PTG - Äldre & Psykisk (O)Hälsa

Visdom mot sjukdom? (Om ålderdom och PTG) Agnes Botond ([email protected]) fil. dr., leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi lärare på Sophiahemmet Högskola Stockholm &ƂƌĞůćƐŶŝŶŐƉĊŬŽŶĨĞƌĞŶƐĞŶ͟ůĚƌĞΘƉƐLJŬŝƐŬ;ŽͿŚćůƐĂ͟ϮϬϭϮ-­‐05-­‐22 A.Botond.120522 Disposition ‡
‡
‡
‡
‡
‡
Bakgrund Begreppet PTG och historik Samband mellan åldrande och PTG PTG och gerotranscendens Visdomens betydelse Modellbeteende A.Botond.120522 Bakgrund till ett nytt forskningsområde ͞WĂůŵĂsub pondere crescit͟;ůĂƚŝŶƐŬƚŽƌĚƐƉƌĊŬͿ ͟hŶĚĞƌƚLJŶŐĚĞŶǀćdžĞƌƉĂůŵĞŶ͟ -­‐ Evidensen för att trauma medför en rad negativa kroppsliga och psykologiska konsekvenser är överväldigande inom vården och i samhällets ͟ŬŽůůĞŬƚŝǀĂŵĞĚǀĞƚĂŶĚĞ͘͟ + Tankar om att lidande och stress kan leda till positiva förändringar förekommer ‡ i de flesta gamla religiösa texterna ‡ i den europeiska idéhistorien ‡ hos många filosofer och tänkare (humanistiska och existentiella traditionen) ‡ I det psykologiska tänkandets historia: hos 1960-­‐ och 1970-­‐talets humanistiska och existentiella psykologer (Frankl, Maslow, Yalom). ‡ I dag är den s k positiva psykologin som följer denna tanketradition (Seligman, Csikszentmihályi). ‡ ͟resilience͕͟͟ĨŝŶĚŝŶŐbenefits͕͟͟stress-­‐
related growth͕͟͟thriving͕͟͟adversial growth͕͟ĞƚĐ͘ ‡ Men PTG är något annat, något mer! A.Botond.120522 PTG-­‐forskningens framväxt ‡ Calhoun och Tedeschi ( från slutet på 1980-­‐talet): systematisk forskning om positiva posttraumatiska förändringar (1996: begreppet ͟ƉŽƐƚƚƌĂƵŵĂƚŝĐ
growth͟Ϳ ‡ Mitt vetenskapliga arbete inom specialistutbildningen: en teoretisk artikel, med fokus på begreppsanalys, metod och klinisk användbarhet. ‡ Arbetet baserades på 101 artiklar med teoretiska frågor i ämnet från databasen PsychINFO (den 18 april 2007, limit 2002-­‐2007, uppföljning och komplettering november 2011). A.Botond.120522 Definition och mätning (Calhoun & Tedeschi) ‡ PTG = en självrapporterad subjektiv upplevelse av positiva psykologiska förändringar vilka uppstår som resultat av traumabearbetningen. (Det är ingen realdefinition med sanningsanspråk, utan en s k nominell definition, d v s den namnger en företeelse på ett tydligt sätt och klargör hur ett visst uttryck används.) ‡ En mätskala för PTG som kallas för Posttraumatic Growth Inventory (PTGI) är utarbetad av Tedeschi och Calhoun 1996. A.Botond.120522 PTG kännetecknas av (Tedeschi & Calhoun) ‡ Starkare upplevelsen av den personliga styrkan ‡ Upptäckt av nya möjligheter ‡ Ökad närhet i intima relationer ‡ Ökad uppskattning av livet ‡ Positiva andliga förändringar A.Botond.120522 Faktorer som tycks möjliggöra PTG: ‡ Ett tillräckligt stort trauma för att personen ska ifrågasätta sina tidigare grundantaganden ‡ Traumaöverlevare bör hitta något sätt att hantera den initialt förlamade stressen ‡ Personen förmår frigöra sig från tidigare målsättningar och antaganden i livet ‡ Stressen kvarstår ett tag ‡ Det finns en stödjande omgivning som delvis erbjuder narrativa förklaringar till det som hänt och delvis öppnar för nya perspektiv som kan integreras i förändringen av det kognitiva schemat ‡ En tendens till extraversion som personlighetsdrag A.Botond.120522 Vad säger forskningen om sambandet mellan åldrande och PTG? ‡ Det finns en omfattande internationell forskning om de psykologiska faktorernas betydelse vid uppkomst av PTG. En del av denna forskning riktar sig mot frågor som rör sambandet mellan åldrande och PTG. ‡ De flesta forskningsresultat tyder på att äldre genomgående visar mer PTG än yngre, men skillnaderna är marginella. ‡ Park, Mills-­‐Baxter och Fenster fann (2005) att PTG tidigare i livet främjade adaptiv coping i ålderdomen, inklusive en mera fridfull attityd till döden. ‡ Anledningen till detta kan vara att lärdom och erfarenheter från genomgångna trauman, medför ökad visdom, en egenskap som PTG interagerar med. A.Botond.120522 PTG och gerotranscendens ‡ Aldrin och Levinson (2004) jämförde PTG med ͟gerotranscendens͕͟ĞŶƐŽĐŝĂůŐĞƌŽŶƚŽůŽŐŝƐŬ
teori av Lars Tornstram, den internationellt välkända och numera pensionerade sociologiprofessorn ifrån Uppsala(1994, 2005). A.Botond.120522 Gerotranscendens (Tornstam) ‡ En ökad känsla av samhörighet med världsaltet ‡ En omdefinition av tids-­‐, rums-­‐, och objektuppfattning ‡ En omdefinition av förhållandet mellan liv och död, samt en minskande rädsla för döden ‡ Ett minskade intresse för ytliga sociala relationer ‡ Ett minskade intresse för materiella ting ‡ En minskade grad av självcentrering ‡ DĞƌƚŝĚƵƚŶLJƚƚũĂĚĨƂƌ͟ŵĞĚŝƚĂƚŝŽŶ͟ŽĐŚ͟ƐƚŝůůĂƐƚƵŶĚĞƌ͟ A.Botond.120522 PTG och gerotranscendens ‡Enligt Tornstam är normalt åldrande tillräckligt för att uppnå gerotranscendens, men kriser kan fungera som katalysator. ‡Denna åsikt delas även av Erik H Eriksons arbetskamrat och änka, Joan Erikson, som kompletterade Eriksons ursprungliga teori om den psykosociala utvecklingen med en nionde utvecklingsfas och införde Tornstams forskningsresultat i den (2004). ‡ Park et al. (2005) hävdar att gerotranscendens beror på lärdom från genomgångna traumatiska livshändelser under någon tidigare livsfas, d v s gerotranscendens =PTG Min fråga: 1. Visar de äldre verkligen mer PTG än yngre, även utan föregående trauma? A.Botond.120522 2. Ger normalt åldrande PTG utan trauma? ‡ Aldrin och Levinson ser Tornstams gerotranscendens-­‐teori som ett bevis på att en normal personlighetsutveckling kan motsvara PTG (2004). De tolkar gerotrancendens en sorts positiv posttraumatisk personlighetsutveckling. ‡ Men enligt Tornstam är det kriser och inte traumatiska händelser som katalyserar processen som leder till gerotranscendens. ‡ Kris och trauma är dock inte samma sak och frågan kan ställas: kännetecknas gerotranscendens av riktig PTG, eller snarare av någonting ƐŽŵƐŬƵůůĞŬƵŶŶĂŬĂůůĂƐW';͟ƉŽƐƚcrisis growth͟Ϳ͍ 3. Använder man traumabegreppet bredare vid forskning om samklang mellan gerotranscendens och PTG än annars? ‡ Det visar sig att avsaknaden av konsensus angående begrepp som trauma, kris, och stress i PTG-­‐forskningen försvårar möjligheten till ett entydigt svar på denna fråga. ‡ Om man använder traumabegreppet i enlighet med Tedeschis och Calhouns definition (2003), kan man inte dra likhetstecken mellan gerotranscendens och PTG, just för att det är tänkbart att många äldre personer lever ett helt liv utan någon stor traumatisk händelse och enbart ŵĞĚƐŬƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƐŬƌŝƐĞƌŽĐŚ͟ŶŽƌŵĂůĂŬƌŝƐĞƌ͘͟hƚŝĨƌĊŶPTG-­‐forskningen är ĚĞƚ͟ƉĞƌĚĞĨŝŶŝƚŝŽŶ͟ŽŵƂũůŝŐƚĂƚƚƉƌĂƚĂŽŵWd'ƵƚĂŶĨƂƌĞŐĊĞŶĚĞƚƌĂƵŵĂ͘ A.Botond.120522 ‡
‡
Visdomens betydelse ‡ Forskning visar (Linley,2003) att erfarenheter av traumatiska händelser kan bidra till utveckling av visdom. ‡ Flera forskare (Tedeschi & Calhoun,2004; Zoellner & Maercker,2005) ponerar att PTG interagerar med visdom och med förekomsten av en självbiografisk levnadsberättelse. ‡ ĞƚƐĂŬŶĂƐŬŽŶƐĞŶƐƵƐćǀĞŶŝĨƌĊŐĂŽŵǀĂĚĨŽƌƐŬĂƌŶĂŬĂůůĂƌĨƂƌ͟ǀŝƐĚŽŵ͕͟
men det är uppenbart att medan PTG förutsätter trauma i bakgrunden, kan ökad visdom uppnås även utan genomgången trauma, enbart tack ǀĂƌĞƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƵŶĚĞƌĞŶ͟ŶŽƌŵĂů͟ůŝǀƐĐLJŬĞů͘ ‡ Men utifrån Eriksons epigenetiska teori, samt Tornstams teori om gerotranscendens, skulle då personer som finner en positiv lösning på ålderdomens utvecklingskris (Erik H.Erikson) och visar tecken på visdom öka sina chanser för PTG också. ‡ DĞŶćǀĞŶŽŵĚĞǀĂƌ͟ůLJĐŬůŝŐƚůŽƚƚĂĚĞ͟ŽĐŚůĞǀĚĞĞƚƚůŝǀŚĞůƚƵƚĂŶƚƌĂƵŵĂ͕
ǀŝůŬĞƚŝŶŶĞďćƌĂƚƚĚĞĂůĚƌŝŐŬĂŶƵƉƉŶĊ͟ƌŝŬƚŝŐ͟Wd'͕ŬĂŶĚĞǀŝƐĂƚĞĐŬĞŶƉĊ
͟gerotranscendens͟ƉĊĞƚƚƐćƚƚƐŽŵůŝŬŶĂƌĚĞŶƐŽƌƚĞŶƐƉŽƐŝƚŝǀ
personlighetsutveckling som PTG beskriver. Det saknas mer precision i den teoretiska forskningen A.Botond.120522 ‡ Trauma som katalisator? ‡ Traumat kan vara en katalisator för att uppnå ǀŝƐĚŽŵ͕͟gerotranscendens͟ŽĐŚWd'͘ ‡ Enligt Joseph och Linley (2006) innebär visdom hos traumatiserade personer att man byter fokus från att se sig själv som offer till att se sig själv som överlevare. ‡ Traumat bjuder på en nyttig lärdom, och via ett positivt och autentiskt levnadssätt kan man själv bli modell för andra människor, eller man kan bjuda andra mera aktivt på den vishet man kämpat sig till. A.Botond.120522 Betydelsen av modellbeteende ‡ Calhoun och Tedeschi (2006), samt Park och Lechner (2006) rapporterar om en viktig socialpsykologisk faktor bakom PTG, nämligen modellbeteendet. ‡ Traumaöverlevande som tidigare träffat personer som visade tecken på PTG hade en starkare tendens att själva utveckla PTG jämfört med dem som aldrig förut träffat på detta fenomen. ‡ &ƌĊŐĂŶćƌŽŵćǀĞŶǀŝƐĚŽŵŽĐŚ͟gerotranscendens͟;ƵƚĂŶƚƌĂƵŵĂͿŬĂŶ
͟ƐŵŝƚƚĂ͟ǀŝĂŵŽĚĞůůďĞƚĞĞŶĚĞ͘ ‡ Om svaret är ja, kan man dra slutsatsen att äldre personer, med eller utan trauma i bakgrunden, som visar tecken på visdom, gerotranscendens och/eller PTG skulle kunna spela en betydelsefull roll i samhället att hjälpa LJŶŐƌĞƚƌĂƵŵĂƂǀĞƌůĞǀĂƌĞĂƚƚďĞĂƌďĞƚĂƚƌĂƵŵĂƚŽĐŚĂƚƚ͟ǀćdžĂ͘͟ ‡ Förutsättningen för ett fungerande modellbeteende mellan äldre och yngre är att någon sorts direktkontakt uppstår. Detta skulle kräva ett samhälle med betydligt mindre ålderssegregering än det är nu. ‡ Även massmedia har en viktig roll i detta avseende. Vinsten skulle kunna konstateras i form av minskad psykisk ohälsa hos såväl yngre och äldre. A.Botond.120522 Slutligen ‡ PTG är ett relativt nytt och på många sätt kontroversiellt forskningsfält. I Sverige är det näst intill okänt. Det saknas konsensus i flera frågor angående begreppsapparat och metod. ‡ Men vidare forskning om PTG i allmänhet (och om ƐĂŵďĂŶĚĞƚŵĞůůĂŶWd'ŽĐŚ͟gerotranscendens͟ŝƐLJŶŶĞƌŚĞƚͿ
skulle kunna ge ett viktigt verktyg i händerna på alla som möter traumatiserade människor och som vill betona betydelsen av det salutogena synsättet i det kliniska arbetet med människor som lider av posttraumatisk psykisk ohälsa. ‡ Med hjälp av kunskap om PTG skulle man dessutom kunna ďćƚƚƌĞďĞŬćŵƉĂĞŶŚŽƚĂŶĚĞ͟ålderism͟ŝƐĂŵŚćůůĞƚ͘ A.Botond.120522 Mina publikationer i ämnet ‡ Begreppsanvändning, metod och klinisk relevans i samband med positiv posttraumatisk personlighetsutveckling: teoretiska funderingar (godkänt vetenskapligt arbete /2007/ inom ramen för specialistutbildning i klinisk psykologi). Manuscript. ‡ Positiv posttraumatisk personlighetsutveckling. Teoretiska funderingar om forskning på psykologiska faktorer bakom PTG. Psykologtidningen, 2009/14. ‡ Positiv posttraumatisk personlighetsutveckling. Psykisk Hälsa,2009/2. s. 39-­‐44. A.Botond.120522 SLUT A.Botond.120522