Säkerhetsrapport
1 Innehåll 1 Sammanfattning.................................................................................................................................... 3 2 Uppgifter om anläggning ...................................................................................................................... 6 3 Handlingsprogram ................................................................................................................................ 7 3.1 3.1.1 Riskpolicy ...........................................................................................................................7 3.1.2 Arbetsmiljöpolicy................................................................................................................7 3.1.3 Miljö- och energipolicy ......................................................................................................8 3.2 5 Organisation och ansvar ................................................................................................................ 9 3.2.1 Företagsledningen ..............................................................................................................9 3.2.2 Säkerhets- och miljöorganisation .....................................................................................10 3.2.3 Befattningsbeskrivning .....................................................................................................11 3.3 4 Mål och Policy .............................................................................................................................. 7 Säkerhetsinstruktioner ................................................................................................................. 11 3.3.1 Utbildning av personal .....................................................................................................11 3.3.2 Identifiering av risker .......................................................................................................12 3.3.3 Styrning av driftsäkerheten...............................................................................................12 3.3.4 Hantering av ändringar....................................................................................................13 3.3.5 Arbetstillstånd ..................................................................................................................13 3.3.6 Planering inför nödsituationer .........................................................................................14 3.3.7 Rapportering och resultatuppföljning ..............................................................................14 3.3.8 Utvärdering och revision..................................................................................................14 Beskrivning av verksamhetens miljö.................................................................................................. 15 4.1 Lokalisering................................................................................................................................. 15 4.2 Planfrågor och omgivande verksamheter .................................................................................... 17 4.3 Transportlogistik ......................................................................................................................... 17 4.4 Geologiska förhållanden ............................................................................................................. 18 4.5 Recipientförhållanden ................................................................................................................. 18 4.6 Meteorologiska förhållanden....................................................................................................... 18 Beskrivning av anläggningen ............................................................................................................. 19 5.1 Processteknisk beskrivning av produktionsenheterna ................................................................. 21 5.1.1 Svampverket......................................................................................................................21 5.1.2 Pulververket......................................................................................................................22 5.1.3 Distaloy-/Astaloyverken ...................................................................................................22 5.1.4 Avdelning Tillsatsmaterial................................................................................................25 5.2 Lagring av råvaror och produkter................................................................................................ 26 5.3 Mediaförsörjning ......................................................................................................................... 26 2 5.4 Viktiga processdelar ur miljösynpunkt........................................................................................ 27 5.4.1 5.5 6 7 9 Riskkällor .................................................................................................................................... 27 5.5.1 Brandfarliga och explosiva ämnen ...................................................................................28 5.5.2 Giftiga eller mycket giftiga ämnen ...................................................................................28 5.5.3 Miljöfarliga ämnen ...........................................................................................................29 5.5.4 Övriga riskkällor ..............................................................................................................30 Identifiering och analys av olycksrisker ............................................................................................. 31 6.1 Identifiering av olycksrisker........................................................................................................ 31 6.2 Redovisning av dimensionerande skadefall ................................................................................ 35 6.2.1 Brand i svavellager...........................................................................................................35 6.2.2 Vätgas- eller naturgasläckage vid reformer.....................................................................36 6.2.3 Explosion i bandugn .........................................................................................................38 6.2.4 Pulverbrand och pulver till recipient med släckvatten .....................................................40 Skyddsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka ..................................................................... 41 7.1 8 Hantering av råvaror och produkter ................................................................................27 Brandbekämpningsutrustning...................................................................................................... 41 7.1.1 Brandlarm ........................................................................................................................41 7.1.2 Brandsläckare ..................................................................................................................41 7.1.3 Sprinkler ...........................................................................................................................41 7.1.4 Brandportar/branddörrar.................................................................................................41 7.1.5 Rökluckor..........................................................................................................................42 7.1.6 Miljöbekämpningsutrustning ............................................................................................42 Intern plan för räddningsinsatser ........................................................................................................ 42 8.1 Nödlägesplan ............................................................................................................................... 42 8.2 Ansvar, Arbetsuppgifter och Befogenheter för Brandskyddsområdesansvarig .......................... 43 8.3 Samverkan med Höganäs Räddningstjänst ................................................................................. 44 8.4 Resurser ....................................................................................................................................... 44 8.5 Utbildning ................................................................................................................................... 44 Information till allmänheten ............................................................................................................... 44 Bilaga 1: Plan över produktionsanläggningarna på Höganäs Sweden AB:s område Bilaga 2: Detaljplan för Höganäs Sweden AB:s område Bilaga 3: Gexcon Simulering av bandugn, del 1 Bilaga 4: Gexcon Simulering av bandugn, del 2 Bilaga 5: Information till allmänheten 3 1 Sammanfattning Höganäs Sweden AB:s (nedan kallat Höganäs) industriområde är beläget i Höganäs kommun. Denna säkerhetsrapport är en nulägesbeskrivning av verksamheten och de risker som förknippas med densamma. Vid förändringar av verksamheten (nybyggnationer, materialhantering, etc) uppdateras denna säkerhetsrapport fortlöpande. Industriområdet ligger vid Öresund, norr om Höganäs centrum, och upptar ca 90 hektar. Det närmast omgivande landskapet ligger på en höjd av ca +10 meter över havet, industriområdet ligger något lägre på cirka +7 meter över havet. Bostadsbebyggelse finns norr, öster och söder om anläggningen med varierande avstånd från industriområdet, se figur 5.1. I väster gränsar industriområdet mot Öresund. Närmsta bostäder är belägna cirka 150 meter öster om industriområdet. Inom Höganäs anläggningar framställs järn- och stålpulver. Färdigt pulver levereras främst för tillverkning av pressade maskindetaljer, för användning inom svetsmaterialindustrin, för metallurgisk och kemisk användning med mera. Produktsortimentet upptar olegerade och legerade järn- och stålpulver samt kundblandningar och tillsatsmaterial. Pulvertillverkning sker i följande anläggningar: • • • • Svampverket; framställning av svampbaserat råpulver Pulververket; framställning av baspulver samt mindre volym legerade baspulver. Distaloyverket/Astaloyverket; framställning av legerade baspulver och kundblandningar Tillsatsmaterial; framställning av tillsatsmaterial (ferrofosfor, mangansulfid med mera) Figur 5.1 Huvudsakligt flöde för produktion vid Höganäs anläggningar i Höganäs. 4 Utöver de pulverproducerande anläggningarna finns följande: • • • • • • PoP Center; forskning och utveckling av produkter, komponenter, tillsatsmaterial och processer samt med kombinerad försöks- och produktionsanläggning av ytbelagda pulver. Pilot Centre; forskning och utveckling av produkter, tillsatsmaterial och processer samt produktion i mindre skala. Pilot XII:an; forskning och utveckling av produkter, tillsatsmaterial och processer samt produktion i mindre skala. Reformrar; produktion och lagring av vätgas för eget industriellt bruk. Industrihamnen; införsel av järnslig, koks- och antracitgrus för egen användning; införsel av lera, bauxit och andra aluminiumoxider för Calderys Refractory Solutions och Höganäs Bjuf AB. Lager; Råvarumaterial- och färdigmateriallager i anslutning till Svampverket och Distaloyverket respektive Pulververket. Utöver dessa lager finns ett antal mindre lager för främst råmaterial inom industriområdet. PoP-centre, Pilot Centre och Pilot XII:an är viktiga enheter för forskning samt utveckling av nya produkter och processer. I dessa anläggningar sker forskning med ny utrustning och nya produkter. Detta medför att riskerna i dessa anläggningar med avseende på ny teknik och nya produkter är viktiga att hantera. Skillnaden mot förhållanden i produktionen är emellertid att endast mindre mängder av farliga material hanteras i verksamheten, varför en olycka med större konsekvenser anses mindre trolig. Anläggningarna beskrivs inte vidare i denna rapport. Höganäs har emellertid samma krav på dessa anläggningar som på övrig verksamhet vad avser riskhantering. Höganäs har ett integrerat ledningssystem för miljö (ISO 14001), energi (ISO 50001), kvalitet (ISO/TS 16949), arbetsmiljö (AFS 2001:1, OHSAS 18001) samt brandskydd (SRVFS 2004:3). Höganäs är certifierat enligt ISO 14001, ISO 50001 och ISO/TS 16949. Miljöavdelningen ansvarar övergripande för bevakning och uppföljning av lagstiftning för yttre miljö, energi, kemiska produkter, teknisk arbetsmiljö och brandskydd. I detta ansvar ingår att tillse att en central, aktuell, förteckning över lagstiftning, föreskrifter, och andra regelverk finns som i huvudsak täcker den löpande verksamheten och att informera om förändringar som berör verksamheterna. Ansvar och befogenheter som berör arbetsmiljö, yttre miljö, kvalitet, elsäkerhet och brand är integrerat i linjeorganisationens ordinarie arbetsuppgifter med Miljöavdelningen och Höganäs företagshälsovård som en stödfunktion. För att upprätthålla säkerheten i anläggningen under hela dess livstid finns ett antal rutiner utarbetade. I nedanstående rapport beskrivs följande områden: • • • • • • • • Utbildning av personal Identifiering av risker Styrning av driftsäkerheten Hantering av ändringar Arbetstillstånd Planering inför nödsituationer Rapportering och resultatuppföljning Utvärdering och revision Höganäs utnyttjar en grovanalysmetod för att identifiera var i verksamheten risken för olyckor eller ohälsa kan uppstå. Grovanalysen används huvudsakligen på två sätt. Dels för att på ett tidigt 5 stadium i ett projekt identifiera och värdera eventuella riskkällor och dels som en inledande metod för att på en befintlig anläggning identifiera och värdera risker utan hänsyn till detaljer i systemet. För att få en gemensam värdering av miljö-/arbetsmiljöriskerna i företaget används en kalibrerad riskmatris för uppskattning av riskerna. Utifrån var riskerna hamnar i matrisen tas därefter beslut om huruvida mer detaljerade analyser skall utföras. De metoder som Höganäs normalt använder för dessa riskanalyser är: • • • • Arbetssäkerhetsanalys What-If Operatörsanalys Värdering av miljö-, energiaspekter och risker De dimensionerande skadefall som har identifierats för verksamheten med avseende på storskalig kemikalieolycka är: • • • • Brand i svavellager Vätgas- eller naturgasläckage vid reformer Explosionsmöjlighet i bandugn Pulverbrand och pulver till recipient med släckvatten Resultatet av en konservativ beräkning av en svavelbrand ger koncentrationer om 100 ppm SO2 (IDLH-värde), 150 meter bort från lagret. Närmaste bebyggelse utanför Höganäs fabriksområde ligger ca: 300 meter från svavellagrets placering. Vid dessa avstånd är koncentrationen SO2 ca: 1020 ppm, vilket medför att riskerna för omgivningen är begränsade även vid ett konservativt antagande. En beräkning av utströmning med antändning av vätgas har utförts för ett dimensionerande hål med 25 mm:s diameter på tank eller rörledning i vätgasbuffert ute vid reformeranläggningen. Beräkning med samma förutsättningar har även gjorts för ett naturgasläckage. Värmestrålningen från en brand visar enligt beräkningarna inte på att någon allvarlig påverkan på omgivande installationer eller personer utanför industriområdet sker. För att utreda hur avlastningen av en explosion i en bandugn sker vid olika scenario har en simulering utförts för olika fall av vätgas/luft blandningar. För de fall som bedöms som dimensionerande har åtgärder vidtagits för att begränsa följderna av en explosion. Vid en brand i ett lager för klassat råmaterial finns risken för att pulver följer med släckvattnet ut i dagvattennätet och vidare till recipienten (Öresund). Höganäs förebyggande åtgärder, materialets fysiska egenskaper och dess låga lakbenägenhet gör dock att riskerna för påverkan på recipienten är låga. Inget av de ovan redovisade skadefallen har bedömts kunna bidra till en storskalig olycka som i nämnvärd grad påverkar omgivningarna utanför Höganäs fabriksområde. Simuleringar och beräkningar finns utförda för de olika fallen och åtgärder är vidtagna för att förebygga och begränsa effekterna av händelserna. Ej heller bedöms de utökade lagringsmängderna som föranleder denna säkerhetsrapport nämnvärt påverka sannolikhet och konsekvens för verksamhetens riskkällor och således inte heller bidrar till en storskalig kemikalieolycka. Då det gäller skyddsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka följer Höganäs SBA:s regelverk SBF 110:6 vad gäller brandlarm. Anläggningarna är skyddade enligt två modeller, totalskydd eller delskydd. Utöver detta finns brandsläckare, sprinkler, brandportar, rökluckor och miljöbekämpningsutrustning i de anläggningar där behov finns. 6 Intern plan för räddningsinsatser finns i form av ”Nödlägespärmar” för varje fabriksavdelning. Pärmarna innehåller den information som krävs för att hantera en nödsituation. Höganäs har ingen egen industribrandkår eftersom Höganäs Räddningstjänst är stationerad endast ca: 500 meter från industriområdet. Företaget för en kontinuerlig dialog med Räddningstjänsten. Vid förändringar som påverkar brandberedskapen kontaktas Räddningstjänsten för information och diskussioner om lösningar. Höganäs tillhandahåller information till allmänheten om anläggningen via Höganäs hemsida (www.hoganas.com\seveso) och Höganäs kommuns hemsida (www.hoganas.se) i enlighet med 13 § SRVFS 2005:2. Informationen utformas som en broschyr (se bilaga 5) och hålls ständigt aktuell samt tillgänglig via hemsidan. Miljöavdelningen ansvarar för informationsinnehållet och reviderar den vid behov. 2 Uppgifter om anläggning Anläggningens namn: Höganäs Sweden AB Organisationsnummer: 556204-9691 Anläggningens (plats-) nummer: 1284-101 Koordinater RT 90: Nord: 6235950 Ost: 1297870 Fastighetsbeteckning: Kv. Svampen, Höganäs 35:1 Besöksadress: Bruksgatan 35 263 83 Höganäs Kommun: Höganäs Kontaktpersoner (titel, namn, telefon, e-post): Chef samordning yttre miljö Pernilla Nydahl, 042 – 33 84 10, [email protected] Chef kvalitet, miljö och arbetsmiljö Per Ljunggren, 042-33 82 71, [email protected] Ledningssystem: ISO 14001, ISO/TS 16949, ISO 50001, OHSAS 18001 7 3 Handlingsprogram 3.1 Mål och Policy Risker är en naturlig del av allt företagande och det är styrelsens och företagsledningens uppgift att tillse att risker identifieras och hanteras effektivt. En effektiv risk managementprocess är således en väsentlig förutsättning för att kunna göra framgångsrika affärer, samtidigt som en god arbetsmiljö och yttre miljö kan upprätthållas. Nedan beskrivs kortfattat de policys som ligger tillgrund för Höganäs riskhantering inom Miljö-, Hälsa- och Säkerhetsområdena. 3.1.1 Riskpolicy Höganäs definierar riskbegreppet i sin riskpolicy enligt följande: En risk är något som negativt kan påverka Höganäs måluppfyllelse Det övergripande målet för Höganäs risk management är att bolaget i ett tidigt skede skall identifiera risker och säkerställa en professionell hantering av dessa som en naturlig del i bolagets styrning så att bolaget kan fokusera på möjligheterna uttryckta i affärsmålen. Detta kompletteras genom en konsekvent tillämpning av Höganäs loss prevention manual (LPM) och övriga relevanta policydokument för att utveckla en riskmedvetenhet och kompetens i hela företaget i syfte att säkerställa att väsentliga risker inom koncernen identifieras, värderas och hanteras systematiskt och effektivt. Syftet med LPM är att definiera ramverket för hur Höganäs ska arbeta med risk genom att beskriva mål och ansvar. I LPM-manualen beskrivs hur LPM-processen är utformad i detalj samt hur metoder och verktyg skall tillämpas. Alla metoder som används för att uppnå målen skall vara enkla (“Keep it simple”) och resultatet ska kunna presenteras på ett tydligt sätt. 3.1.2 Arbetsmiljöpolicy Höganäs har förbundit sig att göra sitt yttersta för att erbjuda alla anställda säkra och hälsosamma arbetsplatser. Detta åtagande ger ansvar till och engagerar aktivt alla anställda inom Höganäs. Frågor om hälsa och säkerhet ska hanteras med prioritet på alla platser och strävan efter kontinuerliga förbättringar innebär: • • • • • • • På arbetet kommer säkerheten först. Målet om noll olyckor gäller. Lagstiftning, direktiv och instruktioner skall vara kända och följas. Riskbedömningar ska genomföras och hållas aktuella. Lokala skyddsronder ska genomföras regelbundet på alla arbetsplatser. Alla anställda är uppmuntrade att rapportera tillbud och arbetsskador. Anställda ska alltid ha tillräcklig utbildning och kunskap över risker på arbetsplatsen. 8 3.1.3 Miljö- och energipolicy Höganäs utvecklar, tillverkar och marknadsför metallpulver på en global marknad. Vi utvecklar och erbjuder metallpulverbaserade tillämpningar för lönsam tillväxt. Vår ambition är att dessa tillämpningar skall anses vara det bästa valet. Höganäs strävar efter ständiga förbättringar inom områdena miljö och energi och verkar i övrigt för en långsiktigt hållbar utveckling genom: • • • • • • • • • En resurssnål produktion kännetecknad av en effektiv användning av energi och naturresurser samt med minimal avfallsuppkomst. Att förebygga utsläpp av förorening till luft, vatten och mark samt bulleremissioner och annan miljöpåverkan genom stabila processer, tillförlitliga reningsutrustningar samt andra rimliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Att ta hänsyn till miljöpåverkan och energieffektivitet vid val av leverantörer och råvaror. En god miljö- och processkunskap hos samtliga medarbetare genom information, utbildning och integration av miljöfrågorna i den dagliga verksamheten. En konstruktiv kommunikation såväl internt som externt. Att etablera och upprätthålla goda relationer med myndigheter, närboende och andra intressenter. Att upprätta miljö- och energirelaterade mål och handlingsplaner samt använda miljöledningsstandarden ISO 14001 och ISO 50001 som verktyg inom de producerande enheterna. Att utveckla och erbjuda produkter som medger energi- och miljöeffektiva lösningar för våra kunder. Att uppfylla de krav som följer av lagstiftning eller av rättssystemet i övrigt där vi bedriver verksamhet eller de längre gående krav som följer av interna standarder. 9 3.2 Organisation och ansvar Organisationsschema för den del av Höganäs AB som berör Höganäs Sweden AB i Höganäs. Höganäs Höganäs Sweden Sponge Plant Halmstad Höganäs Sweden Iron Powder Plant EPI Höganäs Sweden Additives Plant QES Höganäs Sweden Distaloy & Astaloy Plant Höganäs AB Iron Powder Region Europa Logistics Supply Chain Höganäs Sweden AB Purchasing High Alloys 3.2.1 Företagsledningen Styrelsen har det övergripande ansvaret för att övervaka hanteringen av de på koncernnivå betydande riskerna. Styrelsen skall också säkerställa att relevanta risker på ett ändamålsenligt sätt rapporteras till marknaden i enlighet med gällande lagstiftning och marknadspraxis. Styrelsen godkänner årligen Höganäs riskpolicy. Koncernens VD ansvarar för införandet och genomförandet av risk management-processen inom företaget samt för den löpande rapporteringen av arbetet till styrelsen. Vidare ansvarar VD för att processen utvecklas och anpassas över tiden. Regionschefen för Europa ansvarar för att identifiera väsentliga risker inom sin region. Detta medför ansvar för att säkerställa att risker i verksamheten hanteras korrekt och i enlighet med Höganäs loss prevention manual (LPM) samt övriga styrande dokument och att organisera arbetet med riskhantering och delegera ansvaret för genomförandet. Arbetsuppgifter inom arbetsmiljö, miljö och brandskydd är delegerat till produktionschefen för Iron Powder och därefter vidare till de ansvariga för de olika fabriksenheterna enligt en beslutad delegationsordning. 10 3.2.2 Säkerhets- och miljöorganisation Nedan redovisas Miljöavdelningens organisation. Miljöavdelningen ansvarar övergripande för bevakning och uppföljning av lagstiftning för yttre miljö, energi, kemiska produkter, teknisk arbetsmiljö och brandskydd. I detta ansvar ingår att tillse att en central, aktuell, förteckning över lagstiftning, föreskrifter, och andra regelverk finns som i huvudsak täcker den löpande verksamheten och att informera om förändringar som berör verksamheterna. Miljöavdelningen gör årligen revisioner både vad avser arbetsmiljö, kvalité och yttre miljö. Genomförandet av dessa beskrivs i rutin 17.2 ” Internal audits - Quality, Environment and Energy och 17.8 ” Systembeskrivning Intern arbetsmiljörevision”. Respektive avdelnings-/verkschef svarar generellt för att den operativa verksamheten bedrivs inom ramen för gällande lagstiftning, tillståndsvillkor och interna krav. Till sin hjälp för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på varje avdelning en lokal arbetsmiljökommitté (LAK). LAK har möten minst 4 ggr/år med en stående agenda som redovisas i rutin 1.7.19 ” Lokal arbetsmiljökommitté, Operativa verksamheter”. Då det gäller att upprätthålla det systematiska brandskyddsarbetet finns en brandskyddsorganisation med arbetsuppgifter beskrivna i rutin 1.6.3.4.1 ” Brandskyddsorganisation och ansvar”. Föreståndare för brandfarlig vara, med funktionsbeskrivning enligt rutin 1.6.27 ” Funktionsbeskrivning, Föreståndare ”Brandfarlig vara”, finns utsedd för de verksamheter där behov finns. 11 3.2.3 Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivningarna utfärdas av närmsta chef och sker, om så är möjligt, i samråd med respektive befattningshavare. Kopior på befattningsbeskrivningarna finns på intranätet. Samtliga original arkiveras hos respektive chef. Delegering av arbetsuppgifter inom arbetsmiljö-, miljö- och brandskyddsområdet sker enligt en beskriven delegeringsordning med möjlighet att delegera arbetsuppgifter ner till förutbestämda nivåer i organisationen. Funktionsbeskrivning för brandskyddsansvarig redovisas i kapitel 8.2. 3.3 Säkerhetsinstruktioner Höganäs har ett integrerat ledningssystem för miljö (ISO 14001), energi (ISO 50001), kvalitet (ISO/TS 16949), arbetsmiljö (AFS 2001:1, OHSAS 18001) samt brandskydd (SRVFS 2004:3). Höganäs är certifierat enligt ISO 14001, ISO 50001 och ISO/TS 16949. Nedan görs en genomgång av viktiga instruktioner för att upprätthålla säkerheten i anläggningen. 3.3.1 Utbildning av personal Rutin 18.3.1 ” Kompetenskrav och utbildningsbehov - Ledningssystemet” vägleder chefer i deras ansvar att definiera kompetenskrav och utbildningsbehov relaterade till ledningssystemet för kvalitet, miljö, energi, arbetsmiljö och brandskydd för alla direkt underställda befattningar. Respektive chef (normalt delegerande part) är ansvarig för att kompetenskrav och utbildningsbehov fastställs för personalen. Anställda ges tillräcklig introduktion i Höganäs ledningssystem och arbete med kvalitet, miljö, energi, arbetsmiljö genom att den nyanställda deltar i den introduktion som ges av avdelningarna HR och QES enligt rutin 18.5, ”Introduktion av nyanställda” samt genomgår ett urval av kurser som är relevanta för befattningen. Visstidsanställda som är anställda kortare än 6 månader (feriearbetare) ges ingen generell introduktion till ledningssystemet. Feriearbetare får en genomgång på arbetsstället som av arbetsledaren anses nödvändig i relation till anställningens omfattning samt befattningsbeskrivningen. Information om lokala skyddsföreskrifter och andra anvisningar lämnas av respektive arbetsledare på arbetsplatsen. Nyanställd skall ges kännedom om de miljö- och energikrav som gäller för arbete inom Höganäs. Grundutbildning för nyanställda ges genom de interna utbildningarna ”Miljöutbildning grund” och ”Energiutbildning grund”. Kurserna anordnas normalt 2 gånger per år. Grundutbildning för nyanställda avseende arbetsmiljö ges genom den interna utbildningen ”Arbetsmiljö grund”. Kursen anordnas normalt två gånger per år. Höganäs genomför utöver de ovan beskrivna utbildningarna en mängd kompletterande utbildningar inom områdena miljö, arbetsmiljö och processäkerhet. Det är respektive chefs ansvar att se till att personalen får den utbildning som krävs för att på ett säkert sätt klara av arbetsuppgifterna. Personalavdelningen för register på personalens genomförda utbildningar. De kurser som är periodiskt återkommande redovisas i personalsystemet. 12 3.3.2 Identifiering av risker För identifiering av risker gäller rutin 20.3.7 ” Riskbedömning arbetsmiljö -tillämpning och metodval” för arbetsmiljörisker och rutin 20.3.9 ” Värdering av miljö-, energiaspekter och risker” för miljörisker. Alla verksamheter vid Höganäs Sweden AB i Höganäs har genomfört en grovanalys för sitt verksamhetsområde. Vid denna analys användes en riskmatris, vilken beskrivs i rutin för grovanalys 20.3.7.6, för värdering och beslut om behov av mer detaljerade analyser. Grovanalysen fokuserar främst mot att identifiera de verksamheter där konsekvenserna av en händelse blir allvarlig. Utifrån grovanalyserna har de dimensionerande skadefall som redovisas längre fram i rapporten tagits fram. Vid genomförande av mer detaljerade analyser användes främst följande metoder: • • • • Arbetssäkerhets- och energianalys (ASA) - Metodbeskrivning rutin 20.3.7.1 What-if - Metodbeskrivning rutin 20.3.7.5 Operatörsanalys - Metodbeskrivning rutin 20.3.7.7 Värdering av miljö-, energiaspekter och risker Brandriskanalyser utföres enligt beskrivning i rutin 20.3.8. För försöksverksamheten finns en förenklad riskanalys. 3.3.3 Styrning av driftsäkerheten Inom Höganäs används processbeskrivningar och processkartor. Respektive process har en definierad karta där huvuddragen i processen beskrivs, tillsammans med viktiga gränssnitt, stödprocesser, stödfunktioner, rutiner och instruktioner. Processkartan är tilldelad alla som arbetar inom processen och är tillgänglig via internt nätverk. Processkartans instruktioner innefattar skyddsföreskrifter, utrymningsrutiner, ”Bryt och lås”-rutiner, Brandskyddsrutiner, nödlägesrutiner samt direkta arbetsinstruktioner för säker drift av anläggningarna. Arbetsinstruktioner är i sin tur indelade i beskrivande handhavande instruktioner och i checklistor, som t ex. checklista för start och stopp av ugnar. All hantering av brandfarlig vara, så som naturgas och vätgas, hanteras genom checklistor. Fortlöpande tillsyn och underhåll bedrivs inom respektive process. Rondering sker enligt förutbestämda scheman (FU-ronder) och regleras av ett fristående underhållssystem. Arbeten som genereras av brister i förebyggande underhåll redovisas separat. Tredje parts besiktningar som krävs enligt föreskrifter utförs av Anmält Organ. Enligt Höganäs ledningssystem är underhåll en stödprocess till respektive produktionsprocess och har således en egen processbeskrivning och karta. Förutom de rutiner som är tillgängliga för alla processkartor innehåller underhållsprocesserna också underhållsinstruktioner. Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker dagligen genom rondering med enklare protokoll. Uppföljning av städning görs på veckobasis enligt checklistor. Vissa områden har daglig uppföljning av städning (ATEX-områden). Lokala arbetsmiljökommittén (LAK) har möten minst 4 ggr/år med en stående agenda. 13 3.3.4 Hantering av ändringar Övergripande rutin för hantering av ändringar är 12.1.1 ”Process Change Management”. Denna gäller för alla Höganäs anläggningar och anger övergripande vad som krävs för analyser och dokumentation beroende på förändringens omfattning. För att på ett mer strukturerat sätt beskriva hur förändringar skall hanteras inom Höganäs anläggning i Höganäs finns rutin 20.3.7.4 ” Riskbedömning vid förändring - metod och instruktion” för arbetsmiljörisker och rutin 20.3.9 ” Värdering av miljö-, energiaspekter och risker” för miljörisker. Vid värdering av arbetsmiljörisker finns en definition av vad Höganäs menar skall ses som en förändring som skall analyseras för olika områden såsom process, mekanisk förändring, elsystem mm. Hur omfattande analyser och dokumentation som krävs beror på förändringens omfattning. Då det gäller miljörisker gäller rutin 20.3.9 som ställer krav på värdering av Höganäs specificerade miljöaspekter vid ändringar i anläggningarna. Utifrån den påverkan som framkommer vid genomgången göres en riskbedömning och beslut om eventuella åtgärder tas. Brandriskanalys genomförs för att identifiera brandrisker och för att besluta om tillräckliga förebyggande åtgärder för att hindra uppkomst av brand, och efterföljande skada. Utförande av brandriskanalyser styrs av rutin 20.3.8 ” Brandriskanalyser”. Bedömning av organisatoriska förändringar göres enligt rutin 20.3.7.2 ”Riskbedömning vid organisatoriska förändringar”. Till denna rutin finns en blankett för dokumentation. Vid projektverksamhet gäller det att projektledaren ansvarar för att ”hänsyn tas till frågeställningar rörande arbetsmiljö, miljö, energi och säkerhet” i både projekterings- och genomförande fasen. Projektledaren ska också ha kunskap inom den lagstiftning som gäller och ansvarar för att tillräckliga riskbedömningar blir genomförda. Vid projekt med nya eller signifikant ändrade produkter/processer används Projekthandboken. I annat fall gäller ”Process Change Management” (12.1.1). Vid försöksverksamhet ska en riskbedömning göras innan uppstart. Till hjälp kan blankett ” Enkel riskanalys för försöksverksamhet” användas eller kan en riskanalys med någon av de rekommenderade metoderna som t.ex what-if genomföras. 3.3.5 Arbetstillstånd Arbetstillstånd krävs vid ett flertal arbeten som utförs inom Höganäs område. Framförallt krävs arbetstillstånd vid allt arbete där brandfarliga gaser förekommer samt vid arbete med ATEXklassad utrustning både vad avser möjlig explosiv gas- och/eller dammiljö. Då det gäller markarbeten inom Höganäs område ställs kravet på att innan markarbete får påbörjas skall ett tillstånd för markarbete inhämtas. Proceduren för tillstånd för markarbete styrs av rutin 7.3.3 ” Tillstånd för markarbeten och anläggande av fast installation på mark”. Särskild blankett finns för ändamålet. För Heta arbeten gäller rutin 7.2.3 ”Heta arbeten”, tillsammans med lokala instruktioner på respektive avdelning. 14 3.3.6 Planering inför nödsituationer Väsentligt underlag för agerande vid nödläge finns lätt tillgängligt och samlat i en ”Nödlägespärm” för varje brandskyddsområde som är anpassad till aktuella förhållanden för området. Underlaget anger de åtgärder som skall genomföras i akutläget. Pärmen skall användas för det interna agerandet samt utgöra hjälpmedel för räddningstjänstens insatser. Kompletta pärmar med åtgärder för samtliga brandskyddsområden finns även centralt placerade. Placering av pärmarna framgår av förteckning i rutin 16.2.1 ” Planering av nödläge –Nödlägespärm” som tillsammans med rutin 16.2 ” Planering av nödläge – Allmänt” styr nödlägesplaneringen. Nödlägespärmarna har minst följande innehåll: • • • • • • • • • • • • • 3.3.7 Generellt agerande i nödläge Larmrutin vid brand/explosion Larmrutin vid olycksfall Larmrutin vid miljöpåverkande händelser Utrymning av arbetslokaler och samlingsutrymmen omfattande tekniska åtgärder, rutiner för utrymning, återsamling och rapportering samt övning. Avspärrning / Bevakning Information Krishantering Lokala larmrutiner Förteckning över interna ”Katastrofledningsgruppen”. Beskriver organisation vid nödläge med angivande av samverkan med kommunala räddningstjänsten samt intern arbetsfördelning. Förteckning över interna resurspersoner Förteckning över externa resurspersoner, Myndigheter och Grannföretag Lokal insatsplan Rapportering och resultatuppföljning Verksamheten vid Höganäs följs upp med nyckeltal sk. KPI (Key Performance Indicators) för alla typer av aktiviteter, såväl finansiella som miljö- och arbetsmiljöaktiviteter. Rutin 1.4 ” Objectives and KPI´s” styr uppbyggnaden av KPI´s. Nyckeltalen gås i produktionen igenom på månadsbasis och då det gäller arbetsmiljö och miljö kontrolleras nyckeltalen vid de genomgångar som utförs enligt rutin 17.2 ” Internal audits - Quality, Environment and Energy” och rutin 17.8 ” Systembeskrivning Intern arbetsmiljörevision”. Etablerade rutiner finns för tillbuds- och olycksrapportering genom rutin 13.10.1.1 ” Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder” eller 13.10.2.1 ” Rapportering och uppföljning av brandoch arbetsmiljötillbud, arbetsskador och arbetssjukdomar”. 3.3.8 Utvärdering och revision President Region Europe är ansvarig för att utvärdering sker av övergripande rutiner för kvalité, miljö och energi i enlighet med rutin 1.9.1.1 ” Management Review of local management systems in Region Europe Quality, Environment, Energy”. En genomgång av verksamheten skall göras minst 1 ggr/år. Vid denna genomgång skall bl.a. lagefterlevnad, KPI, utsläpp till miljön, energiförbrukning, möjliga förbättringar av verksamhetssystemet gås igenom och en handlingsplan tas fram och kommuniceras. Till hjälp för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på varje 15 avdelning en lokal arbetsmiljökommitté (LAK). LAK har möten minst 4 ggr/år med en stående agenda som redovisas i rutin 1.7.19 ” Lokal arbetsmiljökommitté, Operativa verksamheter”. Nyckeltalen för arbetsmiljö samt jämförelse med bransch-statistik görs i ”Årsrapport arbetsmiljö”. Genomgång av de olika verksamhetsområdenas rutiner i Höganäs göres vad avses miljö i enlighet med rutin 17.2 ” Internal audits - Quality, Environment and Energy”. Då det gäller arbetsmiljö utföres genomgången enligt rutin 17.8 ” Systembeskrivning Intern arbetsmiljörevision”. Utöver detta sker även extern revision av ISO/TS 16949, ISO 14001 och ISO 50001 systemen. Eventuella avvikelser i övergripande rutiner identifieras i samband med utredning av rapporterade tillbud och olyckor samt inom ramen för det systematiska arbetsmiljö- och brandskyddarbetet och åtgärder vidtas för att förbättra rutiner. Gällande rutiner för dessa genomgångar är 13.10.2.1 ” Rapportering och uppföljning av brand- och arbetsmiljötillbud, arbetsskador och arbetssjukdomar”, 13.10.2.2 ” Hantering av avvikelser i Arbetsmiljöarbetet” och 13.10.1.1 ” Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder”. 4 Beskrivning av verksamhetens miljö 4.1 Lokalisering Höganäs industriområde är beläget i Höganäs kommun. Industriområdet ligger vid Öresund, norr om Höganäs centrum, och upptar ca 90 hektar. Det närmast omgivande landskapet ligger på en höjd av ca +10 meter över havet, industriområdet ligger något lägre på ca +7 meter över havet. Anläggningens koordinater RT 90: nord – 6235950 och ost – 1297870. Bostadsbebyggelse finns norr, öster och söder om anläggningen med varierande avstånd från industriområdet, se figur 4.1. Närmsta bostäder är belägna ca 300 meter från produktionsanläggningarna. Industriområdet är till stora delar omgärdat med skyddsområden, där stängsel, jordvallar, murar och vegetationsridåer ökar skyddet mot tillträde, insyn, buller och diffus damning. Inga särskilda markbundna naturvärden gränsar till industriområdet. Närmaste anspråk på riksintresse för naturvård är Kullaberg. Intresset sträcker sig som längst söderut till Lerhamn, vilket är beläget ca 4 km från industriområdet. 16 Figur 4.1 Karta över Höganäs industriområde 17 4.2 Planfrågor och omgivande verksamheter Det finns ett antal gällande detaljplaner inom bolagets fastighet. En sammanställning av dessa visas i bilaga 2. Enligt sammanställningen är fastigheten avsedd för industriändamål. På vissa områden inom fastigheten, främst längs Öresund och i hamnområdet är bebyggelse ej tillåten. Bostadsbebyggelse är ej tillåten inom planområdet. Kommunens översiktsplan antogs år 2012. Inom eller i direkt anslutning till Höganäs industriområde bedrivs även verksamhet av följande verksamhetsutövare: • • • • Calderys Nordic AB Höganäs kommuns reningsverk Höganäs Fjärrvärme AB Höganäs Specialsnickerier På avstyckad mark inom industriområdet (se fig 4.1 ovan) bedriver Calderys Nordic AB tillverkning av främst monolitiska eldfasta material men även bränd keramisk produktion av kiselkarbid kapslar till Höganäs Sweden AB. Dessa material används främst till inmurning av olika typer av ugnar som utsätts för höga belastningar som värme, kemiska angrepp från process, mekaniska slitage etc. inom järn- och stålindustrin, kraftvärmepannor mm. Calderys är ett helägt dotterbolag till den franska koncernen Imerys. Företaget är kopplat till naturgasnätet på Höganäs område och använder naturgas till torkning och bränning av produkter. För övrigt använder de endast en liten mängd brandfarlig vara i produktionen. På avstyckad mark inom industriområdet finns även Höganäs kommuns reningsverk. Inom industriområdet återfinns Höganäs Fjärrvärme AB:s fjärrvärmecentral som levererar fjärrvärme till fastigheter inom Höganäs kommun. Fjärrvärmen genereras huvudsakligen utifrån spillvärme från Höganäs men även gas/olje-pannor används. Inom industriområdet finns även Höganäs Specialsnickerier vars huvudsakliga verksamhet består av finsnickeri. Ingen av ovanstående verksamheter bedöms ha en nämnvärd påverkan på Höganäs arbete med att förebygga och hantera storskaliga kemikalieolyckor. 4.3 Transportlogistik För att produktionen ska vara möjligt krävs transporter av råvaror, emballage och avfall, såväl internt som externt. Huvudtransportslagen för ingående material är fartyg och lastbil. Fartyg tas emot och lossas i företagets hamn. Efter lossning transporteras materialet med lastbil, försedda med täckta flak, till företagets råmateriallager. Övriga transporter av råmaterial sker med lastbil till lossning av material antingen i direkt anknytning till förbrukande produktionsenhet eller vid företagets övriga lager. Inom företagets område sker även transporter mellan olika produktionsenheter och/eller mellan de olika lager som Höganäs använder sig av. Interna transportera sker idag i huvudsak med transportband, truckar, traktorekipage eller inhyrda lastbilstransporter. Höganäs Hamnbyggnads AB är en integrerad del av Höganäs totala verksamhet, där hamnen idag främst används för att lossa ankommande råmaterial. 18 Utöver transporter till Höganäs verksamhet sker även transporter till övriga verksamheter inom industriområdet såsom Calderys Nordic AB, Höganäs Specialsnickeri AB, Höganäs Energi AB/Höganäs Fjärrvärme AB. 4.4 Geologiska förhållanden De naturliga jordlagren inom området består till största delen av fast lagrad mo och sand på fast lera eller fast lagrad moränlera, som vilar på en botten av sand-mo-sten (hall). Då industriområdet ligger utmed Öresund finns det viss rasrisk, hållfastheten i jorden bedöms som god och ingen bebyggelse eller infrastruktur anses vara hotad. Kuststräckan utmed industriområdet har viss erosionsbenägenhet, dock agerar hamnstrukturen och Höganäs invallning (interndeponi för inert avfall) som ett erosionsskydd. 4.5 Recipientförhållanden Grundvattennivån inom området varierar från ca 6 till 1 meter i öst-västlig riktning vilket ger att dess huvudsakliga strömningsriktning väst, sydvästlig från industriområdet till Öresund. Inom de områden där verksamhet bedrivs är ytor hårdgjorda och all avrinning från ytor går till antingen dagvatten- eller spillvattensystem. Från produktions-anläggningarna går vattnet via en sedimenteringsbassäng innan det når dagvattennätet. Recipient för dagvattnet är Öresund och för spillvattnet Höganäs kommuns reningsverk som är etablerat i närhet till anläggningen. Provtagning av lakvattenflöden och dagvattenflödet till Öresund görs enligt rutin 19.2.2 ”Kontrollprogram Höganäs”. Provtagning av vatten till kommunalt reningsverk görs enligt samma rutin. 4.6 Meteorologiska förhållanden Årsnederbörden för Kullabygden är ca 600-700 mm. Årsmedeltemperaturen är ca: 7 °C. Den förhärskande vindriktningen är från sydväst och under ca: 40% av tiden är vindhastigheten mellan 2.5 4.5 m/s. Vindros för närmsta väderstation i Helsingborg visas nedan. Underlaget till vindrosen är observationer var tredje timma under 10 år. Den vind som anges är 10-minuters medelvind och gäller på 10 meters höjd över mark. 19 Figur 4.2 Vindros för Helsingborg 2003 – 2012 (ref. SMHI) 5 Beskrivning av anläggningen Inom Höganäs anläggningar framställs järn- och stålpulver. Färdigt pulver levereras främst för tillverkning av pressade maskindetaljer, för användning inom svetsmaterialindustrin, för metallurgisk och kemisk användning med mera. Produktsortimentet upptar olegerade och legerade järn- och stålpulver samt kundblandningar och tillsatsmaterial. Pulvertillverkning sker i följande anläggningar: • Svampverket; framställning av svampbaserat råpulver • Pulververket; framställning av baspulver samt mindre volym legerade baspulver. • Distaloyverket/Astaloyverket; framställning av legerade baspulver och kundblandningar • Tillsatsmaterial; framställning av tillsatsmaterial (ferrofosfor, mangansulfid m m). 20 Figur 5.1 Huvudsakligt flöde för produktion vid Höganäs anläggningar i Höganäs. Utöver de pulverproducerande anläggningarna finns följande: • • • • • • PoP Center; forskning och utveckling av produkter, komponenter, tillsatsmaterial och processer samt med kombinerad försöks- och produktionsanläggning av ytbelagda pulver. Pilot Centre; forskning och utveckling av produkter, tillsatsmaterial och processer samt produktion i mindre skala. Pilot XII:an; forskning och utveckling av produkter, tillsatsmaterial och processer samt produktion i mindre skala. Reformrar; produktion och lagring av vätgas för eget industriellt bruk. Industrihamnen; införsel av järnslig, koks- och antracitgrus för egen användning; införsel av lera, bauxit och andra aluminiumoxider för Calderys Refractory Solutions och Höganäs Bjuf AB. Lager; Råvarumaterial- och färdigmateriallager i anslutning till Svampverket och Distaloyverket respektive Pulververket. Utöver dessa lager finns ett antal lagerbyggnader för främst råmaterial inom industriområdet. 21 PoP Center, Pilot Centre och Pilot XII:an är viktiga enheter för forskning samt utveckling av nya produkter och processer. I dessa anläggningar sker forskning med ny utrustning och nya produkter. Detta medför att riskerna i dessa anläggningar med avseende på ny teknik och nya produkter är viktiga att hantera. Skillnaden mot förhållanden i produktionen är emellertid att endast mindre mängder av farliga material hanteras i verksamheten, varför en olycka med större konsekvenser anses mindre trolig. Anläggningarna beskrivs inte vidare i denna rapport. Höganäs har emellertid samma krav på dessa anläggningar som på övrig verksamhet vad avser riskhantering. Nedan ges en övergripande beskrivning av de viktigaste processerna. Lokalisering av de olika fabrikerna visas på karta i bilaga 2. 5.1 Processteknisk beskrivning av produktionsenheterna 5.1.1 Svampverket I Svampverket tillverkas svampbaserat råpulver, vilket är ett halvfabrikat som utgör ett råmaterial för Pulververket. Tillverkningsprocessen (se figur 5.2) bygger på att järnslig och reduktionsblandning bestående av koks, antracit och kalk packas i cylindriska kapslar av keramiskt gods som står på tunnelugnsvagnar. Vagnarna värms upp när de skjuts genom tunnelugnarna och under tiden reduceras järnsligen till ett poröst metalliskt järn så kallad järnsvamp. Efter krossning av järnsvampen lagras det svampbaserade råpulvret i silos innan vidare transport och behandling i Pulververket. Därutöver tillverkar Svampverket oreducerade och reducerade produkter genom siktning. Kapaciteten i Svampverket är idag cirka 140 000 ton svampbaserade råpulver per år. Figur 5.2 Tillverkning av svampbaserat råpulver enligt Höganäsmetoden. 22 5.1.2 Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. De dominerande råvarorna består av svampbaserat råpulver och atomiserat råpulver. Svampbaserat råpulver erhålls från Svampverket och atomiserat råpulver levereras från Höganäs anläggning i Halmstad. Tillverkningen av baspulver sker i flera steg, dessa består förutom reduktion i bandugnar av malning, siktning, homogenisering och utpackning. Ett flödesschema över processen visas i figur 5.3. Figur 5.3 Flödesschema över tillverkning av järnsvampbaserade- och atomiserade järnpulver i Pulververket. 5.1.3 Distaloy-/Astaloyverken Distaloyverkets produktion delas in i följande processer: • Produktion av Astaloy (tillverkning sker i det så kallade Astaloyverket) • Produktion av Distaloy • Produktion av blandade pulver (kundblandningar) • Produktion av ytbelagda pulver 23 Produktion av Distaloy sker genom förblandning av råpulver med legeringsämnen följt av värmebehandling, siktning och utpackning. Tillverkning av blandade pulver sker genom blandning av baspulver med egenskapsbestämmande tillsatsmaterial, efterbehandling och packning. Flödesschema för tillverkning av legerade och blandade pulver i Distaloyverket visas i figur 5.4 och 5.5 nedan. Figur 5.4 Flödesschema över tillverkning av legerade baspulver i Distaloyverket. Figur 5.5 Flödesschema över tillverkning av blandade pulver i Distaloyverket. Ytbelagda pulver tillverkas genom att låta järnpulver reagera med material, vilka skapar ett ytskikt på respektive pulverpartikel. Flödesschema för tillverkning av ytbelagda pulver visas i figur 5.6 nedan. Organiska och oorganiska tillsatsmaterial tillsätts i torr form eller som en suspension i vätskeform i blandarkärlet. Ytbeläggningen sker direkt i blandarkärlet. I efterbehandlingen avlägsnas eventuella 24 vätskor (idag används aceton som bärare av ytbeläggningsmaterialet vid våt ytbeläggning) med hjälp av vakuum. Det evakuerade mediet kondenseras i flera steg och samlas upp i restprodukttankar. Färdigställning genom siktning och utpackning sker innan transport till färdigvarulager eller till vidare produktion av blandade pulver. Figur 5.6 Flödesschema över tillverkning av ytbelagda pulver i Distaloyverket. Produktion av Astaloy sker genom en värmebehandling av atomiserat råpulver från Halmstad (se figur 5.7 nedan). Figur 5.7 Flödesschema över tillverkning av värmebehandlade pulver i Astaloyverket. 25 5.1.4 Avdelning Tillsatsmaterial Tillsatsmaterial såsom ferrofosfor och mangansulfid, för inblandning i kundblandningar samt för extern leverans, produceras i en separat enhet. Ferrofosfor produceras utgående från ferrofosforgranulat genom malning, siktning och homogenisering (se figur 5.8 nedan). Mangansulfid produceras genom en pyro-metallurgisk process, som utgår från mangan och svavel, vilka blandas och placeras i en kammare där reaktionen sker (se figur 5.9 nedan). Kapaciteten för produktion av ferrofosfor är idag cirka 1 000 ton per år och för mangansulfid cirka 700 ton per år. Figur 5.8 Flödesscheman för tillverkning av ferrofosfor Figur 5.9 Flödesscheman för tillverkning av mangansulfid 26 5.2 Lagring av råvaror och produkter Inkommande råvaror som levereras i bulk är typiskt slig och koks. Dessa mottages i Höganäs hamn och transporteras på lastbil med täckt flak till inomhuslager i framförallt svampverkets råmateriallager. Det mesta av Höganäs inkommande råmaterial och produkter levereras i individuella förpackningar. Förpackningarna varierar från 2500 kg säck (”big bag”) till 20 kg kartong. Allt metalliskt, oorganiskt och organiskt material som levereras i individuella förpackningar lagras inomhus, antingen direkt på golv eller i pallställ. Material under analys, godkänt och underkänt lagras på särade platser. Svavel och Aceton har separata lagringsutrymmen endast avsedda för dessa produkter. Transport mellan lagerlokal och produktionslokal sker mestadels med hjälp av gaffeltruck. I de processer där material mellanlagras sker detta i slutna behållare (bask, ficka eller silo). All lagring av material sker inomhus eller i utomhusplacerade silo. All transport av produkter i arbete sker i slutna transportutrustningar. Alla Höganäs slutprodukter levereras från tillverkningsstället till färdigvarulagret antingen via traktor och vagn, transportband eller truck. All förvaring sker inomhus, antingen direkt på golv eller i pallställ. 5.3 Mediaförsörjning Viktiga media för att upprätthålla och säkra produktionen är: • • • • • Vätgas Naturgas Kvävgas Kylvatten Tryckluft Utöver dessa media används även brandfarliga media såsom Aceton och Gasol. Vätgas används som skydds- och reduktionsgas i ugnsprocesserna inom Pulververket och Distaloyverket. En mindre mängd vätgas används även i Kopierverket och inom forskning och utveckling. Vätgasen produceras genom ångreformering av naturgas i två s.k. reformrar som togs i drift 2002 respektive 2010. Produktion och lager av vätgas är samlokaliserad i Invallningens nord-östra hörn, ca 100-150 meter från andra byggnader, se bilaga 1. Området är inhägnat, låst och larmat och endast behörig personal har tillträde. Anläggningen har separata tillstånd för produktion, hantering och lagring av brandfarlig och explosiv vara. Producerad gas levereras till ett ledningsnät där gasen transporteras till verken. På detta ledningsnät finns anslutet 5 st bufferttankar som en genomflödesbuffert samt ett högtryckslager. Avstängningsventiler finns inom och vid respektive verk samt vid reformrarna. Extern tredjepartsgranskning sker med återkommande intervall för såväl trycksatt utrustning som trycksatta kärl. Höganäs har även en intern fortlöpande tillsyn på vecko-, månads-, samt årsbasis. Naturgas används huvudsakligen som bränsle i Svamp-, Pulver-, Distaloy/Astaloyverkets ugnar och som bränsle för att torka material i Svamp- och Kopierverket samt som råmaterial för vätgasproduktion i ångreformrar. Naturgas levereras och distribueras inom industriområdet i markförlagda rörledningar med ett tryck av 4 bar. Tryckreducering från 4 bar till 100-500 mbar sker vid respektive anläggning. Vid produktionen av vätgas i reformeranläggningarna ökas trycket på naturgasen till 20 bar. Avstängningsventiler finns inom och vid respektive verk samt på inkommande huvudledning. 27 Kvävgas Är en viktig gas för att säkerställa att en inert miljö finns i framförallt ugnarna innan vätgas tillförs och för möjligheten till att inertera ugnarna vid störningar i processen. Kvävgasen produceras till största del på plats av AGA och går direkt till produktionen. Endast en mindre del transporteras flytande till Höganäs och förångas på plats i en anläggning placerad mellan pulververk och Distaloyverk. Förångaranläggningen fungerar även som back-up vid fel i AGA:s anläggning. Kylvattenförsörjning till processerna sker med hjälp av havsvatten via en pumpstation belägen vid hamnen. Stationen består av fyra pumpar varav två krävs för att trygga försörjningen. Detta medför att det finns full redundans med avseende på pumpkapacitet. Även redundant elförsörjning finns till stationen. Tryckluft används för bland annat manövrering av ventiler till säkert läge och till Jetkvarnarna i avdelning Tillsatsmaterial. Vid tryckluftsbortfall stoppar lågtrycksvakt produktionen för att säkerställa att inte ugnarna och övriga produktionen körs i ett osäkert läge. Kompressorer finns på två platser med olika ställverk. Möjlighet finns att försörja med mobila enheter för viss drift. 5.4 Viktiga processdelar ur miljösynpunkt 5.4.1 Hantering av råvaror och produkter Inkommande råvaror som levereras i bulk är typiskt slig, kalk och koks. Dessa mottags i Höganäs hamn och transporteras i lastbil med täckt flak till inomhuslager i framförallt svampverkets råmateriallager. Utöver dessa material kommer råpulver med bulkbil från anläggningen i Halmstad. Det mesta av Höganäs inkommande råmaterial och produkter levereras i individuella förpackningar. Förpackningarna varierar från 2500 kg säck (”big bag”) till 20 kg kartong. Allt metalliskt, oorganiskt och organiskt material som levereras i individuella förpackningar lagras inomhus, antingen direkt på golv eller i pallställ. Material under analys, godkänt och underkänt lagras på särade platser. Svavel och Aceton har separata lagringsutrymmen endast avsedda för dessa produkter. Transport mellan lagerlokal och produktionslokal sker mestadels med hjälp av gaffeltruck. I de processer där material mellanlagras sker detta i slutna behållare (bask, ficka eller silo). All lagring av material sker inomhus eller i utomhusplacerade silo. All transport av produkter i arbete sker i slutna transportutrustningar. Alla Höganäs slutprodukter levereras från tillverkningsstället till färdigvarulagret antingen via traktor och vagn, transportband eller truck. All förvaring sker inomhus, antingen direkt på golv eller i pallställ. I de utrymmen där råvaror och slutprodukter lagras skall avlopp (om det finns) vara tätade. I de flesta utrymmen finns inga avlopp. Kontroll av stoft ut till omgivande miljö göres enligt rutin 19.2.2 ”Kontrollprogram Höganäs” och vid vissa viktigare filter via kontinuerlig stoftmätning. 5.5 Riskkällor De ämnen som omfattas av Seveso-föreskriften och som skall ingå i en summering redovisas nedan både för brandfarliga, giftiga ämnen och miljöfarliga ämnen. Beskrivning av huvudsakliga risker med de olika ämnena görs under kap. 5.5.4 och 6.2. I summeringen redogörs för de befintliga mängderna inom verksamheten samt den mängd som bedöms behöva lagras vid framtida sökt produktion. Utifrån summeringen nedan framgår det att verksamheten i dagsläget inte omfattas av Seveso-lagstiftningens högre kravnivå men kommer göra det vid den framtida sökta produktionen. Trots att denna 28 säkerhetsrapport ska vara en nulägesbeskrivning redovisas mängderna likväl då säkerhetsrapporten utgör en del i Höganäs koncenssionsansökan. De utökade lagermängderna bedöms inte påverka verksamhetens risker, vare sig sannolikhet eller konsekvens, då det endast rör sig om en utökad lagring av befintliga kemikalier inom befintlig verksamhet. Höganäs riskbedömmer löpande alla förändringar av betydelse. Vid behov uppdateras säkerhetsrapporten. 5.5.1 Brandfarliga och explosiva ämnen Summering av ämnen och beredningar som är förtecknade i del 1 och som är klassificerade som oxiderande, explosiva, brandfarliga, mycket brandfarliga eller extremt brandfarliga, tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategorierna 3, 4, 5, 6, 7 eller 8 i del 2. Namn CAS-nr Rfraser Extremt 68410-63-9 R12 brandfarliga 74-98-6 kondenserade gaser (inkl. gasol) och 1 Väte 1333-74-0 R12 3 Acetylen1, 74-86-2 R12 1 Petroleumprod. 64742-47-8 R51/53 2 Div. blandgas R12 2 Metan 74-82-8 R12 2 Aceton 67-64-1 R11 2 64-19-7 R10 Ättiksyra Nuvaran de momenta n mängd Framtida moment an mängd Fysikaliskt tillstånd Lägre kravnivå (ton) Högre kravnivå (ton) 12,6 12,6 Gas 50 200 2,1 <0,5 39 0,7 0,0004 8,1 0,44 2,1 <0,5 39 0,7 0,0004 8,1 0,44 Gas Gas Flytande Gas Gas Flytande Flytande 5 5 2 500 10 10 5 000 5 000 50 50 25 000 50 50 50 000 50 000 Summeringen enligt den lägre kravnivån för nuvarande och framtida mängd ger en faktor på 0,86 för brandfarliga och explosiva varor. Summering enligt lägre kravnivån vid nuvarande och planerad lagringskapacitet: ∑(12,6/50)+(2,1/5)+(0,5/5)+(39/2500)+(0,7/10)+(0,0004/10)+(8,1/5000)+ (0,44/5000)= 0,859 1. Angiven i bilaga 1 del 1 SFS 1999:382 2. Angiven i bilaga 1 del 2 SFS 1999:382 3. Uppskattad pga endast små mängder 5.5.2 Giftiga eller mycket giftiga ämnen Summering av ämnen och beredningar som är förtecknade i del 1 och som är klassificerade som giftiga eller mycket giftiga, tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategorierna 1 eller 2 i del 2. 29 Namn CAS-nr Nickelpulver Ammoniak 2 2 Nuvarand momenta mängd (ton) Framtida Fysikamomenta liskt mängd tillstånd (ton) Lägre kravnivå (ton) Högre kravnivå (ton) 7440-02- R40,R43, 150 0 R48/23, R52/53 300 Fast 50 200 7664-41- R23,R34, 0,3 7 R50,R10 0,3 Flytande 50 200 Summeringen enligt den lägre kravnivån för nuvarande mängd ger en faktor på 3.0 > 1 för giftiga eller mycket giftiga varor. Vid framtida momentan mängd blir summeringen 6,0 > 1. Summeringen enligt den högre kravnivån för nuvarande mängd ger en faktor på 0.75 < 1 för giftiga eller mycket giftiga varor. Vid framtida momentan mängd blir summeringen 1.5 > 1. Summering enligt lägre kravnivån (vid nuvarande lagringskapacitet): ∑(150/50)+(0,3/50)= 3.0 Summering enligt högre kravnivå (vid planerad lagringskapacitet): ∑ (300/200)+(0,3/200) = 1.5 1. Angiven i bilaga 1 del 1 SFS 1999:382 2. Angiven i bilaga 1 del 2 SFS 1999:382 3. Uppskattad pga endast små mängder 5.5.3 Miljöfarliga ämnen Summering av ämnen och beredningar som anges i del 1 och som är klassificerade som miljöfarliga (R50 inklusive R50/53 eller R51/53), tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategori 9 i del 2. CAS-nr R-fraser Nuvaran de momenta n mängd Framtida moment an mängd Fysika - liskt tillstån d Lägre Högre kravnivå kravnivå (ton) (ton) 1317-39-1 R22, R50/53 140 400 Fast 100 200 2 7440-50-8 7440-31-5 7440-66-6 R50 30 120 Fast 100 200 2 18820-29-6 R43, 25 R36/38, R51/53 7664-41-7 R23,R34, 0,3 R50,R10 75 Fast 200 500 0,3 Flytande 100 200 Namn Dikopparoxid 2 Koppar >80% Cu (met) MnS-E Ammoniak 2 30 Summeringen enligt den lägre kravnivån för nuvarande momentan mängd ger en faktor på 1,8 > 1 för miljöfarliga kemikalier. Summering för framtida momentan mängd blir 5,6 > 1. Summeringen enligt den högre kravnivån före nuvarande momentan mängd ger en faktor på 0,9 < 1 för miljöfarliga kemikalier. Summering för framtida momentan mängd blir 2,8 > 1. Summering enligt lägre kravnivån (vid nuvarande lagringskapacitet): ∑(140/100)+(30/100)+(25/200)+(0,3/100)= 1,8 Summering enligt högre kravnivå (vid planerad lagringskapacitet) ∑ (400/200)+(120/200) +(75/500)+(0,3/200) = 2,8 1. Angiven i bilaga 1 del 1 SFS 1999:382 2. Angiven i bilaga 1 del 2 SFS 1999:382 3. Uppskattad pga endast små mängder 5.5.4 Övriga riskkällor Utöver brand och explosionsrisker för gas finns det några risker som är viktiga att notera, men som enligt företagets bedömning efter genomförda grovanalyser inte kan bidra till storskalig kemikalieolycka. Exponering av Nickel Den tyngst vägande anledningen till att Höganäs kommer över den högre kravnivån enligt Sevesoföreskriften är de mängder nickelpulver och kopparpulver som används i verksamheten. Kopparpulver klassas som miljöfarligt och behandlas senare i rapporten. I arbetsmiljön är riskerna med nickel framförallt förknippade med inandning av damm innehållande nickel. Exponering sker t.ex. vid manuell hantering av nickelinnehållande pulver eller vid arbete vid utrustningar där pulvret används. För metallisk nickel finns sedan 1978 ett nivågränsvärde på 0,5 mg/m3 totaldamm. Det finns också gränsvärden för olika nickelföreningar. Under 2011 har det inom EU publicerats en rapport med förslag på nya gränsvärden för metalliskt nickel (5 μg/m3 för respirabelt damm). Förslagen kommer att ligga till grund för nationell lagstiftning som bedöms träda i kraft 2015/2016. Enligt rapporten kan exponering för vissa nickelföreningar anses medföra risk för cancer i lunga och i näsa. Detta gäller med dagens kunskap inte för metalliskt nickel vilket är den form som hanteras inom Höganäs. Höganäs har genomfört en kartläggning av de olika processerna och kommer att genomföra åtgärder inom de områden som inte idag klarar de gränsvärden som föreslagits skall gälla vid revidering av den nationella lagstiftningen. 31 Dammexplosion Höganäs hanterar en stor mängd pulver som har dammexplosiva egenskaper. De flesta järnpulver är dammexplosiva, men kräver en hög antändningsenergi för att antändas. Mer lättantändliga är de smörjmedel som tillsätts vid tillverkning av de blandade pulvren, s.k. Kundblandningar. En genomgång är gjord av hela anläggningen med avseende på möjliga dammexplosiva miljöer och klassningsplaner är framtagna och åtgärder vidtagna för alla produktionsanläggningar. Höganäs har även upprättat en databas med dammexplosionsdata för dammexplosiva pulver som används i produktionen. Havsnivåhöjning En generell ökning av havsvattennivåer i världshaven förutses som en följd av ett allt varmare globalt klimat. Även Öresund kan komma att påverkas som en följd. SMHI har i sin rapport nr 2010-55 (SMHI, 2010) beräknat att medelvattenståndet (relativt medelvatten 2010) i norra Öresund förväntas stiga enligt nedan. • • • 10 cm fram till år 2035 21 cm fram till år 2050 84 cm fram till år 2100 År 2100 beräknas havsnivån vid sådana tillfällen kunna uppgå till +3,5 meter över är medelnivån. Den allmänna havsvattenhöjningen som projiceras t o m 2050 kommer inte att påverka Höganäs verksamheter annat än möjligen mycket marginellt. Extrema havsnivåer på en allmän havsvattenhöjning kommer i högre grad än i dag att påverka genom tidvis dämning av mynningar till dagvattensystem. Hamnanläggningen, vars arbetsområde ligger idag på ca +2,4 meter över medelvattennivå kommer även den att i högre grad vara påverkad vid extrema havsnivåer. Industriområdet ligger på en höjd av ca + 7 m ö h. Extremt höga vattennivåer på en allmän havsvattennivåhöjning bedöms inte kunna översvämma industriområdet. 6 Identifiering och analys av olycksrisker Verksamhetsutövare som omfattas av den högre kravnivån skall i en Säkerhetsrapport bl.a. redovisa riskerna i verksamheten samt hur dessa risker hanteras för att förebygga och avhjälpa olyckor. Nedan beskrivs Höganäs rutin för att identifiera var i verksamheten risken för allvarliga olyckor kan föreligga samt en sammanfattning av den uppdatering av grovanalyser som utförts för Höganäs anläggningen under 2012. Utifrån dessa analyser har dimensionerande skadefall tagits fram och analyserats. Även dessa redovisas nedan. 6.1 Identifiering av olycksrisker Höganäs använder en grovanalysmetod för att identifiera var i verksamheten risken för olyckor eller ohälsa kan uppstå. Metoden används huvudsakligen på två sätt. Dels för att på ett tidigt stadium i projekt identifiera och värdera eventuella riskkällor och dels som en inledande metod för att på en befintlig anläggning identifiera och värdera risker utan hänsyn till detaljer i systemet. 32 I det senare fallet används ofta grovanalys som ett första steg vid granskningen av den befintliga anläggningen. Utfallet av analysen, vägt mot ett riskkriterium, får sedan avgöra behovet av fortsatt mer detaljerad riskbedömning. Metoden är i första hand ett verktyg för att avgöra den allmänna risknivån samt vilka delar av verksamheten som behöver bedömas i större detalj. För att få en gemensam värdering av miljö-/arbetsmiljöriskerna i företaget används en kalibrerad riskmatris som redovisas nedan för uppskattning av riskerna. Riskmatrisen används vid verksamhetens övergripande riskbedömning, där den utgör en riktlinje för hur olika identifierade risker ska uppskattas i låg, medel och hög risk. Riskmatrisens fyra olika fält ligger sedan till grund för kraven på mer detaljerade riskbedömningar. Sannolikh et 5 > 1 gång per år Mycket sannolik 2 4 1 gång per 1 – 10 år 3 3 4 4 4 1 2 3 4 4 1 gång per 10 – 100 år Sannolik 1 2 3 3 4 2 1 gång per 100 – 1000 år 1 1 < 1 gång per 1000 år Osannolik 1 1 1 2 3 3 Övergående lindriga obehag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Flera dödsfall, 10tals svårt skadade Långvariga skador. Liten till stor utbredning. Enkel sanering Permanenta skador. Liten utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Permanenta skador. Stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. 3 4 5 Liv och Hälsa Miljö Inga egentliga skador. Liten utbredning. Ingen sanering 1 2 Övergående kortvariga skador. Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering. 2 2 3 4 Konsekv ens 1. Genomförd grovanalys är tillräcklig. Åtgärder enligt analysen skall genomföras. 2. Mer detaljerade grovanalyser eller enklare arbetssäkerhetsanalyser kan vara aktuella att genomföra för området. 3. Mer detaljerade analyser skall vara genomförda eller planeras in. 4. Mer detaljerade analyser skall vara genomförda eller genomföras omgående. 33 Klassas anläggningen, arbetsområdet som lågrisk (1) eller mellanrisk (2) behöver ingen detaljerad riskbedömning genomföras. Tillämpliga myndighetskrav ska dock följas även för lågriskområden vilket medför att det kan finnas behov av utförande av kompletterande riskanalyser, såsom arbetssäkerhetsanalyser. För mellanrisk (3) och högrisk (4) skall mer detaljerade riskanalyser utföras. De metoder som Höganäs normalt använder för dessa riskanalyser är: - Arbetssäkerhetsanalys - What-If - Operatörsanalys Exempel på grovanalys protokoll visas nedan. 34 Vid genomgången av anläggningarna 2012 gjordes nedanstående värdering av risknivån för de olika anläggningsdelarna och processerna. Avdelning Svampverk 1. Råmaterialanläggning 2. Krosshall + SMAS (siktning & malning) 3. Ugnar 4. Vagnsunderhåll 5. Avfallssanläggning Risknivå Kommentar 2-3 2 Främst Hälsa Främst Hälsa 2-3 1-2 1-2 Främst Hälsa och Egendom Främst Hälsa Främst Hälsa Pulververk 6. Råpulverhantering 7. Ugnar 8. Media 9. POF (Finpulver) / Packning 1-2 2-3 2-3 2 Främst Hälsa och Miljö Främst Hälsa och Egendom Främst Hälsa och Egendom Främst Hälsa Distaloy/Astaloyverk 10. Godsmottagning 11. Kundblandning 12. Ugnar 13. LÖK (Ytbeläggning) 2 2 2-3 2-3 Hälsa och Miljö Främst Hälsa Hälsa och Egendom Främst Hälsa Avdelning Tillsats Avdelning Tillsats 2 Främst Liv och Hälsa Ex-hall - C-lab - Pilot Ex-hall och C-lab Pilot Centre 2 2 Främst Hälsa och Egendom Främst Hälsa och Egendom Utlastning SLW SLW (Lager & Utlastning) 2 Hälsa och Miljö Ytterområden Ytterområden 2-3 Egendom Värdering med avseende på Egendom beskrivs inte i denna rapport eftersom det inte är relevant med avseende på risker förknippade till storskalig kemikaliehantering. Utifrån den värdering som gjordes har en genomgång av genomförda detaljanalyser gjorts och där behov har funnits av kompletteringar är dessa inplanerade eller genomförda. Grovanalyserna visade emellertid på att man för verksamheten som helhet i de allra flesta fall redan har genomfört detaljanalyser där behov finns. Varje avdelning arkiverar sina riskanalyser på ett strukturerat sätt, så att erfarenhet kan dras av tidigare analyser vid förändringar. 35 6.2 Redovisning av dimensionerande skadefall Nedan ges en redovisning av de dimensionerande skadefall som har identifierats för verksamheten med avseende på storskalig kemikalieolycka. De skadefall som redovisas är: • • • • Brand i svavellager Vätgas- eller naturgasläckage vid reformer Explosionsmöjlighet i bandugn Pulverbrand och pulver till recipient med släckvatten Inget av dessa skadefall har bedömts kunna bidra till en storskalig olycka som i nämnvärd grad påverkar omgivningarna utanför Höganäs fabriksområde. 6.2.1 Brand i svavellager Svavelpulver används vid tillverkning av Mangansulfid (MnS) vid avdelning Tillsatsmaterial se figur 5.9. För att klara produktionen vid kortvariga leveransförseningar håller Höganäs ett lager av maximalt 35 ton svavelpulver. Detta förvaras torrt i ett separat tält utanför produktionsbyggnaden. Förvaringen sker i Big-sacks med 0.5 ton i varje säck och med två säckars höjd. Det innebär att lagringsytan är ca: 35 m2. Total yta inuti tält är ca: 120 m2. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker, bedömdes riskbilden för brand i svavellagret utifrån Miljö vara S3/K1/V1 och Liv & Hälsa vara S3/K2/V2. Riskanalysen ledde till att en brandberäkningen har genomförts för rökgasutvecklingen. Vid brandberäkningarna har det antagits en förbränningsarea på 50 m2. En beräkning har utförts av hur mycket SO2 som bildas per tidsenhet vid förbränningen och vilka koncentrationer detta kan ge upphov till vid olika avstånd från lagret. Svaveldioxid är en färglös, giftig gas med stickande lukt. I tabellen nedan anges aktuella gränsvärden samt akuta hälsoeffekter vid exponering för SO2. Koncentration (ppm) Konsekvens/gränsvärde 400 100 50 20 10 5 2 1 Lägsta dödliga dos för människor vid exponering i 1 minut IDLH (Immediately Dangerous to Life and Health) Svåra ögonirritationer Bronkospasm Irritation i luftvägarna, nysningar, hosta, ögonirritation, näsblod TGV (takgränsvärde, medelvärde vid exponering under 15 min) NGV (nivågränsvärde, gränsvärde vid exponering under 8 timmar) Gräns för förnimbarhet Det som är svårast att uppskatta är massavbrinningshastigheten. För att få en uppfattning om denna har en litteraturundersökning gjorts. Vid en stor brand i ett svavellager i Sydafrika 1995 visade det sig i efterhand att avbrinningshastigheten för svavel var ca: 2.7 g/m2s. Vid laboratorieförsök har man kommit upp till hastigheter av 6.8 g/m2s. Stora bränder kan emellertid inte förutsägas genom uppskalning av små laboratorieförsök. För att få en konservativ uppfattning har en simulering även gjorts med det högre värdet baserat på laboratorieförsök. Beräkningar för spridning av brandgaser i luft har genomförts med programmet ALOFT-FT utvecklat av NIST. Fyra olika scenarier studerades där brandarean respektive massavbriningshastigheten varierades. Brandareorna som användes var 25 m2 respektive 50 m2. 36 Stabilitetsklass D har tillämpats för samtliga scenarier samt en vindhastighet om 5 m/s och 10 °C vid markytan. Resultatet från beräkningarna visas nedan. Brandens Massavbrinn.utbredning hastighet 25 m 2 50 m 2 StabilitetsKonsekvensavstånd SO2 (m)Scenario-benämning klass 100 ppm 50 ppm 10ppm 5 ppm 2 2,7 g/m s 2 6,8 g/m s 2 2,7 g/m s 2 6,8 g/m s D D D D * * * 150 * 150 100 200 200 350 300 450 300 450 400 600 Scenario 2.2 Sceanrio 1.2 Scenario 2 Sceanrio 1 Resultatet av simuleringarna visar att vid en mycket omfattande brand där hela lagret brinner och massavbrinningshastigheten är baserad på laboratorieförsök uppträder koncentrationer om 100 ppm 150 meter bort från lagret. Om massavbrinningshastigheten för den stora branden i stället är 2,7 g/m2s blir koncentrationsnivåerna inte lika höga och som värst är det 50 ppm 100 meter från lagret. Närmaste bebyggelse utanför Höganäs fabriksområde ligger ca: 300 meter från svavellagrets placering, vilket medför att riskerna för omgivningen är begränsade även vid ett konservativt antagande och att värdering vid genomförd riskanalys inte förändras. Svavelbrand ingår som ett scenario vid planering för nödsituationer. 6.2.2 Vätgas- eller naturgasläckage vid reformer I samband med utbyggnad av reformer och flyttning av befintlig vätgasbuffert ut till reformerområdet genomfördes beräkningar på dimensionerande skadefall, som redovisas nedan. Placering av vätgasanläggning visas i bilaga1. 6.2.2.1 Utsläpp och brand från vätgasbuffert En beräkning av utströmning med antändning av vätgas har utförts för ett dimensionerande hål med 25 mm:s diameter på tank eller rörledning i vätgasbuffert. Vid beräkningarna har en äldre beprövad version av beräkningsprogrammet SAVE använts. Kontrollberäkning av utflöde har gjorts med IPSGAS2. Utflöde sker endast från ett hål. Flödet blir ca: 0.4 kg/s och om antändning sker blir flamlängden maximalt ca: 12 m. Följande värden fås på värmestrålningen från branden. Avstånd från utsläpp (m) 2 Värmestrålning (kW/m ) 0.6 36 4 7.5 10 2.7 18 1 För att bedöma påverkan på bar hud kan följande riktvärden användas för vad en människa kan klara utan att känna smärta: 37 Långtidspåverkan ca: 1 kW/m2 Bestrålning under 1 minut ca: 2 kW/m2 Korttidsbestrålning under 2 sekunder ca: 20 kW/m2 Byggnadskonstruktioner tål betydligt högre påverkan. En täckmålad träyta antänds efter ca: 10 minuter vid en värmestrålning av 20 kW/m2. En tegelvägg eller betongvägg klarar normalt betydligt längre tid innan hållfastheten påverkas. Fönsterglas klarar emellertid endast lägre värmepåverkan och bör undvikas i närheten av den möjliga brandkällan. Stålkonstruktioner antar relativt snabbt omgivande temperatur, men kan skyddas med hjälp av isolering. Eftersom vätgasflammor inte genererar någon omfattande strålning så ger en brand inte upphov till några större värmeflöden utanför själva flamman vilket också framgår av beräkningen. Dessa värmeflöden skärmas redan av det lätta väderskyddet kring reformern. Dessutom är alla rörledningar och tryckkärl närmast genomflödesbufferten isolerade. Med en så hög flödeshastighet som 0,4 kg/s kommer trycket i tankarna att falla med 1 bar/min. Därmed avtar flamlängden också snabbt och redan efter 5 minuter är trycket i tankarna under 10 bar(g). I realiteten kan alltså inte en flamma på 12 meter ha en sådan varaktighet att den ens förmår att orsaka någon allvarlig skada på det skärmtak som omger reformer 1. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker, bedömdes riskbilden för dimensionerande läckage på rörledning med brand som följd vara S2/K3/V2 utifrån Miljö och S2/K4/V2 utifrån Liv & Hälsa. Beräkning av flamma från flänsläckage Anslutningarna till vätgastankarna är minst DN 40. Detta medför att det ovan beskrivna scenariot med rörbrott på en ledning DN 25 inte är direkt applicerbart på denna anläggning. Ett hål med samma diameter på någon av tankarna är också ett mycket konservativt antagande. Ett mer troligt scenario är ett flänsläckage där en packning havererar mellan två bulthål. En sticklåga kan då uppstå som om den är riktad mot en tank kan medföra upphettning och lokal försvagning av tank. Om flänsen på en DN 40 ledning endast består av fyra hål antages håldelningen till ca: 6 cm. Flänsens tjocklek antages till 3mm. Detta ger en utströmningsarea av ca: 0.0002 m2 och en hydraulisk diameter av ca: 0.006 m. Ungefär samma förhållanden gäller för flänsar runt manlucka. Beräkning av utströmning ger att flödet blir ca: 0.02 kg/s och om antändning sker blir flamlängden maximalt ca: 3 m. Beräkningen är konservativ då de verkliga packningarna i ledningarna är 2 mm tjocka spirallindade grafitpackningar, som troligen inte blåses ut helt mellan bulthålen. Packningarna till manluckan är försänkta i flänsen och kan inte heller skapa en stor öppning. Alla realistiska flamlängder är därmed kortare än 3 m. Tankarna i vätgasbufferten är placerade så långt ifrån varandra att en fläns på en tank alltid är mer än 3 meter från nästa tank. Rörledningarna är utöver dessa flänsar så långt möjligt helsvetsade. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker, bedömdes riskbilden för brand vid flänsläckage vara S2/K2/V2 utifrån Miljö och S2/K3/V2 utifrån Liv & Hälsa. 38 6.2.2.2 Utsläpp och brand från naturgas i reformer Nedanstående beräkning baserar sig på ett dimensionerande hål med 25 mm:s diameter på tank eller rörledning i reformer. Utflöde sker endast från ett hål. Flödet blir ca: 1.2 kg/s och om antändning sker blir flamlängden maximalt ca: 9.5 m. Följande värden fås på värmestrålningen från branden. Avstånd från utsläpp (m) 2 Värmestrålning (kW/m ) 0.3 46 2.5 9 6 3.5 10 1.5 Som framgår är värmestrålningen intensivare från naturgasflamman, men på de avstånd som finns mellan anläggningarna utgör inte denna värme någon risk i anslutning till buffertlagret. Den kommer dessutom att kraftigt begränsas av skärmtakets väggar. En utströmning av naturgas på 1,2 kg/s kommer omedelbart att leda till att anläggningen (och gastillförseln) stoppas. Flödet är långt större än kapaciteten på kompressorerna och volymen i anläggningen är låg. Lågt tryck från ett stort antal tryckgivare kommer att leda till att ett stort antal ventiler stängs omedelbart. Då det gäller explosion är det mycket svårare att bedöma. En gasmolnexplosion med vätgas i fria luften anser vi vara mindre trolig, eftersom vätgasen snabbt stiger mot atmosfären och inga direkta antändningskällor finns uppåt. Antänds vätgasen sker det troligen direkt vid utsläppet. Då det gäller naturgasen eller vätgasen inomhus från reformern, så kan den i värsta fall ansamlas inomhus med gasmolnsexplosion som följd. Alla utrymmen är Zon-klassade enligt ATEX-föreskrifterna och ventilationen av reformertaket är god, så att sannolikheten för att det skall ansamlas gas är låg. Vid såväl brand som explosion är det inga risker för dominoeffekter för omgivningen då anläggningen är placerad på ett betryggande avstånd från närboende och övrig verksamhet inom industriområdet. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker, bedömdes riskbilden för brand vid läckage av naturgas i rum för högtryckskompressorer vara S2/K3/V2 utifrån Miljö och S2/K4/V2 utifrån Liv & Hälsa. 6.2.3 Explosion i bandugn För att utreda hur avlastningen av en explosion i en bandugn sker vid olika scenario har en simulering utförts av Gexcon A/S i Norge. Utredningen utfördes för att bedöma befintliga avlastningsluckors funktion, men den ger en bra bild av de konsekvenser som uppstår vid en explosion i ugn. Nedan redovisas en sammanställning av de resultat som framkom vid simuleringen. Hela rapporten visas i bilaga 3 och 4. De scenarier som analyserades var följande: 39 • • • ”Worst case”. Stökiometrisk blandning i hela kylzonen innan antändning sker. Ett tänkt inläckage av 0.35 m3 luft (10 m3/h under 2 minuter), via utmatningshuset. En stökiometrisk blandning nås som antänds vid utloppet från ugn till kylzon. En stökiometrisk blandning i fläktkanal, som antänds av friktion mellan fläkthjul och vägg. Ungefärlig volym luft/gas-blandning blir 0.25 m3. Resultat Sammanfattningsvis har fem beräkningar genomförts: 1. Stökometrisk blandning av vätgas-luft i hela kylzonen. Detta fall ger upphov till mycket kraftig och snabb explosion. Tryckstegringen är sådan att det inte finns någon möjlighet att begränsa eller avlasta konsekvenserna av en sådan explosion. Situationen skall till varje pris förebyggas. Den viktigaste åtgärden är inertering av ugnarna. Scenariot är mindre troligt eftersom inertering av ugnar alltid sker innan och efter vätgaskörning. 2. Ett fall med begränsat inläckage av luft, motsvarande ca 5-6 Nm3/h in i en baspulverugn. Inläckaget antogs som ett ”worst case” lokaliserat som en stökometrisk blandning på sammanlagt 0.35 m3 längs bandet som antänds i anslutning till värmezonen. Detta ger upphov till maxtryck på ca 0.5 bar(g) i kylzonen och trycket avlastas förhållandevis effektivt in i muffeln och in i nästa kylzon. Explosionsluckan öppnades och en del gas ventileras ut den vägen. 3. Samma som fall 2 men med blandningen lokaliserad i fläktkanalen i kylzonslocket. Maxtrycket blir i detta fall drygt 3.5 bar(g) och trycket kan/hinner ej fortplantas varken till explosionsluckan eller vidare till muffel/nästa kylzon. Luckan öppnas men gör ingen nytta eftersom övertrycket överstiger vad en kylzon rimligen klarar av. 4. Samma som fall 2 fast ”muffeln” inkluderas i beräkningen för att få ett mer realistiskt randvillkor. Trycket i kylzonen blir fortfarande ca 0.5 bar(g) och man får ett övertryck i muffeln på ca 0.16 bar(g). Trycket i kylzon närmare utmatninghus ökar också något pga den begränsning i avlastning som muffeln utgör. 5. Samma som fall 4 fast nu utan explosionslucka, dvs. luckan öppnas ej av övertryck. I princip blir resultatet helt identiskt med fall 4. Luckan påverkar inte det maximala trycket över huvud taget! Explosionsförloppet är så snabbt att luckan inte bidrar till någon effektiv avlastning. Utöver detta har hastighetsvektorerna och tryckförloppet kring explosionerna studerats och man kan utan vidare konstatera att förloppet är mycket snabbt. På mindre än 20 ms är hela förloppet över. Explosionen karakteriseras av en snabb tryckökning följd av ett undertryck. Hastighetsvektorerna visar att vid undertrycket fås en strömning riktad in i kylzonerna som i de fall explosionsluckorna öppnats drar in luft. Slutsats Av resultaten drogs slutsatsen att man inte kunnat identifiera något fall där explosionsluckan bidrar till ökad säkerhet. Inte i något fall har den bidragit till att avlasta explosionen. Däremot ger den vid svagare explosioner upphov till en öppning där luft kan komma in i kylzonen i den undertrycksfas som alltid följer på övertrycket. Resultatet kan bli en kraftig sekundär explosion. Luckorna är därmed snarast en ytterligare riskfaktor. Resultatet är helt i linje med de indikationer som kommit från andra håll som menar att vätgasexplosioner i praktiken inte går att avlasta med luckor eller liknande. Som en åtgärd har alla befintliga luckor på kylzonerna försetts med en anordning för att hålla explosionsluckorna på plats på kylzonslocket för alla tryck där locket ligger kvar. Luckorna används idag endast som inspektionsluckor efter avställning. 40 Att hela locket lyfter är egentligen en fördel och man bör betrakta hela kylzonslocket som en försvagad del i konstruktionen som kan lyftas av och rikta åtminstone en del av kraften i ofarlig riktning. Ett Anmält Organ har gjort ett överslag på vilken kraft som krävs för att fästbalkarna skall haverera och därefter omsatt detta till det tryck som då krävts för att lyfta kylzonslocket. Beräkningen är gjord mot brott av fästbalkarna. Vikten av vatten i locket har tagits hänsyn till vid beräkningen. Beräkningen visar att det krävs ca: 1.7 bar:s övertryck för att lyfta locket. De kättingar som håller/fångar in locken vid en eventuell explosion klarar detta tryck. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker, identifierade ett flertal skadehändelser där en explosiv miljö skulle kunna uppstå. Riskbilden för ovanstående riskkälla, inläckage av luft från utmatningshus till kylzon, bedömdes vara S3/K2/V2 utifrån Miljö och S3/K3/V3 utifrån Liv & Hälsa. 6.2.4 Pulverbrand och pulver till recipient med släckvatten Vid en genomgång av säkerhetsdatabladen för de pulver som omfattas vid summeringen enligt sammanställningen under kapitel 5.5.2 och 5.5.3, framgår att smältpunkten för ämnena är enligt nedan: • • • • Dikopparoxid (Cu2O) 1235 °C Koppar (Cu) 1060 °C Nickel (Ni) 1455 °C MnS-E Upphettning av substansen innebär inga risker. Vid ett normalt brandförlopp sker övertändning av lokaler då temperaturen uppnått ca: 600 °C. Därefter stiger temperaturen inte något nämnvärt under det fortsatta brandförloppet. Detta medför att, med de höga smälttemperaturer som de ovan beskrivna ämnena har, kommer troligen inte några större halter av metallångor att avges under branden. I de lager som förvarar metallpulver är det också normalt så att brandfarligt material ej får förvaras, för att förhindra brand i pulverlager. Det som kan vara ett möjligt skadefall vid en brand är att pulver följer med släckvattnet ut i dagvattennätet. Pulvret är tungt med en densitet mellan 1500 – 9000 kg/m3, vilket medför att endast mindre mängder bör kunna följa med släckvattnet ut i dagvattennätet. Vid en brand finns dessutom anordningar för tätning av de brunnar som är i direkt närhet av lagren för att förhindra att spridning av pulver sker. Det pulver som följer med ut i nätet bör med den densiteten det har sedimentera i rören innan det når recipienten (Öresund). Laktest har genomförts av Höganäs material i saltvatten, försöken har dock inte lett till några konkreta slutsater på att materialet lakar ut då nästan samtliga värden ligger under eller i nivå med rapporteringsgränsen (0,5 mg/l). Dock bedöms riskerna vara låga då endast en liten del av materialet bör nå ut till recipienten. Under förutsättning att utsläppspunktens direkta närområde saneras inom rimlig tid, ca 1 månad, bedöms det inte heller att några sekundära effekter av betydelse uppstår i recipienten. Vid genomförd riskanalys 2012, enligt 6.1 Identifiering av olycksrisker bedömdes riskkällan, brand i lager för Cu2O, Cu och Ni, vara S3/K2/V2 utifrån Miljö och S3/K1/V1 utifrån Liv & Hälsa. För riskkällan, släckvatten innehållande material ut till recipient, gjordes värderingen S3/K2/V2 utifrån Miljö och S3/K1/V1 utifrån Liv & Hälsa. 41 7 Skyddsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka 7.1 Brandbekämpningsutrustning Utöver den brandbekämpningsutrustning som redovisas nedan finns det utvändiga brandpostnätet, vilket testas årligen. 7.1.1 Brandlarm Höganäs följer SBA:s regelverk SBF 110:6 vad gäller brandlarm. Anläggningarna är skyddade enligt två modeller, totalskydd eller delskydd. Totalskydd Huvudkontor, Jernkontoret C-lab och Ex-lab är skyddade med totalskydd. Alla utrymmen i dessa byggnader är försedda med brandlarm som ger larm till huvudcentralen i vakten och automatiskt även vidare till SOS/LAC. Vakten larmar därefter berörd personal via SMS. Framöver kommer brandlarm att automatiskt gå till den personal som är berörd. Delskydd Alla byggnader utöver de ovan beskrivna har s.k. Delskydd. I dessa byggnader är det endast vitala delar och delar med hög brandbelastning som har brandlarm. I en produktionsenhet är t.ex. ställverk, utlastning och packning skyddat av brandlarm medan övriga lokaler såsom ugnshall och krosshall ej har brandlarm. Revisionsbesiktning utförs årligen av tredje part för brandlarmanläggningarna. 7.1.2 Brandsläckare Höganäs har åtta utrymmen som är utrustade med automatiska gassläckanläggningar. Dessa är främst datarum, serverrum och ställverk. Revisionsbesiktning utförs årligen av tredje part för gassläckanläggningarna Utöver de automatiska anläggningarna finns handbrandsläckare utplacerade i områden där behov föreligger. Släckarna är av tre typer, CO2, pulver eller BSM-släckvätska. I produktionslokalerna finns inga brandsläckare på entresolplanen. Filosofin är att man inte skall behöva gå upp och leta efter en släckare med risk för att skadas utan att all personal skall ner för att starta insatsen. Årlig tillsyn av brandsläckare utförs av tredje part. 7.1.3 Sprinkler Kontorsmiljöer i Distaloy och Svampverket är försedda med vattensprinkling. Reformerns vätgaslager är skyddad med vattensprinkler (manuell öppning). 7.1.4 Brandportar/branddörrar Brandcellsindelning finns i alla lokaler. Produktionslokalerna är försedda med s.k. punktskydd som stänger brandportar vid brandlarm. Brandportar testas kontinuerligt. 42 7.1.5 Rökluckor Rökluckor finns delvis i alla produktionslokaler. Luckorna testas årligen av tredje part. 7.1.6 Miljöbekämpningsutrustning Inom Höganäs område finns det där det finns risk för pulverspill eller kemikalier till avlopp utplacerat utrustning (s.k. Tättingar) som lägges över brunnar och förhindrar spridning till dagvatten- eller spillvattennät. För att ta hand om eventuellt oljespill finns oljeabsorberande material utplacerat på strategiska platser. 8 Intern plan för räddningsinsatser 8.1 Nödlägesplan Nödlägesplan finns för hur organisationen skall agera vid plötsligt och oförutsett nödläge orsakat av brand/explosion, allvarliga olycksfall eller utsläpp av vätskor, gaser eller andra ämnen till omgivningen. Väsentligt underlag för agerande vid nödläge finns lätt tillgängligt och samlat i en ”Nödlägespärm” för varje brandskyddsområde som är anpassad till det aktuella förhållandet för området. Underlaget anger de åtgärder som skall genomföras i akutläget. Pärmen skall användas för dels interna agerandet dels utgöra hjälpmedel för räddningstjänstens insatser. Kompletta pärmar med åtgärder för samtliga brandskyddsområden finns även centralt placerade i vakten och hos Höganäs Räddningstjänst. Nödlägespärmarna har minst följande innehåll: • • • • • • • • • • • • • Generellt agerande i nödläge Larmrutin vid brand/explosion Larmrutin vid olycksfall Larmrutin vid miljöpåverkande händelser Utrymning av arbetslokaler och samlingsutrymmen omfattande tekniska åtgärder, rutiner för utrymning, återsamling och rapportering samt övning. Avspärrning/Bevakning Information Krishantering Lokala larmrutiner Förteckning över interna ”Katastrofledningsgruppen”. Beskriver organisation vid nödläge med angivande av samverkan med kommunala räddningstjänsten samt intern arbetsfördelning. Förteckning över interna resurspersoner Förteckning över externa resurspersoner, Myndigheter och Grannföretag Lokal insatsplan Utöver detta finns insatsritningar för alla avdelningar och översiktsritningar för N2- och H2ledningar samt spill och dagvattennät lätt åtkomliga vid behov, på intranätet och hos Räddningstjänsten. 43 8.2 Ansvar, Arbetsuppgifter och Befogenheter för Brandskyddsområdesansvarig Brandskyddsområdesansvariga är utsedda för att inom respektive brandskyddsområde leda ett förebyggande brandskyddsarbete. De ansvariga har ett delegerat ansvar för både det tekniska och det organisatoriska brandskyddet inom respektive brandskyddsområde. För förteckning över aktuella Brandskyddsområdesansvariga se rutin 1.6.25.1. Brandskyddsområdesansvarig skall inom det egna brandskyddsområdet: • • • • • Organisera det systematiska brandskyddsarbetet på en lämplig nivå för ett effektivt genomförande: Säkerställa att nödvändiga tillstånd anskaffas och hålls aktuella. Vid behov ansvara för att ”Föreståndare för hantering och förvaring av brandfarlig vara” inklusive ställföreträdare för denne utses och anmäls till lokala byggnadsnämnden via Miljöavdelningen, samt att arbetsuppgiften delegeras. Utse ansvarig/a för utfärdande av tillstånd för heta arbeten samt arbete i ATEX-klassat utrymme inom arbetsområdet. Tillse att föreståndare och ansvariga utfärdare av tillstånd har rätt kompetens genom att de registreras i personalsystemet via avdelningen HR. Brandskyddsområdesansvarig skall planera och genomföra det förebyggande arbetet med att identifiera och minska brandriskerna genom att: • • • • • • Dokumenterade systematiska brandskyddsanalyser genomförs och uppmärksammade brister åtgärdas. Löpande brandskyddskontroll genomförs på området. Utreda brandtillbud och händelser och åtgärda eventuella brister som då upptäcks. Upprätthålla zonklassningar (ATEX gas resp. damm), brandcellsindelning och andra passiva skydd inom brandskyddsområdet. Tillse att det finns en förteckning över fasta arbetsplatser för heta arbeten inom brandskyddsområdet. Dessa skall skyltas tydligt ”Fast arbetsplats för Heta Arbeten”. Bevaka brandskyddsfrågor inklusive larm och larmöverföring vid förändring/nybyggnation och utökad verksamhet. Brandskyddsområdesansvarig skall upprätthålla tillräcklig beredskap för nödläge genom att: • • • Lokala larm-, utrymnings-, och insatsplaner upprättas och hålls aktuella. Tillse att nödvändig information om brandskyddsfrågor och brandrisker når ut. Berörd personal ges föreskriven utbildning och att regelbundna övningar genomförs och dokumenteras. • Brandskyddsområdesansvarig skall ombesörja funktion av brandskyddsutrustning och larm genom att: • Lokal brandskyddsutrustning och larmanordningar underhålls genom ett systematiskt och dokumenterat förebyggande arbete och att föreskrivna revisioner och besiktningar genomförs. 44 8.3 Samverkan med Höganäs Räddningstjänst Höganäs har ingen egen industribrandkår eftersom Höganäs Räddningstjänst är stationerad endast ca: 500 meter från industriområdet. Företaget för en kontinuerlig dialog med Räddningstjänsten. Vid förändringar som påverkar brandberedskapen kontaktas Räddningstjänsten för information och diskussioner om lösningar. Formellt sker minst två möten per år där allmänna frågor med avseende på brandrisker och insatser inom industriområdet diskuteras. Utöver dessa möten genomförs en orienteringsgenomgång med Räddningstjänsten en gång per år där alla brandmän blir orienterade om de förändringar som skett i verksamheten under året, med avseende på brandrisker. Under 2012 genomfördes en gemensam övning tillsammans med Räddningstjänsten som behandlade lång inträngningsväg i byggnader. Denna övning föll väl ut och det är planerat att kontinuerligt genomföra liknande övningar framöver. Räddningstjänsten använder också Höganäs industriområde för genomförande av sina interna övningar. 8.4 Resurser I ett nödläge ansvarar den operativa driftorganisationen för att praktiskt hantera den uppkomna situationen. I de olika verken är det 1:e kontrolloperatör som har ansvaret att ringa interna jouren och informera Räddningstjänsten om situationen. Räddningstjänsten har i detta läge redan fått information via brandlarmet. Rutinerna i nödlägespärmen följes därefter. I pärmen finns all information om vilken personal som är tillgänglig internt. 8.5 Utbildning Brandskyddsområdesansvariga har gått kurs i Systematiskt brandskyddsarbete samt i vissa fall även en vidareutbildning. Utrymningsövningar genomförs varje år. Vid dessa övningar tränas utrymningsledare och övriga med uppgifter vid utrymning. Räddningstjänsten medverkar och skriver ner synpunkter på genomförandet i protokoll. Räddningstjänsten utbildar även all Höganäs kontorspersonal i grundläggande brandskydd och utför utbildning i hjärt- och lungräddning. 9 Information till allmänheten Höganäs tillhandahåller information om anläggningen via Höganäs hemsida (www.hoganas.com/seveso) och Höganäs kommuns hemsida (www.hoganas.se) i enlighet med 13 § SRVFS 2005:2. Informationen utformas som en broschyr (se bilaga 5) och hålls ständigt aktuell samt tillgänglig via hemsidan. Miljöavdelningen ansvarar för informationsinnehållet och reviderar den vid behov. Vid en eventuell större olycka har Höganäs bedömt att det inte finns något ytterligare behov av omedelbar information till allmänheten än via Myndigheten för Skydd och Beredskaps (MSB) system för ”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA). Övrig information om olyckan och olycksförloppet ges i enlighet med Höganäs nödlägesrutiner genom presskonferens, hemsida och intranät. 45 Plan över produktionsanläggningarna på Höganäs Sweden AB:s område Bilaga 1 46 Detaljplan för Höganäs Sweden AB:s område Bilaga 2
© Copyright 2024