Med Sydved in i framtiden
Med Sydved in i framtiden Smart aggregat för markberedning och plantering Generationsskifte på Stengårdshult SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 1-2014 aktivt skogsbruk · 1 Sydved köper virke samt erbjuder skoglig full- service till skogsägare i södra Sverige. Bolaget har omkring 150 anställda och omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. Årligen anska≠ar Sydved cirka 6 miljoner kubikmeter virke. Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö. Ansvarig utgivare: Daniel Fellenius, Sydved ab Redaktör: Annsofie Öhman, Jönköping Redaktionsråd: Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm Thomas Granberg, distrikt Jönköping Lars Mårtensson, distrikt Hylte Gustav Cagner, distrikt Vänersborg Anders Ehrenström, skogsbruk Daniel Fellenius, Lars Johansson, och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping Omslagsfoto: Stefan Isaksson Tryck/upplaga: Elanders/nrs, 28 500 exemplar. Post till redaktionen skickas till: Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626, 551 18 Jönköping E-post: [email protected] Telefon: 01046-38000, fax: 036-308840 Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges. Foto: Kerstin Jonsson Sälg (Salix caprea) Foto: Foto: Torbjörn Serny Pernebjer, Skogedal Folio Tonen från sälgpipan som farfar omsorgsfullt täljt till mig. Klar, hög och full av liv. Ett bevis för att våren är på gång. Precis som de vackra fröhängena. Sälgens ved är ljus, lätt och seg, uppskattad till slöjdarbeten och möbler. aktivt skogsbruk · 2 Det smakar vår Så är den då här på riktigt – våren! Om än aningens trevande så stärker den ändå dag för dag sitt immunförsvar mot eventuella nyckfulla vinterattacker. Lantlivet utan pannlampa återvänder. Den mörka tystnaden ersätts av talgoxens schlagerdänga och bofinkens skönsång för ljusare tider. Solen skickar iväg värmande strålar. Luften får tillbaka sin flerdimensionella karaktär och börjar smaka syre igen. Det smakar fotosyntes och energi. «På en marknad som hårdnar och kräver nytänkande är miljö anpassade produkter en av de viktigaste komponenterna för att stå sig stark i konkurrensen», säger Nymöllas VD Michael Lindemann. Skog & industri, sidan 12. Svårt blir lätt i rätt tid På skogsfastigheten Bråten spirar energin och gynnar det aktiva skogsbruk som familjen Johannesson med lust och beslutsamhet bedriver. Mycket tack vare ett väl planerat och lika väl genomfört generationsskifte i rätt tid, lyckas man väja för det kanske största hotet för ett aktivt skogsbruk, «sociala impediment», som beskrivs i reportaget. Man blir uppriktigt glad av att få möta tre generationer engagerade skogsmänniskor som med glädje delar med sig av sin berättelse om skog, skogsbruk, kultur och arv. Just sådana berättelser, direkt ur ett skogsägarliv, är så viktiga att våra folkvalda politiker får med sig in i såväl miljömålsberedningar och måldiskussioner som i de begynnande valkampanjerna. I detta nummer möter vi riksdagsrepresentanter från Miljö- och jordbruksutskottet och lyssnar av hur de ställer sig till några högintressanta skogspolitiska frågor som berör privat skogsägande – och därmed även i hög grad vår svenska skogsindustri. Våren är också tiden för nystart i skogen och kanske då främst genom en spirande planteringsperiod. Med en del goda tips och råd i bakfickan lägger du kanske upp planerna för hur du tillsammans med familj, släkt och vänner tar ett par skogsdagar och drar igång nytt liv i skogen. Eller så prioriterar du din tid till annat och lägger ut arbetet på uppdrag. Oavsett vilket, så är det vikten av ett aktivt skogsbruk du kan vila i och njuta av både nu och i framtiden. Väl smaksatt I det här vårnumret har vi låtit den folkkära lantrashönan få stå symbol för såväl kulturarv, vårtecken, högkvalitativ matproducent (missa inte den skånska äggakakan…) som ett mer och mer vanligt spirande livstecken i en alltför djurfattig levande landsbygd. Det kan faktiskt ses som ren meditation att sitta i vårsolen och betrakta en hönsflocks individuella särdrag och personlighet efter att man tömt redet på knallgula frukostägg. Ägg som genom flitigt gräsbetande blivit smaksatta av, ja just det, fotosyntes och energi. Jag hoppas att du i och med ljusets återkomst nu får möjlighet att njuta av ditt aktiva skogsägarliv och tankar in ny frisk energi i kropp och själ. För kom ihåg, det ska vara roligt att äga skog! Håll skogsbilvägen i form! Sladda vägen varje år, rensa diken och kolla statusen på vägtrummor. Det är några åtgärder för att hålla skogsbil vägen i bästa skick. En god investering för din skogsfastighet! [24] Gallra med Ingvar Vad händer om jag gallrar nu och vad händer om jag väntar? Gallringsmallen Ingvar ger dig tillväxtprognoser så att du kan se hur olika skogsskötselstrategier påverkar skogen på sikt. En bra hjälp för ibland svåra beslut! [20] Heta frågor om skogsbruk Inför höstens riksdagsval får partierna svara på fem heta frågor om skogsbruk och markägande. Vad säger partierna till exempel om röjningsplikt och allemansrätten? [33] Livat på lagårdsbacken Drömmer du om egna sprättägg? Gör slag i saken och ska≠a höns! Väljer du en av alla charmiga lantraser får du dessutom ett vackert inslag på gårdsplanen. [26] Daniel Fellenius, informationschef Sydved aktivt skogsbruk · 3 VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION Nybakade skogsägare i Bråten { tex t: Amelie Bergman. foto : Örjan Henriksson } Alla skogsägare bär på en sten. Tyngden är olika och glädjen att äga skog överväger, men tanken ligger alltid där och gnager. Vem ska ta över efter mig? Vem ska skörda frukterna av mitt arbete och vem kommer att vårda mina smultronställen med samma omsorg? Istället för att skjuta frågorna på framtiden valde familjen Johannesson i Stengårdshult ett tidigt genera tionsskifte. Nu står den sjätte generationen på tillväxt. Tre generationer skogsägare i Stengårdshult. Morfar Kjell och mormor Bibbi, mamma Emelie och äldsta dottern Maja. Längst fram pappa Robert, Stina och Kajsa. aktivt skogsbruk · 4 aktivt skogsbruk · 5 VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION I det här huset bodde Emelies mormor Dagny och hennes sambo Gustav. 2006 tog Emelie och Robert över och huset är i dag renoverat och tillbyggt för att passa en modern barnfamilj. tengårdshults socken i västra Småland har något Astrid Lindgrenskt över sig. I det kuperade landskapet, mellan sjöar, ängar och granskogar ligger gårdarna jämnt utspridda – gärna på toppen av en kulle med utsikt över grannskapet. Fornåkrarna i trakten är många. Här har människor levt och verkat längre än någon kan minnas. På höjden mitt i byn tronar Stengårdshults kyrka, som ibland brukar liknas vid en väldigt stilig lada. Någon kilometer utanför byn ligger Bråten, en skogsfastighet om knappt 100 hektar som doppar den ena foten i Stengårdshultsjön och den andra foten i Lillsjön. – Jag googlade vad «Bråten» betyder och fick det till att det var en plats där man brukade dra ihop ris för bränning. Det är inget ovanligt namn, det verkar finnas ett Bråten i varje kommun, säger Robert Lindblom som tillsammans med sambon Emelie Johannesson är nybliven ägare till gården. Att en småbarnsfamilj väljer att bli skogsägare hör inte till vanligheterna. De flesta brukar vilja vänta med generationsskiftet tills barnen har flugit ut och det finns tid över. Men familjen Lindblom-Johannesson ville inte vänta. – Vi ville lämna över medan vi fortfarande var pigga och friska. Om Robert och Emelie känner att de behöver hjälp så har vi fortfarande orken och energin att hugga i. Vi får också uppleva glädjen med att de har tagit över. Jag tror att man i allmänhet väntar alldeles för länge med generationsskiftet. Ju längre man väntar och ju äldre man blir, desto fler blir bekymren. Nu kunde ju alla vara med och berätta hur de ville ha det, säger mormor Bibbi. – Jag misstänker att jag är färgad av min egen uppväxt. Min far gick bort redan när jag var 15 år och under många år drevs gården av min mor och oss syskon som ett dödsbo. Känslan fanns där att vi inte kommit till ett avslut, att inget var bestämt. Nybakade skogsägare Bibbi och Kjell köpte gården 1986 – i mångt och mycket var det de känslomässiga banden som avgjorde. De har gått in för sitt skogsägarskap med liv och lust. Visst arbete har de gjort själva men sedan många år tillbaka anlitas Sydved för större åtgärder. – Först var det «Olle P», sedan var det Håkan Svensson och nu är det Anders. Folk från trakten allihop, konstaterar Kjell som, sedan Emelie träfat Robert, fått sällskap i skogen. Robert och Emelie möttes 2001 och 2006 flyttade de in i mangårdsbyggnaden efter Emelies mormor Dagny och hennes sambo Gustav. Huset, som då styckades av, har genomgått en total renovering med tillbyggnad och rymmer i dag alla bekvämligheter Bläcket på kontraktet har knappt hunnit torka. Paret tog över Bråten strax före jul. Nu är det vårvinter, småfåglarna skriker sig hesa i hagarna utanför boningshuset och en blek sol kämpar tappert för att ta sig igenom förmiddagsdiset. Sydveds Anders Gustafsson finns på plats för att diskutera den kommande föryngringsavverkningen som ska bidra till att finansiera generationsskiftet i Bråten. Runt köksbordet sitter också Emelies föräldrar Bibbi och Kjell som valt att lämna över. Robert och Emelies döttrar Maja 4, Stina 2 och Kajsa 1 har fått ett eget litet bord vid sidan om, till den sällskapliga samojeden Vilgots stora glädje. aktivt skogsbruk · 6 Tre generationer Sydvedare Robert och Emelie älskar livet på landet och deras tre döttrar rör sig redan vant i skogen. Det gör även den sällskapliga samojeden Vilgot. «Vi ville lämna över medan vi fortfarande var pigga och friska. Om Robert och Emelie känner att de behöver hjälp så har vi fortfarande orken och energin att hugga i.» som en modern barnfamilj kan behöva. Parallellt med renovering och heltidsarbeten – Emelie jobbar som förskollärare i Hestra och Robert kör grävmaskin – har de bildat familj. Och nu har de alltså valt att bli skogsägare också. Hembakta frallor och dito cheesecake med hallon på fikabordet signalerar att det finns gott om energi. Emelie och Robert är inte oroliga för att det inte ska hinna med. – Nej, vi älskar det här livet. Mamma och pappa finns ju i närheten och har lovat att hjälpa till, så det fanns ingen anledning att tveka, säger Emelie som också är tillfreds med den rent juridiska lösningen. – Vi är två systrar, jag och min syster Elin. Vi är uppvuxna inte så långt härifrån, mamma och pappa har sitt hus i Radaholm. Eftersom Elin inte är intresserad av att ta över gården fick vi frågan, och för oss var det självklart att tacka ja. Bibbi och Kjell har sedan många år tillbaka en juridisk rådgivare som de litar på, och som presenterade två lämpliga scenarion över hur afären kunde lösas. aktivt skogsbruk · 7 VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION Stengårdshult är en gammal kulturbygd och i Bråten finns även fornåkrar som familjen vårdar. Kyrkan och klockstapeln i Stengårdshult är ett riktigt landmärke med vacker utsikt över sjön. Sociala impediment Sydveds Anders Gustafsson har också varit rådgivande i de rent skogliga frågorna. Han tycker att familjen i Bråten har gjort helt rätt. – Väntar man för länge med att ta itu med generationsskiftet så skapas det lätt så kallade «sociala impediment». Ingen har egentligt ansvar men det finns många viljor. Ofta slutar det med att det inte händer någonting, fastigheten går i stå och skogen står obrukad eftersom ingen vågar ta initiativ, säger Anders som nu alltså hjälper familjen med en större slutavverkning. Intäkterna ska bidra till att delfinansiera köpet – men Robert har redan tankarna i framtiden. Hur ska ytan föryngras? Det märks att han njuter av att dra upp strategierna, och gärna i samråd med Kjell. Plantera gran är tanken, en liten strimma av tall är också aktuellt. Men hur ska tallen föryngras? Med plantering eller sådd? Och hur göra med fröskärmen? Vilka är Anders råd? Ska Robert markbereda med grävmaskinen eller är det harv som gäller? Skogens smultronställen – En sak kan de i alla fall vara säkra på. Jag hjälper till att plantera!, skrattar Bibbi som gång på gång betonar sin glädje över det lyckade generationsskiftet – och över att familjen står på tillväxt. aktivt skogsbruk · 8 Maja, Stina och Kajsa kommer att bli den tredje generationen kvinnliga skogsägare i Bråten och den sjätte generationen totalt. Flickorna rör sig redan vant i skogen, även om Kajsa ännu så länge färdas på pappa Roberts axlar. Många är stunderna då de tillsammans grillar korv vid vindskyddet vid Lillsjön och upptäcker fastigheten. Bibbi har sina älsklingsställen; den gamla ladugårdsgrunden vid tandläkarens före detta torp, där pingstliljorna blommar ymnigt på våren. Fornåkern som gallrats fram med omtanke och häggen utmed vägen som Robert inte på några villkor får ta ner, även om den växer ut i körbanan. Ansa kan gå an, men inte mer, förmanar Bibbi. – Det kan jag bjuda på!, ler Robert som tycker att skogsägarskapet är livet på en pinne och älskar att dela det med sin familj. Även svärfar Kjell har sitt vårdträd – en vacker gammal ek som växer i hagen, komplett med uggleholk och allt. När det kommer till eken har Kjell sina egna planer, avslöjar Bibbi, när maken inte hör. – Han brukar säga att eken är den perfekta platsen för ett bröllopsfoto om Robert och Emelie väljer att slå till. Men vi får väl se hur det blir med den saken. Det är ju den nya generationen som bestämmer, särskilt i en sådan sak… I samband med att de tog över gården beslutade Robert och Emelie om en större avverkning. Kjell är en självklar diskussionspartner. Sydveds Anders Gustafsson har fungerat som rådgivare i de skogliga frågorna i samband med generationsskiftet. aktivt skogsbruk · 9 SKOG & INDUSTRI | Sedan årsskiftet har jag fått förmånen att leda Sydved in i framtiden. Ett Sydved med absolut fokus på att ha relationer och a≠ärer med privata skogsägare. Lars Gabrielsson, vd Sydved Med Sydved in i framtiden Nu när drygt en månad har gått har jag naturligtvis fått massor med nya intryck och fördjupat mig ytterligare i förutsättningarna för aktivt skogsbruk i Götaland. Tidigare har jag under många år jobbat med skog och skogsindustri i andra delar av landet. De skogliga förutsättningarna varierar en hel del mellan olika landsdelar. Trädslagsblandningen med mer gran och högre lövandel kräver sina speciella kunskaper och skötselprogram. Den högre tillväxten innebär bland annat att det gäller att vara med och utföra skötselåtgärder i tid på ett helt annat sätt än i min egen skog i Norrland. Det händer helt enkelt mycket mer på kortare tid. Central ägande- och brukanderätt Redan första veckan kom jag i kontakt med upparbetningen av stormfälld skog efter höstens stormar. Här finns resurser och erfarenhet för att utföra arbetet med att röja upp och hinna bli klar med virket ur skogen innan skadeinsekterna svärmar. Tidigt kom jag också, med glädje, i kontakt med Sydveds engagemang i projektet aktivt skogsbruk · 10 Mera Tall. En viktig branschgemensam satsning för att hitta vägar framåt i ett läge där tallandelen i sydsvenska skogsföryngringar minskat kraftigt, även på marker där tall är lämpligaste trädslaget. Andelen privatägd skogsmark är högre i Götaland än i andra delar av landet. Min personliga grundsyn är att den enskilde skogsägarens lagstadgade ägande- och brukanderätt är helt central för det privata skogsbrukandet. I debatten om balansen mellan olika intressen i samhället kommer skogsägarens berättigade krav på avkastning från skogen allt för sällan fram. Större arealer skyddad mark? Vi har supervalår (riksdag, kommun, landsting och eu) i skogslandet Sverige i år och de senaste veckornas debatt om att det sannolikt jobbas i miljödepartementet med förslag på ytterligare stora arealer skyddad mark gör mig oroad. Skulle detta vara målet från regeringen, menar jag att det krävs omfattande konsekvensanalyser avseende sysselsättning, industrins framtida konkurrenskraft, överlevnad med mera. Jag tror att det är synnerligen viktigt att på plats i skogen ge politiker och andra företrädare i samhället en nyanserad bild av vad modernt skogsbruk innebär. Positivare marknadssignaler Just nu är det full fart i skogen. Förutsättningarna för avverkning har varit bra i början av året och marknadssignalerna är något mer positiva än i höstas. Sågverken har hög produktionstakt och förbättrad utlastning efter ett tuft 2013. Marknaden för tryckpapper är för närvarande mer balanserad efter de omfattande kapacitetsnedläggningar som genomförts under föregående år. Massamarknaden har även den förbättras de senaste månaderna. Dock finns orosmoln för hur de europeiska och amerikanska ekonomierna utvecklas. Bland annat med tanke på ekonomins efekter på de för exportindustrin så viktiga valuta kurserna. Genomtänkt och avancerat skogsbruk Under min första tid på Sydved har jag haft kontakt med några av de skogsägare som foto: Bosse Lindqwist «Jag tror att det är synnerligen viktigt att på plats i skogen ge politiker och andra företrädare i samhället en nyanserad bild av vad modernt skogsbruk innebär.» idag samarbetar med Sydved. I förra veckan pratade jag med en skogsägare som hade gjort sin första leverans till Sydved. Hon berättade för mig att hon har haft en felaktig bild om hur avverkning går till i praktiken. Att det är mycket mer genomtänkt, planerat och avancerat med system och rutiner för miljöhänsyn, hänsyn till allmänheten, och att inte minst själva utförandet görs av synnerligen kompetent personal. Min erfarenhet är att precis så brukar de flesta som normalt inte håller på med skogsbruk reagera när de möter dagens skogsbruk i praktiken. Därför är det så viktigt att vi berättar vår gemensamma historia; vad det är vi håller på med, vi som aktivt brukar skogen. Jag är stolt och glad över att vara med och leda Sydved in i en ny och spännande framtid! Lars Gabrielsson, vd sydved aktivt skogsbruk · 11 SKOG & INDUSTRI | Miljö och e≠ektivitet i samspel på Nymölla { tex t: David Söderlind } Stora Enso Nymölla blev nyligen första svenska företag att uppnå Svanenmärkningens hårdare kravnivå. «Det känns mycket glädjande. Miljöanpassade produkter har varit en naturlig del i brukets utveckling under många år», säger Nymöllas vd Michael Lindemann. På en marknad som hårdnar och kräver nytänkande är miljöanpassade produkter en av de viktigaste komponenterna för att stå sig stark i konkurrensen. Stora Enso Nymölla använder sig sedan många år av en tcf, Total Chlorine Free, process, som innebär att blekningen sker helt utan klor. – Nymölla är en förebild när det gäller att minska klimatbelastningen. Att klara våra krav innebär att bruket har en mycket energiefektiv produktion och att merparten av energin produceras av förnybara råvaror, säger Ulla Sahlberg, ansvarig för papper på Svanen. Miljökrav sporrar Investeringar i brukets återvinningspannor som omvandlar ånga till el för brukets processer är ett exempel på satsningar för ett efektivt energiutnyttjande. – Det är viktigt att se miljökrav som en sporre till utveckling snarare än ett hinder. Vi har idag flera miljömärkningar utöver Svanen som vi är stolta över; eu-blomman till exempel. Dessutom är vi miljöcertifierade enligt iso 14001 och köper stor del fsc- och pefc-klassat virke. Som sagt, det utvecklar och stärker oss, säger Michael Lindemann. Investeringar på 200 miljoner Michael Lindemann beskriver 2013 som ett år av både med- och motgångar. aktivt skogsbruk · 12 – Marknaden för finpapper minskar. Och det är naivt att tro att den kommer att bli vad den en gång var. Användarmönstren visar att läsplattornas genomslag är stort. Dessutom satsar många organisationer på papperslös hantering av dokumentation och administration. Vi måste anpassa oss för att göra våra produkter attraktiva och lönsamma. Vad är nyckeln för att vässa konkurrenskraften? – Miljömässiga produkter är som sagt en stor del. Anpassad kostnadsbild en annan. Känslan är att vi ligger väldigt långt framme när det gäller dessa faktorer. Vi har i perioden 2012–2013 närmare 200 miljoner i olika investeringsprojekt – och det har man inte om det inte finns en stark framtidstro. Balans mellan skog och industri Närheten till den svenska råvaran är en del som Michael Lindemann gärna framhåller. – Balansen mellan industri och leverantören är viktig. Vi är i ett beroendeförhållande till varandra där båda parterna gynnas av att det går bra för den andre. Utan industri, inga bra virkespriser. Utan skogsägare med en kvalitativ råvara, ingen industri, säger Lindemann. Han vill också se branschgemensamma satsningar på information om det svenska skogsbruket. – Vi har varit dåliga på att visa att papper Michael Lindemann, VD Stora Enso Nymölla. som kommer från svenskt skogsbruk är en förnyelsebar råvara och ett marknadsmässigt bra val. Genom hela kedjan från ett aktivt och uthålligt skogsbruk till en miljö klassad tillverkning i moderna processer. Hela skogsindustrin har en viktig del i att sprida budskapet om att det inte är farligt eller dåligt för miljön att använda pappersprodukter. Tvärtom är ju den livskraftiga skogen bra för miljön. Vi har ett större virkesförråd än någonsin och bedriver ett uthålligt skogsbruk med återplantering – ett skogsbruk att var stolta över. Nya krav Nymöllas kopieringspapper Multi- copy har sedan tidigare varit Svanenmärkt. Men när Svanen successivt höjer kraven måste företag ansöka om en omprövning för att få fortsätta Svanenmärka produkten. Några förändringarna i kraven: • Krav på låg energiförbrukning vad gäller el och bränsle för att minska CO2-utsläppen från produktionen. • Ny redovisningsplikt för CO2 på transporter. • Förbud mot miljö och hälsofarliga kemikalier, till exempel bisfenol A. Marknadskollen Timmer Stark efterfrågan i hela Sydveds verksamhetsområde. Sågverken ökar produktionen och säljer och levererar i högt tempo. Men timmerlagren fylls snabbt, så utan kontrakt kan det lokalt bli problem att placera stormtimmer senare under våren. Stora Enso Nymölla utanför Sölvesborg. Massaved Normal avsättning för barr- och björkmassaved. Ökad, stark efterfrågan på bok- och aspmassaved. Generellt väntas stabil avsättning under våren och sommaren, inga längre planerade underhålls- eller investeringsstopp. Under våren kommer sannolikt «extra» volymer massaved från stormarna. Biobränsle Högre förbrukning och biobränslelager som sjunker ger god efterfrågan. Uttaget av biobränsle kan öka som grot, bränsleved och lokalt även som sortimentet delkvistat. Ökat fokus på förbättrad planering och logistik, med bland annat en större andel av leveranser direkt mot förbrukare, exempelvis värmeverk. SKOGSSKÖTSEL | SKOGSSKÖTSEL Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något! Just nu i din skog Markberedning Hoppa inte över markberedningen! Det ger den nya plantan flera fördelar, bland annat så ökar marktemperaturen och konkurrensen från hyggesvegetationen minskar. Allt detta gynnar plantornas överlevnad och tillväxt. Det finns olika markberedningsmetoder och du väljer den som passar växtplatsen bäst. Ofta är en väl utförd högläggning den bästa markberedningen. Rådgör gärna med din Sydvedare! Plantering Marken ligger beredd och plantorna är levererade – nu är det bara jobbet kvar. Hantera plantorna varsamt innan plantering. Förvara dem skuggigt och svalt, då plantornas rötter är oerhört känsliga för solens strålar. Eftersträva en hög punkt. På friska och fuktiga marker ger det en bra dränering och god syretillförsel. Plantan bör sättas i ren mineraljord, 1–2 decimeter från humuskanten för att minska risken för snytbaggeangrepp. Rätt kläder och utrustning gör arbetet lättare och roligare; välj gärna tunna följsamma kläder i funktionsmaterial. Lång ärmat skyddar från plantornas stickiga barr och irriterande insekter. En rymlig planteringssele fylld med väl sorterade plantor skyndar på arbetet och ger dig rätt ergonomiska förutsättningar. Snytbaggebehandla nya planteringar Nya planteringar, från hösten eller förra våren, kan behöva efterbehandlas mot snytbagge. Sol och värme försämrar skyd det hos kemiskt förbehandlade plantor. En av de vanligaste orsakerna till misslyckade planteringar är just skador orsakade av snytbaggen. De gnager på de nysatta plantornas bark, och om plantan ringbarkas eller får tillräckligt mycket gnag kan den dö. aktivt skogsbruk · 14 Risk för stora angrepp av granbarkborren { tex t: Annsofie Öhman } Nu varnar Skogsstyrelsen för att risken för angrepp av granbarkborre kommer vara stor under 2014. Stora mängder stormfällda träd och sensommarens torka 2013 är en perfekt grogrund för granbarkborren. Stormarna Simone och Sven, som drog in över Götaland i slutet av oktober samt i början av december, fällde sammanlagt mellan 670 000–800 000 skogskubikmeter virke i Skåne och omkring 400 000 skogskubikmeter i Halland. I Blekinge och Kronobergs län som drabbades mest av stormen Simone fälldes 150 000–170 000 skogskubikmeter respektive cirka 500000 skogskubikmeter. Spridda vindfällen Träden ligger ofta spridda, ett fåtal per hektar, vilket försvårar upparbetningen och därmed gör den dyrare. Skogsstyrelsen vill dock understryka att det kan bli dyrare att avstå upparbetning eftersom angrepp av granbarkborre kan få stora ekonomiska konsekvenser för den skogsägare som drabbas. En anledning till att läget är så allvarligt nu är att många träd har drabbats av så kallad torkstress på grund av den kraftiga torkan i skogen under sensommaren 2013. Det, i kombination med stora mängder kvarliggande stormfällda träd, riskerar bli grunden för en omfattande härjning av granbarkborren Bortforslat senast 1 juli Inom de stormdrabbade områdena får inte mer än tre skogskubikmeter skadat granvirke inom ett hektar lämnas kvar i skogen. Stormskadat virke måste vara bortforslat från skogen senast 1 juli. På grund av risken för angrepp av granbarkborre är det viktigast att i första hand få ut stormfällda granar ur skogen och i andra hand tallvindfällen. Och har du inte redan inventerat din skog efter stormarna är det hög tid att göra det nu och anmäla eventuella stormskador till din Sydvedare. Till sist, kom ihåg att risken för olyckor är stor i stormfälld skog – och att du inte ska upparbeta stormfälld skog om du inte har nödvändiga kunskaper och rätt skyddsutrustning. aktivt skogsbruk · 15 SKOGSSKÖTSEL | Robert Johansson och Anders Larsson på Åkershults Skogstjänst betonar flexibiliteten som planterings aggregatet erbjuder: «Den markbereder och planterar i samma moment. Dessutom kan vi rensa diken och fixa till vägar när vi ändå är på plats.» aktivt skogsbruk · 16 y { tex t & foto : David Söderlind } Markberedning och plantering i samma moment Det är ännu några veckor till årets planteringssäsong ska dra igång på allvar. Ett tunt täcke av årets sista (?) snö ligger på marken i trakterna av halländska Hylte. Men på Åkershults Skogstjänst är planeringen i full gång. «Vi har kompletterat vår grävmaskin, som brukar användas vid markberedning, med ett planteringsaggregat. Aggregatet gör – i ett och samma moment – en högläggning, planterar plantan och ger den en skvätt vatten», berättar Anders Larsson. Det är framförallt flexibiliteten som Anders Larsson, som driver Åkershults Skogstjänst, såg potential i när han valde att investera i aggregatet. Främst riktar företaget in sig på skogsägare som har flera mindre hyggen (runt 1 hektar) som ska återplanteras. – Vi ser att det finns många skogsägare som har flera små hyggen som ska planteras. Där blir vi efektiva. Så jag räknar med att maskinen kommer att gå i plantering från april fram till midsommar och sedan ytterligare någon månad i höst. Han menar att den här lösningen blir konkurrenskraftig jämfört med att ta dit separat markberedare och manuell plantering. – Vi kan också rensa diken och fixa till någon basväg när vi ändå är på plats med grävmaskinen. Att byta från planteringsaggregatet till en skopa tar bara ett par minuter, berättar han. Men som alltid ska det anpassas för förutsättningarna på det aktuella hygget och där det är väldigt stenigt är maskinen inte efektiv. – Och ligger det mycket grönris kvar blir det inte heller efektivt. Har riset barrat av fungerar det, men inte om riset fortfarande är färskt, tillägger Anders Larsson. – Med tanke på att merparten av hyggena idag risanpassas* går det ju i linje med detta. Det talar för det här systemet, konstaterar Sydveds Anders Persson. «Det finns många skogsägare som har småfläckar från stormarna att plantera. Då blir det suveränt med den här maskinen.» Risanpassade hyggen passar bra Anders Persson, virkesinköpare på Sydveds distrikt Hylte, ser fram emot att kunna erbjuda distriktets skogsägare den här tjänsten. – Det finns många skogsägare som har småfläckar från stormarna att plantera. Då blir det suveränt med den här maskinen. 150–200 plantor i timmen Planteringsmaskiner i sig är ju ingen nyhet. Ändå har inte genomslaget varit så stort. – Det känns som att det är först nu som man är kvitt barnsjukdomarna och börjar nå efektivitet, säger Anders Larsson. En av de kritiska punkterna är den manuella laddningen av plantorna i magasinet, som sitter på ovansidan av aggregatet. – Hela dagsransonen med plantor måste bäras med på maskinen för att det ska bli efektivt. Det löser vi genom att placera dem i skopan bak på grävmaskinen, säger Robert Johnsson, maskinförare på Åkershults Skogstjänst. *Grenar och toppar plockas ut för att bli bränsle. aktivt skogsbruk · 17 SKOGSSKÖTSEL | Anders Larsson, ägare Åkershults Skogstjänst, Anders Persson, virkesinköpare på Sydved och Robert Johansson maskinförare på Åkershults Skogstjänst. Magasinet laddas manuellt med 72 plantor åt gången. Kapaciteten är 150–200 plantor i timmen. Och det måste vara täckrotsplantor för att passa i magasinet. Från manöverpanelen i hytten styrs aggregatet att göra en så kallad omvänd torva; den vänder på jorden, pressar till högen och sätter plantan och vattnar. – Vattenduschen kan ju givetvis även kompletteras med näringsgiva eller behandling mot insektsangrepp, berättar Anders Larsson. Exakt plantantal via gps Markberedningen sker genom så kallad högläggning. – Det blir aldrig plantering nere i en håla som riskerar fyllas med vatten och dränka plantan, utan det blir en hög och fin placering. aktivt skogsbruk · 18 Metoden är därmed efektiv på blötare marker, säger Anders Persson. – Det blir ju inte heller en fåra som när man harvar. Det minskar slyuppslaget på sikt. Slyet får sämre förutsättningar eftersom det bara är området kring plantan som markbereds, inflikar Robert Johnsson. Manöversystemet reglerar enkelt planteringsdjup, tilltryckning och övriga variabler i planteringen. Dessutom tilldelas varje planta en egen position via gps. – Det intressanta med det är att man exakt på antalet kan ange hur många plantor som finns på hygget. Ett kvalitetskvitto gentemot skogsägaren, konstaterar Anders Larsson. Så här går det till ❶ ❷ Magasinet laddas manuellt med täckrots plantor. Hela dagsransonen med plantor placeras på skopan, bak på grävmaskinen. ❸ Underdelen på aggregatet vänder på jorden Plantan faller ner genom aggregatet och planteras i jordhögen. Till sist vattnas plantan. och skapar en hög att plantera i. Markberedning genom högläggning Markberedningsmetod som innebär att jordhögar läggs upp på markytan. Mineraljord grävs upp och läggs direkt på orörd humus så att dessa två blandas. Idealisk på fuktig och blöt mark. Ger dessutom gott frostskydd. Markberedningens syfte är att skapa en bra start för plantan genom att skapa god balans mellan syre och vatten. Åtgärden bidrar dessutom till minskade snytbaggeangrepp, gynnsam komposte≠ekt och minskad vegetation närmast plantan de första åren. aktivt skogsbruk · 19 SKOGSSKÖTSE L | Gallringsmallen Ingvar ger nya perspektiv En höjdmätare, ett huggarband och ett relaskop är bra hjälpmedel att ha för att ta fram uppgifter om beståndet. Ju färskare uppgifter som Ingvar får, desto större nytta. aktivt skogsbruk · 20 u { tex t & foto : Amelie Bergman } Är du nyfiken på hur din skogsskötsel påverkar bestånden och lönsamheten i ett längre perspektiv? Då ska du stämma trä≠ med din Sydvedare och Ingvar. Skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström berättar om hur gallringsmallen Ingvar kan användas som strategiskt planeringsverktyg. Den datorstödda gallringsmallen Ingvar är ett bra beslutsstöd i samband med gallring och skogs skötsel. Genom att mata in aktuella uppgifter om beståendet får man prognoser för beståndets utveckling vid olika gallringsinsatser. Ingvar är det småvitsiga namnet på Skogforsks digitala gallringsmall och planeringsinstrument. Namnet är en förkortning av «Interaktiv gallringsvariator» och kan köras på en vanlig pc. Genom Sydveds gallringsakademi utbildas alla inköpare i programmet och sedan en tid tillbaka används det som ett komplement till traditionella gallringsmallar. I vår anordnar Gallringsakademin dessutom en fördjupningskurs i Ingvar för Sydvedare. Anders Ehrenström berättar hur man kan använda Ingvar för att få bättre koll på sin skog och välja rätt skogsskötselåtgärder. Vad är en gallringsmall? – Skogsstyrelsens tryckta gallringsmall är en klassiker. Den består av tydliga diagram som visar lämpliga gallringstidpunkter och styrkan på insatsen beroende på typ av bestånd. Gallringsmallarna finns för både gran och tall med många varianter för ålder och bonitet. Varför har ni valt att komplettera med Ingvar? – Den tryckta gallringsmallen har fortfarande sin givna plats i skogen, och Ingvar finns ännu inte i en mobil version för läsplatta. Men väl inkommen i stugvärmen är Ingvar ett väldigt bra beslutsstöd, eftersom den ger möjlighet att jämföra utfallet vid flera olika scenarion. Vad händer om jag väljer att gallra nu och vad händer om jag väntar? Du får tillväxtprognoser fram till slutavverkning och förslag på tidpunkter för kommande insatser. Eftersom du kan ändra variablerna och jämföra de olika insatserna så är Ingvar ett väldigt bra sätt att utvärdera sin skogsskötselstrategi. aktivt skogsbruk · 21 SKOGSSKÖTSE L | Beståndet bör ligga inom det gröna fältet. Om det ligger ovanför innebär det en ökad risk för självgallring. När beståndets höjd ligger till höger om det gröna fältet, det vill säga har passerat 20-22 meter, så avråds från gallring eftersom det ökar risken för stormskador. Hur går det till? – Man matar helt enkelt in uppgifter om beståndet i programmet; höjd, stamantal, trädslag med mera. Då genererar programmet ett diagram som visar om beståndet är lämpligt att gallra och när det i sådana fall är dags – eller i värsta fall, för sent. Så länge beståndet ligger inom diagrammets gröna fält så är allt frid och fröjd men om det sticker i väg höjdmässigt så avråder Ingvar från gallring. Vid 20–22 meter bör träden stå i slutavverkningsförband, vid gallring i högre skog ökar riskerna för stormskador markant. Hur aktuella måste uppgifterna vara? – Ju färskare desto bättre. Passa på att träfa din Sydvedare och gå igenom aktuella bestånd på plats. Mät upp höjd och ta ut grundytor. Sätt er sedan ner en stund för att gå igenom bestånden i Ingvar och utvärdera de olika alternativen. Självklart kan man utgå från skogsbruksplanen. Men då måste man också tänka på att plussa på det antal år som har gått sedan planen gjordes. Vilka är fördelarna med Ingvar? – Först och främst så lär du dig mycket om din skog och får en bättre förståelse för vad dina skogsskötselinsatser i dag betyder aktivt skogsbruk · 22 för framtida gallringar och uttag. Det blir också väldigt tydligt hur dåligt utförda röjningar kan påverka ekonomin i form av extra gallringar eller uteblivna gallringar. Båda kan bli lika kostsamma. En annan fördel är att du får en så kallad «second opinion». I den bästa av världar så bekräftar Ingvar din bild av läget. Men ögat kan luras. Skogen kan också ha växt fortare än skogsbruksplanen har beräknat. Och det kanske känns som om du gallrade beståndet alldeles nyss, men tiden springer iväg och det är lätt att ta fel på ett år hit eller dit. Att köra aktuella uppgifter genom Ingvar gör att du får bättre koll på bestånden. Kan du ge ett exempel? – Ja, jag var faktiskt ute och kollade ett bestånd på min egen fastig het nyligen. En t24 som enligt skogsbruksplanen och min egen okulära bedömning bör gallras omgående. Men när jag matade in uppgifterna i Ingvar så får jag beskedet att jag – om jag vill – kan vänta med att gallra i ytterligare några år. När jag vet vilken tid jag har att spela på kan jag samordna insatserna på fastigheten på ett bättre sätt och därmed också få en bättre ekonomi, avslutar Anders Ehrenström. Så funkar Ingvar Inmatning Uppgifter om beståndet läggs in. Höjd, stamantal, ålder och trädslag. Grundytediagram Beståndsuppgifterna visas i ett diagram. Beståndets grundyta visas på y-axeln och övre höjd och ålder på x-axeln. Beräkning Tidpunkt och uttag för nästa gallring läggs in. Ingvar beräknar trädens tillväxt efter gallringen. Med utgångspunkt i de inmatade uppgifterna kan Ingvar även föreslå ett skötselprogram ända fram till slutavverkning. Beräkningen visas i form av ett diagram, på samma sätt som i den klassiska, tryckta gallringsmallen. aktivt skogsbruk · 23 SKOGSSKÖTSE L | • { tex t: Annsofie Öhman. illustr ationer : Frida Axell } Håll dina skogsbilvägar i bra skick Väl underhållna skogsbilvägar är en god investering för din skog. Inte minst för att det blir lättare, och därmed mindre kostsamt, att få ut virket ur din skog vid avverkning. Genom att regelbundet se över och underhålla vägarna på din fastighet håller du dem i bästa skick. aktivt skogsbruk · 24 Vatten kan på kort tid förstöra en väg, och många av åtgärderna handlar om att hindra vattnet från att stanna i och på vägen. Passa på att ta itu med underhållet när tjälen har gått ur jorden och vägen fortfarande har sin naturliga fuktighet kvar. Hyvla och sladda vägen Är det rätt lutning på skogsbilvägen eller behöver den hyvlas av? Vägen bör ha en lätt lutning ut från mitten av vägbanan så att vattnet rinner ut i dikena i stället för att stanna på vägytan. Hyvla ut till dikesslänten. Hyveln ska skära ned under botten på de djupaste ojämnheterna. Om det behövs, fyll igen hjulspår och hål med lite extra grus. En gång om året kan vägen behöva sladdas; grusytan på vägen jämnas till samtidigt som man får bort eventuell växtlighet på vägen. Röj bort buskar och intill vägen ger en snabbare upptorkning av vägen, ökar sikten i kurvorna och gör att grenar och kvistar inte skrapar i fordonen. Röj ungefär två meter från vägkant, gärna bredare i kurvor och vägskäl. Rensning av vägdiken Rensa bort grövre växtlighet som grenar, slam och andra hinder från vägdiken. Det är särskilt viktigt att göra detta vid vägtrummorna. Ett väl underhållet dike med bra vattenavledning minskar risken för översvämning, som kan orsaka vägskador. Dikesrensning kräver inga tillstånd eller anmälan, men kräver samråd enligt miljöbalken. Vägtrummor Kontrollera statusen på vägtrummorna. De kan slamma igen eller blockeras vid till exempel snösmältning, dikesrensning eller avverkning. Kontrollera trummans in- och utlopp samt trummans utloppsdike. Rensa upp vid behov. Är trumman väl tilltagen för att klara skyfall? Röj bort gräs, sly och annan växtlighet som finns vid vägkanterna. All växtlighet binder vatten till vägen. Röjning av vegetation på För dig som vill ta ett steg till… Finns det några «flaskhalsar» som behöver åtgärdas; till exempel smala kurvor och för små vändplaner? Kontrollera också att anslutningarna till det ordinarie vägnätet är tillräckligt breda. Det är ofta relativt små åtgärder som krävs för att undvika det ekonomiska avdraget som det innebär när lastbilen inte kan gå in med bil och släp. Enligt Virkesmätningsföreningen bör körbanans bredd vara 3,5 meter. På raka och jämna partier kan det räcka med 2,8 meter. I kurvor måste körbanan vara bredare och bredden beror på hur brant kurvan är. Ju brantare kurva, desto bredare måste vägen vara. Träd, grenar, stolpar eller andra hinder som kan skada fordon får inte finnas närmare än 2 meter från vägmitt. Detta gäller ända upp till 4,5 meter över vägen. Läs mer om krav på skogsbilvägar på sydved.se eller på vmfsyd.se. aktivt skogsbruk · 25 SKOGSLIV | Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken Drömmer du om egna sprättägg? Gör slag i saken! Höns är lättskötta djur som kräver lite jobb. Väljer du en lantras får du dessutom ett vackert inslag på gårdsplanen, samtidigt som du gör en kulturgärning. Ronny Olsson, författare och illustratör till boken «Höns, ankor och gäss – Handbok för nykläckta lantrasägare», berättar hur du går till väga. aktivt skogsbruk · 26 | SKOGSLIV { tex t: Amelie Bergman } Att satsa på lantraser är inte bara en kulturgärning – hönsen är ju vackra också! omma lador och uthus finns det gott om på våra skogsfastigheter, och allt färre av oss har erfarenhet av att hålla djur. Men höns kanske kan vara en idé för den som vill ha lite kackel på lagårdsbacken? Absolut, säger Ronny Olsson. Ronny, från Gyllsjö utanför Klippan, är en av landets specialister på lantraser. Han är aktiv i flera olika bevarandeföreningar och sitter bland annat i styrelsen för Svenska Lanthönsklubben. – Hönsen och katterna är det sista som lämnar gården. Äldre människor som väljer att bo kvar på sin gård har ofta kvar sina höns, även om de har gjort sig av med alla andra djur. Orsaken är att höns är så lättskötta. Förespråkar frigående Svenska Lanthönsklubben ivrar för bevarandet av de svenska lantraserna och vill helst se små hushållsflockar som hålls så fritt och naturligt som möjligt. Den höna som har lyckan att få leva sitt liv i hönshuset hos någon av Svenska Lanthönsklubbens 2000 medlemmar kan räkna med att få sprätta runt i dynghögen efter behag och kan lugnt ruva fram sina kycklingar och bala under favoritbusken. Klubbens verksamhet går främst ut på att bevara raserna i levande genbanker och man anordnar inga utställningar. Faktum är att Ronny Olsson får tuppjuck när skönhetstävlingar för höns kommer på tal: – Inom lantraserna har naturen gjort sitt urval i hundratals år. Så fort människan ska ge sig på att poängsätta saker går det illa. Vem vill ha dysfunktionella skönhetsdrottningar? Vaksam på rovdjur En orsak till att lantraserna är så lättskötta, är att de inte är framavlade för en viss specialitet. Däremot är de generalister – och specialister på att överleva. En lantrashöna lägger drygt 100 ägg per år och var tredje höna ruvar fram kycklingar. Äggen från en lantrashöna känner du igen på att de oftast är ljust bruna och har en generös gula. – Det spelar ingen roll hur mycket du försöker manipulera en lantrashöna med foder, ljus och värme. Hon värper inte mer för det. Men hon är djävulskt vaksam. Mina Åsbohöns kan skilja mellan en glada och en hök. Är det en hök är hönsen puts väck innan man hinner blinka. Rovdjur får man alltid räkna med, men lantrasernas vaksamhet och reproduktion gör att de kan gå fritt utan större problem. Räddat kulturarv De svenska lantraserna har utvecklats under lång tid, och har påverkats av lokala förhållanden. Förr i världen hade varje trakt sin höns typ. Det var runt år 1900 som specialförädlade höns med utländsk härstamning på allvar gjorde entré i hönsgårdarna. Framförallt var det värprasen Leghorn som togs in i landet och maskinkläcktes i stora mängder. Därefter fortsatte specialiseringen i rasande takt. Lantraserna ofrades, medvetet, på produktionens altare. Det var först i skarven mellan 1980- och 1990-tal, när fn-konventionen om biologisk mångfald kom till, som allt fler insåg värdet av att bevara de små spillror som fortfarande fanns kvar. Entusiaster inledde ett omfattande detektivarbete och for land och rike runt i jakten på gamla gårdsflockar som överlevt. Då var Ronny Olsson redan veteran i sammanhanget och hade räddat Åsbohönan, som är de fattiga skogsbygdernas alldeles egen höna. Skogsbygdernas höna – Allt började med min Morbror Malte som var verksam som snickare i trakten. En dag blev han kallad till tre äldre damer som behövde hjälp. Hemma på gården hade de en stor flock höns som fick gå runt precis som de ville, inne och ute. Jag tror till och med att de värpte i sängarna. Malte tyckte att det var rackarns fina höns och fick med sig några som betalning. Jag fick hälften. Några år senare var damerna borta och hela flocken slaktad. Går man hönstankar i Småland och norra Skåne är Åsbohönan ett naturligt val. Men man ska inte känna sig tvungen att satsa på en speciell ras, tycker Ronny. – En del av charmen med lantraserna är att de kan få så många olika färger – och att de får lov att ha det. Välj den du tycker om! De flesta av våra lantraser är väl anpassade till vårt klimat och klarar sig fint i alla delar av landet. aktivt skogsbruk · 27 SKOGSLIV | Checklista för dig «Hönsen och katterna är det sista som lämnar gården. som vill ska≠a höns Äldre människor väljer ofta att ha kvar sina höns. Orsaken är att de är så lättskötta.» •Välj ras. Om du ska ha hönsen för självhushållning och inte vill sälja ägg är en lantras perfekt. •Några hönor och en tupp räcker till att börja med. Lantraserna är inte känsliga för inavel och eftersom en relativt stor andel av hönsen ruvar sina ägg, så kommer din gårds- flock att växa med tiden. 15–25 individer är en vanlig flockstorlek. •Hönshuset kan du inreda i vilket uthus som helst. Räkna med en halv kva- dratmeter per höna. Inred med värpreden. Huset ska vara torrt och dragfritt men att isolera är inte alltid nödvändigt. Höns klarar några minusgrader, faller temperaturen under –10C°, så bör det finnas uppvärm- ningsmöjligheter. Vattnet får inte frysa så rent praktiskt är det smart att hålla hönshuset frostfritt. •Höns behöver frisk luft varje dag och ska helst få röra sig fritt. De avgör bäst själva om de vill vara ute eller inne på dagen. På natten måste de vara innestängda annars tar mården eller räven dem förr eller senare. På vintern, när marken är frusen vill de ha ett sand- eller grusbad i hönshuset för den dagliga toiletten. •Utfodra med blandsäd på havre, korn och vete. Komplettera med matrester och ge snäckskal för skalbildningen och tillgång till färskt vatten. På sommaren hittar frigående höns en del av sin egen föda på egen hand. aktivt skogsbruk · 28 De svenska lantraserna Åsbohöna Anspråkslös och van att överleva under magra förhållanden, då den stammar från de nordskånska och småländska skogsbygderna. De ursprungliga flockarna med Åsbohöns kommer från de skånska byarna Esborrarp och Linneröd. Åsbohönan kan variera mycket i färg – allt från vildfärg till vete, vitspräcklig, svart och blå. Ölandshöna Den öländska hönan räddades i sista stund då en tupp och fem hönor återfanns i byn Kåtorp, på samma gård där den sista ölandshästen levde. De varianter som fanns kvar var grårandiga och beige, i dag har även en och annan svart och vildfärgad avlats fram. Gotlandshöna Gotlandshönan har sitt ursprung på Fårö, där den upptäcktes av två entusiaster på varsitt håll. Gotlandshönan är robust och är oftast vildfärgad eller brun. Kindahöna En lokal hönsstam från Kindabygden i Östergötland. Äldre människor som känner igen hönsen från barndomen talar ofta om de svarta hönsen med lustig kam och håriga ben. Den ursprungliga gårdsflocken kommer från Västra Eneby socken. Hedemorahöna En allmogehöna från Dalarna. Hönsen användes traditionellt som brudgåvor och har funnits i trakterna så länge man kan minnas. Dagens Hedemorahöns kommer från byn Trollbo. De är blå och svarta, ibland med inslag av annan färg, vita eller nästan vita. Orusthöna De första exemplaren av Orusthöna samlades i en flock redan på 1910-talet. Färgen är oregelbundet vit och svartspräcklig, och på en del djur går vildfärgen igenom. Bohuslän-Dals svarthöna Historierna berättar om en gammal, korpsvart hönsstam – ibland kallad svarthöns – i gränstrakterna av Bohuslän-Dal och Norge. De höns som ligger till grund för dagens kommer från Bullarebygd. Den svarta färgen breder inte bara ut sig över ∏ädrarna utan också på kam, slör, näbb, ben och hud. Till och med köttet är mörkt. Dvärghöns Till lantraserna räknas också Gammalsvensk dvärghöna och Öländsk dvärghöna. Bjurholmshöna Förr i världen var de små lantrashönsen allmänt förekommande i Västerbotten. En liten rest hittades av en slump hos en 90-årig kvinna i byn Bjurholm år 2011. Där hade hönsen gått sedan hennes farfar tog hem dem från Norrbyskär utanför Umeå på 1880-talet. Är medelstor och väl anpassad till ett kallt klimat. Färgen är ofta svart eller blågrå. Förr visst e skötte sina i stort sett varj e gumma fjäderfä Nu för hur man tiden hål n. på bäst Förhoppn ler dess a sätt a ingsvis kan denn kunskaper på nas och de att a våra sven naturligt hållna lilla bok bidraga gå förlorade . gård ska lant till kun rasers beva sflockarnas fortlevna skaperrande. d samt till KOR och GÄSS Boktips! HÖ ANKOR NS och GÄ SS Ronny Ols Fakta och bilder från Svenska Lanthönsklubben www.kackel.se son n Ronny Olsso I «Höns, ankor och gäss» ger Ronny Olsson en grundläggande introduktion till hur man håller ∏äderfän. Boken kostar 160 kr och är utgiven på Svenska Lanthönsklubbens förlag (kackel.se). HÖNS AN Skånsk blommehöna Den största lantras hönan med hemvist i den sydskånska slättbygden. Dagens blommehöns bygger på gårdsflockar som hittats i byarna Vomb, Tofta och Esarp. Namnet kommer av att äldre skåningar ofta talade om dessa höns som «di gamle blommede». Blommehönsen är ofta vitspräckliga. foto sid. 26–27: Elin Pettersson, Annika Brage, Ronny Olsson och Amelie Bergman. foto sid. 28: Ronny Olsson och Sandra Josefsson. foto sid. 29: från vänster till höger; Annika Brage, Ronny Olsson, Jirka Bärnlund Fors, Anna Bergström, Elin Pettersson, Marie Eriksson, Sandra Josefsson, Ingela Högestig, Ronny Olsson och Monica Sandelin. aktivt skogsbruk · 29 SÖTT & SALT | Skånsk äggakaka med lingon och fläsk aktivt skogsbruk · 30 Med våren kommer ljuset och då värper också hönorna som mest. Nu är tid att slösa av den näringsrika råvaran och tillaga en av Skånes mesta landskapsrätter – äggakakan. Så här gör du en klassisk «äggakaga» som mättar många munnar. Äggakaka med lingon och fläsk { 4 portioner } 10 ägg 8–9 dl mjölk 5 dl mjöl ½ dl socker 1 tsk salt smör Vispa ihop ägg, mjöl, salt och socker. Tillsätt mjölken och vispa till en slät smet. Värm en rejäl klick smör i stekpannan och häll i hälften av äggsmeten åt gången. Sänk värmen och grädda på medelvärme. Rör försiktigt i smeten några gånger med en stekspade tills äggakakan har stelnat och fått färg. Vänd över den till en stor tallrik. Smält en ny klick smör i pannan och låt den sen försiktigt glida tillbaka i stekpannan. Grädda några minuter på andra sidan tills den har stelnat och blivit gyllenbrun. Servera äggakakan med knaperstekt fläsk och rårörda lingon. Krämig äggröra Pocherade ägg Krämig äggröra med grädde är gott och lättlagat – passar lika bra till frukost som lunch. Ett pocherat ägg är ett ägg som kokas utan skal. En lättlagad lyx för helgfrukosten! 2 portioner 4 ägg ½ dl grädde 1 krm salt svartpeppar 2 msk smör 1 liter vatten 2 tsk salt 1 msk ättiksprit 12% 4 ägg gör så här Vispa ihop äggen med gafel i en skål. Blanda i grädde och krydda med salt och peppar. Smält smöret i en stekpanna på medelhög värme. Häll i äggsmeten och rör hela tiden med en träslev tills äggröran börjar stelna – men fortfarande är krämig. Servera genast! Ät äggröran som den är eller servera på ett grovt bröd. Rökt skinka, lax och rostbif tillsammans med några körsbärstomater passar bra till. gör så här Koka upp 1 liter vatten i en kastrull med salt och ättiksprit. Låt vattnet sjuda. Knäck äggen på ett fat eller i en äggkopp och tippa försiktigt över det i det sjudande vattnet. Låt sjuda i 3–5 minuter (beroende på hur fast du vill ha äggulan). Lyft upp med en hål slev och låt rinna av på ett hushållspapper. aktivt skogsbruk · 31 • { tex t: Annsofie Öhman } Sju starka disktrikt på Sydved Sydved har sett över sin organisation för att vara väl förberedda inför nya utmaningar på virkesmarknaden. Sju starka distrikt och ytterligare satsningar inom skogsbruk är huvuddragen i den nya organisationen. Strukturomvandlingen inom skogsindustrin och på virkesmarknaden, gör att Sydved från 1 februari har ny stark organisation. Nytt västligt och östligt distrikt Sydveds fältverksamhet kommer finnas kvar inom samma geografiska verksamhetsområde som idag, det vill säga hela Götaland och delar av Närke. En av förändringarna är att det har skapats ett västligt distrikt med tydlig fokus på Hyltebruk. Distrikt Hylte har slagits samman med södra delen av distrikt Borås och västra delen av distrikt Halmstad. Norra delen av Borås sorterar under Vänersborg och östra delen av Halmstad har flyttat till Älmhult. Samtidigt har det skapas ett östligt Kalmardistrikt genom en sammanslagning av tidigare distrikt Vimmerby och distrikt Nybro. – Distrikten blir mer jämnstora både geografiskt och personalmässigt. De blir också tydligare orienterade mot Sydveds kunder, det vill säga Stora Ensos och Munksjös bruk som Sydved har ansvar att försörja med råvara och lokala sågverk, säger Pär Johansson, regionchef för Syd. Han tillägger att Sydved tills vidare kommer finnas kvar på nuvarande kontorsorter. aktivt skogsbruk · 32 På samma sätt som idag är distrikten uppdelade i inköpsområden med en eller flera ansvariga inköpare för varje område. Vårt arbetssätt med Din Sydvedare lever i allra högsta grad kvar. Alla leverantörer till Sydved får en huvudkontakt för sina afärer med oss. Sydvedaren arbetar med hela kedjan från första kontakt till afär, avverkning och fullgjort kontrakt, för att det ska bli ett så enkelt och givande samarbete som möjligt. Satsning på skogsbruk Sydved fortsätter att utveckla ett efektivt och miljömässigt uthålligt skogsbruk och förstärker skogsbruksavdelningen med Magnus Alexandersson. Magnus har lång och gedigen erfarenhet av skogsbruk och kommer tillsammans med Anders Ehrenström och Thomas Höijer arbeta med Sydveds skogsbruksfrågor. Ansvarig för avdelningen är Lennart Strömberg, regionchef på Nord: – Vi gör denna satsning både för att bättre stödja distriktens verksamhet och för att fortsätta utveckla sydsvenskt skogsbruk. I takt med att såväl virkesmarknaden, som omvärldens krav på skogsbruket förändras behöver även vår verksamhet vara anpassningsbar. Detta gäller hela vårt erbjudande om skoglig fullservice – alltifrån skogsvård till avverkning till de skogsägare vi samarbetar med. Irene Oskarsson Anita Brodén Josef Fransson Fem heta frågor om skogsbruk Var står partierna i frågan om allemansrätten och är det något parti som vill återinföra arvsoch gåvoskatten? Inför höstens riksdagsval har vi tagit temperaturen på skogspolitiken med fem heta frågor om skogsbruk och markägande. Roger Tiefensee { tex t: Malin Österberg } Matilda Ernkrans Jens Holm Johan Hultberg Helena Leander aktivt skogsbruk · 33 ❶ Tänker ni införa fastighetsskatt/naturvårdsavgift på skog? ❷ Kommer arvs- och gåvoskatten att återinföras? ❸ Kommer ni att öka eller minska anslagen för inlösen av skogsmark? ❹ Var står ni i frågan om allemansrätten? ❺ Är ni för eller emot röjningsplikt? CENTERPARTIET FOLKPARTIET MILJÖPARTIET KRISTDEMOKRATERNA ❶ Nej, det skulle vara ett ingrepp ❶ Det har vi inte för avsikt att ❶ Vi har inga skarpa förslag på det. ❶ Vi vill inte förändra någonting i i äganderätten och på ett påtagligt sätt försämra ekonomin i skogsbruket. göra, främst då vi värdesätter att skogsägare genom frivilliga avsättningar och efterlevnad av miljöhänsyn bidrar på ett avsevärt sätt. Däremot är vi öppna för att överväga någon form av naturvårds avgift för att bidra till finansieringen av naturvårdsinsatser i skogen, i linje med varje branschs ansvar för att undvika eller minska miljöpåverkan inom sin sektor. beskattningen för skogsfastigheter i negativ bemärkelse för fastighetsägare. Vad gäller naturvårdsavgifter kan vi inte lägga mer krav på enskilda markägare, däremot finns frivillig hänsyn och den är viktig att man bejakar. ❷ Miljöpartiet var med och avskaf- ❷ Nej, vi har inga som helst tan- ❷ Nej, en återinförd arvs- och gåvoskatt skulle försvåra generationsskiften för företag och för lantbruks- och skogsfastigheter. ❷ Folkpartiet har inte för avsikt att driva frågan om ett återinförande av arvs- och gåvoskatten. Tvärtom. ❸ De samlade anslagen för åtgär- ❸ Folkpartiet är inte förespråkare der för värdefull natur respektive skydd av värdefull natur ska vara oförändrade. För oss är det viktigt att myndigheterna för en bra dialog med markägare vid skydd av värdefull natur. Åtgärder som naturvårdsavtal bör alltid finnas med som ett alternativ till inlösen av mark. av tvångsinlösen. Dialog och rimlig ersättning är grunden. Skogsmark har utöver det på papper uträknade värdet också ett stort emotionellt värde, där generationer förvaltat ett visst område. fade arvs- och gåvoskatten bland annat på grund av svårigheterna de medförde för generationsskiften i småföretag, och vi tänker inte återinföra den. ❹ Vi står bakom allemansrätten vill skydda större arealer skog måste vi också vara beredda att betala mer för det. mansrätten. Men det är viktigt att värna allas vår möjlighet att utnyttja rätten och samtidigt också värna det personliga ägandet. Det behövs ett tydliggörande av allemansrättens gränser utan att för den skull inskränka allemansrätten ursprungliga idé. men informationen om både rättigheter och skyldigheter måste göras tydligare. Oansvarigt kommersiellt utnyttjande på annans mark måste stävjas. Dialog och relevant ersättning ökar respekten för varandras insatser, mark ägaren för arbetet med att skapa en attraktiv miljö. Entreprenören för de intäkter som exempelvis en turistgrupp ger. ❺ Vi tycker inte att det bör åter- ❺ Vi förordar frivillighet, där införas en röjningsplikt. Slopandet av röjningsplikten är en viktig del i skogspolitikens frihet under ansvar. Däremot bör Skogsstyrelsen öka sina insatser så att skogsägare får bättre rådgivning och information om röjningens betydelse för god ekonomi och tillväxt. det är lönsamheten som stimulerar fram en ökad röjning. Olika stimulansverktyg kan övervägas, eftersom röjning är oerhört viktigt. Kanske med ett ris-avdrag? Det kan behövas ekonomiskt incitament då röjning är viktigt. ❹ Centerpartiet står upp för alle- Roger Tiefensee, riksdags ledamot och ledamot i Miljö-och jordbruksutskottet aktivt skogsbruk · 34 Anita Brodén, riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruks utskottet ❸ Öka. Om vi från politiskt håll ❹ Vi vill värna om allemansrätten. Däri ingår också att missbruk av allemansrätten som förstör naturen ska strafas. ❺ Mot. Staten kan sätta upp ramar för brukandet så att det inte skadar miljön, men det finns ingen anledning för staten att reglera hur skogen ska skötas så lönsamt som möjligt – det kan den enskilde skogsägaren avgöra själv. Helena Leander, riksdags ledamot och ledamot i Miljö-och jordbruksutskottet kar på det. ❸ Det är en prioriteringsfråga inför varje budgetdiskussion. Jag tycker det är viktigt att vara ärlig, det kan inte förväntas mer avsättningar om vi inte samtidigt ökar budgeten. ❹ Jag tror inte att allemansrätten behöver begränsas om man använder den på rätt sätt. Mycket går att hantera inom nuvarande lagstiftning. Det är viktigt att företagare har goda kontakter med grannar och markägare, och tecknar avtal där så behövs, ofta gynnar dessa verksamheter hela bygden. ❺ Det borde ligga i markägarens eget intresse att röja, eftersom det är ekonomi i att sköta sin skog. Jag är mer oroad över var kunskapen finns i framtiden. Vi måste vara med och se till att skogsarbete blir attraktivt och att det finns utbildningar. Irene Oskarsson, riksdags ledamot och ledamot i Miljö-och jordbruksutskottet BAKGRUND Fastighetsskatt/naturvårdsavgift på skog Finns inte idag. Exempelvis beskatta skog och skogsbruk med någon form av naturvårdsavgift. Arvs- och gåvoskatten Arvs- och gåvoskatten avska≠ades 2005. Bland annat för att underlätta generationsskifte. Inlösen av skogsmark Produktiv mark avsätts i naturvårdssyfte. Staten ersätter skogsägaren med ett visst belopp. Allemansrätten Frågan om allemansrätten har allt mer hamnat i fokus, bland annat för att det blir vanligare att privata företag använder skogen för kommersiellt syfte. Röjningsplikt Röjningsbehovet i våra skogar är stort och fortsätter att öka. Frihet under ansvar eller röjningsplikt för att säkerställa att skogen brukas på ett hållbart sätt? Till och med 1993 innehöll skogsvårdslagen röjningsplikt. MODERATERNA SVERIGEDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA VÄNSTERPARTIET ❶ Nej, vi tror att det hade varit ❶ Det är inte aktuellt i dagsläget. ❷ Nej, det kommer vi att ställa ❶ Nej, några sådana förslag har vi ❶ Den som står för belastning på mycket olyckligt att införa en naturvårdsavgift på skogsmark. Det går stick i stäv med grunderna för skogspolitiken, frihet under ansvar och de två jämställda målen produktion och miljö. ❷ Absolut inte med en återvald alliansregering. Arvs- och gåvo skatten hade stora negativa kon sekvenser för både enskilda och samhällsekonomin. ❸ Vilka anslag som kommer att krävas framöver beror till stor del på hur etappmålet för skydd av skogsmark kommer att se ut. Staten måste vara lyhörd med vad skogsägarna önskar för lösningar när produktiv mark ska avsättas i naturvårdssyfte. ❹ Tanken med allemansrätten är inte att privata företag ska exploa tera den i kommersiellt syfte och bedriva storskalig verksamhet på annans mark. Vi bör försöka hitta tydligare regler för var gränsen för allemansrätten går, men också jobba med informationsspridning och dialog för att förebygga problem. ❺ Vi är emot röjningsplikt. Dagens skogspolitik bygger på frihet under ansvar och det är skogsbrukets ansvar att inom ramen för skogsvårdslagen sköta skogen på ett bra sätt. Jag tror att rådgivning och information är ett efektivare verktyg. Johan Hultberg, riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet oss emot. ❸ När mark ska inlösas bör målet inte lagt. Vi ser ingen anledning att ändra det nuvarande beskattningssystemet för skog. vara att inlösen ska ske till marknadsmässiga priser och att inlösen kan ske med så lite besvär och oro för den enskilda markägaren som möjligt. ❷ Nej, några sådana planer har vi ❹ Vi värnar allemansrätten men regeringen i att skydda värdefull natur. I samtliga våra budgetförslag i opposition har vi haft större anslag än regeringen. Men hur anslaget kommer att se ut i framtiden beror på hur mycket pengar det kommer att finnas i budgeten. vill stärka markägarnas rätt gentemot kommersiella aktörers brukande av marken. ❺ Vi är för röjningsplikt. Sverige demokraterna anser att röjningsplikt skulle ge stor samhällsekonomiskt nytta dels för kvaliteten på skogen och dels för att komma till rätta med det så kallade röjningsberget. Vidare ser vi att det kan medföra en jobbskapande efekt. Vi har i riksdagen även motionerat om återinfört röjningsbidrag. Josef Fransson, riksdags ledamot och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet inte. Det var ju den socialdemokratiska regeringen som avskafade arvs- och gåvoskatten 2005. ❸ Vi har högre ambitioner än ❹ Vi vill betona att allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter. Vi bör öka tillsynen av de företag som verkar i naturmark. Många av företagen ger viktiga arbetstillfällen i glesbygd och det är en verksamhet som behöver utökas snarare än ytterligare regleras. ❺ Det finns ett generellt behov av åtgärder för att öka de skogsvårdande insatser såsom röjning, gallring och återplantering. Dessa måste förbättras på ett mer konstruktivt sätt än vad regeringen hittills kunnat göra, annars riskerar produktionen att bli mindre. Om det kan göras med eller utan återinförande av röjningsplikt vet jag inte. Matilda Ernkrans, riksdags ledamot och ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet miljön ska vara med och betala för sin påverkan. Vi vill införa en naturvårdsavgift för slutavverkning av skog. Intäkterna från naturvårdsavgiften ska användas för formellt skydd, markinlösen och intrångsersättningar. ❷ Vi vill införa en arvsbeskattning från 2015 som betalas av dödsboet innan ett arv skiftas. Arv mellan makar och sambos undantas, liksom näringstillgångar vid företagsövertagande. ❸ Regeringens anslag för att bekosta skydd och bevarande av skogsmark är kraftigt underdimensionerat. För perioden 2014–2016 anslår vi sammanlagt 1,4 miljarder mer än regeringen till Naturvårdsverket för att skydda värdefulla naturmiljöer. Huvuddelen av de här pengarna går till naturreservat i skogen. ❹ Allemansrätten är central för vår välfärd och vi vill inte inskränka den. Självfallet ska alla ta ansvar för natur- och djurliv och visa hänsyn mot markägare. För oss är det viktigt att slå vakt om den allemansrätt som finns i Sverige. ❺ Vi föreslår inte att röjningsplikt åter ska införas. Vår utgångspunkt är att naturlig förekomst av lövträd ska värnas i högre utsträckning än vad som är normalfallet i dagens skogsbruk. Jens Holm, riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruks utskottet aktivt skogsbruk · 35 UTVALT | Mat över öppen eld Spritkök och grillar i all ära, den här gången har vi tagit fasta på att laga mat över den öppna elden. Känn värmen och dofterna. Lika härligt på långvandringen som på förmiddagsutflykten. Och allting smakar ju som bekant bättre med utomhusluften (och lite rök) som krydda. { Av David Söderlind } Nyfångat på röken Några nyfångade fiskar som läggs direkt i röken blir en riktig utomhusfest. Enkelt och nyttigt. Den här från Kingfisher kostar cirka 399 kronor och finns bland annat på cabom.se. Vatten- och vindsäkra gnistor Väta och vind bekommer inte tändstålet. Gnistorna som bildas är dubbelt så varma som de från tändstickor. Ett måstekomplement i utekockens redskapslåda. Det här från Primus finns på jula.se för 109 kr. Och glöm inte att öva, tändstålet kräver lite teknik för att du ska få fyr. Utekockens ess Muurikka är utekockens ess i rockärmen. Baka bröd, woka, stek. Det ser inte bara läckert ut, det smakar fantastiskt också. Finns i flera storlekar och utformningar. Kanske inget du bär med dig på långvandringen, men väl till det fasta lägret. Den här 48 cm stora kostar 799 kronor och finns till exempel på naturkompaniet.se. aktivt skogsbruk · 36 | UTVALT Grillstopp Har du någon gång grillat korv och använt en vanlig pinne som spett har du med säkerhet också tappat en och annan korv i glöden. Den nesliga upplevelsen blir ett minne blott med Grandpa’s Firefork, en grillspettstopp som du enkelt nyper fast på grillpinnen. Funkar lika bra för korv, som en majskolv eller fisk. Kostar 49 kronor på naturkompaniet.se. Kryddat uteliv Gör inte avkall på smakerna i utomhusköket. Det här krydd kärlet (som dessutom flyter) har plats för salt, peppar och din favoritkrydda. Kostar 65 kronor på outnorth.se. Designad vätskeflaska Klean Kanteen har ett läckert utseende med en stor flasköppning som är lätt att dricka ur och som gör det enkelt att få ner till exempel isbitar i. Slank design som gör att den passar i de flesta mugghållare. Classic kostar cirka 249 kronor och kan till exempel köpas på tretti.se. Finns även i större varianter för att bära med sig mat i. För varma favoritmackor En given succé på utflykten som alternativ till den grillade korven. Grilla din favoritmacka. Fungerar dessutom lika bra på grillen eller i den öppna spisen hemma. Den här rustika i gjutjärn från Hörnelis kostar 395 kronor och finns till exempel på naturkompaniet.se. Finns även i en vå≠eljärnsvariant. Räddande verktyg Det blir snabbt lite för varmt för kockens händer över den öppna elden. Satsa på ordentliga stekverktyg. Den här spaden från Muurikka kostar 165 kronor och finns på naturkompaniet.se. aktivt skogsbruk · 37 Hur stoppar man en snytbagge? Hur får jag bästa veden? Hur blir vildsvinsskinkan godast? Hur gör jag mina egna jaktkartor? Hur ska skogen deklareras? Hur får jag koll på läget i min skog? Hur många taggar har en igelkott? Hur vet jag när jag ska gallra? Hur hittar jag min Sydvedare? sydved.se Den enda skogswebb du behöver. aktivt skogsbruk · 38 | KLIPPT & GALLRAT Vill du läsa mer om aktuella skatteregler kan du göra det i årets version av «Skatterna i skogen». Lagar och regler inom skatteområdet förtyd ligas med hjälp av pedagogiska exempel som skogsägare kan känna igen sig i. Boken, producerad av Areal på uppdrag av Sydved, kommer ut i mars och kan beställas av Sydveds leverantörer på sydved.se. | FÖR DEK L AR ATIO NEN 2014 Box 626, 551 RNA I S KO G E N I början av maj ska inkomstdeklarationen vara inlämnad. En av de största nyheterna som berör just gruppen privata skogsägare är att man ska lämna en separat momsdeklaration, säger Per Larsson, redovisningsansvarig på Sydved. Den ska vara inlämnad senast den 12 maj. Tidigare kunde man deklarera momsen direkt i inkomstdeklarationen. En annan förändring som kan ha betydelse för skogsägare är Skatteverkets ställningstagande angående rationaliseringsförvärv «När föreligger ett rationaliseringsförvärv av skogsfastighet?». Bland annat finns krav på att den nya brukningsenheten måste uppgå till 400 hektar för att anses som rationell och för att de gynnsammare reglerna om förhöjt skogsavdrag ska kunna användas. – Då ställningstagandet i vissa delar är kontroversiellt är överklaganden och skatteprocesser att förvänta innan ny praxis etablerats, kommenterar Per Larsson. Skatterna i skogen S K AT T E En förändring inför årets inkomstdeklaration är att man ska lämna en separat momsdeklaration. Även Skatteverkets ställningstagande för rationaliseringsförvärv kan påverka skogsägare som har planer på att förvärva en fastighet. Sydveds «Skatterna i skogen» guidar dig bland skogens skatter. Lindqwist.s e Skogens skatter 18 Jönköpin g. Tel. 010 46-380 00, fax 036 -190 ww w.sydve 927 d.se För deklara tionen 2014 foto: Kenneth Johansson Långväga hemvändare Ladusvalan (Hirundo rustica), som är vår största svala, är en av världens mest spridda landfåglar. Den är lätt att känna igen på sin glänsande blåsvarta ovansida, vita undersida och rödbruna haka – och till det en lång stjärtpenna. I Sverige finns ladusvalan i hela landet, utom i ∏ällen, och är framför allt knuten till jordbruksbygder. Den häckar ofta i ladugårdar, båthus eller under bryggor, och bygger ett öppet bo av saliv och lera. Svalan livnär sig av små insekter som den fångar i luften. Ladusvalor färdas långt och i slutet av sommaren börjar de första fåglarna flytten till Sydafrika. Merparten av ladusvalorna återvänder i maj, men några kommer redan i slutet av april. aktivt skogsbruk · 39 KLIPPT & GALLRAT | Gallring i hjärtat av Värnamo I januari genomförde Sydved en gallring med fokus på naturvård i Apladalen – en uppskattad natur- och hembygdspark i hjärtat av Värnamo. Apladalen är ett 25 hektar stort område med lummig natur och vackra stigar. Ett 20-tal olika trädslag, bland annat al, hägg, ek, bok, lönn och äppelträd, samsas i parken. Här finns också ett hembygdsmuseum, gamla byggnader från 1700- och 1800-talen och en ka≠estuga. Men tiden har haft sin gång och i början av året började projektet med att gallra och röja upp i parken. – I januari gallrade vi i den södra delen av parken, där det är mer hagmarkskaraktär än park. Gamla grova ekar, tallar och björkar dominerar landskapet utmed Lagan. Det har varit en varsam gallring med fokus på naturvård, men även den estetiska biten har varit viktig, berättar Sydvedsentreprenören Peter «Spiggen» Johansson. I den mer parkliknande delen har Sydved gallrat bort särskilt utvalda träd längs promenad- och cykelvägar. Gallringen har inte bara gjorts för att vårda träden i parken, utan också för att – av säkerhetsskäl – ta bort gamla, murkna träd, som riskerar att tappa grenar eller falla. – Föryngringen är ständigt i gång och levande träd blandas med död ved i olika stadier. Även mitt inne i parken har vi lämnat kvar grova stockar av ek och vårtbjörk, tillägger Peter Johansson. Gallringen är klar för denna gång, men fortsätter nästa vinter. Projektet har letts av Anders Pollack, som är skogvaktare i Värnamo kommun. All avverkning har skett manuellt av Sydveds entreprenörer Dahn Josefsson, och Peter Johansson. Även Daniel Karlsson har varit delaktig i gallringen. Martin Lindkvist har skotat med hjälp av sina ardennerhästar och en sexhjulig vagn med hydraulkran. Planera för sommargallring Det finns flera goda skäl till att välja sommargallring. Industriernas krav på färsk råvara gör att det alltid är god efterfrågan på massaved under sommarmånaderna. Vädermässigt är det ofta torrt och fint i markerna, vilket gör att belastningen på skogsvägarna blir mindre. aktivt skogsbruk · 40 En annan fördel är att de långa, ljusa kvällarna ger idealiska förhållanden för maskinförarna. För att minska risken för rotröta, så behandlas stubbarna i grangallringar med det biologiska medlet rotstop, som hindrar rötsvampar att angripa stubben. En kärleksförklaring till träden I trettiotvå år sa jag «träd» och tänkte på ett olivträd. Det trettiotredje året i Sverige sa jag «träd» och såg en björk. Så skriver författaren Theodor Kallifatides i antologin Tusen tankar om träd. «Tusen tankar om träd» är en på många sätt tilltalande och personlig bok med ett åttiotal texter om träd. Katarina Frostenson, Babben Larsson, Johannes Brost och Theodor Kallifatides är några av de välkända personer som medverkar tillsammans med en rad debuterande författare i olika åldrar. Minnen, dikter, åsikter och betraktelser varvas med fotografier, konstverk och illustrationer. Vi får bland annat läsa om brandmannen Thor som med nöd och Väx med skogen Vill du växa med skogen? Kanske funderar du på att utveckla din verksamhet eller så ser du nya a≠ärs möjligheter som utgår från skogen. Då kan stödet «Väx med skogen», som ingår i regeringens satsning Skogsriket, vara en möjlighet för dig. Under perioden 2012–2015 har Skogsstyrelsen 10 miljoner kronor per år att dela ut till små företag som har en verksamhet med anknytning till skog. Tanken med stödet är att det ska leda till fler jobb på landsbygden. 25 företag fick stöd Du kan få stöd för åtgärder både inom förädling och innovation eller för upplevelser och rekreation som kopplar till skog. Det kan vara allt från att investera i en ny hyvel till att utveckla skogsleder för naturturism. Dock kan man inte få stöd för att köpa skogs maskiner, fordon eller motormanuella redskap. Intresset för stödet har hittills varit mycket stort och 2013 var det totalt 25 företag runtom i Sverige som fick ta del av stödet. Bland de utvalda fanns Bröderna Claesson i Ullared, som ska utveckla pelletsverksamhet, och Håkan Jonsson från Nybro, som tänker utveckla sitt sågverk. Även Nyrups Osteria i Höör, en ostproducent som anordnar ostpromenader, har fått stöd. Nu är det för sent att söka för 2014 års pengar, men det kan vara klokt att börja fundera på framtida satsningar i skogens tecken. Skogsstyrelsen informerar på sin hemsida när det går att söka 2015 års stöd. Visionen Skogsriket Skogsriket är regeringens vision för Sveriges resurser inom skogen för 2012–2015 och syftar till att utveckla skogens värden och skapa arbetstillfällen på landsbygden. Skogsriket har fyra grenar; hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. näppe överlevde stormen Gudrun och trädklättraren Veronika Eriksson som beskriver känslan av att sitta i toppen av ett träd och se ut över världen. Fotografen Per Johansson berättar hur det gick till när de skulle rädda älgkalven som hade fastnat i äppelträdet och skoleleven Alva Sandin skriver om hösten när bladen dansar ner för trädets stam. Boken ges ut av organisationen Vi-skogen och för varje bok planteras minst ett nytt träd i Vi-skogen i östra Afrika. Du beställer den bland annat på votum.se för 249 kronor. 80% av skogsägare som är yngre än 40 år bor på sin fastighet. Totalt sett bor 33 % på sin fastighet. 70% brukar en areal mindre än 50 hektar och 30 % mer än 50 hektar. 53% av skogsägarna i Götaland lägger mer än 20 dagars eget arbete per år i sin skog. 44% avser att avverka under säsongen 2013/2014. Fakta om skogsägare i Sverige från Skogsbarometern 2013 aktivt skogsbruk · 41 KVISTIGT | Samägande ger ingen förköpsrätt Att äga en skogsfastighet tillsammans ställer stora krav på samarbete och vill en ägare sälja sin andel har övriga ägare oftast ingen som helst förköpsrätt, även i de fall man kommit överens om det i avtal. «Dessutom har varje delägare oftast rätt att låta fastigheten avyttras på o≠entlig försäljning», säger Filip Herlitz, jurist på Argum. Filip Herlitz, jurist på Argum Står man vid exempelvis ett generationsskifte är den första frågan man bör ställa sig om samägande är det bästa. Ibland har emellertid skogen så höga värden att ett samägande blir nödvändigt. – Det finns egentligen bara ett samägande som fungerar riktigt bra och det är mellan makar. Samägande mellan syskon eller i släkten är ofta problematiskt, eftersom det vanligtvis blir fler delägare över tid till följd av gåva eller arv till nästkommande generation, säger Filip. Enligt Filip kan man inte ha option på att köpa fast egendom i Sverige och detta har alltså ingen bindande verkan. – Utgångspunkten är att ingen förköpsrätt är giltig, det är bara genom gåva eller testamente som överlåtaren genom hembud kan reglera vem som ska ha förköpsrätt till fastig heten eller delägares andel vid en framtida överlåtelse. I annat fall har varje delägare har rätt att fritt överlåta sin andel eller begära att hela fastigheten säljs på o≠entlig auktion utan att de andra får tillfälle att först överta delägarens andel. Skriv avtal Väljer man samägande är det viktigt att tidigt upprätta ett samäganderättsavtal som reglerar hur skogen ska förvaltas, hur intäkter och kostnader ska fördelas och hur skogen ska nyttjas. I avtalet bör det även utses en ställföreträdare som ansvarar för den löpande förvaltningen, annars krävs det i princip att alla delägare är överens om minsta detalj. Ställföreträdaren ska ersättas för sitt arbete. Avtalet bör också reglera i vilka fall ställföreträdaren har fullmakt att ensam företräda delägarna, så att ställföreträdare kan ingå förvaltningsavtal och göra a≠ärer, exempelvis vid avverkning. – Virkesköpare bör be att få se samäganderättsavtalet, annars kan det hända att avtalet som skogsbolaget ingår är ogiltigt. O≠entlig auktion Kan delägarna exempelvis inte komma överens om lösenbelopp för en delägares andel kan man som enskild delägare alltså sälja hela fastigheten på o≠entlig auktion. Det är en ganska hård konsekvens, menar Filip. En o≠entlig försäljning är särskilt reglerad. A≠ären ska ske i o≠entligt ljus där alla, även utomstående, har rätt att komma med bud. Varje delägares rätt att fritt kunna avyttra sin andel eller begära försäljning på o≠entlig auktion är en säkerhetsventil för att inte bli låst i ett samägande. Samäganderättsavtalet ska vara skriftligt och liksom andra avtal bör det ses över emellanåt. Avtalet behöver inte upprättas av en jurist men det är alltid att föredra att ta hjälp av en sakkunnig person. Ingen förköpsrätt är giltig Många skriver in i sina samäganderättsavtal att delägarna har förköpsrätt vid en försäljning. Filip Herlitz, jurist Argum ? Har du en fråga om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera? Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk. Maila frågan till [email protected] eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, 551 18 Jönköping. aktivt skogsbruk · 42 | SKOGSLIV foto: Kerstin Jonsson HÄSTHOV [Tussilago farfara] { tex t: Annsofie Öhman } Hästhov, eller tussilago som den ofta kallas, är ett tidigt och färgstarkt vårtecken. Redan i februari kan den överraska oss med sina solgula blommor när den försiktigt kikar fram ur det vissnade ∏olårsgräset. ästhov är en vildväxande flerårig ört som sprids och förökas med tjocka, rikt förgrenade underjordiska utlöpare. Från jordstammen växer under senvåren upp skott med hjärtlika blad. I bladvecken bildas knoppar som tidigt nästa år utvecklar blommande stjälkar. Trivs i diken Den kan blomma så tidigt som i februari, men vanligast är mars till april. Den gula blomkorgen, som sitter ensam på en kort, upprätt och jällig stjälk, kommer fram långt innan bladen börjar utvecklas. Bladen är rundat hjärtlika och konturerna sägs påminna om en hästhov. Blomstjälken växer till efter blomningen och är i regel ett par decimeter lång när frukterna är mogna. Är vanlig i södra och mellersta Sverige, men finns också längre norrut. Tussilago växer på fuktig, grusig eller lerig mark och man kan hitta den i diken, längs bäckar, på stränder och i fuktig skog. På vissa marker kan den sprida sig väl starkt och bli ett besvärligt ogräs. Skyddande blad Hästhovens medicinska egenskaper har varit kända länge och inom folkmedicinen användes växten för att dämpa hosta. Mest verkningsfulla är de unga bladen och blommorna, som innehåller slemämnen och substanser som skyddar hud och slemhinnor. Vanligast var att koka blommor och blad i vatten som man sedan drack upp, men det hände också att man rökte bladen. Krossade blad användes också för att läka infekterade sår och svullnader och under första världskriget nyttjades bladen som tobakssurrogat. På senare år har man dock upptäckt att tussilagon, beroende på växtplats, kan innehålla cancerframkallande ämnen. Hosthävande ört Namnet hästhov kan den ha fått på grund av sina något hästskoformade bladen, men det kan också komma från ordet hosthäva, från latinets tussilago, det vill säga ört som häver hosta. Förutom hästhov och tussilago har det funnits en rad andra namn, som hästblad, hostört, hostkrydda och lungört. Posttidning B Ny adress för: Namn Adress Postnummer Postadress Telefon Ja tack, jag vill bli kontaktad av min lokala Sydvedare för kostnadsfri rådgivning. Ja tack, jag är ännu inte Sydvedsleverantör men vill gärna få fyra nummer av Aktivt Skogsbruk kostnadsfritt. Om du ändrat adress, sänd in hela rutan ovan med såväl den gamla som nya adressen till: Sydved AB, Adressregistret, Box 626, 55118 Jönköping. Alternativt e-posta till: [email protected] (eller faxa till 036-19 09 27). foto: Jonas Forsberg N ATU RFE N OM E N Regnbåge När regn och sol möts, och man har solen i ryggen, kan man se regnbågen. Eller regnbågarna, för det är egentligen två bågar, men en är starkare. Regnbågen uppstår när solljusets strålar bryts och reflekteras i vattendroppar. Det vita ljuset, som egentligen består av ljus av olika färger, bryts av regndropparna och delas upp i olika färger. Utifrån sett är det rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett, även om det de facto är fler färger som glider in i varandra. Regnbågen är en rund cirkel, men vi ser bara den övre delen. Uppe på ett berg skulle hela cirkeln synas. Enligt folktron finns en skatt gömd där regnbågen börjar eller slutar. Hos många folk uppfattas regnbågen som en bro mellan jorden och himmelen. aktivt skogsbruk · 44 Sydved AB · Box 626 · 55118 Jönköping Tel. 01046-380 00 · Fax 036-30 88 40 · www.sydved.se
© Copyright 2024