Årsredovisning 2012 (pdf, 1.9 MB)

ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
arbetstid/kön
Stockholm den 21 februari 2013
Ddnr 1.2.1/2013:14
Till Regeringen
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
FINANSIELL REDOVISNING
Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten 2012.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Magdalena Malm
Direktör
33 (44)
1 (36)
1 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
FÖRORD
Under 2012 fyllde Statens konstråd 75 år vilket uppmärksammades i både årsbok och
programverksamhet. I samband med jubileet inleddes också ett utvecklingsarbete kring
verksamhetens framtida inriktning. När Konstrådet grundades för 75 år sedan var staten under
uppbyggnad och genom Konstrådet gavs konsten en självklar plats i samhällsbygget. Sedan dess har
man arbetat med samtidens mest framstående konstnärer för att ge alla medborgare tillgång till
nyskapande konst. Samtidskonsten har utvecklats radikalt sedan verksamheten startade 1937,
frågorna om de offentliga rummen har förändrats väsentligt och kopplingarna mellan samtidskonst
och offentlighet ser idag mycket annorlunda ut. Utgångspunkten för det påbörjade
utvecklingsarbetet med Konstrådet har därför varit Hur skulle vårt uppdrag vara formulerat om vi
fick det idag? Vilka behov finns inom fältet och vad är det som just Konstrådet kan bidra med? Under
2012 inleddes därför en analys av Konstrådets befintliga verksamheter, byggnadsanknuten konst
och konstansökningar, med syfte att ta fram nya prioriteringar.
I hela landet finns en stor efterfrågan på kunskap om samtidskonst och dess relevans för offentliga
rum, likväl som det finns ett stort behov av plattformar där aktörer från olika yrkesgrupper inom
konst, stadsplanering och arkitektur kan mötas. Vi har under året identifierat att Statens konstråd
som statlig aktör, med stor överblick såväl nationellt som internationellt, bör förstärka sin roll som
kunskapscentrum. Med verksamhetens självklara växelverkan mellan praktik och teori kan vi
fungera som inspiratör och förmedlare mellan internationella och lokala perspektiv. I linje med detta
har också ett arbete med att ta fram en ny kommunikationsstrategi inletts.
FINANSIELL REDOVISNING
Under 2012 har vi sett de första konkreta projektresultaten inom regeringsuppdraget Samverkan om
gestaltning av offentliga miljöer. I de mest framgångsrika projekten ser vi att de som har fått
konsultuppdrag - konstnärer, konsthantverkare, formgivare och arkitekter - erbjuds vidare uppdrag
av kommuner och privata företag. Projekten vittnar om att det finns en stor potential till nya,
högkvalificerade arbetstillfällen för konstnärer och andra med kunskap om gestaltning av offentliga
miljöer. Regeringsuppdraget sammanfaller också med ett ökande intresse i Sverige och
internationellt för gestaltning av offentliga miljöer och vi ser fram emot att arbeta vidare med denna
frågeställning under kommande år.
Exempel på några byggnadsanknutna konstprojekt som fått särskilt stor uppmärksamhet under året
är Katharina Grosses blå stationshus i Vara och Bigert & Bergströms installation Morgondagens
Väder Stockholms Centralstation. Drygt hundra myndigheter över hela Sverige har under året
försetts med konstkollektioner och Konstrådet har förmedlat kunskap och bidragit till samtal på
skolor, universitet och arbetsplatser från norr till söder.
Inför 2013 ser vi på Konstrådet fram emot att fortsätta det inledda arbetet med att formulera vad
Statens konstråd skall vara i framtiden.
Magdalena Malm
Direktör
33 (44)
2 (36)
2 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
INNEHÅLL
Förord
2
RESULTATREDOVISNING4
VERKSAMHETSGRENAR5
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
7
Byggnadsanknuten konst 7
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
13
Konstansökningar16
Tillsynsverksamheten
19
FÖRMEDLING22
Prioriterade Områden
25
Kvalitetsarbete27
Särskilda Redovisningar
29
FINANSIELL REDOVISNING
FINANSIELL REDOVISNING32
RESULTATRÄKNING33
BALANSRÄKNING34
ANSLAGSREDOVISNING35
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
36
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
37
33 (44)
3 (41)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
arbetstid/kön
RESULTATREDOVISNING
FINANSIELL REDOVISNING
33 (44)
4 (36)
4 (41)
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
STATENS
arbetstid/kön
VERKSAMHETSGRENAR
Statens konstråd redovisar verksamheten utifrån tre verksamhetsgrenar:



Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Byggnadsanknuten konst
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
Konstansökningar
Tillsynsverksamhet
Förmedling
RESULTAT
Tabell 1
Kostnader samt inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning) belopp i tkr
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
(Brutto)
2010
2011
2012
Tabell 2
Tillsyn
24 716
24 361
29 553
Förmedling
5 679
7 004
10 089
4 558
4 874
3 944
FINANSIELL REDOVISNING
Intäkter fördelade på verksamhetsgrenar (exklusive anslag) belopp i tkr
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
Tillsyn
529
687
3 139
2010
2011
2012
Förmedling
235
591
1 456
58
194
136
Tabell 3
Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet belopp i tkr
2010
2011
34 185
5 862
Intäkter av anslag
Årets anskaffningar av inköpt konst
som aktiveras i BR
Årets kapitalförändring gentemot
balanserad kapitalförändring
Minskning av semesterlöneskuld som
ej belastat anslag(intjänad före
2009)
Anslagsförbrukning
2012
34 766
5 531
38 855
3 393
34
46
38
40 006
40 343
42 286
20
Tabell 4
Intäkter (totalt) belopp i tkr
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
24 187
23 674
26 413
2010
2011
2012
33 (44)
5 (36)
5 (41)
Tillsyn
Förmedling
5 444
6 413
8 634
4 500
4 680
3 808
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
KOMMENTAR
arbetstid/kön
Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt
kontrakt, inköp av konst, projektledar- och konsulttid (arbetstid och restid) inom byggnadsanknuten
projektverksamhet och konstansökningar, arvoden inom förmedlingsverksamheten i anslutning till
trycksaksproduktion och pedagogisk verksamhet, ramningskostnader och kostnader för restaurering
av konst.
Statens konstråd ska i sin årsredovisning redovisa:

för vilka ändamål och på vilka villkor Statens konstråd tar emot bidrag eller sponsormedel

andelen bidrag respektive andelen sponsormedel av de totala intäkterna
De intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till samfinansiering av projekt
eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter.
Riksantikvarieämbetet har givit bidrag och forskningsmedel om 1 186 tkr för forskning avseende
FoU-projektet Förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo och
uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Boverket har givit 250 tkr till forskning
gällande uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Bidrag och forskningsmedlen
utgör 3 % av de totala intäkterna.
FINANSIELL REDOVISNING
33 (44)
6 (36)
6 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
KONSTNÄRLIG
GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön, det sker bland annat genom att myndigheten beställer och förvärvar god
samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Statens konstråd kan
även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten.
Byggnadsanknuten konst
Vid nybyggnad och ombyggnad för myndigheter och utlandsmyndigheter (t.ex. ambassader och
konsulat) engageras Statens konstråd för att ta fram unika och platsspecifika konstnärliga
gestaltningar. Projekten initieras av fastighetsägare genom ansökan om samarbete.
Statens konstråds projektledare utreder förutsättningarna för konstnärliga gestaltningar. I de fall där
förutsättningarna är goda bildas en samrådsgrupp bestående av arkitekt, fastighetsägare/byggherre
och representanter för verksamheten (brukarna), med Statens konstråds projektledare som
sammankallande.
Upphandlingsförfarande, kravspecifikation och beslut om skissuppdrag fattas av Statens konstråd i
samråd med samrådsgruppen. Beslut om att förorda skiss för utförande fattas av Statens Konstråd,
fastighetsägare och brukare - samtliga parter ska vara överens för att en skiss ska realiseras. I de
statliga projekten tecknar Konstrådet avtal med konstnärerna, inom det icke-statliga området är det
samverkansparten som tecknar avtal.
FINANSIELL REDOVISNING
Ägandet av den byggnadsanknutna konsten, och därmed vårdansvaret, övergår till fastighetsägaren
när konstverket slutbesiktigats och kvitterats. Fastighetsägaren får skötselinstruktioner och
information om sitt fortsatta ansvar för konstverket.
I allmänhet sträcker sig byggprocesserna över en tidsperiod på två till fyra år. I regel helfinansierar
Statens konstråd projekt inom statligt lokalbruk och samfinansierar projekt inom icke-statligt
lokalbruk.
Statens konstråd ger arbetstillfällen till konstnärer över hela landet, och även i viss mån till
konstnärer från andra länder, genom skissuppdrag och uppdrag för genomförande av konstnärliga
gestaltningar i offentliga rum. Verksamheten är av stor betydelse för professionellt yrkesverksamma
konstnärer och för utformningen av de offentliga rummen. Nya former för samarbeten mellan
konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter utvecklas och konstnärerna får erfarenheter som kan
leda till andra uppdrag.
33 (44)
8 (36)
7 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
RESULTAT
arbetstid/kön
Tabell 5
Antal avslutade projekt 2010-2012 fördelade på kategorier
2010
2011
2012
Statligt lokalbruk
Domstolar
Polis, häkte, kriminalvård
Universitet, högskolor och andra skolor
Militära myndigheter
Övriga myndigheter
1
4
7
3
1
1
5
1
1
1
4
1
2
3
20
12
16
Icke-statligt lokalbruk
Bostadsföretag
Kommuner och landsting
Summa
2
5
1
5
Tabell 6
Antal nyanmälda projekt 2010-2012 fördelade på kategorier
2010
2011
2012
FINANSIELL REDOVISNING
Statligt lokalbruk
Domstolar
Militära myndigheter
Polis, häkte, kriminalvård
Universitet, högskolor och andra skolor
Övriga myndigheter
4
5
2
7
8
1
2
3
11
3
1
26
20
10
3
5
1
Icke-statligt lokalbruk
Bostadsföretag
Kommuner och landsting
Övriga
Summa
KOMMENTAR
Från det tidigare uppdraget att samverka med icke-statliga aktörer återstår ett fåtal projekt som ska
slutföras. Sedan 2010, när Statens konstråd fick uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga
miljöer, hanteras all ny samverkan med icke-statliga aktörer inom detta uppdrag. Det redovisas
separat, vilket förklarar varför det inte finns några nyanmälda projekt inom det icke-statliga området
i resultattabellen.
33 (44)
9 (36)
8 (41)
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
STATENS
Tabell
7
arbetstid/kön
Konstnärer som fått skissuppdrag 2012 - Statliga projekt
Konstnär
Ort
Mia E Göransson
Karlskrona
Statens maritima museer,
Marinmuseum
Statens Fastighetsverk
Lina Selander
Lund
Lunds universitet,
Forskningsanläggning MAX IV
Fastighets AB ML 4
Helene Hortlund
Malmö
Polismyndigheten i Skåne,
Rättscentrum Malmö
Vasakronan
Patrik Aarnivaara
Uppsala
Sveriges Lantbruksuniversitet,
Nationellt forskningscentrum för
lantbrukets djur
Sveriges
Lantbruksuniversitet
Cecilia Aaro och
Matilda Fahlsten
Stockholm
Försvarsmakten, Beridna
högvakten, Polisrytteriet
Fortifikationsverket
Thale Vangen
Solna
Karolinska institutet, Science
Park, hus Gamma
Akademiska Hus
Sophie Tottie
Brukare
Fastighetsägare
Sveriges lantbruksuniversitet,
Akademiska Hus
Uppsala
Campus Ultuna,
HVC-nord
FINANSIELL
REDOVISNING
Nina Canell
Stockholm
Kungliga biblioteket
Statens fastighetsverk
Thomas
Nordström
Österåker
Kriminalvården, anstalten
Österåker
Specialfastigheter Sverige
Annika Ström
Lund
Lunds universitet, HT-centrum,
LUX
Akademiska Hus
Andreas Eriksson
Solna
Säkerhetspolisen
Specialfastigheter Sverige
Jonas Dahlberg
Stockholm
Arkitekturskola och entré till KTH
Campus
Akademiska Hus
Anna Svensson,
Roland Persson/
Jonas Liveröd,
Torbjörn
Johansson
Örebro
Konsttävling Campus USÖ,
entrétorg
Örebro läns landsting
Niels Bonde,
Gustav Hellberg,
Fredrika Linder
Örebro
Konsttävling Campus USÖ,
innervägg
Örebro läns landsting
Totalt antal konstnärer: 20
33 (44)
10 (36)
9 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Tabell
8
arbetstid/kön
Konstnärer som fått kontrakt 2012 - Statliga projekt
Konstnär
Ort
Brukare
Fastighetsägare
Gunilla Poignant
Örebro
Rättscentrum
Norrporten i Örebro
Christoffer Paues
Uppsala
Veterinär- och husdjurscentrum
Akademiska Hus
Helene Hortlund
Malmö
Polismyndigheten i Skåne,
Rättscentrum Malmö
Vasakronan
Heinrich Müllner
Linköping
Logistikcentrum Malmen,
Försvarsmakten
Fortifikationsverket
Cecilia Aaro och
Matilda Fahlsten
Stockholm
Försvarsmakten, Beridna
högvakten, Polisrytteriet
Fortifikationsverket
Patrik Aarnivaara
Uppsala
Sveriges Lantbruksuniversitet,
Nationellt forskningscentrum för
lantbrukets djur
Sveriges
Lantbruksuniversitet
Lina Selander
Lund
Lunds universitet,
Forskningsanläggning MAX IV
Fastighets AB ML 4
Anton Wiraeus
Skövde
Försvarsmakten, Skövde
Motorskola
Fortifikationsverket
Monika Larsen
Dennis
Stockholm
Minnesmonument för veteraner,
framför Sjöhistoriska museet
Kungliga Djurgårdens
Förvaltning
Ann Edholm
New York
ECOSOC-salen, Förenta
Nationerna
Förenta Nationerna
FINANSIELL REDOVISNING
Totalt antal konstnärer: 11
Tabell 9
Slutbesiktigade färdigställda konstverk 2012
Statliga projekt
Daniel Jensen
Lund, Arkivcentrum Syd - Landsarkivet i
Lund, Lunds universitetsarkiv.
Lundaproduktioner Fastighets AB
Fundamentet
Skulptural gestaltning utomhus vid entré.
Polyester, epoxi, polyuretanlackad aluminium.
Eva Hild
MJ
Binär
Skulptur utomhus vid entré, samt fotografi inomhus i
entré.
Gjuten aluminium, silikonmonterat fotografi på
laminerat floatglas.
33 (44)
11 (36)
10 (41)
Stockholm, Regeringskansliet, kvarteret
Loen.
Statens fastighetsverk
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Helena Isoz
Svävar, driver
Måleri inomhus på vägg vid trappa.
Vinylfärg på betong, terrazzogolv.
MW
Stockholm, Gymnastik- och
idrottshögskolan.
Akademiska Hus Stockholm
Tilda Lovell
The Other Tree
Skulptural gestaltning på fasad.
Sprutlackerad plåt, detaljer i brons, koppar och
mässing.
Stockholm, Dans och cirkushögskolan.
Akademiska Hus Stockholm
Oskar Aglert
Totem
Skulptural gestaltning vid Ädnamvaaraleden.
Glasfiberarmerad plast, belysning, metall.
Kiruna, ny järnväg.
Trafikverket
Gunilla Poignant
Bevingad
Skulptural gestaltning i ljusgård.
Vattenskuren aluminiumplåt lackerad med RAL-färg.
Örebro, Rättscentrum - Tingsrätten,
Polisen, Åklagarmyndigheten och
Kriminalvården.
Norrporten
Anton Wiraeus
Vägledare
Konstnärlig gestaltning av fasad.
Plåtskyltar med reflexmaterial.
Skövde, Försvarsmakten, Skövde
Motorskola.
Fortifikationsverket
Stina Ekman
Mutanter
Skulptural gestaltning utomhus på grönyta.
Jesmonite på fundament av terazzo.
Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet,
Campus Ultuna.
Akademiska Hus Uppsala
Jacob Dahlgren
Tetris
Skulptural gestaltning utanför och inne i entré.
Corian.
Jönköping, Rättscentrum - Jönköpings
tingsrätt, Förvaltningsrätten i Jönköping,
Hyres- och arrendenämnden.
Norrporten
Bigert & Bergström
Morgondagens Väder Stockholms Centralstation
Skulptural gestaltning med programmerat ljus.
Lackerad mdf, akrylglober med programmerade RGBLED-ljuskällor.
Stockholm, Stockholms centralstation.
Jernhusen
Kristina Matousch
Uranus
Skulptural gestaltning i glasade väggpartier.
Gipsbetong.
Solna, Karolinska institutet,
Smittskyddsinstitutet.
Akademiska Hus Stockholm
Carl Boutard
Into The Wild
Skulptural gestaltning utomhus utanför entré.
Brons.
Lund, Lunds universitet, Arkitektskolan.
Akademiska Hus Syd
Ingegerd Råman
Crystal Curtains
Konstnärlig gestaltning av glasfasad.
Sandgraverat och målat glas.
Göteborg, Rättsmedicinalverket.
Akademiska Hus Väst
FINANSIELL REDOVISNING
33 (44)
12 (36)
11 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Icke statliga projekt
Katharina Grosse
Blue Orange
Skulptural helhetsgestaltning av hus.
Silikatfärg, akryl på laminerad styrofoam.
LM
Vara, Vara station.
Vara kommun
Cecilia Ömalm Krajcikova
Tereuma
Skulptural gestaltning i park.
Vit betong med marmorkross.
Vallentuna, Vallentuna kulturhus och
bibliotek, Biblioteksparken.
Tuna Fastigheter
Kristoffer Zetterstrand
In Vitro
Konstnärlig gestaltning av glasfasad.
Digitalt tryck på fönsterglas, blyinfattat antikglas i
metallprofiler.
Vallentuna, Vallentuna kulturhus och
bibliotek.
Tuna Fastigheter
Totalt antal konstverk: 16
KOMMENTAR
Under året arrangerades i enlighet med LOU (Lag (2007:1091) om offentlig upphandling) två öppna
tävlingar: Campus USÖ i samarbete med Örebro läns landsting och Minnesmonument för veteraner i
samarbete med Försvarsmakten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
FINANSIELL REDOVISNING
I Örebro uppförs ett nytt universitetssjukhus, Campus USÖ. Tävlingen omfattade två platser för
byggnadsanknuten gestaltning på campusområdet, tävlingsformen var en tvåstegstävling. Från 72
anmälningar valde en jury ut vilka konstnärer som fick ta fram skisser till respektive plats (se tabell
7). Efter en bedömning av skisserna utsåg juryn följande vinnare; Torbjörn Johanssons förslag
Källan är för entrétorget och Fredrika Linders förslag W för en innervägg på entréplan. Kontrakt med
konstnärerna tecknas under 2013.
Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att anlägga ett minnesmonument för veteraner och
annan personal som tjänstgjort i internationella fredsinsatser framför Sjöhistoriska museet på
Kungliga Djurgården i Stockholm. I samråd med Statens konstråd beslutades att anordna en öppen,
anonym tävling för att få in förslag till konstnärlig gestaltning av minnesmonumentet. Konstnären
Monika Larsen Dennis förslag Restare vann tävlingen och kontrakt för utförande av den skulpturala
gestaltningen tecknades under året (se tabell 8).
Som praxis genomförs projekt med byggnadsanknuten konst i statligt ägda fastigheter, i de fall
fastighetsägaren är privat handlar det främst om ändamålsfastigheter, eller placeringar med hög
tillgänglighet. Under 2012 har ett arbete inletts med att ta fram riktlinjer som dokumenterar Statens
konstråds prioriteringar gällande vilka platser som är aktuella för byggnadsanknuten konst.
33 (44)
13 (36)
12 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Samverkan
om gestaltning av offentliga miljöer
För att utveckla nya arbetsformer och processer för planering och utformning som leder till goda
gestaltade offentliga miljöer genomförs under 2010-2013 regeringsuppdraget Samverkan om
gestaltning av offentliga miljöer. Som en del av detta arbete drivs 13 samverkansprojekt där nya
arbetsformer och roller för gestaltning utforskas i planerings- och byggprocesser. I projekten har
gestaltningskompetens anlitats av samverkansparten i respektive projekt, delfinansierad med högst
50 % av Statens konstråd. Uppdraget drivs av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket
och Arkitekturmuseet.
Myndighetssamverkan
2012 har ägnats åt att dels stödja intern kunskapsutveckling i de 13 samverkansprojekten, som
delfinansieras av Statens konstråd och genomförs inom ramen för uppdraget, och dels planera för
extern kommunikation av uppdragets processer och resultat under 2013.
Metodutveckling för samverkan kring gestaltning
Under 2012 har myndigheterna främst fokuserat på betydelsen av medborgarinflytande kring
gestaltningsfrågor inom ramen för de 13 projektens samverkansprocesser. Hundratals människor
har under året bjudits in att aktivt delta i samtal om gestaltning av de platser och byggnader som
ingår i uppdraget, för att deras idéer och tankar ska kunna göra skillnad i plan- och byggprocesser.
Samverkansprojekt som goda exempel
FINANSIELL REDOVISNING
Samverkansprojekten ska uppnå en helhetssyn på gestaltning av offentliga miljöer genom att
konstnärlig och arkitektonisk gestaltning samordnas med ekonomiska, tekniska, miljömässiga,
kulturhistoriska och sociala mål. Grunden för detta är att olika kompetenser samverkar i plan- och
byggprocessen (antikvarier, arkitekter, designer, formgivare, ingenjörer, konstnärer, planerare och
övriga professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska miljön).
Samverkansprojekten kan liknas vid fullskaleprojekt kring offentliga miljöer som bostadsområden,
resecentrum, sjukhus, skolor och stadsparker i vilka olika metoder prövas för att utveckla nya
former för samverkan om gestaltning. Flera av projekten avser mycket tidiga planeringsskeden och
gestaltningsprogram med målsättningen att genom samverkan analysera och formulera hållbara
strategier och program för gestaltning av olika offentliga miljöer. Andra projekt avser projektering
och byggande av offentliga miljöer med målsättningen att konkret stärka gestaltande värden inom
arkitektur, konst och kulturhistoria.
Två nya samverkansprojekt har initierats under året; framtagande av gestaltningsprogram för
Vasaplan i centrala Umeå och framtagande av gestaltningsprogram för långsiktiga storskaliga
förändringar av miljöer och byggnader vid Akademiska sjukhuset i centrala Uppsala.
Kommunikation
Att kommunicera goda exempel på samverkan och gestaltning är centralt i uppdraget. Under 2012
har myndigheterna riktat sin kommunikation främst mot yrkesgrupper i samverkansprojekten och
tagit fram en handlingsplan för slutkommunikationen 2013 av uppdragets resultat till tjänstemän
inom kommuner, landsting och länsstyrelser som hanterar regelverk och stödsystem för utveckling
av den fysiska offentliga miljön i samhället samt företag och yrkesgrupper som på annat sätt arbetar
med utveckling av den fysiska offentliga miljön.
Under 2012 har myndigheterna externt kommunicerat uppdragets resultat till bl.a. Kulturutskottet,
14 kommuner i Fyrbodal på konferensen Offentlig miljö som konstform i Trollhättan och genom en
artikel i tidsskriften Plan som sprids till Sveriges planerare. I samarbete med Konstnärernas
Riksorganisation (KRO) arrangerade Statens konstråd och Boverket tre heldagsutbildningar för ett
sjuttiotal konstnärer, som ett moment i utbildningen Kurs i offentlig konst och samhällsutveckling.
14 (36)
33 (44)
13 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
Statens konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda
Statens
konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda
arbetstid/kön
projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten i anslutning till
projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten i anslutning till
projekten i Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg.
projekten i Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg.
Följeforskning
Följeforskning
Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för
Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för
samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en
samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en
forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar i
forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar i
samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer i samarbete med SKL att
samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer i samarbete med SKL att
under 2013-2014 distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och
under 2013-2014 distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och
regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer.
regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer.
RESULTAT
RESULTAT
Tabell 10
Tabell 10
Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012
Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012
Samverkanspart
Samverkanspart
Konstnärer, arkitekter och formgivare som
Konstnärer, arkitekter och formgivare som
anlitas som konsulter med SK-finansiering
anlitas som konsulter med SK-finansiering
Projekt och ort
Projekt och ort
Nora kommun
Nora kommun
Gestaltning av utomhusmiljö vid
Gestaltning av utomhusmiljö vid
resecentrum i Nora.
resecentrum i Nora.
Magnus Carlén, konstnär
Magnus Carlén, konstnär
Karin Tyrefors, arkitekt SIR
Karin Tyrefors, arkitekt SIR
Nynäshamns
Nynäshamns
kommun
kommun
Gestaltning av utemiljön på
Gestaltning av utemiljön på
Vanstaskolan, Ösmo.
Vanstaskolan, Ösmo.
Folkform: Chandra Ahlsell and Anna
Holmquist, designers
Holmquist, designers
Orust
Orust
kommun
kommun
Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik Leo Pettersson, konstnär
Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik Leo Pettersson, konstnär
nya färjeterminal, Orust.
Mia Fkih Mabrouk , konstnär
nya färjeterminal, Orust.
Mia Fkih Mabrouk , konstnär
Värnamo
Värnamo
kommun
kommun
Gestaltning av entrémiljö i kulturhuset
Gestaltning av entrémiljö i kulturhuset
Gummifabriken i Värnamo.
Gummifabriken i Värnamo.
Kalmar
Kalmar
kommun
kommun
Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet
Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet Päivi Ernkvist, konstnär
Päivi Ernkvist, konstnär
i Kalmar.
i Kalmar.
Uppsala läns
Uppsala läns
landsting
landsting
Gestaltningsprogram för inom- och
Gestaltningsprogram för inom- och
utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt
utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt
i Uppsala.
i Uppsala.
Umeå
Umeå
kommun
kommun
Gestaltningsprogram för Vasaplan i
Gestaltningsprogram för Vasaplan i
Umeå.
Umeå.
Genomförs 2013-2014
Genomförs 2013-2014
Totalt antal
Totalt antal
7
7
10
10
FINANSIELL REDOVISNING
Folkform: Chandra Ahlsell and Anna
33 (36
(44)
15
)
15 (36)
14 (41)
Malin Bogholt, konstnär
Malin Bogholt, konstnär
Karl Rickard Söderström, konstnär
Karl Rickard Söderström, konstnär
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
STATENS
Tabell 11
Tabell
11
arbetstid/kön
Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012
Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012
Samverkanspart
Samverkanspart
Helsingborgs
Helsingborgs
stad
stad
Konstnärer, arkitekter och formgivare som
Konstnärer, arkitekter och formgivare som
anlitas som konsulter med SK-finansiering
anlitas som konsulter med SK-finansiering
Projekt och ort
Projekt och ort
Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär
Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär
Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der
Blågröna kopplingen i framtida
Blågröna kopplingen i framtida
Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der
Helsingborg
Lancken och Anna Lindgren, designers
Helsingborg
Lancken och Anna Lindgren, designers
Kiruna
Kiruna
kommun*
kommun*
Förstudie för gestaltning av
Förstudie för gestaltning av
Gruvstadsparken i Kiruna.
Gruvstadsparken i Kiruna.
Markus Aerni, arkitekt
Markus Aerni, arkitekt
Boel Hellman, arkitekt
Boel Hellman, arkitekt
Sofia Sundberg, konstnär
Sofia Sundberg, konstnär
Karl Tuikkanen, konstnär
Karl Tuikkanen, konstnär
Ingo Vetter, konstnär
Ingo Vetter, konstnär
Krokoms
Krokoms
kommun
kommun
Gestaltning av inomhus- och
Gestaltning av inomhus- och
utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola
utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola
och Ås nya skola i Krokom.
och Ås nya skola i Krokom.
Albin Karlsson, konstnär
Albin Karlsson, konstnär
Mikael Åberg, konstnär
Mikael Åberg, konstnär
Sofie Weibull, konstnär
Sofie Weibull, konstnär
Lysekils
Lysekils
Bostäder AB
Bostäder AB
Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i
Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i Katarina Vallbo, konstnär
Katarina Vallbo, konstnär
Lysekil.
Lysekil.
Stena
Stena
Fastigheter,
Fastigheter,
Uppsala
Uppsala
Gestaltning av utomhusbelysning i delar
Gestaltning av utomhusbelysning i delar
av bostadsområdet Kvarngärdet i
av bostadsområdet Kvarngärdet i
Uppsala.
Uppsala.
Sundbybergs
Sundbybergs
stad
stad
Gestaltningsprogram för stadsdelarna
Gestaltningsprogram för stadsdelarna
Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad.
Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad.
Kerstin Bergendal, konstnär
Kerstin Bergendal, konstnär
Totalt antal
Totalt antal
6
6
15
15
Katarina Löfström, konstnär
Katarina Löfström, konstnär
FINANSIELL REDOVISNING
*Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under 2013.
*Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under 2013.
33 (44)
16 (36)
16 (36)
15 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Konstansökningar
Statliga myndigheter kan ansöka om konst i samband med ombyggnad, renovering eller flytt till nya
lokaler, eller för miljöer där konst helt saknas. I samråd med myndigheten tar Statens konstråds
konsult fram en kollektion sammanställd utifrån myndighetens behov och förutsättningar. En
konstkollektion kan innehålla måleri, skulptur, grafik, fotografi, konsthantverk och videokonst, både
nyinköpt samtida konst och äldre konstverk från 1950 och senare. Konstkollektioner finns
exempelvis på polisstationer, ambassader, arbetsförmedlingar, domstolar, universitet och högskolor.
RESULTAT
Tabell 12
Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar 2010-2012
Ärendestatus
År 2010
År 2011
År 2012
Inkomna
130
135
125
Avslutade
165
133
106
97
69
111
Pågående*
FINANSIELL REDOVISNING
Väntande**
2
11
6
*Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett
** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult
Tabell 13
Antal konstansökningar inkomna under år 2012 fördelade på myndighetsområden
Namn
Antal
Utbildningsmyndigheter
27
Utlandsmyndigheter
19
Justitiemyndigheter
19
Finansmyndigheter
13
Arbetsmarknadsmyndigheter
13
Sociala myndigheter
10
Övriga myndigheter
9
Försvarsmyndigheter
6
Kulturmyndigheter
5
Näringsmyndigheter
4
Totalt antal
125
33 (44)
17 (36)
16 (41)
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
STATENS
Diagram
1
arbetstid/kön
Antal placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2012
2000
1887
1748
1500
1382
1000
500
0
2010
2011
2012
Diagram 2
Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i konstansökningar avslutade 2012
12000
10000
8000
9 744 tkr
9 888 tkr
2010
2011
7 914 tkr
FINANSIELL
REDOVISNING
6000
4000
2000
0
2012
Tabell 14
Antal inköpta konstverk under år 2012 fördelade på kategorier
Teknik
Antal
%
Kostnad
Måleri
141
31
3 607 779
Skulptur
92
20
2 001 039
Konsthantverk
57
13
516 958
Grafik
76
17
344 129
Teckning
25
6
265 453
Fotografi
55
12
978 557
3
1
300 000
449
100
8 013 915
Övrigt (Video)
Summa:
33 (44)
18 (36)
17 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Inventering
av lager
arbetstid/kön
Statens konstråds konstlager har mellan 2009-2011 ökat med 52 % (från 4 977 verk 2009 till 7 566
verk). Under dessa år har endast selektiva inventeringar av lagerställda konstverk med höga
ekonomiska värden genomförts. Från december 2012 till januari 2013 genomfördes en fullständig
inventering av lagret utifrån ett registerutdrag daterat 2012-12-10, då lagret innehöll 7 863
konstverk. När inventeringen avslutades 2013-01-23 hade 84 av de 7 863 verken, d.v.s. 1 %, ännu
inte lokaliserats. Därefter har dock ett flertal av de 84 konstverken lokaliserats genom fortsatta
efterforskningar och under sommaren 2013 kommer en ny inventering att ske för att lokalisera
resterande saknade konstverk. Parallellt kommer framtida risker för saknade verk att förebyggas
genom en översyn av lagrets fysiska strukturer och genom införande av ett automatiskt
skanningssystem som stöd för logistisk hantering av verk på lager.
RESULTAT
Tabell 15
Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) 2010-2012
År
2010
2011
2012
Antal verk
6067
7566
8097
KOMMENTAR
FINANSIELL REDOVISNING
Den 31 december 2012 fanns 8 097 verk på Statens konstråds lager, vilket innebär en ökning på
7 % från 7 566 verk den 31 december 2011. 45 % av denna ökning utgörs av grafiska verk, som
ökade från 4 525 verk till 4 766 verk, vilket speglar samma tendens som tidigare år. Eftersom
statliga myndigheters lokaler präglas av öppna planlösningar, utan korridorer och enskilda
tjänsterum, finns inte längre samma förutsättningar att placera grafik som när inköpen gjordes
under 1960-, 70- och 80-talen.
På uppdrag av regeringen kommer under 2013 ett pilotprojekt att inledas i Dalarnas län för att
överföra grafiska konstkollektioner till kommunala och privata skolor, där de grafiska bladen bättre
exponeras och kan användas i undervisningen. På sikt kan projektet utökas till andra län och bidra
till att minska antalet lagerställda grafiska verk.
Tabell 16
Antal nyinköpta konstverk 2010-2012 som lagerhållits längre än tre år
(utan placering på myndigheter)
År
2010
2011
2012
Antal verk
106
160
63
33 (44)
19 (36)
18 (41)
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
STATENS
arbetstid/kön
TILLSYNSVERKSAMHET
Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står
under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd verkar för att statliga myndigheter och
fastighetsägare förebygger, upptäcker och åtgärdar skador, förluster och stölder av statlig konst.
Konstansökningar
Myndigheters inventering, registrering och rapportering till Statens konstråd
Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna och årligen inventera sitt innehav av
statlig konst. Myndigheterna förtecknar sitt innehav i Konstdatabasen och informationen används av
dem som underlag vid årliga inventeringar för att systematiskt förebygga, upptäcka och åtgärda
skador, förluster och stölder. Genom Konstdatabasen rapporterar myndigheterna även sina årliga
inventeringar till Statens konstråd. Uppgifterna används av tillsynsverksamheten för att kontrollera
och stödja myndigheterna i deras vård av statens konst.
Skador och stölder av statlig konst
Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på verk till Statens
konstråd, som därefter föreslår lämplig åtgärd. Saknade och stulna verk polisanmäls av
myndigheterna, vilket är avgörande för att dessa ska kunna återföras till staten om de återfinns på
auktioner eller andra försäljningsställen. Saknade verk är generellt ett resultat av brister i
myndigheternas inventeringar, snarare än stölder som förekommer i låg omfattning.
FINANSIELL REDOVISNING
Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter
Tillsynsverksamheten har sedan 2010 kontrollerat myndigheternas vård av statlig konst genom
stickprov. Dels genom att anmoda myndigheter att själva inventera och rapportera status för utvalda
verk med höga ekonomiska och konstnärliga värden, dels genom platsbesök och besiktning av
utvalda verk. Under 2012 har stickprov gjorts på 168 verk placerade på 41 myndigheter. Gemensam
för de verk som har kontrollerats är att de är skapade av konstnärer vars verk har haft en markant
värdeökning det senaste decenniet. Myndigheterna har uppmärksammats på värdeökningen och
anmodats att inventera verken, korrigera värdet i Konstdatabasen samt bedöma och begränsa risken
för skador och förluster. Vid utgången av 2012 hade 23 av 41 myndigheter ännu inte rapporterat
verkens status, detta kommer att följas upp under 2013. Under 2012 har även stickprov på elva
verk gjorts genom platsbesök på fyra myndigheter, där inga brister kunde noteras.
Konstansvariga på myndigheterna
Totalt 214 av 215 (99,5 %) statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret
(Statens konstråds register över alla myndigheter som har statlig konst) har vid utgången av 2012
upprättat och meddelat beslut om konstansvarig. De konstansvariga har formellt ansvar för att
myndigheternas innehav av statlig konst årligen inventeras i syfte att förebygga, upptäcka och
rapportera skador, förluster och stölder. Totalt ca 100 000 verk är placerade på statliga myndigheter
vilket fordrar goda administrativa rutiner för vård och förvaltning.
Antal returnerade konstverk från myndigheter 2009-2012
Med stöd av 12 § i SFS 1990:195 återlämnades 2012 totalt 2 292 verk från statliga myndigheter, en
minskning jämfört med 2011. Enligt samma paragraf ska samråd ske med statliga museer kring
eventuellt införlivande i museernas samlingar, av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla verk som
har återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas. Under 2012 överfördes 13
verk till Moderna Museets samling och två verk till Nationalmuseums samling samt ett verk till
Etnografiska museets samling. Därutöver har fem porträtt överförts till Blekinge museum, efter
samråd med Nationalmuseum.
33 (44)
20 (36)
19 (41)
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
STATENS
RESULTAT
arbetstid/kön
Diagram 3
Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2010-2012
90%
80%
70%
60%
50%
% myndigheter som har
inventerat
40%
% myndigheter som inte har
inventerat
30%
20%
10%
0%
2010
KOMMENTAR
2011
2012
FINANSIELL REDOVISNING
84 % av myndigheterna i tillsynsregistret hade vid utgången av 2012 inventerat och rapporterat sitt
innehav av statlig konst, vilket innebär att svarsfrekvensen har ökat med 3 % jämfört med den 31
december 2011.
Tabell 17
Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2010-2012
År
2010
2011
2012
Antal
9
8
11
Tabell 18
Procentuellt antal myndigheter* som har beslutat om konstansvariga 2010-2012
År
2010
2011
2012
Antal
96 %
99 %
99,5%
*215 myndigheter med innehav av statlig konst ingick i tillsynsregistret 2012-12-31
Tabell 19
Antal returnerade konstverk från myndigheter 2010-2012
År
2010
2011
2012
Antal verk
3347
2913
2292
33 (44)
21 (36)
20 (41)
STATENS
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
arbetstid/kön
Byggnadsanknuten
konst
1900-talets offentliga konst som kulturarv är ett antikvariskt område som har fått bred
uppmärksamhet under senare år, delvis genom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) tematiska satsningar
på moderna kulturmiljöer. RAÄ har beviljat tillsynsverksamheten forsknings- och utvecklingsmedel
2011–2013 för forskningsprojektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten
konst, som drivs i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Skissernas
museum och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Projektets syfte är att analysera hur nuvarande styrmedel och stödsystem inom kulturmiljöområdet
kan tillämpas och bör utvecklas för att stärka fastighetsägares vård och förvaltning av offentlig
byggnadsanknuten konst som kulturarv. Med utgångspunkt i en rikstäckande kvantitativ studie av
offentlig byggnadsanknuten konst och 24 fallstudier av konstnärliga verk från 1920- till 1990-tal,
beställda av stat, regioner, landsting och kommuner i hela Sverige, görs analyser av hur till exempel
kulturminneslagen, plan- och bygglagen och förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla
kulturmiljöer kan tillämpas för att långsiktigt bevara offentliga konstnärliga verk.
En huvudfråga i projektet är hur kulturmiljöområdets aktörer bättre kan samverka kring bevarande
av offentlig konst. Under 2012 har fem fokusgruppsmöten genomförts i Stockholm, Göteborg, Lund
Uppsala och Umeå med omkring 70 nyckelpersoner verksamma inom musei- och
kulturmiljöområdet. Dessa möten har gett ny värdefull kunskap om hur olika myndigheter och
förvaltningar ser på de 24 byggnadsanknutna verkens värde som modernt kulturarv och hur detta
kulturarv bör hanteras inom ramen för kulturmiljöarbetet. Forskningsprojektet har under 2012 även
presenterats nationellt och internationellt, bland annat på konferensen The Decorative: Conservation
and the Applied Arts i Wien, arrangerad av IIC (The International Institute for Conservation of
Historic and Artistic Works).
FINANSIELL REDOVISNING
33 (44)
22 (36)
21 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
FÖRMEDLING
Statens konstråd har till uppgift att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
Konstpedagogik och kommunikation
Målet för förmedlingsverksamheten är att skapa relationer mellan publiken och konsten i de
offentliga rummen. Statens konstråd har en särställning genom sin kunskap om processer kring
produktionen av offentlig konst och en unik överblick i landet. Det förmedlande arbetet sker i form
av föreläsningar, visningar, seminarier, workshops, trycksaker och genom samtal och texter.
Eftersom Konstrådet verkar över hela landet är webben och sociala medier viktiga plattformar för att
förmedla kunskap och erbjuda fördjupning.
Under året har Konstrådet förberett ett utvecklingsarbete med syfte att skapa större synlighet för
egna projekt och ökad kännedom om verksamheten. Här kommer såväl en kommunikationsstrategi
som en förstärkning av den digitala närvaron att vara väsentliga delar.
Nätverket KOP (Konst och Publik) drivs av Riksutställningar, Moderna Museet, Nationalmuseum,
Statens konstråd, Region Västra Götaland och Region Skåne. 2012 samarbetade KOP med kollegor i
Köpenhamn för en tvådagarskonferens. I publikationen Konst & Publik? Visual Art and Audience
Engagement redovisas seminariet med fördjupande texter. KOP har under de senaste åren vidgats
till ett internationellt och framför allt nordiskt nätverk.
Visningar
FINANSIELL REDOVISNING
Det direkta mötet med konsten öppnar vägar till diskussion om dess uttryck och idéer. Man tittar på
samma konstverk men ser helt olika saker. Samtalen kräver kunskap men också en möjlighet att
ringa in frågan om konstens betydelse. Statens konstråds konsulter visar i allt högre utsträckning de
konstkollektioner som de själva sammanställt för en myndighet, verk eller ambassad. Konsulten får
möjlighet att förklara sin idé kring kollektionen för fler än den mindre samrådsgrupp som deltagit i
urvalet av konsten och gör på så sätt konsten mer angelägen och tillgänglig. Vid invigning av nya
konstverk möter ofta konstnären och projektledaren publik och talar om verket. Vissa konstverk,
särskilt på universitet och högskolor, fortsätter att skapa efterfrågan på visningar långt efter att de
blivit invigda.
Förutom på arbetsplatser visas konst i offentliga rum för grupper från t.ex. grund-, gymnasie- och
högskolor samt konstföreningar. Det finns ett stort intresse för vår gemensamma miljö, inte minst
bland unga. I visningar och föreläsningar för skolor eller högskolor sker presentationen ofta i
samband med en uppgift där gruppen ska arbeta med förslag, gestaltade i modellform, film eller
datorprogram, kring konsten och rummet i en specifik miljö. Exempelvis startades, i samarbete med
Grimstaskolan i Vällingby, projektet Ut med konst där visning av offentlig konst blev utgångspunkten
för elevernas arbete med filmanimationer.
De ungas arbete kring konsten i Vara, exempelvis Kulturskolans satsning där Konstrådet agerade
mentor, gjorde de vuxna i samhället mer positivt inställda till Katharina Grosses konstnärliga
gestaltning Blue Orange. I egen regi genomfördes under året två workshops med skolor. På De la
Gardie gymnasiet i Lidköping byggde workshopen på Blue Orange i Vara, ett verk som väckte starka
reaktioner. I Säffle involverades konstnären Viel Bjerkeset Andersen, vars skulptur Kontrapunkt
invigts vid Medborgarhuset några månader tidigare. Workshopen ägde rum på Tegnérskolan med
bildlärarna och två stora grupper som tog sig an skolans yttre miljö.
33 (44)
23 (36)
22 (41)
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
STATENS
arbetstid/kön
Föreläsningar
Föreläsningar sker i Statens konstråds lokaler men de allra flesta äger rum på olika platser i landet.
Teman för förläsningarna, med utgångspunkt från Statens konstråds verksamhet, kan exempelvis
omfatta arbetsprocesser kring konstprojekten utifrån skilda perspektiv som konstnärens, andra
professioners, och medborgarnas inflytande. Konstens utryck och roll i offentliga rum är områden
som ständigt är aktuella.
Årskatalog 41
Årskatalogen presenterar färdigställda byggnadsanknutna konstverk och fördjupningstexter om
ämnen som varit särskilt relevanta under året. Katalog 41 (2012) innehåller bl.a. fördjupningstexter
om Statens konstråds 75-åriga verksamhet, barns möten med konst på fängelser och betydelsen av
konstvisningar. Årskatalogen är ett av de viktigaste instrumenten för att presentera Statens
konstråds verksamhet.
RESULTAT
Tabell 20
Publika aktiviteter 2010-2012
Aktivitet
2010
2011
2012
5
9
10
Egen programverksamhet
FINANSIELL REDOVISNING
38
29
Konstvisningar och samtal
43
Seminarier
44
40
61
Invigningar
25
16
18
KOMMENTAR
Under åren har flera aktiviteter anordnats kopplade till uppdraget Samverkan om gestaltning av
offentliga miljöer: 16 seminarier 2010, 19 seminarier 2011 samt 10 seminarier och 6 invigningar
2012. Under 2012 har 11 seminarier kopplade till FoU-projektet Förvaltning och styrmedel för tillsyn
och vård av offentlig byggnadsanknuten konst genomförts.
Tabell 21
Publikationer 2010-2012
2010
2011
2012
2
2
4
Antal
KOMMENTAR
Följande publikationer publicerades under 2012:
Årskatalog 41. Statens konstråd 2011. ISSN 1651-4564
Catalouge 41. The National Public Art Council 2011. ISSN 1651-5870
Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms universitet. ISBN 978-91-976496-8-1 *
Configurations. Art and Architecture at Stockholms University. ISBN 978-91-976496-9-8 *
*Samfinansierade av Statens konstråd, Akademiska Hus Stockholm AB och Stockholms universitet.
33 (44)
24 (36)
23 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Tabell
22
arbetstid/kön
Press och webb 2010-2012
Antal pressklipp
2010
2011
2012
293
544
523
57 775
55 818
1 273
1 442
2011 var första
året detta
redovisades
Besök på webben
Antal prenumeranter nyhetsbrev
1 070
KOMMENTAR
Stor uppmärksamhet i press och media 2012 fick bl a:




Den tyska konstnären Katharina Grosses konstgestaltning Blue Orange i Vara
Statens konstråds nya direktör Magdalena Malm, som tillträdde 2012
Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, särskilt projekten Gruvstadsparken i
Kiruna, H+ i Helsingborg och Hallonbergen/Ör i Sundbyberg.
Bigert & Bergströms konstinstallation Morgondagens Väder Stockholms Centralstation.
Tabell 23
FINANSIELL REDOVISNING
Egeninitierade program 2012
Claire Barcley (Storbritannien), konstnär. I samarbete med Konstfack.
19 jan
Morag Meyerscough (Storbritannien), grafisk designer. I samarbete med Konstfack.
30 jan
Hur ska den offentliga konsten bevaras? Karin Hermerén, konservator och utredare,
Henrik Orrje, Statens konstråd.
27 mar
Konst och arkitektur på Stockholms universitet. Martin Rörby, arkitektur-historiker,
Nina Weibull, konsthistoriker.
17 apr
Ann Hamilton (USA), konstnär. I samarb. med Konstfack.
22 maj
Katharina Grosse (Tyskland), konstnär, i samtal med Lotta Mossum, Statens
konstråd, om konstverket Blue Orange i Vara. I samarbete med Vara kommun.
25 maj
Statens konstråd 75 år. Ernst Billgren, konstnär, Dan Jönsson, konstkritiker.
Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd.
9 okt
Om konsten på Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Cecilia Ömalm Krajcikova,
konstnär, Kristoffer Zetterstrand, konstnär. Moderator: Malin Zimm, arkitekt och
koordinator/ämnesutvecklare på Arkitekturmuseet .
30 okt
Medborgardialog – närdemokrati eller skendemokrati? Maria Håkansson, biträdande
lektor vid urbana och regionala studier vid KTH, Sofia Wiberg, statsvetare med
inriktning på demokratifrågor, Kerstin Bergendal, konstnär. I samarbete med
Marabouparken.
14 nov
Det tänkta, det drömda, det byggda. Örjan Wikforss, arkitekt och professor emeritus
i projektkommunikation. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd.
20 nov
Totalt antal deltagare i tio program: 532
33 (44)
25 (36)
24 (41)
STATENS
STATENS KONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2012
2012
arbetstid/kön
PRIORITERADE
OMRÅDEN
Statens konstråd har till uppgift att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och
barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Målet är att
aspekter som mångfald, jämställdhet, barn- och ungdomsperspektiv samt internationellt utbyte ska
integreras i verksamhetens alla delar för att garantera hög kvalitet.
Mångfald (interkulturellt och internationellt perspektiv)
För att bredda rekrytering av konstnärer till uppdrag eller för inköp anordnar Statens konstråd
tillfällen där konstnärer får möjlighet att presentera sina konstnärskap för beställare av offentlig
konst. Konstnärsfokus 2012 genomfördes i samverkan med Eskilstuna konstmuseum och
Landstinget Sörmland som även är beställare av offentlig konst. 67 konstnärer ansökte om att få
delta, 24 av dem fick möjlighet att i ett personligt samtal med företrädare för ovan nämnda aktörer
presentera sina konstnärskap och lämna in portfolios. Den här typen av portfoliovisningar har
arrangerats sedan 2006 och metoden har även de senaste åren spridits till andra aktörer i landet.
Kriterier för val av konstnärer som får delta baseras på aspekter som professionalitet, jämställdhet
och mångfald.
Katharina Grosse, Thomas Saraceno, Jussi Niva, Jeppe Hein och Xavier Veilhan är exempel på
väletablerade internationella konstnärer som 2012 arbetat med antingen pågående projekt eller som
har engagerats i skissuppdrag för konstnärliga gestaltningsprojekt runt om i landet. Inom
verksamheten Byggnadsanknuten konst tas kontinuerligt internationella kontakter för att engagera
och kontraktera konstnärer från andra länder för uppdrag i Sverige. Det skapar en direkt
erfarenhets- och kunskapsöverföring inom det konstnärliga gestaltningsområdet. Nya nätverk bildas.
Internationella konstnärer har i samband med sitt arbete i Sverige ofta föreläsningar och deltar i
seminarier som Konstrådet arrangerar.
FINANSIELL REDOVISNING
Statens konstråd har sedan 2003 tillsammans med Koro, Kunst i offentlige rom, Oslo, The Finnish
State Art Collection, Helsingfors, Statens Kunstfond, Köpenhamn, och The Public Buildings Art Fund,
Reykjavik, ett aktivt nordiskt nätverk för samtal och kunskapsöverföring inom området offentlig
konstnärlig gestaltning. Årligen träffas ledning och personal från de olika myndigheterna för att
diskutera aktuella teman och jämföra strategier, finansiella förutsättningar och organisation.
Det nordiska nätverket KOP (Konst och Publik) bidrar till väsentliga internationella kontakter, och
Konstrådets direktör har valts in i styrgruppen för det internationella nätverket ENPAP (European
Network of Public Art Producers), ett nätverk för konstaktörer som arbetar nyskapande med konst i
offentliga rum.
Jämställdhet
Under en termin praktiserade en student från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet på
Statens konstråd. Praktikuppgiften handlade om att undersöka jämställdhet ur skilda perspektiv,
främst i förhållande till begreppet kvalitet. Med hjälp av inköpsstatistik, och med grund i
styrdokument, analyserades verksamheten. I samtalsform med kansliets personal och konsulter
undersöktes normer, attityder och strukturer. Myndighetens jämställdhetsarbete beskrivs till
övervägande delen i positiva ordalag men rapporten ger också förslag på konkreta förbättringsåtgärder.
Barn och ungdom
Under 2012 färdigställdes den strategiplan för arbetet med barn och unga för tidsperioden 20122014 som Kulturdepartementet begärt. För att integrera ett barn och ungdomsperspektiv i
verksamheten beslutades att satsa på fortsatt samarbete med skolan, samverkan med andra aktörer
som arbetar med barn och unga samt att öka tillgängligheten och inflytandet för barn och unga i de
processer som påverkar konstprojekten.
33 (44)
26 (36)
25 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Miljöer
för barn och unga har länge prioriterats i val av projekt och sedan 2004 har ett aktivt arbete
arbetstid/kön
utförts för att förankra konsten på plats med unga runt om i landet. Workshops och visningar av
konst i offentliga rum har genomförts och föreläsningar om konstens roll anordnats för grupper från
grundskolor och gymnasier. Verktygen för att förankra konsten anpassas efter skilda förutsättningar
och anpassas för varje plats.
I projektet Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har medborgarperspektivet blivit än mer
betydelsefullt för bedömning av resultatet. I de projekt som berör barn och unga har stor vikt lagts
vid att utveckla meningsfullt och aktivt deltagande genom workshops och medinflytandeprocesser.
Statens konstråds roll har varit att medverka och stötta de aktiviteter som stärker de ungas
engagemang i projekten.
RESULTAT
Diagram 4
Konstnärernas fördelning på kön 2010-2012
Konstnärernas fördelning
på kön, skissuppdrag
4
11
0%
100%
FINANSIELL
REDOVISNING
5
75%
75%
11
13
50%
25%
Konstnärernas fördelning på
kön, avsynade konstverk
100%
100%
75%
Konstnärernas fördelning
på kön, kontrakt
7
50%
8
13
2010
2011
Antal män
25%
9
0%
2012
14
10
8
5
2010
2011
50%
6
8
2010
4
2011
2012
25%
0%
Antal kvinnor
Diagram 5
Inköpta konstverk under 2011-2012* fördelade på kön, enligt antal och belopp i tkr
100%
75%
3 427
4 651
235
159
2 934
204
Antal
konstverk
Belopp i tkr
Antal
konstverk
244
50%
25%
0%
2011
9
Antal kvinnor
4 415
Antal män
Belopp i tkr
2012
*2011 var första året detta redovisades
33 (44)
27 (36)
26 (41)
8
2012
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
arbetstid/kön
KVALITETSARBETE
Sedan Statens konstråd tilldelades tillsynsuppdraget 2004 har ett väl fungerande kvalitetsarbete
med fokus på hållbarhet och beständighet i de byggnadsanknutna projekten utvecklats.
Under 2012 har också ett arbete inletts för att stärka den konstnärliga kvaliteten och öka den
interna konstnärliga kompetensen. Detta är nödvändigt för att Konstrådet ska kunna vara ett
kunskapscenter och aktivt driva utvecklingen av samtidskonsten och dess relation till offentliga
rum. Vidare har mångfaldsaspekten under 2012 lyfts som en viktig framtida kvalitetsfråga som ska
utvecklas ytterligare i både projekt och kollektioner. Därutöver har ett arbete inletts för att ta fram
nya strategier för kommunikation och program, vilket är en avgörande faktor för att Konstrådets
verksamheter ska få en bred spridning både i Sverige och internationellt.
Byggnadsanknuten konst
Generellt kan man säga att kvalitetssäkring uppnås inom det konstnärliga och inom det tekniska
arbetet genom val av konstnär samt kompetent och professionell projektledning, både inom det
konstnärliga gestaltningsarbetet och inom byggprocessen. Den kompetens och kunskap som
konstnären representerar och den omfattande kompetens som är representerad vid beslutsmöten
och andra möten kvalitetssäkrar verksamheten i sin helhet. Samrådsmöten i olika former ligger till
grund för verksamheten och verksamhetens resultat. Vid dessa möten finns ett stort antal
kompetenser
representerade
genom
t.ex.
arkitekter,
landskapsarkitekter,
konstnärer,
fastighetsägare, tekniska chefer, byggprojektledare och förvaltare.
FINANSIELL REDOVISNING
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är i hög grad ett processorienterat
utvecklingsuppdrag med fokus på metodutveckling för samverkan och gestaltningsarbeten i ett
tiotal pågående fullskaleprojekt, som skolor, torg, resecentrum, parker, stadslandskap och sjukhus.
I dessa prövas olika samverkansmetoder om gestaltning i reell fysisk planering och byggande.
Kvalitet i detta uppdrag kännetecknas dels av utveckling av samverkansformer mellan olika
yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, konstnärer, antikvarier och andra konsulter samt boende
och andra. Dels av i vilken grad nya och oväntade kreativa och innovativa resultat kan uppnås för
gestaltning av offentliga miljöer inom ramen för plan- och byggprocesser genom samverkan.
Projektet
kvalitetssäkras
av
Statens
konstråd,
Riksantikvarieämbetet,
Boverket
och
Arkitekturmuseet genom löpande uppföljning av projektens samverkansorganisation och
utvärdering av gestaltande resultat i ett brett perspektiv, som innefattar antikvariska, tekniska,
sociala, konstnärliga, arkitektoniska och miljömässiga aspekter. Parallellt utvärderas uppdragets
metodutveckling och fullskaleprojekt av en disputerad följeforskare från Institutionen för
samhällsplanering och miljö, KTH.
Konstkollektioner
2012 påbörjades ett arbete med att ta fram en strategi för att säkerställa att inköp av konst görs
utifrån långsiktiga konstnärliga och ekonomiska överväganden och med hänsyn till de miljöer inom
staten där konstverken ska placeras.
Förmedling
Begreppet kvalitet är inte ett statiskt begrepp utan bygger på kunskap och erfarenhet men präglas
också av det samhälle och den kultur vi lever i. Det är en utmaning att upptäcka kvalitet i det som
ligger utanför det normgivande. I den förmedlande verksamheten finns alltid en mottagande part
vars reaktioner vi måste vara öppna för och möta. Hur det mötet utfaller är också en aspekt på
kvalitetsbegreppet.
Nätverk och samarbeten är ett mycket bra medel för att stärka kompetens och sprida resultat. För
att kvalitetssäkra den förmedlade verksamheten krävs goda relationer med partners och
28
33 (44)
(44)
27 (41)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
målgrupper
för att bedöma utfallet. Ibland kan man använda fokusgrupper för att precisera
arbetstid/kön
arbetssätt. Kommunikationen kring förberedelser och en gemensam målbild är avgörande.
Instrument för att bedöma utfallet är ofta det uppföljande samtalet och gemensam utvärdering av
resultatet för aktiviteten.
Tillsyn
Tillsynsverksamhetens kvalitativa resultat går endast delvis att utläsa genom dess kvantitativa
resultat, vilka för 2012 är mycket goda vad gäller svarsfrekvensen för myndigheternas
inrapportering av utförda årliga inventeringar och polisanmälningar av saknade och stulna verk.
För att förstå tillsynsverksamhetens kvalitativa resultat bör istället den centrala frågan ställas - i
vilken utsträckning lyckas verksamheten motverka att myndigheters och fastighetsägares innehav
av statlig konst drabbas av skador, förluster eller stölder som innebär att höga kulturella och
ekonomiska värden går förlorade? Med utgångspunkt i denna frågeställning har under 2012 flera
strategiska insatser genomförts för att proaktivt kontrollera myndigheternas innehav av konst där
risken för skador eller förluster bedöms vara hög eller där konstverkens kulturella och ekonomiska
värden är höga. Under 2012 har också tillsynsverksamheten aktivt verkat för att myndigheterna
själva ska skaffa sig aktuell kunskap om värdet på sitt konstinnehav genom att anlita förordnade
värderingsmän. Dessutom har en särskild utbildning för konstansvariga på universitet och
högskolor genomförts. Tillsynsverksamheten kommer att vidareutveckla dessa strategier för att
uppnå höga kvalitativa resultat även 2013.
FINANSIELL REDOVISNING
29
33 (44)
(44)
28 (41)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
arbetstid/kön REDOVISNINGAR
SÄRSKILDA
Uppdrag



Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer redovisas i avsnittet Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön.
En Barn och ungdomsstrategi har tagits fram under 2012.
En plan för medverkan i Umeå kulturhuvudstad 2014 har tagits fram i samarbete med olika
aktörer i Umeå. Konstrådet kommer att genomföra ett samverkansprojekt runt Vasaplan i Umeå
2013 och 2014, producera en guide om konstsamlingen på universitetet i samarbete med Umeå
Universitet och förlägga portfoliovisningar till Umeå i samarbete med lokala aktörer.
Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer
Samverkan har varit en betydande del av verksamheten och på ett väsentligt sätt bidragit till
utvecklingen av myndigheten 2012.
Inom den byggnadsanknutna projektverksamheten har en närmare samverkan drivits med
Jernhusen kring Bigert & Bergströms Morgondagens Väder Stockholms Centralstation, med
Utrikesdepartementet, Moderna Museet och Riksantikvarieämbetet kring Ann Edholms ridå till
ECOSOC-salen i FN-huset i New York, med Försvarsmakten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning i
arbetet med att producera ett minnesmonument för veteraner i Stockholm, och med Örebro läns
landsting för två konstgestaltningar till Campus USÖ. Samverkan har i dessa fall bidragit till mer
omfattande projekt och garanterat hög kvalitet och konstnärlig nivå.
FINANSIELL REDOVISNING
Inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (se s. 13) har intensiv
samverkan drivits med myndigheterna Arkitekturmuseet, Boverket och Riksantikvarieämbetet,
samt med KTH (följeforskning), KRO (utbildningsinsatser för konstnärer), LKAB (projektet
Gruvstadsparken) och Marabouparken (projektet PARK LEK). Inom uppdraget drivs 13 projekt i
samverkan med elva kommuner, ett landsting och en privat fastighetsägare. Resultatet av
samverkan är en större samlad kompetens och ökad kunskapsspridning.
FoU-projektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst (se s. 21) har
präglats av en nära samverkan med Skissernas Museum, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs
universitet och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Resultatet av denna
samverkan är en kunskapsutveckling och fokusering på en viktig kulturarvsfråga.
Under året arrangerades programaktiviteter i nära samarbete med Vara kommun, Konstfack och
Marabouparken. Tillsammans med Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland genomfördes
Konstnärsfokus Eskilstuna. Publikationen Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms
universitet producerades tillsammans med Akademiska Hus Stockholm och Stockholms universitet.
Resultatet av samverkan är ökad kunskapsspridning och synlighet för samtida konst i offentliga
miljöer.
Statens konstråds arbetsprocesser bygger i grunden på samarbete med andra myndigheter och
aktörer. Utöver den närmare samverkan som beskrivs ovan har samarbete skett med ett stort
antal fastighetsägare runt om i landet angående byggnadsanknutna konstgestaltningar, med
åtskilliga myndigheter gällande konstkollektioner och med över 200 myndigheter angående
inventeringen av den statliga konsten. Konstrådet ingår också i en rad nätverk och samrådsgrupper.
Ersättning till konstnärer
För utställningar gäller de kontrakt för uppdrag som tecknas med respektive konstnär, i kontrakten
regleras rätten att ställa ut skisspresentationsmaterial. Konstnärer som anlitas av Statens konstråd
30
33 (44)
(44)
29 (41)
STATENS
STATENSKONSTRÅDS
KONSTRÅDSÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING2012
2012
ersätts
med skissarvode för framtagande av skiss, samt med konstnärlig ersättning och ersättning
arbetstid/kön
för eget arbete vid produktionen av den konstnärliga gestaltningen.
Vid programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där
konstnären personligen medverkar utgår särskild ersättning.
Kompetensförsörjning
Genom analys av verksamheten utifrån instruktion och regleringsbrev skapas förutsättningar för
att använda de personella och ekonomiska resurserna på mest effektivt vis. Konstrådet bedömer
att de enskilda medarbetarnas uppfattning om målen för verksamheten är relevanta och att
kompetensförsörjningen är god men att det finns områden där den under de kommande åren bör
stärkas. Inom verksamheten är just nu följande områden mest prioriterade:



Svensk och internationell samtidskonst
Arkitektur och stadsplanering
Kommunikation, marknadsföring, press och media
Stödfunktioner som administration, ekonomi, registratur och it utvecklas kontinuerligt av de
medarbetare som berörs.
Individuell kompetensutveckling hos medarbetare har som främsta syfte att den enskilde
arbetstagaren får möjligheter att utveckla sin kompetens inom områden som är prioriterade i
verksamheten. I samband med utvecklingssamtal diskuteras medarbetarens arbetsuppgifter och de
områden som kan utvecklas och förstärkas.
FINANSIELL REDOVISNING
Gemensam kompetensutveckling i form av deltagande vid föreläsningar och seminarier inom olika
områden främjar möjligheten att ta del av information och diskutera frågor som är av betydelse för
verksamheten. 2012 startade myndigheten ett förnyelsearbete som sker dels i mindre grupper och
dels med hela personalen.
Som liten myndighet eftersträvar Statens konstråd att de anställdas kompetens ska nyttjas så
effektivt som möjligt och avsätter årligen medel för personalens kompetensutveckling. Det bör
dock nämnas att verksamheten, på grund av sin storlek, internt saknar fullständiga resurser inom
områdena IT, juridik, upphandling och personal.
Personalsammansättning
Tabell 24
Åldersstruktur samtliga tillsvidareanställda samt
projektanställda som arbetat med uppdrag 2012
Totalt
Kvinnor
Män
30 – 49
9
5
4
50 -
7
3
4
Totalt
16
8
8
31
33(44)
(44)
30 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Tabell
25
arbetstid/kön
Personalstruktur för tillsvidareanställd personal 2012
Män
Kvinnor
Totalt
Personalförändring
Antal
Procent
Antal
Procent
Ledningskompetens
2
67 %
1
33 %
3
Kärnkompetens
3
60 %
2
40 %
5
Stödkompetens
1
25 %
3
75 %
4
2
Totalt
6
12
3
6
Börjar
Slutar
1
1
1
Ledningskompetens – personal med arbetsledande funktion.
Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds verksamhetsområde.
Stödkompetens – personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens.
Projektledning
Statens konstråd upphandlar projektledare för en tidsperiod mellan två till fyra år. 2012 har sex
projektledare, två män och fyra kvinnor, varit anlitade med placering i Göteborg, Stockholm, Umeå
och Hörby. Under året avslutade en projektledare sitt uppdrag och en ny projektledare
upphandlades.
FINANSIELL REDOVISNING
För att genomföra sammanställningar av konstkollektioner till statliga myndigheter anlitar Statens
konstråd tio upphandlade konsulter, fem män och fem kvinnor. Under året avslutade en konstkonsult sitt arbete.
Sjukfrånvaro 2012
Sjukfrånvaron på Statens konstråd är jämfört med den statliga sektorn i stort låg. Under 2012 har
den totala sjukfrånvaron för kvinnor varit 0,4% och 0,8% för män, ingen medarbetare har varit
långtidssjukskriven. Statens konstråd stimulerar till friskvård genom ett friskvårdsbidrag och
genom en friskvårdstimme i veckan.
Tabell 26
Sjukfrånvaro av total arbetstid (28 235 timmar)
Män
Åldersintervall
Antal
män
Kvinnor
Sjukfrånvaro
Antal
timmar
% total
arbetstid
Antal
kvinnor
Sjukfrånvaro
Antal
timmar
% total
arbetstid
Sjukfrånvaro
av total
arbetstid/
åldersintervall
30 – 49
4
8
0,1 %
5
0
0%
0,0 %
50 år -
4
112
1,8 %
3
56
1,1 %
1,5 %
0,4 %
0,6 %
Sjukfrånvaro
av total
0,8 %
32 (44)
33 (44)
31 (41)
Katharina Grosse, Blue Orange, 2012.
Skulptural helhetsgestaltning, Vara station.
Installation, Simon Starlings Loft Lift, 2012.
H+ i Helsingborg.
Oskar Aglert, Totem, 2012.
Installation av skulptural gestaltning vid Ädnamvaaraleden.
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
arbetstid/kön
FINANSIELL REDOVISNING
FINANSIELL REDOVISNING
33 (44)
33 (44)
32 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
RESULTATRÄKNING
arbetstid/kön
2012-01-01
2011-01-01
Not
2012-12-31
2011-12-31
Intäkter av anslag
1
38 855
34 767
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
3 784
874
Intäkter av bidrag
3
936
580
Finansiella intäkter
4
11
18
43 586
36 239
-9 776
-8 276
-2 364
-2 483
(belopp i tkr)
Verksamhetens intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
5
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
6
-31 234
-25 224
Finansiella kostnader
7
-7
-12
-205
-244
-43 586
-36 239
0
0
0
0
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
FINANSIELL REDOVISNING
Årets kapitalförändring
33 (44)
3334
(41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
BALANSRÄKNING
(belopp i tkr)
Not
2012-12-31
2011-12-31
92
79
TILLGÅNGAR
Balanserade utgifter i forskning och utveckling
Rättigheter och andra immateriella tillgångar
Summa
6
9
98
88
5 351
3 844
Materiella anläggningstillgångar
Inköpt konst i lager
Förbättringsutgifter på annans fastighet
46
80
251
317
5 648
4 241
Kundfordringar
1 300
0
Fordringar hos andra myndigheter
3 953
1 921
Summa
5 253
1 921
FINANSIELL REDOVISNING
Övriga upplupna intäkter
4
663
578
Summa
9
667
582
10
5 603
6 809
779
858
779
858
18 048
14 499
5 351
3 844
12
5 351
3 844
13
395
482
317
273
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
8
Summa
Fordringar
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
4
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Summa
11
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
Summa
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
14
11 193
8 395
Övriga skulder
15
161
698
12 066
9 848
Upplupna kostnader
631
807
Summa
631
807
18 048
14 499
Summa
Periodavgränsningsposter
SUMMA SKULDER OCH KAPITAL
33 (44)
35
34 (41)
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
ANSLAGSREDOVISNING
(belopp i tkr)
ANSLAG
Indragning Totalt
Utgifter
Utg över-
Nomenklatur
Ing. över-
Årets
(inkl benämning)
förings-
tilldelning
disp.
förings-
belopp
enligt
belopp
belopp
regleringsbrev
Utgiftsområde 17
17 4: 1
Ramanslag
-16
7 855
7 839
7 918
-79
369
33 100
33 469
34 368
-899
42 286
-978
Statens konstråd,
förvaltningskostnader
17 4: 2
Ramanslag
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
FINANSIELL REDOVISNING
353
Summa anslag
40 955
0
41 308
BEMYNDIGANDEN
Anslag
17 4: 2
Tilldelad
Ingående
ram
åtaganden åtaganden
10 000
5 309
Utestående Utestående åtaganden
3 503
2013
2014
2 886
617
Villkor anslag
Högst 5 500 av anslaget får användas till lokalkostnader och löner.
2012
17 4: 2
Lokal- och lönekostnader
33 (44)
35 (41)
36
4 974
2015
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
SAMMANSTÄLLNING
ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
arbetstid/kön
(belopp i tkr)
2012-01-01 2011-01-01 2010-01-01 2009-01-01
2008-01-01
2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31
2008-12-31
Låneram
Beviljad låneram
1 200
1 200
1 200
1 200
1 200
Utnyttjad låneram
395
482
483
725
927
Kvar av låneramen
805
718
717
475
273
827
827
827
827
827
0
0
446
1 075
891
11
18
2
5
8
7
12
4
6
62
0
0
1 000
1 000
1 000
Avgiftsintäkter som disponeras
3 784
874
821
597
1 115
Totala avgiftsintäkter
3 784
874
821
597
1 115
234
234
235
227
744
79
16
159
181
367
Beviljad anslagskredit 17 4:2
993
993
993
993
993
Utnyttjad anslagskredit 17 4:2
898
0
0
0
310
Utgående reservationer
0
0
0
0
0
Anslagssparande
0
375
1 003
0
0
Framtida åtaganden
0
0
0
0
0
Kontokrediter hos RGK
Räntekontokredit
Max utnyttjad under året
1)
Räntor avseende räntekonto i RGK
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Beräknad belopp enligt regleringsbrev 2)
Anslagskredit
FINANSIELL REDOVISNING
Beviljad anslagskredit 17 4:1
Utnyttjad anslagskredit 17 4: 1
Anslag m m
Totalt gjorda åtaganden
Tilldelade bemyndiganden
3 503
5 309
8 198
5 117
6 439
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
14
13
13
13
12
Årsarbetskrafter och anställda m m
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
14
13
13
13
12
3 098
2 767
2 659
2 636
3 081
Årets kapitalförändring
0
0
0
0
173
Balanserad kapitalförändring
0
0
0
-756
-929
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
1)
För åren 2008-09 beror
överskridandena på ett
programmeringsfel i Contempus
2)
Ingen uppgift i regleringsbrevet 2011, 2012
33 (44)
36 (41)
37
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
OCH NOTER
arbetstid/kön
(belopp i tkr)
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. Konstrådets redovisning följer god redovisningssed enligt 5 §
Förordning om myndigheters årsredovisning samt 6§ Bokföringsförordningen (2000:606).
Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2012 avslutas 2013-01-04 (den s k brytdagen,
därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost).
Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter.
per 2012-12-31.
Värderingsprinciper - omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Värderingsprinciper - anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om
FINANSIELL REDOVISNING
minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
Fr o m 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 20 tkr
(fram tlll 2010, 10 tkr) som anläggningstillgång. Från 2011 har anskaffningsvärdena för samtliga
anläggningstillgångar ändrats till 20 tkr. Kostnader under 20 tkr per konstverk redovisas i
resultaträkningen. Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Datorer
5 år
Immateriella tillgångar
5 år
Övriga inventarier
Värderingsprinciper - skulder
Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat
anges i not.
Insynsråd
(andra råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil)
Namn
Ledamot perioden
Ledamot
Magdalena Malm
120101-1208143
120101-120814
Mie Svennberg
120101-1212316
120101-121231
6
Svante Torell
120101-121231
120101-1212316
6
120101-1212314
120101-121231
4
Besqab (ledamot)
City i Samverkan (ledamot)
Furuhöjden (ordf)
Måns Wrange
Ledande befattningshavare
Ersättning (tkr)
Ersättning (tkr)
3
Mikael Adsenius
120101-120814512
120101-120814
512
Magdalena Malm
120815-121231
120815-121231324
324
33 (44)
37 (41)
38
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Noter
arbetstid/kön
(belopp i tkr)
Resultaträkningen
Not 1 Intäkter av anslag
2012
2011
Intäkter av anslag
38 855
34 767
Summa
38 855
34 767
3 393
38
5 531
45
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2012
2011
Fakturerade kostnader
3 130
355
Skillnad mot anslagsredovisning förklaras genom:
- Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR
- Minskning av semestelöneskuld som ej belastat anslag
(intjänad före 2009)
Forskningsuppdrag
500
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt 4§
154
Avgiftsförordningen
Summa
FINANSIELL REDOVISNING
3 784
519
874
Fakturerade kostnader avser i huvudsak samfinansiering
av externa parter i projekt.
Not 3 Intäkter av bidrag
2012
Boverket
2011
250
Riksantikvariatsämbetet (RAÄ)
936
330
Summa
936
580
2012
2011
7
14
Not 4 Finansiella intäkter
Finansiella intäkter:
- Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret
- Övriga finansiella intäkter statliga
4
4
11
18
Not 5 Kostnader för personal
2012
2011
Lön
5 184
5 149
714
330
Summa
Lön, Förvaltning av byggnadsanknuten konst( Bidrag RAÄ)
SPV, engångspremie
1 026
Övrigt
2 851
2 797
Summa
9 775
8 276
Kostnader för projektledare/konsulter med F-skattsedel ingår i
Övriga driftkostnader. Statens konstråd får för år 2012 använda
högst 5 500 tkr av anslaget 17:4 2 till administrativa kostnader
(lokalkostnader och anställdas löner) enligt regleringsbrevet.
33 (44)
38 (41)
39
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Not
6 Övriga driftkostnader
2012
2011
Övriga driftkostnader
7 493
8 723
500
250
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (KTH)
Utbetalning till konstnärer och samarbetspartners
13 926
9 556
Projektledare/konsulter avseende konstnärlig gestaltning
5 530
5 028
Inköpt konst under 20 tkr
3 785
1 667
31 234
25 224
2012
2011
- Ränta på lån i Riksgäldskontoret
7
12
Summa
7
12
2012
2011
1 558
1 478
-20
-25
-1 470
-1 445
98
88
Ingående anskaffningsvärde (+)
3 843
2 764
Årets anskaffningar (+)
3 394
5 531
-1 886
-4 452
5 351
3 843
536
481
Summa
Not 7 Finansiella kostnader
Finansiella kostnader:
Balansräkningen
Not 8 Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde (+)
FINANSIELL REDOVISNING30
Årets anskaffningar (+)
Årets avskrivningar (-)
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Utgående bokfört värde (=)
80
Inköpt konst i lager
Årets uttag (-)
Utgående bokfört värde (=)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde (+)
Årets anskaffningar (+)
Årets avskrivningar (-)
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Utgående bokfört värde (=)
0
55
-34
-34
-457
-423
45
79
1 909
2 103
Materiella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde (+)
Årets anskaffningar (+)
Årets utrangering (-)
UB anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
Årets avskrivningar (-)
Årets ackumulerade utrangeringar (+)
UB ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde (=)
Utgående bokfört värde totalt
33 (44)
39 (41)
40
86
110
-198
-304
1 797
1 909
-1 591
-1 711
-152
-184
198
304
-1 545
-1 591
252
318
5 746
4 328
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
arbetstid/kön
Not
9 Periodavgränsningsposter
2012
2011
- Förutbetalda hyreskostnader
545
550
- Övriga förutbetalda kostnader
118
28
Summa
663
578
- Övriga förutbetalda kostnader
4
4
Summa
4
4
667
582
2012
2011
Ingående balans
72 379
39 648
Redovisat mot anslag
Fordringar avseende anslag i icke
räntebärande flöde
34 368
32 731
106 747
72 379
Förutbetalda kostnader:
Övriga upplupna intäkter:
Summa periodavgränsningsposter
Not 10 Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
FINANSIELL REDOVISNING
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
15
193
7 919
7 610
-7 852
-7 788
82
15
Semesterlöneskuld, ej avräknat mot anslag
164
209
Förändring semesterlöneskuld 20081231
Fordringar avseende semesterlöneskuld
som inte har redovisats mot anslag
-38
-45
126
164
-65 749
-35 481
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Fordringar avseende anslag i räntebärande
flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som
inte har redovisats mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens
centralkonto i Riksbanken
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
Saldo
Övriga skulder på statens centralkonto i
Riksbanken
Summa Avräkning med statsverket
33 (44)
40 (41)
41
9 816
7 408
-45 419
-37 676
-101 352
-65 749
-101 352
-65 749
5 603
6 809
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012
Not
11 Behållning räntekonto i Riksgäldkontoret
arbetstid/kön
2012
2011
Anslagsmedel
779
858
Summa behållning på räntekonto
779
858
2012
2011
Ingående anskaffningsvärde (+)
3 843
2 765
Årets anskaffningar (+)
3 394
5 530
-1 886
-4 452
Summa statskapital
5 351
3 843
Not 13 Lån i Riksgäldskontoret
2012
2011
FINANSIELL REDOVISNING
1 200
1 200
Ingående balans
482
483
Under året nyupptagna lån
116
245
-203
-246
395
482
Not 14 Leverantörsskulder
2012
2011
Fakturerat från kontraktbundna konstnärer/samarbetspartners
4 159
3 444
Övrigt
7 034
4 951
11 193
8 395
2012
2011
161
125
0
573
161
698
Den viktigaste faktorn som påverkar myndighetens saldoutveckling
är flödet av utbetalningar som avser löpande förvaltningskostnader,
huvudsakligen i form av löne- och lokalkostnader.
Till detta tillkommer inbetalningar av anslagsmedel.
Not 12 Statskapital
Inköpt konst
Årets uttag (-)
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
Årets amorteringar
Utgående balans (=)
Summa
Not 15 Övriga skulder
Preliminärskatt
Övrigt
Summa
33 (44)
41 (41)
42
Omslag/framsida
happyspace (Boel Hellman och Markus Aerni), modell av Lysmasken.
Lysmasken markerar gränsen till gruvområdet vid Gruvstadsparken i Kiruna.
© happyspace, foto: Anders Alm.
Omslag/baksida
Park lek på Marabouparken. Kerstin Bergendal samtalar med bl.a. boende
i Hallonbergen och Ör vid modellen av stadsdelarna, den 7 september 2012.
© Foto: Jean-Baptiste Béranger.
Uppslag, från vänster
© Katharina Grosse/BUS 2012, foto: Carolina Jonsson.
© Simon Starling, foto: Uffe Holm.
© Oskar Aglert/BUS 2012, foto: Katja Aglert.
Statens konstråd
Box 45 134
104 30 Stockholm
Hälsingegatan 45
08 440 12 80
www.statenskonstrad.se