ÅRSREDOVISNING
2011 ÅRSREDOVISNING Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, kompetenssäkrar de svenska kärnkraftverkens personal. Vi informerar om kärnkraft och samlar in, analyserar och återför drifterfarenheter från kärnkraftverk världen över. Verksamheten bedrivs vid våra utbildningsenheter i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Vid huvudkontoret i Studsvik bedrivs styrning och centralt utvecklingsarbete. KSU ingår i Vattenfallkoncernen sedan 2000. Kontaktuppgifter 0155-26 35 00 (Växel KSU) Studsvik (huvudkontor) Box 1039 611 29 Nyköping Barsebäck KSU Box 524 246 25 Löddeköpinge Forsmark KSU Informationsvägen Forsmark 742 03 Östhammar Oskarshamn KSU Box 926 572 29 Oskarshamn Ringhals KSU Utbildning Ringhals 432 85 Väröbacka KSU org-nr: 556167-1784 KSU VAT-nr: SE556167178401 www.ksu.se Årsredovisningen är framtagen av Grafisk produktion i Studsvik. 2011 Innehåll VD HAR ORDET ...............................................................4 KSU I KORTHET...............................................................5 UTBILDNING...................................................................7 EFFEKTMÄTNING.............................................................8 KURSDAGAR...................................................................9 MEDARBETARE.............................................................10 INTERNATIONELL GRANSKNING....................................13 TEKNIK.........................................................................15 FINANSIELL INFORMATION...........................................16 KSUs HISTORIA.............................................................24 VD HAR ORDET ... ”Vi ska samarbeta mot samma mål och utvecklas tillsammans och är nu redo för nästa steg i KSUs utveckling.” År 2011 har varit ett händelserikt år för KSU. Många förändringar har gjorts för att stärka vår organisation och våra medarbetare. Vi har fokuserat på flera områden för att ytterligare effektivisera våra utbildningar för säker kärnkraft. Mot bakgrund av vår vision ”ett ledande utbildningsföretag” är det motiverat att ställa sig frågan vad det är som gör en utbildning riktigt bra. Svaret är att samarbetet mellan människor är en av de viktigaste förutsättningarna för effektiv utbildning. Att lärare och elev möts och lär av varandra. Att chefer på kärnkraftverken och chefer hos KSU har ett nära samarbete. Vi vill ge våra elever en grund att stå på, en tillit till sin egen kompetens att fatta rätt beslut i det vardagliga arbetet. Vi vill öka förmågan hos cheferna på verken att leda lärandet. Med detta ständigt i blickfånget har vi kommit långt. Kompetensutveckling och ledarskap är några av de fokusområden som gett god respons bland våra kunder. Deras respekt för vårt kunnande innebär att vi tagit ytterligare ett steg mot en öppen och lärande organisation. Vi för en ständig dialog med våra kunder. Vi jobbar ihop och samarbetar mot samma mål! Tillsammans är vi redo för nästa steg i KSUs utveckling. En utveckling som drivs inom ramen för det så kallade Partnerskapsprojektet. Vi leder SAT-projektet, där syftet är att tillsammans med kraftverken komma fram till en gemensam syn på hur systemet för att analysera olika kompetensbehov ska se ut för att vi ska kunna möta de krav som World Class ställer på oss. Jag vill passa på att tacka för de nio år jag haft tillsammans med er, medarbetare, samarbetspartner, kunder och ägare, och för det förtroende och stöd ni visat mig. Även om jag nu går vidare med att på heltid utveckla mina egna intressen, ska det bli roligt att följa KSUs utveckling även i fortsättningen – fast nu på distans! Åke Karlsson, verkställande direktör 4 KSUs Årsredovisning 2011 KSU I KORTHET VISION Vår vision är att vara ett ledande utbildningsföretag Vi är 275 anställda AFFÄRSIDÉ Vi finns till för att ... • bidra till en säker drift av kärnkraftverken genom att i samverkan erbjuda utveckling och helhetslösningar inom utbildningsområdet • kompetenssäkra kärnkraftverkens drift- och underhållspersonal • erbjuda test, verifiering och validering av utrustning i simulatormiljö före installation i kärnkraftverken för ökad reaktorsäkerhet och drifttillgänglighet. STRATEGI Vår ambition är att ... • förstå vad kunden vill och behöver • kommunicera väl – partnerskap och kompetensförsörjning mellan KSU och kund • driva en lärprocess som är integrerad med kundens verksamhet • nå rätt effekt hos kunden av våra tjänster, kundnytta • nyttja och ha rätt kompetens hos individ, grupp och organisation • skapa, förnya och förbättra effektiva processer och följa upp dessa • samla in och värdera erfarenheter från omvärlden och använda dessa i vårt kontinuerliga utvecklingsarbete • synliggöra och skapa förståelse för resultatet av vår verksamhet. 5 KSUs Årsredovisning 2011 Vi ska lyfta svensk kärnkraftskompetens till världsklass! UTBILDNING Matris som modell Hösten 2010 påbörjade KSU sitt arbete med att utveckla en matrisorganisation. Under 2011 realiserades organisationsförändringen fullt ut genom att all utbildningsverksamhet bedrevs i projektform. Bakgrunden var att organisationen ska kunna stödja samutnyttjande av resurser, tillämpa gemensamma arbetssätt samt erbjuda gemensamma produkter och tjänster. Det var också viktigt att fokusera mer på kompetensutveckling och kunddialog. Den nya organisationsmodellen bygger på en matris där utbildningsverksamheten bedrivs i projektform och resurser hämtas från alla KSUs enheter. Kundenhetschefer tillsattes som fick till uppgift att driva kunddialogen och fånga upp de behov som fanns. Produktområdesansvariga fick till uppgift att möta upp det totala kundbehovet genom att samordna behoven och initiera gemensamma projekt med fokus på samordning, helhetslösningar och effektivitet. Kompetensenhetschefer tillsattes för att se till att rätt kompetens och tillräckliga resurser till projekten finns tillgängliga. Projektledarrollen utvecklades för att leda det operativa projektarbetet mot uppsatta mål. Human Performance Ett av KSUs fokusområden är att öka kunskapen och förmågan till olika tillämpningar inom Human Performance-området. Vi tror att detta är viktigt för att på bästa sätt kunna stödja verken i deras strävan att uppnå världsklass. Vi arbetar parallellt med flera aktiviteter, så som att analysera och förbättra innehållet i befattningsutbildningarna, höja vår interna kompetens inom området och öka förmågan till återkoppling av ”icke-tekniska” färdigheter i simulatormiljö. Samtidigt ökar antalet förfrågningar om t ex HU-tools- (säkra arbetssätt/felförebyggande metoder) utbildningar från såväl verken som andra aktörer inom branschen, vilket passar väl in i det utvecklingsarbete som vi påbörjat. Skiftchefsutbildning Under våren 2011 hölls en informationsträff för deltagare från OKG. Därefter gick utbildningen raskt igång. Den genomfördes under veckorna 05–24 i ett koncentrerat tempo. Avslutningen skedde i skift, och några av deltagarna genomförde sin simulatorträning på kvällstid. Samtliga deltagare blev godkända och har uttryckt att de är mycket nöjda med utbildningens genomförande och resultat. Även en repetitions- och uppfräschningsutbildning har genomförts under våren, den så kallade RS4 för skiftchefer på Forsmark 3 – även den med mycket gott resultat. Under senare delen av hösten 2011 gjordes förberedelser och planering för skiftchefsutbilning 2012 för deltagare från R34 på RAB. Under 2011 har ett arbete med att skapa redundans av självkännedomsinstruktörer för skiftchefsutbildningen påbörjats på KSU. Arbetet beräknas vara avslutat hösten 2012. Arbetsplatscoachning FKA och arbetsplatsobservation RAB Arbetsplatscoachning FKA har under 2011 genomförts i samarbete mellan KSU och FKA, där vi tillsammans har delat på ansvaret för att finna en gemensam begreppsapparat och en metod för cheferna vid våra kärnkraftverk att genomföra det som WANO benämner som Walk Down Management. Utvecklingsprogrammet inleds med tre uppstartsdagar där deltagarna tillsammans med handledare från KSU och kärnkraftverken genomför praktiska moment som 7 KSUs Årsredovisning 2011 beskrivs i instruktion F-I-2533 för arbetsplatscoachning. Cirka tre veckor senare hålls en uppföljningsträff. Under 2011 genomfördes 6 omgångar för cirka 100 deltagare. Den totala beställningen, som sträcker sig fram till våren 2013, är på 20 genomföranden för cirka 300 deltagare. Utfallet har hittills varit mycket positivt. Arbetsplatsobservation för RAB har samma grundupplägg som arbetsplatscoachningen, men utan uppföljningsträff. Under 2011 genomfördes 4 omgångar av programmet. Några av dessa var speciellt anpassade för RABs projektkontor och deras tidsschema. Samtliga genomföranden har utfallit positivt. Beställningar av kursen sker med en regelbundenhet om cirka 3 genomföranden per år. EFFEKTMÄTNING Lärande utvärdering Ett antal utbildningsprogram har under året utvärderats med stöd av branschens utvärderingsmodell. Exempel på program som utvärderats är de nyutvecklade utbildningsprogrammen för stationstekniker, skiftchefer och den yrkesmannaskapsutbildning för underhållspersonal som bedrivs i Barsebäck. Effektmätningarna visar att de effektmål som satts upp i samband med utveckling och genomförande av utbildningarna har gett genomslag i verksamheten på respektive verk. Särskilt glädjande är de positiva återkopplingar som vi fått i samband med utbildningsprogrammet för skiftchefer. Såväl kursdeltagare som kompetensansvariga chefer vid verken upplever att de nyutbildade skiftcheferna är väl rustade att ta ansvar som ledare för sina skiftlag. Resultaten från analysseminarier i samband med mätningarna tas tillvara i all kursutveckling vid KSU. 8 KSUs Årsredovisning 2011 Överföring av livsviktig kunskap Inom fem år kommer var tionde KSU-medarbetare att gå i pension. Kunskapen hos erfaren personal måste alltså överföras till nya medarbetare samtidigt som säkerhetskulturen, där var och en ser sin egen roll i ett större sammanhang, måste förfinas och förstärkas. För detta ändamål använder sig KSU bland annat av Fenixprogram och Dialogseminarier. Fenixprogrammen, som ett 40-tal medarbetare hittills deltagit i, är ett mentorprojekt i grupp, där yngre lär sig dels av varandra, dels av mentorernas erfarenheter. Dialogseminarierna är en seminarieserie, där reflektion och övning av förmågan att se samband står i centrum. Hittills har 50 personer deltagit, varav tio kommer från kärnkraftverken. För närvarande används metoden när det gäller säkerhetstänkande, men ett långsiktigt arbete pågår för att införa metoden i den löpande utbildningsverksamheten. KURSDAGAR Utvecklingen av antal kursdagar är fortsatt hög, dock syns en minskning jämfört med 2010. Med redan 2012 ser vi en fortsatt ökning, vilket inte framgår i bilden nedan. 4500 4000 3500 3000 dagar 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 9 KSUs Årsredovisning 2011 2007 2008 2009 2010 2011 MEDARBETARE ”Certifiering är ett viktigt instrument i KSUs strävan att nå sin vision ”ett ledande utbildningsföretag” Certifieringsprocessen KSU har under 2011 arbetat fram en certifieringsprocess för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten på KSUs utbildningsleveranser. En stor utmaning i denna framtagning har varit att processen i sig skulle vara ett tillfälle till ökat lärande. För att kunna skapa detta bedömnings- och utvecklingsverktyg för pedagogisk kompetens, genomfördes ett arbete med att definiera vilka kriterier som skulle bedömas. Innan kriterierna kunde tas fram hade KSU att ta ställning till en rad faktorer, bland andra: • Vad utmärker en god utbildare på KSU? • Vilken pedagogisk grundsyn har KSU? • Vad krävs specifikt av en utbildare på KSU? De kriterier som sållades ut i en systematisk analysfas och som i dag ligger till grund för KSUs certifieringsprocess för pedagogisk kompetens är exempelvis förmågan att: taten från utvärderingen pekar på att KSUs certifieringsprocess: • går att modifiera och anpassa till andra verksamhetsområden och ämnesområden; processen öppnar upp för användande av certifiering i en större skala • fungerar som ett viktigt styrverktyg för vad KSU vill uppnå i pedagogiskt hänseende; processen når upp till den kvalitetsstyrning som KSU vill uppnå med processen • fungerar både som en kompetensutvecklingsprocess och som kvalitetssäkring av KSUs utbildningsleveranser • möter upp ett grundläggande behov av att bli sedd och bekräftad • är möjlig att implementeras i stor skala, med effektivisering, kompetensutveckling och kvalitetshöjning gentemot kund som några av effekterna. • planera, genomföra och efterarbeta en utbildning • motivera och skapa engagemang • variera undervisningen efter deltagarnas behov • skapa helhetsförståelse för deltagaren • tydliggöra hur kunskapen kan användas i vardagen och bli till praktisk nytta • hantera ledarskap i utbildningssituationen och kommunicera med kursdeltagare och omgivning • reflektera över och anpassa sin undervisningspraxis till relevant teori och yrkesspecifika förutsättningar. Dessa kriterier har sedan fått påverka utformningen av samtliga steg i certifieringsprocessen, ibland som återkommande frågeställningar, ibland som övergripande perspektiv. Den framtagna processen testades under hösten 2011 i ett pilotgenomförande. Resul- 10 KSUs Årsredovisning 2011 Citat från utvärderingen: ”Ett slags inplanerat lärande i vardagen”. ”En mycket professionell och lärande process som vi ska vara stolta över”. CERTIFIERING Steg 1 MÅLSAMTAL Självreflektion Kunskapstest Deltagarutvärdering Steg 2 Steg 3 Steg 4 FÖRE UNDER EFTER Samtal Observation och återkoppling Samtal Steg 5 Bedömningsoch utvecklingssamtal KOMPETENSUTVECKLING Könsfördelning Andelen kvinnor av det totala antalet anställda på KSU har ökat från 26 % till 33,5 % under perioden 2007–2011. Könsfördelning 300 antal anställda varav kvinnor 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 12 KSUs Årsredovisning 2011 2010 2011 INTERNATIONELL GRANSKNING KSU har under året i nära samarbete med verken deltagit i de internationella granskningar som genomförts vid respektive verk. WANO Peer Review har genomförts i Oskarshamn och Forsmark samt en OSART Follow-up i Ringhals. Experter som genomlyser vår verksamhet utifrån ett internationellt perspektiv ger oss värdefull information om vår utbildningsverksamhet – information som utgör en input till ständiga kvalitetsförbättringar av verksamheten. Den positiva återkoppling som OSART-teamet gav i samband med sin uppföljning av åtgärder som vidtagits inom utbildningsverksamheten i Ringhals är ett bra bevis på KSUs förmåga att ständigt förbättra verksamheten. 13 KSUs Årsredovisning 2011 14 KSUs Årsredovisning 2011 TEKNIK En helt ny fullskalesimulator för F3 med kontrollrum, mjukvara, nytt I/O m m tog form under 2011. Inom ramen för projektet har det även tagits fram en ny teknisk lösning för att knyta ihop kontrollrumsleverantörens ritningsunderlag med signalhanteringen i simulatorn. Detta samarbete har varit mycket uppskattat av leverantören, då det tagit deras egen utvecklingsprocess till en modernare nivå. Samtliga KSUs simulatorer har i olika grad uppgraderats och förändrats för att möta nya kvalitetskrav och modifieringar vid verken. Spannet sträcker sig från en normal uppgradering till större, fleråriga uppgraderingsprojekt som avslutas först 2013. Händelserna i Fukushima har lett till att man genomfört stresstester i simulatorerna för att se vilka effekter motsvarande händelser skulle kunna ha i Sverige. Här har exempelvis R3-simulatorns verkslikhet kommit väl till pass för att ge en indikation om vad som händer vid en förlust av all inkommande elförsörjning. Kundseminarier med kraftverkens teknikkontor har lett till nya samarbeten och kontaktvägar. Ett exempel är det projektledarforum på Ringhals AB som KSU deltar i. Tillsammans med utbildare på UR och en extern leverantör har vi utformat en lösning för högupplöst videoinspelning av simulatorpass. För att bättre kontrollera kvaliteten och möta de mer frekventa externa leverantörsgranskningarna av KSUs verksamhet har omfattande översyn av arbetsprocesser och dokumentation genomförts. Exempelvis har alla simulatorers simuleringsomfattning och djup kartlagts, ändringshanteringen har uppgraderats, mätning av tillgänglighet och beläggning har förfinats och ett bättre anläggningsregister införts. 15 KSUs Årsredovisning 2011 FINANSIELL INFORMATION KSUs styrelse Bolaget har sitt säte i Nyköping. Styrelsens ledamöter utses bland ägarna, Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB samt personalorganisationerna. Ordinarie ledamöter Peter Gango ordförande Håkan Ottosson v ordförande Per-Göran Nilsson Sven-Anders Andersson Per-Erik Ellström Helena Gustavsson arbetstagarrepresentant Jan-Olof Lidman arbetstagarrepresentant Nyckeltal En flerårsjämförelse visar att nettoomsättningen ökar. Det som inte syns i nedanstående tabell är att vi före årets slut minskade på inbetalningarna från kunderna på grund av att vi inte kunnat rekrytera i enlighet med den godkända bemanningsplanen. Årets ökade nettoomsättning beror på ökade kapitalintäkter och ökade intäkter från kunder andra än kärnkraftverken. 2011 Nettoomsättning (kSEK) Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Årets investeringar (kSEK) 437 217 2010 2009 2008 2007 399 469 374 823 310 351 244 656 360 352 1 797 -4 388 500 823 214 814 220 797 604 760 095 701 791 1,5 1,5 1,5 1,4 2,0 101 846 123 296 95 228 120 213 139 804 16 KSUs Årsredovisning 2011 Inre effektivitet 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kursdagar Kostnader Antal anställda 0,5 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Beläggningsgrad (<>Övrigt)/Totalt antal timmar 2009 2010 2011 Balansräkning 2011-12-31 2010-12-31 15 983 605 338 151 116 18 718 646 376 111 901 772 437 776 995 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 405 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 772 437 777 400 12 165 32 433 3 113 307 2 759 8 610 23 485 1 725 133 2 835 50 777 36 788 Kassa och bank 32 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 18 KSUs Årsredovisning 2011 50 777 36 820 823 214 814 220 Balansräkning Not 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2010-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond 400 80 400 80 480 480 3 849 38 3 814 35 3 887 3 849 4 367 4 329 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 10 813 10 813 Summa obeskattade reserver 10 813 10 813 Kortfristiga skulder Reverslån Reverslån från koncernföretag Övriga skulder till koncernföretag Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 352 500 352 500 25 743 17 995 8 151 51 145 352 500 352 500 34 455 16 079 6 944 36 600 Summa kortfristiga skulder 808 034 799 078 Summa eget kapital och skulder 823 214 814 220 Inga 20 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets vinst Summa eget kapital Ansvarsförbindelser 19 KSUs Årsredovisning 2011 Resultaträkning Resultaträkning 2011 2011 2010 2010 437 217 32 275 1 042 399 469 38 680 26 470 534 438 175 -114 585 -220 018 -108 347 -217 684 -106 402 -86 380 -441 005 -412 411 29 529 25 764 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 109 -29 278 43 -25 455 Summa resultat från finansiella poster -29 169 -25 412 360 352 -322 -317 38 35 Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets vinst 20 KSUs Årsredovisning 2011 Erfarenhetsåterföring via bl a - Analysgruppen - WANO - IAEA - Nucnet dio Ra Sverige Delar av vår utbildning sker vid högskolor och universitet KS U Vi påverkas bl a av - Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM - politiska beslut - lagar och förordningar - våra ägare Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Riksdagshuset KS U U Vi fokuserar bl a på - verifiering - validering - effektmätning - MTO - säkerhetscoachning - Task Observation Vi ägs av Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB Med hjälp av simuleringsteknik tränas - normal drift - störd drift - akuta lägen - anläggningsändringar Välko mmen till KS U Vi utbildar - skiftledare - underhållspersonal - reaktoroperatörer - turbinoperatörer - stationstekniker Reaktorsäkerhet Vi är ca 300 personer och vi finns i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och i Studsvik, där vårt huvudkontor ligger. KSUs HISTORIA Pionjärtiden AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildas 1972 Olle Grimstedt (1972–76) Carl-Fredrik Gnosspelius är AKUs skolchef (1972-80) Kontoret i Studsvik är klart, och de första instruktörerna anställs (1973) Barsebäck 1 startas (1974) B1-simulatorn är klar 1975 Egon Malmqwist tillträder som vd på deltid (1976-80) Den första officiella Barsebäck 1-simulatorkursen hålls 1976 Läromedelsproduktionen byggs ut och integreras i utbildningsavdelningen (1978) R3-simulatorns första återträningskurs (1978) Harrisburgolyckan (1979) Föreningen RÖST bildas i januari 1980 för att ge saklig information om olika energikällor Folkomröstningen om kärnkraften den 23 mars 1980 utfaller med 58 % JA-röster Klartecken till att starta och färdigställa de sista sex blocken (1980) FO3-simulatorn, KSUs tredje simulator, byggs och ökar grunden för ett gediget kunnande (1980) RKS, Rådet för Kärnkraftsäkerhet bildas (1980) Kaj Lindholm tillträder som vd (1980–86) FO3-simulatorn är klar (1983) Stimulerad blockdator införs i FO3 (1984) ”Lisa”, en 17-tum Appledator förändrar framtagningen av läromedel (1984) Stimulerade och simulerade blockdatorer införs i B1- och R3-simulatorn (1986) Tjernobylreaktorn i Ukraina havererar (1986) Svante Nyman tillträder som vd (1986–95) Analysgruppen bildas i januari 1987 AKU och RKS går samman och bildar KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (1987) Datorbyte för B1- och R3-simulatorn (1987–88) Utvecklingstiden Integrerade läromedelspaket för F1-, R1- och O1-simulatorerna tas fram (1989) F1-simulatorn klar (1990) R1-simulatorn klar och B1-simulatorn uppgraderas till ”ny simulator” (1991) Gun Neby blir Sveriges första kvinnliga reaktoroperatör i maj 1992 Ombyggnad av simulatorer p g a ”sil-händelse” R2-simulatorns placering diskuteras (1992) Vi firar 20-årsjubileum 1992 KGP (kraftindustrins grundutbildningspaket) utvecklas (1992) Säkerhetsavdelningen och den Högre Utbildningen (HU) flyttar in i nya lokaler i Stockholm (1993) Beslut tas om R2-simulatorns placering i Studsvik (1993) Konsolideringsfasen Rolf Gullberg tillträder som vd (1995–2003) G-sim (grafisk simulator) för F3 utvecklas (1995) Ny organisation, marknadsavdelning, etableras. Den gamla kostnadsstyrda verksamheten ersätts med ”köp och sälj” mot verken. Tio nya instruktörer anställs (1996) Företagsdag med ”Öppet hus” (1998) Placering av simulatorerna vid verken diskuteras återigen (1998) Barsebäck 1 stängs (1999) KSU blir en del av Vattenfallkoncernen (2000) 24 KSUs Årsredovisning 2011 Omprövningens tid Åke Karlsson tillträder som vd (2003) Utvecklingsprojekt dras i gång och en översyn av hela KSUs verksamhet görs (2004) Moderniseringsfasen Barsebäck 2 stängs (2005) Effektiviseringsprojektet GEM påbörjas (2005) för att införas som projekt inGEM (2006) Tankeförbudslagen, eller ”tankeförbudet om kärnkraft”, upphör (2006) Oskarshamn 2 får en helt ny simulator (2006) Införande av TURBIC (turbininstrument och styrsystem) i O2-simulatorn (2007) Uppgradering av R3 – etapp 1 av 3 (2007) Helt ny O3-simulator (2008) KSU startar sin underhållsutbildning i Barsebäck (2008) Införande av projektet GREAT (effekthöjning, turbininstrument och styrsystem) i R3-simulatorn (2008) OSART-granskning i Forsmark (2008) R2 – ny TWICE-simulator (nytt styrsystem) (2009) OSART-uppföljning i Forsmark (2009) OSART-granskning i Oskarshamn (2009) Gemensam utbildning (2009) Aktiviteter för att öka lärandet i vardagen (2009) Task Observation (2009) Volymökning i antalet kursdagar (2009) Gott samarbete med universiteten i Sverige resulterar i “lärande dialogseminarier”(2010) Nya lärstilar uppmärksammas på KSU (2010) Taskmaster ersätts av Plateau (2010) Gemensam projektstyrning etableras vid samtliga verk (2010) Samarbete med nystartad gymnasieskola etableras (2010) Grafisk produktion ingår som en del av Produktutvecklingsavdelningen, PU (2010) Nya modeller för R1-sim är klara för utbildning (2010) Beslut om att bygga ny FO3-simulator (2010) Avtal med Uppsala universitet om ett tredje studieår med kärnkraftsinriktning i högskoleingenjörsutbildningen (2010) Skiftschefsutbildning (2011) Certifiering av utbildare (2011) Genomförd matrisorganisation (2011) 25 KSUs Årsredovisning 2011 Vi utbildar för säker kärnkraft 26 KSUs Årsredovisning 2011 27 KSUs Årsredovisning 2011 2011 ÅRSREDOVISNING www.ksu.se
© Copyright 2024