Riktlinjer för uppsatser vid IKI Christina Berg, Konstantin Kougioumtzis, Eva-Carin Lindgren, Monica Petersson och Hillevi Prell Kandidat-/Magisteruppsats 15 hp Kost-/Idrottsvetenskap Alla program Vt 2014 Innehållsförteckning Riktlinjer kring innehåll och formalia ............................................................................... 4 Uppsatsens innehåll .............................................................................................................. 4 Titel ........................................................................................................................................ 5 Sammanfattning ..................................................................................................................... 5 Förord ..................................................................................................................................... 5 Introduktion ............................................................................................................................ 5 Bakgrund ................................................................................................................................ 6 Metod ..................................................................................................................................... 7 Resultat ................................................................................................................................... 8 Diskussion .............................................................................................................................. 9 Referenser ............................................................................................................................ 10 Uppsatsens formalia ........................................................................................................... 11 Språkhantering ..................................................................................................................... 11 Citat för att belysa resultat ................................................................................................... 12 Tabeller och figurer .............................................................................................................. 13 Presentation av statistiska analyser ...................................................................................... 14 Typsnitt, sidnumrering och bilagor ...................................................................................... 14 Rubriker ............................................................................................................................... 15 Titelsida och Försättsblad..................................................................................................... 15 Innehållsförteckning ............................................................................................................. 16 Förord ................................................................................................................................... 16 Referenser ............................................................................................................................ 16 Opposition och försvar vid slutseminarium..................................................................... 17 3 Riktlinjer kring innehåll och formalia Dessa riktlinjer kan användas i alla kurser vid institutionen men är främst ämnade för examensarbeten på grundläggande och avancerad nivå och därför kanske inte alla delar alltid är tillämpliga i andra uppsatser. Magister- och masteruppsatser om 30 hp ska utformas som manus till en vetenskaplig artikel enligt den valda tidskriftens riktlinjer. I detta fall kan IKI:s riktlinjer användas som ett stöd men är underordnade tidskriftens. Uppsatser behandlar två grundläggande aspekter, dels uppsatsens innehåll och dels uppsatsens formalia. För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form. Uppsatsens innehåll visar sig framförallt i syfte, problemformulering, frågeställningar, metodbeskrivning samt teoretisk och empirisk diskussion. Uppsatsens form visar sig i yttre struktur och disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet. Först presenterar vi IKI:s rekommendationer om vad uppsatsen bör innehålla och därefter rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas vid kandidatuppsats och magisteruppsats omfattande 15 hp. Om det är ett formellt krav så anges detta med ordet ska i fetstil. Uppsatsens innehåll Att exakt ange en uppsats innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Beroende på val av ämne, typ av uppsats, val av metoder så kan en uppsats utformas på olika sätt. Det som anges i uppsatsens innehåll är en ram eller rekommendation som fungerar som stöd. Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en uppsats samt ordningen mellan dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt under dessa rubriker kan utformas.          Sammanfattning Innehållsförteckning Förord Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion Referenser 4 Titel Även om titeln kommer först i uppsatsen är det oftast det sista som formuleras. Ett tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla uppsatsens innehåll men inte vara för lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en förklarande underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl problemområde, arbetsmetod som studieobjekt. Sammanfattning Här sammanfattas uppsatsen i sin helhet. Sammanfattningen kan ses som en intresseväckare. Lägg därför tyngdvikt på de egna resultaten och eventuella slutsatser (se vidare under formaliaavsnittet) Förord Här kan olika saker som varit viktiga för uppsatsens genomförande skrivas. Exempelvis tack till personer, organisationer eller stiftelser. Om man vill skriva några personliga tankar om arbetet görs det här. Observera att det som måste framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se mer om det i formaliaavsnittet). Introduktion En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och problemet. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession. Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda problemområdet. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid avgränsning av forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan studien tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Använd ”tratteknik”, dvs. att du går från det övergripande in på det specifika område som du vill undersöka. Styrk det du skriver om med några centrala referenser av betydelse för problemet. Skillnaden mot bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en övergripande bild av forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är av intresse för just dig som student att göra denna studie. Det är något som kan skrivas i förordet istället. Däremot kan det vara kopplat till din blivande yrkesprofession. 5 Syfte Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet formuleras övergripande och i överensstämmelse med den design man valt. Därför är verbet i syftet viktigt dvs. vad som avses göras. Handlar det om att beskriva, belysa, kartlägga, jämföra, utvärdera, eller utforska? Syftet speglar också författarnas vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Genom frågeställningar kan eventuellt syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet lyftas fram. Det innebär att frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas. Frågeställningarna ligger till grund för den empiriska delen av arbetet och är därför vägledande för utformning av t.ex. enkäter, intervjuer, observationer eller bilder/texter. I syfte och frågeställningar ska arbetets kost- eller idrottsvetenskapliga karaktär speglas. Så här bör du börja syftets mening när själva studien är färdig: Syftet med studien är att … Frågeställningarna beskrivs under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att frågeställningarna utgör aspekter av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar ordagrant det som avses i syftet. Uppsatsens syfte och frågeställningar ska alltid relateras till tidigare kunskap inom området. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto lättare är det att genomföra undersökningen. Ett ”luddigt” syfte ger en ”luddig” undersökning. Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att få fram det specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda tråden i uppsatsen. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet ska vara detsamma genom hela uppsatsen dvs. även i sammanfattningen. Bakgrund Lämpligen börjar författaren redovisa tidigare och aktuell forskning (forskningsläget). Som grund för denna kunskapsgenomgång ligger en litteratursökning där relevanta referenser valts ut. Det är viktigt att ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ”ögnas” igenom, däremot ska endast de artiklar som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara de som presenteras och diskuteras i texten. Sträva efter att finna så aktuell och relevant litteratur som möjligt. Det är viktigt att använda originalkällor även om de är äldre. Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en egen del i bakgrunden. 6 I bakgrunden beskrivs oftast de teorier, modeller eller teoretiska begrepp som används, men det kan även placeras på andra platser i uppsatsen t.ex. under metod eller som ett eget avsnitt. Det teoretiska perspektivet beror på uppsatsens syfte. En teoretisk förankring ger hjälp vid identifiering och definition av viktiga fenomen eller variabler att undersöka samt vid analys och tolkning av det empiriska materialet. Teoretisk medvetenhet visar sig genom att författaren kan föra en diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå. Referenslistans innehåll speglar till viss del den teoretiska substansen. Metod Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika val som ni gjort. Det blir då möjligt att bedöma rimlighet och trovärdighet i resultaten samt för andra att kunna upprepa studien. Design Börja metodavsnittet genom att översiktligt beskriva studiens design. Har uppsatsen exempelvis en deskriptiv (beskrivande), utforskande (explorativ), en experimentell eller komparativ design. Urval Urval kan till exempel vara medverkande personer, skolor, idrottsföreningar, arbetsplatser, restauranger, dokument, broschyrer, filmer, Internetsidor, processer och/eller produkter. Ni kan välja att antingen redovisa bortfall här eller under resultatdelen. Det ska här framgå om det är en totalundersökning eller en urvalsundersökning och urvalsförfarandet ska redovisas. Ange exempelvis hur stor försöksgruppen är och fördelningen mellan könen, åldersfördelning etc. Det är viktigt att fundera igenom vad som är viktigt att presentera i just denna metodbeskrivning för att andra ska kunna värdera denna studie kritiskt. Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och eventuellt vilka som exkluderats. Motivera exklusionskriterier – de måste vara sakligt underbyggda. Tänk på att undersökningsresultatet kan snedvridas pga. alltför generösa exklusionskriterier. Datainsamling/dataproduktion De olika instrument som använts för att få fram önskade resultat beskrivs. Vanliga instrument är t.ex. olika slags enkäter, intervjuguider, experimentplaner eller observationsmatriser. Hänvisa till metodunderlag (till exempel intervjuguide eller enkät) i bilaga på följande sätt (se bilaga 1). Det är en klar fördel om tilltänkta enkäter redan har validerats. 7 Nästa steg är att redogöra för hur data har samlats in/producerats exempelvis tidsåtgång, förutsättningar och dokumentationssätt. Har enkäter exempelvis skickats hem till personer som de har fått svarskuvert till för att senare kunna sända tillbaka dem eller har de samlats in på plats? Har intervjuer gjorts enskilt, i fokusgrupper eller via telefon? Vem/vilka har tagit hand om datainsamlingen/dataproduktionen? Hur lång tid tog intervjun, under hur många tillfällen har deltagarna observerats? etc. Har data producerats i interaktion med respondenterna behöver tillvägagångssättet och forskarens roll tydliggöras. Det bör också klart framgå om ni använder redan insamlade data eller vad ert bidrag är om ni inte gjort hela datainsamlingen själva. Databearbetning och analys Sedan beskrivs hur data har bearbetats och hur den har analyserats t.ex. med hjälp av beskrivande statistik, analytisk statistik, kvalitativ innehållsanalys eller diskursanalys. Bearbetning kan exempelvis vara att transkribera intervjuer eller kategorisera enkätsvar. Metodologiska överväganden Metodologiska överväganden kan samlas under en egen rubrik eller vävas in i de olika delarna under metodavsnittet. Här ska framgå vilka vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter författarna har haft för sitt arbete dvs. varför just detta förhållningssätt till teori och empiri valts. I detta avsnitt ska argument och motivering för de metodologiska valen göras. Det är viktigt att försöka styrka sina ställningstaganden och argument med referenser. Det är just argumenten för ställningstaganden i denna uppsats som är viktiga, med andra ord generell information som kan läsas i metodböcker behövs inte för att läsaren ska bilda sig en uppfattning om denna studie. Här ska också redogöras också för etiska dilemman i studieupplägget och etiska hänsyn som tagits. Utgå från de fyra forskningsetiska principerna och hänvisa till vilken referens som använts när etiska överväganden görs. Det är viktigt att ni utgår från er egen studie när ni beskriver etiska hänsyn. Till exempel hur har undersökningspersonerna samtyckt till att delta? Det är viktigt att tänka på att vid interventionsstudier krävs skriftligt informerat samtycke. Interventionsstudier med minderåriga deltagare (vanligtvis under 15 år men om det kan vara svårt att inse vad forskningen innebär under 18 år) kräver även skriftligt samtycke från målsman. Resultat Resultatet ska vara kort och koncist dvs. här diskuteras oftast inte varför resultatet ser ut som det gör. Detta görs under diskussionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att presentera resultatet i kombination med analys. Det är då viktigt att tänka på att det ska vara lätt för läsaren att följa med i såväl de beskrivningar av data som ges som i analysen av dessa. 8 Ordningsföljd för redovisningen av resultatet bestäms ofta av den ordning som givits för frågeställningar, men är naturligtvis inget krav. Det är viktigt att rådata bearbetas och t.ex. inte presenteras som en redovisning av svar på era intervjufrågor. Lyft fram det väsentliga, det innebär att resultatet av analysen/tolkningen ska presenteras logiskt.ex.empelvis utifrån olika teman eller kategorier. Ibland behövs tabeller och/eller figurer för att sammanfatta eller lyfta fram och belysa de viktigaste resultaten på ett överskådligt sätt. Tabeller och figurer kan inte stå för sig själva utan måste kommenteras i den löpande texten. Referera till dem där och peka på det viktigaste. Citat från det empiriska materialet används för att ge exempel och visa på trovärdigheten. Tänk på att i resultattexten lyfta fram, peka på och kommentera det viktigaste eller de mest iögonfallande resultaten i tabellen/figuren. Citat är en belysning av det som skrivs i resultattexten och kan därför inte stå för sig själva, helt otolkade. Diskussion Här ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset av teori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta referenser. Metoddiskussion Resultatets allmängiltighet respektive eventuella svagheter, svårigheter, tveksamheter och misstag som påverkar resultatet ska redovisas och diskuteras i metoddiskussionen. Skillnaden mellan diskussionen här och metodologiska överväganden under metodavsnittet är att här tas upp sådant som framkommit under arbetets gång och inte är ställningstaganden vid planering av studien. Hänvisa till relevant metodlitteratur som behövs för att styrka diskussionen. I en metoddiskussion anlägger författaren ett visst mått av självkritik på arbetet och resonerar kring frågor som exempelvis ”Vad blev inte så bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Hur kan datainsamlingsmetoden och urvalet ha betydelse för slutsatser?” . Lyft även fram studiens styrkor. Författaren ska även genom ett insiktsfullt resonemang visa hur hon/han har tillgodosett krav på validitet och reliabilitet vid användning av statistiska undersökningar samt giltighet, trovärdighet, överförbarhet och noggrannhet vid användning av kvalitativa undersökningar. Förklara inte vad begreppen i meningen innan betyder utan försök visa på hur dessa har tillgodosetts i den egna studien. 9 Resultatdiskussion Nu är det dags att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Diskutera och reflektera över resultatet i relation till andras forskning samt eventuell teoretisk referensram. Med andra ord, texten ska grundas på egna resultat och annan forskning. Rena spekulationer ska inte finnas med. Använd gärna underrubriker. Förutom referenser som används i introduktion och bakgrund kan annan forskning användas för diskussion. Det viktigaste är att styrka påståenden och reflektioner med lämpliga referenser. Ni behöver inte diskutera alla resultat utan de mest intressanta. Slutsatser och implikationer En kortfattad beskrivning av vad huvudresultaten visar och vad de kan ha för betydelse presenteras. Specifika resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram. Din slutsats/konklusion ska utmynna i väl grundade rekommendationer för såväl fortsatt forskning som förslag till praktisk användning av resultaten i relation till professionen. Referenser Merparten av referenslistan bör upptas av nyare vetenskaplig litteratur. Även om du läst mycket litteratur så ska referenserna som slutligen tas med i uppsatsen väljas utifrån relevans. 10 Uppsatsens formalia Nedan ges rekommendationer kring formalia för uppsatsskrivning vid IKI. Formella krav för kandidat-/magisteruppsats omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är rekommendationer som inte nödvändigtvis måste följas. Språkhantering Er uppsats ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva uppsatsen på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att låna som ebok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska: Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8). Stockholm: Liber. Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas framför långa och krångliga. Undvik att skriva ”jag” och ”man” och meningarna bör inte börja med ”men” eller ”och”. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga särskrivningar finns dvs. att det står ”restaurang besök” istället för “restaurangbesök”). Se också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt. Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis: Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text. Försök undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av förkortningar som t.ex., osv., dvs., pga., mm.. Vetenskapligt språk När du skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Uppsatsen bör vara fri från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. ”den här biten” eller ”starta upp”. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och värdeladdat språk. Skriv exempelvis inte ”vi tycker att metoden fungerade bra”, ”skillnaderna var extremt stora”, ”jag valde intervjuer eftersom jag ville lära mig mer om det”. 11 Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord, undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den författare som behandlas säger utan också hur du tolkar det - ett citat säger ingenting om din förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte ligga alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör bearbeta det lästa så att man kan återge det på sitt eget sätt. Citat för att belysa resultat När man använder sig av citat i resultatavsnittet så kan de placeras i den löpande texten eller i en tabell. Exempel på citat i texten: Foucault (1984, s. 19) menar att ”…”. Glöm ej att ange referens och sidnummer. Längre citat i den löpande texten görs exempelvis med indragning på båda sidor samt mindre stil (till exempel Times 10). Citattecken används då inte. Korta citat presenteras i den löpande texten med citattecken (”). Tänk på att knyta an till citaten i texten så att de inte känns lösryckta. Nedan visas ett.ex.empel på hur det kan se ut. Barnen är med andra ord viktiga att tillfredsställa och respondenterna anger att de ibland köper hem viss mat eller vissa varumärken enbart för deras skull. Olika former av snabbmat som egentligen inte respondenterna har behov av, då de har gott om tid över för att tillaga maten från grunden, har fått en viss genomslagskraft. Kvinnorna köper hem färdiga hamburgare och pizzor i sin strävan att göra barn respektive barnbarn nöjda. Även om det är mat som de anser vara onyttig och kanske ohälsosam väljer de att ge vika för deras önskemål. En respondent.ex.emplifierar detta på följande sätt: Jag köper chips, Coca-Cola och Fanta. Min son gillar det. Men själv gör jag det sällan. Kanske jag köper chips, Coca-Cola och godis en gång varannan månad. (U1 hh 1) På motsvarande sätt agerar kvinnorna då deras barn och barnbarn kommer på besök. De väljer i så fall att handla annan mat än vad de brukar göra, för att de skall känna… 12 Tabeller och figurer Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara. Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: ”Som framgår av tabell 1...” eller ”Resultatet av enkäten (se figur 3)…”. Kommentera alltid eller lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och figur 1). Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller som klippts ut ur SPSS-programmet bör alltså redigeras. Tabell 1. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228). Bakgrundsfaktor Kön (%) Pojke Flicka Kontrollgrupp n=83c Grupp Aa n=58c Grupp Bb n=87c 49 51 34 66 55 45 Skollunch (%) Aldrig 2 3 6 1-2 dagar/vecka 21 38 38 Alltid 77 59 56 a Intervention i skollunchen. b Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen. c Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall. % 70 60 50 40 Pojke 30 Flicka 20 10 0 Kontrollgrupp Grupp A Grupp B Figur 1. Andel pojkar respektive flickor i de olika grupperna (n=228). 13 Presentation av statistiska analyser När statistiska test används ska förutom p-värde ges information om effekternas riktning t.ex. genom att ange gruppernas medelvärde vid t-test eller procentuell fördelning vid χ2test. Exempelvis: Kvinnorna hade i genomsnitt (m=300g, s=25) ett högre intag av frukt än männen (m=230g, s=23), p<0,05. P-värdet anges med nivåerna p<0,05, p<0,01, p<0,001 (kan indikeras med stjärnor *, **, ***) alternativt med beräknat värde med två decimalers noggrannhet. Om testen inte visar på signifikanta samband så kan exakt p-värde anges eller ns (ej signifikant/non-significant). För korrelation anges typ av korrelationskoefficient och p-värde. Exempelvis: Sambandet mellan träningstid och upplevd hälsa var signifikant rs=0,28, p<0,01. Tabell 2. Var och hur frukt och grönsaker presenteras i Bolibompa. Procentuell fördelning av typ av programinslag respektive om det nämns muntligt eller visas i bild. Frukt och grönsaker, % p-värde1 35,4 Tecknad film 42,0 ns Övriga programinslag 21,6 Verbal presentation 17,6 Visuell presentation 1 Chi-tvåtest för skillnader mellan olika sammanhang ** Typsnitt, sidnumrering och bilagor Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan stycken. Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna. För fler än en bilaga – numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet. Dessa får en titel. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande restauranger och Bilaga 2 Enkät till idrottstränare. 14 Rubriker Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska du alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. Det är valfritt om du vill numrera rubrikerna (1, 1.1, 1.11) eller inte, men den formen brukar mest användas i rapporter och mer sällan i uppsatser. De rubriker som finns med i riktlinjerna under uppsatsens innehåll är vanliga rubriker i en uppsats samt ordningen mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och uppsatsens karaktär. Rubriksnivåer inne i uppsatsen ska utformas enligt tabell 2. Observera att det ska vara större avstånd mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2 och brödtexten. Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen 1 Rubriknivå 1 (Garamond, 24 punkter) 2 Rubriknivå 2 (Garamond, 18 punkter) 3 Rubriknivå 3 (Garamond, 16 punkter fet) 4 Rubriknivå 4 (Garamond, 14 punkter kursiv) Titelsida och Försättsblad Mall från IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/ ska användas för utformning av titelsida och försättsblad. Uppsatsens löpnummer ges av den administratör som katalogiserar uppsatserna i slutskedet. På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där uppsatsens huvuddelar (introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort. Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För uppsatser som skrivs på engelska ska sammanfattning även skrivas på svenska. Sidnummer ska inte skrivas ut på titelsida och försättsblad. På försättsbladet ska även uppsatsens nyckelord skrivas i bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad uppsatsen handlar om. Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning. 15 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer även om du har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att du använder dessa för att du automatiskt ska kunna skapa dig en innehållsförteckning. Förord Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här: Arbetsuppgift Planering av studien Litteratursökning Datainsamling Analys Skrivande Layout Procent utfört av Anders/Emma 50/50 50/50 50/50 50/50 50/50 50/50 Referenser Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. Lathund för referenshantering (som i stort följer APAmanualen) ska följas. Den finns på IKI:s hemsida http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/ 16 Opposition och försvar vid slutseminarium Vid slutseminariet opponerar studenterna på varandras uppsats. Opponenterna förbereder en kritisk granskning av uppsatsen och ger konstruktiva synpunkter i positiv anda. Respondenterna (författarna av uppsatsen) läser på sin egen uppsats och funderar på motiv, ställningstaganden och argumentation för val. Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Opponenternas uppgift är att genom frågor lyfta fram både styrkor och svagheter. Mycket tid och kraft läggs ned på uppsatsen. Författarna förtjänar därför en noggrann och konstruktiv genomgång. Vid slutseminariet har författarna med sig sammanfattning (abstract) av uppsatsen som delas ut till övriga seminariedeltagare. Ordföranden lämnar över ordet till opponenterna som därefter leder diskussionen. 1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter i uppsatsen. 2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet i magisteruppsatsen. 3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer. 4. Opponenterna ger därefter ett allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak fram dess positiva drag. 5. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan förmedlas till respondenterna efteråt. 6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera. Vid opponeringen eftersträvas en diskussion mellan er kring de frågor och synpunkter du/ni har förberett. Utgå från en noggrant genomförd planering men var inte för bunden vid den. Andra intressanta punkter kan visa sig viktigare att ventilera. Förbered alternativa diskussionsteman. Avsluta samtalet i en positiv anda. 17