Patientnämnden Etiska nämnden
Verksamhetsberättelse 2012 Patientnämnden Etiska nämnden i Landstinget Västernorrland Innehåll Inledning 1 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen 3 Iakttagelser under perioden 3 Tendenser 7 Viktiga händelser 7 Medborgarperspektivet 11 Processperspektivet 11 Medarbetarperspektivet 12 Ekonomiperspektivet 12 Verksamhetsstatistik 13 Dnr: 2012-0034A Verksamhetsberättelse 2012 för Patientnämnden‐Etiska nämnden i Landstinget Västernorrland Verksamheten i Patientnämnden Etiska nämnden (PEN) är reglerad i Lag om Patientnämndsverksamhet mm (SFS 1998:1656). PEN har eget diarium och regler som åligger en myndighet i de delar som utgör myndighetsutövning. Reglemente för PEN har fastställts av landstingsfullmäktige. För nämnden gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (1991:900). Nämnden skall, utifrån synpunkter och klagomål, stödja och hjälpa enskilda patienter/boende och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso‐ och sjukvården genom att: informera allmänhet och vårdpersonal om Patientnämndens Etiska nämndens uppgift främja kontakterna mellan patienter/boende och vårdpersonal främja samarbete för att åstadkomma bästa möjliga vård hjälpa patienter/boende att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso‐ och sjukvården hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse till vårdgivare och vårdenheter informera om patientförsäkring och läkemedelsförsäkring informera om patientens möjligheter att vända sig till Socialstyrelsen bidra till att utredningar genomförs och att åtgärder vidtas föranledda av kontakter med patienter/boende och anhöriga utse stödpersoner till patienter intagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och Smittskyddslagen årligen rapportera till landstingsfullmäktige och Socialstyrelsen Nämndens verksamhet omfattar samtliga landstingets sjukvårdsförvaltningar, tandvården, viss social omvårdnad samt genom avtal anslutna kommuner. Samtliga kommuner i länet, med undantag av Sundsvall, har avtal med PEN. Förutom patientnämndsuppdraget tillkommer att vara etisk nämnd för hela landstinget, samt anslutna kommuner. Knutet till Etiska nämnden finns Etiska rådet, med ledamöter från professionen. Rådet är remissinstans för nämnden, lämnar yttranden och tar initiativ i etiska frågor. Etiska nämndens uppgift är att: övervaka aktuella etik‐ och prioriteringsfrågor presentera och diskutera etiska ställningstaganden i samråd med professionen svara för etiska dagar och etiska seminarier, där diskussionerna dokumenteras utse ett Etiskt råd, som på eget initiativ aktualiserar etiska frågeställningar och är sakkunniga och rådgivande åt nämnden Patientnämnden Etiska nämnden och lagstiftningen I samband med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011, blev vården skyldig när en vårdskada inträffat att informera om patientnämndens verksamhet. (2010:659, § 8) Detta kan ha påverkat antalet ärenden som ökat, en tendens som ser likartad ut över landet. Lagstiftningen anför att tvångsintagna ska informeras om sin rätt att få en stödperson. Detta tillsammans med utvecklade rutiner för anmälnings ärenden, har medfört ett ökat behov av stödpersoner under de senaste åren. Patientnämnden Etiska nämndens sammansättning Landstinget har för mandatperioden 2011 ‐ 2014 utsett följande personer i Patientnämnden‐Etiska nämnden. Ledamöter Ingrid Flodin, Härnösand (c) Åsa Nygren, Örnsköldsvik (fp) Malte Hellström, Bonässund (sjvp) Monica Bruman, Sandöverken (m) Rebecka Ruuth, Härnösand (kd) Elisabeth Unander, Sundsvall (s) Bo‐Anders Öberg, Härnösand (s) Zeth Olsson, Örnsköldsvik (s) Lennart Johansson, Kramfors (v) ordförande vice ordförande Ersättare Michael Steger, Nyland (m) Tonny Molander, Näsåker (mp) Monica Andersson, Sundsbruk (s) Tjänstemän Kerstin Sundholm (100%) sekreterare Kerstin Granlöf (100%) Elisabeth Henriksson (75%) Landstingets Etiska Råd Det Etiska rådet skall vara sakkunnigt till Patientnämnden Etiska nämnden genom att: samla upp etiska frågor från verksamheten ge yttranden/synpunkter eller rekommendationer i etiska frågor från verksamheten, eller som aktualiseras av Patientnämnden Etiska nämnden initiera utbildningar, konferenser och seminarier samt dokumentera information, synpunkter och diskussioner som förts fram sammanställa och dokumentera behandlade etiska frågor för återkoppling och riktlinjer 2 Etiska rådet består av ordförande, sekreterare samt ledamöter från professionen. Lennart Johansson ordförande Kerstin Sundholm sekreterare Bo Abrahamsson vårdcentralschef, Vårdcentralen Matfors Bengt Eriksson utvecklingssekreterare Rättspsykiatriska Regionkliniken, Sundsvall Maria Meidell överläkare geriatriska kliniken, Örnsköldsviks sjukhus Marie Strömberg medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ånge kommun Thore Tafvelin kyrkoherde emeritus Carina Falk sjuksköterska, Örnsköldsviks sjukhus Eva‐Lena Östholm vårdutvecklare, Landstingstaben Härnösand Anna Sillberg arbetsterapeut, Sollefteå sjukhus Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Verksamhetens övergripande mål i Patientnämnden Etiska nämnden är att uppfylla de krav som ställs i lagar, reglementen och landstingets övergripande mål, samt arbeta för folkhälsa och god livsmiljö. Nämnden har under perioden utarbetat egna styrkort i form av ett dokument för balanserad styrning 2013‐2015. Delmål för nämndens kansli är att minst 80 procent av alla patientärenden registreras samma dag som det anmäls och att ärendet behandlas på tjänstemannanivå inom en vecka. Vidare skall nämndens tjänstemän vara tillgängliga på telefon 90 procent av kontorstiden Dessa mål har uppnåtts. Målet att statistik från Patientnämnden Etiska nämnden återförs minst tre gånger per år till berörda förvaltningar och kommuner har uppnåtts. Stödpersonsverksamhetens delmål att stödperson utses såsom lagen anger har uppnåtts. Målet att verksamhetens intäkter skall överstiga kostnaderna är uppnått. PERSPEKTIV Medborgare Processer Medarbetare Ekonomi MÅLUPPFYLLELSE GRÖN GRÖN GUL GRÖN Nämndens kansli består av tre medarbetare inklusive chef och målet med högst fyra procents sjukfrånvaro har inte kunnat uppnås. Då nämndens kansli består av så få medarbetare, ger även begränsad sjukfrånvaro en hög procent. Sjukfrånvaron under 2012 har legat på 7 procent att jämföra med målet på 4 procent. Iakttagelser under perioden Under 2012 registrerades 944 ärenden, jämfört med 818 ärenden året innan en ökning med 15 procent. Under 2012 anmäldes 3,8 ärenden per tusen invånare. 3 Utöver de registrerade ärendena tillkommer 248 återkommande patienter med förnyade önskemål om hjälp. Dessa ärenden registreras inte. Nedanstående iakttagelser bygger på ärendemängden för 2012. Områdena redovisas utan inbördes rangordning. Bristande samordning och helhetsansvar Samordning kring patienten och behovet av att någon tar ansvar för helheten är ett stort förbättringsområde. Flera ärenden kommer från patienter som har allvarlig sjukdom, skada, är multisjuk eller har livslång funktionsnedsättning. Patienter beskriver att de upplever att vården bara ”skrapar på ytan” och att ingen vill ta ett helhetsansvar för deras ibland komplexa problembild. Det är bristande samordning mellan olika insatser och vårdnivåer och det finns oklarheter var samordningsansvaret ligger när det gäller svårdiagnostiserade sjukdomstillstånd och multisjuka patienter. Regeln om rätten till fast vårdkontakt som infördes i Hälso‐ och sjukvårdslagen under 2010 förväntades innebära en förbättring på denna punkt, men samordningen när flera kliniker är delaktiga i vården återstår att lösa. Patienterna upplever ofta att de själva måste ta alla kontakter och hålla ihop och ta ansvar för sin vård när det inte finns någon inom vården som tar ett helhetsansvar. Patienten ”bollas” mellan vårdområden och mellan primärvård och psykiatri när ingen upplever sig ha resurser. Patienter skickas från akuten till primärvården och får där åter remiss till akutmottagningen. Ibland förefaller det som att man, oavsett yrkeskategori, istället för att ta ansvar över vad man själv kan eller borde göra bollar till någon annan utan att försäkra sig om att det finns en mottagare. Patienterna faller därför mellan stolarna många gånger och vårdprocesstänkandet saknas. Patienter vet inte vem som har ansvaret för eventuella vårdinsatser när ansvariga läkare inte finns kvar på vårdenheten eller när patienter remitterats vidare utan att ha informerats. Patienter skrivs ut från slutenvården med bristfällig information om medicinering, återbesök, provsvar och kontaktvägar med mera. Anmälningar vittnar om att vården inte tagit patienten på allvar och diagnoser har blivit fördröjda, detsamma gäller även vid återfall i cancersjukdom. Patienter upplever att vården brister i information om sjukdomen och dess prognos, behandling och samordning av insatser. Prioriteringar, resurser och tillgänglighet Noteras en ökning av ärenden där anmälarna ifrågasätter resurser och prioriteringar. Prioriteringar ändras över tid och det förekommer fler ärenden som berör 4 ögonsjukvården och som beskriver långa väntetider med irreversibla skador som följd. Flera ärenden beskriver problem med tillgänglighet och kontinuitet vid lungkliniken. Antalet ärenden har ökat avseende problem med tillgängligheten i primärvården gällande bland annat telefon‐ och läkartider. Patienter upplever svårigheter att komma i kontakt med läkare både inom sjukhus‐ och primärvården. Ärenden som rör vårdgaranti och valfrihet visar på problem och oklarheter när det gäller tillämpning av regelverk, både för patienter och för vårdpersonal. Vårdgarantin fungerar otillfredsställande när klinikerna har längre väntetider än 90 dagar och informationen till patienterna är många gånger bristfällig. Problem med remisshanteringen och patienters synpunkter på avvisade remisser har ökat, det gäller både internt och externt och utgör en ökande andel av ärendena. Patienter remitteras mellan primärvård och sjukhusvård för bedömning av vem som ska skriva eventuella remisser och därigenom få stå för kostnaden, exempelvis för en undersökning med magnetröntgen. Liknande iakttagelser har gjorts i ärenden som rör medicinförskrivning. Det handlar om resurser, prioriteringar, vårdgaranti‐, valfrihets‐ och tillgänglighetsfrågor. Vissa patientgrupper ”slussas” från sjukhusvården till primärvården och även det omvända, utan att vårdgivarna är överens om vem som bäst kan eller ska hjälpa patienten. Det förekommer även ärenden där patienter på grund av platsbrist flyttats runt och vårdats på flera avdelningar inom samma vårdtillfälle. Detta har medfört fördröjd behandling, sämre omvårdnad och i vissa fall förvirringstillstånd. Uppföljning och kommunikation brister efter undersökningar Nämnden har noterat att det brister i vårdverksamheternas administrativa rutiner och att detta påverkar återkopplingen till patienterna. Det medför flera brister, bland annat uppföljningen efter olika undersökningar. Ärenden ökar där anmälaren uppger orimlig väntetid för besked efter undersökning, även vid utredningar om malignitet. Det händer att vården missar att meddela patient om svår sjukdom och att behandlingen därför blivit fördröjd. Dessutom förekommer försenade och felaktiga diagnoser, till exempel av cancer. När patienter inte fått besked om prov‐ och undersökningsresultat, blir de oroliga och får själva ringa och efterlysa svaren. Detta ökar belastningen på telefontiderna och ger ännu större problem med telefonframkomligheten. Patienter klagar på att de inte blir kontaktade av läkare trots upprepade löften att så ska ske. Bristande bemötande och kontinuitet i läkarkontakter Ofta är vakanslösningar med stafettläkare orsak till ärenden som gäller bristande bemötande och stafettläkare är överrepresenterade i bemötandeärenden. En ökad användning av stafettläkare inom primärvården bidrar till fler ärenden angående sämre kontinuitet och remissbevakning. 5 I vissa ärenden förekommer att patienter klagar på att läkaren inte läst igenom deras journal och att de får berätta sin sjukdomshistoria om och om igen när de träffar en ny läkare. Patienter får även höra kommentarer som ”jag hinner inte läsa journaler, du får berätta”. Det händer att tidigare ordinationer ifrågasätts och/eller ändras, ibland utan att patienten förstår varför. Språkförbistring både från läkarens och från patientens sida uppges vara ett problem vid kontakt med utländska läkare som inte behärskar språket. Brister i den psykiatriska vården Ärendena handlar bland annat om att patienter som söker psykiatrin hänvisas ibland till både vuxenpsykiatrin och till primärvårdens psykosociala resurs och patienter beskriver att de upplever att de hamnar mellan stolarna. Patienter uttrycker att det saknas kontinuitet, att tillgängligheten är dålig och att stafettläkare ger upphov till brister i vården. Patienter inom psykiatrisk öppenvård remitteras till primärvården då specialistvården inte anser att patienten är i behov av psykiatrins vård. Men patienten remitteras tillbaka till den psykiatriska öppenvården då primärvården säger sig sakna tillräcklig psykologisk och/eller psykiatrisk kompetens på området. Specialistvården i sin tur återremitterar patienten än en gång till primärvården. Många ärenden vittnar om detta och patienter upplever att detta ”bollande fram och tillbaka” visar att ingen tar ansvar för behandlingen. En särskilt utsatt grupp är patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Väntetider till utredningar, behandlingar och intyg upplevs ofta långa. Förutom funktionshindret i sig får det ofta sociala konsekvenser som drabbar både patienter och anhöriga. Långa väntetider för diagnos och behandling inom barnpsykiatrin upplevs som problem. Ärenden visar också att patienter med tidigare eller aktuella psykiatriska diagnoser ibland får försenad och sämre somatisk vård. Patienter med tidigare psykiatrisk behandling har upplevt att deras problem avfärdats som ångest utan tillräcklig undersökning. Läkemedel Det förekommer ärenden rörande e‐recept och försenade läkemedelsrecept på grund av problem med kommunikationen och hanteringen. Patienten får gå till apoteket flera gånger och kontakta vården på nytt för att utlovade recept inte kommit. Patienter har ibland svårigheter att få förnyade recept på läkemedel när ordinarie läkare är ledig. Dessa problem kan innebära försenad behandling och resulterar i merarbete för vården. Information om apotekens skyldighet att byta till billigaste preparat har inte alltid uppfattats av patienten, varför det förekommer att patienten tagit både det gamla och nya preparatet med ett annat namn och fått dubbel dos. Journalföring Ett antal ärenden rör brister i journalföringen, till exempel kan viktiga uppgifter om hälsotillståndet saknas. Detta har, förutom den medicinska risken, inneburit att 6 patienternas rättssäkerhet och ekonomi påverkats negativt i vissa fall. I försäkringssammanhang kan det bli aktuellt att ta del av journalen lång tid efter vårdkontakten. Det förekommer också att läkarbesök inte journalförts alls. Problem uppstår ibland när patienter begär ut journalkopior då det tar för lång tid eller att de nekas detta ibland utan besvärshänvisning. Flera ärenden rör också journaler där uppgifter om annan patient hamnat i fel journal, oftast i samband med scanningen till digitala journaler. Felet upptäcks ofta av patienten själv efter att man fått ut begärda journalhandlingar. Sent utskrivna diktat är ett annat förbättringsområde. Ett flertal ärenden handlar om epikriser som inte skickats på grund av att diktaten ligger hos sekreterarfunktionen som uppges vara underdimensionerad. Tendenser Tendens under året är som tidigare att störst antal ärenden har vård och behandling som kontaktorsak (ca 50 procent). Som tidigare är det specialiteterna ortopedi, kirurgi och psykiatri som har flest anmälningar. Ärendena kan handla om tillgänglighet, väntetider, undersökningar, utebliven/försenad behandling, missad/försenad diagnos eller avsaknad av vård‐ eller behandlingsplan. Den näst största kontaktorsaken är organisation, regler och resurser (ca 30 procent). Det kan exempelvis handla om byte av vårdgivare, felaktiga journaler, inställda operationer, bristande vårdkedja, remisser som försvunnit, uteblivna provsvar eller andra brister i de administrativa rutinerna. Tendensen håller i sig angående antalet ärenden där bemötande och kommunikation är kontaktorsak. Från att under ett flertal år legat på runt 10 procent så ligger de nu på 15 procent av det totala antalet ärenden. Återföringarna till vården betraktas som ett viktigt inslag i vårdens kvalitetsarbete och är också en del i patienternas rättighet/möjlighet att reagera på vården. Viktiga händelser Nämndens verksamhetschef medverkade i februari och lämnade synpunkter i samband med extern revision av patientsäkerheten i Landstinget Västernorrland. Patientnämnden Etiska nämnden var föremål för revisorernas granskning i mars. Under våren 2012 har handläggarna vid kansliet genomgått utbildning i motiverande samtalsmetodik. Vid nämndens sammanträde i maj fastställdes internkontrollplan för 2012 och nämndens balanserade styrkort för 2013‐2015. 7 Nämndens politiker tillsammans med verksamhetschef deltog den 23‐24 maj i regionkonferens i Åre för norrlandstingens patientnämnder, där Jämtlands patientnämnd stod som värd. Handläggarna deltog 25‐26 september i Sveriges Kommuner och Landstings seminarium i Stockholm för Patientnämndernas tjänstemän. Under året har även regionala tjänstemannaträffar i Härnösand, Umeå och Östersund genomförts, med deltagande från nämndkansliet i Västernorrland. Etikens Dag genomfördes den 12 oktober i Härnösand med ca 190 deltagare. Ett etikseminarium omkring etiken i genetiken hölls i Härnösand den 15 november. Rapport finns publicerad på landstingets externa webbplats. Nämndens verksamhetschef har besökt olika brukarorganisationer och vårdverksamheter under året och även tillsammans med ordförande besökt Folkhälso‐ Primärvårds‐ och Tandvårdsnämnd (FPTN) samt Hälso‐ och sjukvårdsnämns (HSN), för att informera om Patientnämnden Etiska nämndens verksamhet och rapportera om trender och tendenser. Ordförande och handläggare har genomgått juridikkurs med inriktning mot patientnämnder, arrangerad av Institutet för Medicinsk Rätt. Under året har nämnden skickat ut två skrivelser; Till sjukhusdirektören vid Länssjukhuset angående lungsjukvården, och till Landstingsledningsgruppen angående tillämpning av etisk policy i samband med omorganisationen. Arbetsformer Patientnämnden‐Etiska nämnden har sammanträtt sex gånger under året och lika många sammanträden har hållits i arbetsutskottet. Trots olika politisk tillhörighet, har arbetet i nämnden kunnat ske i stor enighet. Vid sammanträdena har principärenden och enskilda ärenden av större vikt behandlats. Utifrån alla ärenden som redovisats i nämnden, har ledamöterna haft en god insyn i vilka klagomål och synpunkter som förekommit. Nämndens ledamöter och tjänstemän omfattas av samma sekretessregler som hälso‐ och sjukvårdspersonal och har fått utbildning omkring lagstiftningen samt skrivit under sekretessförbindelse. Vid minst ett tillfälle per år träffar nämndens presidium och tjänstemän representanter för varje vårdområde och förvaltning, för genomgång av ärenden och utvecklings‐ och förändringsdiskussioner. Vid sammanträden och återföringar redovisas aktuell statistik. Nämndens verksamhet är en etablerad och viktig del i landstingets kvalitetsarbete och en service till patienter, anhöriga och vårdpersonal. De etiska frågorna som 8 aktualiserats i nämndens verksamhet har övergripande behandlats i Etiska Rådet och varit vägledande i beslut och åtgärder. Etiska Rådet har sammanträtt fyra gånger varav två verksamhetsförlagda möten. Mötesanteckningar från Etiska Rådet redovisas i nämnden. Återföring/återkoppling Återföring/återkoppling av ärenden som inkommit för handläggning enligt gällande rutiner sker till berörda så snart som möjligt, oftast inom en till tre dagar delårsvis till samtliga sjukhus, primärvård och kommuner med ärenden i sammanfattning, statistik och kommentarer till Socialstyrelsen genom årlig statistik och verksamhetsberättelse genom muntlig genomgång en gång per år med samtliga vårdområdesdirektörer, chefläkare med flera, samt med Landstingsstaben hälso‐ och sjukvård (HOS), Tandvården och Primärvården genom verksamhetsberättelse med statistik, redogörelse och kommentarer vid behov med chefsläkare, vårdområdesdirektör, MAS‐sköterskor m fl genom broschyrer, skrivelser, information med mera genom att kopia av inkomna ärenden i sammandrag skickas regelbundet till vårdområdesdirektörerna, primärvårdsdirektören, chefläkaren för primärvården, tandvårdsdirektören, förtroendetandläkaren, chefläkarna på sjukhusen samt hälso‐ och sjukvårdsdirektören. Anslutna kommuner Med hänvisning till brukarperspektivet om förenklade kontaktvägar, har sex av länets kommuner valt ett avtal med landstinget om gemensam patientnämndsverksamhet. Av avtalet framgår att ersättningen till patientnämnden ligger på 0,75 kr per kommuninvånare per den 31 december året innan. När det gäller kommunerna är antalet anmälningar få. Tänkbara orsaker till detta är att ansvariga på ett aktivt sätt följer vården och vidtar åtgärder på ett tidigt stadium. Det är också ett rimligt antagande att kännedomen inte är tillräcklig om Patientnämnden Etiska nämnden som en möjlig klagomålsinstans. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har en lagreglerad skyldighet att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) alternativt isoleras enligt smittskyddslagen. Även de patienter som inte kan skrivas ut från tvångsvård, men som inte längre har behov av vård på sjukvårdsinrättning och därför överförs till öppen vård med särskilda villkor, har rätt till stödperson. Stödperson är frivilligt och utses endast när patienten önskar detta. Syftet med en stödperson är tvåfaldigt. Dels får patienten kontakt med en person ute i samhället 9 fristående från vården, dels får samhället genom stödpersonen en inblick i hur tvångsvården fungerar. Patientnämndens förväntningar på en stödperson är att han/hon ska ge mänskligt stöd till den tvångsintagne genom regelbundna besök, ge stöd vid rättslig prövning utan att vara juridiskt ombud, samt fortlöpande rapportera om sitt uppdrag till nämnden. Stödpersonen, som har tystnadsplikt, ska inte ta över vårdpersonalens arbete eller ta ansvar för patientens ekonomiska situation. Ett förordnande kan variera kraftigt i längd, från några dagar upp till flera decennier. De patienter som vårdas enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) har generellt kortare vårdtider än de som vårdas enligt Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). LPT‐patienter vårdas på grund av sjukdom och vården ska upphöra så snart det är möjligt. Här kan de kortaste stödpersonsuppdragen bestå av några enstaka dagar. De riktigt långa förordnandena förekommer i den rättspsykiatriska vården. Patienterna här har begått brott som egentligen ska leda till fängelsestraff, men eftersom de bedömts ha en allvarlig psykisk störning har vård utdömts. Här blir förordnandena vanligtvis längre, det längsta har pågått i 19 år. Under senare år har rutinerna för obligatoriska anmälningar enligt LPT och LRV till patientnämndsverksamheten fått fasta former. Information till patienterna om stödpersonsverksamheten har bidragit till begäran om stödpersoner. Behovet av stödpersoner med speciell profil (språk, etniskt ursprung) har också ökat. Rekrytering av nya stödpersoner är ständigt pågående. Stödpersonsverksamhetens arbete har blivit en viktig och naturlig del i den slutna psykiatrin. Detta medför också ett behov av information och utbildning. Patientnämnden arrangerar årliga träffar, dit stödpersoner och berörd personal inbjuds. Under året har rutinerna för uppföljning av verksamheten utvecklats. Stödpersonerna skickar in en rapport om uppdraget som sedan ligger till grund för utbetalning av ersättning. En sammanställning av stödpersonsverksamheten för 2012 visar följande: Vid årets början 2012 hade 35 stödpersoner ett eller flera pågående uppdrag, varav ett flertal pågår under många år. Under 2012 har 29 uppdrag upphört. Antal ärenden under året enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård är 95 och enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård 34. Av dessa sammanlagt 129 ärenden har 32 patienter begärt och fått en stödperson. Under 2012 har mellan 40 och 50 patienter haft stödperson. 10 Medborgarperspektivet Inriktningsmål – Nöjda medborgare Verksamheten i Patientnämnden Etiska nämnden (PEN) är lagreglerad (SFS 1998:1656) och reglemente har fastställts av landstingsfullmäktige. Nämnden och dess kansli arbetar i enlighet med detta. Den etiska policyn är vägledande. Nämnden har tre personer som bemannar kansliet. Tillgänglighet uppnås via telefon som är öppen vardagar 8‐17 (med undantag av sammanträdesdagar), e‐post, vanlig post och i viss mån genom att patienter personligen besöker kansliet. De flesta som kontaktar nämndens kansli är besvikna på vården i någon form. Därför är medarbetarna mycket medvetna om värdet av ett gott bemötande där respekt, lyhördhet, servicekänsla och snabb handläggning är ledord för verksamheten. Alla som kontaktar Patientnämnden Etiska nämnden behandlas lika, oavsett ålder, om det är kvinnor eller män, personer med utländsk bakgrund, med olika funktionshinder eller med missbruksproblem. Processperspektivet Inriktningsmål – Effektiva verksamheter För att leva upp till de nya ändringarna i lag om patientnämndsverksamhet och de nya regler som infördes i patientsäkerhetslagen 2011, har kansliet till viss del förändrat sitt arbetssätt. Om patienten önskar, kan handläggaren vid bedömning att en vårdskada kan ha inträffat fråga vården om avvikelserapportering skett, om någon Lex Maria anmälan har gjorts samt om händelseanalys genomförts och vad den i så fall har lett till. Detta sker genom att en patientsäkerhetsblankett skickas ut till verksamheten med frågor omkring ovanstående. Syftet med de nya rutinerna är att intensifiera nämndens patientsäkerhetsarbete. Verksamheten bygger till stor del på samverkan med patienter och anhöriga å ena sidan och med vården genom dagliga kontakter å andra sidan. Samverkan sker också med norrlandstingens patientnämnder, samtliga MAS‐sköterskor vid anslutna kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Patientskade‐ försäkring, Läkemedelsförsäkring med flera. För närvarande pågår ett projekt att ta fram en ”golden standard” med likartade processer i samtliga patientnämnder i norrlandstingen. Genom ärendehanteringen i det digitala systemet VSP kan statistikjämförelse ske på nationell nivå, vilket sker fortlöpande. De tendenser som noterats i Västernorrland är i många avseenden likartade i övriga landet PEN har som ett pågående projekt att vården och övrig verksamhet i ökad utsträckning ska använda nämndens erfarenheter och synpunkter i sitt kvalitetsarbete. Detta sker genom olika former för återföring och samverkan. Kansliet tar löpande fram informationsmaterial. 11 Medarbetarperspektivet Inriktningsmål – Nöjda och kompetenta medarbetare Patientnämnden Etiska nämnden utgör från och med 2011 en egen förvaltning, med där tillhörande åligganden. Alla medarbetare är delaktiga i att utforma och utveckla verksamheten vid veckovisa arbetsplatsmöten. Patientnämndens kansli är en liten arbetsplats med nära samarbete. Det innebär en platt organisation med stort medbestämmande och transparens. Samtliga medarbetare vid nämndens kansli är kvinnor. Stor vikt läggs vid att skapa ett gott arbetsklimat, då verksamheten ofta handlar om att möta människor i svåra situationer som ofta kräver etiska ställningstaganden. I samband med veckomötena finns utrymme för avlastningssamtal/spegling eftersom verksamheten vid kansliet innehåller inslag av patientkontakter där medarbetarna måste härbärgera mycket ångest. Vid behov finns möjlighet för medarbetarna att nyttja Länshälsans kompetens. Friskvård aktualiseras bland annat genom att alla uppmuntras att utnyttja sin friskvårdstimme. Ekonomiperspektivet Inriktningsmål – God ekonomisk hushållning Kostnadskontrollen sker enligt fastställda rutiner, vilket innebär en månatlig avstämning av utfall i relation till budget med åtföljande årsprognos, med månatlig avrapportering till nämndens presidium. Årets positiva resultat beror på att intäkterna i samband med Etikens Dag 2011 kom in i början av året samt att årets intäkter för Etikens Dag 2012 blev högre än kostnaderna, samt att resekostnader för stödpersonsverksamheten blivit lägre. Kostnadsställe 82900, 82910 och 82911, tkr Resultaträkning, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Landstingsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2012 676,2 ‐3543,4 0 ‐ 2867,2 2 974,0 0 0 106,8 12 771,8 ‐3 729,5 0 ‐2 957,7 3 330,0 0 0 372,3 625,0 ‐3 955,0 0 ‐3 330,0 3 330,0 0 0 0 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Etiska nämndens statistik följer den modell som samtliga landsting tillämpar och ingår i en riksomfattande sammanställning. De ärenden som redovisas och registreras är ärenden som anmäls av patienter, anhöriga och vårdpersonal, med andra ord en unik information ur patientens/brukarens perspektiv. Patientnämnden Etiska nämndens statistik måste därför ses som en viktig del av kvalitetsarbetet och bör användas tillsammans med annan statistik. All redovisad statistik från Patientnämnden Etiska nämnden skall ses mot bakgrund av att antalet vårdkontakter i Landstinget Västernorrland under ett år ligger på ca 1,5 miljoner. Det går inte att dra några långtgående slutsatser angående enskilda vårdenheter enbart grundade på antalet anmälningar till nämnden, även om mörkertalet troligtvis är ganska stort. Faktorer som tillgänglighet vid nämndens kansli, kunskap om nämndens existens genom information på vårdenheten kan ha stor betydelse för anmälningsfrekvensen. I många ärenden finns flera kontaktorsaker, exempelvis kan huvudorsaken vara fördröjd behandling, brister i bemötandet kommer i andra hand. I statistiken redovisas då endast huvudkontaktorsaken. Personer som kontaktar Patientnämnden Etiska nämnden har ofta angett som främsta skäl för sin anmälan att andra inte ska behöva råka ut för samma sak. Det har även handlat om att man önskar få en förklaring eller en ursäkt i de fall man anser sig ha blivit kränkt. Relativt många anmälningar handlar om brister i organisation och rutiner. I flera fall har man uppmanats av vårdpersonal att kontakta nämnden. Kontakter har också initierats av händelser där patientsäkerheten inte varit tillfreds‐ ställande. Dessa ärenden har förts vidare enligt Lex Maria av anmälningsansvarig inom vården, eller via patient/anhörig till patientskadeförsäkringen och Socialstyrelsen. Anmälningar från Västernorrland till patientskadeförsäkringen (LÖF) Den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 2011‐01‐01, där det anges att patienten skall informeras om patientförsäkringen i samband med konstaterad vårdskada tycks inte ha påverkat antalet anmälningar nämnvärt. Enligt patientskadelagen lämnas ersättning om skadan hade kunnat undvikas vid vård och behandling av en erfaren specialist. Man kan inte erhålla ersättning enbart för att behandlingen inte leder till önskat resultat. I cirka 40 % av ärendena som beslutades 2012 beviljades patienten ersättning. De vanligaste ersättningsbeloppen ligger under 25 000 kronor. Skador inom ortopedi, kirurgi och verksamheter med stora operationsvolymer är de som anmäls mest till Patientförsäkringen LÖF. Vanligast är de skador som inträffar i samband med själva operationen. Det kan vara tillförda infektioner vid ren kirurgi, blödningar, skadade kärl och nerver, skelettskador till exempel vid protesinläggningar, och tryckskador orsakade av felaktig uppläggning av en sövd patient. Andra vanliga skador är merskador på grund av försenad eller utebliven diagnos. 13 Antal faktiska anmälningar till patientskadeförsäkringen (LÖF) från Västernorrland 2004‐2012 400 354 350 365 310 316 323 276 285 300 336 299 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal ärenden i Patientnämnden Etiska nämnden2000‐2012 Kvinnor 1000 Män Totalt 944 900 800 691 738 709 702 734 765 741 783 764 763 785 818 700 571 600 500 403 400 300 288 416 322 427 410 282 298 2002 2003 415 447 452 465 457 462 494 501 373 319 318 2004 2005 288 318 307 301 291 2007 2008 2009 2010 317 200 100 0 2000 2001 2006 2011 2012 Antalet anmälda ärenden ökade under 2012 med 15 procent. Denna tendens delas av landets övriga patientnämnder. En förklaring kan vara den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 2011, där vården vid en konstaterad vårdskada är skyldig att informera patienten bland annat om att man kan vända sig till patientnämnden. 14 Antal ärenden per huvudkontaktorsak 2008‐2012 Kontaktorsak 2008 2009 2010 2011 2012 Vård och behandling 374 388 363 413 469 Organisation, regler och resurser 300 263 233 238 281 Bemötande, kommunikation 73 95 143 132 140 Övrigt 17 17 46 35 54 Totalt: 764 763 785 818 944 Under de fyra huvudrubrikerna för kontaktorsak ligger underkategorier. Under huvudrubriken vård och behandling, som är den största kategorin, finns ärenden som rör utebliven, försenad eller felaktig behandling, komplikationer och biverkningar, diagnos och medicinering, provtagning, undersökningar, remisser, omvårdnads‐ ärenden, hjälpmedel eller second opinion/andra bedömning. Även ärenden som berör medicinteknisk utrusning finns under denna kategori. Det största antalet ärenden under denna huvudrubrik berör utebliven, försenad eller felaktig behandling. Under rubriken organisation, regler och resurser hamnar ärenden där det har förekommit brister i administrativa rutiner med uteblivna provsvar, försvunna remisser och utebliven uppföljning. Även journalfrågor och ärenden omkring sekretess och tystnadsplikt finns här, liksom tillgänglighet, väntetid, vårdgaranti och valmöjligheter i vården. Frågor som rör patientens ekonomi, försäkringsfrågor och prioriteringar hamnar också här. Den enskilt vanligaste kontaktorsaken i denna kategori är frågor om tillgänglighet och väntetid. Ärenden som rör bemötande och kommunikation kan handla om generella brister i bemötandet, att anhöriga känner sig avvisade eller att personalen visar bristande empati. Det kan också handla om dålig uppföljning i svåra situationer eller svåra besked på telefon. Patienter kan uppleva att man inte blir trodd när man söker för sina besvär, eller att man möts av en uppfostrande attityd. Ibland handlar det om bristande samråd, kulturella eller språkliga hinder eller brist på information. Det förekommer även att personalen klagar inför patienten på sin arbetssituation. Huvudrubriken övrigt handlar om ärenden som har karaktären av allmän fråga, eller synpunkter på verksamhet och organisation, ofta riktat till politikerna i nämnden. 15 Antal ärenden per specialitet 2008‐2012 2008 Administration 54 Akutenhet 22 Allmottagning /allvård 5 Ambulansverksamheten 5 Anestesi‐IVA‐Operation 1 Apotek 4 Arbetsterapi 1 Barn‐ och ungdomshabilitering 0 Barnavårdscentral/Familjecentral 3 Barnkirurgi 0 Barnklinik 9 Barn‐ och ungdomspsykiatri 4 Blodgivarcentral 0 Dagrehab 0 Distriktssjukgymnastik 2 Företagshälsovård 0 Geriatrisk rehabilitering 4 Hematologi 0 Hjälpmedelscentral 0 Hjärtsektion (med) 6 Hud 3 Hälsohem 1 Hörselvård 1 Infektion 5 Intensivvårdsavdelning 0 IVF‐behandling 0 Kardiologi 2 Kirurgi 57 Klin fys lab 4 Kommunal verksamhet 9 Kurator 3 Kvinnoklinik/mödravård/BB 22 Laboratorium/blodcentral 1 Logopedi 1 Lungklinik 1 Mammografi 2 MAVA‐IVA 5 Medicin 54 Mödravård/barnmorskemott. 0 Neurokirurgi 2 16 2009 27 47 4 7 0 0 2 2 6 2 4 1 0 0 0 0 8 3 3 4 4 0 5 2 5 1 2 57 3 8 1 21 0 1 3 0 3 45 0 1 2010 16 46 3 7 5 4 2 0 3 0 9 6 0 0 4 0 6 2 2 10 4 0 1 2 1 0 4 77 3 8 0 25 1 0 9 0 4 31 0 0 2011 14 33 5 10 3 0 0 2 2 3 8 4 0 1 1 3 6 2 3 9 3 0 3 5 4 1 6 71 5 10 0 24 3 0 6 0 6 34 0 1 2012 26 36 12 12 7 0 1 4 2 0 8 3 1 0 0 1 6 2 2 13 3 0 2 4 1 1 5 66 3 9 0 35 1 0 4 3 4 31 3 0 Neurologsektionen Njurmedicin Obduktion Onkologi Oral protetik Ortopedi Ortopedtekniska Palliativ vård Patologi/Cytologi Primärvård Primärvårdsjouren Privatläkare Psykiatri Psykolog Rehabiliteringsmedicin Reumatologsektionen (Med) Röntgen Sjukresor Smittskydd Smärtkliniken Tandvård‐distrikt Tandvård‐privat Tandvård‐sjukhus Tandvård‐specialist Thoraxkirurgi Ungdomsmottagning Urologi Vuxenhabilitering Ögon Öron Näs Hals Övrigt inkl okänd Totalt: 12 1 0 10 0 119 2 1 0 201 5 0 44 0 3 6 6 1 0 0 10 0 2 5 1 0 7 0 13 9 13 764 17 9 3 0 6 0 99 1 1 1 194 5 2 53 3 2 6 16 3 0 3 16 0 3 5 0 1 7 0 16 5 21 763 5 2 1 5 0 81 2 0 0 185 6 2 65 0 4 7 12 2 0 4 11 3 1 4 0 0 6 1 21 10 50 785 15 2 1 5 1 81 3 0 1 195 1 1 62 0 4 1 10 4 0 5 14 3 3 6 0 0 14 2 33 8 52 818 17 6 0 5 0 106 4 1 0 242 5 1 73 0 3 2 7 10 1 8 15 3 1 10 0 0 5 2 32 15 59 944 Antal ärenden från primärvården 2008‐2012 300 260 250 214 208 202 203 2008 2009 2010 2011 200 150 100 50 0 2012 Det totala antalet ärenden som rör primärvårdsenheter ökade 28 procent jämfört med föregående år. Största antalet ökningar står ärenden gällande tillgänglighet och väntetid för. Antal ärenden per tusen listade vid respektive primärvårdsenhet 2011‐2012 Genomsnitt 2011 och 2012 är 0,8 ärenden per tusen listade patienter vid respektive enhet. Tabell ett visar landstingsdrivna enheter, tabell två visar enheter i privat regi. De enheter som ligger över snittvärdet redovisas med feta siffror. TABELL 1 Hälsocentral Ankaret Hälsocentral Bjästa Hälsocentral Bredbyn Hälsocentral Centrum Sundsvall Hälsocentral Domsjö Hälsocentral Gilleberget Hälsocentral Granlo Hälsocentral Husum‐Trehörningsjö Hälsocentral Höga Kusten Hälsocentral Junsele o Ramsele (Västra) Hälsocentral Kramfors, (Carema tom 2011/3) Hälsocentral Liden Hälsocentral Ljustadalen Hälsocentral Matfors 18 2011 2012 0,7 0,8 0,7 0,8 0,2 0,5 0,4 0,2 0,6 0,9 2,3 0 0,4 0,4 0,4 0,3 0,7 1,6 0,1 0,3 0,5 0,9 0,6 1,4 2,5 0 1,4 0,4 fortsättning från föregående sida Hälsocentral Nacksta Hälsocentral Nyland Hälsocentral Själevad Hälsocentral Sollefteå Hälsocentral Stöde Hälsocentral Södra Sundet Hälsocentral Ånge 1,6 0,2 0,4 1,4 1,1 1,4 0,9 1,4 0,9 0,4 1,4 1 0,7 0,7 TABELL 2 2011 2012 0,4 1 0,2 1,1 0,3 * * 1,2 1,6 1 0,1 0,3 0,3 1,1 0,5 0,3 0 0 0,7 1 0,7 0,3 Vårdcentral Alnö Vårdcentral Fränsta Vårdcentral Human Resurs Vårdcentral Johannesberg Vårdcentral Njurunda Hälsocentral Sensia (start aug 2012) Vårdcentralen Sidsjö (start mars 2012) Vårdcentralen Sundsvall Vårdcentral Söråker Vårdcentral Timrå Vårdcentralen Öbacka 19 Patientnämnden Etiska nämnden, Landstingets kansli Storgatan 1, 871 85 Härnösand www.lvn.se
© Copyright 2024