ÅRSREDOVISNING

2011
ÅRSREDOVISNING
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, kompetenssäkrar de svenska kärnkraftverkens personal. Vi informerar om kärnkraft och samlar in, analyserar och
återför drifterfarenheter från kärnkraftverk världen över.
Verksamheten bedrivs vid våra utbildningsenheter i Barsebäck, Forsmark,
Oskarshamn och Ringhals. Vid huvudkontoret i Studsvik bedrivs styrning
och centralt utvecklingsarbete. KSU ingår i Vattenfallkoncernen sedan 2000.
Kontaktuppgifter
0155-26 35 00 (Växel KSU)
Studsvik (huvudkontor)
Box 1039
611 29 Nyköping
Barsebäck
KSU
Box 524
246 25 Löddeköpinge
Forsmark
KSU
Informationsvägen
Forsmark
742 03 Östhammar
Oskarshamn
KSU
Box 926
572 29 Oskarshamn
Ringhals
KSU
Utbildning Ringhals
432 85 Väröbacka
KSU org-nr: 556167-1784
KSU VAT-nr: SE556167178401
www.ksu.se
Årsredovisningen är framtagen av Grafisk produktion i Studsvik.
2011
Innehåll
VD HAR ORDET ...............................................................4
KSU I KORTHET...............................................................5
UTBILDNING...................................................................7
EFFEKTMÄTNING.............................................................8
KURSDAGAR...................................................................9
MEDARBETARE.............................................................10
INTERNATIONELL GRANSKNING....................................13
TEKNIK.........................................................................15
FINANSIELL INFORMATION...........................................16
KSUs HISTORIA.............................................................24
VD HAR
ORDET ...
”Vi ska samarbeta mot samma mål
och utvecklas tillsammans och är nu
redo för nästa steg i KSUs utveckling.”
År 2011 har varit ett händelserikt år för KSU. Många förändringar har gjorts för att stärka vår organisation och våra medarbetare. Vi har fokuserat på flera områden för att ytterligare
effektivisera våra utbildningar för säker kärnkraft.
Mot bakgrund av vår vision ”ett ledande utbildningsföretag”
är det motiverat att ställa sig frågan vad det är som gör en utbildning riktigt bra. Svaret är att samarbetet mellan människor
är en av de viktigaste förutsättningarna för effektiv utbildning.
Att lärare och elev möts och lär av varandra. Att chefer på kärnkraftverken och chefer hos KSU har ett nära samarbete. Vi vill
ge våra elever en grund att stå på, en tillit till sin egen kompetens
att fatta rätt beslut i det vardagliga arbetet. Vi vill öka förmågan
hos cheferna på verken att leda lärandet. Med detta ständigt i
blickfånget har vi kommit långt. Kompetensutveckling och
ledarskap är några av de fokusområden som gett god respons
bland våra kunder. Deras respekt för vårt kunnande innebär att
vi tagit ytterligare ett steg mot en öppen och lärande organisation.
Vi för en ständig dialog med våra kunder. Vi jobbar ihop och
samarbetar mot samma mål! Tillsammans är vi redo för nästa
steg i KSUs utveckling. En utveckling som drivs inom ramen för
det så kallade Partnerskapsprojektet.
Vi leder SAT-projektet, där syftet är att tillsammans med
kraftverken komma fram till en gemensam syn på hur systemet
för att analysera olika kompetensbehov ska se ut för att vi ska
kunna möta de krav som World Class ställer på oss.
Jag vill passa på att tacka för de nio år jag haft tillsammans
med er, medarbetare, samarbetspartner, kunder och ägare, och
för det förtroende och stöd ni visat mig. Även om jag nu går
vidare med att på heltid utveckla mina egna intressen, ska det
bli roligt att följa KSUs utveckling även i fortsättningen – fast
nu på distans!
Åke Karlsson, verkställande direktör
4
KSUs Årsredovisning 2011
KSU I KORTHET
VISION
Vår vision är att vara ett ledande
utbildningsföretag
Vi är
275 anställda
AFFÄRSIDÉ
Vi finns till för att ...
• bidra till en säker drift av kärnkraftverken genom att i samverkan erbjuda utveckling och helhetslösningar inom utbildningsområdet
• kompetenssäkra kärnkraftverkens drift- och underhållspersonal
• erbjuda test, verifiering och validering av utrustning i simulatormiljö före installation i kärnkraftverken för ökad reaktorsäkerhet och drifttillgänglighet.
STRATEGI
Vår ambition är att ...
• förstå vad kunden vill och behöver
• kommunicera väl – partnerskap och kompetensförsörjning mellan KSU och
kund
• driva en lärprocess som är integrerad med kundens verksamhet
• nå rätt effekt hos kunden av våra tjänster, kundnytta
• nyttja och ha rätt kompetens hos individ, grupp och organisation
• skapa, förnya och förbättra effektiva processer och följa upp dessa
• samla in och värdera erfarenheter från omvärlden och använda dessa i vårt
kontinuerliga utvecklingsarbete
• synliggöra och skapa förståelse för resultatet av vår verksamhet.
5
KSUs Årsredovisning 2011
Vi ska
lyfta svensk
kärnkraftskompetens till
världsklass!
UTBILDNING
Matris som modell
Hösten 2010 påbörjade KSU sitt arbete med
att utveckla en matrisorganisation. Under
2011 realiserades organisationsförändringen fullt ut genom att all utbildningsverksamhet bedrevs i projektform. Bakgrunden
var att organisationen ska kunna stödja
samutnyttjande av resurser, tillämpa gemensamma arbetssätt samt erbjuda gemensamma produkter och tjänster.
Det var också viktigt att fokusera mer på
kompetensutveckling och kunddialog.
Den nya organisationsmodellen bygger
på en matris där utbildningsverksamheten
bedrivs i projektform och resurser hämtas
från alla KSUs enheter. Kundenhetschefer tillsattes som fick till uppgift att driva
kunddialogen och fånga upp de behov som
fanns. Produktområdesansvariga fick till
uppgift att möta upp det totala kundbehovet genom att samordna behoven och initiera gemensamma projekt med fokus på samordning, helhetslösningar och effektivitet.
Kompetensenhetschefer tillsattes för att se
till att rätt kompetens och tillräckliga resurser till projekten finns tillgängliga. Projektledarrollen utvecklades för att leda det
operativa projektarbetet mot uppsatta mål.
Human Performance
Ett av KSUs fokusområden är att öka kunskapen och förmågan till olika tillämpningar inom Human Performance-området.
Vi tror att detta är viktigt för att på bästa
sätt kunna stödja verken i deras strävan
att uppnå världsklass. Vi arbetar parallellt
med flera aktiviteter, så som att analysera
och förbättra innehållet i befattningsutbildningarna, höja vår interna kompetens inom
området och öka förmågan till återkoppling
av ”icke-tekniska” färdigheter i simulatormiljö. Samtidigt ökar antalet förfrågningar
om t ex HU-tools- (säkra arbetssätt/felförebyggande metoder) utbildningar från såväl
verken som andra aktörer inom branschen,
vilket passar väl in i det utvecklingsarbete
som vi påbörjat.
Skiftchefsutbildning
Under våren 2011 hölls en informationsträff för deltagare från OKG. Därefter gick
utbildningen raskt igång. Den genomfördes under veckorna 05–24 i ett koncentrerat tempo. Avslutningen skedde i skift, och
några av deltagarna genomförde sin simulatorträning på kvällstid. Samtliga deltagare
blev godkända och har uttryckt att de är
mycket nöjda med utbildningens genomförande och resultat.
Även en repetitions- och uppfräschningsutbildning har genomförts under våren,
den så kallade RS4 för skiftchefer på Forsmark 3 – även den med mycket gott resultat.
Under senare delen av hösten 2011 gjordes förberedelser och planering för skiftchefsutbilning 2012 för deltagare från R34
på RAB.
Under 2011 har ett arbete med att skapa
redundans av självkännedomsinstruktörer för skiftchefsutbildningen påbörjats på
KSU. Arbetet beräknas vara avslutat hösten
2012.
Arbetsplatscoachning
FKA och arbetsplatsobservation RAB
Arbetsplatscoachning FKA har under
2011 genomförts i samarbete mellan KSU
och FKA, där vi tillsammans har delat på
ansvaret för att finna en gemensam begreppsapparat och en metod för cheferna
vid våra kärnkraftverk att genomföra det
som WANO benämner som Walk Down
Management.
Utvecklingsprogrammet inleds med tre
uppstartsdagar där deltagarna tillsammans
med handledare från KSU och kärnkraftverken genomför praktiska moment som
7
KSUs Årsredovisning 2011
beskrivs i instruktion F-I-2533 för arbetsplatscoachning. Cirka tre veckor senare
hålls en uppföljningsträff.
Under 2011 genomfördes 6 omgångar för
cirka 100 deltagare. Den totala beställningen, som sträcker sig fram till våren 2013,
är på 20 genomföranden för cirka 300 deltagare. Utfallet har hittills varit mycket positivt.
Arbetsplatsobservation för RAB har samma grundupplägg som arbetsplatscoachningen, men utan uppföljningsträff.
Under 2011 genomfördes 4 omgångar av
programmet. Några av dessa var speciellt
anpassade för RABs projektkontor och deras tidsschema.
Samtliga genomföranden har utfallit positivt. Beställningar av kursen sker med en
regelbundenhet om cirka 3 genomföranden
per år.
EFFEKTMÄTNING
Lärande utvärdering
Ett antal utbildningsprogram har under året
utvärderats med stöd av branschens utvärderingsmodell. Exempel på program som
utvärderats är de nyutvecklade utbildningsprogrammen för stationstekniker, skiftchefer och den yrkesmannaskapsutbildning
för underhållspersonal som bedrivs i Barsebäck.
Effektmätningarna visar att de effektmål
som satts upp i samband med utveckling
och genomförande av utbildningarna har
gett genomslag i verksamheten på respektive verk. Särskilt glädjande är de positiva
återkopplingar som vi fått i samband med
utbildningsprogrammet för skiftchefer. Såväl kursdeltagare som kompetensansvariga
chefer vid verken upplever att de nyutbildade skiftcheferna är väl rustade att ta ansvar
som ledare för sina skiftlag.
Resultaten från analysseminarier i samband med mätningarna tas tillvara i all
kursutveckling vid KSU.
8
KSUs Årsredovisning 2011
Överföring av livsviktig
kunskap
Inom fem år kommer var tionde KSU-medarbetare att gå i pension.
Kunskapen hos erfaren personal måste alltså överföras till nya medarbetare samtidigt
som säkerhetskulturen, där var och en ser
sin egen roll i ett större sammanhang, måste
förfinas och förstärkas.
För detta ändamål använder sig KSU
bland annat av Fenixprogram och Dialogseminarier.
Fenixprogrammen, som ett 40-tal medarbetare hittills deltagit i, är ett mentorprojekt i grupp, där yngre lär sig dels av varandra, dels av mentorernas erfarenheter.
Dialogseminarierna är en seminarieserie,
där reflektion och övning av förmågan att
se samband står i centrum. Hittills har 50
personer deltagit, varav tio kommer från
kärnkraftverken. För närvarande används
metoden när det gäller säkerhetstänkande,
men ett långsiktigt arbete pågår för att införa metoden i den löpande utbildningsverksamheten.
KURSDAGAR
Utvecklingen av antal kursdagar är fortsatt
hög, dock syns en minskning jämfört med
2010.
Med redan 2012 ser vi en fortsatt ökning,
vilket inte framgår i bilden nedan.
4500
4000
3500
3000
dagar
2500
2000
1500
1000
500
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
År
9
KSUs Årsredovisning 2011
2007
2008
2009
2010
2011
MEDARBETARE
”Certifiering är ett
viktigt instrument i
KSUs strävan att nå
sin vision ”ett ledande
utbildningsföretag”
Certifieringsprocessen
KSU har under 2011 arbetat fram en certifieringsprocess för att säkerställa den
pedagogiska kvaliteten på KSUs utbildningsleveranser. En stor utmaning i denna
framtagning har varit att processen i sig
skulle vara ett tillfälle till ökat lärande. För
att kunna skapa detta bedömnings- och
utvecklingsverktyg för pedagogisk kompetens, genomfördes ett arbete med att definiera vilka kriterier som skulle bedömas.
Innan kriterierna kunde tas fram hade KSU
att ta ställning till en rad faktorer, bland andra:
• Vad utmärker en god utbildare på KSU?
• Vilken pedagogisk grundsyn har KSU?
• Vad krävs specifikt av en utbildare på
KSU?
De kriterier som sållades ut i en systematisk
analysfas och som i dag ligger till grund för
KSUs certifieringsprocess för pedagogisk
kompetens är exempelvis förmågan att:
taten från utvärderingen pekar på att KSUs
certifieringsprocess:
• går att modifiera och anpassa till andra
verksamhetsområden och ämnesområden; processen öppnar upp för användande av certifiering i en större skala
• fungerar som ett viktigt styrverktyg för
vad KSU vill uppnå i pedagogiskt hänseende; processen når upp till den kvalitetsstyrning som KSU vill uppnå med
processen
• fungerar både som en kompetensutvecklingsprocess och som kvalitetssäkring av
KSUs utbildningsleveranser
• möter upp ett grundläggande behov av
att bli sedd och bekräftad
• är möjlig att implementeras i stor skala,
med effektivisering, kompetensutveckling och kvalitetshöjning gentemot kund
som några av effekterna.
• planera, genomföra och efterarbeta en
utbildning
• motivera och skapa engagemang
• variera undervisningen efter deltagarnas
behov
• skapa helhetsförståelse för deltagaren
• tydliggöra hur kunskapen kan användas i
vardagen och bli till praktisk nytta
• hantera ledarskap i utbildningssituationen
och kommunicera med kursdeltagare
och omgivning
• reflektera över och anpassa sin undervisningspraxis till relevant teori och yrkesspecifika förutsättningar.
Dessa kriterier har sedan fått påverka utformningen av samtliga steg i certifieringsprocessen, ibland som återkommande
frågeställningar, ibland som övergripande
perspektiv.
Den framtagna processen testades under
hösten 2011 i ett pilotgenomförande. Resul-
10
KSUs Årsredovisning 2011
Citat från utvärderingen:
”Ett slags inplanerat
lärande i vardagen”.
”En mycket professionell
och lärande process som vi
ska vara stolta över”.
CERTIFIERING
Steg 1
MÅLSAMTAL
Självreflektion
Kunskapstest
Deltagarutvärdering
Steg 2
Steg 3
Steg 4
FÖRE
UNDER
EFTER
Samtal
Observation
och återkoppling
Samtal
Steg 5
Bedömningsoch utvecklingssamtal
KOMPETENSUTVECKLING
Könsfördelning
Andelen kvinnor av det totala antalet anställda på KSU har ökat från 26 % till 33,5 %
under perioden 2007–2011.
Könsfördelning
300
antal anställda
varav kvinnor
250
200
150
100
50
0
2007
2008
2009
12
KSUs Årsredovisning 2011
2010
2011
INTERNATIONELL
GRANSKNING
KSU har under året i nära samarbete med
verken deltagit i de internationella granskningar som genomförts vid respektive verk.
WANO Peer Review har genomförts i
Oskarshamn och Forsmark samt en
OSART Follow-up i Ringhals. Experter
som genomlyser vår verksamhet utifrån ett
internationellt perspektiv ger oss värdefull
information om vår utbildningsverksamhet – information som utgör en input till
ständiga kvalitetsförbättringar av verksamheten. Den positiva återkoppling som
OSART-teamet gav i samband med sin
uppföljning av åtgärder som vidtagits inom
utbildningsverksamheten i Ringhals är ett
bra bevis på KSUs förmåga att ständigt förbättra verksamheten.
13
KSUs Årsredovisning 2011
14
KSUs Årsredovisning 2011
TEKNIK
En helt ny fullskalesimulator för F3 med
kontrollrum, mjukvara, nytt I/O m m tog
form under 2011. Inom ramen för projektet
har det även tagits fram en ny teknisk lösning för att knyta ihop kontrollrumsleverantörens ritningsunderlag med signalhanteringen i simulatorn. Detta samarbete har
varit mycket uppskattat av leverantören, då
det tagit deras egen utvecklingsprocess till
en modernare nivå.
Samtliga KSUs simulatorer har i olika
grad uppgraderats och förändrats för att
möta nya kvalitetskrav och modifieringar
vid verken. Spannet sträcker sig från en
normal uppgradering till större, fleråriga
uppgraderingsprojekt som avslutas först
2013.
Händelserna i Fukushima har lett till att
man genomfört stresstester i simulatorerna
för att se vilka effekter motsvarande händelser skulle kunna ha i Sverige. Här har exempelvis R3-simulatorns verkslikhet kommit
väl till pass för att ge en indikation om vad
som händer vid en förlust av all inkommande elförsörjning.
Kundseminarier med kraftverkens teknikkontor har lett till nya samarbeten och
kontaktvägar. Ett exempel är det projektledarforum på Ringhals AB som KSU deltar
i.
Tillsammans med utbildare på UR och en
extern leverantör har vi utformat en lösning
för högupplöst videoinspelning av simulatorpass.
För att bättre kontrollera kvaliteten och
möta de mer frekventa externa leverantörsgranskningarna av KSUs verksamhet har
omfattande översyn av arbetsprocesser och
dokumentation genomförts. Exempelvis
har alla simulatorers simuleringsomfattning och djup kartlagts, ändringshanteringen har uppgraderats, mätning av tillgänglighet och beläggning har förfinats och ett
bättre anläggningsregister införts.
15
KSUs Årsredovisning 2011
FINANSIELL
INFORMATION
KSUs styrelse
Bolaget har sitt säte i Nyköping. Styrelsens ledamöter utses
bland ägarna, Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp
AB, OKG AB, Ringhals AB samt personalorganisationerna.
Ordinarie ledamöter
Peter Gango
ordförande
Håkan Ottosson
v ordförande
Per-Göran Nilsson
Sven-Anders Andersson
Per-Erik Ellström
Helena Gustavsson
arbetstagarrepresentant
Jan-Olof Lidman
arbetstagarrepresentant
Nyckeltal
En flerårsjämförelse visar att nettoomsättningen ökar. Det
som inte syns i nedanstående tabell är att vi före årets slut
minskade på inbetalningarna från kunderna på grund av att
vi inte kunnat rekrytera i enlighet med den godkända bemanningsplanen.
Årets ökade nettoomsättning beror på ökade kapitalintäkter och ökade intäkter från kunder andra än kärnkraftverken.
2011
Nettoomsättning (kSEK)
Resultat efter finansiella poster
Balansomslutning
Soliditet
Årets investeringar (kSEK)
437 217
2010
2009
2008
2007
399 469
374 823
310 351
244 656
360
352
1 797
-4 388
500
823 214
814 220
797 604
760 095
701 791
1,5
1,5
1,5
1,4
2,0
101 846
123 296
95 228
120 213
139 804
16
KSUs Årsredovisning 2011
Inre effektivitet
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
Kursdagar
Kostnader
Antal anställda
0,5
0,0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Beläggningsgrad
(<>Övrigt)/Totalt antal timmar
2009
2010
2011
Balansräkning
2011-12-31
2010-12-31
15 983
605 338
151 116
18 718
646 376
111 901
772 437
776 995
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
405
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar koncernföretag
Aktuella skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
772 437
777 400
12 165
32 433
3 113
307
2 759
8 610
23 485
1 725
133
2 835
50 777
36 788
Kassa och bank
32
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
18
KSUs Årsredovisning 2011
50 777
36 820
823 214
814 220
Balansräkning
Not
2011-12-31
2011-12-31
2010-12-31
2010-12-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
400
80
400
80
480
480
3 849
38
3 814
35
3 887
3 849
4 367
4 329
Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
10 813
10 813
Summa obeskattade reserver
10 813
10 813
Kortfristiga skulder
Reverslån
Reverslån från koncernföretag
Övriga skulder till koncernföretag
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
352 500
352 500
25 743
17 995
8 151
51 145
352 500
352 500
34 455
16 079
6 944
36 600
Summa kortfristiga skulder
808 034
799 078
Summa eget kapital och skulder
823 214
814 220
Inga
20
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Årets vinst
Summa eget kapital
Ansvarsförbindelser
19
KSUs Årsredovisning 2011
Resultaträkning
Resultaträkning
2011
2011
2010
2010
437 217
32 275
1 042
399 469
38 680
26
470 534
438 175
-114 585
-220 018
-108 347
-217 684
-106 402
-86 380
-441 005
-412 411
29 529
25 764
Resultat från finansiella poster
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
109
-29 278
43
-25 455
Summa resultat från finansiella poster
-29 169
-25 412
360
352
-322
-317
38
35
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Av- och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Resultat efter finansiella poster
Skatt på årets resultat
Årets vinst
20
KSUs Årsredovisning 2011
Erfarenhetsåterföring via bl a
- Analysgruppen
- WANO
- IAEA
- Nucnet
dio
Ra
Sverige
Delar av vår utbildning
sker vid högskolor och
universitet
KS U
Vi påverkas bl a av
- Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM
- politiska beslut
- lagar och förordningar
- våra ägare
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM
Riksdagshuset
KS U
U
Vi fokuserar bl a på
- verifiering
- validering
- effektmätning
- MTO
- säkerhetscoachning
- Task Observation
Vi ägs av Ringhals AB,
Barsebäck Kraft AB, OKG
AB, Forsmarks Kraftgrupp AB
Med hjälp av simuleringsteknik
tränas
- normal drift
- störd drift
- akuta lägen
- anläggningsändringar
Välko
mmen
till KS
U
Vi utbildar
- skiftledare
- underhållspersonal
- reaktoroperatörer
- turbinoperatörer
- stationstekniker
Reaktorsäkerhet
Vi är ca 300 personer
och vi finns i Barsebäck,
Forsmark, Oskarshamn,
Ringhals och i Studsvik,
där vårt huvudkontor
ligger.
KSUs HISTORIA
Pionjärtiden
AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildas 1972
Olle Grimstedt (1972–76) Carl-Fredrik Gnosspelius är AKUs skolchef (1972-80)
Kontoret i Studsvik är klart, och de första instruktörerna anställs (1973)
Barsebäck 1 startas (1974)
B1-simulatorn är klar 1975
Egon Malmqwist tillträder som vd på deltid (1976-80)
Den första officiella Barsebäck 1-simulatorkursen hålls 1976
Läromedelsproduktionen byggs ut och integreras i utbildningsavdelningen (1978)
R3-simulatorns första återträningskurs (1978)
Harrisburgolyckan (1979)
Föreningen RÖST bildas i januari 1980 för att ge saklig information om olika energikällor
Folkomröstningen om kärnkraften den 23 mars 1980 utfaller med 58 % JA-röster
Klartecken till att starta och färdigställa de sista sex blocken (1980)
FO3-simulatorn, KSUs tredje simulator, byggs och ökar grunden för ett gediget kunnande (1980)
RKS, Rådet för Kärnkraftsäkerhet bildas (1980)
Kaj Lindholm tillträder som vd (1980–86)
FO3-simulatorn är klar (1983)
Stimulerad blockdator införs i FO3 (1984)
”Lisa”, en 17-tum Appledator förändrar framtagningen av läromedel (1984)
Stimulerade och simulerade blockdatorer införs i B1- och R3-simulatorn (1986)
Tjernobylreaktorn i Ukraina havererar (1986)
Svante Nyman tillträder som vd (1986–95)
Analysgruppen bildas i januari 1987
AKU och RKS går samman och bildar KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (1987)
Datorbyte för B1- och R3-simulatorn (1987–88)
Utvecklingstiden
Integrerade läromedelspaket för F1-, R1- och O1-simulatorerna tas fram (1989)
F1-simulatorn klar (1990)
R1-simulatorn klar och B1-simulatorn uppgraderas till ”ny simulator” (1991)
Gun Neby blir Sveriges första kvinnliga reaktoroperatör i maj 1992
Ombyggnad av simulatorer p g a ”sil-händelse”
R2-simulatorns placering diskuteras (1992)
Vi firar 20-årsjubileum 1992
KGP (kraftindustrins grundutbildningspaket) utvecklas (1992)
Säkerhetsavdelningen och den Högre Utbildningen (HU) flyttar in i nya lokaler i Stockholm (1993)
Beslut tas om R2-simulatorns placering i Studsvik (1993)
Konsolideringsfasen
Rolf Gullberg tillträder som vd (1995–2003)
G-sim (grafisk simulator) för F3 utvecklas (1995)
Ny organisation, marknadsavdelning, etableras. Den gamla kostnadsstyrda verksamheten ersätts med
”köp och sälj” mot verken. Tio nya instruktörer anställs (1996)
Företagsdag med ”Öppet hus” (1998)
Placering av simulatorerna vid verken diskuteras återigen (1998)
Barsebäck 1 stängs (1999)
KSU blir en del av Vattenfallkoncernen (2000)
24
KSUs Årsredovisning 2011
Omprövningens tid
Åke Karlsson tillträder som vd (2003)
Utvecklingsprojekt dras i gång och en översyn av hela KSUs verksamhet görs (2004)
Moderniseringsfasen
Barsebäck 2 stängs (2005)
Effektiviseringsprojektet GEM påbörjas (2005) för att införas som projekt inGEM (2006)
Tankeförbudslagen, eller ”tankeförbudet om kärnkraft”, upphör (2006)
Oskarshamn 2 får en helt ny simulator (2006)
Införande av TURBIC (turbininstrument och styrsystem) i O2-simulatorn (2007)
Uppgradering av R3 – etapp 1 av 3 (2007)
Helt ny O3-simulator (2008)
KSU startar sin underhållsutbildning i Barsebäck (2008)
Införande av projektet GREAT (effekthöjning, turbininstrument och styrsystem) i R3-simulatorn (2008)
OSART-granskning i Forsmark (2008)
R2 – ny TWICE-simulator (nytt styrsystem) (2009)
OSART-uppföljning i Forsmark (2009)
OSART-granskning i Oskarshamn (2009)
Gemensam utbildning (2009)
Aktiviteter för att öka lärandet i vardagen (2009)
Task Observation (2009)
Volymökning i antalet kursdagar (2009)
Gott samarbete med universiteten i Sverige resulterar i “lärande dialogseminarier”(2010)
Nya lärstilar uppmärksammas på KSU (2010)
Taskmaster ersätts av Plateau (2010)
Gemensam projektstyrning etableras vid samtliga verk (2010)
Samarbete med nystartad gymnasieskola etableras (2010)
Grafisk produktion ingår som en del av Produktutvecklingsavdelningen, PU (2010)
Nya modeller för R1-sim är klara för utbildning (2010)
Beslut om att bygga ny FO3-simulator (2010)
Avtal med Uppsala universitet om ett tredje studieår med kärnkraftsinriktning i högskoleingenjörsutbildningen (2010)
Skiftschefsutbildning (2011)
Certifiering av utbildare (2011)
Genomförd matrisorganisation (2011)
25
KSUs Årsredovisning 2011
Vi utbildar för
säker kärnkraft
26
KSUs Årsredovisning 2011
27
KSUs Årsredovisning 2011
2011
ÅRSREDOVISNING
www.ksu.se