UFORSK - Trender och Statistik - Sida
2010-11-30 2010-12-01 UFORSK - Trender och Statistik - En statistisk undersökning och en grafisk analys av datamaterial från åren 1997-2010 AV: Maria Svernehem Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 1. Inledning Varje år söker hundratals forskare vid svenska universitet pengar från Sidas forskningssekretariat FORSKSEK (f.d. SAREC) till diverse forskningsprojekt som berör utvecklingsfrågor av olika slag. Med denna rapport avses att redovisa trender och statistik gällande Sidas stöd till svensk ulandsforskning och de ansökningar som har kommit in till U-landsforskningsrådet (Uforsk) åren 1997-2010. Detta har gjorts för att få en generell överblick över tidigare års stöd och ansökningsomgångar. Av stort intresse är bl.a. att få veta hur spridningen av pengar till olika universitet, den ämnesmässiga fördelningen samt fördelningen mellan institutioner, har sett ut. Andra kategoriseringar som tematiska indelningar samt distribueringen av pengar mellan kön är av intresse för organisationen. De kategoriseringar som har gjorts kommer att redovisas nedan i form av en grafisk analys där man tydligt kan se förändringar över tid. Detta har gjorts på uppdrag av FORSKSEK. 2. Metod Informationssökningar har i huvudsak gjorts med hjälp av databaser och dokumentarkiv. Materialet för 2006-2010 har främst hämtats från databasen ANSOK, som hanterar alla de ansökningar som kommer in till Uforsk, och i mindre utsträckning från beslutsdokument och bilagor. Datan från ANSOK har exporterats till Excel och omvandlats till mer hanterbara Excelfiler. Information från den äldre databasen IDRIS, som innefattar material från 2005 och bakåt, har inte varit användbar på grund av systemets ”stenåldersstatus” och dess oförmåga att sortera och filtrera information på ett effektivt sätt. Historiska beslutsdokument har således granskats för att få fram relevanta siffror för respektive år. Uppgifter har även hämtats från bilagor som i vissa fall har tillkommit för de insatspromemorior som har skrivits för varje beslutsår. Informationen har sedan delats in i relevanta kategorier som efter att ha korsrefererats med variabeln år slutligen har omvandlats till stapeldiagram. Viktigt att notera är att hanteringen av uppgifterna för perioden 1997-2005 har varit begränsad på grund av otillräcklig information i de beslutsdokument som har funnits till förfogande. All information har därför inte varit möjligt att få fram för alla de 14 åren och kategoriseringar som har varit möjliga vid hanteringen av databaser har blivit omöjliga vid dokumenthanteringen. 1 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem Detta kommer att tydliggöras ytterligare senare i denna rapport under de diagram där informationen är ofullständig. Utformningen av den grafiska analysen har möjliggjorts genom omfattande data-input i Excel. 2.1. Kategorier Antal ansökningar Antal ansökningar per ämnesgrupp Antal ansökningar per universitet Antal ansökningar per institution Antal ansökningar per ämnesgrupp och universitet Antal beviljade ansökningar per ämnesgrupp Antal beviljade per universitet Antal beviljade ansökningar per ämnesgrupp och universitet Beviljad summa per ämnesgrupp Beviljad summa per universitet Beviljad summa per ämnesgrupp och universitet Könsfördelning per ämnesgrupp Könsfördelning beviljade Tematisk indelning enligt PGU Ovan listas 14 olika kategorier som alla utgör en viktig del i analysen av spridningen av det finansiella stödet från Sida och Forsksek/Uforsk. Alla kategorier har korsrefererats med år. 2 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3. Analys Nedan har en jämförelse gjorts mellan de aktuella åren och antalet inkomna ansökningar för respektive kategori och år. Under respektive diagram finner man en beskrivning som närmare förklarar dess innehåll. 3.1. Fördelning ansökningar 3.1.1. Inkomna ansökningar Inkomna ansökningar 1997-2010 600 500 400 300 Antal ansökningar 200 100 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 0 (Diagram 1. Antal inkomna ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Diagrammet ovan illustrerar hur antalet inkomna ansökningar har förändrats över en 14årsperiod. År 1998 sköt i höjden med 420 ansökningar (vilket var 84 fler än föregående år) för att sedan sjunka med 51 ansökningar året efter. Man kan sedan urskilja en stadig ökning av inkomna ansökningar fr.o.m. 2001 med en någorlunda stabilisering 2004-2006. Åren efter representerar en allmän nedgång som tydliggörs ytterligare 2009-2010. Viktigt att nämna är dock att siffrorna för åren 1997-2005 representerar en sammanslagning av ”vanliga” uforskansökningar och planeringsansökningar. Staplarna för de senare åren (2006-2010) redovisar endast inkomna uforsk-ansökningar. Skevheten i fördelningen av informationen beror således främst på användningen av olika typer av källor. Arkivet har främst gett tillgång till basal 3 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem information såsom det totala antalet inkomna ansökningar samt ämnesfördelning. I vissa fall har även könsfördelning rapporterats i papperskopiorna. 3.1.2. Beviljade ansökningar Beviljade ansökningar 1997-2010 600 500 400 300 Antal ansökningar Beviljade 200 100 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 0 (Diagram 2. Beviljade ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Ovan visar diagrammet antalet beviljade fr.o.m. 1997-1999 och 2002-2010. Antalet beviljade ansökningar är relativt jämnt fördelade genom åren men procentuellt sett finns det en del avvikelser. 1997-1998 avviker t.ex. med en beviljningsgrad på närmare 36 respektive 37 %. 2002 har en beviljningsgrad på relativt höga 29 % medan 2005 års omgång gav 35 % beviljade. Av motsatt natur är år 2004, 2006 och 2007 med dryga 20 % beviljade ansökningar. De sista tre åren har en genomsnittlig beviljningsgrad på 24 %. När detta är konstaterat finns det en hel del att säga om informationen bakom staplarna. Antalet beviljade ansökningar går endast att jämföra med säkerhet fr.o.m. 2006 då uppgifterna från 1997-1999 samt 2002-2005 är framtagna med hjälp av de beslutsdokument som har disponerats från arkivet. Dessa uppgifter är inte alltid jämförbara med de uppgifter som har tagits fram med hjälp av databasen ANSOK, bl.a. p.g.a. inkonsekventa ämnesgruppsindelningar, (se förtydligande under rubrik 3.2.). 4 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem Då uppgifter för åren 2000-2001 inte har gått att finna för denna rubrik har detta resulterat i en mindre informationslucka. Detta gör att det inte går att jämföra denna period med de befintliga åren. Informationsbortfallet i diagrammet ovan beror på att den statistik som har förts i form av listor, som har fungerat som bilagor till de insatspromemorior som har skrivits för Uforsk varje år, inte har gått att finna. Informationen som finns i dessa listor är av stort värde för denna analys då de redovisar antalet inkomna ansökningar, antalet beviljade, beviljade summor per år samt viktiga procentsatser. Listorna har alltså inte återfunnits i arkivet och dessa uppgifter har således uteblivit för de år där de inte har kunnat kompletteras på annat vis. Informationen har heller inte kunnat kompletteras med hjälp av den äldre databasen IDRIS då den information som finns där inte endast behandlar beviljade ansökningar från det gällande året utan alla ansökningar som har inkommit under tidigare år som har fått anslag för just det året. Det har alltså inte gått att på ett effektivt sätt sortera ut de aktuella ansökningarna. Det aktuella bortfallet påträffas under majoriteten av rubrikerna i denna rapport. I likhet med Diagram 1 har heller ingen tydlig uppdelnings skett mellan uforskanslag och planeringsanslag för åren 1997-2005. Denna uppdelning har dock tagits i beaktning för 2006-2010. Andra typer av stöd som post.doc-stöd, doktorandstöd, institutionsstöd samt stöd till gästforskare har även dem angetts i beslutsdokumenten för det totala antalet ansökningar som inkommit åren 1997-2005, något som inte har angivits för de senare åren. Dessa indelningar redovisas dock inte i denna rapport. 3.2. Fördelning ämnesgrupper De nuvarande ämnesgrupperna benämns AS och ES (Allmän och Ekonomisk Samhällsvetenskap), HUK (Humaniora, Utbildning och Kommunikation), HF (Hälsoforskning), NM (Naturresurser och Miljö) samt NT (Naturvetenskap och Teknik). Ämnesfördelningen har dock inte varit bestående åren igenom utan har förändrats i form av uppdelningar, sammanslagningar och namnbyten. Ämnesgrupper som AS och ES var tidigare sammanslagna till US (Utvecklingsfrågor och Samhällsvetenskap) som under en period även hade undergrupper om 1 och 2. Detta gäller även för HF och NT som under tidsperioder även har varit indelade i undergrupper för att sedan återgå till en enhetlig grupp. NM hette förut LM (Land och Miljö) och ämnesgruppen HUK har för bedömningsåret 2010 slagits ihop med AS (f.d. US2). De enhetliga kategorierna har i denna rapport använts för att skapa en bättre överblick samt för att vara konsekvent rapporten igenom. 5 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.2.1. US Inkomna och beviljade US-ansökningar 180 160 140 120 100 Antal ansökningar inom US 80 Beviljade 60 40 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 (Diagram 3. US-ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Ovan kan man tydligt se hur ungefär hälften av de analyserade åren sticker ut med en avsevärd ökning i antalet inkomna US-ansökningar. 1997-1998 samt 2003-2008 reser sig ur mängden med över 100 ansökningar per år. Särskilt anmärkningsvärt är 2004, 2005 samt 2006 års ansökningsomgång som sticker ut med så mycket som 150, 156 och 169 inkomna ansökningar inom denna ämneskategori. Med anledning av detta är det viktigt att nämna att när denna ämnesgrupp slog i taket med 150 ansökningar resulterade detta i att US-kategorin delades in i två grupper med olika fokusområden, nämligen US1 – Ekonomigruppen och US2 - Statsvetenskap, Fred & Konflikt. För premiäråret 2004 hamnade 77 ansökningar under US1 och 73 ansökningar under US2. Dessa undergrupper döptes senare om till AS och ES och gäller för 2006-2010 men har ej använts i denna analys. För närmare statistik över undergrupper, se tabellbilaga 2-6. 1998 års stapel uppvisar en tydlig ökning på 52 beviljade av totalt 111 inkomna ansökningar från 32 av 104 året innan, vilket motsvarar en ökning på 16 %. Det går dock att urskilja en förhållandevis jämn fördelning mellan beviljade ansökningar åren 1999-2002 samt 2003-2005 med en beviljningsgrad på ca 32 %. Procentuellt hade 2006-2008 betydligt färre beviljade USansökningar (ca 22 %) jämfört med tidigare år även om antalet inkomna var mycket högre. 2009 6 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem uppvisar en rekordlåg siffra på endast 16 beviljade på 95 inkomna vilket motsvarar låga 17 %. Ett större uppsving kom 2010 då 25 % av ansökningarna beviljades. 3.2.2. HF Inkomna och beviljade HF-ansökningar 160 140 120 100 80 Antal ansökningar inom HF 60 Beviljade 40 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 (Diagram 4. HF-ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Ovan visas antalet inkomna samt beviljade ansökningar inom HF-gruppen. Diagrammet visar upp ett par toppar på 136 inkomna ansökningar 2006 och 123 ansökningar 2007. I övrigt har det inkommit över 100 ansökningar per år, med undantag för 1997 (83), 1999-2000 (87,81) samt 2009 (86) och 2010 med låga 46 stycken. I förhållande till föregående ämneskategori (US) har även HF en del toppar och dalar när det gäller beviljningsgrad. Andelen beviljade inom denna grupp har ett spann mellan 19 - och 51 % där 2006 representerar det lägre procenttalet och 1997 det högre. Även här visar perioden 19982000 på en beviljningsgrad på hela 35 % medan den senare perioden har en betydligt lägre andel beviljade (26 %). Denna ämneskategori har även den tidigare haft en distinkt uppdelning med två olika fokusområden, folkhälsovetenskap och biomedicin där HF1 representerar det förra området och HF2 det senare. Dessa fokusområden har ovan slagits ihop för att underlätta översikten. 7 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem För ansökningsomgång 2010 har det dock beslutats att ta bort dessa undergrupperingar då fokusområdet biomedicin hamnat under MSB:s ansvar. Endast folkhälsovetenskapliga ansökningar har behandlats inom HF-gruppen i Uforsk detta år. År 2010 har fokus även riktats mot mödrahälsa. 3.2.3. HUK Inkomna och beviljade HUK-ansökningar 80 70 60 50 40 Antal ansökningar inom HUK 30 Beviljade 20 10 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 0 (Diagram 5. HUK-ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Diagram 5 illustrerar HUK-gruppens fördelning över tid. Det är en till synes ojämn fördelning både vad gäller antalet inkomna och antalet beviljade ansökningar. Under rekordåret 2003 inkom det 76 ansökningar inom denna ämnesgrupp vilket är en låg siffra jämfört med föregående ämnen som ett dåligt år hade långt fler inkomna ansökningar. Det man med säkerhet kan skönja är en stadig nedgång av HUK-ansökningar de fem senaste åren. Redan 2006 kunde man urskilja en anmärkningsvärd minskning som skulle fortsätta att hålla i sig de kommande åren. År 2009 hanterades endast 13 ansökningar inom denna ämnesgrupp varav tre beviljades. Detta var en rekordlåg siffra som ledde till att ämneskategorin inte längre fick existera på egen hand, därav en icke-existerande stapel för 2010. Jämfört med de andra ämnesområdena har HUK alltså inte kunnat konkurrera rent mängdmässigt. 8 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.2.4. NM Inkomna och beviljade NM-ansökningar 120 100 80 60 Antal ansökningar inom NM Beviljade 40 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 (Diagram 6. NM-ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Likt föregående diagram fattas det uppgifter för 2000 och 2001. I övrigt kan man se en relativt jämn fördelning av NM-ansökningarna mellan 1997-1999 där ca 30 % beviljades. Därefter sjönk både antalet inkomna och antalet beviljade. Denna ämneskategori nådde sin topp med 103 ansökningar år 2004 med 18 % beviljade för att återigen minska stadigt och nå en lägstanivå 2010 med endast 43 ansökningar varav 8 beviljades, d.v.s. 19 %. I snitt uppgår beviljningsgraden inom NM-kategorin till 23 %. 9 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.2.5. NT Inkomna och beviljade NT-ansökningar 160 140 120 100 80 Antal ansökningar inom NT 60 Beviljade 40 20 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 0 (Diagram 7. NT-ansökningar år 1997-2010)Källa: Arkivet på Sida samt databasen ANSOK. Denna ämneskategori har haft en otvetydig uppgång de första nio åren för att sedan minska stadigt de senaste fem åren. Under de tidigare åren har upp till 61 % av de inkomna ansökningarna beviljats medan de under senare år har sjunkit till en genomsnittlig beviljningsgrad på 25 %. Detta beror på att antalet inkomna ansökningar inom denna ämneskategori var väldigt få under den tidigare perioden i jämförelse med den senare. Man kan dock jämföra 2009-2010 med 1998-1999 och se att beviljningsgraden var betydligt högre under de första två åren trots att det endast skilde 11 ansökningar i antal mellan de två perioderna, 44 respektive 55. NT-gruppen har under tidigare år varit uppdelad i två undergrupper, (NT1 samt NT2) för att underlätta hanteringen av ansökningarna, enligt tidigare författade PM. Denna gruppering har tagits bort för senare år och använts inte heller för denna analys. 10 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.3. Fördelning ansökningar per universitet 3.3.1. Ansökningar per universitet Ansökningar per universitet 600 Övriga Örebro University Uppsala University 500 Umeå University Södertörn University College 400 SLU (Swedish University of Agricultural Science) SMI (Smittskyddsinstitutet) 300 Stockholm University KTH (Royal Institute of technology) Malmö University 200 Lund University Linköping University 100 Karolinska Institutet Göteborg University 0 Chalmers University of Technology 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 8. Ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Diagrammet ovan visar ganska omfattande vilka universitet det är som har sökt och hur många ansökningar som har kommit in varje år från respektive universitet. P.g.a. stora svårigheter att sammanställa denna information för tidigare år har endast de senaste fem åren jämförts. Möjligheterna att finna samma information för åren 1997-2005 är små då databasen IDRIS inte innefattar samma sök- och filtreringsfunktioner som det modernare systemet ANSOK. Informationssökning i dokument har inte heller resulterat i möjliga jämförande siffror då fördelningen över universitet inte redovisas i de PM som författats för respektive år. De dokument som har använts i sökandet efter motsvarande uppgifter för de tidigare åren har haft ett begränsat innehåll gällande användbar information för just denna rapport. P.g.a. en räckvidd på hela 14 år skulle det också vara svårt att grafiskt genomföra en liknande jämförelse och samtidigt få en bra översikt. De befintliga staplarna kan dock analyseras och jämföras för att få en 11 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem överblick över de senaste fem åren. För en mer detaljerad presentation av ovanstående diagram, se diagrambilaga 2-6. 2006 Chalmers tekniska universitet inkom med 12 ansökningar för 2006. För nästkommande år har Chalmers fallit bort ur urvalet p.g.a. betydligt lägre antal inkomna ansökningar. Samma sak gäller för Södertörn och Örebro som samma år inkom med 6 respektive 7 ansökningar. I övrigt dominerar universitet från Göteborg (59), Lund (84), Stockholm (62) och Uppsala (66). Andra universitet som har kommit in med ett större antal ansökningar är Karolinska Institutet (KI) samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som inkom med 62 respektive 54 ansökningar. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Umeå Universitet inkom med något lägre antal (35 respektive 19) ansökningar men är fortfarande två av de dominerande universiteten som har sökt pengar. Linköping Universitet inkom med ynka 11 ansökningar. Övriga universitet har endast inkommit med ett par ansökningar vilket gjorde att de inte kvalificerade för urvalet. 2007 Det som är värt att kommentera för detta år är att Lund universitet endast inkom med 58 ansökningar i jämförelse med 84 förra året. Även Stockholms universitet har sjunkit något i antal till 48 ansökningar 2007 från 62 föregående år. Ansökningar från SLU har också sjunkit märkvärt, från 54 till 33 vilket motsvarar en minskning på 39 %. I övrigt skiljer det inte så mycket mellan 2006 och 2007. 2008 Detta år uppvisar inte heller några anmärkningsvärda förändringar gällande ökningar eller minskningar från universiteten. Det som går att urskilja är en minskning från Lund med 23 ansökningar mindre än föregående år, vilket motsvarar en minskning på närmare 40 %. Även Uppsala uppvisar en mindre reducering i antalet ansökningar detta år, från 66 till 56. Totalt inkom universiteten med 65 ansökningar mindre än föregående år vilket visar på en bestående nedåtgående trend. 12 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 2009 För detta år kan man se en mer tydlig förändring av antalet inkomna ansökningar från respektive universitet. Trots att universiteten är ganska jämt fördelande mellan varandra kan man se stora skillnader från året innan. Göteborg har inkommit med 33 ansökningar i jämförelse med 50 ansökningar föregående år, ett fall på 34 %. Även KTH:s bidrag har avtagit med 8 ansökningar, från 23 till 15 vilket även det är ett fall på 35 %. Mest påfallande är Stockholm och Uppsala som har sjunkit med 20 respektive 23 ansökningar, vilket motsvarar 38 respektive 40 %. Lund inkom med 5 ansökningar mer än förgående år men de övriga universiteten var betydligt färre i antal detta år jämfört med 2008. Totalt inkom drygt 90 ansökningar färre detta år, en total minskning på 28 %. 2010 2010 är det år med lägst antal ansökningar för nästan alla universitet som har sökt stöd under de gällande åren. Diagrammet visar på en tydligt generell nedgång i antalet inkomna ansökningar under de senaste fem åren. KI sjönk med hela 30 ansökningar detta år från 51 till 21, d.v.s. 58 %. Även Lund och Stockholm har sjunkit med 40 respektive 30 %. SLU har ökat med 10 ansökningar, från 25 stycken 2009 till 35 stycken 2010, vilket är en ökning på 40 %. Övriga universitet, inklusive Uppsala, Linköping, KTH och Umeå har antingen ökat eller sjunkit med någon enstaka ansökning från tidigare år. 13 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.3.2. Beviljade per universitet Beviljade per universitet Övriga 120 Örebro University Uppsala University 100 Umeå University Södertörn University College 80 SLU (Swedish University of Agricultural Science) SMI (Smittskyddsinstitutet) 60 Stockholm University KTH (Royal Institute of Technology) Malmö University 40 Lund University Linköping University 20 Karolinska Institutet Göteborg University 0 2006 2007 2008 2009 2010 Chalmers University of Technology (Diagram 9. Beviljade ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Diagrammet ovan visar antalet beviljade ansökningar per universitet och år. I jämförelse med föregående diagram som redovisar antalet inkomna ansökningar per år kan man se att det är de universitet som har inkommit med flest antal ansökningar som också har den högsta beviljningsgraden. Göteborg, KI, Lund, Stockholm och Uppsala universitet utmärker sig mest vad gäller flest antal inkomna ansökningar och därmed även beviljade. SLU utmärker sig också till viss del men eftersom de nästan enbart levererar ansökningar inom ett område (NM) försvinner de lätt i mängden bland andra mindre aktiva lärosäten. De som ovan visar högst beviljningsgrad är Göteborg och Stockholm med totalt 68 respektive 71 beviljade ansökningar vilket motsvarar en beviljningsgrad på 29 respektive 32 %. Här ser man även att 2006 och 2008 har flest antal beviljade trots att antalet inkomna ansökningar sjönk med totalt 15 % 2008 från föregående år. 14 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.3.3. Institutioner vid universitet Data över sökande institutioner kommer här inte att redovisas i form av diagram men det kan snabbt nämnas vilka institutioner som har varit mest aktiva i sökandet av stöd under åren 20062010. De institutioner som har varit mest aktiva vid Göteborgs universitet är främst Globala studier, ekonomiska institutionen, institutionen för kultur – och ekonomisk geografi, fred- och utvecklingsforskning samt mikrobiologi och immunologi. De två första förekommer som sökande för samtliga år och förekommer främst inom US - och HF-gruppen. Vid Karolinska institutet dominerar inst. för internationell hälsa, medicin samt inst. för allmän hälsovetenskap. Andra aktiva institutioner är centrumet för mikrobiologi och tumörbiologi som sökt för majoriteten av åren, främst inom HF-området. Den institution som vid Linköpings universitet genomgående har sökt stöd under denna period är inst. för vatten - och miljöstudier. Från Lund har det främst inkommit ansökningar från inst. för vattenresursteknik inom NT-området men under ett par år även från teologi och religiösa studier inom HUK. Ansökningar som inkommit från KTH har i majoritet kommit från inst. för land - och vattenresursteknik, kemisk ingenjörskonst och teknologi samt inst. för samhällsplanering och miljö, främst inom ämnesområdet NT. Stockholms universitet har flest sökande från inst. för botanik, kulturgeografi samt för systemekologi. Andra sökande vid Stockholms universitet är inst. för tillämpad miljövetenskap, natur - och kvartärgeografi samt socialantropologi. Dessa institutioner har främst sökt inom ämneskategorierna NM, NT och US och HUK. SMI har dominerande sökt genom inst. för virologi, immunologi och vaccinationsvetenskap men även parasitologi, mykologi och vatten och miljö, alla inom HF-området. SLU har varit relativt varierande i sina ansökningar vad gäller institutioner, dock kan man skönja att de i de flesta fall rör sig om inst. för jord, skog och växter. Från Umeå universitet har det inkommit ansökningar från bl.a. epidemiologi och allmän hälsovetenskap men även klinisk vetenskap och medicin. Slutligen kan det berättas att Uppsala universitet för samtliga år inkom med flest antal ansökningar från inst. för freds – och konfliktstudier samt inst. för kvinnors - och barns hälsa. Andra återkommande institutioner från Uppsala universitet var inst. för internationell barn- och mödrahälsa samt inst. för ”government”. Samtliga sökte inom ämnesgrupperna US och HF. För att få en närmare statistisk 15 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem överblick över sökande institutioner per universitet och år, se tabellbilaga 2-6 samt diagrambilaga 2-6. 3.4. Fördelning ämnesgrupper och universitet 3.4.1. US US-ansökningar per universitet 140 120 100 Uppsala University 80 Stockholm University 60 Lund University 40 Göteborg University 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 10. US-ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Eftersom det inte har varit möjligt att få en heltäckande bild av hur fördelningen mellan ämnesgrupper och universitet har sett ut över en 14-årsperiod redovisas här istället hur det har sett ut under en femårsperiod. Att diagrammet ovan endast uppvisar statistik rörande fyra universitet istället för tio kan förklaras av att resterande universitet inte har inkommit med några eller med endast några få ansökningar inom respektive ämnesgrupp, varför det ansågs meningslöst att redovisa dessa. 2006 dominerades US-gruppen av Göteborg (31), Lund (41), Stockholm (21) och Uppsala (26) med sammanlagt 119 ansökningar av 169 möjliga, vilket motsvarar 70 % av ansökningarna. Under 2007 sjunker antalet ansökningar från tre av de fyra universiteten där den tydligaste minskningen kan ses hos Stockholms universitet som har sjunkit från 41 US-ansökningar till 21, d.v.s. 51 %. En liten ökning kan ses från Uppsala universitet som inkommit med 4 ansökningar 16 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem fler än året innan. Totalt har det skett en minskning på 19 % mellan 2006 och 2007. Nästkommande år, 2008, är det år då dessa universitet inkom med minst antal US-ansökningar. Samtliga universitet har minskad ansökningsaktivitet under detta år jämfört med tidigare år. Året efter ökar antalet inkomna ansökningar från dessa lärosäten för att sedan minska betydligt under 2010. Trots ett betydande bortfall av information gällande detta kan man blygsamt spekulera och förmoda att de universitet som inkom med majoriteten av alla ansökningar under denna period sannolikt även gjorde det under tidigare perioder även om detta inte kan redovisas här. 3.4.2. HF HF-ansökningar per universitet 140 Uppsala University 120 Umeå University 100 80 SMI (Smittskyddsinstitutet) 60 Lund University 40 Karolinska Institutet 20 Göteborg University 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 11. HF-ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Ovanstående diagram följer samma princip som det förra stapeldiagrammet under rubriken Ämnesgrupper och universitet. De lärosäten som diagrammet representerar är de som visat sig vara dominerande vad gäller antalet ansökningar inom ämnesgruppen HF. Göteborg, Lund och Uppsala återkommer även inom HF-gruppen som mest aktiva sökande. Även SMI och Umeå universitet bidrar. Inom denna ämnesgrupp är det dock tydligt att det är KI med sin medicinska prägel som dominerar hälsoforskningen under denna period. Åren 2006-2009 har detta lärosäte inkommit med 59 ansökningar för de två första åren och 47 ansökningar för de senare två åren. 17 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem För år 2010 visar diagrammet en halvering av antalet inkomna ansökningar då endast 20 ansökningar inkom från KI inom HF-området. Spekulativt är det dock sannolikt att det var detta universitet som dominerade detta ämnesområde även under icke redovisade perioder. Lund börjar med att bidra med ett tiotal HF-ansökningar för att sedan halvera detta antal mot slutet av perioden. 2008 representerades Lund av ynka 2 ansökningar inom detta ämnesområde. SMI har ett något högre snitt än Lund med ca 10 ansökningar för varje år. Umeå universitet följer samma mönster som Lund och sjunker i deltagande med tiden. Uppsala universitet inkom med fler ansökningar inom HF-gruppen än de andra universiteten, med undantag för KI som regerar inom detta område. Precis som tidigare diagram har visat representerar 2010 en allmän nedgång vad gäller antalet inkomna ansökningar inom samtliga ämnesgrupper och universitet. 3.4.3. HUK HUK-ansökningar per universitet 35 30 25 Uppsala University 20 Stockholm University 15 Lund University 10 Göteborg University 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 12. HUK-ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. I likhet med diagram 5 kan man här med säkerhet konstatera att antalet HUK-ansökningar har sjunkit stadigt med tiden. Den icke-existerande stapeln för 2010 är en bekräftelse på detta. Trots detta har de universitet som omnämns i diagrammet ovan visat, ämnets fallande aktivitet till trots, att det finns, eller åtminstone har funnits, ett intresse för att forska inom detta ämnesområde. 2009 visar dock på att detta intresse har minskat i form av ansökningar med hela 18 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 58 % från föregående år. Den höga procentsatsen beror emellertid på det faktum att det totalt inte inkommit mer än 31 ansökningar från de mest aktiva universiteten vilket i sig genererar höga procentsatser trots ett mindre fall. Vad som är intressant är att det hittills visat sig vara samma universitet som dominerar i både US, HF - och HUK-gruppen. Diagram 14 nedan visar även på att det är dessa kandidater som har mottagit mest stöd från Sida och Forsksek/Uforsk. 3.4.4. NM NM-ansökningar per universitet 80 Uppsala University 70 SLU (Swedish University of Agricultural Science) 60 50 Stockholm University 40 30 KTH (Royal Institute of Technology) 20 Lund University 10 Göteborg University 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 13. NM-ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Återigen är det samma universitet som dominerar när det gäller antalet inkomna ansökningar, denna gång inom NM -gruppen. Det har dock tillkommit två nya aktörer, varav en är representativ just inom natur och miljö, nämligen SLU. Det andra tillskottet är KTH som bidrar med några få ansökningar varje år. SLU inkom med hela 40 ansökningar år 2006 och mellan 19 och 25 ansökningar de resterande åren. Stockholms universitet är den näst största aktören inom NM-kategorin med ett genomsnitt på ca 14 ansökningar åren 2006-2010. 19 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.4.5. NT NT-ansökningar per universitet 80 Uppsala University 70 60 SLU (Swedish University of Agricultural Science) 50 Stockholm University 40 30 KTH (Royal Institute of Technology) 20 Lund University 10 Göteborg University 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 14. NT-ansökningar per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. Även inom NT-gruppen är det samma universitet som levererar flest ansökningar. Här dominerar, inte helt oväntat, KTH och Lund NT-området med deras tekniska prägel och bidrar med ett tjugotal ansökningar de första åren för att sedan minska i antal 2008-2010. Stockholms universitet hade sin topp 2006 men har sedan sjunkit stadigt med undantag för ett mindre uppsving 2009. Samma sak gäller för SLU som låg lågt de första åren men som levererade några fler ansökningar inom denna kategori 2010. Göteborg inkom som mest med 7 ansökningar inom NT-området under denna period och Uppsala bidrog inte med en enda NT-ansökan det sista året. För att i närmare detalj se hur beviljningsgraden har sett ut fördelat mellan universitet och ämnesgrupper, se tabellbilaga 2-6. Det som kort kan nämnas här är att de universitet som inkommit med flest antal ansökningar, i de flesta fall, även är de som har haft högst beviljningsgrad. 20 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.5. Summa per universitet och ämnesgrupp 3.5.1. Beviljad summa per universitet (3-årsanslag) Av samma skäl som har konstaterats ovan har det inte varit möjligt att, med det material som funnits till hands, få fram motsvarande information för åren 1997-2005. Beslutsdokumenten redovisar inte universitet som har sökt och fått stöd i den utsträckning som behövs för att göra en begriplig jämförande analys av samtliga år. Inte heller IDRIS har varit till hjälp för att finna information om denna period då systemets filtreringsfunktioner är väldigt begränsade. Den senare perioden 2006-2010 kan dock redovisas för med hjälp av ANSOK. Det är för denna analys mycket viktigt att nämna att de summor som redovisas här har benämningen 3-årsanslag och hänvisar till de tre nästkommande åren. De anslag som beviljades år 2006 gäller för 2007, 2008 samt 2009. (Detta ”framåttänk” har ibland varit förvirrande och försvårande i framställningen av denna rapport). Beviljad summa per universitet 160 000 000 Övriga Örebro University 140 000 000 Uppsala University Umeå University 120 000 000 Södertörn University College 100 000 000 SLU (Swedish University of Agricultural Science) SMI (Smittskyddsinstitutet) 80 000 000 Stockholm University KTH (Royal Institute of technology) 60 000 000 Malmö University 40 000 000 Lund University Linköping University 20 000 000 Karolinska Institutet Göteborg University 0 2006 2007 2008 2009 2010 Chalmers University of Technology (Diagram 15. Beviljad summa per universitet år 1997-2010)Källa: ANSOK. 21 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem Diagrammet ovan redovisar hur mycket pengar som beviljats för respektive universitet och år. Totalt har det under 2008 beviljats minst pengar och under 2010 beviljats mest. De resterande tre åren ligger mellan 115 och 125 miljoner i stöd. De universitet som synbarligen beviljats mest stöd är Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Stockholm - och Uppsala universitet. Även Lund och SLU har fått ett betydande finansiellt stöd från Sida och Forsksek/Uforsk. Universitet som beviljats mindre summor (generellt p.g.a. färre antal ansökningar) är KTH, SMI och Umeå. De universitet som dominerande har fått stöd ifrån Sida har även haft en relativt jämn fördelning av tilldelat stöd genom åren. Göteborg har under denna tidsperiod beviljats runt 20 miljoner i stöd med undantag för 2008 då stödet halverades till ca 10 miljoner samt 2010 då stödet ökade till närmare 30 miljoner. KI beviljades ca 22 miljoner för 2007 och 2009 medan det finansiella stödet år 2006 och 2008 låg mellan 9 och 12,2 miljoner. År 2010 hade det sjunkit med 3,3 miljoner från 22,5 miljoner året innan till 17,2 miljoner. Även Stockholm har beviljats mellan 17 och 20 miljoner förutom för år 2009 då stödet ökade till närmare 30 miljoner. Stödet till Uppsala universitet har sjunkit stadigt mellan 2006-2009 för att sedan öka ordentligt 2010. En intressant observation är att trots att antalet ansökningar sjunkit i snabb takt under de senaste fem åren har stödet ökat vilket innebär att mer pengar har fördelats på ett mindre antal ansökningar. Detta med undantag för 2008 då antalet beviljade ansökningar var som högst samtidigt som stödet var som lägst. 22 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.5.2. Beviljad summa per ämnesgrupp (3-årsanslag) Beviljad summa per ämnesgrupp 160 000 000 140 000 000 120 000 000 NT 100 000 000 NM 80 000 000 HUK 60 000 000 HF 40 000 000 US 20 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 16. Beviljad summa per ämnesgrupp år 1997-2010)Källa: ANSOK. Diagrammet ovan illustrerar hur stödet har fördelats mellan de olika ämnesgrupperna i form av 3-årsanslag åren 2006-2010. Enligt diagrammet är stödet förhållandevis jämnt fördelat mellan de fem ämnesgrupperna. HUK-gruppen har fått en mindre summa pengar jämfört med de andra ämnesområdena men detta kan bero på att det inte har inkommit lika många ansökningar inom denna ämneskategori. Om man jämför med diagram 5 så kan man se att det maximalt har inkommit 76 ansökningar inom HUK-kategorin under en 14-årsperiod medan det inom de andra ämnesgrupperna inkommit långt över 100 ansökningar under ett eller fler år. Antalet inkomna ansökningar har oftast en direkt korrelation med antalet beviljade (ett stort antal inkomna ansökningar ger möjlighet till en högre beviljningsgrad) som i sin tur kan generera mer stöd. I övrigt kan man se att US-gruppen är den grupp som har fått mest stöd under denna tidsperiod. Stapeln för 2010 visar att stödet under detta år uppgick till närmare 56 miljoner. Även här finns det ett samband med antalet ansökningar som har inkommit inom denna ämneskategori. Räknat på flest antal inkomna ansökningar har US-gruppen delad förstaplats med HF-gruppen med en beviljningsgrad på 29 %. HF-gruppen är det ämnesområde som efter US fått mest stöd. NM och NT är de ämnen som mottagit minst stöd under denna period men är även de grupper, med undantag för HUK, som inkommit med minst antal ansökningar. Slutligen ska det nämnas att 23 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem HUK-gruppen inte längre existerar som enskilt ämnesområde för 2010, därav ett saknat grönt parti i den sista stapeln. Diagrammet visar även på en allmän nedgång för 2008 vad gäller stöd till samtliga ämnesområden. Även detta diagram pekar på hur stödet har ökat de senaste fem åren samtidigt som antalet beviljade ansökningar har sjunkit i takt med antalet inkomna. 3.6. Könsfördelning per ämnesgrupp 3.6.1. Kvinnliga och manliga sökanden per ämnesgrupp Fördelning - Manliga sökanden per ämnesgrupp Fördelning - Kvinnliga sökanden per ämnesgrupp 200 400 NT 150 NT 300 NM 100 HUK HF 50 NM 200 HUK HF 100 US 0 US 0 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 17. Fördelning kvinnor per ämnesgrupp år 1997-2010)Källa: ANSOK. (Diagram 18. Fördelning män per ämnesgrupp år 1997-2010)Källa: ANSOK. Diagrammen ovan visar antalet kvinnliga och manliga huvudsökande per ämnesgrupp. En första observation är att antalet manliga sökande är betydligt högre än antalet kvinnliga. För 2006, då flest ansökningar inkom uppgår de manliga sökandena till 373 stycken jämför med 165 kvinnliga sökanden. Förutom några undantag är det uteslutande den manliga sökandegruppen som dominerar. Ämnesgruppen HF hade för år 2010 fler kvinnliga sökanden än manliga, 27 kvinnliga mot 19 manliga. NM-gruppen 2009 har även en mer jämn fördelning med 22 kvinnliga respektive 25 manliga sökanden. I övrigt kan man se en nära fördubbling av manliga sökande jämfört med kvinnliga i samtliga ämnesgrupper för samtliga år. 24 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.6.2. Beviljade kvinnor och män per ämnesgrupp Könsfördelning - beviljade kvinnor per ämnesgrupp Könsfördelning - beviljade män per ämnesgrupp 50 80 40 NT 30 NM 20 HUK 10 HF US 0 2006 2007 2008 2009 2010 NT 60 NM 40 HUK 20 HF US 0 2006 2007 2008 2009 2010 (Diagram 19. Beviljade kvinnor per ämnesgrupp år 1997-2010)Källa: ANSOK. (Diagram 20. Beviljade män per ämnesgrupp år 1997-2010)Källa: ANSOK. Genom en snabb överblick över de två ovanstående diagrammen kan man se att de beviljade manliga sökandena är fler i antal. Om man istället granskar diagrammen nedan får man en helt annan bild av fördelningen mellan beviljade kvinnliga och manliga sökanden. 25 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.6.3. Kön – Beviljade i procent 2006-2010 Kön - Beviljade i procent 2007 Kön - Beviljade i procent 2006 40% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% Män Kvinnor Män 20% Kvinnor 10% 0% US HF HUK NM NT US HF HUK NM NT (Diagram 21. Fördelning kön, beviljade år 2006)Källa: ANSOK. (Diagram 22. Fördelning kön, beviljade år 2007)Källa: ANSOK. Kön - Beviljade i procent 2008 Kön - Beviljade i procent 2009 40% 40% 30% 30% Män 20% Kvinnor 10% 0% Män 20% Kvinnor 10% 0% US HF HUK NM NT US HF HUK NM NT (Diagram 23. Fördelning kön, beviljade år 2008)Källa: ANSOK. (Diagram 24. Fördelning kön, beviljade år 2009)Källa: ANSOK. 60% Kön -Beviljade i procent 2010 40% Män 20% Kvinnor 0% US HF NM NT (Diagram 25. Fördelning kön, beviljade år 2010)Källa: ANSOK. 26 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem Diagrammen ovan visar den procentuella fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökanden perioden 2006-2010. Bilden som framträder är en relativt jämn sådan där ungefär hälften av staplarna visar på procentuellt fler kvinnliga beviljade och hälften visar på procentuellt fler manliga. Om man granskar diagrammen var för sig ser man att 2006 har en något högre manlig beviljningsgrad med undantag för US-gruppen som uppvisar en högre grad beviljade kvinnliga sökanden. För 2007 visar tre av fem staplar på högre beviljningsgrad hos de kvinnliga sökandena. NT-gruppen visar 37 % beviljade kvinnliga mot 18 % manliga sökanden vilket är förvånande eftersom män vanligtvis dominerar de naturtekniska ansökningarna. De faktiska siffrorna visar på tredubbelt så många manliga sökanden inom denna kategori, men antalet beviljade uppgår bara till 11 av 61 möjliga. Kvinnorna får en högre beviljningsgrad då 7 av 19 sökanden blivit beviljade. Även 2008 visar på kvinnlig dominans gällande beviljningsgrad. Utmärkande för 2009 är att HUK-gruppen inte har några beviljade kvinnor. Detta år visar även en betydligt högre andel beviljade män inom NT jämfört med 2007. De kvinnliga sökandena dominerar US och HF 2010 med 35 respektive 48 % beviljade mot 19 respektive 16 % beviljade män. NM och NT visar en högst jämn fördelning av könen under detta år. HUK har fallit bort p.g.a. för få sökanden och representeras därför inte. Generellt har den manliga sökandegruppen tilldelats betydlig mer pengar än den kvinnliga, men har även inkommit med fler faktiska ansökningar och därmed även fått ett större antal ansökningar beviljade. Det kan här nämnas att Uforsk-databasen endast anger den huvudsökandes kön och inte könen på andra projektdeltagare. Denna information blir endast tillgänglig om varje enskild projektansökan granskas för detta. 27 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.7. Fördelning tematik: PGU – Politik för Global Utveckling 3.7.1. Tematisk indelning enligt PGU, inkomna och beviljade Områdesindelning enligt PGU kunde endast genomföras för de två senaste åren (2009 och 2010) då denna indelning inte fanns innan dess. Områdesindelningarna är dock ej desamma för de två åren. 2009 har en mer varierande kategorisk indelning med fler tematiska områden medan 2010 har en bredare indelning med färre tematiska områden. Tematisk indelning enligt PGU 2009 120 100 80 60 40 20 0 Antal ansökningar inom resp. PGU Beviljade Tematisk indelning enligt PGU 2010 150 Antal ansökningar inom resp. PGU 100 50 Beviljade 0 (Diagram 26. Tematisk indelning PGU år 2009)Källa: ANSOK. (Diagram 30. Tematisk indelning PGU år 2010)Källa: ANSOK. Ansökningar per PGU och ämnesgrupp 2009 Oppression 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Migration flows Economic exclusion Conflict and fragile situations US HF HUK NM NT Communicable diseases and other health threats Climate change and environmental impact Ansökningar per PGU och ämnesgrupp 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Gender equality and women's role in development Democracy and human rights Climate Change and Environment US HF NM NT (Diagram 27. Ansökningar per PGU och ämnesgrupp år 2009)Källa: ANSOK. (Diagram 31. Ansökningar per PGU och ämnesgrupp år 2010)Källa: ANSOK. 28 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem Beviljade per PGU och ämnesgrupp 2010 Beviljade per PGU och ämnesgrupp Oppression 2009 30 Migration flows 25 Economic exclusion 20 25 20 Gender equality and women's role in development 15 15 Conflict and fragile situations 10 Communicable diseases and other health threats Climate change and environmental impact 5 0 US HF HUK NM NT Democracy and human rights 10 Climate Change and Environment 5 0 US HF NM NT (Diagram 28. Beviljade ansökningar per PGU och ämnesgrupp 2009)Källa: ANSOK. (Diagram 32. Beviljade ansökningar per PGU och ämnesgrupp år 2010)Källa: ANSOK. Beviljad summa per PGU och ämnesgrupp 2009 Oppression 45000000 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 Beviljad summa per PGU och ämnesområde 2010 60 000 000 Migration flows Economic exclusion US HF HUK NM NT Conflict and fragile situations Communicable diseases and other health threats Climate change and environmental impact 50 000 000 Gender equality and women's role in development 40 000 000 Democracy and human rights 30 000 000 20 000 000 Climate Change and Environment 10 000 000 0 US HF NM NT (Diagram 29. Beviljad summa per PGU och ämnesområde år 2009)Källa: ANSOK. (Diagram 33. Beviljad summa per PGU och ämnesområde år 2010)Källa: ANSOK. 2009 har, som man kan se ovan, sex tematiska kategorier medan 2010 endaste har tre. HUKgruppen finns fortfarande 2009 men har försvunnit år 2010. Diagram från båda åren visar att USgruppen har haft flest inkomna samt flest beviljade ansökningar, med undantag för 2009 då HFgruppen hade flest beviljade inom temat ”Smittsamma sjukdomar”. US-gruppen har även beviljats mest pengar. De båda åren visar upp en relativt jämn fördelning mellan samtliga 29 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem ämnesgrupper, däremot är fördelningen mellan respektive teman mer ojämn då smittsamma sjukdomar dominerar stort under 2009 och klimat och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter är störst 2010. Genusfrågor har en lägre prioritering bland sökande och har inte heller tilldelats lika mycket pengar som de andra temaområdena. Försök har gjorts att få andra tematiska fokus såsom smittsamma sjukdomar, innovation, demokrati, klimat m.m. Detta har dock ej varit möjligt p.g.a. den ojämna tillgången till detaljerad information åren 1997-2008. 3.8. Trender 3.8.1. Ansökningar och ämnesgrupper Den första återkommande observationen är det nedgående antalet ansökningar under den senare delen av den undersökta perioden. Detta är en genomgående negativ trend för samtliga ämnesgrupper. Den mest anmärkningsvärda nedgången rör dock ämnesgruppen HUK. Detta har resulterat i att denna ämnesgrupp inte längre existerar på egen hand. Humaniora, utbildning och kultur har alltså nått en kritisk lägstanivå där dessa ämnen inte har samma prioritet som samhällsvetenskap, hälsa, miljö och teknik. US och HF är de ämnesgrupper som dominerar och trots ett större fall är det nästan lika många ansökningar inom dessa ämnesgrupper 2010 som inom HUK när denna grupp var som störst 2006. 3.8.2. Universitet De stora universiteten dominerar överlägset över de mindre. Med några få undantag är det genomgående ett antal universitetsjättar som framträder mest under samtliga ansökningsomgångar. Göteborg, Karolinska institutet, Lund, Stockholm, SLU och Uppsala universitet är de som återkommande levererar majoriteten av alla inkomna ansökningar. Som en följd av detta har dessa lärosäten även fått flest beviljade. 3.8.3. Finansiellt stöd En positiv trend är det ökade finansiella stödet till ett minskat antal beviljade ansökningar. Mer pengar kan m.a.o. distribueras och förhoppningsvis resultera i ökad kvalitet och bättre resultat. 30 Rapport – Trender och Statistik 1997-2010 Av: Maria Svernehem 3.8.4. Kön Den kanske mest intressanta observationen är den som rör den procentuella andelen beviljade kvinnor i förhållande till antalet inkomna ansökningar och motsvarande procentsatser för den manliga sökandegruppen. Kvinnorna är i många fall procentuellt sätt mer framgångsrika än männen vad gäller beviljningsgrad. Detta kan vara en sporre för kvinnor att engagera sig i forsknings och söka forskningsanslag. I nuläget förefaller forskningsfältet vara högst mansdominerat, sett till den ansökningsstatistik som har framkommit i denna analys. 3.8.5. Tematiska fokusar Slutligen, de tematiska fokusområden som har prioriterats ger ett intryck av att bli allt större och samtidigt ge allt färre möjligheter för variation när det gäller teman. De sex PGU-områden som finns för 2009 har pressats samman till tre ”bredare” prioritetsområden 2010. 31
© Copyright 2024