Historik - rekommendationer - Studentportalen
Fysisk aktivitet Syfte •Att öka förståelsen för dagens rekommendationer om fysisk aktivitet Margareta Emtner Leg sjukgymnast, L j k t d docentt Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet •Att Att öka förståelsen för varför arför och hur h r vii kan mäta aktivitet, inaktivitet och kapacitet •Ge alla handledare ökade kunskap om vad studenterna lär sig inom området på de olika kurserna Handledardag den 24 augusti 2012 Historik - rekommendationer Disposition 1960-1980 20 min högintensiv träning, 3 ggr/v 1990-talet 30 min måttlig fysisk aktivitet , 5-7 dagar/v 2000-talet 60 min måttlig fysisk aktivitet, 7 dagar/v 2010-talet •Muskeln som hormonellt organ • ≥ 150 min/v, måttlig int. eller ≥ 75 min/vecka, hög int. Kombination , ≥ 10 min/pass, flera dagar/v •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet • Balansträning för personer ≥ 65 år, ≥ 2 ggr/v •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? • Muskelstärkande aktivitet ≥ 2 ggr/v • Äldre och kroniska sjukdomar – så aktiva som möjligt •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) • Långvarigt stillasittande bör undvikas •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? Fysisk aktivitet och mortalitet Aerob fysisk kapacitet och mortalitet VO2 < 27,6 ml/kg , , ml/kg g VO2 = 27,6-32,2 VO2 = 32,3-37,1 ml/kg VO2 > 37,1 ml/kg (Chi Pang Wen. Lancet, 2011) N=1294 men Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825 1 Styrketräning och mortalitet Balans och mortalitet Physical capability •Greppstyrka •Gånghastighet •Uppresning från stol Cochrane review. 2009 Sitt-tid och mortalitet Objectively measured physical capability levels and mortality: systematic review and meta-analysis. BMJ 2010;341:c4467 n=17 013 18-90 år Dödlighet per 10000 peersoner Sitt-tid och mortalitet hos fysiskt aktiva och inaktiva (Katzmarzyk MSSE 2009;41:998) Fysisk aktivitet och inaktivitet under ett dygn Måttlig och hög fysisk aktivitet 0,7 tim/dygn Lågintensiv fysisk aktivitet 6,5 h/dygn Kroppspositionen är av betydelse ”Stillasittande är den fjärde vanligaste orsaken till förtida död i höginkomstländer” Inaktivitet 9,3 h/dygn Energiutgifterna ökar med: •50 % om man sitter och gör små sysslor •90 % om man står upp och gör mycket lätta sysslor Owen. Review. Br J Sports Med 2009;43:81 2 Sitt-tid och kardiometabola riskfaktorer Effekter av ökad sitt-tid •Ökat midjeomfång •Ökad BMI •Ökat systoliskt blodtryck •Ökad Ö mängd triglycerider •Ökad mängd 2 h plasmaglukos •Sänkt mängd HDL-kolesterol OBS! Oberoende av grad av fysisk aktivitet N=6 400 subjects Thorp. Diabetes Care 2010;33;327 Disposition Thorp. Diabetes Care 2010;33;327 Fysisk aktivitetsnivå - kroniskt sjuka •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? •Muskeln som hormonellt organ •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Låg aktivitet KOL RA DM Healthy •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? (Arne. SJPHC, 2009) Riskfaktorer – fysisk kapacitet och sjukdom Mätning av arbete - Metabolic equivalent, MET Ett sätt att mäta/omvandla fysisk aktivitet eller kapacitet är att omvandla till MET Def: Metabolism vid aktivitet Vilometabolism 1 MET = Vilometabolism (3,5 ml O2/kg kroppsvikt) Range: 0.9 (sitta) – 18 (maximal ansträngning) Sedentary: 1-1,5 METs Lätt ansträngning: 1,6-2,9 METs Måttlig ansträngning: 3-6 METs Hård ansträngning: > 6 METs N=6 213 men Myers N Engl J Med 2002;346:793 Ainsworth. MSSE 2000 3 Aerob kapacitet – vid en eller flera sjukdomar Minskning av muskulaturen vid åldrande (sarkopeni) Förlust av VO2 max per år i förhållande till antal sjukdomar • En fortlöpande minskning med åldern av muskelmassa och muskelstyrka • Muskelförlusten är 1-2 % per år efter 50 års ålder 25 % av de > 70 år och 40-50 % av de > 80 år är sarkopena • Risker med sarkopeni: fall, frakturer, sänkt ADL, mortalitet Hakola 2011 Disposition Styrka - muskelatrofi vid åldrande •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet Antal fibrer minskar •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? Fiberstorleken minskar •Muskeln som hormonellt organ •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? Aagaard 2010 Rekommendationer Förhållandet mellan träning, aktivitet och inaktivitet ≥ 150 min/v, måttlig int. eller ≥ 75 min/vecka, hög int. Kombination , ≥ 10 min/pass, flera dagar/v Inaktivitet Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande fysisk aktivitet HEPA Muskelstärkande aktivitet ≥ 2 ggr/v Balansträning för personer ≥ 65 år, ≥ 2 ggr/v Fysisk träning Äldre och kroniska sjukdomar – så aktiva som möjligt Långvarigt stillasittande bör undvikas Intensitet Duration Frekvens ACSM 2011 4 Vad är viktigast - fysisk kapacitet eller fysisk aktivitet? Förhållandet fysisk kapacitet och aktivitet Maximal fysisk kapacitet Fysisk träning HEPA Fysisk aktivitet (Casaburi. Proc Am Thorac Soc 2011) Fysisk kapacitet och aktivitet (Haskell. Circulation 2007) Fysisk kapacitet och aktivitet Huruvida patienten ska bibehålla eller minska sin fysiska kapacitet beror på: •Träningsbegränsning •Psykosociala Psykosociala faktorer •Self-efficacy •Hälsobeteende •Omgivningsfaktorer (Haskell. Circulation 2007) Disposition (Haskell. Circulation 2007) Intensitet/dos av fysisk aktivitet och mortalitet •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? •Muskeln som hormonellt organ •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet 22% lägre risk 31% lägre risk •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? Löllgen. Meta-analys. Int J Sports Med 2009;30:213 5 VO2 N=96 Kolesterol Kontinuerlig löpning Intensiv Intervalllöpning S E SE C Styrketräning Nybo Högintensiv styrketräning Uthållighetsträning S+E kontroller 2 ggr/v 2 ggr/v 4 ggr/v i 7+7+7 veckor Karavirta Styrketräning -äldre Balansträning – viss effekt kortsiktigt In general, effective programmes ran three times a week for three months and involved dynamic exercise in standing. Få kontraktioner med på hög nivå och hög frekvens < 2-4 min totalt arbete per muskelgrupp Nedanstående analys rapporterar effekt på gånghastighet 80 % 1RM ger bättre effekt än 50% 1RM 70% 1RM i 10-14 veckor – 5-12 % ökning av muskelmassan (ingen skillnad mellan gammal och ung) Muskelhypertrofi Ökad funktionell kapacitet Aagaard 2010 Avbrott i ”sedentary time” – uppdelat i kvartiler Balansträning Träningsinterventioner Utfallsmått •Gait, balance, co-ordination •Timed Up & Go Test •And functional tasks •Standing on one leg – •Strengthening exercise qi g gong, g, yyoga, g , •3D exercise ((Tai Chi,, q •Dance Cochrane review, 2012 Avbrott minimum 1 min eyes open •Standing on one leg – eyes closed •General physical activity (walking) •Walking speed •General physical activity (cycling) •Berg Balance scale •Computerised balance training •Vibration platform •Multiple exercise types Cochrane review, 2012 . Exercise for improving balance in older people Healy. Diabetes Care.2008;31:661 6 ”Nytt paradigm” Muskeln – ett hormonellt organ Disposition •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? •Muskeln som hormonellt organ •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) Den sjukdomsförebyggande effekten av fysisk aktivitet kan delvis tillskrivas anti-inflammatoriska effekter av regelbunden träning. Ett nytt synsätt – en teoretisk bas – för att förklara följderna av en inaktiv livsstil I analogi med fettväven som hormonellt organ så är hypotesen att även muskeln är det. •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? Möjliga myokiner Muskelarbete - bildar och frisätter myokiner Myokiner (IL6) Lokal muskeleffekt Hormonell systemeffekt (Utsöndring till blodet) • • • • • • • • Interleukin-6 (IL-6) IL-8 IL-15 (muskeluppbyggande) BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) LIF (Leukaemia inhibitory factor) FGF21 (Fibroblast growth factor 21) Follistatin-like I Erytropoetin (EPO)? Muskulaturen är kroppens största organ (Haglund. Medicinsk access nr 1 2010) Muskelarbete – reducerar systemisk inflammation genom en ökning av Interleukin 6 (IL-6) BDNF – Brain-derived neutrophic factor Bildas huvudsakligen i hjärnan men också i muskeln. Fysisk aktivitet medför 2-3-faldig frisättning BDNF-mängden finns kvar ca 1 tim efter aktiviteten Ökar fettsyraoxidationen i muskeln, vilket minskar övervikt Har stor betydelse för reglering av: • Överlevnad • Tillväxt och funktion av nervceller • Bildning av kopplingsställen mellan nervceller (synapser) Har stor betydelse för inlärning och minnesfunktion 7 Samband mellan lågt BDNF och många sjukdomar Hypotes – följder av fysisk inaktivitet Disposition Mätning av funktionellt status •Fysisk aktivitet, inaktivitet, träning, kapacitet - mortalitet Maximal kapacitet •Förändring av fysisk aktivitet, inaktivitet, träning och kapacitet vid stigande ålder och sjukdom •Hur kan vi påverka försämringen? Fysisk F i k Psykosocial Self-efficacy Hälsobeteende Omgivningsfaktorer •Vilken dos och typ av aktivitet och träning ska vi välja? •Muskeln som hormonellt organ •Mätning av fysisk kapacitet, aktivitet och inaktivitet •Exempel från studier (H Igelström, M Andersson) •Hur kan vi arbeta som sjukgymnaster för att öka kapacitet och aktivitet? Kocks. Review. Functional measurement in COPD. PCRJ. 2011;20:269 Mätning av funktionellt status Översikt över lämpliga tester Kategori Funktionellt Test status Validitet Känsligt Reliabilitet Lab Capacity Cykel ++ ++ -- ++ Lab Capacity ISWT ++ ++ + -- Semi Capacity 6MWD ++ ++ + ++ Fält Performance Pedometer + + -- Fält Performance Accelerometer ++ ++ + -- PRO Performance CCQ ++ ++ ++ + PRO Performance CRQ ++ + + + PRO Performance MRC + + ++ ++ Laboratorietester (t.ex. cykeltest) Functional capacity Semi-laboratorietester (t.ex. 6 min gångtest) Fälttester (t.ex. aktivitetsmätare, accelerometer) Functional performance Patientrapporterade tester (t.ex. skattning av fysisk aktivitet under 7 dagar) Kocks. Review. Functional measurement in COPD. PCRJ. 2011;20:269 PRO= Patient Reported Outcome ++ Enkelt MCID känd Kocks. PCRJ. 2011;20:269 8 När kan olika test vara användbara? CPET Ramp Ansträngningsintolerans CPET konstant +++ Intervention 6 MWT 12 MWT + ++ +++ Metoder för att mäta nivå på fysisk aktivitet ISWT + ESWT ++ +++ + +++ Träningsrekommendation +++ + ++ Intensitetsnivå +++ + ++ Prognos +++ +++ ++ + ++ + Saturation + Metoder för att mäta nivå på fysisk aktivitet • • Frågeformulär • Mätning av energiförbrukning – Dubbelmärkt vatten – Bärbara metaboliska stresstestsystem • Aktivitetsmätare – – – – Pedometrar Pulsmätare Accelerometrar Integrerade multi-sensor-monitorer Socialstyrelsens indikatorfrågor Frågeformulär – Lite validerat, överestimerar ofta aktivitetsnivån, billigt Mål: 150 Aktivitetsminuter/vecka • Mätning av energiförbrukning – Dubbelmärkt vatten – golden standard, komplicerat, dyrt – Bärbara metaboliska stresstestsystem y – bra,, validitetsproblem, p , komplicerat, dyrt • Aktivitetsmätare – – – – Pedometrar Pulsmätare Accelerometrar Integrerade multi-sensor-monitorer Exempel på aktivitetsmätare Självrapport – aktivitetsdagbok/loggbok Minuter Aktivitetsminuter= Fysisk träning x 2 min + Vardagsmotion x 1 min 0-15 16-30 31-45 46-60 Klockan 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 9 Sensewear Armband Pedometer •Mäter antal steg, distans, kalorier – ej intensitet • Stegräknaren bör användas under 3-7 dagar (vardag + helgdag) • Motiverande för patienten att följa antal steg • God validitet – antal steg Flera sensorer – fysiologiska kroppssignaler: kroppstemperatur, rumstemperatur, galvaniskt hudmotstånd och två accelerometrar – algoritm är framtagen Mät energikonsumtion, Mäter: ik ti METS METS, antal t l steg, t liggande tid, sovtid, tid på kroppen Placeras över triceps (hö arm) • Cykling? • Gång med rollator? Används under 7 dagar (www.keepwalking.se) (McKay. The utility of a pedometer pack for increasing physical activity in primary care. Patient Educ Couns, 2008) Dyna Port Papazoglou Obese 2006;14:2217 1-2 veckors monitorering rekommenderas DynaPort ADL Monitor Bensensor på vänster lår. Midjebälte • Aktivitet varierar mellan dagar • Aktivitet varierar inom dagar DynaPort MiniMod Midjebälte • Veckoslut kan vara mycket olika vardagar • Vetskap om att man har en aktivitetsmätare kan Mäter: Liggande, sittande, stående, förflyttning, ”shuffling”, energiförbrukning, steg påverka aktivitetsgraden (www.mcroberts.nl) Konklusion – Mätning av effekt av rehabilitering FYSISK KAPACITET Hög träningsintensitet Funktionell träning Test av fysisk kapacitet Test av funktionell fysisk kapacitet FYSISK AKTIVITET Beteendeinterventioner Aktivitetsmätare 10
© Copyright 2024