsentliga händelser 2012 Väsentliga händelser 2012 Årets resultat Ny organisation År 2012 präglades av fortsatt låga elpriser beroende på bland annat god tillgång till kärnkraftsel, fyllda vattenkraftsmagasin och ett konjunkturrelaterat fall i efterfrågan på energi och energiråvara. Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 515 mkr (454). Detta motsvarar en räntabilitet på eget kapital på 7,6 procent (7,0). En fortsatt god soliditet på 34,8 procent (33,7) innebär att Göteborg Energi ändå står väl rustat för att möta morgondagens utmaningar. Göteborg Energi genomförde under året en väsentlig organisationsförändring. Den 1 september trädde den nya organisationen i kraft. Efter ett omfattande chefsförsörjningsarbete har nya chefer utsetts och organisationen bemannats. Syftet är förbättrat kundfokus och ökad effektivitet genom att arbeta mer processorienterat. Under hösten inleddes ett större varumärkesarbete som bland annat innefattar frågor om koncernens företagskultur och värderingar. Fortsatt leveranssäkerhet och prisvärdhet Politiska regleringar Göteborg Energi har i uppdrag att leverera energiprodukter och tjänster med hög leveranssäkerhet och till konkurrenskraftiga priser. Inom elnätet var leveranssäkerheten fortsatt hög och uppgick till 99,9 procent. Samtidigt kunde konstateras att produkterna elnät och fjärrvärme kom mycket väl ut i nationella prisjämförelser. Investeringar i förnyelsebar energi Investeringarna i framför allt biogas har fortsatt under året. Tre nya biogasanläggningar invigdes och arbetet med GoBiGas, Gothenburg Biomass Gasification Project, gick vidare med planerad invigning under 2013. På vindkraftssidan invigdes WindLab med Sveriges största vindkraftverk, Big Glenn, och rättigheterna till vindkraftsprojektet Skottfjäll förvärvades. De totala investeringarna uppgick till 1 470 mkr (1 371). TIll följd av minskat offentligt stöd och kärvare ekonomiska förutsättningar, bland annat de intäktsramar Energimarknadsinspektionen slagit fast, har fattats beslut om att skjuta upp ett antal investeringar. Regeringen beslutade under året att inte tillämpa TPAutredningens linje om tvingande tredjepartsanslutning till fjärrvärmenäten. Istället arbetar nu fjärrvärmebranschen och de största kunderna fram en modell för prissättning inom ramen för ”Prisdialogen – mellan kunder och fjärr värmeleverantörer”. EU:s medlemsländer enades under året om Energi effektiviseringsdirektivet som ska omsättas i internationell lagstiftning. För Göteborg Energi innebär det fortsatt fokus på ett redan prioriterat område. Den nya metoden för ekonomisk reglering av elnätsverksamhet från den 1 januari 2012 innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter som kan hämma investeringar. Detta kan innebära en risk att leveranssäkerheten försämras på sikt. Göteborg Energi har överklagat beslut om tilldelad intäktsram för perioden 2012-2015. Omsättning och resultat mkr mkr 8 000 1 000 7 000 800 6 000 5 000 600 4 000 400 3 000 2 000 200 1 000 0 2008 Nettoomsättning 4 | GÖTEBORG ENERGI 201 2 2009 2010 Rörelseresultat 2011 2012 Resultat efter finans 0 Tio år i sammandrag Tio år i sammandrag Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Nettoomsättning Råvaror och förnödenheter Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster 6 956 -3 997 -773 742 -227 515 7 415 -4 375 -772 658 -204 454 7 791 -4 623 -730 930 -115 815 5 747 -3 170 -619 691 -70 604 4 009 -1 708 -584 709 -198 510 3 687 -1 486 -536 719 -155 565 3 567 -1 521 -463 714 -88 626 3 324 -1 291 -486 685 -71 615 3 232 -1 233 -509 664 -92 572 3 147 -1 581 -402 437 -78 359 Anläggningstillgångar Eget kapital Långfristiga skulder 12 443 5 087 4 833 11 814 4 680 4 304 11 216 4 561 4 231 10 704 4 062 4 696 10 165 3 785 4 811 9 316 3 461 4 127 8 421 3 308 3 492 7 574 3 013 2 908 6 436 2 759 2 461 5 759 2 586 1 945 Räntabilitet på eget kapital, % Räntabilitet på totalt kapital, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Soliditet, % 7,6 5,2 5,8 34,8 7,0 4,8 5,4 33,7 13,5 7,0 8,0 34,1 11,0 5,7 6,5 32,2 9,8 6,5 7,6 33,5 11,6 7,1 8,0 33,4 13,8 7,8 8,7 34,6 14,8 8,6 9,7 35,5 14,9 9,5 10,8 36,8 10,3 6,9 7,9 38,1 Investeringar 1 470 1 371 1 274 1 253 1 326 1 404 1 354 1 628 1 174 689 Produktion av el inkl kraftvärmeel, GWh Elnät (överföring av el), GWh Försäljning av fjärrvärme, GWh Försäljning av naturgas och biogas, GWh 668 4 720 3 876 945 973 4 849 3 647 663 1 177 4 999 4 470 762 1 082 4 786 3 864 643 637 4 858 3 508 687 902 4 859 3 558 651 340 4 951 3 644 690 144 4 902 3 737 681 176 5 077 3 843 792 419 5 009 3 876 727 1 173 1 189 1 164 1 108 1 018 981 1 006 998 992 1 092 314 480 649 545 301 455 290 136 175 265 Medelantal anställda Utsläpp koldioxid fossil (kiloton) Kommentar till tio år i sammandrag Nettoomsättningen har ökat kraftigt sedan 2002 och uppgick 2012 till 6 956 mkr. Dotterföretaget Göteborg Energi Din El AB ingår i helårsomsättningen från och med 2010. Rörelseresultatet har ökat kraftigt under de senaste tio åren, mycket tack vare Rya kraftvärmeverk och den elproduktion som genererats sedan 2006, men även till följd av ökade produktionsvolymer och högre priser på el. De två senaste årens rörelseresultat påverkades dels av lägre produktionsvolymer och dels av lägre priser avseende el. Räntekostnaden ökade på grund av normalisering av räntenivåer. Genomsnittlig räntenivå 2012 uppgick till 3,6 procent (3,5). Genomsnittsräntan har varit omkring 1,5 procent åren dessförinnan. Avkastningen på eget kapital har under senaste tioårsperioden varierat mellan 7,0 och 14,9 procent att jämföra med koncernens mål om 6-10 procent i genomsnitt under en fem årsperiod. Soliditeten har under tioårsperioden varierat mellan 32,2 till 38,1 procent att jämföra med det långsiktiga målet över 30 procent. Koncernen har fortsatt fokus på kärnverksamheten och förnyelsebar energi främst med inriktning på biogas. Under 2012 driftsattes biogasanläggningarna i Sävsjö, Lidköping och Skövde. Årets investeringar uppgick till 1 470 mkr, historiskt investerar koncernen i genomsnitt 1 300 mkr per år. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 5 Moderföretag, dotterföretag och intresseföretag Moderföretag, dotterföretag och intresseföretag Göteborg Energi AB Göteborg Energi AB är moderföretag i koncernen Göteborg Energi. Företaget, som till 100 procent ägs av Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF), bedriver energiproduktion och distribution främst av fjärrvärme i Göteborg. I verksamheten ingår även förnyelsebar el, fjärrkyla, energitjänster, gashandel och biogasproduktion som bidrar till omställningen till ett hållbart Göteborgssamhälle. Nettoomsättningen uppgick till 3 902 mkr (3 970). Resultat efter finansnetto uppgick till 222 mkr (232). Antal anställda vid årets slut uppgick till 937 personer (931). Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Din El AB är ett helägt dotterföretag från och med 2009 sedan Vattenfall och Göteborg Energi beslutade upplösa samarbetet i elhandelsföretaget Plusenergi AB. Göteborg Energi Din El AB med huvudkontor i Göteborg vänder sig till kunder i hela Sverige. Företaget köper el direkt från producenter och på den nordiska elbörsen Nord Pool. Göteborg Energi Din El AB fortsatte växa under 2012 och hade vid årsskiftet cirka 300 000 kunder. Nettoomsättningen uppgick till 2 795 mkr (3 273). Resultat efter finansnetto uppgick till 102 mkr (48). Antal anställda vid årsskiftet uppgick till 98 (110). Göteborg Energi Nät AB Göteborg Energi Nät AB, helägt av Göteborg Energi AB, bedriver uteslutande elnätsverksamhet i Göteborg. Till överföring av el hör projektering, byggande, drift och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska anläggningar samt mätning av överförd effekt och energi. Företaget äger elanläggningar inom sitt nätkoncessionsområde och har cirka 254 000 nätabonnemang. Medeltemperaturen var i stort sett som ett normalår, vilket resulterade i normala överföringsvolymer. Nettoomsättningen uppgick till 985 mkr (994). Resultat efter finansnetto uppgick till 148 mkr (148). Antal anställda uppgick till 57 (58) vid årsskiftet. Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi Gasnät AB är ett helägt dotterföretag som anlägger, äger och förvaltar naturgasledningar och övriga anläggningar i anslutning till överföring och distribution av naturgas samt biogas. Gasnät har drygt 8 700 anslutna naturgasinstallationer inom segmenten fjärrvärme, industri/ process, transport, restaurang och hushåll. Företaget har ingen anställd personal. Nettoomsättningen uppgick till 144 mkr (151). Resultat efter finansnetto uppgick till 14 mkr (21). Sörred Energi AB Sörred Energi AB är ett helägt dotterföretag. Verksamheten består i att tillhandahålla elnät, hetvatten, naturgas, tryckluft, vatten, avlopp och tillhörande servicetjänster samt äga och förvalta de anläggningar som erfordras för produktion och distribution till företag inom Torslanda industriområde, främst Volvo. Företaget har ingen anställd personal. 6 | GÖTEBORG ENERGI 201 2 Nettoomsättningen uppgick till 184 mkr (184). Resultat efter finansnetto uppgick till 36 mkr (31). Göteborg Energi Gothnet AB Göteborg Energi Gothnet AB, helägt dotterföretag, äger och driver ett fibernät där huvudprodukterna utgörs av svartfiber, transmission och optiska kanaler samt en telehousinganläggning. En aktör på telekommarknaden ifrågasatte 2011 en upphandling genomförd 2009 avseende så kallad marginalklämning enligt konkurrenslagstiftningen. Dialog med motparten avslutades våren 2012 men reviderade skrivelser mottogs under hösten. I januari 2013 erhölls åläggande från Konkurrensverket att inkomma med handlingar. Antal anställda uppgick till 34 (39) vid årets slut. Nettoomsättningen uppgick till 180 mkr (172). Resultat efter finansnetto uppgick till 6 mkr (9). Falbygdens Energi Falbygdens Energi AB är ett helägt dotterföretag som bedriver fjärrvärme-, bredbands- och entreprenadverksamhet samt elproduktion i Falköpings kommun. Nettoomsättningen uppgick till 100 mkr (98). Resultat efter finansnetto uppgick till 5 mkr (3). Antal anställda uppgick till 43 (46) vid årsskiftet. Falbygdens Energi Nät AB, helägt dotterföretag till Falbygdens Energi AB, bedriver elnätsverksamhet. Netto omsättningen uppgick till 96 mkr (101). Resultat efter finansnetto uppgick till 13 mkr (24). Företaget har ingen anställd personal. Falbygdens Bredband AB, som bildades 2002, ägs till 51 procent av Falbygdens Energi AB och 49 procent av Falköpings kommun. Företaget har ingen anställd personal. Nettoomsättningen uppgick till 1 mkr (1). Resultat efter finansnetto uppgick noll. Partille Energi Partille Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet i Partille kommun. Företaget ägs till 50 procent vardera av Göteborg Energi AB och Partille kommun. Företaget betraktas som dotterföretag då Göteborg Energi AB via styrelsens sammansättning har ett bestämmande inflytande. Under året startade ett tioårigt reinvesteringsprogram i nätstationer. Nettoomsättningen uppgick till 104 mkr (103). Resultat efter finansnetto uppgick till 13 mkr (22). Det helägda dotterföretaget Partille Energi Nät AB bedriver elnätsverksamhet i Partille kommun. Företaget har under flera år investerat stora belopp i nya ställverk, transformatorer och kabelförbindelser för inmatning på nätet. Nettoomsättningen uppgick till 59 mkr (60). Resultat efter finansnetto uppgick till 2 mkr (5). Företagen, som inte har någon anställd personal, köper drift, underhåll, entreprenader och administrativa tjänster från Göteborg Energi AB. Moderföretag, dotterföretag och intresseföretag Ale Energi Övriga dotterföretag Ale Energi AB ägs till 91 procent av Göteborg Energi AB och till resterande del av Ale kommun. Företaget, som inte har någon verksamhet, äger till 100 procent Ale Fjärrvärme AB som bedriver fjärrvärmeverksamhet i Ale kommun. Drift, underhåll, entreprenader och administrativa tjänster köps från Göteborg Energi AB. Företagen har ingen anställd personal. Nettoomsättningen uppgick till 38 mkr (38). Resultat efter finansnetto uppgick till 9 mkr (8). GoBiGas AB bildades 2009 i syfte att utveckla teknik för produktion av Substitute Natural Gas (SNG), genom förgasning av biobränsle från skogsråvara. Företaget, som ägs till 100 procent, har ännu ingen försäljning eller anställd personal. Resultat efter finansnetto uppgick liksom före gående år till noll. I koncernen ingår sedan tidigare de helägda dotterföretagen Fjärrvärme i Frölunda AB, Västenergi AB och Rya Nabbe Depå AB. I slutet av året förvärvade Göteborg Energi AB alla aktierna i ett företag som namnändrades till Göteborg Energi Backa AB. Fastigheten, där företaget bedriver uthyrning av en mindre industrilokal, skulle kunna vara lämplig för ett framtida biokraftvärmeverk. Dessa företags verksamhet är av ringa omfattning och har ingen anställd personal. Lidköping Biogas AB Lidköping Biogas AB, som ägs till 95 procent av Göteborg Energi AB och till resterande del av Lidköpings kommun, bildades år 2010 i syfte att producera flytande biogas till fordon. Produktionen av komprimerad gas från produktionsanläggningen påbörjades i mars 2011. Företagets anläggning har nedskrivits med 51 mkr, vilket koncernen kostnadsförde 2011. Företaget har ingen anställd personal. Administrativa tjänster köps från moderföretaget. Nettoomsättningen uppgick till 32 mkr (19). Resultat efter finansnetto uppgick till -63 mkr (-2). Intresseföretag Sävsjö Biogas AB Sävsjö Biogas AB, som ägs till 90,5 procent av Göteborg Energi AB och till resterande del av Vrigstad Fjärrvärme AB, förvärvades 2011 i syfte att producera biogas till fordonsbränsle och biogödsel. Anläggningen färdigställdes och togs i drift under 2012. Första leveransen av biogas och biogödsel skedde i april men tillgängligheten i anläggningen har varit lägre än planerat till följd av tekniska problem. Företaget har ingen anställd personal. Administrativa tjänster köps från Göteborg Energi AB. Nettoomsättningen uppgick till 3 mkr (0). Resultat efter finansnetto uppgick till -8 mkr (-2). Skövde Biogas AB FordonsGas Sverige AB, som ägs till 50 procent av Göteborg Energi AB, bedriver försäljning av fordonsgas, världens första miljömärkta bilbränsle, via ägda tankstationer och bussdepåer på 24 orter i Västsverige. Företaget säljer också flytande fordonsgas. Försäljningen, som under året ökade med 2 procent, uppnådde en total biogasandel på 61 procent. 2011 förvärvade Göteborg Energi AB 49 procent av andelarna i vindkraftskooperativet VästanVind vars verksamhet drog igång i början av 2012. Föreningen äger ett vindkraftverk i Töftedalens vindkraftspark i Dals-Ed. Lerum Fjärrvärme AB, vari Göteborg Energi AB har en ägarandel om 49 procent, producerar och säljer el samt fjärrvärme i Lerums kommun. Alingsås Energi AB, som säljer el till kunder huvudsakligen i Alingsås, ägs till 25 procent av Göteborg Energi AB. Skövde Biogas AB ägs till 51 procent av Göteborg Energi AB och 49 procent av Skövde kommun. Företaget bildades vid årsskiftet 2011/2012 i syfte att producera biogas till fordonsbränsle och biogödsel. Anläggningen har i stort sett färdigställts under 2012 men produktionen, som påbörjades i mars med första leverans av biogas i maj, har varit lägre än planerat på grund av tekniska problem och försening i anslutande system. Företaget har ingen anställd personal. Administrativa tjänster köps från Göteborg Energi AB och drifttjänster köps från Skövde kommun. Nettoomsättningen uppgick till 5 mkr. Resultat efter finansnetto uppgick till -10 mkr. Rörelseresultat per dotterföretag Ale Fjärrvärme Göteborg Energi Nät DinEl Sörred Energi Göteborg Energi Gasnät Falbygdens Energi GothNet Partille Energi GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 7 Produktområden Produktområden Koncernens produktområden indelas utifrån produktut budet. Omsättning och producerade alternativt överförda volymer per produktområde redovisas här inklusive koncernintern försäljning. Elhandel Koncernen bedriver sedan 2009 elhandel genom det helägda dotterföretaget Göteborg Energi Din El AB. Företaget köper el direkt från producenter och på den nordiska elbörsen Nord Pool. Huvudprodukten är el som säljs till företags- och privatkunder i hela Sverige. Största andelen kunder finns i Göteborgsregionen och Västra Götaland. Kundtillväxten sker i stor utsträckning utanför Göteborgsregionen. 2012 levererade DinEl 100 procent förnyelsebart producerad el till privatkunder. Nettoomsättningen från försäljning av elhandel uppgick till 2 795 mkr (3 273). Fjärrvärme Spillvärme från olika industriprocesser och egen produktion används för att värma upp vatten som distribueras i fjärrvärmenäten för uppvärmning av bostäder och lokaler samt varmvatten. I produktområdet ingår även så kallad färdig värme som används till fastigheter där fjärrvärme inte kan nyttjas, ofta i ett närvärmenät med lokal panncentral som har möjlighet att använda olika bränslen. Koncernen har produktions- och distributionsanläggningar för fjärrvärme i Göteborg, Ale, Partille och Falköping. Nettoomsättningen uppgick till 2 858 mkr (3 326), vilket beror på lägre volym kraftvärmeel. Totalt producerad och köpt värme uppgick till 4 661 GWh (4 436), inklusive färdig värme 35 GWh (32), varav 3 904 GWh (3 672) levererades till externa kunder. Dessutom har anläggningarna producerat 551 GWh (879) kraftvärmeel och 31 GWh (27) förnyelsebar el från Sävenäs HP3, se Förnyelsebar el. Fjärrkyla Färdig kyla är en kylanläggning som installeras i en enskild fastighet eller för flera fastigheter. Fjärrkyla produceras centralt på ett mycket miljöeffektivt sätt, i huvudsak med kallt vatten från Göta älv samt med spillvärme från fjärrvärmeproduktionen, och distribueras i ett fjärrkylanät. Under 2012 fattade Göteborg Energis styrelse beslut om fortsatt utbyggnad av fjärrkyla till områdena Almedal, Södra Älvstranden samt Campus Johanneberg. Byggnation kommer att genomföras så snart tillräckligt antal kunder tecknat avtal. Det svala sommarvädret 2012 ledde till lägre energileveranser trots ett större antal anslutna kunder än året innan. Nettoomsättningen för produktområdet uppgick till 54 mkr (54). Producerad volym uppgick totalt till 77 GWh (80). Elnät Koncernen äger distributionsnät i Göteborg, Partille och Falbygden. Kunder ansluts till elnätet och el transporteras till hushåll, kontor och industrier. I uppdraget ingår att förse elhandlare och kunder med förbrukningsinformation. Inom elnätsverksamheten fortgår ett investeringsprogram 8 | GÖTEBORG ENERGI 201 2 som inkluderar förstärkning och utbyggnad av nät, markförläggning av luftledningar, anslutning av vindkraft samt ombyggnation av kopplings- och mottagarstationer. Netto omsättningen för överföring av el uppgick till 1 203 mkr (1 217). Total överföringsvolym uppgick till 5 338 GWh (5 181) varav 4 720 GWh (4 849) överfördes till externa kunder. Gasnät Göteborg Energi Gasnät AB äger gasledningsnätet och ansvarar för distribution av naturgas och biogas. År 2012 var antalet nyanslutningar på en mer normal nivå än föregående år då stängningen av stadsgasnätet i Göteborg vid årsskiftet 2010/2011 innebar att fler kunder anslöts till naturgasnätet. Nettoomsättningen för överföring av gas till externa kunder uppgick till 144 mkr (151). Total överföringsvolym, som minskade då produktionen i Rya kraftvärmeverk var lägre, uppgick till 2 364 GWh (3 172) varav överföring till externa kunder utgjorde 812 GWh (811). Gas (Naturgas, Biogas och LNG) Till produktområdet hör handel med naturgas och produktion av biogas. Under året har produktionskapaciteten av förnyelsebart bränsle utökats med tre nya anläggningar. I biogasanläggning Gasendal, i drift sedan 2007, renas biogas rötat av avloppsslam från närliggande avloppsverk. Biogasen överförs till naturgasnätet att användas i huvudsak som fordonsgas. Från uppgraderingsanläggningen i Falköping, byggd i samarbete med Falköpings kommun, levereras sedan 2008 biogas till fordon genom rötning av avloppsslam och hushållsavfall. I biogasanläggningen som Göteborg Energi äger och driver i direkt anslutning till Nötcenter Viken i Falköping rötas gödsel till fordonsgas. Anläggningen har varit i drift sedan sommaren 2011. Under 2012 började Göteborg Energis nya samrötningsanläggningar för biogas i Sävsjö och Skövde leverera fordonsgas och biogödsel. Kondenseringsanläggningen för flytande biometangas i Lidköping började i maj leverera flytande gas. Tekniska problem innebar lägre leveranser än planerat. Nettoomsättningen från försäljning av gas uppgick till 602 mkr (328). Leveranserna av naturgas uppgick till 930 GWh (692) varav 827 GWh (576) till externa kunder. Biogas levererad till externa kunder uppgick till 118 GWh (87). Energitjänster Energitjänster hjälper kunder att energieffektivisera fastigheter. Det innefattar ett flertal avtalsformer med allt från komfortavtal, där önskat inomhusklimat garanteras, till fastighetsdrift, energideklarationer, energistatistik och övervakning som ger kunden kontroll över energianvändningen. Göteborg Energi erbjuder laddningstjänster för elbilar och ett flertal nya laddplatser har installerats i Göteborg under året. De nya elmätarna klarar kraven på timmätning för aktiva kunder i enlighet med ny lagstiftning 2012. Produktområden Alla elnätskunder har möjlighet att följa sin elförbrukning per månad, dygn eller timme med hjälp av ny statistiktjänst på www.goteborgenergi.se. Nettoomsättningen uppgick till 399 mkr (375). Data- och telekommunikation Göteborg Energi Gothnet AB äger och driver ett fibernät där huvudprodukterna är svartfiber och transmission samt optiska kanaler. GothNets öppna stadsnät ger Göteborgs invånare och företag möjlighet att välja mellan ett stort utbud av operatörer och tjänster. I samarbete med stadsnätsägare i Västsverige nås över en miljon invånare och 60 000 företag vilket ger kunderna alla stadsnätets fördelar och hela region nätets möjligheter. Falbygdens Bredband AB äger och förvaltar optofibernät i Falköpings kommun. Nettoomsättningen för data- och telekommunikation uppgick till 185 mkr (178). Elproduktionen och en del av fjärrvärmen från Sävenäs verkets ångpanna HP3 uppfyller kraven för Bra Miljöval, enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier. Huvud bränslet i anläggningen är träflis och elproduktionen uppgick under året till 31 GWh (27). I mars lanserade Göteborg Energi ett nytt webbverktyg kallat Solkartan för att visa hur mycket solenergi som infaller på takytor i staden under året. Verktyget kan tillsammans med DinEls erbjudande Solceller och EgenElavtal förenkla för husägare i Göteborg att producera egen miljöriktig el. Den totala förnyelsebara elproduktionen under året uppgick till 117 GWh (93) varav 85 GWh (65) från vindkraft. Produktområdets nettoomsättning uppgick till 49 mkr (42). Förnyelsebar el Produktområdet utvecklar, projekterar och driver anläggningar för produktion av förnyelsebar el med huvudsaklig inriktning på vindkraft. Göteborg Energi äger 18 vindkraftverk. I januari invigdes vindkraftverket Big Glenn på Risholmen i Göteborgs hamn. Med effekten 4,1 MW är det Sveriges hittills största vindkraftverk. Det kommer kunna leverera hushållsel tillräckligt för fler än 3 000 villor. Verksamheten ingår i forskningssatsningen Göteborg WindLab, där Göteborg Energi, SKF, Chalmers och General Electric utvecklar och testkör tekniklösningar under verkliga förhållanden. Rörelseresultat per produktområde Nettoomsättning per produktområde Elhandel Fjärrvärme Elnät Elhandel Fjärrvärme Elnät Övrigt Gas (Naturgas, Biogas, LNG) Energitjänster Övrigt GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 9 Investeringar Investeringar Inledning Energisektorn är en kapitalintensiv bransch. Investeringarna har en långsiktig ekonomisk konsekvens för koncernens verksamhet. Det är vanligt med en ekonomisk livslängd om 30 till 40 år, i vissa fall upp till 50 år. Lagstiftning och politiska beslut styr i hög grad investeringarna. Koncernen investerar i olika typer av anläggningar för att bidra till ett hållbart Göteborgssamhälle. Det ställer krav på stora kapitalresurser och en långsiktig ekonomisk uthållighet. Nyanslutning av kunder sker vid förtätning av befintliga distributionsnät för fjärrvärme, gas, el, fjärrkyla och bredband samt i samband med exploatering av nya bostads-, lokal- och industriområden. Investeringar i produktionsanläggningar görs för ökad effektkapacitet och vid den ur miljöperspektiv mycket viktiga omställningen till förnyelsebar energi. Ökad produktion av andra generationens biodrivmedel är viktig för att sänka utsläpp av koldioxid. Göteborg Energi fortsätter investera i förnyelsebar energi, framförallt biogas. Årets investeringar uppgick totalt till 1 470 mkr (1 371), varav 1 468 mkr (1 355) i materiella och immateriella anläggningstillgångar. Av detta utgjorde 1 266 mkr (1 125) nyinvesteringar och 202 mkr (230) reinvesteringar. Totalt har koncernen materiella och immateriella anläggningstillgångar till ett värde om 12 058 mkr (11 392). Fjärrvärme och fjärrkyla Produktionsresurserna för fjärrvärme har under 2000‑ talet ökats genom uppförandet av Rya kraftvärmeverk och förändrats genom ombyggnader av naturgas- och koleldade panncentraler till biobränsleeldade anläggningar. Satsningarna svarar för en betydande del av de senaste årens investeringsverksamhet. Årets investeringar uppgick till totalt 364 mkr (296). Reinvesteringar i nät och fjärrvärme centraler uppgick till 99 mkr (91). Under året uppgick investeringar i kundanslutningar till 65 mkr (89). Årets investering i det nya biokraftvärmeverket Marjarp II, som började byggas 2011 för att långsiktigt säkra leveranserna i Falköping, uppgick till 79 mkr. Anläggningen, intill befintlig panncentral, som kommer att driftsättas under 2013 ska 10 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 öka värmeeffekten med 12 MW och ge en elproduktion på 2,4 MW. En fastighet på Hisingen förvärvades för 55 mkr för att möjliggöra framtida expansion av energiproduktion. I kraftvärmeverket Rosenlund investerades 25 mkr för livslängdsförlängning av hetvattenpanna och 8 mkr i ställverk. Utbyggnaden av fjärrkyla i Göteborg fortgår. Årets investeringar uppgick till 14 mkr (68). Elnät Elnätet byggs ut löpande. 2012 uppgick investeringar i elnät till totalt 235 mkr (253) varav 192 mkr avsåg Göteborg Energi Nät AB. I Göteborg investerades 24 mkr i ett nytt 130 kV-ställverk i en fördelningsstation samt förläggning av kabel på Oljevägen för framtida expansion till ytterhamnsområdet. Ombyggnation av kopplings- och nätstationer i Göteborg och Partille uppgick till 25 mkr. I Falköping investerades 15 mkr i ombyggnation av äldre nät. Gasnät Under året investerades 12 mkr (16) i utbyggnad och upprustning av naturgasnät. Gas (Naturgas, Biogas och LNG) Årets investeringar för gas uppgick totalt till 601 mkr (185). Göteborg Energi deltar i omställningen till ett hållbart samhälle där biogas utgör en väsentlig del. Infrastrukturen för naturgas kan senare användas för biogas. Uppförandet av GoBiGas etapp 1, en demonstrationsanläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle från skogsråvara fortsatte under året. Under året investerades 463 mkr netto i projektet som har erhållit 222 mkr, varav 25 mkr 2012, i bidrag från Energimyndigheten. Den förnyelsebara gasen kommer kunna användas till fordonsbränsle, industriprocesser och kraftvärmeproduktion. När anläggningen tas i drift enligt plan 2013 fördubblas koncernens biogasproduktion. Investeringar Förvätskningsanläggningen för flytande biometangas till fordon, som Göteborg Energi byggt tillsammans med Lidköpings kommun, togs i drift under 2012. Anläggningen kommer kunna leverera 60 GWh vilket motsvarar bränsle till 6 000 bilar per år och minskar koldioxidutsläpp med 16 000 ton per år. Samrötningsanläggningen i Sävsjö, som Göteborg Energi byggt tillsammans med Vrigstad Fjärrvärme AB, för att framställa biogas baserat på rötning av gödsel till fordonsgas och biogödsel, togs i drift under året. Anläggningen kommer kunna producera 19 GWh komprimerad biogas per år och minska klimatbelastningen med motsvarande 6 800 ton koldioxid per år. I samarbete med Skövde kommun har Göteborg Energi byggt en samrötningsanläggning för biogas som ska ta emot slakteriavfall för uppgradering till fordonsgas och biogödsel. Anläggningen, som sattes i drift under året, kommer kunna producera 40 GWh per år och minska koldioxidutsläpp med 9 000 ton per år. Under hösten fattades beslut om att gå vidare med tillståndsansökan för Vindplats Göteborg, en havsbaserad vindkraftsanläggning i Hake fjord, med målet att producera 200 GWh förnyelsebar el. Data- och telekommunikation Årets investeringar i data- och telekommunikation uppgick till 73 mkr (112) för utbyggnad av optofibernät, anslutning av kunder och teknisk utrustning. Övrigt Årets investeringar i om- och tillbyggnad av huvudkontoret vid Rantorget uppgick till 120 mkr. Projektet beräknas vara klart 2014. Investeringar avseende om- och tillbyggnad av personalbyggnad vid Marieholm uppgick till 22 mkr. Investeringar i IT-infrastruktur uppgick till 31 mkr varav kunderbjudande för elnät 6 mkr. Förnyelsebar el Under 2012 investerades 11 mkr i vindkraft. Big Glenn, Sveriges största vindkraftverk med planerad effekt på 4,1 MW, invigdes på Risholmen i Göteborgs hamninlopp i början av året. Göteborg Energi bedriver projekt och förstudier för ett antal vindkraftverk. I oktober förvärvade Göteborg Energi rättigheterna till vindkraftsprojektet Skottfjäll i Lysekils och Munkedals kommuner där 13 nya vindkraftverk får uppföras. Investeringsbeslut väntas under perioden 2014-2016. Investeringar per produktområde Övrigt Gas (Naturgas, Biogas, LNG) Investeringar mkr 1 500 Elnät Fjärrvärme 1 000 500 Data- och telekommunikation 0 2008 2009 2010 2011 2012 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 11 Risker och osäkerhetshantering Risker och osäkerhetshantering Göteborg Energis verksamhet exponeras för ett stort antal risker vilka kan påverka möjligheterna att uppnå koncernens mål. En koncernövergripande riskpolicy har etablerats för att kunna hantera hot och möjligheter. Den klargör styrelsens riktlinjer för hantering av risker och bygger på följande beståndsdelar: ••Identifiering av var i koncernen riskerna finns ••Metoder för att uppskatta riskerna ••Effektiv hantering av risker och möjligheter ••Rapportering enligt fastställda rapporteringsrutiner ••Styrning i enlighet med riskpolicy KONCERNENS RISKOMRÅDEN RISKOMRÅDEN RISKEXPONERING Göteborg Energis riskpolicy hanterar hur risker skall identifieras. Detta arbete görs för att Göteborg Energi skall kunna uppfylla sin vision och fortsätta vara en framtida stabil koncern. I riskarbetet har ett flertal riskområden identifierats. • Politiska risker • Finansiella risker • Miljörisker Politiska risker KONCERNENS RISKFAKTORER RISKFAKTORER RISKEXPONERING Göteborg Energi har system för att identifiera de konkreta riskfaktorer som påverkar koncernen inom olika riskområden. Dessa ligger till grund för den hantering, rapportering och styrning som sker inom koncernen. • Produktionsanläggningsrisker • Anläggningsrisker • Råvaruprisrisker • Eldistributionsrisker • Elhandelsrisker Produktionsanläggningsrisker Stora delar av verksamheten påverkas av regleringar och politiska beslut. De ekonomiska förutsättningarna för investeringarna i produktionsanläggningar kan förändras genom nya regleringar och politiska beslut framförallt inom skatteområdet. Göteborg Energi arbetar aktivt med omvärldsbevakning för att vara med och påverka framtida beslut. Rörelserisker som är svåra att begränsa kostnads effektivt är värmeleveransernas beroende av väderlek och en intakt produktion fri från haveri. En övervägande del av årsresultatet uppstår under årets inledande tre och avslutande två månader. Större avvikelser får omedelbar betydelse för koncernens resultat. Anläggningsrisker Risker för skador på anläggningar och driftsstopp identifieras kontinuerligt. Förebyggande underhåll är den viktigaste åtgärden för att minimera riskerna i anläggningarna. HANTERING, RAPPORTERING OCH STYRNING AV RISKER Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll och riskhantering. Styrelsen har i sin tur tilldelat Göteborg Energis ledning ansvaret för riskhanteringen enligt delegeringsstruktur. Varje enhet hanterar de egna riskerna och har utrymme att röra sig inom respektive riskmandat. Utfallet följs upp löpande och rapporteras till verkställande ledning. MERVÄRDEN AV RISKHANTERING Göteborg Energis riskarbete innebär i förlängningen att verksamhetens konkurrenskraft utvecklas och att möjligheter till framtida värdeskapande tas tillvara. Vid produkt- och verksamhetsprioriteringar tas alltid hänsyn till framtida miljö-, säkerhets- och hållbarhetsrelaterade krav internt inom Göteborg Energi och bland koncernens intressenter. Genom detta förhållningssätt uppstår även möjligheter i koncernens riskarbete. 12 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 RISKÅTGÄRDER RISKEXPONERING • Underhåll och investeringar i anläggningar • Derivathandel av råvaror • Differentiering av bränslen • Produktion efter effektivitetsgrad • Prioritering av framtida produkter • Ö-drift av Rya kraftvärmeverk vid stamnätsfel • Elnätsförändringar för att hantera oväder • Åtgärdsplaner för att hantera miljörisker • Omvärldsbevakning av politiska tendenser • Säkring via derivat för finansiell hantering • Satsning på hållbara verksamhetslösningar Samhället är mycket känsligt för leveransavbrott inom el- och värmeområdet. Avbrott kan få allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner såsom sjukvård och kollektivtrafik. Koncernen har som mål att minimera förekomsten av leveransavbrott. Mål för leveransavbrott sätts, följs upp och åtgärder vidtas för att identifiera och minimera framtida avbrott. Exponering av råvarurisk beskrivs i not 40. FRAMGÅNGSFAKTORER I RISKHANTERING RISKEXPONERING • Fjärrvärme • Biogas • Fjärrkyla • Låg olycksrisk Genom en konsekvent analys av riskexponeringen ökar kunskaperna om de övergripande risker som berör koncernen. I kombination med en förbättrad kännedom om specifika risker kommer framtida investeringar kunna nyttjas mer effektivt. Detta kommer koncernen kunder tillgodo då en förbättrad kännedom om riskprofil medför att våra produkter prissätts på ett sätt som bättre speglar riskerna. Risker och osäkerhetshantering Ett arbete med att utveckla riskhantering är av stor vikt för koncernen och en framgångsfaktor för Göteborg Energi. Riskhanteringen sker alltid med framtidens ökade krav på säkerhet, miljö och hållbarhet i beaktande. Finansiella risker (se även Not 40) Koncernens finansiella riskhantering syftar till att hantera koncernens finansiella risker på ett kostnadseffektivt sätt och att säkerställa koncernens långsiktiga finansieringsbehov. Avtal inom det finansiella området innebär i många fall åtaganden under längre tid. Vid tecknande av externa avtal skall motpartens kreditvärdighet vara säkerställd. Råvaruprisrisker Energihandel med prissäkring av bränslen och el syftar till att med hjälp av finansiella derivatinstrument jämna ut svängningar i priser över tiden. En strukturell riskavlastning finns i produktionssystemet för fjärrvärme. Värmen produceras i flera anläggningar med användning av olika bränslen. Prisrelationen mellan bränslen avgör vilken anläggning som för tillfället är mest kostnadseffektiv att använda. Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med främst pellets och värmepumpar är av central betydelse för att bibehålla eller öka intäkterna och ett effektivt utnyttjande av både egna produktionsanläggningar och spillvärmeleverantörernas anläggningar. Oljesanering av produktionsanläggningar för värme, åtgärdande av läckage från oljefyllda elnätkablar, sanering av asbest i ledningar samt luft-, vatten- och markföroreningar är miljörisker som får betydande olägenheter för medborgarna och miljön. Stora engångskostnader för sanering kan bli följden. Ett konsekvent miljöarbete har under flera år bedrivits för att eliminera dessa miljörisker. Ränterisker hanteras så att den kortsiktiga räntenivån inte får väsentlig påverkan på koncernens resultat. Ränteexponeringen utgörs av nettot av räntebärande skulder och tillgångar samt räntederivat och beräknas som genomsnittlig räntebindningstid. Exponering i utländsk valuta förekommer inte i den löpande verksamheten med undantag för Kraftportföljen i Göteborg Energi Din El AB. Nettot av den sammanlagda valutaexponeringen och genomförda kurssäkringar skall vara nära noll. Ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris påverkas av inköpsprisernas utveckling för bränslen i förhållande till prisutvecklingen för pellets och el. Utvecklingen av Göteborg Energis kunderbjudande med en förändring i grundprismodellen och ökad flexibilitet genom ett antal valbara alternativ ses också som viktig för fjärrvärmens konkurrenskraft. Kundens möjligheter att påverka sina uppvärmningskostnader ökar, vilket gynnar de kunder som arbetar med kloka energi- och effektbesparingar. Eldistributionsrisker Haveri eller regionalt fel i stamnätet är en risk. Rya kraftvärmeverk kan vid nödläge och i begränsad omfattning producera el i så kallad ö-drift vid inmatningsproblem från stamnätet. Viktiga anläggningar kan sättas ur spel genom brand eller sabotage av utrustning med strömavbrott som följd. Detta kan få stora konsekvenser på Risk för kapacitetsbrist i värmeproduktionen är begränsas genom differentiering av bränslen och produktionsanläggningar. Värmeproduktionskapaciteten har under året haft marginaler. Energiskatter är politiska styrinstrument, vilka påverkar koncernens kostnader för bränslen likväl som förutsättningarna för att bedriva värmeproduktionen på ett effektivt sett. Förändring av produktionsresurser mot förnyelsebar energi minskar risken. Vissa av koncernens verksamhetsområden möter en vikande marknad i volymefterfrågan bland annat genom effektiviseringar av energi- Miljörisker Med miljörisk avses sannolikheten för olyckor och brister i verksamheten och dess påverkan på miljön. Identifiering och kvantifiering av framtida åtgärdsplaner för att bemöta frågeställningar och ekonomiska miljökonsekvenser finns etablerad. göteborgssamhället och störa även den nationella infrastrukturen. Att bedöma risken för ett stort haveri är svårt. Merparten av luftburna elledningar har hanterats efter de senaste årens stormar. Det innebär att risken för långa kundavbrottstider orsakad av väderrelaterade störningar minskat. En väsentlig risk- och osäkerhetsfaktor för eldistribution är hur Energimyndighetens tillsyn över elnätsbolagen kommer att fortlöpa. Elhandelsrisker Elprisrisk mäts över Kraftportföljen i enlighet med de principer som används av Nasdaq för beräkning av säkerhetskrav för kontrakt anmälda för clearing. Kraftportföljen är utsatt för likviditetsrisk. Genom att fördela ut prisriskmandatet på olika leveransperioder kan likviditetsrisken i viss mån anses beaktad. förbrukning hos kunderna. Riskexponering möts genom effektiviseringar och rationaliseringar inom dessa områden samtidigt som satsningar och resurser överflyttas till områden för framtida verksamheter såsom tjänsteförsäljning och förnyelsebar energi. En felaktigt hanterad derivathandel inom energi- och valutahandel eller centrala finansfunktionen skulle kunna leda till omfattande förluster för koncernen. Koncernen är medveten om riskerna och har genom sin riskpolicy och interna kontrollsystem vidtagit åtgärder för minimering av risken. Göteborg Energi kan dela med sig till kunder av kunskaper, och proaktivt hjälpa till med riskhanteringsfrågor genom koncernens tjänsteförsäljning. Värdet av en stark balansräkning är en stor tillgång vid risk för kraftiga svängningar på råvaruvaluta- och finansmarknaden. Målet är att koncernens soliditet ska överstiga 30 procent. Finansiell styrka är en förutsättning för omställning till förnyelsebar energi. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 13 Personal Personal Göteborg Energi är en koncern med goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Kundorientering, målstyrning, engagemang och inflytande är några av de faktorer som präglar arbetsplatsen. Medelantal anställda 2012 var 1 173 personer, en minskning med 16 personer jämfört med förgående år. Personal-kostnaderna uppgick till 738 mkr (747). Ny organisation I början på året startades ett förändringsarbete för ökad effektivt, större kundfokus och bättre styrning. I mitten av april utsågs ny koncernledning. Under våren bjöd VD in till medarbetarträff. Syftet var att kommunicera koncernens långsiktiga inriktning samt att presentera den nya koncernledningen. Alla medarbetare har erbjudits möjlighet att delta i medarbetarträffar både koncerngemensamt och inom de olika verksamhetsområdena. Under hösten har chefer utsetts och organisationen bemannats i den nya organisationsstrukturen. Nyckeltal personal 2012 2011 2010 Medelantal anställda varav andel kvinnor andel män 1 173 1 189 1 164 32% 68% 32% 68% 32% 68% Antal chefer varav andel chefer, kvinnor andel chefer, män 108 116 107 36% 64% 39% 61% 36 % 64 % Medelålder Sjukfrånvaro Personalomsättning Intern rörlighet 47 3% 8% 7% 47 3% 7% 7% 45 3% 4% 13% Hälsa och arbetsmiljöarbete Göteborg Energi arbetar med hälsofrämjande aktiviteter i förebyggande syfte. Hälsokartläggningen, som gjordes i slutet av 2011, har lett till aktiviteter som syftar till att öka vardagsrörligheten och kunskapen om värdet av detta för hälsan. Koncernen erbjöd medarbetarna cykelservice i syfte att öka andelen som lämnar bilen hemma, arrangerade slutarökakurs samt andra lokala aktiviteter utifrån specifika behov. För att följa upp tillbud och olyckor arbetar Göteborg Energi med ett branschgemensamt rapporteringssystem. Antalet inrapporterade arbetsskador utan sjukskrivning samt tillbud har ökat under året. Detta är av stor vikt då inrapporteringen ger möjlighet att ytterligare vidta rätt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och göra den säkrare. Attraktiv arbetsgivare I det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet fokuserar Göteborg Energi framförallt på tekniker och ingenjörer med energirelaterad inriktning i sin utbildning. För att profilera de yrken och kompetensbehov koncernen på sikt ser behov av, samverkar koncernen med andra aktörer i branschen samt med högskolor och universitet. Under 2012 har koncernen deltagit på arbetsmarknadsdagar på högskolor i regionen, exempelvis Chalmers, Högskolan i Borås och Högskolan i Väst. Göteborg Energi medverkade även på kunskaps- och utbildningsmässan Kunskap & Framtid i Göteborg. Koncernen har löpande kontakter med högskolestudenter och gymnasieelever för examensarbeten, prao/praktik, projektarbeten och studiebesök. 14 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 FÖRDELNING MÄN/KVINNOR Styrelse Chefer Medarbetare 0 20 40 Män 60 80 Kvinnor 100 % Miljö Miljö Koncernen bedriver anmälnings- och/eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i moderföretaget och i dotterföretagen Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Falbygdens Energi AB, Falbygdens Energi Nät AB, Lidköping Biogas AB, Skövde Biogas AB, Sävsjö Biogas AB, Partille Energi AB, Partille Energi Nät AB, Sörred Energi AB och Ale Fjärrvärme AB. Miljöarbetet Göteborg Energi AB och dotterföretagen Göteborg Energi Nät AB, Falbygdens Energi AB, Falbygdens Energi Nät AB, Ale Fjärrvärme AB, Partille Energi AB, Partille Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Göteborg Energi Din El AB och Sörred Energi AB har certifierade miljölednings system enligt ISO 14001. Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet för Göteborg Energis anläggningar är Miljöförvaltningen i Göteborg, Samhällsbyggnadsavdelningen i Partille, Miljö- och byggförvaltningen i Ale, Miljö förvaltningen i Östra Skaraborg, Dalslands Miljökontor, Sydnärkes Miljöförvaltning, Miljö och Hälsa i Lidköping, Länsstyrelsen i Jönköpings län samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Miljöaspekter Följande betydande miljöaspekter är identifierade för verksamheten: Erbjudande av tjänster och produkter. Koncernens leveranser av fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärmeel, förnyelsebar el, biogas och energitjänster medför i regel en positiv miljöpåverkan jämfört med alternativen. Användning av biogödsel från biogasproduktion är ett positivt alternativ till konstgödsel. Naturresursförbrukning. Förbrukning av bränslen så som naturgas, eldningsolja samt fast biobränsle medför negativ miljöpåverkan. Transporter. Koncernens transporter medför negativ miljöpåverkan. Det gäller både externa transporter i form av bränsleleveranser och interna transporter för underhåll och service. Utsläpp till luft från produktionsanläggningar. Utsläpp till luft främst i form av koldioxid, kväveoxider och kol monoxid från förbränning medför negativ miljöpåverkan. RAPPORTERING Miljöredovisningen i årsredovisningen är en del av två årliga redovisningar avseende koncernens miljöarbete. Den andra delen är rapporterna för varje tillståndspliktig anläggning. Miljörapporterna innehåller data om produktionsförhållanden, utsläpp och villkor. Samtliga dessa rapporter finns att ladda ner från Göteborg Energis webbplats www.goteborgenergi.se. Energiförbrukning. Göteborg Energis energiförbrukning medför negativ miljöpåverkan. Det gäller både energi förbrukning i koncernens anläggningar och kontor samt energiförbrukning för att ersätta elnätförluster. Tillstånd enligt Miljöbalken Följande förändringar rörande tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet har skett under året: ••Redovisning av efterlevnad om villkor, Rya HVC ••Rapportering saneringsåtgärder, Rya värmepumpar ••Ändring av villkor i tillstånd, GoBiGas ••Rivning samt markarbeten och föreläggande efter behandlingsåtgärder, Rosenlundsverket ••Markarbeten, Sävenäsverket ••Föreläggande efterbehandlingsåtgärder, Sävenäsverket ••Ångpannor tagna ur drift, Rosenlundsverket ••Nytt gaslager, Skövde biogasanläggning ••Försenad ledningsdragning, Skövde biogasanläggning ••Ändrad ventilation, Skövde biogasanläggning ••Kylning av fjärrvärme, Rya KVV Miljöincidenter Följande brister är anmälda till tillsynsmyndighet under året: ••Trasigt slangfilter, Sävenäsverkets biopanna HP3 ••Utsläpp sotvatten, Rya värmecentral ••Läckage saltlösning, Rosenlundsverket ••Luktspridning, Skövde och Sävsjö biogasanläggningar ••Läckage rågas, Skövde och Sävsjö biogasanläggningar ••Läckage järnklorid, Sävsjö biogasanläggning ••Utsläpp substrat, Sävsjö biogasanläggning ••Utsläpp glykollösning, Lidköping biogasanläggning ••Översvämning gödseltank, Viken biogasanläggning ••Utsläpp hydraulolja (miljöklassad), Falbygdens Energi AB ••Läckage olja från elkabel, Göteborg Energi Nät AB ••Läckage SF6-gas vid explosion ställverk, Göteborg Energi Nät AB ••Felaktig hantering av förorenade massor från schaktning ••Ej anmäld schaktning förorenad mark Emissioner från verksamheten Totala utsläpp, ton Svavel Kväveoxider 2012 2011 2010 9 5 22 179 237 281 Koldioxid (fossil) 314 327 480 000 649 000 Koldioxid (biogen) 250 305 179 000 209 000 3 3 9 1,3 1,0 1,3 Stoft Köldmediaförlust, % GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 15 Utsikter för 2013 och framåt Utsikter för 2013 och framåt Göteborg Energi inledde under 2012 ett omfattande förändringsarbete. I detta ingår ett tydligare fokus på ••kundernas behov ••koncernens kärnverksamhet ••lönsamhet i satsningarna på biogas och fjärrkyla Som ett led i detta genomfördes under året en större om organisation där syftet bland annat var ökad effektivitet och bättre styrning. Tydligare fokus Med organisationen på plats kan förändringsarbetet intensifieras under 2013. Det gäller inte minst de tre nämnda fokus områdena. Dessutom sker en koncentration till Göteborgs området. Göteborg Energi avser bland annat att avyttra ett antal verksamheter med svaga synergier där företagets möjlighet till inflytande bedöms vara begränsat. Det kapital som frigörs i och med avyttringarna kommer att användas till fortsatt utveckling av kärnverksamheten och arbetet mot visionen om det hållbara Göteborgssamhället. Koncernens företagskultur och värderingar Organisationsförändringen är första steget i en förändring som även innefattar koncernens företagskultur och värderingar. Göteborg Energi ska ha en företagskultur som präglas av öppenhet. Medarbetarna ska uppmuntras att framföra sina åsikter och därigenom bidra till företagets utveckling. Det förutsätter en gemensam värdegrund. Mot slutet av 2012 inleddes därför ett varumärkesarbete som inkluderar frågor rörande employer branding. Projektet ska fortsätta under 2013. Viktiga regleringar EU:s medlemsländer enades under året om Energieffektiviseringsdirektivet som ska omsättas i internationell lagstiftning. För Göteborg Energi innebär det fortsatt fokus inom ett redan prioriterat område. Regeringen avser inte, enligt ett meddelande i mars, att gå vidare på den väg som TPA-utredningen föreslog avseende tvingande regler för tredjepartsanslutning till fjärrvärmenäten. Istället gavs Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i uppdrag att se över hur kunder ska få bättre skydd vid prisändringar samt hur man ska säkerställa att så mycket spillvärme som möjligt tas om hand för fjärrvärme. Med anledning av detta har fjärrvärmebranschen enats om en gemensam modell för att pröva prisförändringar. Huvudsyftet är att öka kundernas förtroende för prissättningen samt att genom dialog stärka kundens ställning. Modellen har fått namnet ”Prisdialogen – mellan kunder och fjärrvärmeleverantörer”. Under 2012 påbörjades diskussioner mellan kunder och leverantörer för att hitta en metod för prisjustering. Arbetet kommer fortsätta under 2013. 16 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Ytterligare en utmaning består i införandet av en nordisk slutkundsmarknad som ska vara verklighet 2015. Detta innebär att kunderna kommer att ha endast en leverantörsrelation och få en faktura för sin elleverans. Nätfakturan kommer då att gå via det elhandelsföretag kunden har valt. För Göteborg Energi Din El AB och andra elhandelsföretag innebär detta okända krav på IT-investeringar och nya rutiner. Samtidigt är prispressen stark och marginalerna därför små. Det gör att skalfördelarna blir avgörande och att många och lojala kunder är en förutsättning för framgång. Händelser efter balansdagen Kommunfullmäktige i Göteborg beslutade den 31 januari 2013 att ge Göteborg Energi mandat att sälja andelar i Alingsås Energi AB, Lerum Energi AB och Lerum Fjärrvärme AB samt Falbygdens Energi AB med dotterföretag. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderföretaget (kr): Balanserad vinst Årets resultat Summa 101 896 079 81 458 061 183 354 140 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: I ny räkning överförs Summa 183 354 140 183 354 140 För företagets och koncernens resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. Koncernbidrag Koncernbidrag om 221 mkr har lämnats till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB för år 2012. FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkningar18 Kommentarer till resultaträkningar 19 Balansräkningar20 Kommentarer till balansräkningar 22 Förändringar av eget kapital 23 Kommentarer till förändringar av eget kapital 24 Kassaflödesanalyser25 Kommentarer till kassaflödesanalyser 26 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 27 Not 20 Inventarier, verktyg och installationer Not 2 Nettoomsättning per produktområde 30 Not 21Pågående nyanläggningar och förskott Not 3 Medelantal anställda och personalkostnader 30 Not 4 Upplysning om könsfördelning bland ledande befattningshavare 31 avseende materiella anläggningstillgångar 34 34 Not 22 Andelar i koncernföretag 34 Not 23 Fordringar hos koncernföretag 35 Not 5 Avskrivningar och nedskrivningar 31 Not 24 Andelar i intresseföretag 35 Not 6 Resultat från andelar i intresseföretag 31 Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav 35 Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag 31 Not 26 Andra långfristiga fordringar 35 Not 8 Ränteintäkter 32 Not 27 Övriga fordringar 35 Not 9 Räntekostnader 32 Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 35 Not 10 Bokslutsdispositioner 32 Not 29 Obeskattade reserver 35 Not 11 Skatt på årets resultat 32 Not 30 Minoritetsandel av eget kapital 35 Not 31 Avsättningar 36 Not 12 Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital Not 13 Dataprogram 32 Not 32 Räntebärande skulder 37 32 Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 Not 14 Ledningsrätter 33 Not 34 Likvida medel 38 Not 15 Arrenderätter 33 Not 35 Transaktioner med närstående 38 Not 16 Goodwill 33 Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Not 36 Leasing- och hyresavgifter 39 Not 37 Uppgifter om moderföretag 39 39 33 Not 38 Ersättning till revisorer Not 18 Byggnader och mark 33 Not 39 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser Not 19 Maskiner och andra tekniska anläggningar 33 och övriga skyldigheter 39 Not 40 Finansiella instrument och principer för riskhantering 39 Not 41 Känslighetsanalys 42 Not 42 Nyckeltalsdefinition 42 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (mkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 17 Resultaträkningar Resultaträkningar KONCERNEN Belopp i mkr MODERFÖRETAGET Not 2012 2011 2012 2011 2 6 956 7 415 3 902 3 970 89 88 43 37 146 156 63 67 26 7 217 31 7 690 25 4 033 35 4 109 -3 997 -4 375 -1 497 -1 599 36, 38 -972 -1 147 -1 054 -1 084 Personalkostnader 3 -738 -747 -610 -613 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 5 -773 -6 480 -772 -7 041 -453 -3 614 -513 -3 809 Rörelsens intäkter Nettoomsättning Anslutningsavgifter Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Summa rörelsens kostnader Resultat från andelar i intresseföretag 6 Rörelseresultat 5 9 - 2 742 658 419 302 - - -49 63 -11 -3 -10 - Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 15 19 71 67 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -231 -220 -209 -200 515 454 222 232 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Minoritetsandelar i årets resultat Årets resultat 18 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 10 - - -88 -143 11, 12 129 -126 -53 -6 -4 -7 - - 640 321 81 83 Kommentarer till resultaträkningar Kommentarer till Resultaträkningar Nettoomsättning Personalkostnader Koncernens nettoomsättning uppgick till 6 956 mkr (7 415), en minskning med 459 mkr jämfört med före gående år, mycket på grund av låga elpriser. Genomsnittstemperatur under eldningssäsongen var lägre än året innan. Tillgängligheten i koncernens produktionsanläggningar var normal med undantag för flera av biogasanläggningarna. Såld volym fjärrvärme inklusive färdig värme uppgick till 3 904 GWh (3 671), en ökning med 233 GWh mot föregående år. Elproduktionen i Rya kraftvärmeverk minskade med 355 GWh jämfört med föregående år till följd av låga elpriser medan elproduktionen i Sävenäs hetvattenpanna ökade något. I nettoomsättningen ingick tilldelning och handel med utsläppsrätter med 48 mkr, en minskning med 34 mkr mot föregående år på grund av lägre tilldelning och lägre värde. Elhandeln minskade nettoomsättningen jämfört med föregående år, men lägre elpriser gav bättre marginaler. Tilldelning av elcertifikat minskade intäkterna med 7 mkr. Överförd volym på elnät uppgick till 4 720 GWh (4 849), en minskning med 129 GWh. Lägre överförd volym och intäktskorrigering från föregående år minskade intäkterna för elnät med drygt 15 mkr. Försäljningen av gas ökade nettoomsättningen med över 60 mkr till följd av högre volymer av framförallt naturgas. Personalkostnader uppgick till 738 mkr (747), en minskning med 9 mkr. Kostnader för resultatlön har upptagits med 15 mkr. Därefter har möjligheten till resultatlön upphört. Medelantal anställda uppgick till 1 173 (1 189), en minskning med 16 personer. Råvaror och förnödenheter Finans Råvaror och förnödenheter uppgick under perioden till 3 997 mkr (4 375), en minskning med 378 mkr mycket på grund av de låga elpriserna som inneburit att konkurrenskraften för Rya kraftvärmeverk minskade. Effekt av prissäkringsstrategier, enligt koncernens riskpolicy, ökade kostnaden för råvaruderivat med 12 mkr då terminssäkringar tecknats till höga prisnivåer. Inom ramen för systemet med utsläppsrätter redovisades kostnader för förbrukning av utsläppsrätter med 33 mkr, en kostnadsminskning med 47 mkr mot föregående år. Höjd regionnätsavgift, tillfällig sänkning av garanterad minimiproduktion och ökade kostnader för överföring ökade kostnaden för elnät med 25 mkr. Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader uppgick till 972 mkr (1 147), en minskning med 175 mkr. 52 mkr berodde på reversering av avsättningen avseende biogasanläggningar som kostnadsfördes föregående år vilket 2012 ersatts av motsvarande nedskrivning. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 773 mkr (772). Kostnaden för avskrivningar ökade bland annat för att biogasanläggningarna i Lidköping, Sävsjö och Skövde driftsattes under året. Nedskrivningar uppgick till 63 mkr inklusive 59 mkr avseende biogasanläggningar varav 52 mkr avsattes 2011 såsom övrig extern kostnad. Resultatandelar Resultat från andelar i intresseföretag uppgick under perioden till 5 mkr (9). Rörelseresultat Rörelseresultatet uppgick till 742 mkr (658), en ökning med 84 mkr jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen uppgick till 11 procent (9). Finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto -227 mkr (-204). Genomsnittlig räntenivå var i princip oförändrad jämfört med föregående år. Den finansiella kostnaden för ränta avseende pensionsförpliktelser var i stort sett oförändrad med samma ränteantagande som föregående år. Den genomsnittliga räntebindningstiden, som uppgick till 60 månader (67), var inom ramen för gällande policy. Resultat och nyckeltal Resultat efter finansiella poster uppgick till 515 mkr (454), 61 mkr högre än föregående år. Koncernens nettoresultat efter minoritetsandelar uppgick till 511 mkr (447) och resultat efter skatt till 640 mkr (321). Räntabilitet på eget kapital efter skatt uppgick till 7,6 procent (7,0). För definition av räntabilitet, se not 42. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 19 Balansräkningar Balansräkningar Belopp i mkr KONCERNEN MODERFÖRETAGET Not 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram 13 218 240 208 229 Ledningsrätter 14 37 33 4 4 Arrenderätter 15 30 4 30 4 Goodwill 16 121 146 - - Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 Summa immateriella anläggningstillgångar 16 53 12 52 422 476 254 289 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 18 1 092 950 753 745 Maskiner och andra tekniska anläggningar 19 9 343 9 127 5 478 5 573 Inventarier, verktyg och installationer 20 47 51 26 29 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 21 1 154 788 880 440 11 636 10 916 7 137 6 787 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 22 - - 1 846 1 764 Fordringar hos koncernföretag 23 - - 1 648 1 522 Andelar i intresseföretag 24 113 111 91 91 Andra långfristiga värdepappersinnehav 25 23 23 23 23 Andra långfristiga fordringar 26 105 122 78 97 Pensionstillgång 31 108 106 - - Uppskjuten skattefordran 12 36 60 - 10 385 422 3 686 3 507 12 443 11 814 11 077 10 583 Råvaror och förnödenheter 149 146 133 130 Elcertifikat och utsläppsrätter 106 137 43 84 Summa varulager 255 283 176 214 759 690 464 413 - - 191 178 Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos övriga koncernföretag 35 19 22 8 7 Fordringar hos intresseföretag 35 34 50 24 36 Övriga fordringar 27 Skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28 Summa kortfristiga fordringar Likvida medel 34 56 59 29 38 34 76 - - 1 030 889 528 473 1 932 1 786 1 244 1 145 351 324 131 101 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 2 538 2 393 1 551 1 460 SUMMA TILLGÅNGAR 14 981 14 207 12 628 12 043 20 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Balansräkningar KONCERNEN Belopp i mkr Not 2012-12-31 MODERFÖRETAGET 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Bundet eget kapital Bundet eget kapital EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Aktiekapital 400 400 400 400 Bundna reserver/ Reservfond 4 309 3 881 100 100 Summa bundet eget kapital 4 709 4 281 500 500 Fritt eget kapital Fritt eget kapital Fria reserver/ Balanserad vinst -262 78 102 201 Årets resultat 640 321 81 83 Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL 378 399 183 284 5 087 4 680 683 784 OBESKATTADE RESERVER 29 - - 3 925 3 837 MINORITETSANDELAR 30 129 101 - - Avsättningar för pensioner 31 - - 12 11 Uppskjuten skatteskuld 12 1 542 1 762 - - Övriga avsättningar 31 AVSÄTTNINGAR 21 74 12 66 1 563 1 836 24 77 4 833 4 304 4 800 4 300 4 833 4 304 4 800 4 300 448 492 311 376 35 - - 437 414 Skulder till övriga koncernföretag 35 225 130 224 120 Skulder till intresseföretag 35 1 1 - - 12 56 12 14 SUMMA AVSÄTTNINGAR LÅNGFRISTIGA SKULDER Övriga skulder SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 32 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder 32 1 964 1 909 1 817 1 773 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 719 698 395 348 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 369 3 286 3 196 3 045 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 981 14 207 12 628 12 043 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter 39 78 81 - - Ansvarsförbindelser 39 484 615 96 97 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 21 Kommentarer till balansräkningar Kommentarer till balansräkningar Balansomslutning Avsättningar Balansomslutningen uppgick till 14 981 mkr (14 207). Koncernens verksamhet är kapitalintensiv och anläggningstillgångarna utgjorde 81 procent (81) av balansomslutningen. Avsättningar uppgick till 1 563 mkr (1 836) vilket är en minskning mot föregående år med 273 mkr. Förändringen avsåg sänkning av skattesats från 26,3 procent till 22 procent för uppskjuten skatt samt avsättning för framtida nedskrivningsbehov i biogasanläggningar som under året realiserats genom nedskrivning av anläggningarna. Anläggningstillgångar Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 468 mkr (1 355) och avskrivningar samt nedskrivningar till 773 mkr (772). Pågående nyanläggningar uppgick till 1 170 mkr (841). Omsättningstillgångar Varulager uppgick totalt till 255 mkr (283), varav elcertifikat 67 mkr (62) och utsläppsrätter 39 mkr (75). Dessa tillgångar har tidigare år redovisats såsom övriga kortfristiga fordringar. Kortfristiga fordringar på balansdagen uppgick till 1 932 mkr (1 786). Kundfordringar och upplupna energioch nätintäkter uppgick till 1 658 mkr (1 414). Upplupna energi- och nätintäkter ökade med 175 mkr. Likvida medel uppgick på balansdagen till 351 mkr (324). Likvida medel inkluderar tillgodohavande på koncernkonto hos Göteborgs Stad. På balansdagen uppgick denna fordran till 217 mkr (133). Soliditeten på balansdagen uppgick till 34,8 procent (33,7). Soliditeten var därmed inom ramen för koncernens långsiktiga mål som innebär en soliditet överstigande 30 procent. 22 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Långfristiga skulder Räntebärande skulder bestod av långfristiga lån samt del av kortfristig skuld och uppgick totalt till 6 558 mkr (5 966). Den största långivaren var Göteborgs Stad med 6 525 mkr. Av koncernens långfristiga räntebärande skulder förfaller 2 mkr efter fem år eller senare. Kortfristiga skulder Kortfristiga icke räntebärande skulder uppgick till 1 644 mkr (1 622). Kortfristig skuld till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB för koncernbidrag uppgick netto till 221 mkr (117). Leverantörsskulder uppgick till 448 mkr (492). Upplupna kostnader för el- och spillvärme inköp samt bränsleskatter uppgick till 460 mkr (423). Förändringar av eget kapital Förändringar av eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Summa eget kapital 400 3 666 494 4 561 56 56 400 3 666 550 4 616 215 -215 - Utdelning -171 -171 Lämnade koncernbidrag -117 -117 Belopp i mkr KONCERNEN Belopp vid årets ingång 2011-01-01 Effekt av justering tidigare år * Belopp vid årets ingång 2011-01-01, korrigerat Förskjutning mellan bundna och fria reserver Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag Årets resultat 31 31 321 321 Belopp vid årets utgång 2011-12-31 400 3 881 399 4 680 Belopp vid årets ingång 2012-01-01 400 3 881 399 4 680 428 -428 - Förskjutning mellan bundna och fria reserver Utdelning Lämnade koncernbidrag -70 -70 -221 -221 58 58 640 640 Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag Årets resultat Belopp vid årets utgång 2012-12-31 400 4 309 378 5 087 Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital 400 100 331 831 56 56 387 887 -171 -171 -223 -223 59 59 Erhållna koncernbidrag 202 202 Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag -53 -53 Årets resultat 83 83 Belopp i mkr MODERFÖRETAGET Belopp vid årets ingång 2011-01-01 Effekt av justering tidigare år * Belopp vid årets ingång 2011-01-01, korrigerat 400 100 Utdelning Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag Belopp vid årets utgång 2011-12-31 400 100 284 784 Belopp vid årets ingång 2012-01-01 400 100 284 784 -70 -70 -333 -333 Utdelning Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt av lämnade koncernbidrag 88 88 Erhållna koncernbidrag 180 180 Skatteeffekt av erhållna koncernbidrag -47 -47 81 81 183 683 Årets resultat Belopp vid årets utgång 2012-12-31 400 100 * Ingående balanser har justerats avseende tidigare års överlåtelse och förvärv av bergrum och arrenderättigheter. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 23 Kommentarer till förändringar av eget kapital Kommentarer till förändringar av eget kapital I koncernens bundna reserver ingick kapitalandelsfond med 50 mkr (47). Aktiekapitalet utgörs av 400 aktier. Erhållna koncernbidrag Specifikation av moderföretagets erhållna koncernbidrag i mkr. Från Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB Fjärrvärme i Frölunda AB Göteborg Energi Gasnät AB Ale Energi AB Sörred Energi AB Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Nät AB Summa 2012 1 17 2 41 69 50 180 2011 70 1 21 37 26 47 202 Lämnade koncernbidrag Specifikation av moderföretagets lämnade koncernbidrag i mkr. Till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB Göteborg Energi Gothnet AB Falbygdens Energi AB Ale Energi AB Lidköping Biogas AB Sävsjö Biogas AB Summa 24 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 2012 221 32 30 29 21 333 2011 187 24 3 7 2 223 Kassaflödesanalyser Kassaflödesanalyser KONCERNEN Belopp i mkr Not 2012 2011 515 454 MODERFÖRETAGET 2012 2011 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Betald skatt Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet * Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 222 232 -4 -65 -5 - 745 826 470 553 1 256 1 215 687 785 28 38 38 -28 Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar -194 292 -30 122 Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder -40 -144 -23 -40 1 050 1 401 672 839 -55 - -133 -14 - -16 - -16 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Förvärv av intresseföretag Försäljning av intresseföretag Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella anläggningstillgångar - 7 - 7 -1 449 -1 528 -779 -1 026 -43 -48 -32 -40 Försäljning av anläggningstillgångar - 36 - 36 Ökning(-)/Minskning(+) av långfristiga fordringar 5 30 -138 -163 -1 542 -1 519 -1 082 -1 216 Upptagna lån 654 380 557 398 Amortering av skuld -62 -66 -62 -65 94 218 36 207 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Statliga bidrag Reglering av aktieägartillskott 23 - - - Utbetald utdelning -73 -222 -70 -171 Reglering av koncernbidrag -117 -89 -21 86 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 519 221 440 455 27 103 30 78 324 221 101 23 351 324 131 101 710 667 439 410 Reavinster/förluster sålda anläggningstillgångar 14 6 8 6 Nedskrivningar/uppskrivningar 74 105 76 105 - 35 - - -53 30 -54 34 Förändring fordran pensioner - -10 1 - Reavinst försäljning av intressebolag - -2 - -2 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 34 * Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan Förändring av räntefordran/ränteskuld Förändring avsättningar Övriga justeringsposter Summa - -5 - - 745 826 470 553 Finansiella poster Erhållna räntor och utdelningar Betalda räntor 21 19 72 128 -183 -198 -195 -192 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 25 Kommentarer till kassaflödesanalyser Kommentarer till kassaflödesanalyser Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 1 256 mkr (1 215), en ökning med 41 mkr. Kapitalbindningen i rörelsekapital ökade med 206 mkr (minskade med 186) främst genom ökning av kortfristiga fordringar. För investeringsverksamheten användes 1 398 mkr (1 358) till investeringar i anläggningstillgångar. Koncernen hade ett negativt kassaflöde efter investeringar om 492 mkr (118). Till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB utbetalades koncernbidrag om 117 mkr (89) och utdelning om 70 mkr (171). Under året utbetalades även utdelning till Partille kommun om 3 mkr (50) och Ale kommun 0 mkr (1). 26 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Koncernens upplåning under året ökade med 592 mkr (314). Årets kassaflöde blev 27 mkr (103). Likvida medel uppgick vid årets slut till 351 mkr (324). Kassaflödet efter investeringar och utbetalt koncernbidrag och utdelning påverkar i hög grad koncernens nettolåneskuld. Netto låneskulden, som omfattar samtliga räntebärande skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar, uppgick per balansdagen till 6 207 mkr (5 642), en ökning med 565 mkr. Skuldsättningsgraden, räntebärande skulder reducerat med likvida medel i förhållande till eget kapital inklusive minoritetsandelar, uppgick per balansdagen till 119 procent (118). Noter Noter NOT 1 R EDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredo visningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer 1‑29 samt uttalanden från Akutgruppen och Rådet för finansiell rapportering, som ersatt Redovisningsrådet, och god redovisningssed i övrigt. Göteborg Energi följer de tillämpliga uppdateringar Rådet för finansiell rapportering har övertagit ansvaret för. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år om ej annat anges. Koncernredovisning Koncernens bokslut omfattar moderföretaget jämte dotterföretag i vilka Göteborg Energi AB innehar mer än 50 procent av röstetalet av samtliga andelar eller på annat sätt utövar ett bestämmande inflytande över. Koncernens balansräkning har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att dotterföretagens eget kapital, vid förvärvet fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens eget kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets eget kapital som tillkommit efter förvärvet. Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av företagets nettotillgångar redovisas skillnaden såsom koncernmässig goodwill. Under året förvärvat företag inkluderas i koncern redovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster inom koncernen elimineras med beaktande av uppskjuten skatt. Koncerninterna mellanhavanden elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretags eget kapital redo visas såsom separat post i koncernens balansräkning. Redovisning av intresseföretag Med intresseföretag avses företag, som inte är dotter företag, där Göteborg Energi AB har ett innehav på minst 20 procent av röstetalet av samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisar Göteborg Energi AB intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras värdet med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultat räkning redovisas som resultatandelar koncernens andel i intresseföretagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt. Resultatandelar redovisas i koncernens rörelseresultat eftersom innehaven uteslutande är rörelsebetingade. Koncernens andel av intresseföretagens redovisade skatter inklusive förändring av uppskjutna skatter ingår i koncernens skattekostnader. I moderföretagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas erhållen utdelning som intjänats efter förvärvet. Intäktsredovisning Merparten av intäkterna kommer från försäljning av fjärrvärme, elnätstransmission och elhandel. Redovisning sker dels utifrån fakturering av faktisk avläsning och dels utifrån beräkning av vad som levererats men ännu inte fakturerats. Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas vid leveranstillfället. Med nettoomsättning avses försäljningsvärdet med avdrag för mervärdesskatt och punktskatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Konsult- och entreprenadtjänster utförs på löpande räkning eller till fast pris. Anslutningsavgifter är engångsersättningar från kunder i samband med el-, gas- och fjärrvärmeanslutningar. Gällande redovisning innebär att hela avgiften intäktsförs i samband med påbörjad leverans av anslutningen samtidigt som utgiften för anslutningen bokförs som anläggningstillgång och avskrivs enligt plan. Engångsersättningar från kunder i samband med fjärrkylaanslutningar intäktsförs under avtalets längd dock under maximalt tio år. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta som valutakurssäkras värderas till säkrad kurs. Orealiserade vinster och förluster nettoredovisas i rörelseresultatet. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. I den mån som förlustkontrakt innehas avseende finansiella derivatinstrument för vilka det inte finns någon säkrad tillgång, skuld eller förväntat kassaflöde redovisas dessa som avsättningar. Långfristiga placeringar Värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav klassificeras som anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstateras. Kortfristiga placeringar Koncernens kortfristiga innehav redovisas till anskaffnings värde på likviddagen och värderas till det lägsta av anskaff ningsvärde och verkligt värde på balansdagen. Vid värderingen tillämpas denna princip på portföljen som helhet vilket innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster. Skulder till kreditinstitut Finansiella skulder redovisas till nominellt värde på likviddagen. Upplupen ränta periodiseras och redovisas i resultat från finansiella poster. Derivatinstrument Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker för valutakursförändringar och för att säkra exponering för ränterisker enligt fastställd policy. Värdeförändringarna i den säkrade transaktionen ska motverkas av säkrings instrumentet. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 27 Noter Valutaterminskontrakt skyddar koncernen mot förändringar i valutakurser genom att fastställa den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången eller skulden kompenseras av motsvarande värdeförändring av terminskontraktet. Dessa vinster och förluster kvittas därför och redovisas inte i de finansiella rapporterna. Ränteswapavtal skyddar koncernen mot ränteändringar. Eventuella ränteskillnader som erhålls eller erläggs på grund av ränteswap redovisas som intäkts- eller kostnadsränta. Energiderivat utgörs av finansiella avtal som syftar till att prissäkra inköps- och försäljningsvolymer för bränslen i värmeproduktion, elförbrukning och elproduktion. Resultateffekter från derivaten redovisas i samma period som de underliggande avtalens leveransperioder. Krafthandelsportfölj Kraftportföljen består av samtliga kontrakt som Göteborg Energi Din El AB tecknat på extern fysisk och extern finansiell marknad samt samtliga internt mot Försäljningsportföljen avbokade volymer. I Kraftportföljen tillåts spekulativ handel med de produkter som ryms inom portföljen och den limit som ryms inom koncernens riskpolicy. Resultateffekter från krafthandelsportföljen redovisas i samma period som de underliggande avtalen löper ut. Derivatinstrumenten redovisas inte i balansräkningen. Inkomstskatter För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatter, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intresseföretagens skatt. Värdering av samtliga skattefordringar och skulder sker till nominellt belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. I moderföretaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. I moderföretagets resultaträkning redovisas avsättningar till respektive upplösning av obeskattade reserver under rubriken bokslutsdispositioner. 28 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Varulager Varulager värderas, med tillämpning av FIFU-principen (först in först ut) till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Erforderligt avdrag för inkurans redovisas. Elcertifikat År 2003 trädde lagen om elcertifikat (2003:13) i kraft som innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion av förnyelsebara energikällor. Lagen ålägger elleverantör som sålt el till elanvändare att införskaffa elcertifikat i proportion till levererad energivolym från förnyelsebara energikällor. Om kvotplikten inte fullgörs ska den kvotpliktige betala en kvotpliktsavgift till Energimyndigheten. Inköpta elcertifikat, som finns registrerade hos Energimyndigheten, har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erhållna och inköpta elcertifikat redovisas såsom varulager på balans dagen. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen såsom råvaror och förnödenheter. För försåld energivolym som härrörs från förnyelsebar elproduktion har elhandelsföretaget en skyldighet att till Energimyndigheten deklarera elcertifikat motsvarande kvotpliktig levererad volym. Åtagandet har redovisats i balansräkningen såsom upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Åtagandet på balansdagen har baserats på levererad kvotpliktig volym multiplicerad med ett av företaget uppskattat genomsnittligt anskaffningspris vid tidpunkten för deklaration till Energimyndigheten. Utsläppsrätter Utsläppsrätt är en rättighet att få göra koldioxidutsläpp som till största delen erhålls vederlagsfritt från svenska staten för en period om flera år med tilldelning ett kalenderår i taget och redovisas enligt reglerna om statligt stöd. Utsläppsrätter upptas såsom tillgång och förutbetald intäkt tills villkoren för stödet uppfyllts. Intjänandet sker i takt med faktiska utsläpp. Utsläppsrätternas anskaffningsvärde värderas till marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Den förutbetalda intäkten resultatförs under året i takt med att utsläpp kostnadsförs. Intäkt och kostnad redovisas till det värde som utsläppsrätterna redovisats till vid tilldelningen alternativt förvärvet. Vid utsläpp uppstår en skuld att leverera in utsläpps rätter som redovisas till vad det uppskattas kosta att reglera åtagandet. Utsläppsrätter som inte erfordras för den egna verksamheten kan avyttras. Koncernens policy är att köpa och sälja utsläppsrätter i sådan omfattning att saldot motsvarar förväntat behov av utsläpp. Vid försäljning av tilldelad utsläppsrätt upptas intäkt och kostnad till det redovisade anskaffningsvärdet. Skillnad mot försäljningspris redovisas såsom realisationsvinst eller -förlust. Kvarvarande utsläppsrätter vid intjänandeperiodens slut värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen i enlighet med lägsta värdets princip, LVP, och redovisas såsom varulager. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen såsom rå varor och förnödenheter. Noter Pågående uppdrag Lånekostnader I moderföretaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, pågående uppdrag på löpande räkning i resultaträkningen i den takt uppdraget utförs och faktureras. Uppdrag till fast pris redovisas under uppdragets löptid som pågående arbeten i balansräkningen och redovisas i resultatet först då uppdraget slutförts. Ränta på kapital som lånats för att finansiera tillverkningen av en viss tillgång inräknas i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Den aktiverade räntan motsvarar den faktiska räntan. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Immateriella anläggningstillgångar Något finansiellt leasingavtal har inte tecknats under året. Årets resultat har belastats med kostnader för hyrda tillgångar, så kallad operationell leasing. Dessa leasingavgifter exklusive avgifter för service, försäkring och underhåll fördelas linjärt över hela leasingperioden. Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen lokal- och markhyror, nätförbindelser, teknisk utrustning, fordon samt kontorsutrustning. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas kontinuerligt. För att bedöma eventuella nedskrivnings behov används kassaflödesbaserade modeller där framtida diskonterade kassaflöden jämförs med redovisade värden. Följande avskrivningsprocent per år tillämpas: Ledningsrätter Goodwill Arrenderätter Dataprogram 1% 10 % 20 % 33 % Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. I samtliga fall betraktas investeringar i goodwill som strategiska vilket motiverar längre avskrivningstid än fem år, i enlighet med Årsredovisningslagen. Koncernens utgifter för utveckling fyller inte de kriterier som gäller för aktivering av immateriella tillgångar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda över ursprunglig nivå ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas löpande som kostnader. För att bedöma eventuella nedskrivningsbehov används kassaflödesbaserade modeller där framtida diskonterade kassaflöden jämförs med redovisade värden. Ränta på kapital som lånats för att finansiera uppförandet av en viss anläggning inräknas i tillgångens anskaffningsvärde till den del räntan hänför sig till uppförandeperioden. Planenliga avskrivningar görs på ursprungliga anskaffningsvärden och påbörjas den månad anläggning tas i drift. Avskrivning görs systematiskt och beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens bedömda nyttjandeperiod. Den fastställda nyttjandeperioden prövas löpande. Om en ny bedömning väsentligt avviker från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. Följande avskrivningsprocent per år tillämpas: Byggnader 2–5 % Distributionsanläggningar 2–10 % Maskiner och andra tekniska anläggningar 7–33 % Inventarier, verktyg och installationer 10–33 % Leasing Pensionskostnader och pensionsåtaganden Företagen i koncernen har utfäst förmånsbaserade pensioner med avgiftsbestämda inslag enligt tjänstepensionsavtalet PA-KFS. För dessa pensionsförpliktelser samt för huvuddelen av äldre tjänstepensionsavtal har försäkring tecknats hos försäkringsföretag. De anställda i Falbygdens Energi AB har tjänstepensionsavtal enligt ITP/STP-planen. I Göteborg Energi AB och Göteborg Energi Nät AB redovisas pensionsåtaganden för ett mindre antal avtals- och förtidspensionärer vars premier inte kan försäkras förrän vid uppnådd ålderspension i enlighet med FARs redovisningsrekommendation RedR 4. För redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad har ett nuvärde beräknats utifrån bland annat pensionsnivå, åldern och i vilken grad full pension blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Kapitalvärdet av inte försäkrade pensionsåtaganden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i pensionsskuldens förändring redovisas i juridisk person som räntekostnad. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet. Pensionsförpliktelser och pensionskostnader i koncernredovisningen beräknas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR29 Ersättningar till anställda. Det innebär att beräkningar görs med antaganden om bland annat framtida löneökningar, inflation samt diskonteringsränta (aktuariella antaganden). Beträffande förmånsbaserade planer sker beräkningar med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method som bland annat innebär att redovisad pensionsförpliktelse värderats till nuvärdet av förväntade framtida pensionsutbetalningar. Effekter av förändrade aktuariella antaganden eller av erfarenhetsmässiga justeringar av antaganden redovisas enligt redovisningsrekommendationens minimikrav. Det innebär att effekter av aktuariella vinster och/eller förluster i koncernredovisningen inte redovisas i resultat- eller balansräkning om nettobeloppet av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster eller förluster inte överstiger tio procent av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid ingången av året. Aktuariella vinster och förluster utanför den 10-procentiga så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga återstående beräknade anställningstid som för närvarande uppgår till cirka tre år. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 29 Noter Andra avsättningar Andra avsättningar är åtaganden som är ovissa vad gäller förfallotider eller beloppens storlek. Avsättning sker för kända åtaganden eller befarade risker efter individuell prövning. I de fall där effekten är väsentlig beroende på när i tiden betalning sker görs avsättning med nuvärdet av på balansdagen uppskattade åtaganden. Dessa avsättningar utgörs främst av avsättning för framtida miljöåtaganden förknippade med koncernens verksamhet och avsättning för framtida nedskrivningsbehov i biogasanläggningar under uppförande. Redovisning av rörelsesegment Redovisning av rörelsesegment sker utifrån koncernens indelning i produktområden. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag redovisas efter dess ekonomiska innebörd. Under året har kapitalöverföringar i form av koncernbidrag skett i skatteutjämningssyfte. Koncernbidrag som lämnas alternativt tas emot i skatteutjämningssyfte redovisas direkt mot fritt eget kapital efter avdrag för den skatteeffekt som koncernbidraget innebär. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Lämnade aktieägartillskott redovisas mot anskaffningsvärdet av aktierna i dotterföretaget. Kassaflödesanalyser Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel Koncernens likvida medel ingår i ett koncernkontoför hållande med Göteborgs Stad. Koncernföretag Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborg Energi AB såsom moderföretag. Övriga koncernföretag Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB såsom moderföretag med undantag för de företag som ingår i koncernen Göteborg Energi. Forskning och utveckling Under året har inte något projekt som uppfyller kraven för aktivering identifierats varför samtliga utgifter för forskning och utveckling belastat rörelseresultatet. Koncernen avsätter medel till en stiftelse som årligen delar ut pengar till forskare vilka gjort framsteg inom energiområdet. Statliga stöd Statliga bidrag relaterade till resultatet har redovisats som en intäktspost i koncernens resultat. Dessa bidrag består främst av statliga stöd i form av elcertifikat och utsläppsrätter. Statliga bidrag relaterade till investeringar redovisas som en reducering av värdet på den anläggningstillgång bidraget avser att täcka. Villkor förknippade med redovisade statliga bidrag har uppfyllts. 30 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 NOT 2 NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE Elhandel Förnyelsebar el Elnät Fjärrvärme Kyla Gasnät Gas Energitjänster Data- och telekommunikation Eliminering och koncernposter Summa Koncernen 2012 2011 2 795 3 273 49 42 1 203 1 217 2 858 3 326 54 54 144 151 602 328 399 375 185 178 -1 333 -1 529 6 956 7 415 Moderföretaget 2012 2011 48 41 2 538 3 016 54 54 542 287 395 375 325 194 3 902 3 970 Ovanstående redovisning per produktområde inkluderar koncernintern försäljning. Justering för internförsäljning görs i rubriken Eliminering och koncernposter. Summan motsvarar koncernens externa nettoomsättning. NOT 3 MEDELANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER 2012 Medelantal anställda Göteborg Energi AB Dotterföretag Summa 929 244 1 173 2011 varav män i % 69 62 68 varav män i % 70 62 68 940 249 1 189 Merparten av koncernens personal var anställda i Göteborg Energi AB, 929 personer (940). Därutöver var 100 personer (106) anställda i Göteborg Energi Din El AB, 60 personer (58) i Göteborg Energi Nät AB, 38 personer (37) i Göteborg Energi Gothnet AB och 46 personer (48) i Falbygdens Energi AB. Medelantal anställda i koncernen uppgick till 1 173 (1 189) personer fördelat på 32 procent kvinnor och 68 procent män i likhet med föregående år. Löner, ersättningar och övriga personalkostnader Löner och ersättningar - till styrelse och verkställande direktörer - till övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader - till verkställande direktörer - till övriga anställda Övriga personalkostnader Summa Koncernen 2012 2011 501 500 Moderföretaget 2012 2011 402 390 6 10 2 5 495 490 400 385 162 177 130 138 50 1 49 25 738 51 4 47 19 747 61 61 17 610 71 2 69 14 613 Lönekostnaderna för året uppgick till 501 mkr (500), en ökning med 1 mkr (12). Pensionskostnader uppgick till 50 mkr (51). Styrelsearvoden har utbetalats med 441 261 kronor (465 290) varav totalt till styrelsen i Göteborg Energi AB 385 224 kronor (391 638). Noter Verkställande direktör i Göteborg Energi AB har erhållit lön om 1 455 463 kronor och har pension enligt individuellt chefsavtal för företagschefer inom Göteborgs Stad. Premie till tjänstepension motsvarar 30 procent av lön, aktuell premie är 36 600 kr per månad. Till detta tillkommer premie för sjukförsäkring som var 3 659 kr per månad under 2012. Avgångsvederlag enligt avtal motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden vid uppsägning från företagets sida ska samordnas och avräknas mot annan inkomst från anställning eller egen verksamhet under perioden för vederlagets utförande. Enligt anställningsavtalet gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Avtalat avgångsvederlag för före detta vice verkställande direktör i Göteborg Energi AB, som avgick i februari 2011, belastade resultatet 2011 och utbetalas under åren 2012– 2013 varav 2012 utbetalades 1 106 818 kronor. Anställningen avslutades per 31 december 2011. Anställningen för den tidigare personaldirektören, som fick lämna sin tjänst i april 2011, avslutades 31 mars 2012 då ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner utbetalades, vilket kostnadsfördes tillsammans med lönekostnaden föregående år. Koncernens nuvarande personaldirektör tillträdde tjänsten i januari 2012. Tillförordnad verkställande direktör i Göteborg Energi Din El AB, som är tjänstledig från ordinarie tjänst inom koncernen under 1,5 år från den 1 december 2011, har under 2012 erhållit 954 814 kronor i lön och 253 776 kronor i pensionsförsäkringspremier. Den tidigare verkställande direktören, som slutade på egen begäran under 2011, uppbar ersättning till och med 31 mars 2012. På grund av arbetsbefrielse för den del av uppsägningstiden som löpte under 2012 belastades 2011 års resultat med den totala beräknade ersättningen för lön om 2 240 652 kronor plus pensionsförsäkringspremier för pension enligt ITP-plan och individuell pensionsförsäkring om 816 841 kronor. Under 2012 har 459 282 kronor såsom lön och 173 790 kronor i pensionsförsäkringspremier betalats. Verkställande direktör i Falbygdens Energi AB har avtal om ömsesidig uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från företagets sida med rätt till en engångs ersättning motsvarande 30 månadslöner fram till och med 62,5 års ålder, därefter samma antal månader som är kvar till pensionsåldern. Avräkning mot inkomst från annan anställning eller egen verksamhet sker på uppsägningslön men ej på engångsersättningen. Lön under året har ut betalats med 971 567 kronor och pension enligt ITP-plan såsom övriga anställda i det företaget. Verkställande direktör för Göteborg Energi Nät AB som erhållit 959 030 kronor i lön har sagt upp sin anställning med 3 månaders uppsägningstid i enlighet med gällande anställningsvillkor. Tillförordnad verkställande direktör har utsetts för perioden 1 februari till 31 december 2013. Verkställande direktör för Göteborg Energi Gothnet AB erhöll under perioden januari till augusti 570 155 kronor i lön och har därefter övergått till en tjänst som verksamhetsområdeschef inom koncernen. Tillförordnad verkställande direktör, anställd i Göteborg Energi AB, har för perioden från och med september erhållit 211 284 kronor i lön. Företaget har från och med augusti en vice verkställande direktör som erhållit 148 812 kronor i lön under denna period. Verkställande direktör för GoBiGas AB, anställd i Göteborg Energi AB, har en uppsägningstid om 6 månader från arbetsgivarens sida och 3 månader från arbetstagarens sida. Koncernens ekonomidirektör, som övergår till annan befattning i koncernen i början av 2013, har en uppsägningstid om 6 månader från arbetsgivarens sida och 3 månader från arbetstagarens sida. Verkställande direktörer och ledande befattningshavare i koncernen för övrigt har sedvanliga avtal. Verkställande direktörer i personallösa dotterföretag är anställda i moderföretaget. Löner och ersättningar redovisas såsom till övriga anställda. Bil- och kostförmåner har här redovisats såsom lön. NOT 4 UPPLYSNING OM KÖNSFÖRDELNING BLAND LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2012 Antal befattningshavare Styrelseledamöter Företagsledning Moderföretag Styrelseledamöter Företagsledning Dotterföretag Summa 9 8 17 72 19 91 108 2011 varav män i % 67 50 59 63 74 65 64 varav män i % 67 46 55 63 64 62 61 9 13 22 72 22 94 116 NOT 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 773 mkr (772). Nedskrivningar uppgick till 67 mkr (105) varav 51 mkr avsåg biogasanläggningen i Lidköping. NOT 6 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Alingsås Energi AB FordonsGas Sverige AB Lerum Fjärrvärme AB Alternative Fuel Vehicle Sweden AB Summa Koncernen 2012 2011 1 1 2 1 2 4 5 3 9 Moderföretaget 2012 2011 - 2 2 I moderföretaget för 2011 avsåg 2 mkr realisationsvinst från försäljning av Alternative Fuel Vehicle Sweden AB. NOT 7 RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Nedskrivning av aktier Utdelningar Summa Koncernen 2012 2011 - Moderföretaget 2012 2011 -52 3 63 -49 63 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 31 Noter NOT 8 R ÄNTEINTÄKTER Koncernen 2012 2011 15 19 - Ränteintäkter varav från dotterföretag Moderföretaget 2012 2011 71 67 61 55 NOT 9 R ÄNTEKOSTNADER Räntekostnader varav till dotterföretag Koncernen 2012 2011 231 220 - Moderföretaget 2012 2011 209 200 4 5 I räntekostnader ingår räntedel i pensionsskuld med 24 mkr. NOT 10 BOKSLUTSDISPOSITIONER Koncernen 2012 2011 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Summa - - Moderföretaget 2012 2011 -88 -88 -143 -143 NOT 11 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Skatteeffekt koncernbidrag Uppskjuten skatt Andel i intresseföretags skatt Summa Koncernen 2012 2011 -58 -31 190 -94 -3 129 -1 -126 Moderföretaget 2012 2011 -40 -6 -13 -53 -6 Uppskjuten skatt har för 2012 upptagits till 22 procent (26,3) i enlighet med beslutad sänkning av bolagsskatten från och med 1 januari 2013. NOT 12 SKATT AVSEENDE POSTER SOM REDOVISATS DIREKT MOT EGET KAPITAL Koncernen 2012 2011 Skatteeffekt på erhållna/ lämnade koncernbidrag Summa -58 -58 -31 -31 Moderföretaget 2012 2011 -40 -40 -6 -6 Skillnad mellan redovisad skattekostnad/-intäkt och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Avskrivning på koncernmässig goodwill Övriga temporära skillnader 32 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Koncernen 2012 2011 515 454 -134 -119 Moderföretaget 2012 2011 134 89 -35 -23 -19 -10 -16 -1 -7 -8 -7 -8 -3 - Effekt av ändrad skattesats på uppskjuten skatt Skatteeffekt av ej skatte pliktiga intäkter Redovisad skattekostnad/ intäkt 296 - - - 1 18 1 18 129 -126 -53 -6 Specifikation av uppskjuten skattefordran Koncernen 31 december 2012 2011 Avsättning för framtida miljöåtgärder 5 Avsättning biogas anläggningar 14 Nedskrivning biogas anläggningar 8 Förtida stängning swapavtal -7 Temporära skillnader avseende elcertifikat 15 54 Övrigt 13 -6 Summa uppskjutna skattefordringar 36 60 Specifikation av uppskjuten skatteskuld Koncernen 31 december 2012 2011 Avsättning för pensioner 39 39 Avsättning för framtida miljöåtgärder -2 Förtida stängning av swapavtal 1 Temporära skillnader avseende byggnader -18 Temporära skillnader avseende elcertifikat 1 Temporära skillnader avseende utsläppsrätter 2 Obeskattade reserver 1 448 1 653 Övriga temporära skillnader 71 70 Summa 1 542 1 762 Moderföretaget 2012 2011 - 4 - 13 - -7 - - - 10 Moderföretaget 2012 2011 -2 - 1 - -2 - 1 - 2 - - NOT 13 DATAPROGRAM 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Ack avskrivn försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Utgående planenligt restvärde Koncernen 2012 2011 489 459 2 3 Moderföretaget 2012 2011 475 450 - -15 -53 -15 -53 42 80 41 78 518 489 501 475 -249 -254 -246 -253 12 53 12 53 -63 -300 -48 -249 -60 -294 -46 -246 218 240 207 229 Noter NOT 14 LEDNINGSRÄTTER NOT 18 BYGGNADER OCH MARK Koncernen 2012 2011 45 41 5 4 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ack nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Moderföretaget 2012 2011 4 4 - 50 -8 -1 -9 -4 -4 45 -7 -1 -8 -4 -4 4 - 4 - 37 33 4 4 NOT 15 ARRENDERÄTTER Koncernen 2012 2011 31 december Ingående anskaffningsvärden Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Utgående planenligt restvärde Moderföretaget 2012 2011 5 5 5 5 34 - 34 - 39 -1 -8 -9 5 -1 -1 39 -1 -8 -9 5 -1 -1 30 4 30 4 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Ack avskrivn försäljning och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets nedskrivningar Utgående ack nedskrivningar Utgående planenligt restvärde varav bokfört värde mark och markanläggning Koncernen 2012 2011 1 354 1 258 95 2 -15 -3 121 97 Moderföretaget 2012 2011 1 109 1 017 -16 -3 56 95 1 555 -389 1 354 -343 1 149 -350 1 109 -314 2 -51 -438 -15 -10 -25 1 092 -46 -389 -14 -1 -15 950 9 -39 -380 -14 1 -3 -16 753 -36 -350 -14 -14 745 308 227 192 188 Koncernen äger ett flertal fastigheter. Bland byggnader som representerar större värden kan nämnas huvudkontoret vid Rantorget, Rya kraftvärmeverk samt Sävenäsverket. Samtliga fastigheter används i rörelsen och betraktas därför såsom rörelsefastigheter i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR24 Förvaltningsfastigheter. NOT 19 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR NOT 16 GOODWILL Koncernen 2012 2011 536 536 536 536 -336 -310 -25 -26 -361 -336 -54 -54 -54 -54 121 146 31 december Ingående anskaffningsvärden Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ack nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Koncernens goodwill avser förvärv av Göteborg Energi Din El AB, Ale Energi AB, Sörred Energi AB och inkråm i BestEl AB. NOT 17 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Koncernen 2012 2011 53 91 39 41 -76 -79 16 53 Moderföretaget 2012 2011 52 90 35 40 -75 -78 12 Koncernen Moderföretaget 31 december 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärden 15 757 14 700 9 169 8 432 Inköp 88 100 Försäljningar och utrangeringar -51 -106 -27 -102 Omklassificering 736 1 063 232 839 Utgående ack anskaffningsvärden 16 530 15 757 9 374 9 169 Ingående avskrivningar -6 397 -5 889 -3 420 -3 120 Försäljningar och utrangeringar 32 15 22 13 Årets avskrivningar -541 -523 -320 -313 Utgående ack avskrivningar -6 906 -6 397 -3 718 -3 420 Ingående uppskrivningar 4 6 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -2 -2 Utgående ack uppskrivningar 2 4 Ingående nedskrivningar -237 -183 -176 -122 Försäljningar och utrangeringar 7 50 8 50 Årets nedskrivningar -53 -104 -10 -104 Utgående ack nedskrivningar -283 -237 -178 -176 Utgående planenligt restvärde 9 343 9 127 5 478 5 573 52 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 33 Noter Maskiner och andra tekniska anläggningar består av distributionsanläggningar och övriga tekniska anläggningar. Till distributionsanläggningar hänförs i huvudsak ledningar för gas, el, opto och fjärrvärme inklusive kulvert samt anordningar som är avsedda för byggnaders rörelseändamål till exempel pannor, transformatorer, cisterner, pumpar, fläktar, ställverk med mera. Tekniska anläggningar utgörs till exempel av abonnentcentraler för fjärrvärme, naturgas och biogas. Vissa anläggningar kan utgöra tillbehör till fast egendom i annans fastighet. NOT 20 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ack nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 267 262 88 85 1 -17 -11 -14 -11 15 16 12 14 266 267 86 88 -149 -140 -59 -57 17 11 13 11 -20 -20 -14 -13 -152 -149 -60 -59 -67 -67 -67 -67 47 51 26 29 Inventarier, verktyg och installationer utgörs främst av kontorsmöbler, persondatorer och kontorsmaskiner. NOT 21 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 31 december Ingående anskaffningsvärden Inköp Erhållet bidrag Omklassificering Utgående ack anskaffningsvärden Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 788 757 440 569 1 332 1 426 939 1 026 -94 -218 -36 -207 -872 -1 177 -463 -948 1 154 788 880 440 NOT 22 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 31 december Ingående anskaffningsvärden Förvärv Utgående ack anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ack nedskrivningar Utgående bokfört värde 34 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Moderföretaget 2012 2011 1 771 1 757 134 14 1 905 1 771 -7 -7 -52 -59 -7 1 846 1 764 Specifikation av andelar i koncernföretag 31 december Ale Energi AB - Ale Fjärrvärme AB Falbygdens Energi AB - Falbygdens Energi Nät AB - Falbygdens Bredband AB Fjärrvärme i Frölunda AB GoBiGas AB Göteborg Energi Backa AB Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi Gothnet AB Göteborg Energi Nät AB Lidköping Biogas AB Partille Energi AB - Partille Energi Nät AB Rya Nabbe Depå AB Skövde Biogas AB Sävsjö Biogas AB Sörred Energi AB Västenergi AB Summa Andel i% 91 100 100 100 51 100 100 100 100 100 100 100 95 50 100 100 51 91 100 100 Antal aktier 20 930 23 000 10 000 788 974 1 300 1 000 200 1 000 100 000 1 000 75 000 100 12 350 3 000 10 000 1 000 510 905 1 000 1 000 Bokfört värde 2012 2011 14 14 377 377 6 6 55 377 377 1 1 74 74 627 627 12 12 27 27 3 3 19 22 14 232 232 1 846 1 764 I Partille Energi AB, som från och med 30 december 1999 ägs till 50 procent, har Göteborg Energi AB genom avtal ett bestämmande inflytande. Rösträttsandelen överensstämmer med kapitalandelen. Under året har aktier i Göteborg Energi Backa AB och Skövde Biogas AB förvärvats, aktieägartillskott lämnats till Sävsjö Biogas AB och Skövde Biogas AB samt nedskrivning av aktier i Skövde Biogas AB redovisats. Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och säte Ale Energi AB Ale Fjärrvärme AB Falbygdens Energi AB Falbygdens Energi Nät AB Falbygdens Bredband AB Fjärrvärme i Frölunda AB GoBiGas AB Göteborg Energi Backa AB Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi Gothnet AB Göteborg Energi Nät AB Lidköping Biogas AB Partille Energi AB Partille Energi Nät AB Rya Nabbe Depå AB Skövde Biogas AB Sävsjö Biogas AB Sörred Energi AB Västenergi AB Org nr 556588-8111 556041-0978 556014-6663 556407-5165 556026-9606 556370-7008 556775-3701 556550-2043 556572-4696 556029-2202 556406-4748 556379-2729 556801-7577 556478-1440 556528-5698 556459-5113 556878-1560 556695-9705 556618-8651 556418-8240 Säte Ale Ale Falköping Falköping Falköping Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Partille Partille Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Noter NOT 23 FORDRINGAR HOS KONCERNFÖRETAG Moderföretaget 2012 2011 1 522 1 359 181 247 -55 -84 1 648 1 522 31 december Ingående anskaffningsvärde Nya lån Amortering Bokfört värde NOT 24 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 31 december Ingående anskaffningsvärde Förvärv Försäljning Resultatandelar i intresseföretag Omklassificering Bokfört värde Koncernen 2012 2011 111 95 16 -5 2 7 -2 113 111 Moderföretaget 2012 2011 91 80 16 -5 91 91 Specifikation av andelar i intresseföretag 31 december Alingsås Energi AB FordonsGas Sverige AB Lerum Fjärrvärme AB Västanvind Vindkrafts kooperativ ek för Summa Andel Antal i % aktier 25% 3 333 50% 23 000 49% 48 039 49% 23 520 ModerKoncernen företaget 2012 2011 2012 2011 8 7 1 1 41 40 32 32 48 48 42 42 16 113 16 111 16 91 16 91 Andelar i intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningskostnad och i koncernen till kapitalandelsvärdet. Rösträttsandelen överensstämmer med kapitalandelen. Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och säte Alingsås Energi AB FordonsGas Sverige AB Lerum Fjärrvärme AB Västanvind Vindkraftskooperativ ek för Org nr 556499-0413 556578-0540 556527-7638 769621-9141 Säte Alingsås Göteborg Lerum Göteborg NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 31 december Lerum Energi AB Bokfört värde Andel Antal i % aktier 11 11 730 Koncernen 2012 2011 23 23 23 23 Moderföretaget 2012 2011 23 23 23 23 Lerum Energi AB med organisationsnummer 556109-3955 har säte i Lerum. NOT 26 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 31 december Ingående anskaffningsvärde Förändring Bokfört värde Koncernen 2012 2011 122 152 -17 -30 105 122 Moderföretaget 2012 2011 97 122 -19 -25 78 97 Fordran avser till största delen fordran på Göteborgs Stad om 77 mkr för finansiering av bergtunnlar som används i företagets verksamhet men ligger kvar i kommunens ägo. Denna fordran amorteras under en 50-årsperiod. NOT 27 ÖVRIGA FORDRINGAR Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 23 26 23 26 6 27 33 6 12 56 59 29 38 31 december Restitution bränsleskatt Mervärdesskattfordran Övrigt Summa NOT 28 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 31 december Förutbetalda hyror Förutbetalda serviceavtal Rya kraftvärmeverk Förutbetalda energiskatter Förutbetalda försäkringspremier Förutbetalda räntor Upplupna energi- och nätavgifter Övriga poster Summa Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 10 8 7 5 77 9 6 899 29 1 030 27 61 10 22 724 37 889 77 9 6 393 36 528 27 61 9 22 307 42 473 NOT 29 OBESKATTADE RESERVER 31 december Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan Summa Moderföretaget 2012 2011 3 925 3 925 3 837 3 837 NOT 30 MINORITETSANDEL AV EGET KAPITAL 31 december Ingående andel Partille Energi AB Sävsjö Biogas AB Lidköping Biogas AB Skövde Biogas AB Utgående andel Koncernen 2012 2011 101 143 8 -43 1 1 1 18 129 101 Minoritetsandelen av eget kapital består av Partille kommuns 50 procents ägande i Partille Energi AB uppgående till 99 mkr, Ale kommuns 9 procents ägande i Ale Energi AB uppgående till 3 mkr, Falköpings kommuns 49 procents ägande i Falbygdens Bredbands AB uppgående till 1 mkr, Lidköpings kommuns 5 procents ägande i Lidköping Biogas AB uppgående till 3 mkr samt Sävsjö Biogas AB med 90,5 procents ägande uppgående till 5 mkr. Under året har 51 procent i Skövde Biogas AB tillkommit med en minoritetsandel uppgående till 18 mkr. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 35 Noter NOT 31 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner De anställda i Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Nät AB och Göteborg Energi Gothnet AB omfattas av tjänstepensionsavtalet PA-KFS som i huvudsak är en förmånsbaserad pensionsplan. Tidigare åtaganden enligt tjänstepensionsavtalet PA-KL är också att betrakta såsom förmånsbaserade. Förmåner enligt PA-KFS beräknas utifrån anställningstid samt lönenivå vid pensionsavgång. Lönenivån beräknas som ett genomsnitt av de fem högsta årslönerna under den 7-årsperiod som ligger omedelbart före de två sista anställningsåren. PA-KFS omfattar huvudsakligen ålderspension och för varje år tjänar anställd in ökad rätt till pension vilket redovisas som pension intjänad under perioden samt ökning av pensionsförpliktelse. Som pensionsskuld i Göteborg Energi AB redovisas pensionsåtaganden för ett mindre antal avtals- och förtidspensionärer vars premier inte kan försäkras förrän vid uppnådd ålderspension. För pensionsskulden i Göteborg Energi AB har Göteborgs Stad ställt borgen. Anställda i Falbygdens Energi AB omfattas av ITP-plan vilken tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Under räkenskapsåret har företaget inte haft tillgång till sådan information, enligt Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande URA 42, som gör det möjligt att redovisa denna plan såsom förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför såsom avgiftsbestämd plan. Pensionsskuld/-tillgång enligt balansräkningen 31 december Räntebärande pensionsskuld (+)/tillgång (-) Summa Koncernen 2012 2011 -108 -108 -106 -106 Förpliktelser avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer 31 december Helt eller delvis fonderade pensionsförpliktelser, nuvärde Förvaltningstillgångar, verkligt värde Summa Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-), pensionsförpliktelser Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-), förvaltningstillgångar Pensionsskuld enligt balansräkning Koncernen 2012 2011 731 -744 -13 712 -691 21 -118 -118 23 -108 -9 -106 2012 9 -28 24 2011 10 -26 25 20 25 54 19 98 17 26 50 18 94 2012 712 2011 685 9 24 -24 10 24 -21 10 731 14 712 2012 691 28 27 -25 2011 661 26 36 -23 23 744 -9 691 2012 106 -25 27 108 2011 96 -23 33 106 Totala pensionskostnader Pensioner intjänade under perioden Avkastning på förvaltningstillgångar Ränta på förpliktelsen Aktuariell vinst (-)/förlust (+) netto som redovisats under året Pensionskostnad, förmånsbaserade planer Pensionskostnad avgiftsbaserad plan Särskild löneskatt, totala pensionskostnader Totala pensionskostnader Pensionsförpliktelser Moderföretaget 2012 2011 12 12 11 11 Pensionsförpliktelser och pensionskostnader i koncern redovisningen beräknas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 29 Ersättningar till anställda. Det innebär att beräkningar görs med antaganden om bland annat framtida löneökningar, inflation samt diskonteringsränta (aktuariella antaganden). Beträffande förmånsbaserade planer sker beräkningar med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method som bland annat innebär att den redovisade pensionsförpliktelsen värderats till nuvärdet av förväntade framtida pensionsutbetalningar. Effekter av förändrade aktuariella antaganden eller av erfarenhetsmässiga justeringar av antaganden redovisas enligt rekommendationens minimikrav. Det innebär att effekter av aktuariella vinster och/eller förluster inte redovisas i resultat- eller balansräkning om nettobeloppet av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster eller förluster inte överstiger tio procent av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid ingången av året. Aktuariella vinster/förluster på pensionsförpliktelser vid årets utgång uppgick till 1 procent av den nuvärdesberäknade pensionsförpliktelsen. Den aktuariella förlusten beror i huvudsak på förändrade antaganden om diskonteringsränta. 36 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Aktuariella vinster och förluster utanför den 10-procentiga så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga återstående beräknade anställningstid som för närvarande uppgår till cirka tre år. Ingående balans pensionsförpliktelser Pensioner intjänade under perioden samt kostnad avtalspensioner Ränta på förpliktelser Betalda förmåner Oredovisad aktuariell vinst (-), förlust (+), pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser, nuvärde Förvaltningstillgångar Ingående balans förvaltningstillgångar Avkastning på förvaltningstillgångar Inbetalningar från arbetsgivare Betalda förmåner Oredovisad aktuariell vinst (+), förlust (-), pensionsförpliktelser Förvaltningstillgångar, nuvärde Pensionstillgång Ingående balans pensionstillgång Pensionskostnader Tillskjutna medel från arbetsgivare Pensionstillgång enligt balansräkning Noter Aktuariella antaganden Avsättning för biogasanläggningar Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden: Avsättning för nedskrivningsbehov i biogasanläggningar har under året realiserats genom nedskrivning av anläggningar med 52 mkr. Aktuariella antaganden vid årets början 2012 2011 Ränta 3,5% 3,5% Förväntad avkastning på pensionskapital 4% 4% Årlig löneökning 3% 3% Årlig ökning av inkomstbasbelopp 3% 3% Inflation 2% 2% Avgångsintensitet 3% 3% Livslängdsantagande FFFS 2007:31 FFFS 2007:31 31 december Avsättningar vid årets början Årets avsättning Ianspråktagna avsättningar Summa Referens för antagande om den förväntade diskonteringsräntan utgörs av den avkastning som erhålls på svenska statsobligationer med löptider som motsvarar den förväntade återstående genomsnittliga tjänstgöringstiden. Från och med 2012 används den avkastning som erhålls på bostadsobligationsränta som referens för antagande om den förväntade diskonteringsräntan. Förväntad löneökningstakt avspeglar förväntade framtida procentuella löneökningar. Faktorn är sammansatt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten. Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda som kommer att lämna koncernen genom naturlig avgång. Faktorn förväntad återstående tjänst göringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för såväl pensionsgrundande lön i de allmänna pensionssystemen som i pensionsplanen PA-KFS. Faktorn pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna faktor används de inflationsmåltal som satts upp av Sveriges Riksbank. Faktorn förväntad avkastning på förvaltningskapital avspeglar den förväntade framtida avkastningen på medel som fonderas i KPA AB i syfte att trygga de pensionsförpliktelser som försäkrats. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Miljörelaterade avsättningar 31 december Avsättningar vid årets början Årets avsättning Ianspråktagna avsättningar Summa Avsättning för stadsgasnätet Avsättning för omstrukturering av stadsgasnätet i Göteborg resulterade i utbetalningar under 2011 då avvecklingen slut fördes. 31 december Avsättningar vid årets början Ianspråktagna avsättningar Summa Koncernen 2012 2011 19 15 8 4 -7 20 19 Moderföretaget 2012 2011 14 9 5 -3 11 14 Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 25 25 -25 -25 - Övriga avsättningar Återbetalning av anslutningsavgifter som beräknas resultera i utbetalningar under den kommande femårsperioden har upptagits såsom övrig avsättning. Vidare ingår särskild löneskatt hänförlig till skillnader mellan de pensionskostnader som redovisas i juridiska personer och redovisad pensionskostnad i koncernredovisningen fastställd i enlighet med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RR 29 för förmånsbestämda pensionsplaner. 31 december Avsättningar vid årets början Återförda avsättningar Summa Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 3 4 1 1 -2 -1 1 3 1 1 NOT 32 RÄNTEBÄRANDE SKULDER 31 december Kortfristig del Europeiska Investeringsbanken Kortfristigt lån Göteborgs Stad Miljörelaterade avsättningar för återställande av mark och andra förpliktelser förknippade med koncernens verksamhet som beräknas resultera i utbetalningar under den kommande femårsperioden har upptagits med 19 mkr. Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 52 52 52 52 -52 -52 52 52 Summa kortfristiga ränte bärande skulder Göteborgs Stad Andra långfristiga skulder Summa långfristiga ränte bärande skulder Summa Koncernen Moderföretaget 2012 2011 2012 2011 - 27 - 27 1 725 1 635 1 725 1 635 1 725 4 800 33 1 662 4 300 4 1 725 4 800 - 1 662 4 300 - 4 833 6 558 4 304 5 966 4 800 6 525 4 300 5 962 Av koncernens långfristiga räntebärande skulder om 6 558 mkr förfaller 2 mkr efter 5 år eller senare. Motsvarande belopp för moderföretaget uppgår till 0 mkr. Av koncernens övriga kortfristiga skulder uppgående till 1 964 mkr svarar de ränte bärande skulderna för 1 725 mkr. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 37 Noter NOT 33 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 31 december Upplupna räntekostnader Upplupna lönekostnader, sociala avgifter Upplupna råvaror och bränsleskatter Upplupna övriga poster Upplupna hyreskostnader Upplupna omställnings kostnader Avsättning till Forsknings stiftelse vid Göteborg Energi AB Förutbetalda intäkter Summa Fordringar/skulder utanför koncernen Göteborg Energi avseende övriga koncernföretag och kommunala nämnder Koncernen 2012 2011 47 43 Moderföretaget 2012 2011 47 43 61 70 49 42 460 61 6 423 68 - 229 49 - 167 67 - - 1 - 1 84 719 4 89 698 21 395 4 24 348 NOT 34 LIKVIDA MEDEL 31 december Kassa och bank Tillgodohavande koncernkonto Göteborgs Stad Summa Koncernen 2012 2011 217 191 134 351 Moderföretaget 2012 2011 16 21 133 324 115 131 80 101 Till likvida medel i moderföretaget räknas tillgodohavanden på koncernkonto hos Göteborgs Stad till den del dessa överstiger moderföretagets avräkningsskulder till dotterföretag i koncernen Göteborg Energi. Av koncernens likvida medel var bankkonton pantsatta för handel av elterminer till förmån för Nasdaq om 59 mkr (62) och för handel av elcertifikat till förmån för NOS Clearing 19 mkr (18). NOT 35 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG, KOMMUNALA NÄMNDER OCH KOMMUNALA FÖRETAG Koncernen står under bestämmande inflytande från ägaren Göteborgs Stad. Av moderföretagets inköp under året utgör 7 procent (4) inköp från egna dotterföretag, 1 procent (1) inköp från övriga företag inom GKF-koncernen samt 7 procent (7) inköp från kommunala nämnder och företag. Av årets försäljning utgör 33 procent (34) försäljning till egna dotterföretag, 2 procent (2) försäljning till intresseföretag, 2 procent (2) försäljning till övriga företag inom GKFkoncernen och 14 procent (15) försäljning till kommunala nämnder och företag. Bland stora närstående kunder kan nämnas Framtidenkoncernen, Higab och Lokalförsörjningsförvaltningen. Försäljning till närstående har skett till marknadsmässiga priser. Bland stora närstående leverantörer kan nämnas Renova AB, Trafikkontoret och Göteborgs Gatu AB. Inköp från närstående har skett till marknadsmässiga priser. VD och företagsledning har inga närståenderelationer med externa organisationer som koncernen har ett avtalsförhållande med. Transaktioner med ledande befattningshavare eller nyckelpersoner utöver lön och andra ersättningar enligt not 3 har inte förekommit. 38 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 31 december Fordringar GKF koncernföretag Kommunala nämnder och företag Summa Skulder GKF koncernföretag Kommunala nämnder och företag Summa Koncernen 2012 2011 Moderföretaget 2012 2011 19 312 331 22 334 356 8 296 304 7 231 238 225 130 224 120 6 672 6 024 6 658 6 021 6 897 6 154 6 882 6 141 För upplysning om lån hos Göteborgs Stad, se not 32. Inköp från intresseföretag 31 december FordonsGas Sverige AB Alingsås Energi AB Övriga Summa Koncernen 2012 2011 2 7 45 80 6 7 53 94 Moderföretaget 2012 2011 2 7 2 7 Koncernen 2012 2011 93 86 68 88 5 7 166 181 Moderföretaget 2012 2011 81 75 5 6 86 81 Försäljning till intresseföretag 31 december FordonsGas Sverige AB Alingsås Energi AB Övriga Summa Fordringar/skulder avseende intresseföretag 31 december Fordringar FordonsGas Sverige AB Övriga Summa Skulder Övriga Summa Koncernen 2012 2011 Moderföretaget 2012 2011 25 9 34 37 13 50 23 1 24 35 1 36 1 1 1 1 - - Lån till intresseföretag 31 december Ingående balans Erhållen amortering Summa Koncernen 2012 2011 1 -1 - Moderföretaget 2012 2011 1 -1 - Noter NOT 36 LEASING- OCH HYRESAVGIFTER Räkenskapsårets betalda avgifter uppgick i koncernen till 86 mkr (88) och i moderföretaget till 48 mkr (47). Leasing- och hyresavgifter avsåg främst lokal- och markhyror, nätförbindelser, teknisk utrustning, fordon och kontorsutrustning. Framtida leasingavgifter avsåg framförallt avtalade leasing- och hyresavgifter. Koncernen 2012 2011 Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än efter ett år men inom fem år Förfaller till betalning senare än efter fem år Summa 51 54 Göteborg Energi AB har ålagts av Energimyndigheten att för lagringsåret 1 juli 2012 till 30 juni 2013 hålla ett beredskapslager av olja som inte får understiga 392 m3 (2 063). Oljelagret 2012-12-31 uppgick till 9 533 m3 (8 178). Moderföretaget 2012 2011 40 34 68 60 54 50 12 131 12 126 2 96 2 86 NOT 37 UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG Göteborg Energi AB är ett helägt dotterföretag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, organisationsnummer 556537-0888, med säte i Göteborg. Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB ägs till 100 procent av Göteborgs Stad. NOT 38 ERSÄTTNING TILL REVISORER Belopp i tkr Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet ut över revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Summa Koncernen 2012 2011 1 294 1 262 Moderföretaget 2012 2011 448 582 619 39 1 011 2 963 554 76 1 006 2 124 1 309 172 55 2 798 1 094 55 1 731 NOT 39 STÄLLDA SÄKERHETER, ANSVARSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA SKYLDIGHETER Merparten av koncernens lån var upptagna i kommunens koncernbank. För övriga lån har Göteborgs Stad utställt en kommunal borgen. Ställda säkerheter och ansvarsför bindelser uppgick totalt till 562 mkr (696). Göteborg Energi AB har utställt säkerhet i form av bankgaranti om 6 mDKK (6) motsvarande 7 mkr (8) till förmån för Energinet DK, 10 mEUR motsvarande 86 mkr (89) för Nord Pool och 3 mkr (0) till förmån för Svenska Kraftnät. Övriga företag i koncernen har bankgarantier för fysisk elhandel utställda till förmån för Svenska Kraftnät om 10 mkr (10) och Nord Pool om 4 mEUR (5) motsvarande 34 mkr (45) samt för elterminer utställda till förmån för Nasdaq OMX Commodities om 40 mEUR (52) mot svarande 343 mkr (463). Därtill har bankkonton pantsatts för handel av elterminer till förmån för Nasdaq OMX Commodities med 59 mkr (63) och av elcertifikat till förmån för elcertifikat NOS Clearing med 19 mkr (18). Vidare har företag i koncernen företagsinteckningar i eget förvar om 53 mkr (53). 31 december Ställda säkerheter Ställda panter Ansvarsförbindelser Bankgarantier Koncernen 2012 2011 Moderföretaget 2012 2011 78 81 - - 484 615 96 97 NOT 40 FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PRINCIPER FÖR RISKHANTERING Koncernens verksamhet utsätts för ett flertal risker. För att möta dessa risker tillämpar Göteborg Energi en koncern övergripande riskpolicy. Policyn ska vara ett heltäckande dokument som reglerar den finansiella verksamheten och de resultatpåverkande faktorer koncernen har att hantera. Anvisningen är underställd styrelsens arbetsordning. Syftet med riskpolicyn är att: ••ange hur ansvaret för finansverksamheten fördelas inom koncernen ••löpande säkerställa koncernens långsiktiga finansieringsbehov att uppnå lägre finansiella nettokostnader inom ramen för begränsad finansiell risk ••eliminera valutarisker ••fungera som utgångspunkt vid utformning av under liggande instruktioner, föreskrifter och rutiner Riskpolicyn klargör styrelsens riktlinjer för resultatsäkring, principer och krav på intern kontroll. Riskpolicyn är anpassad till Göteborgs Stads Finanspolicy. Styrelsen i Göteborg Energi AB fastställer finansiella anvisningar för verksamheten inom koncernen Göteborg Energi. Riskpolicyn ska behandlas i styrelsen en gång per år. VD svarar för att anvisningen efterlevs samt att löpande rapportering till styrelsen verkställs. Stab Ekonomi & Strategi identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operationella enheter. Verksamheten i finansfunktionen är organiserad enligt: ••Front Office – Stab Ekonomi & Strategi - Finans ••Middle Office – Stab Ekonomi & Strategi - Ekonomi ••Back Office – Support - Redovisning & Rapportering Finansiella risker Koncernens finansiella risker hanteras av stab Ekonomi & Strategi som också är koncernens internbank. GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 39 Noter Kreditrisk Råvaruprisrisk Risken att koncernens kunder inte uppfyller åtaganden utgör en kreditrisk. Koncernen har kreditriktlinjer. Kunder kreditkontrolleras varvid information om finansiell ställning inhämtas från kreditupplysningsföretag. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Prissäkringsstrategin för de viktigaste råvarorna omfattar finansiell prissäkring via derivatkontrakt enligt koncernens prissäkringsnorm. Prissäkringsnormen ska vara baserad på Göteborg Energis definition av normalår. Bränslepriser och priset på utsläppsrätter har stor inverkan på verksamhetens resultat. För att minimera prisrisken används finansiell prissäkring och avtalssäkring. Refinansieringsrisk Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte kan erhållas. Koncernen är beroende av extern upplåning för att kunna finansiera löpande investeringsbehov. Genom upplåning via Göteborgs Stad som har tecknat avtal med Kommuninvest bedöms refinansieringsrisken vara minimal. Genomsnittlig återstående löptid uppgick vid årsskiftet till 2,2 år (2,5). Koncernens likviditet centraliseras via ett koncernkontosystem. Motpartsrisk Avtal inom det finansiella området innebär i många fall åtaganden för koncernen under en längre tid. Vid tecknande av externa avtal om ränte- eller råvaruderivat ska motpartens långa kreditvärdighet vara lägst A3 hos Moody´s eller lägst A- hos Standard & Poor´s. Vid leverans av värdepapper eller motsvarande, eller vid betalningar ska transaktionsrisken begränsas genom att samma krav på kreditvärdighet ställs såsom vid derivataffärer. Motpartskategori Koncernbanken Svenska Staten Svenskt kreditinstitut med samma kreditvärdighet som svenska staten Skuldförbindelse med statlig garanti Svenskt kreditinstitut med bästa svenska korta kreditvärdighet samt lägst A- (Standard & Poor´s) eller lägst A3 (Moody´s) avseende den långa kreditvärdigheten Certifikat med kreditvärdighet K1/A1/P1 Högsta belopp per kategori Obegränsat Obegränsat Högsta belopp per motpart Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat Obegränsat 400 300 200 150 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i den allmänna räntenivån omedelbart får väsentlig påverkan på koncernens resultat. Koncernen lånar med tre månaders räntebindning och använder räntederivat för räntesäkring. Ränteexponeringen utgörs av räntebärande skulder och tillgångar samt derivat och beräknas såsom den genomsnittliga räntebindningstiden som tillåts vara inom intervallet 24 till 84 månader, med ett riktvärde på 30 månader. Valutarisk Exponering i utländsk valuta ska undvikas men kan accepteras under kortare tidsperioder. För att eliminera valutarisk tillåts användande av avistaaffärer och terminseller swapkontrakt. Valutarisk i samband med resultatsäkring av fjärrvärme-, el- och gasaffärer hanteras inom ramen för gällande riskpolicy. 40 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Finansiell säkring Kostnader för elkonsumtion, naturgas till fjärrvärmeproduktion och naturgasförsäljning samt intäkter vid elproduktion och fjärrvärmeförsäljning omfattas av prissäkringsstrategi där finansiell prissäkring sker via derivatkontrakt. Inriktningen för den finansiella prissäkringen av el och naturgas ska följa fastställd prissäkringsnorm. Utöver säkring enligt prissäkringsnormen kan strategiska positioner genomföras. Prissäkring ska påbörjas tidigast 24 och senast 6 månader innan förbruknings- eller försäljningsperiodens start. Under prissäkringsperioden är minsta tillåtna säkrade volym 50 procent av prissäkringsnormen. Motsvarande högsta tillåtna säkrade volym är 120 procent av prognostiserad normalårsvolym. Avtalssäkring En del av de bränslen som används för el- och värmeproduktion samt fastprisavtal för naturgashandel prissäkras genom avtal. Avtalen ska minst innefatta kommande eldningssäsong. Priserna i avtalen ska vara fasta alternativt indexreglerade. Avtal med index får inte tecknas så att uppindexeringen kan innebära en kraftig prisökning på bränslet och därmed utgöra en prisrisk. Spillvärmekostnader ska vara prissäkrade genom sin avtalskonstruktion med takpris och långsiktiga avtal om inget annat beslutats. Finansiella derivatinstrument Det sammanlagda värdet av derivaten på balansdagen uppgick till 6 398 mkr (6 148). Det nominella värdet uppgick till 6 911 mkr (6 689). Skillnaden mellan nominellt och verkligt värde på balansdagen uppgick till -513 mkr (-541). På balansdagen fanns inga derivatinstrument redovisade i balansräkningen. Verkligt värde på derivaten har beräknats med de kostnader och intäkter som hade orsakats om kontrakten stängts på balansdagen. Noter 2012 Räntederivat Ränteswapavtal Summa räntederivat Valutaderivat Valutaswap Valutaterminskontrakt Summa valutaderivat Råvaruprisderivat Elderivat Naturgasderivat Summa råvaruprisderivat Summa finansiella derivatinstrument 2011 Nominellt belopp Verkligt värde Marknadsvärde Nominellt belopp Verkligt värde Marknadsvärde 4 100 4 100 3 729 3 729 -371 -371 3 850 3 850 3 570 3 570 -280 -280 153 1 564 1 717 152 1 517 1 669 -1 -47 -48 197 1 303 1 500 192 1 263 1 455 -5 -40 -45 1 021 73 1 094 6 911 928 72 1 000 6 398 -93 -1 -94 -513 1 241 98 1 339 6 689 1 038 85 1 123 6 148 -203 -13 -216 -541 Lån och kapitalförfall per år Valutaderivat Koncernens totala räntebärande skulder uppgick per 31 december till 6 558 mkr (5 966). På balansdagen hade koncernen öppna terminskontrakt med återstående löptider i intervallet mellan 1 månad och 35 månader. Samtliga kontrakt innehas i säkringssyfte och skillnaden mellan nominellt och verkligt värde på balans dagen uppgick till -48 mkr (-45). Räntederivat, ränteförfall och räntebindningstid De nominella beloppen på koncernens utestående ränte derivat på balansdagen uppgick till 4 100 mkr (3 850). Skillnaden mellan nominellt och verkligt värde per balansdagen uppgick till -371 mkr (-280). Räntederivat Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Ränteswap Summa 200 200 200 400 400 400 200 300 800 500 250 250 4 100 Förfallodag 2018-10-17 2018-10-20 2018-11-27 2019-03-03 2019-11-23 2019-12-09 2020-05-24 2020-05-25 2021-08-05 2021-08-16 2021-12-06 2022-06-01 Ränta 4,25% 4,25% 3,55% 3,17% 3,59% 3,56% 2,76% 2,85% 3,16% 2,65% 2,40% 2,38% Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgick vid årsskiftet till 60 månader (67). Räntebindningstid intervall < 3 mån > 5 år Summa 2 425 4 104 6 529 Valutaderivat EUR köpt sålt USD köpt sålt Summa Växelkurser 8,91 8,73 6,62 6,55 Nominellt belopp 1 667 -110 9 2 1 568 Marknadsvärde -48 1 -47 Råvaruprisderivat På balansdagen hade koncernen öppna el- och naturgas derivat med återstående löptider i intervallet mellan 1 månad och 61 månader. Samtliga derivat innehas i säkringssyfte och skillnaden mellan nominellt och verkligt värde på balansdagen uppgick till -93 mkr (-203) för elderivaten och -1 mkr (-13) för naturgasderivaten. Totalt marknadsvärde för råvaruprisderivaten på balansdagen uppgick till -94 mkr (-216). Elderivat Köpt volym Såld volym Summa Volym, MWh 8 900 454 3 434 663 5 465 791 Nominellt belopp 2 196 -1 175 1 021 Marknadsvärde -149 56 -93 Naturgasderivat Köpt volym Såld volym Summa Volym, MWh 348 548 44 460 304 088 Nominellt belopp 83 -10 73 Marknadsvärde -1 -1 GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 41 Noter NOT 41 KÄNSLIGHETSANALYS NOT 42 NYCKELTALSDEFINITION Risker som är svåra att begränsa kostnadseffektivt är värmeleveransernas beroende av väderlek och tillgänglighet i olika produktionsanläggningar. Större avvikelser i leveranser eller tillgänglighet har omedelbar betydelse för koncernens resultat. En övervägande del av koncernens årsresultat uppstår under årets inledande tre månader och avslutande två månader. Koncernen eftersträvar att minska beroendet genom framförallt nya pris- och avtalskonstruktioner med kunder och leverantörer. Genom riskpolicyns köp- och säkringsstrategi har förändringar i priser på råvaror påverkan på koncernens resultat först på längre sikt. Råvaror, elpris, valuta och ränta ingår i koncernens finansiella riskhantering. Enligt fastställd policy ska energihandel bedrivas med framförhållning. Kortsiktiga förändringar i prisnivåer får därför normalt endast begränsat genomslag. Valuta säkras till motsvarande belopp och terminer som råvaruderivaten. Elkonsumtions- och elproduktionspriset säkras löpande. Påverkan på resultatet under kalenderåret av en ökning i elpriset med 1 EUR/MWh påverkar helårsresultatet med cirka 3 mkr då elpriset är kontrakterat för längre perioder. En förändring med 1 EUR/MWh i naturgaspriset beräknas påverka helårsresultatet med 16 mkr som genom derivathandel per balansdagen begränsats till 13 mkr. En förändring av eurokursen med 1 SEK/EUR påverkar helårsresultatet med 71 mkr som genom derivathandeln begränsats till 60 mkr i helårsresultat för år 2013. Prissättningen till fjärrvärmekunderna påverkas inte av förändringar i råvarupriser. En strukturell riskavlastning finns i produktionssystemet för fjärrvärme. Värmen produceras i anläggningar som använder olika bränslen. Prisrelationen mellan bränslen avgör vilken anläggning som är kostnadseffektivast att använda. De mest kostnadseffektiva anläggningarna används först och de mindre kostnads effektiva används därefter. Elnätföretagen svarar för säkring av behovet av förlustel på elnätet. Säkring sker löpande. En förändring av elpriset med 1 öre/KWh innebär ett utfall om cirka 2 mkr i förändrat helårsresultat. Påverkan är ej omedelbar eftersom elpriset är kontrakterat för längre perioder. En förändrad energibeskattning har betydande effekt på koncernens resultat och kassa flöde. På längre sikt har förändringar i energibeskattningen också betydelse för koncernens investeringsbeslut. Koncernen lånar till rörlig ränta, i huvudsak till 3 M STIBOR. Exponeringen för ränteförändringar säkras via avtal om räntederivat, som omvandlar rörlig ränta till fast ränta med en viss bindningstid. Ränterisken är således reducerad och koncernens genomsnittliga räntebindningstid uppgår till 60 månader. En förändring av räntenivån med en procentenhet av 3 M STIBOR påverkar koncernens räntekostnad med 24 mkr på helårsbasis. Lönekostnaderna påverkas av en förändring om 1 procentenhet med cirka 8 mkr på årsbasis. Övriga externa kostnader är endast till viss del beroende av den allmänna prisutvecklingen på material och tjänster i samhället. Varje förändring av en procentenhet får ett genomslag på resultatet med cirka 7-9 mkr. Nettoskuldgrad 42 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Nettoskuld i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uttrycks i gånger per år och där nettoskulden definieras som räntebärande skulder reducerade med kassa, bank och räntebärande fordringar. Räntabilitet på eget kapital Resultat efter finansiella poster och skatt 26,3 procent i förhållande till genomsnittligt eget kapital inklusive minoritetsandel i eget kapital. Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder men inklusive avsättningar för skatter. Soliditet Eget kapital inklusive minoritetsandel i eget kapital i för hållande till balansomslutningen. Medelantal anställda Totalt antal arbetade timmar i förhållande till normal års arbetstid baserad på 1 800 timmar per årsarbetare. Göteborg den 11 februari 2013 Kia Andreasson Styrelsens ordförande Martin Wannholt Ingela Bergendahl Mats Carlsson Håkan Persson Lars Lorentzon Tina Arvidsson Vladimir Jerosimic Håkan Johansson Charlotta Sandving Brändström Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats den 11 februari 2013 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har lämnats den 11 februari 2013 Eshag Kia Av kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor Elisabet Olin Av kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 43 Revisionsberättelse Revisionsberättelse TILL ÅRSSTÄMMAN I GÖTEBORG ENERGI AB ORGANISATIONSNUMMER 556362-6794 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Göteborg Energi AB för räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1-43. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för års redovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 44 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 31 december 2012 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Göteborg Energi AB för räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 11 februari 2013 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Granskningsrapport Granskningsrapport TILL ÅRSSTÄMMAN I GÖTEBORG ENERGI AB ORGANISATIONSNUMMER 556362-6794 Till Göteborgs kommunfullmäktige för kännedom Vi, av fullmäktige i Göteborgs kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Göteborg Energi AB:s verksamhet under 2012. Styrelse och verkställande direktör ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter, bolagsordning samt ägardirektiv. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska och bedöma om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. En sammanfattning av utförd granskning har överlämnats till bolagets styrelse och verkställande direktör. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet och med beaktande av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman fattat. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för vår bedömning. Utifrån genomförd granskning bedömer vi att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Eshag Kia av kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor Elisabet Olin av kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 45 Styrselsens arbete Styrelsens arbete Göteborg Energi AB ägs till 100 procent av Göteborgs Stad. Ägaren har inställningen att ägandet skall vara långsiktigt. Målet med verksamheten är att förse kunderna med produkter och tjänster inom energisektorn på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Ett kontinuerligt arbete pågår för att utveckla system och rutiner som säkerställer transparens, en tydlig ansvarsfördelning mellan olika ansvarsområden samt ett väl fungerande styrelsearbete. Årsstämma Årsstämma hölls den 9 mars 2012. Styrelseledamöter och revisorer Styrelsen i Göteborg Energi AB speglar det politiska för hållandet i Göteborgs Kommun och tillsätts av kommunfullmäktige. Styrelsen består av nio ledamöter, sex suppleanter samt tre representanter utsedda av de anställda. VD och enstaka tjänstemän i företaget deltar i styrelsens sammanträden. Styrelsen ansvarar övergripande för Göteborg Energis organisation och förvaltning av dess verksamhet. Styrelsearbetet följer den gällande arbetsordningen för styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Under året har styrelsen haft tolv sammanträden. Styrelsen har behandlat koncernens ekonomiska utveckling på kort och lång sikt samt större viktiga strategiska beslut. Vid årsstämman 2011 beslutades att till revisorer välja Deloitte AB. Revisorer väljs för kommande fyraårsperiod. Ansvarig auktoriserad revisor är Hans Warén. Kommunfullmäktige har utsett Eshag Kia och Elisabet Olin till lekmannarevisorer. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsen utvärderar styrelsens arbete genom en särskild process en gång per år. Utvärderingen sker under vägledning av ordföranden. Företagsledning och verkställande direktör Göteborg Energi ABs styrning utgår från verkställande direktören och koncernledningen vilka ansvarar för den löpande verksamheten. Verkställande direktören, som tillika är koncernchef, leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt. 46 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Urval av frågor behandlade av styrelsen under verksamhetsåret 2012-02-14 ••Årsredovisning och årsrapport 2011 ••Förslag till vinstutdelning på årsstämman ••Återta hemställan om vindkraft vid Tolvmanstegen, Strömstad ••Inköps- och upphandlingsriktlinjer för Göteborg Energi AB 2012-02-28 ••Ny organisation inom Göteborg Energi 2012-03-09 ••Investering i fjärrkyla till Almedal 2012-04-16 ••Aktieägartillskott till Lidköping Biogas AB 2012-05-03 ••Ekonomisk uppföljningsrapport 1 ••Förvärv av fastigheterna Göteborg Backa 27:8 och 27:9 2012-05-29 ••Avgiftsjustering år 2013 Fjärrvärme, Färdig värme, Gashandel, Gasnät och Fjärrkyla ••Investering i fjärrkyla till Stora Badhusgatan ••Gestaltning av Rosenlundsverket exteriört ••Särredovisning Fjärrvärme 2012-07-02 ••Budgetanvisning 2013 2012-08-31 ••Affärsplan ••Strategisk plan ••Riskpolicy Styrselsens arbete 2012-09-27 ••Ekonomisk uppföljningsrapport 2 ••Investering i nytt högspänningsverk (10kV) för Sävenäs ••Förvärv av rättigheter att uppföra vindkraftverk, LEVA ••Kommungemensam policy för sponsring ••Policy och riktlinjer mot mutor 2012-10-23 ••Budget 2013 ••Förberedning försäljning av aktier i Alingsås Energi AB, Falbygden Energi AB med dotterbolag, Lerum Energi AB och Lerum Fjärrvärme AB ••Vindplats Göteborg ••Rivningsansökan för gasklockan ••Investering i fjärrkyla Chalmers Johanneberg 2012-11-26 ••Ekonomisk uppföljningsrapport 3 ••Kapitaltäckningsgaranti för Lidköping Biogas AB Intern styrning och kontroll Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad fattade per den 8 december 2011 beslut om ”Generellt ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag”. Detta ägardirektiv har antagits på bolagsstämman i Göteborg Energi AB den 9 mars 2012. Sveriges kommuner och landsting har upprättat ett dokument, ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”, där syftet är att flytta fram positionerna i den kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen. Enligt generella ägardirektivet taget av kommunfullmäktige för Göteborgs Stad skall styrelsen tillse att företaget har en god intern styrning och kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur företagets system för intern styrning och kontroll fungerar. Grunden för den interna kontrollen i Göteborg Energi utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar och ansvar som återfinns i styrande dokument som policy, riktlinjer och delegationer. 2012-12-18 ••Övertagande av sekundärnät samt nyanslutning av Kemihuset samt MC2 på Campus Johanneberg ••Uppföljning av intern kontrollplan för 2012 ••Utvärdering av styrelsens arbete och ansvar GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 47 Styrelse Styrelse Från vänster till höger: Håkan Persson, Tina Arvidsson, Ingela Bergendahl, Kia Andreasson, Martin Wannholt, Mats Carlsson, Vladimir Jerosimic, Lars Lorentzon och Håkan Johansson Kia Andreasson (MP) Ingela Bergendahl (S) Tina Arvidsson (S) Styrelseordförande Född: 1949 Styrelseledamot sedan: 2011 Övriga uppdrag: styrelseledamot Lindholmen Science Park och Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, ledamot kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, ordförande klimat- och miljönämnden m fl Född: 1949 Styrelseledamot sedan: 2011 Övriga uppdrag: ordförande HIGAB och Gatubolaget, styrelseledamot i Partille Energi AB Född: 1953 Styrelseledamot sedan: 2011 Övriga uppdrag: ordförande kvinnoklubben Alma, kassör S-kvinnor distrikt Göteborg Mats Carlsson (M) Vladimir Jerosimic (V) Född: 1945 Styrelseledamot sedan: 2011 Född: 1946 Styrelseledamot sedan: 2011 Håkan Persson (S) Håkan Johansson (FP) Född: 1960 Styrelseledamot sedan: 2011 Övriga uppdrag: ledamot kommunfullmäktige, ordförande stadsdelsnämnden Västra Hisingen Född: 1941 Styrelseledamot sedan: 2003 Martin Wannholt (M) Vice ordförande Född: 1967 Styrelseledamot sedan: 2011 Övriga uppdrag: vice ordförande fastighetsnämnden och kretsloppsnämnden, ledamot kommunfullmäktige och kommunstyrelsen m fl Lars Lorentzon (M) Född: 1958 Styrelseledamot sedan: 2012, 2008-2010, styrelsesuppleant 2011 48 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Styrelse Styrelsesuppleanter och fackliga representanter Från vänster till höger: Fredrik Dolff, Per Häger, Lisa Höglund, Sarah Adolfsson, Mona-Lisa Rhodin och Ulf Berndtsson Patrick Gladh (S) Sarah Adolfsson (M) Mona-Lisa Rhodin (VISION) (ej med på bild) Född: 1972 Styrelsesuppleant sedan: 2011 Född: 1980 Styrelsesuppleant sedan: 2008 VISION ordförande Per Häger (SACO) Fredrik Dolff (MP) Emelie Lotterberg (M) (ej med på bild) Född: 1979 Styrelsesuppleant sedan: 2012 Övriga uppdrag: vice ordförande färdtjänstnämnden, ledamot Lundby stadsdelsnämnd, ersättare kommunfullmäktige Lisa Höglund (S) Född: 1988 Styrelsesuppleant sedan: 2011 Född: 1977 Styrelsesuppleant sedan: 2011 Övriga uppdrag: styrelseledamot Alingsås Energi AB SACO ordförande Ulf Berndtsson (VISION) VISION vice ordförande VISION vice huvudskyddsombud Kristina Bergman Alme (FP) (ej med på bild) Född: 1973 Styrelsesuppleant sedan: 2012 Övriga uppdrag: ledamot kommunfullmäktige och fastighetsnämnden Revisor Deloitte AB (sedan 2003) Huvudansvarig revisor: Hans Warén GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 49 Ledning Ledning Från vänster till höger: Lovisa Mellgren, Andreas Rydbo, Anna Honnér, Lotta Brändström, Ulf Östermark, Bengt Göran Dalman, Birgitta Dahte och Peter Trygg. Lotta Brändström Anna Honnér Birgitta Dahte Verkställande direktör Född: 1966 Anställningsår: 2011 Övriga externa uppdrag: styrelseledamot Svensk Fjärrvärme Chef för Verksamhetsområde Distribution Född: 1966 Anställningsår: 2010 Chef för Stab Personal Född: 1960 Anställningsår: 2012 Övriga externa uppdrag: styrelseledamot Johanneberg Science Park Lovisa Mellgren Chef för Verksamhetsområde Marknad & Försäljning Född: 1970 Anställningsår: 2012 Andreas Rydbo Chef för Stab Ekonomi & Strategi Född: 1973 Anställningsår: 2012 50 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2 Ulf Östermark Chef för Verksamhetsområde Projekt Född: 1967 Anställningsår: 2008 Bengt Göran Dalman Chef för Verksamhetsområde Produktion Född: 1952 Anställningsår: 1977 Övriga externa uppdrag: styrelseledamot EFO AB, ordförande Tekniska Samfundet Peter Trygg Chef för Verksamhetsområde Support Född: 1956 Anställningsår: 1990 Koncernstruktur Koncernstruktur GÖTEBORG ENERGI 201 2 | 51 Fotograf: Lennart Andersson • Tryck och repro: Sandstens Tryckeri Göteborg Energi AB • Box 53 • 401 20 Göteborg • Telefon 020-62 62 62 • www.goteborgenergi.se 52 | G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 1 2
© Copyright 2025