Korridorer
Byggnadsstyrelsens rapporter Korridorer 174 1989-05 Dokumentets utgivare Dokumentnamnoch dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsensrapportnr 174 m '- 1ZSBYGGNADSSTYRELSEN Dokumentetsdatum Ärendebeteckning 1989-05 500 1-14 5/88 Projektnamn(ev förkortat) Kommunikationsutrymmen Projektledare, upphovsman( män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Ann Westerman, projektledare Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Del 1 KBS samt konsulter: Jan Holmgren, Karl Alexanderson, Husbyggnadssektionen Jerker Engman, Bruno Alm och Olle Stahle, White arkitekter AB. Bo Ahlsen, Bengt Källgren och LeonieGeisendorf Del 2 Erik Ahlsen, Mats Jacobson BS-K AB Leonie Geisendorf arkitektkontor AB Dokumentets titel Korridorer Huvudinnehåll Rapporten består av två delar. Den första delen behandlar korridorutrymmet som en arkitektoniskt och funktionellt viktig del av kommunikationssytemet i offentliga byggnader. l denna del beskrivs olika korridortyper som kan ingå i ett kommunikationssystem, hur bredd och höjdmått påverkar korridorens användbarhet samt hur korridorens arkitektoniska form också påverkas av materialval, färgsättning, dagsljus och belysning. Särskilda avsnitt behandlar installationssystemens förläggning, undertak, dörrar, glaspartier, handikappanpassning samt transport- och städsynpunkter. 1den andra delen beskrivs tio befintliga kontorshus med avseende särskilt korridorernas utformning. på kommunikationssystemens och Nyckelord Korridor, kommunikationssystem, installationer, undertak, orienterbarhet, offentlig miljö ISSN Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet 0348-9434 Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00 76 sidor Göteborg 031 - 81 00 85 Sekretessuppgifter Malmö Umeå 040 - 709 55 090- 12 59 10 - Red Ref Henrik Waldenström © Byggnadsstyrelsen 1989 Ann Westerman, Tekniska byrån Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet upphovsrättslagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-78311 80 BYGGNADSSTYRELSENSRAPPORTNR 1 74 Korridorer INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ....................................... 2 Del 1- Korridorer i offentlig miljö ............... 3 KORRIDOREN .................................... 4 HELHETEN ........................................ 8 - Rörelse i byggnaden ............................. 8 - Orienterbarhet, överskådlighet ..................... 9 - Ordning och variation ............................. 12 - Geometriska mått - upplevda mått ................. 12 - Forminslag ...................................... 16 - Materialval, färgsättning ........................... 18 - Dagsljus........................................ 21 - Belysning ....................................... 22 - Användning, möblerbarhet .........................24 - Torg, träffpunkter ................................ 26 DELARNA ........................................ 27 - Installationssystemens förläggning ................. 27 - Undertak........................................ 28 - Dörrar och glaspartier ............................ 32 - Handikappanpassning ............................ 32 - Transportsynpunkter ............................. 33 - Städsynpunkter .................................. 33 Del 2 - Studier av korridorer i tio kontorshus .... 35 Mall för beskrivning av objekt ....................... KV GARNISONEN, ÖSTERMALM ................... 36 37 KULTURHUSET, SERGELS TORG .................. SKATTEHUSET, SÖDERMALM ..................... KV NATTUGGLAN, SÖDERMALM ................... STATSKONTORET, LILLAESSINGEN ............... ZANDER OCH INGESTRÖM, ALVIK ................. CANON, SKARHOLMEN ........................... VIN- & SPRITCENTRALEN AB, LILJEHOLMEN ....... SAF, BLASIEHOLMEN ............................. TELEVERKET, FARSTA ............................ 41 45 49 53 57 61 64 68 72 Bildförteckning ..................................... 75 2 INLEDNING Denna rapport består av två delar. Den första delen behandlar korridorutrymmet som en arkitektoniskt viktig beståndsdel av kommunikationssystemet i kontorsbyggnader . I den andra delen beskrivs tio befintliga kontorshus med avseende på kommunikationssystemens och särskilt korridorernas utformning. På det inre kommunikationssystemet inom ett byggnadskomplex kan man ställa samma krav som på de yttre kommunikationssystemen: kommunikationerna skall vara koncentrerade, överskådliga , bekväma och omväxlande. Byggnadens huvuduppläggning påverkar kommunikationssystemets koncentration och överskådlighet och därmed byggnadens funktion och ekonomi . I Byggnadsstyrelsens rapport:147 "Kontorshus - anläggningars huvudupplaggning" behandlas fyra typer av planformer med avseende på hur kommunikationsmönstren är ordnade. Entren, som en central del i kommunikationssystemet, behandlas i Byggnadsstyrelsen rapport 166, "Entreer". I den föreliggande rapporten beskrivs korridorutrymmet utifrån olika aspekter, i första hand som arkitektonisk, rumslig helhet och som utrymme för kommunikation , men också som ett utrymme för andra funktioner som förvaring, arbetsplats, väntplats m m samt som utrymme för försörjningstekniska installationer. Kommunikationsledens karaktär är utslagsgivande för byggnaders rumsliga atmosfär. Därför är utformningen av korridorerna betydelsefull. I avsnittet "Helheten " framhålls att ett naturligt rörelsemönster med goda möjligheter för överblick och orientering måste vara ett av målen i planlösningsarbetet . Ett sätt att skapa överblickbarhet är att individen kan orientera sig utifrån BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 ett centralt rum som är öppet uppåt med angränsande balkongkorridorer. Ett annat sätt att med arkitektoniska medel underlätta orienterbarheten är att tydligt markeraprimära och sekundära korridorsystem samt karaktäristiska platser och knutpunkter. orienterbarhet underlättas också av vägvisning och skyltning, se vidare i Byggnadsstyrelsens rapport 165, " Vägvisning, orientering och skyltning ". Broportionerna mellan höjd- och breddmått i korridoren är viktiga för upplevelsen av rumslighet. Sambanden är dock inte helt enkla eftersom även andra faktorer som dagsljus och artificiell belysning, färgsättning, materialval och forminslag på olika sätt kan påverka upplevelsen. Korridorer kan även möbleras och användas för andra ändamål än enbart kommunikation. Härvid är bl a korridorens breddmått, pelar- och dörrplacering av betydelse. I korridorer förekommer ofta undertak för att dölja installationssystem . Vid val av typ av undertak bör bl a krav på tillgänglighet och ljudisolering beaktas, liksom möjligheten att placera belysning , skyltning m m. Valet av golvmaterial är viktigt bl a ur handikapp- och städsynpunkt. Glaspartier i korridorväggar kan i vissa lägen övervägas för att ge korridormiljön ett tillskott av dagsljus. Ur försörjningsteknisk synpunkt har utformningen av korridorutrymmen betydelse eftersom el- och ventilationsförsörjningen i de flesta fall går via korridorsystemet . I beskrivningen av tio befintliga kontorshus, samtliga i Stockholm, finns exempel på både system med ingjutna kanaler (Garnisonen , Kulturhuset, Skattehuset) och utanpåliggande kanalsystem (Nattugglan, Statskontoret, Zander & Ingeström , Canon, Vin- och Spritcentralen, SAF-huset , Televerket Farsta). 3 Dell Korridorer i offentlig miljö BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 4 KORRIDOREN Korridorernas motsvarigheter i äldre tider var arkader och gallerier, dagsljusbelysta och behandlade som rum att vistas i. I vår tid har korridorerna ibland kommit att behandlas mest som transportzoner för varor och personer; men även för luft, värme, vatten, el och tele. Ibland kan det tyckas att den "oprogrammerade ytan" har minimerats i mått och kvaliteter istället för att gestaltas som andra rum. Grundläggande kvaliteer är korridorens mått och känslan av rymlighet. Gestaltningen av helheten förutsätter medvetna val på många nivåer, från övergripande planlösningsideer till detaljlösningar. i. Arkadenrunten klostergård i Provence. Arkitektoniskt är korridoren en viktig del av en byggnad. Den anger dess karaktär. Den har också betydelse för verksamheten, utöver att vara en transportzon. Den s k sammanbindningsbanan i Gamla Riksdagshuset i Stockholm, är ett exempel på ett grandiost utformat korridorsystem, med en viktig funktion för riksdagsarbetet. 2. Det vackra galleriet byggt över floden Chen i renässansslottet Chenonceaux. 3. Ett grandiost utformat korridorsystem. "Korridor - (1tal corridore, eg gång der man springer fram och åter, af/at currere, löpa) inbygd gång mellan tvenne rader av rum eller utanför en räcka av rum hvilka alla hava dörrar ut till gången". Ur Nordisk familjebok, konversationslexikon och realencyklopedi, 1886. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 5 För bindelsekorridorer En mängd olika typer av korridorer i offentlig miljö förekommer beroende på anläggningars och byggnaders olika uppläggning och planlösning. Olikakorridortyperkan inordnasunderföljande huvudtyper: 4. Förbindelsekorridor, vars sidorkan ha balustrader, glasade eller täta väggar. . förbindelsekorridorer utan angränsande rum • enkelsidigt utnyttjade korridorer , med rum på en sida • dubbelsidigt utnyttjade korridorer, med rum på båda sidorna. Enkelsidigt utnyttjade korridorer rum 5a. Enkelsidigt utnyttjad, dagsijusbe lyst korridor. I större anläggningar kan korridorerna ofta naturligt ses som hierarkiskt ordnade i primära, se- rum 5b. Balkongkorridor , enkelsidigt utnyttjad korridor, vars ena sida harbalustrad Dubbelsidigt dagsljus Benämningarna enkelkorridor och dubbelkorridor som är vanliga i dagligt språkbruk avser planlösningstyper . En byggnad med mittkorridor och dagsljusbelysta rum på vardera sidan har en "enkelkorridor" medan en byggnad med två korridorer, mörka lokaler i kärnan och ljusa rum endast på korridorernas ena sida har "dubbelkorridorer". En enkelsidig korridor kan utformas som en "balkong", dvs med en sida öppen, s k balkongkorridor. Kommunikationsstråk i öppna planlösningar, storrumskontor och kontorslandskap, har andra förutsättningar och behandlas inte i denna rapport. ku ndära och kanske tertiära stråk , med olika grader av offentlig eller intern karaktär. Korn dorernas olika status ger skilda förutsättningar för utformningen , något som det år viktigt att klargöra och gärna förtydliga med arkitektoniska medel. utnyttjade korridorer dagsljus 6a. Enkelkorridor, korridor med angränsande ljusbelysta. rum dags- dagsljus logsljus kärna 6b. Dubbelkorridor , korridor där angränsande rum på ena sidan är dagsljusbelyst ochpå andra sidan är utan dagsljus. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 , Q 1 0 T T `D W vom' CD Cl) C O v 0 , O: rn 7 Praktiska och sociala funktioner ger också olika förutsättningar för utformningen. Kontorskorridorer utgör en väsentlig del av arbetsmiljön. I rena transportkorridorer överväger kanske de praktiska kraven. Korridorer kan också inrymma funktioner som uppehållsplatser och förvaringsplatser. Knutpunkterna där korridorer utgår eller sammanstrålar är också viktiga att uppmärksamma och medvetet gestalta. Vid ombyggnad är många fysiska förutsättningar givna av det befintliga huset. Valsituationerna som uppstår underprojekteringen är ofta svårare och mer komplexa än vid nybyggnad. Särskilt är det så när det befintliga huset har goda kvaliteer som man vill bevara. Befintliga mått, detaljer och karaktärer kan ge vackra rum som är överlägsna normal nyproduktion. 13. Knutpunkt eller torgbildning i korridor. 14. Bibehållna kvaliteer vid ombyggnad av ett före detta bryggeri. 15. Korridor i det primära stråket , huvudsakligen avsedd för kommunikation, präglad av hög grad av offentlighet 16. Korridor i det sekundära stråket avsedd för kommunikation men även för andra funktioner. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 8 HELHETEN Rörelse i byggnaden Det är viktigt att man rör sig i byggnaden på ett naturligt sätt, att man lätt hittar reception, hiss och trappa, och inte blir osäker så att man måste leta sig fram och tillbaka. Tydlighet måste vara ett av målen i planlösningsarbetet och vid kommunikationsutrymmenas detaljutformning. Beroende på om man är engångsbesökare, regelbunden besökare eller kanske dagligen arbetar i huset får man olika relationer till det. Man upplever huset på olika sätt. Aven när man arbetar och vistas regelbundet i huset har kommunikationssystemet mycket stor betydelse för upplevelsen av byggnaden. Det är inte bara korta och bekväma förbindelser det gäller utan också sådana kvaliteter som klarhet, omväxling och behaglighet. 17.1 husets mitt finns ett rum dit alla korridorer leder. Y:<<. \' "Vidare hava alla väl uppförda hus i mitten och i sin vackraste del några rum med vilka alla de andrastå i förbindelse." Ur Fyra böcker om arkitekturen av Andrea Palladio, första boken kapitel XXI. 18. Kommunikationssystemet i Kanslihus- annexet. 19. Huvudkommunikationen i Humanisthuset vid Göteborgs universitet. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 9 Orienterbarhet, överskådlighet I stora anläggningar kan det vara svårt att hitta, till exempel i de tjocka husens dubbelkorridorer eller i de stora husens långa och likformade korridorer . I bland ärr det omöjligt att undvara tekniska orienteringshjälpmedel. Man får följa färgade streck i golvet eller så får man en lapp med anvisningar att följa. , Z\ b <' if - 20. Orientering med hjälp av riktmärken och karaktäristiska rum. Idealet är när man genom synupplevelsen lätt kan förstå husets logiska struktur. Ett bra exempelår Riksantikvarieämbetets hus på Styrmansgatan 26 i Stockholm . Det är i två våningar med ett centralt rum som är öppet uppåt, med balkongkorridorer i övre planet (bild 24 och 25). Ett annat exempel är Stockholms tingsrätt, kv Klamparen, också det med en central hall i tre våningar (bild 28). Det är ofta inte möjligt att erbjuda en så omedelbar överskådlighet, då denna många gånger innebår sämre ekonomiskt utnyttjande. I utbredda anläggningar år analogin med staden särskilt uppenbar . Det blir naturligt att utforma primära och sekundära gator eller korridorer , och det blir viktigt att underlätta orienteringen genom karaktäristiska platser och knutpunkter. Eli 1 l 21. Rutnätsstadens lätt uppfattbara gatunät. 22. Tydliga primära och sekundära stråk i en stor anläggning. 23. Variationsriktkorridorsystem. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 10 1 n 24. Den öppna hallen skapar närhet och träffpunkter. 25. Tvåvåningshallen i den tidigare exercisbyggnaden ger överblick och kontakt Se även bild 24. 26. Orientering i primärstråket underlättas av läget intill fasaden. 27. Utblickar från korridor underlättar orienterbarheten. 28. Den centrala hallen skänker överskådlighetåt byggnaden. 29. En karaktäristisk plats eller utvidgningär ett viktigt inslagi en korridor. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 11 I dubbelkorridorsystem kan det underlätta orienteringen om de båda korridorerna utformas något olika . Den ena kanske rentav överdrivet som en huvudkorridor. I det fallet är det också naturligt att korridorerna blir osymmetriska, så att väggarna mot fasadrummen respektive mot kärnan behandlas olika (bild 32). I hus med flera våningar uppstår problemet att dessutom göra den tredje dimensionen fattbar. Man skall, helst på ett naturligt sätt, kunna veta vilken våning man befinner sig på. Olika karaktärer kan skapas med åtgärder som ljusföring, 30. Utblickar från balkongkorridorer mot entråhallen underlättarorienteringen. materialval och konstnärlig bearbetning. Vid ombyggnad av Centralposthuset i Malmö har en genomgående hjärtvägg fått en karaktäristisk målningsbehandling. Detta gör att man kan känna igen den i de olika våningarna och därmed få hjälp att orientera sig. Hissfronter i samma kulör på de olika våningarna gör att hissen alltid är lätt att känna igen. Dagsljusbelysta trapphus underlättar orienteringen vertikalt. Ett annat sätt att underlätta orienterbarheten uppåt i huset, är att planformerna och därmed korridorsystemet - förändras på ett logiskt sätt från våning till våning . En kontorsbyggnad kan t ex utformas med dubbelkorridorsystem i nedre plan, enkelkorridorsystem i mellanvåningarna och enkelsidiga korridorer i de översta våningarna. 31. Ljusföring, materialval och formspråk medverkar tullen tydlig karaktär. korridor1 korridor2 32. Olika mätt och karaktärer i ett dubbelkorridorsystem kan minska svårigheterna att hitta rätt BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 12 Ordning och variation En anläggning som mycket starkt präglas av ordning och rationalitet känns kanske trygg och fri från obehagliga överraskningar. Men effekten kan vara den motsatta. Alltför likartade lösningar och upprepningar kan, förutom ett kyligt och monotont uttryck, innebära just obehagliga överraskningar - till exempel när man plötsligt tappar orienteringen. 33. Ett tillfälligt avbrott i den monotonakorridoren. Vid ombyggnad av äldre hus får man ofta ett charmigt kommunikationssystem, som beror på att man möter oväntade inslag når man rör sig i huset. Olika platser i huset kan få sina egna karaktärer, man känner igen sig. Men för mycket olikheter leder som en ytterlighet till en svårorienterad labyrint. Man bör sträva efter en god avvägning mellan ordning och variation. Geometriska mått upplevdamått Dimensionering innebår att välja mått i tre dimensioner, som är väl avvägda sett ur olika aspekter. Funktionellt skall en korridor naturligtvis vara tillräckligt rymlig för den förväntade trafiken, eventuellt ha ytterligare bredd för avsedd möblering, och vara tillräckligt hög för att rymma de nödvändiga installationerna. Längden kan funktionellt vara bestämd av brandcellsstorlek och avstånd till utrymningsvägar och brukar i kontorshus maximalt vara ca 50 m. 34a. rLj!J LLLLLI1JIL. LLL1.1] LLFi 1 a..111 111 11 h 1 1 p 1 Måtten har också upplevelseaspekter. Direkta obehag kan uppstå i extrema fall; när transporter måste ske i en smal korridor så att möten känns farliga, när tak och lampor hamnar så lågt att långa personer instinktivt kröker på nacken. Generellt måste man sikta på att upplevelsen att röra sig och vistas i en korridor skall vara behaglig. Det är då inte de exakta, geometriska, måtten som räknas - utan de upplevda måtten som kan vara ganska annorlunda. Längd, bredd och höjd samverkar och det är svårt att konsekvent behandla dem var för sig. l= f .. H_ __i--LI 34b. Från hörn till hörn är det lika långt att gå i båda husen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 Bild 34 visar två kontorshusplaner med ungefär samma rumsmängd. Från hörn till hörn är det precis lika långt att gå i båda husen. Men upplevelsen att röra sig den sträckan kommer att vara mycket olika. I den övre planen (34a) rör man sig i korridorer med olika dignitet, mer interna i de utskjutande delarna och en mer gemensam 13 korridor i mitten. På vägen passerar man olika fysiskt avgränsande delar, med flera potentiella valmöjligheter. I den nedre planen (34b) rör man sig i en och samma korridor som i princip är utan slut. I den lösningen år det större risk för att man upplever korridoren som lång och enformig. Det kan motverkas genom att man skapar avbrott och omväxling. På en kort sträcka kan en korridor vara smal och låg, utan att det behöver kännas obehagligt. Rymliga utvidgningar eller öppna rumssamband kan kompensera en smal och låg korridor. En smal korridor kan verka ännu smalare om den har stor takhöjd. Men känslan av luftighet kan vara viktigare om måtten är trånga. 35. Utvidgningar i korridoren ökar känslan av rymlighet. '- l,so 36. Smal och hög korridor. 37. Smal och låg korridor. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 14 Öppningarna till angränsande rum betyder mycket för känslan av rymlighet. Når dörrar står öppna och dagsljus faller in i korridoren känns det behagligare än når alla dörrar är stängda. Glasade dörrar och glaspartier mellan rum och korridor kan vara fina tillskott för korridormiljön. Om samma golvfärg väljs i rum och korridor bidrar det också till en känsla av bredd och rymlighet. 38. Ljusinfall från angränsande rum. Enjämn artificiell belysning, särskilt med armaturer orienterade i längdriktningen, kan förstärka känslan av längd. En varierad ljusnivå, med tydliga händelser markerade med riktad belysning, kan bryta ner en lång korridor till mer fattbara och behagliga delar. Allra effektivast är om korridoren på några ställen kan få fasadkontakt, så att en växling mellan slutna korridordelar och öppna rum uppstår. '" 39. Varierad belysning. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 f 15 2,1,0 å O' < Z, io 40. Låg takhöjd. < Z,1® 41. Normal takhöjd En absolut minimihöjd till undertak, elskenor och lampor är 2,10 m (= överkant dörrkarm). En upplevelsemässig minimihöjd är snarare 2,20 m. Med ett undertak som täcker hela korridorens bredd kan även den höjden kännas pressad, och det är behagligare om taket kan placeras på 2,30-2,40 m eller högre. En bred korridor bör i allmänhet ha en viss höjd för att verka proportionerlig, men mycket beror på samspelet mellan många olika formelement, detaljlösningar och färgsättning. Vid en pressad takhöjd kan det ändå kännas behagligt om taket ger ett mjukt och vänligt intryck på nära håll utan påträngande detaljer. Om taket är belyst underifrån, till exempel av armaturer placerade på väggen, motverkas upplevelsen av en låg takhöjd . Känslan av pressad höjd kan också motverkas om undertakskonstruktionen är luftig. En känsla av rymlighet kan i vissa fall uppnås om undertaket är blankt och ljusreflekterande. 42. Ett reflekterande undertak ökar känslan av rymlighet. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 16 Forminslag I en korridor kan begränsningsytorna golv, väggar och tak berikas med olika former som påverkar upplevelsen. Allmänt kan man kanske påstå att längsriktade inslag understryker längden och tvärställda inslag motverkar intrycket av längd. Tätt upprepade tvärmotiv, till exempel belysningsarmaturer tvärs korridortaket, kan genom mängdverkan också ge en visuellt förlängande effekt. En korridor som tenderar att verka lång och smal kan upplevelsemässigt förändras genom att man skapar en lokal utvidgning, som också kan markeras med belysning och golvmönster. En riktningsändring i en korridor kan också med fördel förtydligas av en sådan gestaltad knutpunkt. En verkningsfull rytmisering uppnås om korridoren med vissa mellanrum öppnar sig mot dagsljus. KONFERENS FLYGEL ENTRE \ c I' KONCERNLEDNING KONTORSFLYGEL + \\ \\ • ' ^ \ t 43. Tvärställda inslag motverkar känslan av längd. 44. En lokal utvidgning av korridoren motverkar känslan avlånga korridorlängder. r 45. Rytmisering genom pelare, valv och friser. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 •L= r GkC Kontor 46. Pelare som medel att åstadkomma rytmisering. . 4 17 47. Rytmisering genom tvärmotiv; ljusa väggpartier samkomponerade med belysningsarmatureri taket. 48. Konstruktion som form. Rytmisering genom tvär- motiv. 49. Det sluttande golvet och valet av material understrykergrändkaraktären. L . 50. Den avsmalnande höga korridoren harkaraktär avgata eller gränd. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 18 Materialval , färgsättning Korridorer har ofta relativt få komponenter; väggar , dörrar , golv och tak - men har ändå rika arkitektoniska möjligheter. Val av ytskikt och detaljutformningar betyder mycket för det totala intrycket. Det gäller att få delarna att samverka. Alla val, även tekniska och ekonomiska , får visuella konsekvenser. 51. Korridorensom ett väl definieratrum. Ett viktigt ställningstagande gäller om korridoren skall vara ett v" definierat rum, med en bestämd egen karaktär och med tydliga gränser mot angränsande rum. Motsatsen är en upplöst rumsverkan som kan uppnås när material och kulörer i rum och korridor väljs lika, och glaspartier och öppningar lättar upp de avgränsande väggarna. Rumsupplevelsen påverkas mycket av färgsättningen. En korridor med mörka väggar och ljusa golv och tak verkar oftast smalare och högre. En panel eller mörkare bröstning ger en uppdelning av väggytan och kan bidra till en känsla av rymd. Ljusa tak och övre del av väggarna kan associera till himmel och också ge en rymlighetskänsla. Ljusa ytor är att föredra med tanke på ljusutbytet, men andra aspekter måste givetvis vägas in. 52. Korridor med upplöstrumsverkan. Kontrast mellan matta och blanka ytor, olika strukturer, olika dekorationsmålningar ger rika möjligheter. Konstverk , till exempel väggmålningar, kan bidratill att ge identitet och karaktär åt korridoren. Särskilt i större anläggningar kan det vara ett sätt att skapa en värdefull variation. Primärstråk med stor trafik skall ha slitstarka och lättskötta material, tåligare än vad som behövs i interna korridorer. Klara skillnader i utformningen av primär-/sekundärstråk och interna korridorer bidrar till att underlätta orienteringen och kan förtydligas genom ett medvetet materialval. Karaktärsskillnader kan åstadkommas med hjälp av de associationer ett material kan ge , där till exempel sten, tegel och andra grova material leder tanken till utomhusmiljöer (se bild 54 , 55 och 56). 53. Konstverk kan bidra till att ge identitet och karaktär åt korridoren. BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORT NR 174 Material och färgers åldringsegenskaper är viktiga. Det påverkar också framtida underhåll. Ett material som åldras vackert, är lätt att underhålla, reparera eller måla om är naturligen att föredra. 19 Många byggnadsmaterial kommer i form av komponenter som fogas samman med olika sorters döljande lister. Foder, socklar, smyglister eller undertakssystem kan till slut bli så iögonfallande att den totala upplevelsen domineras av skarvar. Detta pekar på vikten av återhållsamhet vid materialval och en noggrann utformning av möten mellan olika material. Ett sätt att pryda en korridorår att ge golvet något slags mönster, t ex bårder (se bild 15, 56 och 78b). Sambandet mellan ljussättning och korridorens ytskikt är viktigt. Vissa material eller kvaliteer på utförande kan förväntas ha sådan standard att man bör undvika direkt belysning eller släpljus. I andra fall kan en textur förtydligas genom val av ljuskälla och dess placering till exempel en grov puts eller en blank målning. Rumsupplevelsen färgas också av hörselintryck. Den akustiska miljön bestäms till stor del av byggnadsmaterial i golv, väggar och tak. Ett hårt stengolv och en mjuk matta ger helt olika upplevelser och förväntningar. Grad av dämpande eller reflekterande egenskaper hos korridorens byggnadsmaterial är viktiga val, där korridorens karaktär av huvudstråk eller intern kommunikationsyta måste beaktas. I intemkorridorer, som även fungerar som genomgångsstråk, bör krav på stegljudsdämpning beaktas. l interna korridorer; t ex kombikontor, där korridoren är en del av arbetsplatsen mot vilken kontorsrumsdörrarna ofta står öpppna, kan det finnas skäl att överväga textilmatta, som stegljudsdämpande material. 54. Teglet ger associationer tillyttre miljöer. 55. Golvet som rummets bas understryks av det kraftfulla mönstret i stenmaterial 56. Mönstereffekter i korridorgolv av betongmosaik. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 20 58. Släp jus framhäver en låg relief, men avslöjar också ojämnheter och fula skarvar. 57. Behandlingen av möten mellan olika material kräver omsorg. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 21 Dagsljus Traditionellt har byggnadens korridorer följt husfasaden med vackert ljus, utblickar och lättfattlig överblick som resultat. När korridorer av ekonomiska skäl placeras inne i huskropparna blir gestaltning och ljusföring svårare. En dagsljusbelyst korridor är dock oöverträffad i många avseenden och har stor betydelse särskilt i stora anläggningar för överskådlighet och orientering. Dagsljusets styrka och skiftningar ger oändliga möjligheter för rumsgestaltningen. Även i inre korridorer kan dagsljuset ha en viktig roll; som takljus, som indirekt ljus via rummen eller genom utvidgningar i korridoren. När solljus slår in genom en öppen rumsdörr ger det direkt information om både väderstreck och väderläge, förutom att det känns behagligt om det reflekteras i vackra material och lyser upp en bit av korridoren. Glasade dörrar och glaspartier mellan rum och korridor kan vara fina tillskott till miljön. Dagsljusinfall och utblickar i knutpunkter ger variation och bidrar till att underlätta orienteringen. Bländning av dagsljus i korridorände kan vara besvärande. Det medför lätt att man bara ser silhuetten av en mötande person och för synsvaga kan det vara ett direkt problem. Dagsljuset från sidan som tecknar skuggor i lister och fönsterprofiler berikar istället form-, färg- och materialuppfattning. 59. Bländning av dagsljus i korridoränden. 60. Dagsljuset från fönsternischer i korridorens ena sida ger ett vackert sidoljus. 61. Överljus i korridor. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 22 Belysning Belysning i huvuddelen av alla korridorer sker med hjälp av artificiellt ljus. Val av ljussättning och armaturer är ett av de viktigaste elementen som påverkar korridorens karaktär. Ljussättning, färgsättning och armaturval påverkar de upplevda måtten. Ett uppåtriktat ljus kan ge en känsla av högre rymd i korridoren. Armaturernas placering påverkar också upplevelsen av korridorens längd. Regelbundet återkommande ljuspunkter understryker längd och riktning. En gruppering i en annan rytm kan medverka till en variation i rumsupplevelsen. En varierad ljussättning kan också bidra till att skapa eller understryka intressepunkter exempelvis en knutpunkt vid mötet mellan två korridorer, en uppehållsplats eller en entrepunkt vid hissar eller trappor. 62. Uppljus kan ge en känsla av högre rumshöjd. Ett sätt att åstadkomma en sådan variation är att låta belysningsstyrkan variera exempelvis så att den blir lägre en viss sträcka och högre vid ett annat avsnitt av korridoren. Vid användande av väggarmaturer uppstår också en variation genom det ljusmönster armaturen sprider på väggen. Det är då viktigt att placera armaturenmed hänsyn till väggytan , dörrplaceringen och andra detaljer. Det innebär att den belysta väggytan inom rimliga gränser blir viktigare än armaturemas inbördes avstånd. 63. Ljuspunkternas jämna rytm päverkar upplevelsen av korridoren som lång gång. 64. Ljusmönsterpå väggen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 23 Med ljussättning och armaturval kan man bidra till orienterbarhet och klarhet i ett sammansatt byggnadskomplex, till exempel, där flera byggnader i ett kvarter byggs samman. Ett sätt att gå tillväga är att välja identiskt lika ljussättning och belysningsarmaturer, som tillsammans med enhetlig färgsättning och materialval kan bidra till överskådlighet i ett komplicerat kommunikationssystem. Ett helt annat förhållningssätt är att understryka olikheter i de ingående delarna, till exempel genom att planera en ljussättning där det tidstypiska för varje byggnad framträder. i r' 65. Speciell ljussättning vid intressepunkt Byggnadsstyrelsens Krav och råd anger tillåten installerad effekt till 6 W/m2 i korridorer och trappor. Den gränsen förutsätter användande av lysrör. Även nya lysrörstyper, så kallade kompaktlysrör, kan komma ifråga. Kostnaderna för dessa är för närvarande för höga för att dessa skall kunna användas generellt. Utveckling av nya armaturer för kompaktlysrör kommer att göra det möjligt att använda även dessa för accentbelysning. Ljuskällor av typen metallhalogen kan användas, men marknaden erbjuder för närvarande begränsad variation i effekt och ett snävt urval av armaturer för dessa ljuskällor. 66. Val av armatur påverkar rummets karaktär och tidsfärg. 67. Tidstypisk armatur. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 24 Användning , möblerbarhet En korridor kan fungera för annat än transport, till exempel för spontana möten och för korta samtal . För korridorens funktion som social mötesplats är en viss bredd att föredra , så att ett par personer kan stå och prata utan att hindra passage för andra . Vid ombyggnad av äldre hus uppstår ibland övermått , som kan ge rymligare rum och korridorer än vid nybyggnad. Sådana ytor är inte bortkastade , utan har ett positivt värde även om de inte är strikt funktionellt nödv nd ga. ä 68. Korridoren är ofta platsen för naturligamöten. 69. Vid ombyggnad kan övermått uppstå som medför extrakvalitöer. [oo 3G 3 [oo t C J.L_ BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORT NR 174 I primärstråk som är på gränsen till att vara entrehallar förekommer ofta sittmöbler. Annars är de interna korridorerna mest aktuella för möblering . Ofta kan arbetsrummens ytor minskas om korridoren istället görs bredare för att rymma till exempel förvaringsmöbler. För att en korridor skall kunna möbleras effektivt utefter en vägg , krävs någorlunda långa och hela väggbitar mellan dörrarna. Den interna korridoren ingår i regel i kontorsbrandcellen, och det finns då inga fastslagna gränser för mängden möbler . En sådan korridor är också under uppsikt och brukarkunna stängas av så att till exempel dyrbara apparaterkan förvaras där. I dubbelkorridorsystem får i allmänhet utrymmen i kärnan samma bredd som mittzonen. Ett alternativ som kan vara värt att pröva är att göra kärnans fasta delar smalare, så att den ena korn doren blir bred och möblerbar. Den kan då också få mer intern karaktär. 0] C0] 70 a. Smalkärna med möblerbar primärkorridor i 70 b. Bred kärna med torg i mittzonen På följande sida visas vilken typ av möblering som kan rymmas i korridorer med breddmått från 1,5 m (15 M) till bredare. De större korridorbredderna,från ca 2 meter och bredare, kan normalt vara ekonomiskt motiverade endast om programmerade verksamheter kan placeras i korridoren. 25 . ansi ags- 1r, tavla 1 = m f ärvaringsskåp pelare kapphylla bord ' " N' 1 ®snmanI träde k-J j L----------.i----_ sittgrupp medskära klädskåp bord liten sittgrupp tvärstäl Ida bokhyl l or I bord %J kompakt- kopierings- r i tn i ngssk8p käk I t idskrifts-) skåp ii' 1-_-L-1--väntgrupp 1 1 - 1 r: tt, 1 bokhylla I I j ' +avskärmad medbokhylla N sittgrupp pappers- maskin korg T 1 I 1 u I L U. ekars avskärmad medbokhyl la sammanträde 8.14 pers +o I skärmoch . passage på en sida skära och passagepd tvd sidor avskärmad medbokhyl la. Passagepå bådasidor 71. Möblerbarhet av korridorutrymmen, exempel på olika kapacitet för möblering. Om rumsdjupet varieras på kontorsrummen på ömse sidor om en enkelkorridor, kommer korridorens bredd också att variera utmed sin längdaxel. Korridoren kan då i lämplig omfattning rymma t ex vänt- plats, plats för kopieringsmaskin e dyl. Man kan på detta sätt åstadkomma en omväxlande kontorsmiljö och en anpassad användning av tillgänglig area (se bild 72). 72. Olika korridor- och rumsmått vid en husbredd 102M. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 26 Torg , träffpunkter Möblering i korridorer kan vara effektivt och nästan nödvändigt vid vissa verksamheter där många personer arbetar med samma arbetsmaterial. Men det finns en viss risk för att verksamhet i korridorer kan bli störande. 73. Smal korridor mellan rymliga torg. 74. Den breda korridoren som torg och träffpunkt. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 Ett alternativ kan i vissa fall vara att utforma korridorerna som rena kommunikationsleder, relativt smala, och i stället satsa på rymligare "torg"för gemensamma funktioner, t ex bibliotek och pausrum. Dessa kan utgöra behagliga avbrott och träffpunkter i ett mer traditionellt korridorsystem. 27 DELARNA Installationssystemens förläggning Korridoren utnyttjas mycket ofta som stråk för installationer. Ventilationstrummorna, och även el-installationerna med sina krav på fria mått är utrymmeskrävande, och kan pressa korridorvolymen till ett minimum. Vid ombyggnad av äldre hus bör man försöka slå vakt om den ursprungliga karaktären, där korridorerna ofta hade högt i tak. Det är då viktigt att först systematiskt och noggrant pröva olika tekniska systemlösningar, mot bakgrund av vilka följder ingreppen medför. Den totala karaktärsändringen som ett nytt installationssystem i korridor har till följd, med nytt undertak och ny rumshöjd, bör särskilt uppmärksammas så att ingreppen görs så diskret som möjligt. Aven vid projektering av nya hus bör systemvalen påverkas av tankar kring korridormiljön. Arkitekten bör i ett tidigt skede och i samarbete med övriga konsulter göra detaljerade studier av korridorsnitt, för att pröva olika systemval och för samordning av olika installationer. • System med ingjutna kanaler är svårare att anpassa till ökade effekter i samband med framtida krav på ökad datorisering. Ingjutna system har också svårare att möta förändringar i funktion, dvs de ger sämre flexibilitet. Reglerbarheten, temperaturstyrningen i ingjutna system år trögare och långsammare. Flexibilitet vid flyttning av mellanväggar, utan förändring av funktion och effekter, kan bli större eftersom ingjutna system oftast är modulanpassade. Taken i såväl kontorsrum som korridorer blir visuellt helare och lugnare med ingjutna system. • System med icke ingjutna kanaler har en fördel i att flexibiliteten vid förändring av t ex värmelaster är bättre, eftersom inreglering är lättare att utföra. - Tilläggsisolering är lättare att utföra än vid ingjutna system, t ex vid installation av kyla i efterhand. För löpande kontroll och justeringar av flöden, är icke ingjutna kanaler att föredra. För att underlätta rengöring och öka möjligheterna till kontroll av täthet och okulärbesiktning, bör undertak i korridorer undvikas eller utformas så att de lätt kan tas ned och sedan lika lätt sättas tillbaka. . System med ventilerat installationsgolv. Systemet medför att all installation stark- och svagström, datakablage samt till- och frånluft - har placerats i mellanrummet mellan bjälklagets översida och installationsgolvet. Därmed vinner man bl a att bjälklagets undersida kan hållas fritt från alla slag av upphängningsanordningar och installationer, utom möjligen från anordningar för akustisk dämpning. Belysning ordnas vid denna typ av försörjningssystem med hjälp av platsbelysning och stolpbelysning med försörjning från golvet. Korridortaket får därmed en helt installationsfri undersida. System med fasadbelägna kanaler. Den volymkrävande ventilationskanalisationen förläggs i detta system utanför fasadliv. Korridorsystemet blir i motsvarande grad befriat från kanalisation. BYGGNADSSTYRELSEN - RAPPORT NR 174 28 Undertak Undertaket utgör ofta en väsentlig del av kommunikationsutrymmets helhetsintryck. Dess gestaltningsmässiga uppgift är både att framhäva rumsliga kvaliteer och dölja ovanförliggande konstruktioner eller installationer. Det kan utföras neutralt eller med ett påtagligt uttryck genom variation av form och ljus, material och kulör. I likhet med vad som gäller korridorens övriga formelement måste också undertakets utformning utgå ifrån en helhetsuppfattning om korridoren som rumsupplevelse. Val av undertak måste ske i samklang med rumsgestaltning, material, kulör och belysning. Just i korridoren ses undertaket oftast i stark förkortning. 75. Undertak med rumsbildande verkan. Undertaket har betydelse för uppfattningen av rummets höjd. Det kan utformas som en löst inhängd skiva som låter ana att väggar och tak fortsätter ovanför. Det kan vara definitivt och uppfattas som rummets tak, eller dess yta kan vara helt eller delvis upplöst med hjälp av ribbor eller lameller . Den flacka synvinkeln , särskilt på lite avstånd, bidrar till att även en låg relief 'gör det svårt att uppfatta takets verkliga läge. Rummets form påverkas av undertakets utformning. Ett välvt tak kan bidra till att definiera korridoren som rum. Ibland kan man välja att förse endast en del av korridortaket med undertak (se bild 77) 76. Undertak med neutralt uttryck. 77. Undertak i en del av korridortaket. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 29 //'/>% Korridorens akustiska klimat påverkas i hög grad av undertaket. Det är ofta svårt att ge väggar eller golv ljudabsorberande egenskaper och undertaket framstår då som den återstående möjligheten att påverka efterklangstiden. Undertaket spelar också en viktig roll för ljusföringen. Det kan leda in ljus från fasaden, det kan återkasta eller absorbera ljus från armaturer. Det kan också fånga ljus i sina enskilda detaljer, vilket både kan utnyttjas som ett meningsfullt uttrycksmedel, men också på ett obarmhärtigt sätt visa på svagheter i konstruktion, material och utförande. 78a. Sektion: kanalisation ovan undertak. Ett undertak ingår oftast som en del i ett komplicerat system som också innefattar installationer för teknisk försörjning och andra byggnadsdelar. Parallellt med den gestaltningsmässiga uppgiften måste man därför göra en tidig analys av väsentliga funktionella krav som skall ställas på ett undertakssystem. Tekniska krav på material, utförande och färdig konstruktion finns bland annat i AMA 83, och egenskapsredovisningar återfinns till exempel i producenternas information. Krav på avskärmning Krav på avskärmning med hjälp av undertak kan föreligga då ingen annan rimlig teknisk eller ekonomisk lösning finns att tillgå, för till exempel: - horisontell brandavskiljning, - värmeisolering, - täthet, - ljudisolering. 78b. Vid ombyggnaden hållits. harden höga rumshöjden bibe- Krav på utrymme ovan undertak bjälkla stjocklek i F 1® I l® ®I L c 'c > A A = konstruktionshöjd U-tak B = el, tele, data c=vs I korridorer utnyttjas ofta utrymmet mellan undertak och bjälklagsunderkant till förläggning av installationer för teknisk försörjning. Eftersom det i allmänhet är flera olika försörjningssystem som skall samsas om ett begränsat utrymme bör en noggrann analys av utrymmesbehovet företas. Tillgänglig våningshöjd, bjälklagstjocklek och önskad rumshöjd är härvid de väsentligaste ramarna inom vilka utrymmet begränsas. D = ventilation E = framtida installationer F = tvärförbindelser 79. Exempel på mediazoner ovanför undertaket BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 30 Utrymmet ovan undertak detaljstuderas bäst genom att skapa mediazoner i vilka de olika installationssystemen skall förläggas . Placeringen av systemen bör ske utifrån praktiska synpunkter, såsom lämplig montageordning och möjlighet till gott arbetsutförande. Försörjningssystem som fordrar tillsyn ska förläggas så att de blir tillgängliga för underhåll och service. Planeringen av utrymmet ovan undertak bör ta hänsyn till följ ande : - inskränkningar av tillgängligt utrymme (t ex på grund av balkar), - erforderliga utrymmen för upphängning och infästning av undertak, - erforderliga utrymmen för montage, upphängning och injustering av installationer, - ev isolering av kanaler och rör. 80. Undertakssystem utan hindrande bärverk. Installationer på vägg är billigare att installera och underhålla än i tak. Om sådana möjligheter finns bör de utnyttjas. //////////// Olika typer av undertakssystem medger olika grad av åtkomlighet till utrymmet ovanför. Undertak med hindrande bärverk , som täta pendlar , lämpar sig därför mindre väl på sådana platser där installationerna ofta behöver inspekteras. / /// _//////// Krav på åtkomlighet /////ii/ /// //////,////%/ / . . .: . " '¼7 / / j 7////irrin ///'/ % 7/ i' . . . i/ 81. Lucka upphängdpå gängjärn eller liknande. Krav på fullständig åtkomlighet till utrymmet ovan undertak kan sägas föreligga då framtida utbyten och kompletteringar planeras eller åtminstone förväntas ske. Ett sådant krav torde endast uppfyllas av ett relativt lätt demonterbart system upplagt på fasta bärverk (se bild 80). Krav på punktvis åtkomlighet föreligger där enbart injustering, rensning eller liknande arbeten utförs i färdig anläggning. Ett tillsynsarbete utförs på enstaka punkter genom ett undertak, och då relativt ofta. Därför bör stor omsorg ägnas åt att underlätta för den som har att utföra detta arbete, liksom att skydda undertaket i sig från att bli skadat. En bra lösning är en lätt lucka upphängd på gångjärn eller liknande sätt. Det är också viktigt att minska risken för nedsmutsning av de undertakselement som måste hanteras vid tillsynsarbetet. Den oftast förekommande ombyggnaden av installationer utgörs av data- och teleledningar. BYGGNADSSTYRELSEN• RAPPORT NR 174 82. Luckaupphängdpä gängjärn. ,, 31 Krav på samverkanmed synliga installationskompletteringar o Vanligt förekommande synliga installationskompletteringar, som på ett eller annat sätt kan integreras i undertakssystem för korridorer, är bland annat: belysningsarmaturer, ventilationsdon, sprinklerhuvuden, branddetektorer, ur, tablåer och skyltar. c 83. Fast zon i undertak placerad mitt i korridor. Om krav på fullständig tillgänglighet föreligger skall inga synliga kompletteringar placeras i den del av undertaket som skall kunna demonteras. Man måste då skapa åtminstone en fast zon där exempelvis belysningen kan placeras. Placeringen av den fasta zonen sker ofta mot en vägg varvid kablage för el, tele och data lämpligtvis placeras däröver på sådant sätt att kablaget inte får för hög värme. En fast zon kan även placeras med annat läge, till exempel mitt i en korridor. 1 1 84. Fast zon i undertak placerad vid vägg. r // i 85. Exempel på undertaksiösning byggnad. Utrymmesanordningen ovan undertak, bör relateras till hur placering skall ske av sådana synliga installationskompletteringar. Härvid spelar graden av krav på tillgänglighet en avgörande roll. i samband med om- Även då krav på begränsad tillgänglighet föreligger bör ovanstående resonemang vara tilllämpligt. Här finns det dock större möjligheter att placera installationskompletteringarna mera fritt inom hela undertaksytan. Så är också fallet där kravet på tillgänglighet endast föreligger punktvis eller inte alls. Komplement i korridoren som skyltar, ur och armatur, bör placeras så att de inte utgör ett transporthinder. Detta är särskilt viktigt vid pressade rumshöjder, vid montage i undertak eller når sådana komplement skjuter ut från väggen. Andra krav före slutligt produktval Korridorundertak utgör alltid en riskfaktor vid händelse av brand. Förutom att krav på ytskikt enligt föreskrifterna skall uppfyllas måste ett undertak utföras så att det inte kollapsar för brand- eller värmepåverkan. Upphängningsanordningar liksom ingående delar, till exempel paneler, skall därför infästas på ett så betryggande sätt att utrymning liksom brandbekämpning inte äventyras på grund av nedfallande tak eller delar. Byte av belysningsarmatur bör kunna ske utan större ingepp än demontering av bländskydd. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 32 Dörrar och glaspartier Dörrar har olika betydelse beroende på vad som är innanför. I äldre hus fanns ofta en hierarkisk skala av dörrar, från den pampigaste entreporten till lönndörren. Man hade också en rik skala av formmotiv till sitt förfogande för att beskriva vilken rang en viss dörr skulle ha. Detta kan utvecklas för att förtydliga och underlätta orienteringen. 86. Stora glaspartier ger öppenhet mellan korridor och rum. Genom att helt eller delvis glasa korridorernas väggpartier ökas känslan av rymlighet och dagsljuset släpps längre in i huset. Dessutom underlättas orienteringen. Bild 86 och 87 ger ett par exempel på uppglasning mot kontorsrum. Högt sittande glaspartier, i princip ovan dörrhöjd, kan ge en mycket värdefull känsla av luftighet och rymlighet. Dessutom reflekteras ljus in via korridortaket till korridoren. Glaspartier som går ner mot golv kan också reflektera in ljus via golv till korridorer. Dörrar till kontorsrum bör alltid slå inåt rummen. Undantag kan möjligen göras då det finns en klart utbildad möbleringszon i korridoren, där dörrar utan risk kan slå utåt. Handikappanpassning För handikappade personer ärrdet särskilt viktigt att man lätt förstår husets uppbyggnad, att kommunikationssystemet är klart och entydigt, att man finner reception och hiss samt att vägvisning och skyltning är omsorgsfullt genomförd. Karaktäristiska platser och utblickar kan underlätta orienteringen. I färgsättningen bör man markera till exempel dörrar och pelare med kontraster i ljushet. Golv får inte vara halt eller för blankt så att det ger reflexer. I möblerade korridorer är det viktigt att gångytor hålls fria från möbler. De kan gärna vara markerade med avvikande färg i golvet. Helst bör en korridor möbleras endast på en sida och pelare bör undvikas. 87. Litet glasparti som medger visuell kontakt mellan rum och korridor. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 33 Det skall vara god belysning i hela korridoren, men det år också bra med särskild markering med riktat ljus vid början av en sidokorridor, eller vid annat som särskilt skall uppmärksammas. Dörrstängare bör vara försedd med stängningsfördröjning. Behov av dörröppningsautomatik måste övervägas i det enskilda projeket. Då dörrautomatik installeras bör den vara försedd med öppningsfördröjning. Transportsynpunkter Ur transportsynpunkt bör dörrar till korridorer ha ett fritt passagemått av 0,8 m. 1 frekventa passager bör dörrarna stå uppställda med magneter som frisläpps av rökdetektorer. Detta bör dock vägas mot risken för drag. Städsynpunkter Städkostnaden är sammanlagt nästan lika stor som övrig driftkostnad i en förvaltningsbyggnad. Det är därför viktigt att städningen kan utföras så rationellt som möjligt. Olika typer av lokaler skiljer sig från varandra även med avseende på städkostnaden, i vilken räknas in såväl städkostnaden per kvadratmeter som hur ofta lokalen städas. En möblerad korridor med hårda golv städas på 0,08 min/m2 och med mjuka golv på 0,24 minlm2. En korridor utan möbler med hårda golv städas på 0,06 min! m2 och med mjuka golv på 0,20 min! m2. Till hårda golv räk nas keramiska material, natursten, konststen , linoleum, plastmatta, plastlaminatmatta, trä, kork, gummi . Till mjuka golv räknas heltäckande textila mattor. Klara stråk i en anläggning kan bidra till att minska nedsmutsning i de mer interna korridorerna, så att de kan städas mindre ofta. Det är ofta de interna korridorerna som möbleras, vilket försvårar städningen. Särskilt olämpligt är det ur städsynpunkt med pentryn i anslutning till korridorer. Pentryutrymmen fordrar våtstädning, vilket är dyrare och mer tidskrävande än torra städmetoder. I korridorer med hög städfrekvens är det en fördel om pelare kan undvikas så att maskinell städning underlättas. Vid val av golvmaterial är det viktigt att välja en produkt med lång livslängd och låga städkostnader. Valet står ofta mellan linoleum och plastmatta. I vissa fall kan heltäckningsmatta övervägas. Plastmatta finns som homogen produkt eller skiktad. PVC-halten samt fillermaterialet i mattan kan variera. En skiktad plastmatta måste ha tillräckligt tjockt slitskikt. Yttersta slitskiktet kan ha en kemisk uppbyggnad som underlättar städarbetet. Linoleum kan ha varierande filler. Ofta bör en särskild behandling göras direkt efter läggning för att ge bättre städegenskaper. Ett vanligt problem är mjukgörarvandring från plast i hjul på städvagnar, plastfötter på bord etc, vilket lämnar märken i mattan som är omöjliga att avlägsna. Olika produkter år olika känsliga för detta. Ofta används alltför blanka polishbehandlingar på plast och linoleumgoly, vilket kan innebära att små ojämnheter i underliggande limning av mattan syns. Bästa mattan är ur städsynpunkt en homogen plastmatta med ett polyuretanskikt. När det gäller kulörval kan en tumregel vara att mycket ljusa eller mörka golv är svåra att hålla rena, men ytkvaliteten är viktig också i detta sammanhang. Städkostnaden kan ibland motivera val av ytskikt och lösningar som kräver större investering, men som blir ekonomiska på längre sikt. En typ av golvmatta kan kanske hålla ett visst antal år, men hur länge håller den sig snygg? BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 34 4 BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 35 De12 Studier av korridorer i tio kontorshus BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 36 MALL FÖR BESKRIVNING AV OBJEKT I denna del redovisas en inventering av tio kontorshus i Stockholm med avseende på kommunikationssystemets huvuduppläggning och särskilt korridorernas utformning. Tidinventeringen använde vi oss av den mall för beskrivning som redovisas nedan och vilken vi följt också i presentationen av de olika husen. 1 OBJEKT 2 BYGGNADSÅR 3 BESKRIVNINGAV OBJEKTET 4 BESKRIVNINGAV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Korridorens funktion i kommunikationssystemet, typ av korridor, funktioner, besöksfrekvens mått väggar golv tak snickerier dagsljus belysning inredning skyltning försörjningssystem öch installation 6 SYNPUNKTER Överskådlighet avkommunikationssystemet Systemets sambandmedentreplanochentre Överblickbarhet i korridor Arkitektoniskgestaltning Proportionering Materialval och materialbehandling Dagsljus Belysning 0 Detaljutformning Övrigt 1 BYGGNADSSTYRELSEN ' RAPPORT NR 174 37 KV GARNISONEN, ÖSTERMALM 88. Pausrum , en utvidgningav korridoren. 89. Vygenom korridor. Pausrum till vänster. 90. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Tvärkommunikation Toaletter och vilrum Internkorridor Kontorsrum Pausrum Arkiv Utvidgningav korridor Sammanträdesrum Läkarmottagning BYGGNADSSTYRELSEN RAPPORT NR 174 38 1 OBJEKT Kontorshus för statlig förvaltning kv Garnisonen, Stockholm Arkitekt: A4 2 BYGGNADSÅR 1971 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Modulsamordnad gallerstruktur av stor generalitet och föränderbarhet. Nio till sex våningar, varav två under mark. Entreplanet innehåller entreutrymmen, servicelokaler och kontorslandskap . Planet ovanför innehåller samlingssalar m m samt kontorslandskap. Våningsplanen ovanför inryms i lamellkroppar, typ enkelkorridor och innehåller cellkontor. 4 BESKRIVNINGAV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Enkelkorridorsystem, som innehåller kontorsrum, korsas av tvärsto lda förbindelsekorridorer samt enkelkorrldorsystem som innehåller vertikalkommunikationer, våtrum, schakt och vissa servicelokaler . Förbindelsekorridorerna utgör ett "överordnat" korridornät. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Fotona på föregående sida visar dels en korridor i en kontorsdel, dels ett pausrum i korsningen mellan korridor och förbindelsekorridor. Korridoren är utformad som enkelkorridor med arbetsrum på;båda sidorna. orrarna x ofta öppna, vilket ger ljus till korridoren och utblickar år åda håll (se även bild 11, sid 6). Förutom att vara kommunikationsled innehåller korridoren även förvaringsmöbler, utställningsmaterial på väggar och bord , kopieringsapparater , väntrumsinredning m m. I korsningen med en tvärgående förbindelsekorridor finns det även kaffeautomater , soffgrupper, bokhyllor m m så att pausrum bildas. Besöksfrekvensen är hög. Mått: Bredd: 2 300 Höjd: 2 400 uk takbalk Längd: 50 m i mittzonens korridorsystem , där korridorerna är sidoskjutna i förhållande till varandra. Golv: Gul, grön, blå respektive röd nålfilt , samma färg som väggarna. Väggar : Modulindelade gula, gröna, blå respektive röda beroende på var i strukturen korridoren befinner sig. Tak: Synliga betongelement . Inunder; längsgående kabelrännor utefter vardera sidan av korridorerna. Snickerier: Dörrar av trä, inåtgående . Foder och socklar av plast. Dagsljus : Direkt dagsljus saknas, utom i förbindelsekorridorerna, som är glasade emot gårdarna. Indirekt dagsljus i korridorerna från öppna dörrar till arbetsrummen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 39 Belysning : På tvären uppsatta lysrörsarmaturer, någon gång spotlights. Inredning: Ritningshurtsar, bokhyllor, skåp, kopieringsapparater, anslagstavlor m m. Skyltning: År tydlig, men kunde belysas bättre. Försörjningssystem och installationer: C D C B B kontorsrummensdjup 4200 91. 2200 A avserfrånluftskanalisation via ljudfällai korridor. B avser tilluftkanalisation via trummor i bjälklagsframkant och avsättningar tiilfänsterapparater. C avser lysrörsarmaturer. D avser elkanalisation. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 40 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet ser på planen enkelt och lättfattligt ut, men upplevs i verkligheten som svåröverskådligt. En förklaring till detta torde ligga i att hiss- och trappblockens lägen är spegelvända, såväl inom ett och samma tvärkorridorsystem som mellan tvärkorridorerna. Detta leder till att man inte genast hittar hissar och trappor och att det år svårt att orientera sig när man kommer ur hissen. De längsgående korridorerna i mittzonen är sidoskjutna, vilket ger en viss rytmisering. Överblickbarhet i korridor Korridorerna är överblickbara men mycket långa med undantag för korridorerna i mittzonen och de tvärgående korridorerna. En del korridoravsnitt är lättare att känna igen beroende på att aktiviteterna tränger ut ur arbetsrummen och breder ut sig i korridoren. Som exempel kan nämnas byggnadsstyrelsens projekteringsbyrå, som sätter upp ritningar på väggarna och ställer ut modeller. Svårigheten med att orientera sig beror inte enbart på byggnadens storlek utan även på byggnadssättets anonymitet. Arkitektonisk gestaltning Korridoren markerar sig som en mittzon genom att man läser av att betongbalkarna i taket fortsätter in i de angränsande rummen. Proportionering Korridorerna är långa. Det märks att man rör sig i ett stort byggnadskomplex. De är lagom breda och höga i förhållande till sin längd och framför allt till byggnadens storlek och det stora antalet människor som arbetar och rör sig i huset. Materialval och materialbehandling Materialbehandlingen understryker att det är ett montagebyggeri; upprepningen av både detaljer och hela byggnadsdelar är tydlig och förmedlar byggnadens systema- Dagsljus Korridorerna saknar direkt dagsljus. Belysning Belysningen med lysrör är funktionell. Detaljutformning Mycket betydelsefull för den arkitektoniska gestaltningen är det sätt på vilket den tekniska försörjningen exponerats. Övrigt Byggnaden är en i högsta grad modern 1970-talsbyggnad. Logisk uppbyggnad, generalitet, flexibilitet och föränderbarhet har präglat genomförandet i stort och i detalj. Den strängt asketiska konsekvensen i projekterandet och i genomförandet uttrycks med artistisk djärvhet, utan insmickrande kompromisser. En del upplever den tekniska tydligheten, de blanka materialen, kulörerna, betongen och exponeringen av de tekniska systemen som stressande och aggressiv; andra återigen som frisk, dynamisk och vital. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 41 KULTURHUSET, BERGFES TORG 93. Enträhallen. 92. Vy längs korridor. 0 94. Entreplan Våningsplan Kommunikationsarea Trappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 42 1 OBJEKT Kulturhuset (fd Riksdagshuset) , Sergels Torg Arkitekt: Peter Celsing 0 2 BYGGNADSÅR 1971 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Riksdagen hyrde tidigare lokaler av Stockholms kommun i Kulturhuset vid Sergels Torg. Byggnaden har en nästan kvadratisk plan och är utformad som en sluten kropp i 12 våningar varav 10 över mark. Utmed fasaderna arbetsrum av varierande storlek. I kärnan den flera våningar höga teatersalongen med sin foyer mot vilken utmynnar de i varje hörna belägna vertikala kommunikationsstråken. Huvudentren från en särskild byggnad kommunicerar med foyern via rulltrappa. Särskilda entreer från angränsande gator. Karaktäristiskt för byggnaden är schaktzonen som är belägen utmed teatersalongen och foyern mot korridorerna. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Byggnaden kan liknas vid ett gårdshus där gården utfyllts av teatersalongen med foyern. Kommunikationer sker via korridorer, med vertikala kommunikationsstråk i varje hörn, där även fyra våtrum grupperats. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Bilderna sid 41 visar en typisk korridor 9 fr upp, samt huvudentren i den särskilda byggnaden. Enkelsidig korridor, arbetsrum på ena sidan, medan andra sidan vetter mot schakt, utan dörrar. Förutom att vara förbindelsekorridor fungerar den även som bibliotek, väntrum och samtalsrum. Delvis förekommer även kopiering och förvaring av gemensamt material. Besöksfrekvensen är relativt hög. Mått: Bredd: 3 020 Höjd: 2 700 Längd: 30 m Golv: Heltäckande matta, mönstrad brun och ockra. Väggar: Vävklistrade, målade. Tak: Två längsgående zoner, den ena lägre än den andra. Målat ljusgult. Snickerier: Snickerier av trä, dörrar utåtgående. Dagsljus: Finns ej. Belysning: Glödljusarmaturer i taket, samt bordslampor vid sittgrupperna. Inredning: Bokhyllor och sittgrupper, tavlor på väggarna. Skyltning: Vid hissarna, högt placerad. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 43 Försörjningssystem och installation: 0 0 N B vent.schakt 95. A B C D korridor 3020 kontorsrum 4800 avser frånluftskanalisation via ljudfälla i korridor. avser tilluftkanalisation via kanaler i bjälklag. avser el-kablage i framkant av ljudfällan. avserglödljusarmatur. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Huvudkommunikationerna - entrehallen och rulltrappan till teatersalongens foyer, varifrån de fyra vertikalstråken i byggnaden nås -är överskådliga och lätta att förstå. Systemets samband med entreplan och entre Sambandet med entreplanen och huvudentren är starkt betonat genom fristående rulltrappor över två våningar. Uttrycket är storslaget och ståtligt. Överblickbarhet i korridor Den enskilda korridoren utan utblickar eller särtecken har ingen egen identitet, positionen i huset kan inte relateras till någonting. Arkitektonisk gestaltning Korridoren som vid ändarna avslutas med tvärställda utbyggnader så att inre hörn uppstår, med dörrar på bara ena sidan, har en sluten karaktär som återfinns i huset i övrigt. Proportionering Den relativt stora bredden får korridoren att verka mindre lång och ger den vissa drag av exklusiv förnämlighet. Den gör det också möjligt att möblera för olika typer av verksamhet. Materialval och materialbehandling Det mjuka golvet, pastellfärger, skinnmöbler och tavlor på väggarna ger korridoren en ombonad karaktär. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 44 Dagsljus Frånvaron av dagsljus framhäver inåtvändheten som ytterligare förstärks genom belysning med bordslampor. Detaljutformning Ventilationsgallret på schaktväggarna verkar störande. Övrigt Uttrycket i sin helhet : gediget och representativt. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 45 SKATTEHUSET ,SÖDERMALM 96. Vy längs korridor. 97a. Våningsplan 97b. Entreplan Kommunikationsarea : JTrappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 46 1 OBJEKT Skattehuset i Stockholm Arkitekt: Paul Hedqvist 2 BYGGNADSÅR 1969 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Höghus med 26 våningar över gatunivån och 2 kä llarplan. Från och med 6 trappor upp reser sig höghuset , med en planform som ett fyrarmat kors, ovanför den slutna fem våningar höga kroppen i vilken det är integrerat. Varje " arm" är en kontorsdel som utgår från en kvadratisk centralhall. Mot centralhallen vetter trappor och hissar med våtrumsgrupper i mitten. Genom att kontorsdelarna är förskjutna i förhållande till mitten erhålls dagsljusbelysta trapphusrespektive hallar, vilket ger planen dagsljus från alla väderstreck och stor genomsiktlighet. Höghuset är i verklig mening ett torn från vilket hela Stockholm med sin omgivning syns som från en fyr. Centralhallen återfinns i varje våning, i entreplanet bildar den huvudentren. Kontorsdelarna innehåller arbetsrum av varierande storlek på båda sidor av en korridor. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Kommunikationssystemet är ytterst enkelt: från entrehallen angörs hissar till kontorsplanen i höghuset respektive till korridorer till gårdsbyggnaden norr om entrehallen. De fyra kontorsdelarna i varje plan och hissarna till dem har fått var sina kulörer. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Väggarna på ömse sidor i korridoren i kontorsdelarna har olika tjocklek. Dörrarna i den bärande tjocka väggen ligger i liv med rummen och är alltså indragna i förhållande till korridoren. Dörrarna på den motsatta sidan i den icke bärande väggen ligger i väggliv . Väggarna i korridoren har därför olika uttryck. Taket, med ingjuten kanalisation är målad slät betong . Längsgående lysrörsarmaturer i takets mitt. Korridoren fungerar huvudsakligen som kommunikationsutrymme , men kopiering förekommer. Besöksfrekvensen är relativt hög. Mått: Bredd: 2 000 resp 2 250 Höjd: 2450 Längd: 35 m avdelad med glaspartier Väggar: Vävklistrade, mattmålade. Tak: Målad betong. Snickerier: Av trä, dörrar inåtgående. Glaspartier mot trapphus av stål. Dagsljus: I fonden. Belysning : Lysrörsarmaturer, utanpåliggande, i tak. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 47 Inredning: Sittgrupper förekommer. Skyltning: I huvudsak mot centralhallen. Försörjningssystem och installation: A c:a 4500 98. 2000 c:a 4300 A avsertilluftkanalisation. B avserfrånluftkanalisation. c avser lysrörsarmatur. All elkanalisation via ingjutna rör i bjälklaget. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är enkelt och överskådligt och präglar hela kontorshuset. Systemets samband med entreplan och entre Samband med entreplanet för höghusdelen är tydligt. Överblickbarhet i korridor Korridorer är överblickbara. Det är lätt att orientera sig tack vare planens koncentration och närheten till den lätt uppfattbara centralhallen. Arkitektonisk gestaltning Utformningen präglas av enkelhet, till vilken den släta tak- och golvytan mycket bidrar. Korridorväggarnas olika uttryck på var sida om korridoren ger variation och innehåll. Proportionering Korridorerna är välproportionerade. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 48 Materialval och materialbehandling De släta, ibland blankmålade, ytorna påminner om vissa sjukhus- eller skolmiljöer. 1 höghuset är fondfönstren ett komplement till fönstret i det egna arbetsrummet och ger utsikt i andra riktningar. Belysning Armaturerna och deras placering i taket understryker korridorernas neutrala karaktär. Detaljutformning Detaljutformningen är standardiserad. Övrigt Den rumsliga atmosfären är något tråkig och lever inte riktigt upp till husets utmanande yttre gestaltning. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 49 KV NATTUGGLAN, SÖDERMALM 99. Pausrum i en de/av den mörka kärnan som öppnats mellan korridorerna. 100. En av de längsgåendekorridorerna. i 11 1 1 i TT I I Ur 1 IT I71 1 171 1 1- 101a. Våningsplan. 4::;J tiy -111111111T J rrm7 i riI i rrrrr Kommunikationsarea i01 b. Entråplan. Trappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 50 1 OBJEKT Kronofogdemyndigheten Arkitekt: EHKL i Stockholm, kv Nattugglan. 0 2 BYGGNADSÅR 1978 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Byggnaden är en kontorslänga med huvudsakligen dubbelkorridorer i tio våningar varav våning 1 och 2 under mark. Det finns också en fläktvåning. Byggnaden innehåller i huvudsak kontor samt ett fåtal större lokaler såsom en auktionssal och en matsal. Kontorslokaler av varierande storlekar ligger utmed fasaderna med biutrymmen och serviceutrymmen i den mörka kärnan. Plan 9 är indraget i förhållande till fasadlivet och rummen där vänder sig mot ett öppet korridorlandskap. I byggnadens mittaxel, i anslutning till vertikalkommunikationerna, har halvcirkelformade uppehållsrum med fönster anordnats vid den ena av de längsgående korridorerna. Byggnaden är ytterst koncentrerad, symmetrisk mot mitten i längdriktningen, dock bryter de vertikala kommunikationerna mot symmetrin. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Huvudentren är belägen i byggnadens mittaxel. Från vindfånget nås huvudentrehallen som flankeras av hissar på norrsidan och av en trappa på sydsidan. Från hallen går även de östra och de västra längsgående korridorerna åt var sitt håll mot norr och söder. På motsatta sidan mynnar korridorerna mot den norra respektive södra reservtrapphallen med trappa och hiss. Detta system upprepas i varje våning. Dock är utrymmet i husets mitt mellan hissarna och trappan, upptaget av lokaler så att hissarna i själva verket hör till den norra hushalvan och trappan till den södra. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Bild 99 visar hur man genom att öppna ett parti av den mörka kärnan åstadkommit ett paus- eller väntrum i direkt anslutning till korridorerna. Den andra bilden visar en dubbelkorridor med arbetsrum på ena sidan och biutrymmen på den andra sidan, pelarsidan. I denna vägg finns det ganska få dörrar. Den största sammanhängande korridorlängden är 112 cm. Korridoren är en huvudkommunikation utan andra funktioner. Besöksfrekvensen är måttlig. Mått: Bredd: 1800, 1500 fritt mellan pelare och vägg. Höjd: 2200 Längd: hela längden på västra sidan 112 m, avdelad i mitten med glasparti. Väggar: Vävklistrade, mattmålade. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 51 Golv: Halvblank linoleum. Tak: Undertak av stora vitmålade plåtelement, monterade med stora mellanrum. På plan 9 undertak av mineralfiber. Snickerier: Av plast , dörrar inåtgående Dagsljus: Indirekt via uppehållsrummen och genom kontorsrumsdörrarna när de står öppna Belysning : Lysrörarmaturerupphängda mellan pelarna ovanför dörrarna Inredning: Möbler i angränsande väntrum mjukar upp intrycket Försörjningssystem och installation: B c I N kontorsrummens djup c:a 4000 102. A B C D E 1800 i kärna (förråd, arkiv) avser undertak av aluminiumpaneler. avsertilluftkanalisering. avser frånluftkanalisering via ljudfällatill korridor. avser elkanalisation. avserlysrörsarmaturer. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 52 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet i form av raka längor har stor överskådlighet. Systemets samband med entreplan och entre Kommunikationssystemet är överskådligt, men skulle om hissarna hade förlagts på båda sidor av entrehallen kunnat bli ännu enklare (se bild 101 a och 101 b). Samband med entreplanen och entren hade därigenom blivit bättre. Överblickbarhet i korridor Korridoren är lätt överblickbar. Med arbetsrummen bara på en sida kommer man så småningom dit man skall. Arkitektonisk gestaltning Korridorerna är långa. Pelarna artikulerar dock den inre, nästan dörrlösa väggen; den överordnade pelarrytmen artikulerar det långa rummet. Även de tvärlagda breda undertaksplåtama kortar visuellt korridorlängden. Lysrörsarrangemanget mellan pelarna under balken "ökar" längden. Om väntrummen som är förlagda i den mörka mittzonen hade kunnat göras dagsljusbelysta, hade man fått ett välbehövligt avbrott i korridoren så som man får genom uppehållsrummen i husets mitt. Proportionering Takhöjden - 2,20 m - känns något pressad. Materialval och materialbehandling Materialen och materialbehandlingen är neutrala och passar till det stora huset och dess exteriör. Dagsljus Dagsljus saknas. Belysning Korridoren belyses med lysrör. I utvidgningar som bildar pausrum och i uppehållsrum finns gl" ljusarmaturer. Detaljutformning Detaljutformningen är välstuderad och korrekt. Möbler i angränsande väntrum mjukar något upp intrycket liksom konst på väggarna och växter. Övrigt Huset utstrålar effektivitet och korrekthet. Reservtrapphusen kontrasterar mot detta med sin markanta utformning. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 53 STATSKONTORET, LILLA EBBINGEN 104. Enkelkorridor, bredd: 2100 mm. 103. Korridor i dubbelkorridordelen , bredd: 1650 mm. Pausrum till höger. pausrum ,r:: :1,.x..L , ,..;,,. •1 . V EÄi r-1 pausrum u 105a. Våningsplan 105b. Entråplan F-[I1 LJ'fR Kommunikationsarea :J Trappor och hissar ! in ............................ BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 54 1 OBJEKT Statskontoret , kv Primus, Lilla Essingen. Arkitekt: BS-Konsult 2. BYGGNADSÅR 1976 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Byggnaden som ligger i en backe, på ena sidan ansluten till annan byggnad, är en sluten kropp med en närmast kvadratisk plan kring en i källarplanet överbyggd gård. Den har sex våningar, varav fem över mark, i källarplanet finns ett garage. Byggnaden innehåller i huvudsak cellkontor grupperade utmed gatu- och gårdsfasaderna. De norra och södra byggnadsdelarna är utformade som dubbelkorridorsystem med gemensamma serviceutrymmen i den mörka kärnan, medan de östra och västra sidorna är utformade som enkelkorridorsystem. I den översta delvis indragna våningen finns utbildningsenheten med lektionsrum och hörsalar samt matsalen och kök. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Från huvudentren i sydvästra hörnan når man de runtlöpande korridorerna samt ett av de fyra vertikala kommunikationsstråken som finns i varje hörn. I den motsatta nordöstra hörnan finns inga hissar. Det är 110 m att gå från hissar i SV-hörnan till rummen i NÖ-hörnan. I anslutning till vertikalkommunikationerna finns i varje hörna öppna paus- eller väntrum med fönster mot gården, som i någon mån underlättar orienteringen och utgör avbrott i korridorerna. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Korridorerna i dubbelkorridordelama är 1,65 m breda men har i våningsplanen goda förbindelser till den andra dubbelkorridoren genom kapprum och tvärkorridorer. Enkelkorridorerna är bredare - 2,10 m. Samtliga korridorer fungerar endast som kommunikationsutrymme. De ljusa pausrummen fungerar som träffpunkter. Här finns förutom pentry även soffa, bord, anslagstavlor m m. Besöksfrekvensen är måttlig. Mått: Bredd: 1650, till pelare 1400 i dubbelkorridorerna, 2100 i enkelkorridorer Höjd: 2 950; 2 200 till elrännor Längd: cirka 34 resp 53 m avdelade i mitten med glasparti Väggar: Spacklad gips, vitmålade Golv: Halvblank plastmatta, gul Tak: Bjälklag med synliga ventilationskanaler. Utmed långväggarna horisontella el-stegar. Snickerier: Vitmålade dörrar av trä, inåtgående. Röda glaspartier. Dagsljus: Via pausrummen och via de många öppna arbetsrumsdörrarna. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 55 Belysning: Pendelhängda lysrör, ibland i korridorens längdriktning utmed arbetsrumsväggen, ibland på tvären - mellan el-stegarna . I pausrummen kängarmatureröver borden. Inredning: Soffgrupper i pausrummen, anslagstavlor, konst på väggarna, växter. Skyltning: Små, delvis belysta skyltar. Försörjningssystem och installation: D A B B 4200 106. A B c D C B avser elkanalisation avser lysrörsarmatur avsertilluftkanalisation avserfrånluftkanalisation A A u 0 0 o N N ln rn N 2100 4200 via korridoren 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet I hus runt en gård utan utblickar mot gården, blir kommunikationssystemet lätt svåröverskådligt. I det här fallet medför dubbelkorridorlängoma att det blir svårare än normalt att orientera sig. Systemets samband med entreplan och entre Sambandet mellan entreplanet och entreema är komplicerat. Överskådlighet i korridor Korridorerna är överblickbara, i synnerhet de som utmynnar mot pausrum. Man ser trapphusen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 66 Arkitektonisk gestaltning Dubbelkorridorerna rytmiseras av pelare på den ena långväggen. De exponerade ventilationskanalerna i taket ger ett halvfärdigt intryck. På några ställen förekommer undertak. Proportionering, materialval och materialbehandling Korridorerna är smala, höga och långa. Genom att måla taket mörkt och hänga armaturer och el-stegar strax ovanför dörrarna har man visuellt sänkt höjden. I pausrummen finns enkla, ljudabsorberande träullsplattor uppsatta. Dagsljus Fönster i paushörnorna tillför huset kvalitet - det blir ljus och skugga. Dagsljusets växlingar förs in i lokalen. En nödvändighet i det mycket kompakta huset. Belysning Lysrörsbelysning i korridorerna kompletterar gl" ljusbelysning i paushörnorna. Detaljutformningen Detaljutformningen är neutral. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 57 ZANDER OCH INGESTRÖM, ALVIK 107Kombikontorets inre del. 108. Korridor som förbindelselänk. Hus 4 Hus 6 LJ L.......,,J • ______ ... :.i 'F 1M1Yiti •'ti': .'.ti':: uti'.': .': ____________ .. . ti•.•. .': . . - W .SY Kommunikationsarea Trapporoch hissar 109. Vånings- och entreplan. BYGGNADSSTYRELSEN . RAPPORT NR 174 58 1 OBJEKT Zander och Ingeström, kontorsbyggnad, Alvik Arkitekt : Lennart Bergström ark kont 2 BYGGNADSÅR 1979 3 BESKRIVNINGAV OBJEKTET Anläggningen består av sex stycken 4-5 våningar höga byggnadskroppar, var och en med en kvadratisk plan, innehållande kombikontor, samt en tvåvånings garage- och verkstadsbyggnad. Byggnadskropparna l änkas samman med förbindelskorridorer. Kombikontoren innehåller arbetsrum av varjehanda storlek samt insprängda sammanträdesrum utmed fasaderna. Den mörka kärnan bildar ett inre, gemensamt rum med enskilda sekundärutrymmen. 4 BESKRIVNINGAV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Entrehallen som befinner sig mellan hus 3 och hus 4 nås dels via den i plan 1 belägna entren i öster dels via den i plan 4 belägna huvudentren i väster. Entreerna har förbundits med rulltrappa. Från det övre planet nås sedan huvudkommunikationen. Denna går genom alla byggnader och passerar de förbindelsekorridorer som kopplar samman husen. Från det nedre planet i entreplanet nås dels hörsalen och matsalen, dels verkstadsdelen med parkering. 5 BESKRIVNINGAV KORRIDOREN Korridorerna är i alla dessa fall enbart kommunikationsutrymmen, övriga funktioner är lokaliserade till det inre av kombikontoren, således kapprum, förvaring, utställning , kopiering eller ibland tillfällig arbetsplats. Besöksfrekvensen är måttlig. Mått: Bredd: 1800 från arbetsrum till pelare. Höjd: 2 410 till undertak i korridoren; 2 860 i det inre av kombikontoret. Längd: i ett och samma hus 22 m. Väggar : Mot arbetsrummen:glaspartier. Övrigt väggar: vävklistrade, mattmålade vitt. Tak: Undertak: vitmålade akustikplattor. Snickerier: Vitmålade glaspartier mot arbetsrum, inåtgående dörrar. Dagsljus: I fonden , från glasade trapphus, samt rikligt via arbetsrummens glaspartier. Belysning : Pendlande lysrör. Golv: Textilmatta. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 59 Försörjningssystem och installation: E L- B t F kontorsrum 4200 110. "korni or" kärna (kontorslandskap) 1800 4800 4500 A avser undertakav mineralullsabsorbenter i metallprofiler. B avser undertak av mineralullsabsorbenter klistrade mot bjälklag. c D E F avser elkanalisation. avser lysrörsarmatur. avsertilluftkanalisation. avserfrånluftkanalisation via utrymme mellan bjälklag och undertak. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är överskådligt och enkelt - på ritningarna. I verkligheten kan det vara svårare att orientera sig, då man vid flanerandet har arbetsrummen respektive det inre av kombikontoret än på vänster sida, än på höger sida - mellan hus 4 och 2 går vägen diagonalt genom hus 3. Utblickar i trapphusen skyms av trappor och räcken. Å andra sidan blir det en omväxlande promenad och orienteringen underlättas av bra skyltning. Systemets samband med entreplan och entre Sambandet mellan entreplanet och entren är bra i plan 4 i vilket huvudentren ligger. För de övriga planerna måste man just i detta plan alltid passera ett eller flera hus innan man når en vertikal huvudkommunikation. Ändå har plan 4 inte karaktäriserats på något annorlunda sätt för att utmärka dess roll som primär kommunikationsled, med undantag av undertak som i detta plan är av plåtpanel i likhet med entrehallen. Överblickbarhet i korridor Överblickbarheten i korridorerna är god. I korridorutrymmet som vetter mot den öppna delen i kombikontoret är överblickbarheten utmärkt med arbetsrummen på ena sidan och det inre ganska glest möblerade gemensamma rummet på andra sidan. Man känner kanske igen människor som sitter och jobbar i sina ljusa och luftiga arbetsrum. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 Go Arkitektonisk gestaltning Den arkitektoniska gestaltningen ligger i huvudsak på rumssekvenserna. Vägen går genom smalare och lägre passager till stora och höga inre torg. Materialvalet är enhetligt, vitt och fräscht överallt. Hissfronter år röda. Ljusföringen är nyanserad då husen vetter åt alla väderstreck. Om kvällen, då det fina dagsljuset uteblir eller försvagas, finns bordsbelysningen i arbetsrummen och lysrörsbelysningen i de gemensamma rummen. Detaljutformningen visar att huset byggts rationellt och snabbt. Kanske just därför går en frisk och ungdomlig fläkt genom hela anläggningen. Men även ljusföringen har varit viktig i gestaltningen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 61 CANON ,SKÄRHOLMEN 111. Kommunikationsutrymmet utmed kontorsrummen. 112. Det inre av kombikontoret. Ljusgården åt häger. 113a. Våningsplan Kommunikationsarea 113b. Entråplan Trappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 62 1 OBJEKT Kontorsbyggnad för Canon, Stockholm. Arkitekt: Tengboms ark kont 0 2 BYGGNADSÅR 1978 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Byggnaden har en kvadratisk plan och består av fyra våningar, varav tre ovan mark. Mitt i byggnaden finns en ljusgård med en spiraltrappa mellan planen. Samtliga våningsplan år helt öppna mot ljusgården. Entreplanet och nedre planet innehåller lunchrum, cafeteria, utställningslokal, motions- och utbildningslokaler m m. l de övre planen finns arbetsrum av olika storlekar med insprängda sammanträdesrum utmed fasaden, medan det inre kontorslandskapet innehåller gemensamt material, kopieringsmaskiner, dataterminaler, sittgrupper etc. Enstaka arbetsplatser förekommer. Våtrum bildar block med hiss och schakt i omedelbar närhet av spiraltrappan. Våtrum förekommer även på andra ställen i huset. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Från huvudentren når man entrehallens hiss och spiraltrappa som förbinder samtliga våningar. Reservtrappor utvändigt på två motsatta sidor av byggnaden. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Kommunikationsutrymmen är helt integrerade med arbetsplatserna och bildar tillsammans med dessa ett komplext sammanhang. De korta korridorerna, där de förekommer, kan möjligtvis betecknas som enkelkorridorer. De används för kommunikation och för information från anslagstavlan. Besöksfrekvensen Mått: är måttlig. Bredd: 2 300 Höjd: 2 400 till undertakbafflarna. Längd: 29 m Golv: Beigerandig textilmatta Väggar: Vävklistrade och målade väggar samt glaspartier mot arbetsrum. Glasade räcken mot ljusgården. Blankpolerade, målade stålrörspelare. Tak: Överallt genomgående undertak av plåtbafflar. Snickerier: Glaspartier av stål, ofta med textilier som inblicksskydd. Skjutdörrar av glas. Dagsljus: Rikligt dagsljus från ljusgården och genom glasväggarna mot arbetsrummen. Belysning: Dels pendlande lysrörsarmaturer, dels strålkastare uppsatta tvärs genom undertakbafflarna, glödijusarmaturer upphängda i taket, golvarmaturer vid sittgrupperna. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 63 Inredning: Diverse olika inredningar förekommer till följd av det mångfaldiga användningssättet av korridorlandskapet. Skärmväggar avskiljer grupper från varandra och från de olika gångstråken. Rikligt med växter. Försörjningssystem och installation: solavskärmning ljudabsorb. av min,uil. A markis "korridor" kärna i kontorsrummens djup c:a 3800 114. A avser undertakbafflar i rutmönster. Bafflarnas övre kantprofil utgör elkanalisationen. B avser armatur. C avser tilluftkanalisering. Frånluft till utsug i kärnan via springor vid tak och glasparti mot "korridor". 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är mycket koncentrerat och lätt överblickbart då man genast vid ingången förstår hur det fungerar. Ljusgården ger en överblick och spiraltrappan fungerar som landmärke. Systemets samband med entreplan och entre Det aktuella kommunikationsutrymmets överblickbarhet är bra, eftersom man rör sig i förhållande till ljusgården. Möjligen kunde hissen markerats bättre. Arkitektonisk gestaltning Den arkitektoniska gestaltningen gör tydligt att golv och tak är genomgående i varje plan med enbart lätta, visuellt nästan försvinnande mellanväggar. Enbart hiss och våtrumsblocket är en fast, gjuten byggnadsdel. Allt annat är flyttbart och föränderbart, vilket ger interiören karaktär av utställningslokal. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 64 VIN- & SPRITCENTRALEN AB, LILJEHOLMEN nti 115. Den västra korridoren, bredd: 2750 mm. 3': 116. Den östra korridoren, bredd: 2300 mm. 117a. Våningspian ::.. ..... :: ii:•:r:: .::::. : •::: ::::. :rit::::•rr'r:i: .;:." :.......:... 117b. Entrepian Kommunikationsarea ::J Trappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 65 1 OBJEKT Vin- & Spritcentralen AB Arkitekt för ombyggnaden: BS-Konsult 2 BYGGNADSÅR 1978 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Efter en ganska kraftig ombyggnad innehåller huset i huvudsak kontor för Vin- & Spritcentralen i åtta våningar, varav sju över mark. I entreplanet finns förutom matsal och vissa serviceutrymmen en stor foyer. Byggnadsdelen som reser sig ovanför entreplanet är i princip en i mitten förskjuten kontorslänga. Vid ombyggnaden har både mellanväggar och korridorväggar rivits ut. I den västra kontorsdelen har rumsdjupen minskats så att de nya korridorväggarna ligger helt utanför de kvarblivna bärande skivformade pelarna (bild 115) medan i den östra kontorsdelen korridorpelare till hälften ingår i de nya korridorväggarna (bild 116). 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Från entrehallen angörs direkt den vertikala huvudkommunikationen - två hissar och trappa - varifrån man i plan 3 och 4 når korridorer i den västra och östra lamelldelen. Utrymningstrappor i varje ända. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Korridorerna är enkelkorridorer och används även som träffpunkt, för samtal, kopiering, postutdelning och i enstaka fall förvaring. Besöksfrekvensen Mått: är måttlig. Bredd: 2 750 ,1450 mellan pelare (västra delen) 2 300, mellan pelare (östra delen) Höjd: 2500. Längd: 32 respektive 24 m Väggar: Väggar och pelare är vävklistrade och målade. Golv: Storrandig tjock textilmatta, röda diagonalränder på gräddvit botten. Tak: Försänkt undertak av gips, utan synlig fog. I mittpartiet en bred elränna av röda, högglanslackerade plåtpannåer, monterade kanti-kant. På båda sidor av elrännan finns spotlights fästade. Dessa belyser på väggarna uppsatta tavlor. Snickerier: Snickerierna år av trä, dörrar inåtgående. Inredning: Förvaringsskåp, sittgrupper, konst på väggarna, växter, skyltar och orienteringstavlor förekommer rikligt. Skyltningen är tydlig och v" belyst. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 66 Försörjningssystem och installation: B 00 5 1450 5 00 kontorsrummens djup c:a 4200 118. A B C D E avser nya mellanväggar. avser nytt undertak. avser elkanalisation med spotlights. avserfrånluftkanaler. avsertilluftkanalertillvåning ovan. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är överskådligt. Det är lätt att hitta i byggnaden då man bara behöver välja mellan västra eller östra kontorsdelen. Varje våningsplan år utritad på orienteringstavlorna vid hissarna. Systemets samband med entreplan och entre Sambandet med entrehallen och entre är ganska tydligt, då hissarna och trapporna även i våningarna utmynnar i ganska stora hisshallar i likhet med entreplanet. De röda elrännorna av plåt, som så markant framträder mot undertaket i de övre våningarna, har sin motsvarighet även i entreplanet även om de är olika i utförandet. Hår består undertaket av lackerade stora rör i olika kulörer. Överblickbarhet i korridor Korridorerna ärrlätt överblickbara då de är relativt korta, ganska breda och raka. Arkitektonisk gestaltning Utformningen av korridorerna påverkas i hög grad av breddningen vid ombyggnaden och den rytmisering av korridorlängden som uppstår når pelare står fritt i rummet. I synnerhet den västra korridoren är mycket bred med ett relativt litet avstånd mellan pelarna -1,40 m - och ganska stort avstånd - ca 30 cm - mellan pelare och vägg. Den röda blanka elrännan i taket harmoniserar med den storskaligt snedrandiga mattan som fortsätter under väggarna. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 67 Även den storskaliga dekorativa skyltningen bidrar påtagligt till en "föryngring" av byggnaden. Frånvaron av dagsljus kompenseras i viss mån av gl" ljusbelysning som framhäver pelare, nischer och prång så att korridorernaverkar mer varierade än vad de i själva verket är. Atmosfären är behaglig och ombonad. Idenv" studerade färgsättningen bidrar till en känsla av komfort och lyx. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 68 SAF, BLASIEHOLMEN 119. Korridor 120a. Våningsplan 120b.Entråplan fl Kommunikationsarea Trappor och hissar BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 69 1 OBJEKT Kontorsbyggnad för SAF , Blasieholmen. Arkitekt : Backström och Reinius arkitekter SAR 2 BYGGNADSÅR 1979 3 BESKRIVNINGAV OBJEKTET Den L-formade byggnaden belägen på den f d Blasieholmskyrkans tomt har, inklusive bottenvåning , åtta våningar mot gatan och fyra våningar mot hotell Grand Royals fastighet samt källarvåningar undergatunivå. Tak vare den stora gården mot Grand Royal åt sö der och den kraftigt artikuleradehushörnan mot nordost disponerar byggnaden över fyra fönsterfasader och står luftigt och ljust på sin trånga tomt. I bottenvåningen - entre med reception , foyer, utställning, servering , hörsal med ca 200 platser, sammanträdesrum och utfart. I våningar ovanför kontorsrum av varierande storlek med insprängda sammanträdesrum. Samtliga arbetsrum ligger utmed de rikligt artikulerade fasaderna. 4 BESKRIVNINGAV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Via foyern nås den vertikala huvudkommunikationen - hissar och trapphus. I våningarna landar man sedan relativt centralt i huset och når via ett stort väntrum korridorerna som väver sig in mellan arbetsrummen och diverse mörka utrymmen, här och var övergående i bredare väntrum. 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Bild 119 visar en korridor i plan 2 som slutar mot två mycket ljusa kontorsrum , eljest år den delen utan dagsljus. Korridorer som utgör huvudkommunikation inom varje plan, kan närmast betecknas som enkelkorridorer. De används även som träffpunkter, för samtal, kopiering, förvaring och information. Besöksfrekvensen är stor. Mått: Bredd: 1400 respektive 1600 Höjd: 2 450 till undertak Längd: l l respektive 29 m Väggar : Vävklistrade , blåmålade. Golv: Grön textilmatta. Tak: Försänk t undertak. På ena sidan löper en smal plåtränna för elledningar. Snickerier: Dörrar av plastlaminat, inåtgående. Dagsljus: Dagsljus, rikligt vid väntrummen, eljest genom öppna dörrar från arbetsrummen. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 70 Belysning: vid elrännan uppsatta lysrörsarmaturer, vid väntrum strålkastare över växterna. Genom de öppna dörrarna ser man de glö ljusbelysta arbetsplatserna. Inredning: Sittgrupper, bokhyllor, klocka på väggen, anslagstavla, växter, konst på väggarna i väntrummen som upplevs som en del av korridorsystemet. Skyltning: Skyltning på plexiglas. Försörjningssystem och installation: c kärna 121. A B c D avser avser avser avser 1400 kontorsrumsdjup c:a 4300 frånluftkanalisation via ljudfälla i korridor. tilluftkanaliseringför lokaler i kärnan. tilluftkanalisationvia horisontell kanal vid golv och fönsterapparat. el-stege med Ijusrörsarmaturi framkant. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är relativt lättöverskådligt, då byggnaden är ganska liten och all kommunikation utstrålar från den centrala vertikalkommunikationen som man når från receptionen. Systemets samband med entreplan och entre Sambandet med entrehallen är enkelt. Överblickbarhet i korridor Överblickbarheten i de enskilda korridorerna är relativt bra, då korridorerna är korta, men det torde vara ganska svårt att känna igen korridorerna och bestämma positionen i huset. BYGGNADSSTYRELSEN' RAPPORT NR 174 71 Arkitektonisk gestaltning Den mjuka vinklingen av korridorerna som inomhus förmedlar de veckade fasadernas utvidgningar och prång ger hela interiören ett slags intimitet, en känsla av "handgjort" och av individuell behandling som man annars gärna förbinder med en stor och förnäm privatbostad. De stora ljusa väntrummen och inblickar i arbetsrummens generösa burspråksarkitektur understryker byggnadens representativa karaktär. Att korridorerna är något smala verkar snarare spännande än trångt. De släta taken passar till korridorernas rörliga utformning. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 72 TELEVERKET, FARSTA 122. Vy längs korridor. a Kommunikationsarea ::J Trappor och hissar 123. Vånings- och entreplan. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 73 1 OBJEKT Televerkets laboratorier, Farsta Arkitekt: Hidemark och Danielson arkitektkontor AB 2 BYGGNADSÅR 1963 3 BESKRIVNING AV OBJEKTET Byggnadsanläggningen i sin helhet består av fyra kontorslängor. Längorna består av åtta våningar över mark samt en källarvåning. De innehåller dels laboratorier, dels kontor. Lamellerna år byggda av platsgjuten betong, med indragna fristående fasadpelare samt mittpelare på den ena korridorsidan i korridoren. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNIKATIONSSYSTEMET Kommunikationssystemet inom en länga består av vertikalkommunikationer varje husända varifrån man når en enkelkorridor i varje hus. vid 5 BESKRIVNING AV KORRIDOREN Enkelkorridoren utgör huvudkommunikation i varje våningsplan och används enbart till kommunikation, eventuellt som träffpunkt. Besöksfrekvensen är måttlig. Mått: Bredd: 1850, till pelare 1600 Höjd: 2 350 Längd: 54,5 m Väggar: Väggar och betongpelare målade. Golv: Linoleum. Tak: Undertak av korrugerad eternit. Snickerier: Trä, utgående glasade dörrar. Dagsljus: Indirekt via trapphus i fond, annars via kontorsrumsdörrar. Belysning: Gl" ljusarmaturer uppsatta på pelare. Inredning: Vissa förvaringsskåp. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 74 Försörjningssystem och installation: r 4600 124. 1600 50 4600 A avsertilluftkanalisering. B avserfrånluftkanalisering. c avserundertak av korrugerade asbestcementcellullosaskivor. D avser glödljusarmatur på pelare. 6 SYNPUNKTER Överskådlighet av kommunikationssystemet Kommunikationssystemet är enkelt och överskådligt, sambandet med entren uppenbart. Överblickbarhet i korridor Den enstaka korridoren är relativt överblickbar. På grund av dess stora längd kan det dock vara mindre lätt att på en gång identifiera den dörr man år på väg till. Arkitektonisk gestaltning Korridoren verkar mycket smal på grund av sin stora längd. Pelarnas rytm bidrar något till att minska monotonin. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 75 BILDFÖRTECKN ING Del 1 (fotografer i kursiv stil) 1 En klostergård i Provence, Frankrike. Bo Ahlsen 2 Slottet Chenonceaux i Loiredalen, Frankrike. Bo Ahlsen 3 Riksdagshuset, Stockholm, ark Aron Johansson. Lars Hallen 7 Volvos huvudkontor, Göteborg, ark Mitchell/Giurgoal 8 SAS huvudkontor, Frösundavik, Niels Torp, AS Arkitekter MNAL. Ann Westerman 9 Kv Tigern, Stockholm, Arkitekt- och Ingenjörskontoret EHKL AB. Sune Sundahl 10 Kontorshus för Datema i Kista, ark FENS. Olof Hultin 11 Garnisonen, Stockholm, Byggnadsstyrelsen, 12 Dubbelkorridor. 13 Kontorshus i Perstorp, ark Ahlsengruppen. Bo Ahlsen 14 Pressens hus i Stockholm, Ahlström & Kock arkitektkontor. Lars Hallen 15 Riksbyggnaderna 16 Garnisonen, Stockholm, Byggnadsstyrelsen, 17 Plan gjord av Tekniska byrån, Byggnadsstyrelsen 18 Kanslihusannexet i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, ark A von Schmalensee 19 Humanisthuset 20 Plan gjord av Tekniska byrån, Byggnadsstyrelsen 21 Plan gjord av Tekniska byrån, Byggnadsstyrelsen 22 Plan, Tekniska högskolan i Luleå, Byggnadsstyrelsen, 23 Plan över Vidarkliniken 24 Riksantikvarieämbetet, Styrmansgatan 26, Stockholm, Byggnadsstyrelsen 25 Riksantikvarieämbetet, Styrmansgatan 26, Stockholm, Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen 26 Berwaldhallen, 27 Kv Björnen, Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Ahlgren Olsson Silow Arkitekter AB. Byggnadsstyrelsen 28 Kv Klamparen, Ahrbom Fahlsten Arkitektkontor AB. Lars Hallen 29 Vidarkliniken i Järna, ark E Asmussen. Fotografiska Bilder, Max Plunger 30 Enator, Kista, Lennart Bergström Arkitektkontor AB. Lars Hallen 31 Riksbanken, Stockholm, ark Peter Celsing. Rolf Salomonsson 33 Kv Rännilen, Stockholm, ark AGORA Arkitekter AB. AGORÅ. 34 White arkitekter AB 35 Kv Klamparen, Ahrbom Fahlsten Arkitektkontor AB. Lars Hallen 42 Filmhuset i Stockholm, P Celsing arkitektkontor. Byggnadsstyrelsen 43 Kv Klamparen, Ahrbom Fahlsten Arkitektkontor AB. Lars Hallen 44 Volvos huvudkontor i Göteborg, ark Mitchell/Giurgola & AKOS 46 Riksbanken, Stockholm, ark P Celsing 47 Moret en Limperg, Rotterdam, Hoogstad, van Tilburg, arkitekten BNA BNS. G van Soest 48 Centre Pompidou i Paris, ark R Rogers. Bo Ahlsen 49 Första sparbanken i Stockholm, C Nyren arkitektkontor. Sune Sundahl 50 Första sparbanken i Stockholm, C Nyren arkitektkontor & AKOS. Volvo Media/Bildservice ark A4. Leif ErikNygårds Lars Hallen i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, ark Aron Johansson. Per Jalkman ark A4. Byggnadsstyrelsen vid Göteborgs universitet, Byggnadsstyrelsen, ark Coordinator. MAF arkitektkontor i Järna, E Asmussen arkitektkontor Stockholm, ark VBB. Lars Hallen BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 76 51 Radhuset, Stockholm, ark Carl Westman. Byggnadsstyrelsen 52 Tryckeriteknik AB i Malmö, AGORA Arkitekter AB. AGORA 53 Volvos huvudkontor i Göteborg, ark Mitchell/Giurgoal & AKOS. Volvo Media/Bildservice 54 SGU, Sveriges Geologiska Undersökning i Uppsala, Byggnadsstyrelsen, Myrenbergs Arkitektkontor AB. Jan Erik Andersson 55 SAS huvudkontor, Frösundavik, Niels Torp, AS Arkitekter MNAL. Ann Westerman 56 Enator, Kista, Lennart Bergström Arkitektkontor AB. Lars Hallen 57 Valios huvudkontor i Helsingfors, ark M Mäkinen och K 58 Kv Borren, Pålsundsparken 59 Bo Ahlsen 60 Gamla kanslihuset, ombyggnad Ahlgren Olsson Silow Arkitekter AB. Lars Hallen 61 Postterminalen i Tomteboda, Stockholm, Byggnadsstyrelsen, BS-Konsult AB. Ingegerd Abenius 62 Kv Milon, Stora Nygatan 10-12,ombyggnad ark Love Arben. Lars Hallen 63 Televerket i Farsta Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Hidemark & Danielson Arkitektkontor HB. Tre fotografer AB 64 Riksbanken, Stockholm, ark Peter Celsing. Rolf Salomonsson 65 Bo Ahlsen 66 Kvarteret Rosenbad i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Tengbom arkitekter AB. Ann Westerman 67 Birger Jarlsgatan 46, Stockholm. Byggnadsstyrelsen 68 Garnisonen, Stockholm, Byggnadsstyrelsen, ark A4. Olle Åkerström 69 Klimatcenter vid Fläkt AB, Nacka, White arkitekter. Karl Alexandersson "fström. Karl Alexanderson 14, Stockholm. Stockholms Stadsmuseum/Ingvar Lundkvist Rosenberg & Stål arkitektkontor och a 71-72 Principskisser, arkitekt Leonie Geisendorf 73 Domänverket i Falun, Uhlin & Malm arkitektkontor 74 Pressens hus i Stockholm, Ahlström & Kock arkitektkontor. Lars Hallen 75 Landvetters flygplats i Göteborg, Byggnadsstyrelsen, 76 Kontorshus för Vingresor i Stockholm, Lennart Bergströms Arkitektkontor 77 Riksbanken, Stockholm, ark Peter Celsing. Per Jalkman 78 a White arkitekter 78b Kv Vega i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Beskow och Langseth Arkitektkontor AB. Byggnadsstyrelsen 82 SAS huvudkontor, Frösundavik, Niels Torp, AS Arkitekter MNAL. Byggnadsstyrelsen 86 SAR:s lokaler i Stockholm, AOS arkitektkontor. Lars Hallen 87 Lärarnas hus, Stora Essingen, Stockholm, Coordinator Arkitekter AB. Byggnadsstyrelsen Coordinator arkitekter AB. Jerker Engman AB. Fabio Galli Jan Holmgren har tecknat följande av del l:s bilder: 4-6, 32, 36-41, 45, 70, 80, 81, 83-85. Del 2 Teckningar del 2: Mikael Loman BS-K AB (sektioner) Hans Magnus Granstrup (planer) Foton del 2: Rickard Ljung BS-K AB (utom bild 96 som tagits av Byggnadsstyrelsen) Omslagsfoton : Överst t v; SAS huvudkontor, Frösundavik , Niels Torp, AS Arkitekter MNAL . Ann Westerman Överst t h; kv Nattugglan , Södermalm (= bild 100 ), ark EHKL. Rickard Ljung BS-K AB Nederst till vänsterresp höger; se bild 11 resp 7. BYGGNADSSTYRELSEN • RAPPORT NR 174 Byggnadsstyrelsens rapporter Utbyggnadsplaner Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen Laboratorieinredning Utredningom elektromagnetiskskärmning Flexibeltbyggande Sammandrag på engelska Universitetsbibliotek Mallför handikappguider MetodredovisningLinköpingshögskola Sammandragpå engelska ProjektredovisningLinköpingshögskola ProduktredovisningLinköpingshögskola Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta Inventering avtomtensffastighetensfärutsättningar Vägvisning Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport Utredningoch programmeringinombyggnadsstyrelsen ProduktredovisningUppsala universitetsbiomedicinskacentrum Sittmöbelmed skrivskiva Filmning och fotografering av projektmodeller Lokalisering, studieravstadsplanekonsekvenser Norrköpingsupphandlingen 0 Arskostnaderbyggprodukter Hänvisningsskyltning del 1 och 2 Parallella uppdrag Gårdar Arbetsmiljönormer Cykelparkering,dimensioneringochutformning Brandskyddi befintligabyggnader Städsynpunkterpå byggnadersutformning Redovisningav inredning Lärosalar Systemhandlingar Flyttning Träskydd Polishus, kostnaderoch utnyttjandetal Kostnadsstyrning Brukarmedverkanvid lokalplanering Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning Anpassbara kontorshus mars dec sept mars dec dec febr dec mars mars juni febr mars mars nov nov okt sept dec dec nov apr okt mars okt apr nov aug nov okt dec apr juni okt apr aug sept dec apr dec 78 68 82 72 70 70 74 80 72 73 71 72 73 72 72 72 74 74 88 73 73 74 74 75 80 79 80 76 80 76 76 78 79 79 79 79 79 79 85 80 149 Riksdagshusetgrundläggning jan 81 150 153 154 155 156 157 158 159 160 163 164 166 167 168 169 170 171 173 174 Lokalerför försöksdjur Årskostnadsberäkning, - metoder Utrymmessamordning för installationer - projekteringsskedet Bygghandlingar El och transport Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader Belysning- kontorsrum Trävara - furu till snickerier Belysningsanläggningar - n erhåll Dataprojektering- CAD-teknik CAD-projektering en utvärdering Belysningssystemi kontor Belysning- kontor Glas Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport Synliga installationer Belysningssystemi kontor Förbättring av elmiljö Korridorer jan dec mars aug jun okt maj jan jan nov dec jan juni aug maj maj aug sep maj 81 81 84 88 83 83 85 84 84 85 85 88 87 87 87 88 88 88 89 165 Vägvisning,orienteringoch skyltning kommer 25:2 32 51 54 64 64E 65 76 80 80E 83 84 87 88 91 96 101 104 106:1 108 112 115 116 118 127:2 129 130:2 131 134:2 136 138 140 141 142 143 144 145 146 147 148 Entråer 174 I rapporten har erfarenheter från tidigare byggda korridorer samlats. Den är tänkt att ge råd om utformning, underhåll och drift av korridorer. Genom rapporten får du svar på frågor som: - Hur bred skall en korridor vara? - Behövs undertak i korridoren och hur skall det i så fall utformas ? - Vad kostar det att städa korridorer? - Varför är det viktigt att markera vilka korridorer som är huvudstråk i en stor byggnad och hur kan man göra det? - Hur påverkas flexibiliteten i en kontorsbyggnad av att eloch ventilationsförsörjning förläggs till korridorsystem? Här finns också samlat exempel från tio statliga och privata kontorshus som visar hur man har planerat kommunikations- system. Denna rapport vänder sig främst till projektledare, fastighets- ingenjörer,konsulter och byggnadsstyrelsenshyresgäster. Rapportenär rikt illustrerad med mer än 120 fotografier och teckningar. 7 $BYGGNADSSTYRELSEN Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08-783 11 53. Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08-783 13 71. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm, tel 08-783 10 00 vx. Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst. Redigering och layout: Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 2 000 ex. Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, maj 1989.
© Copyright 2024