1. No category

Miljökonsult AB
Uppdrag
Datum
Kristianstadsmejeriet
2013-08-29
PM
Skriftliga uppgifter inför samråd
ERAN Miljökonsult AB
Erik Ander
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult AB
Tel 046-29 36 20
Tfx 046-29 36 20
Mob 070-57 28 433
Assessorsvägen 6
237 31 BJÄRRED
E-mail: [email protected]
Org nr 556629-2685
1(18)
Administrativa uppgifter
Sökande
Kristianstads Mejeri AB (556026-5133)
Box 103
291 22 Kristianstad
Anläggningsnamn
Kristianstadsmejeriet
Anläggningsnummer
1290-107
Fastighetsbeteckning
Kristianstad Näsbyholm 1
Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordning (2013:251)
5 kap. 19 §. 15.170 - Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av
mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde.
Saken
Skriftligt underlag inför samråd med anledning av ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad
verksamhet vid Kristianstadsmejeriet.
Bakgrund
Kristianstads Mejeri AB (nedan kallat ”Bolaget”) är ett helägt dotterbolag till Skånemejerier AB.
Bolagets anläggning (”Kristianstadsmejeriet”) är belägen inom Näsbyområdet på fastigheten
Näsbyholm 1 inom norra delen av Kristianstad tätort. På Kristianstadmejeriet tillverkas idag hårdost.
Bolagets tillstånd tillåter en årlig produktion om 18 800 ton hårdost. Anläggningen har nyligen fått
tillåtelse att installera en mjölkbehandlingsanläggning för tillverkning av kondensmjölk. Mot
bakgrund av planerad ökning av produktionen vid Kristianstadsmejeriet både vad avser
produkttyper och produktionsmängder har Bolaget upprättat detta underlag för samråd.
Underlag för samråd
Förevarande underlag för samråd inför en kommande ansökan om tillstånd till utökad produktion vid
Kristianstadsmejeriet innefattar en sammanställning av gällande tillstånd för verksamheten,
beskrivning av verksamheten, dess lokalisering, omfattning och utformning och de ändringar som
Bolaget planerar samt en övergripande beskrivning av förväntade konsekvenser till följd av de
ändringar som planeras.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
2(18)
Gällande tillstånd och anmälningsärenden
Tillstånd till miljöfarlig verksamhet
För verksamheten gäller beslut om tillstånd till miljöfarlig verksamhet meddelat av
Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län (”Länsstyrelsen”) daterat 2005-03-17 (Dnr
551-53 232-03). Tillståndsdelen i detta grundtillstånd är formulerat enligt följande:
”Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län ger Skånemejerier ekonomisk förening,
nedan kallat föreningen, tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet på
fastigheten Näsbyholm 1 i Kristianstad kommun att framställa ostprodukter till en total mängd av
högst 18 800 ton per år”.
2006-03-30 meddelade Länsstyrelsen i beslut ändringar i villkoret för utsläpp av avloppsvatten
(villkor 2) (Dnr 551-45 833-05).
2008-02-28 meddelade Länsstyrelsen i beslut ett nytt villkor avseende etanolanvändning (villkor 9). I
samma beslut upphävdes utredningsvillkoren U1 och U2 avseende etanolutsläpp respektive
avloppsvatten (Dnr 551-66 90-07).
2009-07-08 lämnade bolaget in en ansökan om ändring av villkor 9 med yrkande om att öka
användningen av etanol från 30 ton per år till 100 ton per år räknat som 100 % etanol. Efter ett
flertal undersökningar och kompletteringar avvisades ärendet av Länsstyrelsen med motiveringen
att de senast begärda kompletteringarna inte kommit in i tid. En ny ansökan om villkorsändring med
samma yrkande och som inkluderade de tidigare begärda kompletteringarna skickades in till
Länsstyrelsen i juni 2012 (Dnr 551-12998-2012). Yrkandet har därefter justerats i så måtto att
bolaget yrkar att få använda en viss mängd etanol (kg) per ton producerad ost. Länsstyrelsen
avslog i beslut 2013-05-30 bolagets ansökan om ändring av villkor 9 med motiveringen att
Länsstyrelsen är förhindrad att besluta om en ändring av villkoret som skulle innebära att bolaget
åläggs att installera reningsutrustning mot sin vilja. Bolaget anser bl.a. med stöd av Mark- och
miljödomstolens vid Växjö tingsrätt dom i mål nr M 4475-12 att det är felaktigt att den yrkade
villkorsändringen avslås med motiveringen att bolaget inte har för avsikt att installera utrustning för
avskiljning av etanol. Bolaget har därför överklagat Länsstyrelsens beslut till Mark- och
miljödomstolen i skrift daterad 2013-06-24. Frågan om utformningen av villkor 9 är sålunda alltjämt
under prövning.
Anmälningsärenden
Beslut meddelade av Kristianstads kommun, miljö- och hälsoskyddskontoret (”Tillsynsmyndigheten”) i kronologisk ordning.
2006-04-19 och 2006-07-10. Tillsynsmyndigheten meddelar att bolagets anmälan avseende ändrad
hantering av vassle och vassleprotein samt flyttning av mjölkbehandlingen inte föranleder någon
ytterligare åtgärd från myndighetens sida.
2010-03-26. Tillsynsmyndigheten meddelar att bolagets anmälan avseende tillverkning av
konsumtionsmjölkprodukter inte föranleder någon ytterligare åtgärd från nämndens sida.
2013-04-25. Tillsynsmyndigheten meddelar att den av bolaget anmälda ändringen att installera en
mjölkbehandlingsanläggning för tillverkning av kondensmjölk kan ske inom ramen för befintligt
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
3(18)
tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Tillsynsmyndigheten föreskriver i beslutet vissa försiktighetsmått
att gälla vid utsläpp till dagvatten.
Utöver nämnda anmälningsärenden har Bolaget i skrivelse av den 23 juli 2013 till
Tilllsynsmyndigheten anmält ändring av verksamheten innefattande anläggande och drift av
produktionslinje för ostcreme. Den planerade ändringen omfattar en framtida produktion av
ostcreme om cirka 400 ton per år.
Beskrivning av verksamheten och planerade ändringar
Produktion och produktionsnivåer
Vid Kristianstadsmejeriet tillverkas idag hårdost. Dessutom vidare arbetas den vid ystningen
erhållna vasslen vid mejeriet till vassleprotein och fodervassle.
För närvarande invägs cirka 170 000 ton mjölk per år, varav drygt 140 000 ton används för
tillverkning av cirka 15 000 ton ost. Som ovan framgått har Bolaget tillstånd till en ostproduktion om
18 800 ton ost per år. Den enligt gällande tillstånd tillåtna ostproduktionen motsvarar en
mjölkinvägning om cirka 220 000 ton per år, varav ca 180 000 ton av dessa skulle åtgå till att
tillverka 18 800 ton ost.
Bolaget ser ett framtida behov av att öka produktionen vid Kristianstadsmejeriet och planerar därför
att ansöka om ett nytt tillstånd till miljöfarlig verksamhet med tillåten högsta mjölkinvägning av cirka
820 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Efter tillståndsgivning avser Bolaget att succesivt
öka produktionen i såväl befintliga som eventuella nytillkommande lokaler på mejeriområdet.
En mjölkinvägning om cirka 820 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde motsvarar en invägning
om cirka 300 000 ton mjölk per år.
300 000 ton invägd mjölk per år förväntas användas till produktion av mejeriprodukter enligt
följande:
Hårdost
Kondensmjölk
Smör
Ostcreme
cirka 22 000 ton (motsvarande en årlig mjölkinvägning om cirka 220 000 ton)
cirka 15 000 ton
cirka 5 000 ton
cirka
400 ton
Vidare kommer även andra mejeriprodukter såsom vassleprodukter, grädde, skummjölk m.m. att
produceras inom ramen för den yrkade mängden invägd mjölk och genom de biprodukter som
uppkommer i osttillverkningen. Mängden övriga mejeriprodukter kommer att variera beroende på
vilken färdigprodukt (t.ex. kondensmjölk eller smör) som bolaget fokuserar på att producera vid var
given tidpunkt.
Tillverkning – processchema
Produktionen är uppdelad i avdelningar enligt följande:

Mjölkmottagning

Mjölkbehandling för ost samt för konsumtionsmjölk

Ysteri

Vasslebehandling

Färskostlager

Mognadslager

Förpackning av konsumtionsmjölk
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
4(18)
Tillverkningsprocesserna kan beskrivas översiktligt med nedanstående processchema:
Som ovan framgått har Bolaget nyligen fått tillåtelse att installera en mjölkbehandlingsanläggning för
tillverkning av kondensmjölk. Denna behandlingsanläggning kommer att bestå av en indunstningsanläggning vilken dels kommer att omfatta en linje för indunstning av skummjölk till kondensmjölk,
dels en linje för förtjockning av vasslepermeat. Dessa linjer framgår inte av schemat ovan. Schemat
innefattar inte heller den planerade smörtilverkningen.
Anläggningsförändringar
Den planerade ändringen av verksamheten kommer att innebära följande anläggningsförändringar:
För att klara den framtida produktionsmängden av ost på 22 000 ton ost per år kommer
investeringar i ny utrustning att krävas. Den utökade anläggningen för osttillverkning bedöms kunna
inrymmas i de utrymmen som idag är avsatta för tillverkning. Även vasslebehandlingsutrustningarna
kommer att behöva byggas ut, liksom gräddbehandlingslinjen, men även dessa bedöms kunna
inrymmas i befintliga lokaler.
Investeringar i samt utbyggnader av tillverkningslokaler kommer att krävas för att smörtillverkning
ska kunna ske vid Kristianstadsmejeriet – se layouten nedan.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
5(18)
Ny utrustning för att producera kondensmjölk resp. smör kommer att krävas. Den förstnämnda
kommer att placeras norr om byggnad 1 – se layouten nedan (pågår 2013-2014).
Den tillkommande produktionslinjen för ostcreme kommer att placeras i befintlig lokal där det
tidigare förpackades konsumtionsmjölk. Se layout nedan.
Framtidens produktionsschema för osttillverkningen och för de biprodukter som produceras vid
osttillverkningen kommer i stort att se ut som dagens.
För de nya produkterna kommer helt nya produktionslinjer att introduceras och produktionsschema
för dessa kommer att tas fram när tillverkningen introduceras vid Kristianstadmejeriet. Det är inte
säkert att dessa kopplas till osttillverkningens processteg.
Vad avser antalet diskcentraler kommer det troligtvis även i framtiden fortsatt vara tre stycken till
antalet – möjligen tillkommer ytterligare separata diskcentraler för kondensmjölk respektive smör.
Lokalisering och planförhållanden
Kristianstadmejeriet är beläget i norra Kristianstad på fastigheten Näsbyholm 1 i Kristianstad
kommun, se karta och flygfoton nedan.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
6(18)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
7(18)
Den närmaste omgivningen utgörs av järnvägsområde i söder, andra industrifastigheter i öster och i
väster utgörs de närmaste fastigheterna av Allöverket och P6:s nedlagda övningsområde.
Områdena närmast norr om mejeriet utgörs av park- och gatumark.
Närmaste bostadshus ligger ca 100 meter norr om mejeriet (villabebyggelse).
Kristianstad kommuns fördjupade översiktsplan för Kristianstad stad från 9 juni 2009 täcker
Näsbyholm 1 och närliggande fastigheter. I denna fördjupade översiktsplan finns två kartor - dels en
markanvändningskarta och dels en hänsynskarta. Utdrag ur båda visas nedan, med mejeriets
anläggningsområde markerat.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
8(18)
Som framgår av kartorna är fastigheten där mejeriet är beläget avsedd för verksamheter och det
finns inget område för särskild hänsyn i närområdet som kan påverkas i hänsynsavseendet av
mejeriets verksamhet. Dock är angränsande väg i väster även angiven som rekreationsstråk.
Mejeriets tillverkningsbyggnader är placerade i den östra delen av fastigheten, vilket minimerar de
eventuella störningar som skulle kunna påverka användare av rekreationsstråket.
Med utgångspunkt från gällande planer kan det konstateras att några förändringar i den framtida
markanvändningen i mejeriets närområde ej är aktuella.
Fastigheten Näsbyholm 1 ligger inom detaljplanelagt område och enligt gällande detaljplan från
1995-07-22 är området avsett för industriändamål. Även de närmaste fastigheterna i öster, söder
och väster är också framför allt avsedda för industriändamål, men på angränsande fastighet i söder
finns även områden i detaljplanen anvisade för planteringar. För denna del finns en nyare detaljplan
från 2004-07-27.
Kemiska produkter
Kristianstadmejeriet hanterar inte i stor skala sådana kemiska produkter som betraktas som särskilt
farliga för människors hälsa eller miljön. För att så långt möjligt begränsa påverkan från de
kemikalier som används hanteras dessa på ett sådant sätt att risken för spill och läckage minimeras
genom anordningar som invallningar, överfyllnadslarm o.s.v.
Huvuddelen av kemikalierna utgörs av alkaliska och sura disk- och rengöringsmedel samt
desinfektionsmedel. Därutöver finns ett antal underhållskemikalier, typ smörjoljor och liknande, som
används i små mängder vid anläggningen.
De mängdmässigt största förbrukningsposterna av kemikalier 2012 redovisas i nedanstående tabell:
Som framgår av tabellen används de flesta av kemikalierna med störst förbrukningsmängd till
diskning.
Etanolen som används för desinfektion av all hårdost som produceras, transporteras till mejeriet i
1000-liters stålcontainrar, vilka även används som doseringsbehållare. Dessa fristående containrar
förvaras i ett låst, EX-klassat utrymme.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
9(18)
Förbrukad mängd etanol vid dagens produktion är, som framgår av nedanstående tabell cirka 55
ton/år (räknat som 100 % etanol).
Förbrukad etanol
(omräknad till 100 % etanol)
Producerad mängd ost
2008
2009
2010
2011
2012
ton/år
50
50
65
70
55
ton/år
11 000
10 000
14 000
15 000
15 000
Kemikaliehanteringen vid anläggningen följer de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken samt
rutiner upprättade inom ramen för verksamhetssystemet (BRC utgåva 6 och ISO 14001:2004).
Antalet kemikalieleverantörer är begränsat genom att det finns centrala avtal för hela Skånemejerier-koncernen. Val av kemikalier, t.ex. i anslutning till disksystem, väljs och byts ut efterhand
till förväntade bättre system i nära samarbete med aktuella leverantörer. Vid inköp av nya
kemikalier/produkter görs en bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt av Bolagets lokala kemråd. Vid
kemrådets träffar sker även en kemikalierond för kontroll av lagring och hantering av kemikalier och
oljor.
Vid inköp av nya kemikalier/produkter görs en bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt av
Skånemejeriers miljösamordnare tillsammans med personal från berörd anläggning och
leverantören.
Nedan redovisas en plan över anläggningen med kemikalieplatser utpekade.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
10(18)
Den framtida ökade produktionsnivån medför en viss ökning av kemikalieförbrukningen (cirka 25 %
vad avser rengörings- och produktionskemikalier) i jämförelse med beräknad kemikalieåtgång vid
nu tillståndsgiven produktion. Den planerade ändringen kan innebära att nya kemiska produkter kan
komma att introduceras.
Beträffande etanol har Bolaget i pågående mål yrkat på en villkorsändring som tillåter att maximalt
4,35 kg etanol (räknat som 100 % etanol) får användas per ton producerad ost. Vid en framtida
produktionsnivå om 22 000 ton ost motsvarar yrkandet en maximal etanolanvändning om cirka
96 ton per år. Bolaget vidtar kontinuerligt åtgärder för att minska mängden etanol som används. Till
exempel reducerades användningen med drygt 20 procent (från 70 till 55 ton) år 2012 jämfört med
2011 trots en likvärdig mängd producerad ost.
Mediaförsörjning
Vatten
Vattenförsörjningen vid Kristianstadsmejeriet sker dels från egen grundvattentäkt, dels från det
kommunala renvattennätet. Vattenförbrukningen uppgår för närvarande till cirka 350 000 m3 per år,
varav cirka 80 % kommer från den egna vattentäkten. En ny vattendom som tillåter Bolaget att ta ut
1800 m3 grundvatten per dygn från egna brunnar vann laga kraft i maj 2013.
Renvatten utnyttjas för i huvudsak följande ändamål:









Sanitära installationer
Diskning
Rengöring av maskiner, fordon och lokaler
Pumpspädvatten och tätningsvatten
Kylvattenpåfyllning
Matarvatten, pannor
Påfyllning av hetvattensystem
Processvatten till ostprodukter
Bansmörjning
Ytterst styrs vattenförbrukningen av de hygieniska kraven med hänsyn till att det är fråga om en
livsmedelsproduktion. Möjligheterna till vattenbesparande åtgärder genom hushållningsåtgärder är
därför begränsade. Återvinning sker i möjligaste mån, t.ex. genom att kondensatvatten återförs som
matarvatten till panncentralen. Kontinuerligt arbete pågår också med trimning av diskcentralerna.
Förbrukningen och nyckeltalen följs upp som en del i egenkontrollen vid mejeriet.
Vid den idag tillståndsgivna produktionen bedöms vattenförbrukningen komma att uppgå till cirka
400 000 - 450 000 m3 per år. Vid en framtida utökad produktion bedöms vattenförbrukningen
komma att öka till cirka 600 000 m3/år. Ett av skälen till att vattenförbrukningen ökar är att den
planerade ändringen innebär tillverkning i fler och i nya produktionslinjer, vilket i sin tur innebär att
fler utrustningar måste diskas.
Möjligheter till vattenbesparande åtgärder kommer alltjämt tillvaratas när så är möjligt.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
11(18)
Energi
Vid Kristianstadsmejeriet används el, ånga och olja (Wide Range Distillate, WRD) dels i
produktionsprocesserna, dels för uppvärmning av lokaler.
Sedan början på 2010 förses Kristianstadsmejeriet med ånga från det närliggande kommunala
flisvärmeverket Allöverket. I dag använder Bolaget olja enbart som reservkraft för egen
ångproduktion om ångleveranserna från Allöverket skulle utebli. I mejeriets panncentral finns en
oljepanna för produktion av ånga. I förekommande fall avleds rökgaser från panncentralen i en 18
meter hög skorsten försedd med två rökrör.
Energiförbrukningen med avseende på el, ånga respektive olja uppgick 2012 till cirka 18 600 MWh,
17 900 MWh respektive 1700 MWh per år, motsvarande en total mängd om cirka 38 000 MWh.
Energiförbrukningen kommer att öka med utökad produktion, dock inte proportionellt eftersom en
del av energiförbrukningen avser lokaluppvärmning, vilken i huvudsak är beroende av
vädersituationen. Den idag tillståndsgivna produktionen på 18 800 ton ost/år förväntas kräva cirka
25 000 MWh/år i elförbrukning, d.v.s. en ökning jämfört med dagens förhållande motsvarande cirka
6 000 MWh/år. För process och uppvärmningen bedöms förbrukningen öka från dagens ca 18 000
MWh/år till drygt 20 000 MWh/år. Detta ger ett totalt energibehov på ca 45 000 MWh/år vid den idag
tillståndgivna produktionen.
Den framtida processen och uppvärmningen förväntas kräva en ångförbrukning om 30 000 – 40 000
MWh/år. Då den utökade verksamheten kommer att kräva vissa utbyggnader av nya lokaler inom
produktionsområdet, bedöms uppvärmningsenergibehovet öka något i framtiden. Elförbrukningen
för framtida maskiner, ventilation mm uppskattas till ca 30 000-35 000 MWh/år. Detta ger ett totalt
energibehov på drygt 60 000 MWh/år vid den framtida produktionen.
När
2012
Max tillstånd
Framtid ca 5-7 år
Elförbrukning (MWh)
19
25
30-35
Ånga (MWh)
18
20
30-40
Olja (MWh)
<2
<2
<2
Kontinuerliga energibesparingsåtgärder kommer fortsatt att finnas med i Bolagets planerings- och
produktionsarbete.
Oljepannan kommer att behållas som reservkraft att användas vid behov.
Utsläpp till vatten
Ledningsnät
Inom anläggningen finns tre separata ledningssystem – ett för processavloppsvatten (PV), ett för
sanitärt avloppsvatten (SV) samt ett för dagvatten (DV).
Det sanitära avloppsvattnet leds till kommunens spillvattennät.
Dagvattnet från fabriksområdet avleds till kommunens dagvattennät.
Även processavloppsvattnet avleds till kommunens spillvattennät, varav delar av det
(diskreturvatten från diskcentralerna) först genomgår utjämning i två stycken tankar. Det samlade
processavloppsvattnet från mejeriet passerar en mät- och provtagningsstation före anslutningen till
det kommunala systemet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
12(18)
Avskiljningsanordningar för processavloppsvatten, dagvatten och spillvatten finns vid anläggningen i
följande utsträckning:

2 st bensin- och oljeavskiljare

3 st bensin- och oljeavskiljare

1 st fett- och oljeavskiljare

1 st fettavskiljare
Processavloppsvatten uppkommer i princip i alla tillverkningssteg inom mejeriet. Huvuddelen
(föroreningsmässigt) erhålls via diskningen av de olika diskobjekten (rörledningar, tankar,
utrustningar etc.). Härutöver uppkommer processavloppsvatten i samband med städningen av
lokalerna och yttre rengöring.
Vasslevattnet, ca 200 m3/d, som uppkommer när vasslen koncentreras i WPC-anläggningen går
idag ut som processavloppsvatten.
Utsläppsförhållanden
Prov för att bestämma utsläppen till det kommunala spillvattennätet från mejeriverksamheten (det
sanitära avloppsvattnet undantaget) sker på det totala processavloppsvattnet vid mät- och
provtagningsstationen placerad efter utjämningstankarna.
Flödesproportionella dygnsprov tas ut och blandas till ett veckoprov tolv gånger per år.
Beräknade årsmedelvärden för 2008-2012 från provtagningen på processavloppsvattnet framgår av
nedanstående sammanställning.
Parameter
Årsmedelvärden (utifrån
veckomedelvärdena)
Årsmedianvärden (utifrån
veckomedelvärdena)
2008
2009
2010
2011
2012
2008
2009
2010
2011
2012
Avloppsvatten (m /d)
1000
970
1100
1200
1100
1000
1000
1200
1200
1100
BOD7 (kg/d)
Totalkväve Tot-N (kg/d)
Totalfosfor Tot-P (kg/d)
830
60
20
730
60
15
1100
45
20
1600
70
25
990
45
20
800
60
20
740
50
15
1100
40
20
1400
70
25
1000
45
20
3
Värdena i tabellen kan jämföras med de villkorade kraven vad avser utsläppen av
processavloppsvattnet från mejeriet, som inte får överstiga följande riktvärden som
veckomedelvärden:
- Flöde, m3/d
- BOD7, kg/d
- Tot-P, kg/d
- Tot-N, kg/d
1 500
1 300
30
60
Som framgår i tabellen ovan ligger även årsmedelvärdena nära eller över de riktvärden som finns
som veckomedelvärden och således har riktvärdena överskridits under de senaste åren.
Diskussioner pågår för närvarande med C4-teknik om utsläppsmängder (inklusive fettmängder och
provtagnings- och analysrutiner) och avgifter för föroreningsutsläppen från mejeriet idag och i
framtiden.
Vid en utökad framtida produktion och produktdiversitet – ost, vassleprodukt, kondensmjölk och
smör – kommer de genererade avlopps- och föroreningsmängderna att öka. På basis av
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
13(18)
erfarenheter från den nuvarande driften och från andra liknande mejerianläggningar kan följande
framtida utsläppsbild förväntas:
Parameter
Årsmedelvärden
3
Veckomedelvärden Veckomedelvärden
normalvecka
maxvecka
Avloppsvatten (m /d)
2 100
2 300
2 600
BOD7 (kg/d)
1 700
2 100
2 500
Totalkväve Tot-N(kg/d)
80
100
125
Totalfosfor Tot-P(kg/d)
30
40
50
.
Fetthalten (i huvudsak emulgerat fett) – eller snarare fettmängden – i processavloppsvattnet blir
troligen något högre när smör- och smältostprodukter introduceras i Kristianstadsmejeriets
produktsortiment.
Hänsyn har tagits till att kondensmjölkstillverkningen kommer att öka avloppsvattenmängden – cirka
en tredjedel av mjölken blir kondensmjölk och två tredjedelar går till avlopp som vatten. Upp mot
cirka 15 000 ton kondensmjölk kommer att tillverkas årligen i framtiden vilket genererar cirka 35 000
m3 avloppsvatten per år motsvarande cirka 100 m3/d.
Både kondensatvattnet från indunstningen och avloppsvattnet från vasslehanteringen har ett mycket
lågt föroreningsinnehåll (lägre halter än i kommunens reningsverks utgående vatten), men de
villkorsvärden för vatten som avleds till dagvatten, vilka har föreskrivits av tillsynsmyndigheten i
beslutet rörande mjölkbehandlingsanläggningen för tillverkning av kondensmjölk, är så stränga att
Bolaget tillsvidare anser att dessa vatten måste avledas till spillvattensystemet. Detta påverkar
egentligen bara avloppsvattenmängdens storlek medan föroreningstillskottet via dessa
avloppsvatten är marginellt.
Utsläpp till luft
Utsläpp till luft utgörs av
* Utsläpp från panncentralen
* Utsläpp av etanol från ostspritningen
* Processluft från tillverkningslokalerna
* Ev. läckage från kylanläggningar
* Utsläpp via transportfordon
Panncentralen
Utsläppen till luft från panncentralen är mycket begränsade då ånga numer köps in från Allöverket.
Olja utnyttjas sporadiskt för stödvärme, år 2011 till en mängd av cirka 90 m3 och 2012 cirka 170 m3.
Etanol
2012 uppgick etanolförbrukningen till cirka 55 ton (räknad som 100 % etanol) varav cirka 10 %, (5-6
ton) beräknas hamna i processavloppet. Resterande mängd ventileras ut via olika
ventilationssystem. I bilden nedan visas en schematisk skiss över etanolutsläppens fördelning vid
mejeriet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
14(18)
Kontinuerligt pågår utredningar om process interna optimeringar för att minska etanolemissionerna,
som t.ex. en förbättring av styrningen av etanolspritningstunneln så att spritning endast företas
exakt när det finns ost i tunneln. Som ovan framgått reducerades användningen med drygt 20
procent (från 70 till 55 ton) år 2012 jämfört med 2011 trots en likvärdig mängd producerad ost.
Allmänventilation – processluft från tillverkningslokalerna
I samband med installationen av etanolspritningsutrustningen och vid utredningen av
etanolemissioner har analyser gjorts på frånluften med avseende på just etanol, men i övrigt har
frånluften från tillverkningslokalerna inte provats då tillverkningsprocesserna inne på mejeriet inte
bedöms påverka luftkvaliteten utanför. Några källor till lukt förekommer inte.
Kylanläggningar
Utsläpp till luft från kylanläggningarna sker endast om det uppstår läckage. Då måste kylmedia
fyllas på och påfylld mängd mäts och redovisas. Inget läckage av köldmedia inträffade vid
Kristianstadmejeriet under 2010, men under 2011 fylldes 15 kg HFC i ett gammalt system som
startades upp 2010, då systemet läckte. Läckan åtgärdades under 2011. Ingen påfyllning skedde
under 2012.
Transporter
Antalet lastbilstransporter till och från anläggningen var under 2012 cirka 20-25 st/dag.
På årsbasis motsvarar detta cirka:







5 000 intransporter av mjölk,
1 500 uttransporter av vassle,
500 uttransporter av ost,
400 uttransporter av skummjölk,
400 uttransporter av grädde,
200 uttransporter av mjölk och
200 övriga transporter (förnödenheter, kemikalier mm).
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
15(18)
Skånemejerier har genom EU-projektet Civitas – SMILE (Cleaner and Better transport in cities) fått
bidrag till nya gasdrivna lastbilar, koldioxidkylning av skåpen samt ”Heavy Eco Driving”-utbildning av
chaufförer (lär chaufförerna att reducera bränsleförbrukningen med 10-15% genom bättre körning).
Två stycken Malmö-baserade lastbilar införskaffades 2005, 3 st 2006, 2 st 2007 och 3 st köptes
under 2008 då projektet avslutades. 22 st av Skånemejeriers 60 distributionsbilar går på
fordonsgas. Gasbilarna i Kristianstadsområdet går på biogas, medan resten går på biogas eller
naturgas - ungefär hälften av varje.
En framtida högre produktionsnivå kommer att öka utsläppen till luft vad avser etanol. Sålunda har
vid den framtida produktionsnivån etanolförbrukningen antagits komma att uppgå till maximalt
96 ton per år vid en produktion om 22 000 ton ost. Cirka 10 ton av denna etanolmängd bedöms
hamna i avloppsvattnet medan resterande mängd avleds till luft via olika ventilationssystemen.
Vad gäller övriga utsläpp från produktionen till luft (rökgaser, allmänventilation o.s.v.) bedöms dessa
inte ändras nämnvärt i framtiden. Däremot kommer utsläppen till luft från transporter öka vid den
framtida högre produktionen. Uppskattningsvis kommer intransporterna av mjölk och
uttransporterna av vassle öka med 50 % från dagens 6500 transporter per år till ca 9700/år vid
framtida maximala mjölkinvägning. Detta under förutsättning att mjölkbilarna inte kommer öka i
storlek från idag. Om det sker kommer inte antalet transporter öka lika mycket.
Övriga transporter av skummjölk, grädde, kondensmjölk, förnödenheter mm kan komma att öka från
dagens ca 1700/år till 2500/år, en ökning med ca 30 %.
Transporter till följd av den tillkommande produktionen av ostcreme kommer att öka ytterst
marginellt. Bolaget beräknar att denna produktion kommer att innebära en (1) extra transport per
månad innehållande den cheddarost som krävs för produktionen.
Det pågår projekt med flytande biogasbilar för intransporter av mjölk som Skånemejerier är
involverad i. Dessa bilar har lägre miljöpåverkan än dagens dieselbilar.
Avfall och restprodukter
Avfallsplatserna och avfallsslagen inom mejeriet framgår av plankartan nedan:
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
16(18)
Förutom mycket små mängder produktrester som hamnar i golvbrunnarna i tillverkningslokalerna
genereras inga produktionsrester vid mejeriet. Resterna från golvbrunnarna sorteras som brännbart
avfall.
Inga produktreturer tas emot vid mejeriet.
Den framtida högre produktionsnivån kommer att innebära att avfallsmängderna i princip ökar i takt
med färdigproduktökningen.
Buller
Buller från verksamheten erhålls från ett antal fläktaggregat på fabriksanläggningens tak samt från
transporter till och från anläggningen.
Bullertillskottet från trafiken på omkringliggande gator och vägar utgör en betydande del av den
totala ljudnivån i omgivningen. Transporterna till och från anläggningen sker via Näsbyholmsvägen
och Härlövsängaleden samt via Snapphanevägen.
Närmaste bostadshus ligger, som nämnts tidigare, cirka 100 meter norr om mejeriet
(villabebyggelse).
Bulleremissionerna begränsas så långt möjligt genom att t.ex. fläktutrustningar med låg bullernivå
installeras vid byten eller nyinstallationer.
Bolaget har konstaterat överskridande av riktvärde för buller nattetid 45 dB(A) i en bullermätning
som mejeriet på eget initiativ har låtit genomföra. Överskridandet är rapporterat till
Tillsynsmyndigheten. I rapporten redovisar Bolaget att det finns förslag på åtgärder så att ett
överskridande inte ska upprepas. Den aktuella åtgärden som består i att installera bullerskärmar i
anslutning till kylare 1-3, kommer att vidtas under 2013. Investeringsbeslut är taget. För närvarande
pågår arbete med att inhämta och bedöma offerter avseende åtgärden.
I den mån nya installationer kommer att göras i samband med den framtida produktionen kommer
åtgärder att vidtas eller dessa att utföras så att villkoret för buller kommer att innehållas. Då har
hänsyn även tagits till en utökad transportomfattning.
Den framtida högre produktionsnivån kommer att innebära fler transporter till och från anläggningen.
Vid framtida maximala mjölkinvägning kan intransporterna komma att öka med 50 % jämfört med
idag. Därmed kommer verksamhetens bullerbelastning att öka i närområdet. Kontinuerliga
bullerreducerande åtgärder kommer fortsatt att finnas med i Bolagets planerings- och
produktionsarbete.
Mark, natur- och kulturmiljö
Vid en högre framtida produktionsnivå kommer i princip ingen ny orörd mark att tas i anspråk varför
landskapsbilden inte kommer att påverkas.
Naturresurser
Hushållning med naturresurser sker genom att ingen ny mark utanför planlagda industriområden tas
i anspråk vid en produktionsökning. Återvinning av avfallet vid anläggningen sker för att minska
mängden avfall som lämnas till förbränning.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
17(18)
ERAN Miljökonsult AB
Erik Ander
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ERAN Miljökonsult
18(18)