Sammanställning av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar
1 2012-09-04 NTA:s betydelse för elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen, för utveckling av deras läsförmåga i svenska och naturorienterande ämnen samt hur NTA:s tema och läromedel skapar sammanhang och fasthet i undervisningen i ämnena fysik och kemi på grundskolans mellanår. Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag ................................................................................................................................. 2 A SI:s rapport 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen åk 4-6 ............................... 3 B SI:s rapport 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft” ...................................................................................... 6 C Rapport SI 2011:1 Innehåll i och användning av läromedel – en kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5.............................................................................................................................................. 7 D SI:s rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår – Bortgömt men ej bortglömt” ............................. 11 E SI:s rapport 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?”.......................................................................... 19 F Summering av iakttagelser som rapportförfattaren noterat från SI:s granskningsrapporter ................ 21 2 Bakgrund och uppdrag Föreliggande studie har initierats av styrelsen för NTA Produktion och Service ekonomisk förening (NTA PoS). Undertecknad har på uppdrag av styrelsen studerat fyra av den statliga Skolinspektionens rapporter från 2010 och 2011 som rör undervisning, lärande och läromedel i naturvetenskapliga ämnen med fokus på fysik och kemi. Ett deluppdrag i studien har avsett att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, som NTA-konceptet och NTA:s skolutvecklingsprogram kan ha genererat dokumenterat positiva effekter på undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och elevernas lärande i dessa ämnen, jämfört andra typer av undervisningskoncept och läromedel. Föreliggande studie bygger på en sammanställning av följande fem rapporter genomförda av SI (Skolinspektionen) under åren 2010 och 2011: A SI 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen årskurs 4 – 6” B SI 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft” C SI 2011:1 ”Innehåll i och användning av läromedel – En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5” D SI 2011:9 ”Fysik i mellanåren – Ej bortglömt men bortgömt” E SI 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?”- En kvalitetsgranskning av undervisningen i NO-ämnen årskurs 1-3” SI:s rapporter bygger på granskningar av undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolans tidigare år, d v s årskurserna 1-6, på ett begränsat antal skolor i landet. Varje rapport och dess resultat kommenteras var för sig och föreliggande studie avslutas med en sammanfattande avsnitt om, och i så fall på vilket sätt, som NTA:s skolutvecklingsprogram har gjort positiva avtryck i SI:s rapporter. Norrtälje 2012-09-05 Johan Österberg 3 A SI:s rapport 2010:5 ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen åk 4-6 Bakgrund Svenska elevers resultat i läsförmåga och läsförståelse har i nationella och internationella studier successivt försämrats under de senaste femton åren. Skolinspektionen har som ett led i sitt arbete med att granska kvaliteten i undervisningen avseende läsutveckling och läsförståelse hos elever i grundskolans mellanår granskat, hur 31 skolor arbetar med elevernas läsutveckling i svenska och i de naturorienterande ämnena. Tre områden har utgjort utgångspunkt för granskningen: Skolans organisation av undervisningen Skolans bearbetning av och kommunikation kring tryckt text Skolans miljö och förutsättningar för undervisningen Granskningsrapporterna från de 31 skolorna visar generellt på stora brister i arbetet med elevernas läromedelstexter i de naturorienterande ämnena och skönlitterära texter inom svenskämnet. Resultat av granskningarna i relation till NTA-programmets texthantering Följande allvarliga brister har noterats av SI i de flesta av de granskade skolorna: Flertalet skolor lyckas inte skapa ett klimat som uppmuntrar kommunikation och som låter alla elever framföra sina reflektioner över läst text i tal och skrift NTA-programmet innebär: I lärarhandledningen finns tydliga anvisningar och exempel på hur läraren introducerar ett nytt tema och varje ny lektion inom temat med en inventering av elevernas kunnande i temat, deras förförståelse, och ett idésamlande samtal med eleverna inkluderande en sammanställning av hypoteser. Efter en inledning sker experimentavsnittet som i elevhandledningen uppmuntrar eleverna till dialog sinsemellan och med andra elever kring försöket och de resultat som försöket lämnar. Läraren kommunicerar med varje elevgrupp under försökets gång och lektionsavsnittet knyts ihop med ett avslutande samtal kring resultat, effekter och gjorda erfarenheter: blev det som vi trodde eller blev resultatet något vi inte kunde förutse? Elevernas medverkan i och påverkan på undervisningen till innehåll och form är oftast svagt utvecklad. Läromedlen är starkt styrande och lärarna förmår inte att frigöra undervisningen från läromedlen för att bredda dialog och perspektiv på arbetsområdet/temat. Undervisningen i NOämnen blir lätt stereotyp av s k ”receptlaborationsmodell” eller tyst läsning med besvarande av frågor på arbetsblad. NTA-programmet innebär: Lärarhandledningen har en tydlig struktur som medger utvikningar från anvisningarna för de lärare som önskar och som har erforderlig kompetens. Experimenten utförs av eleverna i form av olika uppdrag av varierande svårighetsgrad, och såväl lärarhandledningen som handledningen för elever rymmer frågor att samtala kring. Dialog i mindre och större grupper uppmuntras konsekvent i NTA-konceptets teman. Läraren knyter ihop varje undervisningsavsnitt som ett lärande samtal med eleverna som aktiva deltagare. 4 Lärarna brister i kommunikationen kring framför allt NO-texter. Lärarens eget prat dominerar arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Det lärande samtalet mellan elever och mellan lärare och elever är ofta svagt utvecklat. NTA-programmet innebär: Elevernas handledning innehåller intressanta faktatexter som belyser den praktiska tillämpningen av den kunskap som laborationer och samtal givit eleverna under arbetet. Den muntliga kommunikationen i klassrummet är prioriterad och bidrar till en dialogpedagogik med pedagog och elever av gott märke. Texterna i de tryckta läromedlen i NO-ämnen saknar ofta individanpassning efter elevernas läsförmåga, intressen och behov. Avsaknaden av texter som utmanar högpresterande elever är ett lika stort problem som texter för de svagare läsarna. Texterna är oftare av typen arbetsinstruktion och mindre ofta av fakta och intresseskapande slag. NTA-programmet innebär: Elevhandledningen innehåller intressanta faktatexter som uppmuntrar eleverna till att lära mer om de företeelser som de laborativa lektionsavsnitten vill visa. En del texter har en svårighetsgrad som innebär utmaningar även för de högpresterande eleverna, medan andra texter är av enklare typ utan att vara utslätade och nedskurna. Rektor utövar sällan sitt pedagogiska ledarskap kring elevernas läsutveckling, antingen på grund av tidsbrist eller brist på egen, didaktisk kompetens. NTA-programmet innebär: NTA:s elevhandledningar ger eleverna stimulans att läsa texter som är både intressanta och faktabärande och som vidgar elevernas kunnande och stimulerar deras intresse för ämnet specifikt och för naturvetenskap i stort. Lärarhandledningen ger klara anvisningar om hur elevernas läsutveckling kan stimuleras, med den naturvetenskapliga historieutvecklingen fram till vår tids moderna tillämpning av vetenskapen som rik källa. Undervisningen inom NTA-konceptet blir därför mindre beroende av rektors bristande möjligheter att utöva sitt pedagogiska ledarskap i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Övergripande slutsatser som SI drar av sin genomförda granskning - Läraren måste höja undervisningens kvalitet genom att säkerställa elevernas möjlighet att kommunicera och samarbeta under arbetspassen i både svenska men allra mest i naturorienterade ämnen. - Läraren bör utarbeta metoder för att kunna täcka in de moment i undervisningen som gynnar elevernas läsutveckling och läsförståelse. Olika typer av texter behöver ges till eleverna för att kunna individanpassas till deras läsförmåga och intressen. - Lärarens bedömning av elevernas kunskapsnivå bör resultera i en högre grad av individualisering av undervisningen - Rektor bör kartlägga kompetensbehov som finns på skolan när det gäller läsprocessen i undervisningen och se till att kompetensutveckling sker inom området. Skolinspektionens iakttagelser och observationer Den lektioner som SI observerat under sina skolbesök präglades i hög grad av elevernas eget arbete men även av mycket enkelriktad kommunikation, d v s för mycket lärarprat och för lite dialog och kommunikation med flera involverade. Ett dominerande mönster under lektionerna i NO-ämnen var, förutom ett visst inslag av s k receptlaborationer, elevernas tysta läsning av tryckta texter och som följdes av besvarande av skriftliga frågor utan dialog eller målinriktade samtal. 5 Undervisningen styrdes starkt av läromedlen, ofta på grund av undervisande lärares bristande ämneskompetens och förmåga till utvecklad dialog med analysinslag. De tryckta texterna som eleverna tog del av utgjordes ofta av instruktioner och anvisningar och mera sällan av mer informativ och inspirerande faktainformation. Elevernas förförståelse blev alltför sällan föremål för lärarens uppmärksamhet och alltför många lektioner inriktas helt på experiment utan fördjupad kunskapsanalys om uppnådda resultat i relation till uppställd hypotes. Många elever förlorade därmed intresset redan från lektionens start och inriktade sig i bästa fall på häftiga laborations-inslag. Bok- och texttillgången är som regel liten i de naturorienterande ämnena, visar granskningen. Lärarna är däremot som regel bra på att utvärdera elevernas läsutveckling och eleverna läser ofta tyst läsning av bänkbok med åtföljande skrivande av ex vis en recension. SI redovisar i rapporten några viktiga forskningsresultat. T ex vet man av forskningen att det målinriktade samtalet mellan eleverna och mellan elever och lärare under lektionerna har stor betydelse för att utveckla läsförmågan hos eleverna. Själva skrivandet är ett centralt viktigt inslag för att eleverna ska få uttrycka tankar och känslor. Skolinspektionens förslag till åtgärder Granskningarna av de 31 skolorna avseende elevernas läsförmåga och läsförståelse resulterar i en rad förslag från Skolinspektionen. Följande insatser behöver göras på de flesta av de granskade skolorna: Lärarna bör se till att låta eleverna träna alla moment av kommunikation, även inom NOämnena, som gynnar elevernas läsutveckling inkl. läsförståelse Lärarna bör i högre grad följa upp elevernas kunskaper, reflektioner och intressen som styrmedel för planering av undervisningen Eleven bör få möta olika typer av texter valda utifrån elevens egen nivå, erfarenheter och intressen Bearbetning av texter bör föregås av ett förförståelsearbete där texten sätts in i ett sammanhang Bearbetning av texternabör inkludera kommunikation, både via samtal och av skriftliga uppgifter. NTA-konceptets innehåll, utformning och tillämpning i relation till SI:s åtgärdsförslag NTA:s skolutvecklingsprogram rymmer en pedagogisk och didaktisk design som tillgodoser samtliga, av Skolinspektionen, framförda åtgärdsförslag ovan. NTA är som helhet: ett kvalitetssäkrat skolutvecklingsprogram som inbegriper utbildning av lärarna, teman och temalådor som stimulerar ett frågebaserat, undersökande arbetssätt och viktig kommunikation och som ger fasthet och sammanhang i undervisningen ett kvalitetssäkrat pedagogiskt och ämnesdidaktiskt angreppssätt och ett tidsenligt skolutvecklingsprogram som stimulerar till läsning, dialog, skrivning, d v s kommunikation i alla de former som Skolinspektionen förordar och efterlyser i sina granskningsrapporter, förutom intresseväckande och stimulerande uppdrag i form av laborationer av olika svårighetsgrad. 6 B SI:s rapport 2010:8 ”Fysik utan dragningskraft” Bakgrund Resultaten från nationella och internationella undersökningar visar att elevernas kunskaper i naturorienterande ämnen har försämrats på senare år. Fysik är bland de ämnen som har sämst resultat. Skolinspektionen har inom ramen för sitt uppdrag granskat undervisningen i fysik på 35 grundskolor, företrädesvis med fokus på årskurserna 7 - 9. Sammanfattande resultat från Skolinspektionens granskningar av fysikundervisningen Undervisningen i fysik sker inte främst enligt kursplanen och dess strävansmål för årskurs 9. Läromedlen är starkt styrande och sällan heltäckande ur måluppfyllelse-synpunkt. Natur och människa ges stort utrymme, medan den naturvetenskapliga verksamheten liksom kunskapens användning ägnas betydligt mindre uppmärksamhet i undervisningen. Eleverna tycker att fysikundervisningen är onödig och tråkig Fysiklärarens ämneskompetens, engagemang och undervisningsutformning är av stor vikt för elevernas lust att lära Få skolor involverar fysikämnet i skolans kvalitetsarbete Skolinspektionens förslag till åtgärder SI lämnar i rapporten en rad förslag till åtgärder för att förbättra skolornas undervisning i fysik och, som en önskad effekt, förbättrade studieresultat och ökat intresse hos eleverna. Undervisningen behöver anordnas så att eleverna får möjlighet att nå målen inom kursplanens samtliga delar Undervisningen behöver varieras och utgå från varje elevs intresse och behov Läraren behöver ta reda på elevernas förkunskaper i fysik, hitta rätt nivå på undervisningen och starta utifrån denna. Fysiklärarna behöver ha goda kunskaper om de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Skolorna behöver bygga nätverk mellan lärarna för att skapa sammanhang och progression i elevernas lärande genom grundskoleåren med strävansmålen som riktpunkt redan från tidiga årskurser. NTA-konceptet i skenet av Skolinspektionens observationer och åtgärdsförslag NTA-konceptet täcker f n 17 olika teman i de naturorienterande ämnena och teknik. NTA:s utvecklingsavdelning reviderar successivt samtliga teman och utvecklar nya teman över tid. Varje tema täcker ett antal av kursplanernas mål och bidrar till att öka måluppfyllelsen. Kompletteringar är dock nödvändiga då de 17 temana f n inte täcker samtliga kursplanemål i de tre naturorienterande ämnena och teknik. De olika temana bidrar till en god variation av lektionsupplägg och de olika uppdragen medger anpassning till varje elevs intresse och behov. Förförståelsen inventeras inför varje nytt tema och inför varje nytt lektionsmoment. Inför arbetet med varje nytt tema måste berörd lärare genomgå aktuell temautbildning som ett led i NTA-programmet att kompetensutveckla lärarna parallellt med användningen av NTA-s teman och temalådor i undervisningen. NTA prioriterar kompetensutveckling av NTA-lärarna och hoppas att skolhuvudmännen uppskattar insatserna. Varje skolhuvudman har en NTA-samordnare och varje enskild skolenhet har en lokal NTAsamordnare. Varje NTA-kommun bygger på detta sätt ett nätverk av engagerade lärare i de 7 naturvetenskapliga ämnena och teknik. På regional nivå finns en NTA-samordnare som anordnar temautbildningar för nytillkomna lärare och som samlar de kommunala NTA-samordnarna i ett regionalt nätverk. Slutligen träffas de regionala NTA-samordnarna till gemensamma nätverksmöten och egna utbildningar i NTA-styrelsens regi. ”Vi har inget att förlora på att välja en ny strategi det vill säga försöka förändra undervisningen i naturvetenskap och teknik så att den intresserar våra ungdomar. Detta skulle gagna alla parter. Eleverna skulle kunna få chansen att utveckla sin nyfikenhet och fascination samtidigt som samhället skulle kunna få mer kompetenta medborgare och industrin det folk de anser sig behöva.” Citat ur SI:s rapport, av Britt Lindahl, fil.dr i pedagogik, Högskolan i Kristianstad C Rapport SI 2011:1 Innehåll i och användning av läromedel – en kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5 Bakgrund I SI:s sammanfattande rapport 2011:1 ”Innehåll i och användning av läromedel – en kvalitetsgranskning med exemplet i kemi i årskurs 4 och 5” har SI granskat nio skolor med avseende på relationen innehåll, användning, anpassning av läromedlen och med särskilt fokus på framställningen av ämnet som sådant samt på genus och etnicitet. Granskningarna har resulterat i skolenhetsvisa rapporter inkluderande SI:s beslut om åtgärder i form av o Krav på åtgärder inom angiven tidsram o Rekommendationer till rektor och lärarna på granskad skola Metod: SI:s inspektörer har vid varje granskning gått igenom de läromedel som skolorna använder intervjuat rektor och undervisande lärare i kemi samt elever i årskurserna 4 och 5 samt genomfört intervjuer med eleverna SI har i sina skolgranskningar i rapporten utgått från två övergripande frågeställningar: o Använder skolorna tidsenliga läromedel som skapar fasthet och sammanhangför kemiämnet och som motsvarar de nationella målen? o Anpassas de använda läromedlen till varje enskild elevs förutsättningar och behov? Med utgångspunkt från dessa frågeställningar beskrivs skolornas arbete med läromedlen under ett antal delfrågor. Resultaten redovisas i denna rapport i tabellform med förklaringar och kommentarer till varje tabell. Redovisade resultat med kommentarer Tabell 1A redovisar de tre delfrågorna under SI:s första frågeställning medan tabell 1B sammanfattar de fem delfrågorna under SI:s andra frågeställning samt en sammanfattande frågeställning. 8 Tabell 1 A: Skolinspektionens krav på granskade skolor avseende läromedel i kemi för grundskolans årskurser 4-5 Av SI granskade skolor: fakta Skola NTA/K/F Org Tillgång nr till NOlokal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 K K NTA F K K NTA K F f-6 f-5 f-7 f-5 f-9 f-5 f-6 f-6 f-9 nej nej nej nej nej nej nej nej nej Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat: SI kräver följande åtgärder Samtliga elever Rektor måste Läromedlen i kemi måste måste ges försäkra sig om att anpassas till den enskilde förutsättningar skolan använder elevens bakgrund, att nå målen för tidsenliga läromedel intressen och behov kemi årskurs 5 av god kvalitet X X X X X X X X X X X Förklaringar: ett X i kolumnen innebär att skolan har den brist som rubriken anger. K är kommunal, NTA är medlemskola och F är friskola Kommentar : se tabell 2 som redovisar vilka läromedel som används Tabe ll 1B: Skolinspektionen rekommenderar skolornas personal att åtgärda Av SI granskade skolor: fakta Skol a nr Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat – SI lämnar följande rekommendationer: rektor och lärarna rekommenderas att NTA/K/ F Or g ge eleverna inflytande över val av läromedel och arbetsforme r i högre grad än idag tillsammans med eleverna problematiser a över normer, värden i läromedlen i relation till ett allsidigt perspektiv kring genus, etnicitet att som ett led i kval.arbetet regelbundet utvärdera och uppdatera läromedlen i kemi planera verksamhet och undervisning så att fler elever ges förutsättning ar att nå målen i kemi för åk 5 tydliggör a de nationella målen i kemi för elever och föräldrar 1 K f-6 X X X 2 K f-5 X X X 3 NTA f-7 X X 4 F f-5 X X X 5 K f-9 X X 6 K f-5 X X 7 NTA f-6 X X 8 K f-6 X X 9 F f-9 X X ge eleverna kunskap om begreppe n NOämnen, NTA och ämnet kemi X X Kommentar: elevernas inflytande över läromedelsurval och arbetsformer är generellt svagt utvecklat. Genus och etnicitet som de framstår i nästan alla läromedel utgör ett generellt problem (dock ej för NTA-temana, utan för de läromedel som NTAskolorna använder som komplement !) X 9 Tabell 2 Sammanställning över skolornas läromedel som enligt deras egna uppgifter används för att skapa sammanhang och fasthet i undervisningen i kemiämnet. Av SI granskade skolor: fakta SI:s bedömning av hur väl de använda läromedlen lägger fokus på ämnet kemi och ger ett mångsidigt fokus på genus och etnicitet Skola nr Använda läromedel NTA/K/F 1 K Laborativt material PULS, Släpp loss experimentlustan, Kul att kunna för unga kemister enkelt Arbetsblad enkla Genus och etnicitet ej OK Sammanfattande bedömning avseende skolornas använda läromedel otidsenliga tryckta läromedel enkelt laborationsmateriel 2 K PULS, Boken om fysik och kemi enkelt ? ej OK OK, överskådlig bild av ämnet kemi 3 NTA NTA, Vida Världen 1 och 2 NTA NTA NTA OK ej i övrigt helhetsbild saknas, delvis otidsenliga läromedel 4 F Försök med kemi, Boken om fysik och kemi, Kemilådan (elevkort) enkelt egentillverkade ej OK delvis otidsenliga tryckta läromedel 5 K Naturkunskap 4 och 5, Boken om fysik och kemi, Kul att kunna för unga kemister, Smartboard, film enkelt PULS kopieringsunderlag ej OK OK 6 K PULS enkelt egentillverkade OK otidsenliga tryckta läromedel 7 NTA NTA, Boken om fysik och kemi NTA NTA 8 K Naturkunskap 4 och 5, Natur-och miljöpärmen 9 F Naturkunskap 5, Försök med kemi, Kul att kunna för unga kemister enkelt enkelt NTA OK skolans lokala mål stämmer inte med kursplanens i kemi, NTA tidsenligt Natur- och miljöpärm ej OK ej OK , skapar inte sammanhang arbetsbok ej Ok Ej OK, ej tillräckligt för måluppfyllelsen Kommentar: Använda läromedel är ofta av otidsenligt slag d v s de är utgivna före den senaste versionen av kursplanen i kemi från år 2000. NTA-lådornas teman är tidsenliga men kräver kompletterande läromedel för att samtliga kursplanemål ska kunna täckas in. 10 Tabell 3: Anpassning av de använda läromedlen till varje elevs förutsättningar och behov. Av SI granskade skolor: fakta SI:s bedömning av hur väl de använda läromedlen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov: urvalsprocessen, kunskapsuppdraget, genus och etnicitet, sammanfattande bedömning Skola nr Skolans processer vid urval, köp, tillverkning och bedömning av läromedlens kvalitet avseende: NTA/K/F Resurser Ansvarig inköpare Individanpassning Genus och etnicitet Elevmedverkan i urval och utvärdering av läromedel Sammanfattande bedömning avseende anpassning på granskad skola 1 K låga lärare tveksam tveksam ej OK ej OK 2 K 600:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK OK 3 NTA 6-700:/elev lärare OK för NTA OK för NTA ej OK OK 4 F 1000:-/elev lärare OK ej OK ej OK OK 5 K 500:-/elev lärare OK ej OK OK 6 K 875:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK OK 7 NTA 621:-/elev lärare tveksam OK ej OK OK med tvekan 8 K låga lärare tveksam ej OK ej OK ej OK 9 F 800:-/elev lärare tveksam tveksam ej OK ej OK OK men för få experiment och eleverna känner inte till målen! Citat ur SI:s granskningsrapporter som speglar NTA-konceptet och dess läromedel ”NTA-lådorna täcker väl in de laborativa och metodiska aspekterna på ämnet, men har inte som syfte att presentera fakta, sammanhängande berättelser eller vara utgångspunkten för inläsning och repetition. Inte heller förefaller de presentera något mer kulturhistoriskt material” (Såg inspektörerna inte elevhandledningen som användes på lektionen?: Rapportförfattarens kommentar) ”I NTA-lådornas elevhandledningar finns en mängd illustrationer, fotografier och texter som visar kemiämnets anknytning till vardagen över hela världen. Många exempel finns på vetenskapliga framsteg med vardaglig anknytning. Elevhandledningarna visar på en medvetenhet kring kön och etnicitet….” ”NTA-lådorna ger tillsammans med Försök med kemi och Boken om fysik och kemi en överskådlig bild av ämnet kemi” ”Laborationsmaterialet i NTA-lådorna är framtaget med syftet att stimulera och inspirera eleverna, vilket enligt skolans uppgifter fungerar bra. De iakttagelser som kunnat göras visar på ett på det hela taget neutralt material som är köns- och etnicitetssensitivt” ”Det normala lektionspasset i kemi i årskurs 4 tycks vara ett laborationspass som ger utrymme för viss individualisering och därmed anpassning till olika intressen och behov” ”NTA-lådorna uppfyller kravet på tidsenlighet eftersom det är utgivet efter den senaste revideringen av nuvarande kursplaner år 2000” Ovan angivna citat är tagna ur de två granskningsrapporterna som berörde NTA-skolor i SI:s studie. 11 D SI:s rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår – Bortgömt men ej bortglömt” Bakgrund och uppdrag Skolinspektionen (SI) har i sin sammanfattande rapport 2011:9 ”Fysik i grundskolans mellanår – inte bortglömt men bortgömt”, granskat fysikundervisningen i grundskolans mellersta årskurser 4 och 5. Kvalitetsgranskningen har haft som syfte att lyfta fram styrkor och brister i undervisningen och, med hjälp av forskning och vad som framkommit i SI:s och Skolverkets genomförda granskningar, peka på möjliga orsaker till de funna bristerna och föreslå var förbättringar kan åstadkommas. Granskningsrapporten belyser även goda exempel genom att uppmärksamma skolor som bättre än övriga, redan i grundskolans mellersta år, lyckas genomföra fysikundervisningen på ett ändamålsenligt sätt och höja måluppfyllelsen. Från styrelsens i NTA Produktion och Service perspektiv har en sammanställning av resultatet från SI:s granskningar gjorts, i avsikt att bedöma om undervisningen och undervisnings-resultaten skiljer sig åt mellan skolor som arbetar med NTA-konceptet och övriga skolor. Är NTA:s skolutvecklingsprogram en framgångsfaktor bland andra som går att utläsa ur SI:s rapport? Den av SI genomförda granskningen berör ett begränsat antal skolor, 26 stycken från ett lika stort antal kommuner och skolhuvudmän, varav föreliggande rapport bygger på 11 granskade rapporter från lika många skolor. Det statistiska materialet är således för begränsat för att man med säkerhet ska kunna påvisa statistiskt säkerställda skillnader och resultatet mellan NTA-skolor och övriga skolor i SI:s studie. En ytterligare svårighet är att SI har som huvuduppdrag att granska skolornas och skolhuvudmännens genomförda undervisning främst ur laglighetssynpunkt, d v s följer de granskade skolorna och deras huvudmän gällande lag, förordning, läroplan och övriga styrdokument. Granskningsrapporterna är därför sparsamma med beskrivning av sådana, för undervisningens resultat, dokumenterade framgångsfaktorer som - undervisande lärares faktiska kompetens (d v s det som är mer än formella examina) - variation i undervisningen över tid - arbetsformer (individuellt, pararbete, grupparbete) - arbetsätt (laborativt undersökande, formulerande av hypotes, analysdiskussion m m) Av granskningsrapporterna framstår det också som att SI:s inspektörer inte arbetar efter tydligt definierade och fastställda kriterier, varför rapporterna kan formulera samma typ av iakttagelser på flera olika sätt och med olika tyngd, vilket gör det svårt för läsaren att göra en egen bedömning av den granskade skolans verkliga undervisningskvalitet. SI:s granskningsuppdrag har utgått från två frågeställningar: - Är undervisningen i fysik inom de naturorienterade ämnena före skolår 6 ändamålsenlig, d v s bedrivs den med utgångspunkt i kursplan och genomförs den av lärare med sådan kompetens att eleverna har möjlighet att uppnå målen i skolår 5? - Bedöms elevernas kunskaper och följs de upp i relation till mål att uppnå i fysik i skolår 5 med det vidare syftet att eleverna ska nå målen i skolår 9? 12 SI:s granskningsrapporter är sammanställda och uppdelade enligt följande: - Skolinspektionens beslut - Ansvarsnivåer och ansvarsfördelning i skolan - Identifierade förbättringsområden och brister - Beskrivning av skolan - Fyra delfrågor som bildar underlag för bedömning av frågeställning 1 ovan. Resultatet på varje delfråga följs därefter av Skolinspektionen bedömer ( SI:s värdering) - Tre delfrågor som bildar underlag för bedömning av frågeställning 2 ovan. Resultatet på varje delfråga följs därefter av Skolinspektionens bedömning (SI:s värdering) - Uppföljning av genomförd granskning: SI:s krav på återrapportering m m Redovisade resultat och diskussion Föreliggande rapport sammanfattar resultatet av de sju delfrågorna i SI-studien i tabellform. Tabell 1A redovisar de fyra delfrågorna under SI:s första frågeställning medan tabell 1B sammanfattar de tre delfrågorna under SI:s andra frågeställning. I tabell 2 redovisas de av SI noterade bristerna med åtföljande krav på åtgärder hos de granskade skolorna. Tabell 3 är ett försök att från de 11 rapporttexterna lyfta fram ytterligare några framgångs-faktorer som påverkar undervisningskvalitet och undervisningsresultat och som kan utläsas från rapporterna: - undervisande lärares engagemang och tilltro till sin egen undervisning - variationen i undervisningen - arbetsformer (individuellt arbete, pararbete, grupparbete, lärande samtal i grupp) - arbetssätt (undersökande, laborativt, aktivt, passivt) Efter varje tabell följer ett försök till analys av uppvisade resultat som delvis exemplifieras med några direkta citat ur SI:s rapporter. Avslutningsvis summeras intrycken från de redovisade resultaten och ställer dessa i relation till SI:s egen sammanfattande rapport 2011:9. 13 Tabell 1A Av SI granskade skolor: fakta Av SI identifierade brister och förbättringsområden: granskningsresultat – Skola nr Är undervisningen i fysik inom NO-ämnena i årskurs 4 och 5 ändamålsenlig? D v s NTA/K/F Org Tillgång till NOlokal Skolan ger materiella, tidsmässiga och pedagogiska förutsättningar för god måluppfyllelse Undervisning utifrån elevperspektivet är Den samlade lärarkompetensen, användningen av lärarnas kompetens Undervisningen, kunskap om målen hos R, redovisning av fysik i skolans kvalitetsarbete, fysik förekommer i lärarnas kollegiala samtal 1 F f-9 nej ej tillfredsställande ej OK ej OK ej helt ok 2 NTA f-9 nej tillfredsställande ej helt OK OK ej OK 3 4 NTA NTA f-6 f-5 nej nej tillfredsställande goda varierande stimulerande OK OK ej OK ej helt OK 5 K f-9 ja goda stimulerande OK ej helt OK 6 7 NTA K f-5 f-6 nej nej stimulerande ej OK ej helt OK ej OK gott OK 8 9 K F f-9 f-9 ja åk 6 nej tillfredsställande ej tillfredsställande tillfredsställande tillfredsställande ej helt OK ej OK OK ej OK ej helt OK ej OK 10 K f-9 ja tillfredsställande ej helt OK god ej helt OK 11 K 4-9 ja tillfredsställande ej helt OK OK ej helt OK Förklaringar: Fakta: NTA betyder att skolan arbetar med NTA-programmet och är NTA-medlem F är friskola K är kommunal skola, ej NTA-medlem Kommentarer: Tillgång till och användning av särskild undervisningslokal för NO-undervisning är ovanlig även på fullständiga grundskolor (f-9-skolor). Tolkningen av SI:s bedömning på de fyra delfrågorna har gjorts på fyra nivåer: - ej tillfredsställande - ej helt tillfredsställande (ex vis alla elever vet inte…, alla lärare gör inte…) - tillfredsställande (alla elever vet, gör…. etc, alla lärare gör, rektor vet och gör) - stimulerande/gott (exempel på god undervisning från planering till uppföljning av måluppfyllelsen och elevernas studieresultat) Citat ur SI:s rapporter avseende: Ändamålsenlig undervisning ur materiella, tidsmässiga och pedagogiska perspektiv ”Men de (lärarna) framhåller att sedan de införde NTA-lådorna har fysik fått mera utrymme. Rektorn och NTA-samordnaren menar att NO-lärarna i årskurs 7 – uppfattar NTA-lådorna som en garanti för att eleverna har ett visst mått av kunskap i fysik när de börjar i årskurs 7” (skola 4) ”Av intervjuer med lärare och rektor framkommer att fysikämnet har fått tydligare utrymme inom NOundervisningen efter att NTA introducerades på skolan” (skola 4) ”Lektionerna engagerar eleverna och flera elever fortsätter att utveckla laborationerna efter det att den beskrivna uppgiften gjorts” (skola 6) 14 ”När elevgruppen får frågan om det är stökigt på lektionerna svarar de att jämfört med andra lektioner är det inte stökigt, speciellt inte när de får göra experiment. Eleverna känner således lust och nyfikenhet inför fysikaliska experiment och kan koncentrera sig på praktiska övningar” (skola 5) ”Skolinspektionen bedömer att en viss samverkan med lärarna i de senare grundskoleåren kommit till stånd de senaste åren, mycket tack vare arbetet med NTA-lådorna” (skola 3). Tabell 1B Av SI granskade skolor: fakta Skola nr NTA/K/F Org Tillgång till NOlokal 1 F f-9 nej Skolans former för uppföljning, bedömning och dokumentation av E:s kunskaper i fysik. Information till E, föräldrar och R om E:s kunskapsutveckling ej helt tillfredsställande Hur relateras kursmål och undervisning i fysik till de mellersta skolåren till progression och kontinuitet i kunskaper i 9-årsperspektivet R:s och skolans planering för kontinuitet och progression i E:s kunskaper i fysik i samband med lärar-och skolbyten inför år 6-9 OK åk 1-5 ej helt OK 2 NTA f-9 nej ej tillfredsställande OK åk 1-5 ej OK 3 NTA f-6 nej ej tillfredsställande OK 4-9 OK 4 NTA f-5 nej ej tillfredsställande OK 4-9 ej helt OK 5 K f-9 ja ej tillfredsställande OK 1-9 ej helt OK 6 NTA f-5 nej ej tillfredsställande ej helt OK ej helt OK 7 K f-6 nej ej tillfredsställande ej OK ej helt OK 8 K f-9 ja åk 6 ej helt tillfredsställande ej helt OK ej OK 9 F f-9 nej ej tillfredsställande ej OK ej OK 10 K f-9 ja ej tillfredsställande god god 11 K 4-9 ja ej helt tillfredsställande god ej helt OK Förklaringar: Samma begrepp används som för tabell 1A Kommentarer: Som SI:s sammanfattande rapport 2011:9 noterar, så är de granskade skolornas former för kontinuerlig och tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i NO-ämnen inkl. fysik som regel bristfällig. Fysikundervisningens koppling till kursplanemålen är, som tabellen visar, bättre utvecklad. För f-6- skolorna beror detta oftast på de lokala skolornas interna arbete och/eller arbete tillsammans med mottagande skolor för grundskolans senare åldrar. För f-9-skolorna är i flera fall förklaringen att kommunen/skolhuvudmannen har initierat ett kommunövergripande nätverk för samtliga lärare i samtliga ämnen inkl. NO-ämnena och dess lärare. Rektorernas pedagogiska ledarskap avseende just fysikundervisningen är av olika skäl som regel svagt utvecklat. Tidsbrist, ämneskunskapsbrist och i något fall kompetensbrist är oftast förklaringen. 15 Tabell 2 Identifierade brister i fysikundervisningen i årskurs 4 och 5 och genom hela grundskolan Av Skolinspektionen identifierade förbättringsområden och brister Skola nr och kategori 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 F N N N K N K K F K Elevernas nyfikenhet och lust måste höjas Eleverna behöver involveras i måldiskussioner och planeringen Eleverna behöver undervisas av ämneskompetenta lärare NO och fysik måste tas in i skolans kvalitetsarbete Elever med stödbehov ska ha åtgärdsprogram Rektor måste ha vetskap om hur lärarna garanterar progressionen Skriftliga omdömen måste relateras till kursplanemålen Rektor måste föra ämnesdidaktiska diskussioner med lärarna Bättre kontinuitet i fysikundervisningen från åk 4-5 över till åk 6-9 Skriftliga omdömen krävs även för fysikämnet specifikt x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Rektor måste sammanställa och analysera uppnådda resultat i Fy Eleverna måste ha tillgång till studiehandledning på modersmålet Undervisningen behöver individanpassas Målen i läroplan och kursplanen i fysik behöver tydliggöras x x x x x x x x x x IUP med skriftliga omdömen i fysik måste upprättas Undervisningen behöver utvecklas för bättre måluppfyllelse x x x x x K x x x x x x x x x x x Kommentarer: Granskningsresultatet visar att några av de iakttagna bristerna är generella oavsett skola, huvudman eller pedagogik. Till de generella bristerna hör - otillräckligt utvecklad elevmedverkan i undervisningsplanering, måldiskussion och problemformulering - skriftliga omdömen för varje elev saknas som regel i samtliga NO- ämnen eller omfattar i bästa fall ett samlat omdöme för alla de naturorienterade ämnena och teknik - de skriftliga omdömena måste relateras till kursplanemålen och ingenting annat - rektorerna måste föra ämnesdidaktiska samtal med sina lärare också i fysik eller åtminstone se till att lärarna på olika stadierna ges möjlighet att föra dessa samtal tillsammans för att säkra progression i lärandet och kontinuitet i undervisningen för eleverna 16 Tabell 3 Skolinspektionens bedömning av det pedagogiska angreppssättet i fysikundervisningen, av lärarnas engagemang, variation i undervisningen, elevperspektivet m m SI:s iakttagelser av Lärarnas Variation i Elevernas Metodik undervisningsengagemang fysikundervisningen engagemang i pedagogik och fysikundervisningen didaktik i fysik åk 4 och 5 Materialtillgång: Undervisningskvalitet: laborativt, samlad bedömning tryckt Skola NTA/K/F nr 1 F högt låg OK case rel låg OK 2 NTA högt god stort tema god god 3 NTA högt god stort tema god god 4 NTA högt god stort tema god god 5 K högt måttlig OK ämnes god OK 6 NTA OK OK stort tema god OK 7 K OK låg måttligt ämne/tema låg OK 8 K högt god stort ämne/tema OK OK 9 F OK måttlig måttligt tema OK rel låg 10 K OK OK OK tema OK OK 11 K högt god stort ämne god hög Kommentarer: Tabellen utgör ett försök att översätta Skolinspektionens beskrivning i den löpande texten av de granskade skolornas arbete med fysikundervisningen under de lektioner som observerats av skolinspektörerna. Tolkningen är gjord av undertecknad rapportförfattare med utgångspunkt från det i SIrapporten fiktiva exemplet ”Einsteinskolan”, en tänkt mönsterskola med elever i år f-5. Med god undervisningskvalitet avser Skolinspektionen en lektion/serie lektioner i fysik som är/har: - välplanerad undervisning med god struktur och för eleverna begripliga anvisningar - tydligt formulerade mål för eleverna att uppnå, kopplade till kursplanens strävansmål - undervisning som är stimulerande, intressant och utmanande för eleverna - ett elevaktivt arbetssätt som rymmer enskilt eller pararbete/grupparbete med interaktion mellan elever och elever och lärare - avslutande diskussion/analys med läraren som samtalsledare - uppföljning och bedömning av elevernas lärande och analys av måluppfyllelse Lärarna: - har utbildning för ämnet och den aktuella åldersgruppen – håller en kort introduktion före elevernas laboration där hypoteser inventeras – leder en avslutande diskussion med analys – kontrollerar elevernas skriftliga rapporter – träffar NO-lärare på 6-9-skolan till gemensamma ämneskonferenser Eleverna: - är aktiva under diskussioner och laborationer - känner till kursplanemålen - ställer hypoteser innan laborationen startar Undervisningen: - växlar mellan tema och ämnesundervisning - utmanar elevernas tankar och föreställningar Arbetssättet: - en kort, inledande lärarintroduktion följs av arbete enskilt eller i grupp med laboration, diskussioner och samtal under arbetets gång, avslutande lärarledd diskussion om 17 resultatet, skriftlig rapport som eleven lämnar in till läraren Rektor: - har en medveten strategi, leder planering för kontinuitet och progression är intresserad och förtrogen med fysik, leder samtal med lärarna har koll och överblick över studieresultat för eleverna Utifrån denna uppfattning av begreppet god undervisning har undertecknad försökt att värdera skolinspektörernas beskrivande texter i de olika skolrapporterna. Skolinspektionens rapport 2011:9 – ”Fysik i mellanåren – bortgömt men ej bortglömt” Rapporten ger en bitvis uppmuntrande bild av fysikundervisningen i grundskolans mellanår. Fysikämnet är inte längre ett bortglömt ämne, timplanen för de naturorienterade ämnena följs på de flesta skolor att döma av granskningsrapporterna. Eleverna tycker fysikämnet är intressant och roligt, men brist på variation i undervisningen sänker elevernas lust och intresse och inverkar menligt på studieresultaten och måluppfyllelsen i årskurs 5. Få elever tycker att fysikämnet är svårt men ofta har eleverna dålig kunskap om vilka kunskapsmål som ska uppnås. Laborativa inslag är enligt rapporten vanliga inslag i undervisningen. Strukturen kring laborationerna brister dock ofta och det tycks alltför vanligt att uppföljande samtal och analys om de iakttagelser som eleverna gjort under sitt laborerande inte följs upp i slutet av lektionen i ett lärarlett, analyserande samtal. Användningen av fysiken i människans tjänst och fysikens samhällsnytta är ofta ett försummat inslag i undervisningen enligt rapporten. De undervisande lärarnas kompetens varierar starkt. På flera granskade skolor leder detta ibland till en stereotyp undervisning med sjunkande elevintresse som en effekt. Noterbart är att fullständiga grundskolor (f-9-skolor) så sällan utnyttjat lärarkompetensen på skolan för att utveckla fysik-undervisningen, men även att f-9-skolorna förvånande nog inte är bättre än f-5-skolorna på att säkra kontinuiteten och progressionen i fysikundervisningen. Fysikämnet är i många fall osynligt, bortgömt och instoppat i ämnesövergripande teman, vilket försvårar både elevernas lärande mot målen, men även lärarnas möjlighet att bedöma elevernas kunskapande mot kursplanemålen. Individanpassning av undervisningen är ännu en brist på många av de granskade skolorna med delvis bristande måluppfyllelse som resultat. Fysikämnet följs sällan upp på ett adekvat sätt i elevens individuella utvecklingsplan. Uppnådda mål och studieresultat är sällan föremål för sammanfattande uppföljning på grupp- och skolnivå och rektor saknar oftast bedömningsunderlag från fysikundervisningen inför arbetet med skolans kvalitets-redovisning. Rektor har i flera fall inte säkrat mötesplatserna för lärarna för att de ämnesdidaktiska samtalen i fysikämnet ska kunna leda till god kontinuitet i undervisningen och progression i lärandet mot strävansmålen i årskurs 9. Rektor tar sällan själv del i diskussioner kring fysikämnet och undervisningen. Diskussion Har då skolor som arbetar enligt NTA-konceptet en högre måluppfyllelse än andra skolor? Resultaten i tabell 1A ger en försiktigt positiv bekräftelse på den övergripande frågeställningen, medan tabell 1B inte lika tydligt ger stöd för antagandet om NTA-konceptets styrkor. Överlag är bedömning och uppföljning av elevresultaten, progression och kontinuitet i lärandet och rektors tydliga ledarskap inte särskilt väl utvecklat på någon av de granskade skolorna. Tabell 2 visar antalet brister i undervisningen på samtliga skolor som SI iakttagit. Antalet brister kan vara ett kriterium på kvalitet, ju färre påtalade brister, desto bättre undervisning. NTA-skolorna har generellt färre noterade brister än övriga skolor i granskningen. Tabell 3 ger också en indikation på att NTA-skolorna lyckats relativt väl i granskningen. 18 Dock är det statistiska materialet alldeles för tunt för att man ska kunna dra några generella slutsatser. Desto mer intressant är Skolinspektionens bild av den ideala skolan, den s k ”Einsteinskolan”. De framgångsfaktorer som SI lyfter fram som avgörande kriterier för god undervisning stämmer utomordentligt väl med NTA-konceptets uppbyggnad och innehåll. NTA är byggt kring ämnesbundna teman som beaktar de tre kunskapsområdena i kursplanen för fysik och som till sin lektionsuppbyggnad är närmast identisk med Skolinspektionens syn på hur kvalitativ undervisning ska bedrivas, uttryckt i det fiktiva, goda exemplet Einsteinskolan. Einsteinskolan: ett fiktivt föredömligt exempel På Einsteinskolan: Alla elever undervisas av lärare som har adekvat utbildning för ämnet och för den aktuella åldersgruppen. Rektor leder verksamheten efter en medveten strategi som leder till fasthet, sammanhang och bidrar till god progression i eleverna kunskapande. Kursplanemålen ställs i relation till strävansmålen för årskurs 9. Undervisningen är varierad och innefattar ömsom ren ämnesundervisning, ömsom temainriktad undervisning. Eleverna är aktiva och arbetssättet elevaktivt och intresseskapande. För elever som behöver extra stöd skriver skolan åtgärdsprogram, även för NO- ämnena. Läraren kontrollerar elevernas skriftliga rapporter och ger feedback på dem. Eleverna känner till kursplanemålen för varje avsnitt. Rektor är intresserad och förtrogen med undervisningens genomförande i NO- ämnen och teknik. Rektor har koll och överblick över elevernas lärande och studieresultat, även i NO- ämnena. Lärarna har gemensamma ämneskonferenser över stadiegränserna. 19 E SI:s rapport 2012:4 ”Min blev blå! – Men varför då?” – En kvalitetsgranskning av undervisningen i NO i grundskolan årskurs 1-3 Bakgrund I sin sammanfattande rapport 2012:4 ”Min blev blå!- Men varför då?” har Skolinspektionen granskat undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 1-3. Rapporten sammanfattar SI:s iakttagelser från 30 genomförda inspektioner på lika många slumpvis utvalda grundskolor hos lika många kommuner/skolhuvudmän. Granskningen har som syfte att lyfta fram styrkor och förbättringsmöjligheter i undervisningen som iakttagits och peka på möjliga orsaker till identifierade brister samt förslå var förbättringar kan åstadkommas. Granskningsrapporten belyser även goda exempel genom att uppmärksamma skolor som, bättre än övriga, lyckas genomföra en NO-undervisning i grundskolans lågstadieår på ett ändamålsenligt sätt och höja måluppfyllelsen. Tre långsiktiga mål har stått i fokus för denna granskning. Hur arbetar skolorna för att förbereda eleverna så att de kan: använda kunskaper i kemi, fysik och biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som rör olika naturvetenskapliga områden? genomföra systematiska undersökningar i kemi, fysik och biologi och? använda naturvetenskapliga begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband i naturen, samhället och människokroppen ? 30 skolor ingår i granskningen och undertecknad har slumpvis valt ut 18 av dessa för den sammanfattande granskning som presenteras i tabell 1. Tabellen beskriver de åtta olika frågeställningar som SI sökt att besvara i sina skolenhetsvisa granskningar. Undertecknad har försökt att tolka SI:s beslut och bedömning av skolornas uppvisade resultat på fyra olika kvalitetsnivåer: - ej OK (allvarliga brister i relation till styrdokumenten i Skollag, förordning, LGR 11 och kursplanerna i de naturorienterande ämnena - ej helt OK (merparten av kraven i styrdokumenten är uppfyllda men brister kvarstår) - OK (undervisningen uppfyller kraven i styrdokumenten) - gott (undervisningen är av hög kvalitet och utgör ett gott exempel för andra skolor) Skolinspektionens sammanfattande iakttagelser av gjorda observationer - Eleverna tycker att NO-ämnena är roliga att studera - De allra flesta undervisningsmiljöer är trygga och bekräftande - Alla kunskapsområden i kursplanernas centrala innehåll täcks inte in. För stor tyngdpunkt läggs på biologi. Orsak: lärarnas kompetens är låg i fysik och kemi, materialtillgången har stora brister och NO- ämnenas status är låg på lågstadiet - Lärarens ämneskunskaper har stor betydelse - Alla elever får inte pröva på ett naturvetenskapligt arbetssätt med fokus på undersökningar. Hypotes och avslutande reflektion brister på många skolor - Elevernas intressen tas inte tillvara i undervisningen. 40 % av lektionerna uppvisar bristande individanpassning - Eleverna behöver hjälp med att förstå innehållet - NO- ämnena syns inte i skolornas kvalitetsarbete - Undervisningen är inte likvärdig (mellan skolor men ännu mer inom en och samma skola) - Tillgången till och användningen av IT-verktyg kan förbättras - 8 till 10 % av eleverna når inte uppsatta mål i kursplanerna - Få skolor har ett bra arbete i NO- ämnena 20 Av SI granskade skolor: fakta Skola NTA/ Org. Antal nr K/ F NO* timmar enligt timplan åk 13** SI:s iakttagelser och bedömning av hur väl skolan uppfyller rubricerade kvalitetsfaktorer E får möta naturvete nskapliga metoder och arbetssätt E:s intresse och erfarenhe ter tas tillvara E får möta och kommuni cera det naturvete nskapliga språket i text och tal E ges möjlighet att förstå det naturvetens kapliga innehållet i undervisnin gen E:s kunskaps resultat följs upp och progressi on finns i undervisn ingen E får en undervisning som minst täcker alla kunskapsomr åden i det centrala innehållet Skolan har ett kval.arb. kring NOundervisn ingen Skolan använd er ITverktyg et som stöd för E:s utveckl ing och lärande *** 1 K F-6 240 Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK OK Ej OK Ej OK 2 NTA F-6 178 Gott Gott Gott Gott OK OK Ej OK OK 3 F F-6 170 OK Ej OK Ej OK Ej OK OK Ej OK OK 4 K F-6 159 Ej helt OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej helt OK Ej OK Ej OK 5 F F-9 210 Ej OK Ej OK Ej helt OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK OK 6 K F-5 202 OK OK OK Ej OK Ej OK F F-3 180 Ej OK OK OK NTA F-6 159 OK Ej OK Ej helt OK Ej OK OK 8 Ej helt OK OK Ej helt OK Ej helt OK Ej OK OK 7 Ej helt OK Ej helt OK OK 9 K F-9 200 OK OK OK Ej OK OK Ej OK Ej OK 10 K F-6 177 Ej OK Ej helt OK Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK 11 K F-6 108 Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK 12 K F-4 230 Ej OK Ej OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK 13 F F-6 200 OK OK OK OK Ej OK Ej OK Ej OK OK 14 K F-6 210 OK OK OK Ej OK OK Ej OK OK 15 K F-5 200 OK Ej helt OK OK OK OK Ej OK Ej OK Ej OK Ej OK 16 NTA F-6 180 OK OK OK OK OK Ej OK OK 17 NTA F-9 200 OK OK Gott Gott Ej helt OK Ej helt OK OK Ej OK Ej OK OK Ej OK Förklaringar: - * K är kommunal, F är friskola, NTA är NTA-skola - ** Antal timmar som enligt Skolinspektionen krävs för måluppfyllelse i kursplanernas alla delar - *** Omdömen har tolkats av författaren och graderats i fyra nivåer: Ej OK : SI är inte nöjd med hur lärarna/rektor klarat av att uppfylla kvalitetskriteriet Ej helt OK: SI bedömer att skolan till ganska stor del, men inte helt uppfyller kvalitetskriteriets krav OK: SI bedömer att skolan uppfyller kvalitetskriteriet Gott: SI uttrycker i positiva termer att skolan uppfyller kvalitetskriterierna 21 F Summering av iakttagelser som rapportförfattaren noterat från SI:s granskningsrapporter De iakttagelser och resultat som denna studie har gett undertecknad kring fyra av Skolinspektionens granskningsrapporter sammanfattas nedan under följande tre rubriker: - Felkällor och tolkningsproblem - Reflektioner över uppvisade resultat - NTA i relation till uppvisade resultat och förslag till åtgärder för NTA PoS och dess medlemmar Felkällor och tolkningsproblem A. De skolenhetsvisa granskningsrapporter som redovisas kring undervisningen i fysik respektive läromedel genom exemplet kemi, utgör ett statistiskt mycket svagt underlag. 11 rapporter av tillgängliga 26 i fysik och nio rapporter av 14 kring läromedelsanvändningen i kemi är ett statiskt alldeles för tunt underlag för att man ska kunna dra generella slutsatser som i verkligt avseende kan vara statistiskt signifikanta. Därför kan analysen av redovisade data i de tabeller som sammanställts under respektive delstudie inte användas och brukas ens som sannolika sakförhållanden, utan mer som en bild av en högst begränsad verklighet. Framför allt gäller detta faktum möjligheten att göra jämförelser med skolor avseende deras kvalitet eller om skolorna arbetar efter NTA- konceptet eller inte. Vissa generella iakttagelser är ändå möjliga att göra, i synnerhet om bilden av samtliga granskade skolor är någorlunda entydig. B. Skolinspektionens granskningar har fokus på om verksamheten är laglig, d v s följer gällande lag, förordning, läroplan och övriga bindande föreskrifter. Några av de i granskningarna studerade parametrarna utgörs dock av erkända kvalitets- och framgångsfaktorer och kan därför sägas vara kvalitetsinriktade. C. SI:s inspektionsrapporter saknar kända och av verksamheten accepterade och fastställda kriterier som tolkar Skollagens, förordningens och läroplanens krav, anvisningar och rekommendationer. De olika inspektörerna tolkar sina egna anvisningar och observationer mer efter egna föreställningar om styrdokumentens anvisningar, något som försvårar jämförbarheten mellan de granskade skolornas resultat. Det som på en skola av en inspektör beskrivs som en brist som medför ett oavvisligt krav riktat till skolans ledning och personal att åtgärda, kan hos en annan inspektör på en annan skola tolkas och noteras som en betydligt svagare rekommendation. Tolkningsutrymmet i flera av granskningarna är uppenbarligen för stort för att kunna uppfattas som rättssäkert. D. Ett av skolforskningens evidensbaserade och mer kända faktum är, att skillnaderna mellan skolor och deras utbildningskvalitet som regel är mindre än de skillnader som kan iakttas i undervisningen mellan lärare och elevgrupper på en och samma skola. Därför inbegriper också rektors pedagogiska uppdrag att med viss regelbundenhet förvissa sig om hur undervisningen ser ut på den egna skolan. För Skolinspektionens del kompliceras inspektörernas uppdrag av samma faktum och jämförbarheten mellan skolor likaså. Reflektioner över redovisade resultat Den bild av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och teknik på grundskolans mellanår (årskurs 4 och 5) som SI:s granskningsrapporter lämnat, visar att skolornas kvalitetsarbete ännu inte 22 kommit att omfatta dessa naturorienterande ämnen. Bristerna är alltför många och för omfattande och de goda exemplen är för få. Sammanfattningsvis finns det gott om förbättringsmöjligheter för dessa skolor, där flera av förbättringsmöjligheterna inte är särskilt resurskrävande utöver tid, samtidigt som tiden är den kanske viktigaste resursen. Det betyder att ett av rektors viktigaste uppdrag är att hjälpa lärarna att avgränsa sitt stadigt växande uppdrag som pedagoger, och att hitta rationella metoder för t ex dokumentation av alla typer, och omsorgsfullt hantera lärarnas tid utanför själva lektionsgenomförandet. Nedan följer en lista över de viktigaste förbättringsmöjligheterna Lärarna: - ökad kompetens i NO-ämnen och teknik. Högst 20 % är ämnesbehöriga - gemensam tid för planering, utvärdering även av NO-ämnena som ger progression och struktur i undervisningen mot strävansmålen i årskurs 9 Eleverna: - ökad delaktighet i valet av arbetssätt och arbetsformer - ökad delaktighet i valet av läromedel Rektor: - involvera NO-ämnena i skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning - ordna mötesplatserna för lärarna till tid och rum - öka fokus på det pedagogiska ledaruppdraget Läromedel: - kontrollerade inköpsprocesser av nya, tidsenliga läromedel - bättre utvärdering av befintliga och presumtiva läromedel - fler faktaböcker till skolbiblioteken för anpassade texter efter elevernas intresse Undervisningen: - öka kommunikationen under lektionspassen, mer dialog och samtal - ge större variation i lektionsuppläggen Beslutsfattarna: - öka anslagen till läromedelsinköp. Nuvarande anslag bedöms som alltför låga för att skolorna ska kunna uppdatera läromedel efter de senaste kursplanerna NTA i relation till uppvisade granskningsresultat och förslag till NTA-medlemmarnas skolor och personal NTA-konceptets teman och lådor utgör ett tidsenligt skolutvecklingsprogram som täcker stora, men inte fullt ut samtliga, delar av NO- ämnenas och teknikens kursplanemål. NTA-konceptet stämmer utomordentligt väl överens med Skolinspektionens syn på hur en skola med hög utbildningskvalitet måste arbeta, se exemplet Einsteinskolan i slutet av granskningsrapporten 2011:9 NTA-programmet står och faller som så många andra framgångsinriktade koncept med utförarnas individuella skicklighet, totala kompetens och trohet mot konceptet och det konsekventa 23 genomförande som det kräver. Forskningen visar att allting står och faller med den enskilde pedagogens sätt att genomföra sin undervisning. Det fungerande NO-nätverk som NTA-konceptet också omfattar är en framgångsfaktor i sig och utgör ett mycket viktigt stöd för den enskilde NTA-läraren. NTA:s organisation med lokala och regionala samordnare utgör överbyggnaden i detta nätverk men basen måste ligga på de enskilda NTA-lärarna och den egna skolan. Även NTA-lärare behöver mötas med viss regelbundenhet för sin egen skull och för utveckling av undervisningen. Vad skapar kvalitet i skolans uppdrag? Framgångsfaktorerna är många men bara en kan vara viktigast. ”Kvalitet i undervisningen uppstår när de professionella, pedagogerna, börjar prata med varandra om VAD de gör, HUR det gör det och med vilket RESULTAT de gör det” Citat av Hans Nytell, fil.dr i pedagogik och kvalitetsforskare Uppsala universitet. Rektor är ansvarig för att säkra NTA-lärarnas mötesplatser till tid och rum. Förvaltningschefen är ansvarig för NTA-samordnarens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Fungerande nätverk på alla nivåer är en framgångsfaktor. Stereotypt användande av så kallade receptlaborationer utan individuell anpassning till eleverna behov och intresse kan vara ett hot mot NTA-konceptet.
© Copyright 2024