Titel för uppsatsen
Skattenyheter 2015 Innehåll 1 2 3 4 5 FYSISKA PERSONER ................................................................................................................................ 3 1.1 MILERSÄTTNING I TJÄNSTEN ...................................................................................................................... 3 1.2 AVDRAG FÖR RESOR MED BIL TILL OCH FRÅN ARBETET .............................................................................. 3 1.3 GRUNDAVDRAG OCH BRYTPUNKTER FÖR LÖNER ........................................................................................ 3 1.4 SINK- SKATT ............................................................................................................................................. 4 1.5 NÄRINGSIDKARES PENSIONSSPARAVDRAG ................................................................................................. 4 1.6 RUT- OCH ROT-SKATTEAVDRAG............................................................................................................... 4 1.7 UTHYRNING AV PRIVATBOSTAD ................................................................................................................. 5 KAPITAL ...................................................................................................................................................... 5 2.1 ARV, GÅVA OCH FÖRMÖGENHETSBESKATTNING......................................................................................... 5 2.2 KAPITALVINSTBESKATTNING AV PRIVATBOSTÄDER ................................................................................... 5 2.3 KAPITALVINST VID FÖRSÄLJNING AV AKTIER ............................................................................................. 6 2.4 SKATTEAVDRAG OCH KONTROLLUPPGIFT FÖR RÄNTA ................................................................................ 7 2.5 KAPITALFÖRSÄKRING ................................................................................................................................. 7 2.6 INVESTERINGSSPARKONTO ......................................................................................................................... 7 NÄRINGSVERKSAMHET ......................................................................................................................... 8 3.1 AVSÄTTNING TILL PERIODISERINGSFOND ................................................................................................... 8 3.2 KORREKTA UPPGIFTER I FAKTUROR ............................................................................................................ 8 3.3 DIREKTAVSKRIVNINGAR AV INVENTARIER ............................................................................................... 10 3.4 REPRESENTATIONSAVDRAGET .................................................................................................................. 10 3.5 PENSIONSFÖRSÄKRINGAR ......................................................................................................................... 10 3.6 UNDANTAG FRÅN KASSAREGISTER ........................................................................................................... 10 3.7 ENSKILDA NÄRINGSIDKARE ...................................................................................................................... 11 3.7.1 Förvärvskällor................................................................................................................................ 11 3.7.2 Lön till barn och barnbarn ............................................................................................................. 11 3.7.3 Räntefördelning .............................................................................................................................. 11 3.7.4 Expansionsmedel ............................................................................................................................ 11 3.7.5 Förlust i enskild firma får göra avdrag med 70 % ......................................................................... 11 3.8 AKTIEBOLAG ............................................................................................................................................ 12 3.8.1 Försenade årsredovisningar till Bolagsverket ............................................................................... 12 3.8.2 Upprättande av Årsredovisning enligt K3 ...................................................................................... 12 3.8.3 Övergång till K3 ............................................................................................................................. 12 3.8.4 Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2 ....................................................................................... 12 3.8.5 Skalbolagsdeklaration .................................................................................................................... 13 3.8.6 Aktiekapital .................................................................................................................................... 13 3.9 HANDELSBOLAG ................................................................................................................................... 14 3.9.1 Räntefördelning ......................................................................................................................... 14 3.9.2 Expansionsmedel ........................................................................................................................ 14 3.9.3 Regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom företagssektorn ........................................ 14 3.10 FÅMANSBOLAG ..................................................................................................................................... 14 3.10.1 Tantiem ...................................................................................................................................... 15 3.10.2 Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2015 .................................................... 15 3.10.3 Kapitalvinster vid försäljning .................................................................................................... 18 3.10.4 Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar......................................................... 18 ANSTÄLLDA ............................................................................................................................................. 18 4.1 ARBETSGIVARAVGIFTER ........................................................................................................................... 18 4.2 RÄNTEFRIA LÅN TILL ANSTÄLLDA ............................................................................................................ 19 4.3 KOSTFÖRMÅN ........................................................................................................................................... 19 4.4 TRAKTAMENTEN 2014 OCH 2015.............................................................................................................. 20 4.5 SKATTEFRIA GÅVOR TILL ANSTÄLLDA ÅR 2015 ........................................................................................ 21 4.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................................................................................................................ 22 4.7 BILFÖRMÅN .............................................................................................................................................. 22 4.8 EXEMPEL PÅ ETT FÖRMÅNSPAKET ............................................................................................................ 24 MERVÄRDESSKATT ............................................................................................................................... 25 5.1 HELÅRSMOMS .......................................................................................................................................... 25 5.2 FRIVILLIGT MOMSINTRÄDE FASTIGHETER ................................................................................................. 26 5.3 OMVÄND SKATTSKYLDIGHET INOM BYGGSEKTORN ................................................................................. 27 Skattenyheter 2015 5.4 AVDRAGSRÄTT FÖR MOMS GÄLLANDE FÖRSKOTT OCH Á CONTON............................................................ 28 5.5 RESTAURANGMOMSEN SÄNKT .................................................................................................................. 28 5.6 IMPORTMOMS ........................................................................................................................................... 28 6 FASTIGHETSBESKATTNING ............................................................................................................... 29 7 ÖVRIGT ...................................................................................................................................................... 30 7.1 FYLLNADSINBETALNING SAMT RÄNTA PÅ SKATTEKONTOT .......................................................................... 30 7.2 FÖRSENINGSAVGIFTER ................................................................................................................................. 30 7.3 SKATTEFÖRFARANDELAGEN ........................................................................................................................ 31 Skattenyheter 2015 3 1 Fysiska personer 1.1 Milersättning i tjänsten Egen bil: Förmånsbil: 2014 2015 18,50 kr/mil Diesel 6,50 kr/mil Bensin 9,50 kr/mil 18,50 kr/mil Diesel 6,50 kr/mil Bensin 9,50 kr/mil Överstigande belopp blir skattepliktiga och belastas med arbetsgivaravgift. 1.2 Avdrag för resor med bil till och från arbetet Avdrag för bilkostnader vid resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges oavsett körsträcka med 18,50 kr för egen bil under år 2014 och 2015. De som kör tjänstebil får göra avdrag till och från arbetet med 9,50 kr/mil för bensin och 6,50 kr/mil för diesel. From inkomståret 2012 är det bara kostnaden som överstiger 10 000 kr som är avdragsgill. 1.3 Grundavdrag och brytpunkter för löner För inkomståret 2015 är prisbasbeloppet bestämt till 44 500 kr. Grundavdraget för löner ligger numera i intervallet mellan 13 100 kr och 34 300 kr. Nedre skiktgränsen för beskattningsbar inkomst uppgår till 430 200 kr, vilket innebär att det ej utgår statlig inkomstskatt under detta belopp. Utöver dessa skiktgränser tillkommer grundavdraget, och de faktiska brytpunkterna för intjänad lön blir då följande: 2015 2014 Statlig skatt 0 – 443 300 0 – 433 900 0% 443 400 – 629 200 434 000 – 615 700 20 % 629 300 - 615 800 - 25 % Ränteutgifter får dras av fullt ut mot ränteinkomster. Uppstår underskott beaktas detta genom en 30-procentig skattereduktion från övriga skatter. Ränteutgifter överstigande 100 000 kr är endast avdragsgilla till 70 % och sänker således övriga skatter med enbart 21 %. Högsta pensionsgrundande inkomsten för inkomståret 2015, respektive 2014 2015 468 867 kr www.vastrevision.se 2014 459 183 kr (8,07 inkomstbasbelopp) Skattenyheter 2015 4 1.4 SINK- skatt För fysiska personer som är bosatta utomlands som beskattas för sina tjänsteinkomster i Sverige. Det finns förenklad beskattning och omfattas då av de så kallade SINK-reglerna. Skattesatsen uppgår sedan januari 2014 till 20 procent. 1.5 Näringsidkares pensionssparavdrag Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i enskild firma, enkelt bolag, i handels-, eller kommanditbolag får göra s.k. pensionssparavdrag i näringsverksamheten. Med pensionssparavdrag menas premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton. För att få avdrag krävs att den skattskyldige äger försäkringen och att han själv betalar premien. Betalningen för pensionsförsäkringen skall bokföras som ett kapitaluttag ur firman. Uttaget hänförs, enligt SKV, till den period under vilken det har gjorts. Avdraget för premien för pensionsförsäkringen respektive inbetalningen på pensionssparkontot hänförs då till det år då premien eller insättningen har gjorts. En premie anses betald den dag betalningen skett i försäkringsbolagets kassa eller i post- eller bankkassa. En premie anses också betald den dag gireringsuppdrag belastat aktuellt girokonto eller då check eller annat betalningsmedel inkommit till försäkringsbolagets huvudkontor. 1.6 RUT- och ROT-skatteavdrag Fysiska personer som köper hushållstjänster får en skattereduktion med 50 % av utgiften, dock högst med 50 000 kr per år. För att kunna få avdrag med 50 000 kr krävs att du har en årlig inkomst och därtill en inkomstskatt på minimum 50 000 kr. Ytterligare ett krav är att den sökande måste ha fyllt 18 år under beskattningsåret. Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen, s k RUT-avdrag är bl. a städning eller annat rengöringsarbete, vård av kläder (t ex strykning, lagning och skoputsning) och hemtextilier samt matlagning (t.ex. grillning i trädgården). Matlagning innefattar dock inte avhämtning eller catering. Skatteverket har under 2012 tagit ställning till att det endast gäller om kocken använder hushållets egna varor, dvs kocken får inte medtaga råvaror eller tillbehör. Även en bartender som blandar drinkar i hemmet omfattas men får heller ej medtaga råvaror eller tillbehör. RUT-avdraget innefattar även barnpassning innefattande läxhjälp. En förutsättning för reduktionen är att det bolag som utför arbetet har F-skattsedel. Den som köper hushållstjänster av en fysisk person som inte har F-skattsedel kan dock få skattereduktion. I detta fall tillgodoräknas skattereduktion med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som köparen har redovisat i en förenklad skattedeklaration. Begränsningen att det aktuella hushållsarbetet inte får utföras av ett eget eller närstående persons företag slopades från och med 1 juli 2009. Arbetet får däremot inte utföras av den som begär skattereduktionen eller av en person som tillhör dennes hushåll. Underlag för skattereduktionen utgörs av utgifter för sådant hushållsarbete som betalats under beskattningsåret. Utgifter för material, resor, utrustning och installationer får däremot inte ingå i underlaget. Från den 1 juli 2009 får köparen av den hushållsnära tjänsten skattelättnaden direkt vid köpet. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 5 Gällande ROT-skatteavdrag så omfattar detta för dem som vill göra reparationer, underhåll samt om/eller tillbyggnader av en bostadsrätt eller ett småhus. Att göra ROT-skatteavdrag innebär att köparen, precis som för RUT- skatteavdragen, får en skattereduktion med 50 % av arbetskostnaden dock med max 50 000 kr/år. Avdraget gäller inte för nybyggnation eller omoch tillbyggnad inom 5 år från nybyggnation. Den viktiga skillnaden jämfört med hushållsnära tjänster är att det krävs att man äger fastigheten/bostadsrätten för att få rätt till avdraget. För att maximera avdragsmöjligheten kan delat ägande vara ett alternativ eftersom båda ägarna då får utnyttja ett avdrag på 50 000 kr vardera. Gällande möjligheten att få ROT-avdrag för utfört arbete i bostadsrätt gäller att det utförda arbetet är sådant som bostadsrättshavaren enligt föreningens stadgar är underhållsskyldig för. Värt att tillägga är att det enligt ett rättsfall från 2014 har beslutats att fakturan gällande det utförda arbetet skall betalas av den person som beställt arbetet. Undantaget är dock om maka/make utfört betalningen. Fr.o.m 1 april 2015 skall ansökan om utbetalning av RUT- och ROT-arbete lämnas elektroniskt. Utöver det kommer det även krävas ytterligare uppgifter för att nyttja avdraget: 1.7 De antal arbetade timmarna Kostnader för material Övriga kostnader för annat än hushållsarbete och material Vilken typ av arbete som har utförts Uthyrning av privatbostad Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad ex bostadsrätt, fritidshus med flera höjdes fr.o.m. inkomståret 2013 (2014 års taxering) från 21 000 kr till 40 000 kr. Utöver schablonavdraget på 40 000 kr medges avdrag med 20 %. Detta innebär att en hyresinkomst på 50 000 kr är skattefri per år och privatbostadsfastighet 50 000 – 40 000 – (20 % x 50 000) = 0. För bostadsrätter får man utöver ovan göra avdrag med den avgift som avser för den uthyrda perioden. Avdrag får dock inte i något fall överstiga hyresintäkten. 2 Kapital 2.1 Arv, gåva och förmögenhetsbeskattning Arvs och gåvoskatten avskaffades helt år 2004, vilket innebär att man kan ge gåvor helt utan skatt. Det utgår inte heller någon arvsskatt vid dödsfall efter år 2004. Det skall dock tilläggas att det kan finnas en latent skatt hänförlig till gåvan. Den som t ex får en fastighet i gåva övertar den tidigare ägarens anskaffningsvärde och ska därmed använda det vid vinstberäkningen vid en eventuell framtida försäljning. Ömsesidiga gåvor är dock inte skattefria utan ses som byten. I inkomstskattelagen betraktas ett byte som en avyttring och skall kapitalvinstbeskattas. Förmögenhetsskatten avskaffades helt från och med den 1 januari 2007. 2.2 Kapitalvinstbeskattning av privatbostäder Den skattepliktiga delen vid försäljning av privatbostad uppgår till 22/30 av kapitalvinsten, vilket innebär att skatten blir 22 % av vinsten. Den som säljer sin bostad kan under vissa www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 6 förutsättningar få uppskov på kapitalvinsten, detta med ett särskilt uppskovsbelopp. En förutsättning för uppskov är att den sålda bostaden (ursprungsbostaden) har varit en permanentbostad. Vilket menas att den skattskyldige skall ha bott i bostaden antingen minst ett år närmast före avyttringen, eller minst tre av de senaste fem åren. Uppskov medges inte vid avyttringen av andra bostäder än permanentbostäder. En försäljning av t ex en fritidsbostad kan därmed inte ge rätt till uppskov. Uppskov kan även beviljas för ersättningsfastigheter inom ESS. Även ersättningsbostaden måste uppfylla vissa krav för att anskaffandet av den skall kunna medföra uppskov. Den nya bostaden måste anskaffas tidigast året före det att ursprungsbostaden avyttrades och senast året efter det att ursprungsbostaden avyttrades. Dessutom måste säljaren ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter det att ursprungsbostaden avyttrades. Uppskovsavdraget medges vid den taxering då vinsten på den avyttrade bostaden, d.v.s. ursprungsbostaden, redovisas. Avdraget minskar omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgiften mm) när ersättningsbostaden avyttras. Om förutsättningarna är uppfyllda kan man dock få uppskov även vid denna avyttring. Ytterligare en förutsättning för att uppskov skall kunna medges är att den nominella vinsten vid frivillig avyttring uppgår till minst 50 000 kr, d.v.s. minst 37 000 kr (50 000 x 22/30) i skattepliktig kapitalvinst. På uppskovsbeloppet utgår det en årlig avgift på 0,5 %, vilket motsvarar en schablonränta på 1,67 % och en upplåningsränta hos exempelvis banken på 3,24%. Detta gäller även för uppskov innan år 2008. Uppskovsbeloppet för avyttringar får inte överstiga 1 450 000 kr. Om den skattskyldige inte varit ensam ägare till bostaden skall uppskovsbeloppet proportioneras efter hur stor andel av bostaden man ägt. Vad gäller reaförluster är avdraget avseende privatbostäder och privatbostadsrätter fortsatt oförändrad och är även fortsättningsvis begränsat till 50 % av reaförlusten. Sedan årsskiftet 2008 är det inte längre möjligt att överta ett uppskov vid arv, testamente, gåva eller bodelning mellan makar av en villa eller del av villa. Har man gjort en bodelning efter år 2007 så måste man beskatta för uppskovet. Detta gäller även t ex gåvor mellan föräldrar och barn. Uppskovet behöver inte återföras till beskattning vid: - 2.3 Arv till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år. Bodelning med anledning av att ett äktenskap upplöses. Kapitalvinst vid försäljning av aktier Kapitalvinster på börsnoterade aktier beskattas till 30 % Kapitalvinster och utdelningar på onoterade andelar som ej är kvalificerade (fåmansbolag) beskattas till 25 %. Kapitalvinster på kvalificerade andelar beskattas enligt 3:12 reglerna (se sid. 16-19) Om det uppkommer ett underskott i inkomstslaget kapital medges en skattereduktion med viss del av underskottet. Denna reduktion kan användas mot statlig och kommunal inkomstskatt (på inkomst av tjänst eller näringsverksamhet). Skattereduktionen är 30 % på underskott upp till 100 000 kr och 21 % på överskjutande underskott. Om de skatter som får reduceras på grund av underskott av kapital tillsammans understiger skattereduktionsbeloppet får mellanskillnaden inte sparas till kommande år, varken www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 7 som avdrag i kapital eller som skattereduktion. Därmed finns det anledning att se över aktieportföljen före årsskiftet och eventuellt vända några aktier. Från 1 januari 2000 får kapitalförluster på marknadsnoterade värdepapper även kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier. Ett sätt att mildra de skattemässiga effekterna vid stora aktieförluster är att återföra eventuella uppskovsbelopp till beskattning. Återföringen måste dock uppgå till minst 20 000 kr per skattskyldig och år. Den årliga avgiften på uppskovsbeloppet (0,5 %) minskar under kommande år. 2.4 Skatteavdrag och kontrolluppgift för ränta Om det betalas ut ränta till delägare måste bolaget göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Detta innebär att om ni har en fordran på ert bolag som ni ska ta ut ränta för måste skatteavdrag göras i bokslutsmånaden och redovisas på skattedeklarationen och betalas in månaden efter bokslutsdagen. Även om räntan inte utbetalas under bokslutsmånaden anses den tillgänglig för lyftning och därför ska skatteavdrag göras då. I de fall räntan tas ut per månad måste skatteavdraget redovisas månaden efter. Kontrolluppgift lämnas till skatteverket på blankett KU20. 2.5 Kapitalförsäkring Kapitalförsäkring har under en tid varit ett populärt placeringsalternativ för värdepapper. Reglerna har varit fördelaktiga då försäljning och utdelning i försäkringen inte lett till kapitalvinstbeskattning. Innehavaren har istället belastats med en avkastningsskatt utifrån värdet på försäkringen. Skatten har beräknats genom att kapitalunderlaget multiplicerats med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Eftersom endast en avstämningstidpunkt förekom, fanns det incitament för innehavare av kapitalförsäkring, att tillfälligt flytta sina besparingar för att komma undan beskattning. Från och med inkomståret 2012 höjdes underlaget och skatten blir värdet på försäkringen 1 januari, plus de premier som betalas in under året. De premier som betalas in under första halvåret får full avkastningsskatt och de som betalas in från och den 1 juli belastas med halv avkastningsskatt. Kapitalunderlaget beskattas med 30%. Se upp med kostnaden för själva försäkringen. Speciellt utländska kan bli väldigt dyra. 2.6 Investeringssparkonto För att förenkla sparandet i aktier och andra värdepapper införde regeringen en ny sparform i januari 2012 där vinster - likt kapitalförsäkringar – inte behöver deklareras och påföras kapitalvinstbeskattning med 30 %. Istället ska en schablonintäkt beräknas som baseras på tillgångarna multiplicerat med statslåneränta vid utgången av november föregående år. Detta belopp beskattas sedan med 30 %. För investeringssparkontot tas skatten ut på ett underlag av en fjärdedel vid ingången av varje kvartal under beskattningsåret. Vi rekommenderar denna form för de som idag börjar att spara i börsnoterade aktier, då det innebär att deklaration ej behövs och att det blir låg skatt vid eventuellt höga vinster. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 8 3 Näringsverksamhet 3.1 Avsättning till periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond får uppgå till 30 % av vinsten för enskilda näringsidkare, dödsbo samt fysisk delägare i HB. För aktiebolag är motsvarande avsättning 25 %. Maximalt antal periodiseringsfonder som kan avsättas är 6 stycken. När du inte längre bedriver någon näringsverksamhet ska periodiseringsfonderna återföras till beskattning omgående. From 1 januari 2009 ska den äldsta periodiseringsfonden återföras först. Räntebeläggning – schablonintäkt - skattebelastning Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten är summan av gjorda avsättningar x 72 % av statslåneräntan 30/11 året före inkomståret. För inkomståret 2014 (2015 års taxering) gäller statslåneräntan per 30/11 2013 (2,09 %). Periodiseringsfonderna för 2014 skall därmed räntebeläggas med 1,50 % (2,09x72%). Schablonräntan tas upp i bolagets deklaration. Räntan bokförs inte utan kommer att ingå i bolagets skattekostnad. Bolagets kostnad för periodiseringsfond blir således; 2014: (2,09x 72,0) 1,50 % x 22,0% = 0,33 % 2015: (0,9 x 72,0) 0,648 % x 22,0 % = 0,14 % 3.2 Korrekta uppgifter i fakturor Enligt de lagar och regler som skall tillämpas vid bokföring finns det uppgiftskrav på faktura, brevpapper och orderblanketter. Uppgiftskravet innebär att följande uppgifter ska finnas; Bolagets firma (det fullständiga namnet) Orten där styrelsen har sitt säte. Bolagets organisationsnummer Beteckning "publ" i firman om bolaget är publikt AB Enligt Bolagsverket behöver inte orten där styrelsen har sitt säte anges särskilt, om den är samma som den adress som angetts på fakturor, brevpapper och orderblanketter. Momsfakturor ska ange nedanstående; Vem som är skyldig att utfärda fakturor och att en tredje person, eller i vissa fall köparen, får fakturera för säljarens räkning För vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska innehålla En förenklad faktura respektive samlingsfaktura får utfärdas i vissa fall Elektronisk fakturering är tillåtet www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 9 En faktura skall innehålla; Datum för utfärdandet (fakturadatum) Ett unikt löpnummer för varje faktura baserat på en eller flera serier Säljarens registreringsnummer till moms Kundens registreringsnummer till moms behöver endast anges om kunden är skattskyldig för förvärvet (omvänd skattskyldighet) eller om en köpare i annat EG-land åberopat sitt VAT-nummer för att få leveransen utan moms Säljarens och köparens namn och adress Varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art Datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna har utförts eller slutförts. Vid betalning i förskatt eller a-contobetalning anges datum för betalning – om det kan fastställas och om det avviker från fakturadatum Beskattningsunderlaget för varje momssats eller undantag, enhetspriset exklusive moms, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt som inte ingår i enhetspriset, Tillämpad momssats Den moms som ska betalas. Om du använder vinstmarginalbeskattning ska du inte ange momsbelopp. (Används vid handel med begagnade bilar mm) Vid befrielse från skatt eller vid omvänd skattskyldighet ska det finnas en hänvisning till den relevanta bestämmelsen i ML, eller i en annan uppgift som styrker att omsättningen är skattebefriad eller att köparen är skyldig att betala moms Levereras ett nytt transportmedel inom EG ska de uppgifter lämnas som behövs för att kunna avgöra att varan är ett nytt transportmedel (bilar, MC, båtar, flygplan), En kreditnota skall innehålla; Vilken den ursprungliga fakturan är som skall krediteras Artikel/artiklarna som skall krediteras Hur stor del av krediteringen som är moms För mer detaljerad information se SKV:s hemsida www.skatteverket.se. Förenklad faktura Förenklad faktura får användas när fakturabeloppet uppgår till 4 000 kr inkl moms. I detta belopp räknas fakturans samtliga omsättningar som medför faktureringsskyldighet in. Förenklad faktura får även användas där identifiering av köparen normalt inte är tillgänglig exempelvis vid försäljning genom betalautomat och försäljning av persontransporter inom kollektivfabriken. Om det föreligger en förenklad faktura är det tillräckligt att följande uppgifter finns med; Datum för utfärdandet, Identifiering av säljaren, Identifiering av varorna eller tjänsterna Momsbeloppet eller uppgifter som gör att beloppet kan beräknas www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 10 3.3 Direktavskrivningar av inventarier Inventarier av mindre värde behöver ej tas upp som en tillgång, utan kan kostnadsföras direkt. För 2015 får inventarier som har ett värde uppgående till 22 250 kr (1/2 prisbasbelopp) kostnadsföras direkt, under 2014 var motsvarande belopp 22 200 kr. 3.4 Representationsavdraget Lunch, middag eller supé Frukost, drinkar och enklare förtäring Övriga kostnader (teaterbiljetter, greenfee m.m.) 2015 2014 90 kr 60 kr 180 kr 90 kr 60 kr 180 kr Beloppet är exklusive moms. Avdrag för vin och sprit får ingå inom dessa beloppsgränser. Vid extern representation gäller momsavdrag om 36 kr om underlaget (mat och dryck, ej starköl eller starksprit) uppgår till 300 kr eller mer. För representation i utlandet bosatt person gäller samma regler samt vid intern representation, där momsavdraget är 12 kr om underlaget enligt ovan uppgår till 200 kr. Vid jubileum och invigningar får kostnader för mat och dryck uppgå till 90 kr. Övriga kostnader får uppgå till skäligt belopp. För en person, som inte är skattskyldig till moms, ökar ovanstående belopp med den därpå löpande momsen. 3.5 Pensionsförsäkringar Rätten till avdrag för premier avseende privata pensionsförsäkringar är fr.o.m. taxeringsåret 2009 högst 12 000 kr. Dock kommer detta är förändras fr.o.m. 1 januari 2015 med en minskning. Riksdagen har beslutat sänka avdragsrätten för privat pensionssparande till 1 800 kr från tidigare 12 000 kr. Tjänstepensionsförsäkring i aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskilda firmor påverkas inte av detta. Avsättning till tjänstepensionsförsäkring kan göras enligt huvudregeln med maximalt 35 % av det högsta av årets lönesumma eller föregående års lönesumma. För de med låg pensionsförsäkring finns möjlighet att köpa i kapp enligt en kompletteringsregel. Försäkringsbolag kan räkna fram avsättningsmöjligheten. 3.6 Undantag från kassaregister Reglerna om krav att använda certifierade kassaregister i kontantbranschen infördes 2010. Riksdagen har sedan dess antagit regeringens förslag om att förtydliga undantaget från kravet på att ha kassaregister vid försäljning i obetydlig omfattning. När lagen om kassaregister infördes angavs som riktvärde för obetydlig omfattning en kontantförsäljning, inkl kontokort som normalt understiger fyra prisbasbelopp per år. (År 2015 44 500*4= 178 000) Därmed har det klargjorts att det är den faktiska försäljningen – och inte en fiktiv uppräkning av den – som ska ligga till grund för bedömningen. Det ska således inte göras någon uppräkning av en säsongsbaserad försäljning till en fiktiv årsvis försäljning, fr-o.m. 1 januari 2014 ingår även försäljning vid torg och marknad i kraven för kassaregister. Det är den normala försäljningen under ett räkenskapsår på 12 månader som ska läggas till grund för bedömningen. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 11 Om ett företag beräknas få en försäljning som överskrider fyra prisbasbelopp, men detta tillhör ovanligheterna, bör något krav på kassaregister inte föreligga. En företagare som har haft ett certifierat kassaregister undantas inte från kravet på kassaregister när verksamheten avvecklas, endast p g a att försäljningen under det sista räkenskapsåret understiger fyra prisbasbelopp, vilket trädde i kraft januari 2014. Källa Tholin & Larsson 3.7 Enskilda näringsidkare 3.7.1 Förvärvskällor Överskott och underskott från olika verksamheter kan kvittas mot varandra. Indelningen i aktiv och passiv verksamhet avser hela näringsverksamheten. Det kan då bli att en verksamhet som tidigare var passiv blir aktiv och då tas fulla egenavgifter ut istället för den särskilda löneskatten. 3.7.2 Lön till barn och barnbarn Om ett fåmansbolag betalar ut lön till en företagsledares - eller dennes makes barn (under 16 år) - ska ersättningen tas upp hos den av makarna som har högst inkomst från företaget. När det är frågan om enskild näringsverksamhet gäller andra regler, nämligen att ersättning för arbete som utförts av den skatteskyldiges barn under 16 år, inte får dras av. 3.7.3 Räntefördelning Vid en räntefördelning kommer avkastningen delvis att beskattas under kapital. Positiv räntefördelningen beräknas på det ingående egna kapitalet multiplicerat med statslåneräntan + 6,0 %. Detta räntefördelningsbelopp får man göra avdrag med i verksamheten och beskatta i inkomstslaget kapital. Om det egna kapitalet är negativt måste man på samma sätt beräkna en räntekostnad (statslåneränta + 1 %). Beloppet läggs till i näringsverksamhet och avdrag får göras med samma belopp i inkomstslaget kapital. Negativ räntefördelning är obligatorisk. Räntefördelning skall bara ske om fördelningsunderlaget (egna kapitalet) är mer än 50 000 kr. Överskrids detta belopp beräknas räntefördelningen på hela fördelningsunderlaget. 3.7.4 Expansionsmedel Enskilda näringsidkare ska kunna "spara" överskott i verksamheten med samma beskattning som för aktiebolag. Detta innebär att näringsidkaren ska kunna sätta av 100 % av inkomsten efter räntefördelning och avsättning till periodiseringsfond som en särskild deklarationspost. Avsättningen beskattas med expansionsmedelsskatt, vilka inte belastas med några egenavgifter. En förutsättning för att få denna lägre skatt är att avsättningen skall vara kvar i firman och inte användas privat. Expansionsmedlen beräknas på eget kapital vid årets utgång och skattesatsen är 22,% 2014 och 2015 22% (tax 2016.) 3.7.5 Förlust i enskild firma får göra avdrag med 70 % Huvudregeln är att ett underskott av näringsverksamhet inte får kvittas emot inkomst av tjänst eller kapital men får dras av nästa år i samma näringsverksamhet. Om näringsverksamheten www.vastrevision.se 12 Skattenyheter 2015 efter avdrag visar ett underskott får detta rullas fram tills nästa år. Rullning av underskott får göras så länge näringsverksamheten finns kvar. När det kommer till avdrag för slutligt underskott då en näringsverksamhet skall upphöra då får man göra avdrag med 70 procent i inkomstslaget kapital, det medges som en kapitalförlust. Man kan välja på att fördela avdraget på detta år och de två följande åren. 3.8 Aktiebolag 3.8.1 Försenade årsredovisningar till Bolagsverket Årsredovisning och revisionsberättelse som inte inkommit till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets slut påförs en förseningsavgift på 5 000 kr. Efter ytterligare två månader från det att underrättelse om förseningsavgift avsänts påförs ytterligare 5 000 kr. Efter ytterligare två månader från det att underrättelse nr två om förseningsavgift avsänts påförs ytterligare 10 000 kr. Alltså kan näringsidkaren få böta totalt 20 000 kr om denne väntar med att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket. 3.8.2 Upprättande av Årsredovisning enligt K3 Bokföringsnämnden har presenterat ett nytt allmänt råd som är tänkt att gälla alla bolag som upprättar årsredovisning men inte tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRSföretag). Den nya normgivningen K3 gäller både för koncernredovisning och för redovisning i juridisk person. K3 är principbaserat och bygger på IFRS för större bolag. Skillnaden mellan dessa är att kopplingen mellan redovisning och beskattning i Sverige har beaktats vilket inskränker möjligheten att värdera vissa tillgångar till verkligt värde. Ett bolag som tillämpar K3-regelverket ställs inför mer uppskattningar och bedömningar, i redovisningen, än de som tillämpar K2. Tanken är att K3 blir huvudregelverket att följa för dem som inte aktivt väljer att tillämpa K2. Arbetet med K3 bedrivs fortfarande och kommer att tillämpas av bolag som upprättar årsredovisning med räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2013. Källa Tholin & Larsson 3.8.3 Övergång till K3 De företag som tillämpar K3 för första gången ska räkna om posterna för det närmast föregående räkenskapsåret i balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och noterna enligt det allmänna rådet. Vidare ska en ingångsbalansräkning upprättas vid tidpunkten för övergång. För de som väljer att tillämpa K3 första gången för kalenderåret 2014 är tidpunkten för övergång den 1 januari 2013. I ingångsbalansräkningen ska det allmänna rådets redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Retroaktiv tillämpning är dock inte tillåtet i vissa specificerade fall och det finns också frivilliga undantag. Mindre företag kan välja att inte räkna om jämförelsetalen och då blir tidpunkten för övergången den 1 januari 2014. Källa Tholin & Larsson 3.8.4 Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2 Detta regelverk är endast tillämpbart för mindre aktiebolag1 och skall tillämpas av dessa. Mindre bolag som är moder i en större koncern får inte tillämpa K2, inte heller publika bolag. 1 Definitionen på ett mindre bolag är 80 miljoner i nettoomsättning, 50 anställda och 40 miljoner i balansomslutning. Om företaget uppfyller mer än ett av följande värden, två år i följd är företaget att betrakta som ett stort företag. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 13 Årsredovisningar med räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 eller senare som gäller mindre bolag skall upprättas enlighet med K2. Syftet med K2 är att det ska vara förenklade regler för småföretagarna. Reglerna bygger på försiktighetsprincipen och normalt ska tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet. De förenklingar som bl.a. finns i K2 är att inventarier alltid får skrivas av på 5 år och det blir färre periodiseringar. Utgifter som understiger 5 000 kr eller utgifter som är återkommande behöver inte periodiseras. Även kravet på tilläggsupplysningar har man minskat på i K2. K2-reglerna är standardiserade och det har införts schablonmässiga regler för t.ex. avskrivningar för att på det viset minska kravet på egna bedömningar. De möjligheter som finns i ÅRL är inte tillåtet att följa fullt ut i K2, t.ex. är det inte tillåtet att skriva upp värdet på anläggningstillgångar med undantag för byggnad och mark, då endast till taxeringsvärdet. Det går inte heller att värdera tillgångar till verkligt värde. Dessa begränsningar är något som oftast inte berör mindre företag ändå. 3.8.5 Skalbolagsdeklaration Ett skalbolag är ett bolag där de likvida tillgångarna överstiger jämförelsebeloppet. Om samtliga andelar har avyttrats utgörs jämförelsebeloppet av halva köpeskillingen. Till summan av kontanta medel och dylikt läggs marknadsvärdet av andra tillgångar vid avyttringen om dessa anskaffats tidigast två år före avyttringen. Vid bedömning av de likvida tillgångarnas storlek tar man inte hänsyn till eventuella skulder i företaget Den som har avyttrat andelar i ett skalbolag skall beskattas för vinsten som för passiv näringsinkomst. Bestämmelserna tillämpas dock inte om det avyttrade företaget inom 60 dagar efter avyttringen lämnar in en skalbolagsdeklaration till skatteverket. Säljaren skall därefter lämna säkerhet till skatteverket för obetalda skatter. Regeln om skalbolagsbeskattning skall inte tillämpas om andelarna i det avyttrade företaget är marknadsnoterade. Samma gäller vid likvidation eller konkurs eller vid avyttring av minoritetsposter. Villkoren skall inte heller tillämpas om särskilda skäl talar emot det. När kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar avskaffades 2003 har det ansetts nödvändigt med regler som motverkar handel med skalbolag även inom bolagssektorn. Skalbolagsregeln har därefter byggts upp efter samma mönster och regler som gäller för fysiska personer. 3.8.6 Aktiekapital Lägsta tillåtna aktiekapital halverades från 100 000 kr till 50 000 kr för privata aktiebolag som bildas efter 1 april 2010. Möjligheten finns att reducera aktiekapitalet i befintliga bolag till 50 000 kr. Detta har dock negativa skatteeffekter för ägarna som bör utredas i varje enskilt fall. Kostnad för nedsättning och de negativa skatteeffekterna gör att det oftast är onödigt med en sänkning från 100 000 kr till 50 000 kr. www.vastrevision.se 14 Skattenyheter 2015 3.9 Handelsbolag Handelsbolag är sedan taxering 1998 att se som egna skattesubjekt och är skyldiga att redovisa fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionsförsäkringar. Inkomsten beskattas dock hos delägarna. Bedömningen aktiv eller passiv avgörs på delägarnivå. Inkomsten från ett HB skall tas upp till beskattning vid den taxering då bolaget skulle ha taxerats om det hade varit ett skattesubjekt. För aktiebolag med brutna räkenskapsår innebär detta att resultat från handelsbolag som avslutats efter aktiebolagets bokslut även skall tas med i aktiebolagets deklaration. Från och med 2013 ändrades detta till att handelsbolagens resultat tas med i det räkenskapsår för aktiebolaget som handelsbolaget har bokslut i. 3.9.1 Räntefördelning Positiv och negativ räntefördelning gäller också för fysiska delägare i HB. Fördelningsunderlaget utgörs av "IB" på det justerade ingångsvärdet som finns på blankett N3. Samma gränsbelopp som för enskilda näringsidkare, 50 000 kr. 3.9.2 Expansionsmedel Expansionsmedel knyts till de fysiska delägarna i HB-et. Expansionsmedlen får högst ökas med delägarnas andel av bolagets inkomst. Det får inte heller tas upp med så stort belopp att det justerade ingångsvärdet vid utgången av räkenskapsåret blir negativt. En avsättning till expansionsmedel innebär att delägaren får dra av avsättningen från sin andel av inkomsten. På detta belopp utgår en statlig skatt med 22 %, med beskattningsår 2014 (tax 2015). 3.9.3 Regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom företagssektorn Andelar i handelsbolag som ägs av ett företag skall fr.o.m. 1 januari 2010 behandlas som en näringsbetingad andel på samma sätt som t.ex. en andel i ett aktiebolag. Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag avskaffas därmed inom företagssektorn från denna dag. Kapitalförluster på handelsbolag under tiden 18 juni-31 december 2009, kan bara utnyttjas mot kapitalvinster på handelsbolag. Även kapitalvinster och utdelningar på andelar som ägs via handelsbolag blir skattefria. Det gäller om vinsten eller utdelningen skulle ha varit skattefri om delägaren själv avyttrat andelen eller erhållit utdelningen. Vidare innebär ändringen att företag som är delägare i handelsbolag och som vid ingången av 2010 har en negativ justerad anskaffningsutgift (JAU) på andelen måste skatta av det, vid taxeringen 2011. Efter ansökan kan detta fördelas på tio år. 3.10 Fåmansbolag Det finns vissa regler att tillämpa angående fåmansbolag. Definitionen av ett fåmansbolag är att 4 eller färre delägare äger aktier som har mer än 50 % av rösterna. Minsta antalet blir 8 www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 15 stycken om samtliga äger lika stor andel. Närstående räknas som en enda delägare. De regler som blir tillämpbara vid fåmansbolagsbeskattning är utdelning och kapitalvinst. 3.10.1 Tantiem Fåmansföretagare kan numera göra avsättning för tantiem i bokslutet under förutsättning att avsättningen är förenlig med god redovisningssed. Tantiemet är skattepliktigt när det lyfts, dock senast dagen för bolagsstämma. Skatter och sociala avgifter måste därmed betalas in senast månaden efter bolagsstämman. 3.10.2 Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2015 Beskattning av kapitalvinster och utdelning på andelar i fåmansbolag, gäller de s.k. 3:12reglerna. Vilka innebär bl.a. Fördelning mellan tjänst och kapital på kapitalvinster Kapitalbeskattning med 20 % av gränsbeloppet Utbetalda löner i företaget får en ökad tyngd när den kapitalbeskattade utdelningen ska beräknas hos ägaren I löneunderlaget får även lön till den med kvalificerade andelar räknas med I likhet med de gamla reglerna räknas ett gränsbelopp fram. Detta gränsbelopp kommer att beskattas till 20 %. Utdelning utöver gränsbeloppet tas upp för beskattning i inkomst av tjänst. Det finns två alternativ att räkna fram gränsbeloppet. From 1 januari 2009 ska årets gränsbelopp räknas vid årets i ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Fg år ändrades regler vid beräkning av lönebaserat utrymme. För att få beräkna ett lönebaserat utrymme måste en delägare i ett fåmansbolag äga fyra procent av bolagets kapital. Vid beräkningen av gränsbeloppet för 2015 ska kapitalandelskravet vara uppfyllt den 1 januari 2015. I annat fall får 2014 års löner inte läggas till grund för beräkningen. Det lönebaserade utrymmet har sen tidigare år höjts till 50 procent av löneunderlaget i ett företag och dess dotterföretag året före beskattningsåret. För att räknas som dotterföretag skall ägarandelen överstiga 50 %. Detta betyder att den del som understiger 60 IBB får räknas med 50 procent. Ett tak för hur högt det lönebaserade utrymmet får bli för en delägare har införts. Per år får det högst uppgå till 50 gånger den egna eller någon närståendes ersättning under året före beskattningsåret. Detta innebär inte att sparade utdelningsutrymmen från tidigare år går förlorade utan endast att värdet av nya lönebaserade utrymmen begränsas. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 16 Alternativ 1 (Schablonregel) Gränsbelopp = 2,75 x inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet år 2014 = 56 900 kr Vilket ger ett gränsbelopp på 2,75 x 56 600 = 156 475 + sparad utdelning x (SLR + 3 %) Från och med år 2012 är det inte möjligt att använda schablonregeln i mer än ett bolag. Dock kvarstår möjligheten att nyttja schablonregeln i ett bolag och att själv använda huvudregeln i ett annat bolag. Alternativ 2 (Huvudregeln) Gränsbelopp = omkostnadsbeloppet x (SLR + 9 %) + sparad utdelning x (SLR + 3 %) + lönebaserat utrymme Lönebaserat utrymme Löneunderlag x 50 % av löneunderlaget. Löneunderlaget = kontant lönesumma Avser kontant utbetalda löner för beskattningsåret 2014 Inga förmåner eller kostnadsersättningar Även dotterbolags löner Endast dotterbolag inom EES Om ett dotterbolag endast ägts under del av löneunderlagsåret, räknas endast löner som betalts ut under innehavstiden. Krav på löneuttag från aktieägare under 2014 Vid utdelning krävs ett minsta löneuttag för att utnyttja löneunderlaget i företaget. Minst en person inom närståendekretsen måste under året före beskattningsåret, d.v.s. under 2014 för utdelning 2015, ta ut en lön med belopp som motsvarar; Minsta löneuttag; 341 400 (6 IBB) + 5 % av sammanlagda kontanta ersättningen Maximalt löneuttag; 569 000 kr (10 IBB) www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 17 Påverka utdelning 2015 genom löneuttag 2014, exempel S:a löner Lägsta ägarlön Summa löner Lönebaserat utrymme 500 000 385 684 885 684 442 842 1 000 000 412 000 1 412 000 706 000 1 500 000 438 316 1 938 316 969 158 2 000 000 464 632 2 464 632 1 232 316 2 500 000 490 947 2 990 947 1 495 474 2 800 000 506 737 3 306 737 1 653 368 3 000 000 517 263 3 517 263 1 758 632 3 300 000 533 053 3 833 053 1 916 526 3 500 000 543 579 4 043 579 2 021 789 3 700 000 554 105 4 254 105 2 127 053 3 983 000 569 000 4 552 000 2 276 000 Löner övriga över 3 983 000 ger maxlön för ägaren på 10 ibb dvs 569 000 4 000 000 569 000 4 569 000 2 284 500 7 000 000 569 000 7 569 000 3 784 500 9 000 000 569 000 9 569 000 4 784 500 12 000 000 569 000 12 569 000 6 284 500 15 000 000 569 000 15 569 000 7 784 500 18 000 000 569 000 18 569 000 9 284 500 27 881 000 569 000 28 450 000 Max vid ägarlön 569000 www.vastrevision.se 14 225 000 Skattenyheter 2015 18 3.10.3 Kapitalvinster vid försäljning Kapitalvinsten beskattas upp till sparat utdelningsutrymme med 20 % i inkomstslaget kapital. Fr.o.m. januari 2010 togs klyvningsmodellen bort och allt utöver sparat utdelningsutrymme beskattas därmed i tjänst till mellan 33-58 %. Dock finns ”100-basbeloppsregeln” kvar, dvs. den regel enligt vilken den tjänstebeskattade delen av en kapitalvinst kan uppgå till högst 100 inkomstbasbelopp (100 IBB = 5 690 000 för vinster år 2014) under en sexårsperiod. 3.10.4 Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar Utdelningar på kapitalvinster som beskattas i inkomstslaget tjänst fick från och med år 2012 ett nytt takbelopp. Taket är 90 basbelopp (90 IBB = 5 121 000). Reglerna gäller under ett och samma beskattningsår, vilket inte är likställt med kapitalvinster vid försäljning. 4 Anställda 4.1 Arbetsgivaravgifter 2015 Arbetsgivaravgifter Under 26 år 15,49 % Över 26 år 31,42 % Över 65 år 10,21 % Över 78 år 0,0 % Egenavgifter Under 26 år 14,88 % Över 26 år 28,97 %2 Över 65 år 10,21 % Över 78 år 0,0 % Löneskatt 24,26 % Vidare kan näringsidkaren under vissa omständigheter få nedsättning med 7,5 %, högst 15 000 kr, av egenavgifterna. För att få detta krävs det att du är mellan 26-65 år och har ett överskott om minst 40 000 kr ifrån den aktiva näringsverksamheten. 2 På överskott mellan 40 000 till 200 000 kr görs nedsättning med 5 %. Max 10 000 kr/person och max 20 000 kr totalt för samtliga delägare i HB. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 4.2 19 Räntefria lån till anställda Ränteförmån för anställda beskattas under inkomst av tjänst och beläggs med socialavgifter. Den anställde erhåller motsvarande avdrag under inkomst av kapital. Preliminärskatteavdrag skall göras varje månad och sociala avgifter skall betalas löpande. För räntefria lån, lån med fast ränta och lån där räntan utgår i fast förhållande till marknadsräntan är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan) lånetillfället + 1 % och den avtalade räntesatsen för den anställde. Vad gäller lån med rörlig ränta är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan) vid utgången av november året före inkomståret + 1 % och den avtalade räntesatsen. Ränteförmånen avser den del av räntan som understiger statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret. SLR per 2014-11-30 var 0,9 vilket innebär att den anställde under beskattningsår 2015 slipper att betala ränteförmån om räntesatsen är 1,9 % eller högre. Motsvarande siffra för beskattningsår 2014 var 3,09 %. Fåmansdelägare och närstående till dessa får ej låna från egna aktiebolaget, s k förbjudet lån. 4.3 Kostförmån Förmånen av fri kost är skattepliktig så länge det inte rör sig om representation. Inte heller hotellfrukostar eller måltider som ingår i allmänna transportmedel ska beskattas om de ingår i priset för hotellrummet respektive resan. 2015 2014 Frukost 43 kr 42 kr Lunch/middag 86 kr 82 kr Helt fri kost (minst 3 måltider) 215 kr 210 kr www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 20 4.4 Traktamenten 2014 och 2015 För att en anställd skall kunna få skattefria traktamenten krävs – både för inrikes och utrikes resor – att följande två förutsättningar är uppfyllda: Tjänsteresan måste ha varit förenad med minst en hel övernattning (00.00-06.00) Övernattning skall ha ägt rum 50 km utanför den vanliga verksamhetsorten För år 2014 gäller följande schablonbelopp. Heldag Schablonavdrag Halvdag 220kr 110 kr 198 kr 154 kr 77 kr 44 kr 99 kr 77 kr 39 kr 22 kr Reducering för: Frukost, lunch och middag Lunch och middag Lunch eller middag Frukost Heldagstraktamente kräver avresa före kl. 12.00 och hemkomst efter kl. 19.00. Halvdagstraktamente 110 kr utgår vid avresa efter kl. 12.00 eller hemkomst före kl. 19.00. Övernattning är alltid en förutsättning för traktamente. För år 2015 gäller följande schablonbelopp. Heldag Schablonavdrag Halvdag 220kr 110 kr 198 kr 154 kr 77 kr 44 kr 99 kr 77 kr 39 kr 22 kr Reducering för: Frukost, lunch och middag Lunch och middag Lunch eller middag Frukost www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 21 Exempel tjänsteresa under 2015 Du åker på tjänsteresa måndag morgon och kommer hem onsdag kväll. Din arbetsgivare betalar traktamenten upp till avdragsgilla belopp. På måndag kväll bjuder du en kund på representationsmiddag. På onsdagen betalar din arbetsgivare lunchen. Frukost ingår i hotellkostnaden, som också betalas av din arbetsgivare. Så här räknar du ut traktamenten och förmånsgrundande måltider: Traktamenten Måndag (avresa före kl. 12.00) Tisdag Onsdag (hemkomst efter kl. 19.00) 220 kr 220 kr 220 kr 660 kr Avgår, arbetsgivarbetalda måltider Måndag, middag Tisdag, frukost Onsdag, frukost & lunch 77 kr 44 kr 121 kr 242 kr Skattefria traktamenten Kostförmåner Måndag (representationsmiddag) Tisdag (frukost) Onsdag lunch 418 kr 0 kr 0 kr 82 kr 82 kr Sammanlagt innebär din tjänsteresa att du får 418 kr i avdragsgilla traktamenten. Du blir förmånsbeskattad med 82 kr. För att undgå att förmånsbeskattas för frukost skall den obligatoriskt ingå i rumskostnaden, annars är förmånsbeloppet 42 kr. 4.5 Skattefria gåvor till anställda år 2015 Julgåvor 450 kr inkl moms, gåvan kan bestå av princip vad som helst förutom pengar. Presentkort är okej så länge de inte kan bytas mot kontanter Jubileumsgåva 1 350 kr inkl moms, företaget firar t.ex. 25-, 50 eller 75-årsjubelium Minnesgåva 15 000 kr inkl moms, 50 årsdag, 60 årsdag eller 25 års anställning samt vid längre anställnings upphörande. (Dock max två minnesgåvor per person från en och samma arbetsgivare). Beloppet är höjt från 2013 och var tidigare 10 000 kr. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 22 Aktier och obligationer räknas inte som kontanter utan går bra som gåva. Företaget kan lämna julgåvor i form av exempelvis vin och sprit och det är skattefritt för mottagaren under förutsättning att värdet inte överstiger 450 kr inkl moms. Julbord är skattefritt för den anställde och avdragsgillt för arbetsgivaren om det ses som en personalfest. Avdraget arbetsgivaren kan göra för måltiden är 90kr/pers och 180kr/pers för kringkostnader, vilket exempelvis kan vara lokalhyra, musikunderhållning och uppträdande. Avdragsrätten gäller även den anställdes familjemedlemmar. Enligt ett ställningstagande från skatteverket är det tillåtet med presentkort på rot- och ruttjänster. Detta betyder att en minnesgåva som ges i form av ett presentkort på 15 000 kr ger mottagaren möjlighet att få rot- och rut tjänster för motsvarande 30 000 kr. 4.6 Hälso- och sjukvård Företagshälsovården kan lämnas såväl inom som utanför den offentligt finansierade vården. Förmånen av fri hälsovård som lämnas via den offentligt finansierade vården är en skattepliktig förmån för den anställde och en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren. Värdet på förmånen ska tas upp på kontrolluppgiften och bilda underlag för preliminärskatteavdrag liksom att arbetsgivaravgifter ska erläggas på förmånens värde. Förmånen av fri hälsovård som sker utanför den offentligt finansierade vården är en skattefri förmån för den anställde, men är inte en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren. I fråga om kostnader för hälso- och sjukvård, och läkemedel utomlands får avdrag göras endast när kostnaderna uppkommer vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Inte heller beskattas förmån av fri hälso- och sjukvård utomlands eller fria läkemedel i samband med vård utomlands. 4.7 Bilförmån För att bli beskattad för bilförmån krävs att man använder arbetsgivarens bil mer än 10 gånger eller i mer än 100 mil för privat bruk. Endast möjligheten att använda bilen ligger alltså inte till grund för beskattning. Förmånsvärdet kan på ett enkelt sätt erhållas på SKV:s hemsida, www.skatteverket.se. Om tjänstemilskörningen överstiger 3 000 mil reduceras förmånsvärdet till 75 %. Tänk på att all tjänstekörning måste föras journal över. En körjournal som täcker all körning förbättrar möjligheterna att inte bli upptaxerad. Följande punkter bör finnas med i en körjournal: Mätarställning vid årets början Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start, varifrån resan startade. Syftet med tjänsteresan Vilka orter, företag och ”kontaktpersoner”, som har besökts Hur många kilometer som har körts Datum, klockslag samt mätarställning vid hemkomsten, var tjänsteresan avslutades Mätarställning vid årets slut www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 23 Beräkningsunderlag för år 2015 För att beräkna beskattningen av bilförmån används en prisbasbeloppsdel, ränterelaterad del samt en prisrelaterad del. För inkomståret 2015 är prisbasbeloppsdelen 14 107 kr (31,7% av 44 500 kr). Ränterelaterade delen är 75 % av statslåneräntan november 2014 vilket innebär: 0,75 x 0,90 % = 0,675 %. Gällande den prisrelaterade delen är den 9 % av nybilspriset upp till 7,5 prisbasbelopp; 333 000 kr för inkomståret 2014 och 333 750 kr för inkomståret 2015. Utöver detta finns ett ”lyxbilstillägg” på 20 % av den del som överstiger 7,5 prisbasbelopp. För bilar som är sex år eller äldre ska nybilspriset beräknas på samma sätt som för nyare bilar. Nybilspriset för årsmodellen med tillägg för extrautrustning ska användas, men nybilspriset får aldrig bestämmas till lägre belopp än fyra basbelopp. Under år 2015 blir nybilspriset 178 000 kr om det beräknas på detta sätt. Något tillägg för extrautrustning ska inte göras i detta fall. Om förmånstagaren betalar all bensin själv får han debitera företaget 9,50 kr/mil (6,50 kr/mil för diesel) för tjänstekörning. Snabbformel för år 2015 10,56 % (1,56 % + 9 %) x nybilspriset + prisbasbeloppsdelen 14 107 kr 20 % tillägg för nybilspris över 333 750 kr Exempel förmånsvärde för 2015 Förutsättningar; Nybilspriset Förbrukning Bensinpris inkl 1,2 i skattemässigt påslag Prisbasbeloppsdel Ränterelaterad del Prisrelaterad del 330 000 kr 1 l/mil 16,8 kr/l 2015 Huvudregel 14 107 2 228 29 700 Delsumma Förmånsvärde privat bensin Förmånsvärde www.vastrevision.se 46 035 46 035 Mil i tjänsten Mil privat 2015 Med drivmedel 14 107 2 228 29 700 2014 Med drivmedel 14 075 5 148 29 700 46 035 16 800 62 835 48 923 16 800 65 723 2 000 mil 1 000 mil Skattenyheter 2015 24 Nedsättning av förmånsvärdet Bilförmånsvärdet sätts ner till 75% av förmånsvärdet vid tjänstekörning om minst 3 000 mil. Nedsättning av förmånsvärdet kan göras under vissa förutsättningar. Skulle bolaget exempelvis införskaffa sig en miljöbil kan arbetsgivaren själv, utan särskild ansökan till SKV, sätta ned förmånsvärdet. Värdet utgår utifrån den närmaste jämförbara bilen. Vilka miljöbilar och vilka bilar som är närmast jämförbara framgår av SKV:s allmänna råd om värdering av bilförmån. Förhållanden som kan ligga till grund för ytterligare nedsättning av förmånsvärdet är om det rör sig om elbilar, laddhybridbilar och gasdrivna bilar (ej gasol). Vad gäller nedsättningen av dessa miljöbilar 2014 är att värdet får sättas ner till 60 % av den konventionella bilen, dock högst 16 000 kr. Denna nedsättning är nu förlängd till och med 2016. Observera att nedsättningen för bilar som drivs med alkohol slopades år 2012. 4.8 Exempel på ett förmånspaket En förutsättning för att de anställda inte skall bli förmånsbeskattade för personalförmånen är att den erbjuds samtliga anställda, inklusive vikarier och tidsbegränsat anställda. Personalvårdsförmåner Förfriskningar (kaffe, te, läsk, fralla) Motion och annan friskvård 1) Motionskläder och redskap (ej träningsskor)2 Kontorsmassage (1 gång/månad, vid behov fler gånger) 3) Personalrabatt vid köp av varor ur arbetsgivarens ord. utbud Särreglerade skattefria förmåner Företagshälsovård Privat sjukvårdsförsäkring (ej avdragsgill för bolaget) Grupplivförsäkring Gruppsjukförsäkring Reseförsäkring Terminalglasögon 4) Arbetskläder och uniform inklusive tvätt Skydds- och överdragskläder inklusive tvätt Skjortor m.m. med logotype Julgåva Personalfester Facklitteratur Tidning till bostaden (man måste även ha en egen) Bredband i hemmet (vid behov för tjänsten) Summa www.vastrevision.se 3 500 kr 5 000 kr 1 000 kr 5 000 kr 2 000 kr 1 100 kr 5 000 kr 600 kr 600 kr 500 kr 2 500 kr 3 000 kr 1 000 kr 600 kr 450 kr 700 kr 2 000 kr 1 800 kr 3 000 kr 39 800 kr Skattenyheter 2015 25 OBS! Notera att det endast är värdet av julgåvan som är fastställt till sitt belopp! 1) Vad gäller värdet på motion så är det marknadsvärdet som är det väsentliga. I Göteborg godtar SKV 5 000 kr. (Kan vara lägre marknadsvärde på annan ort) 2) Efter ett rättsfall i september 2014 beslutades det att utlåning av motionsband till anställd för hemmabruk ej är att se som en skattefripersonalvårdsförmån. 3) Kontorsmassagen är inte låst till något belopp. Skatteverket har inte heller lämnat någon närmare definition av innebörden av begreppet. Skattefriheten gäller så länge det är frågan om enklare åtgärder av mindre värde. 4) Vad gäller terminalglasögon finns ingen angiven gräns för vad de får kosta. När det gäller glasögonbågarna bör kostnaden dock ligga på en rimlig nivå (ca 2 500 kr). Om arbetsgivaren bedriver momspliktig verksamhet är momsen på den anställdes terminalglasögon fullt avdragsgill. 5 Mervärdesskatt Bolag som har ett beskattningsunderlag på högst 40 miljoner kronor redovisar vanligtvis momsen kvartalsvis. Företag som vill redovisa momsen månadsvis kan ansöka om detta hos skatteverket. Ett sådant beslut gäller i 24 månader. Nedan följer deklarationsdatum för bolag med kvartalsmoms: Perioder: Deklarationsdatum: Januari – mars 12 maj April – juni 17 augusti Juli – september 12 november Oktober – december 12 februari Tänk på att bokföringen måste skötas löpande även om man har kvartalsmoms. Om detta inte sker kan näringsidkaren riskera åtal för bokföringsbrott. I samband med betalning av momsen skall det finnas likvida medel för tre månader istället för en månad som vid månadsvis momsdeklaration. Momsredovisning sker endast i momsdeklaration. 5.1 Helårsmoms Bolag med en omsättning med högst 1 miljon kronor per år har möjlighet att deklarera momsen årsvis, så kallad årsmoms. Denna ska normalt sett redovisas senast den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Riksdagen beslutade dock med start 1 januari 2014 att vissa kan få lämna momsdeklarationer senast vid någon av de ordinarie förfallodagar som närmast följer efter det datum då inkomstdeklarationen ska lämnas. Ordinarie förfallodagar är 12:e eller 26:e (17 januari och augusti respektive 27:e i december). Deklarationsdagen flyttas därmed fram för fysiska personer som exempelvis ska lämna inkomstdeklarationen den 2 maj vilken då ska redovisa momsen för beskattningsåret senast den 12 maj. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 26 Juridiska personer som ska lämna inkomstdeklarationen för kalenderår den 1 juli ska redovisa momsen senast den 12 juli, eller – om momsdeklarationen lämnas elektroniskt – senast den 17 augusti. Gäller dock inte vid EU-handel eller för handelsbolag. Senareläggningen ska inte gälla företag som under beskattningsåret genomfört EU-leveranser, förvärv eller överföringar av varor inom EU. Samma gäller försäljningar eller förvärv av tjänster till och från andra EU-länder. Sådana företag ska därför redovisa momsen den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. 5.2 Frivilligt momsinträde fastigheter Uthyrning av fastigheter är undantaget från momsplikt. Detta innebär att hyra inte fördyras genom moms. Samtidigt innebär undantaget att den som hyr ut fastigheter inte kan dra av ingående moms. För att uppnå konkurrensneutralitet finns det en möjlighet för uthyrare att begära frivillig momsskyldighet för uthyrningsverksamheten. Momsen på hyran blir då avdragsgill samtidigt som hyresvärden kan dra av sin egen ingående moms på fastighetstjänster, nybyggnader, reparationer mm. Fastighetsägaren, första- och andrahandshyresgäst och bostadsrättsinnehavare kan alla medges frivillig momsskyldighet. Vissa förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att detta skall medges. En sådan förutsättning är att hyresgästen är momspliktig eller har rätt till återbetalning enligt ML (Mervärdesskattelagen). Hyresgästen kan även vara staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund. Ytterligare ett krav är att fastigheten ligger i Sverige samt att hyresgästen stadigvarande (uthyrning sker på heltid) använder lokalen i en momspliktig verksamhet. Kravet på ansökan vid frivillig skattskyldighet slopas i de flesta fall. En hyresvärd blir skattskyldig genom att fakturera med moms. Upplåtelse av plats på telemast blir momspliktig. Enligt de nya reglerna ska det normalt inte längre krävas att en ansökan om frivillig skattskyldighet lämnas in till Skatteverket (SKV) för att t ex fastighetsägare ska kunna bli momsskyldig för uthyrning av lokaler. Istället ska hyresvärden kunna välja att bli frivilligt skattskyldig genom att fakturera hyran med tillägg för moms. Fortsatt ansökan vid uppförandeskede, kravet på ansökan om frivillig skattskyldighet ska dock finnas kvar när en fastighetsägare vill bli frivilligt skattskyldig under ett uppförandeskede, d v s när en byggnad uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad innan uthyrning. Det ska också bli möjligt att få retroaktivt avdrag för ingående moms som har betalats innan ansökan om uppförandeskede. Skattskyldigheten upphör normalt inte vid överlåtelse Det råder begränsad retroaktivitet gällande frivillig skattskyldighet. Frivillig skattskyldighet ska inte gälla om fakturan med moms har utfärdats senare än sex månader efter den första dagen i hyresperioden. Rättning skall ske inom fyra månader. Om en hyresfaktura med moms utfärdas av misstag ska frivillig skattskyldighet kunna undvikas genom att hela momsbeloppet sätts ned i en kreditfaktura som utfärdas inom fyra månader. Kravet på att en hyresgäst ska bedriva momsskyldig verksamhet eller ha rätt till återbetalning av moms för att frivillig skattskyldighet ska kunna medges kvarstår sen tidigare år. Det gäller även vid uthyrning i andra och tredje hand www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 27 På samma sätt som idag ska den frivilliga skattskyldigheten normalt övergå till köparen när en fastighet överlåts. Detta under förutsättning att inte den tidigare och den nya ägaren – före tillträdet – ingått ett skriftligt avtal om att skattskyldigheten inte ska övergå. Dessa nya regler trädde i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet. Den som är frivilligt skattskyldig enligt dagens regler ska även vara det enligt de nya reglerna. Den nya lydelsen av bestämmelsen om retroaktivt avdrag tillämpas när momspliktig uthyrning har påbörjats efter ikraftträdandet om frivillig skattskyldighet har förelegat enligt ett beslut om uppförandeskede. Den äldre lydelsen av bestämmelsen om frivillig skattskyldighet vid uthyrning eller upplåtelse tillämpas på uthyrningsperioder efter ikraftträdandet om en faktura som anger moms ställs ut före ikraftträdandet. OBS! Om andrahandsuthyrning sker av en momspliktig lokal får förstahandshyresgästen inte avdrag för sin del av ingående moms. Ansök därför alltid om frivillig momsregistrering. Frivillig registrering kan inte beviljas för tid innan ansökan inlämnats. Ansök därför om momsregistrering i god tid. Skriv även in i hyreskontrakt att andrahands-uthyrning inte får ske utan hyresvärdens tillstånd. 5.3 Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn År 2007 infördes nya momsregler om s.k. omvänd skattskyldighet i byggbranschen. Detta innebär att det är köparen och inte säljaren som ska redovisa och betala momsen. Du som mer än tillfälligt i din verksamhet säljer byggtjänster ska redovisa och betala moms när du köper sådana tjänster Du som säljer byggtjänster till en sådan köpare ska inte fakturera med moms Även du som säljer byggtjänster vidare som mellanman till någon som i sin verksamhet säljer byggtjänster ska använda dessa regler. Följande tjänster ska omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet: Mark- och grundarbeten (t.ex. rivning av hus och markundersökningar) Bygg- och anläggningsarbeten (t.ex. byggande av hus, uppförande av andra byggnadsverk och anläggning av vägar) Bygginstallationer (t.ex. elinstallationer, isolerings- och VVS-arbeten) Slutbehandling av byggnader (t.ex. puts-, byggnadssnickeri, - golv- och väggbeläggnings-, måleri- samt glasmästeriarbeten) Byggstädning Uthyrning av bygg och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning av personal till tjänster som anges ovan Dessa regler gäller enbart tjänster inte varuförsäljning. Om det i en byggtjänst ingår material så räknas hela tillhandahållandet som en byggtjänst. I skattedeklarationen finns det särskilda rutor som du skall använda vid omvänd skattskyldighet. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 28 Som köpare ska du redovisa ditt inköp i ruta 24 ”Inköp av tjänster i Sverige”. Den utgående momsen ska du räkna ut själv och redovisa i ruta 30 ”Utgående moms 25 % ”. Samma belopp kan ingå i den ingående moms som du redovisar i ruta 48 ”Ingående moms att dra av”. När man som säljare skall fakturera en kund med omvänd skattskyldighet måste du göra följande tillägg på fakturan: Köparens momsregisteringsnummer En uppgift om att köparen är skattskyldig. Du kan i fakturan hänvisa till 1 kap. 2 § första stycket 4 b i mervärdesskattelagen eller en annan uppgift om att köparen är skyldig att betala momsen. Du kan t.ex. skriva ”Omvänd skattskyldighet för byggtjänst gäller”. Som säljare ska du redovisa din försäljning i ruta 41 ”Försäljning när köparen är skattskyldig i Sverige”. 5.4 Avdragsrätt för moms gällande förskott och á conton Vid förskotts och á conto betalningar gällande t ex leasingavgifter och hyror fastställer man när momsen får lyftas utifrån när betalningen görs. Detta innebär att momsen får lyftas först i den perioden som betalningen har genomförts. Ett exempel: Du får i slutet av mars en avi från ett leasingföretag som gäller leasing av en maskin. Avin avser maj månad. Sista betalningsdag är 30 april och du betalar därför någon gång i slutet av april. Eftersom avin rör ett förskott på en leasingavgift för en kommande period (ett förskott för en uthyrningstjänst som tillhandahålls under maj) så får du lyfta momsen i april eftersom du betalar förskottet i april. Du får inte lyfta momsen redan i mars, trots att du mottagit avin i mars, troligen lagt in den som leverantörsskuld och kostnadsfört den i mars. Eftersom det inte rör sig om någon redan tillhandahållen tjänst kan du inte lyfta momsen förrän du betalat den eller förrän tjänsten har tillhandahållits. 5.5 Restaurangmomsen sänkt Momssatsen på restaurang- och cateringtjänster är sänkt till samma nivå som livsmedel (12 %) från och med år 2012. Undantag görs för spritdrycker, vin och starköl. Tidigare har momsen på dessa tjänster beskattats med 25 %, undantaget mat för avhämtning, som varit 12 %. 5.6 Importmoms Fr.o.m. 1 januari 2015 införs de nya regler gällande importmoms för företagare. Är du företagare och momsregistrerad i Sverige så skall du nu redovisa och betala importmoms till Skatteverket istället för som tidigare till Tullverket. Detta gäller således när en vara förs in till Sverige från ett land utanför EU alternativt från ett land som ligger utanför Sveriges mervärdeskatteområde, ex Åland. Om det tillkommer tullavgift skall du även redovisa moms för importen. Tullverket kommer dock fortfarande hantera tulltaxeringsbeslut vid import och ansvara för kontroll av tullvärde på importerade varor. Redovisningen av importmomsen gör du i nya rutor i momsdeklarationen. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 29 6 Fastighetsbeskattning Fastighetsskatten på bostäder har ersatts av en kommunal avgift from år 2008. För småhus (villor, fritidshus etc.) blir avgiften högst 7 262 kr per år, dock högst 0,75 % av det totala taxeringsvärdet på fastigheten. Även för småhus på lantbruksenhet blir avgiften 7 262 kr, dock högst 0,75 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet. Gällande obebyggd tomtmark och småhus under uppförande är det en statlig fastighetsskatt på 1,0% beräknat på taxeringsvärdet av marken + ev. byggnad under uppförande. För flerbostadshus blir avgiften 1 243 kr per bostadslägenhet (för 2015), dock högst 0,3 % av taxeringsvärdet. Nytt fr.o.m. 1 januari 2010 är att även för småhus som saknar byggnadsvärde (småhus på ofri grund) utgår en kommunal fastighetsavgift istället för fastighetsskatt. Det är den som äger fasigheten vid årets ingång som skall betala fastighetsavgiften för hela året. Vilket även gäller om den nya ägaren tar över i början av januari så blir det säljaren som får betala fastighetsskatten för hela året. Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter; t ex lokaler och industrifastigheter är kvar i systemet med statlig fastighetsskatt. Även s.k. arrendetomter omfattas av den statliga fastighetsskatten även om det finns byggnader på tomten. Fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet avskaffades 2008. Dessa omfattas inte heller av den kommunala fastighetsavgiften. Fastighetsavgift 2015 En- och tvåfamiljsfastighet (0,75%) max 7 262 kr Hyreshus - bostäder per lägenhet (0,3%) max 1 243 kr Hyreshus – lokaler 1,0% Industrifastighet 0,5% 2014 max 7 187 kr max 1 230 kr 1,0% 0,5 % Observera att förmånligare regler gäller nyproducerade fastigheter. Småhus nybyggda under 2012 eller senare är helt avgiftsbefriade de 15 första åren. Tidigare var de 5 första åren helt avgiftsfritt och de följande 5 åren blir avgiften halverad eller högst 0,375 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. De fastigheter med värdeår 2002-2011 berörs inte av de nya reglera utan för dessa gäller de tidigare lättnadsreglerna. Pensionärer och dödsbon skall i regel inte behöva betala mer än 4 % av den sammanlagda hushållsinkomsten i fastighetsskatt för sin permanentbostad. www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 30 7 Övrigt 7.1 Fyllnadsinbetalning samt ränta på skattekontot Kvarskatt större än 30 000 kr skall vara inbetalt den 12:e dagen i 2:a månaden efter beskattningsåret för att slippa ränta på skattekontot. För privatpersoner och juridiska personer med kalenderår som beskattningsår är detta den 12 februari. Kvarskatt mindre än 30 000 kr skall vara inbetalt den 4:e dagen i 5:e månaden efter beskattningsåret. För privatpersoner och juridiska personer med kalenderår som beskattningsår är detta senast den 4 maj 2015. Efter förfallodagen debiteras basräntan + 15%. Basräntan fastställs till 125% av räntesatsen för sexmånaders statsskuldsväxlar, dock kan räntan på kvarskatten ej understiga 1,25% Ett överskott på skattekontot ger 0,45 % * basräntan i skattefri ränta, f n 0,5625% Källa: Skatteverket.se 7.2 Förseningsavgifter Se till att lämna deklarationen i tid för att slippa förseningsavgifter. Nedan följer vilka avgifter som påförs när en självdeklaration inlämnas för sent till Skatteverket; 1 dag 3 mån 5 mån Aktiebolag 5 000 kr 10 000 kr 15 000 kr Övriga 1 000 kr 2 000 kr 3 000 kr www.vastrevision.se Skattenyheter 2015 31 Det finns även en risk att tvingas betala förseningsavgift ifall att årsredovisningen för aktiebolag inte inkommer till Bolagsverket i tid. Enligt Bolagsverket finns det risk att åtalas för bokföringsbrott om årsredovisningen ej inkommer i rätt tid, vilket normalt är 7 månader efter räkenskapsårets utgång. Nedan följer vilka avgifter som påförs när årsredovisningen inlämnas för sent: Mindre än 2 mån Privata aktiebolag 5 000 kr Mer än 2 mån 10 000 kr Mer än 4 mån 20 000 kr 7.3 Skatteförfarandelagen Är en lag som infördes 2012 och som ersatte skattebetalningslagen, taxeringslagen, lagen om självdeklaration och KU, torgkontrollagen och personalliggare och kassaregisterlagen. Lagen medför bland annat att: Betalning av F-skatt ska följa beskattningsåret istället för kalenderåret. Begreppen taxeringsår och inkomstår försvinner och ersätts med termen beskattningsår. Beskattningsåret för en juridisk person ska följa räkenskapsåret. Momsredovisning sker endast i skattedeklaration. Företag med så kallad årsmoms ska redovisa momsen för året senast den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Deklarationsombud ska få ökade befogenheter. Utöver skattedeklaration ska även inkomstdeklaration kunna lämnas (dock endast elektroniskt). Tidpunkten för när deklarationen ska lämnas ändras från en till fyra gånger per år. Inlämning ska därmed följa datumet för bokslut i bättre utsträckning. Godkännande för F-skatt som gäller tills vidare istället för F-skattsedel. Det betyder rent konkret att företag som anger ”Innehar F-skattsedel” på sina fakturor ska byta texten till ”Godkänd för F-skatt” istället. www.vastrevision.se
© Copyright 2024