Stureby akademiska vård- och omsorgsboende - så gynnas forskning och utbildning av samarbete med vård- och omsorgsenheter Sofia Vikström, medarbetare i KISAM-projektet Bakgrund  Nypublicerade nationella riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom, 2010  Utmaning att implementera dem  Behov att bygga en struktur för hållbart, kontinuerligt utvecklingsarbete över tid  Mål, hög kvalitet och nöjda boende, närstående och medarbetare  Resurser: Kommunen bistod med stöd, bl a för att skapa ny organisatorisk mötesstruktur  I övrigt behov att implementera utvecklingsarbetet inom ramen för de befintliga resurserna  Ökad närvaro av studenter på olika nivåer, för fortsatt reflektion och livslångt lärande Namn Efternamn November 20, 2013 2 Hypoteser Efter implementeringen av riktlinjerna: Ska personen med demens… Ska den närstående… Ska vårdpersonalen…  Ge personcentrerad vård i högre utsträckning  Gradera arbetsklimatet mer positivt  Öka sin användning av forskningsanvändning  Gradera sin nivå av samvetsstress lägre Namn Efternamn November 20, 2013 3 Metod Design : Aktions forskning applicerades som personcentrerad forskningsmetod. En beskrivning av den aktionsforskningsprocess vi använt innefattar en cyklisk process bestående av följande steg: I. Problemidentifiering II. Plan för handlande/förbättring III. Genomförande av förbättring IV. Utvärdering av förbättring V. Revidering av handlande VI. Ny problemformulering, plan för handlande etcetera. (Taylor et al, 2004) Namn Efternamn November 20, 2013 4 Aktionsforskning som utvecklingsmetod  Aktionsforskning Tre huvudmål: 1. Att i samarbete utveckla en akademisk kultur i vårdpraxis med återkommande lärandeoch reflektionsseminarier, modeller för handledning, samt etablerandet av en reflektiv kultur där vårdpersonal identifierar utmaningar i vårdvardagen och med stöd av forskare/lärare söker kunskapsbaserade lösningar på dessa utmaningar i vårdpraxis. 2. Att forskning av hög klinisk relevans bedrivs på vård- och omsorgsboendet i samarbete med universitet och högskolor. 3. Att universitetsstudenter från olika professioner deltar i  Verksamhetsförlagd utbildning under handledning av verksam vårdpersonal  Projektarbeten och uppsatser på ämnen av hög praktisk och teoretisk relevans för boendet genomförs  Bidrar till det livslånga lärandet och det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet på boendet Preliminära forskningsresultat Implementering av nationella riktlinjer – Personaldata, År 1 Instrument  Person-Centered Care Assessment Tool (Edvardsson et al. 2010)  The Stress of Conscience Questionnaire (Glasberg et al. 2006)  Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell 1990) Data samlades in innan interventionen, och ett år efter med hjälp av enkäter till personalen Namn Efternamn November 20, 2013 6 Resultat En VAS skala med frågor om vårdkvalitet visade bl a förbättring av vårdkvalitet när det gäller: - Att ha en gemensam vårdfilosofi - Att man som personal ger den vård man vill ge - Att vården utvärderas systematiskt I instrumentet om personcentrering visades en förbättring av andelen personcentrerad vård i 1/3 av svaren. Också arbetsklimatet förbättrades, i en av tre dimensioner. Namn Efternamn November 20, 2013 7 Arbetsansträngning och samvetsstress Pre mean Post mean p Cohen´s Jobstrain Total - Demand - Control - Social support 1.3 14.8 12.2 10.8 1.2 14.8 12.3 11.1 .462 .0958 .599 .474 -.09 -.01 .06 .08 Stress of Conscience 24.0 21.0 0002 -.38 Studentmedverkan på Stureby akademiska vård- och omsorgsboende Högskolestudenter från  Sjuksköterskeprogrammet; Kandidat-, magister och specialistutbildningen  Arbetsterapeutstudenter; kandidat- resp magisternivå, sommarforskarskola,  Sjukgymnaststudenter; kandidatnivå. En Stureby sjg.-medarbetare läser på magisternivå.  Andelen verksamhetsförlagd utbildning ökat på sjuksköterskeprogrammen.  Svårt att öka arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen p g a kort VFU placering och fåtal handledare Anhörig? Se hit! Viera erfareVi behöver era tankar! Vi är två arbetsterapeutstudenter som ska skriva vår C-uppsats. Vi har gått in i ett samarbete med Sofia Vikström, en av forskarna i projektet KISAM. Syftet med studien är att beskriva anhöriga till boende med demens erfarenheter av att bli och vara involverade i de vardagliga aktiviteterna på ett demensboende. Studien kommer genomföras med hjälp av fokusgrupper där det är ni anhöriga som har ordet och möjligheter att berätta om era erfarenheter och tankar. Fokusgrupperna kommer att äga rum två kvällar i början på nästa år. Mer information får du vid anmälan. För anmälan om intresse att delta hör av dig senast 9/1 till: Ann-Kristine XXXXXXXXXXXXX & Evelina XXXXXXXXXXX Mail: [email protected] Eller använd vår brevlåda på Stureby! Ann-Kristine & Evelina Har ni funderingar/frågor är ni välkomna att även kontakta vår handledare: Sofia Vikström Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen, 2013 Anhörigas erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter på ett vård- och omsorgsboende En kvalitativ studie Family members’ experience of participation in everyday activities in a nursing home A qualitative study Författare: Evelina XXXXXX AnnKristin XXXXXXXXX Anhörigas perspektiv på den fysiska och psykosociala miljön i förhållande till aktivitet för boende med demens Andrea Hellström Slutsats Studiens resultat visar på att de anhöriga har en önskan av att få vara mer delaktiga i de närståendes boende. Anhöriga ser sig också själva som en resurs till att kunna stimulera den fysiska miljön. Det sociala samspelet mellan olika involverade parter kan förbättras. Det behövs tydliga riktlinjer om vem som gör vad på vård- och omsorgsboendet. De anhöriga har en önskan om att deras närstående på vård- och omsorgsboendet ska få vara ute mer Introduktion Få studier beskriver att man tagit tillvara anhörigas kunskap om den närstående med demens och de anhörigas idéer om hur man kan stimulera till fortsatt aktivitet. Därför är denna studie inriktad på vad dem anhöriga anser om hur den fysiska och psykosociala miljön kan stimulera personer med demenssjukdom och deras aktivitetspotential. Syfte Att identifiera hur den fysiska och psykosociala miljön på ett vård- och omsorgsboende kan stimulera till fortsatt aktivitetsutförande för de boende med demens – Ur ett anhörigperspektiv. Metod Fokusgruppsintervjuer med semistrukturerad intervjuguide. Sammanställning och analys av intervjuerna gjordes enligt dataanalysmetoden grundad teori. När anhöriga tittar i album tillsammans med den demenssjuke så stimulerar det till aktivitet. Resultat Det framkom tre teman i analysen: Anhörigas delaktighet på boendet kan stimulera till individens fortsatta aktivitetsutförande; Fysiska miljöns möjlighet att stimulera till aktivitet samt Socialt samspel som kan stimulera till aktivitet. Det behövs vidare forskning inom dessa två områden, den fysiska och psykosociala miljön på vård- och omsorgsboenden för personer med demenssjukdom. KISAM-projektet pågår till dec. 2011. Välkommen till Workshops för sjuksköterskor – stöd och inspiration i det fortsatta arbetet med KISAM Målet med KISAM- projektet är att ge personalen möjlighet att reflektera över Stureby vård och omsorgsboende som plats; sitt eget praktiska handlande samt stöd till de boende och närstående med strävan mot ett än mer trivsamt boende, som erbjuder en vård av högsta kvalitet. Alla sjuksköterskor inbjuds därför att delta på tre workshops under hösten 2012 med syfte att underlätta, stödja och inspirera arbetet som ledare för de utvecklingsarbeten som bedrivs inom KISAM – projektet. Tillfällena är obligatoriska för de SSK som är i tjänst aktuella datum. / Anders Broberg Tema för workshops Onsdagen den 12/9 kl. 13.30–15.00, sal: Salong Sture En repetition av strukturen för utvecklingsarbete som utvecklats inom KISAM - projektet, samt en genomgång av litteratursökning och värdering av kunskapskällor Tisdagen den 16/10 kl. 13.30–15.00, sal: Salong Sture Gruppdynamik, att leda och fördela ett utvecklingsarbete vinster och utmaningar Onsdagen den 21/11 kl. 13.30–15.00, sal: Salong Sture Stöd och inspiration i utvecklingsarbetets fortskridande. Hur får vi förbättringarna av det dagliga arbetet att hålla över tid? Workshopansvariga: Ewa Stenwall och Sofia Vikström Möte 1. KISAMs grundidé och behovsinventering  Repetition av målet med KISAM: att ge personalen möjlighet att reflektera över Stureby vård och omsorgsboende som plats; sitt eget praktiska handlande samt stöd till de boende och närstående.  Identifiering av behov hos sjuksköterskorna för att underlätta, stödja och inspirera arbetet som ledare för de utvecklingsarbeten  Påminnelse om strukturen för utvecklingsarbete som utvecklats inom KISAM - projektet, Workshop: Praktisk påminnelse/träning i litteratursökning; inkl. problemformulering, val av sökord samt värdering av kunskapskällor. Möte 2. Gruppdynamik, att leda och fördela ett utvecklingsarbete - vinster och utmaningar  Introduktion av FIRO-modellen: Olika faser i gruppens liv  De olika ledarstilar FIRO faserna tarvar  Diskussion om de pågående gruppernas utmaningar i relation till gruppprocesser i allmänhet och FIRO modellen i synnerhet.  Andra grupp-process modeller såsom t ex Lennér-Axelssons faser.  Den cirkulära, evigt föränderliga grupprocessens utmaning. Workshop på temat, med igenkänning och råd till varandra. Möte 3. Hållbart utvecklingsarbete          Handledning för att stärka identitet och kompetens Fokus på att stärka positiva krafter Ansvar och arbetsklimat Vikten av att mötas Handledning är en process Handledarens roll Ledarskapssyntesen Den nya tidens ledarskap Hur får man till en hållbar framgång? Workshop: Stöd och inspiration i utvecklingsarbetets fortskridande. Hur får vi förbättringarna av det dagliga arbetet att hålla över tid? Litteraturlista Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur. Björk, M., Lidh, A., & Lindström,G. (2007). Rehabiliterande förhållningssätt- att tillvarata det friska. Malmö Stad: Bolman, L G., & Deal, T E. (1997). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Grönquist, G. (2004). Handledning inom vård och omsorg: ur ett psykosocialt perspektiv. Stockholm: Gothia förlag. Johansson, R., & Skärgren, L. (2007). Handledning (2 uppl.). Liber AB. Stockholm. Kommunal. (Äldreomsorg). Hämtad 2009-01-22 från Kommunals hemsida: http://www.kommunal.se/Medlem/Branscher-och-yrken/Aldreomsorg/Yrkesutbildning-ochkompetensutveckling/ Larsson, S. (2005). Handledning inom vård och omsorg. Höganäs: Kommunlitteratur. Lauvås, P., & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lennéer Axelsson, B., & Thylefors, L. (2005) Arbetsgruppens psykologi (4:e rev. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur. Mossboda, B-M., Peterson, M., & Rönnholm, I. (2003). Att vara chef och ledare: dina verktyg för praktiskt ledarskap. Stockholm: Ekerlid. Petersson, B-O., & Vahlne, L. (1997). Handledning: ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Hämtad 2009-01-22 från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/AZ/regelverk/lagar_och_forordningar/innehall/lag_halsoochsjukvard.h tm Socialstyrelsen. Socialtjänstlagen 2001:453. http://www.socialstyrelsen.se/AZ/regelverk/lagar_och_forordningar/innehall/socialtjanstlagen.htm Thörn, Y. (20090129). DN Debatt: Vi hindrar de gamla att vara ute när de vill. Dagens Nyheter, s. 6. Sofia [email protected]