1. No category

Byggnadsstyrelsens
rapporter
173
1988-09
Förbättring av elmiljö
Dokumentets
Dokumentnamn
utgivare
och dokumentbeteckning
Rapport nr 173
Dokumentets
c
BYGGNADSSTYRELSEN
datum
Ärendebeteckning
5001-189188
1988-09
Projektnamn
(ev förkortat)
Förbättring av elmiljö
Projektledare
, upphovsman
( män),
Uppdragsgivare
konsult (er), etc
Kurt Cariström
Dokumentets
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byrån
El-sektionen
titel
Förbättring av elmiljö
- kunskapsöversikt
Huvudinnehåll
Förslag till överordnade principer som avses ge underlag för beslut om omarbetning av
gällande anvisningar, Krav och råd etc i frågor som rör störningar i elmiljö:
De områden som tas upp är följande:
-
Åskskydd
Skydd mot statisk elektricitet
Minskning av störnivån
Personskydd (skydd mot magnetiska fält)
Skydd mot elchock.
Nyckelord
EMC Electro Magnetic Compatibility,
femledarsystem,
fundamentjord,
åskskydd,
överspänningsskydd, statisk elektricitet, störskydd, jordning
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
0348 - 9434
Omfång
Svensk byggtjänst
Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08 031 040090-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 5910
11 sidor
Sekretessuppgifter
-- -
Ref
Red
Curt Brorsson, Tekniska byrån
Kurt Carlström,
- ,, -
Henrik Waldenström
©Byggnadsstyrelsen 1988
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Bu i ld S
1
Byggnadsstyrelsens rapport nr 173
Förbättring av elmiljö
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
SAMMANSÄTTNINGAR
PROBLEM SOM FÖRANLETT
DESSA FÖRSLAG
3
FÖR ATT BEMÄSTRA DESSA PROBLEM BEHÖVS
MÅNGA MOTÅTGÄRDER
Utredningar
Huvudområden
4
ÅSKSKYDD
4
Fundamentjord
Symmetri
Åsköverspänningar måste utjämnas
Besiktning
STATISK ELEKTRICITET
STÖRSKYDD
5
Femledarsystem
Kostnader för fem ledarsystem
Att jorda en apparat mer än en väg kan ge störningar
Signalledningar skall hållas "tysta"
Stora slingor kan störa
7
PERSONSKYDD
8
8
REFERENSLISTA
9
2
1 SAMMANFATTNING
Ökad användning av elektronik, framför allt i
form av dätorer och terminaler, ökade fastighetsvärden och nya forskningsresultat har medfört ökade krav på BMC, dvs Electro Magnetic
Compatibility -ett begrepp för systematisk mätning, utvärdering och kontroll av elektrisk störningsmiljö.
För byggnadsstyrelsens del är det i första hand
kontorsfastigheterna, såväl de som används av
myndigheter som de som är till för civilt bruk
som berörs. Även universitet, . högskolor och
sjukhusens elektriska miljö behöver dock uppmärksammas, liksom elmiljön i lokaler för radiosändare, telestationer, ljudanläggningar och
vissa laboratorier. Utförandet av den elektriska
installationen i sådana fastigheter regleras genom förordningar, föreskrifter och normer, men
också genom detaljerade anvisningar utgivna av
byggnadsstyrelsen.
Här ges förslag till överordnade principer som
ger underlag för omarbetning av de anvisningar
som för närvarande gäller.
Framställningen stöds av ett antal referenser; i
första hand normer, rapporter och artiklar. Dessa
finns samlade och tillgängliga hos byggnadsstyrelsens el-sektion, men har ansetts för omfattande för att ges ut i form av en distribuerad bilaga.
De förslag som framläggs ärrsom följer.
- ledningsnätet inom fastigheten planeras så att
slingbildning undviks.
I befintliga fastigheter ska ventilavledare för
åskskydd på inkommande nätkabel installeras
vid nästkommande större översyn av elinstallationen. Detta ska gälla såväl för högspänning
som för lågspänning.
I fastigheter (befintliga såväl som nya) där telekablar och/eller kraftkabel framförs som luftledning skaöverspänningsskydd installeras som
begränsar överspänningar mellan telenätet
och lågspänningsnätet.
I fasdtigheter som blir föremål för större ombyggnad ska:
• Femledarsystem med övervakning och överspänningsskydd installeras som begränsar
överspänningar mellan telenätet och lågspänningsnätet.
Kablar och vattenrör ska tas in i byggnaden i
en punkt.
• Utrustning såsom pumpar och kylkompressorer ska anslutas på sädant sätt att de inte har
någon del av skyddsledaren gemensam med
skyddsledare för störkänslig utrustning.
Ledningsnätet inom fastigheten planeras så
att slingbildning undviks.
I nybyggda fastigheter ska:
2 PROBLEM SOM FÖRANLETT DESSA
femledarsystem med övervakning vara
standard,
- byggnaden förses med fundamentjord,
kablar och vattenrör tas in i byggnaden i en
punkt,
- ventilavledare för åskskydd monteras på
inkommande nätkabel,
- utrustning såsom pumpar och kylkompressorer anslutas på sådant sätt att den inte har
någon del av sin skyddsledare gemensam
med skyddsledarna för störkänslig utrustning.
FÖRSLAG
Dagens elektriska miljö innebär risker för människor, byggnader och apparater. Den innebär
också störningar som kan göra apparaterna mindre
pålitliga och därvid mindre användbara. Sådana
störningar kan förväntas öka i framtiden. En
förändring av elproduktionen kommer att ytterligare förvärra störningarna.
Mera precis gäller det följande frågor:
• Åska medför risker såväl för personskador
som för materiella skador. Speciellt har man
konstaterat ett ökande antal fall med överslag
3
i sådana apparater där man samtidigt har
elkraft och telelinjer , t ex i modem . Orsakenär att sådan utrustning blir allt vanligare.
utomlands, eftersom problemen bara delvis är
specifika för svenska förhållanden'.
Av utländska arbeten förtjänar Federal Infor-
• Okontrollerade jordströmmar och felaktigt
utförda jordsystem kan ge störningar av
olika slag vid vissa typer av anläggningar.
Speciellt känsliga för sådana störningar är
t ex datorer med tillhörande datorterminaler,
radio- och TV-sändare, ljudanläggningar samt
fysiska och kemiska laboratorier med speciell
mätapparatur.
Mycket små spänningsskillnader mellan
elektroder som vid medicinska undersök ningar anbringas direkt på patientens kropp
kan ge upphov till livshotande strömmar,
speciellt när dessa berör området runt
hjärtat.
mationProcessing Standard94 attnämnas.
Den heter " Guidelina on Electric Power for
EDP installations och ger specifika anvisningar för kraftinstallationen till moderna
datorer och syftar till att ge en så störningsfri
installation som möjligt . Självfallet utan att
man ger avkall på personsäkerheten.
Ett antal normer och meddelanden av officiell
karaktärfinns upptagna i referenslistan i slutet
av denna rapport. Här skall bara några av dem
behandlas speciellt.
Förmedicinskafrågoriinns"sjukhusnormen"SEN
3710 02 och för krav på materiel den interna-
tionella IEC Guide 105.
.
Statisk elektricitet medför störningar som
bl a påverkar datorer.
• Lågfrekventa magnetfält misstänks kunna
förorsaka cancer . Sådana fält kan uppstå pågrund av okontrollerade jordströmmar i
elektriska anläggningar och är av en storlek
som är helt jämförbar med de fält som alstras av högspänningsledningar.
3 FÖR ATT BEMÄSTRA DESSA PROBLEM
BEHÖVS MÅNGA MOTÅTGÄRDER
I det följande berörs dessa motåtgärders verkan för de olika problemområdena.
I fråga om vad man kan kräva av ett elnät har
det länge funnits en norm SEN 211811 som
ger några grunder, men som inte år utförlig.
Vidare finns europanormen EN 50 .006 utgiven
av CENELECsom i svensk version heter SEN
211821.
Huvudområden
De områden som här skall tas uppär följande:
•
-
Åskskydd
Skydd mot statisk elektricitet
Minskning av störnivån
Personskydd (skydd mot magnetiska fält
från okontrollerade jordströmmar).
Tilläggas bör att skydd för den kraftiga strålning 'som en atombomb avger även på mycket
stora avstånd (EMP-skydd) inte tas upp till behandling här, trots att sådant skydd kan vara
aktuellt i vissa fall.
Även om skydd mot elchock 'är en grundläggande uppgift för all skyddsjordning är
dithörande bestämmelser så noga genomarbetade att något tillägg inte anses' befogat i
detta sammanhang.
Utredningar
Omfattande arbete har lagts ned på att lösa
dessa frågor, inte bara inom landet utan också
I vårt land inträffar årligen dödsfall på grund
av åska. Åskan ger också upphov till ett stort
antal bränder.
'Ettviktigt dokumentutgörrapportentill TK 64 från
AG 5 daterad1987-03-07 (se ref 16).
4
0
4 ASKSKYDD
Fundamentjord
Med de höga strömmar som förekommer i ett
Omfattande forskning , inte minst genom Institutet för HögspänningsforskningFvid Uppsala universitetet (IFH), har gjortattblixtens
intensitet,
omfattning och verkan är välkänd och att metoder för skydd av byggnader och elektronik börjar
komma fram.
Under sömmaren 1988 producerar byggnadsstyrelsen och IFH en video som informerar om
åskskydd; Åskskydd i Dataåldern.
Beskrivning av blixten som fenomen finns publicerade på många håll . Här har valts en artikel
av Christer Bohlin, Åsksk yddskonsult AB. Som
skydd för byggnader finns åsknormen SS 48701
10 som dock kommer att omarbetas ) Den tar
fasta på skydd för människor och byggnader,
men är inte tänkt att ge skydd för datorer och
elektronik vid åsktillfällen.
Av de åtgärder för åskskydd som rekommenderas i tillägg till den befintliga normen ärföljande viktiga;
• Att fundamentjord anordnas i nya byggnader.
Att anslutning till åskskyddsjorden sker av
alla stora ledande föremål som finns i närheten av ytterväggar och tak. (Utföres enligt
SS487 0110).
• Att nedledarna byggs upp med största möjliga symmetri för att blixtströmmen ska
fördelas mellan dem.
blixtnedslag r det nödvändigt att övergångsmotståndet till sann jord blir så litet som möjligt. Samtidigt gör den korta stigtiden i blixtströmmen det önskvärt att induktansen i hetsen hålls låg. Enläsningsom visat sig vara
överlägsen de tidigare användna är att förse
nybyggda fastigheter med fundamentjord.
Detta innebär att man lägger band av galvaniserat järn ingjutna i minst 15 cm betong under
fuktspärren i husets ytterkontur . Ett sådant
band runt fastigheten kommer att ge de önskade egenskaperna i mark med normal fuktighet.
På berg ovan grundvattennivån behövs i regel
kompletterande jordtag.
Fundamentjorden ansluts till vattenrör och till
mantlarna på de kablar som tas in i byggnaden.
Om fastigheten har egen transformator dras en
jordförbindelse från dennas jordplint till fundamentjorden. Om transformatorn står någon
annanstans får fundamentjorden bara anslutas
till inkommande service via ventilaviedare.
Från fundamentjorden dras nedledare med 6-15
meters mellanrum i form av galvade band - gärna
inuti icke brännbara väggar - till takledare. Till
dessa system ansluts närliggande metallföremål
i byggnaden , (se SS 487 0110 ). Det är lättare att
förstå varfördessa metallföremål ska åskskyddsjordas om man försöker föreställa sig byggnaden
utan betongen , teglet, träet, dvs bara ser metalldelarna. Det är så som blixten " ser" byggnaden och det är den strukturen som skall vara en
del av åskskyddet.
® Att kablar och rör förs in i byggnaden i en
punkt.
I byggnader med armeringsjärn skall man undvika att höga spänningar uppstår mellan dessa och
nedledarna och mellan armeringsjärnen sinsemellan . Det rekommenderasinte att man svetsar
samman armeringsjärnen eftersom detta minskar deras hållfasthet. Det har visat sig tillräckligt att man najar dem samman i skärningspunktema och att man på likartat ,sätt förbinder dem
med nedledarna på ett flertal ställen. (Se norm
om potentialutjämning 422 08 22.)
• Att besiktning av åskskyddsinstallationen
görs regelbundet och framför allt efter
ändringar i tele- och larminstallationer.
En hedledare har en induktans på ca 1,5 mikro
Henry per meter oavsett dimensionen . Den höga
Att inkommande kablar förses med över
spänningsskydd nära servicecentralen.
Härvid observeras även behovet av sådan
spänningsbegränsning mellan teleledningar
och lågspänningsledningar. ,
Symmetri
5
brantheten i blixtströmmen - upp till kanske.
400000 Amp per mikrosekund - ger en stor spänningsskillnad (1o0-tal kV) mellan tak och mark
i en byggnad . Induktansen kan visserligen inte
minskas nämnvärt genom att man lägger grövre
nedledare, men den kan minskas genom att man
lägger ett antal parallella sådana om de anordnas
så att de olika strömvägarnas induktans blir
någorlunda lika.
Åsköverspänningar
måste utjämnas;
Den ovan nämnda brantheten i strömmarna gör
också att såväl kablar' som byggnadsdelar av
metall, momentant får stora potentialskillnader
sinsemellan. Detta kan motverkas genom att
man för in kablar och rör i en punkt och där
sammanbinder deras höljen elektriskt. I vissa
sammanhang skall sammanbindning ske över
gnistgap.:
En annan åtgärd är att ventilavledare monteras
på inkommande lågspänningskabel, eller om
fastigheten har egen transformator, på dennas
lågspänningssida. Ventilavledarna kan ta upp
mycket stora energimängder, men behöver viss
tid för :att tända. De behöver därför kompletteras med snabba :skydd (varistorer) som dock
måste utföras så att de inte hindrar ventilavledaren att tända.
Telekablar bör - i varje fall i utsatta områden
skyddas med hybridskydd och även skyddas för
överspänninggentemot kraftkabeln med hjälp
av urladdningsrör. En vanlig typ av skada `är
nämligen överslag mellan teleledare och lågspänningsledare på ställen där de är nära varandra
t ex r modemer. Med "utsatta ömraden" avses
platser där teleledningar och/eller lågspänningsledningar framförs ovanmark ävensom platser
där ledningar går i mark, men där markens ledningsförmåga är dålig.
Besiktning
Vid oinb Yggnadochutökning (ex kompletterin g
av brandlarm, installation av central TV -antenn)
skall åskskyddsanläggningen besiktigas så att
dess verkan inte försämras. Även om inga ändringar utförts behöver åskskyddsanläggningar
besiktigas med vissa mellanrum.
5 STATISK ELEKTRICITET
Människokroppen har en kapacitans till omgivmngen pa 100 - 200 pF. Nar man går på ett
golv eller reser sig från en stol uppstår genom
friktion en laddning av denna kondensator. Laddmngsspänningen är beroende av materialet i skor,
golv, kläder och möbler och kan uppgå till över
lo kV. Vid beröring av ett annat ledande föremål
urladdas kapacitansen snabbt varvid urladdningsströmmen kan förorsaka störningar i elektronisk
utrustning. Normalt . sker dock en långsammare
urladdning i första hand via skosulor till jord.
Genom attlåta den senare urladdningen bli något
snabbare kan man hålla nere laddningsspänningen och därvid fa bort störningen.
Åtgärderna är att genom lämpligt val av matta
och golv se till att resistansen mellan skor och
jord blir tillräckligt låg, dock inte så låg att fara
uppstår vid beröring av utsatt del i anläggningen. Genom att hålla luftfuktigheten hög i lokalen ernås också en minskning av mattans resistans och vanligen också en ökad avledning direkt från kläderna. En_luftfuktighet under 40%
brukar skapa problem med statisk elektricitet.
6 STÖRSKYDD
Att den elektriska störnivån kommit upp som ett
problem beror dels på ökad användning av datorer och annan elektronisk nätansluten utrustning
och dels på att dagens datorer arbetar med högre
frekvens och lägre signalamplitud än tidigare.
De problem som behandlas här rör inte störningar som beror på längre avbrott (över ca 10
ms) eller långvariga spänningsvariationer i lågspänningen. Det finns kända metoder att undvika sådana, men åtgärderna får motiveras från
fall till fall. Inte heller behandlas luftburna störningar som t ex radarstörningar eftersom de
endast undantagsvis förekommer.
Störningar som tas upp till behandling är ledningsbundna och oftast genererade inom huset.
De förekommer såväl mellan spänningsförande
ledare sinsemellan som mellan samtliga dessa
6
och jord. Frekvensområdet där en datorår känslig är mycket stort. Ofta anges området 150 kHz
till kanske 4000 MHz. Även lägre frekvenser
kan ge störningsrom amplituderna är tillräckligt
stora. De störspänningarsom uppmätts i praktiken kan vara över 1000 V toppvärde, men dessa
år 'naturligtvis kortvariga.
Det är lättare att förstå störningsproblemen om
man tänker på att såväl skyddsledare som skärmar har en impedans, vanligen reaktiv för de
aktuella `frekvenserna. Vidare att strömmar i
ledarna ger upphov `till ett spänningsfall som i
olyckliga fall adderas till de signaler som utväxlas mellan enheter: Det bör observeras att det
alltid finns en störspänning mellan två jordtag.
Nedan följer några kommentarer runt de föreslagna årgärderna.`
Femledarsystem
Det råder full enighet mellan experterna om att
införandet av femledarsystem i en byggnad alltid
har lett till en minskning av störproblemen. Det
råder också enighet om att förbättringen bara kan
har
upprätthållas om övervakningsutrustning
installerats. En sådan utrustning gör det möjligt
att spåra fel i systemen som uppstått spontant,
eller som är följden av en oförsiktig komplettering av anläggningen.
Femledarsystemet kännetecknas av att en separat skyddsledare dras ända från den matande
transformatorns nolla till utsatta delar på en
ansluten apparat. Till skillnad från nolledaren är
skyddsledaren praktiskt taget strömlös och injicerar därför inte störningar i och mellan utrustn ngarna.
i
En mindre effektiv men billigare variant är den
där servisen r fyrledare, men fastigheten har
femledarsystem.
Nollan för inte bara den ström som härrör från
osymmetrisk belastning, den för också en kraftig
tredje överton som genereras av en icke linjär last
(t ex nätaggregat i datorer). Överlagrad över
denna finns störströmmar av hög frekvens som
kommer från `brytgnistor i kontaktorer och från
tyristorer - för att bara nämna några av störkä -
lorna. Om denna ström.kommer på avvägar, t ex
genom att den söker sig via byggnadsdelar tillbaka till transformatorns nollpunkt, kan den förorsaka svårfunna störningar.
Kostnader för femledarsystem
Femledarsystem anses vara 1 2,5% dyrare än
fyrledarsystem.
Att jorda en apparat mer än en väg kan ge
störningar
Eftersom det finns störspänning mellan två jordtag ska man bara jorda skyddsjord resp nolla i en
punkt. Härigenom undviker man att koppla in
denna störspänning i känsliga kretsar.
Ibland kan det inte undvikas att ett skyddsjordat
objekt (t ex en pump) redan är jordad genom
vattenledningsrör om dessa är av metall. Då ska
man se till att skyddsjorden i fråga inte har någon
del gemensam med skyddsjorden till känslig
utrustning såsom datorer eller medicinsk utrustning. Se bild 1.
Man ser ibland uttrycket "störningsfri jord".
Begreppet finns inte klart definierat men betyder troligen ett jordtag där den störande EMK:n
mellan uttaget och sann jord är liten.
Det är en allmän missuppfattning att om denna
EMK vore stor så skulle det medföra störningar
i därtill ansluten elektronik. Detta är sant bara om
det finns ytterligare minst ett jordtag. En enpolig
EMK kan nämligen inte sända någon ström och
kan därför inte störa. Det är först när en andra pol
kommer in (i form av ett andra jordtag) som en
sluten krets bildas. En korrekt invändning häremot är att kretsen sluts genom "kapacitanser till
oändligheten" och genom antennverkan vid höga
frekvenser. Dessa fenomen är dock som regel
försumbara. Se bild 2.
Antennverkan kan i ett annat sammanhang vara
mycket allvarligt, nämligen vid ett blixtnedslag
i eller i närheten
av byggnaden.
Signalledningar ska hållas "tysta"
Det är oundvikligt att det går störande strömmar
i skyddsjorden. Det är viktigt att sådana strömmar inte kopplas in i signalledningar. En metod
7
stor
Lfl
4nPC
rE
tr
L
PC
t.ntt
B
Purrp
A
1
Störning.
-
ti Störning
FEL
Gemensam stigare.
Hög
störsp,
1. 1 PC
A -
B.
FEL
Störström
via marken.
Störning
via Impedansen A -
B.
stor
B tor
1. fl P
LnR
Punp
ti Störring
RATT Ingen
Störning
RATT
Separata
stigare
, Lågre
störsp,
störström
via marken.
A -
Bild 1 Störning via gemensam impedans A- B.
Bild 2 Jorda i EN punkt - speciellt om jorden är störd.
att undvika detta år att bara jorda signalreferensen i en enda punkt, eventuellt inte jorda den alls.
Speciellt har man problem när datorn står i en del
av huset och driver en terminal i en annan del. Da
är det viktigt att terminalen har sin egen skyddsjord och datorn sin. Dessa bör inte kopplas ihop.
Framför allt får man problem om signalreferensen mellan dator och terminal förbinder de
båda skyddsjordarna. Se bild 3.
strömmar kan sedan obehörigt komma in i signalkretsar. Om en apparatmed denna typ av filter
Störningarna kommer vanligen via nätfilter som
ibland utförs i form av kondensatorer mellan fas
resp nolledare och skyddsjord. Ett sådant utförande lederin störströmmari skyddsjorden. Dessa
r. n rE
.nPE
ansluts till ett icke jordat vägguttag och dess
signaljord är ansluten till apparathöljet, blir apparathöljet spänningsförande via filterkondensatorerna. Förutom personfaran kan detta medföra skador på annan utrustning som har samma
signaljord.
En bättre variant är att lägga dessa filterkondensatorer mellan fas och nolla och eliminera
längsgående störningar med hjälp av en skärmad
nättransformator. Se bild 4.
tor
Sianalka.__b_g1_,
t
B
n
FEL
Telejord
till
Slingan A-B-C-D-A
stommen
FEL
stör,
r n PC
Störström
I skyddsorden,
u
n
RATT Ingen
sUnga,
Bild 3 Undvik slingor i telejorden via skyddsjord.
RATT
Ingen
störström
i skyddsjorden.
Bild 4 `Nätfilter och transformator.
8
Botemedlet är även här i första hand att införa
femledarsystem. Dock är det för god funktion
viktigt att skyddsledaren förs fram separat ända
till den matande transformatorns nollpunkt.
Härigenom garanteras att skyddsledare inte
fungerar som en parallell ledare till nollan. Den
senare leder ju i praktiken alltid en viss ström och
den får inte gå okontrollerat genom marken eller
genom byggnaden. Se bild 5.
Det skulle vara önskvärt att kunna förbjuda installation av utrustning med olämpligt utförda
filter, alternativt att endast acceptera utrustning
med förstärkt isolering och utan skyddsjord.
Tyvärr är vi så beroende av importerad utrustning att problemet bara kan lösas genom internationell standardisering.
Stora slingor kan störa
Det finns alltid störande luftburna fältö en fastighet. Om man utför skyddsjord eller` nolla som
stora slingor så orsakar störfälten en ström i
dessa och det kan ge upphov till störande spänningsfall. Stora slingor ska därför undvikas. I
olyckliga fall kan de fungera som ramantenner
och plocka upp störningar från radiosändare,
bärvågssändare eller elektrostatiska urladdningar. I sådana slingor genereras också kraftiga
strömmar vid åsknedslag i eller i närheten av
byggnaden.
Femledarsystemet erbjuder fler fördelar ur säkerhetssynpunkt. Genom att det är möjligt att
kontinuerligt övervaka nätets isolation kan man
upptäcka krypströmmar som annars skulle kun
na leda till att utsatta delar blev spänningsförande
utan att en s'' `ngsutlosning initierades. Isolationsfel som inte upptäcks i tid är ofta orsak till
bränder. Det föreligger också erfarenhet av att
man med hjälp av övervakningssystemet för
femledare har upptäckt isolationsfel i motorvrmare på bilar som varit spänningsförande på parkermgsplatser. (Det vore rimligt att det i bilbesiktningen ingick enkontroll av motorvärmarens
7 PERSON- OCH EGENDOMSSKYDD
Det diskuteras mycket hur farligt det är att bo
nära en kraftledning. I samband med denna diskussion har det också kommit fram att man har
stora fältstyrkor även i andra bostadshus och
kontor än sådana som ligger intill kraftledningar.
fält härrör från okontrollerade jordstromDessa
mar i fastigheter med fyrledarsystem.
isolation.)
+
Tilläggas bör att ett avbrott i installationens
nolledare är farligare i ett fyrledarsystemän i ett
femledarsystem, eftersom det vid fyrledarsystem kan leda till spänningssättning av utsatt del.
e
1. Il PEN
Fyrtedarsystem
Fält
runt
ledare
FEL Nottstrbm genom ;varken.
Skadliga f ål-t runt ledare,
I.MK
I N PE
f emtedarsystem
RATT
Ingen notlströrh
Inga skadliga
f ålt,
genom marken
Bild 5 Fyrledarsystem kan ge elektromagnetiska
fält.
8
REFERENSLISTA
1. SS 01 16 01: Ordlista utgiven av TNC
2. SS 43615 22: Tålighet mot elektrostatiska urladdningar (provningsnorm)
3. SS 43615 23: Tålighet mot störande fält (provningsnorm)
4. SS 487 0110: Åskskyddsnorm
5. SEN 211811:
Spänningsgodhet i lågspänningsnät
6. SEN 2118 21: Nätstörningar (EN 50.006)
7. SEN 3710 02: Sjukhusnormen
8. IEC Guide 105: Krav på materiel
9. SEF meddelande nr 45,1979-07-12:
Avtal med telev ang åskskydd
10. SEF meddelande nr 94,1981-12-10:
11. SEF meddelande nr 30,1983-04-25:
Spänningsgodhet (UNIPEDE)
Reviderad bilaga till ref 9
12. SEF meddelande nr 44,1984-07-02
13. FIP Standard 94: Guideline on Electric Power for EDP Inst.
14. Rapport till TK 64 från Ag 5,1985-03-07
15. Manuel Wik: Helhetssyn avseende skyddsåtgärder
16. Manuel Wik: Elektriska Störningar
17. Rolf Högberg, IFH: Elektriska Störningar - Störmekanismer
18. Rolf Högberg: Elektriska transienters verkan på komponeter och apparater
19. Rolf Högberg: Kombination av skyddskomponenter
20. Rolf Högberg: Installationer för skydd mot störningar
21. K-G Lövstrand FMV och Rolf Högberg, IFH: Statisk Elektricitet
22. IFH 1988.06.05: Spänningsutjämningssystem
- Wallenberglaboratoriet
23. Nils-Erik Sköld: Rapport R101:1984, 5-ledarsystem
24. Harry Forsell, ELPA: Tekn Medd Regnr ASE 7300. Femledarsystemet,
dess
provning och driftsättning
25. ELPA: 5-ledarsystem, dess provning och driftsättning
26. Sven Svensson, Sundsvalls Sjukhus: Erfarenheter av femledarsystem
27. FMV: Praktiskt El- och Telestörskydd. Anvisningar.
28. LMS 1531-827: Åtgärder för skydd av teletekniska anläggningar mot överspänningar
29. Paul. Petersson, Televerket: Principer för åskskydd
30. Christer Bohlin: Gnistgap, gasurladdningsrör och ventilavledare
31. Christer Bohlin, Åskskyddskonsult AB: Åska och Blixt
32. Viktor Scuka: Atmosfäriska störningar (El utan störning)
33. Viktor Scuka: Potentialutjämning och jordning
34. Viktor Scuka: Något om elektriskt olycksfall
35. Byggnadsstyrelsen:
Kompendium för video, "Åskskydd i Dataåldern
36. Byggnadsstyrelsen:
Tekniska byråns information nr 97,1988-06,
Femledarsystem
37. IFH, Uppsala; Viktor Scuka, Rolf Högberg: Åskskydd i stadsbebyggelse
38. Byggnadsstyrelsen:
Detaljråd EL 022, Potentialutjämning och jordning
á
á
á
Byggnadsstyrelsens rapporter
25:2
32
51
54
64
64E
65
76
80
80E
83
84
87
88
91
96
101
104
106
108
112
115
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondfärvaltarefunktionerna inom byggprocessen
Laboratorieinredning
Utredning om elektromagnetisk skärmning
Flexibelt byggande
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Mall för handikappguider
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning Linköpings högskola
Produktredovisning Linköpings högskola
Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering avtomtenslfastighetensförutsättningar
Vägvisning
Laboratorieblocket Karolinska Institutet , projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering av projektmodeller
Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser
mars
dec
sept
mars
dec
dec
febr
dec
mars,
mars
juni
febr
mars
mars
nov
nov
okt
sept
okt
dec
nov
78
68
82
72
70
70
74
80
72
73
71
72
73
72
72
72
74
74
73
73
73
Norrköpinsupphandlingen
g
0
apr
74
116
118
127:2
129
130:2
131
134:2
136
138
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
153
154
155
156
157
158
159
160
163
164
166
167
168
169
170
171
173
Arskostnaderbyggprodukter
Hänvisningsskyltning del 1 och 2
Parallella uppdrag
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Brandskydd i befintliga byggnader
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Redovisning av inredning
Lärosalar
Systemhandlingar
Flyttning
Träskydd
Polishus, kostnader och utnyttjandetal
Kostnadsstyrning
Brukarmedverkan vid lokalplanering
Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning
Anpassbarakontorshus
Riksdagshusetgrundläggning
Lokaler för försöksdjur
Årskostnadsberäkning, - metoder
Utrymmessamordning för installationer- projekteringsskedet
Bygghandlingar El och transport
Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader
Belysning -kontorsrum
Trävara - furu till snickerier
Belysningsanläggningarunderhåll
Dataprojektering - CAD-teknik
CAD-projektering - en utvärdering
Belysningssystem i kontor
Entråer
Belysning - kontor
Glas
okt
mars
okt
apr
nov
aug
nov
okt
dec
apr
juni
okt
apr
aug
sept
dec
apr
dec
jan
jan
dec
mars
aug
jun
okt
maj
jan
nov
dec
jan
juni
aug
74
75
80
79
80
76
80
76
76
78
79
79
79
79
79
79
85
80
81
81
81
84
88
83
83
85
84
84
85
85
88
87
87
Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport
maj
87
Synliga installationer
Belysningssystem i kontor
Förbättring avelmiljö
maj
aug
sep
88
88
88
165
172
174
Vägvisning, orientering och skyltning
Sittmöbel med skrivskiva
Korridorer
kommer
jan
173
W B
STYRELSEN
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställasfrån
kontorsservice /publikationsförådet , tel 081783 13 58.
Upplysningar om publikationerlämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ 783 13 71.
Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm,
tel 081703 10 00 vx.
Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst.
Redigering och layout:
Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 2 500 ex.
Tryckeri: Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988