1. No category

Seminarium om
REGISTERFORSKNING
med föreläsare från Svensk Nationell Datatjänst, Datainspektionen och regeringens utredning om registerbaserad forskning
Norra beteendevetarhuset vid Umeå universitet
19 september 2013, klockan 13.00
Seminariet arrangerades inom DORUM-projektet
vid Demografiska databasen, och är en del i Umeå
universitets satsning på registerforskning. Målet är
att bidra till att sprida kunskap om
registerforskningens unika möjligheter, men också
om dess begränsningar. Arrangemanget riktade sig
i huvudsak till forskare och databasansvariga vid
Umeå
universitet
som
arbetar
med
forskningsregister och -databaser.
Demografiska databasen
DORUM
Program
Torsdag 19 september
13.00 – 13.15
Inledning och presentation
Anders Brändström, professor, ordförande i registergruppen vid Umeå Universitet.
13.15 – 14.00
Dokumentation av forskningsregister, vilken roll har SND?
Iris Alfredsson, biträdande föreståndare för Svensk nationell datatjänst (SND).
14.00 – 14.45
Hur ser dagens regelverk ut kring svensk registerforskning?
Victoria Söderquist, jurist vid Datainspektionen.
14.45 – 15.15
Fikapaus
15.15 – 16.00
Hur bör framtidens system se ut för att underlätta för svensk registerforskning?
Magnus Stenbeck, docent, expert i Registerforskningsutredningen 2013.
16.00 – 16.30
Avslutande diskussion
Lokal
Hs1031 i Norra beteendevetarhuset, bottenvåningen.
Kontakt
Har du några frågor? Kontakta gärna projektledarna i DORUM-projektet:
Carin Hedlund ([email protected]) eller Mattias Sandström ([email protected]).
Mer information om DORUM finns på www.ddb.umu.se/databaser/dorum/.
Demografiska databasen
DORUM
Dokumentation av forskningsregister,
vilken roll har SND?
Seminarium om registerforskning, Umeå 2013-09-19
Iris Alfredsson, biträdande föreståndare, Svensk nationell datatjänst (SND)
www.snd.gu.se
•
En nationell infrastruktur för forskningsdata från medicin och hälsa,
humaniora och samhällsvetenskap med fokus på insamling,
kvalitetssäkring, dokumentation (metadata), arkivering,
kompetensuppbyggnad och service för ökad tillgänglighet.
•
Svensk nod i ett internationellt samarbete mellan dataarkiv
•
Uppdraget kommer från Vetenskapsrådet och förvaltas av Göteborgs
universitet
•
Start 2008, utvärdering hösten 2011
•
Ny styrelse september 2012
www.snd.gu.se
SND flyttar i november
www.snd.gu.se
Inom sitt ansvarsområde ska SND:
• proaktivt informera om tillgängliga resurser och tjänster
• samarbeta med andra nationella aktörer inom sitt verksamhetsområde
för att tillgängliggöra digitala forskningsmaterial
• medverka i internationella utvecklingsprojekt samt vara den svenska
noden i relevanta internationella infrastrukturer, t ex CESSDA, den
europeiska infrastrukturen för dataarkiv inom socialvetenskap.
• vara ett nationellt kunskapscenter inom datahantering/-bevaring och
tillhandahålla information om för forskningen centrala data inom
området
• vidareutveckla metoder och verktyg för datahantering som tillgodoser
forskningens behov och lagstiftningens krav på säkerhet och integritet
• säkerställa långtidsbevaring av forskningsmaterial för framtida
forskning
• underlätta tillgång till digitala forskningsmaterial och följa upp deras
användbarhet
-SND:s roll inom registerforskning?
www.snd.gu.se
SND
Ledning, administration, information, juridik
Team Samhällsvetenskap: Forskningssamordnare /
datasamordnare
Primärforskare
Team Medicin: Forskningssamordnare /
datasamordnare
Team Humaniora: Forskningssamordnare /
datasamordnare
F
ö
r
m
e
d
l
i
n
g
Sekundärforskare
Utveckling: System, webb, databaser
www.snd.gu.se
OAIS Modellen
(Open Archival Information System)
OAIS är ett ramverk för
elektroniska arkiv (e-arkiv) som
hanterar digital information
• Kvalitetssäkring av
arbetsprocessen
- TDR (Trustworthy Digital
Repositories)
- DSA (Data Seal of Approval)
www.snd.gu.se
Hantering av forskningsmaterial hos SND
•
Materialet överförs till SND:s digitala arkiv
•
Dokumentationen sammanställs enligt den
internationella standarden DDI
•
Metadata till webben utformas på både
svenska och engelska för sökbarhet,
synlighet, möjliggör även citering
•
Återkoppling till forskaren samt fortsatt
kontakt: uppföljning, uppdatering- tillkommer
ny data?
•
SND förvaltar och förmedlar materialet
kostnadsfritt
www.snd.gu.se
DDI – Data Documentation Initiative
www.ddialliance.org
DDI är en av de metadatastandarder som SND använder sig av
DDI är baserat på Dublin Core, som har 15 valfria metadataelement
DDI har två utvecklingslinjer – DDI kodbok (1/2), DDI livscykel (3)
DDI3 har ett stort antal metadataelement men endast ett fåtal är
obligatoriska
• Vilka som är obligatoriska beror på vilka moduler man valt att ta
med
• Vilka moduler man väljer beror på typen av material
• Stort urval av frivilliga fält
•
•
•
•
www.snd.gu.se
Koppling till andra metadatastandarder
•
Versions 1/2:
o MARC, Dublin Core
•
Version 3.0:
o MARC, Dublin Core
o SDMX (Statistical Data and Metadata Exchange)
o ISO 11179 (Metadata Registries)
o FGDC (Digital Geospatial Metadata)
o ISO 19115 (Geographic Information Metadata)
o PREMIS (Preservation Metadata)
o METS (Metadata Encoding and Transmission)
www.snd.gu.se
DDI verktyg
• Via DDI Alliansens hemsida:
http://www.ddialliance.org/resources/tools
• DDI-XML Upgrade (föra över DDI 1.2.2 till DDI 3.1)
http://www.openmetadata.org/site/?page_id=527
• DDI3 Editor utvecklad av DDA
http://code.google.com/p/ddiedito
www.snd.gu.se
DDI life cycle
www.snd.gu.se
www.snd.gu.se
Den fysiska datalagringen
Bitstream
Läsbarhet – lagringsmedium
Hårdvarukompatibilitet
Filnivå
Format – teckentabeller komprimeringsalgoritmer binärkod
Läsbarhet
Begriplighet, är formatet kompatibelt med operativsystemet
Representation
Den samling filer som tillsammans utgör en, för oss, begriplig enhet
Innehållsbeskrivning (tex, websida, foto, text mm.)
www.snd.gu.se
Tillgänglighet
Tillgänglighet definieras i ett avtal mellan forskare och SND:
1 data kan tillgängliggöras utan förestående kontakt mellan
forskningshuvudman och SND
(a) Fritt tillgängligt för nedladdning utan registrering
(b) Fritt tillgängligt via beställning eller Open Data (registrering)
(c) Fritt tillgängligt via beställning
2 data kan tillgängliggöras under förutsättning att forskningshuvudman
kontaktas vid angivna tillfällen/alltid
(a) Kräver primärforskarens tillstånd vid angivna tillfällen, specificera tillfällen
(b) Kräver alltid primärforskarens tillstånd
3 studien ej tillgänglig via SND
(a) kan laddas ner via extern hemsida
(b) kontakta primärforskaren för mer information
www.snd.gu.se
CESSDAportalen
Söksidan
www.snd.gu.se
www.snd.gu.se
www.snd.gu.se
www.snd.gu.se
Beskriva studier
… och göra dem
sökbara
Infrastrukturen för epidemiologisk forskning
vid Lunds universitet och Region Skåne stärks
Samarbete
mellan SND och
FoU Skåne
FoU-centrum Skåne inleder nu en inventering av epidemiologiska studier
knutna till Lunds universitet eller Region Skåne. Syftet är att skapa en
metadatabas, en förteckning och beskrivning av vilka epidemiologiska
data som samlats in i olika studier.
www.snd.gu.se
www.snd.gu.se
Workshop 25 november
Forskningsmaterial – en framtidsfråga
10.00–12.00
Alla tjänar på bra datahantering
13.00-16.00
Session 1: Kan man göra rätt från början? Det informerade
samtycket och återanvändning av forskningsdata
Session 2: Att utnyttja andras data – och att själv bli utnyttjad
www.snd.gu.se
Nationellt samarbete
www.snd.gu.se
Internationellt samarbete
www.snd.gu.se
CESSDA
www.snd.gu.se
Internationella projekt
SERSCIDA ARIADNE
Data without Boundaries
• Underlätta tillgången till
mikrodata från de nationella
statistikproducenterna
• 28 partners - dataarkiv,
statistikbyråer och universitet
• 2011-2015 (4 år)
• SND leder WP7 om Standards
development
• dwbproject.org
Data service infrastructure for the
social sciences and humanities
• Gemensamma lösningar för fem
europeiska
forskningsinfrastrukturer –
CESSDA, DARIAH, CLARIN, ESS och
SHARE
• 2012-2014 (3 år)
• Koordineras av SND
• dasish.eu
EUROPEANA CLOUD
Support for Establishment
of National/Regional
Social Science Data
Archives
• Etablering av dataarkiv
på västra Balkan
• 2012-2014 (2,5 år)
• SND leder ett WP
• serscida.eu
Advanced Research
Infrastructure for
Archaeological Dataset
Networking in Europe
• Sammanföra infrastrukturer
för arkeologiska digitala
datamängder från olika
länder
• 2013-2016 (4 år)
• SND deltar i 6 WP
• ariadne-infrastructure.eu
• Samla innehåll och data inom
samhällsvetenskap och humaniora
• Utveckla plattformen Europeana Research
• Erbjuda forskare verktyg och tjänster i
molnet för att utforska forskningsmaterial
• 2013-2016 (3 år)
www.snd.gu.se
Nationella projekt
Vad tyckte de i folkhemmet? –
digitalisering och tillgängliggörande
av Svenska Gallups undersökningar
1942-1956
•
•
Finansierat av Riksbankens
jubileumsfond 2012-2013
Samarbete med Göteborgs
universitetsbibliotek (digitalisering)
SIMSAM INFRA
• Aims to facilitate a coordinated
infrastructure for the use of populationbased registers in epidemiological and
social-science research.
• In early 2012, the Swedish Science Council
decided to set aside SEK 2 x 4 million for a
planning grant, to be paid out to SND
during 2012–2013, disposable until the end
of 2014.
• The project is carried out at the Karolinska
Institutet but will be integrated with SND’s
operations during the contract period.
• The project reports to SND’s Board.
• Project manager is Magnus Stenbeck.
• The Science Council has stipulated that
part of the funding is to be used to finance
the national coordination of SIMSAM.
• The SIMSAM-INFRA contracts were
completed during spring 2012 and the
project became operational during the
second half of 2012 and will run until the
close of 2014.
www.snd.gu.se
Vad är DataCite?
En internationell organisation vars
syfte är att:
• förenkla tillgången till
forskningsdata
• öka acceptansen att
forskningsdata är legitima
vetenskapliga bidrag
• stödja dataarkivering vilket
främjar
- verifiering av resultat
- återanvändning i framtida
forskning.
www.snd.gu.se
Koppla data och publikationer
www.snd.gu.se
SND:s roll – ett förslag
A - Harmonisering av metadata - sker i samarbete med
registerhållarna och befintliga Kompetenscentra som har
kunskap om innehållet i de Nationella kvalitetsregistren och
övriga registerförande myndigheter.
B - Datakatalog - Hos SND finns redan en dynamisk katalog
som innehåller beskrivningar om forskardata. Denna katalog
kan utökas med information om registerdata.
C - Sökning i Datakatalog - Sökfunktionen anpassas för att
också stödja registersökningar. En fördel är att annan data som
finns beskriven på SND kan samsökas med registerdata. Det
finns också möjlighet till samsökning internationellt bl.a. via
CESSDA-portalen och BBMRI.
D - Databeställning - Blankett - En myndighetsgemensam
Blankett för Databeställning finns i anslutning till Datakatalogen.
Blanketten adresseras till Avdelningen.
E - Granskning - Avdelningen vidarebefordrar
databeställningen till registerhållare, som ska granska
beställningen och tillåta åtkomst eller ej.
F - Nekad åtkomst av data - registerhållare inte vill ge ut data.
G - Åtkomst av data - Registerhållare ger tillåtelse att hämta ut
data.
H - Registeruttag - Metoder för åtkomst och analys av data
utarbetas i samarbete med registerägarna samt VRs tekniska
infrastrukturer SNIC och SUNET.
www.snd.gu.se
Personuppgiftsbehandling
med fokus på registerforskning
19 september 2013
Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen
Datainspektionens målsättning
Datainspektionen (DI)
har som målsättning att
finna den rätta balansen
mellan den enskildes
behov av integritet och
samhällets krav på
rationell databehandling.
Datainspektionens verksamhet
•Ärendehandläggning
 Klagomål, förfrågningar,
samråd
 Tillsynsverksamhet
•Utbildningsverksamhet
 Föreläsningar, kurser och
konferenser
•Upplysningstjänst
 Besvarar frågor per
mail och telefon
•Övrigt
 Personuppgiftsombud
 Regelgivning
 Remisser
 Internationellt arbete
Personuppgiftslagen
 Bygger på dataskyddsdirektivet
 Generell lag – bestämmelser i annan lag eller
förordning gäller i stället för personuppgiftslagen
(t.ex. patientdatalagen)
Dataskyddsdirektivet
 Samma skyddsnivå i hela EU/EES
 Svensk lagstiftning måste vara förenlig med
direktivet
Undantag från personuppgiftslagen
 Undantag från hela lagen



behandling för privata ändamål
tryckfrihetsförordningen
yttrandefrihetsgrundlagen
 Undantag från allt i lagen utom från
säkerhetsbestämmelserna


journalistiskt ändamål
konstnärligt eller litterärt skapande
Personuppgifter (3 §)
”All slags information som direkt eller indirekt kan
hänföras till en fysisk person som är i livet.”
Behandling (3 §)
Varje åtgärd, t.ex:
 insamling
 användande
 registrering
 utlämnande
 organisering
 spridning
 lagring
 sammanställning
 bearbetning
 samkörning
 ändring
 blockering
 återvinning
 utplåning
 inhämtande
 förstöring
Personuppgiftsansvarig (3 §)
”Den som ensam eller tillsammans med andra
bestämmer ändamålen med och medlen för
behandlingen.”
som regel är det en organisation som avses – inte
chefen
så snart personuppgifter behandlas finns någon eller
några som är personuppgiftsansvariga
måste bestämmas i varje enskilt fall
Eget ansvar
 Den personuppgiftsansvarige skall själv tolka och
följa reglerna i personuppgiftslagen
 Tillstånd från Datainspektionen krävs inte
Personuppgiftsansvaret innebär bl.a.
 Skadeståndsrättsligt
ansvar för att
behandlingen sker i
enlighet med
personuppgiftslagen
 Straffrättsligt ansvar
för att behandling inte
görs i strid med vissa
bestämmelser i
personuppgiftslagen
 Ansvar för säkerheten
Personuppgiftsbiträde
 Behandlar personuppgifter för den
personuppgiftsansvariges räkning
 Får bara behandla i enlighet med instruktioner
 Avtal ska finnas
Grundläggande krav (9 §)
 Behandlingen


laglig
korrekt och i enlighet med god sed
 Ändamålen


särskilda, uttryckligt angivna och berättigade
ej behandla för ändamål som är oförenligt med
ursprungliga ändamålet - men om personuppgifter
behandlas för vetenskapliga ändamål anses det inte oförenligt
med det ursprungliga ändamålet
Grundläggande krav (9 §)
 Uppgifterna

adekvata, relevanta, riktiga och aktuella
inte fler än nödvändigt

får ej bevaras längre än nödvändigt

– längre för vetenskapliga ändamål
Tillåten behandling (10 §)

Samtycke

eller nödvändigt för
a)
avtal
b)
rättslig skyldighet
c)
skydda vitala intressen för den registrerade
d)
arbetsuppgift av allmänt intresse
e)
myndighetsutövning

eller efter en
f)
intresseavvägning
Samtycke (3 §)
 Viljeyttring som ska vara



frivillig
särskild
otvetydig
 Tillräcklig information krävs
 Skriftligt, muntligt eller i form av konkludent
handlande spelar ingen roll
Känsliga uppgifter (13 §)
 Uppgifter som avslöjar



ras eller etniskt ursprung
politiska åsikter samt religiösa eller filosofiska
övertygelser
medlemskap i fackförening
 Uppgifter som rör

hälsa och sexualliv
Förbud mot behandling av
känsliga uppgifter (13 §)
Undantag (15–19 §§)

Uttryckligt samtycke

Eget offentliggörande

Nödvändigt för

arbetsrätten

skydda vitala intressen

fastställa, göra gällande
eller försvara rättsliga
anspråk



Ideella organisationer
(politiskt, religiöst,
filosofiskt eller fackligt
syfte)
Hälso- och sjukvård
Forskning (om godkänt av
etikprövningsnämnd)
Undantag vid uttryckligt samtycke (15 §)
 Finns grundläggande forskningsetiska krav på hur
informerat samtycke skall ske och vad informationen
skall innefatta
 personuppgiftslagens bestämmelser gäller dessutom
Information som ska lämnas före samtycke
 Den personuppgiftsansvariges identitet
(med kontaktinformation)
 Ändamålen med behandlingen,
 Övrigt för att den registrerade ska kunna ta tillvara
sina rättigheter t.ex.



mottagare av uppgifter
rätt att ansöka om info (registerutdrag)
rätt till rättelse
Ändamålen med behandlingen
 I regel samma som ändamålen med projektet
 Kan annars vara att bearbeta resultaten etc...
Mottagare
den till vilken personuppgifter lämnas ut
 personer och andra utanför den
personuppgiftsansvariges organisation som kommer
att ha tillgång till personuppgifterna
Information/registerutdrag
 Skriftlig ansökan
 Gratis en gång per år
 Besked om personuppgifter behandlas eller ej
 Om personuppgifter behandlas skall information
lämnas om:




vilka uppgifter som behandlas
varifrån uppgifterna har hämtats
ändamålen med behandlingen
mottagare av uppgifterna
Rättelse
 På begäran av den registrerade skall felaktiga
uppgifter rättas
Undantaget för forskning i 19 §
innebär att det under
viss förutsättning är tillåtet
att behandla känsliga personuppgifter
utan samtycke
Forskning och statistik 19 §
 ”Känsliga personuppgifter får behandlas för forskningsändamål
om behandlingen godkänts enligt lagen (2003:460) om
etikprövning av forskning som avser människor."
 "Känsliga personuppgifter får behandlas för statistikändamål, om
behandlingen är nödvändig på sätt som sägs i 10 § och om
samhällsintresset av det statistikprojekt där behandlingen ingår
klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas
personliga integritet som behandlingen kan innebära."
Forskning och statistik 19 §
(forts)
 "Har behandlingen godkänts av en forskningsetisk kommitté,
skall förutsättningarna enligt andra stycket anses uppfyllda. Med
forskningsetisk kommitté avses ett sådant särskilt organ för
prövning av forskningsetiska frågor som har företrädare för såväl
det allmänna som forskningen och som är knutet till ett
universitet eller en högskola eller till någon annan instans som i
mera betydande omfattning finansierar forskning."
 "Personuppgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt
som avses i andra stycket, om inte något annat följer av regler
om sekretess och tystnadsplikt.”
Datainspektionen
Adress: Box 8114, 104 20 Stockholm
Tel: 08-657 61 00
Fax: 08-652 86 52
E-post: [email protected]
Webbplats: www.datainspektionen.se
Framtidens infrastruktur för
personnummerbaserad
registerforskning
Magnus Stenbeck
Vad är infrastruktur?
 Forskningens ”vägnät”
 Orter (dataregister)
 Vägar (system för access till register, system för
samkörning/samutnyttjande)
 Informationsskyltar och kartor (informationssystem, dokumentation)
 Trafikregler (system av lagar och andra regler, inklusive etiska
principer)
Infrastrukturens
beståndsdelar
Centrala
Hälso och
Biobanker i
Coordination
needs
myndigheters sjukvårdens
hälso och
Information
Etik och juridik
Databashantering och
beräkningar
Samkörning
Internationellt (t ex nordiskt)
samarbete
register
kvalitetsregister
sjukvården
Forskardata
Bakgrund
 Svenska register med personnummer utgör en potential för
världsledande forskning
 Europeiska och en mångfald svenska regler styr vad som får
göras
 För behandling av personuppgifter krävs ett avgränsat ändamål
 För grundregistren anges detta som en ”yttersta ram” och
”måste formuleras tämligen generellt” (prop 1997/98:97 s. 121)
Bakgrund forts.
 För forskning krävs etikprövning, ett mer avgränsat ändamål,
och sekretessprövning (med omvänt skaderekvisit)
 Sambearbetning av data mellan dataförvaltare kan underlättas
genom att bygga databasinfrastrukturer
 Sådana infrastrukturer bör inriktas på att underlätta samkörning
snarare än att bygga stora sekundära databaser
 Men det är inte klart att detta är förenligt med lagstiftningen
SOU 2012:36 Registerdata för forskning
 Tillägg till Statistikutredningen
 Förslag:
 Ny myndighet:
 Bilda ett Forskningsdataråd
 Informationssatsning
 Bygga infrastruktur för samkörning med fjärråtkomst
 Att modernisera regelverket ingick inte i utredningsuppdraget
Forskningspropositionen Forskning och
innovation (2012/13:30)
 Ingen ny myndighet, lägg uppgiften på Vetenskapsrådet
 25 mkr 2013, 50 mkr/år 2014-16
 VR ska
 inrätta en funktion med uppgift att förbättra tillgängligheten till och
underlätta användningen av register för forskning
 inrätta en informations- och rådgivningsfunktion
Generella databaser för forskning
 Primärinsamlade uppgifter för forskningsändamål får i dag
endast samlas med ett avgränsat syfte som inte omfattas av
tolkning av ändamålsbegränsningen för myndigheternas register
 Temporär åtgärd: Life-Gene-lagen (Prop 2012/13:163). ”Vissa
register för forskning om vad arv och miljö betyder för
människors hälsa”
 generell ändmålsbeskrivning
 informerat samtycke
 gäller mellan 2013-12-01 och 2015-12-31
Registerforskningsutredningen U2013:01
 2013-02-22 – 2014-06-30
 Utredare Bengt Westerberg, pensionär
 Experter
 Björn Halleröd, professor sociologi, Göteborgs Universitet
 Mats G Hansson, professor bioetik, Uppsala Universitet
 Cecilia Magnusson-Sjöberg, professor rättsinformatik, Stockholms
Universitet
 Eva Nilsson, chefsjurist Statistiska Centralbyrån
 Peter Nilsson, professor epidemiologi Lunds Universitet
 Karin Nyhlén, rättschef Myndigheten för vårdanalys
 Petra Otterblad-Olausson, avdelningschef Socialstyrelsen
 Magnus Stenbeck, docent sociologi Karolinska Institutet
 Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen
Utlämnande av personuppgifter för
forskning
 Analysera vilka hinder som finns i författningar och regelverk
 Med beaktande av integritetsaspekter förelå lösningar
 Lämna nödvändiga författningsförslag
Sambearbeta existerande uppgifter och skapa
register för forskning
 Mead beaktande av integritetsaspekter förelså lösningar som
underlättar sambearbeting av registerdata för
forskningsändamål
 Föreslå lösningar för att kunna skapa register som syftar till att
insamlade personuppgifter ska kunna användas av forskare i
flera olika forskningsprojekt som håller sig inom ramen för det
för registret angivna forskningsändamålet, bl a i syfte att
genomföra s k mikrosimulering
 Föreslå lösningar för att kunna uppdatera och tillföra nya
uppgifter till register eller databaser t.ex. för longitudinella studer
 Lämna nödvändiga författningsförslag
Sammanfattning av uppdrag
 Lämna författningsförslag och andra förslag syfte att
 registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna
lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn taget till
skyddet före den enskildes integritet
 sambearbetning av registeruppgifter ska underlättas
 göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in
personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt
angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som
håller sig inom ramen för sådana ändamål
 Utredaren ska även
 Undersöka om det befintliga sekretesskyddet för uppgifter som
hanteras inom forskning är tillräckligt för att skydda den enskildes
integritet vid forskning
Vad har gjorts?
 Utredningen har
 intervjuat ca 50 forskare vid 7 forskarmöten
 Relationerna med registermyndigheterna
 Etikprövningsnämndens uppgifter och arbete (CEPN väger ej nytta mot
integritetsrisk för registerforskning)
 Kvalitetsregistrens ställning
 haft ett möte och ett internat
 producerat arbetsmaterial rörande etik, lagstiftning, intervjuresultat
 inledande diskuterat möjliga lösningar
Vad har gjorts forts.
 SIMSAM och SIMSAM INFRA har:
 Producerat informationsbroschyrer om registerforskningen på
svenska och engelska
 Producerat rapporten ”Etiken bakom juridiken”
 Byggt en informationsportal på svenska som lanseras inom ca en
vecka
 Förankrat dett arbete som del av Vetenskapsrådets uppgift
 VR förbereder inrättande av Forskningsdatarådet
Hur bör regelverket se ut?
 Vi vet inte än, men en möjlighet är:
 Ny europeisk dataskyddsförordning som tillåter uppbyggnad,
förvaring och användning av register för forskningsändamål (på
gång) men stärker individens inflytande över egna data
 Ny svensk lag om forskningsdataregister?
 Med tillhörande forskningsregisterförordningar som reglerar vilka
forskningsregister som får finnas, deras ändamål, deras specifika
innehåll, regler om samtycke mm. (ex. Life Gene)
Vad har gjorts?
registerforskning.se
 Är nu en del av SIMSAM INFRA, KI och GUs (Svensk Nationell
Datatjänsts) projektarbete med datainfrastruktur
 Kommer att inlemmas i VRs ”funktion” enligt regeringens
uppdrag i regleringsbrevet för 2013
 Projektgrupp: Anna Holmström, KI (placerad vid UmU)
projektsamordnare, Magnus S, KI, projektledare, Joanna
Stjernschantz-Forsberg, bioetiker UU
 Publiceras innan 1 oktober 2013
 Kommer så småningom på engelska: registerresearch.se
Trusted
research dept
Application
Other
server
data
Analysis
server
Application
Other
server
data
No unique
identifiers of persons
Analysis
server
MONA/SCB
Relational
Social
DBMS
data
A hub
No personal data
Trusted
Federation
Meta- location
server
data
Reg Serv/NBHW Qual Reg Center
Relational
Relational
Health
Clin
DBMS
DBMS
data
data
Research dept
Application
Other
server
data
No personal data
cl
MONA/SCB
Relational
Social
DBMS
data
RcRestricted
cloud
Meta-
data
Reg serv/NBHW Qual Reg Center
Relational
Relational
Health
Clin
DBMS
DBMS
data
data