1. No category

FJILLBACKA BLADET
- - - -- - --
Juni 1960
?
Nummer 8
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Mera tomtmark
till sommarstugor
Efterfrågan på tomtmark i
Fjällbacka ökar mer och mer när
det gäller tomter till sommarstugor. Det är numera ej frågan om
utsikt över havet utan endast en
tomtplats
Fjällbackas närhet.
Stadsplaner och byggnadsplaner
hinner ej komma till sin fullbordan mnan marken preliminärt
sålts. Länsstyrelsen medgiver
många fall dispens för bebyggelse
innan planerna fastställts.
Fiskeriföreningens fastighet sedd från Hamngatan.
Fiällbackafiskarnas nya
fastighet invigd
Förslag till två nya områden för
sommarbebyggelse ligger nu klara
och skall inom kort översändas till
länsstyrelsen för fastställelse.
(
NY INDUSTRJKOMMJTTE
I början av året utsågs ny
industrikommitte för samhället. Den består av hrr Rune
Johnsson, Evert Waldner, Nils
Christensson, Gösta Franzen
och Torsten Norin med Rune
Johnsson som ordförande.
Den nya kommitten är
ungdomligt betonad varför
man kan hoppas på nya friska initiativ från dess sida
när det gäller industrifrågor.
Redan nu har den gjort en
del förberedande undersökningar. Vi önskar dem lycka
ser fram
emot
till och
ett angenämt samarbete med
FFF:s styrelse.
Red.
OMRADE 1. Avsett till sommar- område kommer
bebyggelse.
tomtraderna.
Ovanför tennisplanen i dalgången norr om Rapekullen kommer tomter att byggas ut. Dessa
tornter erhåller nästan alla en vacLördagen den 5 mars 1960 in- kert dekorerad med de stora ker utsikt över havet där t. o. m.
vigde Fjällbackafiskarnas Andels- blomsterkorgar, som anlänt med Väderöbods fyrplats kan skönjas
förening sin moderna fastighet anledning av invigningen. I fesvid klart väder. Tomternas storvid Hamngatan i omedelbar när- ten deltog representanter för
lek kommer att ligga på 10.0.0het av den gamla. Då skrevs kommunen,
municipalsamhället,
120.0 m 2 • Planeringen av villorna
åter ett blad i Fjällbackas histo- Västkustfiskarnas
Fiskförädling,
kommer att bli i kanten av bergria om något, som kommer att fiskgrosshandeln, Svensk Andelssluttningen och ett större frilagt
få ett bestående värde för fram- fisk m. fl.
tiden. Fiskarekåren, som nu räkI talens långa rad framfördes
nas till den största yrkeskåren i lyckönskningar till fiskarekåren.
ARSMÖTE
samhället, har stakat ut riktlin-I Pionjärer inom fisket såg tillFöreningen för Fjälljerna för fiskets bedrivande, så I baka till tider som flytt och mabacka håller årsmöte i Föratt dess produkter kan omhän- nade till fortsatt sammanhållsamlingshemmet tisdagen
dertagas på ett sätt, som garan- ning.
den 26/7 kl. 19.30.
terar färskvarans goda kvalite,
I samband med invigningen
Frågor, som medlemmarna
när den distribueras ut till lan- hölls årsmöte och de styrelseleönskar få behandlade vid mödets olika delar.
damöter, som var i tur att avtet, torde inlämnas till styDet är inte ofta, som fjäll-I gå, Karl Persson, Kalvö och
relsen senast 14 dagar dessbackaborna kan samlas till någon Evert Ekström, Fjällbacka, återförinnan.
störr.e festlig~et, där oman okan I valdes. I öv:.igt består styrelsen
I anslutning till årsmötet
mamfestera nagot av sa bestaen- av hrr Bror Odbrant, Hamburgö,
berättar SVERKER STUde värde som denna byggnad. i Karl Reinhold Krantz, FjällbacBELIUS om "Hur FjällFestsalen på Stora Hotellet var ka och Ivan Holmberg, Dyngö.
\.. backa strand bebyggdes". ./
vid invigningshögtidligheten vacTorewi.
\
att
avgränsa
Vatten- och avloppsledningar
kommer att kunna ordnas genom
förbindelse till samhällets vattenoch avloppsnät. Det kan dock ej
räknas med annat än ledningar
avsedda för sommarbruk.
OMRADE 2. Avsett till sommarbebyggelse.
Vid foten av Vetteberget mot
söder i den där befintliga furudungen kommer tomter att utläggas. Tomternas storlek cirka 80.0.
m 2 • Med undantag av ett par
tomter finnes ej möjligheter till
utsikt över havet. Tomterna kommer att passa de familjer som vill
ha vegetation i form av buskar
och barrträd intill sin sommarstuga. Fördelen med dessa tomter
är att de ligger skyddade mot
vinden och erhåller sol hela dagen.
Vatten och avlopp finnes ej
möjligheter att ordna i dagens
läge, men detta kommer att kunna framdragas när stadsplan för
ett intilliggande område tages
bruk.
J. ]ärund.
Tidskrift fÖT Föreningen för Fjällbacka
2
IAPOTEKARE
CHRISTIAN
LOVEN UNDERHÅLLER
FJÄLLBACKABORNA.
Samhället - badgästerna
Är sommargästerna i Fjällbacka I sommargästerna drar en hel del
en belastning i samhälle t, eller ut- pengar till samhället, hur mycket
gör de en betydande inkomstkälla? är kanske svårt att ange. För någD etta är en fråga som ofta är ra år sedan hyrde de flesta rum
uppe till diskussion, och olika runtom i husen och intog måltisynpunkter kan givetvis fram- derna på restauranterna. Denna
föras.
kategori har nu minskats. Numera
Det är naturligtvis inte så bra, hal' de flesta sommargäster egna
att det ena bostadshuset efter det hushåll vare sig de hyr eller bor
andra övergår i sommargästernas i egna hus. Man har båtar, bilar
ägo. Samhället får genom de obe- m. m. och allt måste hållas i ordbodda husen en allt vintertristare ning. Detta innebär inköp av vauppsyn. Den bofasta befolkningen ror och anlitande av arbetskraft.
måste söka sig ut i pereferien.
Om man skulle våga sig på en
Gatorna blir på så sätt längre. gissning, hur mycket folk som
Vatten och avloppsystem mera p. gr. a. sommargäster sysselsättes,
förgrenat etc. Samhällsapparaten skulle man nog komma upp till
blir dyrare.
20 a 25 personer. Förutom det
Fjällbacka Rödakorskrets har
vid tvenne tillfällen, dels vid sin
vårförsäljning, och sedan vid en
afton för MS-aktionen, lyckats
erh ålla apotekare Loven som
med,'erkande. Vid det första tillfället "isades färgbi ld er från hr
Lovens vistelse i Korea som apotekare "id undervisningssjukhuset
i Söul, samt från hans resa dit,
och sedan hemresan . vilken skedBröd. Carlqvist med sina
de förra hösten. I ans lutning till
pristagare.
det vackra bildmaterialet föreläste hr Lm'en om "erksamheten
Minkframgångar inom sjukhuset samt om folket
och dess seder.
Fjällbacka Pälsdjursgård al har
'-id apotekare Lm' ens senas e
haft en gynnsam ut\'eckling un - föreläsningsafton "isade han färg der ett målmed\'etet arbete . och film från samma platser amt från
blivit ett företag inom municipal - . expresidenten Syngma n Rhees 8-lårsdag vilken firades under närsamhället som ger försörjning å t
vara av 100.,0 00 personer i en
ett flertal familjer. Innehavarna, jätte-stadion. Filmen upptog även
Vad kan nu sommargästerna kapital, som tillföres samhället gekomma med för att uppväga dessa nom inköp av varor, skapas sånackdelar. J a, det är klart, att ledes även en hel del arbetstillfällen.
På senare tid har det blivit mer
bröderna Helge och Sten Carlqvist, har genom ett intresserat
studium vid utställningar och
"I
k'
. f" k ff
. k
pa sau tIOner m ors a at sIg un-
och mer populärt bland de bofasta
sommargästerna, att även tillbringa helgerna i Fjällbacka. Jag
skulle tro, att på längre sikt den
"r
nuvarande sommarvistelsen fo
m ånga dessutom kommer att utsträckas till vår och höst.
skotsel och val av djur. Har uppfödes landets pris\'ärdigaste djur
såväl i päls som avelsdjursvärde.
Det
gäller att hålla på de typer
som röner största efterfråg-an och
Föreningen för Fjällbacka
Postgiro 41 03 18
Styrelsen:
Ordföranden:
Direktör Harry Järund,
Otto Lindblads väg 18, Lund
v. Ordförande:
Läroverksadj. Sylve Larsson,
Sveaväg. 119, Stockholm
Sekreterare:
Kamrer Bo Reichenberg
Källgatan 18 B, Arvika
Kassör:
Förvaltare Sten Kallin ,
Tallvägen 14, Uddevalla
5:te medlem:
Köpman Wilhelm Fredlund
Kastvindsgatan 2 c, Göteborg
Redaktionskommitte för
F jällbacka-Bladet:
Harry Järund
Sylve Larsson
Bo Reichenberg
Algot Torewi
SYFTE:
Föreningen för Fjällbacka har
till syfte att verka för Fjällbackasbackas utveckling framförallt på näringslivets område.
F öreningen vill därför stärka
intresset för Fjällbacka i första
hand bland före dett Fjällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närmaste bygden.
~--------------------
ska..r
resan över Nordpolen med dess
isvidder och hemresan vi lken gick
över J apan, H onkong, Celyon,
Konstantinopel till Köpenhamn.
jD
. d h L'
.
essutom vIsa e
roven S111
om en pälsdjursgård..s rätta I samling a,· koreansk .konst som
~
för
närvarande
håller
man
bestod a,' bl. a. porslm, mMtor,
mässingföremål. Bland den rikliga
och vackra samlingen fanns även
föremå l som ,'ar flera hundra år
gamla dära,' en brudkista. Lokalen "ar fullsatt a,' en intresserad
pa och tacksam publik.
.1'
Till sist frågar man sig om
,
fyra typer. Brödernas strävan och
sommargästerna verkligen gör sina
a rbete att nå högsta möjliga reinköp i Fjällbacka i full utsträckning. Detta är kanske inte så a ll- sultat har krönts med framgång.
deles säkert. Det råder nog ofta Och till de förstapris som förut
den uppfattningen , att man inte erhållits vid utställningar kan nu
kan få allt på platsen, och därför läggas de hederspris som erövraköpes en del i städerna. Detta är des vid riksutställningen i Örebro
I en beklaglig inställning. Varför i höstas. Samtliga tre typer som
I ska ll man förresten gå över ån där utställdes erhöll nämligen
efter vatten, när praktiskt taget förstapris för vitmink, Royal
allt finns i Fjällbacka att få.
I Pastell och Finlandia Topas.
T - W!.·
F. F. F. vill i detta sammanhang uppmana medlemmar och I
andra att på allt sätt gynna sam- gane, förklarade tiden inne för
hället och därigenom skapa en att börja försäljningen. Bostadsmera positiv inställning till proble- fastigheten inköptes av arkitekt
Rune HelIgren, Norrköping, för
met samhället - badgästerna.
ett pris av 18.500 kronor och
H . Järund.
lösegendomen,
med
undantag
för vad som styrelsen ansåg
STIFTELSEN FJÄLLBACKA
kunna komma till användning
PENSIONÄRSHEM
inom stiftelsens \'erksamhet, inhade lördagen den 28 maj of- bringade kronor 2.00.0 :- . Gefentlig auktion på framlidn a frö- nom
denna
donation
tillförken Ellen Lundströms donerade des
Stiftelsens tillgångar c:a
kvarlåtenskap bestående av bo- 35 ..000:- vilket blir ett tackstadsfastighet och lösöre. M~cket I s~mt tillskott då frågan om up~­
folk hade sam l~ts när aUktIOns- I fo.rande. a~ pensIOnarshem ar
förrättare Mauntz Karlsson, Ho- nara forestaende.
I
I'
TIMMERL.-\ST.:\I.:\G.
Utlastning a\' timmer pågick
före påskhelgen. Det holländska
fartyget m 's L rsa :Minor intog
för Domäm'erkets räkning last
a\' timmer till Holland. D et vore
önskvärt att utskeppningen av
trä i olika sortiment kom till
stånd samt att utlastningen intog en mera permanent karaktär.
Den ger arbetstillfällen för bygdens folk och samhärdseln ökar.
Ursa Minor vid kajen .
3
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
fishef - den HtlfurliHRsfe
niirin !JsHrenen
FjäUbacka Municipalsamhälle
l\:öper apoteksfastigheten
I den artikelserie , som i dessa
spalter behandlat Fjällbackas näringsliv, är vi nu framme vid
den viktigaste och naturligaste
näringsgrenen
fisket, eller
med andra ord Fjällbackafiskarnas
Andelsföreningsverksamhet.
som finns
alla storlekar. är
flytvästen", propagerar Berggren.
"Vad säkerhetsbältet är för bilen är flytvästen för båten." I
övervåningen
finns
även
personalens lun chrum , omklädnings-, tvätt- och duschrum.
Vid municipalfullmäktiges sammanträde den 20 maj beslöts
enhälligt att av fastighetsinnehavarinnan fru Gunnel Di.iring,
Jönköping, inköpa apoteksfastigheten i Fjällbacka för en kostnad
av 50.000 kronor. Fastigheten
Man kan nämligen numera sätta likhetstecken mellan fisket
och denna förening, då samtliga
yrkesfiskare från Hamburgsund i
söder till Kämpersvik i norr är
anslutna till den . Medlemsantalet vid årsskiftet 1959/60 var
Men nu till bottenvåningen ,
den viktigaste delen. Den stora
fiskmottagningshallen mäter 20 x
10 meter, med inkörning för
lastbil, vars flak kommer i nivå
med den övriga golvytan .i hallen. Nedsänkt i golvet finns en
uppfördes omkring år 1906 av
Revisorernas
berättelse
över
apotekare Nauclaer, och har se- municipalsamhällets utgifter och
dan innehafts av apotekarna inkomster för år 1959 behandlaLindskog, Svenneberg och Bode. des, och den av revisorerna föreslagna ansvarsfriheten tillstryktes
av fullmäktige. Räkenskaperna
balanserade på kr. 390.444. 70.
146.
Man minns, kanske med en
smula vemod, John Joels eller
Alberts fiskaffärer och småfiskarna, som lämnade sina fångstel' dit eller sål de direkt till
hushållen. Men "andra tider, andra seder"
det blir man
verkligen varse, när man gör ett
besök
Fjällbackafiskarnas nya
fastighet, som nu invigts. (Se annan artikel
denna tidskrift.)
Redan i trappan upp till kontoret
och
redskapsförsäljningen
lägger man märke till den goda
smak, som ådagalagts, när det
gäller färgsättningen av väggar-
hummerbassäng mätande 7 x 2
m, där friskt saltvatten stioindigt
cirkulerar. Längs !"larra kortsidan
av ihallen ser man 5 bastanta
dörrar. Bakom dem kommer med
tiden att dölja sig isverk, maskin rum, frysanläggning och kylrum. Beträffande dessa utrymmen kan man saxa följande ur
1959 års verksamhetsberättelse:
"Vid föregående årsmöte beslutades att frysanläggning skulle
installeras. Det kan dock ifrågasättas om denna anläggning är
lika nödvändiQ" som ett isverk.
~
St I
·11 d·· f"
tt r
y;e s~~ ~~. hOI~r; y er Iga~le
un erso a or a an ena om VI na. Detta intryck blir bestående, ket som är mest lönsamt, samt
när man ser de ljusa, ändamåls- till ett kommande sammanträde
enliga lokalerna i övervåningen) inkomma med
förslag om turfondtapeterna i chefs- och st y- ordning."
relserummen ej att förglömma.
Bottenvåningen inrymmer dessAtt faO en prats tun d me d utom fiskberedningsrum, dä;' Haf··
o d
· k ·f···
F IS
en orenmgens
orestan are , raId Corneliusson vid mitt besök
.
l··
A rn d t B erggren, var mte
att. satt och fileade torsk.
O·
J,
Han talade i två telefoner näs- vad behändigt och fort det gick'
tan samtidigt och dessemellan i
snabbtelefonen.
Det skulle
Själva försäljningsbutiken diskickas
råräk
till
Strömstad. rekt till konsumenterna ligger i
Klockan var 112 10 och bussen byggnadens östra hörn , men den
gick om 5 minuter, så det fick får vi hoppas att alla, som läo
ser detta, kommer att göra besök
ga undan med packningen. Och
det gjorde det också, så den i, så den behöver inte beskrivas.
Till slut en del siffror för att
hann med. Ett par saker till
skulle ordnas, men sedan blev belysa verksamhetens omfattning.
det lite lugnare och Berggren Under år 1959 infördes 726.333
fick tid över en stund och kunde kg fisk och skaldjur till ett
visa mig omkring. _
Styrelse- värde av 1.142.814:kr. Omrummet var ännu ej inrett, men
en stor hylla fanns där, och i
den skulle samlas detaljer till
gamla fiskredskap o. dyl.
En
trevlig ide.
Redskapsaffären, som är inrymd i en långsmal, men rymlig och trevlig lokal i andra vånmgen längs gatan, innehåller
för den fiske- och båtintresserade mycket köp- och sevärt. Särskilt välsorterat verkade lagret
av tågvirke.
"En bra sak,
Samhällets nyinköpta fastighet
- -- - - - -
sättningen
l/ID
för
verksamhetsåret
Den sistnämnde förvärvade fastigheten på 20-talet och har fastigheten senare övertagits av dennes dotter fru Gunnel Diiring.
Fastigheten har vackert läge vid
gatan i närheten av läkarebostaden.
Enär bussförbindelserna mellan
Fjällbacka och Dingle försämrats, har detta spörsmål varit föremål för municipalfullmäktiges
beslut att ingå till SJ med begäran om en förbättring avseende turerna. Det är framförallt
vinterturerna som blivit avsevärt
försämrade ur trafiksynpunkt. En
förbättring har skett beträffande
postens ankomst då denna nu
ankommer omkring kl. 9 i stället
för förut omkring kl. 11.
Men fjällbackaborna anser ej
d
f·· b···
··d .. d·
dO
enna or attrmg no van Ig a
d
.
b d
o
.
et I~ote
ety er ~agontmg .~~
man ar posten tya timmar tl 1gare då den enda postförande
1958-30 /9
1959
var
1.685.629:- kr. 17 trålbåtar
till
har lämnat sma fångster
buss lä genheten in te avgår förrän
föreningen.
Att de anställda uttryckte sin kl. 18.25. Den första bussen avgår kl. 9.05 daglig tur och denbelåtenhet över att få arbeta i na befordrar ej brev. Den indessa ljusa, trevliga och ändadragna tidigare bussen, som bemålsenliga lokaler, behöver kanfodrade brev, har blivit ett stort
ske ej påpekas. I jämförelse med
minus för bygden. Sista bussen
andra
fisk eriföreningar utefter
Västkusten är detta den förnäm- för dagen ankommer kl. 18.35
dagligen . Fullmäktige hade nu
sta, ansåg de. Det finns all
vid sammanträde att taga del av
anledning att gratulera Fjällfrån SJ inkommet svar på den
backafiskarnas Andelsförening till
sitt nybygge, och man vill gärna gjorda framställningen om bättre
framföra den förhoppningen, att förbindelser. Det utlovades tvenne morgon turer i veckan under
föreningen skall gå en ljus
framtid till mötes och att fler sommaren. Fullmäktige beslöt att
för berörda myndighet påpeka,
och fler båtar, tack vare de
att frågan gällde förbättrade förtrivsamma lokalerna, skall landa
bindelser
under
vintern.
En
sina fångster i Fjällbacka.
V . g. vänd till sid. 7.
Bo Reichenberg.
ÖVERSTESILL
Marknadens förnämsta
sillinläggning
Aktiebolaget Gust.
Richter
KONSERVFABRIK
Lysekil -
Fjällbacka
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
4
Skall Fjällbacka upphöra'
som municipalsamhälle
Under hösten 1959 blev det verkligen
är.
Oftast
o
Brandkåren 100 ar
blundade
oro i vårt lands municipalsam- man för det, som var en liten
hä llen. Det hade kommit skri- smula vid sidan
av
stadgarna
velser från länsstyrelserna, att en och följde det sunda förnuftet.
ny
hä lso-
skulle
och
träda
ordningsstadga D etta senare är dock
kraft den
l /l
ställt i någon
kunglig
ej
fast-
förord-
1960 .. Primärkommunerna skulle ning. När nu samma majestät
sörja för dessa lagars efterIev-
förbjöd samhällena att använda
nad. Hittills hade dessa stadgar ordningsvarit municipalsamhällenas
egna så
blev
och
hälsovårdsstadga,
manfallet
stort bland
angelägenheter. Man kan därför municipalsamhällena.
förstå att de, som lagt ner ett
Av landets c:a 4.D st. munici-
uppoffrande arbete i sitt hem- palsamhällen år 1945 å terstår
sam hä lle nu med bitterhet mot- i dag endast 4 st, nämligen
Fjäll backa, Gravarna, Hunnebotog meddelandet.
strand och Mollösund. Hur blir
För att bättre förstå vad som det nu med dessa? Ja, den
fråsker, skall j ag i korthet ge en gan är för dagen svår att beinblick i hur m unicip alsamhälle- 'I svara.
na har uppstått. Dessa tillkom
Det
synes
I Fjällbacka brandstation står
en brandspruta, som bär fö lj ande
inskription: "Gåva till Fjällbacka
Strand af Handlanden Gustav Andersson 1860". Sprutan står monterad i ett järnkar, som rymmer
c :a 100 I vatten. Slangens längd
.. 6 met. oc h d·lametern pa• slanar
ofrånkomligt
södra del. Vid detta tillfälle var
brandkårens möjligheter mycket
små, och kåren var kanske ej så
utbildad som ,"ore önskvärt. Troli gtvis hade brandkå ren av idag
släckt denna eldsvåda i ett ganska
tidigt stadium.
att gen ar
.. 2 t um. S prutan d nves
.
f'·or
under l8DO-talet och var när- kommunerna på grund av de hand medelst två armar, som skjumast en följd av lagen om nä uppgifter som pålagts dem snart tes upp och ner. När jag ser den.
f·h
h d
t
. - måste göras större. J u större na en kl a anor d ning, avundas jag
nngs fl eten, som a e s or m- områden, som skall handhas av ,·cke den brandchef, som da' fo··rde
.
•
verk an på samhäIIsb il d nmgen pa samma styrelse, ju svårhanterli- befa··let.
landsbygden. Tidigare fick man gare blir uppgifterna. Med störAr 1905 erh öll Fjällbacka en
inte idka handel annat än i re områden kommer flera ämstörre brandspruta, även den drista·· d erna. I sI utet av l8'OO-talet betsmän och mindre antal van- ven för hand, men med den fördeliga medborgare att deltaga i
fastställdes i lag, att man vid a llmänna värv.
. . len att flera personer kunde arbeta samtidigt. Genom den större
tätbebyggelse i landsorten kunde
I stället för att avveckla de k f
h··ll k d ..
nu
i
vissa
avseenden
självstyra ten som er o s, un e aven
bilda municipalsamhällen. Man
•d
b d
d
en
63
mm
brandslang
komma till
or e
essas I
..
.
. .
fick laglig rätt att besluta i frå- ran d e omra ena,
I "k
O
d
. ? anvan dmng. Samtldlgt med denna
gor i samband med de s. k. anta o as.
m et nu gar an. b
d
b·k d k '
d
• d ' V· h
.
ran spruta en a es aren me
J
.
stadgarna, vilka voro 4 till an- a VIS\t. ga:
e~ k ~.. ar]" JU en materialkärra. Jag har en gång
talet: Brandväsen, Ordning, Häl- exempe VIS var yr ~ o~sam mg- varit med och dragit materialkärsovård och Stadsplanering. Ut-I arna med sina f..u.llmaktlge elle. r ran till en eldsvåda i början på
över vad som angavs i dessa stammor. Inte folJer dom alltld
3D-talet, och jag minns då det
stadgar kom samhällena även att kommungränserna. Trots detta
oväsen den framkallad e på den
syssla med andra ting, såojämna stensättningen. Detta oväsom belysning, vattenförsörjning,
I sen ersättes numera med de på
trummanläggningar m. m.
brandbilarna inkopplade sirenerPå 1940-talet kom en
na.
brandlag, som stadgade, att muAr 1928 skakades samhället av
nicipalsamhällen, om de så önden stora branden i sam,hällets
skade, kunde överlämna eldsläckkommuningsskyldigheten
till
beslutar de om medborgarnas
nen. Vidare föreskrevs i den nya
skatter till kyrkan.
kommunindelningen, att kommuOm de nya kommunerna som
nerna skulle sörja för hälsovård,
skall bildas vore uppdelade i
ordning och byggnadsplanering.
regioner, där varje region vid
Många av municipalsamhällena,
sidan av gemensamma kommun-I
som antagit alla eller en del av
I angelägenheter fick ordna enstadgarna kunde nu bli av med
sina skyldigheter och därmed V årens blomsterprakt
träd- . skilda angelägenheter inom reminska eller helt slopa munici- gårdarna har varit enorm. På gionen skulle mycken tungrodd
förvaltning undvikas. D å ;kulle
palskatten. De flesta behöllo
bilden synes det gamla päronockså fl era människor få syssla
dock en av stadgarna för att
trädet vid Liden som i år var med allmänna frågor demokrafå behålla det smidiga instrument
för övriga hushållsangelägenhe- som en prunkande blomst eT- tin till fromma.
Efter katastrofen 1928, öppnades ögonen för ett brandförsvars
betydelse. Som brandchef valdes
Järnhandlare Johan Olofsson och
han var den som organiserade
brandkåren efter moderna förhållanden. Således anskaffades motordrivna brandsprutor, en brandbil och effektiva släckningsattiraljer. Johan Olofsson tog initiativet
till byggandet av den nuvarande
brandstationen och skaffade ännu
en brandbil. Johan Olofssons insats för Fjällbacka brandförsvar
kan ej tillräckligt värdesättas och
när han trädde tillbaka efter 23
års tjänst efterlämnade han förutom ett välorganiserat brandförsvar även en kår med god anda.
Fjällbacka brandkår består av
22 man av vi lka de flesta har en
mycket lång tjänstgöring bakom
sig. Kåren är frivillig och ersättningen minimal. För att bli antagen som brandman i kåren måste
man först godkännas av kårens
förening. Det finnes alltid folk,
FjälJsom vill bli brandmän
backa brandkår.
Med tanke på samhällets byggnadsstruktur med sina trähus och
sin täta bebyggelse är Fjällbacka
i behov av ett starkt brandförsvar.
Lyckligtvis har det varit få eldsvådor och eldsvådetillbud under
de senaste åren. Vi har visserligen
bra resurser men vi vet också vad
vi har att kämpa mot om eld av
större o~fattnin~. uppkommer där
husen star som tatast.
I
I
ter,
som
ett
municipalsamhälle
bukett.
Arne Fredlund.
l. ]ärund
(Brandchef)
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
5
VETTEBERGET
av Morgan Engström.
Kommer man sjövägen till
Fjällbacka, blir man lite konfunderad när man ser det stora Vetteberget. Hotfullt utåtlutande reser det sig som en mäktig fästning
cirka 50 meter över havet. Dess
skrovliga och söndertrasade sidor
ser ut att när som helst falla ner
över de nedanför liggande husen.
Det är därför inte underligt,
att jag som liten parvel var mycket rädd för att passera förbi det
ställe, där gatan löpte parallelt
med den utskjutande bergsidan.
På grund av min invaliditet var
jag nödsakad att bli körd i en
vanlig barnvagn, där jag halvt
låg. Min blick blev därför riktad
uppåt. Därför tedde sig den utåtlutande klippväggen mer hotande
för mig än för dem, som kunde gå
i upprätt ställning och med blicken rakt fram. Men sådant tänker många friska människor inte
på, och därför hade man många
gånger svårt att förstå det. Men
för mig verkade det som om jag
skulle bli klämd till döds under
det tunga bergmasivet. Jag har
därför alltid haft respekt för Vetteberget, och det är jag nog inte
ensam om.
Vetteberget har också en vänligare sida, nämligen den sidan
som vätter uppåt landet. Denna
sida är långsluttande och beklädd
,
nom att man i forna tider torkade vete däruppe på dess solstekta hällar. En bättre torkanläggning, om man nu får lov att
använda ett sådant modernt ord,
kunde man knappast få. Detta
skulle ju också kunna tänkas
vara sannolikt. Därom får his torieforskarna diskutera, om de
nu har intresse av det.
I
~F:::~a:::,~:,~~::-
mer diskuterades i en artikel tra-
past tillfredsställande att den reguljära busstrafiken skall gå över
skolplanen till sin nuvarande
ju mycket stark i den delen av
samhället och de stora bussarna
komplicerar rätt ofta trafikförhållandena.
Borde
inte bussstationen flyttas till parkeringsplatsen vid brandstationen. Två
busslinjer har ju redan nu sin
station där, nämligen S. J:s linje
Strömstad- Lysekil och busstrafiken med Rabbolshede och Heestrand. Vi skulle här alltså kunna
få en buss central, fritt belägen
med goda utrymmen. Visserligen
blir avståndet till det centrala
samhället c:a 200 m. längre, men
de trafiktekniska fördelarna torde
av de stora stenblocken, som sy- vara uppenbara.
nes ha ramlat ned i klyftan och
Intresserad.
liksom bildat ett tak, kallades denna för Ramleklöva. Men sedan
kung Oscar II vid sitt besök i nåd ända tills den obarmhärtiga
Fjällbacka 1887 behagade gå bödeln drog undan falluckan och
igenom klyftan (han var tydligen snaran om deras hals drogs till och
döden var ett obetvingligt faktum.
inte nervös!) erhöll den namnet
Kungsklyftan.
Vem tänker på det idag?
Så står det gamla minnesrika
Jag har många gånger suttit i
min rullstol i en av trädgårdarna Vetteberget där trotsande väder
och blickat upp mot Vette berget. och vind, medan tidevarven rulDet är underligt att tänka sig hur lar vidare och upplöses i evighemycket ett sådant berg fått vara ter. Mån~a människor har vand-I
med om genom tidevarven. Tänk rat upp tJll dess högsta punkt -
med en vacker grön vegetation.
Man kan därför säga, att Vetteberget har liksom mycket annat
två kontrasterande sidor: en hotfullt motbjudande och en vänligt,
inbjudande.
Dessa båda sidor
smälter samman vid början av om det hade kunnat meddela
Långbacken, där det höga berget detta! Det hade säkert blivit en
börjar inta en hotfullare attityd. god lärdom för oss sentida barn.
Man kan fråga sig: vad av kom- Visserligen kan man väl genom
mer namnet Vetteberget. I första runstenar och hällristningar, som
hand kommer man då att tänka Vetteberget också berikats med,
på vätte eller vättar - folktrons få fram en hel del. Men vad mänväsen. Andeväsen onda eller goda, niskorna innerst inne kände och
som man ansåg skydda de orter tänkte vet man egentligen ingendär de funnos. På samhälIspråket ting om. Jag menar nu de enskilsäger man också Väddeberget. da människorna. Den fattige och
Men då jag finner detta vanvår- trötte fiskaren eller torparen. Dedande för skriftspråket har jag ras livskamp är det ingen som vet
tagit mig friheten att skriva Vet- någonting om. Jag tänker också
teberget. Men det är en annan på alla de scener, som utspelats
historia, som vi får lämna där- på den forna galjbacken, som sägs
hän. Nu var det namnet Vette- I ha varit belägen där det gamla
berget. Tanken på att det skulle spannmålsmagasinet stod. Om alla
ha uppkommit genom folktrons dessa människor, som här miste
sagoomspunnen a vättar kan vara sina liv - mer eller mindre skylnog så riktig. Men jag har hört diga kunde Vetteberget berätta.
en annan version, nämligen att Det bevittnade deras djupa förberget skulle ha fått sitt namn ge- tvivlan och hörde deras rop om
Specerier -
Charkuterier -
Delikatesser
fiken i Fjällbacka. I anslutning
till detta skulle undertecknad vilja
taga upp en fråga, nämligen om
buss-stationens läge. Det är knap-
Men Vetteberget har något rätt station. Person- och biltrafiken är
gendomligt. Genom den större deIlen av berget löper en klyfta. Över
denna klyfta hänger tre stora stenblock fastkilade mellan de båda
bergväggarna. I forna tider inb illade man barnen, att Vår Herre
lade ned i klyftan alla barn som
kom till världen, och att de hämtades där av barnmorskan eller
jordmodern som hon också kallas.
Det trodde också barnen och
tyckte därför det var mycket konstigt att inte de små nakna barnen
frös ihjäl, då det är ganska kyligt inne i klyftan även om det
är mitt på sommaren. På grund
Den bästa inköpskällan för
Bomans grotta kallad efter en
man, som sysslade med smuggling,
och eftersom utsikten är den mest
underbara härifrån vaktade han
på de väntande båtarna. Många
människor vandrar dit än när vädret är vackert och luften hög och
klar för att blicka ut mot havet.
Med spanande blick står man där
och spanar. Har man tur kan man I
å se något större fartyg passera
förbi därute i horisonten. Många
människor kommer att vandra dit
upp. Så länge Vetteberget står
och människor finnes kommer
dessa att vandra upp till dess
topp, ty människan har alltid en
ängtan efter att få komma högt
upp och se ut över stora perspek-I
tiv. Det kan man få på toppen av
Vetteberget i Fjällbacka. Det är',
väl också det som är det mest
karakteristiska för detta berg.
ELONS Livsmedel
Tel. 21 FJÄLLBACKA Tel. 21
SAL TSJÖFISK
HUMMER
RÄKOR
Fjällbackafiskarnas
Andelsförening
FJÄLL BACKA
Tel. Partiförsäljning 46, 88
Tel. Detaljförsäljning 222
Firma
Inventing
FJÄLLBACKA
Jo~an
Tel. 21
<D[ofssons
Jdrn~an~el
FJÄLLBACKA Tel. 40
! -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _---l
Wicke Widelius
Cykel. &. Rep .•
Verkstad
Båtmotorer emottages
vi nterförvari ng.
Fjäilbacka
för
Tel. 33
BLOMMOR, FRUKT
GRÖNSAKER
Presentartiklar m. m.
Kärraby 810msteraffär
Tel. Fjällbacka 49
~----------------~
Tidskrift tÖT FÖTeningen tÖT Fjällbacka
6
o
Engelska damer pa besök
För hundra år sen företog två
engelska damer, Emely och Helen
Lowe, på egen hand en sommarresa till Norge via kontinenten,
Danmark och Sverige. På hösten
vände de åter och tog då landsvägen från Svinesund till Strömstad, där de en stormig dag gick
ombord på ångaren Halland för
att utmed kusten ta sig ner till
Köpenhamn. Under färden övernattade de i Fjällbacka.
Systrarna Lowc har skildrat sin
färd i en bok "Unprotected Females in Norway or the pleasantest way of travelling there passing
through Denmark and Sweden.
With Scandinavien sketches from
nature." Boken, tryckt i London
1857, har kommit till min kännedom genom förmedling av landshövding Per Nyström, som vid ett
besök i den engelska huvudstaden
fann den vid en av sina ronder
till antikvariaten. Efter ett exemplar i Göteborgs stadsbibliotek _
detta har färglagda bilder _ har
jag översatt nedanstående utdrag,
som kan vara av intresse för Fjäll-
tade så långsamt här utmed kusten. Jag rekommenderar resenären
att lämna ångbåten här, i "Fyel-I
lebacker" , och skicka "Forbud"
till skjutsstationerna ända till Vänersborg (en lång eller två korta
dagsresor ) nära fallen vid Trollhättan som han kan besöka och
sedan fortsätta till Göteborg på
den mest märkliga delen av Göta
kanal. Det finns en utmärkt gästgivargård i Fjällbacka, en riktig
heder för Sverige, vartill kommer
att orten själv och dess grannskap
äro så intressanta, att en dag går
alltför snabbt, till och med om
man blir tvungen att tillbringa
den här.
De små rödfärgade stugoma,
nätta och prydliga, byggda som
fågelbon på klippan, vinkade till
oss att landa, vilket krävde stor
ansträngning. Men det val' hög
tid att göra det, för hela lasten ,
nöjda och icke nöjda, hade funTrollets
nit tröst i "Finkel" och kunde
icke reda sig själva. Och så, eskorterade av den ende nyktre
.
' ville ha portvin, vilket vi avböjen gentlemannamässig
var
perfekt i engelska, man
fördessom
vi d e. D a' f örnya d e han sitt erbackabladets läsare.
till land i en liten båt och toa bjudande mera högljutt och å tResenärerna berättar hur de vid oss upp klippavsats efter klipp-" f"I'
. k a röre Iser
o Jt a\' gymnastls
avresan från Strömstad hoppa ts avsats, då vi hörde ett rop och I en ypperlig studie för en .komip å "en lugn färd inne i skyddade såg att en av sällskapet som var ker. Nu beslutade VI oss for att
fjordar, behagligt utsträckta i hy t- bosatt här hade kommit iland gå och lämna vår stadige man
terna. " Men det blev annat av. och nu yrkade på att få visa efter oss, om han ville stanna
Passagen Dover-Calais är, tycker oss någon gästfrihet. Detta av- kvar. Men i en halvöppen dörr
de, "smooth sailing" jämfört m ed böjde vi ödmjukast i beaktande I visade sig hustrun och. svJ.rmoatt färdas utmed denna "excen- av hans något beskänkta till- dern, vilket genast forkl a rad e
triska kust." Så skildras sjösjukans stånd. Men han var så roande varför det inte blev något portvedervärdigheter,
hur fartyget enträgen, och vår ledsagare sade vin. Vår gentleman slog till en
ibland tvingas att ankra upp och att det inte var något ont i ho- brådstörtad r eträtt. och värden
hur man äntligen låter ankaret gå nom, att vi följde med till h a ns följde med till gäs tgivargården,
lilla stuga, byggd på en klipp- där han beställde in en butelj.
i Fjällbackafjorden.
"De otåliga passagerarna rusa- avsats och omgiven aven liten När man såg hans tillstånd, gav
de iland och bedyrade, att de skul- täppa _ det vanliga slaget av man honom klokt nog en flask a
le fortsätta resan landvägen, nå- bostad för handlande som bor av sämsta sorten. Han fuktad e
got som de skulle finna ganska I utmed kusten och handlar med sig själv med några glas och
svårt, enär skjutstationerna arbe- torkad fisk. Han frågade om vi anmodade oss att skåla. Den intelligente resenären fick en ypperlig bild aven godmodig
berusad svensk och fick se en av
följderna av att segla i stormigt väder. Vilken skilln ad mot
det nyktra tillstånd som rådde
vid vår utresa! Stormar hava
olika fysionomier i Sverige, och
Fiällbacka. Tel. 202.
denna var den druckna typen .
Nästa morgon var det strålanSpecialaffär f ö r :
dc sol men det blåste h årt, ett
Konfektyraffären Centrum
Frukt, Konfektyrer, Tobak, Tidningar och Film.
prövande väder. Det gjorde dock
havet till ett lysande skådespel.
utvidgade öppningstider även vintertid:
Vi bestego det branta berget
ovanför byn och såg den förfärliga kusten, kilometer efter kilometer piskad av ofantliga vita
Nu
vardagar 9-21, söndagar 10-11, 15-21.
hjärta.
vågor på ett hav av djupaste
bl'att, me d an i fjärran berg efter
berg, skär efter skär, vart och
. Ienng,
.
e tt l" sm egen ISO
steg upp
mot horisonten med oceanen
brusande, virvlande och vältrande ibland dem, en kokande massa under oss, utom där den
fruktade Soten förrädiskt dolde
sina. undervattensklippor. Fastlandet var praktfullt utformat storslaget och fantastiskt . Särskilt en klyfta här n ära vid var
så trång, att man måste gå in i
den på tvären, och treva sig
sti gen fram mellan två höga
klippdggar, vägledd endast a\'
en liten skymt av ljus och ha\'
å t ena hållet och åt det andra
en vy av det lilla samhället som
genom en kikare. I mitten, så
högt man kunde lyfta ögonen,
var ett stort hjärtformat klippblock upphängt mellan klyftans
väggar. Det gjorde ett förkrossande intryck p å oss därunder.
En sägen var förbunden med
detta stenhjärta och dess upphöjda läge.
Ett troll förälskade sig i en
skön nordisk sjöjungfru. Att nalkas klippblocket, där hon satt
och sjöng så ljuvligt, var döden.
att vara borta från h enne var
också döden. Stackars troll' Huw sorgligt för di g att betrakta
henne på avstånd utan att våga
V . g. vänd till sid. 9.
7
Tidskrift tör Föreningen för Fjällbacka
Fjällbacka MunicipaL.
.!.IUI$
Forts. från sid. 3.
13afjeZi & SpeCeZi
Från kyrktornet har man en
fin utsikt. Det är härligt att
komma upp där och låta blicken svepa runt Fjällbackabygden. Man ser bättre det som är
långt borta än det som är alldeles intill kyrktornet. Just nu
ser jag t. ex. inte vad som "ör
sig bakom bårhuset. Men jag
hör liv och röster, fnitter och
prat. Ett svagt rökmoln avslöjar
alt där är något å färde. En
doft av Greve Hamilto n och
John Silver stiger upp till kyrktornsgluggen. Nu vet jag precis
vad som händer. Bakom bårhuset döljer sig mma älskade
konfirmander. Den moderne konfirmanden måste ta sig en rök-
tig förmåga att kamouflera hur
roligt de tycker att det är att
gå och läsa.
Det finns ingenting som jag
lägger ner så mycket arbete på
som just konfirmationsläsningen.
Och det finns ingenting som jag
misslyckas med så mycket heller.
Dels misslyckas jag med att fånga deras intresse. Vad skall man
göra med ungar för vilka ingenting är roligt längre? När jag
visar bilder ber de att få gå
hem istället. Flanellografen möts
med en gäspning, bandspelaren
är rolig bara första gången. Och
dels misslyckas jag med det som
är konfirmationstidens djupaste
mening: Att få konfirmanderna
framställning hade även gjorts
till Vägförvaltningen om nödvändigheten av att permanenta
vissa gator och vägar med asfalt
inom municipalsamhället. Svar
förelåg nu och meddelades det
att dessa arbeten inrymmes i
femårsplanen
1961-66.
Man
hade åter att taga ställning till
sommarens trafikproblem inom
municipalsamhället.
Trafikkommitten hade uttalat sig om dessa
problem och även polismyndigheten hade yttrat sig. Det rådde
delade meningar om vissa saker
och fullmäktige beslutade att avlämna sitt yttrande vilket i någon mån avvek från trafikkommittens.
paus för att kunna smälta Doktor Martin Luthers "Vad är
det?".
Under de fyra år jag varit i
Fjällbacka har jag haft 8 konfirrnandgrupper med tillsammans
160 konfirmander. Det är ju
inte så många om man jämför
med de stora konfirmandkullarna
i städerna, där varje präst har
ungefär 100 stycken varje år.
Men just därför att läskullarna
är så stora i städerna och läsförhållandena där är allt annat
än idealiska, kan det kanske ha
en viss betydelse att det finns
möjligheter för sommarläsning.
Fjällbacka hör till de få platser i vårt land där läsförhållandena under vinterhalvåret är hur
idealiska som helst. Ty så länge
åttonde skolåret inte har börjat
finns det egentligen ingenting
som splittrar lästiden. Undantag
är några veckors skolkök. Detta
gör att barnen inte kommer till
läsningen efter att först ha suttit
flera timmar på skolbänken. De
alt leva
livsgemenskap med
Kristus. Vilket rent praktiskt betyder att gå i kyrkan och sköta
sm enskilda andakt. Rätt många
av mina vinterkonfirmandet har
ju genom söndagsskolan gått i
kyrkan tämligen regelbundet ända sedan f yra- femårsåldern. Ett
par söndagar efter konfirmationen är de alldeles borta. Och
tycks bli borta för alltid.
Jag undrar om det finns någon i Fjällbacka som så påtagligt SeT att han misslyckas som
jag får göra. Finns det någon
mer misslyckad fjällbackabo än
fjällbackabornas präst? On: det
finns någon sådan är han/hon
välkommen till Prästgården . Så
kan vi sitta och tycka synd om
varandra . Sådant lindrar'
Varför är det så svårt att gå
i kyrkan? Det är en fråga som
jag inte baTa riktar till mina
gamla konfirmander utan också
till konfirmandernas
föräldrar.
Under den tid deras barn går
och läser tycker man att det
Det ansågs, att man i största
utsträckning bör undvika enkelriktad trafik. Dock beslöts att
föreslå enkelriktad trafik från
Söderbergs fastighet i Sälvik till
Telestationen
och
att denna
skulle gå i nordlig riktning. Däremot motsatte sig fullmäktige
enkelriktad trafik på den nyanlagda gatan vid sjön nedanför
Wetteberget. Det ansågs vara
höjden av förfelad gatubyggnadskonst om denna nya gatan
inte erhållit den bredd som gör
det möjligt för tvenne bilar att
mötas, då det inte saknades plats
för utbyggnad genom att den
I byggdes i sjön. För att sommartrafiken skulle flyta jämnare beslöts föreslå myndigheterna att
uppsätta kompletterings- och orienteringstavlor, för att dirigera
trafiken till campingplatsen och
därifrån.
kommer till läsningen utvilade
och glada, pigga och otroligt
hu.ngriga efter en fast och rejäl
kristendomskunskap.
(Var
det
någon av mina forna konfirmander som märkte att jag överdrev något?)
Det är roligt och spännande
att vara konfirmationslärare , Des-
Beträffande resterna av det
"Wenandersonska" magasinet inrymmande det historiska "Valvet" beslöts att detta skall nvas
och vara bortfört innan den l
juli. Genom ingivande av anbud
skulle det säljas till den högstbjudande.
- - -- - - - - - - - - -- -
FJÄLLBACKA
Rekommenderas
Sätt in dina sparmedel i
ortens egen bank
'I
borde vara självklart att mumma
och pappa inte bara skickade sina
barn till kyrkan u.tan också själva gick med dem. M en det finns
mammor och pappor som inte
sätter sin fot i kyrkan på hela
Det finns glädjeämnen också.
tiden. Varför?
Stora glädjeämnen' Ett brev på
En mamma till en av mina
konfirmander svarade så här. posten från en gammal konfirsa konfirmander, som jag skällt "R ol'tgare k an man va"1 ha a"n att mand. Ett besök i Prästgården.
Några slår sig ihop och går till
på, arbetat med, våndats över, gå i kyrkan".
kyrkan. Och anar något av glädN är jag får höra sådant blir
bedit för, har intagit en mycket
jen i Kristus.
stor plats i mitt gamla präst- jag rädd. Jag frågar mig själv.
Glädjen i Kristus! Det är till'
hjärta. M an kan till sist inte Skymmer jag Kristus för dessa
låta bli att tycka om dem. Även människor? Beror det på mig att det jag önskade att jag kunde
då de lyckats dölja sitt stora in- de inte förnimmer glädjen, vär- hjälpa mina konfirmander. Och
tresse för vad vi sysslar med. Ty men och kärleken
de har verkligen en alldeles otro- i kyrkan?
från
Kristus deras föräldrar . ..
I
Bengt PleijeL
Tel. 14
KVILLE SPARBANK
WALDNERS
FÄRGHANDEL
Aug:a Carlssons Eftr.
Telefon 35
FJÄLLBACKA
Manufaktur-,
Mode
och
Kappaffär
ALGOT
JOHANSSON
BILSTATION
Fjällbacka
Tel. 10
FjölIbacka
Bok- & Pappershandel
är den lilla affären med
den stora sorteringen i allt
som hör till branschen.
Tel. 19.
8
(
I
Tidskrift för Föreningen för Fjällbac
FAMILJENYHETER
Födelsedagar sista halvåret 1960.
50 år.
Målaren Lewrence Le
Victor, Fjällbacka, den 9
I
LEGALA NOTISER
\
I
född Kristensson, Lersten, den
Roy 1 19 juli.
juli.
Tidningsbudet .Johan . Erik
0. 0
Fru Lilly Ingegerd Herlogs-j
son, född Arvidsson, Fjällbacka,
den 17 aug.
Fiskaren Karl Ingvar Berthold
Kahlman, Mörhult, den 17 aug.
Fru Anna Lisa Kyhlberg,
född Malmberg, Väderöbod, den
19 sept.
,
Jansson, FJallbacKa, den 10 sept.
Fru Alice Sofia Jonsson , född
Svensson, Mörhult, den 16 sept.
Förre
kustuppsyningsmannen
Karl Arvid Bräck, Fjällbacka,
den 16 nov.
7·0 år.
FÖDDE
Bror Bräcks Eftr.
november I 959-april 1960
Specialaffär l:
5 nov.: S vea Margareta, dotter
till Gunnar Bäckman och h.
h. Mary f. Karlsson från
Fjällbacka 59.
d
T
St f
t'll
l24
ee.:
ore
e an, son l
Lars Lorenz Andersson och
h . .h. Gunnel Elisabet f. Carlsson från Fjällbacka 3.04.
Charkuterivaror
1
I
aug.
Förra sömmerskan Hildur MaFru Karola Ingeborg Karls- ria Dahlq vist, Fjällbacka, den 25
son, född An'idsson, Bräcke. den sept.
20 aug.
Fiskaren Ka rl Hjalmar SandFru Mar y Dagmar Torborg mark, Dyngön, den 26 sept.
Sörensson, född Andersson, KorsFru Jenny Elisabet Henriks ön, den 30 aug.
son, född Edlund, MörhuIt, den
Snickaren S ven Hjalmar H ell- 8 okt.
Förre skepparen Olof Viktor
berg, Fjällbacka, den 9 okt.
Bilstationsägare
John
Algot Joha nsson, Fjällbacka, den 14
Johansson , Fjällbacka, den 13 okt.
okt.
Fru Emma Amalia Karlsson,
Fru Märta Ottilia Borgström, född Hansson, Mörhult, den 11
född Holmberg, Fjällbacka, den nov.
26 okt.
Fru Magnhild Kristina PålsFru Alvhilde Viola Sylvia son, född Antonsson, Fjällbacka,
Holmberg, född Smith, Dyngön, den 14 nov.
F
Kött - Fläsk
REKOMMENDER.-\:
Tel. Fjällbacka 252
4 mars: Ingegerd Heidi Maria 1 . , - - - - - - - - - - - - ---;
Bengtsdotter, dotter till Bengt
Utför ny och
Pleijel och h. h. Annika f.
ombyggnadsarbeten
Lundberg
från
Fjällbacka
219 1/2.
Värme och sanitära
Vägarbetaren Axel Emanuel
Fru Ida Konstantina Holm-I 7 mars: Karl Henrik Mikael,
Hellberg, Fjällbacka, den 15 okt. berg, född Vesterberg, Dyngön,
son till Majner Bohlin och
Fru Greta i ngegerd Lindgren, den 9 juli.
h. h. Märta f. Johansson från
född Karlsson, Åsteröd, den 22
Förre stenarbetaren
Anders
Fjällbacka 313.
Fredrik Engberg, Ödsmål, den 21 april: Ingrid Gunilla, dotter
okt.
Fiskaren
Alf
Uno
Ingvar 14 juli.
till Einar Dahlqvist och h. h
Nordberg, Mörhult, den 19 dec.
Fru Dagny Viktoria JohansRut f. Karlsson från Bräcke
son, född Hansson, Fjällbacka,
Nedre 2:4.
55 år.
den 27 aug.
27 a pril: en dotter till Sven
Linjearbetaren Östen Verner
Snickaren A nders Rudolf GusOskar Karlsson och h. h
j
Strömberg, Fjällbacka, den 19 tavsson, Lersten, den 21 sept.
Vanja f. Andersson från Fjäll-I
anläggningar
Hugo Andreasons
Byggnadsfirma
Fjällbacka
Tel. 63 o.
I
FRUKT och
GRÖNSAKER
backa 261.
DÖDE
november 1959- april 1960
Bräcke Trädgår d
2 nov.: f. hemmansägaren An
ders J ohansson, från Fjällbacka 223, född 13/2 1878
6 jan.: änkefru Anni Olivia
A ronsson f. Krans från Fjäll
backa 250, född 26/2 1892
J.
21 jan.: f.
skepparen Johan
Hansson från Fjällbacka 111,
född 19/1 1864.
A. FREDLUND
PLÅTSLAGERI
hemmansägareänkan
28 jan.:
Hilda Konstant;a Gustafsson
f. Segersäll från Backa Norr
1 :4, född 19/10 1876.
Utför alla i bransclzE'7
förkommande arbete
Tel. 80
Fru Emma Viktoria Bruce,
april: f. stenhuggaren Karl
född Backman, Oxnäs, den 25
Vilhelm Gustafsson från An
60 år.
I nov.
rås, född 24/ 11 1884.
Fröken Elsa M aria Dorthe,
Fru Frida Maria Victor, född 17
april f. mästerlotsen Arthur
Fjällbacka, den 11 juli.
Johansso n, Bräcke, den 27 nov.
Napoleon
Westerberg från
Fiskaren
Edvard
Alexander
Fiskaren Karl Viktor H olmFjällbacka 13+, född 23/3
Backman, Oxnäs, den l sept.
berg, Dyngön, den 25 dec.
1887.
Hems-ägaren
Einar
Harry
Vi
försäljer
installerar
75 år.
lina Svensson, Fjällbacka, den 2
Förre handlanden Olof Viktor sept.
l
Wahlberg, Fjällbacka,
den
1
Fröken
Hulda
Vilhelmina I
aug.
Pålsson, Fjällbacka, den 8 nov.
Fru Alma Josefina Johansson,
Fru Hanna Cecilia Flodin,
född Karlsson, Sälvik, den 9 född Pelander, Fjällbacka, den
I okt.
23 dec.
I Fru Johanna Matilda KarlS-I
65 år.
son, född Karlsson, Backa, den
85 år.
Snickaren Karl Gustaf Rein- 21 nov.
Förre
stenarbetaren
. .lohan
hold Karlsson, Lersten, den 16
Barkstedt, Mörhult, den 3 aug.
juli.
80 år.
Förre fiskaren Lud vig JonasFru Emma Gustava Karlsson,
Förra lärarinnan Alma Karo - son, MörhuIt, den 2 sept.
Tel --;:
Fjällbacka
den 14 dec.
Dahlq vist, Bräcke, den 1 sept.
Hems-ägaren Gunnar Alfred
Engberg, Hjärterön, den 30 sept.
Muraren Martin Linus Bohlin, Oxnäs, den 11 okt.
Hems-ägaren
Karl
Johan
Karlsson, Råröd, den 25 okt.
Ti
i
I
I
reparerar
ALLT ELEKTRISKT
FJÄLLBACKA
ELEKTRISKA
Telefon 68
Gynna denna
tidskrifts annonsörer!
na
I f
för
me
)
Tidskrift för För eningen för Fjällbacka
Fjällbacka
radiopjäs
Engelska damer...
9
IIDRO"fT
Men det skallv'a ...
I
Fjällbackaborna hemma och Forts, från sid, 6,
borta lyssnad e nog med särskilt -------.-------~ I FOTBOLL,
intresse p å radion den 13 mars. röra di g varken fram å t eller
Fjällbacka startade
Norra
" Lilla Innerskä r. Ett radiospel av bakåt tills du slu tligen, fastän
Bohusserien med spelarbekymmer.
Ake Falck om ett litet samhälle du var så m ä ktig, tynade bort
Icke mindre än fyra spelare har
på västkusten " stod det i radiopro- och d itt trogna hj ärta blev fört
T
llk
t
tt
begärt
förflyttning till annan förgrammet. O ch man förstod att s enat, ro a m ra ern a sa e upp
det dä r d et kunde bli ett var- ening, Det kan även tilläggas att
ak tigt tecken p å a tt äve n jättar dessa var de bättre i FIK:s fothälle, som gamle Fjällbackavän- kunn a ö,'erväldigas av kärleken ,
nen Ake Falck hade diktat om.
bollselva, Därtill kommer att höGä ll a " isslingar fr ån ångbåten gerhalven Bengt Franzen ej kan
för alla åldrar
Kanske blev en del förvå nade å terka llad e oss från dessa tilltaöver själva formen, Nog var de t
deltaga under vårsäsongen på
lande funderingar till tanken på
en pjäs, men ändå in te som de a tt d et fin ns en sjukdom nästan grund av studier.
vanliga, Ake Falck nämnd e redan lika syår som kärlek, Och med I .Betec k nan d e f"or d enna aod er 10
atbörjan a v programme t D ylan
något a,' samma känsla, som ett I ni.n g är att FIK ej i år kan ställa
Thomas, den wa lesiske författaren,
barn h yser, nä r det skall tIll upp med B-lag 1 Norra Bohussesom h an är m ycket in tresserad a,',
tand lä karen , måste vi skynda I riens reservlagsserie, Detta trots
FJÄLLBACKA
Och de t yar i d en n es stil. som han
TEL. 250
ombord, T y fastän vinden var att B-laget hemförde förra årets
berättad e, iblan d på yers och
sta rk are än n ågonsin, var den nu I serie,
ibland på prosa om miljöer och
förlig, och ka ptenen ämnade ! Aderlå tningen har gjort, a tt lamänniskor
fiskeläget innanför
o,~e d elbart d.raga nytta av den get numera består av övervägande
o
Lilla I nn erskä r. D et mesta ,'ar
for de av sJomannen sa frukta- antalet spelare, vilka har sin bo(i~9
visserl igen upp diktat. men ändå
de m il en ~ver oSotefjor,d en, Och I stad i Fjällbacka, Detta är en förkänd e vi nog iO"en o . Bryggor
den bila a ngba ten gjorde det del med tanke på de ökade möjoch bå tar, Stora H otellet. ~fjölk ­
oc~
bra , fastän den ständigt ÖVer-jligheter till samträning,
I
försä lj ningen och butiker skym- spolad es av vågorna, Vi passelaget,
som
Fjällbacka
nu
Skall
tade
scener, dä r fi kare och ra d e stran d a d eartyg
f
oc h un d erandra hade ordet i korta repliker ,'a ttensskär . Vi klängde oss fast förfogar över, hävda sig i Norra I
FJÄLLBACKA
Tel. 41
eller monologer, framförda a"
tågYirket oc h k un d e k napp t Bohusserien, måste dock en mera ,'
Ake Falck själv eller a" Catrin fa tta fasorna aven skandina- rationell träning komma till stånd,
WesterIund, Ett starkt grepp om ,'isk storm, I en sådan mötas Bristerna i tekniska hänseende är ~======::======~
lyssnaren fick författa ren i skild- ha" och land i dödlig tävlan som på vissa håll ganska stora,
ringen av den gamle fis 'arens om oceanen, hävdande sin rätt,
;Atelje &
djärva och h årda kamp med mak- gärna skulle vilja tillintetgöra BANDY.
tern a p å fjord en run t de t storm- klipporna, vilka, med förakt för
Fjällbacka A-lag hamnade
Sezie6~t~
piskade L illa I nnerskär ett ' de regler som gäller för andra mitten på årets serietabell i Elitdram atiskt slu t p å ett intressan t kus ter, ensamma hålla ut oC,h serien med 6 poäng, Denna serie
Framkallning och Film
radiosp el om en m iljö, som för- I tro tsa honom i själva centrum vanns av Sjöbols AIK m ed 9 pofattaren h åller a" och är kän 10- av h ans rike, medan å andra si- äng, De tog däremot hem förra,
mässi gt bunden till.
dan landet med harm avvisar årets DM-tecken , som på grund I 7-1äll6acka 7-ctcatel1e
Telefon 9
Tid n ingsk riti 'en i hm'udstaden oceanens anspråk på att tränga av dåliga isförhållanden ej tidi-j
Fjällba cka nog var det lilla sam-
SKOR
(J3röna
lJensionat
var uppska ttande , å kre,' t. ex,
', "Pro!!'"ammet
Svenska D a !!bladet
~
5'
hade en ton, som dröjde siu h'a r.
___ _ En kärleksförklaring till
och ett försvar för en arnhä llstyp ,
M an ,'ill hoppas, att
Ake F alck får fortsätta med si tt
experi menterande i radio'-'
Så h ar alltså F jälJbacka n u läm nat stoff även till ett spel i rad io,
I film har ju samh ället fig urerat
förut, senast fö r ett pa r å r sedan,
men även på tea tern, :\ya T eaterns i Stockholm vestibul " a r för
ett tiotal år sedan p rydd med
gamla teateraffischer. På en av
dem kunde man läsa " I bohuslänska skärgården", Det var en
pjäs med handlingen förlagd till
Fjällbacka och författad av te a terdirektör Oskar Wennersten , i
början av seklet ägare till Florö,
Sylve Larsson,
23iograf
in till dess hjärta och placerar gare kunnat slutspelas,
~=============~
d jä rva utposter, vilka riktar sina
B - Iaget tog h em senesegern
'
granitsidor mot dess yttersta ra- Norra Bohusserien följd av Munseri, Och ändå var detta sitmma kedals BK.
farled som vi hade följt på somDärmed har Fjällbacka IK änmaren, då hav och land lago
Tel. 29
helt älskvärt, helt nöjda med nu en gång visat en god klass när
varandra, Kan det finnas någon det gäller denna vintersport.
Tillverkar:
mera slående kontrast mellan
I, järund,
" krig och fred" än den som eleMATBRÖD
KAFFEBRÖD
menten uppvisar?
nen förd e dock fram både farBAKELSER TARTOR
Vid de små badorterna voro tyg och passagerare oskadda,
sommargästerna nu ersatta av Kunde vår dumdristigh et att
sjömän, som kommo ner för att fortsä tta färden dagen innan hase huru vårt fartyg kämpade sig va slutat mera tillfredsställanHilding Fossum
förbi, Hindrade av vågorna men de ?"
pådrivna av vinden nådde vi
FJÄLLBACKA
Göteborgs hamn klockan tio på
Har n ågon av Fjällbackablakvällen , så uttröttade att vi med dets läsare hört ovan relaterade
Tel. 12
knapp nöd kunde kravla oss sägen om trollets hjärta eller nåiland, Det som varit en angenäm gon annan till Kungsklyftan knuVälsorterad
sommarresa om åtta timmar ha- ten sägen är jag tacksam för ett
de nu tagit oss två hela dagar meddelande .
Speceriaffär
och en del aven natt. Kapte-
Sverker Stubelius.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
10
" Lätta tankar, som lättat ankar"
I devisen för Göteborgs Kungl.
Segel Sällskaps tidskrift "Seglarbladet" står: "Såsom uppfostringsmedel är vår idrott den yppersta". Utan tvivel ligger det
mycket i detta, och kan här nedan framförda synpunkter bli till
något värde för att segelsporten
speciellt bland ungdomen i Fjällbacka skall bli ett "uppfostringsmedel" och föras framåt, har de
nått sitt syfte.
F jä llbackaskärgården lär vara
ett av de lämpligaste områdena
på Västkusten för småbåtssegling,
skyddad som den är för grov
sjö, men ändå rik på möjligheter att lägga upp trevliga kappseglingsbanor
eller
natursköna
mål för cskaderseglin gar. Säkert
finns det många ungdomar, såväl bland den fasta befolkningen
som bland sommargästerna, som
med längtansfyllda blickar ser
utöver fjorden, när en stjärnbå t,
J O-julle eller segclsnäcka st icker
ut ur harrmen med svällande segel. ~ Kanske anser många att
motorismen kommer att ta överhand, och att dom un gdomar är
få, som intresserar sig för seglin g. Med propaganda för vissa
båttyper, ekonomisk hjälp, ordnande av övningsseglingar och
kurser skulle säkert många ungdomar ryckas med och entusiasmeras av denna sport, vars utövare får uppleva spänning, hårda tag och chanstagning parat
med avkoppling, friluftsliv, roliga episoder och gott kamratskap.
Tävlingsinstinkten hos ungdom
i alla å ldrar kommer verkligen
till sin rätt vid kappsegling, särskilt då om klasserna är stora
och jämna. På senare år har
många trevliga båttyper konstruerats, som lämpar sig bra för,
ungdomen. Bland dem kan nämnas Finnjollen, OK-jollen, Snipen, Jolly Scott, Optimist jollen
m. fl. De gamla beprövade typerna, av vilka några kan ses i
Fjällbacka på somrarna, St järnbåten, W-jullen, GKSS-ekan, får
inte förglömmas, när det gäller
lämpliga ungdomsbåtar. ~ Tänk
om någon eller några av dessa
båttyper kunde växa till en
kappseglingsklass på låt oss säga
W båtar! Det skulle kunna bli
en spännanie fight'
Hur skulle det då gå till att
få fram en sådan klass? J a, det
är nog främst ungdomarnas föräldrar, som här måste göra en
insats. Alla vill vi väl uppfostra
våra barn till sunda , friska och
sportiga människor! Vi bör då
försöka intressera dem för segling. Hjälpa dem att spara till
en liten segelbåt. Flera av ovannämnda båttyper är inte alls dyra och lämpar sig att bygga
själv. En byggsats till en J olly
Scott t. ex. kan man köpa för
495:~ kronor. Överkomligt!
'I
En tankeställare ...
KLUCK, KLUCK.
Det var på den gamla goda SAMT AL MELLAN TV A F. D.
tiden. August var ute på Florö FJÄLLBACKABOR.
för att hämta brännvin och innan ,han skulle hem till Fjällbacka igen hade han tagit några ordentliga färdknäppar. När
han skulle ner i båten, bar det
sig inte bättre än att han ramlade ner i den och blev liggande
på durken. Brännvinskaggen for
lä ngre akterut och började rinna
Sedan har naturligtvis Segel- ut. Kluck, kluck ... lät det. Ausällskapet Norderviken här sin gust kommentar var:
stora uppgift. Det är dom , som
" Ja, jå hör då a min pelt,
skall ordna kappseglingar, övmen jå kan'nte hjälpe då."
ningsseglingar,
kvällsseglingar,
~~~~~
kurser. Men det finns naturligtvis ingen möjlighet för de få, återkommande gäster gärna vilja
som nu lägger ner ett uppoff- ställa sig till förfogande!?
rande arbete med att ordna de
Naturligtvis kan ovan skisse2 kappseglingar, som förekom- rade tankar inte förverkligas i
mer på somrarna, att hinna med en handvändning utan bör pi aså värst mycket mer, när det neras på lång sikt. Men en hel
gäller anordnandet av seglin gar, del för segelsportens fromma kan
upptagna som de är av sitt dag- säkert göras redan denna somli ga arbete. Det är alltså föräld- mar. SSN kunde väl t. ex. återrarna ~ sommargästerna, som uppta de trevliga eskaderseglingäven här bör träda in och ge arna, som förr anordnades vid
ett handtag. En speciell junior- midsommar till något trevligt utsektion inom SSN borde utses flyktsmål! ~ Vid kappseglingmed starkt inslag av sommargäs- arna på
Badortens dag och
ter. Säkert skulle flera å rligen Idrottsbasaren brukar publiktill-
Scenen
tilldrager
sig
mellan
några sjöbodar i Fjällbacka en .
söndagsmorgon i maj:
Jaså, du är inte färdig med
båten än, den spricker väl sönder a lldeles. ~
Ja, man har svårt för att hinna med den , när man är här
bara ibland över lördag--söndag. ~
Särskilt n u p å våren län gtar
man hit hemskt, och mycket ska'
man uträtta.
Ja, man känner sej instängd
i en stadsvåning och inte kan
man göra nå't åt båten eller annat trevligt hobbyarbete. Man
skulle ge mycket för att få bo
här jämt. Man känner sej riktigt dålig, när man inte kan
komma ner på en brygga och se
ut över sjön. J ag skulle faktiskt
vilja flytta hem även om jag
tjäna' betydligt mindre.
Jag håller med dej, men när
det väl kommer till kritan , så är
man allt väldigt beroende av inkoms ten, så man skulle nog dra'
sej ändå. ~
Det är sant, men nog skulle
det vara fint att få flytt a
hem.
*
GÖTEBORGS BANK
J a, hur skulle vi ställa oss om
chansen att få flytta hem till
Fjällbacka en dag kom. Red. är
tacksam för synpunkter härom,
som vi kan redovisa i decembernumret.
Grundad 1849
GÖTEBORG -
STOCKHOLM
Avdelningskontor i Bohuslän:
Strömstad
Grebbestad. Fjällbacka . Dingle
Uddevalla
lysekil. Fiskebäckskil . ljungskile
Stenungsund . Skärhamn . Klädesholmen
Rönnäng . Marstrand . Kungälv
Fullständig bankrörelse vid samtliga kontor.
-
Brand- och dy~kfria förvaringsfack uthyras
strömningen på Badholmen vara
stor. Detta kunde utnyttj as till
tombola, lottförsäljn ing, servering m. m. för att få in inkomster till Sällskapet. Likaså borde
tryckta program säljas, så att
publiken fick bättre uppfattning
om vilka båtar som ingår i samI ma klass. Små annonser i programmet kunde bidraga till inkomsten. ~ För att öka deltagarantalet i seglingarna kunde
"anskaffare" utses, som p åverkade segelbåtsinnehavare att deltaga och att anmäla sig i god tid.
J a, det finns säkert fler synpunkter att framhålla beträffande segling i allmänhet och kappsegling i synnerhet, men må detta vara nog, för att väcka diskussion och eftertanke. Väl mött
juniorsektiounder segel eller
nen av SSN.
Mr Segel