1. No category

FJILLBACKA BLADET
\.
=
Dec. 1964
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Nummer 17
------------------------------------------~---------------------------
o
Koille kyrka 100 ar
På våren år 1854 raserades
Kville gamla kyrka - den hade anor från tidig medeltid och åtta månader senare kunde
man hålla. gudstjänst i d;n n~~,
en prestatr.?n av s:tora matt, nar
Ill:an ta 7 hansyn tIll by'g~nadens
dunenslOner oc~ dartIll att
b'yggnadsarbet~t till ~tor del ut-:
fordes som bIdrag In natw;a l
form av. dagsverken .av Icke
yrkesutbIldat folk fran bygden.
Mannen bakom verket var J . H.
Holmqwist, kyrkoherde i K ville
vid denna tid. Han såg hur
otillräckliga pastoratets kyrkor
var för den snabbt växande befolkningen - endast en åtton. del kunde beredas sittplats. (Nu
är motsvarande siffra mer än
hälften.) Härtill kom att Holmqwist
Schartaus
främste
lärjunge - åstadkom en väckelse med ökad kyrklighet som
följd och tillströmning av folk
även från andra håll. Som han
var den starke mannen, lyckades han förmå kvilleborna att
riva sin gamla kyrka och >byg-
Inventing växer
I ga det nya väldiga templet, vilI ket tävlar m~~ St. Tuna om
platsen som storsta landskyrka
i Sverige.
Kyrkans arkitek t var J . H.
Strömberg, stadsarkitekt i Göteborg, där han bl. a. ritade
gamla latinläroverket. I Lund
hade han tidigare ritat Akad emiska föreningens hus, och
därnere hade han fått starka
impulser av C. G. Brunius, som
menade att arkitekterna borde
hämta sina förebilder från medeltida byggnadskonst. Kville
kyrka företer också både romanska och gotiska stildrag. De
förra särskilt i exteriören med
rundbågen som ett genomgående stilelement. I interiören härskar däremot gotiken, framförallt i inredningen, där altaruppsättning, predikstol och orgelfasad är överlastade av ornamental utsmyckning i gotisk
stil. Som ett verk i nygotik får
kyrkan betecknas. (Fjällbacka
kyrka, byggd år 1892, är ett
exempel på hur nygotiken se-
Inventings tillbyggnad
Inventing har i dagarna flyttat
in i sina nya lokaler. Fabriken'
har som bekant utökats under
sommaren och hösten och har
nu ett utrymme förutom kontor
på 750 kvm emot förut 450.
Tillbyggnaden har i stort sett
samma utseende som den ursprungliga fabriken men har
byggts på ett annorlunda sätt.
foris. sid. 5 I stället för att gjuta grundmuren på traditionellt sätt med
formar av trä etc., har man
denna gång direkt på grundpålarna gjutit en platta. Ovanpå denrIa platta har sedan gjorts
en fyrkantig låda av betong.
Denna har varit så konstruerad
att man förutom pelare och takbalkar av Strängbetong även..
kunnat montera själva grundmuren på densamma. Pelare;
takbjälkar och grundmurar har
sedan beställts från en specialfabrik som levererat alltsammans fullt färdigt och morIterat
på plats. Själva uppmonteringen
skedde med hjälp av stora kranar och tog endast en dag i anspråk. Väggar och tak är såsom
förut av lättbetong och har även
de måttbestälts.
Den nya byggnaden har till
foris. sid. /2
Fjällbacka upphör som
municipalsamhälle
Vid årsskiftet kommer Fjällbacka att upphöra som municipalsamhälle. I stället blir Fjällbacka en tätort i Kville kommun.
Det egna
beslutande
organet,
municipalfullmäktige,
upphör i och med detta att fungera. Det blir i stället K ville
kommunalfullmäktige som blir
den bestämmande instansen.
Kville kyrka från väster
Mjölner. Med anledning av sitt
goda minne och sina anteckningar berättar han följande:
I 66 år har Fjällbacka varit municipalsamhälle. Men det är 76
år sedan man fick föreläggande från kmt att den på högre
ort beslutade hälsovårdsstadgan
skall tillämpas även i Fjällbacka. Kommunalstämman i
En av dem som bäst känner till Kville utsåg en hälsovårdsvad som tilldragit sig i Fjäll- nämnd som skulle handha hälbacka är förre fiskeritillsynings- sovårdsärendena i Fjällbacka.
foris. sid. 3
mannen och fiskaren Johan
2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
fällen och inkomster. En speciell
fördel är att verksamheten utgör ett komplement till badortsrörelsen som infaller på helt
annan tid.
Till en början ställde sig kanske yrkesfiskarna tveksamma
inför sportfisket bedrivet i sa
stor skala, men jag tror att inställningen nu är positiv. Man
anser dock fortfarande att sportny
fisket innebär en risk för deras
redskap. Men tanke på den proBohuslän har sedan några år paganda som härvidlag sker i
tillbaka invaderats av sportfis- TV etc. får vi hoppas att sportkare. Man har upptäckt att det fiskarna lär sig vara försiktiga
lönar sig att åka hit då fiskelyckan i allmänhet är god. Of- För att få ut det mesta möjliga
tast får man lön för mödan i av denna verksamhet tarvas
form av torsk, hergylta eller an- kanske nya iniaitiv. Hittills har
nan fisk. De flesta sportfiskare sportfisket bara bedrivits under
föredrar kastspö och står då på weekender, men kanske det kan
till
eventuellt
klipphällen i skärgården på uppmuntras
samma sätt som vi äro vana att veckolånga besök. I så fall måste
nog
sportfiskarna
ges
hättre
se dem på somrarna men nu i
möjligheter i fråga om förströmycket större skaror.
else. Kanvända skulle trevliga
Eftersom Fjällbacka har förmåmed möjlighenen att ha den största skärgår- sällskapslokaler
ter till bridge, TV etc. härvidden i Bohuslän och därtill öar lag spela en viss roll.
som lämpar sig för spinnfiske,
söker sig många sportfiskare hit.
Spinnfiske säsongen börjar i september och pågår hela hösten Fjällbacka kyrkliga
och större delen av året.
En
verksamhet
syförening 15 år
För Fjällbackas del måste denna verksamhet vara välkommen En av våra allmännyttiga ardå den skapar nya arbetstill- betskretsar kan i år fira 15årsjubileum. Det är den kyrkliga syföreningen, som startaFöreningen för Fjällbacka
des 1949.
Postgiro 41 03 18
I början var det främst missioStyrelse:
nen ' samt Fjällbacka kyrkas
Ordföranden:
prydande man arbetade för
Från år 1952 är det Fjällbacka
Direktör Harry Järund,
församlingshem som har fått ta
Otto Lindblads väg 18, Lund
emot de största bidragen.
v. Ordförande:
I detta församlingshem kommer
Läroverksadj. Sylve Larsson,
de cirka 30 damerna samman
Sveaväg. 119, Stockholm
I början var de omkring 50 till
antalet. De har alltså blivit färSekreterare:
re beroende på att så många
Kamrer Bo Reichenberg
har gått ur tiden. De återståenMusseronstigen 20
de visar en relativt hög geUddevalla
nomsnittsålder.
Kassör:
Det är alltså dags att värva nya
Köpman John Johansson,
medlemmar för att trygga framtiden. Nytillkommen i föreningFjällbacka
ens styrelse är vår ganska unga
5 : te medlem:
prästfru Payande. I samma styDoktor Gunnar Bundsen
relse invaldes i år fru Signe JoBromeliusg. 9 C, Göteborg
hansson som inte heller kan
räknas till de äldsta.
Redaktionskommitte för
Fjällbacka-Bladet:
Harry Järund
Sylve Larsson
Bo Reichenberg
Algot Torewi
SYFTE:
Föreningen för Fjällbacka har
till syfte att verka för Fjällbackas utveckling framförallt på näringslivets område.
Föreningen vill därför stärka
intresset för Fjällbacka i första
hand bland före detta Fjällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närmaste bygden.
"Vi har inga andra planer än
att arbeta vidare", säger syföreningens grand lady fru Elin
Isaksson, "och vi kommer såsom hittills att vara tacksamma
för det stöd vi kan få av allmänheten."
R ekor dau kl'lon l F'lä Ilbac ka
Fjällbacka kyrkliga syförening
slog rekord då man i oktober
hade sin auktion och försäljning. Man uppnådde 3.000 kronor som slutresultat vilket är
det hittills högsta vid föreningens auktioner. Om det var den
rika förekomsten av verkligt
vackra och gedigna sömnadsalster, som skulle försäljas, som
var det stora d~agplåstret är
dock svårt att säga. Det utannonserade föredraget av fru
Payande Ahlbäck samt den utsökt vackra och intressanta filmen om Persepolis, Persiens
6.000-åriga huvudstad, hade utan
tvekan också lockat många besökare.
kvällen stals absolut av fru
Payande Ahlhäck, som så enastående berättade om Noruz,
persernas nyårsfest, som innesluter en lång rad seder och
bruk som hos oss finns fördelade på flera större högtider.
Efter föredraget följde filmen
om Persepolis och de applåder
som följde på filmen var mer än
berättigade.
Affärsförestånd. Lennart Svensson tjänstgjorde som "klubbmästare" och buden kom utan
påtryckningar. De medel som
nu kom till syföreningens kassa går huvudsakligen till för samlingsverksamhet inom Fjällbacka. Man brukar även lämna
till
missionen
och
Alla syende, stickande och vir- bidrag
kande damer må ursäkta, men Lutherhjälpen.
'"III FJ"a""llbackabladets
vänner i Amerika
Då det genom samtal med hemvändande personer från Amerika kommit till vår kännedom,
att Fjällbacka-Bladets vänner
därute vill lämna ett hidrag till
tidningen, vill vi meddela, att
sådana kan sändas till kassören
John L Johansson, Skoaffären,
Fjällhacka. Medlemsavgiften till
föreningen för Fjällhack<lJ vilken
är utgivare av tidskrilten,~ utgör sex kronor (6: -) per år
och man erhåller då tidningen
två gånger om året.
bana. Någon permanentbeläggning blir det heller inte utan
väghanan kommer att beläggas
med grus.
Finansieringen
Kostnaderna är heräknade till
81,000 kr" men om denna beräkning kommer att håna återstår att se. Kostnadsberäkningen
gäller
endast sträckan från
landsvägen till vattentäkten. Vill
gårdsägaren på Leran förbättra
vägen från vattentäkten fram
till gården kommer han att få
bekosta detta själv. Finansieringen svarar Bräcke-Lerans
vägsamfällighet för. Utöver detta kommer medlemmarna i samfälligheten att få punga ut med
Väg till Fjällbackas vattenprocentuella belopp.
Arbetet
som påbörjades för någon tid
täkt anlägges
sedan beräknas vara färdigt om
Äntligen, skulle man vilja säga, något år,
skall det bli väg till Leran invid
Anråsälven vid Fjällbacka. Gården Leran som ligger cirka 3 km Adressförändring
från vägen Fjällbacka-Skistad,
har under alla år haft ett iso- Då det fortfarande kommer allt
lerat läge. I synnerhet vintertid för många försändelser i retur
och när vattnet i älven varit på grund av felaktiga adresser
onormalt högt har man haft vilket bl. a. medför att medlemstora svårigheter att brottas mar inte får sin tidning eller i
varje fall inte får den i rätt tid,
med.
hemställa vi inom redaktionen
att vid varje förflyttning medVäg till vattentäkt
delande lämnas om den n ya
Att man nu kommit så långt att
adressen. Vi tackar på förhand
en riktig väg kommer till stånd,
är till stor del beroende av att för förståelsen härför.
Fjällbackas vattentäkt är belägen 600-700 meter från gården
och samhället är i behov aven
ordentlig väg fram till vattentäkten. Samhället har också åtagit sig att betala viss del av anPå frågan hur pengarna kom- läggningskostnaderna.
mer in, svarar hon, att den årligen återkommande höstauktioNy sträckning
nen givetvis är den största inkomstkällan. Där förs auktion Vägen kommer delvis att gå
på handarbeten och på skänkta fram i helt ny sträckning. Bland
naturaprodukter. En stor del av annat går man nu utanför gårpengarna kommer in genom lot- den Bräcke där man förr fick
terier och tombola,.
färdas mellan boningshuset och
- Vad blev nettot på auktionen ladugården. Hela vägsträckan
från landsvägen till vattentäkten
nu i höst 1964?
mäter en längd av omkr. 2.500
- Det hlev 2.900 kr.
meter. Vägen kommer att få en
forts. sid. 7 bredd av cirka fyra meters kör-
Vi
I försäljer
I installerar
I reparerar
ALLT ELEKTRISKT
FJÄLLBACKA
ELEKTRISKA
TEL. 0525/31068
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ 3
Kommunalt hyreshus
uppföres i Fjällbacka
Bostadsbristen är ej blott kännbar inom storstadsområdena,
utan sträcker sig även ut över
mindre samhällsbildningar och
då särskilt inom kustsamhällena. Det gäller då först att anskaffa tomtmark för att råda bot
mot detta missförhållande. Men
detta är inte så lätt alltid - i
varje fall går det ej med den
fart som är nödvändig för att
följa med utvecklingen. Fjällbacka samhälle har inköpt tomtmark för industriell verksamhet samt bostadsbebyggelse men
behöver mer. Kvil1e kommun
har även visat stort intresse för
denna del av kommunen, och
har för den fortsatta expanderingen inköpt mark. I anledning
av Aktiebolaget Inventings expansiva utvidgning följer krav
om bostäder för de anställda
vilkas antal stiger. För en gynnsam utveckling för denna rörelse finnes det tomtmark reserverad och kommunen har beslutat
om platsens första kommunala
hyreshus. Det första hyreshuset
håller nu på att uppföras och
kommer att inrymma 12 lägenheter. Dessa är fördelade på 8
tvårummare och fyra enrummare. I källarplanet blir det
hobbyrum, tvättstuga och övriga utrymmen. Tomterna för de
två planerade hyreshusen äro
belägna mellan samhället och
AB Inventings fabrik. Denna
tillgång på bostäder inom en
snar framtid hälsas med tillfredsställelse _ men det gäller
för kommunen att snarast planera för även det andra hyreshuset så att bostadsfrågan nödigt kan lösas i takt med platsens utveckling.
BLOMMOR, FRUKT
- GRÖNSAKER PRESENTARTIKLAR m. m.
Kärraby Blomsteraffär
TEL. FJALLBACKA 0525/31049
HAMBURGSUND 0525/33025
Bär
fff·Nålen
Kan rekvireras
från kassören
Gynna
annonsörerna!
Fjällbackas sista muniCipalfullmäktigeledamöter
lorls. Irån sid. I
Som ordförande valdes pastor
J. A. Pettersson och som övriga
Ledamöter folkskollärare C. R.
Stubelius,
handlanden
Klas
Karlsson, fiskarna Aron Svensson och Karl Olsson-Prins.
Dessa val ägde rum i april år
1888. Det var säkert med bistert
allvar dessa herrar gav sig i
kast med sitt "moderna" uppdrag.
Första stämman 1898
Den 7 november 1898 hölls så
den första municipalstämman.
Den hölls i den nuvarande kyrkskolan som blivit färdig 1876
och där sedan samtliga stämmor hållits. Som ordförande i
Fjällbacka municipalstämma hade KB utsett doktor Edvard
Lindfält. Övriga ledamöter var
folkskollärare J onas Johansson,
folkskollärare C. R. Stubelius,
handlanden O. A. Johansson och
stenhuggeriidkare Albert Tobiasson.
Stämman var sedan den beslutande instansen i många år,
eller närmare bestämt till 1941,
då municipalfullmäktige tog vid.
Ordföranden
Doktor Evald Lindfält innehade
ordförandeposten i stämman fyra år. Folkskollärare C. R. Stubelius satt sedan i tolv år till
1915 då kapellpredikant Karl
Norborg tog vid och ledde den
under tre år.
Folkskollärare Erik Eriksson
var ordförande i fem år och avgick 1924 då han efterträddes
av handlanden Anton J ohansson. Denne fungerade som ordförande i ett år. Dåvarande
komministern Elof Adiels tog
sedan över ordförandeklubban
till 1930 då det åter blev aktuellt med byte på denna viktiga post. Handlanden Ragnar
Zetterlind tog då hand om rådret till utgången av 1936 då
folkskollärare Hilding Edesten
övertog.
Mjölner blev först
Ar 1938 återkom Zetterlind men
kunde, på grund av sjukdom,
inte inneha uppdraget mer än
i ett år då det övertogs av Johan Mjölner. Denne var ordförande tills stämman ersattes av
fullmäktige. Mjölner blev även
municipalfullmäktiges
förste
ordförande.
Posten som ordförande i municipalfullmäktige har innehafts
av tre personer; 1941--46 Johan
Mjölner, 194&--51 Gustav Aronsson, 1951-64 Östen Hedenfjäll.
Inköp av strandområden
En av de första och kanske
svåraste uppgifterna som åvilat
municipalfullmäktige var att inköpa Fjällbackas strandområden, som tidigare ägdes av flera
gårdar på Lersten och Ödsmål
Det ville till övertalning och
åter övertalning för att få köpen i hamn. Men inte nog med
detta, det fanns inga pengar att
köpa för och det visade sig också ganska svårt att få låna.
Det hela löstes dock, och så
småningom avslutades köp av
två mantal Lersten för 12.000
kr. Ett område från Ödsmål inköptes för 10.000 kr. Av detta
område hade dock de 25 bästa
tomterna
tidigare avstyckats
Slutligen köpte man ett område från Ödsmål sörgård för en
summa av 3.500 kr.
Allt som alLt handlade man
mark för en sammanlagd summa på 25.500 kr. Man fick sedan
tillsätta en opartisk värderingskommitte som bestod av lantmätare Filip Busck, TrätteIanda, löjtnant Reisenberg, Grebbestad och grosshandlare Odenberg, Smögen.
Lantmätare Busck hade dessutom uppdraget att kartlägga
samhället och ordna med tomternas utmätningar.
Ar 1900 trädde brand- och
byggnadsstadgan i kraft och år
1912 antogs den första stadsplanen. Branden den 12 maj 1928
var en stor händelse i samhällets histmia och gav en del extra bekymmer och arbete.
För- eller nackdel?
Om det kommer att bli till föreller nackdel att municipet upphör är svårt att säga. En fördel
blir dock att utdebiteringen på
två kronor per skattekrona som
man haft under de senaste åren
försvinner. Men det är fråga
vart om denna tvåkrona kan
vara tillräcklig ersättning för att
avstå från självstyret.
NISSE CARLSSONS
nya
Allt i modern Hårvård
Tel. 31125
I AUG:A CARLSSONS EFTR.
OK)0i00i00!00i00i0
"Oälsorterad mal1ufal~tur­
mode- och sybehärsaffä r
0i00i00i00i00i00i0
Telefon 0525/31035
FJALLBACKA
EBBES
?UettlILtetiluJ
FJÄLLBACKA
TELEFON 0525/31125
4 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
En som varit med berättar om
Trålfiske
Senhöstmörkret sluter sig ännu
hårt omkring Fjällbacka. Det är
gråkall vind. Svag sydost, med
fint duggregn som gör tillvaron
sur för oss alla. J ag känner en
rent fysisk olust att stiga upp
ur en varm, god säng och ge
mig ut i mörkret. Ljuden från
hamnen hörs dunkla, liksom på
stort avstånd. Så smäller det
till i ett tjorör - Sally har fått
igång, först som vanligt. Uno är
morgonpigg. Knattret från Sallys två fyrtiohästare blandas
snart med ett dovare ljud från
Naima och Franks sävliga Skandia. Mentor hostar und€r Bengts
första försök. "Därbort" från
maskin hörs Bengt småsvära
och en stickande lukt av startpluggar slår upp genom ventilationstrumman. Vid andra försöket lyckas det och efter en
serie hårda smällar går maskin
lugnt och jämt. Karl-Reinhold
och jag har lagt trålen till
räcket, klar att sätta - vi knyter inte nu, det skall vi göra
när vi kommer ut. - Kanske
det finns något litet vidskepelse kvar, inte knyta till förrän
på fångstplatsen.
rödaktigt när det återkastar
skenet från babordslanternan.
Naima är fortfarand~ före oss.
Frank håller nordligare och
skall väl sätta grundare än vi.
Timmarna går. Ännu är det
långt till gryning. Smörjning
varje timme. Maskin dunkar,
tankarna vandrar. Tänk om man
Kunde röra kroppen lika fort
som tanken. Ena minuten hemma hos hustru och barn, andra
minuten någonstans ute i vintergatans myllrande stjärnehav
I natt syns inga stjärnor skall regnet fortsätta hela dagen _ skall vinden öka? Na,
han hade tämlig rapport. Ungefär så kastar tankarna fram och
tillbaka medan man .kampar
med sömnen och ratten. Så saktar Naima. Ekolodet visar 180
famn, lagom djup, dags att sätta. Ekolodet är en välsignelse
Förr fick vi loda för hand. Det
var ett kallt, otrevligt jobb. Nu
trycker vi på en knapp eller
vrider på en ratt och läser djupet på en skala. Enkelt och effektivt. (Tack, Marconi, för radioröret.)
Så fort jag saktar kommer grabbarna upp ur skansen. KarlReinhold först. Han ser på vädret och börjar sedan lossa på
surrningarna
till
lämmarna
Bengt kommer in i styrhytten
och jag går ut att hjälpa KarlReinhold sätta trålen i sjön
Lyftet knyts till efter konstens
alla regler. Sedan kastas den
överbord. Medan båten driver
undan lämpas hela trålen i sjön
- med gen och bogträ. Så följer en bit av svep linan. Vi håller an på var sin pållare medan
Bengt tar båten runt och lägger den på sydlig kurs. Trålen
ligger nu som en stor säck bakom oss med kulorna i vattenytan. På ett tecken från Bengt
släpper vi anhållet och kastar
resten av svep linan överbord
Karl-Reinhold
tar
vinschen
Han firar för liga lämmen så den
släpar i vattnet i höjd med aktre galjan ända tills den aldre
lämmen styvar. Då firar han
sakta och låter inte lämmen ta
vatten förrän akter om rodret
Det hörs kanske enkelt men det
är ett svårt jobb som fordrar ett
intensivt samarbete mellan den
som står vid vinschen och rorsman. Vi släpper ut 400 famn
wire och saktar farten för att
trålen i lugnt tempo skall nå
botten.
J ag står akter om styrhytten
som så många gånger förr och
ser ljusen i Fjällbacka försvinna. Sedan går jag in och avlöser Bengt vid ratten. Han går
ner och smörjer. Ljuset glimmar till ett ögonblick när han
sedan försvinner ner i skansen.
Ensam med natten. Ja, inte helt
ensam, framför mej har jag
Naimas akterlanterna. Vi delar
upp jobbet ombord så att jag
kör ut till fiskeplatsen, sedan
sover jag under första trålet. På
så sätt får vi lite vila alla tre
under morgontimmarna. Vinden
var sydost när vi lämnade land
men redan vid Klätten har den
kantrat på syd. Regnet är liksom vassare. Sikten dålig, men
vad skall man vänta denna tid
på året. Bohuslän har två ansikten. Ett ser turisterna - det
andra visas bara för sina barn
eller dom som länge sökt näring
vid dess barm. Vilket som är
vackrast? Svårt att svara på
men det sista är under alla omständigheter intressantast. Att
styra en trålare är något helt
olikt än att styra andra fartyg.
Trålaren har sitt alldeles speciella sätt att röra sig i sjön.
Det är som hon var ett med
havet (och gudarna skall veta
att hon kan vara nog så fri också ibland). Man har en känsla
av något levande i varje rörel- Strömmen sätter upp oss och
se skrovet gör.
Mentor stävar i en sned vinkel
Plogjärnet passeras. Jag har mot kursen. Klockan har hunsmort och nu sätter jag mig till- nit bli 8 innan vi fått satt. Nu
rätta så bekvämt det går. Vi skall vi dra i 4 timmar innan
håller kurs på Bomklåva. Sjö- vi lättar första gången. Jag skall
gången är inte särskilt svår men koja men först dricka kaffe.
då och då fräser ändå skum Matsäcken smakar efter 5 timöver däck. Skummet skimrar mar utan något i magen. Innan
jag kojar går jag upp på däck,
solen kämpar tappert för att lysa igenom regntöcknet.
Maskindunket ändras - konstigt om man somnar vid ett
visst ljud så vaknar man genast om det ändrar karaktär.
När jag kommer upp har vi
redan gått runt och vinschen
går i gång precis när jag kommer ut på däck. En blick på
klockan talar om att vi fått fast
en halvtimme före trål et var
slut. Berg, säger Karl-Reinhold
på min outtalade fråga. Under
tystnad tar vi hem wire och
trål. Någon rikligare fångst blev
det inte, 15-20 kg. Sedan vi
kört grundare sätter vi igen.
Allt går utan många ord. Varför är bohuslänningar så fåordiga. När det gäller fiskare
tror jag att något av svaret ligger just i deras arbete. Maskindunket överröstar och som fiskaren inte höjer rösten i onödan
har varje lag ett särskilt sätt
att meddela sig med varandra.
Varje man vet sin plats ombord,
alla platserna är lika viktiga
och varje man gör vad han skall.
Sedan behövs det inget resonerande. "Enkelt" när man kan
det, fast nog var det ett litet
"helsike" i början , så pratsjuk
som jag alltid har varit.
Andra halet gav inte stort mer
än det första, en mager vecka
var slut.
Med vinden på låringen stävar
vi hemåt. Vi kokar och sorterar
räkorna, rensar fisken och snyggar upp på däck. Så går vi ner
i skansen, hör på vädr€t och
tänker var och en på sina bekymmer. Är trålfisket enformigt? Kanske finns det dom som
skulle svara ja på en sån fråga,
men ändå utan att romantisera
så finns det något levande
omedelbart över yrket. Något
som inte kan beskrivas med
ord utan som måste upplevas.
Närheten till havet gör människan så liten, kanske är det därför hon kan bli så stor när det
behövs.
Sjögången avtar för att så småningom helt upphöra. Vi är
hemma igen. Fjällbacka blinkar
oss välkommen tillbaka. En
ganska händelselös dag är slut.
En sådan som livet ger kanske
tusende utav. Men vad vore
helgdagen om inte vardagen
fanns?
Thorsten.
Sått in dina sparmedel i
ortens egen bank
KVlllE SPARBANK
FRUKT och
GRONSAKER
BRÄCKE TRÄDGÅRD
FJÄLLBACKA
Tele/on 0525/31074
Framkallning och Film
J icrl/backa Joloale/ie
Tele/on 0525/31009
§E'lrTEJRJLIT "'J!>§
~ BAGERIT ~
TEL. 0525/31029
Ti ll verkar:
•
MATBROD
• KAFFEBROD
• BAKELSER
• TÅRTOR
WALDNERS
-
FÄRGHANDEl-
FJÄllBACKA MEK.
VERKSTAD
Telefon 0525/31187
Tillverkar:
OLJECISTERNER
BYGGNADS SMIDE
M. M.
Gynna
annonsörerna!
Tidskrift tör Föreningen för FjäLlbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ 5
foris . frlin sid. , av år 1571, utställd. Ett förnäm-
Kville kyrka
dermera kom att glida över
en helt gotisk stilimitation.)
En blick på interiören. Ett korsformat k yrkorum, som ger ett
starkt intryck av ljus och
rymd . Inga skymmande pelare
bär upp taket. Arkitekten har
nämligen lyckats att på annat
sätt lösa problemet med de stor a spännvidderna vid korsarmarnas möte. Fönstren i kor och
sakristia har på senare tid försetts med katedralglas, vilket
på ett behagligt sätt dämpar
det starka ljusflödet. De stora
väggytorna, hållna i ljusa behagliga färgtoner, saknar varje
dekorativ utsmyckning, något
som må.~ända den besökande
spanar efter, som är van vid
att i kyrkan finna takmålningar och epitafier. Men så alldeles utan prydande föremål är
dock inte kyrkorummet. En hel
del vackra och intresseväckande inventarier från den gamla
kyrkan är bevarade och uppställda här. De viktigare må
nämnas. Dopfunten. Ett förnämligt polykromt barockarbete
från 1652. - Triumfkrucifix'Z t.
ligt tryck, utfört år 1589 i Köpenhamn av Mats Wingård. Textilier. I sakristian en rik samling textilier, bland dem ett
verkligt praktstycke, en mässhake från år 1662, skänkt av
Daniel Bildt och Dorothe Bielke, ägare av St. Vrems säteri.
Bland de nutida textilierna är
åtskilliga vackra mässhakar och
antependier, en del broderade
av den konstförfarna kyrkoherdefrun Ulla Severius.
Bland sentida inslag i interiören lägger man särskilt märke
till ett antal vackert ritade och
som konsthantverk utförda lampetter, var och en med ett bibelord på latin. De är uppsatta
på läktarbröstningarna. Interiören fick i sto~t sin nuvarande
prägel år 1937 genom en res taurering, signerad Knut Nordenskjöld. Och jubileumsåret
har givit ett värdefullt bidrag
till exteriören - tornuret.
Den intresserade besöka ' en bör
även ta en titt på det lilla kyrkomuseet u ppe i to ' nkammaren.
Där är uppställd en del av den
gamla kyrkans inredning, främst
altaruppsatsen av år 1671 och
predikstolen, daterad 1650. De
skulpturer, som tidigare prytt
Tidigt 1500-talsverk i LJ.becker- dessa, är som förut nämnt ne, stil. Vid korsarmarnas ändar är flyttade i kyrkcrummet.
evangelistsymbolerna,
ängeln , Kvilleborna visar stot' omtanke
lejonet, oxen och örnen - m å - om sin k yrka, ~ åväl fö ~ sam­
lade. Altarkrucifixet. F rån mit- Ungen som ensk ilda genom p:åten av 1700-talet. Figurerna - vor. Särskilt bör nämnas den
Kristusgestalten oc~ de sörjan- kyrkliga syföreningen, outtröttde kvinnorna vid korsets fot - lig i sitt nit. Till jubileet utger
är skurna i buxbom, ett utsökt kyrkorådet en skrift "Kville
miniatyrarbete. Altartavlan. kyrka 1~64-1964". Tidigare har
Motiv: Kristi uppståndelse. Ko- utkommit "Boken om Kville
pia efter Westins altartavla i gamla kyrka".
Kungsholms kyr ka i Stockholm.
Sverker Stubelius.
De tre änglagestalterna symboliserar Tron, Hoppet och Kärleken. Det sägs att skalden
Franzens tre döttrar stått modell för dessa. Tavlan är målad
av Agnes Börjesson, dotter till Fjällbacka Röda Korskrets verkskalden Johan Börjesson, som samhet under året har givit ett
R.iksinsamvar född på Veddö strax norr vackert resultat.
om Fjällbacka, och skänkt av lingen inbringade 1.833 kr., sommålarinnans faster, en sjökap- marens tombola 1.280 kr. netto
tensfru från Fjällbacka. - Trä- samt slutligen valdagens kollekt
skulpturer. På altarskranket är vilkens resultat blev 280: 25.
uppställda sex målade trä- För allmänhetens deltagande
apostlar _ som tillhört gamla och medverkan till dessa goda
kyrkans predikstol. Ytterligare resultat, samt för övrig verktvå, som prytt gamla kyrkans samhet i R.öda Korsets tjänst,
altartavla, är uppsatta på väg- vill styrelsen härmed till samtliga medverkande framföra sitt
garna vid orgelläktaren.
varma tack.
Golvuret. Texten på dörrens inSonja Broling
sida upplyser, att det är tillordf.
verkat år 1782 av Olof Hansson
i Torsbo, en klockemakare i
bygden. Uret har nu gått oklanderligt i 182 år. - Kyrkklocka.
Under orgelläktaren står kyrkans äldsta klocka uppställd.
Efter att ha tjänat i gamla kyrkan i mer än 4·00 år har den
flyttats ner hit. Det är en märklig klocka, daterad 1527. Skriftbandet upptar, utom årtalet,
~
namnet Jacop Assers samt äng~..
lahälsningen till Maria. InskrifBERTA OLSSON
ten på latin. - Bibel. I en monter under orgelläktaren är kyr- l
Telefon 0525/31089
kans äldsta bibel, den danska l
---.!
Stenpiren vid Källvik blev en stabil
småbåtsbrygga
Det stora problemet för båtägare i Fjällbacka är avsaknaden
av tillräckligt skyddade angöringsplatser för småbåtar. För
ett flertal decennier sedan byggdes en privat småbåtsbrygga vid
"Svarta Häller" i Källvik. Det
var ett stort framsteg i detta avseende. Men stormarna gjorde
ofta stora skadeverkningar på
bryggan, och kostnaderna blev
stundom dryga. När i början av
1940-talet länsväg 163 ombyggdes fick man tusentals kbm.
skrotsten över i Fjällbacka. Det
gällde då att finna en lämplig
avstjälpningsplats för ändamålet. Vad var då mera lämpligt
än att kasta stenen i sjön. Några av dåvarande intressenter i
den befintliga träbryggan fann
det lämpligt att skapa grunden
för en framtida stabil småbåtsbrygga och i samråd med mu nicipalsamhället och Väg och
Vatten beslöt man att i bryggans längdriktning bö,r ja att
fylla ut och därmed lades grunden till den stenpir vilken sedermera byggts på under åren
och nu har en längd av ett femtiotal meter. Under innevarande år beslöt municipalfullmäktige att bygga om stenpiren för
att därigenom få nya småbåtsplatser då den gamla träbryggan
skattats åt förgängelsen. Arbetet
är nu färdigställt och man har
erhållit ett 25-tal båtplatser.
Bilden visar kontrasten mellan
gammalt och nytt.
KONSUM
BOHUSLÄN
fIRMA
'Vaek
f JAllBACIKA
BUTIK 341
dnlJ.enlitltj
FJÄLLBACKA
TEL 0525/31141
fJAlUACKA
MODERN SNABBBKÖP TILL
EDER TJÄNST
SKOR
-
för alla åldrar
Telefon 0525/31022
WICKE WIDEllUS
CYKEL- & REP.-VERKSTAD
MJOlKAff AIR
L_===--__________
Båtmotorer emottages för
vinterförvaring
FJÄLLBACKA
Tel. O~25/310 33
6 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för Foreningen jör Fjällbacka
Från kyrktrappan skulle jag
denna gång vilja föra ett samspråk med Er om två platser
på denna jord: Fjällbacka och
Isfahan.
Den plats jag tänker på i första
hand är förstås Fjällbacka, och
det enda jag ber Er lyssna till
är ett debattinlägg i frågan om
Fjällbackas framtid.
Det finns en fråga som ofta
kommer bort i detaljfrågor och
som säkert måste diskuteras
närmare i många olika sammanhang, och det är helt enkelt
frågan om "att leva i Fjällbacka".
Låt mig med en gång tala om,
att det var denna fråga som låg
bakom det förslag jag väckte i
somras om en kombinerad park
och lekplats, som skulle ligga i
närheten av pensionärshemmet
och inom räckhåll för husmödrar på inköpsrond och som skulle försköna infarten till Fjällbacka.
Att det inte finns en ~ylik
parkanläggning är ett lika IOgOnenfallande symptom på den
samhälleliga standarden här i
Fjällbacka som att det inte finns
någon av samhället uppförd
modern byggnad för möten av
olika slag - för ungdomsverksamhet, för idrott, för det vittförgrenade föreningslivet, för
de mångskiftande styrelse- och
kommittesammanträdena, för de
vuxnas studieverksamhet.
Säkert kan man tala om bristande resurser på det finansiella området, men det går inte
att förklara allt med ekonomin,
åtminstone inte i en tid då vi
går mot allt större kommunenheter och då det allmänna
med sina växande resurser får
ökad bestämmanderätt över enskilda samhällen.
För min del skulle jag vilja uttrycka en förmodan, att regionsplaneringen i detta land är
en fråga av minst lika stark politisk som finansiell natur, och
att vi fjällbackabor följaktligen
har att matcha frågan om Fjällbackas framtid som ett politiskt
problem i minst lika hög grad
som ett finansiellt.
Och just när jag skrive·r detta,
hamnar Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning den 9 november
1964 på mitt bord med en intressant intervju med Östen
Hedenfjäll.
Under rubriken "en lokal stämma behövs" utvecklar han enligt tidningen följande tanke:
Det bör inom storkommunens
ram "finnas möjlighet för lokala organ att tillvarataga samhällenas intressen. Det blir ju
samhällena - inte en enda stor
centmlorl - som får bära upp
de nya kommunerna. Det är då
rimligt att de kan göra sig hörda och hävda sig på ett rationellt sätt."
Den tanken tycker jag att vi
skall applådera och utveckla vidare! S~älv skulle jag nu vilja
bygga på med två synpunkter.
För det första tror jag att den
föreslagna stämman förr eller
senare måtte anlita en opolitisk
expertgrupp, som kontinuerligt
kunde ge oss besked huruvida
standardhöjningar i landet för
övrigt åtföljs av motsvarande
standardhöjningar i Fjällbacka
med omgivningar, så att vi på
detta sätt får kontroll på att vi
verkligen utnyttjar de nya möjHgheter som bjuds i Sverige av
i dag.
För det andra tror jag, att vi,
för att ge eftertryck åt våra
strävanden att få ut vår del av
den allmänna välståndskakan,
inom dien föreslagna stämmans
ram borde ge allt vad föreningsliv heter en betydligt
starkare samordning, så att de
olika organ som redan är i arbete klarare än hittills blir
verktyg för den stämma, som
ju måste ha samtliga sido·r av
det här samhällets problem i
blickpunkten, ty i längden kan
det göra mera skada än nytta om
en förening som exempelvis
FFF bokstavstroget bara verkar
för en begränsad sida av det här
samhällets förbättring och därmed kan förlora sinnet för helheten.
Det blir nog den föreslagna
stämmans viktigaste uppgift att
så ofta som möjligt göra den
här västkustortens röst så tydlig som möjligt inför höga myndigheter i läns- och rikshuvudstad, det egna kommunstyret
inte att förglömma.
Nu tycker nog många att det
här debattinlägget har blivit väl
magistralt. Vad jag nu har sagt
är dock ingenting emot det som
jag nu tänker avfyra!
Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på att detta, "att leva
i Fjällbacka", främst är en fråga för ungdomen, i all synnerhet för unga människor som står
i begrepp att välja bosättningsort.
Att av de drygt 20 personer,
jag har fått skriva flyttningsbetyg för sedan jag kom hit i
mars i år, så gott som alla var
ungdomar, det borde stämma
fler än mig till eftertanke, likaså att det fåtal ungdomar som
flyttar in inte brukar komma
hit för att stanna.
Det kan först som sist sägas
högt, att Fjällbacka för närvarande står sig mycket illa i konkurrensen med kommuner och
samhällen, som i långt högre
grad än här är fallet tillgodoser
ungdomens intressen.
Lika viktigt som det är att dra
industrier hi t, lika viktigt är
det att vrida utvecklingen därhän, att det för unga familjer
ter sig lockande att bosätta sig
och leva just här.
De allmänt mänskliga synpunkterna måste skjutas i förgrunden ganska radikalt, inte minst
på bekostnad av både tradition
och sparsamhetstänkande.
Det kommer att bli nödvändigt
att i vida större utsträckning än
hittills välja in unga människor
i styrelser och kommiteer av
olika slag, i varje fall människor som inte känner sig alltför
starkt bundna av ortens förflutna utan som har aptit på
planering och projekt för framtiden.
vid namn Ernst
Christoffel. Men man får gå tillbaka till år 1906 för att se var
det hela har sitt ursprung.
rmsslOnär
Då arbetade missionär Christoffel vid en missionsstation i Turkiet. En dag fick han se en
blind pojke dö aven svår sjukdom. I det ögonblicket fick
Christoffel upp ögonen för den
otroliga nöd som råder i den
muhammedanska världen.
Där har varken staten eller den
religiösa förkunnelsen brytt sig
om vad vi kallar socialt välfärdsarbete
eller på ' kristet
Det går redan nu, tror jag, att språk kärlekstjänst eller med en
planera fö·r de ökande konjunk- kyrklig term diakoni.
turer som väntar oss, när flyk- Christoffel såg att det överallt
ten från landsbygden tack vare fanns tusentals och åter tusen"övermättnad" i städerna och tals blinda människor, som inte
goda kommunikationer vänds i hade tak över huvudet och inte
utflyttning igen till landsbyg- hade annat bröd för dagen än
den, så som fallet redan är i det de kunde tigga sig till och
närbesläktade länder, t. ex. som inte fick någon som helst
USA.
vård, ja, som inte ens betrakFör det kommande arbetet här tades såsom människor, allt på
i Fjällbacka kommer det att bli grund av deras lyten.
nödvändigt att i ökande omfattning bedriva fritidsstudier i I detta ögonblick svor Christofsamhällskunskap, vilket ju de fel vid Gud och hans heliga ord
olika studieförbunden kan ge oss att han skulle viga hela sitt liv
åt kristen kärlekstjänst bland
goda möjligheter till.
de blinda i orienten.
Jag kan tala om att jag själv
planerat att, inom ramen för den Ar 1907 var han hemma i Tysklokalavdelning av Svenska K yr - land och försökte få en rad olikans Studieförbund som just ka missionssällskap att hjälpa
har bildats här i Fjällbacka, honom i hans planer, men förnästa höst starta en studiecirkel gäves. Han fick lov att grunda
med studietemat "Lekmän tar ett eget sällskap av understödansvar", där närmare informa- jare och bege sig ut med egna
tion skall ges om kyrkans arbete resurser även om de var små.
och organisation och där jag tror Han började i Turkiet och överatt Ni fjällbackabor kan få trä- gick som sagt senare till Iran.
na Er i uppgiften att själva fö- Följer vi hans väg där under
ra församlingslivet med dess båda världskrigen, blir likheten
olika grenar vidare i en fram- mellan honom och en annan
tid då prästbristen till slut har tysk missionär slående, fredsslagit ner också här.
pristagaren Albert Schweitzer.
Jag vill avrunda detta bidrag Båda var från början besjälade
till debatten med en önskan att av iver att få tjäna nödlidande
Fjällbacka med det snaraste får medmänniskor där ute i delar
en modern ambulans inom räck- av världen, där den inhemska
håll och att öborna får garan- religionen inte hade varit till
tier att de inte kommer att för- hjälp, och där de vita folken
lora postbåtsförbindelsen med hade exploaterat naturtillgångarna och bara förslavat männifastlandet.
skorna.
*
På tal om varje
människas rätt
att få ut sin
andel av välståndskakan går
jag nu över till
att tala om en
stad i mellersta
Iran som heter
Isfahan.
Där bedrivs den kristna blindmissionen, vars märke Ni ser
här: månskäran, stjärnan och
korset. Den bIindmissionen kommer Ni nog att få höra talas
om i många olika sammanhang.
Payande och jag har nämligen
i dagarna blivit ombud i Sverige för denna kristna kärleksverksamhet bland de otaliga
blinda där borta i orienten.
Båda hade insett, att det inte
räckte med att gå ut till dessa
främmande folk med bibeln i
handen och predika, utan att vi
måste gå ut med bibelns budskap i våra hjärtan och såsom
Herren Kristus med våra gärningar förverkliga Guds ord
om kärlek till alla, också till
nödlidande.
Under de båda världskrigen blev
Christoffel och Schweitzer lekbonar i händerna på vita militärmyndigheter, som inte insåg
skillnaden mellan kristen mission och europeisk kolonialpolitik.
För Christoffels del innebar det
att arbetet i Turkiet blev spolierat. Under andra världskriget föll några medarbetare i
Iran i rysk, han sjä,l v som då
arbetare i Isfahan i engelsk
Den kristna blindmissionen i fångenskap.
Iran sattes i gång år 1925 aven
for/s. sid. /2
Tidskrift f ör Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
foris. fr&n sid. 2
Legala notiser
90 år
2/ 3 Förre herrunansägaren Justinus Olsson, Bräcke.
80 år
11/ 1 Fru Anna Svensson, Fjällbacka.
75 år
14/ 2 Förre bankkamrer Tage
Reichenberg, Fjällbacka.
2/ 4 Förre hemmansägaren Karl
Norderby, Nordby.
70 år
17 i3 Fröken Elsa Karlsson, Råröd.
17/ 4 Förre stenarbetaren Gustav Gustavsson, Oxnäs.
17/ 4 Fiskaren Linus Holmberg,
Dyngö.
24/4 Hemmansägaren Erik Larsson, Lersten.
65 år
19/ 2 Fiskaren Algot Johansson,
Håkebacken.
5/ 3 Fröken Hulda Nyman,
Mörhult.
29/4 Hemmansägaren
Lennart
Leandersson, Ödsmål
25/5 Vägarbetaren John Bräck,
ödsmål.
28/ 6 Hemmansägaren Karl Ivar
Karlsson, Lersten.
60 år
5/ 2 Försäljaren Verner Dahlgren, Kärild.
13/5 Fru Dagmar Axelsson,
Fjällbacka.
55 år
13 / 2 Stenarbetaren Sven Karlsson, Ödsmål.
20/ 5 Fru Lisen Andreasson,
Valö.
24/ 5 Fru Syster Kahlman, Mörhult.
13/ 6 Fyrbiträdet Bertil Jonasson, Mö'rhult.
50 år
3/ 3 Hemmansägaren Sven Olsson, Kärild.
FÖDDA
5 juni Kenth Jörgen Michael
son till Kent Åke Larsson och
hans trolovade Lizzie IngaLott Forsström.
12 okt. Sven Thomas Krister,
son till Fred Orvar Nyman
och hans hustru Svea Anita
Yvonne f. Gullgren.
16 nov. en dotter till Manne
Gustaf Ingemar Fransson och
hans hustru Gun Signe !rene
f . Börjesson.
27 nov. Shirin, dotter till Elon
Stefanus Ahlbäck och hans
hustru Payande Renata f
Schafe.
DÖDA
7 okt. F. stenarbetaren Johan
Emanuelsson Barkstedt, Mörhult 23, Fjällbacka.
2 nov. F. hushållerskan Augusta
Carolusson, Åldersro, Fjällbacka.
17 nov. Fru Elin Carolina Persson, f.. Carlsson, Kalvön 7,
Fjällbacka.
Fjällbacka Kyrkliga Syförening
Ett gott resultat! För att få ett
begrepp om hur dessa pengar
kommer att användas kan vi
kasta en blick på utgifterna under räkenskapsåret 1963-64.
Då fick Lutherhjälpen 500 kr.
Till Fjällbackas fadderbarn i
Hongkong sändes 360 kr. Svenska kyrkans mission fick 100 kr.
Göteborgs stadsmission fick också 100 kr. Vid övriga kollekter
lämnades ytterligare en hundralapp. Återstoden gick till det
kyrkliga arbetet här inom Fjällbacka med omgivningar.
Sålunda
bidrog syföreningen
med 1.165 kr. vid inköpet av
ljusfilmsprojektor till församlingshemmet. Ett bidrag på 150
kr. lämnades vid inköpet av den
dupliceringsapparat som står på
pastorsexpeditionen. 600 kr. gick
till det frivilliga kyrkliga arbetet, varvid gruppkorsbandsportot tog mest, nämligen 400 kr. ,
och det är alltså syföreningen
vi har att tacka för att Fjällbacka Kyrkoblad, kollektkuvert
o. s. v. kan gå ut till fjällbackaborna utan kostnad för mottagarna. Församlingshemmet erhöll för sina driftskostnader 768
kr. En ny trådlös radiohörlur i
kyrkan gick på 269 kr. En post
på 188 kr. innefattar utgifter i
samband med församlingsaftnar
och även ett besök på Solgården
i Rabbalshede då syföreningen
bjöd invånarna där på kaffe.
Lägger man därtill att denna
kyrkliga syförening betalar de
tio nya ljusstakar, som från och
med julen 1964 kommer att
pryda kyrkfönstren och som tillverkas av fjällbackabon Bror
Jansson, och att syföreningen
också bekostar den uppsnyggning av församlingshemmets
tomt som skall göras våren
1965, så förstår man att en väsentlig sida av livet i Fjällbacka
ginge förlorad om vår kyrkliga
syförening inte kunde arbeta
längre.
Elon Ahlbäck.
J. A. FREDLUND
=PLATSLAGERI =
•
Utför alla i branschen
förekommande arbe·
ten.
Tel. 0525/31080
St. Hotellet
Fullständiga rättigheter
FJÄLLBACKA
Tel. 0525/31003,31093
7
Trafiken i Ffällbacka
Vid årsmötet med FFF sommaren 1963 upptogs trafikförhållandena i Fjällbacka under sommartid till diskussion och väckte då en mycket livlig debatt.
Mötet som besöktes av c:a 150
personer var rörande enigt om
att trafikförhållandena under
sorrunartid var under all kritik.
Man utvalde därför en kommitte som skulle utreda frågan
närmare och eventuellt utarbeta
förslag till samhället om förbättring av trafiken. Denna
kommitte lämnade sedan ett
förslag till municipalfullmäktige som vid två tillfällen behandlade frågan . Ä ven här blev
frågan föremål för livlig debatt
och resuterade i att herrarna
Nils Eriksson och Andreasson
fick i uppdrag att med FFF ytterligare genomarbeta problemet. Det till samhället ursprungligen ställda förslaget ansågs innebära vissa nackdelar
för samhällsborna.
Representanter från samhället
och FFF har nu utarbetat ett
nytt förslag. Härvid har man
enats om följande:
1. Hastighetsbegränsning inom
samhället ändras från 50 till 30
km. I första hand under tiden
15/ 6-30/ 8 och i andra hand för
hela år et . Som skäl till denna
förändring ansåg korrunitten att
en högre hastighet än 30 km
inom samhället innebär en uppenbar fara för liv och lem,
framför allt när gångtrafiken är
så livlig som fallet är under
sommarmånaderna.
Man bör
därför genom skyltar på 30 km
ge varje bilförare en påminnelse om att en högre hastighet innebär ett åsidosättande av det
krav på hänsyn som anges i trafikstadgan.
2. I syfte att få trafiken i Fjällbacka att löpa smidigare under
sommarmånaderna
15/ 6-30/ 8
bör vissa gator enkelriktas resp
förses med skyltar för ej genomfart. Förutom de förbudsskyltar som redan finnes i samhället vill således korrunitten föreslå att enkelriktning införes
mellan lastbryggan och Sto'r a
Hotellet, med placering av enkelriktningsskylten vid södra
delen av lastkajen. Denna skylt
bör dock ange att förbudet endast gäller personbilar. Den hittillsvarande enkelriktnings skylten vid Telegrafen flyttas till
korsningen i Sälvik. I stället
sättes en "ej genomfartsskylt"
vid Telegrafen. "Ej genomfartsskyltar" placeras vidare i nedre
ändan av Långbacken, vid bussgaraget, vid gamla skolhuset och
vid uppfarten till restaurangen
norrifrån. Vid Smedh:agen placeras en skylt som hänvisar
campingtrafiken
runt Vetteberget.
3. Som skäl till dessa förändringar anser kommitten att nedanstående fördelar i trafiken
skulle uppnås:
a) På ställen där bilar ej kan
mötas eller så kan ske med
största svårighet och i så fall på
bekostnad av säkerhet för gående, som på dessa ställen ej har
tillgång till gångbanor, skulle
trafiken kunna löpa förhållandevis smidigt.
b) Den del av den ökade trafik som utgår till och från campingplatsen avledes delvis.
c) Enkelriktning vid lastbryggan och Sälvik liksom skyltarna för "ej genomfart" kommer
i möjligaste mån att eliminera
den okynnestrafik som framför
allt på kvällar varit rådande
och som då utgjort ett föga trivsamt inslag i gatubilden.
d) De kvällar under sommarmånaderna då den så populära
dansen på bryggan försiggår och
samhället blir föremål för invasion av bilar skulle dessa bli
hänvisade till området omkring
dansbryggan utan att i övrigt
nämnvärt störa samhällsborna.
ALGOT JOHANSSON
BILSTATION
FJÄllBACKA
TEl. 0525/31010
~~
jröna Ilids
!:'"nsionaf och 0iograf
FJÄLLBACKA TEL . 0525 / 31041
OLOFSSONS
®
JÄRNHANDEl
®
FJÄLLBACKA
TEL. 0525/31040
Gynna
annonsörerna!
._ _ _______ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
8
d-O-mmaUJU kO-n/iunatio-n L
rt:-iällhaeka klflka
Som konfirmationslärare för
sommarkonfirmanderna var i år
missionsdirektor Holger Benettsson, Uppsala. Konfirmationen
ägde rum lördagen den 1 aug.
och kyrkan var fylld till sista
plats. Av de 30. konfirmanderna
var endast lO. från Kvme kommun, de övriga sommargäster.
Pastor Benettsson är Fjällbacka-
pojke och firade sommaren vid
sitt hem härstädes. Konfirmationen var för honom en hög tidlighet i dubbel bemärkelse då
hans båda söner, Kjell och Erik,
tillhörde konfirmandernas skara
samt dessutom tre släktingar.
På bilden ser vi pastor Benettsson flankerad av sönerna vid
ingången till kyrkan.
~~
JANSSON
FJÄ L LBACKA TEL.
0525/31057
SÅ TV ARV
VINTERUPPLÄGGNING OCH REPARATI ONER
=
TI LLHANDAHÅLLER MATERIAL
=
Telefoner:
vänd Eder till
(0525)
LIVS 31012, 31021
CENTRUM 31327
Postg iro
295599
Bon kg iro 43-3627
Värme, sanitet och oljeinstallationer
Aggregat som passar alla pannor,
fasta eller svängbara, hög - o. lågtryck
FJÄLLBACKA RÖR
MATTSSON & BUHR
TEL. 0525/31024 , 3130 3
Skolfartyget Gratitude av Göteborg
gjorde under sin somm ar segling
på Västkusten ett strandhugg i
Fjällbacka. Det var en skara
Strålande resultat vid Pensionärskäcka ungdomar , såväl fli ckor
som pojkar , vilka ombord fick
hemsstiftelsens auktion
de första lärdomarna i u tbildning till sjömän. Under vistelVid den sedvanliga försäljningen Auktionsförrättarna, trädgårds- sen här gjorde de strövtåg i
vilken hölls i Gröna Lid orsda- mästare Olle Olsson och köpgen den 10 dec. sattes nytt re- man Evert Waldner, kunde med
kord. Försäljningen, lotterier, den köpstarka publikens hjälp
kontanta bidrag m . m. inbringa- glädja sina uppd ragsgivare med
auktionens vackra resultat kr.
de 4.740': - kronor.
3.0.99: - fördelade på 312 bud.
Ordföranden, fru Syster Kahlman, hälsade den fulltaliga Allmän glädje råder över att inpubliken
välkommen
samt te samhällsborna överger sin
framförde Stiftelsen Fjällbacka forna verksamhet att arbeta fö r
Pensionärshems tack till alla pensionärshemmet, även sedan
och envar för den vackra hjälp det gamla målet blivit verkligsom unr er året getts verksam- het. Det fordras fortfarande
heten, genom arbete och gåvor. pengar till hemmets skö,t sel,
trots kommunalt driftsbidrag.
Försäljningen
omfattade
en Mycket återstår fortfarande att
vacker kollektion av handarbe- utföra inom hemmets hägn inten vilka utförts av stiftelsens nan det får sitt rätta utseende
syförening, vackra terapeutmen mycket har redan
arbeten utförda av pensionärer gjorts, vilket exteriören visar.
vid hemmet, där mattor, trä- För den skull hoppas stiftelsen
slöjd, brickor m. m. dominera- på, att alla, såväl i hembygden
de. Gåvorna från allmänheten som ute i landet, fortfarande
i övrigt bestod bl. a. av matva- kommer att stödja verksamheror såsom kaffe, ost, bakverk, ten som tidigare.
hummer m. m., vilken betalades Till sist vill styrelsen till alla
med 19 kr. styck och tre krab- medverkande rikta sitt varma
bor med 15 kr. som högsta pris. tack för det vackra resultatet
Även julkärvar var ett slående som uppnåtts under år 1964 och
inslag i försäljningen och be- tillönskas alla en god jul och
tingade upp till 7 kr. per st. ett gott nytt år.
samhället och omgivningen. Ombord pågick sed vanligt arbete
samt u tbildning. Såväl flicko r
som pojkar visade rask a takter
när det gällde att sä tta båt i
sjön, hala tåg eller klättra i
riggen.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ 9
Riv stallarna i Fjällbacka och anlägg
lekplats stället
V:td å.""S:llöte med Föreningen
::ö!" ::'Lbacka väcktes en fråga
i:.cin komma att ha stor be::-c~€ :ör samhällets vidare ut-~ såväl som badort som
~bygd.
Förslaget
som
~amfördes av pastor Elon Ahlbäck går ut på att man skall
söka förmå samhället och kommunen att låta· anlägga en park,
avsedd som lek- och avkopplingsplats. Som förhållandena
nu är har mödrar, och även
andra, ingen plats där de riskfritt kan få leka och rumstera
fritt.
En dylik park skulle skänka
dem denna möjlighet. Samtidigt
skulle den till viss del avlasta
de trånga, och som lekplats ytterst olämpliga gatorna, en del
av den trängsel som sommartid
är ett stort krux i samhället.
Enligt förslagsställaren skulle en
sådan anläggning inte bli så
dyrbar. Plats finns, och det
skulle endast behövas en del
planteringar, sandlådor, gungor
och dylikt, samt förstås bänkar,
vilket bör vara en överkomlig
sak.
Platsen förslagsställaren m. fl.
tänkt sig skulle vara mellan de
båda infartsvägarna till samhället, mellan polisstationen och
brandstationen. På denna tomt
står sedan ett otal år tillbaka
en länga med gamla stallar. Dessa har för länge sedan tjänat ut
sin roll och borde vara mogna
för rivning. Bakom stallarna
finns sedan ett område stort nog
för den föreslagna parkanläggningen. Man behövde inte spoliera den framför stallarna belägna parkeringsplatsen utan endast avgränsa denna med ett
stängsel framför parken.
U tseendemässigt sett skulle detta ge ett helt annat ansikte av
samhället redan vid infarten.
D en syn som nu möter en ankommande, med de ruckelbetonade stallarna i blickfånget, är
absolut inte uppiggande. Det
område bakom stallarna som
a\"ses, har en areal av uppskattningsvis 300 kvm, och torde vara helt tillräckligt. När stallarna
kommer bort utökas givetvis
området ytterligare.
E'örslaget rönte allmänt bifall,
men då föreningen ansåg att
man egentligen inte arbetar med
dylika spörsmål, beslutade man
att tillställa Fjällbacka municipalfullmäktige ett protokollsutdrag. Givetvis med den förhoppningen att fullmäktige behandlar frågan vid sitt nästkommande sammanträde. Då municipet
skall upphöra från och med årsskiftet, kommer det tydligen att
bli en fråga som Kville kommunalfullmäktige
får
syssla
med.
=
Du är kustens skönsta pärla
där Du ligger under bergets stup;
när man ser Dig, arla, särla
ifrån land och ifrån havets djup.
All min kärlek redom tog Du
när jag aUra första gång Dig såg.
Kanske mer idylliskt log Du
där så solbelyst Du skyddad låg.
Ångbåtsbryggan med portalen
såsom tilläggsplats ännu fanns kvar
och på den då tråddes balen
lika livligt som i dessa dar.
Låga hus, som nu är borta
utmed strandgatan i linje stod
en idyll som kom till korta
i saneringens så strida flod.
Men idyllen dock florerar
utav den finns ännu mycket kvar,
man med tacksamhet noterar
pieteten "våra fäder" har!
Kullersten på gator trånga
blomstertäppor kring små låga hus,
sjöbodar i rader långa
som stått stadigt bi i stormars brus.
Fjällbacka, vem kan Dig motstå
när Du badar uti sol vid strand.
Här man vill sig just till ro slå
som en sjöman, den där går i land.
Dock, vad vore Du' min sköna
utan Dina öar, kobbar, skär?
Rikt Dig Skaparn syntes löna
när han givmilt skänkte Dig det här.
För att ge samhället en bild
minnande om gamla tider skall
man nu sätta upp namnskyltar
över gato'r na med de namn som
till största delen förut använts.
Inom bostadsområdet vid Sälviksvägen skall vid Storemyr
anläggas en . lekplats, där man
under vintertid även kan anordna isbana för barnen. Detta
några axplock ur sammanträdet
av den 27 nov. av allmänt intresse.
Söndagen den 6 december skrevs
det sista bladet i municipalfullmäktiges historia. Då höll municipalfullmäktige
sitt
sista
sammanträde under hr Östen
HedenfjelIs ordförandeskap.
Dagordningen upptog endast
några smärre ärenden, och alla
fäderna förutom en var närvarande. Man beslöt att i Mörhult
borde en avloppshistoria redas
ut, och för den skull godkändes
ett föreliggande förslag till servitutavtal med markägaren. Vid
den nyanlagda småbåtsbryggan
i Källvik tillstyrkte fullmäktige
hanrnstyrelsens förslag till småbåtsavgifter vilka skulle bli av
samma storlek som i fiskhamnen.
I sitt avslutningstal berörde hr
Hedenfjell municipalsamhällets
utveckling under den gångna
Må 'Din framtid ljus få bliva
tiden. I början präglades såväl
må vi återvända hit vart år.
den enskildes som kommunens
Må Din sol och vind oss liva
handlande av sparsamhet och
så vi hälsa, krafter återfår.
utvecklingen gick sakta. Det
fanns inte då statsbidrag att tillMå till slut vi alla bringa
gå utan samhället erhöll endast
vårat Fjällbacka ett fyrfaldigt hell
kommunalt bidrag. Den mörka
som i salen skönt skall klinga
tiden på 30-talet med arbetslösuti denna vackra sommarkväll.
het betydde dock mycket för utvecklingen då arbeten av olika
Ovanstående hyllning till Fjäll- årsfesten för två år sedan hade slag kom till utförande, såsom
backa framfördes av födattaren varit så lyckad. Förväntningarna anläggning av gator, kajer m.m.
Rikard Holmgren, Uddevalla, infriades till fullo, åtminstone
vid FFF:s årsfest på Stora Ho- vad det beträffar den "andliga" Utvecklingen har fortsatt även
tellet den 24 juli. Ett stort an- spisen. Dansen tråddes på ett under senare tid och med glädtal medlemmar med anhöriga i fullspikat dansgolv och stäm- je kunde konstateras att samolika åldrar, sammanlagt c:a 130 ningen förhöjdes ytterligare ge_ hället nu kommit in i en tid
personer, hade mött upp med nom regissör Stig Lindbergs då platsen åter industrialiseras
glatt humör och stora förvänt- charmfulla framträdande som och man hoppas att utveckningar inför kvällen, eftersom prisutdelare i tennisturneringen. lingen fortsätter.
Sedan hr HedenfjeU framfört
sitt tack till fullmäktige för
gångna års goda samarbete tillönskades fullmäktige ett gott
nytt år. Vice ordf. hr Arndt
Berggren, framförde fullmäktiges tack till ordföranden med
tillönskan om ett gott nytt år.
Inför ett uppbrott framkommer tid. Visst kommer det till en
alltid bekymmer. Det gäller att början att kännas lite valhänt Efter sammanträdets slut samkomma tillrätta med allt, inget att inte kunna gö1r a dä och dä lades fäderna i Församlingshemfår glömmas eller lämnas ofull- som man ser bör göras inom met där damerna serverade lusbordat. Så var det även för samhällets hank och stör. Men sekaffe och trevnaden höjdes
municipalsamhällets ansvariga. det tillhör övergången. Med den genom närvaro av ett luciatåg
Såväl municipalfullmäktige som välvilja som städse bevisats av småflickor vilka sjöng lumunicipalnämnden har haft S1- Fjällbacka från kommunens si- ciasånger. Hr Hedenfjell framna blickar riktade på ett mål da, bör det inte finnas några förde fullmäktiges tack för föratt kunna överlämna den misstankar om någon styvmo- plägnaden. Municipalsamhällets
mångåriga förvaltningen till mo- derhetsbehandling. Alla inser att tack till municipaln. ordförande
derkommunen i ett sådant skick detta steg tillhör samhällsut- hr Elon Engberg för ett enersom kan visa att man handlat vecklingen och den nya tiden giskt arbete framfördes av hr
under ansvar inför kommande börjar.
Torsten Hakeröd.
Fjällbacka municipalfullmäktiges sisla
sammanträde har nu hållits
10, _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för Föreningen för Fiällbacka
GS GS GB GB GS GB GB GB GB GB GB GB GB GB GB GB GB GS GS GS
En fullslipad diamant har 58 fasetter.
Den moderna affärsbankens verksamhet
är minst lika mångsidig.
Vi ser som vår uppgift att hjälpa Er att
finna den kombination av tjänster som
passar just för Er.
GÖTEBORGS BANK
En bra lastkaj
"Den här kajen är nog den bästa i hela norra Bohuslän. Rymlig och bra att både lasta och
lossa vid." De orden fälldes i
sommar aven mycket sjöfartskunnig person, när vi stod och
tittade på ett ganska rödigt liv
nere på kajen i Fjällbacka. Kajplanen fylldes med tegelrör för
täckdikning, som lossades från
ett fartyg med last från Polen,
och av plank, som lastbilar i
jämn ström lämnade för vidare
befordran med båt till Holland.
Bilden i anslutning till dessa
rader ger en liten föreställning
om hur det såg ut på kajen vid
detta tillfälle.
Vad man önskar är givetvis att
dagar med liv och rö,r else i
Fjällbacka hamn skall bli allt
flera. I sommar lossades för
Centralföreningens räkning fyra
fartygslaster av tegelrör från
Polen och utskeppades ovannämnda last av plank till Holland. Flera skeppningar om året
hoppas man emellertid på.
Att kajen är utmärkt och väl
lämpad för sitt ändamål, förstår
man även, om man erinrar sig
måtten. Den är 95 m. lång och
har en största bredd av 30 m.
Kajdjupet är 5 m., men kajen
är så konstruerad, att den lätt
kan byggas ut, och djupet blir
då 6---7 m.
Det var efter ett intensivt arbete av Fjällbacka hamnstyrelse, som kajen kunde bli verklighet. Den var färdig sommaren 1958. Många och ingående
förhandlingar hade då förts
med olika myndigheter. Det är
säkerligen ett marinmilitärt intresse, att det i Fjällbacka finns
goda hamnmöjligheter. Man observerar, att vid större marinövningar i Bohuslän detacheras
jämte andra krigsfartyg trängdivisionen till Fjällbacka. Denna division kan ha behov aven
bra lastplats.
Något som torde vara utomordentligt viktigt för Fjällbacka
hamn är, att det bygges en ny
väg till Rabbalshede med anknytning till vägnätet där. Frågan har diskuterats i olika sammanhang, och framställning om
byggande aven sådan väg har
gjorts hos vederbörande myndighet men hittills utan resultat. Vi får hoppas, att nya ansträngningar görs. Många viktiga intressen torde tillgodoses,
om Fjällbackas utmärkta kaj får
ändamålsenlig förbindelse med
inlandet.
S. L.
Fj äII backafiskarnas Andelsförening
JaliJj4Ltle
dUWnmeL
FISK BUTIKEN
~
TEL. 0525/31222
I skeppshandeln rikhaltig sartering av:
BÅTUTRUSTNING
FISKREDSKAP
REGNKLÄDER
TEL. 0525/31046, 31088
Firma TURE FRANZEN, Fjällbacka
Telefon 0525/311 12
UTFÖR:
STEN OCH BETONGARBETEN
VATTEN OCH AVLOPP
TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR
Di
står redo att sälja
Och
lösa
JULPYNT
JU LKLAPPSBEKYMMER
J;ällbacka Bok o. pappershaYIdei
TELEFON 0525/310 19
Arets båda kappseglingar visade att tendensen från de närmaste åren håller i sig. Dels att
seglingen är på frammarsch och
dels att antalet båtar i specialklasserna ständigt ökar. Den
stora kappseglingen på Badortens dag hade ej mindre än 65
startande båtar, vilket är ett
absolut rekord. Tyvärr var kanske vindarna ej så lämpliga för
segling. Speciellt vid starten
ställde vinden till ett verkligt
"spratt". Den första startens
båtar blev liggande stilla vid
infarten till Sandhagen där de
först upphanns av båtar från
andra starten och sedan av
samtliga båtar i tredje starten.
Man fick således en helt ny
startlinje ute i Sandhagen med
samtliga 65 båtar praktiskt taget liggande på linje. Vinden
friskade emellertid så småningom och samtliga båtar kom efterhand i mål.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 11
IDROTT
på cigarrett, mumlar otydligt
"Norrvikenserien".
Ytterligare
fem minuter går. Tanum gör 3
-o. Mannen intill mig säger
"godnatt" och avläg~nar sig.
Allt verkar nu hopplöst. Lika
bra att gå hem. Men han stanDet såg minst sagt mörkt ut för nar ändå borta vid kortsidan,
anrika Fjällbacka IK i årets N. sticker händerna i byxfickorna
Bohusserie. Nedflyttningsspöket
tonade upp sig ganska ordent- och ser pinsamt på den allt mer
hans del) ointressanta
ligr i väster och kom allt när- (för
mare som serien led. Gr abbarna matchen. Tanum kommer upp
på anfall och snart är
gjorde \'ad de kunde m en det idetanfall
väl mål igen och därmed
Eksom inte räckte till på sam- degradering till Norrvikensema sätt som tidigare år. När rien. Nu är det bara 5 minuter
sista speldagen var inne var kvar av tillställningen. Men då
ställningen den att Fjällbacka plötsligt händer det. Fimpen
kunde klara nytt kontrakt om kastas, händerna åk,e r upp ur
laget slog på hemmaplan Ta- fickorna, munnen får en helt
nums IF, spelade oavgjort mot annan form. Fjällbacka har gjort
dessa eller förlorade med högst mål. Det står 3-1 och tiden är
3-0. Då verkade allt ganska strax ute. Nu blåste domaren.
ljust. Nog skulle man klara av Matchen är slut. En nervpillTanum som FIK för övrigt i för- rande historia av bästa Perry
sta matchen i serien på Hede- Mason-typ. Jag går bort till
vallen i Tanumshede besegrat mannen och säger: Det gick ju
ganska enke,l t med 3-0. Saken bra till slut i alla fall. Han svavar klar. Fjällbacka skulle lik- rar lite överlägset: Det rådde alsom tidigare år återfinnas i N. drig något tvivel. Allt går bra
Bohusserien. Trodde man. Till- bara man tar det lilla lugna.
läggas kan här att Tanum var
J. Johansson.
i än större poängnöd än Fjällbacka. Laget måste slå FIK för - - - -- - - - -- -- - att klara nytt kontrakt. Och det
skulle man göra. Alla var säkra
därpå. Man skulle kämpa till
sista sekunden och då skulle Tennisintresset har ökat krafTlF stå som segrare och även tigt under de senaste åren och
klara nytt kontrakt. Dingle och inte minst har detta visat sig
Kungshamn B skulle flyttas under de tävlingar som varje
ned. Allt detta var spekulatio- år arrangeras i Fjällbacka. Somner dagarna före drabbningen marens tävlingar gick av stapå Fjällbacka idrottsplats. Da- peln omkring den 20 juli. Aven
gen kom och lagen sprang ut detta år kunde vi med glädje
på den gröna mycket välvårda- konstatera ett nytt rekorddeltade gräsmattan. Fjällbacka kun- gande. Förstapristagarna i de
de förlora med 3-0 och ändå olika klasserna blev:
klara nytt kontrakt. Tanum
måste slå hemmalaget, annars Herrsingel A: C. M. Brorström.
degradering. Spänningen var Herrsingel B: A . Akerberg.
utan tvekan stor. Hur skulle Herrsingel, pojkklasS': R Aronsdetta sluta. Domaren H. Ham- son.
marström blåste till spel. Ta- Damsingel: M . Marcusson.
nurn går direkt till anfall, spe- Herrdubbel: Pettersson/Hugoslar som aldrig förr. Fjällbacka son.
har reserver för bl. a . spelstar- Mix dubbel: G. Waldenström/
ke hi Lars Engberg som på U. Sander ed.
grund av blindtarmsoperation Det är inte bara tävlingarna
måste avstå från denna betydel- som bidragit till det ökade insefulla match. Fjällbacka pres- tresset utan även den tennissas tillbaka gång på gång, får klubb som bildades föregående
inte upp något ordentligt an- sommar och som särskilt engafallsspel, men det verkar dock gerat ungdomar bosatta i Fjällefter en kvart som om försvaret backa.
är rätt starkt. När en halvtim- Då det emellertid redan är svårt
me har gått får Tanum hörna att få tid på den alltid fullbosom hi Bror Eriksson nickar ur kade banan, finns det kanske
fritt läge i stolpen. Ett sus ge- anledning att börja tänka på en
nom pu bliken. Domaren blåser tennisbana nununer två i Fjälltill halvlek och ställningen är backa.
fortfarande o-o. Aterstår 45
minuter och nu kan man nästan, fast bara nästan, känna sig
säker . Andra halvlek börjar. Efter 4 minuter gör Tanum 1-0
Usch. Nu börjar det på allvar
Fjällbackas försvar blir nervösare. Tanums anfall får än mer
SPECERI
lust. En hetsig period är att
CHARKUTERI
vänta. 12 minuter har gått. Tanum gör 2-0. Nu osar det
"katt" ordentligt. Den manliga
FJÄLLBACKA TEL. 0525/31014
delen av publiken öppnar kragknappen. Pulsarna slår ovanligt
fort. En man som står intill mig
REKOMMEN DERAS
går av och an, röker cigarrett
Fotboll
G unnar Larsson, T"
II
rasva elitlöpare
Vi skulle gärna vilja kalla denne spänstige lantbrukare för
Kvilles "löpande bonde". För
övrigt är ju namnet Larsson,
;-rinjetten på landets löpande
'ess", sedan föregående år, och
~e;o;f:~ ~\1 ~~~o~= i~~~
denna idrottsgren. Redan under
uppväxtåren blev Gunnar Larsson intresserad av idrott, och
han började med höjdhopp.
Men han fann snart att löpning
var en gren som passade honom
bättre, i varje fall så bra, att
han borde satsa på denna. Och
det gjorde han. Sina första lärospån fick han inom Kvillebyns Sportklubb vilken organisation han tillhörde från 1953
tills han övergick till Uddevallak~ubben Orient 1961. Hans dagliga arbete på jordbruket efterföljes av träning, vilken förlägges bl. a. till landsvägen, men
försiggår även ute i terrängen.
Gunnar Larsson har lagt upp
sin träning efter ett passande
och målmedvetet program vilket har visat att detta leder
framåt. Vinterträningen utgö'r es
av ett par mils löpning under
c:a fem dagar i veckan. Dessutom tränar Larsson med skivstången, vilken han anser vara
ett värdefullt instrument för att
hålla konditionen. Larssons favoritlopp är 10.000 meter och
sin bästa tid i detta lopp presterade han i SM med tiden
29.56.4. Men detta rekord skall
falla menar den energiske löparen som kommer att satsa hårt
under kommande år.
Under innevarande år har Larsson vid nationella tävlingar uppnått följande resultat: 1.500 m.
på tiden 3.54.5 vid en klubbtävling i Göteborg. Han satte
även i år nytt distriktsrekord på
2.000 meter med tiden 5.26. l
Karlstad blev han 3:a på 3.0{)0
meter med tiden 8.14.8, nytt distriktsrekord, 3:a i finalen om
SM 5.000 meter på tiden 14.19.6,
nytt distriktsrekord. l:a i DM
på 10.000 m . med tiden 30.19. Sin
bästa tid på 1{).000 m ., 29.57.6,
uppnådde Larsson vid en klubbmatch mellan Hagen, Skövde,
Ymer, Borås, Vikingen och ÖlS,
Göteborg samt Orient, Uddevalla. Med Larssons framgångar
under för egående år lades grunden till nya framgångar vilka
han under innevarande år skördat frukterna av. Han blev en
av den vilka idrotten kom att
satsa hårt på efter internationella mått. Larsson blev under
innevarande år uttagen till tre
landskamper i 10.000 m .-Iopp. l
landskampen
mellan Sverige
och Tjeckoslovakien gjorde han
sin största insats och lyckades
placera sig som 2:a på tiden
30.06.4. I kampen mellan Finland och Sverige i Helsingfors
blev han 5:a efter att under
större delen av loppet varit nära tätmannen. Mycket bra ändå.
Vi följe honom i TV och höU
tummarna hårt för honom.
Säsongens sista framträdande
blev resan till Rom. Här möttes
Italien, Norge och Sverige i en
trelandskamp och även här placerade sig Larsson som femma.
Ater en vacker prestation. Efter avslutad säsong; berättar
Larsson om vad som förekommit under året och visar ett
förnöjt leende. Visserligen hade han hoppats på något bättre
resultat kanske i något avseende, men även vunnit mera i
ett annat än vad han väntat.
Trots allt ett gott slut. Från
nationella segrar har nu Gunnar
Larsson satt upp siktet på de
internationella, och landskamper
är de mål som nu hägrar och
för vilka han nu kommer att
köra hårt i sitt träningsprogram
för att medan tid är nå fram mot
sina mål. Larsson är 25 år och
anser att en löpares högsta prestatio skall kunna utföras meltion skall kunna utföras mel30 år.
Torewi.
EVAS BAGERI
l
Här ses en bild från landskampen på 10.000 m. i Helsingfors, där Gunnar
Lorsson rycker fram flankerad av från vänster finnen Eino Oksanen och
Raimo Tikka. Vrd målet kom Oksanen 3:a, Tikka 4:a och Larsson 5:a
12 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för FörPningen för Fjällbacka
for/s. från sid. I
Inventing ..
skillnad mot den gamla inga
fönster mot norr utan har istället försetts med takfönster av
ny konstruktion. Orsaken härtill är att man vid nästa tillbyggnad av fabriken enligt den
plan som förut är fastställd,
kommer att förlägga en liknande i nordlig riktning kloss intill den nuvarande. Man har för
övrigt möjligheter att i framtiden placera fyra a fem sådana
byggnader åt detta håll.
Genom tillbyggnaden har 1nventing fått möjligheter att utöka sin produktion och har för
detta ändamål ytterligare anställt ett tiotal man som nu håller på att utbildas för sina nya
arbetsuppgifter.
Asfaltbeläggning å galor i Fjällbacka
Under innevarande år har man
snyggat upp samhället genom att
asfaltbelägga gator och torg. Sålunda har Trädgårdsgatan, belägen i kvarteret Sumpan, undergått en ansenlig förbättring.
Vidare har det gamla Torg-et
planerats och utgör nu en
vacker och mycket välbehövlig
parkeringsplats för bilar. Även
ute vid Fiskhamnen har det
700:230:240:130:-
kr.
kr.
kr.
kr.
kan
kan
kan
kan
Sylve Larsson och Bo Reichenberg.
Från kyrktrappan . . .
Till styrelsesuppl. för två år
Inte förrän år 1951 kunde han omvaldes hr Algot Torewi.
återvända till 1sfahan. Under
§ 6.
fyra arbetsamma år lyckades Till revisorer för verksamhetshan sätta missionsstationen på året 1/7 1964-30/ 6 1965 omvalfötter igen. År 1955 avled han, des hrr Arne Fredlund och An79 år gammal, och begravdes i ders Samuelsson, och till revi1sfahan.
sorssuppleanter omvaldes fru
Hans mission fortsättes nu av Kerstin Kroona och hr Elon
det missions sällskap, som också Engberg.
har fått bära hans namn:
§ 8.
"Christoffel-Blindenmission im
Orient", som har sitt säte i den På förslag av hr von Hofsten beslöt mötet att ett blad med förvästtyska staden Bad Sachsa.
Aren av ofrivillig vistelse i Eu- eningsstadgar skall tryckas och
ropa hade Christoffel använt till distribueras till nya medlemmar.
resor i olika länder, bl. a. Sverige, där han lyckades bilda
§ 9.
På förslag av pastor Ahlbäck
kretsar av understödjare.
Ombud i Sverige var hittills och med utvidgning av dessa
kyrkoherde Knut Gellerstam, synpunkter av hrr von Hofsten,
Göteborg, men han är pensio- Waldenström och Hellgren disnerad, och nu skall vi fortsätta kuterades om föreningen skulle
ägna sig åt frågor av allmänt
arbetet.
Här i Fjällbacka k'o mmer vi un- intresse för s:lmhällets förbättder den kommande våren 1965 rande, t. ex. verka för anlägatt få veta åtskilligt mer om gande av parker och lekplatser
den kristna blindmissionen i o. d . Hr Waldenström ansåg att
gränsdragningen för föreningens
Isfahan.
Vi kan meddela att vi har bör- syften var något svävande och
jat med en överenskommelse hr Hellgren ansåg att det fanns
med Lutherhjälpen. Vi har fått all anledning för föreningen att
tillstånd att bedriva hjälpak- upptaga dylika frågor för distionen för den kristna blindmis- kussion på ett årsmöte. Försionen i Iran under Lutherhjäl- eningen skall vara ett moraliskt
stöd och en idegivare för sampens flagg.
Det innebär exempelvis att alla hällets styrande, ansåg hr Hellbidrag till denna blindmission gren.
kan sättas in på Lutherhjälpen, Det beslöts att föreningen skall
Stockholm C, postgiro 90 02 56 taga upp till diskussion frågor
med orden "Blindmissionen i av allmänt intresse för att förIran" på talongen - om Ni för- bättra samhället och att på
står vad vi menar!
lämpligt sätt göra samhällets
styrande uppmärksamma på dy*
Och, som sagt, detta var bara lika frågor.
några ord från kyrktrappan. I det nu aktuella fallet beslöts,
Där inne i Fjällbacka kyrka är att protokollsutdrag ang. dessa
Ni alltid välkommen! Vet Ni om frågor skall sändas till municidet?
palfullmäktige.
Elon Ahlbäck.
§ 10.
Då inget övrigt förelåg att avUtdrag ur protokoll fört vid handla, avslutades mötet, varefter tandläkare Pettersson viFFF:s årsmöte den 23 juli 1964 sade filmer från gamla och nya
Fjällbacka. På förslag av hr
§ 5.
Gunnar Bundsen beslöt mötet
Förrättades val av styrelse och
styrelsesuppleanter enl. par. 5 att ge hr Pettersson ett hedersomnämnande i protokollet för
i föreningens stadgar.
hans utmärkta filmer.
För två år omvaldes till styrelseledamöter hrr Harry Järund,
Fjällbacka 23 juli 1964.
for/s. från sid. 6
Den nya lokalen skiljer sig såtillvida från den gamla att den
har målats invändigt och har då
fått ljusa glada färger, som ger
ett mycket glatt intryck och
som helt säkert betyder en hel
del för trivseln.
snyggats upp och hela området
är nu asfalterat ända bort till
stenpiren vid västra sidan, likaså kajen. Kostnaderna för dessa arbeten har uppgått till c:a
17.000 kr. Allt detta hälsas med
tillfredsställelse inte endast av
de bofasta utan även av den
gästande allmänheten då samfärdseln härigenom underlättas.
livnära ett blint barn
kläda det
ge det skolundervisning
ge det yrkesutbildning
Alltsammans räknat per tar!
Skicka gåvan till Pastorsexp., Fjällbacka; eller till
Lutherhjälpen, Stockholm, postgiro 900256.
Skriv "Blindmissionen i Iran" på talongen!
~
PRIPPS
, ,
@potekarnes
Schewenius' Tryckeri, Munkedal 1964
I