Våren 2010 - Famnas Värdeforum
Famnas Värdeforum Ett kvalitetsutvecklingsprogram för non-profit vård och social omsorg Välkommen till Vernissage av Famnas Värdeforum 23 september 2010, kl 13.00 – 16.30 Matteuskyrkan, Djurgårdsgatan 17, Göteborg Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Förbättringsteamen Bräcke Diakoni - Habilitering/Barn- och Ungdomsboende, www.brackediakoni.se Samverkan – med ungdomarna i fokus Bräcke Diakoni - Mellangården, www.brackediakoni.se Hur förbättrar vi vårt professionella förhållningssätt och bemötande? Bräcke Diakoni - RehabCenter Treklöverhemmet, www.brackediakoni.se Hur matchar vi behov och mål med resurser? Bräcke Diakoni - Västergårdens Gruppboende, www.brackediakoni.se Öka meningsfulla aktiviteter och social gemenskap för äldre personer genom delaktighet och påverkan. Bräcke Diakoni - Västergårdens Äldreboende, www.brackediakoni.se Hur skapar vi en lugn, trygg och harmonisk måltidssituation för våra boende? Göteborgs Räddningsmission – Förebyggande & Integration, www.raddningsmissionen.se Delaktiga medarbetare med en gemensam färdriktning Löjtnantsgården, www.lojtnantsgarden.se Vårdprevention - Senior alert Rosstorp äldreboende, www.rosstorp.nu Vårdprevention - Senior alert Stiftelsen Josephinahemmet, www.josephinahemmet.se Vårdprevention - Senior alert Stiftelsen Rödakorshemmet, www.rks.se Vårdprevention - Senior alert Stiftelsen Stora Sköndal - äldreomsorg, www.storaskondal.se Vårdprevention - Senior alert Föreläsarna Jesper Olsson är ämnessakkunnig för kvalitetsfrågor på Socialdepartementet. Han är också sekreterare i Socialdepartementets Nationella samordningsgrupp för Öppna jämförelser. Bengt Norström är Senior advisor på SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling. Han har under den senaste tiden varit engagerad i projekt rörande oberoende utvärdering av vård och omsorg. SIQ är ett nationellt institut som stimulerar och bidrar till ständiga förbättringar med helhetssyn i alla typer av verksamheter. SIQs huvudmän är staten samt en intressentförening med ca 100 företag, myndigheter och andra organisationer. Lars Pettersson är generalsekreterare på Famna och ingår bland annat i nationella samordningsgruppen för Öppna jämförelser av kvaliteten i vården och omsorgen. Anette Nilsson och Joakim Edvinsson är utvecklingsledare på Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län och är ansvariga för coachningen i Famnas Värdeforum. De har båda lång erfarenhet av att driva systematiskt förbättringsarbete som fokuserar på att skapa värden för de vi finns till för. Thomas Schneider är kvalitetsansvarig på Famna och projektledare för Famnas Värdeforum. Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Program 13:00 – 13:20 En kultur av ständiga förbättringar. Thomas Schneider, kvalitetsansvarig Famna Mingel och samtal med förbättringsteamen 14:00-14:20 Kvalitetsutveckling i vård och omsorg. Jesper Olsson, ämnessakkunnig Socialdepartementet Mingel och samtal med förbättringsteamen 15:00 – 15:20 Mikrosystem och kvalitetsregister. Anette Nilsson och Joakim Edvinsson, utvecklingsledare Qulturum Mingel och samtal med förbättringsteamen 16:00-16:30 Panelsamtal – reflektioner från dagen. Bengt Norström, senior advisor, SIQ Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna Jesper Olsson, ämnessakkunnig, Socialdepartementet 16:30 Avslutning Agora från Göteborgs Räddningsmission serverar mingelmat. Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar. Arbetsmetoden bygger på idén om mikrosystem som är platsen där vårdtagare och vårdgivare möts för att tillsammans skapa värden för dem vården och omsorgen finns till för. Famnas Värdeforum har utarbetats i nära samarbete mellan Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län och Famna. Under våren 2010 har sju av Famnas medlemsorganisationer med 11 team och över 65 medarbetare systematiskt jobbat med att genomföra konkreta förbättringsarbeten i vardagen. Deras resultat presenteras på Vernissagen den 23 september. Kontakt: Thomas Schneider, projektledare, [email protected] Truls Neubeck, utvecklingsledare, [email protected] Viktoria Loo, utvecklingsledare, [email protected] Anette Nilsson, utvecklingsledare, [email protected] Joakim Edvinsson, utvecklingsledare, [email protected] Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan FamnasVärdeforum Famnas Värdeforum Ettkvalitetsutvecklingsprogramförnonprofitvårdochsocialomsorg Ettkvalitetsutvecklingsprogramförnon AnetteNilsson([email protected]),JoakimEdvinsson([email protected]) ThomasSchneider([email protected]),TrulsNeubeck([email protected]) Th S h id (th h id @f ) T l N b k (t l b k@f ) ViktoriaLoo([email protected]) Famnaärriksorganisationenförnonprofitvårdochsocialomsorgochorganiserarickevinstutdelandevård ochomsorgsproducenteri Sverige.Famnasmedlemmarhar5000medarbetareochtusentalsvolontärer.Famnapåverkarpolitiskaprocesserocherbjuderstödför verksamhetsutvecklingförsinamedlemmar.DettainnebärattFamnadeltarinationellaprojektocharbetsgruppersomberörvårdoch socialomsorgsamtattmanerbjudermedlemmarnautvecklingsmöjligheterinomområdenledarskapohkvalitet. Qulturum ärettcentrumförutvecklingochförbättringsarbeteinomLandstingetiJönköpingslänsomstödjerhälso ochsjukvårdensamt tandvårdeniarbetetmedattändraarbetssättochsystem.Qulturumsträvarefterattvaraenledandegemensammötesplatsför nytänkande,kreativsamverkan,metodutvecklingochkompetensutveckling. Famnaharidentifieratettbehovförettkvalitetsarbetesomutgårfrånmedlemmarnasvärdegrundoch somskaparenkulturavständigaförbättringar.IsamarbetemedQulturumharvigrundatFamnas Värdeforumsomskavaraenmötesplatsförkunskapsbyggandeomhurvihelatidenkanökavärdetför devifinnstillför:patienter,brukare,boendeochklienter.IFamnasVärdeforumerbjudervimöjligheten attdrivaförbättringsprojektidendagligaverksamhetensamtidigtsommanbyggeruppkompetensen kringsystematisktkvalitetsarbete.Parallelltmeddettautbildascoachersomlederprocesseni förbättringsteamen. Uppläggochinnehåll Vilkametoderochverktygkanvara tillhjälpnärviförbättrarvårt dagligaarbete? Varförärvihär? H få i Hurfårviengemensam kartaivardagsarbetet? Mikrosystem– 5P Vilkanyaerfarenheteroch insikterharvifåttmedoss? Hurgårvividaremedatt utvecklavåramikrosystem? Hur kan vi finna nya arbetssätt bra Hurkanvifinnanyaarbetssätt,bra sättattmätaochföljauppoch synliggöravåraresultat? Förbereda posteroch poster och presentationför Vernissagen.Utvärdering Konkret förbättringsarbete idenegna verksamheten (6månader) Värdecafé1 Värdecafé2 Coacha coacher2 coacher 2 webb Coacha coacher1 Värdecafé3 Coacha coacher3 coacher 3 webb Värdecafé4 Coacha coacher4 coacher 4 webb Värdecafé5 Vernissage Coacha coacher5 coacher 5 webb Coacha coacher6 Förbättrings resan fortsätteri verksam heten Utbildning iatt leda förbättringsprocessen Vadharviuppnåttochhurföljerviupp? • • • 1 17teammedcoacheroch104medarbetarehardeltagitiVärdeforumetsförstaår.14nyateam86deltagareharbörjatunderhösten2010(Fig 1). Verksamheterdeltarfleraomgångarförattbyggauppegenkapacitetkringkvalitetochförbättringsarbete Ut ä d i UtvärderingenavförstaomgångenvisarenligtdeltagarnasomdömenattVärdeforumetbidrartillattskapaförbättringskompetensiorganisationen(Fig fö t å i li t d lt dö tt Vä d f t bid till tt k fö bätt i k t i i ti (Fi 2) 2) somledertillenvärdeökningförbrukare/patienter(Fig 3)samtattdeltagarnaärmycketnöjda(Fig 3). Antaldelatagare,coacherochteami FamnasVärdeforum 2 Anserduattergruppharredskapatt bedrivaförbättringsarbetetieregen verksamhet? 3 Hurharförbättringsarbetetpåverkat värdetförbrukare/patienter/boende? 4 100 60% 60% 60% 80 50% 50% 50% 40% 40% 40% 30% 30% 30% 20% 20% 20% 10% 10% 10% 0% 0% 14 60 11 40 6 20 35 72 Skulledurekommenderaen kollega/vänattdeltaiFamnas Värdeforum? 51 0 H09 V10 H10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 InteallsIhöggrad 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 InteallsIhöggrad 1 2 3 Intealls 4 5 Vadharvilärtossochvadvillviutveckla? • Attsmåförändringarkanledatillstoraförbättringar • Attledningenmåstevaradelaktigochattdetfinnsbehovförattfåstödiattledaförförbättringar A l d i å d l ki h d fi b h fö få öd i l d fö fö bä i • AttcoachernavillfortsättadrivaförbättringsprojektefterdeltagandeiVärdeforumet • AttdetkrävsytterligareuppföljningaveffektenavVärdeforumet FamnasVärdeforum ärettsamarbetemellan 6 7 8 9 10 Ihöggrad GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION Delaktigamedarbetaremeden gemensam färdriktning gemensamfärdriktning FörebyggandeochIntegration,www.raddningsmissionen.se LottaLidénLundgren,GustavJagner,AnnaLönnLundbäck,BengtAndreasson, Verónica Morales(coach),[email protected] FöreningenGöteborgsRäddningsmissionärenidéburenorganisationsomarbetarmedsocialtarbete.Vårvisionär”Alla människors rätt till ett värdigt liv”.Räddningsmissionensuppdragärattutifrånorganisationensstadgarochvärdegrund, människorsrätttillettvärdigtliv Räddningsmissionens uppdrag är att utifrån organisationens stadgar och värdegrund uppmärksammaochmotverkaförhållandenisamhälletsomledertillochförvärrarmänskligutsatthetochutanförskap. Organisationenarbetarförattskapabättreförutsättningarförsamhällsmedborgaresompåolikasättintekanhävdasina mänskligarättigheter. Möteniögonhöjdskaparrumförförändringochöverbryggarutanförskap Hurkanviöka medarbetarnas delaktighetoch ansvarstagande? Förbättringsresan April • Viskapadeen gemensamsynpå problemet • Vitogframförslag pågemensamma mål och ny struktur målochnystruktur förorganisationen Augusti • Vipresenterade dennyastrukturen ochmålenför medarbetarna Maj Februari Vad har vi lärt oss? • Dennya organisationenoch strukturen börjar strukturenbörjar attgenomföras Svårigheter? Skapa medvetenhet om att förbättringsarbete tar tid. Avgränsa problemet. Skapa klarhet i vad huvudproblemet är och vilka är konsekvenserna. Svårt att avgränsa förändringsarbetet från en parallell och omfattande omorganisation. FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan Framtiden? Fortsätta med att införa tankesätt och arbetssätt för ett ständigt förbättringsarbete. Genomföra och följa upp förbättringsmålen vi satt upp. Identifiera och åtgärda nya förbättringsområden. Ändrarmanensakitagetkanmanse omdetledertillförbättring! Med mikrosystemperspektivet sätter man inte bara patienten eller brukaren i centrum – utan man byter perspektiv och ser allting ur brukarens perspektiv, på så sätt blir alla – patienten/brukaren och personalen – en del av samma system, men med olika kompetens. Genom att själv göra lär man sig också att den lilla förändringen kan leda till stora förbättringar för brukaren – och leda till nya tankar om förbättringsområden. Nu pågår den andra omgången av Famnas Värdeforum med elva förbättringsteam och deras coacher. Hälften finns i Göteborg och hälften i Stockholm. Bräcke Diakoni är en av de göteborgsorganisationer som är med. Att ”förbättra kommunikationen” är ett luddigt mål. Det upptäckte teamet på Bräcke Diakoni som deltar i Famnas Värdeforum. Och efter många diskussioner fram och tillbaka har gruppen enats om ett betydligt mer konkret mål. – Vi ska utarbeta rutiner där man har alternativ att ta till när en behandling blir inställd. Man kanske inte kan få sjukgymnastik, men det kan leda till någon annan värdeskapande aktivitet. Tanken är att man lägger en plan, att det finns nedskrivna instruktioner för varje ungdom. För egen del Egentligen skapar man rutinerna för att förbättra kommunikationen mellan de enheter som arbetar med barnen. Enheterna är Bräcke/ Östergårdens ungdomsboende respektive habiliteringen Bräcke. Båda enheterna arbetar med samma barn och ungdomar, men har olika uppdragsgivare. För de elva barn med svåra funktionsnedsättningar som bor här kan plötsliga förändringar vara svårt att hantera. – Vi jobbar med rutinerna för vår egen del, säger Bosse Lindqvist, habiliteringsassistent. För om vi inte blir stressade eller oroliga – en sådan atmosfär sprider sig snabbt till barnen – blir det bättre också för dem. Det finns så stora nätverk kring de här barnen, föräldrar, läkare, tandläkare, vårdpersonal... Ett stort professionellt nätverk. Och vem har mandat att säga vad som är viktigast? Därför är det så viktigt att skapa rutiner för just det här barnet. Testomgång med stickprov I Famnas Värdeforum har de lärt sig att börja med små steg, göra små förändringar som ska leda till förbättringar - och sedan leda till nya tankar om förbättringsområden. Därför avgränsas försöket först till boendet Ungbo, och omfattar tre av ungdomarna. Under fyra veckor genomförs en testomgång, med avstämning efter två. – Resultatet kanske vi ser i höst, i september/oktober, säger Annika Eriksson, sjuksköterska, och Bosse Lindqvist inflikar att om det inte fungerar, om det inte blir någon förbättring, så märker man det under testperioden och får pröva någonting nytt: det är en process, ett systematiskt arbete med kvalitetsförbättring. Bosse Lindqvist har den viktiga funktionen som engagerande coach för gruppen, som förutom Annika och Bosse består av Per Hallberger, Johanna Nilsson, Ida Fhager och Agneta Bossen. Han beskriver också arbetet som en process. Man ändrar en sak i taget för att förstå vad som leder till en förbättring, innan man går vidare med nästa. – Det har större värde, för då har vi skapat ett sätt att arbeta som kan appliceras på andra förändringsområden. Med hjälp av metoderna man lärt sig på Värdecaféerna har man kunnat bena ut problem och lärt sig sätta smarta mål. Många intressanta frågor har väckts och diskuterats i gruppen: Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan – En fråga som kommit tillbaka flera gånger är varför vi är här, berättar Bosse Lindqvist. För vem jobbar jag? För min skull, för mina chefer, för dem som bor här? Och det vi gör nu – hjälper det dem? Gör vi förändringar som leder till verkliga förbättringar? – För mig är det tilltalande att man börjar i det lilla, nära barnet, sedan kan det växa, säger Per Hallberger, socionom. Pålagor i olika sammanhang tar man inte till sig på samma sätt. Det handlar om mikrosystemets perspektiv, att se allting ur brukarens, i det här fallet ungdomens perspektiv. Startskottet Tidigare projekt har ofta haft diffusa och för stora mål som egentligen inte varit möjliga att genomföra, menar Bosse Lindqvist. – Nu börjar vi i liten skala, och ser om det leder till förändringar som innebär förbättringar. Vi gör små saker som man kan greppa istället för stora svep. Det är förändringar som kan ske här och nu. Vi har stora förhoppningar – vi hoppas att det här bara är en början! Vi vill hitta fler sätt för att få ännu bättre verksamhet för barnens och ungdomarnas skull. Text: Helena Sundqvist Laurin Mer info om Bräcke diakoni – Barn och ungdom: www.brackediakoni.se Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Samverkan – med ungdomarna i fokus Barn- och ungdomsboende Östergården / Bräcke Habiliteringen www.brackediakoni.se Ida Fhager, Per Hallberger, Agneta Bossen, Annika Eriksson, Johanna Nilsson och Bo Lindquist Ungbo är ett av Bräcke Diakonis boenden för barn och ungdomar med varierande flerfunktionsnedsättningar. Där bor fyra ungdomar mellan 15 och 20 år med stora behov av både omvårdnad och av stöd- och träningsinsatser. På Ungbo, som är ett LSS-boende med avtal med kommunerna, arbetar 15 habiliteringsassistenter. Till ungdomarna finns även ett habiliteringsteam kopplat, som arbetar på uppdrag av Västra Götalands Regionen. Habiliteringen är ett specialistteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog sjuksköterska och läkare Gemensamt arbetar vi utifrån ungdomarnas och deras familjers individuella behov i nära samarbete med deras övriga nätverk. Kärnan i det vi gör är att stödja ungdomarna i deras utvecklings- och självständighetsprocess, inför övergången till vuxenlivet. Vår process Förbättra samarbete Hab/Ungbo Mål: förbättra kommunikation hab/ungbo kontinuerlig förankring med medarbetare och chefer Insikt: målet för stor och ej SMART. Nytt fiskben utifrån kommunikation Identifiera förbättringsområden m.h.a. Fiskben och 5P Resultat av mätning och planering för fortsatt arbete Nytt SMART-mål: Rutiner kring inställda behandlingar Mätning av behandling/träningsinsatser för ungdomarna. Förbättringsområde: kommunikation kring inställda behandlingar Mätresultat För att få en överblick över vilka behandlingar/träningsaktiviteter ungdomarna fått utformades en dokumentations-blankett. Med detta ville vi också se hur ofta inställda behandlingar förekom och hur det hanterades. På blanketten dokumenterades förändrade och inställda behandlingar/träningsaktiviteter samt vilken typ av aktivitet ungdomarna deltagit i under 4 veckor. Under mätperioden blev inga behandlingar inställda, men vi fick en tydlig översikt av hur många och vad för slags behandlingar/träningsaktiviteter ungdomarna deltagit i under mätperioden. A n t a l e t be ha ndl i ng a oc h t r ä n i ng si nsa t se r Antal behandlingar/träningsinsatser per dag Totala behandlings/träningsinsatser och utförare Snitt antal behandlingar / tr äningsinsatser 2,50 2,50 15 0 2,00 2,00 2 Habiliteringen planerade & utförda Habiliteringen inställda 1,50 1,50 Förändrade men genomförda Boendet utförda 1,00 1,00 0,50 75 0,50 0,00 l -ju 01 n n -ju 29 n -ju 27 n -ju 25 n -ju 23 -ju 21 19 -ju n n n -ju 17 n -ju -ju 13 15 n n -ju 11 n -ju 09 -ju -ju 07 03 05 -ju n n 0,00 Det här har vi lärt oss: Så här vill vi gå vidare: Fokus på att alla förbättringar vi jobbar med måste bli verkliga förbättringar för dem vi är här för – ungdomarna. Med gemensamt fokus på ungdomen närmar vi oss varandra. Fortsätta våra mätningar Tydliga rutiner underlättar samarbete Inkludera fler medarbetar i förbättringsarbetet Det uttalade problemet är inte alltid det verkliga problemet Sprida våra verktyg och metoder till Östergårdens övriga boenden Att med hjälp av olika verktyg och metoder definiera förbättringsområden och sätta SMARTa mål. Följa upp de rutiner vi skapat Sätta nya mål Involvera ledningen i det fortsatta förbättringsarbetet Hur skapar vi en lugn, trygg och harmonisk måltidssituation för våra boende? Bräcke Västergårds gruppboende www.brackediakoni.se Anna-Lena Berg, Ingela Andersson, Malin Öhrfelt och Johanna Delersjö ([email protected]) Bräcke Västergårds gruppboende ligger på Hisningen, ett stenkast ifrån Älvsborgbrons fäste, i natursköna omgivningar. Hos oss bor 8 personer, män och kvinnor över 65 år, med olika demenshandikapp. Vårt arbetsteam består av undersköterskor, stödpedagog och stödassistent. Målet med vår verksamhet är att ge varje individ en trygg och meningsfull vardag genom ett salutogent synsätt. Salutogent synsätt för oss är att stärka individens egna resurser samt att ha ett bra samarbete mellan personal, anhöriga och den boende. Detta skapar i sin tur ett mervärde för den enskilde individen. Förbättringsarbetet Vårt förbättringsarbete grundade sig på hur vi kan skapa en god måltidssituation för våra boende. Anledningen var en märkbar oro bland de boende under måltiden. Med hjälp av fiskbensdiagrammet och PGSA-hjulet kunde vi synliggöra problematiken kring måltidssituationerna. Vi analyserade hur vi arbetade, hur miljön påverkade och den boendes placering. Resultatet ledde till att vi identifierade faktorer som påverkade våra boende negativt. Dessa hjälpte oss att strukturera måltiderna vilket i sin tur skapat ett lugn och en trygghet hos såväl personal som våra boende. Framgångsfaktorer för en bra matsituation Ge mediciner före fö må före måltiden måltiden Perso onal sitter med Personal vid måltiden må måltiden Duka innan maten n Följa bordsplaceringar Följa bordspllaceringar P åminn om toalettbesö ök toalettbes Påminn to oalettbesök toalettbesök V änta med disken Vänta d ken dis tills avslutad må måltid avslutad d måltid Anvä Använda karottsystem Använda Antalboende Stä Stänga Stänga Stäng ga av radio och tv 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 11/5 16/5 21/5 26/5 31/5 Vår hemläxa? 5/6 Anvä Använda Använda specialanpassade tallrikar, bestick och glas På grund av sin demenssjukdom kunde våra boende inte själva uttrycka vad som var bra och inte bra. Vi införde därför kriterier för att följa upp matsituationen för varje enskild boende. Personalen vid varje bord ”mätte” utfallet genom att sätta en glad gubbe för varje boende som hade en bra måltid och en ledsen gubbe för varje boende som hade en mindre bra måltid. 10/6 Svårigheter? Viktigt att alla i personalgruppen är delaktiga i förbättringsarbetet, för att skapa en hållbar förändring. Vi har blivit medvetna om hur en liten förändring kan leda till en stor förbättring. Under framtida mätningar kommer vi alltid att mäta på individnivå under hela mätningen. Att hitta tid för regelbundna träffar för Famna-gruppen Svårt att genomföra förändringar utan material. Värdecaféerna bör ligga på vår- eller hösttermin, ej under semestertid. Framtiden? Vi har fortfarande mål att förverkliga. Pedagogiska måltider Nya matbord Fler karotter och skålar, så att alla kan ta del av karottsystemet. Måltidssituationen bör tas upp kontinuerligt på APT. Diskutera våra mål på anhörigträffar. Fredagsmys – Öka meningsfulla aktiviteter och social gemenskap för äldre personer genom delaktighet och påverkan. Projektgruppen består av undersköterskor: Mirela Jahic, Jaqlina Corluka, Izabel Matkovic, (Danijela Siric) och stödpedagogen Marie Jönsson Schelander. Mail: [email protected] Vi bedriver en bred non profit-verksamhet inom vård och omsorg. Vårt mål är att människor ska växa. Vår kunskap om hälsovård, äldreomsorg och funktionsnedsättningar går hand i hand med forskning och utbildning. Idag finns vi på flera orter i södra Sverige och vi fortsätter att växa och utvecklas. Att leva och bo på Bräcke Västergård när man är äldre, innebär att ha inflytande över det dagliga livet. På Västergårdens äldreboende lever man i sitt eget hem, med egna möbler och de vanor man trivs med. Anhöriga har efterfrågat mer sociala aktiviteter och umgänge för de boende. Med hjälp av fiskbensdiagram, enkätundersökning och mätningar kom vi fram till att det alltid var samma personer som var med på fredagsmyset. De uppskattade vad vi gjorde men var lika nöjda utan att vi gjorde något, bara vi satt med dem. Eller som en boende uttryckte sig ”Det behövs inga aktiviteter alls" kanske sa hon så för att all hennes energi gick åt till att orka sitt dagliga liv. I början av mätperioden var det stor aktivitet och vi hade mycket roligt med ordspråk. I slutet av perioden avtog deltagandet på fredagsmyset. !"#$ &'$ *$ # + Har varit att förbättra och göra skillnad i våra boendes samvaro. Genom att betrakta förbättringsarbetet som minst lika viktigt arbete som allt annat vi gör har vi ökat förståelsen för att allt kan förbättras/ ändras så att det passar den boendes behov och verksamheten. Amibitionsnivån kanske var för hög men ingenting är omöjligt! Att få fler boende intresserade av att vara med. Att förnya aktiviteter och hitta nytt material. Att få in förändringsarbetet i vårt schema och få tid att träffas. Vi har fått ett jättebra verktyg att använda oss av i vårt förbättringsarbete vilket ökar kvaliteten för våra boende. Hur matchar vi behov och mål med resurser? Bräcke Diakoni, RehabCenter Treklöverhemmet, Ljungskile www.brackediakoni.se/trekloverhemmet Katarina Johansson, Malin Garbén, Jonas Björk, Lars Widjesjö, Åsa Karlsson Forell, Ia Malm, Brith Walter Edman Treklöverhemmet ligger vackert beläget i Ljungskile – mitt på den Bohuslänska västkusten med en hänförande utsikt över havet. Vi erbjuder både neurologisk rehabilitering och korttidsvistelse enligt LSS och SoL. Avtal finns med Västra Götalandsregionen, Hallands- och Stockholms läns landsting, samt Göteborgs stad med kranskommuner. Treklöverhemmet etablerades redan 1961 och drivs sedan 2006 av Bräcke Diakoni. Tänj gränserna! Bli mer självständig! Hitta balans mellan aktivitet och vila! Vi är 24 engagerade medarbetare, med olika yrkeskompetens för att matcha deltagarnas behov. Verksamheten utvärderas genom återkommande uppföljnings- och revideringsarbete, deltagarenkäter, medarbetarenkäter och balanserade styrkort. Dessutom utvärderar beställaren genom brukarenkät. För att få en långsiktig effekt behöver träning och rehabilitering bli en naturlig del av vardagen. Vi har därför tagit fasta på betydelsen av en stimulerande och stöttande miljö för att våga prova, tänka nytt och tänja gränser. Tillsammans med deltagaren och med naturen som inspiration hittar vi verktyg och individuella lösningar för att nå hälsa och välbefinnande. Här ges samtidigt möjlighet till erfarenhetsutbyte och social samvaro i rogivande miljö. '< Förankring Personalgruppen är engagerad, har en hög ambitionsnivå och höga kvalitetskrav. Vi upplevde tidsbrist och svårighet att hinna med våra arbetsuppgifter. En känsla fanns av att det borde finnas tid att frisätta. Vår kvalitativa enkät visar dock att våra deltagare är mycket nöjda. 99% uppger att de helt eller delvis uppnått sina mål. Lika många uppger också att de har fått ny kunskap att tilllämpa hemma. Frågor vi har ställt oss själva: ger vi rätt saker i rätt proportion? Vi måste få en gemensam bild av vad vi ska ge. Vi har förankrat förändringsarbetet bland arbetskamraterna genom anslagstavlan i personalrummet, Famnas caféblad, nyheter via gruppmail, och som stående punkt på arbetsplatsträffar. ]%% Tidsstudie Förbättringsarbeten Hur ska vi göra en tidsstudie? *$%%$%%' <$ dygnet runt under två veckors tid >O+%% O$%; $$%% +#%; =>Direkt och indirekt %< >Q samtidigt, översyn av rutiner "#$%%' >X'< arbetsmoment. "#$ Tidsstudien utmynnade i ökad insikt om <# '< '%%$%%' %[%'< ;'%[^#_; AT>Y<Z[>% \[$%%'' *>Z['<< skriv-/bokningstid Y; %' $$'<'<;`{%neras. Vi har lärt oss Fortsättning, idéer Att vi tror att tid kan vinnas genom att successivt utföra Definiera vad som är värdeskapande/icke värdeskapande tid förändringsarbete och då börja med små förändringar. Att problem måste identifieras och vi måste kontinuerligt utvärdera och revidera vårt arbetssätt. Viktigt är att våga ta tag i problem. Att ensam är inte stark; ta hjälp av varandra, ger snabbare och bättre lösningar. ”Alla små länkar är nödvändiga”. Att reflektera mer över arbetssätt. Att ställa frågor till sig själv och varandra för att identifiera problem. Att inte vara lösningsfixerad. för våra deltagare. Mötesstruktur (Vilka möten? Innehåll? Vilka deltar? Frekvens?). Skapa en rutin för att identifiera, dokumentera och åtgärda ”tidstjuvar”. Översyn av journalföring och schemaläggning. Förbättra teamsamarbetet. Hur förbättrar vi vårt professionella förhållningssätt och bemötande? Boenderehabilliteringe Mellangården www.brackediakoni.se Susanne Karlsson, Jamal Malow, Evy Wallander och Magdalena Stevichova Vilka är vi? Mellangården är ett boende för unga vuxna (18–35 år) med psykiska funktionshinder. På Mellangården arbetar vi med kraftskapande åtgärder där den boende under frihet och ansvar utvecklas och uppnår ökad självständighet. Den boende får stöd i att hitta sina inre styrkor och resurser för att skapa möjligheter till att påverka sitt eget liv. Vi arbetar aktivt för att främja det friska hos individen. Det görs i samarbete med socialtjänst och öppenvård. . Personal finns att tillgå hela dygnet och vi arbetar efter ett empowerment perspektiv med salutogent fokus. Vi samarbetar med socialtjänst och öppenvård. Mellangården ligger i Bräcke på Hisingen. I närheten finns fina strövområden och med buss kommer man snabbt till centrum. Varje människa är unik och boenderehabiliteringen anpassas efter den enskildes behov. Den boende och kontaktpersonerna sätter upp individuella mål. Situation Bakgrund I nuläget testas utvecklingsverktyg för arbete i kontaktmannaskapet. Syftet är att arbetsgruppen får ett gemensamt arbetssätt och en jämnare kvalitet i boenderehabiliteringarna. Utifrån resultatet av en brukarenkät -2009 togs utvecklingsområdena fram; bemötandet och förhållningssättet. Det fanns ett behov av större personaltillgänglighet. Förbättringsstegen Rekommendation Aktuellt Efter en organisationsförändring måste verktyget anpassas till att användas individuellt i kontaktmannaskapet. Genom att förankra arbetssättet i arbetsgruppen är målsättningen att få en starkare relation och en ökad tillit från de boende. Verktyget gjordes utifrån enkäter till personalgruppen där frågorna grundades i bristområdena från en tidigare brukarenkät. Målet Vad har vi lärt oss? Att jobba mer aktivt med relationsskapande till de boende samt att förbättra kommunikationen i kontaktmannarbetet. t "UUVOEFSTÚLBWBSGÚSPDIIVSWJHÚSEFUWJHÚS Idén För att få jämna relationer till våra boende i kontaktmannaskapen krävs en regelbunden och uppriktig kommunikation mellan kollegorna. Det ska vara förutsättningen för ett gemensamt arbetssätt vilket leder till ett ökat förtroende från de boende. t "UUBSCFUBVUJGSÌOEFUMJMMBQFSTQFLUJWFUPDIGPLVTFSBNPUNÌMFU t "UUBOWÊOEBsig av konkreta verktyg och mål i arbetet med kvalitetsfrågor. Framtiden t 5FTUBEFOOZBBOQBTTBEFWFSLUZHFUJBSCFUTHSVQQFOTBNUGÚMKB upp resultatet. Metoden t "SCFUBNFELWBMJUFUTBSCFUFUJIFMBBSCFUTHSVQQFO 1. En sammanställning av brukarenkäten visade att de boende önskade en jämnare tillgänglighet från personalen. t 4kapa en positiv förändringskultur i verksamheten. 2. En kvantitativ enkät fylldes i av personalgruppen kring; kommunikation, tillit, informationsöverföring och samarbete med kollegan i kontaktmannaskapet samt kvantitet och kvalitet i kontakt med den boende. Mätningarna visade en stor skillnad från resultatet av brukarenkäten. En ny enkät utformades för att tydliggöra problemområdet. Vårdprevention ention – SeniorAlert Senior Alert RosstorpsÄldreboende,www.rosstorp.nu p Äld b d , p TinaLindroos,ViktoriaLoo,KaijaLindström,AnnSofieHällbom,MariaFredriksen,PirjoFrennevik (viktoria@rosstorp nu) ([email protected]) Rosstorps Äldreboende ligger vackertbelägetmedutsiktöversjönFlaten RosstorpsÄldreboendeligger vackert beläget med utsikt över sjön Flaten iRönningeochägsav vackertbelägetmedutsiktöversjön i Rönninge och ägs av Filadelfiaförsamlingen. il d lfi fö li • • • • • 46 å d l 46vårdplatserförboende fö b d påsjukhem,demensboendesamtkorttidsboende å j kh d b d k id b d Multisjukaäldre,medettå j , ldersspannpå6396år p p Ca 50 medarbetare (underssköterskor,sjuksköterskor,sjukgymnast,kock…). Ca50medarbetare(unders sköterskor sjuksköterskor sjukgymnast kock ) Vi arbetar med kontaktman Viarbetarmedkontaktman nnaskap. nnaskap Trygghet,inflytandeochvärdighetärviktigaledordförvårtdagligaarbete. å Vårdenplanerasutifrånvarjee Vården planeras utifrån varje eenskildboendesbehovochönskemålbeträffandet.ex. enskild boendes behov och önskemål beträffande t ex vardagsrutiner,kostochaktivit d ti k t h kti itteter.Viläggerstorviktviddenenskildesintegritet.Rosstorps t t Vi lä t ikt id d kild i t it t R t äldreboendeharsittursprung p g ikristentraditionocherbjuderdärförbl.a j andakteroch gudstjänster. Maten tillagas pååplatsiegetkökutifrånindividuellabehovochönskemål,doftenav gudstjänster.Matentillagaspå å plats i eget kök utifrån individuella behov och önskemål, doften av nybakat sprids ofta i hela huseet.Kökspersonalenharkontinuerligdialogmeddeboendekring nybakatspridsoftaihelahuse et Kökspersonalen har kontinuerlig dialog med de boende kring k kosten.VisomjobbarpåRosst Vi j bb å R torpsäldreboendekännerstolthetövervårverksamhet,viserdet äld b d kä lh ö å k h i d g g g somvåruppgiftattvarjedagg ppg j g göradetbästaföratttillgodosevåraäldresbehovochönskningar. Rosstorpsäldreboendeharramavtal medsju med sju olikakommuner Bakgrund: Förbättringsarbete: ¾Vårdpreventivtarbeteärenmycketviktigdelavdetdagliga ¾Vårdpreventivt arbete är en mycket viktig del av det dagliga arbetet inom äldreomsorgen Vi visste att vi redan gjorde mycket arbetetinomäldreomsorgen.Vivissteattviredangjordemycket menvisaknadestruktureradedokumentationsoch k d k d d k h uppföljningsrutiner. pp j g ¾Tydliga rutiner kring ansvar för signeringslistor ¾Tydligarutinerkringansvarförsigneringslistor Oklart ansvar Bråttom Varför signeras inte nutritionslistorna? Tidsbrist Glömmer bort Ointresse Okunskap Vem informerar om vad? Skyller på varandra Ingentydligrutin Ingen tydlig rutin Dålig planering Dåligplanering Fi Finns ingen i lista li t Genomattjobbamedfiskbensdiagramkonstateradeviattinformationeni G j bb d fi kb di k d i i f i i mångafallvarotillräcklig. ¾Sammanställningavnutritionsregistreringförtydliggörabristerna. g g g y gg ¾ AllaboendemedBMI<22skallhaettnäringsberikadkvällsmål. g Signering på läkemedelslista görs för att kunna göra uppföljning, det Signeringpåläkemedelslistagörsförattkunnagörauppföljning,det markerar att måltider är lika viktiga som medicin och påminner om markerarattmåltiderärlikaviktigasommedicinochpåminnerom attnattfastaninteskallöverstiga11timmar. f i k ll ö i 11 i ¾All b ¾AllaboenderegistreradeochriskbedömdaiSeniorAlert d it d h i kb dö d i S i Al t ¾ Allasigneringspärmarpåvårafemavdelningarharsettsöverefter Alla signeringspärmar på våra fem avdelningar har setts över efter direktivfrånMAS. å ¾I f ä ¾Infopärmarharsammanställtskringnutrition,fallochtrycksår. h äll k i ii f ll h kå ¾Genomgångavsamtligaboendesskor.Kontaktpersonansvarigför ¾G å tli b d k K t kt i fö sin(a)boende Målsättning: ¾ ¾Sammatypavsigneringslistorochsymbolpåallaavdelningar. å Tydligansvarsfördelning.Gemensammarutiner. Tydlig ansvarsfördelning. Gemensamma rutiner. St kt Struktureradeuppföljningar. d följ i ¾K i ¾Kontinuerliginformationtillallapersonalomarbetsprocessen. li i f i ill ll l b Vad händer sen: Vadhändersen: Slutsats: Slutsats: ¾Workshops Workshops frånseptember.Arbetamed Workshopsfrån från september september.Arbetamed Arbeta med fallbeskrivningar fallbeskrivningar.ALLpersonalskallvetahur ALL personal skall veta hur vijobbarvårdpreventivtpåRosstorp. å å ¾Allablanketterskallfinnaspåintranätet. Alla blanketter skall finnas på intranätet EN blankettsomanvändspåallaavd. ENblankettsomanvändspåallaavd. EN blankett som används på alla avd Medicinlista,nutrition,lägesändring, aktivering. aktivering. ¾BMI<22 BMI < 22 –>viktkontrollvarjemånad. BMI<22– > viktkontroll varje månad ¾Fortsättamedsigneringavkvällsmål. g g ¾Ssk bestämmeridialogmpersonalenvem bestämmer i dialog m personalen vem somharbehovavnutritionsregistrering. h b h ii i i ¾Uppföljningochutvärderingpåalla Uppföljning och utvärdering på alla signeringslistor signeringslistor. ¾FortsättaregistreraiSeniorAlert,tydlig g , y g ansvarsfördelning ansvarsfördelning. ¾Tydligansvarsfördeln ¾ dl f d lningkringsigneringger k bättreresultat. ¾Strukturerade sammanställningavdagliga ¾Struktureradesamm anställning av dagliga nutritionslistorpåtv l å våboendeundermajaug åb d d visadeatttrehuvudm målengessågottsom g g alltid Mellanmålet påförmiddagenoch alltid.Mellanmåletp å förmiddagen och eftermiddagenglöms ft idd lö softabort. ft b t ¾Kvällsmåleterbjudss ä s å et e bjuds så sågottsomalltid,detta s gott so a t d, detta har blivit bättre efterrattviharinförtsignering harblivitbättreefter r att vi har infört signering pågivetkvällsmålpå å i t k äll ål å allasomharBMIunder ll h BMI d 22. ¾Tydliga signeringspärrmarochlistorsamt ¾Tydligasigneringspär rmar och listor samt gemensammarutine ti rkringvårdpreventivt ki åd ti t g eattgörarätt. g arbetegördetlättare ¾Ökad kunskap hos peersonalengerstörre ¾Ökadkunskaphospe ersonalen ger större h bätttrevård! tt å d! engagemangochbät Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan Sammanställning nutrition XXX Namn: Datum 2010-05-04 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Pers. nummer: XXX Frukost Mellan- Lunch Mellan- Middag Kvälls- Vätska Läges % mål % % mål % % mål % ml ändring sjukhus sjukhus 50 x 75 100 950 x7 50 100 100 x 100 100 1250 x6 75 25 100 75 x x 700 x9 100 75 50 x 100 x 725 x5 100 x 100 0 100 75 600 x6 75 0 100 0 50 x 650 x7 50 x 100 100 100 100 1275 x8 100 x 50 x 100 x 900 x5 50 100 50 100 x x 550 x8 100 10 50 x 100 100 975 x7 7 50 x 100 x 100 x 875 x2 50 x 10 x 75 x 275 x7 7 75 100 100 100 100 75 825 x6 100 x 100 x 100 100 1100 x6 100 x 0 x 75 100 950 x6 100 x 75 50 100 75 800 x7 50 50 75 x 75 75 500 x7 50 x 100 x 100 x 800 x7 75 0 75 100 100 75 750 x4 100 x 100 100 100 50 575 x6 75 x 100 x x x 350 x6 50 x 50 100 75 x 550 x7 75 x 100 x 100 x 325 x5 75 x 75 75 75 50 650 x8 75 0 50 x 75 100 875 x5 100 x 75 x 50 x 850 x8 100 0 50 75 x x 1250 x6 100 75 100 100 50 75 1100 x = ingen uppgift Datum Vikt 100501 100531 BMI 52 53 18 9 18,9 Gemensamma rutiner & listor ”Detskavaralättattgörarätt” Hur ska vi få alla att se och göra samma sak? Ett sätt är att arbeta med enkel visualisering av den vårdkvalitativa processen. Det betyder helt enkelt att arbeta med färger för att visualisera: – På tre sekunder ska man få koll på läget, säger Joakim Edvinsson som arbetar på Qulturum i Jönköping, som tillsammans med Famna har startat Värdeforumet. Jobbar man med färger kan man snabbt få en överblick. Inom ramen för regeringens satsning för en bättre äldreomsorg jobbar Famna med att utveckla det förebyggande arbete inom äldreomsorgen. Genom att göra lär sig deltagarna i projektgrupperna från organisationerna metoder och tekniker för att arbeta med förbättringar enligt mikrosystemidén: - Det handlar om att skapa förståelse för det sammanhang som vi kallar för vardagen, och sen i små steg jobba med förbättringar i den. Mikroperspektivet sätter inte bara patienten eller brukaren i centrum – utan man byter perspektiv och ser allting ur brukarens perspektiv, på så sätt blir alla likvärdiga, men med olika kompetens. Genom att själv göra lär man sig också att den lilla förändringen kan leda till stora förbättringar för den person vi är till för – och kan leda till nya tankar om förbättringsområden. IT som stöd för att förebygga skador I den andra omgången av Famnas Värdeforum bedrivs förbättringsarbeten både i Stockholm och Göteborg. I Stockholm arbetar man med att implementera Senior Alert. Det är ett nationellt kvalitetsregister som används som processtöd för att förebygga fall, undernäring och trycksår för vårdtagare över 65 år. Det är ett webbaserat system som hjälper till att utveckla det förebyggande arbetet i vardagen. I och med att det är en gemensam databas kan den också användas för erfarenhetsutbyte och jämförelser, och det är lätt att plocka ut rapporter av olika slag, till exempel för att visuellt följa upp arbetet. – Vi jobbar systematiskt med att förbygga, åtgärda och följa upp fallskador, undernäring och trycksår, säger Joakim Edvinsson, som är registerhållare för Senior Alert på Qulturum och utvecklingsledare i Famnas Värdeforum. Förutom att teamen lär sig att jobba systematiskt med förbättringar så använder de ett modernt IT-verktyg som processtöd för att följa upp och utvärdera hur bra de lyckas med sitt förbättringsarbete. Text: Helena Sundqvist Laurin Mer info om Senior Alert: www.senioralert.se Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan TUFFT arbete på Josephinahemmet ”Det är lättare att förebygga än att bota” ”Tänk efter före” Stiftelsen Josephinahemmet www.josephinahemmet.se Abeba Teklu, Sr Ludwika Szymura, Gisela Canelo, Ewa Grabowska, Maria Sarközi, Sara Lee och coach Jolanta W. Masete [email protected] Josephinahemmet är ett ålderdomshem som grundades av änkedrottning Josephina år 1873. Hemmets ändamål är att ta hand om äldre katoliker som är i behov av vård och omsorg. Vårt boende ligger i Bromma i en egen fastighet med tillhörande trädgård, eget kapell och eget kök. Vi har idag 36 boende varav 13 är mellan 90 och 100 år, genomsnittsålder ligger på 88 år, 80% är kvinnor och 20% är män. Trycksår Undernärning Fallförebyggande SITUATION 5% av våra boende har risk att utveckla trycksår grad 1. SITUATION 30% av våra boende har risk för undernäring. SITUATION 95% av våra boende har risk att ramla. BAKGRUND Mål: att minska risker för trycksår BAKGRUND Mål: boende med BMI under 22p inte skall gå ner i vikt AKTUELLA MÄTNINGAR • Riskbedömning Nortonskala 20p eller lägre = ökad risk för tryckskada AKTUELLA MÄTNINGAR • Riskbedömning Downton FRI 3p eller mer = risk för fall • Regelbunden omgivningskontroll • Checklista AKTUELLA MÄTNINGAR • Riskbedömning MNA 11 poäng eller mindre = risk för undernäring, BMI <22 (patienter 70 år eller äldre) • Regelbunden viktkontroll, vätske- och nutritionsmätning • Nya boende nutritionsbedöms inom 48 timmar efter inflyttningen • Regelbunden hudinspektion med uppmärksamhet på rodnader på hela kroppen särskilt vid alla benutskott REKOMMENDATION • Ökad kunskapsnivå bland personalen utbildning och handledning • Bättre överrapportering • God nutrition • Mobilisering • Användning av tryckutjämning och avlastning av kontakttryck genom förebyggande och behandlande madrasser, hälskydd, tryckavlastande hjälpmedel, lägesändring med vändschema • Förbättring av hudens motståndskraft, återfuktning, varsam hudrengöring, ej massage 5p BAKGRUND Mål: att minska antalet fall REKOMMENDATION • Ökat medvetande och ansvar hos personalen, bättre överrapportering, analys av fallrapporter, bättre belysning, nattlampa • Ta bort lösa mattor, sladdar, och onödiga möbler. Antihalkmatta, stabila skor, antihalksockor. • Kontrollera att ring- och larmsignaler fungerar. Prioritera signaler från boende med hög fallrisk. • Läkemedelsgenomgång med fokus på fallrisk • Balansträning, styrketräning, höftskyddsbyxor, gånghjälpmedel • Broschyr från räddningsverket till alla nya boende. REKOMMENDATION • Estetisk servering, lugn miljö, matning vid behov, individuell näringsplan, näringsdryck, nyttiga mellanmål, nattfasta inte längre än 11 timmar • Vid behov kontakt med dietist och tandhygienist • Anpassa matens konsistens efter boendes behov • Respektera boendes önskemål ang. smörgåsar och mat Orsak/verkan Samtycke till Senior alert Riskbedömningar diagram Utvärdering PGSA Arbetsmetod 2010 2011 21 frågor PGSA Registrering i Senior alert Åtgärder Personal utbildning Utvärdering 14 Vi har lärt oss att: 12 ANTAL 10 8 fall 6 trycksår 4 undernäring 2 0 jan mar maj jul sep • Alla vinner på att arbeta förebyggande • Sambandet mellan trycksår, undernäring och fall är uppseendeväckande • Förändringsarbete är en process som måste få ta tid • Gott samarbete och rollfördelning i teamet är viktigt • Planera, dokumentera och arbeta systematiskt • Kommunikation, förståelse och beredskap att lyssna är hörnstenar i allt samarbete... • Riskbedömningar stannar kvar som en arbetsmetod • Vi skall engagera övriga medarbetare i projektet • Vi skall presentera vårt projekt på anhörigträffen våren 2011 - Multiprofessionellt samarbete / Svårighet att hitta gemensamma tider och driva projektet under sommaren Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Förändringskerimänniskorshjärta – Ska man förändra måste det ske i människors hjärtan och tankar, all annan förändring sker bara på pappret. Elvie Isaksson är verksamhetschef för Löjtnantsgårdens äldreboende i Stockholm. Hon tror på förändringar med processer som startar inifrån verksamhetens kärna, som inte sker ”uppifrån och ner” utan uppstår i verksamhetens vardag. Och det är därför Löjtnantsgården valt att delta i Famnas Värdeforum. – Vi vill självklart att verksamheten ska utvecklas. Om utvecklingen stannar upp innebär det i praktiken en tillbakagång. Med det här systemet kan vi identifiera de områden som är mest i behov av utveckling, vi utrustas med ett specifikt sätt att arbeta, plus att det innebär att vi lär oss en metodik som kan användas i andra sammanhang. Förändringar som startar inifrån tror jag på! Löjtnantsgården drivs av Immanuelskyrkan Vård AB. Det är ett boende för äldre personer med somatiska eller demenssjukdomar, totalt finns 54 platser i ett nybyggt hus intill Musikhögskolan. Huset har planerats av Immanuelskyrkan i många år, och stod klart april 2008. – Men nu har vi lämnat startfasen och behöver arbeta med utveckling, betonar Elvie Isaksson. Ansvar för egna hälsan Anne Lundmark är sjuksköterska och coach för projektgruppen. Hon tycker att det är ett spännande arbete, men man måste inse att förändringar tar tid. – En viktig ingång för oss är att få de boende delaktiga i hur de mår, i sin egen hälsa. Det är ett spännande arbete, hur ska vi få de äldre att ta ansvar och bli delaktiga? Det är viktigt att försöka påverka redan då de flyttar in, att lyfta fram det egna ansvaret tydligare och kommunicera det både med anhöriga och boende. Men det ligger på oss vårdpersonal också, vi vill ju vårda, vi vill ta hand om, det är därför vi är här. Så det är en utmaning! Hur stimulerar vi våra äldre att vilja ha kvar ansvaret? Cocktailparty Självklart är de övergripande målen att ingen ska få trycksår, ingen ska ramla, alla ska hålla vikten. – De målen har vi haft förut också, men nu identifierar vi på ett bättre sätt vad vi behöver göra för att nå dem. Aktiviteter för att åstadkomma detta har redan börjat utkristalliseras. För ett tag sedan arrangerades ett cocktailparty där olika hälsodrinkar introducerades och bedömdes. – De boende erbjöds fem olika val av hemtillverkade näringsdrycker. Avsmakningen och röstningen innebar också att vi informerade om vad näringsdrycker är och varför man behöver dem. Populärast blev äggtoddy och blåbär/hallon. Riktiga kaloribomber – och jättegoda…! Mer av den sortens aktiviteter tror jag är bra, säger Anne Lundmark. Vi vill också starta samtalsgrupper där man talar om hälsofrågor, till exempel vad man kan göra för att undvika fall. Till sommaren kommer en satsning på så mycket utevistelse som möjligt: – Vi startar en tävling på enheterna. Den enhet som är ute mest får ett pris. Sjukgymnasterna arrangerar utflykter, så det finns planer för hela sommaren. Vi har också ett samarbete med Arbetsförmedlingen, ett initiativ där vi kan få tillgång till ledsagare, berättar Elvie Isaksson. Mycket utevistelse leder till att de äldre äter bättre, får bättre muskelstyrka, ramlar mindre, får bättre sömn… Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan – Det är inte stora utflykter som är viktigast utan att gå ut i parken, till exempel Lilljansskogen – det nära perspektivet gör det lättare för alla. Vi använder varenda solig dag! Bara början Nu har arbetet med att skapa tänkesätt som alla omfattas av börjat. Anne Lundmark berättar om fiskbensdiagram som ett sätt att bena upp problemsituationer, man tar upp detta på arbetsplatsträffar och enhetsmöten. – Det krävs mycket samtal och viss pedagogik, menar Anne. – Sedan tror jag vi ska ha en stor samling när ni är i slutfasen av projektet, säger Elvie Isaksson. – Ja, för vi hinner en bit, säger Anne Lundmark, men sedan fortsätter ju arbetet här. Projektet är bara en början. Text: Helena Sundqvist Laurin Mer info om Löjtnantsgården: www.lojtnantsgarden.se Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Löjtnantsgården Löjtnantsgårdenbedriverettaktivt bedriver ett aktivt kvalitetsarbeteochsträvarefterattständigt förbättraverksamheten.Vitrorpåattlåtade boendevaradelaktigaisinomvårdnadoch vardag. COCKTAIL PARTY Äldreboendemedhumanistiskkristenmänniskosyn.Löjtnantsgårdendrivsav Immanuelskyrkan ochärbelägetpåÖstermalmiStockholm.Viharnäratillaffärscentrat FältöverstenochLillJanskogenmedströvområden.Ihusetshjärtaliggerinnergårdenoch tidensträdgård.Vitrorpåettaktivtlivtilllivetsslut.Detfinns54vårdplatseruppdelade påtvåsomatiskaochtredemensenheter.Vihar52årstjänster,uppdeladepå undersköterskor,sjuksköterskor,paramedicinochadministration. d köt k j k köt k di i h d i i t ti ”Åh,blåbärdet kommerjagihågfrån j g g minbarndom.” ”Allaärjulikagoda, svårtattvälja!” ÄGGTODDY BANANMOCCA FRUKTDRINK PERA FRUKTSHAKE Vara Europas bästa äldreboende. Pilotstudie • Att arbeta med problemlösning i vardagen. • Synliggjort vår kunskap inom områdena fall, trycksår och nutrition. • Samtliga medarbetare har blivit delaktiga i det vårdpreventiva arbetet. Av100%valde61% Av 100% valde 61% näringsdryck. Tidigareerbjöds Endast14% näringsdryck. Förändring Samtliga boende blirbjudnapå näringsdryckminst tregånger/dag. Strukturerat upp och kvalitetssäkrat fall, trycksår och nutrition. GYLLENEREGLER Förändring Sammateknik, materialochintervall Sammapersonersom läggerom Mjukgörandesalva påAPOdos hossamtliga boende. Kunskapstest 100 80 60 40 20 0 ” Oktober 2010 har vi klara och fungerande åtgärdsprogram för respektive område och samtliga boende är registrerade i Senior alert.” • PGSA-hjul och Fiskbensdiagram. • Information på APT-möten, kvalitetsråd och styrelsemöten. • Anslag om resultat och pågående arbete görs löpande på enheterna för boendes, anhörigas och medarbetares vetskap. AnneLundmark(coach),AnnaLarsson,Leyla Orgun ochGunillaSjölander [email protected] www.lojtnantsgarden.se FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan E1 E2 E3 E4 E5 N Anslagompågående arbetevid Fallprevention gjordespåsamtliga enheter. Genomgångav samtligalägenheter och nödvändiga åtgärder vidtogs åtgärdervidtogs. Enbrastartförebyggerfall Vårt mål är att våra boendes livskvalitet ska bli bättre. Börjar man dagen med en bra frukost medför det så mycket positivt: man får bra sockernivåer och blir därför inte yr, tarmarna fungerar som de ska, humöret blir mycket bättre – hela dagen startar bra! Sabrina Sayeed är undersköterska och en av de åtta personer som ingår i Körsbärsgårdens och Kattrumpstullens projektgrupp i Famnas Värdeforum. Körsbärsgården och Kattrumpstullen är äldreboenden som drivs av Röda Korsets Sjukhus/Stiftelsen Rödakorshemmet, på uppdrag av Östermalms stadsdelsnämnd. På Körsbärsgården bor 78 personer med stort omvårdnadsbehov av olika slag, det finns avdelningar för gruppboende, demens och somatisk vård och omsorg. Lunch och middag kommer tillagad från Röda korsets sjukhus som ligger alldeles intill. Men frukost och övriga måltider tillagar personalen själva. Måltidsprojekt – Vi identifierade väldigt tidigt ett problem – med just maten, berättar Sabrina Sayeed. Två måltider kommer tillagade från sjukhuset, men det är inte ens hälften av vad våra boende ska äta under ett dygn. Därför valde man att arbeta med ett frukostprojekt, eller kanske snarare ett måltidsprojekt som innefattar vad man serverar och hur man serverar det – och det inkluderar även hur de boende sitter i matsalen. – Nu arbetar vi med att skapa bättre måltider. Det vi själva serverar ska vara mer mat än bara kakor. Och även frukosten har vi gjort om till en mer komplett måltid. Förut serverades t.ex. inte grönsaker. Än så länge märks kanske inte så stora effekter. Den fasta personalen kompletteras med många timanställda, och det är inte lätt att få alla att göra samma: – Men det märks när frukosten INTE serveras som vi tänkt – då frågar våra boende varför! Men att de blivit piggare eller så – nej, det har vi inte märkt, men vi har ju bara hållit på någon månad. Foto på kylskåpet – Målet är att alla som arbetar här ska tänka på samma sätt. Därför har vi också dokumenterat, fotograferat våra miljöer, för att lättare kunna diskutera saker sedan. Med visualisering kan man fånga mycket som man missar när man bara ser, det blir väldigt tydligt. Och frukostbilderna ska sitta på kylskåpet, så att alla ser hur det är tänkt att frukosten ska serveras. Sabrina Sayeed berättar att man arbetar på olika sätt för att nå ut till all personal. Fungerar inte skriftlig information kanske bilder går bättre, eller muntlig information på arbetsplatsmöten. Roligare med Senior Alert Körsbärsgården är med i Famnas Värdeforum för att saker och ting ska bli bättre för de boende. – Och för att komma igång med Senior Alert, det verkar vara bra, tycker Sabrina Sayeed. Vi har inte arbetat så mycket med nutrition tidigare, med Senior Alert kommer vi att följa upp hela tiden och ha koll. Det blir roligare för oss anställda också – när vi ser förändringar, och kan handla efter både positiva och negativa förändringar. Text: Helena Sundqvist Laurin Mer info om Röda korsets sjukhus - Äldreomsorg: www.rks.se Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan Kvalité och förbättringsarbeteivardagen Kvalitéochfö rbättringsarbete i vardagen Körsbärsgårde g en och Kattr Kattrumpstullens mpst p llens äldreboende ÅsaBjörk,EvaWetterstrand,A Åsa Björk Eva Wetterstrand A Anette AlströmSpåls AnetteAlström Spåls,VasilikiJansson,CristinaClerigo Vasiliki Jansson Cristina ClerigoObligado Obligado, F h Kib b C achSabrinaSayeed([email protected]) FesshaKibreab,Co hS b i S d( b i d@h t il ) StiftelsenRödakorshemmetdriverKörsbärsgårdenochKattru Stiftelsen Rödakorshemmet driver Körsbärsgården och Kattru umpstullens äldreboende med demens /somatisk vård och umpstullensäldreboendemeddemens/somatiskvårdoch omsorgsboendepåuppdragavöstermalmsstadsdelsnämndi g p pp g Stockholm.ViarbetarefterRödaKorsetsgrundprinciper: g p p H Humanitet– it t Opartiskhet Op ti kh t – Neutralitet N t lit t – Självst Själ j tä tändighet t digh t – Frivillighet F i illigh t – Enhet– E h t Universalitet U i lit t Kattrumpstullen97 ll Boende Körsbärsgården 78 Körsbärsgården78 Boende U fl k Utflykt Enmeningsfull En meningsfull vardagg Förhöja livvskvalitén Förhöjaliv Förbättringsarbetet Förattförebyggafall,nutritionochtrycksårharviarbetatmedv För att förebygga fall nutrition och trycksår har vi arbetat med visualiseringar,enkäter,fiskbensdiagramochPGSAhjul.Med visualiseringar v enkäter fiskbensdiagram och PGSAhjul Med visualiseringharvisynliggjortolikaproblemochriskeriettbilds i li i h i li j lik bl h ik i bild pelsomvisatsvidfleratillfällenpåarbetsplatsträffar,föratt l i id fl illfäll å b l äff fö öka medvetenheten och förståelsen för våra boendes individuellabehov.Angåendefallriskrapporteringharvigjortenenkät. ökamedvetenhetenochförståelsenförvåraboendesindividuel la behov Angående fallriskrapportering har vi gjort en enkät Genomvisualiseringhar g rvisynliggjortattsmåförändringargerstoraförbättringar. y ggj g g g Fall Fall ll kb d • Fallriskbedömningar g • Borttagningochfixeringavmattor Borttagning och fixering av mattor • Ommöblering O öbl i • Uppsättningavsladdar Uppsättning av sladdar • Utbildningifallprevention Utbildning i fallprevention Nutrition N t iti • Förbättringsavfrukostrutiner Förbättrings av frukost rutiner • Utbildningavdietisten Utbildning av dietisten g • Handledningavkock • Måltidsmiljö Måltids miljö Si äll i • Sittställning • Måltidsordning(förkorta Måltids ordning (förkorta nattfastan,näringsrikamellanmål) ttf t äi ik ll ål) F tt j d mattkanter Fasttejpadem ttk t pp y Trappskydd Frukostbricka förreförbättringsarbetetochefterförbättringsarbetet. Frukostbrickaför re förbättringsarbetet och efter förbättringsarbetet Trycksår y • Tryckavlastandemadrasserochsittdynor Tryckavlastande madrasser och sittdynor • Anpassadesitt A d i ochliggställningar h li äll i Vår hemläxa? Svårigh heter? • Se problemen med nya ögon, ögon att se kritiskt på vårt arbetssätt. arbetssätt • Vikten av att kommunicera så att informationen når fram till alla som är berörda i verksamheten. • Fördröjning i arb betsprocessen på grund av tekniskka problem problem. • Förändringar ö ä d ga i a arrbetsgruppen. betsg uppe FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan Framtiden? • Fortsätta med förbättringsarbetet förbättringsarbetet. • Utbilda och informera berörd personal. • Registrera resterande boende i Senior alert. Att hadetbrahelalivet Atth ad dett b bra h hela l lilivett A fö byggafall,undernäringochtrycksår Attföreb bygg f ll, d ä i g h y k å Stora Sköndal VårdochOmsorgsve StoraSköndal Vård och Omsorgsve erksamheten, www.storaskondal.se erksamheten,www.storaskondal.se AnnChristinNordström,LisaHågebrand,NiclasJohn AnnChristin Nordström Lisa Hågebrand Niclas Johnsson,JohanBergman,SiljaYombi,JohannaKassberg, sson Johan Bergman Silja Yombi Johanna Kassberg Sargon g Daoud,MirjaK d, j iira,ChristinaWallgren , h llg • Stiftelsen StiftelsenStoraSköndalbedrivervårdochomsorgutifrånkristnaochhumanis Stora Sköndal bedriver vård och omsorg utifrån kristna och humanisstiskavärderingardiakonaltarbete.Detdiakonalaarbetetbedrivsgenomvård, stiska värderingar diakonalt arbete. Det diakonala arbetet bedrivs genom vård, omsorg socialt arbete samt utbildning och forskning Stora Sköndal vill särskilttjänamänniskorsomhotasavellerleveriutsatthet. omsorg,socialtarbetesamtutbildningochforskning.StoraSköndalvillsärski lt tjäna människor som hotas av eller lever i utsatthet • Vårdochomsorgsverksamhetenharuppdragattbedrivasjukhems,ålderdom Vå d h k h t h d tt b d i j kh åld d shemsochgruppboendeförboendeöver65år. h h b d fö b d ö 65 å • Enheternaerbjuderettattraktivt,tryggtboendemedmöjlighettillinflytande j ygg j g y . • Miljönärtrivsamochverksamhetenbedrivsinaturskönaomgivningarnära Miljön är trivsam och verksamheten bedrivs i natursköna omgivningar nära • Drevvikensomgermöjlighettillskönautevistelser. D ik öjli h t till kö t it l • Inomvårdochomsorgsverksamheterarbetarvimedattgeenomsorgochvå g g g rd • somskapräglasavbl.a.inflytande,delaktighet,trygghetförsåvälboende, som ska präglas av bl a inflytande delaktighet trygghet för såväl boende • närståendeochmedarbetare. ä å d h d b Solgården Solviken Solgården, Skogsbyns s Gästhem Veckobo Mål: Attingenboendepå Att ingen boende på S l ik SolvikenmedBMI<22skabehöva d BMI 22 k b hö gå ner i vikt Mars – Augusti. gåneriviktMars Mål:Minskaantalet Mål: Minska antalet fallpåSkogsbyns fall på Skogsbyns Gä th Gästhemmed25%m d 25% maj j augusti, ti jämfört med januari april. jämförtmedjanuari Mål: Ingaboendeskahatrycksår. Inga boende ska ha trycksår Förbättringsarbetet: g • Måltidsregistrering3dygn Måltidsregistrering 3 dygn • Boendeintervju– d i j miljö iljö • Riskbedömning • Hjälpmedelsbehov Hjäl d lb h • Viktkontroller • Berikningavkost Berikning av kost • Tidsglappidentifiering g pp g • Hemmagjordanäringsshots Hemmagjorda näringsshots Förbättringsarbetet g : ••Informationsblado Informationsblad o om bra skor och ombraskoroch h lk k halksockor •Toalettschema Toalettschema •Larmutbildningför L tbild i förpersonalen. l •Nyrutinförlarmko Ny rutin för larmko ontroll • Stödhandtag uppsaattapåväggarhall •Stödhandtaguppsa atta på väggar hall ochtoalett. • Lathund för avvikelseregistrering •Lathundföravvike •Bättrebelysningha Bä b l i hallochtoaletter ll h l •Stärkanäringsintag Stärka näringsintaggetmedSärö get med Särö b b bomber. Förbättringsarbetet: g ••Madrassval,testaolika Madrassval testa olika •Rutinförinspektionavhud i fö i ki h d •Arbetameddettapåplaneringsdag Arbeta med detta på planeringsdag •Hälkuddar Hälk dd •Vändschema Vändschema • Måltidsregistrering •Måltidsregistrering •Valavförband • Särö –bomb samt andra tillägg •Särö–bombsamtandratillägg •Optimalsmärtlindring O i l ä li d i •Nyplanschomtrycksårsuppkomst, Ny plansch om trycksårs uppkomst stadie t di I I IV 6 öron bakhuvud 5 skulderblad 7 Vikt (k ) å S l ik Vikt(kg)påSolvikenmars augusti ti 55 50 AntalfallpåSkogsbynsG Gästhem2010 armbåge korsben g glutealt sittbensknölar 4 45 3 40 2 35 axelled höftbenskam 1 30 0 Månad Resultat: Samtligaboendemed g BMI <22 gick under testperioden BMI<22gickundertestperioden uppmellan17kg. ll 1 7k Vår Vårhemläxa? hemläxa? V k Vecka Resultat: Antaletfalllminskademed 12% maj augusti,jä 12%maj augusti jämförtmed mfört med j januari i april.(Beräk il (B äkknatpå120 k å 120 dagar/period.) Svårigh heter? Svårig gheter? • Mätbara,SMART:a mål å • Semesterperiod,sv p vårtatthållaigång å å gå g • Tydliggöraproblem,använda Tydliggöra problem använda projekt fi kb di fiskbensdiagram • Engageraallperson E ll nall • PGSA PGSAhjulet hjuletförtydligaråtgärderföratt förtydligar åtgärder för att nå målet nåmålet • Personalendelaktigaochengagerade g g g FamnasVärdeforumärettsamarbetemellan anklar hälar Resultat: Befintligatrycksårharläkt. g y Personalens medvetenhet har ökat Personalensmedvetenhetharökat. Framtiden? Framtiden? • Fortsättercoachamedarbetarepå på hela Vård ochomsorgattanvända helaVård och omsorg att använda arbetsinstrumentenochSeniorAlert b ti t t h S i Al t 1 1 0 2 n e r å v g n å g m o Ny InbjudantillFamnasVärdeforum Även under våren 2011 kommer det att genomföras en programomgång av Famnas Värdeforum i Stockholmsområdet och en i Göteborgsområdet. I Stockholmsområdet kommer det att vara enbart förbättringsprojekt som syftar till vårdprevention inom äldreomsorgen med stöd av Senior alert. I Göteborgsområdet kan man antingen delta med ett allmänt förbättringsprojekt eller med ett som faller inom ramen för regeringens satsning på förbättringar inom äldreomsorgen. Höstens programomgång kommer att starta i slutet av januari 2011 och sluta i juni 2011. Förbättringsteam och coacher Förbättringsteamen består av de personer/grupper som är relevanta för förbättringsprojektets frågeställning (5-8 deltagare). Olika yrkesgrupper kan ingå i teamet. Gruppens arbete ska vara väl förankrat i den ansvariga ledningsfunktionen. I gruppen finns en coach som stödjer, inspirerar och leder arbetsgruppen genom processen. Coachen ska vara en person som ser när nuvarande arbetssätt inte längre är effektiva eller när de inte bidrar till ett ökat värde för våra patienter/brukare/gäster. Kostnader För de team som bedriver projekt som faller inom ramen för regeringens satsning på förbättringar inom äldreomsorgen eller de team som bedriver projekt i vårdprevention inom äldreomsorgen med stöd av Senior alert utgår ingen deltagaravgift. Anmälan och mer information Anmälan och mer information kommer att skickas ut i början av oktober. Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga projekt eller undrar något så ta gärna kontakt med: Truls Neubeck, utvecklingsledare [email protected], 076-541 10 25 Famnas Värdeforum är ett samarbete mellan
© Copyright 2024