Välkommen till Vernissage

Välkommen till Vernissage
Famnas Värdeforum och
Bräcke Diakonis Förbättringskraft
30 maj 2013, kl. 13.00 – 16.00
Bräcke diakoni - Utbildningshuset
Diakonivägen 10a, Göteborg
Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av
ständiga förbättringar. Arbetsmetoden bygger på idén om mikrosystem som är platsen där
vårdtagare och vårdgivare möts för att tillsammans skapa värden för dem vården och omsorgen
finns till för. Famnas Värdeforum har utarbetats i nära samarbete mellan Qulturum,
utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län.
Under våren har åtta team deltagit, Bräcke diakoni Gingstgården, Bräcke diakoni Helhetsvården,
Bräcke diakoni Riddarstensgården, Bräcke diakoni Skogslyckan, Hospice Gabriel,
Räddningsmission Bellmansgatan samt Västgötakollektivet. Totalt har 42 medarbetare
genomfört programomgången av Värdeforum i Göteborg. Teamen har systematiskt arbetat med
att genomföra konkreta förbättringsarbeten i vardagen inom områden som munhälsa,
måltidsupplevelse, överrapportering och informationsflöde, aktiviteter i vardagen och egentid för
de äldre.
Vernissagen sker i samarbete med Bräcke diakoni som presenterar förbättringsarbeten från sitt
kvalitetsutvecklingsprogram Förbättringskraft.
Mer information:
Viktoria Loo, utvecklingsledare, Famna, [email protected]
Maria Trygg, utvecklingsledare, Famna, [email protected]
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna, [email protected]
Theresia Lidén, kvalitetsutvecklare, Bräcke diakoni, [email protected]
Program
13.00–13.05
Välkomsthälsning
Thomas Schneider, Famna
Theresia Lidén, Bräcke Diakoni
13:05 – 13:20
Presentation av förbättringsteamen
Viktoria Loo (Famna), Bo Lindquist (Bräcke diakoni) och teamens coacher
Mingel och samtal med förbättringsteamen
14:00 – 14:30
Värdeforum och Förbättringskraft - En kultur av ständiga förbättringar
Viktoria Loo & Theresia Lidén
Mingel och samtal med förbättringsteamen
15:15 – 15:45
Samtal om kvalitet och förbättringar i vård och social omsorg
Helen Mellström, områdeschef Rehab och psykiatri, Bräcke Diakoni
Jerry Karlsson, VD Svenska institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), Göteborg
Samtalet leds av Thomas Schneider
16.00
Avslutning
AKTIVITETER I VARDAGEN
SÅ MYCKET MER ÄN BARA PROMENADER…
Team medlemmar: Coach Magnus Viktor, Jennie Wängberg, Fatima K Benkhalifa, Christine Andersson,
Valbone Smakolli, Jovelyn Aruta, Remedios Larsson. Kontakt: [email protected]
Verksamheten: Ginstgården är ett särskilt boende med inriktning demenssjukdomar. Boendet har 24
platser fördelat på tre avdelningar och 26 fast anställda. Verksamheten ligger i Alingsås, startades år 2004
och drivs av Bräcke diakoni sedan år 2010.
Förbättringsområde:
I projektgruppen valde vi att arbeta med aktiviteter
i vardagen. Detta för att stimulera och tillgodose de
boendes individuella behov. Genom processkartläggning identifierade vi ett behov av att se
över och förändra våra vardagliga rutiner.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat:
Vi valde ut tre boende, en på varje avdelning, och
frågade hur de upplevde vardagsaktiviteterna.
Vi testade att införa nya rutiner där en av två
personal skötte den dagliga städningen och den
andre, tillsammans med de boende höll i aktiviteter,
som att vika servetter och haklappar och dukade av
och på matbordet. Personalen prioriterade att vara
med de boende framför övriga rutiner.
Mål:
• Att tillgodose de boendes behov av individuellt utformade aktiviteter och
gruppaktiviteter i vardagen.
• Att få personal att se ur nya perspektiv.
• Att förhöja de boendes livskvalité och få en känsla av sammanhang.
Mätning:
Vi mätte upplevelsen av vardagsaktiviteten med ”Glad, ledsen och neutral gubbe”.
Hur går vi vidare:
Vi använder oss av de boendes levnadsberättelser och fokuserar
på vår värdegrund.
Vi har skapat en aktivitetspärm och blankett för olika aktiviteter
i vardagen, där man ser de boendes önskemål individuellt och i
grupp.
Vi skall fortsatta med FAMNA möten och ha en separat punkt på
våra APT.
Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet:
Det har skett en förändring där personalen ser nya vägar och nya
möjligheter, till förbättring för de boende . Vi har genomfört förändringar
i det dagliga arbetets rutiner vilket leder till ett lugnare boende och
arbetsmiljö.
Vad har vi lärt oss:
• Att använda de rätta verktygen för att komma
vidare i vårt utvecklingsområde.
• Att med enkla medel tillgodose de boendes
behov av aktiviteter.
• Att planera tiden är viktigt för boende och
personal.
Aktiviteter i vardagen
Namn:_______________
Rum:___________________
Tycker om:
Enskild:
_____________________
I grupp:
____________________
_____________________
____________________
_____________________
____________________
_____________________
____________________
Resultat:
• Resultatet var positivt och uppskattat av boende
och personal.
• Arbetet har lett till en förbättrad planering och
förbättrat samarbete.
Ett förbättringsprojekt i
Skapa livskvalitet med matglädje
Värdeforum
- nya anpassade alternativ
Anders Thilander- kock, Åsa Gullner- undersköterska, matansvarig, Anna Hedelin- undersköterska natt, Jenny Wahlsjuksköterska, coatch, [email protected]
Verksamhet:
1982 startade Helhetsvården, Sveriges första Hospice med plats för 10 gäster. Här vårdas svårt
sjuka människor i livets slut, främst med cancerdiagnoser men även med andra obotliga
sjukdommar. Hospicevårdens 4 hörnstenar är: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och
närstående stöd. Vi arbetar i team med sjuksköterska, undersköterska, diakon/präst, läkare,
kurator och vårdutvecklare. Vår målsättning är att i en trygg, hemlik miljö ge våra gäster god vård
ur ett helhetsperspektiv.
Bilder
Förbättringsområde
Mål
Ideén att arbeta med måltidssituationen kom från
enhetsshefen på Helhetsvården eftersom hon hade
märkt att vi slänger mycket mat. Idéen byggdes vidare
efter möte med Anders Thilander, kocken, som sen
också blev en av teamets medlemmar. Alla i teamet har
tyckt att det har varit ett spännande och angeläget
område. Vi har bland annat hämtat inspiration från
andra enheter och från häftet: Ätglädje vid minskad
aptit: Gull-Britt Fager, Gothia Förlag.
Övergripande mål: ”Att gästen får behålla
livskvaliteten kring matsituationen.”
Specifikt mål: ”Att 80% av de som kan
kommunicera ska vara nöjda med den
maten de har blivit erbjudna.” (Att ha 100%
som mål är inte möjligt med tanke på våra
gästers sjukdomsprogress.)
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Med hjälp av processkartläggningen och fiskbenet såg vi att ett av de stora problemen kring
matsituationen var att gästerna inte åt den lagade maten som kom från restaurangen Spis och Ro.
Analys i fiskbensdiagrammet visade att detta bl a berodde på sjukomdomstillstånd och
medicinbiverkningar. Vi ville därför testa att erbjuda ett, utifrån gästens sjukdomstillstånd, mer
anpassat alternativ till den lagade lunch-maten. Med hjälp av Anders fick vi nya ideér och tips kring
tilltalande alternativ som var både enkla att göra och såg lockande ut. Under testperioden tillreddes
de kalla alternativen på Helhetsvården och sopporna av Anders. Eftersom de flesta av våra gäster är i
ett sent palliativt skede kan de inte tillgodogöra sig den lagade maten men kan istället ha glädje av ett
lättare alternativ så som smothie/fruktdrink, en slät soppa osv. Även om man inte äter mycket så kan
några skedar eller klunkar av något som ser tilltalande ut bli en positiv måltidsupplevelse.
Mätningar
Mat från restaurangen
Vanliga alternativ
Inte ätit
12
10
Antal gäster
8
7
6
4
2
0
Mätning med anpassade alternativ
-hur många gäster åt den lagade maten
Mat från restaurangen
Anpassade alternativ
Inte ätit
12
10
8
3
6
4
2
0
0
g1
Da
g9
Da
g8
Da
g7
Da
g6
Da
g5
Da
g4
Da
g2
Da
g3
Da
ew
0
g1
Da
g9
Da
g8
Da
g7
Da
g6
Da
g5
Da
g4
Da
g3
Da
g2
Da
g1
Da
Baslinjemäting - tre veckor i april: Vi började mäta hur
många av våra gäster som åt den lagade lunchmaten.
Testperiod - slutet av april och början av maj: Under vår
testperiod erbjöd vi anpassade alternativ. I mätningen
ingick också att fråga gästerna om dom var nöjda med den
mat dom blivit erbjudna men det har varit svårt både att
fråga och få svar.
Antal gäster
Baslinjemätning
-hur många gäster åt den lagade maten
Resultat:
Under baslinjemätningen blev det extra tydligt för oss att det är många av våra gäster som inte äter den lagade maten (de gula
stolparna). Det innebär att mycket av den tid som både kocken och personalen på Helhetsvården lägger på att förbereda och göra i
ordning maten är bortkastad. När vi testade att erbjuda ett mer anpassat alternativ såg vi en tydlig skillnad i hur många av våra gäster
som faktiskt valde att äta någonting (röda och blåa stolpar). Även om vi inte har kunnat få svar på vår fråga om dom var nöjda med
maten tolkar vi resultaten som positiva och att det är fler som var nöjda under vårt test än under baslinjemätningen. Vi har också fått
väldigt positiv respons på alternativen vi erbjudit från både gäster och anhöriga. (Det har varit svårt att få svar eftersom gästen t ex har
sovit, varit orolig, haft besök osv.)
Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet?
Vi har fått en ökad förståelse och insikt i varandras arbetssituationer vilket har gett ett ökat sammarbete.
I och med mätningarna har gästernas låga matintag synliggjorts vilket har blivit en påminnelse om att vara extra uppmärksam på hur
gästerna äter och betydelsen av att hitta något som gästen uppskattar.
Vad har vi lärt oss?
Hur går vi vidare?
Att det är viktigt att sätta ett bra och
tydligt mål innan man startar mätningar.
Att vi kan bli bättre! Genom att vi tänker
nytt och ser möjligheterna.
Vi ska introducera och involvera våra kollegor. Ett
anpassat alternativ ska finnas med på menyn och
erbjudas varje dag. Samarbetet mellan Anders i köket
och personalen på HV kommer att fortsätta för att hitta
de bästa alternativen för våra gäster.
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
EFFEKTIVARE och SÄKRARE överraporteringar
Vårt team består av: Lisbet Larsson undersköterska, Jennie Andersson undersköterska (natt), Marita F Acosta undersköterska, Margareta Odelsson undersköterska,
Lena Berg stödpedagog, Elin Sundberg undersköterska (coach), [email protected]
Riddarstensgården är ett demensboende i Lerum, mellan Alingsås och Göteborg. Boendet ligger på Riddarstenshöjden i ett lummigt
grönområde. Boendet består av fem avdelningar med åtta lägenheter på varje enhet. Vi har mycket aktiviter och utevistelser som
erbjuds våra boende. Personalen består av undersköterskor, stödpedagog och två sjuksköterskor. På kvällar och helger har vi
joursjuksköterskor. Vi har tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut. En dag i veckan kommer läkare för att gå rond på boendet.
Överrapporteringen är en viktig del av tryggheten kring de boende. Vi valde detta ämne som FAMNA projekt eftersom vi som personal
kan känna att vi inte har någon tydlig rutin kring rapporten. För att minimera medicin och omvårdnadsmissar och för att kunna möta
boende och personal samt anhöriga på ett professionellt sätt, så måste vi hitta en bra rutin.
Vårt SMARTa mål är att 100% av medarbetarna ska använda den nya rutinen och att det ska vara uppnått till sommaren.
Vi vill med detta projekt göra rapporttillfällena optimala. All personal ska använda sig av verktyget så att det blir naturligt och enhetligt.
Vi vill skapa en ökad säkerheten och tryggheten för våra boende genom denna förbättring.
100%
80%
60%
Före
Efter
40%
20%
0%
Riddaren
Stenen
Jätten
Oxen
Svanen
Andel dagar som rapporten fungerade bra, veckan före
och veckan efter införande av nya rapportmodellen.
Genom processkartläggningen kunde vi tydligt se ”gapet” i vår nuvarande rutin och hur det borde
vara. Rapporterna tog för lång tid och viktig information missades. Med hjälp av ”fiskbenet” fick
vi fram idéer på lösningar. Vi genomförde en baslinjemätning för att se hur stor tidsåtgången var
vid rapporten i nuläget. Bara genom att börja mäta fick vi en klar förbättring och tidsåtgången
minskade påtagligt. Med hjälp av PGSA –hjulet testade vi förbättrade rutiner och ett nytt
rapportblad.
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Mot en mera meningsfull tillvaro
Genom ökad samverkan på boendet
Agneta Andersson, Harriet Johansson, Arberie Lalinca, Erminka Muminovic, Emma Nilsson, Anne-Bell Torvad och Maida Zilic
[email protected] (coach)
Verksamheten
Äldreboendet Skogslyckan ligger i Uddevalla med närhet till vackra och natursköna omgivningar.
Skogslyckan byggdes 1969 och består av 7 enheter, fördelat på 96 lägenheter och drivs av Bräcke
Diakoni på uppdrag av Uddevalla kommun. På Skogslyckan talar vi om att göra ”kan-listan”
längre än ”kan inte-listan”. Vi arbetar utifrån ett salutogent synsätt med utgångspunkt att ta
tillvara det friska genom att uppmuntra och se de resurser som varje människa har. Vi är
övertygade om att det salutogena bemötandet bidrar till hälsa och ett gott åldrande. Vi som
arbetar här är undersköterskor, sjuksköterskor och stödpedagoger.
Förbättringsarbetet
Vårt förbättringsarbete grundar sig på hur vi i verksamheten kan samverka för att skapa
meningsfull tillvaro för våra boenden. Vi valde att göra en pilotstudie på en person. Denna
person är i stort behov av regelbunden aktivering, vid mindre stimulering och brist på aktivering
växlar personens sinnesstämning. Detta är likasinnat för flera andra som bor hos oss och är
därför ett bra exempel som vi kan användas oss av i vårt förbättringsarbete. Målsättningen för
denna person var att skapa en mera meningsfull tillvaro som visar sig i form av en gladare och
jämnare sinnesstämning.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
Med hjälp av fiskbensdiagrammet kunde vi synliggöra betydelsefulla faktorer för att personen ska må
bra och känna en meningsfull tillvaro. Dessa faktorer blev våra insatser, vilka ni kan se till höger. Vi
valde att mäta över tid, under tolv dagar. Vi använde oss av en glad, neutral och en ledsen gubbe. Vi
som känner henne väl skattade sinnesstämningen med hjälp av dessa gubbar, personen uttrycker på ett
tydligt sätt hur hon mår, i form av kroppsspråk, ansiktsuttryck och humörssvängningar. Personal på
respektive våning och dagverksamhet ”mätte” utfallet genom att sätta en gubbe för varje avslutad
aktivitet under dagen (före, under och efter). Digrammet nedan visar den sammanfattade
sinnesstämningen för dagen.
Resultat
Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi har genomfört har gjort skillnad.
Personen ifråga har fått en jämnare sinnesstämning, vi kan se att det svänger under lördag och
söndag. En av flera orsaker kan vara att dagverksamheten då är stängd, vilket resulterar i mindre
och oregelbunden aktivering. Vid ett tillfälle var dagverksamheten stängd (tis), vilket även det
visade sig i rastlöshet och svängningar i sinnesstämningen.
Under helgen hade vi stöd av elever som hjälpte till att baka, denna lilla insats medförde att
sinnesstämningen var jämnare. Det går också att urskilja att regelbunden aktivering på våningen
och i dagverksamheten, stöd av personal vid större aktiviteter samt att komma i god tid innan
aktiviteten är viktiga faktorer för att personen ifråga skall må bra.
Vad har hänt vid sidan av förbättringsarbetet
Vi har presenterat arbetet på APT och har därför kunnat sprida arbetet vidare i verksamheten. Eftersom vi har
fokuserat på en person har det varit viktigt att föra vårt arbete vidare, för att kunna använda arbetssättet för fler
boenden. Detta har skapat ett stort intresse för hur vi tillsammans kan samverka mellan våningarna och via vår
dagverksamhet. Det krävs inte stora förändringar för att nå resultat.
Vad har vi lärt oss
Att det är viktigt att samtliga har en god kommunikation, är engagerade
och har en klar målsättning. Förändringsarbete tar tid!
Hur går vi vidare
Våra insatser har inte varit stora, men tillräckliga för att kunna bidra till
förbättring. Dessa små förändringar sporrar oss att arbeta vidare!
Det är positivt att samtliga kommer från olika avdelningar, på så sätt har
vi kunnat sprida vårt förbättringsarbete i hela verksamheten.
En engagerad personal med volontärer är en stor resurs i verksamheten.
Vi har redan skapat diskussion kring hur vi ska fortsätta skapa en
meningsfull dagverksamhet för alla våra boende genom ökad samverkan
mellan våningarna och dagverksamheten.
Vid nästa förbättringsarbete anser vi det viktigt att engagera hela
verksamheten och ge alla möjligheten att välja förbättringsområde själva.
Vi har fått tillgång till bra verktyg för att bedriva ett fortsatt
förbättringsarbete. Bland annat Fiskbensdiagrammetsom har varit bra för
det är en tydlig och enkel metod för att definiera ett problemområde.
För att kunna nå ut till fler krävs det därför att vi är aktiva och sprider
information vidare. Vi vill hålla igång förbättringsarbetet och tänker
därför fortsätta med att mäta, utvärdera och förbättra för fler boenden.
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Ökad egentid
Stunden som genom en enkel rutinförändring kan
bli det lilla extra för de boende
Teamdeltagare: Helena Andersson, Joseé-Mari Mahoro och
Anette Andersson (coach), [email protected]
Äldreboendet Skogslyckan ligger i Uddevalla med närhet till vackra och
natursköna omgivningar. Skogslyckan byggdes 1969 och består av 96
lägenheter fördelat på 7 enheter. Sedan april 2010 driver Bräcke Diakoni
Skogslyckan på uppdrag av Uddevalla kommun. Här arbetar undersköterskor,
stödpedagoger, sjuksköterska, enhetschef i nära samarbete med läkare,
sjukgymnast, arbetsterapeut och volontärer..
Vi arbetar utifrån ett salutogen synsätt, utgår från det friska. Här vill vi skapa
en trygg och meningsfull vardag full av livskvalitet. Vi är övertygade om att det
salutogena bemötandet bidrar till ett gott åldrande.
Vilja
Förbättringsarbete
Vi valde att arbeta med de boendes
egentid då tid för det lilla extra är
något som vi ofta har svårt att
skapa. Vi har uppmärksammat att
bristen av tid till att göra det lilla
extra var ett återkommande samtalsämne under rapporter mellan personalen och även under samtal med
de boende. Med egentid menar vi tid som boende och kontaktperson
spenderar efter boendes önskemål, exempelvis prata minnen, titta på
foton, promenera, köpa blommor på torget eller ta en fika i hamnen.
Målsättning
Vi vill att de vårdtagare som vill ha egentid ska kunna erbjudas tid till
detta. Målsättningen är 2 timmar/boende i veckan. För att uppnå
denna förändring på alla våningar på hela boendet anser vi att 1 år för
implementering är en rimlig tid att sätta.
Resultat
Som diagrammet visar har en våning (X) uppnått målresultatet redan
från vecka 1. Detta kan bero på att det för tillfället fanns det två tomma
rum och en boende var på sjukhus.
De andra två våningarna (Y och Z) uppnådde inte målet. Orsakerna var
bl.a. utbildning, rehabilitering av boende , dagsformen växlar från dag
till dag så boende vill /orkar inte alla dagar.
Läkarbesök/tandläkarbesök, när en personal åker med påverkar. Då
blir en personal kvar på våningen och därmed skulle eventuell egentid
inte kunna ges med kvalitet.
Idéer
Genomförande
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
Vi började med kartläggning av egentiden. Med hjälp av fiskbensdiagrammet benade vi ut varför vi har svårt att få tid till egen tiden. Vi
gjorde sedan en nulägesmätning av egentiden.
Vi kom fram till att det vi kan påverka med egentiden är att höja
kvaliteten på den tid som vi kan ge de boende och det ville vi testa
genom att lämna över larmtelefonen och våningstelefonen till kollegan
så att personal utan störning kan ägna sig åt en boende. Vi valde ut sex
boende, två per våning (X, Y och Z).
Möten
Dela upp
möt tider
Dokumentation Tidsbrist
Arbetsbelastning
Vikarier
Info till ssk
Oförutsedda
& anhöriga
händelser
Pro capita
Måltidsservering
Vi får inte tid
till ”Egentid”
Avlösning av
larmtelefon
Egentid per boende
Timmar per dag
2,5
Utbildning
Prioritering
Larm
MÅL = 2 tim/dag
2
vån X
vån Y
vån Z
1,5
1
0,5
0
v1
v2
v3
Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet
Den boende som känner sig nöjd ökar sin egen livskvaliteten i form
av ökad egen aktivitet. De går t.ex. ut på balkongen på eget initiativ
istället för att vara inaktiv.
I nästa steg
För att skapa tid är det önskvärt att möten och utbildningar fördelas
över både f.m. och e.m.
Möjlighet att skapa tid finns även genom att göra förbättringar kring
dokumentationen.
Ytterligare ett önskemål är att införa Procapita för att kunna
synliggöra det vi gör på ett samlat ställe.
Andra insikter
Efter kartläggning och fiskbensdiagrammet fann vi flera
förbättringsmöjligheter som vi inte kan påverka i nuläget som t.ex.
dubbeldokumentation, förläggningen av möten, utbildningar,
sjukfrånvaro och oförutsedda händelser i boende miljön. Egentiden
uppfylldes i vissa fall men antecknades inte och då synliggjordes den
inte.
Vad har vi lärt oss
Små förändringar kan leda till stora förbättringar, både för boende och
personal. Alla tänker till, funderar och agerar utifrån de
förutsättningar som finns.
Hur går vi vidare
Nu skall vi arbeta med att överlämning av larmtelefonen blir en lika
naturlig del av arbetet som att servera mat. En person på varje våning
blir ansvarig för att införa det nya arbetssättet. Uppföljning kommer i
framtiden att visas på en ”sol” där alla boende synliggörs så att man
direkt kan se hur lång tid den enskilde boende har fått i individuell tid.
Förbättrad munhälsa genom snabbare
inspektion och bättre dokumentation
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Åsa Jenschke Andersson Coach, Jörgen Lundgren, Marita Gunnarsson, Johanna Hansson, Ann-Jeanette Larsson
[email protected]
Hospice Gabriel är en palliativ vårdenhet och finns för dem som har en obotlig
sjukdom t.ex. cancer, ALS, grav hjärtsvikt och i behov tillfällig symtomlindring eller
vård i livets slutskede. Målet är att bedriva specialiserad lindrande vård med fokus på
livskvalitet vad gäller människans fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner.
På Hospice Gabriel får man vara den man är, känna trygghet och leva som hemma.
Vården utgår från gästens behov och egna önskemål. Stor vikt läggs också på att
stödja familj och anhöriga. Avdelningen har 8 vårdplatser, dagvård och ett palliativt
team. Vårdpersonalen består av läkare , sjuksköterskor och undersköterskor.
Persondata: ________________________
Förbättringsområde
Vi som arbetar med projektet är sjuksköterskor och undersköterskor.
Vi har uppmärksammat en ökning av munsvamp bland våra gäster.
Detta är ett angeläget område att förbättra eftersom vi vet att munsvamp och dess symtom leder till
försämrad livskvalité för våra gäster.
Mål
• Inspektion av munhålan inom 24 timmar efter inskrivning.
• Tydligare dokumentationsrutiner vilket innebär införande av checklista (se bild) för varje ny
gäst, dokumentation i journalen under symtomlindring. Ansvaret att dokumentera ligger på
all personal.
Namn:____________________________
CHECKLISTA MUNSVAMP
Inspekterat munhålan inom 24 tim från ankomst
JA
NEJ
Datum:__________
Status:____________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
Behandling :
Ja
Nej
Medicinsk beh: ____________________________________
Startdatum:________________________________________
Munprotesbehandling: Rengör ordentligt och lägg i
Klorhexidinlösning 2mg/ml över natten tv (Tills svampen är
färdigbeh)
Byte av tandborste ska ske efter 3 dygn. Datum:__________
Fortsatt muninspektion oavsett status 1 gång/vecka
Fredagar.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
Vi började med att granska tio slumpmässigt utvalda journaler. Vi sökte efter om det var gjort en inspektion av
munhålan och om det var dokumenterat i journalen. Vi fann att det var få av våra gäster som var inspekterade
i munnen inom 24 timmar, dokumentationen var bristfällig och vi insåg att det inte fanns något självklart
ställe där vi skulle dokumentera.
Vi tänkte över våra rutiner vilket ledde till upprättande av en checklista, vi kom överens om att dokumentation
av munhälsa sker under fliken symtomlindring/nutrition, vi sammanställde även en munvårdspärm med
information om munhälsa. Idag finns material för muninspektion på varje rum.
Vi har även infört en ny rutin för våra doktorer att göra en muninspektion i samband med inskrivning av ny
gäst.
All personal är informerad och delaktiga i de nya rutinerna.
Efter införandet av nya rutiner har vi återigen granskat tio journaler på nyinskrivna gäster. Nu ser vi en klar
förbättring av snabb inspektion och klart förbättrad dokumentation.
Resultat journalgranskning
före och efter förbättringsarbetet
Andel patienter
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Inspektion inom 24 tim
Före
Dokumentera under flik 8 symtom ( sökord nutrition ).
Ny checklista
Munvårdslåda och pärm
Resultat
Före förbättringsarbetet granskades 10 journaler, det visade att
30% var inspekterade inom 24 tim och i 50% av de granskade
journalerna fanns munstatus dokumenterat under vårdtillfället.
Efter förbättringsarbetet och införandet av nya rutiner var 80%
inspekterade och dokumenterade inom 24 timmar, en klar
förbättring. Målet är dock att 100% av våra gästers munhälsa skall
vara inspekterad och dokumenterad inom 24 timmar.
Dokumentation under
vårdtiden
Efter
Vad har vi lärt oss
Vi har lärt oss ett nytt sätt att arbeta och fått olika verktyg för
att kunna göra förändringar t.ex. flödesdiagram,
fiskbensdiagram/orsak-verkan-diagram och PGSA –hjulet.
Vi har insett att man genom enkla små förändringar kan göra
skillnad för dem vi är till för.
Tillsammans kan vi få till en förändring och en förbättring!
Hur går vi vidare
Vi kommer att göra en uppföljning hösten 2013 genom att göra en ny
journalgranskning. Vår förhoppning är att vi skall fortsätta med ständigt
förbättringsarbete, vi har funderingar och idéer för vårt nästa arbete.
Vi ser t.ex. ett behov av förbättrade och nya rutiner kring mellanmål,
eftersom vi har fler gäster som är under cytostatikabehandling som
kräver ett högre näringsintag.
Det är planerat att resten av personalgruppen ska vara med i Famnas
värdeforum redan till hösten 2013.
Marita Zarmén, personal på Bellmansgatans gruppboende och deltagare i
FAMNA-projektet uttrycker sig positivt till de konkreta resultaten på
arbetsplatsen.
-Jag är förvånad över att metoderna vi fick lära oss var så effektiva och väl
fungerande.
Läs mer! Bellmans Allehanda ägnar ett helt nummer åt förändringsprojektet
på Bellmansgatans gruppboende.
Bellmans
Allehanda
Marita Zarmen, behandlingsassistent
N r 1 M a j 2 0 1 3 ”En tidning om förändringsarbete”
GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION
BRA
INFORMATION
-VÄGEN TILL TRYGGHET & BRUKARINFLYTANDE
Medinflytande och självständiga val har varit ledord i Bellmansgatans förändringsarbete.
-De som är boende hos oss skall själva ha makt att begrunda och välja vilka aktiviteter man vill delta i,
säger Maria Schaaf, samordnare på Bellmansgatans gruppboende i centrala Göteborg.
Maria Schaaf, samordnare, Bellmansgatan
Målet har varit att lämna gamla metoder som ex. lösa anslag hängande lite här och där i lokalerna.
Slippa springa runt i trapphuset och knacka dörr, för att man ibland glömt att sätta upp ett anslag om dagens aktiviteter.
-Vi har pratat ihop oss om en ny metod, fortsätter Maria. Metoden bygger på ett veckoprogram som delas ut i varje boendes brevlåda
samt anslås i hissen som alla använder dagligen.
-Det känns som att vi hittat rätt men vi får se efter våra mätningar om det stämmer, säger Maria när vi träffar henne på sin arbetsplats efter
ungefär halva projekttiden.
MÖTEN I Enkätundersökningen
ÖGONHÖJD
FÖRSTÄRKS!
Leif Johannesson, behandlingsassistent
Blev det något resultat av förändringsarbetet?
-Det händer saker nästan varje dag, säger Leif
Johannesson, nattpersonal på Bellmansgatans
gruppboende. Kanske är det för att
informationen blivit tydligare. Dagsformen
hos våra boende verkar ha förändrats till det
bättre. Det skapar mindre ångest och leder till
mindre uttag av behovsmediciner.
Bra och välbesökta aktiviteter bryter
isoleringen, menar Leif.
-Utvecklingsarbetet har också gett resultat i
personalgruppen. Jag upplever att vi kommit
närmare varandra. Det beror nog på att vi fått
ventilera våra åsikter och fått en större
kunskap i teamet om hur ett förändringsarbete
bedrivs. Vi har fler saker att prata om med
våra boende och det gör att våra ”möten i
ögonhöjd” förstärks. Viktigt att tillägga är
också att de sociala banden mellan de
boende verka förstärkas.
-Alla måste inte komma till aktiviteterna, det
viktiga är att alla fått frågan och gjort ett eget
val, avslutar Johannesson.
Mätningar
Evidens
Vi intervjuade alla våra boende enskilt med hjälp av en
enkät med två frågor:
1: Nu kommer aktivitetsinformationen som en lapp i
brevlådan, vad tycker du om det?
Resultat: En majoritet tyckte att det blivit bättre nu.
Några tyckte att det var lika bra som tidigare.
2: Vilket informationssätt tycker du är bäst?
Resultat: De flesta svarar att anslagstavlan är den bästa
platsen och nästan lika många gillade brevlådan bäst.
Gruppboendets nya
veckoprogram, anslaget i
den välbesökta hissen.
Det vi kom fram till var att de flesta boende tycker att det är bättre nu. De tyckte att det
var det bra sätt att få information på, men ser även att det är bäst med fler
informationsställen.
Resultatet av den här mätningen visar att det inte blev fler eller färre deltagare men att
ingen uteblev pga att informationen inte nått fram. Vi har också gjort en annan mätning
för att se om det nya sättet att informera på, resulterar i fler deltagare i aktiviteter. Vi
valde fyra olika aktiviteter; husmöte, yoga, målning och promenad.
Läs mer i reportaget ”MÄTNINGAR - EVIDENS” här intill!
Veckans Ros
Vad har vi
lärt oss?
Felicia Edholm,
berättar:
Vi har fått verktyg
Felicia Edholm. behandlingsassistent att skapa välmående
både hos personal och boende. De här
Fiskbenet: en metod/verktyg man arbetat med.
verktygen kommer vi att ta med till nästa
förändringsprojekt. Vi har blivit bättre på samarbete och upptäckt nya förmågor hos
varandra i personalgruppen. -Vi tänker i förbättringstermer, avslutar Felicia Edholm.
går till Hjördis Berling
för lång och trogen tjänst!
Före Efter
Peter Lindgren, behandlingsassistent
Mätningar före och efter den genomgripande
förändringen av informationsrutinerna är gjorda.
I 10 veckor har mätningarna gjorts.
Peter Lindgren, statistikansvarig, är bekymrad:
-Vi kan se ett resultat som mer liknar en profil av
Himalaya än något annat. Mätningarna har gjort oss
medvetna om att deltagandet till aktiviteterna inte beror
på informationen utan mer på dagsform, väder och
andra intilliggande aktiviteter. Trots allt har våra studier
lärt oss något - om än inte det vi i förväg trott.
Lindgren utstrålar ändå ett lugn över att satsningen på
nya informationskanaler i huset varit en bra förändring.
-Vi kör vidare, trots att mätningarna inledningsvis
skapade myror i våra huvuden avslutar Lindgren och
ser nöjd ut.
Alla undrar, hur går vi vidare?
Med våra nya verktyg går vi vidare mot fortsatt
förbättring.
Kontaktmannaskapet är vårt nästa fokus.
Redaktionen:
Suzanna Zimonja Mitric
[email protected]
Felicia Edholm
Maria Schaaf
Leif Johannesson
Peter Lindgren
Marita Zarmén
Suzanna Zimonja Mitric, personal och Famnacoach
-Detta kändes som något stort och tungt tidigare.
Nu känner ingen i arbetsgruppen längre någon
oro. Vi har lärt oss mer om förändringsarbete och
nu känns detta som en naturlig fortsättning, säger
Suzanna Zimonja Mitric, behandlingsassistent och
coach i förändringsprojektet.
-Vi startar nog med ett fiskben, funderar lite över
några smarta mål, kör en PGSA, kanske en 5p...
sen borde vi vara redo för lite mätningar, säger
Suzanna till BA´s reporter Peter Lindgren.
Layout & Grafisk Formgivning - Peter Lindgren
D Ö JJD
HÖ
NH
O NHÖ
Ö G ON
E N I ÖG
Ö EN
J D M ÖT
MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD
-och det har ju kostat en del pengar...
MÖTEN I ÖGONH
H ÖJD MÖTEN
N I ÖG
ÖGO
ON HÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I
Förändringsarbete
-är det mödan värt?
MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD MÖTEN I ÖGONHÖJD
MÖ
Från löfte till handling
- genom förbättrad kommunikation
Ett förbättringsprojekt i
Värdeforum
Ann-Lena Ekström, Jim Ernfridsson, Rickard Svensson, Susanne Linderoth, Mail till coachen: [email protected]
Verksamhet
Stiftelsen Västgötakollektivet grundades 1986 och är ett HVB-hem för ungdomar mellan 13
och 21. Verksamheten är fördelad på tre enheter där behandlingsarbetet främst drivs på
Sikagården i Falköping där vi har 10-12 platser. Våra ungdomar är placerade enligt LVU och
SoL. Vi tar även emot akutplacering, främst på Slättängshammar utanför Mullsjö. Planerna
för Nyskogen, Tidaholm är att ta emot ensamkommande flyktingbarn. All personal hos oss
arbetar som behandlingspedagoger.
Förbättringsområde
Personalen på Västgötakollektivet uppmärksammade att
informationen mellan ungdomar och vuxna inte fungerade.
Ungdomarna klagade på att deras önskemål glömdes bort. Vilket
skapade irritation samt att ungdomarna fick känslan av att vuxna
inte brydde sig. Genom fiskbensdiagrammet kom vi fram till att en
av orsakerna var bristande kommunikation mellan vuxna. Vårt
förbättringsområde blev därmed att förbättra denna
kommunikation.
Målsättning
Att skapa strukturer kring våra överlämningar för att
kommunikationen ska bli bättre, vilket leder till att
ungdomarnas önskemål blir viktiga och inte glöms bort.
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat
•
Mätningsenkät 1 (fig1): Efter varje överlämning ställdes frågor till
ungdomarna utifrån en enkät. Om ungdomarna hade lämnat ett önskemål att
ta upp på överlämningen, så fick de berätta VAD de har framfört och till VEM
de lämnat sina önskemål. Detta för att kunna mäta hur mycket information
som hamnade ”mellan stolarna”.
•
Brainstorm: Vi kom fram till olika förbättringsidéer.
•
Tänkande hattar: Med hjälp av denna metod kunde vi väga för- och nackdelar
mot varandra och på så sätt komma fram till vilket förbättringsförslag som vi
ville börja testa.
•
Tavla (fig2): Vi satte upp en stor Whiteboard där varje ungdom fick en egen
spalt. Förutom veckans dagliga aktiviteter skapades en rad för överlämning.
Där ska de vuxna anteckna ungdomarnas önskemål direkt när de uttrycks.
•
Mätningsenkät 2 (fig3): Inför varje överlämning frågar vi (Famnadeltagare)
om våra kollegor använt tavlan.
Fig 2
Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet
Under tiden vi har arbetat med vårt förbättringsområde har vi
upptäckt att vi vill göra ett nytt förändringsarbete kring
strukturen på våra överlämningar som idag inte är
tillfredställande.
Hur går vi vidare
Till hösten kommer vi att utföra en ny mätning enligt figur 1 för
att se om förändringen har blivit en förbättring.
Resultat
När vi informerade vuxna om vår mätning (fig1)
märkte vi direkt en förbättring av
kommunikationen.
Ungdomarna upplevdes nöjdare och mindre
klagomål framfördes.
Ändå kunde vi konstatera att hälften av det som
ungdomarna framfört inte hade överlämnats.
Därför kommer vi att göra ytterligare en
mätning, för att se vad detta beror på.
Vad har vi lärt oss
Vi har genom Famnaträffarna fått nya redskap för att på ett
enkelt sätt kunna mäta och förhoppningsvis skapa de
förbättringar som behövs på vår arbetsplats. För att uppnå
bästa förändringsresultat har vi insett vikten av att engagera alla
kollegor i förändringsarbetet.
1
2
3
4
5
6
7
Intresserad av Famnas Värdeforum?
Är du eller din organisation intresserad av att medverka i Famnas Värdeforum?
Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga projekt eller undrar något så ta
gärna kontakt med:
Viktoria Loo, utvecklingsledare, [email protected]
Maria Trygg, utvecklingsledare, [email protected]
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, [email protected]