Miljö- och planutskottet
Miljö- och planutskottet Sammanträdeshandlingar 2013-03-20 Ansvarig Maj Maj Tidplan MPU April April April April-maj Maj Beslut genomförandeplan Information Information Information - återrapport Information + Workshop? Återrapport Information Information Uppdatering, beslut 2013-03-07 Ronja Krische Eva Bergh/ Olle Wickholm, KSB Maj Maj Lägesavstämning efter årsmötet Lägesavstämning Kommentar Uppdraget Linnéa Askling Åsa Berglund Maj Maj Eva Bergh Ronja Krische Eva Bergh Eva Bergh Maria Lindeberg Ronja Krische Åsa Berglund Aktivitetslista MPU 2013 för miljöfrågor Uppdrag datum Beslut MPU 30 nov-11 Information om PACT-utvärderingen Earth Hour Förnyad miljöcertifiering Regionala miljömålsdialogen Energi- och klimatstrategin uppdatering Klimatstatistik för UV Återrapport prioritetsordning drivmedel/klimatnytta för intern bilpool Klimatanpassning i UVK Uthållig kommun – lägesrapport för projekten Klimatkommunerna Klimatavtal Väsby Tidplan Kommentar Information lämnades senast 20111010 Redovisades på MPU 2011-01-19 Är godkänt av MPU 2012-01-25 (§6) Lägesrapport lämnades 2012-12-12 Beslut om utställning i KS 2012-12-03 Program är antaget av KS. Information i MPU 20110511 och 2011-06-15 En workshop hölls med MPU 2013-0227 Trafikstrategi finns. Information lämnades 20110615 Björn E och Gösta N 2013-03-20 projektledare Anne-Sophie Våren 2013 KSB: Elisabet Eriksson KSB: Mats Jakobsson KLK: Björn Eklundh KSB: KSB: Marie Halldin KSB: Marie Halldin KSB: Fredrik Drotte KSB: Fredrik Drotte KSB: Fredrik Drotte KSB: Agnes Hustad KSB: Elisabet Eriksson KSB: Axel Nelstrand KSB: Thomas Thunblom KSB: Nils Odén KSB: Fredrik Drotte KSB: Fredrik Drotte Ansvarig Aktuella ärenden i MPU Mars 2013 angående planeringsfrågor (2013-03-07) Uppdraget Detaljplan för Eds allé Förstudie Smedby, Smedbyskogen och Norra Berget Fördjupad översiktsplan för Vällsta Fördjupad översiktsplan Sydost Åsen–program för detaljplan Renovering av äldre detaljplaner Fördjupad översiktsplan Väsby Sjöstad Detaljplan för Fyrklövern Detaljplan Brunnby Mosse Trafikplan Akvifer i Brunkebergsåsen Belysningsprogram för centrala Väsby Förslag till prioriterade projekt 20112014 Väsby Entré Uppdrag datum KS 20110502 Idé om hur ”baugruppe” kan genomföras i Upplands Väsby Planuppdrag för område norr om Korpkulla (JM) Förstudie för område i Prästgårdsmarken - Ekologisk utvecklingsplan MPU 20110825 MPU 20110412 MPU 2012-06-13 MPU 2012-06-13 Genomförande Östra Frestaby Genomförande av Wäckare Äng Detaljplan för Älvsundadalen Samarbete Arlandakommunerna KSB: Peo Nilsson KSB: Peo Nilsson KSB: Fredrik Drotte KSB: Gösta Norén Lägesrapport på MPU 2012-08-30 Lägesrapport på MPU 2012-08-30 Lägesrapporter ges fortlöpande Tjänsteutlåtande 2013-03-06 Camilla Persson Mark- och exploateringsingenjör 08-590 977 21 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2012:89 Miljö- och planutskottet Godkännande av förstudie för område intill Vikskolan begäran om detaljplaneuppdrag Bakgrund Robert Taflin och Albert Elfström (Virapark AB) inkom till kommunen under hösten 2011 med en utvecklingsidé av området intill Vikskolan. Kommunen äger markområdet där fastigheterna Vik 1:67, 1:68 och Brunnby 1:264 ingår. Intilliggande fastighet Vik 1:81 ägs av Vik 1:81 AB. Miljö- och planutskottet informerades i oktober 2012 om pågående arbetet med att studera förutsättningarna för att bebygga området söder och norr om Vikskolan. Ärendebeskrivning Studien redovisar goda förutsättningar för att bebygga området med ca 80-120 nya bostäder. Studien har även tagit höjd för en ny placering av Vikskolan som är i stort behov av renovering. Detaljplanearbetet får utvisa ny lämplig placering av skolan. Inriktningen på bebyggelsen bör framför allt vara småhus i form av villor, radhus och/eller parhus. För att närmare studera områdets markförhållanden har en geoteknisk sammanställning genomförts av Bjerking, januari 2013. Den visar att de södra delarna av området består av lera med hög vattenhalt vilket innebär mer kostsamma åtgärder för att bebyggas. Sammanställningen visar även att vidare geotekniska utredningar behövs i detaljplanarbetet för att klargöra detaljerna kring markförhållandena. Förslaget är att detaljplan upprättas och drivs av kommunen där blivande intressenter hålls informerade och ges möjlighet att kontinuerligt lämna önskemål och idéer kring utformningen av detaljplanen. Med Virapark AB upprättas en avsiktsförklaring innehållande en option på 1/3 av blivande byggrätter inom området. Övrig mark anvisas till förslagsvis två andra exploatörer. 1 Förslag till beslut 1. Miljö- och planutskottet godkänner förstudien för område intill Vikskolan. 2. Miljö- och planutskottet uppdrar åt byggnadsnämnden och dess förvaltning att upprätta förslag till detaljplan för område intill Vikskolan. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilaga: Förstudie för område intill Vikskolan 2 2013-03-06 Kontoret för samhällsbyggnad Camilla Persson 08 - 590 977 21 [email protected] Förstudie för område intill Vikskolan Checklista.doc/Persson Camilla SBK /2013-03-06 2 (7) 1. Vad ger kommunplanen från 2005 för vägledning? En bostadsbebyggelse här överensstämmer med översiktsplanen då kommunplanen utpekar området som ett utvecklingsområde i form av 100 st nya bostäder inom Brunnby-Vik 2005-2020. 2. Vilka eventuella detaljplaner finns redan? För huvuddelen av området gäller: Detaljplan nr 54, fastställd 1979-12-31 (allmän plats, park, handelsändamål, transformator, parkeringsändamål, daghem och lekskola). Övriga detaljplaner är: Nr 39, fastställd 1969-02-06, (parkmark längst i söder mot kullen). Nr 40, fastställd 1969-02-10 (parkmark i öster mot bostäderna). Nr 246, laga kraft 1999-12-04, genomförandetid t.o.m. 2014-12-04 (Viravägen och parkeringsplats). Nr 1349, laga kraft 2008-10-01, genomförandetid t.o.m. 2013-10-01 (skola, förskola). Checklista.doc/ADM/2013-03-06 3 (7) 3. Vem äger marken? Upplands Väsby kommun äger fastigheterna Vik 1:68, 1:67 samt Brunnby 1:264. Fastigheten Vik 1:86 ägs av Actus Vik AB. Fastigheten Vik 1:81 ägs av Vik 1:81 AB. Markägarförhållande – rött visar kommunens fastigheter 4. Markförhållanden Det finns en geoteknisk utredning (december 1980) för området. Utredningen innehåller flera borrpunkter med mätdata för ett större område än det som ingår i förstudien. Utredningen har därför kompletterats med ett PM/Sammanställning (januari 2013) som beskriver förhållandena för förstudieområdet. Sammanställningen visar att marken där Vikskolan är placerad består av lera med mycket hög vattenhalt och vid uppförande av ny bebyggelse krävs pålning. Enligt översiktlig markradonkarta är större delen av området lågriskområde för markradon som har inslag av högriskområden i form av ändmoräner. I områdets ytterkant finns även delar som är eventuellt högriskområde pga. yngre graniter. Området berörs inte av något markavvattningsföretag. 5. Teknisk försörjning, VA, dagvatten Vatten-, spillvatten och dagvattenledningar finns i anslutning till området. En exploatering av området innebär flytt av befintliga ledningar. Detaljplanearbetet måste utreda i vilken omfattning och detaljer kring detta. Det finns inga ledningar för fjärrvärme inom området. Närmast anslutning är vid Carlslund. Dagvatten Delar av området är lågt beläget och vatten från omkringliggande mark leds in till förstudieområdet. Risk finns därför för höga grundvattennivåer och artesiskt grundvatten. Flera befintliga avskärande diken finns för att ta hand om vatten från närliggande områden. Det finns en dagvattenledning i området som troligtvis avvattnar dess lågpunkt. Ledningen kommer troligtvis att behöva flyttas och ersättas. Checklista.doc/ADM/2013-03-06 4 (7) Eftersom den lågt belägna marken består av lera och har höga grundvattennivåer kan den vara svår att bebygga. Ett alternativ kan vara att utnyttja den delen av området till fördröjning och rening av dagvatten/grönområde/rekreationsområde och bygga på de högre delarna av området. För att minska belastningen på dagvattennätet nedströms ska fördröjning och infiltration ske där möjlighet finns. Där behov finns ska rening av dagvattnet ske. Möjlighet finns att ansluta till befintligt dagvattennät i Viravägen. Dagvattnet leds därefter in i Wijkbrodammen innan det rinner ut i Fysingen. En dagvattenutredning ska tas fram. Området ligger idag utanför men inom blivande tertiärt skyddsområde för Hammarby grundvattentäkt. Vatten och spillvatten Befintliga vatten och spillvattenledningar finns i Viravägen, dock måste kapaciteten på dessa klargöras. Spillvattnet leds med självfall till pumpstationen vid Wijkbrodammen. Pumpstationen har tillräcklig kapacitet. Periodvis uppkommer otillfredsställande lukt vid pumpstationen vilket bör utredas. 6. Trafikfrågor Området har god tillgänglighet till kollektivtrafik enligt förslag till ny Trafikplan. Anslutning till området sker idag via Viravägen. Det är dock inte klart hur situationen ser ut när Vallentunavägen förläggs till Almungevägen. Eventuellt tvingas man till samordning av avfarter. Ett alternativ skulle i så fall vara att använda Tunavägen och sedan koppla till området via en ny väg söder om Vikskolan. Fortsatta utredningar i ett programskede eller detaljplanearbete bör utreda om man ska öppna upp några säckgator, och hur man i övrigt knyter an till gatunätet. Området behöver kopplas till befintliga cykelvägar för att underlätta kontakt med Väsby centrum. Om infart till området sker via Viravägen behöver vägens standard förbättras. Hänsyn behöver tas till de befintliga VA-ledningar som korsar Almungevägen vid infarten till Viravägen. På Tunavägen går buss 531 med anslutning till Väsby Station med halvtimmestrafik samt en pendlarbuss in till Stockholm city, 565. Tillgänglighet till kollektivtrafik (2012) Checklista.doc/ADM/2013-03-06 5 (7) 7. Miljö, kulturmiljö- och naturvårdsfrågor Området ligger utanför influensområdet för riksintresseområdet för Arlanda 55dBA FBN / 70 dBA (maximal ljudnivå). Området är ändå påverkat av buller från inflygningen till Arlanda. Nya Vallentunavägen kommer att medföra buller. Vikbanan kan ge bullerstörningar. Norr om området finns även en pistolskyttebana och ett modellflygfält som kan ge bullerstörningar. Området är enligt ekonomiska kartan (år 1952) tidigare använt för jordbruksändamål. Enligt kartan fanns inom området tidigare en byggnad med okänd verksamhet (ej markerad som bostad). I Viks lada bedrivs bl.a. (enligt Mifo-registret) åkeriverksamhet. Det är okänt om detta eller annan verksamhet på gården har givit upphov till markföroreningar. På större gårdar har det dock som regel funnits en gårdstipp. Området i förstudien gränsar till Viks gård och omfattar en mindre del av område för riksintresse för kulturmiljön. Enligt Riksantikvarieämbetet fornsök finns inga fornlämningar inom området. Däremot angränsar det till två gravfält i den norra och södra delen. Fysingen är recipient för områdets dagvatten. Fysingen uppnår god ekologisk status men ej god kemisk status enligt Vattenplan 2013. Området ligger delvis i utkanten av Rösjökilen. Risk för översvämning finns angivet för området norr om Almungevägen. Den norra delen av förstudieområdet berörs delvis av naturvärden (generellt biotopskydd) i form av åkerholme med stora träd av gran, björk och rönn. Områdets södra del klassas som naturvärdesklass 0 med öppen gräsyta med planterade träd. Ytan används idag som lek- och spelyta av boende och skolan. 8. Kommunal och kommersiell service – förskola, skola, äldrevård, social service, kultur Det är ca 3,5 km till Väsby centrum. Det finns en närbutik vid Tunavägens vändplan, ca. 500600 m bort. Väsby golfklubb med restaurang ligger ca. 3,5 km bort. Inom området finns en förskola, Pysslingen 1-5 år och en grundskola, Vikskolan med ca 200 elever. Vikskolan är i dåligt skick och i stort behov av renovering, alternativt flyttas till annan plats inom förstudieområdet. Närmaste LSS-boendet ligger i Frestaby. Upplevelsestråket mellan sjöarna Norrviken och Fysingen ger förutsättningar för närrekreation. 9. Exploateringsekonomi Ett genomförande av 80-120 bostäder genererar markintäkter till kommunen. Slutlig värdering av byggrätterna beräknas inför antagande av detaljplanen och markanvisningsavtal. Projekt att jämföra med: Radhustomt ca 300 kvm i Sanda Ängar (2011), försäljning 1200 kr / kvm BTA eller 200 000 kr / radhustomt. Värdering av radhustomt samt friliggande småhustomt för Östra Frestaby ca 200-300 kvm (2011), 350 000- 400 000 kr/radhustomt resp. 500 000- 600 000 kr / friliggande småhustomt. Checklista.doc/ADM/2013-03-06 6 (7) Kostnader (generellt, sifforna nedan är endast en vägledning) : Anläggning av gata ca 1300 kr/kvm. Intäkter från gatukostnadsersättning. Anläggning av gc-väg ca 1000 kr/kvm. Intäkter från gatukostnadsersättning VA, betalas av anslutningsavgifter enligt vid tidpunkten gällande taxa. 10. Gestaltningsinriktning Här finns möjlighet att skapa en tydlig miljöprofil för hela området. Inriktningen för området bör vara genomgående gator, hus med utsikt mot naturen, användbara allmänna ytor, inte skötselkrävande impediment. Inriktningen på bebyggelsen bör vara småhusbebyggelse i form av villor, radhus och/eller parhus. I något läge kan flerbostadshus placeras. Skalan för området bör vara 2-3 våningar, eventuellt 4 våningar i något läge. 11. Områdesavgränsning Vid starten av detaljplanearbetet ska detaljplanens avgränsning studeras med hänsyn till lämplig struktur och volym för området. Förstudiens avgränsning ska vara vägledande samt hänsyn till en exploateringsgrad på ca 80-120 bostäder och ny placering för Vikskolan. Förstudiens östra delar består av ett skogsområde vars användning av skolan och närboende bör studeras vidare. Alternativt bör området inte ingå i detaljplanen. 12. Andra överväganden om bostäder, service m.m. Tillfälle för kommunen att skapa variation i området samt valmöjlighet för framtida spekulanter att välja lägenhet/flerbostadshus i ett naturnära område. Möjligheten till hyresrätter bör utredas. 13. Klimatanpassning – hållbarhet Hållbarhetsperspektivet måste studeras närmare i detaljplanearbetet. Som vägledning och inspiration kan hållbarhetsprogram Väsby sjöstad studeras. 14. Huvudmannaskap Utgångspunkt kommunalt. 15. Egen mark – hur ska markanvisningen gå till? Markområdet är stort och det ger möjlighet att markanvisa till flera olika exploatörer – skapar variation i området. Intressent finns för hela området och en avsiktsförklaring ska upprättas med denne. Anvisning av resterande mark sker med utgångspunkt till två eller tre andra exploatörer. 16. Tidplan Förstudien beräknas kunna godkännas av miljö- och planutskottet under våren 2013. Ett eventuellt detaljplaneuppdrag kan därför tidigast påbörjas våren/sommaren 2013. 17. Riskanalys Frågor som kan kvarstå efter en förstudie: o Medborgarsynpunkter o Vallentunavägens relativa osäkerhet i form av utbyggnadstakt osv o Markförhållanden, kompletterande geoteknisk utredning krävs i ett vidare detaljplanearbete Checklista.doc/ADM/2013-03-06 7 (7) o Vikskolans placering och storlek/utformning. 18. Behov av utredningar i ett eventuellt kommande program och detaljplanearbete Utredningar Vid en planläggning av området bedöms följande utredningar bli nödvändiga: o o o o o o o Volymstudie, arkitektur- och landskapsstudier Naturinventering Bullerutredning Dagvattenutredning Markundersökningar Förprojektering gata, dagvatten samt vatten- och avlopp Solstudie Bilaga: Geoteknisk sammanställning, Bjerking AB, 30 januari 2013. Förstudiegruppen: Elisabet Eriksson KSB, Marie Erlandsson KSB, Nils Halvares KSB, Birgitta Hillblom MHK, Britt Lexander KSB, Axel Nelstrand KSB, Nils Odén KSB, Camilla Persson KSB Checklista.doc/ADM/2013-03-06 www.bjerking.se www.bjerking.se Tjänsteutlåtande 2013-03-12 Kommundirektör Björn Eklundh 08-590 970 31 Fax 08-590 733 40 [email protected] Dnr: KS/2010:316 Miljö- och planutskottet Väsby Labs och Fyrklövern - Lägesrapport mars 2013 Ärendebeskrivning Lägesrapport Portföljen, samarbetsavtal, markupplåtelse och inför kommande planarbete Sedan senaste lägesrapporten i MPU i februari 2013, har arbetet inom Väsby Labs fokuserat på att skapa erforderliga underlag inför beslut om markupplåtelse och inför planarbete kopplat till utvecklingsprojekten i Portföljen, vilka presenterades vid MPU i januari 2013. Flertalet intressenter har efterfrågat ett samarbetsavtal/LOI och projektet har sedan tidigare identifierat detta som ett första steg i en trestegslösning gällande en avtalskedja inför ett genomförande. Ett generellt LOI kopplat till Väsby Labs och utvecklingen i Fyrklövern som helhet, har därför nu arbetats fram och kommer omgående att skräddarsys i dialog med respektive intressent. Flertalet samarbetsavtal är därmed redo att tecknas. I ett första steg i arbetet med att formalisera samarbetet och anvisa projekt ur portföljen med respektive tagare till specifika markområden inom Fyrklövern har två utvecklingsområden bedömts som "startklara" och där arbetet också inleds. Dessa områden avser "Norra p-däck" samt "Väster om Dragonvägen". Parallellt har arbetet med att konkretisera dialogen gällande ramar för kommande detaljplanearbete startat. Arbetet med detta planeras att igångsättas i månadsskiftet mars/april. Samarbetsformer för respektive område samt andra åtaganden kommer att klargöras under ett startmöte. Målbilden är att projektet skall kunna förbereda för detaljplanestart senast hösten 2013 inom dessa två områden. Till detta arbetar Kontoret för Samhällsbyggnad med Detaljplan för infrastruktur och allmän platsmark. Samråd för denna är planerad till den 8:e april och samrådet sker i Väsby Labs Butik i centrum (se nedan). Informationsinsatser och inbjudan sker omgående. 1 Torget Planeringen inför Torget 2013 fortsätter, enligt information vid MPU i februari. Till detta kommer en lokal i Väsby Centrum att användas för att tydliggöra kommunikationen i projektets samtliga delar, samt för att fungera mötesplats och arbetsyta med workshops kopplat till samrådet av Detaljplan för Fyrklövern, omröstning rörande "Ung i Väsbys" delprojekt inom Väsby Labs, samt projektet som helhet. Butiken öppnar den 8:e april. Inbjudan och information sker brett till invånare och intressenter kopplade till projektet. Kommunledningskontorets förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör 2 Norra P-däck Vä Dragonvägen Tjänsteutlåtande 2013-03-06 Trafikplanerare Axel Nelstrand 08-590 976 53 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2013:54 Länsstyrelsen i Stockholm Brister och behov i transportinfrastrukturen för länsplanen 2014-2025 Ärendebeskrivning Trafikverket och Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar just nu med infrastrukturplaneringen för 2014-2025. I denna remiss vill Länsstyrelsen att kommunen: A. Lämnar underlag om synpunkter och brister i transportsystemet och önskade åtgärder för länsplanen och nationell plan B. Lämnar underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden 2014-2025 C. Lämna synpunkter på avgränsning för miljöbedömning av kommande länsplan Kommunens svar på denna remiss följer intentionerna i tidigare remissvar och gemensamma skrivningar med Arlandakommunerna gällande regional infrastruktur. Kommunen redovisar även förslag på objekt för vilka kommunen själv är/kan vara huvudman för och som är aktuella för statlig medfinansiering. Yttrandet tar upp bland annat, utbyggnad av ostkustbanan, utredning av spårbilssystem, medfinansiering av Väsby Entré, utbyggnad av regionala cykelstråk. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Miljö- och planutskottet antar föreliggande yttrande daterat 2013-03-06 som sitt eget yttrande över remissen om Behovsförfrågan och avgränsning för arbete med länsplanen. 2. Svaret skickas till Länsstyrelsen i Stockholm. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Stockholm Kommunstyrelsen 1 Bakgrund Trafikverket och Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar just nu med infrastrukturplaneringen för 2014-2025. Trafikverket tar fram den nationella planen och Länsstyrelsen tar fram länsplanen. Länsstyrelsen och Trafikverket Region Stockholm har, i samarbete med länets regionala planeringsaktörer, tagit fram en regional inriktning for transportsystemet i Stockholms län. ”Dokumentet är framtaget för att utgöra ett gemensamt och samlat ramverk för kommande revideringar och prioriteringar av nationell plan och av länsplanen” (KS⁄2012:251). Upplands Väsby meddelade följande i det arbetet: ”Upplands Väsby framhåller vikten av förbättrade förutsättningar för att cykla över kommungränser, utvecklad tågtrafik och kollektivtrafik i tvärled samt utbyggnad av E4 mot Arlanda. Om investeringar i infrastrukturen eftersätts ytterligare kommer kommunens attraktivitet att minska” Kommunen framhöll bland annat följande som viktigaste åtgärder/objekt: ”Åtgärder i enlighet med Stockholmsförhandlingen och RUFS 2010, samt utbyggnad av regionala cykelstråk, utökad kapacitet på Ostkustbanan och breddning av E4 mot Arlanda” Upplands Väsby ställer sig bakom inriktningen enligt dokumentet framtaget av Länsstyrelsen. I denna remiss vill Länsstyrelsen ha underlag och synpunkter på: A. Lämna underlag om synpunkter och brister i transportsystemet och önskade åtgärder för länsplanen och nationell plan B. Lämna underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden 2014-2025 C. Lämna synpunkter på avgränsning för miljöbedömning av kommande länsplan En remiss av förslag till nationell plan och länsplan kommer till sommaren och tidig höst 2013 då kommunen får tillfälle att yttra sig igen. Kommunstyrelsen beslöt 2013-04-04 att bemyndiga Miljö- och planutskottet att besluta om kommunens svar på denna remiss. Detta yttrande har utarbetats av trafikplanerare Axel Nelstrand KSB, Tillväxt och utvecklingschef Gösta Norén och av miljöplanerarna Anna Jakobsson och Anna Åhr-Evertsson (när det gäller miljöbedömningen) och teknikenheten på KSB. Kommunens svar på denna remiss följer intentionerna i tidigare remissvar och gemensamma skrivningar med Arlandakommunerna gällande regional infrastruktur. Kommunen redovisar även förslag på objekt för vilka kommunen själv är/kan vara huvudman för och som är aktuella för statlig medfinansiering. 2 Inventering av brister och önskade behov av statliga och regionala åtgärder Allmänna synpunkter Upplands Väsby kommun har i yttranden de senaste 20 åren över denna typ av planer och planering framfört följande: Upplands Väsby kommun vill understryka att statens investeringar i och underhåll av Stockholmsregionens transportsystem har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar för regional spårtrafik i Stockholms län och i Mälardalen utgör en oproportionellt låg andel i gällande investeringsramar. Ramarna framöver för underhåll och nya investeringar för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som växande region (ca 35- 40 000 nya invånare/år inklusive den eftersläpning som skett de senaste 20 åren) och tillväxtmotor för Sverige. Under de senaste åren har Länsplanen och Nationella planer tydligt visat att Stockholmsregionen inte når de nationella målen för framkomlighet och miljö utan istället hamnar vi allt längre ifrån dessa mål. Det är mot den bakgrunden man bör se regeringens beslut om att tillsätta två förhandlingspersoner som skall utreda hur utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholms län kan påskyndas likväl som att öka bostadsbyggandet. Upplands Väsby kommun vill också framföra att staten och regionala kollektivtrafikmyndigheter bör vara mera öppna för nya teknologier och nya sätt att transportera sig kollektivt på spår. Kommunen åsyftar här spårbilar/spårtaxi. Kommunen genomförde en förstudie år 2011 och där slutsatserna är tydliga. Ett spårbilssystem i Upplands Väsby skulle generera ett kraftigt ökat kollektivresande (inte minst på tider utanför rusningstider), den skulle minska restiden rejält för resenärerna, den skulle minska driftskostnaderna rejält jämfört med busstrafik och den skulle vara betydligt bättre ur miljösynpunkt jämfört med busstrafiken. Vår bedömning är att spårbilar är utmärkta och attraktiva system som kan komplettera de tunga systemen som pendeltåg och tunnelbana utgör på den lokala nivån som kommuner eller större stadsdelar. Upplands Väsby kommun är mycket intresserade av delta i en samverkan med andra intressenter för att genomföra spårbilssystem i stadsmiljö. Brister i transportsystemet Enligt Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska Länsstyrelsen begära in förslag om vilka objekt som bör utföras i länet från kollektivtrafikmyndigheter, kommuner, landstinget och andra berörda myndigheter. Underlaget kan avse både åtgärder som ingår i länsplanen och i nationell plan. Länsstyrelsen önskar få in synpunkter om brister i transportsystemet. Upplands Väsby redovisar en separat lista som bilaga till yttrandet. Upplands Väsbys har en viktig roll i regionen både för att bygga nya bostäder och arbetsplatser i en växande Stockholmsregion och därför är det viktigt att en större 3 mängd statliga medel satsas i regionen. Planeringen bör inriktas på kapacitetsstarka och miljövänliga kollektivtrafiklösningar mellan de regionala kärnorna, men även i korridoren Stockholm – Upplands Väsby- Arlanda Uppsala. Därför ser kommunen utbyggnad av ostkustbanan som en mycket viktig åtgärd. ”Kapaciteten på Ostkustbanan möjliggör inte den trafikering det finns efterfrågan på idag. Trafikföretagen har i stort sett maximerat kapaciteten med hjälp av längre tåg. Trafikverkets och regionens egna prognoser pekar på att Stockholm och Uppsala län får den största befolkningstillväxten och den största ökningen av trafikarbetet i landet. Men eftersom banan inte klarar ökad trafik kommer den ökningen av trafikarbete att ske på vägtrafiken, vilket belastar klimatet och hämmar tillväxten. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående.” Även en ny tunnelbanelinje, Karolinska-Järvastaden-Silverdal-SollentunaVäsjöområdet mot Täby bör utredas. Mycket talar för att en fortsatt kraftig satsning på tunnelbanan, även som kommunikation mellan de regionala kärnorna, är det enda som är tillräckligt kraftfullt och samhällsekonomiskt lönsamt för att nå långsiktigt uppsatta mål och det enda trafikslag som klarar konflikten mellan skilda starka allmänna intressen som grönkilar, barriäreffekter, buller m.m. och behovet av kollektivt resande. En utbyggd tunnelbana enligt nedan skulle medge kollektivtrafiknära (på sikt tunnelbanenära) bostadsbebyggelse i sydöstra Upplands Väsby (Upplands Väsby arbetar här med en fördjupad översiktsplan) som ligger mycket nära det sk Väsjöområdet i Sollentuna . Upplands Väsby kommun vill i sitt yttrande särskilt framhålla följande objekt: Upplands Väsby anser att väg 267 och väg 268 och med ny trafikplats i Hammarby fortsatt skall finnas med i länsplanen. En ny väg enligt förstudien avlastar det lokala gatunätet i Väsby och ger en bättre tillgänglighet i regionen. I de fall Trafikförvaltningen på SLL avser att börja trafikera med bussar i tvärled, enligt planerna i stomnätsstrategin, så bör regionen möta upp med ny infrastruktur. Exempel på detta är busskörfält, signalprioritering för bussar och/eller nya korsningar eller länkar. Motorväg E4 bör byggas ut till 6 körfält fram till Arlanda flygplats. I takt med att Stockholm växer samt i och med Förbifart Stockholms framtida färdigställande kommer E4:an ha än större behov av utökad kapacitet. Cykelvägar i det regionala nätet längs Trafikverkets vägar är sedan tidigare utpekade som regionala cykelstråk. På de flesta sträckor saknas dock cykelbanan eller cykelväg. Därmed omöjliggörs effektivt det mesta av cykelpendling till grannkommunerna. Upplands Väsby anser att dessa skyndsamt ska byggas ut. Kommunala investeringar aktuella för medfinansiering Länsstyrelsen önskar få in underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden 2014-2025. Förfrågan riktar sig till kommuner och kollektivtrafikmyndigheten. 4 Bland de potter som kommunen kan finna tillgängliga, kan det bli aktuellt för kommunen att ansöka om pengar för busshållplatser, trafiksäkerhet, skolvägar, och beteendepåverkande aktiviteter. Kommunen har pekat ut en bussbro över E4an, norr om trafikplats Glädjen. Denna ser kommunen som en åtgärd möjlig för medfinasiering. Även en ny bussterminal vid Upplands Väsby station samt nya anslutningar och till spåren som finns med i det planprogram som just nu tas fram i projektet Väsby Entré bör infogas i en ny länsplan för att stärka kollektivtrafiken på spår likväl som att underlätta byten mellan olika trafikslag. De objekt/projekt som kommunen anser är aktuella för statlig medfinansiering och som också kan ingå i kollektivtrafikmyndighetens (Stockholms läns landsting) ansvar framgår av separat bilaga. Miljöbedömning Enligt 6 kap. miljöbalken ska vissa planer och program miljöbedömas. Länsplanen ska alltid miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Länsstyrelsen inbjuder länets kommuner att lämna synpunkter på förslag till avgränsning av miljöbedömning av länsplanen. Den geografiska avgränsningen av miljöbedömningen föreslås innefatta Stockholms län. Detta även om vissa miljöfrågor har ett större geografiskt spridningsområde. Exempel som nämns är klimatpåverkan. Klimatpåverkan är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika sorters miljöpåverkan. Eftersom miljökvalitetsnormer för luft och vatten ska behandlas i bedömningen anser kommunen att den geografiska avgränsningen bör breddas något. De avrinningsområden som gränsar mot andra län bör ingå i bedömningen samt att effekter av luftkvalitet som orsakas av lufttransport från trafiktäta områden inom länet eller i angränsning till länet bör tas med. Länsstyrelsen föreslår att miljöbedömningen av länsplanen behandlar effekter till och med år 2030. Detta anser kommunen vara för kort tid. Många av de åtgärder som genomförs inom bl.a. nämnda miljömål samt inom vattenförvaltningen kommer att pågå fram till och med 2027 men effekterna av dem visar sig långt senare, speciellt när gäller biologiska parametrar och för biologisk mångfald samt effekter av klimatförändringar. Samtidigt kommer en växande region leda till en allmän ökad belastning på miljön vilket behöver tas hänsyn till ur ett längre perspektiv än för politiskt satta mål år. Länsstyrelsen visar på kopplingar till annan planering men har inte med åtgärdsplanering för luft och vattenkvalitet. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för Norra Östersjön (2009-2015) med samt åtgärdsprogram för luftkvalitet relevanta inom den geografiska avgränsningen, bör tas med. Bilden som redovisar bedömningsgrunder är mycket otydlig och behöver förtydligas om den ska användas som modell i arbetet. Många miljöaspekter 5 verkar kunna länkas till flera fokusområden (mark, vatten t.ex. som bör kunna kopplas till landskap, om landskapet ändras, förändras vattnets väg och förutsättningar) och det är inte tydligt hur fokusområdena är kopplade till miljöaspekterna. Det är inte tydligt vad som ligger bakom de olika miljöaspekterna i bilden. Utifrån denna är det svårt att få en uppfattning om vilka delar som egentligen kommer att bli föremål för miljöbedömning i fortsatt arbete. Barriäreffekter för vilt är ett exempel på en aspekt som behöver tas med i en miljöbedömning, speciellt på länsnivå, eftersom byggande av vägar och järnvägar kan bidra till fragmentering av lanskapet. Här finns också stora möjligheter att hindra eller mildra konsekvenserna om rätt åtgärder sätts in. Detta förutsätter att dessa aspekter kommer med i ett tidigt skede. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilagor: Medfinansieringsobjekt Brist- och behovsbeskrivning. 6 Ostkustbanan Brist i förutsättningar i transportsystemet För Trafikplats Glädjen uppstår långa köer ut på E4:an i både nordlig och sydlig riktning. Detta påverkar också trafiken på det lokala vägnätet då trafikplatsen också utgör koppling mellan östra och västra kommunhalvan. Det orsakar långa fördröjningar för bilar men främst för busstrafiken som därmed får problem att hålla tidtabellen. Kapacitetsbrist på Stockholmsvägen och Väg 268. Trafik till/från E4:an från Vallentuna leds in i tätorten, där det leder till kapacitetsproblem och miljöstörningar. Rotebroleden väg 267, fungerar som ett bättre alternativ än Mälarvägen, väg 850, för trafik mellan Stäket och E4:an. Det är viktigt för Upplands Väsbys fortsatt bostadsbyggande i centrala lägen att trafikens anspråk på kapacitet i regionen löses utanför Upplands Väsbys tätort. Kollektivtrafik i tvärled, mellan de regionala stadskärnorna enligt RUFS, är idag obefintlig. Detta hämmar kollektivtrafiken i perifiera lägen inom norra länshalvan. kommunen lider av stora förseningar främst vintertid. Mycket av detta går att härleda till spåranläggningen. Upplands Väsby kommun ser gärna att kollektivtrafiken utvecklas, t.ex. via s-kskip-stop upplägg. Det tillsammans med ett ökat behov av fjärrtågstrafik gör att Upplands Väsby tillstryker 6 spårsutnyggnad av ostkustbanan och ser gärna objektet som del i den nationella planen. Upplands Väsby Kommun ser också ett behov att Ostkustbanan byggs ut i samband med att kommunen E4 tpl glädjen- avfart Arlanda Kapacitetsbrist på E4:an med långa köbildningar som följd. Motorväg E4 bör byggas ut till 6 körfält fram till Arlanda flygplats. I takt med att Stockholm växer samt i och med Förbifart Stockholms framtida färdigställande kommer E4an ha än större behov av utökad kapacitet. (Redan idag överskrids gränsen för antalet fordon per dygn för fyrfältig väg norr om Glädjens trafikplats). Regionala Cykelvägar Cykelvägar i det regionala nätet längs Trafikverkets vägar är sedan tidigare utpekade som regionala cykelvägar. På de flesta sträckor saknas dock cykelbanan eller cykelväg. Därmed omöjliggörs effektivt det mesta av cykelpendling till grannkommunerna. Finansiering och utbyggnad av cykelvägar av vägållaren (uteslutande Trafikverket i Upplands Väsby) längs de regionala vägarna enligt nedan. Plats/Sträcka Trafikplats Glädjen Väg 268, Väg 859 Väg 267 Önskad åtgärd Väg nummer Kommunens prio Åtgärder för ökad kapacitet för främst bussar. Åtgärder skulle förslagsvis vara signalreglering och prioritering. Kommunen föreslår även en ny bro för bussar och GC-trafik norr om TPL Glädjen, Vilundabron E4, Avfart 176 2 Fortsatt finansiering och utbyggnad av nya väg 268, och ny trafikplats Hammarby enligt nuvarande länsplan. Arbete med Vägplan fortsätter. Finansiering utökas till att innehålla en GC-väg längs vägens nya sträckning Väg 268, Väg 859 1 Fortsatt finansiering och utbyggnad av nya väg 267 enligt nuvarande länsplan. Arbete med Vägplan fortsätter. Åtgärder för förbättrad kapacitet vid trafikplatserna i Rotebro respektive Stäket är en viktig åtgärd till nästa länsplan. Väg 267 1 I de fall Trafikförvaltningen på SLL avser att börja trafikera med bussar i tvärled så bör regionen möta upp med ny infrastruktur. Exempel på detta är busskörfält, signalprioritering för bussar och/eller nya korsningar eller länkar. 1 ”Kapaciteten på Ostkustbanan möjliggör inte den trafikering det finns efterfrågan på idag. Trafikföretagen har i stort sett maximerat kapaciteten med hjälp av längre tåg. Trafikverkets och regionens egna prognoser pekar på att Stockholm och Uppsala län får den största befolkningstillväxten och den största ökningen av trafikarbetet i landet. Men eftersom banan inte klarar ökad trafik kommer den ökningen av trafikarbete att ske på vägtrafiken, vilket belastar klimatet och hämmar tillväxten. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående.” på Ostkustbanan möjliggör inte den trafikering det finns efterfrågan på idag. Trafikföretagen har i stort sett maximerat kapaciteten med hjälp av längre tåg. Trafikverkets och regionens egna prognoser pekar på att Stockholm och Uppsala län får den största befolkningstillväxten och den största ökningen av trafikarbetet i landet. Men eftersom banan inte klarar ökad trafik kommer den ökningen av trafikarbete att ske på vägtrafiken, vilket belastar klimatet och hämmar tillväxten. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående.” 2 E4 2 1 Väg 859 Stockholmsvägen Arbetet med utbyggnad är påbörjat. Upplands Väsby tillsammans med Sigtuna kommun står bakom arbetet som bedrivs med förenklat åtgärdsval. Åtgärden ska namnges i kommande länsplan för att säkerställa finansiering och genomförande. väg 859 1 Väg 268 Vallentunavägen Väg 850 Mälarvägen Väg 872 Frestavägen För befintliga Vallentunavägen gäller speciella förutsättningar. Vid ombyggnad av vägen med ny sträckning, enligt korridor norr, kommer biltrafiken minska. Därmed minskar behovet av en separat cykelväg. Upplands Väsby ser det som möjligt att i det fallet ta över huvudmannaskapet för vägen, och själva bekosta och bygga cykelväg längs vallentunavägen. medfinasiering kommer sökas för åtgärden. Vägen bör kompletteras med cykelväg Vägen bör kompletteras med cykelväg Väg 268, Väg 859 väg 850 väg 872 1 1 1 Tjänsteutlåtande 2013-03-06 Trafikplanerare Axel Nelstrand 08-590 976 53 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2013:92 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Kommunens svar på trafikförändringar i SL-trafiken 2013/2014 Ärendebeskrivning SL/trafikförvaltningen sänder årligen ut planerade eller föreslagna ändringar av kollektivtrafiklinjenät och/eller tidtabellsändringar. Flera av trafikförändringarna är beskrivna på en översiktlig nivå och behöver utredas närmare innan de kan införas. Eventuella ändringar kan träda i kraft under december 2013. Kommunen ombeds att prioritera vilka förändringar som är av största vikt och rent av att föreslå neddragningar på linjer med lågt resande. För Upplands Väsby anges följande: • • • • • • • Pendeltåg Förlängning av 15-minuterstrafiken och längre tåg för pendeltågstrafiken på helgerna. 529 Det övervägs att förlänga 15-minuterstrafiken i eftermiddagsrusningen vardagar genom att införa enstaka turer mellan kl 17.30 och 18.30. Syftet med detta ar att öka resmöjligheterna för pendlare till och från Stockholm. 531 Det övervägs att införa enstaka turer alla dagar på sträckan Brunnby Vik-Skepptuna. Syftet med detta ar att höja standarden på utbudet. 534, 536 Det övervägs att se över en neddragning på linje 536 på sträckan Infra City-Bollstanäs för att istället förlänga linje 534 till Bollstanäs. Syftet med detta ar att om möjligt tillgodose inkomna önskemål om bättre resmöjligheter mellan Sjukyrkoberget och Bollstanäs (med anslutning till Fresta). 538 Det övervägs att förlänga enstaka turer till Räddningsskolan vardagsmorgnar samt enstaka turer i motsatta riktningen på sena eftermiddagar. Vidare så övervägs att förlänga trafikeringsperioden generellt. 576 Det övervägs att dra in enstaka turer på linjen som i så fall ersätts av turer på linje 538. Vidare övervägs det att se över möjligheterna att utöka trafikeringen i Rosersbergs industriområde på grund av ökad etablering. 577 Det övervägs att se över turutbudet på söndagar och eventuellt införa enstaka turer. Syftet med detta ar att likforma helgtidtabellerna samt att öka standarden på utbudet. Vidare övervägs det att låta linjen börja 1 trafikera Skälby, detta förutsätter dock att det anordnas vårdmöjlighet i Skoby. Syftet med detta ar att öka standarden på utbudet. Upplands Väsby Kommun ställer sig positivt till föreslagna förändringar och deltar gärna i analysarbetet för respektive linjeändring. För trafikförändringar av linje 534 och 536, för att ersätta tidigare 545, inväntar kommunen utvärdering av effekterna av tidigare ändring och vill att Trafikförvaltningen lägger största prioritet på att utreda möjliga kompletteringar inom ramen för god samhällsekonomi. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Miljö- och planutskottet antar föreliggande yttrande daterat 2013-03-06 som sitt eget yttrande 2. Svaret skickas till Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. Beslutet skickas till: Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef 2 Tjänsteutlåtande 2013-03-08 Enhetschef Fredrik Drotte 08-590 971 65 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2012:426 Miljö- och planutskottet Lägesrapport fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby Ärendebeskrivning Lägesrapport utifrån inkomna yttranden och diskussioner med allmänheten under informationsaktiviteter. Kommunledningskontorets förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Chef för kontoret för samhällsbyggnad 1 Tjänsteutlåtande 2013-03-06 Projektledare Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2011:239 /Miljö- och planutskottet/ Riktlinjer för upprättande av planprogram för Väsby Entréstationsområdet Ärendebeskrivning Skanska Nya Hem AB, Skanska Sverige AB, Veidekke Bostad AB och AB Väsbyhem uppvaktade representanter för kommunen våren 2010. De hade en idé om att utveckla den västra sidan av stationen för både bostäder och kommersiella verksamheter samt knyta ihop den västra och den östra sidan med en passage över eller under järnvägen. En tidig överenskommelse träffades mellan parterna och kommunen om att gemensamt ta fram en förstudie för västra sidan och dela på kostnaderna för detta arbete. Arbetet organiserades genom en projektgrupp med tjänstemän från kommunen och representanter från Skanska, Veidekke och Väsbyhem. Styrgrupp för projektet är miljö- och planutskottet. Genom beslut i kommunstyrelsen den 2 maj 2011 paragraf 85 fick kommunledningskontoret i uppdrag att påbörja projektet Väsby Entré och förstudiefasen för ett område väster om järnvägen. Projektet Väsby Entré syftar till att länka ihop den östra och den västra sidan med en passage över eller under järnvägen samt utreda förutsättningarna för att planlägga ett område för bebyggelse för bostäder och övriga verksamheter på den västra sidan. Miljö- och planutskottet gjorde tillsammans med projektgruppen studieresor i syfte att studera stationer bl.a. Uppsala och passagen under järnvägen där samt till Stratford och passagen över järnvägen där. Efter beslut i kommunstyrelsen den 2 april 2012 paragraf 48 utökades uppdraget för projektet Väsby Entré till att även omfatta den östra sidan om järnvägen. Kommunen har valt att gå vidare och utvidga projektet Väsby Entré så att det nu omfattar såväl den östra sidan som den västra sidan om järnvägen. Anledningen till detta var att det under förstudiearbetets gång har blivit att naturligt att fundera på hur passagen/länken över eller under järnvägen ska ansluta och utformas på den östra sidan och kopplas samman med resecentrum och det öst-västliga stråket. Resecentrums delar omfattas av funktioner som bussterminal, pendeltågsstation, infartsparkering, cykelparkering samt kopplingen mellan dessa. För att åstadkomma en bra resecentrumplanering krävs en bra sammankoppling av de olika trafikslagen. Resecentrums delar behöver lokaliseras och utformas samt integreras med nya Messingenhuset, Väsbyån och Järnvägsparken. 1 Projektet Väsby Entrés ambition har varit att ge stationsområdet en tydlig identitet och därför vände sig kommunen till Zaha Hadid Architects sommaren 2012 för att Zaha Hadid har en särskild konstnärlig förmåga som kommer till uttryck inom bl. a. arkitektur. Uppdraget innebar att Zaha Hadid Architects skulle gestalta utvalda delar av stationsområdets flöden med tillhörande funktioner. Miljö- och planutskottet gav den 27 februari 2013 paragraf 13 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett planprogram för projektet Väsby Entré – stationsområdet eftersom projektgruppen behövt genomföra ett omfattande utredningsarbete med fördjupning i vissa frågor som avser utformningen vilket innebär att färdig förstudie kommer att ha en omfattning som motsvarar planprogram. Den 27 februari 2013 hölls en workshop med Miljö- och planutskottet och den kommuninterna projektgruppen i Väsby Entré. Inför framtagandet av planprogrammet gav miljö- och planotskottet följande riktlinjer: 1. Att en ny bussterminal ska ligga på den östra sidan av järnvägen. 2. Att frilastområdet ska bort från stationsområdet. 3. Att kommunen ska verka för att Ostkustbanans expansion (två nya spår) ska ske på den västra sidan av järnvägen. 4. Att Ladbrovägen ska anslutas direkt till Mälarvägen och inte via bostadsområden i Runby. 5. Att Upplands Väsby station ska ha två entréer/spärrlinjer till pendeltågen. 6. Att infartsparkeringar på västra sidan ska lösas genom parkeringsdäck i minst två plan. 7. Att Väsby Entré - stationsområdet ska innehålla en tät och funktionsblandad stad i kollektivtrafiknära läge. 8. Att den nya passagen är en bro mellan östra och västra sidan. 9. Att stationshus, posthus och magasin kommer att behöva omlokaliseras, rivas och/eller återuppföras. 10. Att järnvägsparken ska öppnas upp och bli mer tillgänglig för allmänheten. 11. Att utreda hur stor del av Väsbyån som helt eller delvis kan friläggas på den östra sidan. 12. Att kontoret för samhällsbyggnad får i uppdrag att hitta medfinansiärer till projektet. Planprogrammet som tas fram gemensamt av hela projektgruppen beräknas vara klart för samråd i augusti/september 2013. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. ge kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett planprogram för projektet Väsby Entré – stationsområdet i enlighet med riktlinjerna ovan. Beslutet skickas till: Projektledaren 2 Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef 3 Tjänsteutlåtande 2013-03-06 Projektledare Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Fax 08-590 733 37 [email protected] Dnr: KS/2011:239 Miljö- och planutskottet Studieresa för miljö- och planutskottet våren 2013 Ärendebeskrivning Miljö- och planutskottet beslutade den 30 januari § 7 att studieresan under våren 2013 ska gå till London och omfattar bland annat besök på Zaha Hadids kontor samt visning av Evelyn Grace skolan och Aquatics Centre i Olympic Park. Tid kommer även att ges för att diskutera Expo 2015. Datum för resan blir 11-14 april 2013. Kontoret för samhällsbyggnad redovisar förslag till program på mötet. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Informationen noteras till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef 1
© Copyright 2024