1. No category

skogsbruk
Brukarglädje
och livslust
på Munkebo gård
Båtbyggardrömmar
Kunskap och erfarenhet
i stormskogen
SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 1-2015
Sydved köper virke samt erbjuder skoglig full-
service till skogsägare i södra Sverige. Bolaget
har omkring 130 anställda och omsätter varje
år cirka 2,5 miljarder kronor. Årligen anska≠ar
Sydved cirka 5 miljoner kubikmeter virke.
Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö.
Ansvarig utgivare:
Daniel Fellenius, Sydved ab
Redaktör:
Annsofie Öhman, Jönköping
Redaktionsråd:
Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm
Tomas Granberg, distrikt Jönköping
Lars Mårtensson, distrikt Hylte
Gustav Cagner, distrikt Vänersborg
Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar
Anders Ehrenström, skogsbruk
Daniel Fellenius, Lars Johansson,
och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping
Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi
Form & produktion:
Lindqwist Kommunikationsbyrå ab
Omslagsfoto:
Carina Grahn/Folio
Tryck/upplaga: Elanders/nrs, 29 000 exemplar.
Post till redaktionen skickas till:
Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626,
551 18 Jönköping
E-post: [email protected]
Telefon: 01046-38000
Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges.
Foto: Kenneth Johansson
Rödräv ( Vulpes vulpes)
Foto:
Foto:
Kersin
SernyJonsson
Pernebjer, Folio
Så medveten där bakom ängens skyddande växtlighet. På jakt. På språng.
En mus eller sork har fångat intresset. Kroppen spänns i en vacker båge
och svansen slår snyggt i flera viga, studsiga hopp.
aktivt skogsbruk · 2
Nytt liv
solstrålarna skickar sina värmande ljussignaler med ett tydligt budskap;
det är dags för livet i skog och natur att vakna upp efter de mörka årstidernas vila.
Gårdsplanens singelgrus har återfått sin ursprungliga färgton, torkat av sol och
vind, och när jag sakta går upp mot huset vaknar en ilsket anklagande kör av kvitter
ovanför mig i träden. Det är tomt med frön i fågelhuset! Attans! Med en fånig känsla
av dåligt samvete skyndar jag mig in i förrådet för att hämta säcken med fågelfrön.
Övertygar mig själv om att talgoxen och blåmesen kommer med på listan för
utrotningshotade arter om jag inte snabbt nog fyller på med nya frön.
Fågelhuset, i äkta sydtyrolerstil och obehandlat lärkträ, har fått bekänna färg sedan
det sattes upp permanent för ett par år sedan. Det är egentligen bara det klassiska
sticketaket som med en grånad ton skvallrar om tidens gång. Jag reflekterar över
materialet trä, och över träfiberns suveräna, kända och okända, egenskaper samtidigt
som jag pustar ut över att ha räddat livet på minst ett dussin arter av glupska och
krävande gäster...
Trä levererar
Likt fåglarnas energiska frenesi har även den svenska skogsindustrin fått nytt liv.
Gemensamt signalerar man ett tydligt framtidshopp för vår svenskt förädlade
skogsråvara. Allt som kan göras av olja kan göras av trä, är det gemensamma
mantrat.
Med full kraft investerar Stora Enso i nya produktutvecklingscenter i Sverige
samtidigt som våra beslutande politiker vittnar om skogens betydelse för en
väl utvecklad svensk bioekonomi. Det känns som att framtiden för trä och
träfiberbaserade produkter börjar idag.
Att bruka är nödvändigt
Men vilken sorts vedråvara behöver då industrin? Svaret från en av forskarna
skvallrar om ansatsen i utvecklingsarbetet: «Vi utgår från råvara som finns till­
gänglig idag». Den svenska fibern från både löv- som barrträd kommer att behövas.
Alltså, det tycks inte handla om att markant styra om våra trädslagsval i dagens
skogsbruk. Det som däremot är viktigare och direkt avgörande för att lyckas är att
vi, med stort ansvar och stolthet, aktivt sköter om och brukar våra skogar. Då får
vi fram bästa tänkbara råvara till nya förnyelsebara produkter som kan ersätta fossila
material såsom kol och olja. Förmodligen direkt nödvändigt för vår planet.
«Vi har fullt fokus på att rädda
virkesvärdet och att se till att det
inte finns så mycket material som
granbarkborren och andra skogsskadeinsekter kan yngla i.»
Skog & industri, sidan 12.
Steget före med broar och mattor
Milda vintrar ökar risken för körskador i skogen. Men med timmerbroar och stockmattor, som används
vid Sydveds avverkningar, ligger man
steget före. [20]
Nötkreatur och skördare
på Södra Malmö
Skogarna på Södra Malmös naturvårdsreservat behövde restaureras. Sydved
pråmade över skördare och skotare till
ön och stod för själva naturvårdshuggningen, medan 45 kossor gjorde sitt
jobb på bästa sätt... [22]
Stoppa snytbaggen!
Snytbaggen är en stor skadegörare
i svenska skogar. Med mekaniska skydd
som Conniflex och vax kan man motverka angreppen. [26]
Lustfylld kombination
Våren i skogen innebär nytt liv då växtlighet och djurliv taktar upp i högvarv.
Skogsägarfamiljen på Munkebo gård får i detta nummer personifiera uppstarten av
ett nytt aktivt liv. Vi möter dem bara dagar efter att familjen utökats med ytterligare
en medlem, samtidigt som deras kycklingstallar inreds med knallgula dunbollar.
Ett skogsägarliv som ger dem energi och kraft att bedriva ett kombinerat jord- och
skogsbruk. Och då är ju fåglar ändå tämligen krävande, tänker jag…
Fånga fina firren!
Fiske är spänning och rofylldhet i en
härlig kombination. Här tipsar vi om
utrustningen som ger det lilla extra
till ditt fiske. [35]
Daniel Fellenius,
informationschef Sydved
aktivt skogsbruk · 3
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Livslust och
brukarglädje
på Munkebo gård
{ tex t: Amelie Bergman. foto : Örjan Henriksson }
Månne har familjen Indebetou på Munkebo gård begåvats
med en lantbrukargen. Kärleken till jorden går som en röd
tråd genom generationerna. Här finns inga måsten eller
kvävande förväntningar – det mesta verkar gå på lust.
När fötterna väl förankrats i de bördiga lerjordarna, så
tycks ingen vilja gå härifrån.
På Munkebo är det ständig tillökning,
både i familjen och på gården. Senaste tillskottet är
nyfödde Elis som, när han blir stor nog, säkert kommer att
fascineras av alla de små gula bollarna i hönshuset.
aktivt skogsbruk · 4
aktivt skogsbruk · 5
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
För fem år sedan tog Calle och Malin Indebetou över driften av Munkebo. Nu hamras och spikas det inne i det nya huset
byggt med gamla metoder och material. Här kommer finnas plats för den växande familjen.
den fjärde generationen i form av alldeles nykläckta Elis,
tre veckor, har visserligen inget val. Men om brorsorna Nils och
Oskar – som är på förskolan den här vårvinterförmiddagen – får
bestämma, så är det lantbrukarlivet som gäller.
– Ibland blir de alldeles ifrån sig när jag kör dem till förskolan
och de ser att farfar är ute med lastaren. När man hämtar dem
på eftermiddagen och frågar vad de gör, så svarar de i kör: «Vi
kör hönsskit», skrattar Malin Indebetou. Runt köksbordet sitter
förutom Malin och hennes Calle också farfar Govert och familjens
Sydvedare Christer Johansson.
Kuppen gick hem och efter vidare studier på Alnarp fick han jobb
som rättare på en gård i Västergötland.
– Han började snart leta efter något eget. Utbudet av gårdar var
ganska stort på den tiden och Munkebo var den han fastnade för.
Han såg möjligheterna, resonerar Govert och får medhåll av Calle:
– Idag är Munkebo en rationell och lättbrukad enhet. Men det har
inte alltid varit så. Den här trakten kännetecknas av svårarbetade
lerjordar som förr i världen gav missväxt vart och vartannat år. Men
med moderna jordbruksmaskiner är situationen en annan.
Från storstan till Västgötaslätten
Carl-Gustaf var tidigt ute på många sätt. Redan på 50-talet lade
han ner mjölkproduktionen till förmån för köttdjur. Govert och
hans bror Knut växte upp med jordbruket och det var också alldeles
självklart att de skulle ta över, vilket de också gjorde 1975. Då hade
även Govert utbildat sig på Svalöv och hunnit med en spännande
tid som lantbruksarbetare i usa.
– Jag har aldrig ens funderat på något annat. Jag älskar det här
livet. Calle är likadan. Han startade eget och började föda upp
kalvar redan i tonåren, minns Govert.
För fem år sedan var det dags att skifta igen, när Calle och Malin
tog över.
– Knut har två lantbruksintresserade söner. Men för femtontalet
år sedan köpte Knut och jag granngården Solberga och nu passade
det så bra att vi kunde dela på det hela. Knut och hans familj driver
Solberga och Calle och Malin driver Munkebo. Jag och min fru
Lotta bor kvar i mangårdsbyggnaden och Malin och Calle bor här
i Knuts gamla hus, säger Govert och låter sådär nöjd och tacksam
som bara en far och bonde kan göra. Driften av Munkebo är säkrad
ytterligare en generation och alla trivs med sina val. Också Malin
har hittat hem.
På Munkebo lever generationerna tätt tillsammans, så låt oss för
enkelhetens skull reda ut släktbanden direkt. Historien tog sin början
1639 när Govert In de Betou emigrerade från Holland till Sverige.
Han slog sig ner i Nyköping där han startade det första svenska
stärkelsebruket. Släkten Indebetou har under århundradena gjort
många avtryck i historieböckerna, bland annat som politiker och
riksdagsmän, börsmäklare och författare av uppslagsverk. Släkten
ägde under lång tid också Forsa Bruk i Sörmland. Och nästan 400
år senare så gör sig Govert den förste fortfarande påmind. Farfar
Govert är – som traditionen bjuder – döpt efter sin anfader.
– Det brukar vara varannan Govert och varannan Carl-Gustaf,
fast vi har fuskat lite, säger Malin och ler mot Calle som följaktligen
är uppkallad efter sin farfar.
Familjen kom till Munkebo, någon mil väster om Hjo, år 1937.
– Pappa tyckte mycket om djur, och älskade hästar. Han drömde
alltid om att bli bonde, storstadspojk som han var. Under sin ungdom
i Stockholm praktiserade han på många gårdar, berättar Govert.
Till slut blev det lantbruksskolan i Svalöv där Carl-Gustaf Inde­
betou kärade ner sig i rektorns dotter, Goverts mamma Ingrid.
aktivt skogsbruk · 6
Lyckat generationsskifte
Tre generationer på Munkebo. Farfar Govert Indebetou, Calle, Malin och, sovandes i vagnen, nyfödde Elis. I bakgrunden ses det nybyggda
kycklinghuset. Kycklinguppfödningen är gårdens huvudnäring i kombination med växtodling. Katten nedan heter Spiderman.
«Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att
de medeltida munkarna anlade en fäbod här. De reste mellan Alvastra och
Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila.»
– Jag är uppvuxen på landet och har alltid varit inställd på att jag ska
leva och arbeta på en gård. Under flera perioder har jag praktiserat
och jobbat på olika gårdar i trakten, bland annat med grisuppfödning.
Sedan jobbade jag på Granngården inne i Hjo ett tag. Det var där
jag träfade Calle…
Brinner för byggnadsvård
Malin har studerat vid Alnarp.
– Det var mycket ekonomi och företagande i utbild­
ningen, något som kommer väl till pass nu när jag
har tagit över ansvaret för ekonomin och bokföringen
på gården. Jag har jobbat på Länsförsäkringar Bank
under några år, men sedan en tid tillbaka är det hel­
tid i familjeföretaget. Det känns jättebra, säger Malin som också
är den som har hand om gårdens tre hektar stora jordgubbsodling
för självplockning.
– Det är en ganska liten del av omsättningen men vi tycker att det
är en rolig verksamhet. Det är trevligt att kunna välkomna gäster
till gården. Vi har också en badtunna till uthyrning för konferens
och familjemys – och i dammarna här nedanför odlar vi kräftor.
Just kräftodlingen, berättar Malin, är väldigt poppis bland trak­
tens barnfamiljer. Eftersom dammarna är så små
behöver man inte ge sig ut i båt utan kan fiska från
stranden. Malin är mycket intresserad av natur- och
kulturmiljö och är aktiv i Trädgårdsföreningen i Hjo.
Men hennes stora passion är byggnadsvård. Ett sten­
kast bort väntar familjens nya hus. Ett tvåvånings
trähus i sekelskiftesstil med fasad i falurött och vackra
fönsterbågar i guldockra. Hela huset har byggts för
att smälta in i miljön och Malin har noga valt bygg­
metoder och detaljer. I köket ligger högvis med facklitteratur och
tidningar.
– Jag har hamstrat vedspis, kakelugnar och andra begagnade
detaljer ända sedan vi började planera…

aktivt skogsbruk · 7
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Silverplåten hittades under boningshuset och har förmodligen suttit på ett altare. Till vardags har den en trygg
förvaring i bankfacket.
För ett år sedan drog bygget i gång och just nu hamras och spikas
det för fullt inne i det nya huset som ändå ser gammalt ut. Till julen
ska det förhoppningsvis vara klart för inflyttning.
Från Alvastra till Varnhem
Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig
av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här.
– De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern
och stannade här för att äta och vila. Vi hittar hela tiden nya spår
efter dem, men allra mest spännande är nog den här, säger Govert
och halar fram en liten blänkande silverplåt ur jackfickan. Till var­
dags ligger den i bankfacket.
– Den har varit uppe och vänt på Historiska museet. De tror att
den har suttit på ett altare. Vi tyckte att det var roligt att vi fick
tillbaka den.
Munkarna har satt sina spår också ute i markerna som är pepp­
rade av lökar och medicinalväxter. Men även senare ägare har satt
sin prägel. En av dem är lantbrukare Muhr som drev Munkebo på
1800-talet.
– Han var tidig med bevattningssystem. Genom att gräva ner
ihåliga stockar så utnyttjade han självfallet från källan som ligger
högre upp på fastigheten. Det händer ibland att vi träfar på stock­
arna när vi gör markarbeten. De är fantastiskt välbehållna, berättar
Calle.
Kackel i kycklinghuset
Men det som vardagen kretsar kring på Munkebo är ändå jäderfän.
I början av 1990-talet fick familjen en förfrågan om kycklingpro­
aktivt skogsbruk · 8
duktion från Lantmännen. Ett äventyr förstås, men Govert och
Knut tyckte det lät spännande.
– På banken var de måttligt roade. Det första kycklinghuset kos­
tade mer att bygga än vad gården var taxerad till. Men det gick ju
bra, konstaterar Govert.
Sedan dess har verksamheten expanderat och Calle och Malin
driver i dag tre kycklinghus. På ett år handlar det om åtta omgångar
à 300000 kycklingar. Det är så många små dunbollar att man nästan
blir snurrig när man tänker på det, och massor av foder går det åt.
– Vi gör åt med 50 ton per dag. Vi driver egen växtodling men
är bara självförsörjande till hälften. Resten köper vi in, säger Calle.
Skogen på Munkebo sträcker sig över 180 hektar och är också
den en viktig gröda. En stor del av veden flisas för att mata gårdens
två stora värmepannor. Kycklingarna vill ha det varmt och skönt.
35 grader ska det vara och det får inte bli vare sig för kallt eller för
varmt.
– Vi har en omloppstid på 35 dagar, så en dags tapp är otänkbart.
Vi har ständig jour – om en värmepanna, foderautomat eller dator
havererar så måste vi rycka in direkt, förklarar Malin. Hon och Calle
har dock två anställda som hjälper till. Medarbetarna jobbar även
i skogen med att hugga bränsle och röjer vid behov.
Men slutavverkningen av massaved och timmer, den är vikt åt
Christer Johansson och hans team. Christer bor bara ett stenkast
bort, på andra sidan ån. Kan man få bättre garanti på att jobbet
blir bra gjort?
– Ja, så länge det är rätt entreprenörer, skrattar Calle:
– Det ska vara Christer som servar och bröderna Klahr som kör.
Då vet man att det blir rätt gjort! 
Malin och Calle håller just nu på att bygga sitt drömhus på fastigheten. Malin är mycket intresserad av byggnadsvård
– hängrännor och stuprör är till exempel tillverkade i galvad plåt med knäckta vinklar i gammal stil.
aktivt skogsbruk · 9
SKOG & INDUSTRI |
I Sverige har vi en lång tradition av livskraftigt skogsbruk och skogsindustri.
Skogen har länge varit en hörnsten i svensk ekonomi. Nu är det viktigt, både
för ekonomin i vårt land och för klimatet, att skogsbruket och industrierna
som använder skogliga produkter baserade på förnyelsebar råvara ges rätt
förutsättningar att växa även i framtiden. Då kan vi räkna med att skogen
fortsätter vara en viktig del i landets ekonomi under en lång tid framöver!
Lars Gabrielsson, vd Sydved
Skogen bidrar
till växande bioekonomi
nu pågår många olika satsningar för
att utveckla nya produkter som är baserade
på skogsråvara från ett hållbart skogsbruk.
Hela skalan finns; allt ifrån nya produkter
som redan är i kommersiell drift till sådana
som är i ett tidigt utvecklingsstadium.
Här ryms alla möjliga tänkbara produkter;
som exempelvis nanocellulosa, komposit­
material, textilmassa, drivmedel, nya for­
mer av livsmedelsförpackningar, intelligenta
papper och träkonstruktioner för kostnads­
efektiv produktion av flervåningshus. Syd­
veds ägarföretag Stora Enso och Munksjö
har båda två stora och omfattande framtids­
satsningar för att utveckla nya produkter.
Ett exempel är det helt nya utvecklingscen­
tret för bioprodukter som Stora Enso star­
tar i Stockholm till sommaren. Där räknar
man med cirka 75 anställda.
Växande bioekonomi
En viktig förutsättning för tillväxt inom den
växande bioekonomin är, enligt mitt synsätt,
en väl sammanhållen skogspolitik som utgår
från hela den skogspolitiska spelplanen. Det
aktivt skogsbruk · 10
vill säga även omfattar hur skogen ska kunna
fortsätta bidra till tillväxt och sysselsättning
i hela landet, framtidens produkter, inno­
vation, framtidens transportutmaningar,
biologisk mångfald, klimatfrågor och sko­
gens sociala värden.
Med glädje har jag därför noterat att ansla­
get i omstarten av det nationella skogspro­
grammet som gick av stapeln i mitten av
februari under ledning av landsbygdsmi­
nistern, innehöll just det breda anslag jag
efterlyser. På grund av regeringsskiftet har
programarbetet legat nere sedan i mitten av
juni. Men nu har kretsen av deltagare i pro­
grammet vidgats och resultaten av arbetet
ska börja avrapporteras i december 2015.
Ge inte eu makt över
svenska skogen!
Samtidigt håller eu på att ta fram en skogs­
strategi – och det är bra. Men det är då vik­
tigt att eu fokuserar på hur man bättre kan
tillvara på skogens potential för jobb och till­
växt. Det är också viktigt att eu har fokus
hur skogen kan bidra till ett mer hållbart
samhälle. eu kan då fortsätta vara en viktig
plattform där länderna kan utbyta erfaren­
heter inom skogsområdet.
Men att ge eu mer makt över skogen, som
många politiker i Bryssel verkar vilja göra,
ger knappast något mervärde, vare sig för
skogsbruket eller miljön. Snarare tvärtom.
Gemensamma regler är helt enkelt inte
möjligt, eftersom förutsättningarna skil­
jer sig så mycket åt. Det finns inga fördelar
med att ge eu makt över skogen. Det får
inte heller bli så att eu i sin iver att reglera
fram ett hållbart skogsbruk skapar nya byrå­
kratiska hinder för skogsägarna.
Visst finns det ett behov av att samordna
de regler som finns inom eu gällande sko­
gen och skogsbruket, men det är viktigt att
det inte läggs ytterligare bördor på enskilda
skogsägare. 
Lars Gabrielsson, vd sydved
foto: Bosse Lindqwist
«Nu pågår många olika satsningar för att
utveckla nya produkter baserade på skogsråvara
från ett hållbart skogsbruk.»
aktivt skogsbruk · 11
SKOG & INDUSTRI |
Planerade stormavverkningar
ger god ekonomi
{ tex t: Annsofie Öhman }
Sydved har sett över sin resurser för avverkning och logistik för att så
effektivt som möjligt kunna ta emot skogsägarnas virke från stormen Egon.
Nu handlar det om att rädda virkesvärdet på den skadade skogen.
Thomas Agrell,
virkeschef.
skadorna efter stormen Egon är
mycket spridda, men mest nedblåst skog
är det i Västra Götalands län och Jönkö­
pings län. Sydveds entreprenörer i de mest
drabbade områdena arbetar nu för fullt med
att upparbeta stormvirket.
Sydveds virkeschef Thomas Agrell säger
att Sydved har sett över sina resurser för
avverkning och logistik för att så effektivt
som möjligt kunna ta emot skogsägarnas
stormskadade virke.
– Vi har fullt fokus på att rädda virkes­
värdet och att se till att det inte finns så
mycket material som granbarkborren och
andra skogsskadeinsekter kan yngla i.
Enligt skogsvårdslagen ska allt stormska­
dat granvirke, och även övrigt granvirke
avverkat före den 1 juni, vara upparbetat före
den 1 juli i år och transporterat till industri
eller terminal.
aktivt skogsbruk · 12
Effektiva avverkningar
Ljust för skogsindustrin
Agrell uppmanar alla skogsägare som ännu
inte har inventerat sin skog att ta reda på
om det finns stormfälld skog, och i sådana
fall i vilken omfattning.
– I nästa steg får skogsägaren fundera
på hur det stormfällda ska tas om hand.
Avbrutna eller svårt skadade träd som inte
har rotkontakt bör ju upparbetas före som­
maren.
Stormfällda träd som lutar, men fortfa­
rande har rotkontakt, behöver man inte ha
lika bråttom med att avverka.
– Det kan ge en bättre ekonomi om man
kombinerar stormavverkningen med en mer
planerad avverkning till hösten. Prata gärna
med din Sydvedare om vilket upplägg som
kan vara bäst för just din fastighet, tipsar
han.
Gör man sedan en utblick till den svenska
skogsindustrin ser man att svenska kronan
fortsätter att vara svag mot euron och dol­
larn, vilket gynnar exporten från svensk
skogsindustri.
– Det är ju positivt för såväl sågverkens
som pappers- och massaindustrins lönsam­
het, säger Thomas Agrell. Sannolikt kommer
den mycket låga räntan medföra ett starkt
nybyggande i Sverige. Dessutom kommer
säkert många fortsätta utnyttja det gynn­
samma rot-avdraget för olika renoverings­
arbeten.
Hans slutsats är att det som helhet ser
ljust ut för skogsindustrin.
– Inte minst också med tanke på trenden
vi nu ser att skogsföretagen bygger upp stark
kompetens, och organisation, för att kunna
utveckla nya produkter från skogen. 
­
Marknadskollen
Timmer
Full produktion på sågverken och
normal efterfrågan på timmer.
Gynnsam valutae≠ekt och ökad
export till usa kan komma att
gynna de sydsvenska sågverken.
Massaved
God efterfrågan på björk-, asp- och
bokmassaved. Stormen Egon gör att
industrin har god tillgång på barrmassaved, och begränsar därmed
efterfrågan på sortimentet.
Biobränsle
Stark efterfrågan på grot (grenar
och toppar) från slutavverkningar.
Normal efterfrågan på bränsleved och delkvistat sortiment. Mildare vinter än normalt har dämpat
den generella efterfrågan på skogsbränsle. Från hösten och framåt
väntas efterfrågan på skogsbränsle
öka.
aktivt skogsbruk · 13
SKOGSSKÖTSEL
Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på
skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi
och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något!
Just nu i din skog
Efter vintern …
Gå en runda på din fastighet och se hur skogen har klarat vintern. Finns
det träd som har drabbats av stormskador eller snöbrott och behöver
upparbetas? Kontakta Sydved om du behöver hjälp med att ta hand om
träden.
Se också efter hur det ser ut på och kring skogsbilvägarna. Behöver
du rensa bort grövre växtlighet från vägdiken eller rensa bort slam vid
vägtrummorna? Vattnet måste kunna flöda fritt; då vatten i och på en
väg på kort tid kan förstöra en väg.
Plantera efter tjällossningen
Plantera så snart som möjligt efter tjällossningen. Då får plantorna igång
rottillväxten, medan marken fortfarande är fuktig. Håll plantorna svalt
och mörkt fram till dess att de ska ut på hyggena. Rötterna är känsliga
för uttorkning och måste skyddas ända fram tills att de sätts i jorden.
Planera för gallring
Hur ser det ut i dina bestånd? Det är viktigt att starta gallringsfasen i
god tid så att beståndet är färdiggallrat innan träden når 20–22 meter.
Resonera gärna med din Sydvedare om tillståndet i just din skog.
aktivt skogsbruk · 14
foto: Sara Landstedt
Röj i vår
När du röjer på våren innan träden fått löv så är sikten i skogen bra,
vilket ger dig en bra överblick och underlättar arbetet. Dessutom är det
ofta lagom temperatur att jobba i. Och för den som vill lära sig mer om
sågtekniker och arbetsmetoder rekommenderas någon av de kurser som
anordnas av bland andra Skogsstyrelsen.
| SKOGSSKÖTSEL
Nu ska stormvirket
ut ur skogen
{ tex t : Annsofie Öhman }
Skadorna efter stormen Egon är mycket spridda i hela Götaland. Nu gäller det
att få ut virket i tid för att minska risken för allvarliga insektsangrepp på den
friska stående skogen.
stormen egon, kvällen den 10 januari, fällde enligt en gemen­
sam inventering av berörda skogsföretag och Skogsstyrelsen mellan
2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter skog i Götaland. Skadorna är
mycket spridda, men mest drabbat är Västra Götalands län och
Jönköpings län. Det är i huvudsak enstaka träd i bestånden och
kantzoner i utsatta lägen som har fällts av stormen.
Spridda vindfällen
På Sydved pågår nu arbetet med att upparbeta det stormfällda vir­
ket. Upparbetningen försvåras av att volymerna är mycket spridda
i hela Götaland. Leverantörer med stormfälld skog som ännu inte
har kontaktat sin Sydvedare, uppmanas att snarast göra det. Det
fortsatta avverkningarbetet kan då planeras så att det blir så efek­
tivt som möjligt.
Risk för skogsskadeinsekter
Spridda vindfällen ökar också risken för omfattande angrepp av
granbarkborren. För att klara den friska stående skogen är det därför
viktigt att upparbeta vindfällena. Antingen med hjälp av Sydved
eller på egen hand.
Stormskadat granvirke och övrigt granvirke avverkat före den
1 juni ska vara transporterat till industri eller terminal senast den
1 juli i år.
Till sist; upparbetning av stormfälld skog kräver mycket kunskap och
erfarenhet. Arbeta aldrig ensam och sätt alltid säkerheten främst!
Granbarkborren
några veckor och gör ett nytt gångsystem, en så kallad
syskonkullsvärmning. Efter det dör föräldradjuren. Den
nya generationen övervintrar i marken eller under barken
på den angripna granen. De lämnar trädet som de har
utvecklats i genom runda hål som leder ut genom barken.
Läs mer om granbarkborren på Sydved.se
foto: Annie Svensson
En av granskogens allvarligaste skadegörare. Blir granbarkborrarna för många kan de angripa och döda stående
levande granar.
Granbarkborren svärmar när temperaturen stiger över
18 gra­der, ofta i maj. De lämnar sina övervintringsplatser
för att leta efter lämpliga träd – gärna vindfällen – att
lägga sina ägg i.
Om det är ett stående levande träd som angrips möts
barkborrarna av trädets försvar, bland annat rinnande
kåda. För att övervinna trädets försvar måste många
granbarkborrar angripa trädet samtidigt. När de borrar sig
in genom barken infekterar de också trädet med blånadssvampar som försämrar kvaliteten på virket.
Merparten av föräldradjuren lämnar yngelplatsen efter
aktivt skogsbruk · 15
SKOGSSKÖTSE L |
«Jag har blivit betydligt försiktigare med åren.
Har du varit med ett tag, har du hunnit se
vad som kan hända om du inte är försiktig.»
aktivt skogsbruk · 16
o
{ tex t & foto : David Söderlind }
Kunskap och erfarenhet
i stormskogen
När stormen Egon drog förbi i början på januari drabbades skogsägare främst
i Västra Götalands och Jönköpings län. På Sydved var man snabbt igång med
det riskfyllda arbetet att upparbeta den skadade skogen. Aktivt Skogsbruk
gjorde nedslag i två drabbade bestånd runt Jönköping.
stormen egon fällde uppskattningsvis mellan 2,5 och 3 mil­
joner skogskubikmeter i hela Götaland.
– Lokalt föll det en hel del skog, men generellt är det ganska
utspritt och inte alls i så samlade volymer som efter Gudrun och
Per, säger Lennart Nyström, maskinentreprenör och delägare till
lm Nyström Skog, som har trakterna kring Jönköping och Värnamo
som bas.
Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström delar hans
beskrivning:
– Det är inga extrema volymer totalt, även om det inom vissa
områden kan vara mycket.
Utvecklad krona = utvecklat rotsystem
Klockan tickar nu för att få ut virket ur skogen innan skadeinsek­
terna börjar svärma framåt sommaren och då kan spä på skadorna.
Återigen väcks frågeställningarna om hur man bäst gör för att
skapa skogsbestånd som är motståndskraftiga mot storm. Anders
Ehrenström har Sydveds recept klart:
– Allt handlar om aktiv skötsel. Då får du en skog som balanserar
produktion, biologisk mångfald och motståndskraft mot skador.
För granbestånden nämner han röjning och tidiga gallringsinsatser
som nyckelfaktorer.
– Bestånden får inte bli för täta och höga innan den första gall­
ringsinsatsen. När man skyller stormskador på gallring är det ofta
just det som har skett. Man har väntat för länge så att träden fått
högt upptrissade kronor som vinden får tag i. Samtidigt kan dessa
träd inte utveckla rotsystemet fullt ut. En liten upptrissad krona
innebär ofta små rötter, medan en välutvecklad krona ger stora
rötter som står pall vinden, förklarar han.
Säkerhet och virkesutbyte
På lm Nyström Skog har maskinerna jobbat i stormskog sedan
början av januari.
– Det krävs erfarenhet för att upparbeta vindfällen. Är du det
minsta osäker rekommenderar jag att du låter någon annan göra
det, säger Lennart Nyström.
Stammar ligger klämda, i spänn, hänger på varandra. Krafterna
är stora och oberäkneliga.
Kjell Andersson, som är skördarförare, berättar att de jobbar med
motorsåg för att kapa loss stammarna från rotvältan.
– Maskinen har ofta svårt att komma åt stammarna när de lig­
ger ner. Dessutom kan det vara mycket jord och annat över själva
stammen. Detta kan den som går före med motorsågen ta bort och
då kan maskinen göra ett så efektivt jobb som möjligt.
Anders Ehrenström tillägger att de då också tar tillvara virket på
ett så bra sätt som möjligt.
Naturen har gjort planeringen
När lm Nyström Skog anländer till ett nytt område är de noga
med planeringen.

aktivt skogsbruk · 17
SKOGSSKÖTSE L |
Kjell Andersson, Lennart Nyström och Mats Rosqvist på LM Nyström Skog kör vindfällen i skogarna runt Jönköping: «Planeringen blir extra viktig
när det ligger mycket vindfällen. Då kan vi vara effektiva och arbeta säkert», säger Kjell Andersson.
Företagets andre ägare, Mats Rosqvist som kör skotare, berättar att
det är viktigare än vid en traditionell gallringsinsats.
– Vid vindfällen har naturen bestämt var virket ligger så vi måste
läsa av området. Vårt mål är att göra våra maskiner så efektiva som
möjligt. Antingen har markägaren, inköparen eller, i sista hand, vi
gått över markerna för att göra en grovplan över insatsen, planera
var vi ska gå in, vilka volymer det handlar om och så vidare.
För att jobba säkert i själva fällningsarbetet är man alltid två. En
går före med motorsågen och kapar. Maskinen följer på.
– Vi tar de säkra med sågen och kapar loss från roten. Är jag
osäker, om det till exempel är träd som hänger, lämnar jag det till
maskinen. Likaså om det ligger flera träd på varandra i brötar. Då
blir det maskinens jobb, säger Lennart Nyström.
Stormupparbetning handlar till stor del om ett samspel mellan
huggare och maskin där alla riskmoment som kan reduceras med
hjälp av maskinen ska tas tillvara.
– Jag har blivit betydligt försiktigare med åren. Har du varit med
aktivt skogsbruk · 18
ett tag, har du hunnit se vad som kan hända om du inte är försiktig,
konstaterar Lennart Nyström.
Det börjar med röjningen
I ett annat granbestånd nordväst om Jönköping håller entreprenören
Mikael Rosqvist på att plocka vindfällen. Arbetet går snabbt och
efektivt. Anders Ehrenström pekar på faktorer för att göra din
skog stormtålig.
– Våra gallringsinsatser strävar efter en balansgång mellan att å
ena sidan få en gallringsefekt i form av tillväxt och å andra sidan
att inte skapa för stora luckor i beståndet där vinden kan få fart,
förklarar han.
Hög virkesproduktion och låg risk för stormskador. Är det möjligt?
– Ja, till och med sannolikt, för det ena ger det andra. Under
förutsättning att skötseln genomförs i rätt tid i beståndet. Det är
ett arbete som börjar redan i röjningsstadiet.
Skördarentreprenören
Mikael Rosqvist var igång
med stormupparbetning
redan dagen efter Egon och
det har pågått sedan dess.
«Bestånden får inte bli för
täta och höga innan första
gallringen. När man skyller
stormskador på gallring är
det ofta det som skett.»
Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved, ser aktiv skogsskötsel som en central del för att minska stormskadorna i framtiden.
Först och främst ska man se till att överhuvudtaget röja. Hinner
man inte själv bör man anlita någon. Sedan ska man se till att röja
tillräckligt hårt.
– Som tumregel ska du aldrig kunna nå mellan två stammar om
du sträcker ut armarna i din röjning. Gör du det står stammarna
för tätt, säger Anders Ehrenström.
Gallra, men inte för sent!
När det sedan är dags för gallring ska den göras tidigt och hårt.
– I en granskog gallrar man innan de grövsta träden når 11–13
meters höjd.
Förstagallringen ska vara relativt hård om den genomförs i tid:
mellan 25–40 procents uttag av grundytan.
De sena gallringarna ska man sedan vara extra vaksam med.
– Beståndet ska vara färdiggallrat innan det når 20–22 meters
höjd. Åtgärder efter detta ökar risken för stormskador markant,
visar både forskning som verkligheten, säger Anders Ehrenström.
– Vi har flera exempel på bestånd precis vid sidan av varandra. Där
det ena är skött i rätt tid och det andra med några års eftersläpning.
Uteslutande är det mer stormskador i beståndet där man gått in
med insatserna för sent.
Att inte gallra alls, kan det vara ett alternativ?
– Inte om du vill skapa en skog som på bästa sätt balanserar fak­
torerna produktion, biologisk mångfald och motståndskraft mot
skador från insekter och stormar. Att gallra en skog ökar risken för
stormfällning under en kortare tid efter gallringen, absolut. Träden
stödjer varandra – lutar sig mot varandra. Det rubbar man. Liksom
att man bildar små luckor för vinden att ta tag. Men den totala
efekten av en gallringsinsats överväger. Rätt tajming är nyckeln.
Gallring i rätt tid ger mesta möjliga tillväxtefekt till minsta möjliga
stormrisk, sammanfattar Anders Ehrenström. 
aktivt skogsbruk · 19
SKOGSSKÖTSE L |
y
{ tex t: Annsofie Öhman. illustr ationer : Frida Axell }
Broar och mattor
räddar skogens vatten
Milda vintrar ökar risken för körskador i skogen. Noggrann planering av
maskinernas körning i kombination med broar och mattor räddar skogens
vatten. Här ger vi exempel på vanliga hjälpmedel vid Sydveds avverkningar.
❶
aktivt skogsbruk · 20
❷
Till timmerbroar används
ofta bara material som finns
på plats, som timmer och
massaved.
Kavelbron används främst för
att förstärka enkla vägar över
sank mark.
❸
ett förändrat klimat med regnigare höstar och mildare vintrar
gör att det blir dålig eller helt utebliven tjäle i markerna. Bärigheten
i skogen försämras och risken för körskador, och därmed påverkan
på mark och vatten, ökar.
Sydved arbetar därför aktivt med att minska riskerna för kör­
skador i skogen. Utbildning, noggrann planering, rätt metoder och
hjälpmedel är några av åtgärderna för att ligga steget före.
Här visar vi några hjälpmedel som används vid avverkning och
skotning i blöta marker och i närheten av vattendrag.
❶ Stockmattor
Handlar det om kortare blöta passager, exempelvis nära bäckar och
myrar, kan man använda stockmattor. En sektion (4,5 m lång och
85 cm bred) består av fem sågade bjälkar som skruvas ihop med
en gängad stång. Är konstruerat av blocksågat timmer. På- och
avfarten skyddas med ris.
Stockmattor är även utmärkta att använda när man ska passera
diken för att undvika att dikets kanter och/eller botten skadas. Alla
skador på vattenförande diken och bäckar är en källa till föroreningar
i vattendraget nerströms och ska undvikas.
❷ Timmerbroar
Vid överfart av en bäck, när marken på båda sidor är fast, kan man
lägga grova stockar tvärs över bäcken. Sen rullar man ut klenare
ved över och täcker med mycket ris. Är kanterna sanka är det bättre
att lägga ett par grova stockar cirka en halvmeter från bäckkanten
innan det tvärsgående rundvirket läggs på. Här använder man ofta
bara material som finns på platsen; som timmer och massaved.
❸ Kavelbro
Kavelbron används främst för att förstärka enkla vägar över sank
mark. Kavelbron består av massavedsbitar lagda tätt intill varan­
dra tvärs vägens riktning. På veden lägger man ris. Virkesbitarna
fördelar belastningen av fordonets tyngd och hindrar det från att
sjunka ner i marken.
Med relativt små volymer massaved kan man bygga bort risken
för körskador över myrhalsar och kärr. I vissa fall kan det vara bra
att lämna kavelbron för framtida bruk, inte minst för att förebygga
körskador vid kommande skogsvårdsåtgärder. 
aktivt skogsbruk · 21
SKOGSSKÖTSE L |
Restaurering på Södra Malmö
De frihuggna ekarna sträcker sig med långa armar mot den gråa himlen.
Havsvinden river i tallarna. Sydveds Björn Junhammar och Magnus
Grimheden från Länsstyrelsen har från båt inspekterat några av Sydveds
avverkningar på Södra Malmö. Angus- och Herefordkorna, pråmade från
fastlandet, har haft sin del i den lyckade restaureringen av skogarna på ön.
aktivt skogsbruk · 22
foto: sid. 22–23 Lennart Norin
Huggning och bete
i lyckad kombination
b
{ tex t: David Söderlind }
– det ser bra ut. Vi har gjort en omfattande naturvårdshuggning
med syfte att restaurera reservatsskogarna här på Södra Malmö,
säger Magnus Grimheden från Länsstyrelsen i Kalmar län, när han
kliver i land på bryggan.
Naturreservatet Södra Malmö utgörs av ett skärgårdsområde
som ligger norr om Västervik och omfattar östra delen av ön Södra
Malmö, samt skär och öar utanför. Totalt 1687 hektar varav 1289
hektar vatten.
Reservatet kan endast nås med båt. Själv har jag blivit hämtad
i Gränsö Kanal av Anna-Pia Molander som kör skolskjutsbåten i
den här delen av skärgården.
– Idag är det inte så höga vågor. Det kan vara mycket värre, lugnar
hon mig.
Naturen är vacker. Kraftfull. Berg, vatten och skog möts.
Ljusare skogar
Naturvårdshuggningen på Södra Malmö är en del av Life Coast
Benefit, ett projekt som jobbar med naturvård längs kusten och i
skärgården. Södermanland, Östergötland och Kalmar län arbetar
tillsammans i projektet.
– Totalt ingår 45 så kallade Natura 2000-områden i olika res­
taureringsprojekt. Det övergripande målet är att återskapa rika
odlingslandskap, levande våtmarker och ljusa skogar, säger Magnus.
Projektet som inleddes 2013 och pågår till 2019 finansieras av
eu, Naturvårdsverket och länen tillsammans.
Magnus berättar att reservatsområdet på Södra Malmö är privatägt.
– Vi har hela tiden varit noga med att föra dialog med markägare
och Sydved. Björn har snitslat efter min karta och mina instruk­
tioner. Stämpling är utfört i bryn och i hagmarkerna för att ange
exakt vilka träd som ska vara kvar.
Rensat från ris
På Sydved är det inköparen Björn Junhammar som har hållit i
avverkningen.
– I slutet av sommaren så pråmades skördare och skotare ut till
ön. Dessa har sedan kompletterats med motormanuell resurs.
För att minska påverkan i reservatsmiljön har målet varit få över­
farter i körstråket. Det vill säga att skotare ska passera samma ställe
så få gånger som möjligt.
– Torrt väder har varit en avgörande faktor, liksom risning där
maskinerna ska köra.
I känsliga områden har de motormanuella resurserna fått kliva
in istället för maskinerna. Avläggen har valts med omsorg för att
göra det enkelt att såväl skota som att hämta med pråmen, förklarar
Björn.
För att underlätta för de djur som betar reservatet har allt ris
plockats ut.
– Skogsbetet är en viktig del av restaureringen och i kombination
med huggningen våra största insatser här på Södra Malmö, berättar
Magnus. 
aktivt skogsbruk · 23
SKOGSSKÖTSE L |
foto: sid. 24–25 David Söderlind
Ekarna på Södra Malmö har frihuggits för att kunna utveckla sin
krona.
Tallarna närmast eken har ringbarkats för att i lagom takt bilda död ved
i form av torrakor. Träden hämmar då inte ekens tillväxt och bildar med
tiden viktiga miljöer för arter som trivs i död ved.
Uppskattat bete
Samarbete vässas
Lars Hägg, lantbrukare från Valdemarsvik, släppte i år 45 kor för
bete på Södra Malmö. Omkring 150 hektar har betats.
– Angus och Hereford är raser som passar bra för det lite mag­
rare skogsbetet. Inom ramen för Life Coast Benefit har sex fållor
upprättats så att man kan flytta flocken inom området.
Totalt satte vi åtta kilometer stängsel. Det ger bättre möjligheter
att styra betesdjuren; låta djuren stå kvar 7–10 dagar och på så sätt
inte bara beta av det allra godaste.
Till nästa år utökar man till 60 kor.
– Vi tycker att betet gett väldigt gott resultat, redan nu är efekten
på markvegetationen synlig, säger Magnus.
– Efter att ha legat nere några år var betet efterlängtat bland öns
besökare, konstaterar Lars.
Vi rör oss genom några av de områden som restaurerats. Och det är
lätt att förstå variationen i insatserna; från en ekbacke där träden
frihuggits från bland annat granar, via en strandäng där ett antal
mindre lövträd tagits bort, till tallskog av naturskogskaraktär.
– I tallskogen är främst frånvaron av åtgärder viktigast, så där
gör vi i princip ingenting. En viktig åtgärd här skulle kunna vara
bränning, men dit har vi inte riktigt kommit ännu, berättar Magnus.
– En sådan här insats trimmar lyhördhet och samarbete. Instruk­
tionen är detaljerad. Vi har varit noga med att inte prata gallring
utan verkligen betona frihuggning, variation och punktinsatser. Det
man kör förbi och lämnar är viktigast för den här avverkningstypen,
förtydligar Björn.
aktivt skogsbruk · 24
Kombinationen av huggning och bete av nötkreatur blev lyckad för restaureringen på Södra Malmö, tycker både Magnus Grimheden från
Länsstyrelsen, till vänster, och Sydveds Björn Junhammar.
«Det estetiska i att brynmiljöerna och skären ljusats upp
kommer ju inte minst skärgårdens alla besökare till godo.»
Ringbarkade tallar
I lövskogen har man minskat graninslaget. Vi passerar ett björkbe­
stånd och Magnus har nästan svårt att känna igen sig.
– Det var en mörk granvägg här när jag var här senast. Nu är det
ett björkbestånd och ett kärrområde framträder plötsligt tydligt där
borta, säger han och pekar.
I områden med ekar har dessa frihuggits för att kunna utvecklas.
Står de i tallbestånd har tallarna närmast ekarna ringbarkats.
– Det gör man för att de ska bilda stående död ved. Ekarnas
kronor blir friare på ett skonsammare sätt och de döda tallarna blir
ett tillskott på död ved, berättar Magnus.
När vi står på bryggan och jag väntar på Anna-Pias skjuts hem
sammanfattar Magnus:
– Vårt mål med den här insatsen är att ta tillvara reservatets tall­
skog, lyfta fram ekarna och få igång skogsbetet igen. Då uppnår vi
i sin tur målen att bevara en intressant
flora, gynna svampar, insekter, fåg­
lar och vattenlevande djur. Och när
jag ser hur det faktiskt blev ser
det ju riktigt, riktigt bra ut. Det
estetiska i att brynmiljöerna
och skären ljusats upp kommer
ju inte minst skärgårdens alla
besökare till godo, säger han. 
SKOGSSKÖTSE L |
{ tex t : Annsofie Öhman }
Sätt stopp för snytbaggen!
foto: Kerstin Jonsson
Snytbaggen gnager varje år sönder plantor för runt 100 miljoner kronor i svenska barrskogar.
Markberedning i kombination med mekaniska snytbaggeskydd ökar chansen till en lyckad föryngring.
hög plantkvalitet och en plantering utförd enligt instruk­
tionsboken räcker inte alltid för att lyckas med föryngringen. Många
nya gran- och tallplanteringar angrips av snytbaggen som gnager
sönder den tunna barken på unga och känsliga plantor – och utan
barken dör plantan.
Går ogärna över ren jord
Men det finns flera metoder för att skydda sina plantor. En bra grund
är att markbereda innan plantering, då snytbaggen har ”torgskräck”
och ogärna vistas på öppna mineraljordsytor.
– I södra Sverige, där snytbaggen förekommer i större skala, räcker
dock sällan denna åtgärd och man bör därför se till att använda
plantor med någon form av snytbaggeskydd, säger Thomas Höijer,
skogsbruksutvecklare på Sydved.
Sand stoppar e≠ektivt
Ett efektivt snytbaggeskydd är Conniflex, som idag är ett av de
vanligaste mekaniska skydden.
– Plantan skyddas genom en beläggning av sand, som limmas fast
på plantan. Snytbaggen kan inte bita loss sandkornen eller gnaga
mellan dem. Ändå är beläggningen så flexibel att plantan kan växa
och utvecklas normalt.
Skyddet appliceras maskinellt på plantorna när de står i odlings­
aktivt skogsbruk · 26
kassetten på plantskolorna och plantan har kvar skyddet i omkring
två år. Conniflex kan användas på alla barrplantor som odlas i kruka.
Ett annat beläggningsskydd är vax, som sprutas på nedre delen
av plantan och sedan stelnar.
Det finns också så kallade barriärskydd av plast eller papperskra­
gar, som hindrar snytbaggen från att nå själva plantan.
Kemiska medel försvinner
Under många år har den vanligaste metoden för att skydda plan­
tor mot snytbaggen varit att behandla dem med kemiska medel,
insekticider.
– Kravet på kemikaliefria planteringar, inte minst från fsc, har
drivit fram icke-kemiska skydd för att klara plantorna mot snyt­
baggeskador, förklarar Thomas Höijer.
I det fsc-certifierade skogsbruket är det inte tillåtet att använda
kemiska medel. Dock går det att ansöka om dispens för kemika­
liebehandlling om man kan visa att det finns ett stort behov av
insekticider för en enskild plantering.
– På Sydved har vi dispens för en viss volym kemikaliebehandling
under 2015. För att få dispens måste vi varje år visa på en minskande
andel kemiskt behandlade plantor. Dessutom måste planen visa på
en total utfasning av kemikalier, vilket för Sydved är 2018. 
foto: Claes Hellqvist, SLU
Conniflex-behandlad planta; plantan skyddas med en
beläggning av sand som limmas fast på plantan.
Planta behandlad med vax.
MultiPro är ett barriärskydd i form av en enkel
papphylsa som ansluter mot stammen längst upp.
illustration: Björn Liedén
Fakta
Beläggningsskydd
Skyddar plantans bark och kan bestå av lim och sand eller
vax. Gör det svårare för snytbaggen att komma åt att äta
plantan. Exempel: Conniflex och vaxade plantor.
Barriärskydd
Vanligtvis en plast- eller papperskrage, som fysiskt hindrar snytbaggen från att ta sig fram till plantans stam
och gnaga på den.
Snytbaggen äter av barken på barrplantorna, som då kan ringbarkas eller
få så allvarliga skador att de dör.
Kemiska medel
På väg att fasas ut, då de påverkar miljön negativt,
speciellt vattenmiljöer.
aktivt skogsbruk · 27
Alfs dröm
blir verklighet
med gårdens egna ekar
aktivt skogsbruk · 28
{ tex t & foto : David Söderlind }
Alf Johansson hade sneglat på ekarna bakom huset ett bra tag. Åtminstone sedan han
tog över föräldragården 1979. Hur de skulle kunna förverkliga hans dröm. För tre år
sedan kände han att det var dags. Några ekar valdes med stor omsorg ut, sågades ner
och fick torka. När jag besöker hans snickarverkstad har några ekplankor precis formats
i det femte bordlagret på Alfs blivande 20-fotssnipa.
alf har byggt båtar förr berättar han när vi kliver in bland
sågar, verktyg och virke i snickarverkstaden i Idala utanför Kungs­
backa. Det luktar av sågat trä och linolja. Rustikt.
– Men det var faktiskt trettio år sedan. Två ekor blev det då. Målet
var att bygga snipan innan pensionen. Det hann jag inte riktigt, men
nu ska det finnas tid, säger Alf, som är pensionär sedan en tid tillbaka.
För alla som inte är så insatta i båtvärlden kan snipan beskrivas
som en mindre bruksbåt för rodd eller segling. Utmärkande för
båten är en spetsig för och något rundad akter.
Båtbyggare och byggnadssnickare
I mitten av 1960-talet utbildade Alf Johansson sig till båtbyggare i
Halmstad och fick sedan jobb på ett varv på Öckerö.
– Men jag hade bara jobbat där något år när plastbåten slog
igenom på allvar. Det blev slutet för varvet där jag jobbade.
Yrkeskarriären gick vidare till byggnadssnickare. Hemma på går­
den har fritiden till stor del handlat om möbelsnickeri i den egna
verkstaden. Den mesta inredningen i huset har han tillverkat själv.
– Såväl mitt yrke som min fritid har präglats av att bygga i trä.
Helt klart är det materialet som ligger mig närmast. Det är liksom
självklart.
Lång torktid för ek
Gården där Alf bor har varit i familjens ägo sedan 1700-talet och
omfattar omkring 25 hektar skogsmark. Till 90 procent bestående
av gran och så finns det lite löv, framförallt runt husen.
Sedan många år finns ett samarbete med Sydved och när det är
insatser i skogen som ska göras rådgör han alltid med Sydved.
Alf berättar att arbetet med snipan inleddes för tre år sedan när
ekarna sågades ner.
– Det är viktigt att eken torkar under lång tid. Garvsyran måste
ut ur virket och det måste torka i precis lagom takt så att det inte
spricker.
Parallellt med att ekarna sågades upp och torkade beställde Alf
ritning, planerade materialval och byggde upp mallarna, det vill
säga själva ramen som båten byggs kring.

aktivt skogsbruk · 29
Bordlagren böjs, en lanningshyvel används sedan för att «väva» ihop
virket. Bordlagren tätas med tjära och nitas ihop med kopparnit som förses
med träplugg.
Varje bordlager falshyvlas noga, noga för att passa exakt ihop med nästa lager.
– Jag fick bland annat vända mig till en firma i Danmark för att få
tag i kopparnitarna som används för att foga samman bordlagren.
När jag byggde ekorna för 30 år sedan fanns mycket av materialet
i bygghandeln, men nu är det mer ovanligt.
Alf uppskattar att det kommer gå åt omkring 1100 kopparnitar och
totalt räknar han med tio, elva bordlager (antalet lager ekplankor
från båtens skrov till reling). Nu har han hunnit ungefär halvvägs.
Värms upp för att formas
Varje del, varje ekplanka får gå igenom många timmars hantverk
och omsorg. För att göra virket formbart basas det.
– Det innebär att jag eldar i en så kallad bastrumma så att virket
värms upp till 90–95 grader. När det är «genomkokt» är det mycket
formbart och kan fixeras med tvingar runt mallarna.
Därefter lannas och falsas (man skapar tät kontaktyta mellan
de olika bordlagren) virket med speciella hyvlar. För att få det tätt
används bland annat tjära i falsspåren.
Kopparnitarna kommer fram och knackas dit med ett speciellt
mothåll. Dessutom försänks de för att senare kunna täckas med
träplugg.
aktivt skogsbruk · 30
Nervös borrning
Till båtens för- och akterstäv användes en speciellt utvald stam med
en kraftig gren för att skapa en stark «böj».
– Till bottenstockar och spant får det också gärna vara lite krum­
vuxet. Annars är det kvistrena plankor som jag vill ha, gärna långa
längder, berättar Alf.
Totalt räknar Alf med att båten kommer att väga omkring 800 kg.
– Motorn är redan inhandlad och inpassad. Att borra hål för
propellern har väl varit det mest kritiska momentet hittills, man
vill inte gärna förstöra den noga utvalda ekdelen.
foto: Bosse Lindqwist
Fina materialval med ek från den egna gården. Tvingar, hammare, nitjärn, några specialhyvlar. I övrigt krävs kunskap
men framförallt tid, massor av tid, menar Alf.
«Jag tröttnar aldrig på det här, det är lika kul att komma
ner till verkstaden och bygga varje gång.»
Namnet klart sedan länge
Han beskriver arbetet som logiskt och harmoniskt.
– Man kan liksom inte hoppa över någonting, utan det är naturliga
steg framåt i processen. Jag tröttnar aldrig på det här, det är lika
kul att komma ner till verkstaden och bygga varje gång.
Tur är det, totalt räknar Alf med att båten kommer kräva 1500–
2000 timmar innan den är klar.
– Inredningen kommer nog att ta mest tid. Jag tänker mig att
båten ska ha däck och ruf. Men innan vi är där ska bordlagren först
och främst byggas klart, sedan mättas med linolja och lackas.
Vad ska båten heta?
– Eva II. Det är bestämt sedan länge.
Eva I?
– Det är hon som ska bjuda oss på kafe alldeles strax, skrattar
Alf. När båten är klar ska jag, Eva I och Eva II segla Göta kanal.
När blir det tror du?
2016, säger Alf och lämnar en kort paus innan fortsättningen:
– Är förhoppningen… Men det får ta den tid det tar. Det är
roligt att vara noggrann. 
Snipa
Snipa är en typ av allmogebåt, en rodd- och segelbåt.
Kännetecknande är en spetsig för och en något rundad
akter. Längden kan vara från fyra till åtta meter. Båtarna
kan vara öppna eller delvis försedda med däck.
Den skandinaviska snipan har sitt ursprung i vikingarnas klinkbyggda båtar och långskepp. Snipan har haft
ett stort utbredningsområde från Östersjöns kuster till
Nordsjön inklusive Färöarna och Island. Snipan användes
traditionellt till fiske, transporter av olika slag med mera.
aktivt skogsbruk · 31
{ tex t & foto : Amelie Bergman }
Han tar strid
för rätten att bruka skogen
«Vi sätter brukaren i centrum, inte i skamvrån!» Rickard Axdor≠ är skogsägaren och ledarskribenten
som tröttnade på att försvara sig. Som initiativtagare till Naturbrukarna Sverige vill han förändra
allmänhetens syn på skogsbruket och lyfta fram brukandets positiva e≠ekter.
rickard axdorff är ledarskribent på
tidningen Skogsaktuellt och grundare av
den nya intresseföreningen Naturbrukarna
Sverige. Målet är att ge en rättvisande bild
av skogsbruket.
– Det är dags att sluta svartmåla och se
det positiva i att bruka våra naturtillgångar.
Skogsbruket svartmålas
Enligt Rickard Axdorf har det alltså gått så
långt att det behövs en särskild förening som
försvarar rätten att bruka skogen. Gång på
gång pekas skogsbrukare ut som miljöfient­
liga och förorenare när de, enligt Rickard,
i själva verket är de största miljövännerna. När till exempel Naturskydds­föreningen
kör sin film på bästa reklamtid, så är det
just den bilden som förmedlas. En tillsynes
hemlös rovfågel färdas över ett ödeland som
aldrig tar slut. Och allt är skogsbrukets fel.
Frågan är om landets alla skogsägare och
småbrukare känner igen sig?
– Ja, men det var så jag kände. Det tar ju
aktivt skogsbruk · 32
aldrig slut! Någon måste sätta stopp. Ta Jokk­
mokk som exempel. I dag är 70 procent av
Jokkmokks kommun omvandlat till reservat.
Varför kan man inte nöja sig med 50 pro­
cent? Skulle naturen ta skada av det? Nej. Folk
måste ju få ha kvar sin näring. Självklart ska
vi bevara våra naturvärden, men det får inte
ske slentrianmässigt. Det ringer skogsägare
i 70-årsåldern till mig och gråter.
Livegna skogsägare
Med Naturbrukarna vill han vända på tren­
den och skapa opinion. Syftet är att lyfta fram
skogsbrukets positiva efekter – för männi­
skan och miljön men också för naturen själv.
– Människan har brukat skogen i alla tider.
Den mångfald som vi har i dag och som vi
så gärna vill bevara är ett resultat av att den
faktiskt har brukats. Den biologiska mång­
falden är också kopplad till själva brukandet.
Rickard Axdorf talar om sin organisation
som «den nya miljörörelsen».
– Den gamla miljörörelsen arbetar med
gamla argument som inte relaterar till dagens
strävan efter ett klimatsmart samhälle. Den
gamla miljörörelsen säger «hands of på
naturen!» Den vill bevara naturen som ett
museum. Vi i den nya miljörörelsen säger
«hands on!»
– Ingen bransch är väl så hållbar och grön
som skogsnäringen? Vi brukar, planterar,
gallrar, föryngrar. Vi producerar grön, för­
nybar energi och påverkar klimatet positivt.
Vi är med och driver landets ekonomi och
skapar jobb.
Ändå håller den svenska skogsägaren på
att bli livegen, säger Rickard Axdorf. Skogs­
ägaren får inte längre fatta sina egna beslut.
De fattas åt hen. Och inte av dem du tror.
En ny röst i debatten
– Saken är den att det inte är våra politiker
som bestämmer. Politik handlar om att vinna
röster. Och flest röster finns i storstaden. Två
röster i Stockholm väger tyngre än en röst
på landsbygden. Om storstadsborna lyss­
foto: Kerstin Jonsson
«Jag mötte en stadsgrabb som för första gången
fick plocka blåbär i skogen.
Han trodde de var gjorda av blåbärssylt!»
nar på den gamla miljörörelsen och deras
bild av skogsbruket, så är det också dessa
väljare som politikerna kommer att försöka
tillfredsställa.
Därför, menar Rickard Axdorf, är Natur­
brukarnas insats som opinionsbildare så
viktig. När staden vägrar att lyssna på de
befintliga skogsorganisationerna behövs det
en ny, frisk röst i debatten.
– Städerna är nyckeln. Vi måste ha stads­
borna med oss, inte emot oss.
Namnet på föreningen är omsorgsfullt
valt. Naturen, den gillar alla och att bruka har
en positiv klang, menar Rickard. Men hur
kommer det sig då att en hipster på Söder­
malm har en bild av svenskt skogsbruk som
är så olik skogsbrukarens egen?
– Alla stadens människor vet inte vad
det innebär att bruka naturen. Jag mötte
en stadsgrabb som för första gången fick
plocka blåbär skogen. Han trodde de var
gjorda av blåbärssylt! Vi brukare är också
relativt få i förhållande till stadsborna och
vi finns långt från städerna där besluten tas.
Sedan är det förstås ett problem att medierna
bara rapporterar när vi gör fel. Då förstärks
den negativa argumentationen. Ingen har
tidigare sagt emot.
Naturbrukarna Sverige ska alltså stå för
den motvikten. Föreningen, som är helt
ideell och organisations- och partipolitiskt
obunden, har funnits i fyra år. Men det var
först i somras, i Almedalen, som man började
positionera sig på allvar. Efter att Dalarnas
besparingsskogar har gått in och stöttat före­
ningen har den en viss ekonomisk trygghet,
i alla fall tills vidare. Rickard Axdorf säger
att han behöver 2000 medlemmar för att
kunna ryta till ordentligt. Idag är man drygt
100. Röstfiske pågår.
– Tystnaden är farlig. Om vi inte säger
något i dag, så får det negativa konsekvenser
för framtidens brukare. 
aktivt skogsbruk · 33
KVISTIGT |
Gemensam
väg?
Det finns en väg till mitt skogsskifte. Men vem sköter den?
Vilka rättigheter och skyldigheter har jag? Det är frågor som många nyblivna skogsägare ställer sig.
Och det handfasta rådet är: Ta reda på vad som gäller så snart som möjligt!
De flesta skogsbilvägar ägs gemensamt av flera markägare,
antingen i vägsamfällighetsföreningar eller i frivilliga vägföreningar.
Tydligare regler i vägsamfälligheten
I en vägsamfällighetsförening är vägen kopplad till fastigheten.
I en frivillig vägförening är vägen kopplad till markägaren; vägen
och dess skötsel är då helt upp till markägarna som nyttjar
vägen.
I vägsamfällighetsföreningen är vägen en så kallad gemensamhetsanläggning, som har bildats efter en lantmäteriförrättning.
Fördelen med vägsamfälligheten, inte minst vid ett ägarbyte,
är att vägen är kopplad till skogsfastigheten. Gemensamhetsanläggningen har en egen beteckning (littra) i den ekonomiska
kartan, exempelvis Storbyn ga:3, och finns också inskriven i
handlingarna som gäller skogsfastigheten.
Ägarbyten kan skapa problem
En stor del av skogsbilvägarna i landet har byggts av frivilliga
vägföreningar. Föreningarna har bildats av markägare som sett
behov av att bygga en väg, men utan att göra lantmäteriförrättning. Överenskommelsen kring vägen är då trä≠ad mellan
markägarna och är inte juridiskt kopplad till fastigheten.
Många frivilliga vägföreningar fungerar mycket bra. Dock kan
det bli problem vid ägarbyten. En ny markägare vill kanske inte
gå in i föreningen. I det läget kan det bli nödvändigt att göra
en lantmäteriförrättning så att vägen blir en gemensamhetsanläggning.
?
Lönande kostnad
En anledning till att vägföreningar inte ombildas till vägsamfällighetsföreningar är ekonomin. En lantmäteriförrättning innebär
en kostnad, vilket gör att många tvekar. Men i förlängningen är
kanske inte kostnaden så stor ändå. En skogsbilväg är en viktig
investering i skogsbruket. Om den inte sköts, så är den tidigare
gjorda investeringen bortkastad.
För en vägsamfällighetsförening finns större krav på exempelvis stadgar och årsstämma än för en frivillig vägförening.
Vägsamfälligheten fungerar som vilken förening som helst.
Årsstämman eller årsmötet är det högsta beslutande organet.
Där utses en styrelse som ser till att besluten genomförs.
I dag lejs det mesta av själva vägarbetet bort, medan det förr
var vanligt att medlemmarna i en förening arbetade mer ideellt
och hade speciella arbetsdagar.
Måste vägen hållas öppen?
En fråga som ofta kommer upp, är vilket ansvar en enskild väghållare har gentemot allmänheten. Måste vägen hållas öppen?
Vem betalar om en bilist anser att bilen blivit skadad av dåligt
vägunderhåll?
Svaret är att om vägen inte har statsbidrag så behöver den
inte hållas öppen. Då kan den stängas med bom för andra än
föreningens medlemmar.
Ett gott råd vid förvärv eller arv av skogsmark är att så snart
som möjligt ska≠a sig information om vad som gäller för just
din skogsbilväg. Ägs vägen av en förening bör man gå på möten
för att höra vad som är på gång.
Text: Stina Liljas
Har du en fråga om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera?
Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk.
Maila frågan till [email protected] eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, 551 18 Jönköping.
aktivt skogsbruk · 34
| UTVALT
foto: Sara Landstedt
Nu fångar
vi fina firren!
Det är något speciellt med fiske. Spänning och rofylldhet i en härlig kombination.
Enkelt att komma igång. En del nöjer sig med att fiska någon enstaka gång under
sommaren, andra har fiske som största intresse. På nästa sida tipsar vi om fiske­
utrustningen som kan ge det lilla extra till ditt fiske.
aktivt skogsbruk · 35
UTVALT |
Prylarna som gör fisket ännu roligare
Här tipsar vi om fiskeprylar både för storfiskaren på jakt efter
gammelgäddan och för dig som är nöjd bara det nappar.
Långsam gång
Den här breda vågformade skeden ger en
långsam gång som rovfiskar som gäddor
inte kan motstå. Klassikern Atom från
Abu Garcia kostar 59 kr.
Vibrerande svans
Svartzonker McMy, med svans som vibrerar
långt efter att du stannat betet, är bete för
jerkbait-fiske. Kostar cirka 179 kr.
Flyende fisk…
Fånga gäddor och gös med mjukbetet som liknar en flyende fisk.
Är utmärkt för spinnfiske och trolling. Trout Rattle Shad från Savage Gears kostar 126 kr i storlek 20,5 cm på dogger.se
Lockande snurrar
Spinnaren som är ett måste för alla som fiskar abborre.
Skeden snurrar lockande i både låg och hög fart. Finns i
tolv färger och tre olika vikter. Abu Garcias Reflex kostar
cirka 59 kr. Lurar även öringar och regnbågar…
aktivt skogsbruk · 36
← För insjöfiske
Om du vill ha ett allroundset för både insjöfiske och lätt
kustfiske är Abu Garcias Vigilante ett mycket gott val.
Haspelrullen Cardinal S kombineras med Vigilante, ett
välbalanserat spö. Finns att köpa i välsorterade sportfiskebutiker och kostar från 599 kr.
← För tu≠t gäddfiske
För dig som vill testa jerkbait-fiske* är det här ett komplett set som kan ge dig
storgäddan på kroken. Abu Garcias starka rulle Ambassadeur tgc med Lightning Rod Jerk. Kostar från 1999 kr och finns i välsorterade sportfiskebutiker.
*Fiske med ett kort styvt spö och med beten som inte har någon egen «gång». Du ger själv betet
liv med din spöföring
Fisknyckeln
Nu är det enkelt att ta reda på vad du fått på kroken.
Med gratisappen Fisknyckeln, framtagen av bland andra
Sportfiskarna och Artdatabanken, lär du sig hur svenska
fiskar lever och ser ut.
Håll dig flytande!
En smidig och praktisk flytväst är ett måste för stora och små. Adventure från
Baltic, med fyra praktiska fickor och hållare för tång, är uppskattad av många
fiskare. Kostar 654 kr och finns i många marin- och sportfiskebutiker.
Så du får syn på fisken...
Glöm inte solglasögon när du fiskar! Skyddar mot skarp sol
samtidigt som de tar bort reflektioner från vattenytan så att
du enklare ska kunna se fiskarna i vattnet. Guidelines Kispiox
har reptåliga polariserade linser. Nackband i neopren, hårt
fodral, och putsduk följer med. Finns för 349 kr på xxl.se
Tillaga fångsten
Om du har fiskelyckan på din sida kan det ju vara gott
att röka en del av fångsten. Abu-röken är en röklåda
med två våningar för tillagning av fisk. Godare kan det
inte bli! Kostar 499 kr på clasohlson.com
aktivt skogsbruk · 37
Nya virkesmätningslagen stärker skogsbränslet
I den nya virkesmätningslagen som trädde i kraft i början av mars regleras även
skogsbränslet. Det ger en enhetligare och säkrare mätning av alla sortiment.
Den gamla lagen har setts över och anpassats till hur virkesmarknaden har utvecklats under de senaste åren, inte minst
har ju efterfrågan på skogsbränsle ökat stadigt. I den nya lagen
ingår även mätning av skogsbränsle, för att säkerställa att den
sker med enhetliga och säkra metoder.
Utbildning i nya lagen
I vår utbildar Sydved – i samarbete med vmf Syd och Stora Enso
Bioenergi – virkesinköpare, transportörer och andra berörda i
virkesmätningslagen och vad den konkret kommer att innebära
vid olika typer av mätningar.
Sydved ser samtidigt över logistiken för hanteringen av skogsbränslet. Målet är att mäta större volymer på plats hos slutkunder som värmeverk och på det sättet minimera den kostsamma
terminalhanteringen av bränslet.
– På kort sikt handlar det för vår del inte om att ändra rutinerna för trädbränslemätningen, utan mer om att säkerställa
att kvaliteten på mätningen blir jämn och följer lagens krav,
säger Thomas Agrell, virkeschef på Sydved.
Skogsägarens ställning stärks
De enskilda skogsägarnas intressen stärks på flera sätt med
den nya lagen.
Till att börja med genom att alla mätande företag måste ha en
egenkontroll av mätningen av skogsbränsle. Mätningen behöver
inte göras på ett speciellt sätt, men man måste kunna visa att
noggrannheten är tillräckligt hög.
Men också genom att skogsägaren alltid ska få ett tydligt
mätbesked med samma information, oavsett vem som mäter.
Det ska också klart framgå vilket företag som har mätnings­
ansvaret.
Höga energivärden
Blickar man framåt i tiden kommer det sannolikt bli allt vanligare att man tar prov på skogsbränslets fukthalt. Skogsägaren
som har bränsle med höga energivärden, som är det kunderna
efterfrågar, kommer då kunna få en mer rättvis ersättning.
Kvalitet före kvantitet, är några av framtidens ledord i skogsbränslevärlden.
Bio Innovation Centre
utvecklar nya produkter från skogen
I skogsbranschen pågår nu många satsningar för att utveckla
nya produkter som är baserade på skogsråvara. En omfattande
sådan som Stora Enso, det ena av Sydveds ägarföretag, genomför
är Bio Innovation Centre som snart öppnar dörrarna i Stockholm.
Det är ett nytt innovationscenter där omkring 75 personer
ska arbeta med forskning och utveckling av nya produkter från
olika biomassor. Forskningen kommer handla om helt andra
produkter än papper och skogsprodukter i vanlig bemärkelse.
Fokus blir istället på vad biomassa kan göra inom andra områaktivt skogsbruk · 38
den. Exempelvis kan biomassa användas i målarfärg, vilket gör
färgen mindre giftig. Biomassa kan även användas i tandkräm
eller duschkräm eller som förtjockningsmedel i mat.
Karl-Henrik Sundström, vd på Stora Enso, säger att företagets
tillgång på biomassa i kombination med Stora Ensos expertis
inom skogsbruk kommer att gynna företagets kunder på nya,
innovativa sätt i framtiden.
Biomassa: Råmaterial som kan utvinnas av trä eller andra typer av biomassa
med lignocellulosa.
| KLIPPT & GALLRAT
Ett framgångsrikt och hållbart skid-vm i Falun
Ni som följde de svenska skidåkarnas härliga framfart på skid-vm i Falun lade säkert märke till att en
av de stora sponsorerna var Stora Enso, en av Sydveds ägare. Genom sponsorskapet ville man också
vara med och bidra till att det blev ett hållbart evenemang.
Jonas Nordlund, Stora Ensos event manager för skid-vm, berättar
att koncernen bidragit bland annat genom att leverera återvinningsbara produkter baserade på förnybar skogsråvara.
– Vi har byggt ett klimatsmart hus i korslimmat trä, Stora
Enso-huset, som användes till tävlingsledningen under vm och
sedan kommer användas till framtida evenemang. Att bygga
i korslimmat trä är energieffektivt, går snabbt och ger höga
miljövinster.
Några andra av Stora Ensos bidrag var återvinningsbara
dryckesbägare, återvinningsstationer i kartong och kartong till
den officiella presentförpackningen. Koncernen stod också för
energileveranser till det regionala fjärrvärmenätet för att bland
annat värma upp tillfälliga byggnader vid skid-vm.
Jonas Nordlund säger att skid-vm också var en viktig arena för
Stora Ensos intressenter, där de kunde få lära känna Stora Enso
lite mer ingående som en ledande global leverantör av förnybara
lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och
papper.
– Vi visade framtidens produkter baserade på skogsråvaran
och fick mycket positiv respons. Besökarna kunde också köra
skogsmaskin i en 3d-simulator och se hur vi fjärrstyrde vårt
pappersbruk i Hyltebruk – direkt från vm i Falun, avslutar han.
Ser man över hela världen så finns nästan 4 miljarder hektar skog av olika typ.
Mer än hälften av all skog finns i fem länder – Ryssland, Brasilien, Kanada, usa
och Kina. I Sverige med en landyta på 41 miljoner hektar så räknas 28 miljoner
hektar som skogsmark.
Skatterna i skogen
Skatterna
i skogen
S K AT T E R
| FÖR DEKL
AR ATION
EN 2015
Box 626, 551
N A I S KO
GEN
Ska≠a dig koll på ekonomin och aktuella skatteregler med hjälp av
Sydveds Skatterna i skogen.
Nu börjar det närma sig deklarationsdags för verksamhetsåret
2014. En bra hjälp kan vara att läsa igenom Skatterna i skogen, en
handbok som redogör för regler och lagar inom skatteområdet. Här
finns också många förklarande exempel som skogsägare kan känna
igen sig i. Boken, som är producerad av Areal på uppdrag av Sydved, kan redan nu beställas på Sydved.se
18 Jönköping.
Tel. 0104 6-380
00
www.sydved.se
För deklaratio
nen 2015
aktivt skogsbruk · 39
Laga läckra laxen!
aktivt skogsbruk · 40
| SÖTT & SALT
y
{ recep t: Annsofie Öhman }
Lättlagad färsk lax och krämig potatis får sällskap av hemgjord hollandaisesås till
vårmiddagen. Extra vårkänsla får du med knallgula citronklyftor och färsk sparris.
Lika gott som nyttigt!
Lax med hollandaise och krämig potatis
4 personer
Hollandaise
150 g smör
3 äggulor
2 msk vatten
2 tsk färskpressad citronsaft
salt och vitpeppar
Krämig potatis
600 g potatis, mjölig sort
2 dl crème fraiche
1/2 dl hackad persilja
salt
Lax
600–800 g färsk lax
salt och vitpeppar
smör till stekning
Till servering
citron
färsk sparris
blandad sallad eller babyspenat
Gör så här
hollandaise
Smält smöret på svag värme. Ta bort kastrullen från värmen och
låt saltet i smöret lägga sig i botten. Vispa ihop äggulor och vat­
ten i en liten kastrull. Ställ den i en större kastrull med sjudande
vatten. Vispa tills blandningen tjocknar. Tag av från värmen och
vispa droppvis i smöret till en tjock sås. Undvik att få med botten­
satsen i kastrullen. Smaka av med citron, salt och peppar.
lax
Om du har en hel lax; dela den i portionsbitar. Stek laxen i smör
2–3 minuter på varje sida, tills den fått en gyllenbrun färg. Laxen
ska helst ha en kärna, det vill säga vara lite rå i mitten. Salta och
peppra.
Servera med citron och färska grönsaker; till exempel babyspenat,
blandad sallad eller färsk sparris. Allt efter tycke och smak!
krämig potatis
Skala och koka potatisen. Krossa potatisen och rör ned crème
fraiche. Blanda i finhackad persilja. Krydda med salt och finmald
vitpeppar.
aktivt skogsbruk · 41
SKOGSELMIA 2015 |
Möt oss på SkogsElmia!
Om mindre än tre månader är det dags för SkogsElmia 2015, Nordens största skogsmässa, där Sydved
som vanligt är på plats. Ta ett steg in i Sydveds monter och möts av sprakande eldar, varm och härlig
stämning och sist men inte minst – massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen!
skogselmia 2015, som även i år äger rum på Bratteborgs gård
söder om Jönköping, öppnar sina portar den 4 juni. Under tre dagar
har skogsägare, entreprenörer och andra med skog som intresse
chans att ta del av det allra senaste inom skogsbruk.
– SkogsElmia en viktig satsning för oss, säger Daniel Fellenius,
informationschef på Sydved. I en avslappnad miljö får vi till per­
sonliga möten med skogsägare och kan visa upp oss själva och våra
tjänster. Inte minst vill vi visa att vi verkligen tror på skogens framtid.
Stormanpassat skogsbruk
Ett tema i årets Elmiamonter är stormar och skogsbruk, och besö­
karna får exempel på hur Sydved anpassar skogsbrukandet efter
stormar. Ett exempel är en tidig förstagallring, ett annat att inte
vänta för länge med slutavverkningen.
– Att låta bli att sköta skogen, som en del förespråkar, är inte en
lösning som vi tror på, säger Daniel Fellenius. Gallring i rätt tid ger
mesta möjliga tillväxt samtidigt som man minimerar stormrisken.
aktivt skogsbruk · 42
Skogswebben Sydved.se
Biobränsle från skogen och Sydveds digitala erbjudande, med den
nya webbplatsen Sydved.se som bas, är andra teman som besökarna
kan bekanta sig med under mässdagarna.
– Sydved.se innehåller aktuella nyheter och en mängd artiklar
som ger kunskap och inspirerar till ett aktivt skogsbruk. En del
vi satsar på och kommer fortsätta utveckla är skogsägarnas egna
sidor Min skog. Perfekt för skogsägaren som vill ha full koll på sitt
skogsbrukande!
Minst en kvart...
Som vanligt bjuds det också på en rad andra aktiviteter, men vilka
det är får skogsägarna som är på plats själva upptäcka...
– Vi hoppas att många skogsägare stannar till i vår monter. Minst
10–15 minuter, men gärna mycket längre! Vår förhoppning är att
kunna bjuda på många härliga möten mellan människor som har
skogen som ett stort gemensamt intresse. 
| SKOGSLIV
[Garrulus glandarius]
Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna.
Men dess hesa skränande brukar man kunna höra, vare sig man vill det eller inte.
I Skåne där den förr sades skrika före regn kom den att kallas regnkråka.
ötskrikan är en färgstark fågel som hör
hemma i familjen kråkfåglar. Med nästan 300 000
par nötskrikor i hela landet är det faktiskt den van­
ligaste kråkfågeln i Sverige.
Men det är en skygg fågel som för det mesta håller
sig inne i skogarna, gärna i tät skog där det är enklare att gömma
sig. Dess hesa, skränande läte kan man dock få höra under egna
strövtåg i skog och mark. På vintern och hösten händer det att
nötskrikan söker sig till bebyggelsen och har man tur kan man få
syn på den vid fågelborden.
Exotiska blå vingar
Med sin vackra jäderdräkt skiljer sig nötskrikan från många art­
fränder i svenska skogar. Kroppen är rödgrå, med svarta och vita
fält på hjässa, strupe, övergump och vingar. Mest exotiskt är nog
de blåskimrande fälten på vingarna.
Nötskrikan häckar i hela Sverige, förutom längst i norr. I för­
sta hand söker den sig till ostörda barrskogar. Arten är allätare,
men har ekollon som en viktig föda. På hösten gömmer den stora
mängder ekollon som den sedan söker fram under vintern. Men
nötskrikan äter också bär, insekter, fågelägg och smågnagare.
De flesta nötskrikor är stannfåglar, men dåliga ekollonår lämnar
de skogen och färdas mot sydligare trakter.
Förutom det skränande lätet, har nötskrikan ett annat läte som
påminner om ormvråkens. Arten kan också härma andra fåglars
läten, som till exempel duvhöken.
Lycko- eller olycksfågel?
Nötskrikans karaktäristiska läte har gjort att den under tiderna
spelat en stor roll i folktron, både som lyckofågel och, kanske
mest, som olycksfågel…
I 1700-talets Småland trodde man att nötskrikan gav otur. Om
den ropade på en när man gav sig iväg på ett ärende, skulle man
ha föga framgång, varför det var bäst att vända om. I Ljusdal däre­
mot, var man övertygad om att man skulle få tur eller ett jaktbyte
om man fick syn på nötskrikan.
I Småland har nötskrikan också kallats för blidkråka, för när
den kom fram till gården under vintern blev det blidväder. I Skåne
sades den skrika före regn och kallades då regnkråka. Kärt barn har
många namn kan man till sist konstatera… 
foto: Kenneth Johansson
NÖTSKRIKA
Posttidning B
Ny adress för:
Namn
Adress
Postnummer Postadress
Telefon
Ja tack, jag vill bli kontaktad av min lokala Sydvedare för kostnadsfri rådgivning.
Ja tack, jag är ännu inte Sydvedsleverantör men vill gärna få fyra nummer av Aktivt Skogsbruk kostnadsfritt.
Om du ändrat adress, sänd in hela rutan ovan med såväl den gamla som nya adressen till:
Sydved AB, Adressregistret, Box 626, 55118 Jönköping. Alternativt e-posta till: [email protected]
(eller faxa till 036-19 09 27).
foto: Kerstin Jonsson
TR A DITI O N E R
Påsk
Firas i kristendomen till minne av Jesus död och uppståndelse. Långfredagen, då Jesus korsfästes, var sorgens dag och firades stilla,
ofta med svarta kläder. På påskafton började det festliga firandet.
Ägget är starkt sammankopplat med påsken. Både som kristen symbol och för att påsken infaller när hönorna kommit i gång
med värpningen. På 1700-talet började man måla äggen för att göra måltiden festligare.
Påskriset som vi idag ser som en prydnad förknippades förr med lidande, men också med lekfullhet, till exempel använde man
riset för att låtsaspiska varandra.
Skärtorsdagsnatten var enligt gammal folktro häxornas natt, då de flög till Blåkulla på sina kvastar. I mitten av 1800-talet började
det bli vanligt att småflickor klädde ut sig till påskkärringar och gick omkring med kvast och ka≠epanna för att tigga godsaker.
Både färgen gul och påskliljor är sentida sedvänjor.
aktivt skogsbruk · 44
Sydved AB · Box 626 · 55118 Jönköping · Tel. 01046-380 00 · www.sydved.se