UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier Historia B, moment 3, kulturhistoria Momentansvarig: Peter Lindström [email protected], 070-5262486 Schema Vecka 13 To 27/3 10–12 i D108 Introduktion/presentation av momentets upplägg, kurslitteratur, Gruppindelning, utdelande av hemtentamensfrågor samt val av fördjupningslitteratur. Information rörande hemtenta: Hemtentan görs på de båda böckerna av Burke (se litteraturlistan). Ett låneex av vardera titel kommer att finnas i mitt postfack (F1-korridoren) för utlåning en vecka före kursstart. Vecka 14 Fr 4/4 16.00 Sluttid för inlämning av hemtenta. 08.15–17 Metodseminarium. (gruppindelning/detaljschema läggs ut på Cambro i samband med kursstart.) 08.15–17 Fördjupningsseminarium 1. Muntlig presentation. (gruppindelning/detaljschema läggs ut på Cambro i samband med kursstart.) 08.15–17 Fördjupningsseminarium 2. Inlämning av recensioner. (gruppindelning/detaljschema läggs ut på Cambro i samband med Kursstart) Vecka 15 To 10/4 Vecka 16 On 16/4 Vecka 17 Fr 25/4 Kurslitteratur: Obligatorisk litteratur: FÖR HEMTENTAN: Burke, Peter Folklig kultur i Europa 1500-1800, Malmö; Författarförlaget 1978/83 Burke, Peter Vad är kulturhistoria Eslöv: Symposion, 2007. FÖR METODÖVNINGEN Davis, Natalie Zemon Martin Guerres återkomst Stockholm: Ordfront, 1985. [några låneex finns] Finlay, Robert “The Refashioning of Martin Guerre” The American Historical Review, 93:3 (June 1988): pp. 553-571. [Finns online via UB] Davis, Natalie Zemon “On the Lame” The American Historical Review, 93:3 (June 1988): pp. 572-603. [Finns online via UB] Valbar litteratur (du ska välja 2 av följande böcker att recensera) Ankarloo, Bengt, Att stilla herrevrede: trolldomsdåden på Vegeholm 1653–54, Stockholm 1988. Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1996. [låneex finns på inst] Harnesk, Börje, Legofolk: drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige, Umeå 1990. [finns som elektronisk resurs på UB/kopia finns att köpa på inst]. Malmstedt, Göran, Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund 2002. Oja, Linda, Varken Gud eller natur: synen på magi i 1600- och 1700-talets Sverige, Eslöv 1999. Olli, Soili Maria, Visioner av världen: hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680–1789, Umeå 2007. [finns som elektronisk resurs på UB/låneex finns på inst] Petersson, Erik & Sandén, Annika, Mot undergången: ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid, Norstedt 2012. Sandén, Annika, Stadsgemenskapens resurser och villkor: samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600–1620, Linköping 2005. [låneex finns på inst] Smith, Woodruff D, Consumption and the making of respectability, 1600–1800, New York 2002. Ulrich, Laurel Thatcher, En jordemoders berättelse: barnmorskan Martha Ballards liv genom hennes dagbok 1785–1812, Stockholm 1992. [kopia finns att köpa på inst] Wallenberg Bondesson, Maria, Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630–1800, Stockholm 2003. [låneex finns] Böckerna finns på alla universitetsbibliotek och kan också köpas på Adlibris, Bokbörsen, Antikvariat.net, eller Bokus. Var ute i god tid! HEMSKRIVNING Times New Roman 12 punkter 1,5 radavstånd, ca 1 sida per fråga. Använd fotnoter! Peter Burke, Folklig kultur i Europa 1500-1800. 1. Beskriv Burke's analysmodell - utgångspunkter och modifieringar i förhållande till Redfield. 2. Hur överfördes och traderades folkkulturen i vardagslivet? Vilka platser och grupper var särskilt viktiga? 3. Vilka var folkkulturens traditionella genrer och former hur skilde sig dessa från den lärda elitens kultur? 4. Hur kan den folkliga kulturen karaktäriseras? Har den varit konstnärligt kreativ, upprorisk, konservativ eller kanske rent av bakåtsträvande? Ge exempel. 5. Vad menar Burke med folkkulturens reformering? Hur gick den till och vilka grupper låg bakom förändringen? 6. Hur kan en nutida betraktare få kunskap om den folkliga kulturen för tre- fyrahundra år sedan? Källor, metoder och problem. Vilka metoder och källmaterial tycker du verkar mest tillförlitliga. Peter Burke, Vad är kulturhistoria 7. Redogör för några viktiga beröringspunkter och skiljelinjer mellan forskningen om folklig kultur och den gamla respektive nya kulturhistorien. 8. Hur har antropologiska teorier och perspektiv förnyat kulturhistorien? 9. Vilka nya trender kan urskiljas i den kulturhistoriska forskningen? Svaren skickas in till [email protected] senast fredag 4/4 klockan 16.00 Spara och skicka filen i word eller pdf. Glöm inte att skriva namn på skrivningen! INSTRUKTION METODÖVNING 16/5 Läs: Davis + Finlay + Davis. - Du ska kunna referera båda sidorna i debatten, ta ställning för eller mot någon sida och även kunna motivera och argumentera muntligt för ställningstagandet. Det är tillåtet att ta med sig stödanteckningar till seminariet.