Planerings- och byggbeskrivningar för OKTO

Planerings- och byggbeskrivningar
för OKTO-byggprodukter i väg-,
gatu- och markbyggnad
Innehållsförteckning
Planerings- och byggbeskrivningar
för OKTO-byggprodukter i väg-,
gatu- och markbyggnad
Författarna:
Vesa Kallio, Destia Oy
Teuvo Holappa, Destia Oy
Antti Tikkakoski, Destia Oy
Courtesy of Josef Gartner
Förklaringar
OKTO-byggprodukter
OKTO-byggprodukterna tillverkas i
Outokumpu Tornio Works fabriker. I denna
anvisning behandlas de OKTO-byggprodukter
som tillverkas av Outokumpu Chrome Oy.
OKTO-isolering
En stenprodukt som tillverkas av smält
ferrokromslagg genom granulering.
Fraktionen för OKTO-isoleringen i
standardproduktionen är 0-11 mm.
OKTO-stenkross
En stenprodukt som tillverkas genom att
luftkylt ferrokromslagg krossas. Fraktionerna
för krosset i standardproduktionen är
0/5 mm, 4/8 mm, 4/11 mm, 8/11 mm,
10/16 mm och 16/22 mm.
1
Inledning...................................................................... 3
2
Tillverkning av OKTO-byggprodukter.................. 4
3
Materialtekniska egenskaper ................................ 5
3.1
Kemikalisk sammansättning och miljöegenskaper... 5
3.2
Kvalitetskontroll ........................................................... 5
3.3
Tekniska egenskaper .................................................... 6
3.3.1 Fysiska egenskaper ........................................................ 6
3.3.1.1 Kornstorleksfördelning och form ................................ 6
3.3.1.2 Volymvikt och vattenhalt ............................................ 6
3.3.1.3 Tätbarhet .................................................................... 6
3.3.2 Värmetekniska egenskaper och tjälbenägenhet ............. 8
3.3.2.1 Värmetekniska egenskaper ........................................ 8
3.3.2.2 Frostbeständighet ...................................................... 8
3.3.3. Hydrauliska egenskaper ................................................. 8
3.3.4 Mekaniska egenskaper................................................... 6
3.3.4.1 Elasticitetsmodul vid analytisk mätning ..................... 9
3.3.4.2 Elasticitetsmodul i dimensionering enligt Odemark... 9
3.3.4.3 Stöthållfasthet och slitstyrka .................................... 10
3.3.4.4 Friktionsvinkel och kohesion .................................... 10
3.3.4.5 Risighetstal .............................................................. 10
3.3.4.6 Sammanfattning av OKTO-isolering och
-stenkrossets mekaniska egenskaper ...................... 10
3.4
Dimensioneringsparametrer...................................... 11
4
4.1
Uppföljning av OKTO-isoleringskonstruktion 12
Maukuntie ................................................................... 12
5
5.6.2
Planering och dimensionering
av överbyggnad .......................................................
Grunder för planering och dimensionering ..............
Dränering.....................................................................
Underbyggnad ............................................................
Överbyggnad ..............................................................
Bankar och fyllningar ....................................................
Filterskikt ......................................................................
Bärande och fördelande skikt .......................................
Beläggning....................................................................
Dimensionering av väg- och gatukonstruktioner ....
Bärighetsmätning .........................................................
Tjäldimensionering .......................................................
Exempel på dimensionering ......................................
Exempel på dimensionering enligt
Trafikverkets anvisning .................................................
Exempel på dimensionering, kommuner och städer ....
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.4.1
6.4.2
6.4.3
6.4.4
6.5
Arbetsbeskrivning för byggande .........................18
Tillämpning av anvisningen ...................................... 18
Lagring, hantering och transport .............................. 18
Dränering och underbyggnad.................................... 18
Överbyggnad .............................................................. 18
Bankar och fyllningar .................................................... 18
Filterskikt ...................................................................... 18
Bärande och fördelande skikt ....................................... 18
Beläggning.................................................................... 18
Husbygge .................................................................... 18
7
Slutsatser .................................................................. 19
8
Litteratur ................................................................... 20
9
Bilagor ....................................................................... 20
5.1
5.2
5.3
5.4
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.4.4
5.5
5.5.1
5.5.2
5.6
5.6.1
2
14
14
14
14
14
14
14
15
15
15
15
16
16
16
16
1
Inledning
Av naturens jordmaterial togs 59 miljoner ton grus
och sand, 53 miljoner ton förädlat bergsmaterial
och ca 4,6 miljoner ton sprängsten i Finland år
2007. Jord- och stenmaterial har främst tagits från
grundvattenområden vilket medför en betydande
risk för att grundvattnet förorenas. / 1/
Naturens bästa jordmaterial finns ofta i grundvattenområden och det håller på att bli svårare att
få tillstånd för att ta jordmaterial på dessa områden.
Naturligt jordmaterial kan ofta ersättas med industriella produkter. Råmaterialet i dessa är material
som uppstår vid industriella processer.
Vid Outokumpu Chrome Oy:s ferrokromfabrik
produceras årligen cirka 300 000 ton OKTO-byggprodukter, av vilka man i sin tur tillverkar OKTObyggprodukter som lämpar sig för väg-, gatu- och
markbyggnad. Målsättningen för Outokumpu Chrome Oy:s ferrokromfabrik är att fördubbla produktionen inom den närmaste framtiden och i
motsvarande grad öka mängden OKTO-byggprodukter.
OKTO-isolering framställs av smält ferrokromslagg med hjälp av vattenkylning eller granulering. Enligt kornstorleksfördelningen definieras
produkten som sand. Materialet avviker från natursand i den bemärkelsen att det är kantigt, glasaktigt, poröst och lättare än naturstensmaterial. Den
korniga OKTO-isoleringen isolerar värme väl och
tack vare sin kantighet har den stor friktionsvinkel.
OKTO-stenkross tillverkas genom att luftkylt
ferrokromslagg krossas. Krosset är hårt och bärande. På grund av OKTO-stenkrossets hårdhet lämpar sig produkten bäst för beläggning som kräver
stor slitstyrka.
Outokumpu Chrome Oy:s ferrokromfabriks
OKTO-byggprodukter har tillverkats och använts
för små och stora användningsändamål inom markbyggnad sedan år 1969. Under hela den tid produkterna använts har man målmedvetet undersökt
OKTO-byggprodukternas nyttoanvändning med
hjälp av laboratorieundersökningar och provbyggnad. Det bedrivs ständig forskning och utveckling
av OKTO-byggprodukterna pågår. Affärsverksamheten stöds genom utveckling och kvalitetskontroll
av verksamhetssystemet. Utifrån de resultat man får
från laboratorieundersökningar och provbyggnad
med OKTO-byggprodukterna lämpar de sig utmärkt för olika markbyggnad. OKTO-isoleringen
har en bättre värmeisoleringsförmåga än naturmate-
rial, vilket gör att OKTO-isoleringskonstruktioner
som är dimensionerade mot tjäle är märkbart tunnare än motsvarande markkonstruktioner byggda av
naturmaterial.
Lagstiftningen känner inte till begreppet biprodukt. En del biprodukter klassas som avfall och
därför krävs miljötillstånd eller att man gör en miljöanmälan då man ska använda dem i vägbyggnationer. En del av biprodukterna är produkter som
inte kräver miljötillstånd eller att man gör en miljöanmälan för att man ska få använda dem. OKTObyggprodukterna klassas som produkter som inte
behöver miljötillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens beslut 3502/2005) och inte heller ett anmälningsförfarande enligt SRF (591/2006). OKTOprodukterna omfattas av produktansvarslagen och
kan användas som naturstensmaterial. Producenten
är ansvarig för produkternas miljöduglighet.
OKTO-isoleringen är CE-märkt enligt standard
EN 13242 och OKTO-stenkrosset är CE-märkt enligt standard SFS-EN 13043 (Bilaga 1). Produkternas kvalitetsövervakning baserar sig på de krav som
nämns i EN-standarderna.
Denna anvisning kan vara till hjälp då man
planerar och bygger konstruktioner av OKTObyggprodukter från Outokumpu Chrome Oy:s
ferrokromfabrik. Potentiella användningsändamål
för ferrokromfabrikens OKTO-byggprodukter är
byggskikt i väg-, gatu- och gårdsbyggnationer, som
fyllning av grunder och bottenbjälklag, som sidofyllning i grundmurar samt som fyllning i rör-, lednings- och täckdikesgravar. Dessutom kan de bl.a.
användas i ljudvallar och vid avstjälpningsplatsbyggnad.
Vägförvaltningen (nuv. Trafikverket) är en av
de största användarna av stenmaterial och strävar
genom sin biproduktanvisning efter att främja användningen av biprodukter i de arbeten som Trafikverket beställer.
I sina anvisningar har Trafikverket bedömt de miljörisker som användningen av materialen orsakar
och ställt upp krav för användningen av dessa material / 8/.
I produktifieringsprocessen har man följt den
process som rekommenderas i biproduktsanvisningen i fråga. I denna anvisning har man definierat planeringsparametrarna för markbyggnad enligt Trafikverkets direktiv.
3
Flowsheet of the Ferrochrome
Figur 1. Tillverkning av OKTO-byggprodukter
2
Tillverkning av OKTO-byggprodukter
att rinna av och levereras vidare till kunder eller tillfällig
deponering.
OKTO-isoleringen används främst som filterskikt i
vägbyggnationer och som isolering mot tjäle samt i täckdiken.
OKTO-stenkross tillverkas av luftkylt slagg genom
produktifiering i en separat process. Det luftkylda materialet krossas och fördelas i vattensorteringen i fraktionerna 0/5 och 5/22 mm (grov indelning). Från den grova fraktioneringen tas metallen tillvara genom mediumseparation. Metallen separeras med en magnetseparator
och spiraler. Den OKTO-stenkross som är i standardproduktion har produktfraktionerna 0/5 mm, 4/8 mm,
4/11 mm, 8/11 mm, 10/16 mm och 16/22 mm. OKTO-stenkrosset vattensorteras i produktionsprocessen, så
att dess halt av finmaterial är mycket låg.
OKTO-stenkross används i huvudsak som råvara i
asfaltbeläggningar. Därför bestäms materialegenskaperna
utifrån de egenskaper som krävs av stenmaterial för beläggning.
Ferrokrom är en viktig råvara i rostfritt stål. Outokumpu
Chrome Oy Tornios fabriker tillverkar 270 000 ton ferrokrom med hög kolhalt per år. Råvaran för produktionen är kromit från gruvan i Kemi. Anrikningar av kromit reduceras med koks i en masugnsprocess till metalliskt ferrokrom. I samma process uppstår 320 000 ton
ferrokromslagg per år, varav man processar 300 000 ton
per år till OKTO-byggprodukter. I styrningsprocessen
av slaggegenskaperna används naturligt stenmaterial som
även är utgångsmaterial för OKTO-byggprodukter. För
miljöns del representerar ferrokromprocessen den bästa
teknik som finns att tillgå (BAT). OKTO-byggprodukterna tillverkas genom noggrant utvalda insatsmaterial,
genom styrning och analysering av insatsen och genom
att sikta på en bestämd kemikalisk sammansättning i
ugnsprocessen som i stor utsträckning även fastställer
produkternas miljöegenskaper. Figur 1 visar OKTObyggprodukternas tillverkningsprocess.
OKTO-isoleringen tillverkas genom granulering
(finfördelning). I finfördelningen låter man smält ferrokromslagg rinna ur smältugnen via gjutkärl direkt till en
tryckvattenstråle, som finfördelar det smälta slagget till
en produkt med kornstorleken 0/11. Från avkylningsbassängen flyttas den granulerade produkten maskinellt för
4
3
Materialtekniska egenskaper
3.1
Kemikalisk sammansättning
och miljöegenskaper
fyller EU:s krav på avstjälpningsplatsbehörighet för permanent och vanligt avfall. Ovan nämnda krav gäller i
Finland eftersom motsvarande värden inte har föreskrivits för markbyggprodukter. Urlakningsvärdena är lägre
än de riktvärden som rekommenderas för markbyggprodukter i Finland.
Huvudkomponenterna i OKTO-isoleringen är SiO2,
MgO och Al2O3. Smältpunkten är cirka 1 700 C. Den
typiska sammansättningen presenteras i tabell 1.
3.2
SiO2
30 %
Al2O3
26 %
MgO
23 %
FeTOT
8%
1)
CaO
4%
2)
1)
2)
Kvalitetskontroll
OKTO-byggprodukternas kvalitet kontrolleras under
produktionen enligt en intern kvalitetskontroll. I kvalitetskontrollen beskrivs bland annat OKTO-byggprodukternas tillverkning, kvalitetsövervakning, kvalitetskrav
och åtgärder för avvikande situationer. Kvalitetskontrollen innehåller även instruktioner för att utföra stenmaterialtest.
OKTO-isoleringen har CE-märkts och uppfyller
kraven enligt standarden SFS-EN 13242 (Ballast för
obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och
anläggningsändamål) och OKTO-stenkrosset har CEmärkning enligt standarden SFS-EN 13043 (Stenmaterial för asfaltmassa och beläggning för vägar, flygplatser
och övriga trafikerade ytor). OKTO-byggprodukterna
uppfyller kraven i standarden SFS 5904.
Kvalitetskontrollen av OKTO-produkter utförs enligt kraven för CE-produktstandarden. Kvalitetskontrollanalyser av OKTO-byggprodukterna görs i fabrikens eget laboratorium. Vid behov används ett externt
PANK-godkänt laboratorium.
Som kvalitetskontrolltest av urlakning används skaktest (L/S10) enligt standarden SFS-EN 12457-2. De
analyserade komponenterna är Cr, Cr6+, Mo och F-.
Kontrolltätheterna av uppgifterna i kvalitetskontrolltester presenteras i tabell 2.
Ca 6,5 % i oxidisk och ca 1,5 % i metallisk form.
ca 2 % i oxidisk och ca 2 % i metallisk form
Tabell 1. Typisk sammansättning för OKTO-isoleringen
OKTO-isoleringens faser är amorfiskt glas, fast Fe-MgCr-Al-spinell och slaggfaser. Slaggfaserna är slutna i en
fast spinellfas, som i praktiken omges av en amorfisk
glasfas. Produktens struktur garanterar liten löslighet
hos metallerna. OKTO-isoleringskornet är kompakt och
delvis kristalliskt. OKTO-isoleringen är en homogen
och stabil produkt. Mängden finmaterial i OKTO-isoleringen är liten.
OKTO-stenkross är ett delvis kristalliskt och delvis
glasaktigt hårt stenmaterial med en liten andel finkornigt
material.
Till sin mineralogiska sammansättning är OKTOstenkrosset relativt homogent. Huvudfaserna i mängdordning är glas, spinell, forsterit, Mg-Al-silikat och
slaggfaser.
OKTO-byggprodukternas löslighet är liten och upp-
Egenskap, standard
Provtagningstäthet
OKTO-isolering
Flisighetsindex, SFS-EN 933-3
OKTO-kross
1/månad
Kornighet, SFS-EN 933-1
1/vecka
Kulkvarn, SFS-EN 1097-9
1/vecka
1/månad
Los Angeles-värde, SFS-EN 1097-2
1/år
Frys- och töbeständighet, SFS-EN 1367-6
Vid behov
Vidhäftning till bindeämnen som innehåller bitumen, prEN 12697
Tabell 2. Egenskaper och minimitäthet som anges för OKTO-produkter.
5
1/år
3.3
Tekniska egenskaper
3.3.1 Fysiska egenskaper
3.3.1.1 Kornstorleksfördelning och form
Med processeringen av OKTO-byggprodukterna (krossning, metallseparation och gallring) får man fram en
förädlad produkt av jämn kvalitet. Produkterna motsvarar naturstenmaterial till sin kornighet och kan således
användas i motsvarande konstruktioner och ersätta sand,
grus och kross.
I krossningsprocessen sorteras produkterna enligt behov i olika fraktioner. Figur 2 visar OKTO-isolering och
Figurerna 3-4 OKTO-stenkross.
Figur 5 visar OKTO-isoleringens typiska kornstorleksfördelning. Kornstorleksfördelningsbestämningen
har gjorts enligt standarden SFS-EN 933-1 / 11/.
OKTO-isoleringens typkornstorleksfördelning är
0/11 mm, vilket ger den värdet 100 MPa som E-modul
/ 25/. Till sin kornstorleksfördelning lämpar sig produkten som sand i filterskikt samt som ersättning för sand i
olika andra fyllningar.
I produktionsprocessen av OKTO-stenkross kan
man tillverka alla produkter enligt CE-kornstorleksfördelnings-klasserna. De normala produkterna har kornstorleksfördelningarna 0/5 mm, 4/8 mm, 4/11 mm,
8/11 mm, 10/16 mm och 16/22 mm.
I bilaga 1 presenteras laboratorieresultat av OKTOisolering och OKTO–stenkross.
Figur 2. OKTO-isolering 0/11 mm
3.3.1.2 Volymvikt och vattenhalt
OKTO–isoleringens kompaktdensitet är ca 3,05 ton per
m3 och OKTO–stenkrossets ca 3,15 ton per m3. Med
det förbättrade Proctor –testet är den högsta torrvylymvikten för OKTO-isoleringen fastställd till att variera
mellan 17,9–18,4 kN/m3 och den optimala vattenhalten
varierar mellan 7,0–10,5 %.
I tabell 3 presenteras OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets fysikaliska egenskaper och standarderna
som de fastställs med.
Figur 3. OKTO-stenkross 0/5 mm
3.3.1.3 Tätbarhet
OKTO-isolering och OKTO-stenkross OKTOa-krosset
är mycket vattenpermeabla material och därför kan dessa
material komprimeras på samma sätt som naturligt stenmaterial. Vid komprimering kan överflödigt vatten lätt
avlägsna sig från det komprimerade lagret och bevattning behövs i allmänhet inte under komprimeringsarbeten. Ett skikt som pressas på en gång kan ha en maximal
tjocklek på 500 mm. Det är möjligt att köra med t.ex.
lastbil på OKTO-isolerings- och OKTO-stenkrosslagret
efter komprimering. OKTO-isoleringen och OKTOstenkrosset finfördelas inte nämnvärt i samband med
komprimeringen.
I tabell 4 presenteras OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets normativa packningsgrader beroende på
redskap.
Figur 4. OKTO-stenkross 16/22 mm
6
LERA
SILT
SAND
GRUS
OKTO-isolering
Figur 5. OKTO-isoleringens kornighetskurva går i området för filtreringsskiktets anvisade kornighet.
Egenskap
OKTO-isolering
OKTO-stenkross
Standard
Kompaktdensitet, [Mg/m3]
3,02…3,15
3,05…3,25
SFS-EN 1097-6
Torr skrymdensitet, [Mg/m3]
1,10…1,35
1,40…1,68
SFS-EN 1097-3
Största torrvolymvikt, [kN/m3]
17,9…18,4
1)
SFS-EN 13286-2
Optimal vattenhalt, [%]
7,0…10,5
1)
SFS-EN 13286-2
Struktur RTR vikt [t/m3]
1,65…1,80
1)
För Okto-stenkross har inte här fastställts största torrvolymvikt och optimal vattenhalt eftersom
dess huvudsakliga användningsområde är beläggningsstenmaterial.
Tabell 3. Kompaktdensitet, skrymdensitet, högsta torrvolymvikt och optimala vattenhalt hos OKTO-isolering och
OKTO-stenkross (/ 15/, / 16/, / 19/).
Egenskap, standard
Packningsutrustning
OKTO-isolering
OKTO-stenkross
Vibratorplatta 150 kg
4
3
Vibratorplatta 455 kg
2…3
2
Vibratorvält 5…8 tn
3…4
3
Vibratorvält > 8 tn
2…3
2
Gummihjulsvält < 15 tn
5…7
4
Gummihjulsvält > 15 tn
5…6
4
Tabell 4. Riktgivande packningsvolym för OKTO-isolering och OKTO-stenkross.
7
koefficient och tjälbenägenhet med tjällyft. Korrelationskoefficienten för sand är 1 för isolering och övriga material jämförs med sand. OKTO-isoleringens är 1,5 och
OKTO-stenkrossets 1,0. Figur 6 visar motiveringen för
ovanstående korrelationskoefficienter. Den korrelationskoefficient som används i mätningen för tjäle har i Figur
6 fastställts med hjälp av den värmeledning som tillmätts
för materialen då de används.
3.3.2 Värmetekniska egenskaper
och tjälbenägenhet
3.3.2.1 Värmetekniska egenskaper
OKTO-isolering är ett poröst material, vilket gör att
det har en bra värmeisoleringsförmåga. I de värmeledningstest som gjorts i laboratorium varierade OKTOisoleringens värmeledning i optimal fuktighet mellan
0,55–0,56 W/Km i smält tillstånd och mellan 0,66–
0,69 W/Km i fryst tillstånd.
I mättat tillstånd varierade OKTO-isoleringens värmeledning i smält tillstånd mellan 0,91–0,95 W/Km
och i fruset tillstånd mellan 1,88–1,89 W/Km (Tabell 5).
OKTO-isoleringens värmeledningstester utfördes enligt
standarden ASTM D 5334-92 / 10/. OKTO-isoleringens värmetekniska egenskaper har också undersökts med
hjälp av värmeledningssonder som placerats ut under
provbyggnad och resultaten har varit kongruenta med
laboratorieresultaten.
I tidigare undersökningar har OKTO-stenkrosset i
smält tillstånd haft en värmeledningsförmåga på ca 1,2
W/Km i optimal fuktighet.
Mätningen för tjäle enligt Trafikverkets direktiv baserar sig på det kalkylerade tjällyftet, då materialets värmetekniska egenskaper beskriver isoleringens korrelations-
3.3.2.2 Frostbeständighet
Utifrån tjällyftstester som gjorts i laboratorium samt på
basis av kornstorleksfördelning och kapillaritet är OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrosset tjälfria material.
OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets tjälkoefficient (segregationspotential) är 0 mm2/Kh och tjällyften
är 0 %.
3.3.3 Hydrauliska egenskaper
OKTO-isoleringens kapillariska stighöjd är under 20 cm
(Bilaga 2, Tabell 6) och OKTO-stenkrossets under 5 cm,
vilket betyder att det inte sker något anmärkningsvärt
med materialen då vattnet stiger kapillariskt. På basen
av den kapillariska stighöjden är OKTO-isoleringen och
OKTO-stenkrosset tjälfria material. Tjälfria material har
Temperatur
vid mätning
Vattenhalt
Volymvikt
Torrvolymvikt
Värmeledningsförmåga
[°C]
[%]
[kN/m3]
[kN/m3]
[W/Km]
+18
9,0
17,38
15,94
0,55…0,56
-13
9,0
17,38
15,94
0,66…0,69
+18
mättad
17,38
15,94
0,91…0,95
-13
mättad
17,38
15,94
1,88…1,89
Tabell 5. OKTO-isoleringens värmeledning i smält och fryst tillstånd i optimal fuktighet och i mättat tillstånd
(medelvärde av 2 parallella provserier).
Korrelationskoefficient
Korrelationskoefficient
OKTO-isolering
OKTO-stenkross
Stenkross
Värmeledningsförmåga [W/Km]
Figur 6. OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets korrelationskoefficienter.
8
Egenskap
OKTO-isolering
OKTO-stenkross
Vattenabsorption [%]
0,3
Vattnets adsorptionstal [%]
1,6
1,1
PANK 2108
Specifik yta
[m2/g]
1,1
2,2
PANK 2401
5,0
PANK 2108
0,10…0,20
≤ 0,05
SAHI- och Bescowkapillarmeter
225
125
SFS-EN 1097-10
Absorptionshöjd för vatten [mm]
Vattenpermeabilitet [m/s]
10-3…10-4
10-0,5…10-4
Frys- och töbeständighet [%]
1)
SFS-EN 1097-6
14,5
Vattnets adsorptionsförmåga [mg/m2]
Kapillaritet [m]
0,4…1,0
Standard
1)
1)
CEN ISO/TS 17892-11
0,2
SFS-EN 1367-6
Beroende av OKTO-krossets korngrupp.
Tabell 6. OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets hydrauliska egenskaper (/ 16/, / 18/), / 22/, / 23/, / 24/)
en kapillarisk stighöjd på under 1 m.
För OKTO-isoleringen är sughöjden för vatten 225
mm och för OKTO-stenkrosset 125 mm, vilket gör att
materialen även lämpar sig väl som kapillärbrytare under
byggnader.
OKTO-isoleringens egenskapsyta är 1,1 m2/g och
OKTO-stenkrossets 2,2 m2/g. OKTO-isoleringen har
en vattenabsorption på 1,6 % och OKTO-stenkrosset
på 1,1 %. OKTO-isoleringen har en vattenabsorptionsförmåga på 14,5 mg/m2 och OKTO-stenkrosset på
5,0 mg/m2. OKTO-stenkross lämpar sig för alla slags
beläggningar.
OKTO-stenkrossets frys-tö-beständighet är god
(klass F1). Man tillämpar inte frys-tö-testet på mycket
porösa konststenmaterial, därför har det inte fastställts
något värde för OKTO-isoleringen.
Materialens vattenabsorptionsförmåga rör sig inom
tillåtna gränsvärden, då gränsen vanligtvis är ≤1,0 %.
OKTO-isoleringen och jämförelsesanden uppnådde
i det fuktiga (wOKTO=8 %, wHk=5 %) provet nästan
exakt samma modulvärden. I de nya modulbestämmelser som gjordes efter att provet mättats, var OKTOisoleringens modulvärden bara en aning mindre än i
det fuktiga (wOKTO=8 %) provet. Jämförelsesanden
uppnådde däremot då den var mättad på de lägsta spännings-/belastningsnivåerna klart lägre modulvärden än
då den var fuktig och då belastningsnivån steg gick det
mättade provet sönder helt. OKTO-isoleringen behöll
sina belastningsegenskaper bättre än sanden då vattenhalten steg.
3.3.4.2 Elasticitetsmodul i dimensionering
enligt Odemark
Tabell 7 visar Odemark-metodens bakåträknade elasicitetsmoduler för OKTO-isoleringen i OKTO-isoleringskonstruktionen på Maukuntie. Bakåträkningen utfördes
så att man genom att ändra de elasticitetsmoduler som
användes i Odemark-metoden fick den uppmätta (medelvärde) och beräknade bärigheten att motsvara varandra. I bakåträkningarna beräknades OKTO-isoleringens
elasticitetsmodul vara 100 MN/m2, vilket man har beslutat rekommendera för dimensionering.
Parallella resultat har man även fått på andra objekt
man följt upp. Figur 7 visar bakåträkningen för OKTOisoleringskonstruktionen på Maukuntie.
För OKTO-stenkrosset används dimensioneringsmoduler beroende på kornstorleksfördelning på fördelande
och bärande skikt på samma sätt som för naturstenkross.
3.3.4 Mekaniska egenskaper
3.3.4.1 Elasticitetsmodul vid
analytisk mätning
På Tammerfors tekniska universitet utreddes OKTOisoleringens moduler. För att fastställa materialmodulerna gjordes statiska och cykliska triaxialtest. De statiska triaxialtesterna gjordes som prov på flera nivåer, då
samma prov testades med olika celltrycksvärden. Som
jämförelsematerial användes sand, som på basis av dess
kornstorleksfördelning har ett elasticitetsmodulvärde på
70 MN/m2.
Objekt
Datum
Mätningspunkt,
konstruktionens ålder
Uppmätt
bärighet [MN/m2]
Tillbakaräknad E-modul
för OKTO-isolering [MN/m2]
Maukuntie
03.09.2007
Ovanifrån AB skiktet,
2 år
216
100
Maukuntie
24.10.2008
Ovanifrån AB skiktet,
3 år
217
100
Tabell 7. Bakåträknade elasticitetsmoduler för OKTO-isoleringen med Odemark-metoden
9
E-moduler
Namn
på material
Tjocklek
(m)
angett
(MN/m2)
Max
6x
använd
(MN/m2)
Bärighet
(MN/m2)
AB
Bärande krossmaterial KaM
Fördelande KaM
OKTO-isolering
OKTO-isolering
0.05
0.20
0.20
0.25
0.20
0.90
2500
280
280
100
100
0
1
1
1
1
2500
280
280
100
100
215
174
119
64
39
20
~
o
Figur 7. OKTO-isoleringens bakåträknade E-modul med Odemark-metoden i OKTO-isoleringskonstruktionen
på Maukuntie. Ovanpå beläggningen har en bärighet på cirka 215 MN/m2 uppmätts.
För OKTO-isolering och OKTO-stenkross används 6
× regeln för moduler från Odemarks dimensionering
(n-koefficient enligt Information för vägplanering 71),
på samma sätt som för naturstenmaterial.
3.3.4.5 Flisighetstal
Det flisighetstal som beskriver formegenskaperna hos
OKTO-stenkrossets korn är 4/11 mm för sorten 8–15,
10/16 mm för sorten 6–9 och 16/22 för sorten 2–6.
OKTO-krossorterna 10/16 mm och 16/22 mm hör till
klass FI 10 (flisighetstal ≤ 10) och 4/11 FI 15. Standard
SFS-EN 933-3+A1 har följts då flisighetstalet har fastställts / 13/.
3.3.4.3 Stöthållfasthet och slitstyrka
Kulkvarnsvärdet varierar för OKTO-stenkrosset mellan
6,5–7,1 (AN 7) och det lämpar sig som råvara i alla asfaltbeläggningar. OKTO-stenkrossets Los Angeles-tal
varierar mellan 13–15 (LA20), vilket uppfyller kvalitetskravet för obundna bärande skikt i Finland (Tabell). Eftersom produktionsprocessen är jämn varierar inte produktens fasthetsegenskaper anmärkningsvärt. Kulkvarnsvärdet fastslogs med standarden SFS-EN 1097-9 och
Los Angeles-värdet enligt standarden 1097-2.
3.3.4.6 Sammanfattning av OKTO-isoleringen
och -stenkrossets mekaniska
egenskaper
En sammanfattning av OKTO-isoleringen och -stenkrossets mekaniska egenskaper presenteras i tabell 8.
SHRP P-46 –bestämningarna gjordes vid Tammerfors
tekniska universitet.
3.3.4.4 Friktionsvinkel och kohesion
OKTO-isoleringens friktionsvinkel och kohesion bestämdes med hjälp av ett statiskt triaxialtest. Triaxialtestet genomfördes i det geotekniska laboratoriet på Tammerfors tekniska universitet. OKTO-isoleringens friktionsvinkel varierade mellan 39–42° och kohesionen var
27 kN/m3.
Egenskap
Friktionsvinkel [°]
Kohesion [kPa]
OKTO-isolering
39…42
OKTO-stenkross
> 40
1,2)
27 1,2)
Standard
SHRP P-46
SHRP P-46
Los Angeles-värde
–
13…15
SFS-EN 1097-2
Kulkvarnsvärde
–
6,5…7,1
SFS-EN 1097-9
100
100…280 3)
E-modulrekommendation
i Odemarks beräkning [MN/m2]
Flisighetsindex
1) Vid
2…15
mätning får man inte samtidigt använda en stor friktionsvinkel och kohesionsvärde
2)
Statiskt treaxialtest
3)
E-modulen för OKTO-stenkross är beroende av fördelningen av kornstorleken, såsom är
fallet även vad gäller naturmaterial
Tabell 8.OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets mekaniska egenskaper
10
SFS-EN 933-3+A1
3.4
Dimensioneringsparametrar
I tabell 9 presenteras rekommendationerna för OKTOisoleringen och OKTO-stenkrossets materialparametrar
som dimensioneringsvärden.
Egenskap
Enhet
OKTO-isolering
OKTO-stenkross
Kompaktdensitet
[Mg/m3]
3,0
3,1
Torr skrymdensitet
[Mg/m3]
1,20
1,5
Största torrvolymdensitet
[kN/m3]
18,0
[%]
10,5
Värmeledningsförmåga, ofrusen, optimal fuktighet [W/Km]
0,6
1,2
Värmeledningsförmåga, frusen, optimal fuktighet
[W/Km]
0,7
--
Värmeledningsförmåga, ofrusen, mättad
[W/Km]
1,0
--
Värmeledningsförmåga, frusen, mättad
[W/Km]
1,9
--
-
1,5
1,0
[mm2/Kh]
0
0
Optimal vattenhalt
Korrelationskoefficient a 1)
Tillfrysningskoefficient
Svällningskoefficient
[%]
pH
Elledningsförmåga
Vattenabsorption
Adsorptionstal för vatten
Adsorptionsförmåga för vatten
Specifik yta
Frys- och töbeständighet
0
9,0
[mS/m]
9,0
10,0
[m]
0,20
0,05
[mm]
225
125
[%]
0,5
0,5
Kapillaritet
Absorptionshöjd för vatten
0
9,5
[%]
1,6
1,1
[mg/m2]
14,5
5,0
[m2/g]
1,1
2,2
[%]
Friktionsvinkel 2)
0,2
[°]
38
[kPa]
25
Los Angeles-värde
-
--
14
Kulkvarnsvärde
-
--
7,0
Flisighetsindex
-
--
8
E-modulrekommendation vid Odemarks beräkning [MN/m2]
100
100…280 3)
Kohesion 2)
42
1) Parameter som används i kalkylmässig tjälmätning i Trafikverkets planeringsanvisning
(isoleringsförmåga i jämförelse med sand).
2) Vid mätning får man inte samtidigt använda en stor friktionsvinkel och ett stort kohesionsvärde.
3) Modulen för OKTO-stenkross fastställs utifrån kornigheten, på samma sätt som för naturstenkross.
Tabell 9. Dimensioneringsvärderekommendationer för OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets materialparametrar
11
4
Uppföljning av OKTOisoleringskonstruktion
4.1
Maukuntie
(Routa 1d) så att man ändrade på OKTO-isoleringsskiktets värmeledning tills det uppmätta och beräknade tjäldjupet motsvarade varandra. På så sätt beskrevs
OKTO-isoleringens värmeledning i fryst tillstånd som
0,4–0,5 W/Km. Vintern 2006–2007 var köldmängden
21 400 Kh och vintern 2008–2009 18 000 Kh. Bilaga 3
innehåller närmare uppgifter om konstruktionerna.
Även andra vägar och gator som byggts med OKTObyggprodukter har instrumenterats och man har gjort
uppföljningsmätningar på dem. Exempel på objekt som
följts upp presenteras som bilaga.
Maukuntie ligger i stadsdelen Pateniemi i Uleåborg.
Där byggde man år 2006 en instrumenterad OKTOisoleringskonstruktion. Figur 8 visar konstruktionens
temperaturfördelning vid olika tidpunkter. I OKTOisoleringskonstruktionen på Maukuntie följde man med
tjäldjupet vintrarna 2006–2007 och 2008–2009. Vintern 2006–2007 var det maximala tjäldjupet för OKTO-isoleringskonstruktionen 1,28 m och under vintern
2008–2009 1,16 m (Figur 9).
Provkonstruktionen och jämförelsekonstruktionens
tjäldjup beskrevs med ett värmeöverföringsprogram
Sensordjup [m]
OKTO-isolering konstruktionens temperatur
Temperatur [°C]
Sensordjup [m]
OKTO-isolering konstruktionens temperatur
Temperatur [°C]
Figur 8. Värmefördelningen hos OKTO-isoleringskonstruktionen
i provkonstruktionen på Maukuntie vintern 2006–2007 och vintern 2008–2009
12
Maukuntie, tjälens djup vintern 2006–07
OKTO-isolering struktur, uppmätt
Tjälens djup [m]
Beräknat tjäldjup
Datum
Tjälens djup [m]
Maukuntie, tjälens djup vintern 2008–09
OKTO-isolering struktur, uppmätt
Beräknat tjäldjup
Datum
Figur 9. Observerat och beräknat tjäldjup för OKTO-isoleringskonstruktionen i konstruktionen på Maukuntie vintern 2006–2007 och
2008–2009
13
5
Planering och dimensionering
av överbyggnad
5.1
Grunder för planering
och dimensionering
tjäle vara uppmärksam och säkerställa att dräneringen
utförs enligt anvisningarna. Isoleringskonstruktionen
måste hållas i normal bruksfuktighet så att den kan
fungera som värmeisoleringskonstruktion.
Planeringen och dimensioneringen av OKTO-isoleringsoch OKTO-stenkrosskonstruktioner följer de allmänna
planerings- och dimensioneringsgrunderna för väg- och
gatukonstruktioner. Planeringen och dimensioneringen
av byggandet baserar sig på materialens tekniska egenskaper. I dimensioneringen av konstruktionerna tas
materialens värmetekniska egenskaper i beaktande i dimensioneringen för tjäle, E-modulen tas i beaktande i
bärighetsdimensioneringen samt friktionsvinkeln och
kohesionen tas i beaktande då man beräknar stabiliteten.
I denna anvisning presenteras dimensioneringen för tjäle
och bärighet för OKTO-isoleringskonstruktionen, då
OKTO-isoleringen används som tjälisolering i filterlager.
I stycke 3 presenterades de värden som sammanställts
för OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrosset utgående
från laboratorietest och uppföljningsmätningar med de
materialparametrar som används i dimensionering av
markbyggnationer. Det bör observeras att värdena på de
presenterade materialparametrarna är uppskattningar
baserade på laboratorieprov och uppföljningsmätningar.
I praktiken kan det förekomma variation i materialparametrarna och planeraren måste även vid behov få bekräftelse av tillverkaren att produkten lämpar sig för användningsändamålet.
5.2
5.3
Med underbyggnaden avses komprimerad bottenjord vid
schakt och bankfyllning vid banken. Även olika grundförstärkningar samt snitt- och bankslänter räknas till
underbyggnaden. För planeringen av underbyggnaden
används Trafikverkets aktuella planeringsanvisning / 3/.
Användning av OKTO-isoleringen och OKTO-stenkross förutsätter inga speciella åtgärder i planeringen av
underbyggnaden.
5.4
Överbyggnad
5.4.1 Bankar och fyllningar
OKTO-isolering och OKTO-stenkross kan ersätta stenmaterial såsom morän, sand eller grus som bank- och
fyllnadsmaterial. Produkterna kan även användas i sekundära fyllningar som ersättning för fin morän, silt eller
lermaterial till exempel i bankar och ramper över diken
samt som övertäckningsmaterial. Den stora friktionsvinkeln förbättrar rampernas stabilitet (Tabell 10).
5.4.2 Filterskikt
Dränering
Filterlagrets uppgift är att förhindra överbyggnadens och
underbyggnadens material från att blanda sig sinsemellan samt att stänga av vattnets kapillariska stigning från
underbyggnaden till övre konstruktionsskikt. Dessutom
ökar filterlagret tjockleken på den tjälfria överbyggnaden, vilket minskar tjällyftet i underbyggnaden.
På grund av liten kapillaritet, god värmeisolering och
tillräcklig bärighet lämpar sig OKTO-isoleringen tekniskt bra för filterskikt. Vid behov kan man i filterlagrets
OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrosset skiljer sig
inte från andra markbyggnadsmaterial vad gäller dränering. För dränering används Trafikverkets aktuella planeringsdirektiv för dränering / 2 /.
I en värmeisolerad konstruktion ökar OKTO-isoleringens värmeledning då vattenhalten ökar, på samma
sätt som i naturmaterial. Därför ska man i dräneringsplaneringen av en konstruktion med dimensionering för
E-modul
[MN/m2]
Underbyggnad
w
[%]
d
[kN/m3]
Kofruset / Kfruset Motsvarighet
TillfrysningsTjäl- Friktions[W/Km] koefficient [-] koefficient [mm2/Kh] svällning [%] vinkel [°]
OKTO-isolering
100
8,0
18,0
0,6 / 0,7
1,50
0
0
40
OKTO-stenkross
280
3,0
19,0
1,2 / 1,8
1,10
0
0
42
Tabell 10. OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets dimensioneringsparametrar i bankkonstruktioner
E-modul
[MN/m2]
w
[%]
d
[kN/m3]
Kofruset / Kfruset Motsvarighet
Tillfrysnings[W/Km] koefficient [-] koefficient [mm2/Kh]
Tjälsvällning [%]
OKTO-isolering
100
10,0
18,0
0,6 / 0,7
1,50
0
0
OKTO-stenkross
100
3,0
19,0
1,2 / 1,8
1,10
0
0
Tabell 11. OKTO-isoleringens dimensioneringsparametrar i filterskikt
14
nedre del uppmärksamma en ökning i vattenhalten som
leder till förändringar i de värmetekniska egenskaperna,
om konstruktionen inte hålls i planerad bruksfuktighet.
Sådana situationer kan uppstå t.ex. på låglänta ställen,
där konstruktionerna inte alltid kan torka upp för att
frånlutningen i sidodikena och täckdikena är för liten.
Filterlagret ska planeras enligt planeringsbeskrivningen för vägar. Om det kan förväntas att bottenjord och
filterskikt blandas, används ett filtertyg mellan bottenjorden och filterskiktet. Tabell 11 visar OKTO-isoleringens
dimensioneringsparametrar i filterlagret.
5.5
5.5.1 Bärighetsmätning
Med underbyggnad avses tätad bottenjord vid schakt
och bankfyllning vid banken. Även olika grundförstärkningar samt schakt- och bankslänter räknas till underbyggnaden.
Överbyggnaden är en konstruktion ovanpå underbyggnaden vars uppgift är att ta emot trafikens belastningar och fördela dem jämt till underbyggnaden utan
att underbyggnadens bärighetsförmåga överskrids. Till
överbyggnaden hör bundna och obundna konstruktionsskikt samt övergångskilar och underbyggnaden. I
dimensioneringen av överbyggnaden ska man vid sidan
om bärighetsmätningen även ta mätningen av tjäle i beaktande.
Vägarna är indelade i överbyggnadsklasser enligt trafikmängden (gator i gatuklasser). Vid mätningen väljer
man överbyggnadsklass åt vägavsnittet med hjälp av beläggningstyp och belastningsgrad (för en gata väljs gatuklass enligt mängden trafik) och motsvarande önskad
bärighet. För olika överbyggnads- och gatuklasser har det
föreslagits önskad bärighet för beläggning och bärande
skikt. Önskad bärighet motsvarar vårbärigheterna som
man får genom ett skivbelastningstest. Önskad bärighet
ovanpå beläggningen ligger i första hand till grund för
dimensioneringen och önskad bärighet på det bärande
lagret är den bärighet som ska användas vid dimensionering av obundna konstruktionsskikt.
Bärighetsdimensioneringen för överbyggnaden kan
utföras med hjälp av Odemarks dimensioneringsformel
(1). Dimensioneringen av bärigheten med Odemarks
metod förutsätter att man känner till både bottenjordens
och konstruktionslagrens E-moduler. Med hjälp av bärighetsformeln kan man räkna ut den tillgängliga bärigheten (EG-värde) då man känner till skikttjockleken h,
skiktmaterialets E-modul och det undre lagrets bärighet
(EA-värde). På motsvarande sätt kan man räkna ut hur
mycket konstruktionens bärighet ökar då tjockleken på
konstruktionen ökar.
I analytisk dimensionering av belastningskapacitet
(t.ex. APAS) används moduler som är beroende av spänningstillståndet. Dimensioneringskriterierna är att beläggningens undersida tänjs samt en tillåten förvandling
5.4.3 Bärande och fördelande skikt
Det bärande och fördelande lagrets uppgift är att bilda
ett så bärande (styvt) underlag för beläggningen att de
belastningar trafikbelastningen utsätter beläggningen för
inte blir för stora. Å andra sidan ska lagren fördela trafikbelastningen så att belastningen på underbyggnaderna
inte bli för stor. Med det fördelande lagret försöker man
även dränera det bärande lagret. Det fördelande lagrets
lämplighet påverkas främst av kornstorleksfördelningen
och finmaterialhalten.
OKTO-stenkrosset och OKTO-isoleringens E-modul förblir liten på grund av deras kornstorleksfördelning, så de lämpar sig inte för fördelande eller bärande
skikt.
5.4.4 Beläggning
Med beläggning avses de översta lagren på väg-/gatukonstruktioner. Beläggningen fastställer vägens och gatans tekniska egenskaper, såsom jämnhet, friktion, slittålighet, deformationstålighet och bullrighet. Den totala
tjockleken för AB-konstruktionernas beläggningar omfattar SMA-, AB-, ABT- och ABK-skikten, varav man
för ABK-skiktet även använder beteckningen bundet bärande skikt. I PAB-konstruktioner omfattas beläggningarnas totala tjocklek av skiktena PAB-V och PAB-B.
Tack vare god slittålighet (AN 7), låg vattenabsorption (< 1 %) och goda formegenskaper (flisighetstal
2–15) lämpar sig OKTO-stenkrosset som beläggningsstenmaterial.
I proportioneringen av beläggningar bör man observera att OKTO-stenkrosset i allmänhet har en större
egenskapsvikt än naturmaterial.
EY =
EY
EA
h
E
Dimensionering av
väg- och gatukonstruktioner
EA
⎛
⎜
⎜
1
⎜1 −
2
⎜
⎛ h ⎞
⎜
⎜
⎟
1 + 0,81 ⋅ ⎜
⎟
⎜
⎝ 0,15 m ⎠
⎝
=
=
=
=
⎞
⎟
⎟ E
1
⎟⋅ A +
2/3
2
⎟ E
⎛ h ⎞ ⎛ E ⎞
⎟
⎜
⎟
⎟⎟ ⋅ ⎜
1 + 0,81 ⋅ ⎜⎜
⎟
⎟
⎝ 0,15 m ⎠ ⎝ E A ⎠
⎠
Bärighet som ska uppnås ovanifrån det skikt som ska mätas [MN/m2]
Bärighet som ska uppnås underifrån det skikt som ska mätas [MN/m2]
tjocklek hos det skikt som ska mätas [m]
E-modulen för det material som används i det skikt som ska mätas [MN/m2]
15
(1)
i konstruktionslagren.
Kritiska belastTLkalk = (D – a1 x R1 – a2 x R2 – afro x Rfro – osv.) x t / 100 + Rfro x tfro / 100
ningar fastställs med
hjälp av en s.k. utmattTLkalk
= Kalkylmässigt tjällyft [mm]
ningsfunktion. UtR1
= Tjocklek på icke frostaktivt skikt [mm]
Rfro
= Tjocklek på frostaktivt skikt [mm]
mattningsfunktionen
D
= Djupet på uppmätt tjäle [mm]
uttrycker materialets
= Materialets motsvarighet i fråga om isoleringsförmåga [-]
a1
afro
= Det frostaktiva skiktmaterialets motsvarighet i fråga om isoleringsförmåga [-]
hållbarhet som relativ
t
= Tjällyft i underliggande strukturer [%]
deformation i förhåltfro
= Det frostaktiva skiktmaterialets tjällyft [%]
lande till belastningsordningen. Om den
(2)
tillåtna belastningsordningen understiger den uppskatnen (Tierakenteen suunnittelu, TIEH 2100029-04).
tade belastningsgraden för dimensioneringsavsnittet, ska
Underbyggnadens tjällyft beror på bottenjordens unkonstruktionen förstärkas. På motsvarande sätt, om den
derbyggnadsklass och den varierar beroende på bottentillåtna belastningsordningen överstiger den uppskattade
jordens tjälbenägenhet mellan 0 – 16 %.
belastningsordningen för dimensionseringsavsnittet, kan
tjockleken på konstruktionslagret tunnas ut, förutsatt att
5.6 Exempel på dimensionering
man inte understiger den minimitjocklek som dimensio5.6.1 Exempel på dimensionering enligt
neringen för tjäle kräver. Beständighetsegenskaperna för
Trafikverkets anvisning
olika material avviker från varandra, så varje materialtyp
har sin egen beständighet.
Den analytiska dimensioneringen kräver att det fastställs en egen beständighet för OKTO-byggprodukterna.
För att fastställa den krävs dock tilläggsundersökningar.
Under dessa omständigheter baserar sig dimensioneringen av konstruktionerna tills vidare enbart på bärighetsdimensioneringen som baserar sig på modulerna (Odemark).
Enligt Trafikverkets anvisning baserar sig bärighetsdimensioneringen på Odemarks formel (1) eller på analytisk dimensionering (APAS) och dimensionering av tjäle
enligt tjällyftskoefficientmetoden (2).
I vidstående dimensioneringsexempel dimensioneras en AB-vägkonstruktion av kravklass V2, belastningsklass 6,0 i Uleåborgsregionen så att det bärande och fördelande lagret görs av bergkross eller OKTO-stenkross
och filterlagret av OKTO-isolering. Önskad bärighet för
vägkonstruktionen på det bärande lagret är 160 MN/m2
och på beläggningen 285 MN/m2. Tillåtet tjällyft är 70
mm, då bottenjorden är homogen. För mätningen används ett djup på 1,9 m enligt tjäldimensioneringen i
Uleåborgsområdet. För underbyggnadsklassen tF är bärighetsmätningen det bestämmande dimensioneringskriteriet och för underbyggnadsklassen tH samt tjäldimensioneringen är tI det bestämmande dimensioneringskriteriet (Figur 10). Konstruktionslagrets tjocklek varierar
mellan 0,75–1,18 m beroende på underbyggnadsklass.
5.5.2 Tjäldimensionering
Genom att begränsa tjälbildningen strävar man efter att
minska tjällyft och ojämnheter och sprickor på vägytan.
Utgångspunkten för dimensioneringen av tjäle är att
välja köldmängd på dimensioneringsorten. Tjäldimensioneringen utförs i allmänhet en gång på 10 år enligt
den upprepade köldmängden på dimensioneringsorten.
Enligt Trafikverkets dimensioneringsanvisning använder
man då dimensionering av tjäldjup. Man strävar i allmänhet inte efter att förhindra tjälbildningen helt och
hållet, utan man försöker begränsa den så mycket att
problem inte kan uppstå. Det tillåtna tjällyftet i konstruktioner är beroende av väg- eller gatuklass.
OKTO-isoleringen har tack vare sin lägre värmeledningsförmåga än naturmaterial en bättre värmeisoleringsförmåga som kan utnyttjas vid värmeisolering av
vägkonstruktioner. Med hjälp av en konstruktion som
fungerar som värmeisolering begränsar man tjälen från
att tränga in i materialet under den isolerade konstruktionen och hindrar på så sätt bottenjordens tjäle från att
orsaka olägenheter i vägbygget.
Tjäldimensioneringen kan utföras med hjälp av ett
dimensioneringsprogram för tjäle (analytisk dimensionering), då konstruktions- och bottenjordmaterialens värmetekniska egenskaper och egenskaper för tjälbenägenhet är kända. Tjällyft kan beräknas med hjälp av tjälkoefficienten (segregationspotentialen) för bottenjorden och
tjällagrets temperaturgradient.
I de planeringsobjekt som förvaltas av Trafikverket
görs tjäldimensioneringen genom tillämpning av de dimensioneringsförfaranden som presenteras i publikatio-
5.6.2 Dimensioneringsexempel,
kommuner och städer
I kommuner och städer baserar sig bärighetsdimensioneringen på Odemarks formel (1) eller på analytisk dimensionering (t.ex. APAS) och tjäldimensioneringen på
analytisk dimensionering, då bottenjordens tjälbenägenhet beskrivs med hjälp av tjälkoefficienten (segregationspotentialen).
I vidstående dimensioneringsexempel dimensioneras
gatukonstruktionen för gatuklass 3 så att filterlagret görs
av OKTO-isolering. Det bärande och fördelande lagret görs av OKTO-stenkross eller bergkross. Gatukonstruktionens önskade bärighet ovanpå det bärande lagret är 160 MN/m2 och det tillåtna tjällyftet är 50 mm.
Bottenjorden är av silt, vars bärighet är 10 MN/m2 och
tjälkoefficient är 6 mm2/Kh. För dimensioneringen används den köldmängd som upprepas vart 10:e år, vilken
för Uleåborgsområdet är F10 = 43000 Kh. I exemplet är
tjäldimensioneringen dominerande och konstruktionslagrens tjocklek blir 1,23 m (Figur 41, Figur 52).
16
Beräkning av tjällyft genom Trafikverkets svällningskoefficientmetod
Mätning av belastningshållbarhet med hjälp av Odemarks formel
Projekt:
Objekt:
OBS:
OKTO-isolering struktur
Exempel
Beräknare:
TH
Upphandlare: Trafikverket
Datum 24.9.2009
Djup av uppmätt tjäle S (m):
Motsvarighetsklass
Belastningsklass:
Underliggande strukturklass:
Struktur (typtvärsnitt.):
Struktur (längdsnitt):
Pålintervall:
Skikt Material
Material
Material
Material
Beläggning
Bärande
Fördelande
Filter
Bottenjordens tjällyftskoefficient/bärighet
TLkalk
Tjocklek på konstruktionsskikt
Bärighet ovanifrån beläggning
Bärighet ovanifrån det bärande skiktet
TLsall
TLsall
TLsall
Figur 10. Exempel på bärighets- och tjäldimensionering i OKTO-isoleringskonstruktion enligt Trafikverkets dimensioneringsförfarande.
E-moduler
Namn
på material
Tjocklek
(m)
angett
(MN/m2)
Max
6x
använd
(MN/m2)
Bärighet
(MN/m2)
AB
Bärande krossmaterial KaM
Fördelande KaM
OKTO-isolering
OKTO-isolering
OKTO-isolering
OKTO-isolering
0.05
0.20
0.30
0.20
0.20
0.15
0.15
1.25
2500
280
200
100
100
100
100
0
1
1
1
1
1
1
2500
280
200
100
100
100
60
223
182
128
69
51
31
18
10
~
o
Figur 41. Exempel på bärighetsdimensionering av OKTO-isoleringskonstruktioner enligt Odemarks metod. Önskad bärighet ovanpå det
bärande skiktet 160 MN/m².
Tjällyft [mm]
Frostmängd [Kh]
Projektets namn:
OKTO-isoleringskonstruktion
Vägnummer:
Vägklass 3
Vägavsnitt
1
Avstånd från början av vägavsnittet 1
Beläggning
Bärande
Fördelande
Filter
Filter
Tjälens djup [m]
Bottenjord
Sep
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
*****KÄLLUPPGIFTER*****
Skikt
Material
Beläggning
AB
Bärande
KaM
Fördelande
KaM
Filter
OKTO-isolering
Filter
OKTO-isolering
Bottenjord
Si
K (fruset)
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
*****RESULTAT*****
K (ofruset)
C (fruset)
C (ofruset)
Årets frostmängd [Kh]
Maximalt tjäldjup [m]
Maximal tjällyft [mm]
Figur 52. Exempel på tjäldimensionering i OKTO-isoleringskonstruktioner.
17
6
Arbetsbeskrivning för byggande
6.1
Tillämpning av anvisningen
naturmaterial. Om man bygger på frusen mark kan följden bli ojämn sättning och bärigheten kan försvagas då
bottenjorden smälter.
Allmänna kvalitetskrav och arbetsbeskrivningar följs
då man gör underbyggnader, såsom snitt- och avsatsarbeten samt utformar underlaget.
Denna arbetsbeskrivning tillämpas då man använder
OKTO-byggprodukter från Outokumpu Chrome Oy:s
ferrokromfabrik i konstruktionslagren i väg-, gatu- och
markbyggnad. Då man bygger följer man den aktuella
InfraRYL-anvisningens kvalitetskrav och arbetsbeskrivningar / 4/ samt vid behov andra planeringsdokument.
Då OKTO-stenkrosset används i beläggningar tillämpas
dessutom de aktuella Asfaltnormerna som publiceras av
PANK rf / 20/.
6.2
6.4
OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrossets egenskaper
gör det möjligt att trafikera på lagret så fort det tätats.
Konstruktionerna byggs i allmänhet i skikt på cirka 20 –
40 cm och tätas omedelbart. OKTO-stenkrossets stora
friktionsvinkel gör det i allmänhet möjligt att köra
även på ett okomprimerat skikt med lastbil. Trafikering
ovanpå skikten påverkar inte OKTO-stenkrossets kornstorleksfördelning så mycket, men naturligtvis är det alltid skäl att minimera trafiken.
Tack vare stor vattenledningsförmåga och liten vattenhållningsförmåga är tätbarheten av materialen inte
känsligt för vattenmängden.
Lagring, hantering
och transport
OKTO-byggprodukter måste ofta förvaras i mellanlager
på grund av tillverkningssätt och leveranssätt. OKTObyggprodukterna kan förvaras utan skydd på samma sätt
som naturmaterial av motsvarande kornstorleksfördelning. Vid lagring ska de anvisningar och normer som
allmänt används för väg- och gatubyggnad efterföljas.
Om produkterna lagras på byggnadsplatsen ska man
uppmärksamma att lagerhögen eventuellt kan frysa.
På vintern måste man se till att det inte blir kvar snö i
mellanrum på en stor lagerhög. På grund av att materialet leder värme dåligt kan det hända att högen med
OKTO-isolering inte hinner smälta ordentligt under
sommaren, om den har lagrats på hösten eller vintern
och lagerhögen är stor. Då finns det risk att det kommer
med frusen materia i konstruktionerna även då man tar
från lagerhögen sommartid.
Det förmånligaste sättet att lagra materialet är i stora
torra högar som görs på sommaren, eller i mindre, 1-2
m höga högar om man lagrar fuktigt material. I båda
fallen ska man ordna dräneringen under högarna så att
fuktigheten som rinner ur högen kan ta sig bort obehindrat.
Lagringen ska göras så att stenmaterialet inte kan
segregeras, utan att materialet är av så jämn kvalitet som
möjligt för användningsändamålet. För att förhindra
segregation görs lagringen i skikt, på samma sätt som för
naturstenmaterial. Det förmånligaste är om materialet
kan köras direkt från processen till byggobjektet.
6.3
Överbyggnad
6.4.1 Bankar och fyllningar
Materialen kan vid behov användas i bankkonstruktioner och i fyllningar på samma sätt som naturmaterial
med motsvarande kornstorleksfördelning. Vid byggande
iakttas gällande kvalitetskrav enligt InfraRYL-direktivet
/ 4/.
6.4.2 Filterskikt
Filterlagret byggs enligt gällande InfraRYL-direktiv / 4/.
Då man bygger på svagt bärande grundmarker såsom
mjuk lera och silt, rekommenderas användning av filtreringstyg mellan filterskiktet och bottenjorden för att förhindra att bottenjorden och konstruktionsskiktet blandas.
6.4.3 Bärande och fördelande skikt
Ett fördelande skikt byggs enligt gällande InfraRYL-direktiv / 4/. Av processtekniska och ekonomiska skäl används OKTO-stenkrosset i allmänhet inte i bärande och
fördelande skikt.
Dränering och
underbyggnad
6.4.4 Beläggning
Beläggningen görs genom att iaktta gällande Asfaltnormer / 20/.
För dränering följs kvalitetskrav och arbetsbeskrivningar
i enlighet med det ikraftvarande InfraRYL-direktivet
/ 4/. I byggnadsskedet bör man se till att det inte blir
kvar några svackor i vägens underbyggnader eller konstruktionsskikt som samlar vatten och inga hinder som
kan hindra vattnet från att avlägsna sig från konstruktionslagren och på så sätt försvaga konstruktionen.
En OKTO-isoleringskonstruktion får inte göras på
frusen mark, vilket även gäller konstruktioner gjorda av
6.5
Husbygge
Man har en lång erfarenhet på cirka 40 år av att använda
OKTO-isoleringen i jordarbeten vid husbyggnationer.
OKTO-isoleringens lämplighet för husbyggnationer presenteras i diplomarbetet ”Hannu Siira: Masuunihiekka ja
OKTO-eriste talonrakennuksessa” / 21/.
18
OKTO-isoleringens vattenpermeabilitet är i samma
storleksklass som sand och det är ett material som lagrar
vatten dåligt vatten, vilket gör att materialet lämpar sig
bra för täckdikesfyllningar.
Vattenstighöjden för OKTO-isoleringen och OKTO-stenkrosset är låg och därför passar de som kapillärbrytare i konstruktioner som byggs under olika byggnader. I samband med framställningen silas vattnet från
OKTO-stenkrosset, vilket förbättrar dess lämplighet som
kapillärbrytare.
OKTO-isoleringen har god värmeisoleringsförmåga
och kan utnyttjas för tjälisolering av gårdsbyggnader.
Med hjälp av konstruktionen som fungerar som värmeisolering begränsar man tjälen från att tränga in i den
isolerande konstruktionens undre material och förhindrar på så sätt skador som tjälbildningen annars kan orsaka på vägkonstruktioner. Samtidigt fungerar OKTOisoleringen även som dräneringsskikt i gårdsbyggnader.
Man kan även dra nytta av OKTO-isoleringens värmeisoleringsegenskaper i de undre konstruktionerna och
sidofyllningarna.
7
Slutsatser
Outokumpu Chrome Oy producerar årligen cirka
300 000 ton OKTO-byggprodukter för nyttobruk. Produkterna är säkra för miljön och utmärkta alternativ till
de naturstenmaterial som finns. Tack vare produktifieringsprocessen kan man planera säkra och hållbara vägoch gatukonstruktioner med OKTO-byggprodukterna.
I produktifieringen har man följt produktifieringsprocessen i Trafikverkets guide ”Sivutuotteiden käyttö tierakenteissa” som publicerades år 2007 / 8/.
På basis av laboratorieundersökningar och byggande
har man tillförlitligt kunnat konstatera att materialet har
goda markbyggnadsegenskaper. God värmeisoleringsförmåga är OKTO-isoleringens viktigaste materialtekniska
egenskap och den är en fördel vi markbyggnad i Finlands
kalla förhållanden.
Tack vare OKTO-isoleringens goda värmeisoleringsförmåga blir konstruktionerna tunnare än vanligt. Tack
vare det minskar mängden material och schaktmassa på
byggplatsen. Genom att använda sig av OKTO-byggpro-
dukter sparar man också på de sinande naturresurserna.
God slittålighet är den viktigaste materialtekniska
egenskapen hos OKTO-stenkrosset och det gör att det
lämpar sig utmärkt som råvara i beläggningar som kräver
slittålighet.
OKTO-byggprodukterna klassas som produkter som inte kräver miljötillstånd (HFD:s beslut
3502/2005), och inte heller ett anmälningsförfarande
enligt SRF 591/2006. Produkterna omfattas av produktansvarslagen och de kan användas som naturstenmaterial då producenten svarar för produkternas miljöduglighet. OKTO-isoleringen är CE-märkt enligt standarden
SFS-EN 13242 och OKTO-stenkrosset enligt standarden SFS-EN 13043 (Bilaga 1).
19
8
/ 1/
/ 2/
/ 3/
/ 4/
/ 5/
/ 6/
/ 7/
/ 8/
/ 9/
/ 10/
/ 11/
/ 12/
/ 13/
/ 14/
/ 15/
/ 16/
/ 17/
/ 18/
/ 19/
/ 20/
/ 21/
/ 22/
/ 23/
/ 24/
/ 25/
9
Litteratur
Rintala, J. 2009. Kiviaineksen kokonaiskäyttö. Suomen ympäristökeskus. Kivimieskalenteri 2009. Helsinki 2009.
[Verkkodokumentti, viitattu 1.4.2010. http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=138656&lan=fi]
Kuivatus. Tielaitos, kehittämiskeskus. TVL:n ohjeet, Helsinki. Kansio B Teiden suunnittelu, osa IV. Tien rakenne 4.
Tierakenteen suunnittelu. Suunnitteluvaiheen ohjaus. TIEH 2100029-04. Tiehallinto. 69 s. Helsinki 2004.
InfraRyl 2006, Infrarakentamisen yleiset laatuvaatimukset, Osa 1 Väylät ja alueet. Rakennustietosäätiö RTS.
Rakennustieto Oy. 622 s. Hämeenlinna 2006.
Kunnallisteknisten töiden yleinen työselitys 02, KT02. Suomen kuntaliitto. Helsinki 2002.
Katu 2002. Katusuunnittelun ja –rakentamisen ohjeet. Suomen kuntatekniikan yhdistys. Jyväskylä 2003.
SFS 5904. 2004. Terästeollisuuden kuonatuotteet maa- ja tienrakennuskäyttöön. Sitomattomat seokset.
Suomen Standardisoimisliitto (SFS). 6 s.
Tiehallinto. 2007. Sivutuotteiden käyttö tierakenteissa. Tiehallinto. Helsinki. 67 s.
Vuorimies, N. ja Varin, P. Tampereen teknillinen yliopisto. Testausselostus MPR 391/2008. Yhteenveto OKTO-eristeelle ja
vertailuhiekalle tehtyjen kolmiaksiaalikokeiden tuloksista. Sisäinen raportti. Tampere, 20.01.2009.
ASTM D 5334-92. Standard Test Method for Determination of Thermal Conductivity of Soil and Soft Rock by Thermal
Needle Probe Procedure.
SFS-EN 933-1 Kiviainesten geometristen ominaisuuksien testaus. Osa 1: Rakeisuuden määrittäminen.
Seulontamenetelmä 1998-01-26. 1. painos (korjattu 2003-06-30). SS-EN 933-1 Ballast - Geometriska egenskaper - Del 1:
Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning
SFS-EN 933-2 Kiviainesten geometristen ominaisuuksien testaus. Osa 2: Rakeisuuden määrittäminen.
Seulasarjat, aukkojen nimelliskoko 1996-03-11. SS-EN 933-1 Ballast - Geometriska egenskaper - Del 2: Bestämning av
kornstorleksfördelning –Siktar, öppningars nominella storlek.
SFS-EN 933-3 + A1 Kiviainesten geometristen ominaisuuksien testaus. Osa 3: Raemuodon määritys. Litteysluku 2003-11-10.
2. painos. 1996-03-11. SS-EN 933-1 Ballast - Geometriska egenskaper - Del 3: Bestämning av kornform – Flisighetsindex.
SFS-EN 1097-2 Kiviainesten mekaanisten ja fysikaalisten ominaisuuksien testaus. Osa 2: Iskunkestävyyden
määrittämismenetelmät 1998-08-31. 1. painos. SS-EN 1097-2 Ballast - Mekaniska och fysikaliska egenskaper - Del 2:
Metoder för bestämning av motstånd mot fragmentering.
SFS-EN 1097-3 Kiviainesten mekaanisten ja fysikaalisten ominaisuuksien testaus. Osa 3: Irtotiheyden ja tyhjätilan
määrittäminen 1998-09-28. 1. painos. SS-EN 1097-3 Ballast - Mekaniska och fysikaliska egenskaper - Del 3: Bestämning av
skrymdensitet och hålrumshalt hos löst lagrad ballast.
SFS-EN 1097-6 Kiviainesten mekaanisten ja fysikaalisten ominaisuuksien testaus. Osa 6: Kiintotiheyden ja
vedenimeytymisen määrittäminen 2001-01-29. 1. painos. Sisältää korjauksen 1 (2003-09-09). SS-EN 1097-6 Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper - Del 6: Bestämning av korndensitet och vattenabsorption.
SFS-EN 1097-9 Kiviainesten mekaanisten ja fysikaalisten ominaisuuksien testaus. Osa 9: Nastarengaskulutuskestävyyden
määrittäminen. Pohjoismainen testi (kuulamyllymenetelmä) 1998-08-31. 1. painos. Sisältää korjauksen 1 (2003-09-09). SSEN 1097-9 Ballast - Mekaniska och fysikaliska egenskaper - Del 9: Bestämning av motstånd mot nötning av dubbdäck
(Nordiska kulkvarnsmetoden).
SFS-EN 1097-10 Kiviainesten mekaanisten ja fysikaalisten ominaisuuksien testaus. Osa 10: Vedenimeytymiskorkeus.
2003-02-17. 1. Painos SS-EN 1097-10 Ballast - Mekaniska och fysikaliska egenskaper - Del 10: Bestämning av kapillär stighöjd.
SFS-EN 13286-2 Sitomattomat ja hydraulisesti sidotut seokset. Osa 2: Vertailutiiviyden ja vesipitoisuuden määritysmenetelmä.
Proctor- tiivistys. SS-EN 13286-2 Obundna och hydrauliskt bundna vägmaterial - Del 2: Provningsmetod för laboratoriemässig
bestämning av referensdensitet och vattenhalt – Proctorinstampning.
Asfalttinormit 2008. Päällystealan neuvottelukunta (PANK rf). 109 s.
Siira, H. Masuunihiekka ja OKTO-eriste talonrakennuksessa. Oulun yliopisto. Rakentamistekniikan osasto. Geotekniikan
laboratorio. Diplomityö. 1999.
PANK 2401 Ominaispinta-ala, typpiadsorptiomenetelmä. Päällystealan neuvottelukunta. 1995.
SFS-EN 1367-6 Kiviainesten lämpö- ja rapautuvuusominaisuuksien testaus. Osa 6: Jäädytys- sulatuskestävyys suolarasitettuna
(NaCl). 20090216. SS-EN 1367-6 Ballast - Beständighetsegenskaper - Del 6: Bestämning av frostbeständighet genom
frystöprovning med saltlösning (NaCI).
PANK 2108 Vattenabsorption. Päällystealan neuvottelukunta. 2009.
Tietoa tiensuunnitteluun 71D. Tiehallinto 27.1.2005.
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
CE-märken
Laboratorieresultat
Diagram över provbyggnadens
instrumentering
Bilaga 4
20
Kort för provplats
- provbyggnadsbilder
- tjälens djup på vintern
- fördjupning
- dielektricitet
- bärighetsmätningar
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13242
Obundna och hydrauliskt bundna stenmaterial som används
vid väg- och vattenbyggen
OKTO-isolering 0/11 mm
Kornstorlek
Kornighet
0/11 mm
GA 80
GTA10
3,15 Mg/m3
f3
S1
Godkänd, WA241
Kompaktdensitet
Mängden finmaterial
S-halt
Frysnings-upptiningsbeständighet
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
22,4 mm
16 mm
11,2 mm
8 mm
5,6 mm
4 mm
2 mm
1 mm
0,063 mm
21
100 %
99 %
95 %
95 %
90 %
90 %
70 %
30 %
0,5 %
100 %
98–100 %
90–100 %
85 –100 %
80– 100 %
70–100 %
40– 90 %
15–60 %
< 1,5 %
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 0/5 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
0/5 mm
FI15
Ga 85
GTC20
Kompaktdensitet
3,15 Mg/m3
Mängden finmaterial
f3
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen 40 %
Stöthållfasthet (Los Angeles)
LA20
Frysnings-upptiningsbeständighet
Godkänd, WA241
Motstånd mot nötning av dubbdäck
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
11,2 mm
8 mm
5,6 mm
4 mm
2 mm
1 mm
0,063 mm
22
100 %
100 %
95 %
85 %
65 %
45 %
0,5 %
100 %
100 %
90–100 %
70– 100 %
45–85 %
15–85 %
<3%
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 4/8 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
4/8 mm
FI15
GC 85/15
G25/15
Kompaktdensitet
3,15 Mg/m3
Mängden finmaterial
f 0.5
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen 55%
Stöthållfasthet (Los Angeles)
LA20
Frysnings-upptiningsbeständighet
Godkänd, WA241
Motstånd mot nötning av dubbdäck
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
16 mm
11,2 mm
8 mm
6,3 mm
5,6 mm
4 mm
2 mm
0,063 mm
23
100 %
100 %
95 %
60 %
40 %
6%
0,5 %
0,2 %
100 %
98–100 %
85–100 %
50– 80 %
25–55 %
0–15 %
0–2 %
< 0,5 %
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 4/11 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
Kompaktdensitet
Mängden finmaterial
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen
Stöthållfasthet (Los Angeles)
Frysnings-upptiningsbeständighet
Motstånd mot nötning av dubbdäck
4/11 mm
FI15
GC 85/15
G25/15
3,15 Mg/m3
f 0.5
55%
LA20
Godkänd, WA241
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
22,4 mm
16 mm
11,2 mm
8 mm
5,6 mm
4 mm
2 mm
0,063 mm
24
100 %
100 %
95 %
65 %
30 %
5%
0,3 %
0,2 %
100 %
100 %
85–100%
45– 75 %
5–35 %
0–10 %
0–1 %
< 0,5 %
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 8/11 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
Kompaktdensitet
Mängden finmaterial
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen
Stöthållfasthet (Los Angeles)
Frysnings-upptiningsbeständighet
Motstånd mot nötning av dubbdäck
8/11 mm
FI10
GC 85/15
3,15 Mg/m3
f 0.5
55%
LA20
Godkänd, WA241
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
31,5 mm
22,4 mm
16 mm
11,2 mm
10 mm
8 mm
4 mm
0,063 mm
25
100 %
100 %
100 %
95 %
70 %
10 %
0,5 %
0,2 %
99,5–100 %
99,5–100 %
97,5–100 %
85–100 %
55 – 85 %
0–15 %
0–2 %
< 0,5 %
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 10/16 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
Kompaktdensitet
Mängden finmaterial
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen
Stöthållfasthet (Los Angeles)
Frysnings-upptiningsbeständighet
Motstånd mot nötning av dubbdäck
10/16 mm
FI10
GC 85/15
3,15 Mg/m3
f 0.5
50%
LA20
Godkänd, WA241
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
31,5 mm
22,4 mm
16 mm
11,2 mm
10 mm
5,6 mm
0,063 mm
26
100 %
100 %
90 %
10 %
5%
0,5 %
0,2 %
100 %
98–100%
85–99 %
5–25 %
0–15 %
0–2 %
< 0,5 %
Bilaga 1
Outokumpu Chrome Oy
95490 Torneå
FINLAND
05
0416-CPD-3591
SFS-EN 13043
Stenmaterial för asfaltmassor
OKTO-krossten 16/22 mm
Kornstorlek
Kornform
Kornighet
Kompaktdensitet
Mängden finmaterial
Vidhäftning till bindemedel som innehåller bitumen
Stöthållfasthet (Los Angeles)
Frysnings-upptiningsbeständighet
Motstånd mot nötning av dubbdäck
16/22 mm
FI10
GC 85/15
3,15 Mg/m3
f 0.5
50%
LA20
Godkänd, WA241
AN 7
Mer information
Vanlig kornstorlek och
kornstorleksfördelning
31,5 mm
22,4 mm
16 mm
8 mm
0,063 mm
27
100 %
98 %
10 %
0,5 %
0,2 %
98–100 %
85–100 %
0–15 %
0–2 %
< 0,5 %
Bilaga 2
UNDERSÖKNINGSRAPPORT
Laboratorietjänster
Datum
18.11.2009
Diarienummer
668/2009
Upphandlare
Plats för provtagning
Kommun
Tidpunkt för provtagning
Provtagare
Uppgifter om provet
OKTO-isolering
Identifikation
Provets namn
Metod
Resultat
Proctor-test
Över 32 mm stenar %
Optimal vattenhalt %
Torrvolymvikt [g/cm3]
Proctor-densitet g/cm3
Optimal vattenhalt % korrigerat
Proctor densitet g/cm3 korrigerat
Vattenhalt [w-%]
Underskrifter
Laborant
Diplomingenjör
Distribution: A. Tikkakoski
Provresultatet gäller endast det prov som testats
Destia Oy
Infrauppgifter
Laboratoriet i Uleåborg
Besöksadress
Postadress
Telefon
Telefax
Typpitie 1 90650 Oulu
Typpitie 1 90650 Oulu
040 949 1441
020 444 7282
28
Bilaga 2
Vägtrafi
kverket
Tieliikelaitos
Konsultation:
Geopalvelut
Konsultointi, Geopalvelut
Arinakatu 66–8
-8
Arinakatu
50170
Mikkeli
50170 Mikkeli
LABORATORIETS
UNDERSÖKNINGSRAPPORT
LABORATORION TUTKIMUSSELOSTUS
0204446633, 0400 - 154787
0204446637 fax
Arbetsnummer
51/2006
TYÖNO 51 / 2006
Avsändaren
av provet:
Näytteen lähettäjä
:
Antti Tikkakoski
Antti Tikkakoski
Ankomstdatum: 27.2.2006
Tulopvm :
27.2.2006
Objekt/kund:
Morenia / OKTO
Kohde /
Morenia / OKTO
asiakas
Material:
OKTO-stenkross 0/5 mm
Materiaali : OKTO-murske
0/6
0/5 mm
Kapillaritet
hos undersökt
ämne
med
hjälp
av metoden
modell TVH
Tutkittu aineksen
kapillaarisuus
mallia
TVH
olevalla
kapillaarimetrillä.
2 definitioner
2 määritystä.
- kapillaritet i test 15 och 20 cm
- kapillaarisuus testeissä 15 ja 20 cm.
Mikkeli
28.2.2006
Mikkeli 28.2.2006
Kari
Kolehmainen
Kari Kolehmainen
tutkimuspäällikkö
Forskningschef
Distribution:
A.
Tikkakoski
JAKELU :
Antti
Tikkakoski
29
Bilaga 2
UNDERSÖKNINGSRAPPORT
Laboratorietjänster
Datum
10.11.08
Diarienummer
629/2008
Upphandlare
Plats för provtagning
Kommun
Tidpunkt för provtagning
Provtagare
Uppgifter om provet
OKTO-isolering 0/11 mm
Identifikation
Provets namn
Metod
Resultat
Klass
Kapillaritet
Underskrifter
Diplomingenjör
Laborant
Distribution:
Provresultatet gäller endast det prov som testats
Destia Oy
Infrauppgifter
Laboratoriet i Uleåborg
Besöksadress
Postadress
Telefon
Telefax
Ollakantie 2, 90440 Kempele
PL 8, 90441 Kempele
040 949 1441
020 444 7282
30
Bilaga 2
TESTRAPPORT 07.04.06
Diarienummer
112/2006
Fastställande av vattenabsorptionshöjden, SFS-EN 1097-10
Upphandlare:
Typ av stenkross:
Avhämtningsplats:
Kornstorlek:
Avhämtningstid:
Avhämtare:
Laboratorium som utför testerna:
Morenia
Stenkross med kapillaravbrott
Outokumpu, FeCr-industri Tornio
OKTO-isolering
November 2005
Timo Kuiri
Laboratoriet i Uleåborg
Höjd i provet
hi [m]
Fuktighetshalt
Höjd i provet
W
[%]
hihi[m]
Absorberat vatten [g]:
Hygroskopiskt vatten Whyg[%]:
Temperatur vid testning, [°C]
Torr skrymdensitet hos provet, [Mg/m3]:
Vattenabsorptionshöjd Hkap[mm]: 225
Provets vattenhalt
Höjd [m]
Hygroskopiskt vatten
Fuktighetshalt [%]
Kempele
Provresultatet gäller endast det prov som testats
Konsulting
Geopalvelut
Ollakantie 2
PL 8
90441 Kempele
E-mail:
[email protected]
31
Telefon
040 949 1441
Telefax
020 444 7282
Bilaga 2
TESTRAPPORT 23.01.06
Diarienummer
Fastställande av vattenabsorptionshöjden, SFS-EN 1097-10
Upphandlare:
Typ av stenkross:
Avhämtningsplats:
Kornstorlek:
Avhämtningstid:
Avhämtare:
Laboratorium som utför testerna:
Morenia
Stenkross med kapillaravbrott
Outokumpu, FeCr-industri Tornio
OKTO-stenkross 10/22
November 2005
Timo Kuiri
Laboratoriet i Uleåborg
Absorberat vatten [g]:
Hygroskopiskt vatten Whyg[%]:
Temperatur vid testning, [°C]
Torr skrymdensitet hos provet, [Mg/m3]:
Vattenabsorptionshöjd Hkap[mm]: 225
Höjd i provet, hi [m]
Fuktighetshalt, Whi[%]
Provets vattenhalt
Höjd [m]
Hygroskopiskt vatten
Fuktighetshalt [%]
Kempele
Provresultatet gäller endast det prov som testats
Konsulting
Geopalvelut
Ollakantie 2
PL 8
90441 Kempele
E-mail:
[email protected]
32
Telefon
040 949 1441
Telefax
020 444 7282
49
Bilaga 2
BLANKETT FÖR UNDERSÖKNING AV STEN
Datum
11.4.2006
Laboratorionummer
120/2006
Upphandlare
Plats för provtagning
Kommun
Tidpunkt för provtagning
Provtagare
Uppgifter om provet
OKTO-stenkross 8/16
Hårdhetsklasser
Krav
Identifikation av provet
Prov
Metod
Kulkvarn
Flisighetsindex
Densitet Mg/m3
Hårdhetsklass
Formklass
Underskrifter
Laborant
Laboratoriemästare
Distribution: Timo Kuiri
Konsulting Geopalvelut
Laboratoriet i Uleåborg
Käyntiosoite:
Ollakantie 2, 90440 Kempele
Postiosoite:
PL 8, 90441 Kempele
33
Telefon
040 949 1441
Telefax
020 444 7282
Bilaga 2
UNDERSÖKNINGSRAPPORT
Laboratorietjänster
Datum
10.11.08
Diarienummer
629/2008
Upphandlare
Plats för provtagning
Kommun
Tidpunkt för provtagning
Provtagare
Uppgifter om provet
Identifikation
Provets namn
isolering
Metod
Resultat
Mg/m3
Densitet
Vattenabsorption
Vattenabsoptionstal
Specifik yta m2/g
Vattenabsoptionsförmåga mg/m
stenkross 0/5.6 Densitet Mg/m3
Vattenabsorption
Vattenabsoptionstal
Specifik yta m2/g
Vattenabsoptionsförmåga mg/m
stenkross 11/16 Densitet Mg/m3
Vattenabsorption
Underskrifter
Laborant
Diplomingenjör
Distribution:
Antti Tikkakoski
Provresultatet gäller endast det prov som testats
Destia Oy, Laboratoriet i Uleåborg
Besöksadress
Postadress
Telefon
Telefax
Ollakantie 2, 90440 Kempele
PL 8, 90441 Kempele
040 949 1441
020 444 7282
34
Bilaga 3
Diagram över instrumentering av provkonstruktion
Trådlös dataöverföring
Datainsamlingsenhet
GSM-transmitter
Förflyttningssensor
Fuktighetssensor
Yttemperatursensor
Kablarna på fuktighetssensorer,
värmeledningssensor,
förflyttningssensor och
temperatursensorer
Monteringsdjup ca 30 cm
Temperatursensor stavkonstruktion
12 st Pt 100-sensorer
stavlängd 2,8 m
Datainsamlingsenhet
GSM-transmitter
Förflyttningssensor
Fuktighetssensor
Yttemperatursensor
Temperatursensor stavkonstruktion
12 st Pt 100-sensorer
stavlängd 2,6 m
Lätt stenkonstruktion
Jämförelsekonstruktion
35
Bilaga 4
Maukuntie vägstruktur, Uleåborgs stad
OKTO-KKA, konstruktion
OKTO-isolering, konstruktion
AB 50 mm
Bärande & profilering
KaM 0/56 (20) 400 mm
Bärande & profilering
KaM 0/56 (20) 400 mm
KKA 0/6 450 mm
OKTO-isolering 450 mm
Filtreringstyg
Bottenjord Si
Figur. Konstruktionsskikt på Maukuntie.
E2 temperaturkorrigerat, MPa
Bärighet 2006
Bärighet 2007
OKTO-KKA
OKTO-isolering
Pålning
Figur. Utvecklingen av bärighetsvärden på Maukuntie åren 2006-2007.
36
Bilaga 4
Tjäldjupet vid Maukuntie under vintern 2006-07
Tjälens djup [m]
OKTO-KKA 1 konstruktion
OKTO-KKA 2 konstruktion
OKTO-isolering, konstruktion
Datum
Tjälens djup [m]
Maukuntie,
tjälensunder
djup vintertid
2008-09
Tjäldjupet
vid Maukuntie
vintern 2008-09
OKTO-KKA 1 konstruktion
OKTO-KKA 2 konstruktion
OKTO-isolering, konstruktion, mättad
Datum
Figur. Djupet på tjälen på Maukuntie vintrarna 2006-07 och 2008-09.
37
Tjällyft [mm]
Frostmängd [Kh]
Bilaga 4
Beläggning
Bärande
Filter
Tjäldjup [m]
Bottenjord
Sep
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
*****KÄLLUPPGIFTER*****
Skikt
Material
K(ofrusen) K(frusen)
C(ofrusen)
C(frusen)
Beläggning
Filter
Bärande
Bottenjord
*****RESULTAT*****
Årets frostmängd [Kh]:
23379
Maximalt tjäldjup [m]:
1.28
Maximalt tjällyft [mm]:
47.2
Projektets namn: Användning av Outokumpu Chrome Oy:s ferrokromstenmaterial i väg-, gatu- och jordbyggen
Vägnummer:
Maukuntie Vägavsnitt: OKTO-isolering
Avstånd från början av vägavsnittet: 0
Kommentar:
Koordinater:
Vägverket
Produktion
Konsultation
Datum
Uträknare av kalkylen:
Granskare av kalkylen:
Filens namn
38
Tjällyft [mm]
Frostmängd [Kh]
Bilaga 4
Beläggning
Bärande
Filter
Tjäldjup [m]
Bottenjord
Sep
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
*****KÄLLUPPGIFTER*****
Skikt
Material
K(ofrusen) K(frusen)
C(ofrusen)
C(frusen)
Beläggning
Filter
Bärande
Bottenjord
*****RESULTAT*****
Årets frostmängd [Kh]:
18721
Maximalt tjäldjup [m]:
1.16
Maximalt tjällyft [mm]:
32.1
Projektets namn: Användning av Outokumpu Chrome Oy:s ferrokromstenmaterial i väg-, gatu- och jordbyggen
Vägnummer:
Maukuntie Vägavsnitt:
Avstånd från början av vägavsnittet:
Kommentar:
Vägverket
Produktion
Konsultation
Datum
Koordinater:
Uträknare av kalkylen:
Granskare av kalkylen:
Filens namn
39
Bilaga 4
Konstruktioner på Selleenkatu, Torneå stad
Provkonstruktion 1 Provkonstruktion 2 Provkonstruktion 3 Provkonstruktion 4
plv 530-650
plv 650-800
plv 800-950
plv 950-1100
OKTOa-stenkross #0…32
OKTO-KKA #0…32
OKTO-KKA #0…32
OKTOa-stenkross
#0…63 450 mm
OKTO-KKA
(CRK) #0…63
450 mm
OKTO-KKA
(VKU)#0…63
450 mm
OKTO-isolering
450 mm
OKTO-isolering
450 mm
OKTO-isolering
450 mm
OKTOa-stenkross #0…32
OKTOa-stenkross
#0…56 200 mm
OKTO-KKA
(CRK) #0…90
250 mm
OKTO-isolering
450 mm
E2 temperaturkorrigerat, MPa
Figur. Konstruktionsskikt på Selleenkatu.
Bärighet 2005
Bärighet 2007
Jämförelse konstruktion
OKTO-CRK
OKTOsa+CRK
Pålning
Figur. Utvecklingen av bärighetsvärdena på Selleenkatu åren 2004-2007.
40
Bärighet 2005
Bärighet 2007
OKTOa
OKTO-VKU
KaM+OKTO-isolering
Jämförelse 5
plv 1100-1250
KaM #0…32
KaM #0…56
450 mm
OKTO-isolering
500 mm
Bilaga 4
Tjäldjup [m]
Tjäldjupet vis Selleenkatuunder vintern 2003-04
Tid [datum]
Tjäldjup [m]
Tjäldjupet vis Selleenkatuunder vintern 2005-06
Tid [datum]
Tjäldjup [m]
Tjäldjupet vis Selleenkatuunder vintern 2004-05
Tid [datum]
Figur. Djupet på tjälen på Selleenkatu åren 2003-2006.
41
Bilaga 4
Konstruktioner på Vaakatie, OTW
Jämförelse
provkonstruktion Provkonstruktion 4 Provkonstruktion 5
längd 50 m
längd 50 m
längd 50 m
Provkonstruktion 1 Provkonstruktion 2 Provkonstruktion 3
längd 50 m
längd 50 m
längd 50 m
OKTOa 0/32 180 mm
OKTOa-stenkross OKTOa-stenkross OKTOa-stenkross OKTOa-stenkross OKTOa-stenkross
0/32 450 mm
0/55 450 mm
0/55 450 mm
0/55 450 mm
0/32 450 mm
OKTO-KKA
0/32 900 mm
OKTO-KKA
6/32 500 mm
OKTO-KKA
6/32 500 mm
OKTO-isolering
500 mm
filtertyg
filtertyg
filtertyg
srHkMr
srHkMr
srHkMr
- Temperatur (pt-100)
- Temperatur (pt-100)
- Fuktighet (TDR)
- Fuktighet (TDR)
OKTO-KKA
0/6 500 mm
srHkMr
- Temperatur (pt-100)
srHkMr
- Temperatur (pt-100)
- Fuktighet (TDR)
- Sättning (LVDT)
Figur. Provbyggnad på Vaakatie.
Bärighet 2007
Provkonstruktion 4
Provkonstruktion 3
Provkonstruktion 2
E2 temperaturkorrigerat, MPa
Bärighet 2006
Provkonstruktion 5
Jämförelse
Provkonstruktion 1
Pålning
Pålning
Figur. Utvecklingen av bärighetsvärdena på Vaakatie år 2006-07.
42
OKTO-KKA
0/6 500 mm
srHkMr
Försäljning och marknadsföring
av OKTO-produkterna
OKTO-byggprodukterna säljs och marknadsförs av Morenia Oy. Morenias huvudprodukter är stenmaterial för byggande av infrastrukturer. Till bolagets tjänster hör allt arbete och alla produkter med anknytning till produktion och leverans av sand, grus, stenkross och annat förädlat stenmaterial. I sin verksamhet betonar Morenia särskilt produktutveckling och miljövärderingar .
Genom sin verksamhet främjar Morenia hållbar utveckling och erbjuder sina kunder stenmaterialprodukter som
skonar åsar och berg.
OKTO-byggprodukternas användningsändamål 2006 – 2010:
OKTO-isolering:
Haparanda, Kalix köpcentrum, grundbygge, Sverige
Filterskikt på VT 4 motorväg i Kemi
Gatubyggnationer i Torneå stad
Outokumpu Stainless Oy:s byggnadsobjekt
Uleåborg stads byggnadsobjekt
Kemi stads gatubyggnadsobjekt
Konstruktioner på Riukkajänkä avstjälpningsplats
Konstruktioner på Raatis sportplan i Uleåborg
Filterskikt på Kromvägen, Torneå
Affärscentret Prisma, Torneå
Kälkfabrik i Rovaniemi, grundbygge
Affärscentret Kodin Terra, Rovaniemi
Affärscentret Jounin kauppa, Ylläs
Affärscentret Revontuli, Rovaniemi
OKTO-lätt stenmaterial:
Kromvägens filterskikt, Torneå
OKTO-stenkross:
I-klassigt asfaltmaterial, Estland
I-klassigt asfaltmaterial, Uleåborg, Kemi, Torneå
Croval-stommaterial:
Tillverkning av ugnar och öppna spisar, Finland, Estland
Outokumpu Tornio Works, betongkonstruktioner som tål hetta
Försäljning av och upplysningar om OKTO-produkterna:
Morenia Oy
PB 81, 90101 ULEÅBORG
Tlf. 0205 64 6013
Mera information om Morenias tjänster och produkter finns även på webbplatsen: www.morenia.fi
43
Jess, Joutsen Media, 2012
www.outokumpu.com