1. No category

FJILLBACKA BLADET
-~::::=> HJ
=
Dec. 1960
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Har fisket l Fjällbacka gått tillbaka?
Municipalfullmäktige skriver till myndigheterna.
Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde m ed Fjällbacka municipalfullmäktige fredagen den 2 september 1960.
§ 63.
backafiskarnas Andelsförening och
På förslag av municipalfull- år 1946 anlades med hjälp av
mäktiges ordförande, Östen He- statsmedel en mindre fiskehamn
Var god vänd tiII sid. 10.
denfjell, beslöt municipalfullmäktige enhälligt och genom acklamation att till landshövdingen i
Göteborgs och Bohus län vördsamt framföra följande samt anhålla, att Landshövdingen ville
ombesörja, att en avskrift av denna paragraf ur Fjällbacka municipalf ullmäktiges protokoll blir tillställd Riksdagen och fogad till
den utredning, som här nedan
(
~'På
(~
~ Inventing köper
FFF:s styrelse och Fjällbacka-Bladets
lemmar,
annonsörer
och
andra tidskriftens läsare
GOD J UL
och
GOTT NYTT AR
~-~----~
ljugarebänken"
"
, J
, I
Avskrift av denna paragraf
skall enligt municipalfullmäktiges
beslut även tillsändas Kungl.
Arbetsmarknadsstyrelsen
ordförandens i Fjällbacka municipalfullmäktiges försorg.
Göteborgs och
Länsstyrelse
Bohus Uin har i samråd med
Kungl.
Arbetsmarknadsstyrelsen
företagit en av Riksdagen begärd
utredning av möjligheterna att
på Bohusläns landsbygd skapa
förutsättningar för ett ökat differentierat näringsliv.
Inom ovannämnda kustområde
är Fjällbacka municipalsamhälle
beläget. Ar 1938 startades Fjäll-
fabrikstomt
redaktions-
kommitte önskar alla med-
omnämnes.
Av denna utredning framgår
bland annat, att de, som föret:lgit
utredningen, kommit till den
slutsatsen, att fisket inom kustområdet mellan Bovallstrand och
Havstensund samhällen gått så
starkt tillbaka, att investeringar i
fiskehamnar i detta område böra
begränsas tiII förbättringsarbeten.
Nummer 9
I kvällningen när solen stänker sitt guld över Valö salar är det en
förtrollande färgprakt ute i fiskhamnens omgivningar. Uppe på
Oxnäshällarna har man en säregen och vacker utsikt över samhället. N ere vid kajen i fiskhamnen samlas platsborna för att
diskutera och berätta historier och på "bänken" sitter en kvintett
representerande de gamla pojkarna som känner samhället och dess
omgivningar samt världen för övrigt. Det är förre mästerlotsen
Axel Nordblom, 74 år, det talande lexikonet Johan Mjölner, 66 år,
förre fiskaren Mauritz Bohlin, 74 år, Hugo Bruce, 73 år, och
Mårten Ellisson, 79 år.
Text och foto: Algot Torewi.
I
När municipalfullmäktige samlades vid sitt senaste sammanträde hade de att behandla en ansökan om köp av fabriks tom t från
Inventing. Det gällde ett tomtområde på 6000 m 2 beläget vid
"Falkeliden" . Beslutet om försäljning var enhälligt.
Vi har vänt oss tiII Disponent
Ingemar Järund för att få närmare besked om Inventings framtidsplaner? Vi får bekräftat att
Inventing har planer på att bygga en ny fabrik. De lokaler som
n u stå tiII förfogande äro helt
otillräckliga varför man blivit
tvungen att hyra in sig i olika
lokaler i samhället. Detta är naturligtvis i längden orationellt. -Vi
gör en rundvandring i den gamla
affären, som nu är fullbelagd med
maskiner av olika slag och man
måste hålla med om att det är
trångt om utrymmet. Inom den
närmaste tiden kommer nya maskiner att monteras och dessa måste då hyras in i andra lokaler.
Lagerutrymmen finnes praktiskt
taget inte på platsen utan måste
hyras även det borta.
Vi har nog anledning att återkOr::lma härtill.
FjäHhacka havsbad valde fria
rumspriser
Föreningen Fjällbacka havsbad
har hållit sitt ordinarie höstmöte
på Gröna Lid under god tillslutning.
Föreningens
ordförande
Torsten Norin framhöll att föreningen tidigare kallat till höstmöte men på grund av den mycket ringa tillslutningen beslöt möVar god vänd till sid. 9.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
2
Fadderbarn
Fisket har större delen av den att skryta med .
tid
Fjällbacka
"'llb
I Årsavgiften
av våra medlemD en 9 novem b er h a d e F Ja ac.
.
"k
L h h" 'l
mar l Svenge uttages per postk a b eso av ut er Ja pens rese-..
o
••
•
"k
B"
B
forskott. D a V I mte har dessa mÖJse k re t erare f ro en
lrglt ram
"tt d
L h h"'l
' ligheter fö r USA-medlemmarna,
som b era a e om ut er Ja pens
fl k . .
vore vi tacksamma om N i ville
y tmgarbete l Jerusalem Hong- ..
.
sanda l dollar t!ll vår kassör Köp' o f"
k ong me d fl era p latser. Pa or'dd
l'
b
f o
man John Johansson, Fjällbacka.
mi agen var samt 19a arn ran
Styrelsen .
skolorna samlade i församlingshemmet för att lyssna till vad hon
hade att berätta om nöden i
'er
Industrl
var
funnits till ut- praktiskt taget obefintlig och fis -
gjort den största inkomstkällan. ket utövades genomgående med
Så även idag.
mindre båtar. Den enda ljusning
I detta n:r av F. B. har vi tagit som då kunde skönjas var badmed ett utdrag av ett protokoll ortsrörelsen, som för inbyggarna
från ett av municipalfullmäktiges gav en liten men dock slant att
sammanträden. Härav förstår vi livnära sig på, vid sidan av småatt risk föreligger att Fjällbacka fiske m. m . Under större delen
tillsamman med andra samhällen var d et d oc k ganska tyst och stili norra Bohuslän ställes på undan- la.
tag, när det gäller statlig hjälp
till investeringar av fiskehamnar
På höstarna, när skarpsillfisket
tt h
kom i gång kunde det dock spora·· d" f"
oppas.
.
..
.
m. m. D e t ar ar or a
· l
. l"
dlskt bh verkhgt hv och rcirelse
a tt d en sk nve se, som m amnats
till de statliga myndigheterna l samhallet. Hela Bohusläns fiskekommer att beaktas.
I flotta kunde då på en gång sam••
•
o
las i skärgården varvid fångsterFor en Fjällbackabo
mm al- na l an d a d es l. F"'llb
Ja ac k a. S'll
l en
der är det lätt att minnas hur I fiskades
med snurrevadar och
det var på 20- och 3D-talet med I bOa t arna h a d e var d era en b esatt..
främmande land. På kvällen hade ett 40-tal personer infunnit
sig till församlingsaftonen. Både
barnen och de äldre var mycket
gripna. Flera personer fo"rband
sig att ett år framåt betala 3,0 kronor i månaden till ett fadderbarn
i Hongkong. För dessa 30. kronor
får ett barn både dagligt bröd
och möjlighet att gå i skolan. När
detta skrives kom just hela klass
5 in på Pastorsexpeditionen och
överlämnade 65 kronor som de
samlat in till invalidbarnen i J erusalem. Dessutom erbjöd de sig
att stå fadder för ett barn i Hongavseende på industri och fiske. I ning på c:a 10 man. Vid sådana
kong.
I de andra klasserna håller
Det var sannerligen inte mycket t 11" lf"ll
o
a en bl ev d et pao en gan
g
.-______________-:. massor av folk i samhället. Båtar- man på med insamlingar. Kollekna kom från Strömstad i norr och terna vid fröken Brams besök
uppgick till över 800.· kronor. LägFöreningen föl' Fjällbacka
Öckerö i söder, men inte en enda
ger vi så till de pengar som ett
Postgiro 41 03 18
från Fjällbacka . .. Man frågar
år framåt kommer att ges till
Styrelsen :
sig varför? Det är möjligt att
fadderbarnen i Hongkong inbrinföretagsamheten inte var så stor,
Ordföranden:
gade fröken Brams besök närmare
men det är nog inte den verkliga
Direktör Harry Järund,
30.'00. kronor.
orsaken. Det troligaste är att det
Otto Lindblads väg 18, Lund
saknades förutsättningar för anv. Ordförande:
skaffande av större fartyg. Man
Läroverksadj. Sylve Larsson,
hade
ingen riktig fiskehamn, där
Sveaväg. 119, Stockholm
man kunde förtöja fartygen och
Sekreterare:
laga sina fiskredskap etc.
Kamrer Bo Reichenberg
I'
.
Fj ä Il b ackagatan
Källgatan 18 B, Arvika
Kassör:
Köpman John Johansson,
Fjällbacka
5 : te medlem:
Köpman Wilhelm Fredlund
Kastvindsgatan 2 c, Göteborg
Redaktionskommitte för
F jällbacka-Bladet:
Harry Järund
Sylve Larsson
Bo Reichenberg
Algot Torewi
Det är därför en händelse som
ser ut som en tanke att Fjällbacka fick sin första trålare i
samband med igångsättandet av
den nya fiskehamnen på Oxnäs.
Detta fartyg kom till genom ett
bolag, som bildades av folk från
samhället. Sedan gick det som så
ofta annars.
Företagssamheten
I smittade av sig och idag har vi
En vis man i Fjällbacka har
en gång sagt om oss sommargäster: "De äro egentligen fjällbackabor, som på grund av ett
oblitt öde tvingas bo på annan
ort under vintern." Ja, så känna
väl de allra flesta av oss, och
våra tank~r g~ ofta. under . vin.t:ro
halvaret tlll vara vann e r l F]allbacka.
I
GOTT RESULTAT.
Den 20., oktober hade kyrkliga
syföreningen sin sedvanliga auktion till förmån för Stiftelsen
F jällbacka Församlingshem. Auktionen inbringade kronor 3050 :-.
Statsförslag
fastställdes vid samman träde den
28 oktober då municipalfullmäktige var samlade i församlingshemmet under hr Östen H edenfjelIs ordförandeskap. Statförslaget
balanserade
på
kronor
73.562:60 med en uttaxering av
2 kr. per skattekrona. Antalet
skattekronor utgör 20.255 och har
jämfört med föregående år ökat
med 386.30. skattekronor. Av det
flertal ärenden beträffande begäran om mindre förvärv av tomtmark behandlades även en begäran från Firma Inventing, Fjällbacka, om köp av tomtmark för
industriell verksamhet. Då municipalfullmäktige under ett flertal
år liksom industrikommitten, arbetat för att tillföra municipalsamhället industriell rörelse, och
intet kunna förverkliga denna
föresats, var det med verklig
glädje och förhoppning som fullmäktige behandlade denna begäran. Det beslöts enhälligt att av
municipalsamhä llets
mark
vid
"Falkeliden" försälja 50,00 kvm.
för uppgivna ändamål. Man ville
i Fjällbacka en hel liten eskader I Alla äro kanske ej lika lyckligt I äv.e~ genom mun~~ipalsamhället
som varje dag går ut på fiske.
lottade som jag, som visserligen ej stodJa Stlftelsen FJallbacka PenRäknar man med de trålare, I har utblick över Fjällbacka un- sionärshem i deras arbete att uppsom kommit till under samma tid der vintern men väl över Fjöll- föra ett hem för de gamla och
o
••
b k
beslöt bifalla en begära n om bipa oarna och anaränsande sam- ac agatan.
..
..
. ~ .
I
drag till vatten och avloppsledhallen ••ar det.. mte mmdre
än 18
När för c:a 10 år sedan ett a vnmgarna
·
.. .
•
o
tl'11 tomten. Fullmaktlge
I
SYFTE:
Föreningen för Fjällbacka har
till syfte att verka för Fjällbackas utveckling framförallt på näringslivets område.
Föreningen vill därför stärka
intresset för Fjällbacka i första
hand bland före detta F jällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närmaste bygden.
Till
USA
Fjällbacka
Storfiske
.
1
~t~ I lstalle~ for att v~ pa 2~ oc~ Göteborgs nyare bostadsområden, anslog 2.0.00: -
I
..-ta et n~gon ens ta a vec a pa
hosten gastades av främmande
fiskefartyg, har vi i dag en egen
fiskeflotta som varje dag året
runt lämnar fisk till Fiskeriföreningen.
I sanning en fin utveckling.
H . Järund .
Sävenäs, .skulle planeras, bl:v~
gatorna dar döpta efter mUl1lClpalsamhällen i Bohuslän, och
självfallet var då, att en av gatorna - den vackraste - skulle heta Fjällbackagatan. Om till äventyrs någon av Eder i Fjällbacka
skulle tvingas ned till rikets andra
kronor för d etta
ändamål.
stad, så behöver N i ej känna Eder
helt hemlösa. N i kunna känna
Eder som på Eder mammas gata
- på Fjällbackagatan!
Gebe.
3
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Fjällbackas näringsliv:
Son1 marsu,Inmering
L.
1
Trålfisliet
Den
Nä r man skall summera som- na, så har dom haft det bedrövmaren 1960, som turist eller ord- !igt, i alla fall här i Norra Bohus-
naturligaste
och därför ute och fiska räk på natten, det förande i en Badortsförening, kan
var alldeles stilla till kl. 11. Då utlåtandet bara bli ett: vått, regkom vinden så hemskt att VI. ha d e nigt, trist och för camparnas del:
ett väldigt besvär med att f a m lerigt! J a, nog går 1960 till
historien, som en genomvåt somtrålen, men när det var gjort
gick vi mot land. \ lind och sjö mar.
.
bara "k d d t
d
h h g
Hur har då sommargasterna
O'a e, e regna e oc
a - haft det? För att först ta camparen kortfattad beskrivning av var- lade, det var hemskt! Vi kom för
je enskild trålare, som är stationelångt norrut, så vi gick över
rad i Fjällbacka, om fångster, Persgrundet och där fick vi ett synd om dem, var det liksom
vedermödor och gläd]' eämnen vid
o
h o II
.
'k .
II
trålfisket. Det blir kanske mest brott, så vi blev rena på däck för svart att a a sig fl ngt a var'ff
. h
allt som var löst, t. o. m. stor- Iig".
torra SI ror, men VI oppas att
b
h
Till slut nå<rra korta frå<ror och
när läsaren ser trålaren SD nr luckan gick över ord. Men ur
~
~
så och så stäva in mot fiskeriför- det var, så klarade vi oss in till svar angående trålfiskeyrket.
eningen, så kan hon eller han Strömstad så det gick bra fast det - Hur lång är arbetstiden? 16tycka det vara roligt att veta lite såg mörkt ut. Vinden blåste mel- 18 timmar!
om den , vad den heter och vem lan 30--40 sekundmeter."
- Vad tycker du om ditt yrke?
som rår om den.
Och sedan raskt över till en Ja, det är på gott och ont!
även största näringsgrenen i F jällbacka är fisket. Detta har, som
en följd härav, behandlats i dessa
spalter vid ett flertal tillfällen
och meningen är att vi här och i
några nummer framöver skall ge
Den av Fjällbackafiskarna, som
h ållit på längst med trå lfisket, är
Berthold Kahlman och hans medhjälpare, bröderna Bertil och
V l'lh eI m J onasson, a II a tre boende
i Mörhult. Dom har hållit på ända sedan 1936. Först några data
om deras båt SD 23 "Frank". Den
är byggd i Mandal, Norge, år
1914 och köptes av Kahlman &
Co 1948 från Gravarne. Längd
Ö. a. 45 fot, bredd 11,5 fot, djupgående 4,3 m. Den är försedd
med en 50 Hkr Skandia brännoljernotor. "Frank" är utrustad
med ekolod, radio- och radiopejlin g.
Vad redskapen beträffar har
dom för närvarande 3 fisketrålar
av
bomull, anskaffningskostnad
9·00· kr. pr styck, samt 4 räktrålar
varav 2 av nylon, som kostar
2.300 kr. pr styck och 2 av bomull, som kostar 1.40·0 kr. pr styck.
På vår fråga om hur många
trålar som blivit sönderrivna,
blev svaret: "Man kan inte räk-
O'
komisk händelse:
Är medelförtjänsterna bra
"En gång hade vi med oss 6 I eller dåliga?
damer på sjön. Dom var så måI I förhållande till vad andra
lade och fina , när dom kom om-! kategorier tjänar, får man väl
bord. Men det blev dåligt väder säga det är dåligt, om man tänoch lite gropigt utpå. Det dröjde ker på vår obekväma arbetstid.
inte länge förrän dom låg i en hög
_ Framtidsutsikter? Som räkallihop och spydde på varandra. fisket bedrives nu, kan man nog
J a, tänk va dom såg ut, de var I se mörkt på framtiden.
en syn att se. Fast man tyckte
B. Reichenberg.
" 1938 den 28 november var vi
Ibackarna emellan, var långt ifrån
trevlIgt att slå ned
SIna
bopålar
o
pa.
Under våren utförde föreningen
en omfattande utfyllning och dränering på området. Det hade det
goda med sig, att platsen var något sånär dräglig, fast mycket
återstår att göra. Ännu är det i
alla fall en god början i riktning
mot en bättre tältplats i Fjällbacka.
Vägen ut till Sälvik belägges
nu med asfalt. Tyvärr kvarstår
ännu flaskhalsen vid Hallengrens
stenmur.
Huruvida den frågan
skall kunna lösas under den närmaste framtiden är ännu ovisst,
men det är bara att hoppas, att
en överenskommelse mellan berörda parter skall kunna träffas.
"Badortens Dag" i Fjällbacka
regnade bort vad det gällde lördagen, medan söndagen gav rekord för söndagar. Säkert fördes
något av lörd agsstämnin gen över
till söndagen. Naturligtvis blev
nettot dåligt
förhållande till
1959, som var ett rekordår i många avseende.
samband med ovanstående
kan nämnas, att 1961 års Badortsfest, kommer att vara i dagarna tre , om styrelsen får sin vilj a
igenom, vilket vi skall hoppas.
Ja, så är det väl knappast något mer att tillägga, utan bara att
innerligt be, att 1961 skall skänka mer av sol och värme än 1960
gjorde.
na .. ,"
Fångsterna
kan naturligtvis
vara mycket varierande. Den
största fångsten av räkor på en
dag fick dom 1949, nämligen 780,
kg., men det har också hänt att
endast 2-3 kg. räkor utgjort
dagsfångsten.
Medelfångsten är
dock 60-80, kg. Vid fisktrålning
har största dagsfångsten varit
1.200 kg.
Det är klart, att när man bedrivit trålfiske i 24 år så har
det hänt en hel del både spännande, hemska och komiska saker
ombord. Vi låter Bertold Kahlman själv berätta, först om den
mest spännande upplevelsen:
län. Sälviks tältplats, som tyvärr
har ett g'anska utsatt lä ge under
,'ao ta somrar pao <rl'und
av bergen
~
h
d
runt om oc
e gans k a san k a
Till en solig och varm 1961 års
sommar, hälsar vi i Fjällbacka
Havsbad alla välkomna åter till
Bolouskustens Pärla! !
SD23 "Frank,"
Thorsten Norin.
~--------------------------------------------------
ÖVERSTESILL
Marknadens förnämsta
sillinläggning
Aktiebolaget Gust.
Richter
KONSERVFABRIK
Lysekil -
Fjällbacka
4
Tidskrift tör Föreningen för Fjällbacka
Kville kommuns
ålderdomshem
Penionärshentmet
under uppförande
Det
har
varit
ett historiskt för
biträden
samt
gemensamt berget har det nya ålderdomshemmet uppförts. Byggnaden består av pensionärsbostäder och i
övre våningen bostad för föreståndarinnan. Typen är lågplans-
ögonblick för medlemmarna inom
Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshem , då arbetet i höst tagit sin
början med uppförande av ålderdomshemmet. Över 20 år har
svunnit sedan tanken föddes om
ett hem för samhällets gamla, se-
badrum för personalen i övre våningen, samt två pensionärsrum.
Hemmet uppföres i fasadtegel av
byggmästare
Bertil
Karlsson,
Kville. Kostnaderna kommer att
uppgå till c:a 30.0.0.0.0.:- kronor.
----
dan organisationens föregångare,
Syföreningen Hjälpsamheten, ombildades till den nuvarande stiftelsen. Dessförinnan hade för-
Fjäll backaafton till förmån
f"
." h t
or pensIonars emme
eningen arbetat för olika mål inom samhället och lämnat bidrag
till Valö barnkoloni, kyrkan och
o
· '11'Iga b ran dk aren.
BI an d
d en f nVI
de damer som var med från föreningens bildande år 1928 finnes
flera fortfarande bland de aktiva.
Bl. a. stiftelsens 80. åriga ordförande, fröken Alma Svensson,
som fört spiran under 27 år. Det
är en värdig samling av damer
som samlas till sina arbetsaftnar,
och silverstänket har för län gesedan lägrat sig över deras hjässor.
De yngre har allt mer slutit upp
vid deras sida och de äldre kan se
med glädje framåt då arbetet
fortsätter för det gemensamma
målet - ett hem för de gamla.
Deras önskedröm står nu inför sitt
förverkligande och i dagarna har
arbetet börjat med hemmets uppförande sedan plansprängningen
av tomten redan är utförd. Tomten är belägen i samhällets cen trum mellan prästgården och poststationen intill allmänna vägen.
Enligt skissritningen skall fastigheten uppföras i två våningar plus
källarvåning. Källaren kommer
att inrymma torkrum, pannrum,
tvättstuga, förrådsrum och kon-
Nordväst om Kville kyrkoby
anslutning till den övriga byggnationen under det höga Kalkås-
Alderdomshemmet i Kville.
typ med inbyggd gård och genom
~ett~ byggn~dsosä.tt behöver .penSlOnarerna ej ga l trappor. VIdare
är det ur brandrisksynpunkt väl-
dagrum, ett samlingsrum med
hemtrevlig interiör, öppen spis där
stockbrasan tändes vid högtidli..
ga tI'llf"ll
a en. H"ar f"orrattas
gu d s-
motiverat med denna byggnadstyp. För den övriga personalen
har uppförts en intilliggande fristående byggnad. Förutom de 30.
Omtanken om hembygdens gamI .. t k . t
b t'
F"'II vårdplatserna inrymda i 26 enkela ar s ar , 111 e en ar 1110m . Ja - rum och 2 dubbelrum finnes 2
backa utan även ute i förskingringen. Många både hemma och matsalar en i vardera flygeln. 2
borta ser med glädje på Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshems berättade på sitt kärnfriska sätt
initiativ och verksamhet för att bl. a. om "Joller-Beata" som inte
uppföra ett hem för gamla. Bland tog de moraliska begreppen på
dem som inte glömmer sin barn- allvar utan fick många att dra
domstid och fäderneort är ingen- omsorg om med tid en. Dåvarande
jör Anders Broberg, Stockholm. kyrkoherde fann sig en gång förInför 125 personer skildrade han anlåten att upplysa henne om det
tjänst och här samlas de inneboende omkring TV-apparaten vilken tidigare skänkts till det gamI h
'"
K l
a emmet av penSlOnaren
ar
K ar lsson, H eestran.
d
D essutom
I
en kväll i Gröna Lid sina minnen
från uppväxttiden i Fjällbacka
och
om innebyggarnas torftiga
tillvaro. Han vitsordade en författares utsago från denna tid att
kosten bestod av potatis och makrill morgon middag och kväll. Hr
Broberg berättade på ett mycket
intressant sätt om gamla kända
Fjällbackabor. I anslutning till
anförandet visade han skioptikonbild"r över folk och bostäder som
numera är borta. Man fick även
se när kung Oscar II tog sin
promenad genom kungsklyftan år
1887. Efter denna historik tog
hr Johan Mjölner till orda. Han
oriktiga i detta förhållande och
tillade härvid "att om frestelsen
skulle komma över henne, hon då
skulle tänka på honom". Hr
Mjölner sJong även visan om
fjällbacka-flickan som följde med
en enge lsk kapten till England
och fick genom konsulatet poliseskort hem.
Allt uppskattades och stiftelsens vice ordförande hr Arne
Fredlund framförde till de medverkande publikens tack för underhållningen.
Inkomsten
av
kvällen blev 242:- kronor vilket
tillfaller pensionärshemmets stiftelse.
De gamla protokollen berätta
Emot Communalstämmans be- j Pastoratets Kyrkoherde, Ortens
slut
att, på besvären över Provincial Läkare och Häradets
Konungens
Befallningshavande Barnmorska hava uti afgivna
Utslag rörande vägar och broar skriftliga utlå tanden intygat nödinom Qville Härad, denna dag vändigheten af vägs upptagande
afgiva till Kongl. Kammar Col- genom Joreds fjärding till Hamlegium den förklaring att anting- borgs und, hvarest icke allenast är
en alla eller inga af de föreslagna lastageplats handelslägenhet och
I vägarna
böra upprödjas, finner 2-ne folkrika fiskelägen Udden
sig undertecknad nödsakad reser-I samt Strandbacken unde~. Ejgde,
vera sig på den grund att plurali- utan och möter en större 0 , Stora
teten av Häradsboerna redan en I Hamborgän, å hvilken 4 hem-
Här skall Pensionärhemmet ligga. gång inför Härads Rätten vid-.
gått angelägenheten av flera vägtor. Övervåningen inrymmer för- ars upparbetande samt för att
utom sex rum för åtta pensionä- vinna en mera billig och rättvis
rer, matsal, dagrum m. m. Vinds- väg och brobyggnads underhållsvåningen ger plats för två rum skyldighet uppoffrat enorma sumför föreståndarinnan, och två rum mor.
man samt fiske läget Taskan äro
belägna, jemnte d e därintill, i söder befintliga L:a Hamborgön och
vester Gåsön. Hamborgsundsvägen kan äfven derför med skäl
hänföras till de mest behöfliga för
Var god vänd till sid. W.
inrymmer hemmet a lla övriga erforderliga lokaliteter. Det hela är
vackert och ändamålsenligt målat och möblerat. Men ack redan
fullbelagt! Enbart från Fjällbacka
befinner sig 8 pensionärer där.
Kostnaderna för hemmet uppgår
I till c:a 90.0 ..0.00.:-- kronor.
l
---
Forngrav vid Mörhult
Ett vackert gravfält har upptäckts i en skogsdunge uppe på
bergshöjden vid Mörhult. Det är
köpman Östen Hedenfjell som låtit företaga en undersökning för
att få bekräftelse på gamla sägner
om a tt det här skulle finnes fornlämnin gar - kanske av historiskt
värde för bygden. Enligt en av
hr Emil Ekhoff på 180.0. talet uppgjord förteckning över fasta fornminnen , och vilken hushållningssällskapet utgav år 1880., skulle
här uppe på bergåsen finnas dylika. De nu gjorda arkeologiska
undersökningarna har utförts under amanuens Rosen i Uddevalla
ledning. Därvid har av de sex
enligt sägner befintliga fornlämningarna, nu hittats fyra. Skogens
uppväxt och övrig vegetation hade helt utplånat den forna gravplatsen och endast med ledmotiv
av några stenar vilka reste sig ur
ljung och mossa, kunde man nu
under träden börja utforskningen.
Sedan röjningsarbetet befriat området från vegetation en började
avtäckningen och snart var man
ense om att här verkligen förekom något av historiskt värde. Av
de fyra gravarna var tre mycket
välbevarade medan en till 2/3
delar var förstörd troligen därigenom att en väg för sten körslor
varit anlagd över området. Dessa
fornlämningar torde härröra sig
Var god vänd till sid. 10.
5
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
r
Insändarespalten
~--------------Fjällbacka-Bladet nr. 8 av
juni 1960 finn es en a rtikel med
rubrik
Samhället-badgästerna.
Skriben tens
utta landen
synes
olämpliga oeh missvisande. Om
sommargäs terna försvunne från
Fjällbacka, skulle säkerligen det
ekonomiska årsresultatet för f1erta let fasta inbyggare bli betydligt
magrare, med följd a tt antalet
fas ta inbyggare i samhäll et minskad es ytterligare.
Hur det i verkligheten ligger
till h ä rmed torde med rätt stor
säkerhet kunna fastställas om
F F F låter verkställa en sakkunnig utredning, med förutsättning
samhällets ekonomi, dels med ,
dels utan somm argäster.
De bostadshus som inköpts av
sommargäster, vilka äro belägna
i samhällets centrum, är till an talet ingen övervägande del. Men
de som förvärvats av sommargäster äro till sin beskaffenhet sådana a tt de flesta fasta innevånarna
föredrar att bygga nytt och då av
naturliga skäl i sam hä llets pereferi. Vid nybygge erhålles högre
lå n, som svårligen kunna erhållas
vid inköp av ä ldre hus, vilka
ofta måste bättras upp för rätt
stora pengar.
D et är mycket sannolikt att
somm a rgästerna inköper si tt huvudsakligaste behov av varjehan da varor från samhällets h a ndlare.
Om måhända en mindre del slinker förbi Fjällbacka-affärerna beror d etta troligen av att priserna
ofta h å lles i överkant.
I
Förutsatt Fjällbacka som sommarort med sommargäster är dess
utveckling i hög grad beroende
av den service som tillhand ah ålles
och d äribland i mycket hög grad
av sådan från restauratörer och
hotellrörelser samt övriga som
tillhandahåller bostadsrum m. m.
Det finns välhållna mindre pensionat utan rum men kapaciteten
är ej tillräcklig under sommaren,
enbart från d essa.
D et talas av skribenten om att
förr intog sommargästerna sina
måltid er på restauranter i större
utsträckning. Men vems fel är det
att denna frekvens avtagit?
D en förr ledande restaurangen
med hotell ha r ej följt med tidens
utveckling i annat avseende än
med priserna. Följden därav har
blivit a tt gästerna i allmänhet även sommargästerna blivit
mer eller mindre nödsakade ordna sina måltider på annat sä tt.
II
D2n bästa inköpskällan för
I
Sp2cerier -
Charkuterier -
Delikatesser
Det finns i Fjällbacka ingen ro p ?l min hotellrörelse och des s
snabb- eller självserverin g där be- skötsel. Var och en förstår, at t
sökande av alla kategorier kunna en hotellinneh avare icke har möj
intaga en god må ltid av husmans- Iigh et att få inrymt sådana gäs : I
kostkarraktir, för ett hyggligt ter, som har ordnat sina ma t- och
Tel. 21 FJÄllBACKA Tel. 21
pris i en trivsam milj ö. En sådan rumsbehov på annat sä tt.
servering , rätt skött, bör tillföra
Utvecklingen i Fjällbacka har
innehavaren stor omsättning och nämligen i m ånga år varit den ,
därmed följande ökade a llmä nna a tt fas tigh etsägare mer och mer
SALTSJÖFISK
inkomster.
hyr ut till självhushåll. I Fjäll
RÄKOR
HUMMER
Vid vissa tillfä llen önskar be- backa är d et så, att de rum som
sökaren av all a kategor ier gå ut förr uthyrdes till s. k. strögäster ,
Fjällbackafiskarnas
och intaga cn h ygglig måltid och (vilka även var hotellgäster ) nu
därtill roa sig m ed dans m. m. mera till sto r del ej uthyres . D etAndelsförening
Även !:ommargister med eget ta beroende på, att dels ha en
FJÄllBACKA
hushåll skulle säkerligen besöka del fas tighetsägare slutat med utPa
rtiförsäl
jn ing 46, 88
Tel.
en såd an restaurang rätt ofta, för hyrning dels h a massor av fasti gTel.
Detaljförsäljning
222
att komma ifrån hush ållsbestyr. heter, vari dessa rum ingick, inLibså skulle gäster från andra köpts av sommargä ster. De nyorter besöka restaurangen. Men byggda fastigheterna ha i regel
fordringarna av a lla är perfekt planerats så, a tt de uthyres till
serverin g och vä llagad kost.
självhush å ll. Att besöksfrekvensen
Firma
För abonnenter erfordras att på res taura ngerna dä rför m åste
I
den led ande restauran gen med I avta är oundvikligt.
hotell anordnar utflykter såväl i
D et finns två restau ran ger med
Fjällbackafjordens omgivning som fullständ iga rättighe ter samt två
till omgivningen i land. Rum- pensionat i Fjällbacka sommarservicen skall vara perfekt.
tid.
Genom en undersöknin g
Praktiskt tage t a llt sådant sak- skulle det visa sig att samtliga
Tel. 21
F J.L\.LLBACKA
nas. Om detta inte vore fallet dessa icke har den besöksfrekvenskulle antalet besökande öka och sen som tidigare. Herr Johansson
omsättningen stiga för Fjällbackas nämner a tt d et finns pensionat 1
fasta innevånare.
F jällbacka, men att deras kapaFjällbacka är i övrigt en triv- ci tet är otillräcklig på sommaren
30~an Olofssons
sam plats men dock ej ensam Det påståendet kan ej vara rikdärom i landet, varför det är nöd- tigt, a lldenstund ej heller dessa
3drn~an~el
vän digt att genom annonser och varit fullbesatta.
reklam omtala vad m an har att I Man skulle kunna tycka att
bjuda på. I Turistföreningens se- herr Johansson var medveten om
naste årsskrift äro uppgifterna om d e stora prisst egrin gar som föreFJÄLLBACKA Tel. 40
Fjällbacka ofu llständiga och del- kommit i vårt land på senare år.
vis felaktiga.
Så tycks dock icke vara fall et.
Att skylla sommargästerna för Hur skuile en rörelse kunna bära
att allt inte i Fjällbacka utvecklat sig m ed tillämpning av t. ex. 40"
sig som må hän da ortsborna v ill ha talets priser? Den hotellrörelse
d et är felaktigt.
jag innehar är fullt jäm förb ar
Cykel. &. Rep .•
Konk urrensen om sommargäs- med andra av samma storleksVerkstad
terna är stor m en verksamheten ordning och d et är orättvist påBotmotorer emottages för
vinstgivande om skötseln blir så- stå, att priserna äro höga.
vinterförvaring.
dan att Fjällbacka får namn om
D et råder in ge t tvivel om att
sig att tillhand ah ålla trivsam Fjällbacka är berömt som turistmiljö , go d service, hyggli~ kost ort. Vad rörelseidkarna i samhä loch rum samt moderata pnser.
let anbelangar , så kommer nog
Fjäilbacka
Tel. 33
Fjällbacka den 16 juni 1960,. dessa i fortsättni ngen liksom hitO. E. Johansson .
tills a tt ej underskatta värdet av
detta.
SVAR PÅ I NS.Ä.NDARE.
Fjällbacka den 8 november
BLOMMOR, FRUKT
U ndertecknad har tagit del av 1960.
GRÖNSAKER
John Berglund.
ovanståen de insändare och fin ner
ELONS Livsmedel
Inventing
I
Wicke Widelius
I
I
därvid att viss kritik i denna berör min rörelse. Detta föranleder
mig att framföra följande.
Det verkar, enligt herr Joha nsson, som om h ela utvecklingen
i F jällbacka evad det gäller somm argästernas matvanor skulle be-
Presentartiklar m. m.
Eftersom problemet sanlhällesommargäster i mycket hög grad
intresserar oss i F F F gläder det
oss a tt frågan p å detta sätt tages
upp till debatt. Vi har därför
Var go d vänd till sid. 8.
Kärraby Blomsteraffär
Tel. Fjällbacka 49
Ambjörsund 25.
I
I
6
Tidskrift fö r Föreningen fÖT Fjällbacka
Livlig byggnadsverksamhet ~ samhället
I
NYBYGGEN
som enligt vår mening åstadkomUnder sommaren och hösten mit en verkligt stilren byggnad,
tt h
f lit " tt
"It
har byggnadsverksamheten varit som pa e c, arm u sa sma er
mycket livlig. De flesta nybygge- in i sin omgivning. Man måste
även framhålla de omfattande
na utgöres av sommarvillor och
som inramar
är i huvudsak förlagda till områ- planeringsarbetena,
man föredömdena kring Kvarnberget och sö- byggnaden och där
ligt har tagit vara på de vackra
der därom. I stort sett äro nu
alla
tomter längs Sälviksvägen formationerna i berget.
o
bebyggda.
Fyrmästare Ivar ]{yhlber g,
Vädeiöbod,
uppför en villa på gamla idrottsplatsen. Huset bygges av Hugo
Andreasson. Villan som är vinterbonad och modernt inredd beräknas vara färdig till jul.
Fru Helen Seaton, Stockholm,
har byggt en sommarvilla strax
öster om Kvarnberget. Huset är
Utsikt över "nya" Sälvik.
ett s. k. monteringsfärdigt hus.
Advokat Hugo Stenbäck,
Stockholm,
Herr Folke Rutgersson,
Göteborg,
r
"Ja,
\
Ett och annat
gäster handlar rätt ofta här". Det under eftersäsongen har flera firvar en av köpmännen i Fjällbac- mor utnyttjat hotellet för konka som fällde det yttrandet när ferenser. Dessa har hållits i övervi en dag i sommar resonerade
om affärslivet. Det är tydligen
så, att många långväga kommer
till Fjällbacka och gör inköp.
Kanske det in te är för mycket
sagt att samhället har blivit en
een tralort för ett stort turistområde från Kämpersvik i norr till
Bottnafjorden i söder. Så finns
det också många välförsedda
specialaffärer. Den senast etablerade är ju Fjällbackafiskarnas
modernt inredda och välsorterade
skeppshandel, den enda
sin
bransch mellan Strömstad och
Smögen . Kunde nu bara Fjällbacka även under andra årstider
än sommaren hävda sitt gamla
anseende som en betydande handelsort. God sortering i butiker-
I
I
bygger också han i Kvarnberget
på en tomt strax söder om skolhuset. Denna villa, som uppförts
av byggmästare Hugo Andreasson
är nu i stort sett färdig. Den har
ritats av arkitekt Svante Paulsson,
I Byggmastare
..
B erg l un d,
Uddevalla,
har byggt en rätt stor sommarvilla vid korsningen av Sälviksvägen
och förbindelsen till vägen runt
Vetteberget. Denna villa är byggd
med ställningsvirke och isolering,
med fasad av tegel. Den skiljer
sig mot vad vi är vana vid att se
i Fjällbacka.
FÖRSÅLDA HUS
Advokat Curt Waldenström
har inköpt det "Wallinska huset"
som ligger i hörnet av Hamngatan och "Nellas street" . Huset har
genomgått omfattande reparationer, varvid man varit mån om att
bibehålla den gamla stilen.
Konfektyraffä ren Centrum
Arkitekt Rune Hellgren
Fjällbacka. Tel. 202.
har inköpt det Lundströmska huset som såldes på auktion i maj.
Specialaffär för:
Frukt, Konfektyrer, Tobak, Tidningar och Film.
GAMLA SILLÅDOR
FÖRSVINNER
Nu
utvidgade öppningstider även vintertid:
vardagar 9-21, söndagar 10-11, 15-21.
sta \'åningens sällskapsrum, varifrån man för övrigt har en av
Fjällbackas
yackraste utsikter.
Kongresser och likn ande sammankoms ter betyder mycket för säsongens förlängning. M ånga turistor ter gör också energisk reklam för att locka till sig sådana
under för- och eftersäsong. Även
sportfiskare och utlänningar bör
tas upp i diskussionerna om hur
man effektivt skall utnyttja turismen som inkomstkälla för samhället.
Entren till Fjällbacka vid Korsvägen kunde nog vara både snyggare och mera praktiskt ordnad.
Vägförvaltningens vägvisare står
ju avigt placerad. Ibland är den
d I' k d
.
e VIS s ym av vegetatlOnen vid
na spelar givetvis den största rol- dikeskanten, och den är mycket
len härvidlag, men effektiv re- svårläst på vederbörligt avstånd,
klam och speciella arrangemang när man kommer från samhället.
t . ex.
samband med en jul- Många Lilister stannar i eller före
marknad, kunde säkert göra sitt korsningen och är villrådiga. Bortill. På en del håll slår ideella för- de inte själva korsningen göras
eningar och köpmän sig samman avsevärt större det finns ju
om lockande program vid sådana goda utrymmen och något
tillfällen för att dra folk till plat- slags rondell iordningställas i mi tsen.
ten. I denna skulle riktningsvisar-
kommer att bygga en sommarvilla
har byggt en trevlig villa vid Sälpå sin tomt i Kvarnberget. Denna
viksvägen.
Arkitekt
Gerhard
är belägen just ovanför den nu- Paulsson och byggmästare Hug'o
varande bostaden. Arbetet med
.
Andreasson.
p Ianenng av tomten har redan
påbörjats. Det är byggmästare
" Jag klagar inte, tvärtom", saTure Franzen som åtagit sig det- Gymnastikdirektör P. Hemde källarmästare Berglund på
ta arbete. Själva byggnaden, som dal, Örebro,
Stora Hotellet om den gångna
ritats av arkitekt Lindroos, Stock- har uppfört en färdigmonterad
regniga säsongen. Han har haft
holm , kommer att uppföras under villa också den vid Sälviksvägen många gäster, däribland en hel
vintern och våren.
just ovanför det s. k. Badberget. del utlänningar. Vidare har han
Direktör Sven Ericsson,
Stockholm,
I
till och med Bovallskunds- varit värd för sällskapsresor, och
na placeras.
En fråga på något längre sikt
är naturligtvis, hur det skall ord·
nas på gamla torget och omkringliggande
områden, sedan
Venanders magasin nu har rivits.
Tilläggsplatsen för båtar är det
ju ett utomordentligt stort behov
av. Kunde man till en början
kanske tänka sig en läbrygga
längs strandvägen från Mjölkförsäljningen söderut. Hamnstyrelsen
är nog redan i farten med hi thörande frågor. Säkerligen kan
det bli ett både betydelsefullt och
vackert hamnparti här, trots att
de anrika magasinen skattat åt
förgängelsen. I d et sammanhanget erinrar jag mig några ord i
Svenska Turistföreningens nya
intressanta bok "Tusen sevärdheter i Sverige". "Hamnens röda
17,OO-talsmagasin och Vettebergets 76-metersvägg ovanför Framstranden ger samhället en viss
särprägel" . Dessa rader är alltså
redan delvis föråldrade. Men all-
Den mycket omstridda inhäg- tid aktuell förblir fortsättningen
" och skärgården hör till de störnaden bestående av sillådor söder om Porsholmsbryggan har nu sta och vackraste i Bohuslän."
istället ersatts med ett plank.
Sylve Larsson.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
7
-
-
- -- -- - - -
-
-
- -
Insändarespalten ...
Men det skall va' ...
Forts. från sid. 5.
sänder jag Er alla en hälsning mitten av l800-talet. M en vet ni
varför man kallar våra julgåvor
med önskan om en God Jul!
för julklappar? I en reseskildring
Vad menas med en God Jul?
från Sverige som utgavs år 1806
"Det blir ingen riktig jul om
står det så här om julklappen:
det inte blir snö", har jag hört
"Allehanda slag av utklädda
folk säga. M en då skulle ju mänpersoner
och budbärare, till häst
niskor på andra sidan jordklotet
inte kunna fira en riktig jul. Där och till fots, äro denna afton
(julafton) i rörelse. Ty på ett
är' ju full sommar nu.
"Det blir ingen riktig jul om frappant och oväntat sätt skall
vi inte får äta risgrynsgröt och julklappen överbringas och givalutfisk och julskinka och all den
andra, julmaten", tycker en del.
M en om det var så skulle ju faktiskt över hälften av jordens befolkning inte kunna fira en riktig
jul. Så många lever under svältgränsen.
"Det blir ingen riktig jul om
man inte får många julklappar"
tycker barnen. Det finns barn som
inte vet vad en julklapp är för
någonting. De kan trots det fira
en riktig jul.
Julens ram skymmer ofta julens
tavla. De yttre bestyren tar för
stor plats. Julen blir så rysligt
tröttsam. Och så rysligt hednisk!
Det är kanske inte så många
som tänkt på att mycket av vårt
julfirande egentligen har sina rötter i våra förfäders, de vilda vikingarnas seder och bruk. Innan
Ansgar kom hit till vårt land var
julen en offerfest, som man firade för att beveka gudarna att
nästa år ge en god skörd. Många
julseder och maträtter, som vi nu
har, går tillbaka på denna hedniska offerfest. Några exempel:
Julgrisen, julskinkan, julkärven
och julbocken. Till och med den
snälle jultomten var med på den
tiden. De första kristna här i lan det förbjöds att befatta sig med
tomten. Det var ju avguderi.
Tomten ansågs vara en gud för
gårdens tomt. Tomten skulle
skydda och bevara gården för det
onda.
Denna gamla hedniska offerfest
bevarade sitt namn "jul" även sedan den förvandlades till en kristen högtid. Men går vi till andra
länder kan vi se hur denna högtid har namn som klingar mycket
mera kristet. På engelska heter
den "Christmas" (= Kristusmässa). På tyska säger man "Weihnacht" (= den stilla natten). I
I talien kallar man julens högtid
"Natale" (= födelsen).
Seden att ta in en julgran kommer dock inte från våra hedniska
förfäder. Detta bruk importerade
vi från Tyskland någon gång i
delgivit insändaren till berörda
parter, vilka här nedan framför
sina åsikter.
För min personliga del synes
det mig, som om Direktör Johansson delvis har missuppfattat min
artikel. Den avser ingalunda att
vara avogt inställd mot sommargäster, utan påvisar tvärt emot
att samhället har betydande inkomster från detta håll. Men där-
ren om möjligt fÖTbliva okänd. På med är det inte sagt, att det ej
det mest hemlighetsfulla sätt blir föreligger nackdelar. Direktör Jojulklappen inlämnad eller has- hansson tror exempelvis inte att
tigt inkastad, varefter givaren de bostadshus som övergått till
eller budet försvinner. På grund sommargästerna i samhällets centav det häftiga klappandet på dör - rum utgör någon större del. Enren vid gåvans överbringande kal- ligt företagen utredning är det
las, efter vad man säger, gåvan 46 st. hus, som bebos av sommarjulklapp."
gäster, vilket motsvarar 51, 7 %
Vi skall vara tacksamma över av husen inom detta område och
julens ram. Gamla seder och bruk denna siffra ökas år från år.
behöver man inte utan vidare kasJag har heller inte "skyllat"
ta bort. Men ramen får inte bli sommargästerna för att motsätta
större än tavlan. Julgåvorna får sig utvecklingen av samhället. De
inte skymma julens gåva: Barnet I sommargäster, som älskar Fjälli Bet/ehems krubba. Det är från backa så till den grad att de
Betlehem vi får en riktig julgläd- skaffar sig en egen fastighet där,
har väl också intresse av att samje.
Det händer att affärsmännen hället skall utveckla sig gynnsamt.
säljer eller delar ut adventskalendrar till barnen. F ör varje dag i
advent får man öppna en lucka
och får då se en bild av något
slag. På den sista bilden väntar
man sig finna barnet i Betlehem.
Där sitter i stället en jultomte
med en stor påse julklappar!
Jag har aldrig riktigt begripit
mig på tjusningen med jultomten.
Man säger att jultomten är snäll.
Men jag tycker att han är en
mycket lättstött, fordrande och i
högsta grad partisk herre. Flera
månader före jul måste man gå
omkring och vara snäll, skötsam
och exemplarisk. "Om du inte är
snäll och gör som mamma säger
vill inte jultomten komma till
dig."
När man talar med barnen om
vad som skall hända i jul då bör
man tala mycket lite om jultomten. Det är Jesusbarnet som är
julens stora gåva till oss. De gåvor jultomten ger går sönder rätt
snart. De gåvor Jesusbarnet ger
håller att leva på och går att dö
på. Jultomten ger sina gåvor bara till de snälla barnen. Till Jesusbarnet i Betlehems krubba får
alla gå. Både de som tror att de
är snälla och de som tycker att
de är stygga. Därför blir man så
glad i Betlehem.
Bengt Pleijel.
SKOR
för alla åldrar
FJÄLLBACKA
TEL. 260
<l3r6na
pensionat
(i~5
oc~
.23iograf
Tel. 41
FJHLBACKA
Harry Järund.
Segalsporfen utvidgas?
Det är ingen tvekan om att
seglingsintresset de ailra sista
åren fått en väsentlig ökad utbredning. Folk blir trötta på allt
motorslammer och har åter fått
upp ögonen för seglingens förtjänster.
I föregående n:r av F. B. hade vi med en artikel om segling,
vilket föranlett en hel del personer att vända sig till F. F. F. med
en massa synpunkter härpå. Vi
har låtit dessa frågor gå vidare
till segelsällskapet Norderviken i
Fjällbacka, vars ordförande är
målarmästare
Georg Aronsson.
Frågorna har i allmänhet rört
sig om kappseglingar, segelskolor
etc.
Vid de samtal vi härvid haft
med de ansvariga inom segelsällskapet kan man inte taga miste
på intresset för segelsporten. Det
finnes flera förslag, som man önskar genomföra. Exempelvis ett
återupptagande av distanskappseglingarna på midsommardagen
med en holme som mål. Man vill
ha övningsseglingar och man
ställer sig inte främmande till
en segelskola (se dagens insändaVar god vänd till sid. 8.
jt tel l e
&
Sezie6ctc
Framka ll ning
och
Film
<ypill6,:uka 9clcalelje
Telefon 9
Tel. 29
Tillverkar:
MATBRÖD
KAFFEBRÖD
BAKELSER - . TARTOR
Hilding Fossum
FJÄLLBACKA
Tel. 12
Välsorterad
Speceriaffär
8
Tidskrift tör Föreningen tör F.·ä
(
I
FÖRENINGSNYTT
FÖRENINGEN FÖR FJÄLLBACKA
höll 26/7 sitt årsmöte i Församlingshemmet under närvaro av
ett 4·0, tal personer. Föreningens
ordförande, hälsade välkommen
och valdes att leda årsmötets förhandlingar. Ur föreningens verksamhetsberä ttelse framgick
utgivandet av Fjällbacka-Bladet, i
tvenne nummer. De förslag som
väcktes vid förra årsmötet beträffande nya industrier hade undersökts. Det konstaterades dock
att av olika anledningar hade
projekten ej kunnat komma till
stånd.
Föreningens industrifond
uppgår till 410:- kronor. Medlemsantalet uppgår till 260. Föreningens kapitalbehållning utgjorde den 300 juni 1960 kronor
3.361: 5.0, och överskottet av årets
verksamhet
utgjorde
kronor
630: 23. I anslutning till berättclsen lämnade hr H. Järund en
intressant redogörelse för firma
Inventings verksamhet oc h f ramtida planer.
Till ledamöter av styrelsen för
2 år valdes direktör Harry Järund , Lund, läroverksadjunkt Sylve Larsson, Stockholm och kamrer Bo Richenberg, Arvika, samt
för 1 år köpmännen Wilhelm
Fredlund, Göteborg och John Johansson, Fjällbacka. Den senare
nyvaldes efter förvaltare Sten
Kallin, Uddevalla, som avböjde
återval. Till ersättare valdes för
2 år hr Algot Torewi, Fjällbacka
och för 1 år doktor G. Bundsson,
Göteborg. Till revisorer återvaldes bankkamrer Sune Borg och
plåtslagaremästare Arne Fredlund, Fjällbacka. Till ledamöter
av valberedningskommitten återvaldes komminister Bengt Pleijel
och köpman Östen Hedenfjell,
..
Fjällbacka, samt semmanelärare
Sverker Stubelius, Göteborg. Beträffande anskaffande aven föreningsnål hänsköts frågan åter
till styrelsen för utredning.
Efter årsmötet höll seminarie-
Fjällbacka Mek.
Verkstad
Tel. 187.
tillverkar
oljecisterner
byggnadssmide
m. m.
Tid skr. -
\ , ' Insändarspalten ...
~oaj
Forts. från sid. 7.
13afJ~zi & SfJec~Z.i
lärare Sverker Stubelius ett in-I re ) , men till allt detta behövs metressant föredrag från tiden för I ra folk till hjälp med arrangeFjällbacka samhälles tillkomst och mangen.
FJÄLLBACKA
fram till nuvarande tid. Enligt'
Seglingsnämnden ställer därför
föredragshållaren fanns inga hus frågan till F. F. F. och dess medi Fjällbacka före år 1600. Mellan lemmar om de äro villiga att
16·000 och 1620, började bebyggel- hjälpa till. Denna fråga kommer
sen som utgjorde 8 hus under vi i styrelsen för F. F. F. att sna1600-talet.
Utvecklingen gick rast behandla. Vi återkommer såuppåt från 17.00 talets början då I ledes med närmare uppgifter härdet fanns 24 hus och sjönk sena-lom i vårnumret.
re till endast 14 hus i mitten på
Rekommenderas
Sätt in dina sparme el i
1700 talet. Därefter följde en SEGLARSKOLA I FJÄLL stadig utveckling med sillfiske och BACKA.
trankokerier varvid byggnationen
ökades till 36 hus. Efter sillfisket
följde år 1&08 en kris med ekonomiska svårigheter, vilket avspeglades i befolkningsunderlaget
som år 18.00 var 98 personer, fem
år senare 95, och år 1810 61 perNa"r sedan
soner.
segelsjöfarten
samha"llet att
började fortsatte
viixa och i mitten av 18nO-talet,
då även handel och hantverk slog
rot, var bebyggelsen uppe i 16n
hus. Då uppfördes den första
kvarnen på Kvarnberget, och den
svenska konservindustrin startades här. Ar 1856 lade den första
ångbåten till vid kajen vid sina
reguljära turer till Strömstad. Redan från början var det fisket
som utgjorde sysselsättningen och
detta yrke fortlevde bland befolkningen. :Man kom senare att bedriva fiske på Nordsjön sedan
kuttrar inköpts från England, och
makrill levererades till Ney Yorks
frukostbord. Att Fjällbacka in te
fanns före 1GOD-talet bevisas därigenom att bygden under 1500talet tillhörde Oslo stift och i sin
beskrivning nämner biskopen inte
denna plats, men namn såsom
Bottnafjorden,
Hornborgsund,
Valö m . fl. förekommer. Antalet
hus uppgick under 190·0-talets
Vi Ii
Te .
ortens egen ban
I anslutning till Mr Segels läsvärda artikel i juninumret av
Fjällbackabladet skulle
undertecknad vilja komma med följande inlägg.
KVILLE SPARBA
Något som jag och säkert
många med mig - länge saknat
i Fjällbacka är en seglarskola, där
våra ungdomar kunde få lära sig
segla och lära sig att överhuvud
taget handskas med båtar på rätt
sätt. Många av oss sänder bort
våra barn några veckor på som-
WALDNERS
FÄRGHANDEl
maren till annan ort, för att de
där skola gå i seglarskola. Skulle
ej någon av segelsällskapets medlemmar _ gärna med hjälp av
några segelkunniga äldre ungdomar bland fjällbackabor eller sommargäster under ett par sommarveckor lära ut av sitt kunnande
till våra barn. De flesta av oss äga
ju enbart motorbåtar, men skulle
gärna önska, att våra barn finge
lära sig se gla. Småbåtar kunna
säkert ställas tii! förfogande och
en lämplig kursavgift skulle säkert
k unna finansiera en seglarskola.
" Varför gå över ån efter nya
(far-) vatten?" Vad säger segelsä llskapet Norderviken?
C
B d
unnar
un sen.
Aug:a Carlssons Eftr.
Telefon 35
Manufaktur-,
F J .~LLB.:\C:-
Mode
och
Kappaffär
ALGOT
Ii
början till 30.0 för att nu 1960 TEall
Uddevalla p a" grund av I
~'"
1'n ,
vara uppe i 335.
bristande tid sett sig nödsakad att
Till sist fick man se samhällets träda tillbaka från kassörsbefattgamla bebyggelse genom den 10to- ningen i FFF. Då Sten Kallin I
grafiska utställning som utställ- nedlagt ett uppoffrande och myc-I
des i lokalen. Bildmaterialet upp- ket värdefullt arbete som förtog såväl ryggåsstugor som sjö- eningens kassör och dessutom
kaptensgårdar från svunnen tid. var med och startade föreningen
Några av dessa åldriga fastighe- vill styrelsen på detta sätt hjärtter pryder än i dag samhället ex. ligt tacka honom för hans insats
Telegrafhuset, och Wenanders i föreningsarbetet.
fastighet (posthuset) vid bussNy kassör är som nämnts köpstationen.
man John Johansson , Fjällbacka
TOREWI.
d. v. s. "Sko-John" , och i hans
affär intill Göteborgs Bank går
KASSÖRSSKIFTE
det bra för nya medlemmar att
Av vår redogörelse från års- anmäla sig.
mötet framgår att förvaltare Sten
Styrelsen .
~OHANSSO
nan
tinge
den.
land.
Deb
fiket
BILSTATIO
FjälIbtIcka
Tel. 10
Välkomna till oss t ör a"
JULHANDLA
Fjäll backa
Bok- & Pappershandel
Tel. 19.
v
n
Tidskrift för Föreningen tör Fjällbacka
Vitajrun
Vi låter tiden rulla tillbaka
några hundra år. SamhällsbiIden
är inte densamma som nu. D är
det nu löper asfalterade ga tor
och vägar var det sjöstrand. H usen var små väderbitna backs tugor, omgärdade av åkrar och ängar. Människorna var i de flesta
fall hårda och kraftfulla . D e försörjde sig huvudsakligen på \Takplundring. Genom att man gick
upp i de omkringliggande bergen
Ihinderna
9
LEGALA NOTISER
De ror tungt, ty man hade stora
och klumpiga bå tar på den tiden.
Dessutom har de något på släp
efter sig. Vad kan det vara mån
tro? Det är antagligen något de
Hon är nog spanjorska ...
troligen gift med en norsk sjöfarare ... Kanske de befunnit sig
på bröllopsresa, replikerar den
äldste av de bå da männen.
har funnit. De verkar mycket
_ Ja, d et är nog så ... Men
upplivade, ty de sjunger och hur fa n ska vi bära oss åt att få
skrattar. De kommer allt närma- av h enne alla de där ringarna,
re. När de ror förbi oss hör vi
för fingrarna har ju svulnat.
den ene av dem säga förnöjsamt:
Ah , det skall vi väl klara av,
- Där gjorde vi ett jäkla gott
replikerar den förste kallblodigt!
kap!
Varpå de båda sätter igång och
De fortsätter in mot Framstran- plundrar liket grundligt.
den, dvs. nedanför Hälleporten'
Vi skyndar efter dit. Det är inte
lätt att springa över kala och
slippriga berghällar. De båda
männen når bryggan och lägger
fast bå ten, varefter de lossar Ii··
nan
aktern och börjar dra
tingesten de släpat in mot stranden. Snart är den uppdragen på
land. Det visar sig vara en hytt.
De båda männen granskar den nyfiket. D e känner på den med
Vi
försäljer
installerar
reparerar
ALLT ELEKTRISKT
FJÄLLBACKA
ELEKTRISKA
Telefon 68
l
Specialaffär i:
23 maj: !rene A nn-Kathrin, dotter till Sven Oskar Karlsson
och h. h. Vanja Irene f. Andersson från Fjällbacka 26l.
24 aug.: Björn Lennart, son till
Ake Lennart Hugosson och
9 aug.: hemmansägaren Ernst
från
Lersten
Kristensson
Uppegård 2 :2, född den 7
juni 1879.
3 juni: sjömannen Ake Valdemar Andreasson från Ödsmål
Norgård, 2 :20, född den 6
september 1933.
9 okt.: f. stenarbetaren Johan
Emanuel Asberg från Fjällbacka 158, född den 11 mars
1879.
2 nov.: f. kantorn och folkskolläraren Erik Bernhard Eriksson från Fjällbacka 49, född
den 22 april 1890.
Fjällbacka ...
F orts. från sid. 1.
Så skiljs de åt, var och en går
till sitt. Natten blir mycket orolig
tet som för övrigt knappast
för dem båda. Den unga kvinnan
var beslutmässigt - att ajournevisar sig för dem gång på gång r:l sig till en senare tidpunkt.
De förstår att de måste begrava
Till att leda kvällens förhandhenne för att hon ska låta dem lingar valdes köpman Evert Valdvara ifred.
ner. Tre av styrelsens medlemNär morgonen gryr, tar de henne och lägger henne på botten
av båten och ror ut til Getryggen. Getryggen är ett litet skär
utanför Hästvam. Där i en skeva
gör de en grav av småsten och
lägger henne, varefter de lägger
över henne lite sand och jord. Sedan får de vara ifred, med undantag för när oväder nalkas, ty
då visar hon sig allra helst
ute bland skären och holmarna i sin vita fotsida klänning och
med rasslande guldkedja runt halsen. Därav har hon fått namnet
Vita Frun. Det sägs att denna
guldkedja ska finnas kvar i Fjällbacka än idag. Men var lär ingen
veta.
Morgan Engström.
Bror Bräcks Eftr.
under tiden maj-oktober 1960.1
och de känner försiktigt på dörren, som är låst. Så
ställer d e sig och funderar en
stund . )<ä r de har växlat några
replik:r. häl'l:ar den ene fram
en yxa ur en liten bod. Med någh. h. Karin Birgitta f. Jora kraftiga slag splittrar han dörhansson från Mörhult 29.
ren. H an blir stående liksom lam2 sept.: Björn Erik, son till Rune
slagen l dörröppningen. Den
J o!msson och h. h. Lillie
andre smyger sig fram bakom
Barbro f. Karlsson från F jällhonom . Även han blir stående
backa G.
om en bildstod. Den förstnämnden andre och säger 29 sept.: Rolf Mikael, son till
och gjorde eldar i stormiga hös t- de ser på
Erik Verner Dahlgren och
kvällar, förledd e m an många far- förvånad:
h. h. Margit Viola f. Lund
tyg in bland de förrädisi.a kä ren
Du milde Petter, vilken
från KäriII 1 :4.
och grunden, där de förliste, ofta syn!
med man och allt. Y ar de t n ågra
DÖDE
som överle\'d e kunde man t . o. m.
Därinne pi golvet ligger en
.. kh ya d kVl'nna do··d. Hon under tiden maj-2 november
hänsynslöst slå ihjäl dem . " Den ung mor
1960.
enes död v ar den andres bröd." är iförd en vacker vit fotsid klänVi står p å O xnäsudden och ning. Runt halsen bär hon en
blickar ut mo t ::\äbban. Sjön är tjock guldkedja med vackra briljanter infattade. På hennes fingorolig efter den hårda sydvästliga
rar glittrar och skimrar det av
stormen dagen förut. Därute kommer två karlar roende i en båt. guldringar med ädla stenar.
II
FÖDDE
mar hade avböjt återval men då
ingen ersättare stod att finna
gick samtliga i styrelsen till slut
med på att kvarstanna ytterligare ett år. Till revisorer återvaldes herrar Arne Fredlund och
Wicke Widelius. Arvodet till styrelsemedlemmarna blev oförändrat liksom även lönen till badkamrern.
Frågan om rumspriserna föranledde stor debatt och man enades till slut om fria priser, dock
inom en viss ram. Vidare beslöt
mötet i likhet med en förut tillsatt kommitte att nästa års festligheter skall anordnas i sam arbete med Fjällbacka idrottsklubb
och idrottsplatsförening. Den s. k.
badortsfesten kommer i år för
Kött - Fläsk
Charkuterivaror
REKOMMENDERAS
Tel. Fjällbacka 252
Utför ny och
ombyggnadsarbeten
Värme och sanitära
anläggningar
Hugo Andreasons
Byggnadsfirma
Fjällbacka
Tel. 63 o . 36
FRUKT och
GRÖNSAKER
Bräcke Trädgård
Fjällbacka
J.
Tel. 74
A. FREDLUND
PLÅTSLAGERI
Utför alla i branschen
förkommande arbeten
Tel. 80
Vid installation av: värme,
olja och sanitets anläggningar vänd Eder med förtroende till oss.
Fjällbacka Rör
Mattisson och Buhr
Tel. 24 & 30.3.
första gången att arrangeras under fredag, lördag och söndag.
Däremot skall idrottsbasaren som
nu kommer före den traditionella
badortsfesten som vanligt förläggas under en veckohelg lördagsöndag.
Till sist utsågs en fe stkommitte bestående av fru Syster Kahlman samt hrr Torsten H ::tkeröd
och Torsten Norin.
r
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
10
Har fisket ...
De gamla ...
Forts. från sid. 4.
F orts. från sid. l.
Fjällbacka i syfte att stimulera
fiskerinäringen inom samhället
och den söder och norr om samhället liggande kustbygden.
Det har visat sig, att tillkoms. k arnas A nten av Fjällbackafls
delsförening och fiskehamnen blev
av väsentlig betydelse för Fjällbacka-kustens fiskerinäring. Under andelsföreningens första verksamhetsår uppgick omsättningen
till 61. 204:- kronor. Vid tiden
för fiskehamnens tillkomst fanns
inom Fjällbacka kustområde endast en mindre trålare samt d essutom ett antal mindre fiskebåtar
för så kallat hemmafiske. Den totala kvantiteten fisk och skal. b k
Ijur, som landades i Fjäll ac a
vid denna tid uppgick till ett
värde av kronor 581. 765 :-. Motsvarande siffra var år 1959
1.415.218:- kronor.
Antalet trålfiskebåtar, som nu
landa sina fångster i Fjällbacka
utgöra 18 stycken, varav sex båtar äro
hemmahörande inom
municipalsamhället.
Dessutom
landa cirka etthundra så kallade
"småfiskare" sina fångster i Fjäll-
H'i!'adet, emeda:t nyligen på U dden uppförts en skattelagd väd erkvarn med 2 par stenar och
att ett kort stycke vester om
Storebro, WICJ är belägen på denna väg, ligger Häradets bästa
vattenqvarn, Joreds Qvarn, med
4 par skattlagda stenar, dit ännu
flere kund~ föra sin spannernåi
till förmalning, om icke den svåra
vigen gjorde hinder. När man beSin:1aT besvärandernas riktiga anm'irkningar att Grindstigs och rfram. Det är därför icke underligt att Alexander Pehrsson och
Swälteklefsvängen endast såsom
de många, som underskrivit hans
genvägar kunna vara nyttiga, ehubesvär, söka hjälp emot den dem
ru annan farbar väg där finnes
tillämnade stora orättvisan att beför att komma fram, så finnes
röfva dem det bidrag Comunnen
deremot ingen väg från Ham- från urminnes tider lämnat till
borgön till Qville ungefär en hel
densammas byggande och undermil långt, nemniigen från södra hållande. Till och med besvärantrakterna av sistnämnda och de derna Busck och Holmlin samt
derintill belägna 2 öarna, hvaraf med dem alla vid den i dag hållsåledes visar sig det stora be- na Comunalstämman närvarande
hofvet av väg ditåt. På denna väg
hava erkänt billigheten af att HäTadet gemensamt hädanefter som
samma på ovannämnda förhållan- hittills underhölle denna bro, ehuden samt anhålla att dessa för- ru man tvekade att förklara detta
hållanden beaktas i samband med såsom laglikmätigt, enär definiåtgärder på grund av ifrågavaran- tio:1en å Bro, såsom varande en
de utredning.
uver vatten fortsatt väg icke på
backa.
I
Inom Fjällbacka samhälle och
kustområdet söder och norr därom ,har således fiskerinäringen
expanderat icke oväsentligt. Det
kan ifrågasättas om inte Fjällbacka samhälle är på väg att utvecklas till ett fiskecentrum för
den sydligare delen av norra
Bohuslän. Följande uppgifter om
medlemsantalet
i Fjällbackafiskarnas Andelsförening bestyrker
detta antagande. Medlemsantal:
Ar 1938 42 medlemmar, 1943 91
med!., 1948 111 med!., 1953 133
med!., 1958 142 med!., 1959 146
med!.
Fjällbacka
municipalfullmäktige vill även framhålla, att det
är mycket sannolikt, att vissa så
kallade lättare industrier av relativt betydande omfattning genom lokala personliga initiativ
komma att uppstå inom samhället i en nära framtid. Möjligen
kommer ett sådant företag, som
redan nu bedriver fabriksverksamhet i samhället, att nästkommande år inflytta i nya rymliga
lokaler med möjlighet till ytterligare utbyggnad.
Fjällbacka
municipalfullmäktige vill göra Sveriges Riksdag
samt Länsstyrelsen
Göteborgs
och Bohus län och Kung!. Arbetsmarknadsstyrelsen
uppmärk-
ligga 3-ne Broar, Kalfskinds,
Storbro och Långebäcks Bro. Den
första lider ofta av öfversvämning, som har till följd att den
tidt och ofta måste repereras.
Lå:tzebäcks Bro, belägen några
100 famnar från Store Bro är
likaledes svår att underhålla i anseende till dess läge, som gör att
vattenflöde tidtals skadar henne
och i synnerhet vissa årstider försvårar passagen deröver likasom
öfver Kalfskinds Bro. Storebro,
äfven Joreds Bro kallad, är Häradets största bro, de runder denna orts största vattendrag stryke
GO·. T E B O R G S
BANK
II
densamma kunde tillämpas, alldenstund de derinvid boende fordom försummat bevaka sin rätt
att få väg å ömse sidor däraf, och
skulle visserligen, om för principens skull nämnda Bro utdömdes,
den lO-de Domareregeln kunna
anses anses gälla angående en på
förutbestämd grund fotad rätts
och lagskipning, den der meförde
f'or manga
o
100
. kor SKa'
, '- d e menms
da, nämnligen att högsta rätt är
största orätt.
Att förespegla den dryga kostnaden för vägars uppröjdande såsom ett skäl emot lättade commuI
h d
d f'
nicationsansta ter oc
ärm e
orenade stora fördelar, bör väl icke
vinna gehör i närvarande tid, då
man lärt besinna, huru mycken
tidsspillan och skada icke allenast
till hels a, utan och till hjuldon
samt selar m. m. som vållas av
svårigheten att komma
över obanade vägar.
Instämmande således,
alla vägarne anses böra
upprödJ'ande anbefalda,
fort hän
då icke
bliva till
uti Aiex-
ander Pehrssons besvär, medgivet
jag dock gärna att Konungens Befallningshavandes utslag om väg
över Grindstigen och Svälteklev
äfven må fastställas, allenast den
mest behövliga Hamborgsundsvägen kommer till stånd samt anser det endast broar böra utdömas, som icke äro för häradsboerna av mera allmän nytta;
men reserverar mig mot den afgivna förklaringen att inga vägar
borde upparbetas ifall icke alla
kunde prövas nödige att på allmän bekostnad upprödjas.
Qville och Kalkskind den 14
April 1863
S.
J.
Bergendal.
Grundad 1848
Forngrav ...
Forts. från sid. 4.
GÖTEBORG -
STOCKHOLM
Avdelningskontor i Bohuslän:
Strömstad
Grebbestad. Fjällbacka . Dingle
Uddevalla
Lysekil. Fiskebäckskil . Ljungskile
Stenungsund . Skärhamn . Klädesholmen
Rönnäng . Marstrand. Kungälv
Fullständig bankrörelse vid samtliga kontor.
-
Brand- och dyrkfria förvaringsfack uthyras
från den äldre järnåldern vilken
pågick före Kristi födelse eller
uppskattningsvis för 200,0, år sedan.
Undersökningen av området
gav inte några mera värdefulla
fynd, då plundringen av gravarna, för länge sedan ägt rum. Endast rester av brända människoben samt keramik i mindre omfattning låg spridda i marken.
Men gravarna ansågs som mycket
vackra.
Enligt
hr Hedenfjell,
kommer de fornvårdande myndigheterna nu att låta restaurera och
till eftervärlden bevara dessa
fornminnen. Meningen är även
att låta utarbeta en beskrivning
över området.
Ajax.