1. No category

Det akademiska
vårdboendet
Stureby vård- och omsorgsboende
Stureby vård- och omsorgsboende | Tussmötevägen 175 | 122 64 Enskede | Telefon 08-508 160 07
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
KISAM i korthet
Ett samverkansprojekt mellan Karolinska
Institutet och Stureby vård- och omsorgsboende med syfte att studera effekterna
av implementeringen av Socialstyrelsens
riktlinjer för vård och omsorg av personer
med demenssjukdom – ur brukarens,
anhörigas och personalens perspektiv.
Målet har varit att:
•
•
•
•
Höja kvaliteten på vården och omsorgen för brukare och anhöriga.
Öka vårdpersonalens kunskap, inflyt-
ande och engagemang.
Etablera en stark och bestående relation mellan äldreomsorg och högskola,
mellan vårdpersonal och forskare.
Initiera fler studier på äldreområdet, med hjälp av nya former av kliniska studier.
Hyresgäster
Fakta Stureby
På Stureby bor cirka 200 äldre personer, de
flesta över 79 år. De flesta boende har diagnosticerad demenssjukdom och ofta även
andra kroniska sjukdomar, såsom de flesta
människor i gruppen ”äldre/äldre”. Alla som
bor här har ansökt om en plats via kommunens
biståndshandläggare. För många innebär
tiden på Stureby den sista i livet. Genomsnittstiden för hur länge man bor på Stureby vårdoch omsorgsboende är knappt ett år.
Stureby vård- och omsorgsboende rymmer 24 mindre
gruppboenden med cirka nio
lägenheter i varje, i storlekar
mellan 29 och 45 kvm. Alla
lägenheter har badrum och
många även pentry. Parboende
är möjligt. Gemensamma
dagrum och matrum/kök finns
och de boende kan välja mellan
att äta tillsammans med andra
eller hemma i den egna
lägenheten. På Stureby satsar
man särskilt på goda måltider,
sociala aktiviteter och en trygg
miljö. Två gånger om dagen
erbjuds aktiviteter för de boende
t.ex. läsning, gympa, kortspel,
utevistelse, bakning och herroch damklubb.
Drift
Stureby vård- och omsorgsboende ligger i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör
- en stadsdel som organisatoriskt lyder under Stockholms stad. Stureby
byggdes som sjukhem på 30-talet och blev kommunalt äldreboende efter
ädelreformen på 90-talet. Stureby drivs som kommunal intraprenad det
vill säga verksamheten har driftsavtal med Stockholms stad, med eget
ansvar för ekonomi, investeringar och arbetssätt, och personalen är
anställd av kommunen. En intraprenad är inte en juridisk person utan igår
i kommunens organisation.
Forskning och framsteg på Stureby
Har det hänt något nytt
inom äldreomsorgen de
senaste 25 åren? Absolut.
Begrepp som person- och
behovsfokuserad vård
och omsorg, reminiscens,
värdegrund, KASAM
och salutogent förhållningssätt har förändrat
vårt sätt att arbeta med
äldre. I synnerhet när
demenssjukdomar och
andra personlighetsförändrande diagnoser finns
med i bilden.
Samtidigt har det hänt
alldeles för lite. Djupgående och långvariga kvalitets- och utvecklingsprojekt är
ovanliga i äldrevården och forskningsprojekt än mer sällsynta.
I många avseenden kör vi på i samma gamla hjulspår trots att
det finns gott om ny kunskap som skulle kunna implementeras och förbättra tillvaron för både äldre och personal.
Vårdvetenskaplig forskning bedrivs främst inom landstinget.
Allt för sällan befinner sig forskarna på golvet ute i kommunal verksamhet och nästan aldrig drivs utvecklingsarbete
av vårdanställda själva, trots att det är de som är experterna.
Trots att det i äldreomsorgen - precis som i resten av samhället
– finns ett behov av att utvecklas i takt med tiden.
Vi vet att trycket på äldrevården kommer att öka framöver
till följd av demografiska förändringar. För att garantera att
morgondagens mor- och farföräldrar får en trygg och bra
ålderdom krävs att vi utvecklar nya arbetssätt inom omvårdnadsområdet i allmänhet och demensvården i synnerhet. Men
för att lyckas med det krävs att klinik och akademi samverkar.
På Stureby har vi redan påbörjat detta brobygge. Med
stöd från Stockholms stad har vi tillsammans med forskare
från Karolinska Institutet bedrivit forskningsprojektet
KISAM sedan 2010. Idag är vår verksamhet kompatibel med
Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer
med demenssjukdom. Vilket är utvärderat med akademiska
forskningsmodeller och olika enkäter.
Resultatet? Våra boende och deras anhöriga uttrycker att
de är mer nöjda med våra tjänster än tidigare. Personalen,
som har fått mer inflytande och utbildning, säger att yrkesstoltheten och arbetsglädjen har ökat, vilket också är tydligt
mätbart i sjukfrånvaro och personalomsättning. På Karolinska
Institutet och andra medicinska högskolor inser allt fler att
äldreomsorgen kan vara en utmärkt samarbetspartner – både
ifråga om utbildning och sökande efter ny kunskap.
Det är med stolthet som jag kan säga att vården och omsorgen på Stureby i hög grad är kvalitetssäkrad och evidensbaserad. Och vi har lyckats bygga in utveckling som en naturlig
del i vår verksamhet - alla anställda är delaktiga i utvecklingsarbetet. Hos oss är ”förändring” ett positivt ord - inte ett
negativt.
Vi hoppas att KISAM-projektet kan inspirera fler kommunala verksamheter att öppna dörren för kvalitetsutveckling
och forskning. Vi kan garantera att det är värt det. Faktum är
att vinsterna är så stora att det är svårt att se hur någon ska ha
råd att vara utan dem.
Projektledning KISAM
Anders Broberg, verksamhetschef,
projektansvarig Stureby vård- och omsorgsboende
Lena Borell, professor i arbetsterapi,
huvudprojektledare Karolinska Institutet
P-O Sandman, professor i omvårdnadsvetenskap,
projektsamordnare Umeå universitet
Eva Frunk-Lind, direktör Äldreförvaltning
Margaretha Egstam, strateg,
projektansvarig stadsledningskontoret
Maria Knösch-Nielsen, intern projektledare/utbildningssamordnare,
utbildningssamordnare Stureby vård- och omsorgsboende
Leif Kananen, avdelningschef,
kontaktperson Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Personen i fokus
När Sveriges första nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer
med demenssjukdom publicerades var syftet att säkerställa likvärdig
och jämlik vård i landets kommuner och landsting. En av huvudpunkterna
i riktlinjerna är att vården och omsorgen i högre utsträckning måste
anpassas efter individens behov och önskemål.
Bakgrunden till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård
och omsorg av personer med demenssjukdom som publicerades
2010 är att många av länkarna i vårdkedjan för denna patientgrupp ligger inom den kommunala sfären. Nationella riktlinjer
behövs för att kunna säkerställa att demensvården och
-omsorgen är likvärdig - oavsett var i landet patienterna bor.
Till grund för riktlinjer ligger en grundlig kartläggning av
forskningsläget och vad detta säger om ”best practise”.
Det vill säga vilka metoder och modeller som fungerar bäst
ifråga om diagnosticering, behandling och omvårdnad för
personer som lider av demenssjukdom. Både ur ett medicinskt
perspektiv och ur patientens synvinkel.
En av de bärande slutsatserna i de nationella riktlinjerna är
att svensk demensvård och -omsorg
ska vara personcentrerad. Oavsett om
det handlar om medicinsk behandling
eller vård vet vi att varje människa är
unik. Det finns inte en lösning som
passar alla. När det gäller personer
med demens, och andra sjukdomstillstånd som på sikt leder till omfattande
vårdbehov, är det extra viktigt att vårdoch omsorgspersonal arbetar utifrån
etiska och integritetsbevarande mål och
värderingar. Befintlig forskning visar
att personcentrerad omvårdad kan ge
förutsättningar att in i det längsta
bevara känslan av integritet, självständighet och initiativförmåga hos
patienter/personer med demens.
Personcentrerad vård motverkar också
utåtagerande beteende, ångest och
depression och leder till mindre användning av antipsykotiska
läkemedel. Arbetssättet leder också till att personalen känner
sig mer nöjd med sitt arbete.
När Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av
personer med demenssjukdom publicerades 2010 såg forskare
vid Karolinska Institutet en möjlighet att följa implementeringen av dessa och studera effekterna av att arbeta personcentrerat. Ledningen på Stureby såg samtidig en möjlighet
att vidareutveckla sin verksamhet. Detta är bakgrunden till
samverkansprojektet KISAM, där forskare på Karolinska
Institutet och personalen på Stureby vård- och omsorgsboende
gjorde gemensam sak i att implementera riktlinjerna och
därefter utvärderade effekterna.
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Riktlinjerna i korthet
Samspel och samarbete
Socialstyrelsens riktlinjer för demensvård och –omsorg tar upp diagnosticering, läkemedelsbehandling och
andra vård- och omsorgsinsatser
riktade till personer med demens som
bor i eget boende eller på vård- och
omsorgsboenden.
Aktionsforskning heter den metod som valdes för KISAM. En metod
som innebär att forskaren befinner sig på plats i den miljö som ska
undersökas och utvecklas, och att utvecklingen och forskningen
går hand i hand. Målet är att personalen, initialt med stöd av
forskaren, ska ta fram praktiska lösningar på utmaningar och själv
verka för generella kvalitetsförbättringar. Sjuksköterskorna har haft
rollen som gruppledare. Aktionsforskning
bygger på samspel och samarbete, där
forskaren i nära kontakt med personalen identifierar problem- och utvecklingsområden (problematisering). Nästa
steg är att inhämta kunskap och utifrån
denna ta fram nya lösningar (problemlösning och förändring). Och sist men
inte minst, när förändringar väl är
genomförda, att utvärdera och om så
behövs justera de nya rutinerna (reflektion).
förändring
Riktlinjerna tar upp följande:
• Vårdplanering (diagnosticering, läkemedelsbehandling och uppföljning)
• Demensspecifika förhållningssätt
• Multisensorisk stimulering
• ADL (Aktiviteter i dagliga livet)
• Måltider och ätande
•Munhälsa
• Fysisk och psykosocial miljö
• Fysisk aktivitet
• Informations- och kommunikationsteknologi
•Urininkontinens/förstoppning
• Fall och fallprevention
•Anhörigstöd
•Tvångsåtgärder
• Fysiska begränsningsåtgärder
•Vanvård
•Trycksår
• Vård i livets slutskede
Förändring nerifrån
Arbetsprocessen för KISAM-projektet har varit
av modellen ”nerifrån och upp” (bottom-up).
Det vill säga personalens förslag och frågeställningar är det som har styrt förändringsarbetet. Att jämföra med modellen ”uppifrån
BOTTOM
och ner-perspektivet” där chefer och ledning
bestämmer forskningsinriktning och förändringsåtgärder. I utvärderingar har man kunnat se att arbetssättet har
skapat en känsla av relevans och meningsfullhet och ofta fungerat
som ”motivationsmotor” för deltagarna.
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Drömmen om ett akademiskt äldreboende
Kompetens
resan
KISAM-projektet innebar en möjlighet till vidareutbildning
för personalen på Stureby vård- och omsorgsboende. Inom
projektets ramar arrangerades:
på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
av personer med demenssjukdom.
Temadag med reflektiv workshop. Personalen fick under
en dag kunskap i utvecklingsverktyget SWOT (strengths/
styrkor, weaknesses/svagheter, opportunities/möjligheter,
threats/hot).
Temadag med närståendeinvolvering. En temakväll riktad
till närstående arrangerades, bestående av en kunskapsdel
och en interaktiv del.
10
seminarier
första året
Enhetsspecifika lärandeseminarier.
Tio seminarier arrangerades första
året, åtta stycken år två och framåt.
Tvåtimmarsföreläsningar med olika
fokus för varje tillfälle, alla med
relevans för Sturebys verksamhet.
Diskussioner var/är en viktig del
av seminarierna.
Problemformulering och identifiering av utvecklingsområden.
Utifrån SWOT-analyserna togs potentiella
problem och utmaningar fram, utifrån personalens upplevelser av sitt arbete.
Identifiering av kunskapsläget. Arbetsgrupperna sökte
fakta i databaser, läroböcker, riktlinjer, lokala direktiv,
studentuppsatser etc. Utifrån dessa fördes evidensbaserade
diskussioner och förslag till förändringar utformades.
Enhetsbaserade interventioner. Arbetsgrupperna beskrev
och fattade beslut om vilka interventioner som skulle utvecklas och beslutade sig för att pröva dessa. Dessa möten kallas
lärande seminarier.
Arbetsgrupperna fick tillgång till olika
metoder för att kunna mäta före, under
och efter de genomförda insatserna.
Utifrån resultaten fördes sedan diskussioner (reflektion) om lämpliga justeringar av genomförda förändringar.
Temadagar – kunskapsspridning.
Samtlig personal på Stureby bjöds vid
två tillfällen in till ”reflektionsseminarier”
där man delade upplevelser och erfarenheter mellan sig på arbetsplatsen. En av delarna i detta
var/är ”poster-utställningen”.
Foto. Camilla Svensk
Temadag med introducerande föreläsningar med fokus
Datainsamling, analys och reflektion.
Hur skulle ett äldreboende se ut och fungera om vården och
omsorgen var uppdaterad enligt den senaste forskningen?
Den frågan har professor Lena Borell och hennes forskarkolleger
ofta ställt sig när de samtalat om kopplingen mellan forskning och
äldreomsorg. Eller snarare om bristen på koppling.
När KISAM initierades erbjöds de chansen att närma sig svaret.
Studentfokus – Ett av målen för KISAM har varit att öka
antalet praktiserande studenter i kommunal verksamhet.
En insats som leder till ökat intresse för äldre- och demensvård på högskolorna, men också lockar nya engagerade
medarbetare till Stureby.
Internationella studiebesök – sedan KISAM startades har
ett antal studiebesök arrangerats på Stureby med besökare
från bl.a. Kanada, Kina, Estland, Japan, Taiwan och USA.
Besöken ger bekräftelse till både forskare och personal att
deras arbete är viktigt och fungerar också som omvärldsbevakning där man får inblick i hur äldreomsorgen ser ut i
andra länder.
Välkommen
Kanada, Kina, Estland,
Japan, Taiwan och USA
Ett akademiskt äldreboende skulle kunna beskrivas som ett
boende där den vård och omsorg som erbjuds är av senaste
snitt och bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Det vill
säga utförd i enlighet med den senaste evidensbaserade
forskningen, och där kvalitetsutveckling är ett levande
begrepp. Ett äldreboende där studenter från olika vårdyrken
praktiserar, sida vid sida med forskare som tillsammans med
vårdpersonalen letar efter förbättringsområden och möjliga
forskningsspår.
Med ekonomiskt stöd från Stockholms stad initierades
KISAM-projektet där implementeringen av demensriktlinjerna vid Stureby vård- och omsorgsboende skulle följas och
utvärderas, dels av forskare vid Karolinska Institutet och dels
av egna mätningar utförda av Stureby vård- och omsorgs-
boende. Lena Borell, ansvarig för projektet och professor i
arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet, förklarar varför
KISAM är unikt.
– I Sverige saknas det större studier inom vård- och
omsorgsområdet som mäter effekten av vårdarbete utifrån
evidensbaserad kunskap. Och det finns inte några studier som
har undersökt personcentrerad vård och omsorg eftersom
begreppet är relativt nytt. Samtidigt finns ett stort behov
inom äldreomsorgen att få tillgång till den senaste kunskapen.
Det forskas visserligen intensivt kring medicinska tillstånd
och folksjukdomar som drabbar äldre t.ex. cancer, hjärtkärlsjukdomar och demenssjukdomar, men när det gäller
vården och omsorgen, som i många stycken berättar om
livsvillkoren för äldre, verkar betydligt färre forskare känna
sig manade.
– Vård- och omsorgsforskningen borde prioriteras med tanke
på hur många människor som är berörda, eftersom vi vet att
antalet äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Jag tycker
mig dock ana en förändring här. De senare årens uppmärksamhet i media om äldreomsorgens kvalitet har lett till en
välbehövlig debatt. På sikt tror jag att äldrevården kommer
att bli en het politisk fråga.
KISAM-projektet är angeläget även av andra skäl än bristen
på forskningsresultat, menar Lena Borell. Äldrevården är eftersatt även när det gäller satsningar på verksamhetsutveckling.
– Jämfört med andra typer av vårdenheter görs det få
kvalitetssatsningar inom äldrevården. Vi vet också att det stora
flertalet som arbetar inom äldrevården har kort utbildning.
Med KISAM kunde vi bidra till en positiv förändring genom
att bjuda in personalen till att aktivt delta i kvalitetsarbetet
och därmed också kunna få ta del av en kompetenshöjning.
➻
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
6 frågor om utveckling
Forskningsprojekt i vardagens tjänst
Lena Borell ger svar, professor i arbetsterapi vid institutionen för
neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Sjuksköterskan Ingrid Jonsson har deltagit i flera utvecklingsprojekt
under KISAM-perioden. Projekt som visar att det med små medel går
att göra stor skillnad för de boendes välbefinnande.
➻ Vad visar de första preliminära resultaten om KISAMs
effekter när det gäller personalens situation?
➻ Vilka är förutsättningarna för att lyckas med ett
forskningsprojekt på plats ute i ett äldreboende?
– Medarbetarna anger att deras ”samvetsstress” har minskat
och att de i högre utsträckning är stolta över sitt jobb. De
känner sig mer professionella. De upplever att KISAM har
gett dem chansen att påverka sin egen vardag genom den
mötesstruktur som nu är etablerad, där de fortsatt kan arbeta
med förändring och kvalitetshöjning. De uttrycker också att
de i högre utsträckning än tidigare jobbar ”tillsammans”.
– Ledningen, det vill säga cheferna, för
vård- och omsorgsboendet måste vara
Cheferna,
med på tåget och vara drivande i proledningen
jektet. Och vara beredda på att arbeta
ihop med forskarna. Det här var något måste vara med
på tåget!
som fungerade mycket bra på Stureby
där ledningen var mycket motiverad
och engagerad.
➻ Vilka var utmaningarna i början av projektet?
– Det är alltid svårt att driva förändringsprocesser. I alla
organisationer. Det var det även till en början på Stureby.
När personalen fick uttrycka hur man
kunde uppnå kvalitetsförbättring
blev svaret oftast: ”mer personal”.
Men efter hand såg vi en förändring.
KISAM erbjöd dem ett forum där
deras synpunkter och idéer togs på
allvar. Där de kunna reflektera och
diskutera sin arbetsvardag och möjliga förbättringar.
➻ Går det verkligen att få med sig all personal i ett
utvecklingsprojekt?
➻ KISAM har inneburit att fler studenter vistas på
Stureby och nya studier och uppsatser har initierats.
Kan du ge exempel?
– Finansieringen. ”Det där måste
ha varit väldigt dyrt” är en
vanlig kommentar. Men då
förklarar vi att det egentligen
bara är under startsträckan
som det behövs extrapengar, i
vårt fall var detta ett anslag från
Stockholms stad. Men efter två år
behövdes inga bidrag. Då hade vi lyckats bygga in kvalitetsutvecklingen i organisationen, tids- och resursmässigt.
idé!
– Bland annat har forskare tillsammans med studenter träffat
anhöriga på Stureby och intervjuat dem om vilken slags
inflytande de skulle vilja ha på verksamheten. Det är en
intressant forskningsfråga. Hur får man de anhöriga att känna
sig som mer än bara tillfälliga besökare? Även personalen
på Stureby har arbetat med denna fråga. Andra projekt som
drivs på handlar om matsituationen, miljön och aktiviteterna.
Alla med syfte att i högre utsträckning än idag ta hänsyn till
individens önskemål och behov.
– Det sanningsenliga svaret på den frågan är att det finns alltid
ett fåtal medarbetare som är svåra att få med, men det får man
räkna med. Men KISAM-projektet visar att genom att göra
medarbetarna delaktiga i projektet ändrar man attityderna hos
personalen som grupp betraktat, och det räcker för att uppnå
positiva resultat.
➻ Intresset för KISAM är stort. Vilka är de vanligaste
frågorna du och verksamhetschef Anders Broberg
får när ni är ute och berättar om projektet?
Det första projektet
Ingrid Jonsson deltog i
handlade om eventuella
effekter av att duka fint
till måltiderna och att
”göra” helg på en av
Sturebys avdelningar.
– Vi hade en avdelning
där det var lite si och så
med mysfaktorn, det vill
säga det kunde hända att
julstjärnorna var kvar
fram till påsk och ingen
tog tag i detta med att
duka på ett trevligt sätt. Här beslöt vi oss för att göra en insats
och sedan utvärdera om förändringen påverkade våra boende,
berättar Ingrid Jonsson.
Med mandat från verksamhetschefen köpte Ingrid in nya
dukar, fint porslin och glas. Varje fredag köptes det dessutom
färska blommor till avdelningen.
– När helgen kom och vi hade dukat extra fint ordnade vi
drink före maten. Någon boende kom med lite whiskey för att
bjuda på eller så fixade vi fruktjuice som vi serverade i fina
glas. Och tänk vilken skillnad det blev! Våra boende började
prata med varandra och man såg de där leendena som man så
gärna vill se. De levde upp helt enkelt.
Trevlig måltid – mer i magen
Ingrid Jonsson och hennes seminariegrupp kunde också se
hur de boende plötsligt hanterade besticken bättre och åt mer
än tidigare. Något som i sig är värdefullt eftersom många
äldre har svårt att få i sig tillräckligt med näring, till följd av
försämrad ämnesomsättning. De trevliga matstunderna ledde
också till att fler boende kom också ut till matsalen för att äta
istället för att stanna på rummet, och kunde också dra nytta av
”mysfaktorn”.
– Egentligen handlar det om respekt. Det är klart att våra
äldre vill ha det lite extra fint till helgen, så där som de har
haft det tidigare i livet. Vi märkte också att de anhöriga tyckte
att det blev trevligare att hälsa på. Det hände att de var med
vid dessa stunder och det gav också positiva effekter på våra
boende.
Ett annat projekt som Ingrid Jonsson deltagit i hade sin upprinnelse i ett problem med ”vandringsbenägna” äldre.
Det vill säga personer med demens som är oroliga och ständigt
går omkring på avdelningen. Efter en lång och kall vinter när
man inte varit ute så mycket märkte personalen att de äldre
med vandringsbeteende var oroligare än vanligt.
➻
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
–Vi beslöt oss för att ha fler utevistelser. Vi gick ut på gården
och hade picknickluncher och arrangerade fikastunder med
musik ute i solen. Efter detta märkte vi att våra boende blev
lugnare och gladare. Vandringsbeteendet förändrades till det
bättre och vi såg att våra gamla sov bättre, det vill säga fler
klarade sig utan insomningsläkemedel.
Mysfaktor ger hälsoeffekter
Slutsatserna från båda dessa projekt är att man med små
medel kan uppnå resultat när det gäller vardagsmiljön för de
äldre. Allmänmänskliga behov av trivsel och gemenskap försvinner inte när vi blir äldre, eller om vi drabbas av demens.
Tvärtom, menar Ingrid Jonsson som idag är handledare för
det fortsatta kvalitetsarbetet på Stureby i hus 171.
– Vårdboenden har många gånger en inomhusmiljö som
andas mer sjukhus än ”hem”. Här måste vi anstränga oss mer
eftersom det är uppenbart vilka hälsoeffekter en trevlig miljö
har på de äldre.
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Resan lika viktig som målet
Personal på Stureby
På Stureby vård- och omsorgsboende bedrivs
heldygnsvård. Här arbetar 235 personer, varav
ungefär 220 är undersköterskor och sjuksköterskor.
96 procent av all omsorgspersonal har vård- och
omsorgsutbildning. Alla anställda talar svenska
men ungefär hälften av de anställda har ett annat
språk som modersmål. Detta är en konkurrensfördel
med tanke på den växande gruppen äldre som har
ursprung i andra länder än Sverige. Legitimerade
sjuksköterskor finns tillgängliga dygnet runt och
varje enhet har en ansvarig arbetsterapeut och
sjukgymnast. Läkare är knutna till verksamheten via
företaget Äldredoktorn som genomför en rond en
gång i veckan på varje gruppboende. Varje år görs
en läkemedelsgenomgång för alla boenden.
Att arbeta med förändringsprocesser är alltid en utmaning, oavsett
bransch eller arbetsplats. En viktig lärdom från KISAM är att förändringsprocessen i sig är lika viktig som målet. Att regelbundet få träffa kolleger
och diskutera det arbete man utför skapar förståelse, gemenskap och
motivation till förbättringsarbete i personalgruppen.
och prata om förbättringsområden. Men det är också en fråga
om kultur. Vi behöver lära oss att granska oss själva i högre
utsträckning. Vad är vi bra på och vad behöver vi utveckla.
I början av projektet fanns en skepsis hos personalen vid
KISAM-möten, minns både Birgitta Gustafsson och Mira
Skundric, undersköterska på Tussmötegården plan 0.
– Visst var många oroliga i början. Jag tror de flesta tänkte:
jaha, nu blir det fler arbetsuppgifter och fler blanketter som
ska hinnas med. Men ganska snabbt märkte vi att det här var
en möjlighet att förbättra vårt arbete, berättar Mira Skundric.
Träning i problematisering
Sturebymodellen
Att vrida och vända på det som sker i det dagliga arbetet, för att kontrollera
att det fungerar eller inte gör det, är numera en del av arbetet på Stureby
vård- och omsorgsboende. På månatliga KISAM-möten, som idag genomförs
utan forskarna, har medarbetarna fortsatt att utveckla utvecklingsmatrisen:
Finns ett problem? Diskutera förändringsbehovet.
Hur går vi vidare, vem gör vad? Ta fram relevant information, sök fakta och
tala med någon som kan ämnet. Vilken lösning väljer vi? Kom gemensamt
fram till en nytt tillvägagångssätt.
Fungerar den nya lösningen enligt Socialstyrelsens riktlinjer? Kolla alltid att
riktlinjerna och det individanpassade synsättet finns med.
Hur blev det? Uppföljning och justering är viktigt.
Birgitta Gustafsson, biträdande verksamhetschef på Stureby
vård- och omsorgsboende, menar att ett lyckat förändringsarbete bygger på delaktighet. ”Nerifrån och upp-perspektivet” i
forskningsprojekt KISAM har öppnat upp Sturebys verksamhet
på flera sätt. Nya kontakter har knutits både inom och utom
vårdboendet och kanske viktigast av allt: nya beteenden och
attityder är etablerade.
– Att regelbundet diskutera jobbet med sina kolleger, och
ibland också med utomstående, ger en viktig bekräftelse.
Det arbete man utför blir synligt. Men framförallt leder dessa
möten naturligt fram emot diskussioner om hur man kan
förbättra rutiner och åtgärder, säger Birgitta Gustafsson.
Tid för utveckling
KISAM-projektet innebar att medarbetarna på Stureby vårdoch omsorgsboende erbjöds möjligheten att regelbundet
diskutera verksamheten i sällskap av en handledare.
– Inom vården finns sällan tid för reflektion, än mindre att sitta
Tillsammans med KISAM-handledarna nystade Mira och
hennes kolleger upp problem, hämtade från deras vardag.
– Det var nyttigt med någon som kom utifrån och såg på vårt
jobb med nya ögon, man blir så lätt hemmablind. Vi fick lära
oss att problematisera. Det vill säga att prata öppet om vad
som funkar och inte funkar. Och hur vi ska gå vidare med det
som behöver förbättras. Att bli uppdaterad om vad som står
➻
Ett öppnare arbetsklimat
Birgitta Gustafsson beskriver hur KISAM-mötena efter en
period ändrade karaktär. När personalen insåg att KISAM
innebar en konkret möjlighet att påverka arbetssituationen
ändrades deras attityd till projektet och förändring i sig.
– Det är därför själva förändringsprocessen i sig är så
värdefull! Den leder till en öppenhet och ett engagemang
hos personalen som i förlängningen leder till att en bättre
verksamhet. Idag finns också en medvetenhet om att förbättringsarbete aldrig blir färdigt. Vi måste förändras med tiden,
och med våra boende och deras behov.
Mira Skundrics erfarenheter av att ha varit med i projekt
KISAM bekräftar Birgittas uppfattning.
– Lärdomen framför andra är att det går att förändra. Förr när
vi stötte på en utmaning blev det ofta att man valde en ”gammal” lösning. Det nöjer vi oss inte med i dag. Är det något vi
ser som behöver förbättras vill vi prova nya lösningar.
Kunskapsvernissage
Den så kallade poster-utställningen är ett slags
kunskapsvernissage som ”hänger” i verksamhetens
huvudentré. Två gånger om året redovisar här
Sturebys alla personalprojekt sina fynd och förändringar utifrån den valda problemställningen. Det
kan handla om förbättringar kring matsituationen,
hygienfrågor, aktiviteter, bemötande av anhöriga
o.s.v. All personal på Stureby ges möjlighet att titta
på utställningen i grupp.
förbättringar
kring maten
frågor om
hygien
personalprojekt
2
gånger/år
här lär
vi av
varandra
bemötande
Smart schemaläggning
främjar utveckling
Sedan 2012 har inga
externa bidrag tilldelats
Stureby för sin fortsatta
utvecklingssatsning.
Genom att se över
schemaläggningen har
man skapat ”fönster” för
utveckling - möten och
seminarier - som sker
på eftermiddagar när
kvälls- och dagpersonal
är i tjänst parallellt.
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Röster från verksamheten
”Varje forskningsprojekt
kräver en relation”
”Idag är vi mer flexibla”
”KISAM har
lärt mig mycket.
Till exempel
hur viktigt det
är att kommunicera med sina
kolleger. Vi har
mycket att lära
av varandra.
Idag vågar vi prata om sådant som inte
fungerar, med målet att ändra på det.
Om inte mitt sätt att lösa en uppgift
fungerar kan jag prova att göra som
Ulla gör. Även om vi som arbetar här
kanske utför arbetsuppgifter på lite
olika sätt når vi samma slutresultat. Vi
har ett tydligt gemensamt mål: att göra
vardagen trygg och behaglig för våra
äldre. Idag är vi mer flexibla. Vi testar
oftare nya lösningar för att hitta det
som passar den boende bäst.
Vi är också mycket snabbare på att ändra
rutiner när behoven har förändrats”.
Khaddouj Chaloach, undersköterska
avdelning 181.
”KISAM har öppnat ögonen
på oss”
”Vi har lärt oss
att tänka annorlunda. Det finns
alltid en lösning.
Vägen mot att
lösa ett problem
är genom att
testa något nytt.
KISAM har
varit positivt även på ett annat sätt: vi
har fått ett kvitto på att mycket av det vi
har gjort och gör i vardagen gör vi rätt.
Det vill säga det stämmer med riktlinjerna. Jag tycker att våra regelbundna
möten och poster-utställningen, som vi
har en gång varje termin, är toppen. Det
föder diskussioner om hur vi jobbar och
håller oss igång. KISAM har öppnat
ögonen på oss, det har förändrat oss.
Vi är inte längre rädda för att göra nya
saker, vi vill framåt nu”.
Mira Skundric, undersköterska
Tussmötegården plan 0.
”När jag kom hit
för två år sedan
var KISAMprojektet redan
igång. Jag skulle
då påbörja en
undersökning
om hur miljön
påverkar de
som bor och arbetar här. Till en början
kände jag tydligt av attityden ”vi” och
”de”. Jag tror att det bottnade i en oro
för att vi skulle komma hit och bedöma
och kritisera personalen. Med tiden
blev det lättare, när de såg att mitt jobb
var att skapa möjligheter till förbättring,
även för dem. Idag är forskningen i
högre utsträckning en del av den kliniska verksamheten här på Stureby, men
min erfarenhet är att varje nytt forskningsprojekt kräver att en förtroendefull
relation byggs upp. I mitt nya projekt:
aktiviteter för personer med demens,
har mottagandet varit mer positivt på
den avdelning där jag har varit tidigare
än på ”nya” avdelningar. Det säger en
del om hur viktig den där relationen är.”
“
i riktlinjerna och vad som
egentligen förväntas av personalen har varit bra, tycker
Mira Skundric.
Det har gett en insikt
om att personalen har en
frihet i sitt yrkesutövande,
och att de har mandat att
”göra olika”.
– Individcentrerad vård är
inte så svårt när man tänker
efter. Det är bara att gå till
sig själv. Om jag var 85 år
och bodde på ett ställe som
det här, hur skulle jag vilja
ha det? Och hur skulle jag vilja bli bemött? Man kommer
långt med att utgå från sin egen magkänsla.
“
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Lena Rosenberg, arbetsterapeut och
forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
på Karolinska Institutet.
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
DET AKADEMISKA VÅRDBOENDET
Bättre betyg för Stureby
Varje år genomför Stockholm stad enkäter för att kontrollera
hur brukare och anhöriga upplever vården och kvaliteten på
stadens äldreboenden. Stureby vård- och omsorgsboende genomför
också egna brukar- och personalenkäter en gång om året.
De senaste årens utvärderingar visar upp en tydlig positiv trend.
Påstående och resultat
2010 2011 2012Förändring
%
%
%
%
Personalen bemöter mig på ett bra sätt
93
93
100
+7
Jag känner mig trygg på mitt boende
86
88
97
+9
Maten smakar bra
79
87
97
+10
Måltiderna är en trevlig stund på dagen
74
81
89
+8
Jag är nöjd med mitt boende
81
80
90
+10
Lyhörd förändring
Stureby-enkäterna för de boende ligger till grund för handlingsplaner om hur
man ska komma till rätta med områden där de boende är mindre nöjda. Resultaten diskuteras på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och
anhörigmöten. Till exempel har tidigare års utvärderingar legat till grund för att
blommor, bärbuskar och odlingslådor med jordgubbar och potatis har köpts in.
Även en satsning på musik har gjorts: inköp av iPads, DVDs och CDs. Veckovis
kommer också en musiker och spelar ”live” på de olika avdelningarna. Under
sommarhalvåret har extraanställda ungdomar ökat frekvensen av promenader
med de boende. Personalen har också börjat använda Skype för att förenkla
kommunikationen med de anhöriga.
Uppföljning och diskussion
I medarbetarenkäter gjorda på Stureby
mellan åren 2009 och 2012 (senaste
mätningen) har alla medelvärden ökat.
I de fall där man till en början såg låga
medelvärden utarbetades särskilda
handlingsplaner för att förbättra
resultaten. Alla resultat från Sturebys
medarbetarenkäter diskuteras och
analyseras av ledningsgruppen och
de anställda på arbetsplatsträffar och
lokala samverkansmöten med olika
fackliga företrädare.
Stöd från Stockholms stad
Karolinska Institutet har ansvarat
för kostnader rörande forskningen
och kunskapsförmedling genom
direkt undervisning och coachning
av handledare. Ett särskilt forskningsanslag till Stureby vård- och
omsorgsboende från Stockholms
stad (Äldreförvaltningen och
Äldreomsorgen i Enskede-ÅrstaVantör) har delfinansierat KISAM
2010 och 2011: 300 000 kronor.
Stureby har stått för lejonparten
av tiden/kostnaden för personalens utbildning. Sedan 2012 har
Stureby inte haft några större
kostnader för utbildnings- och
kvalitetssatsningen.
]
Prisbelönt äldreomsorg. 2012 vann Stureby vård- och omsorgsboende en av Stockholms stads finaste kvalitetsutmärkelser
med motiveringen: ”Enheten tilldelas ett hedersomnämnande
för sitt medvetna val att integrera och involvera forskningen i
utvecklingen av äldreomsorgen. Enheten utgår i sin verksamhetsutveckling från evidensbaserad kunskap”.
På Stureby finns en medveten ledningsstrategi att personalen ska uppmärksammas
när de är kreativa och kommer med nya idéer. Det görs bl.a. genom att:
•
•
•
Idéer från enskilda medarbetare plockas upp och omsätts i praktiken. Ett exempel
är taktil beröring i grupp.
Goda idéer fångar upp i Sturebys idétävling som löper månadsvis. De vinnande bidragen lyfts fram i veckobrev och vid möten och belönas med biobiljetter.
Bra idéer presenteras på temadagar inom ramen för KISAM-projektet där alla
arbetsgrupper från de olika avdelningarna medverkar.
Alla gemensamma framgångar firas!
Utveckling
pågår!