1.1 Statsskick och demokrati
5 Det finns olika sätt att lösa gemensamma problem. För oss i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) är demokrati det enda acceptabla. Endast genom demokratiska lösningar kan folket göra sin röst hörd och utkräva ansvar av de som innehar makten. Om vi ska kunna leva upp till regeringsformens portalparagraf om att all makt utgår från folket måste vi också låta makten utgå från enskilda människor. 10 CUF vill se en begränsad stat, som lämnar utrymme för den enskilda människans frihet och integritet. Vi ser ett tydligt mervärde i att människor sluter sig samman i olika former av föreningar för att lösa gemensamma problem. På det sättet blir vi mycket starkare än om vi arbetar ensamma. Det är av vikt att vi i ett välfungerande demokratiskt samhälle har en rättsstat som garanterar varje människas säkerhet och trygghet. 15 Myndighetsåldern ska gälla och vara konsekvent vid 18 års ålder, över denna ålder ska inga förbjudande åldersgränser finnas. Rösträtt i de allmänna valen ska ges alla som uppnått myndighetsåldern senast under valåret. 1.1 Statsskick och demokrati 20 1.1.1 Federalismens principer Vi vill att federalism ska ligga till grund för samhällets konstitutionella skick. Vår vision om samhällets uppbyggnad går därför att sammanfatta med hjälp av federalismens principer: • 25 30 35 40 Icke-centralisering. Beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt, och det är alltid de underliggande nivåerna som ska avgöra vilka beslut som ska lyftas till en högre beslutsnivå. • Ett skrivet konstitutionellt fördrag. Det ska finnas tydliga regler för maktdelning, beslutsnivåers ansvarsområden och ett starkt skydd för individens fri- och rättigheter. • Självstyrande geografiska enheter. EU:s medlemsländer ska ha hela beslutsmakten över de områden som inte är unionens ansvar. Inom medlemsstaterna ska kommuner och regioner åtnjuta samma självbestämmande. • Frågor som de politiska nivåerna får besluta om har de också rätt att ta ut skatt för. • Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgarna och lagstiftarna. Det ska med andra ord genomföras direkta val till varje politisk nivå. • Samarbete på frivillig grund mellan självstyrande enheter eller mellan lika nivåer ska underlättas. 1.1.2 Valbarhet De som röstar till riksdagen och regeringen bör ha rätt att fritt välja vem de vill företrädas av och CUF vill därför avskaffa kravet på medborgarskap för att få kandidera till riksdagen eller bli statsråd. Alla myndiga människor bör kunna bli riksdagsledamöter eller statsråd. Även när det gäller domare är det onödigt att ha ett krav på medborgarskap. Det enda relevanta ska vara en adekvat utbildning och personlig kompetens. 45 50 1.1.3 Det civila samhället Ideell verksamhet och det lokala föreningslivet spelar en mycket stor roll i samhället och vi vill uppmuntra detta. Frivilligt engagemang och fria sammanslutningar är grunden till ett demokratiskt samhälle. Föreningar och andra frivilliga sammanslutningar bidrar till att trygghet och sammanhang i samhället skapas. Som en följd av detta vill CUF stödja föreningslivet och framförallt de små föreningarna. 55 CUF anser att medlemsavgifter ska vara avdragsgilla i deklarationen. Det ska finnas en nollvision vad det gäller krångel, regler och skatter för ideella organisationer. Kommunal och regional ungdomsverksamhet bör präglas av ungdomars engagemang och Sveriges kommuner bör arbeta aktivt för att stödja föreningslivet. Verksamhet som idag är kommunal bör där det är lämpligt kunna drivas av föreningar. 60 1.1.4 Kommuner och regioner CUF vill bygga demokratin underifrån. Makten ska finnas så nära den enskilda människan som möjligt. Därför måste Sveriges kommuner ha en stark ställning och ett grundlagsskyddat självbestämmande. 65 Sammanslagning eller delning av kommuner ska bygga på frivillighet och nytta. När kommuner ska slås samman eller vid kommundelning ska det ske genom initiativ och godkännande från berörda kommuner. Statlig inblandning ska förbjudas i lag. 70 Sveriges kommuner måste få organisera sig så som de själva vill. Så länge kommunerna styrs demokratiskt ska inte staten kunna blanda sig i hur kommunala styrelseskick utformas. En ny mindre detaljreglerande kommunallag behövs. Den måste ge utrymme för såväl kommunal parlamentarism som kommunfullmäktigeförsamlingar med kommunstyrelseuppgifter och direktval av exempelvis borgmästare. Dessutom är det självklart att kommunerna själva ska styra över storleken på sina fullmäktigeförsamlingar samt över vilka titlar med vilka kommunens politiska ledning samt anställda ska tilltalas. 75 80 85 CUF är positiva till de diskussioner som förs kring Sveriges regionbildningar. Tillväxtmöjligheterna i en region är stora och kommuner kan tjäna mycket på att det bildas regioner. En region kan ge de tillhörande kommunerna bättre förutsättningar att överleva med tanke på de medel som tillförs genom bl.a. ökad effektivisering och samverkan kommuner emellan. Makten flyttas också närmare befolkningen till folkvalda parlament eftersom makt förflyttas från regeringen och länsstyrelserna. Både på regional och kommunal nivå måste nyval möjliggöras. För att stärka det medborgerliga inflytandet behöver makt flyttas från den statliga nivån till den regionala. Exempel på frågor som helt eller delvis bör bli regionala kompetenser är: näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och kultur. 90 95 100 105 110 115 120 125 130 1.1.5 Statens organisation Statens existens måste vila på medborgarnas, kommunernas och regionernas förtroende. Därför bör statens organisation anpassas till ett mer federalt styrelseskick. Statliga institutioners regionala närvaro samt ansvarsområden som näringslivs- och regional utveckling flyttas till de lokalt folkvalda församlingarna. Ett mer federalt styrelseskick innebär också att man behöver ge den regionala nivån större inflytande över beslutsfattandet. Därför vill CUF att Sverige åter inför en tvåkammarriksdag, där den första kammaren har ansvaret att försvara regionernas ställning och den andra direkt ska företräda folket. I valet till denna andra kammare bör därför hela Sverige räknas som en enda valkrets. På så vis minskar man risken för centralisering av makt till staten. Så länge Sverige har endast en kammare i Riksdagen menar CUF att man bör utöka utjämningsmandaten till 49 till antalet för att på så sätt göra tilldelningen av riksdagsmandat mer rättvisa. I dag styrs en betydande del av kommunernas budgetar av statliga beslut. Detta är ett demokratiproblem eftersom man på det viset bakbinder det lokala självbestämmandet. Statlig styrning av kommunala åtaganden måste minimeras. I stället bör varje demokratisk nivås ansvar tydliggöras genom kompetenskataloger, så att man minimerar risken för att den statliga nivån går utöver sina befogenheter. Det ska finnas möjlighet för befolkningen att initiera folkomröstningar även på den nationella arenan. Varje nivå i ett federalt samhälle ska själv bestämma innan en folkomröstning om den ska vara bindande eller enbart rådgivande. CUF anser att det behövs en översyn av det svenska valsystemet för att stärka medborgarnas inflytande. De procentspärrar som i dag finns för personvalet måste avskaffas. Men det finns också all anledning att se över andra delar av valsystemet. De politiska partierna har i dag ett mycket stort inflytande över vilka kandidater som står till väljarnas förfogande. Det gör också att de som väljs får svårare att frigöra sig från partipolitiskt flockbeteende. För att riksdagen ska kunna fungera som en kritisk massa måste den enskilda politikerns roll bli tydligare, och enskilda riksdagsledamöter bör i högre grad kunna driva en egen agenda. Ett valsystem som skulle gynna detta är STV (Single transferable vote) som bland annat används på Irland. Med STV listar väljaren ett antal kandidater, och om förstahandsvalet redan fått nog med röster för att inväljas faller rösten på nästa kandidat i listan. På så vis ger valresultatet och parlamentets sammansättning en tydligare bild av väljarnas vilja. Ytterligare sätt att göra riksdagen mer fristående vore att avskaffa fyraprocentsspärren. På så vis kan små och nya partier lättare komma in i riksdagen. Det skulle leda till att etablerade partier utmanas och att enskilda ledamöter stärks eftersom riksdagsarbetet blir viktigare för att skapa majoritet för regeringens förslag. Om målet är att stärka de folkvaldas roll måste det också vara tydligt att det förväntas av beslutsfattarna att de tar ansvar för de beslut de är med och fattar. Kvittningsreglerna i riksdagen är en praktisk lösning vid exempel sjukfrånvaro men har kommit att användas som ett sätt att slippa delta vid omröstningar i frågor där samvetet säger något annat än partilinjen. CUF anser att kvittningen bara ska få användas vid sjukfrånvaro och liknande. I övriga fall, 135 140 145 då den enskilda riksdagsledamoten har möjlighet att planera sin egen frånvaro bör man i stället kunna kalla in de valda riksdagsersättarna. På så vis får ersättarna en starkare koppling till riksdagsgruppens arbete och är därför mer insatta i uppdraget vid de tillfällen då de ska tjänstgöra en längre tid. 1.1.6 Nordiska federationen CUF anser att de nordiska länderna i framtiden bör ingå i en Nordisk federation med självstyrande medlemsstater. En Nordisk federation skulle vara bland de femton största ekonomierna i världen vilket skulle ge den en oerhörd stor makt i EU och inom G20, där den nordiska traditionen om värnandet av den enskilda individen, frihandel, omhändertagandet av miljön och stark demokrati skulle påverka dessa organisationer i en positiv riktning. 160 Den federala regeringen, som lyder under en tvåkammarriksdag där den första kammaren skulle försvara medlemsstaterna och den andra, där hela federationen räknas som en valkrets, skulle försvara folket, skulle ha minskad makt gentemot dagens regeringar då den, till skillnad från den Europeiska Unionens kommission, skulle sakna initiativmakt. Federationen ska ha en stark konstitution som garanterar medlemsstaternas självständighet och en konstitutionsdomstol som ser till att den efterföljs. I konstitutionen ska det regleras vad som ska ligga på medlemsstats-, regional och lokal nivå och vad som ska ligga på federal nivå. CUF, som alltid hävdar de federalistiska principerna, tycker att så lite som möjligt bör finnas på den federala nivån. Den bör ha hand om utrikes- och säkerhetspolitiken, finans- och penningpolitiken och stora infrastruktursatsningar. Allt annat bör medlemsstaterna och de ännu mer lokala nivåerna ha hand om. Det är dock viktigt att den federala nivån bygger på principer om fri rörlighet och öppenhet. 165 Den federala nivån och medlemsstaterna ska hela tiden granska varandra. Den federala nivån ska granska att medlemsstaterna klarar de krav som finns inom olika områden medan medlemsstaterna, tillsammans med konstitutionsdomstolen, ska granska att den federala nivån inte åtar sig saker som medlemsstaterna inte har delegerat upp till den. 150 155 De lokala självstyrelserna, kommunerna, bör fortsätta verka inom det sociala området och ska vara federationens skyddsnät för de människor som faller igenom. 170 Statschefsposten i federationen ska växla enligt rullande schema mellan statscheferna i medlemsstaterna. 175 1.1.7 Monarki Sverige är en konstitutionell monarki, vårt statsskick är demokratiskt, och monarkins framtid vilar i det svenska folkets händer. CUF ser att det finns stora fördelar med att ha en statschef som står över de partipolitiska trätorna. Kungahuset representerar Sverige, snarare än det största riksdagspartiet. Det faktum att vår statschef fråntagits sin formella politiska makt tydliggör denna ordning, och stärker kungahusets ställning och legitimitet. 180 CUF anser också att det finns praktiska fördelar med att behålla den svenska monarkin. Till exempel har den ett symbolvärde som är betydelsefullt för våra kontakter med andra länder. Det är dock viktigt för statsskickets trovärdighet att hovets användning av apanaget redovisas öppet. 185 Givetvis ska kungafamiljen ges samma grundlagsskyddade rätt till religionsfrihet, liksom rättighet till fritt giftermål, som övriga medborgare. Statschefen ska likt övriga medborgare kunna straffas om den begår brott. 190 1.1.8 Kungliga förtjänstordnar Det är fullt rimligt att en stat kan visa uppskattning gentemot medborgare för att de utfört betydande samhällsinsatser. Därför vill CUF åter möjliggöra utdelandet av de kungliga förtjänstordnarna. Ett ordensväsende är ett kostnadseffektivt, smidigt och internationellt erkänt sätt att lyfta fram och premiera talang och entreprenörskap som dessutom har ett högt kulturhistoriskt värde. 195 200 205 210 215 220 1.1.9 Myndigheter och utnämningspolitik Sverige bör ha så få och effektiva myndigheter som möjligt för att minska byråkratin och förenkla livet för enskilda medborgare. CUF ska verka för att myndigheter ska agera mer tillmötesgående och leverera vad som förväntas av dem gentemot de som faktiskt finansierar deras existens. När det gäller utnämningspolitiken är grundlagen tydlig: ”Vid tillsättning av statlig tjänst ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” (RF 12:5). Rekryteringsprocessen måste bli mer öppen och för att man ska kunna granska om tillsättningen skett korrekt ska ett krav finnas att alla anteckningar som stödjer anställningen ska sparas. Ansökningshandlingarna ska dock på begäran av den sökande kunna beläggas med sekretess. 1.1.10 Demokrati och federalism inom FN FN måste demokratiseras. Majoriteten av världens befolkning lever idag i demokratier. FNreformerna kräver mindre byråkrati, mer öppenhet, ett borttagande av vetorätten, inga fasta platser i säkerhetsrådet. FN ska vara ett demokratiskt organ, där alla länder har rätt att delta på lika villkor. Alla medlemmar ska ha rätt att delta i FN:s organ och kommittéer. Genom denna deltaganderätt hamnar icke-demokratiska stater under granskning och diskussion och tvingas på så sätt förbättra sig. För tillsättning av FN:s kommittéer ska detta ske genom beslut i FN:s generalförsamling med kvalificerad majoritet. För att ge FN en större legitimitet bör FN vara den högsta instansen i vårt federala samhällsbygge. Då har folket möjlighet att välja sina företrädare i generalförsamlingen och därmed möjligheten att utkräva ansvar av sin representant. 1.2 Europeiska Unionen 225 230 1.2.1 Rätt makt på rätt plats I ett federalt organiserat Europa måste maktfördelningen mellan de olika nivåerna vara tydlig. Makten utgår från folket och beslut ska fattas på så lokal nivå som möjligt. Syftet med en EUkonstitution är att definiera vilka beslut och ansvarsområden som ligger på EU-nivå, vilka som ligger på de enskilda staterna och vad som ligger på regionnivå. EU:s fördrag ska omvandlas till en tydlig konstitution som definierar vilken makt som ska ligga på vilken nivå. Vissa politikområden är så pass gränsöverskridande att enskilda stater inte kan hantera dem själva. Dit hör frågor om handel, migration, internationell brottslighet, miljöpolitik och säkerhetspolitik. Förutom maktområden ska konstitutionen också innehålla medborgerliga och mänskliga rättigheter, regler för EU:s institutioner, för rösträtt och andra grundläggande delar av EU:s organisation och förhållande till sina medlemmar och medborgare. 235 240 245 250 255 260 265 För att medlemsländerna ska kunna ha en gemensam politik måste de överföra en del makt till EU, inklusive makten att se till att alla följer de gemensamma reglerna. Utan dessa befogenheter riskerar EU att bli tandlöst. Hit hör den rätt som EU-domstolen har att bötfälla och straffa länder som bryter mot EU-lag och rätten som EU har att anta lag och förordningar utan att alla medlemsstater stödjer dem. Vid extremt grova överträdelser mot den gemensamma politiken eller de andra medlemmarnas säkerhet bör ett medlemsland kunna uteslutas. 1.2.2 EU:s institutioner För att EU ska få ha makt över medborgarna så är det avgörande att medborgarna också har makt över EU. Därför måste unionen demokratiseras ordentligt. Det innebär att EUkommissionen som nu består av utnämnda tjänstemän och har ensam initiativrätt ska tillsättas demokratiskt, via den parlamentariska församlingen. EU ska ha ett tvåkammarsystem där den första kammaren utgörs av ministerrådet och väljs i respektive medlemsland för att garantera federal representation och inflytande. Den andra kammaren utgörs av Europaparlamentet och ska väljas över hela EU. Kamrarnas makt och val till dem ska regleras i EU-konstitutionen. Europaparlamentet ska ha motionsrätt och tillsammans med Ministerrådet stifta lag. Europaparlamentet ska permanent lokaliseras till Bryssel, istället för att flytta mellan Strasbourg och Bryssel vilket är ett enormt slöseri med skattepengar. Kommissionen ska motsvara EU:s regering och därmed ha propositionsrätt. Den ska utses demokratiskt och genom misstroendevotum ska Europaparlamentet kunna avsätta kommissionen. Ordförande för kommissionen ska vara EU:s främsta företrädare. Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna ansvara för verkställande av EU-beslut. I kommissionen ska en subsidiaritetsombudsman inrättas för att säkerställa att unionen inte överskrider sina befogenheter. Institutionen ska fungera som en ”djävulens advokat” och framlägga de argument som talar emot ett av kommissionen framlagt förslag. När en lagstiftning utformas på EU-nivå blir det också nödvändigt med juridiska instanser som kan bevaka att dessa lagar följs. Idag bevakar EU-domstolen konstitutionen och ser till att varken EU eller medlemsländerna stiftar lager som bryter mot den. Domstolen ser till att 270 EU-lag följs och instiftas korrekt. CUF vill att det ska vara möjligt för medlemsländer, enskilda medborgare och organisationer att överklaga lag och domstolsbeslut till EUdomstolen som agerar högsta instans inom de områden där EU har lagstiftning. 1.3 Informationssamhället 275 280 285 1.3.1 Rätten att få uttrycka sin åsikt Lagar mot diskriminering fyller ett syfte och är en markering ifrån samhällets sida. Det visar vad vi inte accepterar att människor gör mot varandra. Det är också viktigt för demokratin att man värnar om de grundläggande fri- och rättigheterna, som yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Det innebär även att extrema och antidemokratiska åsikter, som vi tar avstånd från, ska få uttryckas. Vi förordar istället att dessa bemöts med aktiv opinionsbildning. Därför vill CUF avskaffa lagen om hets mot folkgrupp och tar även avstånd från ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten så som krav på förbud mot folkmordsförnekelse. 1.3.2 Offentlighetsprincipen och det fria ordet Offentlighetsprincipen ger, tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, svenska massmedier en frihet som är ganska unik vid en internationell jämförelse. Varje svensk medborgare har rätt att få tillgång till alla allmänna handlingar såvida de inte uppfyller kraven för sekretess (TF 2:2). Oavsett om kraven anses vara uppfyllda vid ett enskilt tillfälle ska handlingen prövas gentemot nämnda paragraf varje gång en person begär att få tillgång till handlingen. Vid sidan om offentlighetsprincipen är skyddet för den som väljer att publicera/sända en text mycket starkt. 290 295 300 305 310 CUF är kritiska till den utvidgning av begreppet barnpornografi som skedde i slutet av 90talet. Ett uppmärksammat rättsfall rörande en serieöversättare som fälldes för innehav av barnporr visar tydligt på problematiken. Eftersom definitionen av barn är alla personer under 18 eller personer som inte är fullt könsmogna, blir det en mycket svår bedömningsfråga i många fall, speciellt då det rör sig om, som i det aktuella fallet, mangabilder - en teckningsstil där människor rent generellt framställs med mycket ungdomliga drag. Vad avgör om en avbildad person ska anses vara 17 eller 18 år gammal? Man måste också komma ihåg att det brott, som motiverar förbudet mot barnpornografi, inte existerar när det kommer till uppenbart fiktiva bilder. Givet de orimliga konsekvenser det utvidgade barnporrförbudet får kan CUF inte ställa sig bakom att uppenbart fiktiva bilder ska vara kriminaliserade. 1.3.3 Press, radio och tv Det svenska och internationella medielandskapet är helt annorlunda idag än för några decennier sedan. Presstödet har under lång tid i Sverige varit ett effektivt sätt att upprätthålla mångfald och konkurrens mellan olika medier. Det har möjliggjort att människor i hela landet kunnat ta del av mer än en kritiskt granskande röst. Man kan dock ha många invändningar mot statliga subventioner till fria medier. Till exempel finns risken att presstödet kan användas som maktmedel av staten gentemot medierna. De senaste årens utveckling visar dessutom att stödet är dåligt anpassat till de verkliga förhållandena på mediemarknaden, samt att regelverket kring stödet har luckor som inbjuder till fusk och överutnyttjande. CUF ser positivt på en reformering av systemet så att presstödet över tid kan fasas ut. Samtidigt bör man finna nya sätt att stimulera konkurrensen inom tidningsbranschen. Därtill bör det utredas hur konkurrensen på distributionsområdet kan öka. Idag präglas den branschen i det närmaste av ett monopolförhållande, vilket främst drabbar andra tidningar. 315 320 325 330 335 340 345 350 355 Staten detaljreglerar vilka radiokanaler som ska ges tillstånd att sända. Dessutom styr staten över sändningstillstånd och kräver att alla som har en tv måste betala en avgift till ett statligt företag. Genom att befria radion, göra Sveriges Radio och Sveriges Television till medieföretag som alla andra, och genom att avskaffa TV-licensen, tas viktiga steg mot en friare marknad med större utrymme för mångfald och konkurrens. En naturlig följd av detta är också att Radiotjänst i Kiruna AB, som hanterar TV-licensen, avvecklas. När det kommer till beskattningen av massmediernas verksamhet anser CUF att reklamskatten bör avskaffas. Reklamskatt betalas av de som väljer att annonsera i svensk press, medan ingen beskattning tas ut för exempelvis TV-reklam. Det gör att skatten som sådan behandlar massmedierna olika. De av staten i nuläget definierade minoriteterna måste ha rätt att få samhällsinformation på sitt eget språk. Men det behöver inte göras genom en halvstatlig mediekoncern. Det mest rättvisa och marknadsanpassade sättet att hantera den frågan är att helt enkelt göra en offentlig upphandling för de inslag man från statligt håll anser nödvändiga att förmedla. På så sätt kan marknadens alla aktörer konkurrera på lika villkor. 1.3.4 Internet och informationsteknologi Internet har inneburit en revolution för utbytet av tankar och idéer. Varje regel som begränsar friheten på Internet riskerar yttrandefriheten och mångfalden. Ett grundläggande regelverk för att trygga människors integritet och för att förhindra exempelvis brottslighet är dock nödvändigt. Det är viktigt att medborgare på enkla och smidiga sätt kan ta del av politiska debatter och beslut. CUF ser därför positivt på lokala och regionala initiativ för ökad öppenhet och digital tillgänglighet. Diskussionen kring Internet har på senare år kommit att koncentreras till upphovsrätten och fildelning. Det är fullt förståeligt att upphovsmän eftersträvar ett skydd för sina innovationer och kompositioner. Den nya upphovsrättslagen har dock tagit några steg för mycket i sin iver att trygga upphovsrätten. Kopiering för privat bruk har sedan länge setts som något helt naturligt, men har i princip gjorts olagligt. Dessutom begränsar den nuvarande lagstiftningen konsumenters rätt att själva förfoga över de produkter man lagligen införskaffat. CUF anser att all typ av kopiering för privat bruk ska legaliseras. Upphovsrättsskyddet bör förkortas till tio år efter verksframställan. Det är också av stor vikt att upphovsrättslagstiftningen är harmoniserad inom EU. 360 Vi i CUF ser också att upphovsrätten innebär ett fullgott skydd för den som är upphovsrättsinnehavare för datormjukvara. Vi anser därför att man även i fortsättningen inte ska tillåta mjukvarupatent i Europa. Det måste möjliggöras för en person som redan erlagt avgift för ett konstnärligt eller litterärt verk att offentligt framföra eller visa upp det, även under tiden då detta är upphovsrättsskyddat, så länge syftet inte är att kapitalisera på verket. 365 Den så kallade privatkopieringsavgiften (tidigare kassettavgift) som läggs på lagringsmedia administreras helt av privata intresseorganisationer enligt de principer de finner lämpliga. Det kan vi i CUF inte acceptera, och vi kan inte heller se att det på annat sätt är möjligt att distribuera dessa avgifter på annat sätt. Därför vill vi avskaffa privatkopieringsavgiften. 370 CUF vill också förändra skuldbördan när det handlar om kopiering av upphovsrättskyddat material. Den som laddar ner eller på annat sätt tillgodogör sig upphovsrättsskyddat material bör inte vara ansvarig för att kontrollera huruvida materialet gjorts tillgängligt på laglig väg. Det bör istället vara den som gör kopian tillgänglig som gör sig skyldig till ett brott. 375 380 Vidare anser CUF att upphovsrättslagen bör ses över så att inte fängelsestraff kan utdömas för brott där framställning av verk skett för privat bruk eller i ideellt syfte. Brott mot upphovsrättslagen ska behandlas på samma sätt som andra brott. Detta innebär att företag inte ska tvingas ge ut exempelvis abonnentuppgifter till privata aktörer – brottsutredning ska skötas av polisen. 1.3.5 Statens biografbyrå Statens biografbyrå inrättades 1911 för att stoppa filmscener som kunde anses stötande. Den är därmed världens äldsta statliga filmcensur. I princip är Statens biografbyrås enda uppgift idag att sätta åldersgränser på filmer. CUF anser att detta vid behov kan skötas av filmbolagen själva och därmed ska Statens biografbyrå läggas ner. 1.4 Federalism 385 390 395 1.4.1 Federalism är maktdelning Vi ser idag behovet av fem tydliga arenor för problemlösning. Det är kommunerna, regionerna, staten, EU samt den globala nivå som idag utgörs av FN. För varje nivå är det självklart för oss som demokratiförespråkare att det är den folkvalda församlingen som fattar de avgörande besluten. Det är också naturligt att det verkställande organet på varje arena är underställt den folkvalda församlingen. Det innebär att kommunstyrelsen ska väljas av och ha kommunfullmäktiges förtroende, regionstyrelsen regionfullmäktiges förtroende, regeringen riksdagens, liksom kommissionen ska åtnjuta Europaparlamentets förtroende. För att säkerställa att vi inte får en samhällsutveckling där varje enhet börjar åta sig mer makt än de har befogenheter till är det viktigt att det finns en tydlig konstitution som klargör vem som får fatta beslut och hur de får fattas. Vissa grundläggande rättigheter som aldrig får kränkas, som rätten till liv och frihet, samt yttrande-, åsikts-, religions- och tryckfrihet, bör också definieras i konstitutionen. Konstitutionen måste också reglera hur makten ska granskas. Det är också helt naturligt att det i Sverige liksom i EU finns en författningsdomstol 400 dit enskilda, företag, föreningar och samhällsnivåer kan vända sig om de känner att någon enhet har satt sig över konstitutionen. På samma sätt behövs tydliga kompetenskataloger som reglerar var vilka beslut ska fattas. Kompetenskatalogerna ska inte finnas med i konstitutionen men ska utgöra ett komplement. För att en fråga ska kunna flyttas uppåt i hierarkin måste det ske på de mindre arenornas initiativ. Det vi nu har beskrivit är en federal samhällsordning. 405 Det centrala i ett federalt samhällsbygge är att man bygger underifrån, närmast människan. Med tanke på att makten bör byggas underifrån är kommunernas (liksom alla andra nivåers) självstyre grundläggande. 410 415 420 1.5 Lag och rätt 1.5.1 Personlig integritet CUF vill skapa ett öppet och demokratiskt samhälle där människor kan känna sig trygga. Rätten till personlig integritet, var och ens möjlighet att styra över sina egna tankar och sin egen kropp är ett grundläggande fundament i det öppna och demokratiska samhälle som vi som liberaler kämpar för. Vi vill inte skapa ett övervakningssamhälle. Det innebär till exempel att personer som inte har begått ett brott, och inte är misstänkta för ett brott aldrig ska få sin post, e-post eller övrig kommunikation övervakad av statsmakten eller dess institutioner. Dessutom ska en person som varit föremål för sådan övervakning genast meddelas då personen frikänns eller avskrivs som misstänkt. Det innebär att CUF kräver att den så kallade FRA-lagen rivs upp, till förmån för en spaningslag som inte kränker den personliga integriteten. Vidare innebär det att EU måste riva upp direktiv 2006/24/EG, dvs. datalagringsdirektivet. 425 Hoten mot det öppna, demokratiska och trygga samhället är många och tar varierande uttryck. De farligaste hoten är de som inte är uppenbara, just eftersom de smyger sig på och är svåra att bedöma och bemöta. Det är de många små stegen som tillsammans hotar att leda till ett övervakningssamhälle där den personliga friheten och integriteten kränks. 430 Det finns idag inte någon enhetlig definition av begreppet personlig integritet i svensk lagstiftning. Det behövs en generellt tillämplig bestämmelse till skydd för den personliga integriteten, definierad och uttryckt i grundlagen. En sådan reglering kommer att bli värdefull när det ropas på hårdare tag eller snabba lagstiftningsprocesser. 435 Det är hög tid att på allvar ta reda på vilka konsekvenser alla dessa förslag om ökad kontroll och registrering för med sig, såväl direkt som i förlängningen. Varje ny reglering bör föregås av en integritetskonsekvensbeskrivning, där man analyserar ändamålet, behovet och ser om kränkningen står i rimlig proportion till vad man har att vinna med åtgärden. 440 1.5.2 Polisiära resurser Polisens närvaro i samhället har en starkt brottsförebyggande effekt. Därför är det viktigt att det finns tillgång till polis i landets alla kommuner under dygnets alla timmar. I storstäderna måste det finnas tillgång till polis i varje stadsdel. För att klara det behöver fler poliser utbildas. 445 För att höja attraktionskraften för polistjänster i de glest befolkade regionerna krävs kraftfulla åtgärder. Polisen måste också ges möjlighet att anställa fler civilanställda för att klara administrativt arbete. Genom att renodla arbetsuppgifterna kan polisen ägna sig åt att sköta rent polisiära uppgifter. 450 Det är av yttersta vikt att stoppa den centralisering som nu pågår, med färre polisstationer och nedläggning av kommunikationscentraler. Lokalkännedom är viktigt i ett brottsförebyggande arbete. 455 460 465 470 475 480 485 Närpolisverksamhet är ett av de viktigaste vapnen i kampen mot brottslighet, i synnerhet ungdomsbrottsligheten. Närpolisen har större förutsättningar att arbeta utifrån lokala behov och förutsättningar, och har goda möjligheter att bygga upp kontakter med lokala institutioner, organisationer och allmänheten. Även om brottsligheten blir alltmer internationell krävs den lokala förankringen för att kunna åstadkomma resultat. För att kunna lösa riktigt grova brott, och då i synnerhet våldsbrott och sexualbrott, är det till stor nytta att kunna identifiera de som tidigare begått liknande brott. CUF anser att en stark samverkan mellan poliser och andra lämpliga aktörer är viktig. När information delas emellan aktörerna får inte den personliga integriteten glömmas bort. Poliser ska endast få hämta ut känsliga uppgifter efter beslut i domstol. Proportionalitetsprincipen måste råda där man väger intresset av att bekämpa grov brottslighet mot intresset att se till den enskilda människans integritet. Om DNA-registret missbrukas eller information läcker ut ska staten vara skyldig att betala ut skadestånd till den drabbade. CUF tycker att den organiserade brottsligheten som har ett intimt förhållande med ekobrottslighet måste prioriteras hos polisen, framförallt eftersom dessa två brottstyper tenderar att förekomma oroande nära vår vardag via krogverksamhet i storstadsregioner, där organiserad brottslighet svartbeskattar krogar. När det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten anser CUF det vara befogat att tillåta buggning, riktade mikrofoner, pejlingsutrustning och öka polisens möjligheter att arbeta med täckidentitet. När en person har blivit buggad ska denna få information om detta i efterhand. CUF ser också att det kan vara nödvändigt med bevisprovokation och infiltration i särskilda fall, men det är här viktigt att lagstiftningen klargörs och blir tydlig. Den personliga integriteten måste alltid försvaras och får inte kränkas mer än i yttersta undantagsfall. Dessa undantagsfall måste vara tydligt lagfästa. CUF vill verka för att den Svenska terrorlagstiftningen tas bort och inkluderas i annan lagstiftning. 1.5.3 Ett starkt och tryggt domstolsväsende Alltför ofta råkar både åtalade, målsägare och vittnen ut för diskriminerande behandling i våra domstolar. En kontinuerlig vidareutbildning i mångfaldsfrågor och jämställdhetsfrågor för alla som arbetar inom rättsväsendet är av yttersta vikt. All särbehandling minskar förtroendet för det svenska rättsväsendet. Alla människor måste ställas lika inför lagen. 490 495 500 CUF vill ha ett decentraliserat domstolsväsende, där varje mål kan behandlas snabbt och effektivt. Det är dyrt och tidskrävande att transportera fångar som sitter i häkte på annan ort. Det är också lättare att få vittnen att ställa upp vid rättegångar om man inte har för långa avstånd till domstolen. Vi vill sätta stopp för centraliseringen av domstolar. Rättssäkerheten kräver en märkbar decentralisering. CUF anser att systemet med politiskt tillsatta nämndemän i svenska domstolar sätter rättssäkerheten på spel. Idén om att folkviljan ska representeras i den dömande makten bygger på idéer från innan rättsstaten fanns på plats. Folkviljan kommer till uttryck i lagarna, och rätten har till uppgift att följa denna folkvilja i sitt dömande. Nämndemannasystemet ger snarare utrymme för att frångå den demokratiska lagstiftningen och måste därför avskaffas i sin helhet. Det är helt oacceptabelt att domare använder sig av en subjektiv bedömning. För att döma fall med barn inblandade måste domaren vara specialutbildad för detta. 505 510 1.5.4 Tydligare straffskalor Straffskalan måste vara relevant i förhållande till brottet. Det är dags att man ser över straffskalorna för all brottslighet så att de står i proportion till brottet. Brott som kränker en annan människas rättigheter – våldsbrott, rån och liknande – måste straffas hårdare i förhållande till brott mot staten eller brott som bara drabbar förövaren själv. Vi anser dock att straffets längd inte är det betydande i frågan utan bara att brottet och straffet ska stå i proportion till varandra. 515 CUF vill också avskaffa livstidsstraffet till förmån för tidsbestämda straff. Idag har domstolen att välja mellan 10 år eller livstids fängelse. Dagens livstidsstraff innebär ungefär 20-25 år i svenskt fängelse. För att få en bättre överblick på internens rehabilitering och också för internens återanpassning anser vi att klara tidsbestämda straff ger en ökad rättssäkerhet och en större trygghet för internen. 520 Benådning utförs av regeringen, en politisk instans. CUF anser att den självklara benådningsinstansen ska vara i det system som har den juridiska kompetensen. Högsta Domstolen bör vara instansen för benådning. 525 530 Permission ska ses som en del i rehabiliteringen av den dömde och dennes anhöriga. Detta verktyg får dock inte användas på ett oförsiktigt och naivt sätt, utan ska ses i relation till brottets natur, återfallsrisk och internens sociala behov såsom kontakt med sin familj. CUF vill införa en samtyckeslagstiftning vid sexualbrott. Europadomstolen fastslog 2003 genom Bulgariendomen ett krav på att alla sexuella handlingar som inte bygger på samtycke ska vara straffbelagda. Bland EU:s medlemmar kan nämnas att t.ex. Belgien, Irland och Storbritannien redan har lagar som innebär att sexuella handlingar som företas utan samtycke anses som våldtäkt. Det borde även Sverige ha. Det är snarast en skandal att Sverige kommer att ha Europas senast stiftade sexualbrottslag men ändå är det tveksamt om vi uppnår de krav som Europadomstolen ställer. 535 CUF anser dock att en viss personlig mognad måste finnas för att en människa ska kunna samtycka till sexuella handlingar. Dagens strikta femtonårsgräns är ett allt för trubbigt verktyg och har ställt till med stora problem i praktiken. 540 1.5.5 Straff bygger på två delar Straff bygger traditionellt sett på två delar; en avskräckande effekt och vård. Eftersom vi tror att människor kan förändras ska kriminalvården utgå från att alla människor har något gott inom sig och kan förändras 545 Samhället anser att vissa brott är värre än andra, därför har vi en differentierad straffskala. Ett brott som sker under påverkan av en psykisk sjukdom är så pass starkt knutet till sjukdomen att inget straff kan utdömas. Därmed bör en psykiskt sjuk person gå fri då hen blivit friskförklarad efter att ha genomgått rättspsykiatrisk vård. 550 CUF inser att återfallsbrottslighet ofta har sin grund i att brottsliga just suttit i fängelse, på grund av att det där ofta knyts sociala relationer med andra kriminella. Vi vill därför, för att undvika den återfallsbrottslighet som följer av detta, att fotboja ska användas när det är ett fullgott alternativ 555 CUF anser att det är viktigt att alla människors straff döms utifrån brottet som är begånget. Därför anser CUF att domstolarna inte bör se till om en person blivit av med ett arbete som en förmildrande omständighet vid bedömning av straffets längd, eftersom vi strävar efter likhet inför lagen. 560 Kriminalvården har till uppgift att förbereda interner för ett liv utan brottslighet genom individanpassad verksamhet (t ex utbildning, arbetsträning eller social färdighetsträning). Mer resurser måste tillföras kriminalvården för att undvika att fängelsetiden blir ett förvar och en plantskola för fortsatt brottslighet. 565 Samtliga interner ska ha en individuell utvecklingsplan som ska följas under strafftiden. Behandlings- och rehabiliteringsinsatserna för missbrukare och psykiskt sjuka måste förbättras. Att träffa psykolog ska vara en del av internens individuella utvecklingsplan. 570 575 CUF vill också förbjuda användandet av oövervakade kommunikationsmedel bland de dömda och införa störningsutrustning på landets samtliga slutna anstalter. Det är ett välkänt faktum att dessa ofta används för att planera nya brott som sedan genomförs vid nästa permission. 1.5.6 Brottsoffer och vittnen Det är viktigt att också stödja de som utsatts för brott, i synnerhet när det gäller våldsbrott. För att skapa rättstrygghet för människor som blir utsatta för brott utomlands måste rättshjälpslagen förändras i de delar som rör brott utomlands. Den måste medge rätt till rättshjälp baserat på straffsats och inte enbart om det gäller sexualbrott eller särskilda skäl. I dag är det svårt för brottsoffer att få ut sitt tilldömda skadestånd, därför anser CUF att så fort en person blivit tilldömd skadestånd så ska staten betala ut detta till brottsoffret. Sedan är det statens uppgift att kräva in pengarna av gärningsmannen eller försäkringsbolaget. 580 585 590 595 Barn som blivit vittnen till våldsbrott, t ex i hemmet, ska alltid betraktas som brottsoffer. Också de som ska vittna vid rättegångar kan behöva stöd och hjälp. Idag är vittnesstödet en helt ideell verksamhet som inte har resurser att alltid finnas till hands. Den organisation kring vittnesstödet som redan är uppbyggd fungerar bra, men behöver mer resurser för att kunna få bättre genomslag. Ett av de största hoten mot dagens rättssystem är när vittnen avstår från att vittna. Att vittnen skräms till tystnad av rädsla för sin egen säkerhet och sitt liv kan vi aldrig tolerera. Inte heller kan vi tolerera att brottslingar kan hota sig fri från rättvisans gång. Därför vill CUF utveckla och utöka vittnesskyddet. 1.5.7 Anhöriga till kriminella En grupp i samhället som ofta glöms bort är de anhöriga till kriminella. Precis som det finns stöd för dem som utsatts för brott ska det också finnas stöd för anhöriga till dem som begår brotten. De anhöriga behöver stöd under till exempel rättegången och sedan måste förbättringar ske så att de har bättre möjlighet att hålla kontakten med den dömda under tiden i fängelse. Fängelserna måste ha barnvänliga besöksrum som så mycket som möjligt liknar hemmiljö, för att familjerna ska kunna återgå till ett normalt liv när föräldern kommit ut från fängelset. 600 605 610 615 620 1.5.8 Trafficking Minst 500 000 kvinnor och barn säljs varje år till lokala prostitutionsmarknader i Europa (enligt IOM, International Organization for Migration). Flera hundra kvinnor, många av dem under 18 år, säljs varje år till Sverige. Trafficking, eller människohandel för sexuella ändamål, är ett fruktansvärt brott som måste bekämpas med kraft. Sverige har, genom undertecknandet av FN: s Människohandelsprotokoll, förbundit sig att ställa människohandlarna inför rätta och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. För att detta ska kunna genomföras krävs mer resurser till kampen mot trafficking. För att bekämpa människohandel krävs en rad åtgärder, allt ifrån effektiv lagstiftning till ökat stöd till offren för människohandel. Bland annat måste kravet i lagtexten på ”otillbörliga medel” tas bort för att lagen mot människohandel ska bli tillämplig och effektiv. Vid Rikskriminalpolisen finns idag alldeles för få polistjänster för arbetet med att kartlägga och förhindra handel med kvinnor. Det är inte acceptabelt att polisen minskar insatserna mot trafficking. CUF kräver ökade anslag till polisen så att de har möjlighet att avsätta tillräckliga spaningsresurser mot trafficking inom varje länspolismyndighet. Tullmyndigheten ska även de få befogenhet att ingripa vid misstanke. Även Rikspolisstyrelsens avdelning för trafficking måste utökas. De personer som utsatts för trafficking måste få tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna stanna i landet och vittna i den kommande rättegången mot de som utnyttjat dem och tjänat pengar på dem mot deras vilja. De personer som vill ansöka om permanent uppehållstillstånd bör få en snabb och välvillig behandling. De bör få permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl. 1.6 Trossamfund 625 630 635 Svenska staten och kyrkan är separerade, men ännu finns spår av statskyrkans tid kvar i svensk lagstiftning. Exempelvis driver skatteverket in kyrkoavgiften. Det är orimligt att staten har ansvar för ideella föreningars medlemsavgifter och således anser CUF att staten ska upphöra med denna verksamhet som rätteligen bör utföras av samfunden själva. Vi anser även att kriterierna för det så kallade trossamfundsbidraget bör ses över, då dess kriterier är otydligt formulerade. Då Svenska kyrkan är en fristående organisation finns det ingen anledning för svenska partier att utgöra grunden för kyrkomötet. CUF vill därför att Centerpartiet ska sluta ställa upp i kyrkovalet. En reformering av detta system är emellertid en fråga som kyrkan måste fatta beslut om. Det är rimligt att CUF:s och Centerpartiets ledamöter i kyrkomötet tills vidare verkar i enlighet med ovanstående. 1.7 Kulturpolitik 640 Där människor finns, finns också kulturen. Kulturen existerar oberoende av politiska beslut, ändå betraktas i Sverige vissa kulturyttringar som en samling verksamheter som är oförmögna att överleva utan omfattande statliga subventioner och regleringar. Via en rad olika myndigheter använder vi våra skattepengar för att stödja sådan kultur som på oklara grunder anses vara extra skyddsvärd. CUF anser att dagens svenska kulturpolitik är orimlig och bör reformeras i grunden. 645 Det finns goda skäl att öka möjligheterna att finansiera kulturaktiviteter på fler sätt än via skattsedeln. Vissa kulturinstitutioner, som exempelvis vissa museer eller kulturmiljöer kan det finnas anledning att stödja med statliga medel, men därutöver bör vi stimulera kultursponsring och göra det avdragsgillt i deklarationen när man ger bidrag till kulturverksamheter. 650 655 660 För att minska den statliga styrningen över kultursfären och dessutom befria kulturarbetarna från statligt detaljstyre bör Statens Kulturråd avskaffas, och de frågor som rådet hanterar kring exempelvis tillgänglighet överförs till annan myndighet. Detta bör göras som ett led i att avveckla statens inflytande över kulturen, till förmån för det lokala och regionala självbestämmandet. Tiden då staten var tvungen att berätta vad som var svensk kultur i syfte att homogenisera den svenska befolkningen är förbi. En modern kulturpolitik utgår från den enskilda människan, och syftar till mångfald. 1.7.1 Författarpenning 2006 fick 191 författare så kallad garanterad författarpenning. Medlen delas ut av den statliga myndigheten författarfonden. Att staten garanterar livstidsförsörjning till godtyckligt utvalda författare, samtidigt som andra får slita ont för sitt levebröd, är inget annat än vansinne. Författarfonden bör avskaffas snarast. 665 670 1.8 Försvarspolitiken i Sverige Den svenska försvarsmakten ska präglas av en öppenhet och ett brett internationellt tänkande. CUF anser att de internationella insatserna ska bli fler. Då krävs också att en större andel av de ekonomiska resurserna går till denna verksamhet. En del i det är att, på europeisk nivå, ha en fredsbevarande styrka som inom 10 dagar ska kunna åka ut på internationellt uppdrag. Solidariteten med den övriga världen är viktig. Vi har ett stort ansvar att hjälpa övriga världen att uppnå fred och demokrati. 675 Folkförankring fås genom att riksdag, regering och försvarsledning är öppen och tydlig med försvarsmaktens syfte, mål och inriktning. En stark och aktiv frivilligorganisation bidrar ytterligare till att folkförankra försvarspolitiken i Sverige. Frivilligorganisationerna ska ses som en resurs som kan användas i det civila samhället. Det kräver att de får ekonomiska resurser för att klara av denna uppgift. 680 För att försvaret fortsatt ska kunna lösa sin uppgift, måste det erhålla tillräckliga resurser. Därför anser CUF att nedskärningarna inom försvaret måste stoppas så att försvaret fortsatt kan vara en flexibel och effektiv organisation. 685 690 695 700 CUF anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för jämställdhet i försvaret där kompetensen hos samtliga potentiella soldater oavsett kön, religion och sexuell läggning kan tas tillvara utan att någon känner sig diskriminerad eller särbehandlad; det är dock viktigt att kraft läggs på att skapa en effektiv organisation. Det är viktigt att dagens säkerhetspolitik bygger på de hotbilder som är aktuella i nuläget såsom terrorattacker, digitala sårbarheter och internationella fredsinsatser. Ett försvar som möjliggör en snabb omställning till nya hotbilder bör vara ett mål. 1.8.1 Rekrytering till försvaret CUF ser positivt på den pågående omställningen att i fredstid gå från värnplikt till yrkesförsvar, men även ha kvar möjligheten att i instabila tider aktivera värnplikten. Vi anser att det är positivt att öka Försvarsmaktens ambition att delta i internationella militära operationer. Då ett yrkesförsvar har en högre kostnad än en värnpliktsarmé så behöver anslagen till Försvarsmakten ses över för att säkerhetsställa inköp av materiel och en kvalitativ personalförsörjning. Systemet för anställda soldaters lönesättning har alldeles för låg flexibilitet och är för centralstyrt för att kunna möjliggöra en effektiv personalförsörjning till de ytterorter där militära regementen återfinns. Det finns idag också stora administrativa problem med den centrala administrationen av löner inom Försvarsmakten. Lönesättning och administration av löner bör därför hanteras av de enskilda regementena. 705 För att säkerställa att rätt typ av människor tjänstgör i försvarsmakten ska ett noggrant urval av sökanden genomföras. 710 1.8.2 Sveriges vapenarsenal Klusterbomber blir ofta blindgångare och är ofta orsaken till civila dödsfall efter krig. Sverige har idag en klusterbomb, bombkapsel 90, som fästes på JAS-planen. CUF anser därför att Sverige ska fasa ut sitt innehav av bombkapsel 90 och ta initiativ för en internationell nedrustning. CUF vill också att ett förbud mot användningen av klusterbomber i en framtida EU-styrka ska införas. 715 720 725 730 735 1.8.3 Strukturell reformering av försvarsmakten CUF anser att så mycket som möjligt ska gå till kärnverksamheten. Därför ska Fortifikationsverket läggas ner och alla dessa byggnader, övningsfält med mera av militärt intresse ska återgå till Försvarsmakten. Försvarsmaktens Logistik och Försvarets Materielverk ska uppgå i Försvarsmaktens ordinarie organisation. 1.8.4 Officerskårens personalförsörjning Dagens officerskår präglas av alltför långtgående akademisering och saknar tyvärr kontaktytor med övriga samhället. CUF vill därför se en reformerad officersutbildning som bygger på en civil, akademisk examen som följs av en praktiskt inriktad militärutbildning. Detta leder till en godare spetskompetens som är behövlig i ett decimerat försvar. Ett exempel på alternativ modell är den brittiska Sandhurst-modellen. 1.8.5 Sveriges vapenlagstiftning CUF anser att Sveriges vapenlagstiftning är nödvändig för att förebygga brottslig verksamhet och olyckor kopplade till vapen. Denna lagstiftning berör dock i viss mån även obrukbara vapen, vilket bara är onödig byråkrati och förhindrar handel med exempelvis historiskt och kulturellt värdefulla gamla vapen. CUF vill därför förändra vapenlagstiftningen så att den inte längre omfattar obrukbara vapen. 1.9 Minoritetsskydd 740 En viktig del i demokratin är också att majoriteten respekterar de av staten definierade minoriteterna, idag brister detta på vissa punkter i samhället. Genom att stärka deras språk, kultur och historia kan detta förändras. Enligt forskning är älvdalska ett eget språk skilt från svenskan och därför bör det även erkännas som minoritetsspråk. 745 750 Att varje människa är unik är utgångspunkten för all CUF:s politik. Varje människa ska ges utrymme att växa utifrån sina egna förutsättningar och all diskriminering är därför förkastlig. Det kan aldrig accepteras att något annat än dina handlingar ligger till grund för hur du blir behandlad. Att behandlas utifrån det kollektiv du påstås tillhöra inskränker din frihet. Huvudregeln är alltid att anpassa samhället efter människorna som lever i det, inte att anpassa människorna efter samhället och systemen. Den förkastliga jantelagen – som säger att du inte får sticka ut eller tro att du är något - genomsyrar alldeles för stora delar av det samhället, och för att samhället ska vara anpassat till individen och inte systemet är det av största vikt att jantelagen avlägsnas helt och hållet. 755 2.1 Hälsa och sjukvård 760 Människan är utgångspunkten även inom vården. Varje patients rätt ska stärkas, bland annat genom vårdgaranti och varje patients rätt att själv välja vårdgivare oavsett plånbok. Det viktiga är inte vem som utför vården, utan att varje patient får bästa tänkbara behandling. Det behövs fler företag även inom vården. Sjukvården ska även fortsättningsvis vara skattefinansierad, tillgänglig för alla oavsett inkomst och fri att välja i Europa. Tänderna är en del av kroppen och ska ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. CUF ser därtill positivt på privata sjukhus och på att de som så önskar kan teckna privata sjukförsäkringar. Något som kan ge ett välbehövligt ekonomiskt tillskott till vårdsektorn och dessutom bidra till att korta vårdköerna. 765 Det finns ett behov av fler specialistsjuksköterskor idag. En dellösning är att ändra specialistsjuksköterskornas utbildning till att motsvara läkarnas specialisttjänstgöring, ST, det vill säga att utbildningen sker inom ramen av en anställning med lön. 770 775 780 785 CUF verkar för att införa ett centralt sjukjournalsystem som gör att varje sjukvårdstagares journaler kan tillgås och uppdateras direkt digitalt från alla landets sjukvårdsgivande enheter. Detta måste kombineras med ett säkert loggsystem där varje inloggning i någons journal registreras. För att skydda patienternas integritet ska en upplysning skickas till patienten när ens journal öppnats, så att man kan se att allt gått rätt till under sjukhusprocessen. Det ska vara frivilligt för varje enskild individ att ingå i journalsystemet. Målsättningen är att den administrativa delen av sjukvårdsutövandet ska medföra minimal belastning för sjukvårdspersonalen samtidigt som man tar ansvar för patienternas integritet. Systemet ska vara utformat på så vis att hanteringen av det upptar minsta möjliga arbetstid för sjukvårdspersonalen, då CUF vill att så mycket tid som möjligt läggs på patienterna. Det är även viktigt att vården kan komma till patienten i större utsträckning, med t.ex. mobil röntgen. Detta när det underlättar för sjukvården i övrigt. CUF tycker även att Lagen om valfrihet bör inkludera specialistsjukvård, såsom onkologi, gynekologi och psykiatri, samt ungdomsmottagningar. 790 795 800 805 2.1.1 Läkemedel Inom EU måste gemensamma riktlinjer för läkemedelsanvändningen tas fram. Ju mer läkemedel som skrivs ut, desto mer ökar risken för läkemedelsberoende samt ett ökat antal resistenta bakterier mot vilka behandling saknas. CUF anser att nuvarande riktlinjer och krav för förskrivning av antibiotikapreparat ska ses över då dessa inte efterföljs tillräckligt bra. 2.1.2 Dödshjälp Varje människa har en okränkbar rätt över sitt liv och sin kropp. Både att leva det men också bestämma när det ska avslutas. Schweiz, Holland och Belgien har alla legaliserat aktiv dödshjälp, något som Sverige också bör göra. Idag söker sig svenskar till kliniker i dessa länder för att få hjälp att slippa lidande. Eftersom dödshjälp av naturliga skäl är absolut och oåterkalleligt krävs det en säker lagstiftning och ett omfattande regelverk för aktiv dödshjälp, där flera oberoende läkare får bedöma om patienten vill avsluta sitt liv av egen fri vilja. Det är också viktigt att ingen läkare tvingas ge aktiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord mot sin vilja eller övertygelse. 2.1.3 Blodgivning och organdonation Idag gäller olika regler för blodgivare och organdonatorer beroende på vilka sexuella kontakter man har eller har haft. Exempelvis diskrimineras män som haft sex med andra män. CUF förutsätter att de tester som görs på blodgivare och organdonatorer är så omfattande att det inte föreligger någon risk för sjukdomsspridning, oavsett bakgrund. I och med detta vill CUF att Socialstyrelsen tar bort diskriminerande bestämmelser angående lämpliga blodgivare och organdonatorer. 810 När barn föds samt när individen fyller 18 år ska ett informationsbrev skickas ut rörande donation med möjlighet att ta ställning om personen i fråga vill vara donator. För omyndiga individer ska barnet tillsammans med föräldrarna ha möjlighet att välja om barnet ska stå med i registret, givet att det görs innan barnet har avlidit. 815 Det är idag mycket svårt att hitta matchande donatorer till patienter och människor som vill donera överhuvudtaget, CUF anser dessutom att funktionerna i donationsregistret bör utökas så att frivilliga kan skänka organ medan de fortfarande lever, samt att ett system för matchning införs. Med matchning menas att t.ex. en förälder som vill donera ett organ till sitt barn, men inte är lämplig donator kan byta organ med en annan person i samma situation. Detta utökade system för organdonation bör sedan ytterligare utökas till europeisk eller till och med global nivå. Idag finns ingen samordnad blodbank i Sverige. Detta är ett problem eftersom det råder blodbrist. CUF vill därför införa ett nationellt system för blodgivning och blodbanker. 820 825 En persons önskan om att donera sina organ bör alltid respekteras oberoende av anhörigas önskan. CUF ska verka för mer forskning inom genteknik och ser möjlighet till animalisk organtransplantation som en framtida lösning på organbristen 830 835 840 845 850 855 860 865 870 2.1.4 Ungdomsmottagningar behövs CUF anser att ungdomsmottagningens goda arbete även fortsättningsvis ska stödjas. Det är bra om besökaren kan välja att tas emot av en kvinnlig eller manlig barnmorska, läkare, socionom eller psykolog. Rätt till tolk vid besök är också ett måste. Alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, ska självklart bli bemötta som individer och med kompetens från sjukvårdspersonalens sida. Det är viktigt att ungdomsmottagningar är öppna året om och är lätta att komma i kontakt med. På mindre orter i landet så ska alternativ ungdomsmottagningsverksamhet erbjudas, på till exempel vårdcentraler. Kontakten mellan skola och ungdomsmottagning bör vara kontinuerlig och informationen angående ungdomsmottagningen ska vara ett obligatoriskt moment i skolan sexualundervisning. 2.1.5 Livsmedelsmärkning och hälsorekommendationer För att människor ska ha möjlighet till egna val ska livsmedel enligt lag vara försedda med näringsinformationstabeller där sockerhalt, fetter, protein mm ska ingå. Även andra tillsatser ska skrivas ut volymmässigt på innehållsförteckningen. CUF anser att det är viktigt för konsumenternas aktiva val att de exakta ingredienserna skrivs ut och att inte samlingsnamn används. Sveriges hälsorekommendationer behöver ses över och eventuellt förändras. När det gäller kemikalier är det viktigt att studera dessa för att undvika påverkan på växt- och djurliv. Det är också viktigt att det finns ett vitalt civilt samhälle som kan bidra med en bra och saklig konsumentupplysning så att fler har möjlighet att göra hälsosamma val. 2.1.6 Statens Folkhälsoinstitut Alla människor är olika och mår bra av olika saker. Individens hälsa är inte något man kan kollektivisera, därför anser CUF att Statens Folkhälsoinstitut bör avskaffas. Folkhälsoinstitutets funktioner som tillsynsmyndighet av alkohol- och tobakslagarna och uppföljningen av statistik vill vi lägga på andra myndigheter. 2.1.7 Psykisk ohälsa Den psykiatriska vården måste bli mer förebyggande och genom hälsofrämjande förhållningssätt förhindra att psykisk sjukdom bryter ut och blir kronisk. Sedan psykiatrireformen har självmordsstatistiken bland psykiskt sjuka ökat. Tvångsvård är aldrig önskvärd, men kan ibland vara ett nödvändigt ont. En förutsättning för att behandlingen ska bli framgångsrik är en snabb kontakt med den psykiatriska vården. Utseendefixeringen bland unga människor leder i många fall till ätstörningar och dåligt självförtroende. Ungdomars dåliga självkänsla är ett stort problem och orsakerna är många. Allt för många gånger har anorexikliniker stängt eller fått begränsade öppettider. Men ungdomars hälsa är lika viktig som de vuxnas, därför måste även dessa områden vara prioriterade. CUF kräver att det ska finnas en bra skolhälsovård med kuratorer, skolpsykologer, läkare och skolsköterskor som finns tillgängliga i ungas vardag. Det är viktigt att unga enkelt kan få tillgång till information om hur de kan ta sig ur psykisk ohälsa. Lärare behöver utbildas så att de kan upptäcka problemen i tid i samarbete med skolhälsovården. Det behövs mer resurser till BRIS samt andra barnrättsorganisationer vilkas arbete är ytterst viktigt. 875 CUF anser även att psykiatrin bör bli sedd som en del av sjukvården och därmed tillhöra landstingen istället för kommunerna. 880 885 CUF anser att frågan om ungas psykiska hälsa ska prioriteras högre av Sveriges landsting, och att det ska tas fram en nationell handlingsplan för att minska ohälsan. Resurser måste avsättas lokalt för att vården ska kunna utreda de bakomliggande problemen för varje individ så att denna kan få bästa möjliga vård, och resurser måste avsättas nationellt för forskning kring den ökning i psykisk ohälsa som vi ser i de yngre generationerna. Det fria vårdvalet ska självklart också gälla inom psykiatrin, och ungdomar ska även fortsättningsvis kunna söka psykisk vård avgiftsfritt. Skolan bör också spela en aktiv roll när det kommer till att minska den psykiska ohälsan, men självklart med hänsyn till de individuella ungdomarnas integritet. 2.2 Välfärd och grundtrygghet 890 895 900 905 910 915 För CUF är det en självklarhet att det finns en trygghet som garanterar att alla har mat att äta, kläder på kroppen och tak över huvudet. Välfärdssystemet som finansieras via staten ska vara rättvist och omfatta alla. Målet är att den som inte kan försörja sig själv snarast ska kunna återgå till en egen försörjning. Det kan handla om att snabbt få tillgång till rehabilitering, utbildning eller annan hjälp till omställning. CUF anser att försäkringskassa, arbetsförmedling och socialkontor ska slås ihop till en grundtrygghetsmyndighet. Detta för att man dels ska förenkla för medborgaren och denne ska slippa slussas runt mellan dessa inrättningar, och för att smidigt och resurseffektivt använda samhällets resurser. Att slå samman de olika försäkringarna leder till att det skapas en bättre samordning med individen i fokus för att så snabbt som möjligt kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. 2.2.1 Grundtrygghetssystem Ett rättvist trygghetssystem är ett system där alla behandlas lika av staten vad gäller ekonomisk ersättning och därmed ges rätt till samma grundtrygghetsersättning. För att ett trygghetssystem ska vara tryggt måste systemet vara enkelt, tydligt och lättöverskådligt. Det är oacceptabelt att människor inte kan planera sin ekonomi. På grund av systemens utformning och oöverskådlighet drabbas man i dag bland annat av marginaleffekter och det ser CUF som negativt. För att trygghetssystemet ska vara trovärdighet måste det vara beständigt över tid. Nivåerna bör ligga konstanta över konjunkturcykler för individernas trygghet. Systemet i sig måste ekonomiskt klara så väl hög som lågkonjunktur. Systemet måste självklart också vara fördelningspolitiskt solidariskt. Det leder oss till den givna slutsatsen att vi bör ha ett system där alla har rätt till samma grundtrygghetsersättning. På detta sätt får vi en garanterad trygghet för alla på lika villkor samtidigt som vi ger möjligheten för den som så önskar att komplettera det statliga trygghetssystemet med privata försäkringsalternativ. Dagens förhärskande inkomstbortfallsprincip som försvaras av vänstern och LO konserverar ekonomiska klyftor i samhället. 920 CUF vill ha ett grundtrygghetssystem som innefattar alla från myndighetsålder till pension. Ingen ska, vilket tyvärr sker idag, falla mellan stolarna. 925 Statens kostnader för trygghetssystemet kommer att minska med den här modellen vilket gör systemet hållbart också över tid. De stora vinnarna på detta system är de som har de lägsta inkomsterna medan de med högre inkomster inte får lika stor del av kakan. Det är rätt ur fördelningspolitisk synvinkel. 930 935 940 2.2.2 Pension Dagens pensionssystem är en underlig skapelse. Den har genomgått flera reformer sedan den allmänna pensionen infördes 1913, vilket bland annat innebär att de som idag går i pension får sina utbetalningar till stor del finansierade av de som jobbar. Vi är långt ifrån ett system där pension faktiskt innebär en uppskjuten lön. Med tanke på att befolkningen lever allt längre är det viktigt att pensionssystemet blir långsiktigt hållbart. CUF anser att det är hög tid att avskaffa pensionsåldern. Det är också nödvändigt att man justerar systemet så att var och en i större utsträckning ges makten och ansvaret för sin egen pensionering. Staten bör garantera en grundläggande nivå, en grundtrygghet, men utöver den ska du själv kunna avgöra hur mycket du vill spara och hur, och när du ska börja ta ut pension från det belopp du sparat ihop under livet. Detta innebär att PPM-systemen måste förändras så att spararna verkligen får välja sparandeform själva, och leder till att det du sparat ihop faktiskt är din egendom, som också ska kunna gå i arv. 2.3 Ett tillgängligt samhälle för alla 945 Inom omsorgen av människor med funktionsnedsättning är det av yttersta vikt att ha ett individperspektiv. Människor med funktionsnedsättning måste få vara aktiva medborgare och få möjligheter till arbete och utbildning. Samhället måste även erbjuda människor med funktionsnedsättning en möjlighet att få en mer varierande fritid, och samhällets delar ska vara tillgängliga för alla. 955 Det ekonomiska ansvaret för vård enligt ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”, LSS ligger idag hos vistelsekommunen, vilket tyvärr ofta är ett bekymmer för små kommuner. LSS bör i första hand vara ett statligt ansvar eftersom det är en statlig lag. CUF tycker att det är viktigt med det upprättande av individuella planer som ska ske enligt LSS där myndighetskontakterna sammanställs och samordnas så att det går att få en överblick över hur kontaktnätet ser ut. Detta måste prioriteras så att det fungerar bättre än det gör idag. 960 En avgörande faktor för den enskilde vårdtagaren är att det finns en mångfald av vårdformer. Genom att kommunerna handlar upp verksamheten kan mer individanpassade former av privat och småskalig vårdverksamhet växa fram. Valfriheten för vårdtagare och anhöriga måste värderas högst. 950 Även funktionshindrade som inte behöver vård enligt LSS ska ha samma tillgänglighet till samhället som icke funktionshindrade. Detta kan göras genom anpassning av lokaler och information hos myndigheter samt stöd till näringsidkare att anpassa sin verksamhet. 965 2.4 Äldreomsorg 970 975 980 Omsorgen om äldre måste bedrivas utifrån varje individs olika behov och att alla individer har olika livssituationer då ingen människa är den andra lik. Äldre måste få välja hur de vill bo även när de fått behov av vård och omsorg, antingen om de vill fortsätta att bo hemma med hjälp utav hemtjänsten eller om de vill bo på ett särskilt boende. Det växande utbudet av privata alternativ inom vården och omsorgen bidrar till att öka bredden. För att vård och omsorg ska hålla en hög kvalitetsnivå är det avgörande att det finns kompetent och utbildad personal. För att klara av kompetensförsörjningen måste utbildning, arbetsvillkor samt arbetsförhållanden förbättras. Statusen inom vård och omsorgsyrket måste höjas. Vid semester och tillfälligt boende ska hemkommunen, det vill säga kommunen individen är folkbokförd i, vara den som står för kostnader så som hemtjänst, färdtjänst och liknande service. I Sverige finns det idag äldre med många olika etniska bakgrunder. Många av dessa har ett behov av till exempel språkligt anpassade insatser. Detta behov kommer att öka med tiden och kommunerna bör klara av att erbjuda äldre dessa insatser, vilket de idag många gånger inte gör. Detta bör staten garantera genom att skjuta till ekonomiska resurser till kommuner om så behövs. 985 2.5 Arv 990 CUF anser att dagens lagstiftning kring arvslotter är föråldrad och vill avskaffa laglottssystemet som stadgas i Ärvdabalkens sjunde kapitel för de fall när barnet inte längre är i något försörjningsbehov. Om en person testamenterar sina tillgångar ska detta respekteras och gamla värderingar om hur kvarlåtenskap ska fördelas ska inte förhindra individens rätt att besluta över sin egendom. 2.6 Sexualitet 995 1000 Det finns en norm i samhället i dag som säger hur du som man eller kvinna ska vara för att anses vara ”normal”. CUF vill ändra på den normen en gång för alla. Sex är något som ska vara en ömsesidig handling där varje människas njutning är det centrala. En människa måste också ha rätten att bestämma över sin kropp och därför anser vi att sexköpslagen bör avskaffas. Dock är sexhandeln en bransch intimt förknippad med stora problem, såsom trafficking och människor som tvingas till sex. Därför måste samhället ta ett större socialt ansvar, med bland annat uppsökande och kontrollerande verksamhet för att skydda de sexarbetande, exempelvis genom införande av nationella exitprogram för att hjälpa de sexarbetare som vill komma ur sexarbete. Vi är även mycket positiva till organisering hos sexarbetare som ett sätt att förbättra deras rättigheter. 1005 1010 1015 1020 1025 Kopplerilagen är heller inte anpassad till ett Sverige där sexköp är tillåtet. Den bör därför anpassas med utgångspunkten att den ska vara till skydd för de prostituerade. En individ ska inte dömas utifrån sin sexuella läggning eller preferenser. Att arbeta för att skapa en attitydförändring i människors vardag, är ett måste. Skolan har stor betydelse och måste ta sitt ansvar, främst när det gäller att ge en öppen och objektiv sexualundervisning. 2.6.1 HBT Homo, bi och transpersoners situation har flera år förbättras i vårt samhälle. Vi ser positivt på den utvecklingen och främjar den. I vårt samhälle råder hetronormativitet vilket bygger på att en man och en kvinna förväntas leva i heterosexuella parrelationer. Denna norm måste luckras upp för att göra samhället mer tolerant. Hetronormativiteten är grunden till många fördomar mot och diskriminering av HBT-personer. 2.6.2 Familjebildning Dagens svenska lagstiftning rörande familjebildning är omodern. Man måste exempelvis leva i en parrelation för att få tillstånd för IVF-behandling, och det finns åldersgränser för adoption. CUF anser att detta omedelbart måste ändras så att samma rättigheter gäller alla, oavsett om man lever i parförhållanden, vilken ålder man har eller vilken typ av sexualitet man har. När det gäller adoption ska det självklart göras en individuell prövning, men ingen ska uteslutas från att ens prövas på grund av sin ålder. I Sverige har det heller inte skett någon adoption där föräldrarna är ett homosexuellt par ännu, trots att det förekommer utan problem i andra länder. Det bör också vara möjligt för fler än två att i laglig mening vara föräldrar åt ett barn. 1030 Att hjälpa andra som har svårt att skaffa barn måste också bli enklare och mer attraktivt i Sverige. CUF anser därför att förbudet att handla med och förflytta ägg, spermier och embryon ska avskaffas. CUF anser också att alla typer av surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige, och att ett regelverk som tar hänsyn till barnets bästa ska reglera det hela. 1035 2.6.3 HBT-personers rättigheter i världen I stora delar av världen utsätts homo-, bi- och transpersoner för ett brutalt förtryck. Sverige måste vara en stark och verksam kraft för HBT-personers mänskliga rättigheter i hela världen. Stark social intolerans, förbud och till och med dödsstraff förekommer i många länder mot HBT-personer. Den svenska HBT-politiken måste ha ett tydligt internationellt perspektiv för att hävda alla människors lika rätt och värde oavsett vem man älskar och oavsett var man bor. I FN bör Sverige arbeta för antagandet av en konvention som erkänner lika berättigande och frihet från diskriminering för HBT-personer som en mänsklig rättighet. Asylsökande HBTpersoner återförvisas idag till hemländer där man riskerar förföljelse och straff detta trots att förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet är grund för asyl i Sverige. Detta är oacceptabelt. 1040 1045 1050 1055 2.6.4 Transpersoner CUF vill att lagen om fastställande av könstillhörighet 1972:119 uppdateras. Det som vi är kritiska mot i lagen är främst att den som ska genomföra ett könsbyte måste vara ogift och att sterilitet efter bytet är ett måste. Kravet om att vara ogift är en rest från tiden innan partnerskap. Sterilitetskravet är den lagregel som är mest kränkande, då den insinuerar att det är något fel på generna i en person som vill byta kön. Vi anser att transpersoner ska ha möjlighet att reproducera sig. Därför ska det möjliggöras för dem att spara sina könsceller för att i framtiden kunna bli föräldrar. Dessutom ser vi det som självklart att staten ska betrakta en person som en person, och inte som idag då staten betraktar det som en person innan könsbytet och en annan efter. Detta ställer till med stora problem idag då gamla betyg, CV:n och liknande blir värdelösa efter ett könsbyte. CUF vill införa vårdgaranti för könsbyte, ingen ska behöva vänta mer än tre månader på det första psykologsamtalet. 1060 1065 1070 1075 1080 1085 Transpersoner innefattas inte i diskrimineringslagstiftningen. CUF vill se en förändring av detta och menar att det är självklart att även transpersoner ska innefattas av dessa lagar. Det finns ett behov av en översyn på detta område och det finns behov av en ny transutredning. Det är dock viktigt att den inte används som ursäkt för att fatta beslut i frågor som rör transpersoner, en bred översyn är dock välkommen. Alla individer ska av staten behandlas lika, oavsett kön, idag finns det även många personer som inte känner tillhörighet till något av könen. CUF anser att det inte finns något behov av ett juridiskt kön och anser därför att det bör avskaffas helt. 2.6.5 Äktenskap för alla Det är en självklarhet att äktenskapsbalken ska gälla alla oavsett kön eller antal personer. CUF anser att staten inte ska lägga sig i människors privatliv. Religiösa samfund kan alltjämt bedriva ceremonier grundade på sin övertygelse. I juridisk mening ska religiösa samfund inte agera äktenskapsförrättare. CUF vill också att äktenskap ska kunna ingås skriftligt så väl som muntligt. Alltför många unga kvinnor tvingas med våld och hot om våld in i äktenskap mot sin vilja. I likhet med Norge och Danmark bör Sverige införa en lag som förbjuder tvångsäktenskap. 2.6.6 Sex- och samlevnadsundervisning CUF tycker att en kurs i sex och samlevnad ska ingå i lärarutbildningen. Den ska fokusera på sexuell samvaro, inte enbart befruktning och penetration. Den ska tydligt belysa de olika delarna man ställs inför i sexlivet, såväl positiva som negativa. Detsamma gäller de biologiska förändringar som sker under puberteten och det är viktigt att undervisningen är allsidig. Sexualiteten är olika från människa till människa vilket måste belysas i undervisningen, därför är det viktigt att komma ifrån den normativitet som råder. Sexualundervisning ska vara obligatoriskt i grundskolan och gymnasieundervisning. 1090 2.6.7 Allas möjligheter till sex Alla människor har sexuella önskemål och behov. Att leva ut sin sexualitet är ofta starkt begränsad för människor med funktionsnedsättning. Kompetensen inom vården måste bli bättre så att alla människor får likvärdig rådgivning. För att få sin vardag att fungera på ett bra sätt, är ofta människor med funktionsnedsättning beroende av bra hjälpmedel. Att skapa bättre hjälpmedel i allmänhet och forska mer på olika sexuella tekniker är ett bra sätt att förbättra den funktionsnedsattes sexliv. 1095 1100 1105 1110 1115 2.6.8 HIV och AIDS CUF tycker att det är viktigt att alla människor ges en god och korrekt information kring HIV och hur spridningen ser ut idag, både i Sverige och i andra länder. Det är också viktigt att bromsmediciner ska komma alla till del. Biståndet till utbildning i sexuell reproduktiv hälsa måste öka och tillgången på preventivmedel bland unga i hela världen måste förbättras. Det är viktigt att svenskt bistånd går till att hjälpa U-länder med information kring HIV/AIDS. CUF tycker även att tester som rör HIV och andra könssjukdomar ska vara kostnadsfria för den enskilde. 2.6.9 Könsstympning och manlig omskärelse Könsstympning är ett fruktansvärt och inhumant ingrepp som påverkar kvinnans liv och hälsa, och som dessutom är oåterkalleligt. Vi kan inte som medmänniskor låta dessa grymma handlingar fortgå. Från Sverige måste vi jobba hårt för att könsstympning förbjuds. CUF vill verka för att problemet synliggörs och att svensk vårdpersonal får en relevant och korrekt vårdutbildning. Vi välkomnar också den forskning som bedrivs inom området, mer resurser till denna verksamhet skapar ökade möjligheter för de utsatta kvinnorna att genomgå rekonstruerande kirurgi. Detta innefattar även manlig omskärelse. Manlig omskärelse på omyndiga medborgare, som sker av icke-medicinska skäl, bör därför förbjudas i svensk lag. 2.6.10 Prevention Det är viktigt med alternativa preventivmedel för att aktivt kunna undvika oönskad graviditet samt olika sjukdomar. Ansvaret för att skydda sig ligger på alla parter. CUF efterfrågar mer forskning kring preventivmedel för män. Bristen på preventivmedel måste åtgärdas, framför allt i utvecklingsländer. 1120 2.6.11 Abort I grunden handlar det om att det är kvinnan som ska bestämma över sin egen kropp och att samhället inte ska ha moraliska åsikter om kvinnans val. CUF tycker att Sverige ska verka på EU-nivå för en öppen och liberal abortlagstiftning. 1125 Väntetiderna för att få göra abort är idag alltför långa. CUF anser därför att abort ska innefattas av en speciell vårdgaranti, där varje landsting ska kunna tillhandahålla tid för abort senast en vecka efter kontakt med vården. 1130 1135 CUF tycker att barnmorskor ska ha rätt att handlägga friska och okomplicerade medicinska aborter, vilket bland annat innebär att fastställa graviditetslängd och köpa in abortpiller. Idag är det bara läkare som får göra detta. För att barnmorskorna ska få den möjligheten behöver de utbildning. Då män finns med i bilden vid en abortsituation är det viktigt att möta dem i deras funderingar och tankar. Det handlar om att ge möjlighet till stöd, krisbearbetning och preventivmedelsrådgivning. 2.7 Drogpolitik 1140 1145 1150 Idag är det stora skillnader mellan alkoholskattenivåerna i EU:s medlemsländer. Sveriges högre alkoholskatter medför att svenskar köper alkohol i andra EU-länder med lägre alkoholskatt. Det gör att vi förlorar en stor del av de skattepengar som skulle täcka sjukvårdens kostnader. Detta innebär att Sverige i det korta perspektivet måste sänka alkoholskatterna. CUF menar därför att en harmonisering av alkoholskatterna inom EU är nödvändigt i framtiden. Detta är enda sättet att undvika ett scenario där EU:s länder gång på gång ”bjuder under” varandra för att locka en stor konsumentgrupp med lägre skattenivåer. CUF anser också att vi inom EU verkar för att alkoholfrågorna ska ses som en folkhälsofråga och inte bara som en handelsfråga. Det är också viktigt att sätta hårt mot hårt när det gäller onykterhet i trafiken. Ett sätt är att installera alkolås i alla nyproducerade motorfordon. Den som kör rattonykter eller rattfull utsätter inte bara sig själv, utan också omgivningen för en uppenbar och påtaglig fara. CUF anser därför att den som dömts för grovt rattfylleri ska förlora sitt körkort under minst ett års tid. Om man har dömts en gång för grovt rattfylleri ska det krävas att det på körkortet ska stå att man endast får köra fordon med alkolås installerat. Straffet för vållande till annans död i samband med rattonykterhet och rattfylleri ska även höjas. 1155 1160 1165 1170 CUF anser att alkoholmonopolet ska skrotas. Det finns en självklar poäng i att kontrollera alkoholförsäljningen men för att undvika intressekonflikter är det en förutsättning att den som faktiskt kontrollerar inte är den som också bedriver verksamheten. Detta statliga monopol bör avskaffas och ersättas med ett licenssystem med regelbundna kontroller för försäljning i butik. Produktion av alkoholhaltig dryck för eget bruk ska också vara tillåtet. CUF anser att Socialstyrelsen ska sammanföra sakkunskap om alkohol och droger ifrån sjukhus, polismyndigheten, Tullverket, Giftinformationscentralen, Statens kriminaltekniska laboratorium och Skolverket samt övriga berörda instanser. Denna kunskap ska sedan sammanställas och publiceras på en webbaserad plattform så att alla landets skolor och lärare kan ta del av informationen. Rökning och passiv rökning är en stor hälsorisk och medför stora kostnader för samhället. Effekterna av rökningen och tobaksindustrin påverkar inte bara individen som väljer att röka utan också människor i dess omgivning och samhället i stort. CUF tycker därför att Sverige, Europa och världen ska kämpa för att tobaksnyttjandet på sikt ska minimeras. Bland annat är det viktigt med information och förebyggande verksamhet i skolor. 1175 1180 CUF vill tillåta alkohol- och tobaksreklam i samtliga medier då det nuvarande förbudet utgör en onödig reglering. Det ska dock vara fortsatt förbjudet att medvetet rikta sådan reklam mot minderåriga. Dagens narkotikalagstiftning uppfyller inte sitt syfte; narkotikahandeln regleras inte optimalt och människor dör i onödan. Såväl straffskalor som rädsla för sprutbytesprogram gör att missbrukare inte vågar söka kontakt med vården och övriga institutioner, samtidigt som gruppen stigmatiseras. CUF tycker det är självklart att det behöver forskas mer om olika drogers verkningar och faror och att svensk drogpolitik ska bygga på en vetenskaplig grund. Straffskalorna för drogmissbruk bör ses över. CUF vill därför se en förutsättningslös utredning av dagens narkotikalagstiftning. 1185 1190 1195 1200 Vi måste tyvärr konstatera att samhällets kamp mot narkotikan hittills har misslyckats. Klassificering och gränsvärden för narkotiska preparat i till exempel kosttillskott förändras hela tiden vilket ställer högre krav på samarbete mellan Socialstyrelsen och Tullverket. Tullen behöver mer resurser för att öka gränskontrollen, polisen behöver mer resurser för att spana på och gripa narkotikabrottslingarna, och Kriminalvården behöver mer resurser för att få fler avdelningar och fängelser narkotikafria. Idag lever drogmissbrukare med en överhängande risk att smittas av och smitta andra med HIV och andra blodsjukdomar. Försöksverksamhet med sprututbytesprogram i Sverige har visat gott resultat. Att ha ett sprututbytesprogram är absolut inte att acceptera narkotikan, men ett sätt att ta itu med de problem som orsakas av missbruk. Landstingen bör inleda sprututbytesprogram, som ett led i att stoppa spridningen av blodsjukdomar i samhället. Missbruk av narkotika oavsett juridisk status ska behandlas på samma sätt som missbruk av alkohol. CUF anser att cannabis bör regleras och beskattas på samma sätt som alkohol. Straffvärdet för drograttfylleri samt langning av droger ska vara fortsatt högt. Föräldrar och andra vuxna i barns och ungdomars närhet måste bli bättre på att sätta gränser, men också engagera sig och bry sig om vad deras barn och ungdomar gör på sin fritid. Detta krävs för att komma till rätta med langning och liknande företeelser. 1205 2.8 Uteliv 1210 2.8.1 Utskänkningstillstånd Vad gäller utskänkningstillstånd anser CUF inte att dessa bara ska gälla till en viss tid på natten. Barer och krogar bör själva få bestämma när de vill stänga, så länge de i övrigt uppfyller kraven för utskänkningstillstånd. 2.8.2 Danstillstånd CUF anser även att det danstillstånd som krävs för att få anordna offentliga danstillställningar bör avskaffas då det är en inskränkning i den personliga friheten och försvårar för såväl individer som företag. 1215 2.9 Hedersrelaterat våld 1220 CUF kan aldrig acceptera att människors frihet begränsas på grund av förtryck som förtäckts genom begreppet ”heder”. Sveriges lagar ska alltid stå över religiösa och kulturella yttringar. Socialtjänst, skola och myndigheter måste öka sin kunskap och bli bättre på att samverka för att hjälpa de som utsätts. 1225 Det är viktigt att ungdomsmottagningar och övrig sjukvård har god kunskap om problematiken, för att kunna se tecknen och ingripa i ett tidigt skede. När den utsatta söker hjälp har förtrycket ofta pågått under en lång tid, och det krävs därför snabba och effektiva insatser där den utsattas säkerhet inte äventyras. CUF ser människan framför systemen och vill att alla ska ha möjlighet att nå sina drömmar och mål utan att stoppas av strukturer. 1230 1235 Vissa tror att lagstiftning skapar total jämlikhet mellan könen; genom tvingande åtgärder kan vi skapa ett Sverige som på papperet är det mest jämställda landet i världen. Men en jämställd värld mäts inte genom siffror på ett papper och kan därför inte symboliseras som ett styrelserum där ledamöterna till hälften utgörs av kvinnor och andra hälften av män. Ett jämställt samhälle kännetecknas istället av att alla individer har möjlighet att kämpa för sina drömmar utan att hållas tillbaka på grund av sitt biologiska kön. Både män och kvinnor ska kunna konkurrera på en arena där vi alla deltar på lika villkor. 1240 Det krävs politiska åtgärder för att skapa möjligheter och förutsättningar för jämställdhet, men också opinionsbildning så att jämställdhetsfrågorna lyfts i det offentliga samtalet. På så vis synliggörs skadliga strukturer, både i det offentliga och privata rummet. 1245 Jämställdhetsproblematiken bottnar i att vi omedvetet rättar oss efter invanda samhällsnormer och könsroller. Att därför försöka lagstifta bort jämställdhetsproblematiken kan i bästa fall leda till ett samhälle som med siffror mätt är jämställt men där de faktiska problemen kvarstår. 1250 CUF tycker det är viktigt att synliggöra allt det som omedvetet sker i vår omvärld och bidrar till upprätthållandet av de frihetsberövande strukturerna som styr hur vi ser och verkar i världen. Först när vi blir medvetna om dem kan vi börja förändra dem. CUF vill ta makten över strukturerna. Vi vill ge kvinnor och män möjligheten att ta upp kampen för det jämställda samhället. 3.1 Könsroller och normer 1255 1260 Jämställdhetsproblemen är inte någons fel men samtidigt allas eftersom vi dagligen är med och bidrar till upprätthållandet av rådande strukturer. Kvinnor och män behandlas slentrianmässigt olika redan från födseln där pojkar uppmanas att vara tuffa och hårdhudade, medan flickor ska vara ödmjuka och omtänksamma. Detta sker till stor del omedvetet men individer tillskrivs på detta vis egenskaper utifrån vilket kön de har; kvinnligt definieras i relation till vad som är manligt och det skapar en polariserad bild av att olika egenskaper endast kan erkännas det ena eller det andra könet. En kvinnlig ledare betraktas utifrån dessa förutsättningar ofta som ”okvinnlig” och en man som intresserar sig för något som enligt rådande konventioner anses vara typiskt kvinnligt blir på samma sätt sedda som ”omanliga”. Dessa generella skillnader som görs mellan kvinnor och män möjliggör att vi utifrån könsstereotyper kan behandla och värdera kvinnor och män olika. 1265 1270 Att alltid förhålla sig till en roll som ”man” eller ”kvinna” håller människor tillbaka och begränsar allas vår frihet; jämställdheten mellan kvinnor och män är kanske det tydligaste exemplet på hur människors personliga frihet inskränks. Vi som lever idag, både män och kvinnor, måste börja ställa oss frågan om hur vi ska bli bra människor istället för hur vi ska bli ”riktiga” män eller kvinnor. 1280 Trots att det är en generalisering är det ändock så att det framförallt är män i medelåldern som sitter på ledande positioner i samhället, skapar och producerar media samt ansvarar för vad som distribueras till allmänheten. Kvinnor i sin tur jobbar i huvudsak inom vård och serviceyrken. Att världen definieras enligt en syn där ett visst kön är norm i en viss situation är ett stort demokratiproblem. Kvinnor är till exempel inte politiker, de är ”kvinnliga politiker” och en kvinna är inte företagare, hon är en ”kvinnlig företagare”, på samma sätt är en man inte en sjuksköterska, utan en ”manlig sjuksköterska”. CUF tycker att det är fel att vi blir fångar genom språket och vill arbeta för att en politiker är en politiker, en företagare är en företagare och en sjuksköterska är en sjuksköterska oavsett vilket kön utövaren har. 1285 CUF anser vidare att alla myndiga människor själva ska få byta namn till vad de vill inom rimliga gränser. Vi vill också slopa regeln om att en flicka ej får ges ett traditionellt pojknamn och vice versa. Dessutom ska alla nya namn som föräldrar ger sina barn givetvis anses könsneutrala och fortsättningsvis kunnas ges till såväl pojkar som flickor. 1275 3.2 Könsmaktsordning och feminism Att mannen i de flesta situationer ses som norm gör att det män är och gör värderas högre än det som kvinnor är och gör. Detta kallas för könsmaktsordning. 1290 1295 Feminism innebär att man ser att samhället är präglat av en över- och underordning, att män som grupp ofta är överordnade kvinnor som grupp, och att man vill förändra det. CUF är feminister, vi tycker inte att det finns ”ett svagare kön”, det finns bara människor och alla dessa människor ska ha samma rätt till självförverkligande, oavsett om de råkar vara födda till man eller kvinna. Vår vision är ett samhälle där människa går före kön. Ett samhälle där människor inte begränsas av könsroller och könsmaktsordningen. Ett samhälle där det inte görs generella skillnader mellan män och kvinnor. 3.3 Jämställdhet i skolan 1300 1305 1310 Normen att män är överordnade kvinnor följer oss genom hela livet och inskränker människans utrymme att få vara den man är och vill vara. Redan i förskolan finns det bra och enkla metoder att arbeta utifrån för att göra barn medvetna om när de behandlas utifrån sitt kön och inte utifrån den unika individ som barnet är. CUF tycker att all personal i förskola och skola ska vara utbildade för att inte särbehandla flickor och pojkar. Målet är att alla barn, och övriga människor i samhället, ska stärkas utifrån den unika individ man är och inte utifrån det kön man har. Genusperspektiv i undervisningen kan vara ett verktyg för att nå målen, men ska inte krävas. För att skapa ett jämställt samhälle krävs det att skolans alla nivåer medvetet arbetar för att inte förstärka dagens ojämställda samhälle. CUF anser att skolan har ett stort ansvar gällande att bryta upp könsrollerna och skapa lika förutsättningar för alla. Läromedlen i de Svenska skolorna inom exempelvis samhällskunskap 1315 1320 och historia bidrar i många fall till en förminskning av kvinnors roll i samhällsutvecklingen, ofta ges kvinnor mindre plats än män. Historiebeskrivningen ska givetvis i första hand bedrivas på vetenskaplig grund och män har de facto varit överrepresenterade på ledande positioner genom historien men starka, ledande kvinnor saknas inte. Skolan måste bli bättre på att berätta en objektiv historia där inte kvinnliga ledare och kvinnors roll i historien marginaliseras och glöms. Som litteraturen nu är utformad kan många ledas till att tro att det helt saknats inflytelserika kvinnor. De kvinnor som haft betydande roller i historien ska självklart lyftas fram! 1325 CUF anser ett jämställdhetslyft behövs inom den svenska skolan. Kommuner bör tillföras statliga medel för att kunna fortbilda skolledare och lärare inom jämställdhetsområdet. Vi vill även att skolinspektionen ska få skarpa direktiv att granska skolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. 1330 CUF tycker att jämställdhetsdiskussionen ska vara ett självklart inslag på sex- och samlevnadslektionerna. Jämställdhetsproblematiken tar sig tydliga uttryck även på detta område och fördomar, förväntningar och strukturer bör tidigt uppmärksammas. 1335 På senare år har pojkarnas studieresultat försämrats kraftigt i jämförelse med flickornas. Den vanligaste förklaringen som slentrianmässigt används är att killar utvecklas senare än tjejer. Hade situationen varit den omvända hade vi aldrig tillåtit oss att använda biologiska argument för att förklara skillnaderna i studieresultat. CUF tycker att det borde utredas varför utbildningen, som den ser ut idag, skapar stora kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor. 1340 3.4 Makt, företagande och lönebildning Vår vision är ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till makt och ägande vilket resulterar i att människan känner sig trygg och har inflytande över sin livssituation. 1345 Idag är makten och ägandet skevt fördelat. Kvinnor, som utgör hälften av jordens befolkning, äger bara en knapp procent av världens totala tillgångar. Även ur ett nationellt perspektiv finns stora skillnader i ägandet. 1350 Förklaringen är enkel, lönediskrimineringen motverkar kvinnors ägande. Tjänar kvinnor i genomsnitt mindre faller det sig ganska naturligt att de satsar mindre på ägande. Om bägge könen hade haft likvärdiga inkomster så hade man också haft samma möjligheter att skaffa sig ägande. För oss som liberaler känns det naturligt att utifrån vår feministiska analys arbeta för att både män och kvinnor ska ha samma incitament till att förskaffa sig ägande och makt. 1355 Vi kräver lika lön för likvärdigt arbete. Kvinnor är generellt sett bättre utbildade än män, ändå förändras inte löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn har ett ansvar att vara en god arbetsgivare. Stat, kommun och landsting ska vara först ut i denna omställning. Vi ser ett problem i att många kvinnor ofrivilligt arbetar deltid vilket leder till en lägre disponibel inkomst. Deltidsanställningar ger också lägre pensioner, vilket skapar ännu ett 1360 1365 1370 1375 1380 1385 1390 problem för dem som inte ges möjlighet att arbeta heltid. Kvinnors ofrivilliga deltid kan och ska inte lösas genom en lagstadgad rätt till heltid. Grundförutsättningar för att fler ska kunna arbeta heltid är att vi har tillväxt och företagare som skapar fler arbetstillfällen. Den offentliga sektorn är idag sämre än privat sektor på att skapa heltider och detta måste förändras. Den offentliga sektorn måste ta ett större ansvar och CUF vill därför utreda varför den privata sektorn har fler heltider än den offentliga. Den offentliga sektorn måste också bli bättre på att skapa fler karriärvägar för att möjliggöra utmaningar och stimulera vidareutbildning. Detta kommer tillsammans med löneökningar att höja attraktiviteten i branschen. Vår vision är att fler människor, såväl män som kvinnor, ska starta fler företag. Endast vart tredje företag startas av en kvinna. Genom att uppmuntra kvinnor att starta nya företag i samma utsträckning som män ökar vi Sveriges tillväxt och skapar fler arbetstillfällen. Så länge staten har en roll i näringspolitiken bör den verka för att främja jämställdheten inom näringslivet. Statliga företaget Almi Företagspartner bör få ännu tydligare direktiv att främja företagande bland kvinnor. CUF vill även att innovationsstöden och statens tillväxtprogram ska kunna användas aktivt för att få ett mer jämställt näringsliv. Inom flera av de branscher som idag domineras av kvinnor är det svårt att bedriva näringsverksamhet eftersom den offentliga sektorn i alltför hög utsträckning bedriver skola, vård och omsorg. Detta skapar inte bara dåliga förutsättningar för kvinnor att själva driva företag, utan också för dem som är anställda att ställa krav på sin arbetsgivare. Med fler företag inom dessa sektorer skulle konkurrensen driva upp lönerna och möjliggöra för den anställda att byta arbetsgivare om hen är missnöjd. Arbete i hemmet är värt 0 kronor i inkomst och detta obetalda arbete utförs till största del av kvinnor; något som bidrar till att kvinnor ibland väljer att arbeta deltid. Kvinnors arbete är värt att värderas i kronor och RUT-avdraget gör att fler kvinnor kan prioritera sitt yrkesliv samtidigt som det skapar nya jobbtillfällen. Alla individer oavsett kön ska ha samma möjligheter att nå en position i samhället. Det är inte försvarbart att en grupp har mer makt beroende på deras kön, eller att en grupp har mindre makt beroende på kön. Här måste det till en förändring. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma både homosexuella och invandrade kvinnors situation då de ofta upplever en dubbel diskriminering, både sexuellt, etniskt och ur ett genusperspektiv. 1395 1400 Diskrimineringsfrågor ska behandlas av de ordinarie förvaltningsdomstolarna och inte som idag av arbetsdomstolen. I arbetsdomstolen förhandlar arbetsmarknadens parter och den enskilda arbetstagaren försvinner ofta i ett större sammanhang. Om de vanliga domstolarna prövar diskriminering på arbetsplatsen så kommer varje fall att behandlas utifrån just den aktuella människans förutsättningar. 3.5 Kvotering Vägen till ett jämställt samhälle handlar om att ge och ta; kvinnor måste vara beredda att ta plats. Kvotering är en enkel väg att nå resultat snabbt men verklig jämställdhet uppnås inte genom tvingande lagstiftning. Därför är CUF emot kvotering. 1405 1410 CUF anser inte heller att positiv särbehandling är avgörande för om vi en dag kommer att få ett jämställt samhälle. I debatten glöms ofta bort att någon annan måste särbehandlas negativt på grund av sitt kön för att någon ska bli positivt särbehandlad. CUF anser istället att det bör vara upp till exempelvis varje enskild arbetsgivare att avgöra om den vill anställa någon som tillhör det underrepresenterade könet. 3.6 Mediernas makt 1415 1420 1425 Medierna ingår i våra dagliga referensramar och spelar en stor roll i att befästa könsroller och könsmaktsordningen. Medierapporteringen är idag tydligt dominerad av män. Det är framförallt män som formulerar mediebilden; män används i långt större grad som källor och de är också de mest framträdande. När världen tolkas och formas av män blir mannens offentlighet vår offentlighet och mannens intresse blir det allmänna intresset, något som CUF ser stora problem med. Kvinnor och män framställs ofta annorlunda i medier och vi tycker det är oacceptabelt att kvinnor ofta bedöms utifrån sin roll som mor eller hustru snarare än sin profession och analyseras mer utifrån sina kläder än sin prestation. För CUF är yttrandefrihet och tryckfrihet viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Därför är en lagstiftning som begränsar fria mediers tryck- och yttrandefrihet något som inte är förenligt med våra liberala värderingar. Däremot krävs en stark opinionsbildning för att vi ska komma till stånd med en förändring av mediernas rapportering. Konsumentmakten ska aldrig underskattas. Medvetna konsumenter tvingar medierna att förändra rapporteringen mot en mer könsneutral sådan. 3.7 Vård och hälsa 1430 Det är viktigt att män och kvinnor får samma möjligheter till vård. Idag får män generellt sätt dyrare behandlingar och mediciner än kvinnor, medan kvinnor får fler behandlingar. Därför är det viktigt med könsseparerad statistik och ordentlig uppföljning för att båda könen ska få samma möjligheter till rätt vård. Vård och även generell forskning ska utföras med både män och kvinnor som utgångspunkt för att minska risken för att människor får fel vård. 1435 1440 Det finns områden i vården där könsstrukturerna gör sig särskilt tydliga både vad gäller diagnos och behandling. Ett exempel på detta är psykisk ohälsa som ses som en kvinnosjukdom, vilket gör att deprimerade män riskerar att inte upptäckas och få behandling. Forskning kring kvinnors hälsa är också eftersatt, t ex att p-piller ordineras mot menstruationsproblem istället för att specifika läkemedel tas fram 3.8 Familjepolitik 1445 Vår politik ska utgå från människan. Utgångspunkten ska vara barnets bästa och barnets rätt till sina föräldrar. Utifrån ett liberalt perspektiv där vi alltid sätter människan framför systemen vill vi ha en familjepolitik och en föräldraförsäkring som grundar sig på flexibilitet och valfrihet. Därför vill CUF ersätta dagens föräldraförsäkring med en barnförsäkring, som ger ett barns vårdnadshavare rätt till ledighet. Denna ledighet får fritt fördelas av vårdnadshavarna, även till tredje part. På så vis ökar familjens valfrihet, och hänsyn tas till att inte alla familjer är baserade på tvåsamhet. 1450 1455 Det är idag omöjligt att föra så kallad positiv faderskapstalan i svensk domstol. En man kan hävda att han inte är far till ett barn, men har ingen möjlighet att påvisa motsatsen. CUF ser det som självklart att alla människor ska ha lika möjligheter till att föra talan inför en domstol, samt att en förälders rätt till sitt barn naturligtvis även ska gälla män. När en vårdnadstvist avgörs ska man alltid se till barnets bästa. Vid ett avgörande ska beslutet bygga på fakta och inte på det faktum att man är av ett visst kön. 3.9 Könsrelaterat våld 1460 1465 1470 Misshandel och sexuellt våld förekommer i såväl tvåkönade som samkönade relationer. Merparten av det våld som sker i hemmen är våld mot kvinnor och barn. Detta har delvis sin förklaring i att majoriteten av alla förhållanden är heterosexuella, men framförallt är detta ett tydligt uttryck för det ojämställda samhälle vi lever i och att många ännu upplever att våld i relationer är kulturellt accepterat. När en kvinna utsätts för ett sexuellt övergrepp kan det många gånger leda till dubbelt våld. Utöver att av ha blivit förgripen av en gärningsman utövar också samhället våld mot den utsatta. Det är inte ovanligt att mannen är den som sätts i offerrollen och att övergreppet ursäktas och motiveras av att den utsatta hade en ”kort kjol” eller på annat vis var klädd på ett ”utmanande sätt”. Utöver att detta är oerhört kränkande för den utsatta kvinnan är det också en kränkning mot alla de män som ses som ett djur utan förmåga att kontrollera sin sexualdrift. Detta tycker CUF är oacceptabelt, skulden ska aldrig läggas på den utsatta och människor ska aldrig behöva oroa sig för att utsättas för våld eller övergrepp! 1475 1480 1485 Brott i nära relationer innebär ofta att det är fler än de direkt inblandade som skadas, fokus måste framförallt läggas på de barn som direkt eller indirekt blir offer för våld, samhället har ett stort ansvar för att de skyddas. Något som åsidosatts allt för länge är våldet i samkönade relationer, där också makt och överrespektive underordning ligger till grund. De som drabbas av detta våld ska på samma villkor som personer i tvåkönade relationer ges stöd och hjälp. CUF vill att polisen ska ges utökade resurser för att utreda och lagföra dessa typer brott. Vi vill också att mer resurser ska läggas på kvinnojourer och mansjourer samt på poliser och åklagares utbildning vad gäller bevissäkring och hur våldsoffer i våld från närstående reagerar. 1490 1495 CUF har en vision om fri invandring till Sverige. Vi ska välkomna människor som tvingas fly från sitt hemland precis som vi ska välkomna människor som kommer hit för att arbeta. Ett stort problem i den svenska samhällsdebatten är att invandrare ses som en homogen grupp. Den kollektivistiska synen på invandrare har lett till att ingen egentligen definieras som människa. Man kräver särskilda rättigheter till särskilda grupper, istället för mänskliga rättigheter till varje människa. CUF vill att den här typen av identitetspolitik och särregleringar försvinner. Den kollektivistiska synen kommer bara leda till att grupper ställs mot varandra och att människor faller mellan stolarna. 4.1 Migration 1500 CUF verkar för att Sverige ska få en öppen och generös flyktingpolitik som värnar om asylrätten genom en tidig och mer rättssäker prövning av den sökandes skyddsbehov. 1515 4.1.1 Vem ska få asyl? Idag finns det ett problem med svensk lagstiftning när det gäller grunderna för politisk asyl respektive synnerligen ömmande omständigheter. Den som är förföljd av en statsmakt ges politisk asyl. I de flesta fall är det av kulturella orsaker främst män, som exempelvis skriver regeringsfientliga texter eller strejkar, som täcks av definitionen av politisk flykting. Däremot gäller inte detta lagrum en kvinna som blir hotad av sin släkt och vars samhälle inte kan skydda henne. Att vägra exempelvis tvångsgifte eller könsstympning är ett politiskt arbete, men det täcks inte av svenska regler för politisk asyl. Precis som för dessa kvinnor så anser CUF att samma regler bör gälla HBT-personer som tvingas fly från förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Idag kan man i bästa fall få uppehållstillstånd av synnerligen ömmande skäl, som innebär en betydligt snårigare väg in i det svenska samhället än för dem som fått politisk asyl. Därför kräver CUF att även sådana fall av förföljelse ska berättiga till politisk asyl. 1520 CUF ska även arbeta för att de människor som kommer till Sverige från krisdrabbade områden ska erbjudas hjälp att behandla eventuella traumatiska upplevelser. CUF anser även att det är oacceptabelt att det finns statslösa barn i Sverige, de ska självklart bli svenska medborgare. 1505 1510 1525 CUF tycker att alla barn födda i Sverige är svenskar. Idag är det inte så då vi grundar medborgarskap på föräldrarnas medborgarskap. CUF tycker att medborgarskap ska grunda sig på både om man själv är född i Sverige samt föräldrarnas svenska medborgarskap för dem som är födda utomlands. Föds man i Sverige är det också en rättighet att få stanna och verka i Sverige. Om problem uppstår genom att dubbelt medborgarskap inte är möjligt får föräldrarna helt enkelt besluta vilket medborgarskap barnet ska ha. 1540 4.1.2 Asylprocessen Att söka asyl är den mest osäkra tillvaro en människa kan befinna sig i. För att minska rädslan och ovissheten bör de asylsökande ha en handläggare som förmedlar all information och eventuella beslut som rör dem. Det är viktigt att all förmedling av information såväl som all kommunikation med den som söker asyl sker på ett språk som den asylsökande förstår väl, företrädesvis på dennes modersmål. Därför är det viktigt att behovet av tolkar och översättare inom asylprocessen tillgodoses. Utökade resurser under handläggningstiden är nödvändigt ur rättssäkerhetssynpunkt. Det ska finnas en bortre tidsgräns för beslut om asyl på tre månader från ansökningsdagen. För att det ska vara möjligt att upprätthålla denna gräns måste tillräckligt med resurser tillföras. Individer som söker asyl och som inte fått besked inom tre månader ska automatiskt beviljas asyl. Familjer och enskilda ska också uppmuntras att bli faddrar åt asylsökande och flyktingar. 1545 Under asylansökan tycker CUF att man ska kunna söka jobb, utbilda sig, lära sig svenska och starta eget eller gå en starta eget kurs från första dagen i Sverige. För att göra detta enklare och för att till exempel kunna skaffa F-skattsedel tycker vi att alla asylsökande ska få ett tillfälligt personnummer och en tillfällig ID-handling direkt när de kommer till Sverige. 1530 1535 1550 1555 4.1.3 Migrationsverket De senaste årens skandaler inom Migrationsverket visar att myndigheten inte klarar av sitt uppdrag. En djupt inhuman kultur sitter i myndighetens väggar och går inte längre att förbättra. CUF kräver därför att Migrationsverket läggs ned. Frågor som rör migration, medborgarskap och integration bör sedan samlas i en ny myndighet som bör dimensioneras i enlighet med strävan efter fri rörlighet. Detta innebär också att ansvarsområden flyttas från andra myndigheter som arbetar med integrationsfrågor till den nya myndigheten. CUF anser också att det civila samhällets roll i flyktingmottagandet måste stärkas. Vi är övertygade om att det leder till ett bättre mottagande och underlättar integrationen. 1560 1565 1570 4.1.4 EU CUF vill avskaffa den förhärskande Dublinförordningen, som upprätthåller Förstalandsprincipen – som innebär att man enbart får söka asyl i det första landet man kommer till i EU. De handlingar som den asylsökande har med sig är den sökandes papper och myndigheter får inte använda dessa utan den asylsökandes medgivande. Handlingarna ska, när Dublinförordningen har skrotats, kunna användas i alla EU-länder för att på så sätt korta asylprocessen, om man söker i flera olika länder samtidigt. CUF vill verka för en tydlig och mindre restriktiv migrationspolitik i EU för att på bästa sätt kunna säkra flyende människors framtid. Visionen om fri invandring ska inte bara gälla inom Sveriges gränser utan förverkligas i alla länder med ett EU-medlemskap. CUF kan inte acceptera hur EU:s medlemsländer förhåller sig till dagens förordningar. 1575 1580 1585 CUF ser positivt på EU:s system med bluecard som tillåter arbetskraftsinvandring till EU. Dock är det beklagligt att systemet endast omfattar högutbildad arbetskraft. CUF vill se en helt fri arbetskraftinvandring för såväl städare som för direktörer. Bluecard-systemet bör omfatta alla yrken. I ett väl fungerande EU är alla människor en tillgång; det långsiktiga målet för EU är därför att tillåta fri invandring. 4.1.5 Vård för papperslösa Sjukvård ska ges efter behov och på lika villkor oavsett rättslig status. Därför vill CUF att människor som vistas i Sverige utan giltiga handlingar för uppehållstillstånd ska ges tillgång till vård på samma villkor som asylsökande. Även om alla ”papperslösa” inte har legitima skäl att vistas i landet finns det i gruppen många sårbara och resurssvaga personer utan alternativ, så som traffickingoffer och personer som riskerar att avvisas till länder där deras liv och säkerhet är hotade. Tillgång till primärvård kan vara avgörande för att identifiera akuta hälsohot och därför räcker det inte att papperslösa, som idag, endast har tillgång till akutsjukvården. Risken för överutnyttjande eller ”social turism”, som anförs som skäl för dagens regelverk, ser CUF som försumbara. Läkare och sjukvårdspersonal ska värna liv och hälsa, inte vara migrationsmyndighetens förlängda arm. 1590 4.1.6 Utbildning för papperslösa Alla barn som vistas i Sverige ensamma eller med familjer med mål att stanna kvar har rätt till att få gå i skolan. Barnen kan aldrig vara ansvariga för situationen de befinner sig i och har därför rätt till utbildning precis som asylsökande. 1595 1600 1605 1610 4.1.7 Barn i asylprocessen Den gemensamma grundsynen och självklara utgångspunkten vid arbete med asylsökande barn ska vara FN:s konvention om barns rättigheter. När myndigheter utreder en familjs situation är det viktigt att barnen tillfrågas och att de känner sig delaktiga i de beslut som rör deras framtid. I varje asylärende som rör barn ska det göras en barnkonsekvensutredning. Utgångspunkten måste alltid vara att barn är enskilda individer med rättigheter. Varje år kommer hundratals barn till Sverige helt ensamma för att söka skydd. Barnen har ofta rest långt och under fruktansvärda miljöer och omständigheter. Idag kan kommuner själv välja att tillsammans med Migrationsverket välkomna dessa barn till ett hem med god omsorg och med full ekonomisk ersättning från staten. CUF vill verka för att alla Sveriges kommuner ska ta ansvar för de utsatta barnen och erbjuda dem boende, omsorg och trygghet. CUF vill också verka för ett utökat samarbete bland kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn för att utnyttja de gemensamma erfarenheterna. Vi i CUF verkar för att alla barn ska få en så snabb behandling av sitt ärende som möjligt. 4.1.8 Arbetskraftsinvandring CUF ser odelat positivt på att människor vill komma till Sverige för att arbeta. Tyvärr delar inte alla denna syn. Det finns föreställningar om att staten måste reglera vilka som ska få 1615 komma hit och vad de ska få arbeta med. CUF är övertygat om att vi alla tjänar på att dessa föreställningar bryts. 1620 För den som fått arbetskraftsinvandringstillstånd är det viktigt att detta inte är knutet till en specifik yrkestyp, så som det tyvärr är idag. Om någon fått tillstånd att komma hit för att arbeta som exempelvis kock ska inte tillståndet dras undan om denne avancerar till restaurangchef eller byter jobb till postsorterare. CUF vill ha en fri arbetskraftsinvandring och tycker att den som fått jobb här automatiskt ska beviljas uppehållstillstånd. 1625 4.2 Integration Dagens integrationspolitik fungerar inte. Istället för att ta till vara människors resurser och kompetenser och möjliggöra nyanlända invandrares och flyktingars etablering på arbetsmarknaden skapar dagens system ett utanförskap och bidragsberoende. 1630 CUF tror inte på stora satsningar på statliga mångfaldsprojekt. Vi tror inte på kollektiva lösningar och har inte en syn på invandrare som en grupp människor som måste ”hjälpas”. Människor som kommer hit ska ses som resurser och vi tror att alla människor har något att bidra med, och vill bidra. Invandrare tar inte våra jobb, de är med och skapar jobb. 1635 Vi tror inte integrationspolitiken behöver vara krångligare än att se till att ha en bra utbildningspolitik, bostadspolitik eller en bra arbetsmarknads- och företagarpolitk. Fungerar dessa bitar är vi övertygade om att människors egen drivkraft löser det vi idag kallar integrationsproblem. Integration är aldrig en isolerad fråga. Därför tycker CUF inte att vi i Sverige behöver en särskild integrationsminister, utan integration ska vara en del av alla ministrars ansvar i respektive område. 1640 1645 1650 1655 4.2.1 Arbetsmarknad och företagande Den enskilt viktigaste delen för att integreras i ett nytt land är att komma in på arbetsmarknaden. Redan från första dagen som asylsökande ska man ha möjlighet att söka och ta ett jobb, och alla som har ett arbete ska automatiskt få uppehållstillstånd. Sveriges arbetsmarknad är idag väldigt reglerad och icke-flexibel vilket gör det svårt och krångligt för företag att anställa - något som leder till att grupper såsom invandrare och ungdomar för det svårt att ta sig in. LAS, höga ingångslöner och höga arbetsgivaravgifter är några av de hinder som CUF vill ta bort för att ge invandrare bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. CUF anser att privata arbetsförmedlingar som är anpassade för människor med olika bakgrund och olika kompetens är av yttersta vikt för att människor som bosätter sig i Sverige lättare ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att få hjälp att matcha och validera utbildning och erfarenhet för att få rätt jobb och veta var i landet dessa jobb finns. Många migranter är duktiga på att starta företag och ofta anställer de andra migranter. Områden med hög invandrartäthet har en positiv effekt eftersom det skapar efterfrågan på nya 1660 1665 1670 1675 1680 1685 1690 tjänster och nya produkter. Detta ger en ny marknad att starta nya företag på. Att ge hitkommande ett tillfälligt personnummer och en tillfällig ID-handling omedelbart så att de har möjlighet att starta företag från dag ett är en viktig del i att skapa fler företag och jobb. Ett stort problem ligger dock i regelkrånglet. Till dess att de lagar och regler som omgärdar företagandet har minskat och blivit enklare är det viktigt att informationen kring dem blir tydligare och mer lättförståelig. Det måste också bli lättare att leva på sitt företag och att anställa andra. Invandrargrupper är bland dem som skulle tjäna mest på ett företagarvänligare Sverige. 4.2.2 Särskilda insatser i vissa områden Sverige har ett antal områden där utanförskapet och arbetslösheten är betydligt större än genomsnittet. De generella satsningarna på att få fler i arbete behöver intensifieras och är långsiktigt det som kan förbättra även dessa områden. På kort sikt räcker inte detta för att få fart på företagandet och sysselsättningen. Därför är riktade insatser, till exempel genom bildandet av nystartszoner, nödvändiga i dessa områden. 4.2.3 Svenska för yrkeslivet Att kunna ett lands språk är grundläggande för att bli del i samhället. Språket är ofta också grundläggande för att komma in på arbetsmarknaden. På denna punkt har integrationsarbetet i Sverige brustit fatalt. Inte bara har analfabeter och ingenjörer placerats i samma klassrum och förväntats lära sig i samma takt, utan analfabeter, ingenjörer, läkare och ekonomer har alla antagits behöva precis samma språkkunskaper. Så är naturligtvis inte fallet, men det har resulterat i att Sverige har extremt högutbildade tunnelbanechaufförer. Medan en läkare behöver lära sig medicinska termer är de i stort sett irrelevanta för andra yrkesgrupper. CUF vill därför se att SFI (svenska för invandrare) läggs ner till förmån för SFY (svenska för yrkeslivet), som ska fokusera på att lära ut svenska anpassat för den yrkeskategori personen tillhör och vara mer knytet till arbetslivet. Man måste också kunna läsa SFY samtidigt som man har ett arbete eller en praktikplats. Naturligtvis ska det finnas en allmän grundutbildning för dem som inte har behovet av en yrkesanpassad utbildning. Utgångspunkten måste vara en undervisning som utgår från individens behov och tidigare kunskaper. 4.2.4 Validering av utbildning 1695 Det är också oerhört viktigt att valideringen av utländska betyg och examina blir bättre. Den som kommer hit ska så snart som möjligt få reda på om något behöver kompletteras för att det ska gälla, och hur denna komplettering ska ske. Hela samhället tjänar på att så många som möjligt kan jobba med det de är bra på och har en utbildning inom. 1700 4.2.5 Segregation Ofta talas det om hur fruktansvärt det är att Sverige är så segregerat och vilka problem detta för med sig. Ibland går diskussionen så långt att det talas om att tvångsförflytta människor. CUF anser att staten aldrig ska lägga sig i var människor väljer att bo och vilka vi väljer att 1705 1710 1715 1720 1725 umgås med. Det offentligas roll ska inte vara att försöka agera kontaktförmedlare mellan personer från olika kulturer, utan att ge förutsättningar åt alla att bilda sig ett eget liv i Sverige inom ramen för våra lagar. Det är dock viktigt att staten heller inte lägger hinder i vägen för att människor ska kunna flytta på sig inom landet, kommunen eller helt enkelt staden. Dagens system med reglerade hyror gör det i praktiken omöjligt för framförallt invandrare att någonsin kunna få en hyresrätt i exempelvis Stockholms innerstad - för att ha en chans måste man ha stått i kö sedan födseln. Detta i kombination med att bruksvärdessystemet faktiskt bara subventionerar innerstadshyror och i det snaraste driver upp hyrorna i städernas ytterområden gör att den svenska bostadspolitiken inte fungerar. Systemet gynnar i praktiken bara de redan bäst bemedlade och bör därför avskaffas. CUF vill att marknadshyror införs så att alla ges lika rättigheter på bostadsmarknaden. För att fler hyresrätter ska bli byggda och hålla en låg hyresnivå är det också viktigt att den så kallade EBO-lagstiftningen försvinner. Framtidens stadsplanering måste också utgå från en blandad bebyggelse: kontor, affärslokaler, hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter kan alla höra hemma inom samma kvarter. Den som idag hittar ett arbete och vill byta upp sig tvingas ofta byta stadsdel, vilket leder till stagnerade områden i städer där utanförskapet bara ökar och resurserna i stadsdelen minskar. Bra förebilder är viktiga och kan fungera som mentorer åt andra, men om de tvingas flytta från sitt område för att bo bättre, cementeras stadsdelens karaktär ytterligare. Kommunerna har ett särskilt ansvar vad det gäller att bryta segregeringen på bostadsmarknaden. De kommunala bostadsbolagen ska vara ett verktyg för att motarbeta bostadssegregering genom att bostäder ska fördelas enligt vad den ansökande personen har valt och inte efter svenskheten i efternamnet. För att bryta segregeringen i många bostadsområden som är präglade av utanförskap måste vi omvandla vissa hyresrätter till bostadsrätter. 1730 Vi måste komma till bukt med den rasism som genomsyrar Sverige idag, som ett resultat av att människor ställs utanför vårt samhälle. För att få en sund och hållbar integration ska CUF därför arbeta mot diskrimineringen på bostadsmarknaden såväl som med diskrimineringen på arbetsmarknaden. 1735 4.2.6 Hedersrelaterat våld 1740 CUF kan aldrig acceptera att människors frihet begränsas på grund av förtryck som förtäckts genom begreppet ”heder”. Sveriges lagar ska alltid stå över religiösa och kulturella yttringar. Socialtjänst, skola och myndigheter måste öka sin kunskap och bli bättre på att samverka för att hjälpa de som utsätts. 1745 Det är viktigt att ungdomsmottagningar och övrig sjukvård har god kunskap om problematiken, för att kunna se tecknen och ingripa i ett tidigt skede. När den utsatta söker hjälp har förtrycket ofta pågått under en lång tid, och det krävs därför snabba och effektiva insatser där den utsattas säkerhet inte äventyras. 1750 CUF vill att all mänsklig verksamhet ska vara kretsloppsanpassad för att minimera människans negativa effekt på miljön. Att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är den absolut största utmaningen mänskligheten står inför just nu. De skadliga utsläppen i jord, vatten och luft måste upphöra. Istället måste återvinning och återanvändning vara i fokus. 1755 CUF är också övertygat om att en stärkt äganderätt leder till en bättre miljö. Vi är övertygade om att den som äger mark eller vatten ser efter det bättre än vad allmännyttan gör. Den som äger mark eller vatten har ett större intresse av att få det renat vid en förorening, men också att utkräva ansvar i större utsträckning än vad allmännyttan har. 1760 1765 1770 1775 1780 1785 1790 Sveriges miljölagstiftning med miljöbalken i spetsen har ett gott syfte men är allt för många gånger inkonsekvent. Det är helt orimligt att tillståndsprövning för projekt som faktiskt gagnar miljön, som till exempel anläggande av vindkraftverk, kan ta tiotals år, vilket både försvårar och fördyrar sådana projekt. Kostnaden av att bryta mot miljöbalken kan idag vara mindre än vinsten det genererar att göra detta. Miljöbrott bör aldrig löna sig och därför anser CUF att miljölagstiftningen bör skärpas när det gäller miljöbrott. CUF anser också att det bör införas bättre sanktionssystem för dem som inte följer miljöreglerna. CUF anser att ekonomiska måttstockar inte är tillräckliga för att se hur länder mår. Vi måste väga in de ekologiska aspekterna. Ekonomiska konsekvenser av skövling och överexploatering måste också synas i ekonomin. Miljöproblemen kostar enorma summor att rätta till och ibland går de överhuvudtaget inte att åtgärda. Människan förstör möjligheterna att leva i en dräglig miljö för framtida generationer. Det är därför vi behöver ett synsätt där ekologi och ekonomi hänger samman. I takt med att tekniken utvecklas och vi finner nya lösningar på många av de problem vi ställs inför, ser vi att mycket av det som var gårdagens sanningar har bevisat sig vara felaktiga. Under 1980-talet trodde man att befolkningsökningen skulle leda till massvält. Idag ser vi hur allt fler munnar mättas trots att vi ständigt blir fler människor på jorden. Den ekonomiska utvecklingen, i samspel med tillgången på resurser, kommer också att hjälpa oss att hantera flera av de utmaningar som står framför oss. För oss som vill bort från beroendet av de ändliga resurserna är den begränsade tillgången på olja och uran en möjlighet. Det kommer att driva upp priserna i samband med att allt fler människor vill åt oljan och uranet. Det kommer vara drivkraften till en mer miljövänlig energianvändning. Samtidigt behövs ökade investeringar i forskning på miljöområdet. Det behöver inte alltid komma från statligt håll utan teknikdrivande upphandlingar kan vara ett verktyg för att gynna utvecklingen av sådana produkter. Idag är det största hotet mot den biologiska mångfalden den förhöjda temperaturen som den mänskliga påverkan på växthuseffekten medför. Ett annat stort hot mot den biologiska mångfalden idag är skövlingen av regnskogen som fortsatt pågår. Andra hot är det industriella rovfisket och utsläppen i haven som förstör biologiska skatter. 1795 Demokratier och marknadsekonomier har en tendens att nå bättre miljövärden både vad gäller utsläpp och biologisk mångfald än diktaturer och planekonomier. På så sätt hänger vår syn på den demokratiska spridningen, den fria ekonomin och en bättre miljö samman. 5.1 Producentansvar 1800 1805 1810 1815 Alla produkter, från den enklaste förpackning till diskmaskiner och bilar, måste förr eller senare tas om hand. Tidigare har detta betraktats som avfall och hamnat på soptippen eller i förbränningspannan. Detta är ett felaktigt synsätt. Ett av de stora stegen för att utnyttja avfallet bättre är producentansvaret för förpackningar som infördes 1994. I och med denna lag (framdriven av Centerpartiet), fick producenterna ta ansvar för de förpackningar som de skickade ut på marknaden. Insamlingen skulle skötas av oss konsumenter och syftet med den nya lagen var att stimulera till enklare och renare material samt att så lite som möjligt skulle hamna på soptippen eller gå till förbränning. Producentansvaret har därefter utökats till att gälla flera produkter och på många områden har de i förväg uppsatta målen för insamling uppnåtts. Ansvaret kan därför ses som en mycket bra väg för att minska konsekvenserna av ”slit-och-slängsamhället”. CUF vill dessutom utöka producentansvaret till att producenten ansvarar för märkning som visar hur det är tänkt att avfallet ska sorteras, för att effektivisera och förenkla sophanteringen. 5.1.1 Tungmetaller Att släppa ut tungmetaller i naturen är inte försvarbart. Kvicksilver är en tungmetall som kan göra mycket stor skada i naturen. Därför bör användning av metallen inte förekomma i vad som kan komma att räknas som hushållsavfall när det är förbrukat. Lågenergilampor med kvicksilver bör inte tillåtas i Sverige eftersom det finns alternativ. 5.2 Återvinning 1820 1825 1830 5.2.1 Sopsortering Det ska vara enkelt och lönsamt att vara miljövänlig. Att hitta alternativ där sophanteringen är enkel och där det är lönsamt att sopsortera är resurseffektivt. Det finns olika vägar att gå: olikfärgade påsar som sorteras optiskt, olika fack i ordinarie soptunnan eller särskilda påsar som köps till icke-återvinningsbart material för att finansiera hämtning av återvinningsbart material. Det är upp till kommunen att avgöra hur sopsorteringen sker, men varje kommun ska leva upp till insamlingsmålen. CUF ställer sig positiva till ökade privatiseringar och konkurrensutsättning inom sophämtningen ute i kommunerna. 5.2.2 Återvinning Återvinning och återanvändning är två grundstenar i kampen för ett miljövänligt samhälle. Det är av yttersta vikt att det sker med ett livscykelperspektiv på ämnena i produkterna och att fokus riktas på material som lämpas för återvinning och återanvändning. Att inte hämta upp mer resurser än nödvändigt ur berggrunden och hushålla för framtida generationers behov är av största vikt för en hållbar utveckling. 1835 1840 För att få bästa effekt av dagens pantsystem av burkar och flaskor bör ett samarbete inledas mellan Europas länder. 5.2.3 Batterier CUF anser att produktionen av icke uppladdningsbara batterier bör fasas ut. Detta går i linje med förbuden på andra miljögifter. 5.3 Skatteväxling 1845 1850 CUF förespråkar en grön skatteväxling. Det innebär att inkomstskatten, skatter på arbete och miljövänlig verksamhet sänks, samtidigt som det höjs på miljöförstörande verksamheter, vilket medför att priserna höjs på ändliga naturresurser, och att det blir lönsamt att återanvända och återvinna. Det blir också mer lönsamt att spara resurser och vi får en minskad energianvändning. Sverige ska vara ett föregångsland, men för att miljöskatter inte ska skapa ojämlika villkor för företag i olika länder är det en fördel om de införs samtidigt i många länder, till exempel inom EU. Dock leder beskattningen, när systemet fungerar, till att skattebaserna minskar, vilket sätter press på makthavarna att sträva efter ett mer effektivt sätt att hantera våra skattepengar. 5.4 Klimathotet 1855 1860 1865 Klimatet har alltid förändrats, men nu beror det av allt att döma på mänskliga verksamheter. Växthuseffekten börjar bli påtaglig, och det finns inte längre någon anledning att ifrågasätta att det är människan som är orsaken. Det är de fattiga som i första hand kommer att drabbas av växthuseffekterna, då små klimatförändringar kommer ge förödande effekter på deras liv. Vi i industriländerna måste därför ta vårt ansvar, då det är vi som står för de största utsläppen av växthusgaserna. Att minska fattigdomen, och därmed öka människors möjlighet att hantera det skiftande klimatet, är bland det viktigaste vi kan bidra med. För det handlar inte bara om att bromsa klimatförändringarna, utan också att hantera effekterna av dem. Många gånger kan anpassning till det oundvikliga vara viktigare än att blint satsa enorma resurser på att hejda de förändringar som redan nu sker. Det är av största vikt att vi genast kommer bort från användningen av fossila bränslen och ändliga energikällor, att vi satsar på förnyelsebara energikällor och flödesenergi så som vindoch vattenkraft, solceller och att vi får mer fordon drivna på förnyelsebara bränslen. 5.5 Globala problem kräver globala lösningar 1870 Den globala uppvärmningen stannar inte vid Sveriges gränser. Att lyckas i den internationella politiken är därför avgörande för att möta klimatproblemen. Även andra miljöproblem är globala och behöver regleras i avtal. Det vore önskvärt med en genomlysning av befintliga avtal för att undersöka vilka områden som saknas och var effektiviseringsvinster kan göras. 1875 CUF anser att en internationell miljödomstol ska inrättas i FN:s regi. Vid undertecknandet av internationella miljöavtal lämnar länder ifrån sig domstolssuveränitet i utbyte mot att domstolen dömer företag och stater som bryter mot avtalen. Länderna binder sig vid att följa och genomföra domstolens utslag, att exempelvis driva in böter. 1880 1885 1890 1895 5.5.1 Kyotoprotokollet och framtiden Internationella avtal gör att vi tillsammans kan lösa klimatproblemen utan att konkurrens mellan länder, människor och företag snedvrids. Kyotoprotokollet är ett stort steg i rätt riktning. Men det är avtal helt utan sanktionsmöjligheter mot dem som bryter avtalet, vilket måste få en lösning. Att fler länder kommer in i protokollet är avgörande för att det ska vara lyckosamt. CUF anser att Sverige måste ta ett större ansvar för att innehållet i de internationella avtal som antas för att minska koldioxidutsläppen måste bli betydligt kraftfullare. De kvoter som idag finns i Kyotoprotokollet är alldeles för höga och vid nästa klimattoppmöte ska Sverige aktivt verka för att dessa kvoter minskas samt att avtalen följs. Ett sätt att stimulera mindre utvecklade länder att vara med är att vi i Sverige annullerar våra kvoter och istället köper dem av de länder som har många över för att de släpper ut lite. På så sätt bidrar Sverige till att minska utsläppen och skapar investeringsmöjligheter i andra länder. 5.5.2 Avskogning av regn- och urskog. CUF vill skydda världens regn- och urskogar genom införandet av en så kallad REDDmekanism. (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation). Grundtanken är att industriländer betalar för att skydda värdefulla skogar från avskogning i fattigare länder. Det här är ett sätt att göra det ekonomiska värdet av de olika ekosystemtjänster som bland annat regnskogen i Amazonas producerar synligt och prissatt. 1900 CUF anser att även Sverige måste bevara sin egen urskog. 1905 1910 5.5.3 Handel med utrotningshotade djur och växter CUF anser att handel med utrotningshotade djur och växter, eller handel med varor som orsakat stort lidande bör minimeras. Exempel på detta är handel med hajfenor, elfenben eller tigertänder. CUF uppmanar fler länder att ratificera och implementera den av Internationella naturvårdsunionen (IUCN, World Conservation Union) utarbetade konventionen “Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora”. Genom att fler länder ratificerar konventionen kan förhoppningsvis handeln med dessa varor minska. CUF vill att sträng politik förs inom Sverige och EU på området, samt att dessa verkar för det globalt. 5.6 Energi 1915 Sverige är i en internationell jämförelse en storförbrukare av elström. Endast Norge, Island och Kanada förbrukar mer el per person och vi ligger dubbelt så högt som industriländerna Tyskland och Japan. Den svenska elkonsumtionen är en av grundpelarna i den industrisektor som är grunden för vår välfärd och vår höga levnadsstandard. Vi är också ett av de länder som är allra mest beroende av el. En orsak till detta är att vi i takt med utbyggnaden av kärnkraften 1920 1925 1930 introducerade eluppvärmning i hundratusentals bostäder. Direktverkande el ska inte användas till uppvärmning eftersom det är slöseri med en förädlad energiform, och samtidigt måste konverteringsstödet från oljeuppvärmning bibehållas. Det bästa sättet att stimulera forskning, utveckling och användning av ny ren teknik är att ha långsiktiga system som elbolagen kan verka inom. Genom att sätta tydliga kriterier för hur energimixen ska se ut – och inte att politiskt pröva varje nysatsning på energi - skapas möjligheter för långsiktighet. CUF menar att den svenska energipolitiken måste vara långsiktig och ha en bred politisk majoritet, för att ge energibolagen tydliga förutsättningar. De tre kriterier som bör gälla för utformandet av systemet menar CUF ska vara miljövänlighet med särskilt beaktande av klimatet, leveranssäkerhet och ekonomi. Förutom att ge rimliga och långsiktiga spelregler måste staten också rejält höja sin andel till forskning och utveckling i förnyelsebara energikällor. 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 Vägen bort från fossilsamhället innebär att invanda mönster utmanas. Det finns utvecklade alternativa energikällor. Biobränsle i form av skogens och åkermarkens rikedomar utgör redan idag en stor del av vårt energisystem. Denna andel ska öka. Dessutom finns en stor potential i vindkraft, solenergi, bergvärme samt modernisering av vattenkraft. CUF anser att gemensamma resurser inom EU måste satsas på forskning kring nya energislag som kan möta dagens klimatutmaning. För enskilda personer ska energiproduktionen ses på samma sätt som exempelvis produktion av livsmedel för husbehov. Därmed ska den inte beskattas. En mycket betydelsefull del av energiomställningen är att minska förbrukningen av el. Vårt sätt att använda energin är avgörande för att omställningen till ett hållbart energisystem ska lyckas. Potentialen för energieffektiviseringar inom industri såväl som bostäder och lokaler är enorm. För den svenska basindustrin är säker tillgång på billig energi en nödvändighet. En energiomställning kräver modern och energisnål teknik, vilket skapar många positiva effekter, utöver de ekologiska. CUF:s mål är att Sveriges elkonsumenter ska konsumera förnyelsebar el. Miljövänliga bränslen ger ett minskat beroende av importerad olja, samtidigt som det ger svenskt jordbruk en ny marknad att utvecklas på. Genom att satsa på miljövänlig teknikutveckling skapas arbetstillfällen på hemmaplan. Vi ska utveckla och sälja teknik och kunskap, samt tillverka och förädla råvaror. Vi har också en stor möjlighet att göra detta område till en framgångsrik exportbransch, vilket behövs för att säkra en hållbar utveckling i snabbt växande ekonomier runt om i världen. Det är också viktigt att vi som har teknologi och möjlighet att producera mer el som kan exporteras till den europeiska marknaden gör det och därmed konkurrerar ut smutsiga energislag. Svenska staten har ett ansvar att stimulera denna forskning och utveckling, och med rätt inställning och tydligt politiskt ledarskap har Sverige en god chans att bli världsledande på förnyelsebar energi. Dock kan inte Sverige ensamt stå för de framtida energilösningarna. För att forskningsresultaten ska kunna implementeras krävs efterfrågan från en internationell marknad, och därmed harmoniserade samt marknadsanpassade styrmedel. EU är den arena där vi ska verka. Endast med gemensam forskning samt gemensamma åtgärder mot fossila bränslen kan de nya förnyelsebara energikällorna bli konkurrenskraftiga. CUF anser dessutom att en gemensam miljöskattelagstiftning på EU-nivå är ett viktigt verktyg för att ställa om energiproduktionen. 1970 1975 1980 1985 1990 CUF tycker det är självklart att svenska staten inte ska äga ett multinationellt energibolag likt Vattenfall. Därför ska CUF verka för att en avveckling av statligt ägande i Vattenfall snarast möjligt. Däremot anser CUF att elnätet i statliga Vattenfall och övriga delar av Sverige ska övergå i statligt ägande. Avregleringen av kraftnäten har gjort att det i praktiken uppstått små lokala monopol där kraftbolag tar ut vilka priser de vill på konsumenternas bekostnad. Genom ett offentligt ägande kan man säkra ett stabilt och bra distributionsnät för alla elproducenter. Ett gemensamt ägande skapar också möjligheter för att driva på teknikutveckling och bättre uppmuntra småskalig elproduktion. 5.6.1 Skrota elcertifikatsystemet CUF anser att Sverige snarast möjligt bör avbryta elcertifikatsystemet då det inte stimulerar de producenter som pådriver teknikutvecklingen, utan de som följer efter. Systemet stimulerar huvudsakligen de mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden, vilket i dagsläget är bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Detta är bra energikällor som alla är förnyelsebara men för att möta de stora utmaningar som vi står inför med den globala uppvärmningen behöver vi satsa på fler tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara. För att ge incitament till de producenter som vill satsa på tekniker som ännu inte är kostnadseffektiva behövs stabila priser och spelregler för en lång tid framöver. Endast så skapar man en marknad där man kan investera i framtidens energilösningar. CUF anser att detta görs bäst genom att ersätta elcertifikatsystemet med en inmatningslag enligt tysk modell där man får ett garanterat pris för varje producerad kWh. På så sätt kan småskalig produktion i konsumentledet främjas, men också teknikutveckling hos de stora elproducenterna. Denna inmatningslag ska vara teknikspecifik och riktas mot tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara, men som har stor potential i framtiden, så som solceller. 1995 2000 2005 Som en följd av detta vill CUF även verka för att man hittar ett harmoniserat stödsystem inom EU som bygger på en inmatningslag liknande den i Tyskland eller i Spanien. CUF vill även att Sverige aktivt ska verka inom EU för att ett gemensamt elcertifikatsystem inte ska upprättas, eftersom detta skulle leda till att Europa hamnar i utkanten av produktionen av framtidens energiteknik. 5.6.2 Kärnkraft CUF ser inte dagens kärnkraft som en långsiktig lösning på energiproblemen. Kärnkraftens bränsle, uranet, är en ändlig råvara som orsakar stora miljöproblem, från brytning via transporter, till produktion med dess höga säkerhetsrisker. En eventuell kärnkraftsolycka riskerar att få förödande konsekvenser i ett stort område för en lång tid framåt. Därför tycker vi att det är bra att eventuella nybyggda reaktorer enligt Alliansens överenskommelse betalar sina egna kostnader utan offentliga subventioner på något plan. 2010 2015 De tio reaktorer som finns kvar i drift idag bör få verka tills de inte längre är säkra, ekonomiskt lönsamma eller när de kan ersättas av andra mer miljövänliga energikällor. CUF verkar för att den dag vi kan stänga ner reaktorerna så snart som möjligt ska vara här, genom att de hållbara alternativen utvecklas, och för att vi när den dagen kommer inte ytterligare fördröjer avvecklandet. Det går inte att utesluta att tekniken kommer att utvecklas på ett sådant sätt att framtida reaktorer kommer ha annan potential och mindre skadliga effekter än dagens. Att den så kallade tankeförbudslagen är slopad är ett viktigt steg till att kunna forska kring möjligheten att upparbeta kärnavfallet för att korta slutförvaringstiden och ur samma material utvinna mer energi. 2020 För CUF är det också självklart att så länge vi själva i Sverige använder oss av uran som bränsle i kärnkraftverken måste vi ta vårt fulla ansvar och inte lägga över det på andra länder. Det är därför självklart för CUF att prospektering och brytning av uran ska vara tillåtet i de kommuner som så önskar så länge kärnkraftverken i riket fortfarande är i bruk. 2025 Idag kan inte EU tvinga något medlemsland att ta emot använt kärnbränsle. Länder kan däremot göra frivilliga överenskommelser med varandra om att ta hand om avfallet. CUF anser att Sverige ska arbeta på ministernivå inom EU för att det också i framtiden ska vara omöjligt att tvinga på slutförvarsländer andra länders avfall. Vidare så är det en självklarhet enligt federalismens principer att en slutförvarskommun har vetorätt vid en eventuell frivillig överenskommelse mellan Sverige och annat land. 2030 5.7 Transporter 2035 2040 2045 2050 2055 Transporterna har ökat kraftigt i takt med att välståndet ökat och vi kan konstatera att de skadligare godstransporterna – som nästan uteslutande drivs med fossila drivmedel - hör till de som ökat mest. Det är viktigt att både Sverige och EU agerar kraftfullt. Ett bra exempel är handel med utsläppsrätter, vilket CUF även vill införa på marknaden för gods- och persontransporter. Hårda och successivt ökande krav måste ställas på avgasrening och bränsleval. CUF anser att resurser bör satsas på forskning och utveckling av miljövänliga transporttekniker och miljövänliga drivmedel för såväl privata fordon som fordon inom näringsverksamhet. CUF är också positiva till att investera i höghastighetståg mellan de större städerna. På så sätt skulle utrymme frigöras för ytterligare godstransporter och regional- och lokaltrafik på den ordinarie järnvägen. Dessutom skulle regionförstoringen öka och möjligheterna till arbetspendling stärkas. Det finns idag en enorm potential i svensk biobränsleproduktion för fordon, och det är ett prioriterat mål att öka denna. Att producera biobränslen innebär inte bara att våra fordonsbränslen blir gröna, utan det betyder också att vårt jord- och skogsbruk får en ny stor marknad att utvecklas inom. Vi ser också en enorm potential i biogas. Problemet är dock att det idag är svårtillgängligt. Vårt mål är en utbyggnad av infrastrukturen för distribution av biogas. CUF tycker att man ska kunna tjäna pengar på att vara miljövänlig. Därför ska miljöbilar även i fortsättningen vara skattebefriade och CUF vill också införa en miljöfordonspremie som även omfattar cyklar. För att göra byte till en miljöbil ekonomiskt lönsamt måste Sverige ta bort tullarna på etanol. Då kan priset sänkas avsevärt samtidigt som vi ger andra länder möjlighet att handla med Sverige på lika villkor. Reglerna för tjänstebilar borde också skrivas om för att inte gynna bilåkande framför kollektiva färdmedel och cyklism. 2060 Idag finns möjligheten att konvertera sin bil till etanoldrift. Det är viktigt att bilar som konverteras till förnyelsebara drivmedel erhåller samma skattelättnader och subventioner som andra miljöfordon. 2065 2070 Sverige bör genom sitt EU-medlemskap påverka övriga EU-länder att använda miljövänliga drivmedel i större utsträckning än idag. CUF anser att kommuner, landsting, regioner samt statliga myndigheter som äger eller leasar fordon bör välja att köpa in miljöklassiga fordon. CUF anser att det måste läggas mer pengar på forskning av andra miljövänliga bränslen, såsom vätgasceller. 5.8 Luften 2075 2080 2085 CUF anser att halterna av nanopartiklar orsakade av människan, framförallt i städerna, är oroande. Det är ett ökande hälsoproblem och står för många indirekta dödsfall varje år. Därför behövs det betydande åtgärder för att minska halterna, också eftersom flera städer överskrider de beslutade normerna. I flera städer har dubbdäcksförbud införts på drabbade gator. Tyvärr skapar det problem för både företag och privatpersoner som ibland måste ta stora omvägar för att komma runt de avstängda gatorna, med ökade utsläpp som följd. Det har också skapat problem för hemtjänst, färdtjänst och andra offentliga aktörer som kan behöva komma fram till porten för att hjälpa medborgarna, när tjänstemän varit alltför restriktiva med undantag. CUF föreslår istället att kommuner ska få besluta om dubbdäcksavgifter, för att öka de ekonomiska morötterna för dubbfria däck för de som har möjlighet att välja det. Det är också viktigt att i högre grad planera trafiken för att få jämna flöden och därmed mindre utsläpp. Nanopartiklar kommer också bland annat från eldning av sopor och uppvärmning av bostäder. CUF vill därför öka kraven på de förbränningsanläggningar som finns när det gäller att installera partikelfilter. Detsamma gäller de som väljer att som huvudsaklig energikälla värma sina bostäder genom någon slags förbränning, exempelvis olja, ved eller pellets. 2090 Det är ett problem att den ökande användningen av dieselbilar bidrar till ytterligare ökade halter av nanopartiklar. Därför bör ytterligare krav på avgasrening införas. Det bör också införas krav på de utsläpp som sker från bromsar och däckens slitage inom transporterna genom att sätta upp mål som förutsägbart och långsiktigt skärps. 2095 En stor del av de luftföroreningar som finns på svenskt territorium kommer från utsläpp i städerna och beror huvudsakligen på lokal mänsklig påverkan. För att minska problemen krävs strängare reglering av utsläppen bland annat på EU-nivå. 2100 Det är också viktigt att minska halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. En av de starkaste, ännu internationellt oreglerade, gaserna är lustgas, som används mycket inom 2105 sjukvården - framförallt vid förlossningar. Gasen måste samlas in efter användning och förstöras vid en destruktionsanläggning. Varje förlossning kan idag jämföras med att köra en bil 150 mil; att samla in gasen efter användning skulle minska ungefär 10 procent av klimatpåverkan från ett landsting eller en region. 5.9 Naturreservat 2110 2115 Den svenska naturen är unik, både miljöer som uppstått naturligt och med hjälp av människans bruk av skog och mark. Många av kulturmiljöerna som skapats med hjälp av människan har gått förlorade på grund av att man gjort reservat av dessa och slutat bruka marken. CUF är skeptisk till att nya reservat bildas, vilka i många fall lägger en död hand över utvecklingen. CUF vill istället att man utreder möjligheten till att omvandla vissa av de befintliga reservaten till så kallade eko-parker samt att skyddsvärd mark brukas genom frivilliga naturvårdsavtal då detta är möjligt. Vidare anser CUF att reservat vars skyddsvärden gått förlorade ska brytas upp. Vid skapandet av natur- eller kulturreservat ska beslut tas på regional nivå och i samverkan med markägare. I framtiden bör ansättningen av privat mark endast ske under förutsättning att markägaren gett sitt medgivande. 5.10 Hållbart boende 2120 2125 2130 2135 2140 2145 Bostads- och servicesektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning och en ännu större del av elanvändningen. Det finns stor potential att effektivisera, och glappet är stort mellan de bästa och sämsta nybyggnationerna. CUF anser därför att man ska sätta högre krav på byggbranschen och sänka Boverkets rekommendationer till hälften från 110 kWh/m2 och år till 55 kWh/m2 och år – något som i dagsläget inte är särskilt svårgenomfört, men som med tanke på byggnaders långa livstid kan betyda mycket då det kommer till minskad energianvändning. CUF vill lyfta fram och uppmuntra utvecklingen av plusenergi- och passivhusteknik, i både kontor, villor, radhus och flerbostadshus. CUF ser positivt på den miljöklassificering av byggnader som nu håller på att tas fram. Det är viktigt att skapa incitament både för de som bor i huset och för fastighetsägaren att spara energi, el och vatten. För att göra det möjligt bör klassificeringssystemet även innefatta individuell mätning av el, värme och vatten. Detta ekonomiska incitament gör att hyresgäster blir mer sparsamma med sin förbrukning, vilket är bra både för de boende och för miljön. Beteendefaktorer är en viktig del då det kommer till att minska energianvändningen och därmed vår påverkan på miljön. Ett sätt att ge ekonomiska incitament för att minska elanvändningen är att ge elkonsumenter möjligheten att i realtid eller med en timmes förskjutning kunna följa sin elförbrukning. Det skulle inte bara ha en positiv inverkan på miljön genom en minskad elförbrukning utan också ge konsumenterna en möjlighet att påverka storleken på sin elräkning och dessutom stabilisera den svenska elförsörjningen då mindre el skulle användas då utbudet är som lägst och priset som högst. För de som idag har småskalig elproduktion på sin gård genom solceller, mindre vindkraft m.m. är nettomätning en viktig del. Att få kvitta el som producenten själv levererar till nätet med den som tas ut, utan dyra och krångliga avtal med nätägaren är en viktig del för att skapa ett större utbud av förnyelsebar energi och uppmuntra till klimatsmarta investeringar. 5.11 Vatten 2150 2155 2160 2165 2170 2175 2180 2185 2190 Vatten är livsviktigt för alla former av liv. Det är av yttersta vikt att vattnet inte förorenas, och att alla har tillgång till färskt och rent dricksvatten. Nedsmutsningen av vatten är ett utbrett problem, som måste prioriteras till en betydligt högre grad än idag. 5.11.1 Havet Tillståndet i de svenska och internationella haven är oroväckande. Överfiske, nedskräpning och övergödning är miljöproblem som är värda att ta på allvar. Det finns stora problem med sjunkna fartyg som riskerar att läcka olja. Var de ligger är ingen hemlighet, men ingen vill ta kostnaden för bärgning. CUF anser att staten bör gå in och ta kostnaden för att säkra havsmiljön. Det gäller också den nedskräpning som vissa kustkommuner drabbas av. Att dessa kommuner ska behöva ta en kostnad som i stor del kommer från utlandet eller är beroende av havsströmmar är knappast rättvist och borde i större grad finansieras från statligt håll. 5.11.2 Östersjön En av de största ekologiska katastrofer vi har i vår närhet är Östersjön, där havsbottnen blir allt mer livlös, och vi ser enorma algblomningar under sensommaren av de giftiga cyanobakterierna. CUF kräver att det upprättas ett avtal mellan östersjöländerna där de slår fast ett mål för inga utsläpp i Östersjön och en radikal minskning av det många gånger skadliga trålfisket, där man startar processer för restaurering av känsliga områden och man undersöker hur syresättning av havsbottnen kan förstärkas. När det handlar om Östersjön är det naturligt med en utveckling mot att de länder som omger dessa hav stärker sitt samarbete för att med kraft kunna motverka de miljöproblem som redan är uppenbara. CUF förespråkar en särskild, multilateral, östersjödomstol för att östersjöländerna tillsammans med Ryssland ska kunna vända utvecklingen i ett av världens smutsigaste – tillika känsligaste – hav. Vi anser att Sverige bör uppmuntra en liknande lösning för Medelhavet. Östersjödomstolen ska ha juridisk makt att utdela straff till så väl enskilda, organisationer och företag som släpper ut miljöförorenande ämnen eller ägnar sig åt dumpning. 5.11.3 Övergödning Rapporter om syrefria bottnar, giftig algblomning och fiskdöd blir allt fler och problemen har sitt ursprung i övergödningen. Ökad växtlighet i vattnen leder inte bara till synliga problem som minskat siktdjup. Det leder också till ökad konsumtion av syre nära bottnarna när växtmaterialet ska brytas ner. Många fiskarter lägger sina ägg på botten och dessa kan inte utvecklas utan syre. För att minska kväve- och fosforläckaget i sjöar och vattendrag, vill CUF satsa mer på anläggning av våtmarker samt verka för att det sker en översyn hur dessa utsläpp kan minskas. CUF ser positivt på det bidrag som utdelas till förmån för skyddszoner kring bäckar och åar då detta minskar problem med övergödning. 2195 2200 2205 Industrin, reningsverk och jordbruk står för en stor del av utsläppen av kväve och fosfor. CUF tror starkt på utsläppsrätter för fosfor och kväve för länderna runt Östersjön. Sverige bör gå före och skapa ett eget system för utsläppshandel för att leva upp till de krav på minskade utsläpp som vi åtagit oss internationellt. 5.11.4 Fiske Dagens fiske är inte hållbart. En stor del av fiskekvoterna bestäms idag internationellt eller i överenskommelser med våra grannländer. Här är det viktigt att Sverige ligger på och minskar kvoterna till en nivå som gör att bestånden blir långsiktigt hållbara. Enligt federalistiska principer ska fiskerättigheter förhandlas på en nivå där endast direkt berörda länder deltar. CUF anser samtidigt att utvecklingsländernas fiskerättigheter bör garanteras för konkurrens på lika villkor, utifrån respektive lands förutsättningar. Fisket i Östersjön och Västerhavet har de senaste åren inte hållit sig inom de fastställda kvoterna. CUF verkar för att ett system med överförbara fiskerättigheter, som dock bara utnyttjas under särskilda perioder, införs. Även Sverige som fiskenation måste ta sitt ansvar, samt samverka med grannländer för att få stopp på tjuvfisket. Det behövs dessutom strängare straff för överskridande av kvoter och tjuvfiske. 2210 2215 2220 2225 2230 Ett kustnära fiske utfört av den lokala kustfiskare ökar både de marina ekosystemens livskraft samtidigt som det bibehåller kustsamhällena. CUF anser att det industriella rovfisket är skadligt för det marina ekosystemet och kustsamhällenas överlevnad som sedan många år tillbaka har ett centralt behov av ett hållbart fiske. CUF anser att respektive lands kustnära fiskevatten är en okränkbar rättighet. En översyn av dagens fiskeredskap bör dessutom göras för att det lagliga fisket ska kunna bedrivas utan att hota fiskbestånden. CUF är mycket kritiska till bottentrålning då denna fiskemetod bidrar till att olika habitat förstörs och orimligt stora bifångster tillkommer. Bottentrålning är en metod som idag används mycket inom det svenska fisket. CUF vill därför uppmana till andra fiskemetoder som ger mindre påverkan på de olika habitaten och minskar bifångsterna. Småskalig hållbar fiskeodling som också genererar sysselsättning och livsmedel är ett bra komplement till havsfisket. Exempel på andra metoder är fiske med passiva redskap och krokfiske. Fiske med passiva redskap minskar bifångster, höjer kvaliteten på fångsten och påverkar inte havsbotten lika mycket som bottentrålning. Krokfiske är dessutom en fiskemetod som är miljöcertifierad av bland annat KRAV. I vårt närområde bör bottentrålning förbjudas. Gemensamma regler över nationsgränserna är också viktiga i sammanhanget där ett bra exempel skulle vara överenskommelser inom EU. 5.12 Genteknik Sedan urminnes tider har människan förädlat och förbättrat arvsmassan hos djur och växter. Men hela tiden har den naturliga barriären mellan arterna varit en gräns för vad som är möjligt att göra. Gentekniken har förändrat förutsättningarna totalt. I dag kan vi sammanföra gener från vitt skilda arter som aldrig skulle ha korsats på naturlig väg. 2235 Genom teknikutveckling har världen många gånger övervunnit problem som decenniet innan såg oöverstigliga ut. Genom ett effektivare jordbruk, med hjälp av teknikutveckling, finns en stor potential att mätta fler magar i världen. 2240 2245 2250 2255 2260 2265 2270 2275 2280 CUF är positiv till gentekniken som används inom livsmedelsbranschen. Många tekniska framsteg har gjort på området och specialanpassade grödor för exempelvis områden med extrem torka eller näringsfattiga jordar finns nu på marknaden. Detta ger stora möjligheter för ett ökat och mindre landintensivt jordbruk framförallt i utvecklingsländerna. Genmodifierade organismer (GMO) i samband med precisionsjordbruk med punktbevattning och punktgödning ger ett mer effektivt jordbruk där en mindre area behöver användas till matproduktion samtidigt som fler magar mättas. Detta är otroligt viktigt då konkurrensen om produktivt land ökat allt mer i takt med att produktionen av biobränslen för transport och energiproduktion ökat. Samtidigt ser CUF allvarligt på den ökade spridning av antibiotikaresistens som genmodifieringen innebär, och anser att riskerna att antibiotikaresistensen överförs till mikroorganismer i mag-tarmfloran bör utredas ytterligare. CUF är positiv till de möjligheter som kommer med GMO, men ser att den ökade användningen av GMO måste göras med medvetenhet om de problem, både ekologiskt och socialt, som kan följa i dess spår. CUF anser att det inte ska vara tillåtet att ta patent på liv. Patent kräver att man har gjort en uppfinning och liv kan inte uppfinnas. CUF ställer sig därför kritiskt till bl.a. TRIPS-avtalet som WTO har satt upp och som ger delar av patenträtten alltför starkt skydd. CUF anser att avtalet måste skrivas om och att patenträtten för befintliga grödor ska tas bort. Ingen ska kunna ta patent på en naturligt förekommande gröda och levande varelser. Samtidigt bör globala riktlinjer för användandet av GMO skrivas in. Du kan äga ett djur men inte en art. Märkningen av GMO regleras av ett EU-direktiv som anger att livsmedel ska märkas om de innehåller genmodifierad DNA. När bakterier genmodifieras används även en gen för antibiotikaresistens för att särskilja de bakterier som tagit upp de genmodifierade plasmiderna. CUF ser positivt på utvecklingen av läkemedel som tillverkas med genteknik, och ser stora möjligheter att kunna bota sjukdomar som malaria och denguefeber, men ser en stor fara i att ohämmat sprida antibiotikaresistenta bakterier i naturen. 5.13 Kemikalieanvändning Människan har utvecklat många konstgjorda ämnen för en mängd olika syften. Har det ämne som utvecklats varit akut giftigt har detta relativt snart upptäckts och spridningen kunnat begränsas. Det finns emellertid ämnen som vid ett första möte med ekosystemen inte ger några direkta, synliga skador, men som i ett längre perspektiv kan få ödesdigra konsekvenser för livet. Vi har också många exempel på ämnen som vi först trodde var ofarliga, men som senare visat sig vara mycket giftiga. Idag används mellan 15 000 och 20 000 olika kemikalier i Sverige, och kretsloppen tillförs cirka 30 miljoner ton miljöfarliga ämnen varje år. Kunskapen om ämnenas påverkan på miljö och hälsa är i de flesta fall väldigt dålig. Forskarna vet långt ifrån alltid på vilket sätt gifterna kan skada vår natur. CUF kräver att kemikalier vars verkan i naturen är långsiktigt skadliga förbjuds. CUF verkar för att strängare kemikalielagar införs i hela EU. 5.14 Miljöekonomi 2285 I Sverige har vi idag kommit långt då det gäller rening av utsläpp från punktkällor såsom industrier, vilket är bra. CUF anser att det är viktigt att dela med sig av reningsteknik till mindre industriellt utvecklade länder. Det bör också ses över om det kan vara värt att göra miljöinvesteringar i andra delar av världen än i Sverige, för att jobba för en bättre global miljö och därmed en stärkt lokal miljö. 2290 2295 2300 Andra globala miljöproblem kan lösas genom att ett ägande definieras. Trots svårigheten att definiera ett ägande av vissa naturtillgångar, så tror CUF att det är ett av de mest effektiva sätten att skapa ekonomiska incitament att bevara naturtillgången. Då ligger det i ägarens intresse att bevara livskraftiga stammar så man får en långvarig ekonomisk avkastning och endast säljer eller tar upp den årliga nettotillväxten och att det inte blir som idag då man resonerar som så, tar inte jag upp fisken gör någon annan det. Detta problem kallas ”allmänningarnas tragedi” och är idag ett stort problem. CUF tycker det är viktigt att poängtera att miljön och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand och att det ena inte utesluter det andra. Utvecklingen av miljövänliga produkter ska kunna främja den svenska ekonomin. 5.15 Djurskydd 2305 2310 De svenska djurskyddslagarna håller världsklass. Trots detta är det alltid viktigt att fokusera på formerna för djurhållning inom samtliga näringsgrenar. Den svenska djurskyddslagstiftningen är dock en kostsam historia för våra bönder. På den alltmer globaliserade och konkurrensutsatta livsmedelsmarknaden är det lika viktigt med likartade villkor vad gäller lagstiftning som skatter. Sverige bör därför arbeta för att övriga länder i Europa skärper sin djurskyddslagstiftning. Det är av vikt att inspektörerna har erfarenhet och är utbildade i området. 2320 Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hitta och stoppa oseriösa djurhållare inom alla näringar som håller djur. Kontroller ska utföras samtidigt som en dialog mellan länsstyrelsen och djurhållare regelbundet förs. Djurskyddsinspektörerna ska i första hand vara en resursperson för djurhållaren och ska inte endast sysselsättas med kontroller, utan måste även ha ett allmänt upplysningsansvar för de lagar och regler som gäller. Samtidigt har djurhållaren ett producent-/näringsidkaransvar som måste uppfyllas. Det viktigaste med djurskyddet är att garantera att djuren behandlas väl och mår bra. I de fall då djuren behandlas väl får inte djurhållarens ekonomi riskeras genom orimliga krav på detaljer. 2325 Djurtransporter kan vara en källa till lidande för djur. För CUF är det viktigt att minimera djurens lidande. Djurtransporter bör aldrig vara i mer än åtta timmar och detta ska lagstiftas på EU-nivå. Vi vill därför att möjligheterna att införa mobila slakterier ses över och att man verkar för att sådana ska komma till stånd. 2315 Djuren står i beroendeställning till oss människor och därför har vi ett stort ansvar att se till så att de har det bra. 2330 I dagens läge beräknas de statliga medlen till djurskyddstillsynen på befolkningsmängden inom det berörda området, detta vill CUF ändra så att fördelningen av medel ska ske efter antalet djur och tillsynsobjekt i tillsynsområdet. 5.16 Jakt 2335 Jakten och avskjutningen av vilt är också av stor betydelse för skogsbruket och trafiken. Utan reglering skulle viltstammarna åstadkomma stor skada på såväl samhälls- som privatekonomin och antalet viltrelaterade trafikolyckor skulle öka. Viltstammarnas storlek ska bestämmas och regleras i samförstånd mellan jägare och markägare. 2340 Vad gäller rovdjursstammarnas storlek ska de vara förenliga med lokalbefolkningens rättighet till liv, det centrala är att acceptans måste finnas lokalt för att det ska fungera. CUF vill att fokus läggs på det totala rovdjurstrycket inom ett område, snarare än på enskilda arters påverkan. Vidare vill vi också se över möjligheterna att sprida ut vargstammen över ett större område i landet än idag. På så vis skulle man inte få så stora koncentrationer på vissa ställen som idag, där lokalbefolkningen påverkas starkt. 2345 2350 Licensjakten borde ersättas med utökade möjligheter för boskapsägare att skydda sina djur vid ett eventuellt angrepp från varg. CUF vill göra det lättare för brukare av mark att bedriva skyddsjakt för att skydda sin egendom. En fond bör skapas där brukare av mark ersätts fullt ut för förlorade värden på egendom på grund av viltskador orsakade av fridlysta arter eller andra arter som inte ingår i svenska faunan. Dessutom bör regelverken kring detta förenklas till fördel för de lokala markägarna. 2355 På grund av den omfattande inverkan på fiskenäring och lokalmiljö som den svenska skarvstammen har i de begränsade områden som hyser den exceptionella återhämtning som stammen sett sedan 1990-talet så anser CUF att en starkt utökad skyddsjakt är befogad. 2360 5.17 Biologisk mångfald 2365 Den biologiska mångfalden minskar snabbt i världen som följd av mänsklig inverkan. Eftersom människans utsläpp av växthusgaser påskyndar klimatförändringar av flera slag kommer det i framtiden bli svårare för arter att hinna anpassa sig till nya förhållanden. Människan har genom sin utveckling rubbat många ekosystem. Det finns dock både ekonomiska och etiska skäl till att bevara dessa. 2370 Alla arter i ett ekosystem är inte nödvändiga för systemets överlevnad, men vissa så kallade nyckelarter är essentiella. Utan dessa påverkas ekosystemet mycket och det kan leda till att många andra arter dör ut. Ifall många arter skulle försvinna från ett ekosystem skulle det kunna få stora konsekvenser även om ingen av arterna är en nyckelart. Minskad biologisk mångfald leder till att ekosystemet blir känsligare för förändringar. CUF kämpar därför för att bevara den biologiska mångfalden i de ekosystem som finns på jorden för att bevara deras resiliens. 2375 2380 Kunskap är makt. Makt att förändra och påverka sin vardagssituation och samhället runtomkring. Kunskap är också den viktigaste grunden för ekonomisk utveckling, vilket gör tillgången till utbildning till en avgörande rättvisefråga. Det är av yttersta vikt att Sverige satsar på utbildning, eftersom kunskap är en av våra tydligaste konkurrensfördelar på den globala marknaden. Denna kunskap skall inhämtas inom former där alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, lär sig för livet, med utgångspunkt i alla människors lika rätt och värde, och där ingen skall få diskrimineras. 2385 Elever ska uppmuntras att ta egna initiativ, engagera sig i skolans utveckling och lära sig att ta eget ansvar. Entreprenörskap skall ses som en naturlig del av utbildningen. Att stimulera entreprenörskap tidigt leder till mer företagsamma människor. 2390 2395 CUF anser att vi gemensamt ska garantera och finansiera utbildning för alla Sveriges ungdomar, men ser också positivt på privata eller kooperativa alternativ. Alla elever ska ha samma rätt att skaffa sig kunskap. Undervisningsformen behöver dock inte se ut på samma sätt för alla elever. CUF vill därför omvandla skolplikten till en läroplikt för att ytterligare trycka på vikten av att kunskapen är viktigare än utbildningsformen. Samma grundkrav ska gälla för alla elever som omfattas av läroplikten oavsett hur eller var undervisningen bedrivs. Omfattande kontroller ska finnas för att säkerställa kvalitet i alla typer av undervisning. Föräldrars egenintressen får inte går före elevens bästa i valet av undervisningsform. 2400 2405 2410 För CUF handlar utbildning och kunskap om att ge människor förutsättningar att leva ett jämlikt liv tillsammans med andra människor. Utbildning är en nyckelfaktor för allas och inte minst för nyanlända elevers integration i samhället. Utbildning handlar också om att ge människor makt att bestämma över sina liv. Kunskap är inte bara fakta om världen eller matematik. Kunskap är lika mycket förmågan att tänka kritiskt och att hitta lösningar på problem. Skolans viktigaste uppgift är därför att ge eleverna verktyg för att kunna tänka själva och att bygga sina egna liv. I skolans uppgift ingår också att ge eleverna en kunskapsbas att bygga vidare på, att lära för livet. Det är oerhört viktigt med opartisk undervisning. Lärare bör inte öppet uttrycka politiska åsikter och därför heller inte välja att framhålla viss information och därmed censurera annan. Detta gäller bland annat historieförvanskning. 6.1 Förskola 2415 Förskolan är viktig för att ge föräldrarna en möjlighet att kombinera föräldraskapet med yrkesliv. Eftersom barn och familjer är olika och har olika behov behövs en mångfald av förskolor. Det bör vara upp till varje kommun att välja hur man vill driva och finansiera förskoleverksamhet. En maxtaxa för barnomsorg ska ej finnas på nationell nivå. CUF ser det som självklart att privata och kooperativ alternativ skall få finnas. 2420 Förskolan ska hålla hög kvalitet med utbildad personal och ett bra pedagogiskt innehåll. En viktig faktor är barngruppernas storlek, men fokus bör också ligga på sättet man formar förskolans ute- och innemiljö, olika pedagogiska inriktningar och möjligheter för barn att byta idéer med varandra. 2425 Förskolan har en viktig roll i att förmedla grundläggande värderingar om demokrati och jämlikhet. Det är av stor vikt att barnen inte tvingas in i några könsroller. 6.2 Grundskola 2430 2435 I grundskolan ska alla elever ha rätt till att lära sig läsa, skriva och räkna. Utöver detta ska alla ha rätt till kunskaper om den värld vi lever i och vår historia. Kunskap om allt från hur samhället har förändras till hur maten vi äter har producerats. CUF ser också positivt på en större praktisk koppling mellan elever och producenter. I grundskolan ska läroplikt gälla och i gengäld ska varje elev garanteras ett visst mått av kunskap. Elevens rättigheter ska regleras i en nationell skollag. I skollagen ska även målen för grundskolan formuleras. CUF anser att elever i grundskolan ska erbjudas någon form av fysisk aktivitet/rörelse varje dag. Vi anser också att varje ämne bör genomsyras av en strategi för att öka elevers självständighet, förmåga att argumentera och lösa problem tillsammans. 2440 2445 2450 CUF ser positivt på elevers möjlighet att påverka sin skolgång. I olika ämnen passar fördjupning och flexibilitet bättre än i andra, det är dock eftersträvansvärt att elever ges mycket större inflytande över sin skolgång och att skolor ges större möjlighet att profilera sig inom något särskilt ämne. För de flesta elever sker kunskapsinhämtandet via inläsning av text. Det är därför av största vikt att tidigt främja läsutvecklingen hos samtliga elever. För att skapa läslust är tillgång till skönlitteratur oerhört väsentligt samt utbildad personal som kan tillhandahålla detta. CUF anser att skolbibliotek liksom utbildade bibliotekarier i största möjliga utsträckning bör finnas på samtliga grundskolor. 6.2.1 En mer kunskapsbaserad utbildning Det tillhör det förgångna att anta att alla elever i en klass ligger på samma kunskapsnivå. Alla har olika kunskap och det är elevernas rätt att i en skola få utveckla sina kunskaper i den takt som passar varje elev. CUF har därför en vision för en kunskapsbaserad skola. CUF vill genom detta öppna upp för att utbildning sker i andra former än den klassiska skolan. 2455 CUF vill uppmuntra till att föra undervisning över klassgränserna och samarbeta för att skapa undervisning i grupper där eleverna ligger på samma kunskapsnivå. Genom att låta eleverna välja hur snabbt de vill läsa ett ämne kan lärarna lättare lägga upp sin undervisning och eleverna får utvecklas i den takt som passar dem. 2460 Barn ska kunna börja skolan mellan sex och åtta års ålder, men avsluta utbildningen beroende på när man uppnått den kunskap som krävs. För att en kunskapsbaserad skola ska kunna vara flexibel krävs att betygsystemet förändras i grunden och ersätts med ett system som inte är knutet till undervisningsformen. 2465 6.3 Gymnasieskola CUF vill ha en mer flexibel gymnasieskola där kunskap står i centrum. Eleven skall själva kunna välja kurser och anpassa utbildningen efter sina egna behov, förutsättningar och intressen. Gymnasieskolan skall inte ha skolplikt, utan var skola skall själva kunna bestämma under vilka lektioner som det skall råda närvaroplikt. 2470 CUF har en vision om en kunskapsbaserad skola och verkar därför för att kravet på en treårig gymnasieskola slopas. Elever ska istället avsluta sina studier i egen takt, inom rimliga tidsramar. 2475 2480 2485 2490 Vi tycker att det är viktigt att skolor använder sig av olika pedagogiska metoder för att tillgodose elevers individuella förutsättningar för lärande. Ett mer individbaserat lärande tror vi kommer att resultera i att elever lär mer för livet, men också att de kan avsluta sina gymnasiala studier tidigare. Kurser ska kunna tentas av gratis under tiden, för att kunna tillägna sig fler poäng och betyg och därigenom höja sitt snittbetyg. Även utbytesprogram ska kunna tillgodoräknas i betyget. Ett nära samarbete mellan gymnasium och näringsliv skapar bättre förutsättningar för att elever får de kunskaper de behöver i arbetslivet. APL är därför en viktig del av utbildningen och bör inkorporeras som en del av de nationella programmen och erbjudas alla elever i den mån det är möjligt. För att ytterliga rusta eleverna inför framtiden vill vi att privatekonomi ska ingå i läroplanen för alla gymnasielinjer. Vi vill också att större fokus ska läggas på elevers analytiska förmågor samt lära dem att kritiskt granska sin omvärld och i viss mån också sina läromedel. Undervisningsmaterial som skrivs riktat till gymnasieskolan ska därför innehålla källreferenser och därigenom göra det möjligt för elever och lärare att kontrollera de uppgifter som litteraturen anger och hantera dem källkritiskt. Detta ger elever och lärare större möjlighet att praktisera källkritik i den löpande undervisningen. 2495 Det är oerhört viktigt att varje elev får göra ett fritt och eget val till gymnasieskolan. Den enskilda individen ska själv avgöra var i landet de vill läsa på gymnasiet. Detta kan bäst tillgodoses genom att riksintag skall gälla för samtliga utbildningsenheter. På så sätt skapar man också möjlighet för jämförbarhet och konkurrens mellan aktörer, vilket leder till bättre kvalitet. För elever som av olika anledningar kräver extra resurser skall det gå att söka ett utökat bidrag. 2500 För att försäkra en rättvis intagning anser CUF vidare att det ska vara tillåtet med intagningsprov till alla program. För att kunna slutföra gymnasiet i efterhand om något har avbrutit ens studier är det viktigt att det även går att läsa in motsvarande kunskaper i den regionala vuxenutbildningen. 2505 6.4 Psykisk och fysisk miljö Skolan ska grundas på alla människors lika rättigheter och värde. Det ska råda nolltolerans för våld och mobbning i skolan. För att klara den målsättningen ska det framgå av skollagen att 2510 lärare och övrig personal som upptäcker mobbning har en skyldighet att informera föräldrar, om eleven är omyndig, och rektor, och därefter vidta åtgärder. Genom lokala skolstyrelser där makten flyttas närmare eleverna, blir det möjligt att enklare ställa ansvariga till svars om någon elev upplever att skolan inte uppfyller kraven om nolltolerans. 2515 För CUF är det självklart att det ska finnas inskrivet i skollagen att elever ska ha tillgång till kurator och psykolog. Ett elevvårdsteam ska finnas på varje skola bestående av kurator, skolsköterska, eller motsvarande, för att förbättra den psykiska miljön på skolan. 2520 2525 2530 2535 I den senare delen av utbildningen ska varje elev och lärare dessutom ha möjlighet till att kalla till en elevvårdskonferens gällande den enskilda elevens skolsituation. På elevvårdskonferensen bör rektor, elevens handledare, kurator, omyndig elevs målsman, samt eleven själv närvara. Detta för att stärka elevens trygghet, skolsituation och hälsa. CUF anser att det är viktigt att varje elev tas på allvar och att varje enskild elev när som helst har rätt att kalla till en elevvårdskonferens. Man ska också minnas att skolan är alla ungdomars arbetsplats. Utbildningsmiljön ska vara en lika viktig fråga som arbetsmiljön. Det behövs en anpassad variant av arbetsmiljölagstiftningen för skolan som ska reglera elevernas rätt till en bra skolmiljö som inbjuder till kunskapssökande och såväl enskilt arbete som samarbete. CUF verkar även för att fler vuxna ska vara närvarande på rasterna och i matsalen. CUF anser att en likabehandlingsplan, som även innefattar eleverna, ska upprättas på samtliga skolor i Sverige, precis som man upprättar likabehandlingsplaner på arbetsplatser. En likabehandlingsplan ger skolan förutsättningar att utvecklas till en jämställd institution, där elever i första hand behandlas efter sina egenskaper och inte efter sitt kön, etnicitet, religion och så vidare. 6.5 Kvalitet i lärande 2540 2545 2550 Kvaliteten i utbildningen hänger tätt samman med lärarens förmåga att förmedla kunskap och att inspirera eleven till lärande. Det är därför viktigt att alla lärare är utbildade på högskolenivå och har god pedagogisk skolning. För att säkerställa en hög kvalitet ska alla examinerade lärare licensieras. Licensen ska innebära att läraren dels har erforderliga kunskaper i sina ämnen och pedagogik, men också att läraren är insatt i vilka lagar och regler som gäller i förhållandet mellan elev och lärare. Licensen innebär också att läraren efter avslutad lärarexamen under en period praktiserat de teoretiska kunskaperna på ett bra sätt. Detta betyder att det ställs högre krav på lärarutbildningen, vars standard måste höjas. På så sätt garanteras elevernas utbildningskvalitet. Läraren förlorar sin licens om den missbrukas. För att garantera eleverna en god utbildningskvalitet i sitt lärande behöver lärarnas arbete kontinuerligt utvärderas. Det är också viktigt att det görs kontinuerliga kontroller av skolans verksamhet så att den till exempel uppfyller kraven i den nationella skollagen. Det är av yttersta vikt att alla skolor gör kvalitetsredovisningar och att dessa finns lättillgängliga för alla elever och vårdnadshavare. 2555 2560 2565 2570 2575 På så sätt ges elever och vårdnadshavare större insikt i skolans kvalitetsarbete och därmed möjlighet att påverka och ställa högre krav på kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningar och andra kontroller är inte bara viktiga för att säkerställa kvaliteten utan kan också hjälpa den enskilde eleven när denne ska välja sin utbildning. För att kvalitetsredovisningar ska vara ett bra verktyg krävs också en tydlig uppföljning. För att kunna jämföra kvalitetsrapporter bör nationella nyckeltal för vad dessa redovisningar ska innehålla arbetas fram. CUF tycker inte att man bara ska låta nationella prov vara ett sätt att läsa av elevernas kunskapsnivå, utan också ett sätt att göra det möjligt att se var man ska sätta in extra resurser för att utveckla lärarnas kompetens. I klasser där man har ett övervägande dåligt resultat bör man se över om lärare i det aktuella ämnet behöver kompletterande utbildning eller andra resurser för att kunna utveckla sin undervisning. För att säkerställa rättssäkerheten i skolan ska det vara möjligt att överklaga betyg och omdömen. Överklaganden ska behandlas av ett skolråd bestående av skolpersonal samt minst en person med full kunskap om skolarbetsmiljölagen. Ett annat sätt att stärka rättssäkerheten för eleverna är att avidentifiera examinationer. Detta kan bidra till en objektiv och mer rättvis bedömning som sedan ligger till grund för betygssättning. Bästa sättet att jobba med jämställdhet är att börja tidigt med att medvetet motverka att tjejer och killar behandlas olika. Redan i förskolan ska detta medvetna arbete starta för att bryta könsrollerna och låta barnen växa upp som fria och stolta individer. Beroende på vardagliga problem och konflikter som uppstår i klassrummen anser CUF att utbildning i konflikthantering också ska vara en obligatorisk del i dagens lärarutbildning. Det material som används i skolan ska vara uppdaterat och komplett. 2580 2585 Det finns alldeles för många dåliga lärare. Det måste vara möjligt för skolledning att göra sig av med lärare som uppenbart inte klarar sitt uppdrag. Dåliga lärare skyddas idag av att hela kommunen utgör ett område för lagen om anställningsskydd (LAS), vilket gör att de lärare som skiljs från sin tjänst ofta dyker upp på en annan skola i kommunen. För att ha verklig nolltolerans mot dåliga lärare måste en förändring ske så att varje skola blir en egen enhet. Lärare som av skolledning anses duktiga och som uppvisar bra resultat, måste ges avsevärt högre löner samtidigt som dåliga lärare måste kunna avskedas enklare än idag. 2590 Rent ekonomiskt kan det också vara fördelaktigt för skolor att vara en egen enhet. Att budgetplanera och ha möjlighet att återinvestera överskott i verksamheten för att genom en långsiktig strategi förbättra skolan, öka elevantalet och höja studieresultaten. Därför ser CUF positivt på att kommunala skolor drivs genom intraprenad. 2595 6.6 Alla elever är olika 2600 Alla människor har olika förutsättningar för att lära. Det finns många olika vägar för att tillgodogöra sig kunskap, och skolan ska kunna erbjuda flera olika alternativ. CUF vill ge den enskilda skolan mer makt att till exempel profilera sig och utforma utbildningen efter särskilda förutsättningar och önskemål. Detta skapar en mångfald i skolan samtidigt som den anpassas för fler. När det gäller elever med psykiska eller fysiska funktionshinder ska den enskildes önskemål och behov vara i fokus. Det ska finnas möjlighet både till individintegrering och att få sin undervisning i speciella undervisningsgrupper. 2605 2610 Hjälp och stöd till elever ska sättas in tidigt för att inte problemen ska följa med längre upp i skolgången. Elever med särskilda behov ska ha rätt till extra resurser för att klara av skolgången. Vilka resurser som ska sättas in avgörs av elev, skolhälsovård och lärare i samråd med vårdnadshavare. Det är viktigt med en väl fungerande skolhälsovård som arbetar proaktivt och förebygger problem. 6.7 Lärlingsutbildning 2615 Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska lärandet kommer till sin rätta, vilket är en väsentlig förändring av gymnasieskolan. Eleverna får en utbildning som förenar teori och praktik i skolmiljö och i arbetsliv. 2620 Det är viktigt att skolan samverkar med det omgivande samhället och arbetslivet. Uppläggningen av lärlingsutbildningen bör därför vara flexibel och anpassad efter rådande förhållanden. Vi vet att de små företagen kommer att få en allt större betydelse i framtiden, och därför är det viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar. 2625 För lärlingsutbildningar är inte alltid teoretiska examinationsprov det idealiska sättet att klargöra en uppnådd kunskapsnivå. CUF anser att en vidgad form av examination ska finnas för att säkerställa både elevens kunskap i ett ämne, men också för att säkerställa en utlovad yrkeskompetens. Sådan examination kan exempelvis utföras genom praktiskt utformade gesällprov och mästarbrev. CUF vill att skolpeng även ska tilldelas lärlingsutbildningar som inte ger högskolekompetens men däremot tillräcklig yrkeskompetens på kortare tid än tre år. 6.8 Styrning av utbildning 2630 På nationell nivå ska det finnas lagstiftning som reglerar alla elevers rätt till utbildning för att garantera likvärdig skola i hela landet. I lagen ska också målen för skolan sättas upp samt övergripande läroplaner. Ansvaret för tillsynen av att lagstiftningen efterföljs ska även i fortsättningen ligga på statlig nivå. 2635 Skolan ska styras så nära brukarna som möjligt enligt en federalistisk modell. Eftersom den kommunala nivån i flera fall visat sig otillräcklig för en så svår och viktig uppgift som att styra skolan så bör styret kunna överföras till den regionala nivån. Utbildningen skall vara finansieras gemensamt via skatter. 2640 Varje skola ska ha rätt att organisera sig på det sätt som elever, lärare och vårdnadshavare finner bäst. Det viktiga är att hela makten över skolan, inom lagens ramar, utövas av dem som brukar skolan. 6.9 Demokrati i utbildning 2645 2650 2655 2660 Demokrati ska genomsyra samhällets alla institutioner och därmed så klart även skolan. För att verkligen förstå vad demokrati innebär måste eleverna praktiskt utöva demokrati redan i skolan genom en tydlig elevdemokrati. Ungdomar måste få prova på att diskutera och komma fram till gemensamma beslut. Många unga har aldrig upplevt att deras åsikt har spelat någon roll, att de har kunnat påverka. För att elevdemokratin ska fungera krävs det att både lärare och elever vet vilka regler som gäller. Därför anser vi att både lärare och elever bör få utbildning i vilka rättigheter och skyldigheter som eleverna, lärarna och skolledningen har gentemot varandra. Detta ska också ingå i lärarutbildningen. Det är även viktigt att det finns många olika former av inflytande. Varje individ måste lära sig att förstå innebörden av demokratin om vi ska kunna bevara den. Makten måste in i varje skola och i varje klassrum. I lokala skolstyrelser ska elever och personal samt eventuellt vårdnadshavare kunna bestämma om skolan exempelvis ska köpa in fler datorer eller satsa på nya läromedel till varje elev. Det informella inflytandet är minst lika viktigt som det formella. Demokratin i klassrummet måste därför förbättras. Mer tid till planering och utvärdering av undervisning krävs, vilket bör genomföras av lärare och elever gemensamt. 6.10 Friskolan 2665 Friskolor ökar valfriheten för eleverna. Skolans undervisningskvalitet och den ökade variationen av undervisningsformer är viktigare än vem som driver skolan. Genom att öka antalet valmöjligheter skärps kraven på varje skola att göra ett bra jobb och erbjuda en attraktiv utbildning. En friskola arbetar under samma lagar som en offentligt styrd skola. Skillnaden är att ett företag eller en förening är huvudman för verksamheten. 2670 För att undvika problem om en friskola lägger ner sin verksamhet, till exempel genom konkurs, ska avtal finnas om hur verksamheten ska kunna drivas vidare av en annan huvudman. Vid byte av huvudman på friskolor ska eleven garanteras rätten att gå färdigt den tidigare valda utbildningen. 2675 Vinster inom friskolor skall få plockas ut ur skolenheten då verksamheten uppfyller myndighetskrav. 2680 2685 6.11 Den högre utbildningen Vikten av högre utbildning är något självklart i dagens samhälle och den måste därför kunna erbjudas till alla på samma villkor. Därför ska all högre utbildning i Sverige vara avgiftsfri. Dock ska den högre utbildningen ses för vad den är, ett extra steg för individer att utveckla sig och sin kunskap, och inte som en arbetsmarknadsåtgärd. Utökning av platser till de högre utbildningar bör därför i första hand ta hänsyn till vilka kunskapsområden som det kommer krävas utbildade personer inom i framtiden, och inte efter dagens sysselsättningsgrad. 6.11.1 Kvalitet i utbildningen 2690 2695 2700 För att våra högskolor och universitet ska kunna hålla en god kvalitet i framtiden måste de utvecklas tillsammans med övriga delar av samhället. Det innebär att de resurser som allokeras till dessa skolor måste fokuseras till de områden som kräver det. Det är inte hållbart att utöka antalet platser till ett visst program endast baserat på exempelvis dess popularitet. Det måste finnas goda anledningar till att både utöka eller skära ner antalet platser, och detta bör göras för att justera till marknadens framtida behov samt efter forskningens behov. Högskolor och universitet ska även kopplas samman bättre med näringslivet. Detta för att få en mer verklighetsbaserad utbildning, samt att ge studenter en större chans att komma ut i arbetslivet snabbare. En bättre koppling mellan högskolor och näringsliv öppnar även för en möjlighet att få in fler gästföreläsare i skolsalarna, som kan ge studenter en helt annan nivå på sina respektive kunskapsområden. För att öka flexibiliteten för studenterna vill vi att varje lärosäte ska kunna välja vilket terminssystem de vill använda sig av. 2705 6.11.2 Studentkårerna CUF anser att studentkårer ska erhålla ekonomiskt stöd på samma villkor som alla andra föreningar i Sverige. 2710 2715 2720 2725 2730 6.11.3 Studenters ekonomi Som student är det inte alltid lätt att få ekonomin att gå ihop. Många studenter måste arbeta på sidan om studierna. Detta är också en bra möjlighet att få en kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Vi i CUF tycker det är bra om människor arbetar, och tycker inte att det är statens uppgift att sätta gränser för hur mycket människor ska arbeta. Att genom fribelopp bestraffa engagemang och ansvarstagande för sin framtid är absurt. Ett första steg är att göra undantag från fribeloppet för tid då studenten inte får studiemedel. Idag kan du behöva betala tillbaka studiemedel om du jobbar mycket på sommaren, en tid då du inte ens får studiemedel. Så snart som möjligt vill vi dock givetvis ta bort hela fribeloppssystemet för lånedelen. För bidragsdelen bör dock ett fortsatt fribelopp existera om än på en högre nivå än dagens. För att underlätta för denna grupp, som är så viktig för Sveriges framtid, bör studiemedlet höjas. I första hand ser CUF att det är lånedelen som ska höjas – både för att det går mycket snabbare att genomföra och för att studenten ska känna större ansvar över att förvalta sina studier. Konsumentprisindex (KPI) är inte relevant för studenter, som har en helt annan kostnadsbild. Därför anser CUF att ett särskilt studentprisindex måste tas fram med särskilt beaktande av bostadskostnader, litteratur och mat. Enligt detta ska studiemedlet räknas upp för varje år. 2735 2740 2745 6.11.4 Avskaffa CSN CUF ser både praktiska och principiella fördelar med att lägga ner CSN. Att konkurrera med verksamhet som kan bedrivas av privata banker är något som CUF vänder sig mot. Ett avskaffande av CSN skulle med stor sannolikhet öka tillgängligheten och servicen då privata aktörer skulle slåss om att få akademiker som kunder. Det skulle dessutom möjliggöra för studenter att välja mellan banker med olika profiler, där ränta, återbetalningstid såväl som sparränta och försäkringar blir tjänster som bankerna får konkurrera med, och därmed förbättra förutsättningarna för studenter. Alla studenter som uppfyller kriterierna om antal tagna poäng och tillåtna terminer är garanterade lån då staten går in som säkerhet. Om en student får problem med återbetalningen och hamnar hos kronofogden ska staten köpa större delen av den fordran som banken har på studenten. På det viset skapas en möjlighet för banker att ge studielån, och det ger också en konkurrenssituation på lånemarknaden som skapar valfrihet för studenter. Detta system har prövats med god framgång i Finland, och bör inrättas snarast även i Sverige. 2750 2755 2760 2765 2770 2775 6.11.5 Flexibel högskola Flexibiliteten inom högskolevärlden måste förbättras. Att studenter kombinerar studier med arbete som är relevant för deras utbildning är något som CUF ser mycket positivt på. Vi vill förenkla möjligheterna för företag att anställa studenter och röja undan de hinder som studenter möter i form av fribeloppsgränser och dylikt som försvårar arbete vid sidan av studier. I Danmark finns ett utbrett system med studentmedarbetare. Systemet innebär konkret att studenter arbetar deltid, parallellt med studierna, och avlönas, men får mindre betalt än en nyexaminerad. Studier har visat att personer som varit studentmedarbetare får jobb snabbare efter studierna, högre lön och dessutom avslutar sina studier tidigare än personer som inte varit studentmedarbetare. Systemet är med andra ord lyckosamt både för studenter och företag och blir för många en bro in i arbetslivet. Samtidigt som företag breddar sin rekryteringsbas och kan anställa värdefulla medarbetare får studenter meriter, ett kontaktnät, en insyn i arbetslivet och en möjlighet att koppla samman teori och praktik, något som i förlängningen gör dem mer anställningsbara. Systemet har också visat sig minska missmatchningen eftersom studenter redan under studietiden kan anpassa sina kurser och utbildning efter vad som visat sig vara relevanta kunskaper och färdigheter i deras framtida yrkesutövande. Vi är också positiva till distansstudier som är viktiga för att människor under hela sitt liv ska kunna studera och för att det ska finnas studieformer som passar fler. Detta kan också öka mångfalden bland sökande till högre studier. Vidare vill vi att möjligheten till studieuppehåll för att arbeta, resa utomlands eller skaffa barn måste förbättras. Det gäller inte bara i grundutbildningen utan också inom forskningen. För att bredda basen för forskningen behövs en flexibilitet även här, med bland annat ett system som gör det möjligt att kunna gå in och ut ur forskningen. Detta måste ske på ett rimligt sätt för både individen och forskningen. För att nå resultat krävs långsiktighet, men det kommer även ge resultat om fler får en möjlighet att delta i forskningen. 2780 2785 2790 2795 6.11.6 Sveriges studenter i en globaliserad värld Dagens globaliserade värld skapar stora möjligheter för studenter; möjligheten att studera och jobba utomlands. Högskolans internationalisering är viktig både för högskolans mångfald och kvalitet. Samarbetet i Europa innebär att ett gemensamt betygssystem är nödvändigt. Det som diskuteras i nuläget är ECTS (European Credit Transfer System) och för CUF är den utvecklingen välkommen. Dock är dagens förslag, där endast ett visst antal av varje steg på betygsskalan kan delas ut, omodernt. För oss är det självklart att det betygssystem som införs i hela Europa ska vara målrelaterat och att studenters betyg inte ska påverkas av kurskamraternas. Valideringen av betyg utför detta system bör få en prioritet inom berörd myndighet. En utbildning från utanför Europa måste också snabbt och enkelt kunna komma en student till godo, även när denne kommer tillbaka till Sverige. Eftersom det är värdefullt för svenska studenter att studenter från utanför Europa studerar i Sverige vill CUF åter göra det avgiftsfritt för dessa studenter att studera i Sverige. 6.11.7 Forskarutbildning Forskarutbildningen, med licentiat- och doktorsexamina som slutmål, är en spetsutbildning som är viktig för Sverige. Forskarutbildningarna syftar till att få fram personer med en kunskapsnivå i nationell och internationell toppklass och som hjälper mänskligheten att uppnå ny kunskap genom forskning, och är därigenom en motor i det kommande kunskapssamhället. 2800 2805 2810 Forskarutbildningen har på många sätt särskilda förutsättningar jämfört med andra utbildningar. Ett sätt detta yttrar sig på är det sätt som studierna finansieras på – normalt sett antingen doktorandtjänst, anställning som industridoktorand. Tyvärr förekommer det bredvid dessa dominerande sätt att finansiera doktorandstudierna på även så kallade skuggdoktorander, med oftast en oklar finansiering. CUF menar att varje forskarstuderande ska ha en tydlig studiefinansiering och att man i möjligaste mån ska fasa ut dessa informella finansieringsformer. Vidare är många doktorander indirekt beroende av institutionens finansiering, som ofta kommer via olika typer av forskningsprojekt. Att dessa normalt har en längd på 2-3 år, medan en doktorsutbildning tar ytterligare flera år, hindrar långsiktigheten i utbildningen, och möjligheter till mer långsiktig finansiering för de som studerar för en doktorsexamen vore önskvärt. 2815 Slutligen vill vi se att man samverkar betydligt mer mellan olika universitet inom ett ämnesområde, för att tillsammans kunna erbjuda ett bredare men ändå mer anpassat kursutbud. Det kan ske exempelvis genom att uppmuntra bland annat nätverk och nationella forskarskolor. 2820 6.11.8 Forskning och patent Våra högskolor och universitet utför viktig forskning. Mycket grundforskning görs som leder till viktiga upptäckter och sådant som kan nyttjas i uppfinningar. 2825 Många delar av forskningen ger också upphov till patent av olika slag. Idag tillfaller patenten forskarna som gjort innovationerna eller upptäckterna, trots att det är lärosätena som betalar för forskningen. Många av patenten marknadsintroduceras inte heller eftersom forskarna just är bäst på att forska, inte att introducera sina patent på marknaden genom nystartade företag. Sverige har en hög andel beviljade patent men en väldigt låg användning av dessa. Det är därför rimligt att se över det nuvarande systemet. 2830 2835 På många andra håll i världen tillfaller de beviljade patenten lärosätena, precis som ett beviljat patent tillfaller ett privat företag som anställer forskare. Det är rimligt att de som betalar forskningen också ska få del av den ekonomiska nytta som kan uppstå. Ett lärosäte har dessutom betydligt bättre resurser att förvandla patent till affärsidéer och blomstrande nya företag än vad enskilda forskare har. Det kan däremot vara lämpligt med löneavtal som kan ta hänsyn till forskartjänsten och ge någon form av royalty för marknadslanserade patent. Många lärosäten har också ett system där de väljer vilka patent de vill satsa på internt, och sedan säljer eller skänker bort andra patent för att skapa så stor samhällsnytta och inkomster som möjligt. 2840 6.12 Livslångt lärande 2845 2850 2855 2860 Människan slutar aldrig att utvecklas och har ständigt ett behov av att lära sig nya saker. Det är viktigt att möjligheten till livslångt lärande finns i samhället. Principen om alla människors lika rätt till kunskap är viktig att slå fast. Därför ska det inte finnas någon övre åldersgräns för att tillgodogöra sig gymnasiekompetens. Idag kan inte elever tillgodoräkna sig kursbetyg äldre än åtta år, om de saknar gymnasiekompetens. CUF anser att eleven alltid ska kunna tillgodoräkna sig dessa betyg när denne vill läsa upp sin gymnasiekompetens. Utbildning består inte enbart av grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet förverkligas bland annat genom högskolor och universitet, men också genom folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar (KY), uppdragsutbildningar och studieförbund. Det ska finnas en mångfald av eftergymnasiala utbildningar för att så många människor som möjligt ska få chansen till utbildning. Det är också viktigt att låta näringslivet vara en aktiv del i utvecklingen av eftergymnasiala utbildningar. Detta för att öka möjligheterna till omskolning till ett nytt yrke samt att öka intresset för företagande och entreprenörskap hos fler människor. CUF är övertygat om att det civila samhället har mycket att tillföra när det handlar om utbildning. Vi ser till exempel positivt på att studieförbund ges möjlighet att bedriva fler uppdragsutbildningar. CUF ska verka för att alla människor i världen ska ha rätt att lära sig läsa, räkna och skriva samt ha möjlighet att införskaffa kunskaper om historia, för att på så sätt främja demokratiska värden och i förebyggande syfte lära oss om misstag som begåtts. 2865 7.1 Samhällsekonomi En god samhällsekonomi är förutsättningen för att vi ska kunna ha ett samhälle som fungerar effektivt och uppfyller de krav medborgaren ställer på det offentliga. Ekonomin ska vara så fri som möjligt och samhällets påverkan på ekonomi ska uppmuntra aktivitet, företagsamhet och miljövänligt tänkande. 2870 Många av de verksamheter som idag ligger under statens vingar ska säljas ut till den privata marknaden. Det gäller såväl skog och mark som energibolag och fastigheter. 2875 2880 2885 2890 Statens finanser ska hanteras långsiktigt och strikt. Långsiktighet i planeringen kräver återhållsamhet. För att inte kväva privata initiativ ska staten i det längsta hålla sig borta från produktion. Varje missbrukad skattekrona är stöld från medborgarna och måste undvikas. Skatter och avgifter bör hållas så låga som det är möjligt. För att den offentliga verksamheten ska förstå allvaret i att sköta sina uppgifter anser CUF att det ska utformas ett ersättningssystem då det offentliga inte lyckas leva upp till sina åtaganden. Det finns idag få incitament för uppfyllande av löften och oftast obefintliga straffsanktioner vid brott mot dessa. Det är av vikt att kommuner och landsting konkurrensutsätter sin verksamhet genom t.ex. entreprenad eller intraprenad för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. CUF vill verka för en etisk offentlig upphandling. Vi vill att våra skattepengar ska uppmuntra mänskliga rättigheter. Att alla som lämnar in anbud ska uppfylla ILO:s åtta kärnkonventioner om barnarbete, slavarbete, organisationsfrihet och diskriminering, anser vi vara självklart. Monopol missgynnar nästan uteslutande konsumenter och inskränker på människans möjlighet att välja fritt. Därför anser CUF att antalet monopol ska minska och bland annat spelmonopolet slopas. 7.2 Företag och företagande 2895 Privata företag skapar trygghet, arbetstillfällen och tillväxt i Sverige. Det handlar om att se till att företagsklimatet är så bra att många människor vågar och vill starta företag. I dag har vi inte det, vilket visar sig genom ett lågt nyföretagande. Attityden mot företagande måste förbättras väsentligt. Det gäller både de regler som omfattar tryggheten för de anställda och de regler som omfattar företagets skyldigheter gentemot staten i form av skatter och avgifter. 2900 2905 Tillgången till riskkapital är avgörande för företag. CUF anser att en god tillgång på riskkapital och förmånliga lånevillkor är önskvärt för att underlätta företagandet. Det är också viktigt att kontakterna mellan utbildningsvärlden och företagsvärlden förbättras. Detta sker bäst genom regelbundna studiebesök samt mer arbetsplatsförlagd utbildning även i de studieförberedande programmen. Vidare måste konkurrenssituationen förbättras, osund konkurrens från stat och kommuner är inte acceptabelt. 2910 2915 2920 2925 2930 2935 2940 2945 2950 För en väl fungerande arbetsmarknad krävs det ett bra näringslivs- och företagsklimat. Ett klimat som ska präglas av en öppenhet för nya idéer och av flexibilitet, som ger alla företag oavsett form och storlek lika möjligheter och rättigheter. Det är oerhört viktigt att det finns en grundläggande service i form av en god infrastruktur över hela landet. Några andra viktiga delar i att skapa tillväxt i hela landet är utbyggnaden av IT, satsningen på lokala och till det lokala näringslivet kopplade utbildningar. En F-skattsedel ska ges vid födseln. Samtidigt måste vi ge möjligheter för befintliga små- och medelstora företag att kunna överleva och utvecklas. Det är dags att Sverige ställs om till att också vara ett småföretagarvänligt land, inte bara som idag ha regler för de stora företagen. Om företagandet lyckas och företaget växer skapas försörjning inte bara för den enskilde företagaren utan även för dennes familj, medarbetarna i företaget och deras familjer. Leverantörer påverkas och samhället försörjs via skatter som företaget genererar. I Sverige finns drygt 700 000 företag. Närmare 99 procent av dessa är små och medelstora. Problemet är att företagen inte växer i tillräcklig utsträckning. Parallellt har vi ett lågt nyföretagande, Nordens lägsta. Våra företagare blir allt äldre och färre unga vill starta företag. Samtidigt har våra grannländer en bättre kapitalförsörjning och lägre beskattning av mindre företag. De stora och små företagen behöver varandra, men det är i de små och medelstora företagen som de flesta nya jobben kommer. De små och medelstora företagen sysselsätter redan idag två tredjedelar av alla anställda i den privata sektorn. Idag är det inte främst marknaden som hindrar företagandet. Det är skattesystem och krångliga regler som begränsar. Vi anser även att Bolagsverkets uppgifter ska organiseras som en del under Skatteverket för att minska antalet instanser som orsakar onödig administration för företagen. Alla administrativa avgifter i samband med registreringen bör också slopas. Det bör finnas möjlighet för de företag som vill koppla sin bokföring direkt mot Skatteverket eller importera den från sitt bokföringsprogram. Skatteverket kan också beräkna skatter och avgifter automatiskt och stämma av mot företagarens skattekonto. CUF vill sänka arbetsgivaravgiften markant till en nivå kring 20 procent idag för att sedan sänka den ytterligare. Vi vill också ta bort arbetsgivaravgifterna för fem personer per företag för att stimulera små och medelstora företag till att växa. Vidare vill CUF avskaffa den så kallade dubbelbeskattningen av aktiebolag. Sverige ska inte ha få företag som betalar höga skatter utan Sverige ska ha många företag som betalar låga skatter. Detta tillsammans innebär hög sysselsättning, mindre bidragsberoende samt ett samhälle som bygger på att människor är i sysselsättning. Företagandet hänger också tätt samman med uppfinningsrikedomen. Vi måste bli bättre på att stimulera kreativitet och nya innovationer. Idag är det mycket dyrt att skaffa sig patent på nya uppfinningar, vilket gör att många goda idéer aldrig förverkligas. Detta måste ses över i syfte att göra det lättare att starta företag utifrån nya uppfinningar. Patent ska vara giltiga under en period om 5 år. Möjligheten att förlänga patent ska finnas. Möjligheten till hur många perioder som ett patent kan förnyas bestäms av den initiala forskningskostnaden. 2955 7.3 Skatter 2960 Det svenska skattesystemet är krångligt, och behöver reformeras. Ett kvalitativt skattesystem måste ta sin grund i effektivitet, likformighet, solidaritet och legitimitet. För stora skattebördor leder till stora välfärdsförluster och kan sänka skattemoralen. Låga skatter är att eftersträva för ett välfungerande samhälle. Samtidigt pressas skatterna upp av ineffektiv offentlig verksamhet. För att kunna uppnå låga och effektiva skatter bör all offentlig verksamhet granskas och utvärderas. 2965 CUF vill att ränteavdraget successivt på lång sikt trappas ned. I gengäld ska kapitalvinstskatten sänkas. Förutom att förenkla skattesystemet så skulle detta öka incitamenten för sparande. 2970 7.3.1 Fastighetsskatt Fastighetsskatten är avskaffad och ersatt med en fastighetsavgift. En avgift som kommun eller stat tar ut utan motprestation är per definition en skatt. Endast när människor eller företag gör en vinst är det rimligt att man bidrar till det allmänna med skatter. Det är dessutom ej nödvändigt för staten att veta hur mycket folks hus är värda. Den kommunala avgiften för fastigheter bör därför avskaffas och fastighetstaxering bör slopas helt. 2975 2980 7.3.2 Plattskatt och grundavdrag Det svenska skattesystemet behöver reformeras. Olika avdrag, skatterabatter och tröskelsystem gör att det blir både snårigt och svårt för medborgarna att få överblick över sin ekonomi och sina ekonomiska möjligheter. Det skapar också problem för företagare och ger upphov till stora administrativa kostnader. Därför ställer sig CUF kritiskt till 3:12-reglerna som skapar stora administrativa bördor för främst småföretagare. Det är viktigt att synliggöra de skatter som finns för att få en mer rättvisande bild över hur mycket var och en bidrar till samhället. Därför tycker vi att alla löntagare på lönebeskeden skall visas den arbetsgivaravgift som betalas för dem. 2985 CUF anser att inkomstskatterna bör sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. En klar majoritet av de arbetade timmarna ska gå till arbetstagaren själv och inte det offentliga. Det ska löna sig att arbeta. 2990 2995 CUF vill se en plattare skattemodell där alla betalar samma skattesats. Det betyder att den som tjänar mer bidrar mer till vår gemensamma välfärd. Om vi alla betalar samma procentsats i skatt innebär det att den som har högre inkomster betalar betydligt mer i kronor än en låginkomsttagare. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande ska vara kommuner och landsting som beslutar om skattesatsen på respektive nivå. I förlängningen innebär en plattskattemodell att den statliga inkomstskatten avskaffas. I ett första steg bör värnskatten avskaffas för att på så sätt öka utbildningspremien för dem som väljer att studera vidare. 3000 CUF vill också se en plattskattsmodell där moms, bolags- och vinstskatt inkluderas. Vi vill sänka de skatterna generellt till 20 % och slopa många av undantagen. Dock ska staten även fortsättningsvis kunna momsbefria vissa varor eller tjänster som en möjlighet att gynna exempelvis miljövänlig produktion. Plattskatt innebär inte att miljöskatter och exempelvis tobaks- eller alkoholskatt försvinner. 3005 3010 3015 Plattskattsystemet har visat sig framgångsrikt i flera europeiska länder och allt fler ser över sina system. Den faktiska sänkningen av skattenivån har gett ökade skatteintäkter. Grundavdrag är ett bra sätt att låta en del av lönen stanna orörd i plånboken. Ett grundavdrag ger alla lika mycket i reda pengar men ger i förhållande till inkomsten procentuellt sett betydligt mer till låginkomsttagarna som får möjlighet att bli självförsörjande. Grundavdraget bör komma i form av en skatterabatt som dras av i deklarationen. På så sätt är det statens del av skatteintäkterna som minskar och inte kommunernas. Skatterabatten bör ligga på 40 000 kronor. Det skulle leda till ett minskat bidragsberoende och ge en betydligt större självständighet för de enskilda individerna. Samtidigt skapar det också en morot att vara aktiv och försöka vara självförsörjande. 7.3.3 Moms 3020 3025 3030 3035 3040 Den generella konsumtionsskatten ska sänkas till att högst vara 20 % och inkluderas som en del i plattskattemodellen. För att det ska vara enkelt och lättförståeligt med konsumtionsskatten är det önskvärt att så få skattesatser som möjligt används, samt att likartade tjänster och varor beskattas med samma skattesats, exempel inom besöksnäringen. En lägre konsumtionsskatt som inte överstiger 6 % ska tas ut på litterära och kulturella varor eller tjänster så som kulturevenemang, digitala böcker och datorspel. 7.3.4 Arbetsgivaravgifter Som företagare har du idag ett ansvar att betala in arbetsgivaravgifter som ska täcka avgifter för bl.a. ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskador. Dessutom finns ett allmänt påslag som kallas allmän löneavgift, som bara går rakt in i statskassan. Företagaren måste också betala s.k. egenavgifter som är den egna arbetsgivaravgiften för att täcka samma saker till sig själv. CUF anser att arbetsgivaravgiften bör avskaffas och istället bli en avgift som arbetstagaren betalar i tillägg till sin inkomstskatt. Om du avser att använda dig av andra trygghets- och försäkringssystem än de statliga bör du dock kunna minska din skatt i motsvarande grad som du betalar in till den försäkring du valt. Som egenföretagare är det inte mer än rätt att du själv får välja vad som ska gälla för dig själv på ditt eget företag. Exempelvis är en försäkring som skyddar dina efterlevande knappast rimligt om du inte har några. Vi i CUF tycker att det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att vara företagare. Därför är det inte mer än rätt att företagaren själv ska få välja vilka avgifter som behövs för sig själv. 3045 3050 7.3.5 Miljöskatter Miljöförstörande aktiviteter skapar stora samhälleliga kostnader som inte bärs av de som förstör. För att undvika sådana negativa externaliteter ska miljöskadlig verksamhet beskattas på ett enkelt och effektivt sätt, till exempel med koldioxidskatter. Om en marknad ska fungera måste individer och företag bära kostnaderna de skapar, även för miljön. CUF ser även positivt på lokala miljöavgifter som t.ex. trängselavgifter i större städer. Dessa avgifter ska dock beslutas och hanteras lokalt. 7.3.6 Flygskatt CUF anser att flygskatten bör avskaffas eftersom den är felriktad och hämmar utvecklingen av nya, mer miljövänliga flygbränslen. Den ska istället ersättas med en skatt på de utsläpp som flygtrafiken bidrar med. På så sätt skapar man incitament för flygindustrin att förbättra de bränslen som finns, och så småningom även kunna ersätta dem med ett hållbart, miljövänligt alternativ. CUF ska verka för att miljövänliga bränslen tas fram till flygtrafiken. 3055 3060 7.3.7 Skatteavdrag Såväl ROT- som RUT-avdraget har varit ett lyckosamt bidrag till vårt samhälle och CUF ser dessa skatteavdrag som en stor framgång. Det ger fler människor råd och möjlighet att välja vad de lägger sin tid på, samtidigt som företagande uppmuntras. CUF vill fortsätta stödja även andra sektorer med riktade skattelättnader. CUF anser att en skattereduktion på IT-branschen bör införas inom en snar framtid enligt en liknande modell som ROT- och RUT-avdraget. En skattereduktion på IT-branschen skulle framförallt gynna tekniskt kunniga ungdomar som på så sätt skulle få ytterligare möjligheter till ett första jobb, men det skulle även underlätta för andra människor som har ett behov av IT-tjänster i deras vardag. 3065 På sikt vill dock CUF se ett sammanhållet och enkelt skattesystem där alla specialavdrag avskaffas till förmån för en lägre tjänstemoms. 7.4 EMU 3070 EMU-projektet har i grunden goda intentioner, men har fortfarande inte bevisat tillräckligt i exempelvis en längre period av ekonomisk nedgång. Denna prövning pågår för tillfället och hur Euroländerna klarar sig politiskt och ekonomiskt i jämförelse med Sverige kommer vara avgörande när vi åter överväger om Sverige ska införa Euro som valuta. Hittills har Sverige klarat sig betydligt bättre ekonomiskt än Eurozonen. 3075 3080 Om den svenska ekonomin hamnar i otakt med övriga EMU-länder kan de ekonomiska konsekvenserna bli förödande. Särskilt oroväckande är att flera stora länder har undsluppit bestraffning när de uppenbart brutit mot stabilitetspaktens krav. I nedgången vi nu ser bryter återigen många länder mot flera av stabilitetspaktens krav. Det har också uppdagats att flera länder mörkat statistik för att ta sig in i valutaunionen. I dagsläget är det därför svårt att motivera ett svenskt deltagande då vi inte sett hela resultatet av och lösningsförslag på ovanstående problematiker. 3085 CUF respekterar resultatet av den svenska EMU-folkomröstningen och för att ändra Sveriges beslut krävs en ny folkomröstning, vilket inte bör ske före 2013, enligt de löften som utfärdades vid den förra folkomröstningen. 7.5 Lokal tillväxt – ett regionalt skattesystem 3090 3095 3100 3105 3110 Det är viktigt att inse att tillväxt i första hand inte skapas av staten, utan av människor, företag och organisationer som verkar i landet. Förutsättningarna för dessa företag ser ofta helt olika ut. Arbetsmarknaden, kostnaden för etableringar och möjlighet till rekrytering av personal skiftar från region till region. Det är i sig inget problem. Problemen uppstår när dessa regioner ska försöka skapa tillväxt i sin egen region, något som är önskvärt för den nationella tillväxten. Bekymren blir då att de kommuner som lyckas, de som bidrar till att företag i kommunen utvecklas och växer får betala till kommuner som har lägre tillväxt och sämre ekonomisk utveckling genom de kommunala utjämningssystemen. Det är naturligtvis inte önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att straffa de lyckosamma kommunerna. Det finns inbyggda konflikter mellan stad och land samt mellan olika regioner i de kommunala utjämningssystemen. Många gånger ligger problemet i för dåliga förutsättningar. Bristfällig infrastruktur, sned befolkningsstruktur och en arbetsmarknadspolitik som inte går att påverka lokalt är några av de saker som gör att många kommuner med en god näringspolitik ändå inte har ett framgångsrikt näringsliv. Med anledning av detta anser CUF att de kommunala skatte- och kostnadsutjämningssystemen bör slopas i sin helhet. Beskattning av naturresurser och fastighetsskatt på vind- och vattenkraft bör ske lokalt i kommuner/regioner där uttaget och/eller produktionen sker. Detta betyder inte att alla kommuner och landsändar måste ha samma standard, det viktiga är att lägsta nivån är hög. I ett läge där staten inte får ta ut skatt på inkomst, skapas en större frihet för människor. Men också för kommuner och regioner att forma sin skattepolitik. Beskattningen av bolag som verkar i varje region ska ske till kommunen eller regionen. Det går att överväga om även andra skatter och avgifter bör tillfalla kommuner och regioner istället för staten. Där pengar genereras ska de också skattas, detta borde vara en självklarhet. 3115 7.6 Arbetsmarknadspolitik 3120 Dagens hybrid mellan svensk avtalsmodell och europeisk modell med stöd i lagen är skadlig och bör reformeras. Vi vill slå fast att arbete inte är något man har rätt till. Arbete uppstår när någon har verksamhet att bedriva och är beredd att betala för det samtidigt som det finns någon som är beredd att mot betalning utföra arbetet. Krav om heltidssysselsättning skulle innebära att de som idag har deltider skulle få arbetslöshet i stället för heltidsjobb. Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stel och behöver reformeras för att bli effektiv och inte vara ett hinder för nya jobb. 3125 Ungdomsarbetslösheten innebär ett enormt utanförskap utan möjlighet till att skaffa sig en egen bostad eller börja sitt vuxenliv. Utanförskapet skapar en enorm social och psykisk stress. Det fråntar alla de unga som står utanför arbetsmarknaden en möjlighet att börja sitt vuxna liv med egen inkomst och därmed försvinner också möjligheten till en egen bostad. 3130 3135 3140 3145 3150 3155 3160 3165 7.6.1 Stärk individens roll på arbetsmarknaden CUF vill se en arbetsmarknad där arbetstagarens ställning stärks. Tillsammans med facket, om arbetstagaren valt den modellen, och arbetsgivare ska anställningsavtal slutas. Självklart ser CUF att det är orimligt att dagens kollektivavtal också omfattar individer som valt att inte sluta sig till avtalet. Det ska vara upp till dig som arbetar att välja vilket avtal och vilka regler som ska gällas. Kanske vill du avvara en veckas semester för att istället få mer i lön, extra friskvårdspengar, en tjänstebil, kortare fredagar eller något annat. Om du väljer att inte avtala speciellt om sådant ska grundreglerna givetvis gälla. Ingen arbetsgivare kan tvinga dig att skippa semester utan ersättning. Ingångslönerna är höga i Sverige idag. Det låter bra på pappret, men med tanke på svårigheten att göra lönekarriär är det ofta säkrare för företag att för ett litet lönepåslag anställa en mer rutinerad person, än en ung oprövad. Genom en lägre ingångslön ökar ungdomars konkurrenskraft och fler ungdomar får anställning. Många har idag löner som nästan enbart följer kollektivavtalens löneökningar. Då blir det antalet arbetade timmar, inte kompetens och prestation som spelar roll när lönen kommer i slutet av månaden. Om du gör ett bra jobb är det självklart att du ska kunna förhandla med din arbetsgivare om högre lön. Idag kan arbetsgivare hänvisa till kollektivavtalets löneökningar och strunta i din prestation. För oss i CUF är det naturligt att din insats ska avspeglas i din lön. Vill du istället ha ett eget avtal med din arbetsgivare som säger att din lön följer kollektivavtalet är det ju också ett eget val, inte som idag ett påtvingat måste. CUF vill vara en kraft som står upp för en förnuftig arbetsmarknad där den enskilde får en starkare röst. Därmed vill vi se över hur strejkrätten och andra fackliga stridsåtgärder kan reformeras för att skapa ett mer balanserat förhållande mellan arbetsmarknadens parter. CUF ser positivt på bildandet av alternativa fackliga organisationer och arbetslöshetsförsäkringar. Vidare anser vi att valfrihet också borde råda för de arbetslösa. Att den statliga Arbetsförmedlingen numera är konkurrensutsatt är ett viktigt första steg mot detta. Men CUF anser att Arbetsförmedlingen på sikt bör läggas ner. Arbetsmarknaden har inget att vinna på att staten agerar mellanhand mellan arbetsgivare och arbetskraften. Dessutom visar erfarenheten ifrån Australien att privata alternativ ofta är betydligt effektivare än Arbetsförmedlingen när det kommer till att förmedla arbeten. Den arbetstidslagstiftning som stiftats inom EU, som obönhörligen kräver att alla arbetstagare får elva timmars nattvila, inskränker väsentligt arbetstagarens rättigheter. I federalistisk anda vore det mycket bättre om dessa frågor avgjordes av arbetsmarknadens parter, och vi vill därför jobba för att beslutet rivs upp. 3170 7.6.2 Skrota LAS Lagen om anställningsskydd (LAS) har kommit att bli en mur som hindrar arbetslösa från att ta sig in på arbetsmarknaden istället för att bli en väg till en trygg anställning. CUF vill därför avskaffa LAS. 3175 Allt mer forskning pekar på att regler som LAS skapar en rädsla att byta arbetsplats på grund av risken att hamna sist i LAS-kön. Många personer stannar också kvar på en arbetsplats de inte trivs på eftersom de ekonomiska konsekvenserna slår allt för hårt. I Danmark har ett system som uppmuntrat rörlighet på arbetsmarknaden kommit att korta tiderna i arbetslöshet och skapa en rörlighet mellan arbetsplatser som varit nyttig för den enskilde så väl som samhället. 3180 Den som känner att arbetsmarknaden är otrygg blir beroende av en lång tjänst. Den som känner sig trygg behöver inte vara rädd för förändringar. 3185 Uppsägningstider gör också att det för framförallt små företag är ett enormt risktagande att anställa människor. Den svenska arbetsmarknaden är allt för dominerad av arbeten i offentlig regi. Vi vill se en betydligt större andel arbeten i den privata sektorn. De nya jobben kommer och måste komma i den privata sektorn. 3190 7.6.3 Förtroendemannalagen Den svenska förtroendemannalagen snedvrider avtalsförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Idag tvingas arbetsgivare betala för de fackliga ombudens arbete. Det är orimligt att en part via lag tvingas betala för den andres verksamhet. CUF anser att förtroendemannalagen måste reformeras så att varje part får bära sina respektive kostnader. 3195 3200 3205 3210 7.6.4 Skrota Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen bör läggas ned tillsammans med försäkringskassan till förmån för en grundtrygghetsmyndighet med kontor i hela landet. Staten bör sluta med åtgärder som inte leder till jobb och i stället skapa möjligheter för fortbildning, praktik och sänkta skatter på arbete. 7.6.5 Konkurrens mellan a-kassor Utöver grundtrygghetssystemet måste det vara upp till den enskilda människan att själv välja hur hen vill spara ihop till sin arbetslöshetsersättning. Därför måste möjligheterna till sådant sparande utvidgas. Det ska till exempel vara möjligt att teckna försäkringar, a-kassor eller andra sparformer. Naturligtvis ska alla som förvärvsarbetar kunna vara försäkringstagare i en a-kassa oavsett ålder. Med all sannolikhet finns enorm besparingspotential i att utsätta a-kassorna för en ökad konkurrens som skulle ge den enskilde mer pengar kvar i plånboken med bibehållen eller till och med bättre trygghet. 3215 3220 7.6.6 Riksdagsledamöternas inkomstgaranti Meningen bakom riksdagsledamöternas inkomstgaranti är bland annat att ingen ska bli ekonomiskt lidande av att bli förtroendevald. En värdering av själva uppdraget finns också med som en komponent i riksdagsledamöternas förmåner. Det är dessutom viktigt att en riksdagsledamot vågar fatta beslut eller lägga förslag som kan vara kontroversiella utan att de personligen straffas ekonomiskt efter mandatperiodens slut. Däremot är det orimligt att inkomstgarantin gäller för all framtid. Det är lämpligt att garantin under den närmaste mandatperioden efter att ledamoten lämnat riksdagen trappas ner för att sedan upphöra. Riksdagsarvodet ska vara pensionsgrundande. 7.7 Bostadsmarknaden 3225 Människor som bor i lägenheter bor idag i hyres- eller bostadsrätt. Ingen av dessa boendeformer innebär att man verkligen äger sin bostad, utan på sin höjd en andel i en förening. CUF tycker att ägande är positivt och tror att människor som äger något kan ta ansvar och får frihet. CUF ser därför positivt på att möjligheten med ägarlägenheter finns. Tyvärr har ägarlägenheter ännu inte etablerat sig på marknaden och vi uppmuntrar därför intressenter att mer aktivt arbeta med ägarlägenheterna. 3230 Vi anser att det skapar en större dynamik på bostadsmarknaden, eftersom det skulle möjliggöra uthyrning där ingen bostadsrättsförening kan sätta käppar i hjulen. Med ägarlägenheter är det möjligt att få längre andrahandskontrakt, som håller över tid och med friare prissättning. 3235 7.7.1 Marknadshyror De reglerade hyrorna på den svenska bostadsmarknaden har lett till en enorm svart marknad i de större städerna. Den som vill skaffa sig ett eget boende kan inte få tag på en hyreslägenhet utan får lov att betala svart eller hyra i andra hand för att kunna ha tak över huvudet. 3240 I våra grannländer Norge och Finland har man sedan länge slopat hyresregleringarna. I Sverige är det inte ovanligt att det är dyrare att bo i förorten än i stadskärnorna på grund av regleringen. Det gör också att det skapas ett stort tryck på att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. 3245 Om inte marknadshyror införs kommer marknaden inte att tillfriskna med risk för att samtliga hyresrätter innanför tullarna i stockolm har försvunnit, som ett exempel. När staten via regleringar håller priserna nere får det också den effekten att bostadsbyggandet inte tar fart som den borde. 3250 De som bor i eget hus eller bostadsrätt befinner sig på en marknad liksom de som tvingas till svarta affärer eller andrahandskontrakt. Statens uppgift är att stimulera friska marknader och inte cementera sjuka sådana. 3255 3260 3265 3270 7.7.2 Regler och normer för byggnation I Sverige får man idag knappt göra några ändringar på en byggnad utan bygglov, och att få bygga nytt tar i internationell jämförelse oerhört mycket tid och kraft. Mark ska användas smart och välplanerat. Regleringen av vad som får och inte får göras enligt Plan- och Bygglagen är omotiverat komplicerad och restriktiv, och det går ut över en bostadsmarknad som redan står på knäna. CUF vill lätta upp reglerna kring bygglov och byggrätt, och göra det smidigare att kunna bygga och bygga om i Sverige. Det är inte acceptabelt att staten utan anledning ska lägga sig i hur du målar ditt hus, eller sätta käppar i hjulet för företag som vill bygga bostäder. 7.8 Jord- och skogsbruket, de gröna näringarna De gröna näringarna har en stor betydelse för svensk ekonomi. CUF tror att de gröna näringarna sitter på nyckeln till det fossilbränslefria samhället. Det är här vi ser de gröna näringarnas största utvecklingspotential. Sverige har alla möjligheter i världen att bli en stor producent av förnyelsebar energi då vi har naturtillgångarna i form av jorden och skogen. Staten måste stimulera energiomställningen och det kan ske genom riskkapital till företagare som bygger och banar väg för det nya hållbara samhället. Ett levande kultur- och naturlandskap kan endast bevaras och utvecklas genom lantbrukare och fastighetsägare på landsbygden. 3275 Det arbete som påbörjats för att se över och eventuellt skydda högavkastande mark från byggnation och vägbyggen bör påskyndas. 3280 3285 Sveriges bönder lider av hämmande produktionsskatter vilket gör de svenska producenterna mindre konkurrenskraftiga än de europeiska kollegorna. CUF vill se en harmonisering med de europeiska nivåerna av el, kväve och dieselskatt. Jord- och skogsbruk får inte ses som isolerade verksamheter, utan måste alltid ses i skenet av sina binäringar och dess arbetsmiljöer. Ett levande och hållbart jord- och skogsbruk i hela landet är nödvändigt för att bevara den biologiska mångfalden. Jord- och skogsbrukaren är inte enbart en producent av livsmedel, hen är också grunden för kretsloppssamhället vad gäller odling och omhändertagande av komposterbart avfall. Jord- och skogsbruket skapar också möjligheter till rekreation, friluftsliv och turism genom bevarandet av kultur- och naturmiljöer. 3290 Jordbrukets produktionsverksamhet ska verka på marknadens villkor. Däremot ska arbetet som lantbrukarna utför åt det allmänna också ersättas av det allmänna. Det kan vara marker som kräver särskild skötsel på grund av värdefulla kultur- och naturmiljöer. 3295 Tyvärr är framförallt jordbruket i mångt och mycket en oerhört reglerad näring. I stället för att jordbrukare ska få driva sin verksamhet och sälja efter förmåga finns införda kvoter. Kontrollerna av det svenska jordbruket är oerhört hårda och den byråkratiska apparaten kring jordbruket är i många delar utan motstycke. CUF anser det hög tid att röja upp i detta regelträsk. 3300 Det viktiga är inte var livsmedel produceras, utan på vilka villkor. Med internationellt samarbete och ett bra skattesystem där den som förstör miljön får betala för det kan marknaden avgöra vad och hur livsmedel ska produceras och säljas. Detta kommer då naturligt ske där flest fördelar finns. 3305 För att konsumentmakten ska öka i samhället krävs att man arbetar för att öka kunskapen hos konsumenterna om vad det är de konsumerar samt varifrån produkterna kommer. 3310 3315 3320 3325 CUF vill underlätta för producenter att sälja sina produkter lokalt, så att till exempel en skola kan köpa in sina matvaror från en lokal producent. För att det ska vara möjligt måste miljöregler, skattelagstiftning, produktionslagar och transportregler ses över och revideras. Vidare anser CUF att den offentliga sektorn inte bör upphandla animaliska varor som producerats under sämre djurskydd än vad den svenska djurskyddslagen föreskriver. 7.9 Expropriation CUF anser att det offentliga, vid expropriation av privat egendom, bör bli skyldig att ersätta markägarna årligen genom ett arrende om det gäller intrång som går att ta bort. Ett exempel på ett sådant intrång är införandet av ett naturreservat på markägarens mark. När det gäller oreparerbara intrång, som t.ex. byggandet av vägar och järnvägar, ska man ersätta markägaren med värdet på motsvarande egendom plus 50 procent. Accepterar inte den privata ägaren exploatörens förslag på avtal ska hen kunna gå till domstol och få avtalets skälighet prövat. Att som idag hävda att ersättningen vid expropriation ska utgå från marknadspriset är en självmotsägelse. Ett marknadspris är ett pris där en transaktion sker frivilligt. Om ägaren erbjöds ett verkligt marknadspris skulle han inte behöva tvingas att ge upp sin egendom. Expropriationsrätten bör också inskränkas till att endast omfatta sådant som är av största vikt för rikets säkerhet och överlevnad. 3330 3335 3340 3345 CUF:s vision är en friare värld där så mycket makt som möjligt ligger så nära den enskilda människan som möjligt och där mänskliga rättigheter på riktigt garanteras. Vår värld är också en värld där människor inte begränsas av gränser och krav på visum. Alla människor ska kunna röra sig fritt. Vissa frågor, exempelvis miljöfrågorna och migrationsfrågorna, måste vi lösa gemensamt och därför ska det finnas globala arenor där dialog kan föras och beslut fattas. De globala arenorna i världssamfundet måste verka för frihet och mänskliga rättigheter världen över. Målet med samarbeten måste vara att det är människors rättigheter som står i centrum, inte staters. För att det ska bli möjligt måste FN och EU omstruktureras. Förtryckande stater måste hindras från att blockera viktiga beslut och insatser och vi måste gemensamt snabbt kunna ingripa i de fall då stater begår övergrepp mot sin befolkning. För att trygga varje människas frihet från förtryck är militära insatser ibland nödvändiga. Vi vill ha globala arenor som är smalare men vassare. Eftersom vi vill att så mycket makt som möjligt ska ligga hos den enskilda människan ska de globala arenorna begränsas till att behandla några få viktiga frågor. CUF har åsikter i en mängd olika konflikter som pågår världen över. Vår utgångspunkt är att fred, frihet och mänskliga rättigheter ska stå i centrum. 8.1 Folkrätten och FN 3350 Folkrätten är det enda system vi har som reglerar förhållandet mellan stater. Tyvärr visar den brister när det kommer till konflikterna i Darfur; eller i det forna Jugoslavien, där folkmord begåtts men ingen agerade förutom USA – som då bröt mot folkrätten. CUF anser att det var rätt av USA att intervenera och stoppa folkmordet på Balkan. Folkrätten bör därför ombildas till att bli just en folkens rätt. Den måste sätta FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i centrum. Ingen regim eller ledare har rätt att förgripa sig på sin befolkning. 3355 3360 3365 3370 För att FN ska kunna fungera fullt ut och verkligen garantera mänskliga rättigheter världen över måste det också omstruktureras. Säkerhetsrådet ska inte ha några permanenta platser, ingen vetorätt ska finnas och beslut ska fattas med majoritet. Målet med samarbetet måste vara att individens rättigheter ställs över statens och att FN snabbt ska kunna ingripa i de fall då stater begår övergrepp gentemot sin befolkning. Världens länder har undertecknat många överenskommelser. I de flesta fall är det viktigt att världens länder kan sluta upp bakom dessa. En av de viktigaste överenskommelserna är barnkonventionen som tydliggör vilka grundläggande rättigheter som världens barn ska garanteras. CUF kräver att de stater som ej ännu skrivit under och ratificerat den snarast gör det. Dock ska CUF verka för att barns rättigheter världen över ska garanteras, oavsett vilka papper ett lands ledare har undertecknat eller ratificerat. En annan konvention som CUF kräver att alla länder snarast ansluter sig till är Ottawakonventionen om förbud mot personminor. CUF anser också att den part i en konflikt som spridit minor, i de fall det är möjligt att fastställa, ska vara med och betala röjningskostnaderna. Samma sak ska gälla för oexploderad ammunition. Sverige bör aktivt delta i röjningsinsatser världen över. 3375 3380 Eftersom vi anser att internationella överenskommelser och konventioner som ratificerats ska följas behöver vi också kunna hota med sanktioner när de inte följs. Då är exempelvis institutioner som Europadomstolen för mänskliga rättigheter ett viktigt instrument. Då Ryssland vägrar ratificera Protokoll 14 och inte heller implementerar Protokoll 6 gällande Europadomstolen lamslås tyvärr domstolens arbete. Detta är inte acceptabelt. Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, måste kunna verka med full kraft. Det är därför viktigt att länder som inte ratificerat fördraget, påverkas att acceptera domstolens juridiska kraft. ICC ska döma enskilda individer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar, brott mot mänskligheten och folkmord. Den internationella domstolen i Haag, som ger rekommendationer i tvister mellan stater, ska få större slagkraftighet genom att den får ett tydligare juridiskt mandat att avgöra tvister och fördöma stater som brutit mot folkrätten. 3385 3390 3395 3400 Sverige ska inte medverka till att mänskliga rättigheter kränks. Därför är bruket av så kallade ”diplomatiska garantier” i grunden oacceptabelt vid avvisningsärenden. Med länder vars regimer är kapabla att följa de mänskliga rättigheterna bör långsiktiga avtal slutas. Om det är aktuellt med avvisning till ett land där regimen gjort sig skyldig till eller kan misstänkas för brott mot de mänskliga rättigheterna ska avvisningen inte verkställas. CUF vill också verka för att Sverige tar ställning mot diplomatiska garantier och aktivt arbetar för att sådana inte ska användas. CUF anser att Sverige ska arbeta tydligare för förbättring inom FN som organisation, och inte sitta tyst när diktaturer försöker försämra de mänskliga rättigheterna för att kunna fortsätta begå övergrepp på sina respektive folk. CUF anser att FN:s råd för mänskliga rättigheter har kapats av diktaturer som ej respekterar de mänskliga rättigheterna, och därmed tappat all trovärdighet. CUF vill därför se en reform för att demokratisera rådet. CUF anser att bilden som lärs ut om FN i svenska skolor är förlegad och behöver uppdateras. I en allt mer globaliserad och öppen värld så är det viktigt att vi lär ut korrekt information, särskilt om en organisation som FN. 3405 8.1.1 Terror och hot mot medborgarna Terror tar sig olika uttryck, såväl enskilda organisationer som stater kan bedriva sådan verksamhet. Terror i alla dess former måste bekämpas, dock är terror som metod svår att hantera på grund av att den ofta utförs av nätverk som verkar i det fördolda. 3410 Terrorgruppernas grogrund måste motverkas. För att motverka rekrytering till terrorgrupper måste fattigdomen bekämpas. Respekten mellan religioner och respekten mellan kulturer har vi alla ansvar för att bidra till. Men framför allt måste spridandet av demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi fortgå om terrorismen ska kunna motverkas. 3415 Rädslan för terroraktioner och arbetet mot terror får aldrig sätta grundläggande mänskliga frioch rättigheter ur spel. I själva verket kan följden av sådana reformer bli en minskad respekt för de demokratiska institutionerna och en ökad grogrund för terrorism. En internationell domstol med sanktionsmöjligheter kan vara ett sätt att komma till rätta med statsterrorism. 3420 Demokratiska länder och organisationer måste samverka för att stödja demokratiska grupperingar i diktaturer, vi får inte vända förtryckta folk ryggen utan i stället försöka bedriva handel och skapa kontaktmöjligheter. 3425 8.1.2 En god miljö bekämpar fattigdomen För att bygga en fredlig värld är det elementärt att arbeta med fattigdomsbekämpning. Där blir miljöarbetet ett viktigt instrument. En dålig miljö förstör de grundläggande möjligheterna för jordbruk och matförsörjning. 3430 En övervägande majoritet av världens klimatforskare anser att klimatförändringarna är en realitet. De som drabbas hårdast är de som bor i världens fattigaste länder men även industrialiserade länder har fått uppleva konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Ett bindande multilateralt avtal, såsom Kyotoprotokollet är nödvändigt för det fortsätta arbetet. Kyotoprotokollet löper ut 2012 och världssamfundet har ännu inte lyckats enas om en ny överenskommelse eller en förlängning av Kyotoprotokollet. Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var på jorden det sker. Inget land kan lösa klimatproblemen på egen hand. Därför krävs ett internationellt samarbete för att minska utsläppen och förhindra allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna. Att enas om ett nytt bindande dokument är både tidskrävande och orealistiskt med tanke på ländernas olika intressen. CUF vill se ett Sverige som fortsatt föregår med ett gott exempel och leder klimatfrågan på global nivå. Sverige ska arbeta för att minska sin negativa klimatpåverkan och delta aktivt i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige ska också pressa länder med stora utsläpp av koldioxid såsom USA, Norge, Indien och Kina. Likaså ska Sverige driva på för att världens länder ska höja sina mål om begränsningar i sina utsläpp och försäkra att ländernas insatser går att följa upp genom ett transparent rapporteringssystem. För att stärka vår röst, krävs det att vi tar hjälp av EU. Tillsammans med EU och FN ska Sverige ta sitt ansvar och aktivt bidra till att diskussionerna fortsätter. Kyotoprotokollet var ett steg på vägen för att ta itu med klimatfrågan på global nivå, men det räcker inte. Fler steg måste tas, men då måste både Sverige, EU och FN ta sitt ansvar och aktivt bidra till att diskussionerna fortsätter. 3435 3440 3445 3450 3455 3460 Rent färskvatten ska vara en grundläggande mänsklig rättighet, en rättighet som ska komma alla till del, därför motsätter CUF sig alla regleringar som innebär att vattnet inte kommer de allra fattigaste till del. Sverige och EU ska dra tillbaka de krav som ställs på privatisering av vattensektorn inom ramen för GATS-avtalet om detta innebär att färskvattenförsörjningen för de fattigaste stryps. 8.1.3 Hela världens ansvar Demokrati går inte att påtvinga människor ovanifrån, den måste grundas på medborgarnas eget engagemang. Ett vitalt civilt samhälle är en förutsättning för att den ska kunna växa fram. För att kunna skapa rättvisare förhållanden mellan världens länder måste alla världsmedborgare få tillgång till mat, utbildning och handel. Kvinnors utbildning är i dagsläget särskilt prioriterad för att förbättra förhållandena för barn, samt för att öka kvinnors – och därmed familjernas – självständighet. 3465 3470 3475 3480 En viktig del i fattigdomsbekämpningen är att biståndet utökas och främst inriktas på hjälp till självhjälp. Därtill måste skulderna som de fattiga delarna av världen har till de rika delarna av samma värld avskrivas. Med de erfarenheter vi har idag kan vi dock konstatera att fattigdomen aldrig kommer att kunna bekämpas utan öppna gränser och goda förutsättningar att bedriva handel. De länder som lyft sig ur fattigdom, till välstånd, har alla det gemensamt att de blivit rikare genom att handla med andra. CUF är för frihandel utan subventioner och tullar. Det är därför viktigt att EU slopar sina jordbrukssubventioner och att övriga handelshinder runtom i världen avskaffas för att människor i andra länder på lika villkor kan agera på den globala marknaden. Handeln måste dock bedrivas med ekologiska och sociala ramar. Alla verksamheter bör bära sina kostnader, och det gäller i allra högsta grad transporter. Lika viktigt är att de mänskliga rättigheterna respekteras vid produktionen. Rätten att organisera sig måste finnas och vidriga förhållanden på arbetsplatserna motverkas. Barnarbete, som nästan alltid är en följd av fattigdom understryker vikten av att fattigdomsbekämpningen fortgår. Genom ökat välstånd kan fler barn ges möjlighet till skolgång. Globaliseringen ställer allt högre krav på att det civila samhället är aktivt och arbetar med individens rätt som grund. 8.2 Situationen i världen 3485 3490 3495 3500 3505 Ett stort antal av de konflikter som rasar runtom i världen är djupt rotade och svåra att hejda. Ändå har världen under de senaste hundra åren blivit fredligare och mer demokratisk. Vi ser en fortsatt positiv utveckling. Men trots att framtiden i det avseendet kan betecknas som ljus finns det ännu problem som världssamfundet måste ta itu med. Det är sällan enkelt, men att en lösning är svår att finna får inte bli ett argument för att vara passiv. FN, EU och andra aktörer måste ta sitt ansvar. CUF vill självfallet se fredliga och demokratiska lösningar på alla konflikter. Liksom vi också vill se att utvecklingen går mot liberalisering och ökad öppenhet. I praktiken måste dock det primära målet vara att trygga säkerheten och undvika storskaliga konflikter, varför militära insatser ibland kan vara nödvändiga. Följande stycken tar upp situationen i olika delar av världen. Denna förändras dagligen och det som fastställts nedan är en sammanfattning av CUF:s grundsyn i de aktuella fallen. 8.2.1 Afghanistan Konflikten i Afghanistan har utvecklats till en världsangelägenhet, och vi anser därför att Sverige ska vara en del i att säkerställa freden och bidra till uppbyggnaden av ett mer demokratiskt Afghanistan. CUF ser positivt på de svenska styrkornas närvaro i landet tills dess att stabilitet uppnåtts. 8.2.2 Burma Burmas styre visade under hösten 2007 sin verkliga sida. Med stor sannolikhet sköts flera tusen människor till döds när de demonstrerade mot militärjuntan. Kina är Burmas största 3510 3515 3520 3525 3530 3535 3540 3545 handelspartner, men visar inget intresse för att införa några som helst sanktioner mot Burma. Påtryckningar på Burma men också Kina för demokrati och utveckling är därför ett måste. Även om CUF gläds åt att militärjuntan släppt oppositionsledaren Aung San Suu Kyi så måste omvärlden fortsatt ha stort fokus på att skapa frihet och demokrati i landet. CUF ser som första steg i den riktningen att militärjuntan tillåter andra partier att bli valda i parlamentet. 8.2.3 Darfur Sverige bör omedelbart agera för att konflikten i Darfur klassas som folkmord, och för att FN genast sätter in ytterligare internationella styrkor för att säkerställa säkerheten för befolkningen; som utsätts för systematisk utrotning. Det är ett av FN:s största misslyckanden under senare år, att man inte förmått agera i Darfur. 8.2.4 Irak CUF ser positivt på att diktaturen i Irak störtats men ser det som problematiskt att detta inte skedde på FN-mandat. Med facit i hand ser vi dock att det lett till en demokratisering av mellanöstern, något som vi ser som positivt. Vi ser positivt på ökad handel och kompetensspridning för att fortsätta återuppbyggandet av landet. 8.2.5 Iran Irans ledning har genom det blodiga förtrycket av de folkliga protesterna före och under den arabiska våren och hoten om att stänga Hormuz-sundet visat att man har förbrukat all form av legitimitet. CUF anser att världssamfundet måste sätta hårt mot hårt och med alla till buds stående medel tvinga fram demokrati och en grundläggande respekt för mänskliga rättigheter. Irans fortsatta utveckling av höganrikat uran måste ses som ett tecken på Irans ambition att utveckla kärnvapen. CUF anser att detta är oerhört problematiskt och önskar att Sverige verkar för ökade sanktioner för att pressa Iran att överge sitt kärnvapenprogram. Irans fortsatta utveckling av nya generationer långdistansrobotar är oroande då dessa redan nu kan hota närliggande länder med kärnvapen och även robotar med mer konventionell laddning. Irans ökade kapacitet och förmåga att leverera kärnstridspetsar tillsammans med det långt gångna kärnvapenprogrammet och den iranska regimens uttalanden gällande staten Israel är särskilt oroande. 8.2.6 Israel-Palestina CUF erkänner Israel som en demokratisk stat och anser att gränserna från 1967 bör gälla. CUF anser dessutom att Palestina ska erkännas och bli en fri och självstyrande demokratisk stat vid sidan om Israel och ställer sig bakom de resolutioner som FN antagit för en tvåstatslösning. CUF anser att enda möjligheten till en varaktig fred är att dialogen mellan parterna kan återupptas snarast. För att en sådan dialog ska vara meningsfull är ett omedelbart stopp för våldsanvändning från båda sidor en förutsättning. Det finns inga som helst acceptabla argument för användande av terroraktiviteter eller kollektiv bestraffning. Israel måste snarast lämna över de gränsposteringar som inte gränsar 3550 till Israelisk territorium till palestinierna. Vägspärrar och andra palestiniernas rörlighet måste dessutom avlägsnas. 3555 Grundläggande krav för en fungerande demokrati i området innefattar en avväpning av civilbefolkningen. Israel har rätt att försvara sin befolkning och hävda sin existens som stat gentemot terroraktiviteter. Det faktum att Israel militärt och ekonomiskt är den starkare av parterna är inte ett argument för att 3560 3565 3570 3575 3580 3585 3590 sänka kraven på den Palestinska ledningen när det handlar om att motverka våldshandlingar. Samtidigt måste den mur som Israel bygger dras tillbaka till de erkända gränserna från 1967. Där den befinner sig idag strider den mot internationell rätt. Israel bör även dra tillbaka såväl militära styrkor som bosättare från Västbanken och lämna över styret till de palestinska myndigheterna samt häva blockaden av Gaza. Alla invånare i området bör dessutom garanteras tillgång till sina heliga platser. Från internationell sida och framförallt från EU:s sida är det viktigt att handel med Israel och Palestina sker på samma villkor. Tullar och handelshinder ska inte missgynna någon sida. 8.2.7 Kina Den kinesiska utvecklingen på det ekonomiska området har under de senaste åren varit i det närmaste osannolik. Genom att öppna för marknadsekonomi har miljoner kineser fått en ljusare framtid och landet har blivit ett mindre hot mot världsfreden än det tidigare varit. Tyvärr har de ekonomiska framgångarna snarare legitimerat än undergrävt den sittande regimen genom att omvärlden tenderat att se mellan fingrarna med de övergrepp som pågår i landet. Demokratiprocessen måste dock snarast ta samma fart som den kinesiska ekonomin. Censur och kränkande av de mänskliga fri- och rättigheterna är oacceptabelt. Godtyckliga avrättningarna liksom den omfattande organhandeln med avrättades organ måste genast få ett stopp. EU som handelspartner, och vi som konsumenter, måste ställa krav på att landet utvecklas i demokratisk riktning och tar de mänskliga rättigheterna på allvar. Det är också viktigt att de motsättningar som existerar mellan olika folkgrupper i Kina får ett fredligt slut. CUF anser att Kinas behandling av Tibet och andra autonoma provinser är oacceptabel. Provinsernas invånare måste få rätt till att själva besluta om sin självständighet utan risk för repressalier från Kina. 8.2.8 Kongo CUF fördömer det grymma sexuella våldet som pågår i Kongo, och likt Europaparlamentet uppmanar vi EU och FN att formellt erkänna våldtäkt, påtvingat havandeskap, sexuellt slaveri och varje annan form av sexuellt våld som brott mot mänskligheten, grova krigsförbrytelser och en form av tortyr, oavsett om handlingarna begåtts systematiskt eller inte. Demokratiska Republiken Kongo, FN, EU och Afrikanska unionen måste göra allt i sin makt för att skydda de utsatta kvinnorna och sätta stopp för våldet. 3595 8.2.9 Kuba Kuba är en kommunistdiktatur som utövar allvarliga övergrepp på sin egen befolkning och kränker de mänskliga rättigheterna. Journalister fängslas och demokratikämpar motarbetas. Ett land som inte ens tillåter fritt informationsflöde kan aldrig bedömas som ett demokratiskt land. CUF vill stödja demokratirörelsen på Kuba och stärka frihetskämparnas arbete för demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Att Spanien nu avvikit från den tidigare enade EU linjen och mjukat upp sin kritik mot Kuba är mycket allvarligt. Att EU kan tala med en stark röst med krav på mänskliga rättigheter är av yttersta vikt. 3600 3605 3610 3615 3620 3625 3630 8.2.10 Libyen Libyen CUF anser att det är viktigt att stödja Libyen i dess utveckling för ett demokratiskt land med en rättvist folkvald ledare efter revolutionen mot Muammar al-Gaddafis regim. För CUF är det viktigt att upprätthålla freden och tillse alla libyers mänskliga rättigheter för att undvika att en diktatur återupprättas. 8.2.11 Nordafrika och den arabiska våren Flera länder i Mellanöstern, och främst i Nordafrika gjorde under våren 2011 uppror mot sina auktoritära regimer, och det som kom att kallas "den arabiska våren" påbörjades. I dessa länder har medborgare, och främst många unga, gått ut på gatorna och på olika sätt kämpat för sina rättigheter och krävt frihet och demokrati i sitt land. Trots grova repressalier från dessa regimer lyckades man i många fall fördriva sina förtryckande ledare och påbörja en vandring mot reell förändring. Tyvärr ser vi nu hur de gamla regimerna i de flesta fall fortfarande kontrollerar länderna, om än i annan skepnad och under annat ledarskap än tidigare. Därför är det oerhört viktigt att den arabiska våren fortsätter för att uppnå riktig förändring och inte bara ett ledarbyte. Det är av stor vikt att omvärlden fortsätter att rikta sitt strålkastarljus på dessa länder och inte tolererar fler övergrepp på mänsklig fri- och rättigheter. Självklart stödjer CUF de krafterna som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. 8.2.12 Nordkorea Nordkorea är en av världens mest isolerade och hårdföra kommunistdiktaturer, där inte en tillstymmelse till demokrati finns. CUF accepterar inte situationen i landet utan kräver att världssamfundet blir tydligare gentemot Nordkorea. CUF vill se ett mer öppet och samarbetsvilligare Nordkorea. Landet måste även pressas till att släppa alla planer på att bli en kärnvapenmakt. Världssamfundet måste snarast agera för att skapa förutsättningar för demokrati och mänskliga rättigheter i Nordkorea, samtidigt som man måste minimera risken för användandet av kärnvapen. 8.2.13 Ryssland CUF ser med oro på Rysslands utveckling. Demokratin har inte fått fäste och rättssäkerheten är på glid. Regeringsmotståndare försvinner, fängslas eller mördas. Dessutom måste marknadsekonomin få fäste i landet. Med en fungerande ekonomi och handel med omvärlden kan Rysslands befolkning få det betydligt bättre än idag. Av dessa orsaker måste Sverige och övriga länder ställa krav på Ryssland. Det är vikigt att de enorma tillgångar som Ryssland 3635 3640 förfogar över kan komma en större skara till del på en fri marknad. Det är också viktigt att omvärlden protesterar mot att Ryssland använt sina gastillgångar för att styra grannländers inrikespolitiska agenda. 8.2.14 Saudiarabien CUF ser oroat på hur Saudiarabien har agerat under den arabiska våren. Vi kan inte acceptera att man nekar befolkningen ett demokratiskt styrelseskick eller att man agerar för att slå ner demokratiska revolter i andra länder likt det som skedde i Bahrain. Vidare så är det oacceptabelt att man via sharialagar låter religion influera lagstiftningen. De mänskliga rättigheterna är självklara och okränkbara oavsett var än i världen man bor. 3645 3650 3655 8.2.15 Sudan – Sydsudan Sedan Sydsudans självständighet har tvister uppstått om tillhörigheten för ett antal oljekällor i gränsregionerna mellan Sudan och Sydsudan. Vi ser det som problematiskt att Sudan stryper oljeflödet i pipelines från oljefälten till Röda havet och därmed försvårar möjligheterna att föra oljan till världsmarknaden och på så sätt beröva Sydsudan på inkomster. Med bristen på demokratiska institutioner i Sydsudan i åtanke anser vi att det är av vikt att världssamfundet stödjer Sydsudan i dess ansträngningar att upprätta sådana. 8.2.16 Venezuela Sedan Hugo Chavez kom till makten har landet genomlevt en demokratisk kräftgång av stora mått. Oppositionella krafter registrerats och den journalistiska friheten begränsas. CUF anser att Sverige och övriga världssamfundet måste följa utvecklingen i landet och sätta press på regimen för att se till att grundläggande demokratiska spelregler efterlevs. 3660 3665 3670 3675 8.2.17 Vitryssland Vitryssland är Europas sista diktatur. Befolkningens politiska och civila rättigheter kränks dagligen. CUF arbetar aktivt för att stödja oppositionella som kämpar för demokrati. Den svenska hållningen gentemot Vitryssland måste bli rakare och det finns all anledning för Sverige att föra aktiva samtal med Ryssland om situationen i Vitryssland. Det faktum att Vitryssland gränsar till EU innebär att unionen borde se situationen i landet som angelägen att lösa. Än så länge har arbetet främst handlat om vackra ord. Tydliga krav och påtryckningar vore till större hjälp. 8.2.18 Västsahara CUF vill se ett självständigt Västsahara och kräver att Sverige och EU erkänner Västsahara som en suverän stat. FN:s Bakerplan som skulle vara det internationella samfundets lösning på konflikten har inte fungerat. Därför vi vill se en ny lösning. EU- och FN-förhandlingar har inte heller gjort att Marocko närmat sig i frågan om Västsaharas självständighet och därför måste kraftfullare metoder vidtas. De samarbetsavtal som tecknas mellan EU och Marocko måste ovillkorligen bygga på att Marocko tänker garantera Västsahariernas rättigheter. Idag trakasseras kämpar för Västsaharas frihet av de marockanska myndigheterna ständigt och detta måste få ett slut. 3680 EU:s diskussioner om fiskeriavtal med Marocko måste garantera Västsahariernas rättigheter. Samtidigt ska CUF arbeta för att Sverige och EU har som mål i förhandlingarna med Marocko att alltid sträva efter att västsaharierna inte missgynnas, att deras rättigheter inte kränks och att de på lång sikt blir självständiga. 3685 3690 8.2.19 Zimbabwe I Zimbabwe har Robert Mugabe fått stå tillbaka efter att oppositionsledaren Morgan Zwangirai vunnit valet. Trots vinsten kunde man bara skapa en samlingsregering mellan Zwangirai och Mugabe. CUF ser positivt på utvecklingen men kan inte nöja sig förrän demokratin fungerar fullt ut i Zimbabwe. Världssamfundet måste också agera för att Mugabe ska ställas inför rätta för de brott som han har begått vid makten. 3695 3700 3705 3710 3715 8.3 EU-politik Gränser är ett begrepp som skapat splittring vid otaliga tillfällen. Att gränser suddas ut genom mänskliga kontakter och handel är viktigt för att ena människor och förhindra motsättningar. EU är ett tydligt exempel där man genom fri handel och dialog lyckats ena forna fiender till enighet kring en fredlig utveckling. EU kan bli ett gott exempel i världshistorien. Men det kräver större insikter om de behov som finns i exempelvis tredje världen. Tendenser till att EU sätter upp murar mot omvärlden måste stoppas. Frihandel bygger inte bara på att vi kan handla med tredje världen, utan att tredje världen också kan handla med oss. 8.3.1 EU:s miljöpolitik En gemensam europeisk miljöpolitik, CEP (Common Environmental Policy), är nödvändig. CUF anser att miljöpolitiken ska vara en av de centrala uppgifterna för det europeiska samarbetet. Omställningen till ett Europa som är kretsloppsanpassat och fritt från fossila bränslen ska vara målet för den CEP. Den gemensamma miljölagstiftningen på EU-nivå bör innehålla både stränga regler och långtgående miljöskatter. På så vis kan så kallad miljödumpning (möjligheter för enskilda länder att genom lägre miljökrav locka till sig företag) förhindras. EU ska också främja forskning som syftar till att förbättra miljön. Inom EU skapas med hjälp av handel med utsläppsrätter de drivkrafter som behövs för att det ska vara lönsamt att vara miljövänlig. Men tyvärr används utsläppsrätter på för få områden och de är för billiga. Politikens uppgift måste vara att rejält minska antalet utsläppsrätter, så priset kan komma upp från dagens alldeles för låga nivå. Då kommer också överväganden om investeringar i miljövänlig teknik snart att bli mer attraktivt än att köpa fler utsläppsrätter. 3720 Idag delas stor del av utsläppsrätterna ut, vilket ger utrymme för godtycklighet från dem som ansvarar för detta. För att säkerställa att marknadspris verkligen sätts på utsläppsrätterna bör de istället auktioneras ut. Pengarna bör sedan användas till att förebygga klimatproblem i länder med sämre ekonomiska förutsättningar 3725 Handeln med utsläppsrätter måste snarast också utökas till persontransporter. Att flyget idag inte betalar för de växthusgaser de släpper ut är ohållbart. Även här skulle utsläppsrättshandel stimulera privat forskning på nya flygbränslen och mer sparsamma starter och landningar. Det kommer däremot aldrig en flygskatt att göra, som beskattar lika oavsett utsläpp. 3730 3735 3740 3745 3750 3755 3760 EU måste också ta på sig rollen som miljöns väktare i internationella sammanhang. Inom ramen för FN, WTO, IMF och Världsbanken kan EU vara starkt pådrivande i arbetet för att skärpa och utvidga internationella miljökonventioner och bidra till kraftfullare miljölagstiftning i hela världen. EU är den enda aktör som kan sätta press på USA i miljöfrågorna. Denna ställning måste utnyttjas. 8.3.2 EU:s migrationspolitik n av de viktigare principerna r är den om de ria r rlig eterna som astslogs i om rdraget. enom att varor t änster kapital oc arbete kan r ra sig ritt inom skapas rutsättningar r ett gott andelsutb te mellan inv narna i de olika medlemsstaterna. n kad ppen et är en rutsättning r att samarbetet ska verleva p sikt. tt människor r röra sig fritt inom EU är fantastiskt, men inte tillräckligt. Visionen om fri invandring måste gälla hela EU även om det kommer ta tid att ta sig dit. isum indrar ocks människor r n att bes ka andra länder oc vill där r arbeta r att visum slopas ver ela världen. i vill se en visum ri värld där människor kan r ra sig ver nationsgränserna utan hinder. tt steg r att ka den ria r rlig eten är att arbeta r att in ra -kort som gäller internationellt även utan r . et inns ocks ett värde av att man genom en svensk elegitimation kan sk ta ärenden med m ndig eter oc retag i andra -länder. etta innebär att b r se till att de olika s stemen med e empelvis e-legitimation är kompatibla med varandra r att ska a skattesedlar tillst nd oc andra m ndig etskontakter. en del av den ria r rlig eten som är mest e tersatt är arbetskra tsutb tet mellan länderna. Detta utbyte kommer med stor sannolik et att ka n gonting som ser m cket positivt p . m ste arbeta aktivt r att skapa bättre rutsättningar r en s dan r rlig et. verige är inte ensamt om att drabbas av arbetskra tsbrist om n gra r utan stora delar av är i samma situation. et kommer att innebära en konkurrens om arbetskra ten b de när det gäller -medborgare oc den arbetskra t som kommer r n länder utan r unionen. et är där r viktigt att ppna r ri r rlig et av arbetskra t i ela världen oc inte bara inom omr det. 8.3.3 EU:s handelspolitik För att marknaden ska fungera och för att vi ska skapa ett Europa som gynnar både företagare och konsumenter, krävs tydliga och gemensamma spelregler. 3765 3770 3775 3780 3785 Därför måste minimikrav fungera som ramverk för arbetsrättsliga och sociala villkor, precis som det krävs gemensam målsättning och gemensamma krav på miljöområdet. Förbättrat välstånd för alla européer är en förutsättning för att dynamiken i den fria rörligheten ska fungera fullt ut. Av den anledningen ser vi inte ett utstationeringsdirektiv som grundar sig på ursprungslandsprincipen som ett hot utan snarare som en möjlighet för många av EU:s nyare medlemsstater att uppnå det välstånd de så länge saknat. Sveriges framtid består inte i att motverka konkurrens från andra EU-länder. Istället måste vi göra allt vi kan för att kunna hantera de konkurrensvillkor en friare värld obevekligen kommer att ställa på oss. Den fria handeln får inte bara begränsas till EU, utan måste utvidgas och omfatta hela vår omvärld. För att riva murarna mot omvärlden måste EU:s handelshinder successivt monteras ned, särskilt gentemot tredje världen. Världshandelsorganisationen, WTO, som reglerar handeln måste avveckla de regler som skyddar de rika ländernas marknader och kräver öppna marknader för I-ländernas företag i U-länderna. Handelspolitiken från EU:s sida ska inte vara protektionistisk, utan präglas av öppenhet, solidaritet och frihandel. CUF:s strävan efter frihandel innebär att vi vill fasa ut EU:s jordbruksstöd. EU behöver dock en gemensam jordbrukspolitik för att enskilda länder inom EU inte ska införa varianter av stöd och låta bli att förbättra sin djurvård. En sådan utveckling skulle både slå hårt mot svenskt jordbruk och vara negativt för djurvälfärden. CUF vill alltså att Common Agricultural Policy (CAP), EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ska finnas kvar men i en annan form. Fram till dess att jordbruksstödet inom CAP har fasats ut behöver de stöd som finns vara neutrala till produktionsmetoder - exempelvis ska stödrätten för åkermark inte vara högre än den för betesmark. 3790 3795 Handel bidrar till att prissatta resurser utnyttjas effektivt, mer varor kan framställas ur samma mängd resurser. Men naturen är inte prissatt. Luft, vatten, biologisk mångfald och andra livsnödvändiga delar av miljön, är på många håll gratis att exploatera. När tullar tas bort och frihandel införs innebär det att de länder där miljökraven är lägst och de sociala kostnaderna är låga blir attraktiva för multinationella företag. Det innebär att dessa naturresurser överutnyttjas och förstörs. Konsekvensen blir att smutsig produktion flyttas från Sverige och andra industriländer till utvecklingsländer utan miljökrav. EU måste därför vara pådrivande för att starka miljöregler och sociala skyddsnormer blir grundläggande bestämmelser i regelverket för Världshandeln. Ekologisk hållbarhet måste bli ett övergripande mål för WTO. 3800 EU bör också driva en avgränsning av vilka områden som ska omfattas av WTO:s regelverk. 3805 3810 8.3.4 EU:s gränsöverskridande brottsbekämpning Strävan i det rättsliga samarbetet är att skapa frihet, trygghet och rättvisa för EU-medborgarna då de nationella gränserna får mindre betydelse. För att alla ska kunna känna trygghet måste satsningar göras för att stärka det brottsförebyggande arbetet och minska brottsligheten. Förutsättningarna att lyckas med detta blir bättre genom samarbete, exempelvis genom att få till stånd fungerande polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt genom att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vidare krävs ett erkännande av varandras rättssystem, ett så kallat ömsesidigt erkännande. Man kan då inom EU behålla de nationella lagar som finns men erkänna varandras system så att man kan samarbeta fullt ut. Tyskland 3815 3820 3825 3830 3835 3840 3845 3850 3855 kan exempelvis erkänna det svenska rättsystemet och därmed acceptera att svenska åtal och ingripanden drabbar tyska medborgare i Sverige och vice versa. Ett sådant samarbete måste präglas av tydlig information så att varje unionsmedborgare ska kunna känna sig säker på att man kommer hanteras på ett civiliserat och rättstryggt sätt, oavsett i vilket medlemsland hen befinner sig. Tvångsåtgärder ska endast få utföras av berörda nationella myndigheter. Alla Europols och Eurojusts operativa insatser ska genomföras i samverkan och samförstånd i det, eller de, medlemsländer som berörs. Polis- och åklagarsamarbetet inom unionen ska syfta till att förebygga och bekämpa brottslighet vare sig denna är organiserad eller inte. Det är dock särskilt viktigt att samarbeta kring gränsöverskridande brottslighet, där trafficking, narkotikahandel, vapensmuggling, terrorism och miljöbrott är de mest akuta områdena. 8.3.5 EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik CUF anser att det territoriella förvaret är ett av de områden där det finns stora fördelar med att utveckla samarbetet på EU-nivå. På sikt är det rimligt att medlemsländernas försvar fullt ut blir en gemensam angelägenhet. Innan vi kommit så långt bör det militära samarbetet mellan EU:s medlemsländer stärkas. EU har inrättat särskilt samordnade insatsförband som är redo på FN:s mandat genomföra fredsinsatser utanför EU:s gränser. Dessa förband bör övergå till att bli en stående insatsstyrka och inte som idag skötas i ett rullande schema av medlemsländerna. Det finns uppenbara problem med att det är de enskilda nationerna som har ansvaret, bland annat eftersom tendensen varit att man gärna avvaktat med insatser för att skjuta över kostnaden för insatsen på nästa land i ordningen. Genom ett gemensamt ansvar kan kostnaderna delas rättvist och möjligheten att agera stärkas. CUF ser positivt på införandet av en gemensam hög representant för utrikes och säkerhetsfrågor i EU. Med denna nya höga representant kommer EU även att få en starkare och tydligare röst i världen och kommer att agera snabbare och effektivare när t.ex. brott mot de mänskliga rättigheterna uppstår. Detta gör det även lättare för EU att agera gemensamt i FN och stödja de fredsinsatser FN har i världen. Det är av yttersta vikt att EU når samsyn kring hur säkerhetsarbete bör ske på den internationella arenan. EU har en viktig uppgift i att stärka FN:s roll i det internationella fredsarbetet. Den utveckling vi ser idag där internationella fredsinsatser sätts in utan FNmandat är inte idealisk. Vi ska ha som mål att militära insatser genomförs med FN:s godkännande, och på denna punkt måste EU stå enade och starka. FN är dock inte utan brister i dagsläget. CUF vill se ett kraftfullare FN som går in och intervenerar vid grova kränkningar av mänskliga rättigheter och där landet själv är oförmögen att hantera situationen. FN måste leva upp till principen om "Responsibility to protect". Vi ställer oss dock positiva till insatser även utan FN-mandat när grova kränkningar av mänskliga rättigheter sker men FN visar sig oförmöget att hantera situationen. Eftersom flertalet EU-länder redan är medlemmar i Nato och samarbetet mellan Nato och EU redan är stort, bör inte ett möjligt svenskt Nato-medlemskap helt uteslutas. Därför anser CUF att ett svenskt Nato-medlemskap förutsättningslöst bör utredas. Fokus bör dock fortsatt ligga på EU-samarbetet. 8.4 Bistånd 3865 Sveriges biståndsmål på en procent har i backspegeln inte vart produktivt, mer energi har slösats på att bränna de pengar man fått tilldelat än att utveckla effektiva strategier för att minska fattigdomen. Sveriges biståndsmål bör vara relaterat till praktiska effekter på fattigdomsbekämpning snarare än mängden resurser. Sverige måste agera internationellt för att övriga I-länder ska öka sitt internationella biståndsarbete. CUF anser att Sverige behöver omstrukturera sitt bistånd och satsa mer på direkta riktade miljöbistånd och bistånd som syftar till att ge hjälp till självhjälp. 3870 En del av det svenska biståndet vill vi låta enskilda människor styra över. Genom att göra det skattefritt att ge gåvor till biståndsorganisationer och -projekt ökar vi det folkliga inflytandet över biståndet. Dock måste även denna del av biståndet syfta till att stödja demokratisk och hållbar utveckling. 3875 AIDS-epidemin i de fattiga delarna av världen är mycket alarmerande, dels på grund av sjukdomen i sig, dels på grund av de problem som skapas när stora delar av den arbetsföra befolkningen dör i sjukdomen. För att vi ska kunna bekämpa fattigdom i världen krävs därför kraftfulla insatser för att stoppa spridningen av HIV/AIDS-smitta. 3860 3880 3885 3890 CUF menar att biståndet ska inriktas mot hållbar utveckling och i första hand gå till att stödja lokala behov istället för direkt till nationer. Det handlar om att investera i det sociala kapitalet i mottagarländerna. Utbildning av barn och ungdomar, både flickor och pojkar ska vara i fokus. Utbildning kan ges både i den formella skolan och genom frivilligorganisationernas icke-formella utbildning. Det är också viktigt att prioritera hälsofrågorna. Det är inte rimligt att över 90 procent av biståndet ges i form av bundna resurser där mottagarlandet får köpa varor från biståndsgivarlandets företag. Det bistånd som ges direkt till nationerna ska i första hand användas för att bygga upp administrativa oc politiska s stem oc stimulera s kallad ”good governance”. Med good governance menas ett demokratiskt styrelseskick med insyn i den offentliga makten, skydd och respekt för mänskliga rättigheter, oberoende massmedier och en fungerande rättssäkerhet. Bistånd ska också kunna användas för att bygga upp infrastruktur och grundläggande samhällsservice. Att ge matbistånd bör anses som en sista utväg och endast ges till länder i en akut kris, för att inte slå ut den lokala livsmedelsmarknaden. I de fall matbistånd anses nödvändigt bör man se över ifall maten ska kunna köpas in ifrån det drabbade landet. 3895 3900 När det kommer till Försvarsmaktens internationella insatser kan man inte bortse ifrån att många av dem bör koordineras med de biståndsinsatser som den svenska staten står för. Fredsbevarande styrkor kan i många fall ses som en inledande biståndsinsats. De bör dock fortsättningsvis vara två separata budgetar för att undvika att pengar till civilt bistånd används vid militära insatser Det är viktigt att stödja uppbyggandet av det civila samhället. Också kunskapsbistånd, framförallt riktat till unga och kvinnor, är en avgörande faktor i ett lands uppbyggnad. CUF menar också att krisbiståndet måste samordnas på ett effektivare sätt av FN och andra 3905 organisationer som administrerar det multilaterala biståndet. Sverige måste ha en god beredskap för att kunna omprioritera insatser till krishärdar. Vi måste agera inom EU för att unionens bistånd används i enlighet med ovanstående mål. 8.5 Vapenexport 3910 3915 CUF anser att Sverige måste börja föra en vapenpolitik som motsvarar svensk lagstiftning. Det är inte acceptabelt att sälja vapen till diktaturer eller länder i krig. Undantagen måste bli färre och endast särskilda skäl kan föreligga för sådana. Svenska staten bör dessutom sluta subventionera stora försvarsprojekt. Om projekten inte är marknadsmässigt hållbara kan Sverige lika gärna handla från utlandet. CUF efterlyser också ett utökat internationellt samarbete om vapenproduktionen inom befintliga försvarssamarbeten. 8.6 Rymden 3920 3925 3930 Rymden har alltid fascinerat människan och frågan om vi är ensamma i rymden eller om det finns mer liv har alltid sysselsatt såväl forskare som lekmän. Men forskningen kring rymden är också viktig för att lära oss mer om vårt ursprung och om hur jordens komplexa naturkrafter fungerar; t.ex. är fusionen som sker i stjärnor ett mycket intressant sätt att skapa energi på, om vi lyckas duplicera det. CUF anser att rymdforskningen måste fortsätta att få medel från statlig och mellanstatlig nivå för att kunna fortsätta att bedriva sina forskningsprojekt. Tillträdet till rymden måste vara fritt för att forskning ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Det är också av stor vikt att världssamfundet strävar efter att jordens konflikter hålls borta från rymden, så att den inte används för att placera ut t.ex. missilförsvar eller andra vapen i. Om denna strävan visar sig ofruktbar bör Sverige, tillsammans med de länder som delar vår grundläggande syn på frihet och demokrati, dock se till att snabbt skaffa sig ett militärt övertag i rymden. Rymdforskningen kan i framtiden leda till att man finner lösningar på många stora problem, därför måste den få bedrivas ostört och gemensamt för fredliga ändamål. 3935 Grunden för god tillväxt och livsmöjligheter i hela landet är en god infrastruktur. För att människor ska kunna röra sig fritt, arbeta och handla är det avgörande med vägar och järnvägar samt en digital infrastruktur som kommer alla till del. 3940 Sverige är ett till ytan stort och glesbefolkat land. En av statens kärnuppgifter är att trygga kvalitén på vägarna, goda järnvägar och flygplatser över landet. Det är ingen nödvändighet att staten ska äga och ansvara för all järnväg och väg men där andra lösningar inte är lönsamma är det statens uppgift att trygga infrastrukturen. 9.1 Finansiering av infrastruktur 3945 Statens agenda för nya investeringar i infrastruktur överensstämmer inte alltid med kommunernas eller näringslivets. En lösning på detta kan vara samverkan mellan det offentliga och privata i så kallade OPS-lösningar. En OPS-lösning innebär att näringslivet helt eller delvis, i ett inledningsskede, kan finansiera ett infrastrukturprojekt. Det offentliga köper sedan tillbaks projektet under en längre tidsperiod. 3950 CUF ser positivt på denna typ av samverkan och Alliansregeringen bör gå från ord till handling och i större utsträckning möjliggöra OPS-lösningar. CUF vill verka för en standardisering av linjespänningen inom EU i syfte att underlätta kommunikation och transport. 3955 3960 CUF ser även positivt på lösningar där privata aktörer bygger och underhåller infrastruktur såsom vägar, elnät och järnvägar. CUF ser positivt på de försök med trafikavgifter som gjorts och vill utöka antalet vägar som på detta sätt kan finansiera delar av nya infrastrukturprojekt och kollektivtrafiksatsningar. Besluten bör givetvis fattas på lägsta möjliga nivå av de berörda områden och inte av staten. I grunden är det staten som ska stå för infrastukturen, men CUF ser positivt på möjligheterna att genom mindre avgifter optimera trafikflödena och skapa möjligheter ekonomiskt för att tidigarelägga stora projekt. 9.2 Digital infrastruktur och telefoni 3965 3970 Till infrastrukturen räknar vi inte bara den del som möjliggör transport och handel utan också digital kommunikation. Alla hushåll har ett behov av att kunna kommunicera via bredband och telefoni. Därför anser CUF att tele- och bredbandsbolag bör ha driftsskyldigheter liknande de som elbolag i dagsläget har och på ett liknande sätt bli ersättningsskyldiga vid längre driftsuppehåll. Allt mer av samhällets tjänster kommer i framtiden att lösas via digital kommunikation och allt mer av handel och jobbmöjligheter öppnas i delar av landet där det tidigare inte var möjligt. Därför anser CUF att det är viktigt att alla kan ta del av den digitala kommunikationen, även om lösningarna kan se olika ut runt om i landet. 3975 9.3 Järnväg CUF uppmanar alltid till det mest miljövänliga sättet att transportera sig, frakta varor och bedriva publika transporter. Transporter på järnväg är mycket miljövänliga. För att transport på järnväg ska vara ett realistiskt alternativ krävs att järnvägsnätet byggs ut och rustas upp. 3980 Det är inte realistiskt att allt gods ska fraktas på järnväg från start till mål, men varje sträcka som kan ske med annat transportmedel än lastbil innebär en stor miljövinst. Därför är det viktigt att fler så kallade kombiterminaler, som möjliggör omlastning av gods skapas, samt att linjespänning och signalsystem harmoniseras i hela Europa. 3985 Sveriges järnvägsnät är i dagsläget undermåligt och klarar inte av dagens trafiktryck. Det är av största vikt både för miljö och ekonomi att Sverige satsar långsiktigt på att bygga ut och rusta upp vårt järnvägsnät. CUF uppmuntrar utbyggnaden av dubbelspår och uppmanar samtidigt Trafikverket att tänka långsiktigt och våga bygga när det är samhällsekonomiskt lönsamt. 3990 CUF anser också att de järnvägssträckor som ännu inte har elektrifierats snarast ska moderniseras. På så sätt kan diesellok bytas ut mot betydligt miljövänligare lok drivna på elektricitet. 3995 Det är dags att investera i modern järnväg i Sverige, där man tar hänsyn till vad som är mest samhällsekonomiskt lönsamt både för gods- och persontransporter. Att tågtrafiken domineras av det statliga företaget SJ missgynnar kraftigt konkurrensen. I privat ägo har SJ förutsättningar att bli effektivare, professionellare samt erbjuda konsumenterna lägre priser. CUF anser att därför att SJ snarast bör säljas. 4000 9.4 Hamnar och sjöfart 4005 4010 4015 En stor del av vår export sker via sjöfarten, detta är ett förhållandevis miljövänligt och effektivt transportmedel. Det är rimligt att staten även i fortsättningen tar ett övergripande ansvar för våra, ur exportsynpunkt, strategiska hamnar. Man bör därför säkerställa att lämplig infrastruktur byggs i, och i anslutning till, hamnarna. CUF uppmuntrar det pilotprojekt där större europeiska hamnar bland annat Göteborgs hamn, tillhandahållit anslutning till elnätet för större fartyg. På detta sätt kan fartyg slippa köra på tomgång för att hålla igång fartygets eget elsystem. Vi vill även verka för att tomgångskörning under längre perioder ska förbjudas i hamnområdena. Detta är en stor vinst inte bara tack vare minskade utsläpp av växthusgaser utan kanske framförallt via minskade utsläpp av skadliga partiklar. Incitament för att göra elen i hamnarna mer konkurrenskraftig krävs då det i dagsläget inte är lönsamt för fartyg att koppla om till drift via det fasta elnätet när de ligger i hamn. För att ytterligare förbättra sjöfartens miljöprestanda krävs att de tillåtna svavelhalterna i bränslet, den så kallade bunkeroljan, sänks. CUF vill verka för att kraftfullare lagstiftning införs på området, speciellt i känsliga hav såsom Östersjön. Den nya sjöfyllerilagen omfattar båtar och förare som är inblandade i en mycket låg andel av de olyckor som sker på sjön. Det är uppenbarligen endast en alkoholpolitisk markering. Vi 4020 anser att lagen bör skrotas omgående och att våra sjöfartslagar ska bygga på fakta som skapar sjösäkerhet på riktigt. 9.5 Infrastruktur för gas 4025 CUF vill se en mångfald av alternativa drivmedel. För att människor ska välja att använda de drivmedlen krävs det att de är lättillgängliga. Biogasen är en av de drivmedel där potentialen är mycket högre än vad utnyttjandet är. För att snabba på utbyggnaden av infrastrukturen för biogasen, krävs att natur- och biogasnäten byggs ut tillsammans. 9.6 Säkerhet i trafiken 4030 CUF vill införa obligatoriska hälsokontroller för bilister. Det som ska kontrolleras är syn, reaktion och hörsel. Kontrollen ska vara avgiftsbelagd och ske var tionde år. Verksamheten bör inte vara vinstgivande utan avgiften ska oavkortat gå till forskning och arbete för ökad säkerhet i trafiken 4035 Mopeder är ett populärt och enkelt fortskaffningsmedel bland unga och en synundersökning måste ske för de fall då föraren måste ha förarbevis. Regelverk och hastighetsgränser för olika typer av fordon ska uppdateras dynamiskt och i takt med att fordonens teknik utvecklas. 4040 9.7 A-traktorer 4045 En A-traktor är ett bra sätt för ungdomar att färdas säkert och relativt snabbt. Med en bättre kontroll både av förarens skicklighet och av fordonets beskaffenhet är det rimligt att höja den högsta tillåtna hastigheten till 50 km/h. CUF anser att en A-traktor ska besiktigas minst vartannat år, det ska vara möjligt att få sin A-traktor miljöklassad. För att få framföra en Atraktor måste en uppkörning i form av en utökad körlektion ha genomförts och godkänts. CUF tycker också att det ska bli obligatoriskt med bälte i A-traktorer och att det ska bli tillåtet med baksäte. 4050 9.8 Reseavdrag CUF anser att de skattefria reseersättningar som betalas ut med offentliga medel ska vara kilometerbaserade och oberoende av trafikslag. Reseavdraget i deklarationen bör också fungera på samma sätt. Detta för att gynna de mest miljövänliga trafikslagen och inte som idag enbart subventionera de mest miljöskadliga. 4055 CUF anser att reseavdraget ska bli mer begränsat än vad det är idag. Idag kan reseavdrag användas när resa till jobbet är 5 km eller mer. CUF anser att gränsen bör höjas till 5 mil samt att avdraget premierar miljövänliga färdmedel.
© Copyright 2024