Regler för insamling och leverans av vägdata
1 (231) HANDLEDNING Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Yngwe Elfwing, UHnvi TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Underhåll 2013-10-01 1.0 Dokumenttitel Regler för insamling och leverans av vägdata TDOK 2010:298_Mall Handledning v. 2.0 2 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Innehåll Referenser ................................................................................................................................................................ 10 1 Syfte ................................................................................................................................. 11 2 Omfattning ...................................................................................................................... 11 3 Termer, begrepp och förkortningar ............................................................................. 11 3.1 Generella begrepp............................................................................................................................................... 11 Vägområde .............................................................................................................................................................. 13 Vägbana, körbana och körfält .................................................................................................................................. 14 Vägbanemitt............................................................................................................................................................. 14 Körbanemitt ............................................................................................................................................................. 14 Generaliserat vägnät ................................................................................................................................................ 14 4 Ansvar ............................................................................................................................. 15 5 Typer av vägnät .............................................................................................................. 15 6 Kompetenskrav för inmätning ...................................................................................... 15 7 Inmätning av vägnät ...................................................................................................... 15 7.1 Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser ..................................................................................... 16 7.2 Geometrilinjens placering med exempel ............................................................................................................ 16 8 Bilnätet ............................................................................................................................ 21 8.1 Generalisering av bilnätet ................................................................................................................................... 21 8.2 Kontinuitetsregeln .............................................................................................................................................. 24 8.3 Länk - vad är det? ............................................................................................................................................... 24 8.4 Topologi vs geometri .......................................................................................................................................... 24 8.5 Generaliseringsregler .......................................................................................................................................... 24 8.6 Grundregler för nodernas placering .................................................................................................................... 25 8.7 Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. .................................................................................... 26 8.8 Trevägskorsning ................................................................................................................................................. 27 8.9 Fyrvägskorsning ................................................................................................................................................. 30 8.10 Cirkulationsplatser.............................................................................................................................................. 34 8.11 På- och avfarter .................................................................................................................................................. 35 8.12 Kanaliseringar i korsning.................................................................................................................................... 39 8.13 Skilda körbanor .................................................................................................................................................. 43 8.14 Övergång från två körbanor till en körbana ........................................................................................................ 47 8.15 Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe” .............................................................................. 47 8.16 Start och slut på vägar ........................................................................................................................................ 49 8.17 Färjeled ............................................................................................................................................................... 50 8.18 Exempel på generalisering i komplicerade korsningar ....................................................................................... 51 9 Cykelnätet ....................................................................................................................... 53 9.1 Cykelvägnät respektive cykelnät ........................................................................................................................ 53 9.2 Definition av cykelbana och cykelfält ................................................................................................................ 53 9.3 Vägnätsgeneralisering för cykelnät .................................................................................................................... 53 Regler för insamling och leverans av vägdata 3 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 9.4 Bymiljöväg ......................................................................................................................................................... 54 9.5 Cykelbana och cykelfält kopplat mot bilnät ....................................................................................................... 54 9.6 Tillämpning av kontinuitetsregeln ...................................................................................................................... 57 9.7 Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta ......................................................................................................... 58 9.8 Topologi för cykelvägnätet ................................................................................................................................. 59 9.9 Kvalitetskrav för cykelnät .................................................................................................................................. 60 10 Redigera vägnät .............................................................................................................. 61 10.1 Hantering av historik för vägnät ......................................................................................................................... 61 10.2 Kvalitet för vägnät .............................................................................................................................................. 62 11 Regler för utbredningar................................................................................................. 63 11.1 Olika typer av utbredningar ................................................................................................................................ 63 Sträckutbredning ...................................................................................................................................................... 64 Nodutbredning ......................................................................................................................................................... 64 Punktutbredning....................................................................................................................................................... 64 Svängutbredning ...................................................................................................................................................... 65 Manöverutbredning – svängar i följd ....................................................................................................................... 65 Vägutbredning med värd ......................................................................................................................................... 66 11.2 Riktning för utbredningen .................................................................................................................................. 71 Riktning för sträck- och vägutbredningar ................................................................................................................ 71 Riktning för svängutbredningar ............................................................................................................................... 71 11.3 Sidoläge för utbredning ...................................................................................................................................... 71 11.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ ........................................................................................ 71 11.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse ............................................................................................................. 72 11.6 Utbredning för Färjeled ...................................................................................................................................... 72 11.7 Generalisering .................................................................................................................................................... 72 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet ................................................ 73 12.1 Krav för fastställande av lägen (koordinater) ..................................................................................................... 73 Inmätning av företeelsers absolutlägen .................................................................................................................... 73 Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter ........................................................................................................ 74 Krav för lägesnoggrannhet för företeelser ............................................................................................................... 77 13 Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras ...................................... 78 13.1 Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser ................................................................................. 78 Nya objekt ............................................................................................................................................................... 79 Rättning ................................................................................................................................................................... 79 Förändring ............................................................................................................................................................... 80 Avslutning ............................................................................................................................................................... 80 Borttag ..................................................................................................................................................................... 81 13.2 Hur hanteras förbättringsprojekt? ....................................................................................................................... 81 13.3 Grundläggande regler för företeelser .................................................................................................................. 82 14 Vägdatas struktur .......................................................................................................... 82 15 Regler för attribut .......................................................................................................... 82 15.1 Obligatoriska Attribut ......................................................................................................................................... 82 15.2 Olika sorters attribut ........................................................................................................................................... 83 15.3 Värdet okänt ....................................................................................................................................................... 83 Regler för insamling och leverans av vägdata 4 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 15.4 Företeelsens giltighet i tiden ............................................................................................................................... 83 15.5 Från-datum ......................................................................................................................................................... 83 15.6 Till-datum ........................................................................................................................................................... 84 15.7 Historik för vägdata ............................................................................................................................................ 84 16 Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst ...................................................... 84 16.1 17 Generella anvisningar .................................................................................................... 85 17.1 18 Tillkomstföreteelsetyper ..................................................................................................................................... 84 Språkliga regler för versaler och gemener i namn .............................................................................................. 85 Fallbeskrivningar ........................................................................................................... 86 18.1 Bättre geometri på vägens referenslinje.............................................................................................................. 86 18.2 Förskjuten fyrvägskorsning ................................................................................................................................ 87 18.3 Förändring av ett vägavsnitt ............................................................................................................................... 88 18.4 Konnektering av befintliga anslutningsvägar ..................................................................................................... 91 18.5 Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med enkel körbana ............................... 92 18.6 Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg ........................................................................................... 94 18.7 Förskjuten fyrvägskorsning och liknande ........................................................................................................... 95 19 Företeelsetyper ............................................................................................................... 97 19.1 Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på cykelnätet ..................................................................................... 97 19.2 Speciella företeelsetyper på Cykelvägnätet ........................................................................................................ 97 19.3 Trafikregelföreteelsetyper .................................................................................................................................. 97 19.4 Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper ................................................................................................ 98 Allé .......................................................................................................................................................................... 98 Antal körfält ............................................................................................................................................................. 99 ATK-kameraskåp ................................................................................................................................................... 104 ATK-kamerasträcka ............................................................................................................................................... 104 Bländskydd ............................................................................................................................................................ 104 Bro och tunnel ....................................................................................................................................................... 104 Brunn ..................................................................................................................................................................... 108 C-Belysning ........................................................................................................................................................... 108 C-Cykel_vägtyp ..................................................................................................................................................... 108 C-Cykelled ............................................................................................................................................................. 112 C-Reglering ........................................................................................................................................................... 112 C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik ............................................................................................................. 113 C-Separation .......................................................................................................................................................... 113 C-Trafiksäkerhets-höjande åtgärder ....................................................................................................................... 114 Driftbidrag kommunalt .......................................................................................................................................... 115 Driftområde ........................................................................................................................................................... 115 Driftvändplats ........................................................................................................................................................ 116 Farthinder .............................................................................................................................................................. 118 Faunapassage ......................................................................................................................................................... 122 Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer ................................................................................................... 122 Funktionell vägklass .............................................................................................................................................. 123 Färist ...................................................................................................................................................................... 130 Färjeled .................................................................................................................................................................. 130 Förbud mot trafik – enskild väg ............................................................................................................................. 131 Företeelsetillkomst ................................................................................................................................................. 131 Gatunamn .............................................................................................................................................................. 132 GCM-passage ........................................................................................................................................................ 137 Huvudväg för godstransporter ............................................................................................................................... 139 Regler för insamling och leverans av vägdata 5 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Hållplats................................................................................................................................................................. 140 Hållplatslägen ........................................................................................................................................................ 141 Högsta axel-/ boggitryck – enskild väg.................................................................................................................. 144 Högsta bruttovikt – enskild väg ............................................................................................................................. 144 Högsta fordonsbredd – enskild väg ........................................................................................................................ 145 Högsta fordonslängd – enskild väg ........................................................................................................................ 145 Höjdhinder upp till 4,5 meter ................................................................................................................................. 145 Järnvägskorsning ................................................................................................................................................... 147 Kalibreringssträcka ................................................................................................................................................ 147 Kantstolpe .............................................................................................................................................................. 147 Katastroföverfart .................................................................................................................................................... 148 Korsning ................................................................................................................................................................ 150 Kulturväg ............................................................................................................................................................... 157 Kvalitetskravklass .................................................................................................................................................. 158 Körriktning ............................................................................................................................................................ 158 Leveranskvalitet DoU ............................................................................................................................................ 160 Mittremsa ............................................................................................................................................................... 164 NRLnät .................................................................................................................................................................. 164 Omledningsväg ...................................................................................................................................................... 165 Pendlings- och serviceväg ..................................................................................................................................... 165 Prioriterad väg för kollektivtrafik .......................................................................................................................... 166 Rastficka ................................................................................................................................................................ 167 Rastplats ................................................................................................................................................................ 167 Referenslinjetillkomst ............................................................................................................................................ 169 Regionalt rastplatsvägnät ....................................................................................................................................... 170 Rekommenderad väg för farligt gods..................................................................................................................... 170 SE-TERN vägnät ................................................................................................................................................... 171 Skyddsklassade vägar ............................................................................................................................................ 171 Slitlager.................................................................................................................................................................. 171 Snömarkering......................................................................................................................................................... 172 Stamvägnät ............................................................................................................................................................ 172 Stigningsfält ........................................................................................................................................................... 173 Storstadsväg ........................................................................................................................................................... 173 Svängmöjlighet ...................................................................................................................................................... 173 Tillgänglighet......................................................................................................................................................... 174 Tillståndsgiven ledningspassage ............................................................................................................................ 175 Tillståndsgiven ledningssträcka ............................................................................................................................. 175 TRV-Ledningspassage ........................................................................................................................................... 176 TRV-Ledningssträcka ............................................................................................................................................ 176 Viltstängsel ............................................................................................................................................................ 176 Vinter2003 ............................................................................................................................................................. 177 VVIS ...................................................................................................................................................................... 177 VV-Slitlager........................................................................................................................................................... 177 Vägbredd ............................................................................................................................................................... 178 Väghinder .............................................................................................................................................................. 179 Väghållare.............................................................................................................................................................. 180 Vägkategori ........................................................................................................................................................... 186 Vägnummer ........................................................................................................................................................... 187 Vägnybyggnad_2009 ............................................................................................................................................. 189 Vägnätsanknutet kulturminne ................................................................................................................................ 191 Vägräcke ................................................................................................................................................................ 191 Vägräckesavslutning .............................................................................................................................................. 192 Vägräckesreflex ..................................................................................................................................................... 192 Vägtrafiknät ........................................................................................................................................................... 192 Vägtyp ................................................................................................................................................................... 193 Vändmöjlighet ....................................................................................................................................................... 194 Överledningsplats .................................................................................................................................................. 194 Övrigt vägnamn ..................................................................................................................................................... 195 20 Leveranskrav ................................................................................................................ 197 20.1 Referenssystem vid datautbyte med NVDB ..................................................................................................... 197 20.2 Geometri som stöd för generaliseringsarbetet .................................................................................................. 198 Regler för insamling och leverans av vägdata 6 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 20.3 Leveranser ........................................................................................................................................................ 198 Leveransformat ...................................................................................................................................................... 198 Leveransens innehåll för vägnät ............................................................................................................................ 198 Företeelsers utbredning på vägnätet ....................................................................................................................... 198 Leveransens innehåll för företeelser ...................................................................................................................... 199 Övrig leveransinformation ..................................................................................................................................... 199 Kodning av linjer ................................................................................................................................................... 200 Ändringslogg ......................................................................................................................... 202 Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler .................................... 203 Översikt för indelning av fordon............................................................................................................................ 203 Definition av fordonsvikter .................................................................................................................................... 206 Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke ............................................................................ 207 Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB. ............................................................................... 207 Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning......................................................... 221 Gruppering räckesavslut NVDB ............................................................................................................................ 221 Figurförteckning Figur 1 Vägområde ..........................................................................................................................................................................13 Figur 2: Vägbana, körbana och körfält ............................................................................................................................................14 Figur 3: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg .....................................................................................................17 Figur 4: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan .......................................................................18 Figur 5: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg. .........................................................................................................18 Figur 6: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd) ..............................................................................................18 Figur 7: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd) .............................................................19 Figur 8: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg............................................................................................19 Figur 9: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa men en refug är kortare än 25 m. ..........................................................................................................................................................................................20 Figur 10: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält. .....................................................................................................20 Figur 11 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg. ......................................................................................21 Figur 12 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats. ..........................................................................................................22 Figur 13 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg .............................................................................................22 Figur 14 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält. ............................................................23 Figur 15 Exempel på vägnät på parkering runt köpcentra. Brun färg. ............................................................................................24 Figur 16 Noders placering vid korta länkar. ....................................................................................................................................25 Figur 17 Vinkelrät trevägskorsning .................................................................................................................................................27 Figur 18 Trevägskorsning med refuger ...........................................................................................................................................27 Figur 19 Alla vägar har skilda körbanor. ........................................................................................................................................27 Figur 20 En väg med skilda körbanor och två utan. .......................................................................................................................28 Figur 21 Två vägar med skilda körbanor och en utan.....................................................................................................................28 Figur 22 Trevägskorsning med två inkommande dubbla körbanor ................................................................................................28 Figur 23 Trevägskorsning i samband med ögla ..............................................................................................................................29 Figur 24 Sned trevägskorsning .......................................................................................................................................................29 Figur 25 Vinkelrät fyrvägskorsning .................................................................................................................................................30 Figur 26 Alla inkommande vägar har skilda körbanor....................................................................................................................30 Figur 27 Tre vägar med skilda körbanor och en utan. ....................................................................................................................31 Figur 28 Två vägar med skilda körbanor och två utan. ..................................................................................................................31 Figur 29 Två vägar med skilda körbanor och två utan. ..................................................................................................................31 Figur 30 Sned fyrvägskorsning........................................................................................................................................................31 Figur 31 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder .............................................................................................................................32 Figur 32 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod ..................................................................................................................................32 Regler för insamling och leverans av vägdata 7 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 33 Förskjuten fyrvägskorsning två noder ..............................................................................................................................32 Figur 34 Felaktigt generalisering ....................................................................................................................................................33 Figur 35 Korrekt generalisering ......................................................................................................................................................33 Figur 36 Cirkulationsplats ...............................................................................................................................................................34 Figur 37 Cirkulationsplats med refuger ...........................................................................................................................................34 Figur 38 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. ........................................................................................................................................................................................35 Figur 39 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna. ................................................................................................................35 Figur 40 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden placeras därför vid läget 300 meter. ...............................................................................................................................................36 Figur 41 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m. ........................................................................................................................................36 Figur 42 Kort avstånd mellan avfarter.............................................................................................................................................37 Figur 43 Kort avstånd mellan påfart och avfart. .............................................................................................................................37 Figur 44 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan rampnos och nod blir därför längre än 300 m. ...............................................................................................................................................38 Figur 45 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt permanenta fysiska hinder ...............................................................39 Figur 46 Denna typ av utmärkning räknas som permanent fysiskt hinder. ....................................................................................39 Figur 47 Detalj ur figuren ovan .......................................................................................................................................................40 Figur 48 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen ................................................................................41 Figur 49 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning ........................................................................................................................................................................................................42 Figur 50 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning ........................................................................................................................................................................................................42 Figur 51 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning ......................................................42 Figur 52 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning .................................................42 Figur 53 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och mindre än 50 m. ..............................................................................................................................................................................43 Figur 54 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela sträckan A till D. ..............................................................................................................................................................................44 Figur 55 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska separationen understiger 200 meter. ..............................................................................................................................................44 Figur 56 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln ......................................45 Figur 57 Exempel på kontinuitetsregeln ..........................................................................................................................................45 Figur 58 Detalj ur Figur 57 visande den högra delen .......................................................................................................................46 Figur 59 Detalj ur Figur 57 visande den vänstra delen Figur 57 ......................................................................................................46 Figur 60 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P. ...........................................47 Figur 61 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd. .............................47 Figur 62 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren ...............................................48 Figur 63 Början/slut av väg i korsning .............................................................................................................................................49 Figur 64 Vändplan ...........................................................................................................................................................................49 Figur 65 Vändslinga .........................................................................................................................................................................49 Figur 66 Färjeledens geometri redovisas som en sträcka mellan landfästena ................................................................................50 Figur 67 För färjeleder som går mot Sveriges territorialgräns placeras noden i territorialgränsen ................................................50 Figur 68 Exempel på en komplicerad korsning ...............................................................................................................................51 Figur 69 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning .............................................................................................................52 Figur 70 Skillnaden mellan bilnät, cykelnät och cykelvägnät ..........................................................................................................53 Figur 71 Figuren illustrerar hur en cykelbana avbildas med egna referenslänkar. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet mot bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader. .....................................................................................................................54 Figur 72: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger......................................................................................................................................55 Figur 73 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett redan befintligt bilvägnät. ........................................................................................................................................................................................55 Regler för insamling och leverans av vägdata 8 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 74 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är längre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. .........................................................................................................................................................56 Figur 75 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är kortare än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. ...............................................................................................................................................56 Figur 76 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet genom korsningen trots att vägmarkeringen tillfälligt upphör. ..............57 Figur 77 Cykelnät på öppna ytor .....................................................................................................................................................58 Figur 78 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet...........................................................................................................59 Figur 79 Exempel på hur cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor..........................................................................60 Figur 80 Sträckutbredning ...............................................................................................................................................................64 Figur 81 Nodutbredning ..................................................................................................................................................................64 Figur 82 Punktutbredning................................................................................................................................................................64 Figur 83 Svängutbredning ...............................................................................................................................................................65 Figur 84 Manöver ............................................................................................................................................................................65 Figur 85 Exempel på användning av länkroll. ..................................................................................................................................66 Figur 86 Syskonlänkar .....................................................................................................................................................................67 Figur 87 Grenar i trafikplats ............................................................................................................................................................67 Figur 88 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll. ..............................................................................................................68 Figur 89 Värdväg/gästväg ...............................................................................................................................................................68 Figur 90 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats ............................................................................................................69 Figur 91 Exempel på gren i trevägskorsning ....................................................................................................................................69 Figur 92 Exempel på gren vid rastplats ...........................................................................................................................................70 Figur 93 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats .............................................................................................................................70 Figur 94 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. ....71 Figur 95: Inmätning absolutläge för punktföreteelse ......................................................................................................................73 Figur 96: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse ..............................................................................................74 Figur 97: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med ”personburet” GNSS-system .....................................................................75 Figur 98: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system .......................................................................75 Figur 99: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSS-system ................................76 Figur 100 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå heldragna linjen. .80 Figur 101 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. ....................................................................................................85 Figur 102 Från vanlig till förskjuten korsning ..................................................................................................................................87 Figur 103 Från förskjuten till vanlig korsning ..................................................................................................................................87 Figur 104 Ursprunglig vägsträckning ..............................................................................................................................................88 Figur 105 Ny vägsträckning .............................................................................................................................................................88 Figur 106 Kurvrätning – ny referenslänk ersätter del av befintlig. ..................................................................................................88 Figur 107 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats ..............................................................................................................89 Figur 108 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas. ................................................................90 Figur 109 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen. .......................................92 Figur 110 Förbindelsen mellan körbanor .........................................................................................................................................92 Figur 111 Gemensam yta mellan två gator i korsning.....................................................................................................................93 Figur 112 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning...................................................................................................95 Figur 113 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning. ..................................................................................................96 Figur 114 Enkelsidig allé med dubbla rader ....................................................................................................................................98 Figur 115 Separat svängfält påverkar inte antal körfält. ..............................................................................................................100 Figur 116 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält ..............................................................100 Figur 117 På 2 + 1 vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd. ............................................................................................................................................................................................101 Figur 118 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas ...................101 Figur 119 Två svängfält på gren. ...................................................................................................................................................102 Figur 121 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras. .............................................................................................................103 Figur 120 Svängfält upphör ...........................................................................................................................................................103 Figur 122 Konstruktionslängd för broar ........................................................................................................................................106 Regler för insamling och leverans av vägdata 9 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 123 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser. .......................................................................................................107 Figur 124 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” ................................................................................................110 Figur 125 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger ........110 Figur 126 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelöverfart. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till ”gatupassage utan överfartsställe” .................111 Figur 127 Övergångställe och cykelöverfart i plan. .......................................................................................................................111 Figur 128 Övergångstället har en signalreglering. En företeelse av typen ”C-reglering registreras med attributvärdet ”Reglerad korsning” .......................................................................................................................................................................................112 Figur 130 Trafiksäkerhetshöjande åtgärd .....................................................................................................................................114 Figur 129 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg. ..................................................................114 Figur 131 Driftvändplats mindre än 7 meter bred mittremsa. ......................................................................................................116 Figur 132 Typfall 2.1: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. ..........................................................................................117 Figur 133 Typfall 2.2: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. ..........................................................................................117 Figur 134 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa. ....................................................................................................118 Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor........................119 Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten. .............................................................................119 Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning. ....................................................................119 Figur 139 Förhöjd korsning ..........................................................................................................................................................120 Figur 140 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................120 Figur 141 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................120 Figur 142 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................120 Figur 138 Förhöjd GCM-passage .................................................................................................................................................120 Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor ........................................................................................................................................121 Figur 145 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................121 Figur 146 Enkelsidig.......................................................................................................................................................................121 Figur 147 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................121 Figur 148 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................121 Figur 149 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................121 Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor ........................................................................................................................................121 Figur 150 Utbredningens start och slut .........................................................................................................................................134 Figur 151 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. ..........................................................137 Figur 152 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punkter där referenslinjerna korsar GCM-passagen. ..................................................................................................................................................................137 Figur 153 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. I detta fall är det en GCM-passage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart. .....................................................................................................137 Figur 154 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen...............................................................................................................140 Figur 155 Punktutbredningens placering för Höjdhinder ..............................................................................................................146 Figur 156 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke. ..................................................................................................148 Figur 157 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meterbred med mitträcke längs vägbanekanterna. ..............................148 Figur 158 Katastroföverfart vid mittremsa 7 - 12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna. .......................................149 Figur 159 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke. ..............................................................149 Figur 160 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats. ...................................................................................................150 Figur 161 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning ..................................................................................................151 Figur 162 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats ...............................................................................................................151 Figur 163 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger....................................................................................................151 Figur 164 Korsning med ”Övergångsnod” .....................................................................................................................................152 Figur 165 Företeelsen Korsning i trafikplats ..................................................................................................................................152 Figur 166 I figuren framgår hur tillåten färdriktning registreras i cirkulationsplatser. .................................................................159 Figur 167 Registrering av riktning för en motorväg med av- och påfarter. ...................................................................................160 Figur 168 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning. ....................................................................................................167 Figur 169 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga. ....................................................................................................................168 Figur 170 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga. ..................................................................................................168 Figur 171 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd. .........................................................................................174 Regler för insamling och leverans av vägdata 10 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 172 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden. .............................................................178 Figur 173 Cykelfålla .......................................................................................................................................................................179 Figur 174 Slänträcke, sidoräcke och mitträcke ..............................................................................................................................191 Figur 175 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten. ............................................................194 Figur 176 Överledningsplats vid mittremsa 2 - 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. .............................................195 Figur 177 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke. ............................................................................195 Referenser Följande specifikationer kan nås via www.nvdb.se/dokumentation under Specifikationer och stödjande dokument: Dataproduktspecifikationer översikt och läsanvisning Översikt vägdata DPS Vägnät Dataproduktspecifikation för var och en av företeelsetyperna NVDB - Formatspecifikation för Shape NVDB - Formatspecifikation för DXF Användarhandledning – NVDB:s webbapplikation för in- och utcheckning Regler för insamling och leverans av vägdata 11 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 1 Syfte Regelverk för insamling och leverans av vägnät och företeelser med specifika regler, råd och anvisningar för att uppnå en enhetlig hantering och tolkning av vägdata. Trafikverket tar emot geometrier för vägnätet samt grundläggande vägdata om vägnätet. Uppgifterna lagras i NVDB (se även www.nvdb.se), som ska tillgodose behovet av grundläggande väginformation och vara tillgänglig för både offentliga och kommersiella aktörer. Innehållet i NVDB ska hålla en sådan kvalitet så att innehållet motsvarar verkligheten. Den digitala vägen ska motsvara den fysiska vägen. Dokumentet är avsett att vara stöd för hur olika dataprodukter inom vägdata ska hanteras och hur de hänger ihop. Handledningen är ett komplement till Dataproduktspecifikationerna, DPS, för respektive dataprodukt samt Översikt vägdata. Den innehåller även tolkningar av dessa dokument. Handledningen ska användas som ett uppslagsverk och vara ett stöd för egenkontroll så att man samlar in och levererar data med målsättningen att nå hög datakvalitet och undvika att företeelser i olika företeelsetyper blir motstridiga. En förutsättning för att vägdata ska hanteras lika oavsett handläggare är att var och en som hittar brister i dokumentet lämnar ändringsförslag till ansvarig för dokumentet så att dokumentet korrigeras och kompletteras. Dokumentet ska vara ett levande dokument! 2 Omfattning Dokument omfattar vägnät för bil och cykeltrafik och samtliga företeelsetyper som är beskrivna i NVDB:s dataproduktspecifikationer. 3 Termer, begrepp och förkortningar 3.1 Generella begrepp Term Ajourhålla vägdata Avvikelsekvot Från-datum Företeelse Företeelsetyp Företeelsetillkomst Geometri Kvalitetskravklass Beskrivningstext Trafikverkets process ”Ajourhålla vägdata” är den process som beskriver hur vägdata fångas, produceras, kvalitetssäkras och produktanpassas. Antal saknade förekomster (eller antal meter) i en datamängd i relation till det totala antalet (eller det totala antalet meter), givet som procentsats. För företeelser: Den dag då företeelsens tidsversion börjar gälla. För vägnätet: Det datum från vilket den vägsträcka referenslänkdelen representerar ”öppnas för trafik”. Fysiskt objekt, egenskap eller händelse som behöver relatera till en specifik del av ett trafiknät (t.ex. ett vägnät). Abstraktion av en grupp företeelser, t ex Slitlager, Hastighetsgräns, och Vägnummer är företeelsetyper. Beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Kan vara kopplad till en eller flera företeelser. En vägs sträckning genom landskapet som representeras av en linje, en referenslinje. Referenslinjens läge lagras i tre dimensioner, (x-, y- och zkoordinater). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det inte är rimligt att ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan använd skogsbilväg. Kvalitetskravklasserna är definierade utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass som anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga Regler för insamling och leverans av vägdata 12 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 kvalitetskrav (Q4). Q-klass Definition 1 2 3 4 Länk Nod Nodpunkt NVDB Nätelement Port Referenslinje Referenslinjetillkomst Referenslänk Referenslänkdel ReferenslänksID Tidsversion Till-datum Funktionell vägklass 0 - 3 Funktionell vägklass 4 - 5 Funktionell vägklass 6 - 8 Funktionell vägklass 9 Representerar en vägsträcka mellan korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut. (Begreppet används inte, se istället referenslänk och referenslänkdel). Representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan. För varje referenslänk finns även en start- och slut-nod. Alla noder har identiteter. Nodens geometriska beskrivning. Nodpunkt är ett attribut till nod. Nationella vägdatabasen, NVDB, är den databas som innehåller data om Sveriges vägnät. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet, skogsnäringen och Transportsstyrelsen. Representerar en komponent i ett nätverk. Kan vara nod eller referenslänk. Representerar en kopplingspunkt för ett nätelement (nod eller referenslänk) som används för ihopkoppling med andra nätelement. En port kopplas ihop med en annan port, dvs. koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra. En Port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länkport (port på referenslänk). Referenslänkens geometriska beskrivning. Är ett attribut till referenslänken. Beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen, bl.a. den ansvariga organisationen samt behandling och insamling av geometridata. Gäller för vägnätet, jämför med företeelsetillkomst för företeelsetyper. Referenslänk är ett vägavsnitt, som är valt att representera vägen vid en vald tidpunkt. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan. Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även ha mellanliggande noder kopplade till sig. Alla referenslänkar har identiteter. Används bl.a. för att beskriva vägars topologi. Tillhör en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En Referenslänkdels start och slut definieras av en Länkport. Har attributen Till-datum och Från-datum. En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds. Detta NVDB-ID följer sedan med objektet under hela dess livslängd. Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett visst objekt kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts företeelser till en viss referenslänk via referenslänks-ID. En viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga för företeelsen. För företeelse: Det datum företeelsen slutar gälla. Till-datum 9999-12-31 Regler för insamling och leverans av vägdata 13 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Trafiknät Topologi Utbredning betraktas som tillsvidare datum. Företeelsen upphör att gälla när den väg de är knutna till tas ur bruk. För vägnät: Det datum då den vägsträcka referenslänkdelen representerar avslutas för trafik. Om till-datum har värdet 9999-12-31 så gäller den tillsvidare. Infrastrukturnät som stödjer olika trafikslag. Hur vägar hänger ihop i en modell, beskrivs med noder, referenslänkar och portar. En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns olika typer av utbredningar, sträck-, nod-, punkt-, sväng-, vägutbredning, vägutbredning med värd samt manöverutbredning. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. (Manöver är inte implementerad). Kompletterande begrepp För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator och cykelvägar. Begrepp som är relaterat till trafikregler finns i bilaga 1 sida 203 Vägområde Figur 1 Vägområde Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning. Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 §§ väglagen): dike slänt säkerhetszon (sidoområde) bro, trumma rastplats, parkeringsplats, busshållplats vägmärke vägbelysning Regler för insamling och leverans av vägdata 14 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 gång- och cykelväg bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning) tryckbank viltstängsel anordning för att rena vägdagvatten ventilationsanordning för tunnel kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971) brygga som är ansluten till en väg färja med färjeläge. Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa. Vägbana, körbana och körfält Figur 2: Vägbana, körbana och körfält Vägbanemitt Med vägbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för vägbanan. (För belagd väg avses symmetrisk mittlinje mellan beläggningskanter eller kantstöden. För övrig väg avses mittlinjen för den del av vägbanan som är bärig.) Körbanemitt Med körbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för körbanan. (Symmetrisk mittlinje mellan körbanans kantlinjer där sådan förekommer. För vanlig väg är körbana och vägbana lika.). Generaliserat vägnät Generaliseringsregler är gemensamma regler för hur verkligheten ska avbildas och hur vägnätets geometri och topologi ska beskrivas enligt vägnätsmodellen och utifrån de geometrier som finns tillgängliga som underlag. Topologin visar vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka geometriska skärningspunkter som man kan göra ett vägval. Se exempel i kapitel 7.1. Regler för insamling och leverans av vägdata 15 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 4 Ansvar Dataleverantörernas ansvar för kvalitet i vägdata framgår av överenskommelser, dataleveransavtal och av dataproduktspecifikationer s.k. DPS:er. Då ingen dataleverantör är avtalad har Trafikverket ansvar för insamling och registrering av vägdata. 5 Typer av vägnät Vilka olika typer av vägar finns i NVDB? Bilnät: Vägar som skall ingå i NVDB är ”sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon”. Det är även möjligt att lägga in vägar inom parkeringsytor, bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra vid speciella behov. Cykelnät: Dessutom kan vägar som är avsedda för cykeltrafik ingå. En detaljerad uppräkning av vilka typer av vägar som skall ingå, inte måste men kan ingå samt vilka som inte skall ingå i NVDB är definierade i avsnitt 4 i ”Dataproduktspecifikation – Vägnät”. 6 Kompetenskrav för inmätning Statliga leverantörer av vägdata skall ha en namngiven ansvarig mätningsingenjör som uppfyller något av följande grundkrav: Av Trafikverket utfärdat intyg för att utföra ”Mätningstekniska arbeten i Trafikverket” med lägst Behörighetstyp II. Av Vägverket utfärdat ”BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Vägverkets tillsynsområde” med lägst Behörighetsklass B Av Banverket utfärdat ”BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Banverkets tillsynsområde” med lägst Behörighetsklass B. Länk till Trafikverkets information gällande ”Behörighet för mätningstekniska arbeten i Trafikverket”: http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Geodetisk-matning/Behorighet/ För övriga leverantörer av vägdata gäller kompetenskrav motsvarande de som Lantmäteriet utfärdat. Länkar till Lantmäteriet gällande ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet”: http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/HMK/nyaHMK/pdf/Juridik/Fardighet_Rekommendati oner.pdf http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/HMK/nyaHMK/pdf/Juridik/Fardighet_Kompletterand e_info.pdf 7 Inmätning av vägnät Detta kapitel vänder sig till leverantörer av väggeometrier och innehåller råd i form av exempel på geometrilinjens placering för olika typer av vägar. Syftet är att det ska vara ett stöd vid inmätning av väggeometrier. Väggeometrierna utgör sedan grunden för det generaliserade referensvägnätet som lagras i NVDB. Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för generaliseringsarbetet. Övriga krav på inmätning beskrivs i DPS Vägnät och krav på leverans i kapitel 20 Leveranskrav. Regler för insamling och leverans av vägdata 16 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 7.1 Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser Grundkrav Grundkravet för referenslinjer i leveranser till NVDB är att konfidensintervall ± 4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt. (Detta innebär att för 68 % av värdena är lägesnoggrannheten bättre än ± 2 m.) Gäller högre krav än grundkrav skall dessa specificeras på motsvarande sätt. Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät: Fältdatafångst Vid fältdatafångst av väggeometri för statligt vägnät gäller att konfidensintervall ± 2 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt. Projekteringsdata För dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling för investeringsobjekt gäller att konfidensintervall ± 0,4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt. Kraven på lägesnoggrannhet för referenslinjer medger att parallella referenslinjer kan komma att ligga mycket nära varandra och i vissa lägen även överlappa eller korsa varandra. För att förhindra detta finns en regel att parallella referenslinjer som avbildar bilvägnät aldrig får ligga närmare varandra än 3 meter. Kravet gäller inte sträckor där referenslinjerna är på väg att mötas i en nod eller planskild korsning. Då bilnät och cykelnät går parallellt med varandra kan avstånden vara mindre än mellan två parallella referenslinjer i bilnätet. Där cykelfält förekommer samsas bilnät och cykelnät på samma körbana. Linjerna kan där komma mycket nära varandra och det är då väsentligt att de inte korsar varandra och att de ligger på rätt sida i förhållande till varandra. Referenslinjens form Samtliga levererade referenslinjer skall uppfylla krav på referenslinjens form enligt kapitlet om ”Referenslinjens form” i gällande version av dokumentet ”DPS Vägnät”. Dokumentet finns tillgängligt via Dataproduktspecifikationer i www.nvdb.se. 7.2 Geometrilinjens placering med exempel Typ av väg Referenslinjens placering ”Vanlig” väg och gata Körbanemitt Mötesfri flerfältsväg av typen 1+2 Yttre körfältets mittlinje. En linje per riktning. Se Figur 3 Mötesfri flerfältsväg av typen 2+2 Körbanemitt, en linje per riktning. Flerfältsväg, t ex 4-fältsväg Körbanemitt. Om mötesfri väg – en linje för varje riktning Motorväg, motortrafikled Körbanemitt i varje riktning. Se Figur 5. Linjen sammanfaller inte alltid med målad körfältslinje. Av- och påfarter till motorväg Ramperna redovisas med vägbanemitt. Se Figur 6 Den parallella delen av påfarten redovisas med körfältsmitt. Se Figur 7. I varje ände binds av- och påfarten ihop med primär- och sekundärvägens linjer. Se Figur 8. Cirkulationsplats Körbanemitt för varje ben och för cirkulationen. Se Figur 9. Regler för insamling och leverans av vägdata 17 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Kanalisationer Samtliga körbanor som omgärdar refugen skall redovisas som separata mätlinjer. Se Figur 9. Cykelbana Cykelbanans mittlinje. Se Figur 10 Cykelfält Körfältets (cykelfältets) mittlinje. Se Figur 10 Färjeled (bilfärjor resp. färjor som tar med cyklar) Linje som färjan huvudsakligen följer. Om internationell färja ska linjen sluta vid territorialgränsen. Figur 3: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg Regler för insamling och leverans av vägdata 18 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 4: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan Geometrilinjens placering Geometrilinjens placering Figur 5: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg. Figur 6: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd) Regler för insamling och leverans av vägdata 19 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 7: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd) Figur 8: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg. Regler för insamling och leverans av vägdata 20 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 9: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa men en refug är kortare än 25 m. Cykelbana Cykelfält Figur 10: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält. Regler för insamling och leverans av vägdata 21 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8 Bilnätet Minimikrav för bilväg En bilväg, d.v.s. väg för motorfordon, har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Framkomlig för lastbil åtminstone när vägen är tjälad. Persontrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder. Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav. 8.1 Generalisering av bilnätet Generaliseringsregler för vägbanenivån - Funktionella krav Topologin talar om vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka punkter man kan göra ett vägval. Kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi och krav på nodens placering – dess geometri. Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges. Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta referenslänkar. Detta innebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även om det är tillåtet att de ligger ner till 2 meter ifrån varandra. Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, d.v.s. den kartografiska presentationen ska vara god. Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, tröghetsmätning (INS) och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering. Det finns inget krav för referenslänkarnas riktning men vi bör sträva mot att lägga dem i färdriktningen eller vid dubbelriktning i riktningen S->N, V-> Ö. Gator i adressriktningen. Men ändra inte riktning på befintliga referenslänkar Grundregel för avbildning av vägnät: Referenslinjen skall avbilda körbanans mittlinje. Vanligen är det detsamma som vägbanans mittlinje. Se exempel på referenslinjens placering på motorväg i Figur 5 Avvikelser från grundregeln kan förekomma enligt exemplen nedan. Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält. Även för 2+1 vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren nedan. Figur 11 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg. Regler för insamling och leverans av vägdata 22 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ingen hänsyn tas till den tillfälliga breddökningen i sidled som t.ex. hållplatsen ger upphov till. Referenslinjen skall avbilda körbanemitt. Figur 12 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats. För s.k. 2+1 vägar gäller yttre körfältsmitt för den sida som har två körfält och körfältsmitt för den med ett körfält. Se Figur 3 Placering av referenslinjer på en vägsträcka som för hela sin sträckning har konstant två körfält i den ena riktningen och omväxlande ett och två körfält i den andra riktningen. Alltså en kombination av 2+2 och 2+1 väg. För att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den placeras enligt figuren nedan. Figur 13 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg Regler för insamling och leverans av vägdata 23 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Placering av referenslinjer på en vägsträcka där en påfart blir ett andra körfält i den ena riktningen och har ett körfält i den andra riktningen. Alltså en 1+1 övergår tillfälligt till 2+1. För att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den placeras enligt figuren nedan. Figur 14 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält. För på- och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas. Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på- och avfarter eller där två körbanor övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller före grundregeln. I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika från den tänka körbana som den skall avbilda. Cirkulationsplatser avbildas med en cirkel. Noderna placeras där anslutande vägars referenslinjer skär cirkulationsplatsens referenslinje. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som är helt överkörningsbara bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. Vägar som har målade spärrlinjer och målade ”refuger” får inte leda till uppdelning i flera referenslänkar. Däremot leder en vägmarkering för cykelfält målat på t ex en gata till att cykelfältet blir en egen referenslänk med egen referenslinje. Öppna ytor där det finns givna leder avgränsade medfrekvent förekommande fasta hinder som t.ex. fordon på en parkeringsplats på anvisade platser, är det tillåtet att referenslänkar läggs in på den öppna ytan. Se Figur 15. Regler för insamling och leverans av vägdata 24 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 15 Exempel på vägnät på parkering runt köpcentra. Brun färg. 8.2 Färjeledens geometri redovisas som en linje mellan landfästena. Linjen skall följa den troliga rutten för färjan. Färjeleder till utlandet redovisas som ovan fast med en nod på öppet vatten. Noden placeras i territorialgränsen i riktning mot destinationen. En enstaka referenslänk eller en samling av referenslänkar får inte vara isolerade ifrån övriga referenslänkar om vägnätet de representerar inte heller i verkligheten har kontakt med annat vägnät (t.ex. på en ö utan fast förbindelse eller färja). Kontinuitetsregeln Kontinuitetsregeln innebär att man inte ska växla fram och tillbaka mellan en och två referenslinjer p.g.a. att det är korta avbrott i mitträcket eller i vägkorsningar. Detta beskrivs i avsnitt 8.13 Figur 56. 8.3 Länk - vad är det? En länk representerar en vägsträcka mellan två korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut. OBS! Länk är inget nätelement i NVDB:s vägnätsmodell. Länk ska därför inte blandas ihop med Referenslänkar och Referenslänkdelar. 8.4 Topologi vs geometri Geometrin beskriver hur vägen sträcker sig genom landskapet. Linjen kallas referenslinje som består av koordinatsatta brytpunkter sammanfogade med räta linjer. Topologin anger hur man kan navigera i vägnätet. Om det finns noder, där referenslinjer skär varandra, är det möjligt att göra vägval annars inte. 8.5 Generaliseringsregler I detta avsnitt beskrivs generaliseringsregler. Reglerna avser körbanenivån, d.v.s. den nivå som oftast avbildas i NVDB. Generaliseringsreglerna skall vara styrande vid arbetet med att skapa NVDB:s vägnät. Regler för insamling och leverans av vägdata 25 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Dessa regler anger främst kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi men även krav på nodens placering – dess geometri. Kraven utgår från följande funktionella krav: Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges. Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta länkar. Detta innebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även om det vid koppling mot cykelnät är tillåtet att de ligger ner till 2 meter ifrån varandra Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, d.v.s. den kartografiska presentationen ska vara god. Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, tröghetsmätning (INS) och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering. Data skall också kunna skapas genom digitalisering av referenslinjer från ett befintligt kart- eller ritningsmaterial med hög noggrannhet, t.ex. en kommuns primärkarta eller relationshandlingar/projekteringsdata. I enstaka fall kan det vara nödvändigt att göra avsteg från generaliseringsreglerna för att kunna beskriva vilka förbindelsemöjligheter vägnätet medger - topologin. 8.6 Grundregler för nodernas placering 1. Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet: a. Där vägar korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. I avsnitt 8.8 till 8.15 visas schematiskt hur nodernas läge bestäms för olika grundtyper av korsningar mm. b. Vid vägars ändpunkt. Se avsnitt 8.15 c. Där en ny väg ansluter till en befintlig vägs ändpunkt. Nodens giltighet upphör då normalt men inte nödvändigtvis. d. Där en väg i bilnätet ansluter till cykelnätet 2. Noderna placeras så att längden (länklängd i xy-planet) mellan två noder inte understiger 5 m. Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. Se Figur 16. Undantag för cykelnät där ned till 2 m kan accepteras. Det är dock inte tillåtet att placera noderna närmre än 2 meter. De betraktas då som dubbletter. De korta länkar som uppkommer vid konstruktion av nodlägen, skall överstiga 5 meter för att generera flera noder. Annars konstrueras en korsning med en nod. Samma situation kan uppkomma i korsningar där inkommande vägar är förskjutna gentemot varandra (se även Figur 31 till Figur 33). >5m <5m Figur 16 Noders placering vid korta länkar. Regler för insamling och leverans av vägdata 26 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.7 Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. För komplexa trafikplatser, korsningar eller cirkulationsplatser skall grundregeln enligt avsnitt 8.6 punkt 1.a vara vägledande. Dock krävs bedömningar i varje enskilt fall för att bestämma hur noderna skall placeras. Generaliseringsreglerna beskrivna i de följande avsnitten täcker endast de grundläggande situationerna entydigt. Uppstår tveksamheter gäller följande prioriteringsordning: 1. I första hand skall de förbindelsemöjligheter som finns avbildas. 2. I andra hand skall angivna mått följas (för länklängd, cirkulationsplatser, m.m.). När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man avgör var noderna skall placeras. Regler för insamling och leverans av vägdata 27 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.8 Trevägskorsning Vinkelrät trevägskorsning utan refuger eller liknande Noden i en vinkelrät trevägskorsning placeras i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 17 Vinkelrät trevägskorsning Vinkelrät trevägskorsning med refuger eller liknande Refuger och andra kanaliseringsanordningar ska inte påverka placeringen (om de inte är tillräckligt stora för att ge upphov till flera noder, se avsnitt 8.12). I exemplet i figuren placeras noden i skärningspunkten mellan förlängningen av den genomgående vägens referenslinjer och anslutande vägs referenslinje. Figur 18 Trevägskorsning med refuger Vinkelrät trevägskorsning med skilda körbanor Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 19 Alla vägar har skilda körbanor. Regler för insamling och leverans av vägdata 28 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Om en inkommande väg har skilda körbanor ger grundregeln en nod. Figur 20 En väg med skilda körbanor och två utan. Om två inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln två noder. Figur 21 Två vägar med skilda körbanor och en utan. Exempel: Figur 22 Trevägskorsning med två inkommande dubbla körbanor Regler för insamling och leverans av vägdata 29 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Trevägskorsning i samband med ögla I det fall en referenslinje utgör en ögla, d.v.s. startar och slutar i samma nod skall detta alltid generaliseras med två olika referenslinjer. En referenslinje som avbildar öglan och en som avbildar den till öglan anslutande vägen. Figur 23 Trevägskorsning i samband med ögla Sned trevägskorsning utan refuger eller liknande Grundregeln gäller även i sneda trevägskorsningar, d.v.s. noderna placeras i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 24 Sned trevägskorsning Regler för insamling och leverans av vägdata 30 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.9 Fyrvägskorsning Vinkelrät fyrvägskorsning I en vinkelrät fyrvägskorsning placeras noden enligt grundregeln i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 25 Vinkelrät fyrvägskorsning Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 26 Alla inkommande vägar har skilda körbanor Regler för insamling och leverans av vägdata 31 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 27 Tre vägar med skilda körbanor och en utan. Se även Figur 34 och Figur 35 Figur 28 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Figur 29 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Sned fyrvägskorsning I sneda fyrvägskorsningar placeras noden i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 30 Sned fyrvägskorsning Regler för insamling och leverans av vägdata 32 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Förskjuten fyrvägskorsning En förskjuten fyrvägskorsning får en nod om avståndet mellan noderna vid skärningspunkten för referenslinjerna understiger 5 meter. < 5 meter > 5 meter Figur 31 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder Figur 32 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod > 5 meter Figur 33 Förskjuten fyrvägskorsning två noder Regler för insamling och leverans av vägdata 33 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Nybyggd väg ansluten till befintlig fyrvägskorsning När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man avgör var noderna skall placeras. I fallet nedan har en ny väg anslutits till en befintlig korsning (i noden A). I den Figur 34 har man felaktigt inte tagit hänsyn till hela korsningens generalisering utan bara anslutit den nya vägen. Istället skall man göra som i Figur 35. A A Rätt Fel Figur 34 Felaktigt generalisering Figur 35 Korrekt generalisering Figur 35 är även ett exempel på ”Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m.” Se 8.7 Regler för insamling och leverans av vägdata 34 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.10 Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser redovisas enligt figuren. Noderna placeras där anslutande vägars referenslinjer skär cirkulationsplatsens referenslinje. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. diameter Om det förekommer kanaliseringar vid en cirkulationsplats hanteras de enligt avsnitt 0. Figur 36 Cirkulationsplats Figur 37 Cirkulationsplats med refuger I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med olika storlek. En refugs kortsida skall vara mer än 10 meter och en långsida mer än 25 meter för att separata referenslinjer skall redovisas när refugen skiljer trafik i olika körriktningar. Regler för insamling och leverans av vägdata 35 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 38 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. 8.11 På- och avfarter Grundregeln för på- och avfarter är att noden redovisas där referenslinjerna för den genomgående vägen och rampen eller av- eller påfart skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 300 m från punkt A ska noden placeras 300 m från punkt A på den genomgående vägens referenslinje. Se Figur 40 < 300 m A Avfart Figur 39 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna. Regler för insamling och leverans av vägdata 36 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 > 300 m 300 m A Påfart Figur 40 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden placeras därför vid läget 300 meter. Det kan finnas situationer där det ändå är befogat att placera noden längre bort än 300 meter. Om en spärrlinje eller heldragen linje skiljer på-/avfarten ifrån den genomgående vägen på en sträcka som är längre än 300 meter skall man placera noden där spärrlinjen upphör. Se Figur 44 Vanlig avfart Noden placeras där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m. 74 m Figur 41 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m. Regler för insamling och leverans av vägdata 37 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Två avfarter nära varandra - Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges korrekt. På vägsträckan i figuren nedan finns två avfarter nära varandra. Noden för den första avfarten (A) måste ligga väl skild ifrån noden för den andra avfarten (B) så att vägnätets förbindelsemöjligheter (topologin) beskrivs korrekt. A B Figur 42 Kort avstånd mellan avfarter. Påfart och avfart nära varandra - Enkelhet i topologin ska eftersträvas. På vägsträckan i figuren nedan finns en påfart och en avfart nära varandra. Understiger avståndet mellan rampnos för påfart och rampnos för avfart 150 m, rekommenderas att bara använda en nod för anslutning av på- och avfart. Motivet för det är att sträva efter enkelhet. I bilden överstiger avståndet mellan rampnoserna 150 meter och två noder har använts. Figur 43 Kort avstånd mellan påfart och avfart. Regler för insamling och leverans av vägdata 38 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Av- och påfarter med spärrlinje Om en påfart (eller avfart) har en spärrlinje som är längre än 300 meter kan man välja att placera noden längre bort än 300 meter från rampnos. Figur 44 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan rampnos och nod blir därför längre än 300 m. Regler för insamling och leverans av vägdata 39 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.12 Kanaliseringar i korsning Vid bestämning av nodens läge skall hänsyn enbart tas till permanenta fysiska hinder och barriärer och inte till enbart målade spärrområden. Hänsyn kan dock i enstaka fall tas till målade spärrområden om det är nödvändigt för att beskriva vägnätets funktionalitet. Vid kanaliseringar i korsningar skall hänsyn inte tas till enbart målade spärrområden. Dock skall kanalisationer med målade spärrområden som även märkts ut med permanenta fysiska hinder avbildas. Figur 46 Denna typ av utmärkning räknas som permanent fysiskt hinder. Figur 45 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt permanenta fysiska hinder Regler för insamling och leverans av vägdata 40 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Cirkulationsplats med målade spärrområden I cirkulationsplatsen nedan finns ett antal målade spärrområden. Ingen hänsyn skall tas till dessa eftersom det inte krävs för att beskriva vägnätets förbindelsemöjligheter. Inga länkar skapas för de körfält som leder inkommande trafik i högersväng förbi cirkulationsplatsen. Den förbindelsemöjligheten beskrivs ändå av befintliga noder och länkar. A B B Figur 47 Detalj ur figuren ovan Observera att man i figuren ovan felaktigt tagit hänsyn till det målade spärrområdet när man skapat referenslinjen för den vänstra länken i cirkulationsplatsen. Linjen A-B borde ha varit förskjuten någon meter åt vänster. Regler för insamling och leverans av vägdata 41 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 48 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med syfte att separera körfält som leder trafiken förbi själva cirkulationen. Dessa körfält avbildas. Regel: Ett av följande två kriterier ska gälla för att en kanalisering ska redovisas som mer än en nod: en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och kortaste sidan minst 10 m lång eller en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och skiljer körfält med samma körriktning. Då inget av dessa två kriterier uppfyllt skall noden redovisas där den anslutande vägens förlängda referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje. Regler för insamling och leverans av vägdata 42 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Refug som skiljer trafik med motsatt körriktning > 10 m < 10 m > 25 m Figur 49 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning > 25 m Figur 50 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning Refug som skiljer trafik med samma körriktning > 25 m Figur 51 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning < 25 m Figur 52 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Regler för insamling och leverans av vägdata 43 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Två körbanor som skiljs åt av en refug övergår i en körbana Avståndet mellan noden och refugspetsen skall inte överstiga längden för refugens längsta sida. Avståndet bör inte heller vara större än 50 m. z bör vara < 50 m z Figur 53 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och mindre än 50 m. 8.13 Skilda körbanor Följande fall skall alltid redovisas med separata referenslinjer: 1. varje körbana på motorväg och motortrafikled med skilda körbanor 2. fysiskt skilda körbanor mellan två korsningar i bilnätet 3. körbanor som är fysiskt skilda i mer än 200 Regler för insamling och leverans av vägdata 44 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Kontinuitetsregeln Vid avbildning av en vägsträcka med skilda körbanor skall man undvika upprepade växlingar mellan två separata referenslinjer och en enskild referenslinje där länklängderna understiger 200 m. Detta kallas kontinuitetsregeln. Kontinuitetsregeln gäller dock inte för broar. De ska avbildas så likt verkligheten som möjligt. Vid fastställande av längden för den fysiska separationen (t.ex. refug eller räcke) skall hänsyn tas till eventuella avbrott i form av anslutande vägar. Kontinuitetsregeln innebär att avsaknad av fysiska separationer för en sträcka som understiger 200 m inte leder till att körbanan där avbildas med en enkel referenslinje. Se figurer nedan. A > 200 meter B C < 200 D meter Figur 54 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela sträckan A till D. B A > 5 meter > 200 meter < 200 meter > 200 meter Figur 55 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska separationen understiger 200 meter. Regler för insamling och leverans av vägdata 45 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Observera att det finns undantag från kontinuitetsregeln på broar: För broar gäller inte begränsningen till 200 meter enligt reglerna ovan. En bro skall alltid avbildas såsom den ser ut oavsett längd. D.v.s. om det är skilda körbanor på bron, med fysiskt hinder mellan, skall den avbildas med två referenslänkar men är det bara en körbana avbildas den med en referenslänk. Se figuren nedan. Dispenstransporter vill ha en referenslinje över bro om det inte finns fysisk mittbarriär oavsett längd. Då vet de att det är möjligt att köra mitt på bron. < 200 m < 200 m Figur 56 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln Exempel på Kontinuitetsregeln För en vägsträcka med fysiskt skilda körbanor skall kortare vägsträckor utan fysisk separation inte avbildas med en enkel referenslänk. I bilden nedan ses en konstruktion där körbanorna är fysiskt skilda åt med refuger från cirkulationsplatsen till trevägskorsningen i bildens högra del. Till höger om trevägskorsningen finns trafikdelare. Figur 57 Exempel på kontinuitetsregeln För att behålla kontinuiteten skall referenslänkarna dras ihop till en nod först efter refugen vid trafikdelarna vid övergångsstället längst till höger (se förstoringen nedan). Regler för insamling och leverans av vägdata 46 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 58 Detalj ur Figur 57 visande den högra delen Kontinuitetsregeln skall gälla fram till en cirkulationsplats men inte förbi. Därför redovisas bara en referenslänk från cirkulationsplatsen vänsterut, trots att det även där finns en liten refug. (se figur nedan) Figur 59 Detalj ur Figur 57 visande den vänstra delen Figur 57 Regler för insamling och leverans av vägdata 47 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.14 Övergång från två körbanor till en körbana Där två körbanor, som redovisas med två separata referenslinjer, övergår till en körbana är grundregeln att noden redovisas där referenslinjerna skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 100 m från punkt P ska noden placeras så att den hamnar inom detta maxavstånd från punkten P. Punkt P är den punkt där asfalten möter gräskanten eller där eventuellt räcke i mitten av vägen slutar. P max 100 m Figur 60 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P. 8.15 Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe” Vid s.k. ”droppar” skall noden placeras på ett avstånd från droppens spets som är lika långt som droppens längd men aldrig mer än 100 meter. Droppens längd men max 100 m Droppens längd Figur 61 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd. Regler för insamling och leverans av vägdata 48 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 62 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren Regler för insamling och leverans av vägdata 49 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.16 Start och slut på vägar En nod skall placeras där en väg börjar eller slutar. Det kan se mycket olika ut, men nedanstående exempel kan vara till en ledning. Vägslut i korsning En väg som startar eller slutar i en korsning får sin start eller slutnod enligt reglerna för korsningar. Statlig väg Enskild väg Enskild väg Figur 63 Början/slut av väg i korsning Vägslut i vändplan Där en väg slutar i en vändplan eller annan större öppen yta, placeras noden i skärningspunkten mellan referenslinjen och den bortre kanten av den trafikerbara ytan. Figur 64 Vändplan Vägslut i vändslinga Där en väg slutar i en vändslinga med ett fysiskt hinder i slingans centrum skall referenslinjen avbilda vändslingans verkliga läge. Figur 65 Vändslinga Regler för insamling och leverans av vägdata 50 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.17 Färjeled Färjeleder redovisas enligt 8.1 och i de fall de går mot Sveriges territorialgräns redovisas de med en nod på öppet vatten. Noden placeras intill territorialgränsen. Figur 67 För färjeleder som går mot Sveriges territorialgräns placeras noden i territorialgränsen Figur 66 Färjeledens geometri redovisas som en sträcka mellan landfästena Regler för insamling och leverans av vägdata 51 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 8.18 Exempel på generalisering i komplicerade korsningar Avbildningen skall alltid göras av körbanans mittlinje, inte körfältens mittlinje (undantag är cykelfält). I komplicerade korsningar samt vid på- och avfarter kan skillnaden mellan körfältsnivå och körbanenivå vara svår att urskilja. Vidare är det för vägar med flera körfält i samma riktning tillåtet att istället för körbanans mittlinje, avbilda ett av körfältens mittlinje Topologi går före geometri En enkel och topologiskt korrekt avbildning skall prioriteras före en geometriskt korrekt avbildning. Detta tar sig särskilt uttryck i korsningar där vägsträckor med skilda körbanor möts. För att göra en enkel och korrekt avbildning av topologin, utan onödigt många noder och länkar, frångår man där i själva korsningsytan ofta kraven på geometrins form och ibland även kraven på lägesnoggrannhet. Det finns annars en risk för oacceptabla variationer i avbildningen av vägnätet beroende på vem som skapar vägnätet, om den geometriska avbildningen prioriteras. Se t.ex. Figur 22, Figur 68 och Figur 69 nedan. I komplicerade korsningar kan det vara många referenslänkar som möts. Det är då viktigt att i första hand se till så att alla topologiska samband avbildas korrekt. D.v.s. alla förbindelsemöjligheter måste återges. En lämplig arbetsgång kan vara följande: 1. Identifiera alla refuger etc. som kommer ge upphov till separerade länkar. 2. Skapa de referenslinjer som utgående ifrån separationerna skall finnas. Dra fram dom till korsningsytan. 3. Bind ihop referenslinjerna i korsningsytan så att topologin stämmer. Gör detta med så få noder som möjligt. B A C Figur 68 Exempel på en komplicerad korsning Regler för insamling och leverans av vägdata 52 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Prioriteringen av den topologiska generaliseringen får konsekvenser för den geometriska avbildningen. Till exempel kan avbildningen av förbindelsen A-B-C i korsningsytan vid noden B uppfattas som ej kartografiskt tillfredsställande. Om man skulle korrigera geometrin för att få en kartografiskt tillfredsställande avbildning ökar den topologiska komplexiteten med fler noder och länkar. Istället för körbanenivå blir det körfältsnivån som avbildas tvärtemot vad man skall sträva efter. Figur 69 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning Regler för insamling och leverans av vägdata 53 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 9 Cykelnätet 9.1 Cykelvägnät respektive cykelnät Cykelvägnätet består av alla vägar som får användas för cykeltrafik. Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar och där förbud mot cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet. Cykelvägnätet består alltså av cykelnätet (se nedan) och större delen av bilnätet. Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik men inte biltrafik, exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från motorväg till skogsbilväg. Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är upplåtet för cykeltrafik. Avsnitt på bilnätet som ur vissa aspekter är speciellt utpekade för cykeltrafik är ”Cykelled” samt ”Rekommenderad bilväg för cykeltrafik”. För att i NVDB särskilja cykelnät ifrån bilnät används företeelsetypen ”Vägtrafiknät”. Figur 70 Skillnaden mellan bilnät, cykelnät och cykelvägnät 9.2 Definition av cykelbana och cykelfält I Förordning 2001:651 om vägtrafikdefinitioner finns följande begrepp definierade: Cykelbana: En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelfält: Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. 9.3 Vägnätsgeneralisering för cykelnät Referenslinjen skall avbilda cykelbanans eller cykelfältets mittlinje. Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar av cykelbana eller cykelfält. I komplicerade korsningar måste i vissa fall kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika från den tänka cykelbana eller cykelfält som den skall avbilda. Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält som tillfälligt upphör i en korsning ändå skall avbildas kontinuerligt genom korsningen. Noggrannhet i plan och höjd för referenslinjen ska vara sådan att minst 95% av den digitaliserade linjen har ett mindre avstånd än 4 meter till den konventionellt sanna referenslinjen. Minsta avstånd mellan noder i cykelnätet är 2 meter (5 meter i bilnätet). Då länkarna är kortare kan det leda till att länkarna dras ihop till en enda nod. Regler för insamling och leverans av vägdata 54 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Övergångsställen och cykelöverfarter representeras med egen referenslinje förutsatt att de binder ihop cykelnät som går på var sin sida om bilnätet. Det skall vara en nod på varje ställe där referenslinjer korsar varandra i plan men inte p.g.a. att cykelöverfarten börjar eller slutar. Om Cykelvägtyp = cykelfält ska det finnas en geometrilinje för bilnät jämsides och nära motsvarande för cykelnät. Geometrilinjerna för cykelfält och cykelbana ska inte korsa bilvägnätet fram och tillbaka p.g.a. att den ena av linjerna har en sämre noggrannhet på digitaliseringen än den andra. Man ska även vara observant på att cykelfältet hamnar på rätt sida om bilnätets linje. Avståndet mellan cykelfält och cykelbana, då de går parallellt med bilväg, bör ha en rimlig relation till vägbredden. 9.4 Bymiljöväg En variant av ”vägtyp” som kallas bymiljöväg har börjat förekomma. Se exempel: http://epubl.ltu.se/1402-1536/2008/12/ Tills vidare ska vi inte registrera någon form av GC-väg där det är bymiljöväg. Eftersom man får köra bil på sidorna av vägen är det inte en GC-väg, cykelbana eller cykelfält enligt den definition som vi använt hittills. Att komplettera med ett nytt värde i cykelvägtyp får vänta tills vi ser hur frekvent det blir med bymiljöväg. Med andra ord betraktar vi bymiljöväg som vanlig bilväg. 9.5 Cykelbana och cykelfält kopplat mot bilnät I exemplen nedan illustreras grundreglerna för generalisering av cykelnätet. anslutningsvinkel > 45° Figur 71 Figuren illustrerar hur en cykelbana avbildas med egna referenslänkar. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet mot bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader. Regler för insamling och leverans av vägdata 55 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 72: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger. Figur 73 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett redan befintligt bilvägnät. Regler för insamling och leverans av vägdata 56 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 > 2 meter Figur 74 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är längre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. < 2 meter Figur 75 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är kortare än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. Regler för insamling och leverans av vägdata 57 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 9.6 Tillämpning av kontinuitetsregeln Figur 76 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet genom korsningen trots att vägmarkeringen tillfälligt upphör. Regler för insamling och leverans av vägdata 58 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 9.7 Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta Cykelnät på öppna ytor såsom gångfartsområde, parkeringsplatser och torg avbildas som egna referenslänkar. Om det finns kommunikationsmöjligheten tvärs över ytan redovisas med referenslänkar i början och slutet av ytan. Om dessa referenslänkar korsar bilnätet skall de vara anslutna till bilnätet med en nod Figur 77 Cykelnät på öppna ytor Regler för insamling och leverans av vägdata 59 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 9.8 Topologi för cykelvägnätet Se utbildningsmaterial ”Block4 Utbildning om cykelvägnätet” på www.nvdb.se, avsnittet om ”Hur ska cykelnät och bilnät samexistera?” följt av ett avsnitt om ”Exempel på generalisering”. Där finns en serie bilder om topologi och exempel på hur man ska koppla samman bilnät och cykelnät. Om inte bilnät och cykelnät är konnekterat kan ruttplanering bli mycket konstig för en cyklist som då kan ledas att cykla flera kilometer för att komma till andra sidan av gatan. För att möjliggöra ruttplanering för cyklister måste man alltså vara noga med att knyta samman bilnät och cykelnät där så är lämpligt. Det ska alltid finnas en nod då referenslinjer för cykelnät och bilnät korsar varandra i plan så att cyklisten har en förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av ett eller flera fordonsslag får lämpligt valda företeelser hindra cykelfärden. Det är viktigt att koppla cykelnätet till bilnätet även i de punkter där man kan välja att fortsätta cykelfärden på bilnätet trots att cykelbanan eller cykelfältet egentligen inte ansluter till bilnätet utan fortsätter parallellt. Ruttning för cykel blir annars orimlig. Tänk på att cykelnätet ska vara navigerbart i kombination med bilnätet. Ja, kan sluta i ändnod men bör anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätt mot NV Inga noder vid vägkant men nod där bilnät och cykelnät skär varandra så att cyklisten kan fortsätta färden på gatan Här ska cykelnätet anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätta på gatan Här ska cykelnätet anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätta på gatan mot SV eller SO Figur 78 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet Vid digitaliseringen av GC-nätet tvingas man ibland ta med vissa bilvägar som annars inte är tvingande för bilnätet men blir det för att få ett navigerbart cykelvägnät. Det är i de flesta fall små enskilda vägar och parkeringar. Regler för insamling och leverans av vägdata 60 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Cykelbana Befintligt bilnät Bilnät som binder samman cykelnät med befintligt bilnät Vägar inne på parkeringar ingår i bilnätet och måste finnas för att cykelnätet ska hänga ihop med övrigt nät. Figur 79 Exempel på hur cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor 9.9 Kvalitetskrav för cykelnät Det är frivilligt för en kommun att avtala att leverera cykelnätet till NVDB men om man levererar så ska fullständighet eftersträvas. Noggrannheten för geometrilinjen måste vara så hög att inte cykelfältets geometrilinje som löper utmed en gata vinglar fram och tillbaka över bilnätets geometrilinje. Cykelfältets geometrilinje ska ligga på rätt sida om bilnätets. Rimlig proportion för avståndet mellan cykelfält och bilnät relaterat till vägbredd. Minsta avstånd mellan noder är 2 meter. Kontinuitetsregeln: Cykelfält som tillfälligt gör ett uppehåll i en korsning ska ändå ha en referenslinje som är kontinuerlig genom korsningen. Cykelnätet har ännu inte några angivna kvalitetskrav för cykelnätets specifika företeelsetyper men de företeelser som enligt dataproduktspecifikationerna får förekomma på både bilnät och cykelnät och som registreras på cykelnätet ska uppfylla de krav som är angivna för Q-klass 3. Regler för insamling och leverans av vägdata 61 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 10 Redigera vägnät Referenslänkar skall ha en riktning men det finns inget krav att referenslänkar ska registreras i någon viss riktning. Det underlättar dock för oss människor då vi registrerar företeelser om följden av referenslänkar inte har riktningar som en går åt ena hållet och nästa åt andra. Det är också praktiskt om referenslänkar läggs i vägnumrets resp. gatunamnets riktning om sådant finns. Förändra ett vägnät – Exempel Se utbildningsmaterial ”Block 2 Utbildning om vägnät” som finns på www.nvdb.se, avsnittet om ”Rätta”. Där finns en serie bilder om rätta/förändra samt hur man gör om en 4-vägskorsning till cirkulationsplats. 10.1 Hantering av historik för vägnät Historiken gör det möjligt att betrakta vägnätet vid valfri tidpunkt och vilka företeelser som gällde vid den tidpunkten. Historiken används bl.a. till att studera: trender för trafikutveckling, olycksfrekvens före och efter en förändring av vägnät, trafikregler eller förändring över tiden inom ett område, mängden (förekomst) av vägnät och företeelser vid olika tidpunkter. Historik i NVDB skapas genom att alla data i NVDB har sin egen tidsdimension. Från-datum är det datum från vilket den vägsträcka som referenslänkdelen representerar, öppnas för trafik. Med från-datum avses från-och-med-datum. För referenslänkdelar som tas ur trafik anges ett till-datum. Detta benämns att referenslänkdelen avslutas. När alla referenslänkdelar på referenslänken är avslutade anses referenslänken som avslutad. För alla referenslänksdelar som registreras anges ett från-datum och ett till-datum. Mellan dessa datum är referenslänkdelen giltig, med andra ord - öppen för trafik. Historiskt data finns i databasen och har gällt tidigare men gäller inte längre. I databasen ligger uppgifterna kvar men har fått ett avslutsdatum som passerats men visas om man byter till ett tidigare betraktelsedatum. Vägnätsdelarnas olika giltighetstider medför att datauttag visar hur vägnätet såg ut vid valfritt betraktelsedatum. Samma mekanism används då man vill lägga in uppgifter om vägnät eller företeelser som ännu inte öppnats för trafik, d.v.s. startdatum har ännu inte nåtts. Företeelsers giltighet i tiden förklaras i kapitel 15.4. Från-datum då datumet inte är känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari för det år som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens från-datum får dock aldrig vara äldre än från-datum för det vägnät den tillhör. Hur skapas historik för vägnät? Tips för uppdatering efter en ombyggnad Då en ombyggnad av vägnätet skett: Skapa och anslut nya referenslänkar som motsvarar nytt vägnät och som skapades i och med ombyggnaden. Avsluta befintligt vägnät som inte längre skall gälla. Använd det datum då ombyggnaden skedde som från- resp. tilldatum och inte det datum då registreringen sker. Regler för insamling och leverans av vägdata 62 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Tänk på att det inte bara är geometri utan även topologi som ska hänga ihop. Då kan man se hur det såg ut före och efter förändring. Undvik att dra i befintliga referenslänkar och noder för att ”få ihop det”. Risken är stor att historiken blir förstörd om man gör det. Ha koll på historiken! Den som uppdaterar vägnät bör börja med att kontrollera vägnätet både bakåt och framåt i tiden på den plats man avser att göra rättningar, förändringar eller tillägg av nya objekt. (Förhoppningsvis finns det stöd i det verktyg man använder att ”Visa historiskt vägnät”. På så vis får man en helhetsbild av vad som skett i tiden, och kan lättare inse felaktigheter som annars lätt skulle kunna uppstå.) Det är viktigt att alla företeelsetyper finns tillgängliga vid vägnätsförändringar. Anledningen är att oftast ska företeelser kompletteras som en följd av förändringar i vägnätet. 10.2 Kvalitet för vägnät Följande kvalitetsparametrar förekommer: Aktualitet – Det får inte ta för lång tid från att en väg eller egenskap på vägen föds tills den finns i NVDB. För mer information om Aktualitet se respektive DPS och inom Trafikverket TDOK 2013:0148 Leveranstidskrav för väg och järnvägsdata. Logisk konsistens för topologin – Anger hur väl den lagrade topologin överensstämmer med databasens specifikation. Tematisk noggrannhet – Anger graden av felaktiga värden i databasen i förhållande till verkligheten. Lägesnoggrannhet – Anger referenslinjens läge enligt databasen i förhållande till verkligheten. Fullständighet – Anger graden av brist eller övertalighet av vägar, företeelser eller attribut i databasen i förhållande till verkligheten. (Ska inte förväxlas med ”heltäckande”.) Logisk konsistens domän – Anger om det finns otillåtna värden. Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav Olika delar av vägnätet har olika stor betydelse i samhällets vägnät. Därför är det rimligt att ha olika höga kvalitetskrav på olika delar av vägnätet. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser (Q- klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass som i sin tur bygger på vägens funktionella vägklass. Cykelnätet har dock inga funktionella vägklasser att referera till. Hela cykelnätet placeras i kvalitetskravklass 3. Regler för insamling och leverans av vägdata 63 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 11 Regler för utbredningar 11.1 Olika typer av utbredningar En företeelses läge anges genom dess utbredning. Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätsanknytas. I NVDB finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet ” NVDB – översiktlig informationsmodell” Typ av utbredning Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Manöver Vägutbredning Vägutbredning med värd Förklaring Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar, se exempel i Figur 80 Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se exempel i Figur 81 Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se exempel i Figur 82 Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 83 Manöver är en följd av svängutbredningar. Figur 84. Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB teknisk lösning. Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges. Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer Regler för insamling och leverans av vägdata 64 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Sträckutbredning Nod A Nod B Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd Figur 80 Sträckutbredning För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan Nod B Nod A Figur 81 Nodutbredning För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Företeelse: Väghinder Punkt 10 meter från nod A mot nod B Nod B Nod A Figur 82 Punktutbredning För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater. Regler för insamling och leverans av vägdata 65 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Svängutbredning Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A Länk 2 Nod A Länk 1 Figur 83 Svängutbredning För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts. Manöverutbredning – svängar i följd En manöver är en ordnad sekvens av svängutbredningar som var och en har en till-position på samma nätelement som från-positionen för efterföljande svängutbredning. För att beskriva företeelser som innebär svängar i en följd används utbredningstypen Manöver. (Manöver är inte implementerat i NVDB) Figur 84 Manöver Den vänstra bilden visar en förbjuden U-sväng på en esplanad. Den högra visar att den som gör sväng 1 sedan måste köra rakt fram vid 2. Regler för insamling och leverans av vägdata 66 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vägutbredning med värd Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer. 11.1.1.1 Länkroll I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet att exkludera grenarna (ramperna). Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd. gren gren syskon bak normal normal vägens startpunkt vägens slutpunkt syskon fram vägens bakriktning vägens framriktning Figur 85 Exempel på användning av länkroll. Regler för insamling och leverans av vägdata 67 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 11.1.1.2 Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar som är ”syskonlänk bak”. A B Väg 70 Figur 86 Syskonlänkar På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik. 11.1.1.2.1 Gren Förbindelsevägar1har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ”gren”. Väg 66 Gren Genomgående väg Väg 55 Väg 55 Väg 66 Figur 87 Grenar i trafikplats Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret. 1 Förbindelsevägar är vägar vars primära syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar i en trafikplats eller korsning Regler för insamling och leverans av vägdata 68 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 11.1.1.3 Ordningsnummer Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk. Figur 88 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll. 11.1.1.4 Värdväg/Gästväg I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg. Exempel: Rv55 Rv75 Rv55 A Rv55 Rv75 B Rv75 Figur 89 Värdväg/gästväg På sträckan A till B är riksväg 55 värdväg till riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg till riksväg 55 på samma sträcka. Regler för insamling och leverans av vägdata 69 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 11.1.1.5 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd 1. Korsande huvudvägar i trafikplats 55 Enköping L A C B E F E20 D E20 Stockholm (55) Norrköping G I E20 Örebro H 55 J K Figur 90 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande: Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren 2. Gren i trevägskorsning C A B E F D Figur 91 Exempel på gren i trevägskorsning Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik Regler för insamling och leverans av vägdata 70 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 3. Gren vid rastplats B S T A C R U D Figur 92 Exempel på gren vid rastplats Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram. RV normal Länkroller för Gatunamn RV = Röda vägen GV = Gröna vägen GV Syskon Fram GV Syskon bak GV gren RV syskon fram RV syskon bak GV Syskon Fram GV gren GV Syskon bak RV normal 4. Figur 93 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats. Regler för insamling och leverans av vägdata 71 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 11.2 Riktning för utbredningen Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till referenslänkens rikting som föremål rör sig eller riktar sig. Riktning för sträck- och vägutbredningar En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller ”med och mot”). 70 km/tim 50 km/tim 90 km/tim 90 km/tim 70 km/tim Rikting mot 50 km/tim Riktning: med och mot 90 km/tim Riktning med 90 km/tim Riktning: med och mot Referenslänkens riktning Figur 94 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. Riktning för svängutbredningar Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 83 kan en utbredning gälla för svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1. 11.3 Sidoläge för utbredning Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka. 11.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en cirkulationsplats kan ha flera gatunamn. Då samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra och vara samtidigt gällande. Regler för insamling och leverans av vägdata 72 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller samtidigheten per riktning och sida. För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ har identiska lägen. 11.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex. Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. 11.6 Utbredning för Färjeled Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färja. 11.7 Generalisering Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB. Regler för insamling och leverans av vägdata 73 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet Detta kapitel vänder sig till de som mäter in läget för företeelser som ska levereras till NVDB. De uppgifter som ska bifogas till företeelsens läge framgår av respektive företeelses dataproduktspecifikation och av de insamlingsregler som finns i följande kapitel i detta dokument. 12.1 Krav för fastställande av lägen (koordinater) Generella regler för fastställande av lägen (koordinater). Fastställande av läge/start/slut För att fastställa start/slut/läge (koordinater) kan två principer tillämpas - en av dessa måste väljas. Inmätning av företeelsers absolutlägen Läge absolutläge – företeelsens läge fastställs som absolutläge. Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) Mätriktnin g Absolutläget skall alltid utgöra företeelsens ”verkliga läge”. Punktföreteelse Figur 95: Inmätning absolutläge för punktföreteelse2 Inmätning av absolutläget är i Figur 95 exemplifierat med användande av GNSS-teknik – givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas. 2 Regler för insamling och leverans av vägdata 74 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Sträckföreteelse slut Mätriktnin g Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) g n in t k ir tä M Sträckföreteelse start Figur 96: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse3 Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter Läge fotpunkt – företeelsens läge fastställs som en ”fotpunkt” på den ”tänkta” ortogonala projektionslinjen mellan företeelsen och referenslänkens referenslinje. Ett syfte med möjligheten att ange en företeelses läge som fotpunkt är att effektivisera datainsamling med enklare (ex. GNSS-antenn monterad på fordonet) fordonsburna system. Inmätning av absolutläget för start och slut av sträckföreteelser i Figur 96 exemplifierat med användande av GNSS-teknik – givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas. OBSERVERA – för att möjliggöra vägnätsanknytning av en sträckföreteelse behöver ej företeelsens geometriska form mätas in. Finns krav på att en företeelses geometriska form skall mätas in så skall detta specificeras för den aktuella företeelsetypen. 3 Regler för insamling och leverans av vägdata 75 (231) HANDLEDNING Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) Mätriktnin g DokumentID Punktföreteelse Inmätningspunkt (ex. GNSS-antenn) Mätriktnin g Figur 97: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med ”personburet” GNSS-system Punktföreteelse Figur 98: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system Regler för insamling och leverans av vägdata 76 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Inmätningspunkt (ex. GNSS-antenn) Mätriktnin g Sträckföreteelse - slut Sträckföreteelse - start Figur 99: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSSsystem Regler för insamling och leverans av vägdata 77 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Krav för lägesnoggrannhet för företeelser Nedan beskrivna krav för lägesnoggrannhet gäller generellt. I de fall det finns specifika krav på lägesnoggrannhet för en företeelsetyp är det specificerat för respektive företeelsetyp i kapitel 19. Grund krav för noggrannheten för företeelser Alla krav för noggrannhet är angivna vid 95 % risknivå (konfidensnivå) – dvs. 2-nivå. Medelfel i mätningstekniska sammanhang anges oftast vid 1-nivå (dvs. 68 % risknivå). Detta innebär att alla noggrannhetskrav angivna i NVDB måste halveras vid användning av begreppet medelfel. Detta betyder att för varje enskilt lägesmätetal skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet. Nivån på kvalitetskraven i varje kvalitetskravklass återfinns i dess dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp. Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät: Projekteringsdata Dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling. Alla angivna lägen i dataleveransen skall ges som absolutläge. Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 0.4 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Fältdatafångst Vid fältdatafångst kan val göras om angivna lägen ges som absolutläge eller fotpunkt. Den valda lösningen förutsätts gälla för hela leveransen. Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 2 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 4 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Skrivbordsinventering Med ”Skrivbordsinventering” avses ”Datafångst” ur analoga register eller lokala databaser med ej vägnätsanknutet data. Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 20 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Regler för insamling och leverans av vägdata 78 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 13 Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras Några hörnstenar för att bibehålla ett stabilt vägnät: Var uppmärksam på att skilja på Ta bort och Avsluta! Förändra bara när förändringar skett i verkligheten! Håll nätet konnekterat – Skapa inga glapp! Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns! Parallella referenslinjer Då det finns parallella referenslinjer som går mycket nära varandra måste man noggrant se till så att inte linjerna korsar varandra. Parallella linjer är vanligt då cykelbanor och cykelfält går längs bilvägen. Inte heller vägbredden på respektive länk får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en cykelbana löper parallellt med en bilväg. Cykelfält ligger däremot inom bilnätets vägbredd. Krav på datum När ett objekt med ÖFT t ex.2012-01-01, skall kopplas till ett redan inlagt (framtida?) vägnät med ÖFT t.ex. 2012-04-01. Skall det förstnämnda få ÖFT 2012-04-02. D.v.s. dagen efter det framtida vägnätet. Detta p.g.a. begränsningar i tekniken. T.ex. en lokal trafikföreskrift (LTF) har ett datum då trafikregeln börjar gälla. Det är då av yttersta vikt att vägnätet är registrerat i NVDB och att leverantören av det nya vägnätet också levererat ÖFT-datum så att vägnätet är gällande när trafikregeln kopplas till vägen. Risken är annars stor att den nya företeelsen kopplas till ett vägnät som strax därefter avslutas och ersätts av ett nytt som då kommer att sakna den nya företeelsen. Då ÖFT-datum saknas för vägnät ska man om möjligt fråga leverantören men får man inget besked sätt 01-01 alt 07-01 för innevarande år. När ska höjdkoordinater finnas? Vid registrering av nytt vägnät bör både plan- och höjdkoordinater finnas. På statligt vägnät skall alltid höjd finnas med i leveransen. Brister i geometrin på icke statligt vägnät ska dock inte föranleda en fördröjning av registrering av en ny vägsträcka i NVDB. Förbindelsen, topologin, är viktigare än geometrin! Om något dataslag saknas i leveransen och det beror på att det inte ingår i dataleveransavtalet samtidigt som det enligt Dataproduktspecifikationen ska finnas på vägnätet blir det Trafikverkets uppgift att komplettera med de saknade uppgifterna. Grundkravet för höjd i kvalitetskravklass 1 - 3 är +-4 meter för 98% av referenslinjen, kraven är större vid fältdatafångst, relations- och bygghandlingsdata.. Ibland finns höjd på det omgivande vägnätet och kanske även på den gamla korsningen som ska avslutas. Att interpolera värden från det omgivande vägnätet utan specifik metodik får anses som olämpligt. Det finns inte heller någon lämplig metod att välja vid registrering av referenslinjetillkomst. 13.1 Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser Skälen för att hålla ett stabilt vägnät: omgivande system och databaser är beroende av stabila referenser, om glapp uppstår i vägnätet medför det stora problem för navigeringssystem, om glapp och brister uppstår i företeelserna medför det problem och felaktigheter vid användning. Regler för insamling och leverans av vägdata 79 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Nya objekt När nya objekt skapas i NVDB beror det i grunden på att verkligheten har förändrats: Ett nytt objekt har tillkommit och måste registreras även i NVDB. Ett nytt objekt kan vara en ny referenslänk, ny nod eller ny företeelse. När får man skapa en ny referenslänk? Ny referenslänk får endast skapas: när man upptäcker att en ”gammal” väg saknas i NVDB. Observera: Även objekt som har funnits under lång tid, men som ej varit registrerade i NVDB (glömts bort), hanteras som nya objekt. när en ny vägsträcka har byggts, vid ombyggnad t.ex.: o Ny korsning o Ny cirkulationsplats o Enkel körbana byggs om till dubbla körbanor o Mittvajerräcke införs och resultatet blir ”2+1-väg” (Förstör inte historiken), vid korrigering av felaktig generalisering där de saknade delarna måste läggas in, i de båda fallen ovan där enkel körbana byggs om till två eller ett mitträcke sätts upp, kan det finnas fall där mittlinjen för den ena körbanan inte flyttas p.g.a. ombyggnaden. Då behöver inte ny referenslänk skapas men kom ihåg att det ska vara möjligt att välja betraktelsedatum både före och efter förändringen och kunna se hur det såg ut vid resp. tillfälle. Skall nya referenslinjer skapas kan man underlätta arbetet genom att parallellkopiera mittlinjer från befintlig linje. Rättning När ett objekt i NVDB rättas görs det på grund av någon av följande orsaker: Det finns fel på objektet. Exempel: En företeelse har ett eller flera felaktiga attributvärden. Objektets värden ska förbättras. Exempel: Referenslinjens geometri kan förbättras. Typiskt för rättning är att det inte finns något före-och-efter: En rättning ger inte en bild av objektet före ett visst datum och en annan efter, d.v.s. det blir ingen historik av en rättningsoperation. Exempel: Om man rättar attributet bredd från ”7 meter” till ”8 meter” så kommer 7-metersvärdet att försvinna och endast det nya 8-metersvärdet gäller både framåt och bakåt i tiden. Man kan inte ens se spåren av det ursprungliga värdet efter en rättningsoperation. En rättningsoperation är på så sätt definitiv och kan inte återställas efter det att den genomförts (men det går naturligtvis att rätta ännu en gång). Rätta geometrin En referenslänk har en topologi, som innebär att det finns uppgifter om vilka noder den hänger samman med. Referenslänken har också en geometri som beskriver dess form. Varje referenslänk har en geometri som också bestämmer längden på referenslänken. Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras. Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken. För geometrin finns ingen historik! Om man rättar en referenslänk så kommer man inte att kunna se hur det såg ut innan rättningen. Regler för insamling och leverans av vägdata 80 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 100 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå heldragna linjen. Befintliga företeelsers utbredning påverkas av geometriändringar och en rättning av geometrin måste därför ske med gott omdöme. Man måste vara medveten om att det kan finnas företeelser i andra databaser som påverkas då geometrin rättas. En vägnätsuppdatering ska alltid fullföljas med att företeelserna enligt avsnitt Fel! Hittar inte eferenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla. nedan läggs in på de nya vägavsnitten. Förändring När verkligheten förändras ska också motsvarande objekt i NVDB förändras. Till skillnad från rättning så sparas vid en förändring bilden som den såg ut innan förändringen. En förändring skapar historik. Exempel på vägnätsförändring: en fyrvägskorsning byggs om till en cirkulationsplats, enkel körbana byggs om till dubbla körbanor, en ny väg byggs och ansluts till en befintlig. Exempel på förändring av en företeelse: först var vägen 7 meter bred, men efter breddökning vid en viss tidpunkt blev den 10 meter bred, Villavägen (gatunamn) utökades med en nybyggd del efter visst datum. I alla ovanstående exempel kan man se hur det var innan förändringen och hur det blev efter förändringen, genom att använda olika betraktelsedatum. Avslutning När objekt upphör att finnas eller gälla i verkligheten kan de avslutas även i NVDB. Åtgärden är i grunden en förändring och genomförs genom att sätta ett tilldatum på objektet. Genom att använda ett betraktelsedatum innan avslutningen kan man se objektet som det såg ut då. Vid ett betraktelsedatum efter avslutsdatum kan man inte se objektet. Avslutning skapar alltså historik. De objekt som kan avslutas i NVDB är: en del av en referenslänk, eller hela referenslänken, en företeelse, hela eller en del av dess utbredning. Egentligen är det referenslänksdelar som avslutas. När referenslänkens alla referenslänksdelar är avslutade avslutas referenslänken indirekt. När en ny företeelse av samma slag som en befintlig läggs in på samma sträcka ska den befintliga avslutas vid samma tidpunkt (detta görs automatiskt i Trafikverkets registreringsverktyg; beträffande externa verktyg måste operatören informera sig om hur det förhåller sig). Undantag: Beträffande samtidiga företeelser så ska inte den befintliga företeelsen avslutas automatiskt när man lägger in en ny på samma sträcka. Regler för insamling och leverans av vägdata 81 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 När man avslutar ett vägnät som har vägnummer måste även företeelsen Vägnummer avslutas. OBS att vägnummer är en sammanhängande företeelse. Observera att man vid geometrirättningar inte ska avsluta den gamla sträckningen och lägga en ny, mer korrekt, parallellt med den gamla. Detta är ett vanligt fel som till varje pris måste förhindras. Tänk så här: När man betraktar den korrigerade vägen vill man inte se den gamla, felaktiga, geometrin före ett visst datum! Genom operationen rättning istället för avslut kommer det att bli korrekt. Det som sägs ovan om geometrirättning har dock sin begränsning. Vid mycket stora korrigeringar av plangeometrin måste avslutsoperationer kanske ändå tillämpas. Det är inte lämpligt att flytta en befintlig geometri hur långt som helst. Då den geometriska längden förändras kan t.ex. företeelsers läge på referenslänken bli förskjutna. Borttag Innebär att ett objekt inte längre kommer att finnas i NVDB. Det går inte ens att se objektet historiskt. Borttag måste därför tillämpas med yttersta restriktion. Vägnätsdelar får i princip inte tas bort, annat än mycket uppenbara felaktigheter, t.ex. om det är en järnväg och inte en väg. NVDB-expertis måste alltid konsulteras. I regel bör man istället avsluta vägnätsdelar. För företeelser gäller att de hellre bör avslutas än tas bort. Endast när det är helt uppenbart att företeelsen aldrig har funnits kan den tas bort. Borttag är i grunden en rättning och lämnar som sådan ingen historik efter sig. En referenslänk får alltså endast tas bort om det är uppenbart att den aldrig, under något skede, borde ha funnits. Exempel på sådan situation är ett vägavsnitt som av misstag finns i databasen men som aldrig existerat i verkligheten. De objekt som tekniskt sett kan tas bort i NVDB är: referenslänkar (endast hela), noder som inte har någon koppling till referenslänkar, företeelser. 13.2 Hur hanteras förbättringsprojekt? Vid förbättringsprojekt där vägens geometri ändras måttligt ska man inte bilda nya referenslänkar utan bara justera geometrin. Var går då gränsen för när vägens referenslinje har ändrats mer än måttligt? Några exempel när förbättringsprojektet har karaktären av ombyggnad och att man därför väljer att lägga ut nya referenslänkar: Ny väg är det när man tagit bort den befintliga ”byggda” vägen. När en ny vägkropp har byggts. Ibland har vägen ändrats så mycket att man kan se lämningarna av den gamla vägen vid kurvrätningar. I dessa fall läggs hela nya sträckningen ut som nya referenslänkar. När vägförbättringen har en påtagligt trafiksäkerhetshöjande effekt (då det kan vara befogat att ha kvar den gamla referenslinjen historiskt) läggs nya sträckningen ut som nya referenslänkar. När förbättringen pendlar i korta intervall mellan kraftig förändring av vägsträckningen och måttlig förändring – då väljer man att lägga ut hela nya sträckningen som nya referenslänkar. Om man på den förbättrade vägsträckan har en korsning som kraftigt byggts om så kan man avsluta den befintliga referenslänken i korsningen och lägga in de nya referenslänkar som behövs just där. Men på den övriga sträckningen kan man nöja sig med att rätta geometrin. Tänk på att det är ett NÄT i flera tidsversioner som hanteras Vid förändringar och rättningar av vägnätet uppstår ofta en situation där de gamla anslutningarna ”hänger lösa”, d.v.s. saknar konnektering till den förändrade vägen. Detta måste då åtgärdas! Kontrollera därför noga att alla anslutningsvägar är med. Och omvänt: De vägar som inte längre är anslutna måste avslutas på en viss sträcka. Regler för insamling och leverans av vägdata 82 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Att korrigera en felaktig generalisering Undvik om möjligt att göra om generaliseringar om det inte är absolut nödvändigt, såvida de inte är följden av en ombyggnad. Många problem uppstår till följd av sådana operationer, problem som bl.a. har att göra med företeelsers kopplingar till vägen. Om man ändå måste korrigera rekommenderas att man väljer förändring (avsluta de delar av referenslänkar som behövs och skapa de nya som behövs) och inte rättning. Men man måste komma ihåg att komplettera med företeelser på de delar där man lägger in nya referenslänkar! 13.3 Grundläggande regler för företeelser Grundreglerna har tillkommit för att tillämpas vid vägnätsuppdatering. Reglerna ovan för Nya objekt Rättning Förändring Avslut Borttag ... gäller även för företeelser. Vid förändring bildas historik (man kan se hur det såg ut före och efter förändringen) men vid rättning bildas inget ”före-och-efter”. Det är inte lika känsligt att ta bort en företeelse som en referenslänkdel eftersom det inte finns andra objekt ”som hänger” på en företeelse. Å andra sidan kan verkan av att ta bort bli stor av andra orsaker när man tar bort en företeelse. Om man t.ex. tar bort ett Vägnummer (inklusive alla dess tidsversioner) så försvinner ju en väsentlig information som är näst intill omöjlig att återskapa i sin historiska gestalt. Avsluta istället om det är det minsta osäkert vad som kan komma att ske. 14 Vägdatas struktur Utöver vägnätet består vägdata av ett antal företeelser. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp. En Företeelsetyp är en beskrivningsmall för en grupp företeelser med likartade egenskaper. En företeelse är en enskild förekomst av ett visst föremål eller händelse med en bestämd uppsättning egenskaper, så kallade attribut, som kan knytas till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k. företeelsetyp. Generisk är ett begrepp som används för att beskriva en allmän företeelse (en mall), d.v.s. ett gemensamt sätt att beskriva olika egenskaper. Attributtyper beskriver företeelsetypens egenskaper. Attributen är av viss attributtyp och de har värden som är av viss datatyp. Ett antal attribut definierar hur förekomster skall vägnätsanknytas. Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen som har attributet Bredd med värdet 9,3 som är av datatypen decimaltal med en decimal och har enheten meter. 15 Regler för attribut 15.1 Obligatoriska Attribut För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Det innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Regler för insamling och leverans av vägdata 83 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt. 15.2 Olika sorters attribut Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc. Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. D.v.s. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är ”Gäller fordon” i företeelsetypen ”Förbud mot trafik” som samtidigt gäller för värdemängden: lastbil, buss, traktor. Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt. 15.3 Värdet okänt För attribut som inte är obligatoriska finns ofta värdet okänt med i värdemängden. Med samma resonemang som i stycket ovan är det inte tillfyllest att ange värdet okänt för ett obligatoriskt attribut. Därför ges inte denna möjlighet. För andra attribut är det dock viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller ej. 15.4 Företeelsens giltighet i tiden För alla företeelsetyper anges från- och till-datum (utom Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst). Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör. En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och utbredningar som är giltiga under tidsperioden! När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall betraktas som ”tills vidare”. 15.5 Från-datum Med från-datum avses från-och-med-datum. Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring detta. Datumet är känt och är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör. I normalfallet skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp. Regler för insamling och leverans av vägdata 84 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät. För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått 2001-04-01 eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med 1980-01-01 finns för detta vägnät. Datumet är inte känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari för det år som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens Från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör. Framtida datum Då vägnät och företeelser registreras innan de öppnas för trafik med ett Från-datum som ligger i framtiden, skapas ett framtida vägnät som är av stort värde för planeringsarbetet i många verksamheter. 15.6 Till-datum Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är knutna till har upphört att gälla (har avslutats). Avsluta en viss utbredning för en företeelse som har flera utbredningar. Då en företeelse ska avslutas måste man vara medveten om att företeelsen kan ha utbredning på flera ställen och det är då inte säkert att den ska avslutas på alla dessa ställen. Utbredningar kan finnas utanför det utcheckade området! 15.7 Historik för vägdata I NVDB sparas historik för vägdata. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett valfritt betraktelsedatum för vägnät och företeelser. Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett framtida vägnät med företeelser. 16 Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, d.v.s. hur företeelsens data har fångats, samt ev. preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. D.v.s. flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se vidare i dataproduktspecifikation – Företeelsetillkomst och avsnitt Företeelsetillkomst nedan. 16.1 Tillkomstföreteelsetyper Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. I detta avsnitt redogörs för dessa. Se även dokumentet ” Översikt vägdata” där hela kvalitetsmodellen för NVDB presenteras. Regler för insamling och leverans av vägdata 85 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man vid avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. För företeelsetyperna; Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskrivs tillkomsten med ett eller flera processteg (se vidare under respektive företeelsetyp). De processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment som är av avgörande betydelse för kvalitén på data. Generellt kan processen för att skapa vägdata beskrivas enligt figuren nedan. Processteget 1 ”Fånga data” är det mest kvalitetskritiska och skall alltid beskrivas. Även processtegen 3 och 4 kan vara kvalitetskritiska och kan därför behöva beskrivas. Beslut om datafångst 1 2 Fånga data Lagra data 3 Preparera data 4 Överföra till NVDB-format Data till NVDB Figur 101 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. Processen börjar alltid med att fånga data (1). Mellanlagring (2) och preparering av data (3) sker ofta men inte alltid. Data kan ibland prepareras och mellanlagras i flera steg. I den avslutande aktiviteten (4) överförs data till NVDB-format, dvs. vägnäts-/företeelsedata modellerat enligt NVDB:s informationsmodell. Resultat av processen är alltid data som skall lagras i NVDB-databasen. Tabell 1 Olika typer av metoder för respektive aktivitet i processen för att skapa data till NVDB. Aktivitet Exempel på metoder Fånga data Datafångst i fält (okulärt eller inmätning) Fotogrammetriskt Genom lokal kännedom Från dokument Från databas Lagra data Lagra i databas Lagra i dokument (t.ex. beslut, relationshandling, karta) Preparera Transformering av geometriska data data Korrigering av data (t.ex. efterbehandling av GPS data) Automatisk översättning av attributdata Manuell översättning av attributdata Överföra till Skapa automatiskt i NVDB-system (Slussen/Diket) utgående ifrån NVDBt.ex. shapefil eller xml-fil format Skapa manuellt i NVDB-system (Slussen/Diket) Skapa i annat system (t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter) 17 Generella anvisningar 17.1 Språkliga regler för versaler och gemener i namn Namn förekommer i många företeelsetyper. Det kan ibland uppstå tveksamheter när det ska vara stor resp. liten inledande bokstav på ingående ord i namnet. För namn på gator, vägar och torg som är beslutade i kommunens namnsättande organ är det de som gäller oavsett vad som är rätt eller fel enligt svenska språket. För övriga namn kan följande vara ett stöd för stavningen. Bortse från att exemplen avser gatunamn utan se det som exempel på regler. Huvudregeln är att det ska vara stor bokstav i första ordet i flerordiga geografiska namn, som namn på gator: Renstiernas gata, Storgatan. Men om namnet inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Södra Regler för insamling och leverans av vägdata 86 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 osv. får även andra ordet stor bokstav, om det i sig är ett självständigt namn: Stora Nygatan, Västra Bangatan (men Stora torget, för ”torget” är inget namn). Regeln och exemplen är hämtade ur Myndigheternas skrivregler, 5.2.1 och 5.2.2 – se http://www.regeringen.se/download/7be35768.pdf?major=1&minor=131583&cn=attachmentPublDuplicator_0_a ttachment Då von eller af ingår i namnet inleds dessa ord med gemener. Exempel: Carl von Linnés väg, von Boijs väg. Se även 5.1.1 i ovan nämnda dokument beträffande von och af. 18 Fallbeskrivningar Här följer ett antal vanligt förekommande och viktiga fall för uppdatering av vägnätet. 18.1 Bättre geometri på vägens referenslinje Förutsättningar: Referenslinjens geometri ska förbättras. Krav: Arbetet måste genomföras som en rättningsoperation. Lösning: En rättning görs av den befintliga referenslänkens geometri. Det innebär något av följande arbetssätt: Den befintliga geometrin dras i xy-led till korrekt läge. Den befintliga geometrin byts ut mot en ny geometri från en geometrifil. Observera att befintliga företeelser förblir opåverkade av denna operation och att företeelsernas utbredning endast påverkas marginellt förutsatt att korrigeringen inte är stor. Regler: Den befintliga referenslänken ska inte avslutas utan användas vidare, men med ny geometri. Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras. Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken. Regler för insamling och leverans av vägdata 87 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 18.2 Förskjuten fyrvägskorsning Förutsättningar: Båda dessa fall omfattas av kraven och lösningen nedan: En fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en förskjuten fyrvägskorsning En förskjuten fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en fyrvägskorsning Krav: Börja med att undersöka om uppdateringen ska genomföras som en rättning eller som en förändring, se texten nedan. E F1 F1 F2 B F2 Länk A C B C D Före Före Efter Figur 102 Från vanlig till förskjuten korsning Efter Figur 103 Från förskjuten till vanlig korsning I ovanstående skiss ska uppdateringen i NVDB göras som en rättning eller som en förändring beroende på flera faktorer: Förändring: Om korsningen har byggts om och den numera är förändrad jämfört med avbildningen i NVDB så ska den befintliga avbildningen finnas kvar som historik. Den befintliga referenslänkdelen avslutas alltså på de delar som berörs och nya referenslänkar läggs in på de nu aktuella sträckningarna. Rättning: Om man upptäcker att korsningen är fel avbildad i NVDB, och att korsningen aldrig skulle ha avbildats på det sättet så ska den korrigeras genom rättning. En rättning på ovanstående sätt förutsätter att den referenslinje som ska ombildas utgörs av två referenslänkar som möts i korsningen. Om det är en enda referenslänk som löper över korsningen, kan man inte genomföra operationen som en rättning utan måste avsluta de befintliga delarna och lägga in nytt vägnät. Operationen görs då alltså som en förändring. Rättning får bara göras om noderna flyttas högst tio meter. Vid längre förskjutningar måste operationen genomföras som en förändring, där befintliga delar avslutas. Genomförande av en rättning: En rättning görs av den befintliga korsande referenslinjens geometri, den norr-södergående i bilden. Det innebär något av följande arbetssätt: Från vanlig till förskjuten korsning: Den befintliga noden flyttas till ett av de nya lägena Välj vilket läge av de två som den befintliga noden ska flyttas till – det kan ha betydelse om det finns nodföreteelser eller svängföreteelseer i den befintliga noden Lägg in en ny nod i den andra planerade anslutningspunkten Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkterna från båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden) Regler för insamling och leverans av vägdata 88 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Eventuella företeelser med korta utbredningar i anslutning till korsningen måste troligen justeras. Likaså företeelser som börjar eller slutar vid den nod som flyttas. Från förskjuten till vanlig korsning: Den ena av de två noderna flyttas till det nya läget Välj vilken nod av de två som ska flyttas – det kan ha betydelse om det finns nodföreteelser eller svängföreteelseer i den befintliga noden Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkten från båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden) 18.3 Förändring av ett vägavsnitt Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning, införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla körbanor med mera. Krav: Historiken i NVDB måste bibehållas, d.v.s. det ska gå att se hur vägnätet och dess företeelser såg ut både före och efter förändringen. Exempel: Vägen har byggts om, en kurva har rätats ut. Bilden till vänster visar hur vägen såg ut innan ombyggnaden och till höger visas hur det blev efter ombyggnaden. Vid en sådan här förändring av ett vägavsnitt sparas både situationen före och efter ombyggnaden i NVDB:s databas. Figur 104 Ursprunglig vägsträckning Figur 105 Ny vägsträckning Vid förändringen avslutas den på lämpligt avsnitt (den streckade delen i Figur 106) och en ny referenslänk läggs in på motsvarande avsnitt. OBS bara på den kraftigt markerade delen i bilden, inte ”ovanpå” de orörda delarna. A B C D Figur 106 Kurvrätning – ny referenslänk ersätter del av befintlig. A – B är en del av ursprunglig referenslänk B – C (streckad) är den avslutade delen av den ursprungliga referenslänken C – D är en del av ursprunglig referenslänk B – C (kraftigt markerad) är den nya referenslänken OBSERVERA: Den nya referenslänken får INTE börja i A och sträcka sig ända fram till D! På sträckorna A – B och C – D måste den ursprungliga referenslänken ligga kvar och verka som förut. Regler för insamling och leverans av vägdata 89 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Speciellt krav för företeelser: Vid leveransen får vissa företeelser (se kap Fel! Hittar inte eferenskälla.) inte saknas på de nyinlagda referenslänkarna! Den som lägger in nytt vägnät måste även se till att dessa företeelser läggs in på de nya sträckorna. Alternativt signalera att dessa företeelser saknas så att leveransen kan kompletteras på ett acceptabelt sätt med de saknade företeelserna. Man bör dessutom om möjligt komplettera med övriga företeelser där dessa är kända (t.ex. gatunamn, vägbredd...) på de nya sträckorna. I dataleverantörens organisation kan det vara flera personer som behöver bli inblandade för att genomföra en komplett leverans. Det kan t.ex. finnas en person som svarar för vägnätsuppdateringar, en annan för uppgifter om väghållare m.m. och en tredje person för slitlager. Lösningar: Generellt för samtliga förändringsfall Kom ihåg att ta med alla företeelsetyper vid utcheckningen som kan komma att påverkas under bearbetningen (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte eferenskälla.). I annat fall kan man inte lägga på dessa vid leveransen. OBS: Detta gäller bara de leverantörer som har system som använder sig av manuellt val av företeelser vid utcheckning. Kontrollera vad som gäller just ditt system. NVDB:s webbtillämpning tar automatiskt med alla företeelser inom utcheckat område vid beställning för bearbetning av vägnät. Ombyggnad av vägens sträckning Se Figur 106 avseende kurvrätningsfallet ovan. Lägg in den nya vägsträckans referenslänkar. Konnektera den nya vägsträckningen i dess ändpunkter mot den befintliga NVDB-vägen. Avsluta den tidigare vägen på den sträcka som inte längre är i trafik (den streckade linjen). Införande av cirkulationsplatser Figur 107 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats Lägg in cirkulationsplatsens referenslänkar (cirkeln i bilden ovan). Konnektera den mot den befintliga (tidigare) NVDB-vägen. Avsluta den tidigare vägen på de sträckor som inte längre är i trafik, t.ex. de delar som gick genom den nu byggda cirkulationsplatsen (de streckade delarna i bilden ovan). Trafikomläggning till mittvajerräcke Regler för insamling och leverans av vägdata 90 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 OBS!!! Kraftigt förstorad skala i vägens sidled för att både helhet och detalj ska framgå Bef. referenslänk som avslutas Ny referenslänk Figur 108 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas. Ombyggnad till dubbla körbanor Om den befintliga körbanan behålls på samma ställe som förut behålls befintliga referenslänkar längs den körbanan och nya referenslänkar läggs in för den nya körbanan. Oftast måste referenslinjen flyttas och då måste nya referenslänkar läggas in i båda riktningarna annars blir historiken missvisade. Vid omfattande ombyggnad, där det är frågan om två helt nya körbanor, avslutas den gamla referenslänken och nya referenslänkar läggs in för båda körbanorna. För samtliga förändringsfall Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte referenskälla.) på de nyinförda sträckorna. Vissa av essa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt. Leverans måste ske för alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för. Regler: Åtgärden genomförs som en förändring. Befintliga NVDB-referenslänkar får inte rättas utan ska ligga kvar i sitt läge. I stället avslutas dessa på berörda delar. Om man bryter mot föregående regler kommer historiken att förstöras! Regler för insamling och leverans av vägdata 91 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 18.4 Konnektering av befintliga anslutningsvägar Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning, införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla körbanor med mera. Efter förändringen i ett NVDB-anpassat system hänger flera av de befintliga anslutningsvägarna lösa, d.v.s. de är inte konnekterade. Krav: En konnektering av de befintliga anslutningsvägarna måste ske! (Annars blir det t.ex. inte möjligt att ruttplanera vägnätet). Lösning: Skaffa de underlag som behövs för att göra eventuella förändringar även på anslutningsvägarna. Grundregeln är att den intressent som genomfört ombyggnaden (i regel Trafikverket eller en kommun) och som har tillgång till projekteringshandlingar, även ska genomföra förändringen i NVDB. Genomför förändringar av anslutningsvägarna. Se till att anslutningsvägarna blir konnekterade! Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte referenskälla.) på de nyinförda sträckorna. Vissa av essa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt. Leveransen måste innehålla alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för. I bilden bredvid kan man se hur det såg ut innan ombyggnaden: En kurva och mitt på kurvan en anslutande väg norrifrån. Efter ombyggnaden: Kurvan har rätats, en ny referenslänk har lagts in (den kraftigt markerade) och kurvdelen har avslutats. Men den gamla anslutningsvägen ”hänger i luften”, d.v.s. den har inte konnekterats. Konnektering! Här har en ny referenslänk skapats i glappet för anslutningsvägen och konnektering av den lilla ”stumpen” har skett i båda ändar. Obs: Dra inte ned (rätta inte) gamla anslutnings-vägen till nya vägen! Då förstörs historiken! Regler: Anslutningsvägen måste behandlas genom en förändring, om det är ombyggnaden som är orsaken (avsluta eventuellt delar av anslutningsvägen om även den är ombyggd och lägg dit nya referenslänkar om det behövs för att konnektera). Gör alltså inte en rättning – det kommer att förstöra historiken. Kontrollera med hjälp av de funktioner som måste finnas i redigeringsverktyget att anslutningsvägarna verkligen har blivit konnekterade. Undantag: Om det gäller en förskjutning av vägen mindre än 2,5 meter kan detta genomföras som en rättning, och anslutningsvägen följer då med. Regler för insamling och leverans av vägdata 92 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 18.5 Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med enkel körbana Statlig Kommunal Planskilt Kommunväg över Planskilt Kommunväg under Figur 109 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen. Om den korta länken (den som är röd-streckad i Figur 110) helt saknas i NVDB och inte läggs in av kommunen ska Trafikverket lägga in länken. Kommunal väg Statlig väg Figur 110 Förbindelsen mellan körbanor Regler för insamling och leverans av vägdata 93 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Företeelser på den korta länken mellan körbanorna Frågan om vem som ska leverera företeelser till NVDB på den lilla korta länken mellan körbanorna beskrivs av följande regler. Väghållare Normalt sett är Trafikverket väghållare för den statliga vägen (kommunen kan dock vara väghållare för den på delar inom tätort). Väghållare syftar på ytor snarare än sträckor generaliserade till endimensionella länkar. I exemplet ovan så är det normala att väghållaren för de båda körbanorna även är väghållare för den skuggade ytan i Figur 111. Statlig väg Statlig väg Kommunal väg Figur 111 Gemensam yta mellan två gator i korsning Om Trafikverket är väghållare för den större vägen, den med dubbla körbanor, då är det rimligt att den lilla mellanliggande länken ska märkas av Trafikverket i NVDB som Väghållare=Statlig, även om länken symboliserar en del av den anslutande kommunala vägen. Huvudskälet till det är att om lilla länken är kort så är ytan där den ligger sannolikt en del av den större vägen, den med dubbla körbanor. Vägnummer Den korta mellanliggande länken ska ha Väghållare=Statlig och då ska den också ha vägnummer (samma som den statliga vägen). Detta genomförs så att länkens roll blir gren. Gatunamn och Övrigt vägnamn Om den kommunala vägen har ett gatunamn, så är det upp till kommunen att bestämma om den lilla mellanliggande länken ingår i gatunamnet eller gatunamnet börjar först i nästa länk. Fortsätter den kommunala vägen på andra sidan ska gatunamnet vara kontinuerligt genom korsningen. Samma regler gäller för Övrigt vägnamn. Slitlager och Vägbredd Levereras av den som är väghållare på den korta mellanliggande länken. Länken, eller snarare vägen som motsvarar länken, är ju i viss mening fiktiv om den är mycket kort. Om bredden är okänd kan man sätta samma bredd som på den anslutande vägen. Funktionell vägklass Levereras av den som är väghållare på korta länken. Normalt sätts funktionell vägklass till samma klass som den anslutande kommunala vägen men om det är en gren på en statlig väg kan man välja att sätta en klass lägre än den statliga huvudvägen. Trafikregler Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av vem som är väghållare. Om trafikregler saknas för den korta länken ska avvikelserapport skickas till Transportstyrelsen. Regler för insamling och leverans av vägdata 94 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 18.6 Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg Även i en cirkulationsplats som är en korsning mellan en statlig och kommunal väg uppstår vissa gränsdragningsproblem. Vägnätsleveranser Om kommunen har ett bra underlag över platsen får kommunen leverera båda vägarnas geometri, inklusive cirkulationsplatsen. Dock måste alltid samråd mellan kommunen och Trafikverket i vanlig ordning ske! Om det finns projekteringshandlingar levereras geometrin av den som har dessa. Leveranser av företeelser För företeelser kan det vara svårare att avgöra vem som ska leverera. Bestäm först vem som är väghållare. Ledtråd: Trafikverket eller kommunen är oftast väghållare för cirkulationsplatsen. Väghållare Bestäms enligt ovan. Den som är väghållare levererar företeelsen Väghållare. Vägnummer Levereras alltid av Trafikverket. Observera att vissa av länkarna i cirkulationsplatsen ingår i vägnumrets utbredning. Funktionell vägklass Levereras av den som är väghållare för cirkulationsplatsen. Gatunamn och Övrigt vägnamn Gatunamn levereras av kommunen. Om den kommunala vägen börjar eller slutar i cirkulationsplatsen avgör kommunen om länkarna i cirkulationsplatsen ingår i gatunamnet. Samma regler gäller för Övrigt vägnamn. Slitlager och Vägbredd Levereras av den som är väghållare. Trafikregler Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av vem som är väghållare. Regler för insamling och leverans av vägdata 95 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 18.7 Förskjuten fyrvägskorsning och liknande Om man konstruerar om, eller gör om generaliseringen av en fyrvägskorsning, från eller till en förskjuten fyrvägskorsning, måste följande åtgärder vidtas. (OBS: Vi talar här om små förskjutningar om ca 10 meter.) Alla företeelser som finns eller borde finnas på den korta ”mellanlänken” uppdateras så att utbredningarna blir korrekta. Det gäller företeelser som kan ändras p.g.a. korsningens utformning, (typ vägnummer, gatunamn, vägbredd m.m.) se tabellen nedan. Problemet kan dyka upp även i andra sammanhang av vägnätsredigering. Om det inte på ett enkelt sätt går att få reda på det verkliga förhållandet görs uppdateringen schablonmässigt på följande sätt. Förskjuten fyrvägskorsning till vanlig fyrvägskorsning Se över de företeelser som finns på Länk A i Figur 112 enligt följande: Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara hanteras av Trafikverket). Detta gäller både den orörda och den tidigare förskjutna vägen. Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln nedan. Företeelse Behandlingsregel Väghållare Företeelsen F1 läggs även in på sträckan B. Företeelsen F2 läggs även in på sträckan C. Rekommenderad väg för farligt gods Funktionell vägklass Gatunamn och Övrigt vägnamn F1 F2 Länk A Före B C Efter Figur 112 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning. Regler för insamling och leverans av vägdata 96 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vanlig fyrvägskorsning till förskjuten fyrvägskorsning Se över de företeelser som ska ligga på B och C i Figur 113 enligt följande: Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln i tabellen. Företeelse Behandlingsregel Väghållare Om F1 och F2 är lika läggs samma företeelse på sträckorna B och C. Annars anpassas väghållaren för F1 resp F2 till att gälla från 4vägskorsningen. Vägnummer Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara hanteras av Trafikverket.) Detta gäller både den orörda och den väg som nu är förskjuten. Funktionell vägklass Kolla alla ingående sträckor i korsningen vilken funktionell vägklass som dessa har. Om B och C förbinder de två vägarna som har högst vägklass läggs samma vägklass på B och C. Om B och C ligger utanför sträckningen med de högsta klasserna väljs ”den högsta av de lägsta” klasserna. Gatunamn och Övrigt vägnamn I de fall det inte ger sig naturligt får man vända sig till väghållaren för besked. E F1 F2 B C D Före Efter Figur 113 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning. Regler för insamling och leverans av vägdata 97 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 19 Företeelsetyper En företeelsetyp är mall för en viss typ av fysiskt objekt, egenskap eller händelse som vi vill beskriva på vägnätet. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp. 19.1 Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på cykelnätet Följande företeelsetyper som är beskrivna för bilnätet i avsnitt 19 ska även registreras på cykelnätet och behandlas som om de tillhör Kvalitetskravklass 3. Dessa företeelsetyper är: Bro och tunnel, Driftområde, Färjeled, Företeelsetillkomst, Gatunamn, Höjdhinder upp till 4,5 meter, Referenslinjetillkomst, Slitlager, VV-slitlager, Vägbredd, Väghinder, Väghållare, Vägtrafiknät och Övrigt vägnamn. 19.2 Speciella företeelsetyper på Cykelvägnätet Nedan listas de samband som finns mellan några företeelsetyper som registreras på cykelvägnätet Företeelse om värde kan företeelser väljas Vägtrafiknät "Bilnät" C-Cykelled C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik C-Belysning C-Cykelled C-Cykel_Vägtyp "Cykelnät" om värde kan även företeelse väljas "Cykelbana" “Cykelfält” "Cykelöverfart i plan" C-Separation C-Separation C-Reglering C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder C-Reglering C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder "Övergångsställe" “Gatupassage utan överfartsställe” ”Annan cykelbar förbindelse” ”Annan ej cykelbar förbindelse” Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet cykelnät kan 3 C-företeelsetyper förekomma. En av dom är C_Cykel_Vägtyp som kan ha 7 olika värden. Om värdet är Övergångsställe kan C_Reglering och C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder förekomma men om värdet är Cykelbana kan endast C-separation förekomma. Regelverk för företeelser på cykelvägnätet finns naturligtvis beskrivna i Dataproduktspecifikationer men dessutom i skriften ”Det digitala cykelvägnätet” (Trafikverket, best.nr 100002). Broschyren finns även här: www.nvdb.se 19.3 Trafikregelföreteelsetyper Till grund för trafikregler finns det oftast ett beslut. Beslutet är oftast en lokal trafikföreskrift (LTF) eller på statlig väg en trafikföreskrift (TRVTFS). Dessa trafikregelföreteelser hämtas maskinellt från Transportstyrelsen och förs samman med övriga företeelser som levereras från NVDB. På enskilda vägar är det väghållaren som bestämmer trafikregler för fordonens längd, bredd och vikt samt vilka fordon som får färdas på vägen genom att sätta upp en skylt. Dessa trafikregler finns då inte i Transportstyrelsens RDT-databas utan måste registreras i NVDB. Här ska alltså skyltens trafikregel Regler för insamling och leverans av vägdata 98 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 registreras. För trafikregler av den här typen som beslutats av väghållaren för den enskilda vägen, har fem företeelsetyper skapats i NVDB. Dessa är: Förbud mot trafik – enskild väg Högsta fordonsbredd – enskild väg Högsta fordonslängd – enskild väg Högsta axel-boggitryck – enskild väg Högsta bruttovikt – enskild väg För definition av olika fordon och vikter se Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler. Trafikregler som gäller kortare tid än 6 månader behöver inte registreras. 19.4 Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper Beskrivningen för samtliga företeelsetyper följer en uppställning enligt nedan: Namn på företeelsetypen Samband med andra Attribut som är företeelsetyper obligatoriska och som alltid måste finnas. Här finns text som förklarar företeelsen. Råd och anvisningar för företeelsen och dess attribut. Insamlingsregler, tips, tolkningar etc. art 1, homogen_blandad, enkel_dubbel, dubbla rader, typ och status måste anges. Allé Träd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst 5 träd längs en väg. Enbart alléer längs med statligt vägnät skall registreras. Dubbla rader Med dubbla rader avses alléer enligt figuren nedan Figur 114 Enkelsidig allé med dubbla rader Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid inventeringsarbete. Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande. Regler för insamling och leverans av vägdata 99 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Beroende finns till Vägbredd, Körfältsantal måste anges. Vägtyp, Motorväg, Motortrafikled, Cirkulationsplats och Länkroll Antal körfält anger hur många körfält som en given sträcka är indelad i. Antal körfält Ska finnas på alla statliga vägar samt alla kommunala och enskilda vägar med funktionell vägklass 4 eller lägre. Syftet med produkten är att ge kunderna information om antal körfält per körbana. Produktens syfte är dock inte att ge en detaljerad beskrivning av antal körfält i olika typer av korsningar och kanaliseringar. Därför registreras aldrig s.k. svängfält. D.v.s. körfält i korsningar vars syfte är att tillhandahålla ett särskilt fält för fordon som skall svänga åt höger eller vänster i korsning. På 2+1-vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har nått sin halva bredd. Buss- eller kollektivfält särbehandlas inte. D.v.s. sådana körfält hanteras som alla andra körfält. På rastplatser registreras inte antal körfält. Tumregler för att bedöma antal körfält då inte bättre underlag finns att tillgå: 1. Vanlig väg med bredd <= 4 m har 1 körfält 2. Vanlig väg med bredd > 4 m har minst 2 körfält 3. Fyrfältsvägar har minst 2 körfält i vardera riktningen 4. Motorväg har minst 2 körfält i vardera riktningen 5. ”Motortrafikled mötesfri” och ”Vanlig väg mötesfri” utan körfältsbeskrivning med bredd <= 5,5 m har 1 körfält i vardera riktningen 6. Gren har oftast 1 körfält 7. Cirkulationsplats med bredd > 5,5 m har 2 körfält 8. Då Vägtyp har körfältsbeskrivning 2+1 och bredd är <= 5,5 m är det 1 körfält Användning av Antal körfält: Antal körfält ger viktig information till bl.a. följande verksamheter: Drift och underhåll av vägar för bl.a. beräkning av ersättning för beläggningsarbeten Trafikledning Åtgärdsanalys och planering som indata för beräkning av prognoser för trafik, miljö och buller Ansvar: Enheten Väg- och järnvägsdata på Trafikverket ansvarar för ajourhållning av Antal körfält. Förändringar på statligt bilvägnät fångas antingen via signalering från Underhåll eller Investering vid nybyggnation eller vid ombyggnad från normal väg till 2+1 väg. Förändringar kan även fångas via avvikelsehantering. För övrigt bilnät fångas förändringar vid nybyggnation via kommunala leveranser till NVDB. I övrigt fångas förändringar via avvikelsehantering. Antal körfält kan även påverkas vid förändring av Funktionell vägklass då en väg klassas upp till klass 0-4 ska företeelsen läggas till. Regler för insamling och leverans av vägdata 100 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel: Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt fram och skall därför räknas. Figur 115 Separat svängfält påverkar inte antal körfält. Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen skall ha samma antal körfält som den länk vilken den förlänger. Figur 116 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält Regler för insamling och leverans av vägdata 101 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Körfältets start och slut När ett körfält tillkommer på en vägsträcka mellan två korsningar anses dess startpunkt vara den punkten där det tillkommande körfältet nått halva sin bredd. Detta ger en möjlighet att utifrån antal körfält kunna skatta vägbanans yta. På motsvarande sätt anses slutpunkten för ett körfält vara den punkt där körfältet minskat till halva sin bredd. Figur 117 På 2 + 1 vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd. Figur 118 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas Regler för insamling och leverans av vägdata 102 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 119 Två svängfält på gren. Grenen leder fram till en T-korsning. Nedanför pilen är det 2 körfält därför att båda är svängfält och inga vanliga körfält finns. Ovanför pilen är det 1 körfält. Vägbredden är olika, 7 m på norra delen och 9,2 m på den södra. Regler för insamling och leverans av vägdata 103 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 120 Svängfält upphör Cirkulationen har 2 körfält därför att vägbredden är >5,5 m. Svängfält (röd pil) som tar slut registreras som 2 så långt som breddminskningen av svängfältet skett till halva sin bredd. Körfält ska inte heller registreras för de utökade antal filer som finns på vägar som leder fram till en bilfärja. Figur 121 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras. Regler för insamling och leverans av vägdata 104 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Företeelsen ATKkamerasträcka ska finnas på den sträcka som punkterna för kameraskåpen placeras. ATK-kameraskåp Avser de skåp som innehåller kamera för automatisk trafikövervakning. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Lagras i RFT-databasen men är nationell. Företeelsen ATKATK-Sträck-ID måste anges. kameraskåp ska finnas på ATK-kamerasträckan som punkterna för kameraskåpen placeras. Det måste finnas Hastighetsgräns på sträckan. ATK-kamerasträcka Avser sträckor som har automatisk trafikövervakning med hastighetskameror. Sträckan börjar vid första skylt och slutar där första skylt finns i motsatt riktning. Underlag för ajourhållningen av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Lagras i RFT-databasen men är nationell. Bländskydd Avser att avskärma ljuset från mötande fordons strålkastare. Sidouppdelad sträckföreteelse. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Bro och tunnel Om nod saknas där väglinjer skär Konstruktion måste anges. varandra så ska det finnas en underfart och en överfart (om inte tunnel). Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. Tunnel En tunnel är en för trafik anordnad passage som vanligtvis omges av berg, jord eller vatten och som mynnar i dagen. Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande tunnlar. Varje enskild tunnel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar. OBS! I dagligt tal säger man ofta ”cykeltunnel” men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart. Regler för insamling och leverans av vägdata 105 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Överfart En överfart beskriver en passage för trafik via en konstruktion av typen bro. Underfart Underfarter registreras vid planskilda korsningar eller vägportar. En underfart beskriver passagen under en konstruktion som oftast är en bro. Om underfarten går under flera broar skall det vara mindre än 10 meter mellan dem för att underfarten skall registreras med en enskild utbredning. I annat fall blir det två eller flera utbredningar. Överfart och underfart I ett fåtal trafikplatser kan samma vägsträcka vara både en överfart och en underfart. Utbredningens längd är i dessa undantagsfall troligen olika för överfarten resp underfarten på den väg som ligger i det mellersta planet. Välj den utbredning som är längst. OBS Då det inne i en tunnel finns en överfart (sådana finns!) så går överfarten tyvärr inte att registrera. Identitet På det statliga vägnätet och på vägar med statligt driftbidrag används konstruktionsnumret från Trafikverkets brodatabas, BaTMan, som identifikationsbegrepp. Brodatabasen BaTMan Vill man se var broarna ligger, se konstruktionsdata, se foton på broarna etc.? Då kan ni som arbetar på Trafikverket gå in i BaTMan med denna länk: http://batman.ia.vv.se/batman/ Om du har en bro-identitet och vill se hur den ser ut eller var den ligger - gå in via övre menyns val Objektdata/Konstruktion. Skriv bro-id.nr t.ex. 8-200-1 i sökfältet uppe till vänster. Sedan kan du klicka på bilderna eller välja att ”visa på kartan” eller ”Sök på kartan” eller något annat. Du har inte behörighet till allt men tillräckligt mycket för att du ibland kan ha nytta av tillämpningen. Vill du se en karta över kommunerna som är med i BaTMan finns en grafisk presentation i BaTManportalen. Du hittar den via övre menyns val Information/BaTMan/Kontaktpersoner. Vid felaktigheter i BaTMan, kontakta: [email protected]. Länken finns även på deras startsida. Längd Konstruktionslängden för objekt av typen överfart eller tunnel mätt i meter med en decimal. Konstruktioner av typen vägtrumma registreras ej. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk spännvidd mindre än eller lika med 2,0 m i största spannet. Det är bara för konstruktioner av typen ”överfart”, ”tunnel” samt ”överfart och underfart” som längden anges. För typen ”överfart och underfart” är det överfartens konstruktionslängd som anges. Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika, se nedan. Regler för insamling och leverans av vägdata 106 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Bro Kör/brobaneplattans längd mäts i väglinjen inklusive tjockleken av frontmuren, ändskärmen eller liknande. Om längden varierar över bredden anges konstruktionens medellängd parallellt med väglinjen. Konstruktionslängden för en rörbro är lika med fri spännvidd i väglinjen. Om bron består av två rörbroar bredvid varandra räknas mellanstödet med i konstruktionslängden, jämför stenvalvbro nedan. Vanligen registreras en dubbel rörbro som en konstruktion om rören ligger upp till 10 meter ifrån varandra. Om avståndet överstiger 10 meter registreras de som två separata konstruktioner. Konstruktionslängden för en stenvalvbro är lika med den/de fria öppningarna inklusive eventuella mellanstöd + 2 * 0,5 meter, se figuren till höger. Figur 122 Konstruktionslängd för broar Regler för insamling och leverans av vägdata 107 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Utbredningens läge för underfart, tunnel och överfart skall vara enligt figurerna nedan: Underfarter < 10 meter Tunnel Överfart (se även figuren ovan där utbredningen skall motsvara konstruktionens längd) Överfart och underfart Figur 123 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser. Regler för insamling och leverans av vägdata 108 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Alla attribut måste finnas. Brunn Avser förekomst av brunnar inom vägområdet. Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (GrundPaket Drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Punktutbredning Brunn placerad mellan vägbanor ska kopplas till den referenslänk som ligger närmast. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket, Drift- och Underhåll. C-Belysning Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät” Anger om belysning finns längs en cykelväg. Företeelsetypen registreras på referenslänkar vars vägtrafiknät är angivet som “Cykelnät”. C-Cykel_vägtyp Ska finnas heltäckande på cykelnätet. Förbjuden färdriktning på cykelfält. Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät” Cykelvägtyp måste anges Beskrivning av cykelnätets konstruktion. OBS: Cykelfält (se definition nedan) har en vägmarkering på en bilväg men ska registreras med en egen referenslinje och företeelsetyperna Vägtrafiknät ska ha Nättyp = Cykelnät och C-separation ska ha Separation=Vägmarkering. Definitioner enligt förordning 2001:651 om vägtrafikdefinitioner: Cykelbana: En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelfält: Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II Cykelöverfart: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering. En cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. (Cykelöverfart vid korsning med järnväg omnämns inte i förordning 2001:651 utan är en utökning av definitionen i NVDB. Cykelöverfart över järnväg har heller inga vägmarkeringar.) Övergångsställe: En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat. Tillägg har gjorts i NVDB för definitionen av Cykelöverfart till att omfatta även cykelöverfart i korsning med järnväg eller spårvagnsspår trots att vägmarkering saknas. Regler för insamling och leverans av vägdata 109 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Utbredningens längd för cykelöverfart och övergångsställe, några tumregler: Företeelsen för övergångstället resp. överfartstället avspeglar en funktion snarare än en fysisk egenskap. Därför har utbredningens längd ingen egentlig betydelse. Symetriskt runt bilväg/järnväg/spårväg. Hela tvärlänken men om det inte är tvärlänk sträcker det sig mellan väg-/gatukanterna. Om ingen naturlig avgränsning finns ska sträckan vara minst 10 meter. Cykelfält är i regel att betrakta som ”syskonlänkar” och ska p.g.a. vägens utformning vara enkelriktade, d.v.s. förses med förbjuden färdriktning. Gatupassage utan överfartsställe: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana men som inte anges med vägmarkering. Annan förbindelse: För en cykelreseplanerare är det viktigt att det finns förbindelser, även om det betyder att man måste leda cykeln mellan cykelbanor som ligger "nära" varandra. Av det skälet kan cykelnätet utökas så att det är tillåtet att ta med sådana förbindelselänkar i NVDB. För att kunna skilja ut dessa har värdeförrådet för cykelvägtyp utökas med värdena ”Annan cykelbar förbindelse” resp. ”Annan ej cykelbar förbindelse” för attributet Cykelvägtyp. Exempel är kortare stigar genom skog/grönyta, förbindelse i form av en trappa med ramp eller gångbro. Heltäckande: C-Cykel_vägtyp ska vara heltäckande på allt cykelnät som är registrerat i NVDB. Det är frivilligt för t.ex. en kommun att registrera cykelvägnätet men om man levererar cykelnät gäller de angivna kvalitetskraven för cykelnät inom leveransområdet. Vid leverans av cykelnät ska fullständighet områdesvis eftersträvas så att det för cyklister resulterar i ett användbart nät. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. När får man cykla på bilväg? Trots att det finns cykelbana på båda sidor om en väg är det under vissa omständigheter tillåtet att cykla på bilvägen. I Trafikförordningen står följande: ”Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II skall vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns. Om särskild försiktighet iakttas får dock cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II använda körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.” Det leder till att det alltid ska finnas en nod då referenslinjer för cykelnät och bilnät korsar varandra eller där cyklisten ska kunna korsa vägen eller fortsätta färden på bilvägen, d.v.s. så att cyklisten har en förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av ett eller flera fordonsslag får andra företeelser hindra färden. Regler för insamling och leverans av vägdata 110 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel Cykelbana Figur 124 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” Cykelbana som övergår i cykelfält Cykelbana Cykelfält Figur 125 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger Regler för insamling och leverans av vägdata 111 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Gatupassage utan överfartsställe Figur 126 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelöverfart. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till ”gatupassage utan överfartsställe” Gatupassage med övergångsställe och/eller cykelöverfart Noderna är viktiga för topologin och gör det möjligt att fortsätta cykelfärden på gatan vilket ”alltid” är tillåtet. Attributvärdet sätts till ”Cykelöverfart i plan”. Cykelöverfart Cykelöverfart Både ett övergångsställe och en cykelöverfart. Eftersom det är cykelöverfarten som används i cykelvägnätet sätts värdet till ”Cykelöverfart i plan”. Övergångsställe Övergångsstället används i cykelvägnätet och värdet sätts därför till ”Övergångsställe”. Figur 127 Övergångställe och cykelöverfart i plan. Regler för insamling och leverans av vägdata 112 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 C-Cykelled Sammanhängande stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik. Företeelsen kan registreras på både Bilnät och Cykelnät. Cykelleden har oftast ett namn som är skyltat och leden har pekats ut för en primär användning som kan vara pendling, turism eller motion. Hela cykelledens utbredning bör levereras (sammanhängande) vid samma tillfälle. Om en del av cykelleden går på väg som normalt inte ska registreras i NVDB, t.ex. en traktorväg eller trapp, ska referenslinje för den sträckan registreras i NVDB och företeelsetypen C-Cykel_vägtyp ska tilldelas värdet ”Annan cykelbar förbindelse” eller ”Annan ej cykelbar förbindelse” i attributet Cykelvägtyp. C-Reglering Används endast för konstruktionstypen ”Cykelöverfart i plan” och ”Övergångsställe”. Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät” Reglering måste anges om konstruktionstypen är ”Cykelöverfart i plan” eller ”Övergångsställe”. Värdet kan vara ”Reglerad korsning” eller ”Ej reglerad korsning”. Anger om reglering för cykeltrafik finns i korsning. En ”Cykelöverfart i plan” eller ett ”Övergångsställe” är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler som t ex kan vara trafikljus eller järnvägsbom. Övergångsställe och cykelöverfart Principen för att registrera regleringsform för övergångsställen och cykelöverfarter är densamma Figur 128 Övergångstället har en signalreglering. En företeelse av typen ”C-reglering registreras med attributvärdet ”Reglerad korsning” Regler för insamling och leverans av vägdata 113 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik Vägtrafiknät är angiven som “Bilnät” Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik. Företeelsen kan enbart registreras på bilnätet. Rekommenderad bilväg för cykeltrafik pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att skapa kontinuitet i cykelnätet. Syftet är då också att leda cykeltrafiken till de gator som är mest lämpade för cykeltrafik ur trafiksäkerhetssynpunkt eller av annat skäl. Skälet till att rekommendera vissa bilvägar som lämpliga för cykeltrafik är att de anses ha en högre trafiksäkerhet för cyklister än andra bilvägar och/eller knyter samman cykelnätet då det annars uppstår glapp. Exempel på trafiksäkerhetshöjande åtgärder är Sänkt hastighet Vägens bredd minskas genom exempelvis ”midjor”. (Om bred och rak kör bilarna fort) Siktröjning, skymd sikt p.g.a. träd och buskar bör ej förekomma Anlägga cykelöverfarter och övergångsställen, gärna upphöjda och med mittrefug och förskjutna en bit från korsningen Staket och räcken byggs där så krävs för att höja säkerheten Förstärkt belysning Stopplikt på anslutande vägar Bra vinterväghållning C-Separation Förekommer endast på ”Cykelbana” och ”Cykelfält” Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät” Separation måste anges. Anger att det finns en separation mellan cykelnät och bilnät och vilken typ av separation det är. Företeelsen förekommer endast på ”Cykelbana” eller ”Cykelfält”. Exempel på separation som kan förekomma är Kantsten (kantstöd, GCM-stöd) Skiljeremsa Räcke Vägmarkering (förekommer endast för cykelfält) Skiljeremsa registreras i företeelsetypen C-Separation då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och avståndet mellan bilnätets vägbana och cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska eftersträvas vilket leder till att kortare breddökningar( > 5 m) inte ska beaktas. Cykelfält har separation = Vägmarkering. Sidouppdelningen skall anges i förhållande till referenslänkens riktning. Regler för insamling och leverans av vägdata 114 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel för separation med skiljeremsa 5m Figur 129 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg. I exemplet ovan är cykelvägtypen ”Cykelbana” registrerad. Där separationen är en skiljeremsa skapas en företeelse av typen ”C-Separation”. Värdet för attributet Separation sätts till ”Skiljeremsa”. Det anges också på vilken sida separationen ligger. Används endast för konstruktionstypen Attributet ”Cykelöverfart i plan” och Trafiksäkerhetshöja ”Övergångsställe”. nde åtgärder måste anges. Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät” Anger om det förekommer någon trafiksäkerhetshöjande åtgärd (vanligtvis fartdämpande) på ”Cykelöverfart i plan” och ”Övergångsställe” C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Övergångsställe och cykelöverfart Figur 130 Trafiksäkerhetshöjande åtgärd Regler för insamling och leverans av vägdata 115 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 I figuren ovan visas en cykelöverfart med en trafiksäkerhetshöjande åtgärd i form av ett farthinder. Kopplad till cykelöverfartens referenslänk finns en företeelse av typen ”C-Cykel_Vägtyp” med värdet ”cykelöverfart i plan”. För att beskriva att en trafiksäkerhetshöjande åtgärd finns, skapas en företeelse med typen ”C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärd” med Attributvärde: Trafiksäkerhetshöjande åtgärder: Finns Driftbidrag kommunalt Ska bara finnas då Väghållartyp = Enskild (förutsatt att väghållartypen är rätt) Funktionell vägklass se nedan Namn på bidragsgivaren ska alltid finnas i attributet Bidragsgivare och en Bidragsidentitet måste anges. Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun. Kommunalt driftbidrag kan finnas samtidigt som ett statligt driftbidrag finns på en vägsträcka. Ett bidragsärende bör alltid hållas samman som en företeelse med en eller flera utbredningar. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Om en kommun bedriver kostnadsfritt underhåll på en enskild väg skall det betraktas som ett driftsbidrag och registreras som driftbidrag med kommunal bidragsgivare. Det är frivilligt för en kommun att leverera data om driftbidrag till NVDB men då leverans är påbörjad gäller de kvalitetskrav som specificerats i Dataproduktspecifikation – Driftbidrag kommunallt, med undantag för korta vägavsnitt som leder upp till enstaka fastighet som är frivilligt att leverera. Funktionell vägklass har ett beroende till Driftbidrag. Då driftbidrag tillkommer eller avslutas ska funktionell vägklass troligen justeras eftersom man prioritera trafikledning till bidragsvägar. Kan förekomma på både bilnät och cykelnät. Kan även finnas på färja. Driftområde Då ett driftområde avslutas Namn, Vinterentreprenör, Barmarksentreprenör måste på en väg utan att byta till annat driftområde så anges. avslutas även Vinter2003. Avser ett geografiskt område som används i samband med upphandling av drift- och underhållstjänster. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet Regler för insamling och leverans av vägdata 116 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Driftvändplats Har oftast Förbud mot trafik gäller ej… Förvarning måste finnas. Avser en plats, anlagd vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. Beroende på mittremsans bredd kan driftvändplatsen vara utformad på tre olika sätt: Vändslinga utanför höger vägbanekant i körriktningen. Vändslinga utanför motriktad vägbanas ytterkant. Vändning kan ske utan vändslinga. Syfte/nytta: Avsedda att i första hand användas vid snöröjning och halkbekämpning och placerade så att de minskar driftfordonens körsträcka. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Figur 131 Driftvändplats mindre än 7 meter bred mittremsa. Regler för insamling och leverans av vägdata 117 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 132 Typfall 2.1: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. Figur 133 Typfall 2.2: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. Regler för insamling och leverans av vägdata 118 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 134 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa. Farthinder Beror av funktionell vägklass och registreras bara på FVK 1-5. Kan sammanfalla med registrering av C-Cykel_Vägtyp och C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder och GCM-passage. Typ och Läge måste anges Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka. Punkt- eller nod-utbredning. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. Exempel på Typ finns i Dataproduktspecifikation Farthinder. Enbart på vägar med funktionell vägklass 1-5 Farthinder registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1-5. Enbart permanenta farthinder registreras Enbart permanenta farthinder skall registreras. Farthinder som t.ex. enbart ställs ut under snöfri tid på året skall inte registreras. Regler för insamling och leverans av vägdata 119 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Samma farthinder på väg med skilda körbanor Om ett farthinder sträcker sig över två eller flera skilda körbanor genom t.ex. en mittremsa, registreras dessa som en företeelse med två eller flera utbredningar. Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor. Långsträckt farthinder Ett långsträckt farthinder registreras med en enda utbredning. Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten. Flera farthinder på en sträcka Om flera farthinder förekommer på en sträcka (t.ex. en miljöprioriterad genomfart) registreras vart och ett av farthindren som egna företeelser. Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning. Farthinder i samband med korsning och GCM-passage Farthinder i vissa typer av korsningar (t.ex. en förhöjd korsning) kan komma att registreras parallellt med registrering av en företeelse av typen Korsning. Detsamma kan gälla om ett farthinder förekommer i samband med en GCM-passage. Då kan det förekomma att en företeelse av typen farthinder registreras parallellt med att en företeelse av typen C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder registreras. Regler för insamling och leverans av vägdata 120 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel på Farthinder typ: 2. Gupp: Cirkulärt gupp kan se ut som en liten cirkulationsplats men är inte skyltad som en sådan. Kallas även väglins. 5. Väghåla: Fördjupning som antingen endast kan gränslas av buss (placeras på bussgata) eller väghåla som alla fordon måste köra ned i (omvänt gupp). 6. Vägkudde: En upphöjning i mittersta delen av körfältet. Den tar inte hela körbredden i anspråk. 7. Förhöjd GCM-passage, se Figur 138 8. Förhöjd korsning, se Figur 139 Figur 138 Förhöjd GCM-passage Figur 139 Förhöjd korsning Avsmalning till ett körfält Figur 140 Enkelsidig Figur 141 Enkelsidig Figur 142 Dubbelsidig Regler för insamling och leverans av vägdata 121 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor Sidoförskjutning – avsmalning Figur 145 Enkelsidig Figur 146 Enkelsidig Figur 147 Dubbelsidig Sidoförskjutning - refug Figur 148 Enkelsidig Figur 149 Dubbelsidig Regler för insamling och leverans av vägdata 122 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Alla attribut måste anges utom Höjd och Skötsel. Faunapassage Byggd anläggning med särskilt syfte att underlätta för djur att ta sig över eller under vägar. Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid inventeringsarbete. Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande. Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Ska finnas på vägar med statligt Alla attribut måste anges. Driftbidrag dock ej Färjeled. Oftast finns även Tillgänglighet. Ska dock inte finnas på sträcka som har Höjdhinder upp till 4,5 meter. Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Beskrivning av hur vägen kan vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här: http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf I dokumentet står under rubriken Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att "grenar och dylikt får inte inkräkta på utrymmet upp till 4,5 meter över vägbanan". Det betyder att på vägar med statligt driftbidrag ska företeelsen inte registreras på sträckor mellan noder eller vändplatser där höjdhinder förekommer. Kan vägnätet bortom höjdhindret inte nås från annat håll ska framkomlighet inte registreras bortom hindret. Övriga skogliga företeelser kan dock registreras men är t ex höjdhindret 2,5 m så är det meningslöst. Minsta klassningsenhet Minsta klassningsenhet skall alltid vara en sträcka mellan två vändmöjligheter. Anledningen till detta är att ett virkestransportfordon måste köra hela sträckan mellan vändmöjligheterna oavsett var virket skall hämtas. En vändmöjlighet kan utgöras av dels en korsning, dels en anlagd vändmöjlighet (vändficka, vändplan etc.). När driftbidraget avslutas skall företeelsen Framkomlighet ligga kvar oavsett vem som varit indataleverantör. Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse. Regler för insamling och leverans av vägdata 123 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Funktionell vägklass Ska bara finnas då Vägtrafiknät har Nättyp = Bilnät och där heltäckande. Beroende till Vägnummer, Hastighetsgräns, Väghållare, Driftbidrag Alla attribut måste anges. En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I system för vägvalsberäkningar gäller det att ”hitta ut” till en väg med så ”bra” funktionell vägklass som möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0 är bäst. Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon och än mindre till investerings- eller underhållsplanering. Man måste förstå att många av de övriga företeelsetyperna kompletterar funktionell vägklass vid vägval för specifika fordon och transporter. En vägbom eller en bro med nedsatt bruttovikt ska inte påverka valet av funktionell vägklass. Med andra ord är funktionell vägklass inte ett självständigt begrepp för vägvalsberäkning. Samverkan Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, d.v.s. hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (Trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.). Det viktiga att tänka på när man registrerar funktionell vägklass är att relationerna mellan klassade vägar blir korrekt. Ett typexempel är följande: Från punkt A till B finns två möjliga vägval som är lika långa. Klassningen skall leda trafiken på den väg som den frekvente trafikanten eller en trafikplanerare skulle valt. D.v.s. uppsamlingsgata istället för lokalgata, genomfartsled istället för huvudgata, primär länsväg istället för sekundär länsväg etc. Trafikverket har tolkningsföreträde av regelverket vid tvister i egenskap av huvudman för NVDB och ansvar för kvaliteten hos vägdata vid leverans till NVDB:s kunder. Logisk konsistens Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9) I det vägnät som utgörs av klasserna 0 - 3 bör antalet ”återvändsvägar” minimeras. Till återvändsvägar räknas dock ej vägar som ansluter till vägar i annan nation direkt eller via färjeled. Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. Undantag från regeln kan förekomma. Exempel på undantag är en huvudförbindelse mellan två större tätorter eller ”huvudvägen på en ö som saknar bro eller färjeförbindelse med fastlandet. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9). Det ska finnas kontinuitet i klassningen så att inte korta sträckor med lägre klass är insprängda längs ett naturligt stråk. Det ska t ex inte vara så att en större väg som går genom en tätort har en lägre klass genom tätorten än vad den har före och efter såvida det inte finns en förbifart som har samma klass eller högre klass. Regler för insamling och leverans av vägdata 124 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Fullständig täckning En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp. Funktionell vägklass skall ha fullständig täckning på hela bilnätet (inkluderar färjeleder). Länk med två olika klasser En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk. På så vis minskar risken att trafiken ”flyter ut” på vägar där man inte vill ha den. Färjeleder En färjeled som förbinder två länkar som har lika klass skall också ha den klassen. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägre klassen av de båda anslutande klasserna. Internationell färjeled ska ha samma klass som den väg som ansluter till färjan på den svenska sidan. Grenar, korsningar och trafikplatser Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg”. Då de förbinder två vägar med samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. (Obs! driftvändplatser och rastplatser är oftast grenar.) Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom korsningen. Se även kap. 18.5 Kvalitetskravklass skapas från Funktionell vägklass Observera att kvalitetskravklass skapas från funktionell vägklass och att funktionell vägklass i o m det indirekt är en förutsättning för att kvalitetskraven på vägnät och alla företeelsetyper bestäms av funktionell vägklass. Det är alltså av stor vikt att funktionell vägklass har fullständig täckning. OBS! Då statligt driftbidrag avslutas på en vägsträcka kan det medföra att den funktionella vägklassen ska sänkas. Semantisk beskrivning av klasserna Syftet med Funktionell vägklass är som tidigare sagts att skapa en hierarkisk klassificering av vägnätet för trafikstyrning. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till. Tabellen skall inte ses som ett absolut facit. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen. Väg med Vägnummer Där vägnummer anges i tabellen avses enbart vägens huvudnummer inte väg med undernummer (t.ex. E4.01) eller annat vägnummer. Väg med undernummer klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg” under förutsättning att de korsande huvudvägarna inte har samma klass (ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1 eftersom E4 har 0). Se Figur 110 i kap 18.5 Regler för insamling och leverans av vägdata 125 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Klass 0 1 2 3 Statligt vägnät Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Klassen bygger i sig upp ett sammanhängande nätverk på nationell nivå med de viktigaste vägarna. Alla europavägar och alla motorvägar som utgör eller ansluter till en europaväg ingår i denna klass. Klassen utgörs av de näst viktigaste vägarna på nationell nivå. Dessa vägar förbinder nästan uteslutande vägar i klass 0 med varandra. Tillsammans med vägar i klass 0 utgör de ett sammanhängande nätverk på nationell nivå Vägar med vägnummer 15, 25, 26, 31, 40, 47, 50, 53, 55, 56, 64 och 70 ingår oavsett väghållare. Vägar i denna klass förtätar vägnätet på nationell nivå ytterligare. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Vägar med vägnummer < 100 som inte tillhör klass 0 eller klass 1 ingår oftast i denna klass oavsett väghållare. Vägar i denna klass förtätar vägnätet på regional nivå. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Primära länsvägar (vägnummer 100 - 499) ingår oftast i denna klass. Övriga enskilda vägar Öresundsbron Länk i huvudnätet med betydande genomfarts/infartstrafik som har nationella eller regionala start- och målpunkter. I denna klass ingår funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga person- och godstransporter Regler för insamling och leverans av vägdata 126 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 4 Sekundära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt hög standard ofta med hastighetsgränser på 90 km/tim. 5 Sekundära och tertiära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt låg standard ofta med hastighetsgränser på 70 km/tim. 6 Vägar i denna klass utgörs av de statliga vägarna som har lägst standard. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3. Dessutom får inget av följande villkor vara uppfyllt: Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan Länken är en del av ett gångfartsområde. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3 eller 4. Dessutom måste åtminstone ett av följande villkor vara uppfyllt: Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan Länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till huvudnätet och som är en uppsamlande gata med stor andel extern trafik. Dessutom kan följande villkor vara uppfyllda: Länken förmedlar trafik till/från stadens centrala/kommersiella delar Länken förmedlar trafik till/från viktiga handels-/industriområden Länken är en del av kollektivtrafikens linjenät Länken är en uppsamlande gata till/från bostadsområden Regler för insamling och leverans av vägdata 127 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 7 8 9 Länk i lokalnätet för biltrafik som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som start- och målpunkt. Länk i lokalnätet med gågator. Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Regler för insamling och leverans av vägdata Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har betydande roll i vägnätet och som ej tillhör klass 6 eller bättre. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga huvudvägarna denna klass. Dessa vägar har en avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses som ett komplement till det statliga vägnätet. En väg kan anses som huvudväg om den avsevärt underlättar transporterna i förhållande till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör stammen i ett större vägsystem av skogsbilvägar. En huvudväg underhålls årligen Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har en begränsad betydelse för vägnätet. Oftast betjänar de endast ett mindre antal hushåll. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga normal vägarna denna klass. Merparten av skogsbilvägarna hamnar i klassen. Dessa vägar har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna. Normalvägarna har vanligen löpande underhåll. Dessa vägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som isolerade korta länkar i anslutning till övriga vägar. Dessa vägar har vanligen inget löpande underhåll. Inom skogsnäringen kallas de ”nollvägar”. Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom 128 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Regler för insamling och leverans av vägdata 129 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Konsekvens för funktionell vägklass då andra företeelser ändras. Då vägnummer ändras påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg eller upphör att vara europaväg påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir motorväg och den ansluter till en europaväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg och det finns en anslutande motorväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Ändring av hastighetsgräns på statlig väg kan påverka den funktionella vägklassen. Exempel: I figuren har grenarna en funktionell vägklass som är ett lägre än de korsande europavägarna. I det här speciella fallet då två europavägar möts är det fel att sänka ett steg på de grenar som förbinder europavägarna. På grenarna som förbinder E4 västerut med E6 söderut (mörkblå markering) ska funktionell vägklass vara 0 (noll) d.v.s. lika som ”huvudvägarna”. Funktionell vägklass på nya vägar Om man inte säkert vet vilken funktionell vägklass som ska tillämpas på nya vägar som har skapat ett ”glapp” i företeelsen kan följande regel tillämpas. Regel: Funktionell vägklass ska bedömas utifrån hur trafiken ska ledas i förhållande till omgivande vägar. Om omgivande vägar har lika vägklass sätts även ”glappet” till samma vägklass. Om omgivande vägar har olika vägklass sätts vägklassen i ”glappet” till den sämre klassen av de två. Nya vägar som inte är förbindelser i det befintliga vägnätet utan ”sticker ut som en stump” från en befintlig referenslänk ska klassas på följande sätt: Innanför tättbebyggt område ska ”stumpen” sättas till som bäst klass 7. Utanför tättbebyggt område ska ”stumpen” sättas till som bäst klass 8. Regler för insamling och leverans av vägdata 130 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Saknar attribut. Färist Avser galler eller annan anordning i vägbanan som hindrar klövdjur att passera trots att fordon kan passera. Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (GrundPaket Drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Punktutbredning Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Färjeled Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare, Vägtrafiknät och Funktionell vägklass. Vidare kan Höjdhinder upp till 4,5 meter, Vägnummer och Driftbidrag kommunalt samt ev. C-Cykelled och C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik registreras där de förekommer. Färjeledsnamn ska alltid finnas och vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Hönöleden, Ivöleden, Vaxholmsleden. För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut). Om flera linjer trafikerar samma färjeled registreras ändå bara en företeelse med ett namn. T.ex. Stockholm/Helsingfors. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg lämplig för transport av motorfordon och/eller cyklar. Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. Ska inte ha högre funktionell vägklass än anslutande vägar. Kommunala vägar som är kopplade till internationella färjeleder ska inte klassas lägre än vad färjeleden ska ha enligt regler för klassning utifrån vägnummer. Företeelsens utbredning skall täcka hela den sträcka som utgör färjeleden. Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färja. Färjeledsnamn För färjeleder trafikerade av Trafikverkets färjerederi skall namnet vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Hönöleden, Ivöleden, Vaxholmsleden. För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut) T.ex. Stockholm-Helsingfors, Varberg-Grenå, Kärringön-Hällevikstrands brygga, Stockholm-Vaxholm Flera linjer som trafikerar samma led Om flera linjer trafikerar samma färjeled registreras ändå bara en företeelse med ett namn. T.ex. Stockholm/Helsingfors Linje som upphör Om en färjelinje upphör att trafikera en viss led och ingen annan färja trafikerar samma led avslutas den leden (Referenslänken avslutas) Regler för insamling och leverans av vägdata 131 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Förbud mot trafik – enskild väg Endast på enskild väg Om förbudet Gäller genomfart eller inte måste anges. Riktning för utbredningen måste finnas. Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift. Om förbudet enbart avser genomfart beskrivs detta genom att värdet för attributet Gäller genomfart sätts till sant samt att destinationen till vilken genomfarten är förbjuden anges under attributet Beskrivning. Då förbudet gäller genomfart markeras den sträcka med riktning som är det mest troliga valet för ett fordon att ta sig från A till B. I beskrivningsfältet kan den förbjudna genomfartssträckan beskrivas. Undantag från förbudet för vissa fordonstyper, trafikanttyper eller verksamheter noteras. Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker. Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar. Företeelsetillkomst Ska finnas för alla företeelser utom Vägnummer, Referenslinjetillkomst, ATKkameraskåp och ATK-sträcka. Alla attribut måste anges förutom Kommentar processteg som inte är obligatorisk. En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Slitlager ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplad till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om slitlagret tillkommit. Man kan se det som att företeelsetillkomsten är som ett sammansatt attribut som ingår i alla företeelser men som av olika skäl har implementerats som en egen företeelsetyp. Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst har inte någon företeelsetillkomst. Inte heller vägnummer, SE-TERN vägnät, ATK-kameraskåp och ATK-sträcka. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen. Regler för insamling och leverans av vägdata 132 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Processteg utbredning och Processteg attribut För varje förekomst av företeelsetypen Företeelsetillkomst kan ett eller flera Processteg attribut respektive Processteg utbredning registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. För attributen Processteg utbredning och Processteg attribut kan flera upprepade registreringar göras. Efter flera sådana upprepade registreringar erhålls en kronologiskt sorterad lista (m.h.a. attributet slutdatum) som beskriver den process i vilken företeelsens attribut- respektive utbredningsdata har skapats och hanterats. Normalt anges bara ett enda processteg. I enstaka fall kan det vara relevant att även beskriva ytterligare processteg Om olika metoder använts för att samla in attributvärden för företeelsetyper med flera attribut kan flera registreringar av processteget göras som beskriver metoden för respektive attribut. Under attributet Kommentar processteg anges för vilket av företeelsens attribut som metoden gäller. Slutdatum Attributet Slutdatum avser när arbetet med processteget avslutades. I tabellen nedan beskrivs slutdatum för olika typer av datafångst. Metod Exempel på Slutdatum Databas När man hämtade över uppgifterna från databasen. Fångat i fält När fältinventeringen av uppgifterna för företeelserna var klar. Dokument När man hämtade över uppgifterna från dokumenten. Lokal kännedom När uppgifterna tecknades ned eller registrerades. Observera att Slutdatum inte har något att göra med från- eller tilldatum för själva företeelsen. Namn på gatan ska alltid finnas i attributet Namn. Värd/gäst måste anges. En är värd och ev övriga är gäster. Länkroll och Riktning Gatunamn Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat. Gatunamn levereras till NVDB av Lantmäteriet och/eller från kommunen enligt avtal. Vid leverans från Lantmäteriet är det inte alltid som hela utbredningen erhålls p.g.a. att en del av gatan saknar adresspunkter. Att företeelser för Gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse då LTF ska skapas och kopplas mot vägnätet. Riktningen anges lämpligen i gatans adressriktning. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till referenslänkens riktning, med eller mot (för gatunamn är inte riktning =”med och mot” tillämplig). Regler för insamling och leverans av vägdata 133 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Värd/Gäst: Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen blir den som kommer först i alfabetisk ordning värd men man kan även låta den ”större” gatan vara värd. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Länkroll: Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Gatunamn som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren. Syskonlänkar förekommer ofta på esplanader och i kanalisationer med refuger. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Utbredning: Gatunamn har utbredningstypen Vägutbredning med värd och kan förekomma på både bilnät och cykelnät. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i Översikt vägdata. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse med en eller flera utbredningar. Korsningar med fler länkar än två Utbredning i korsning mellan gator där den ena eller bägge gatorna representeras med två länkar är det valfritt hur man vill registrera namnet på de korta mellanliggande länkarna. Man kan välja att registrera enbart det ena namnet eller att registrera bägge namnen. En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Regler för insamling och leverans av vägdata 134 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Utbredningens start och slut I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan. Lillgatan B A Storgatan Figur 150 Utbredningens start och slut Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan. Gator utan namn Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse. Gatunamn är inte unikt Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det finns flera gator i NVDB med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov. Regler för insamling och leverans av vägdata 135 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel på länkroll och riktning: I exemplet nedan är frågan om ”utsticksvägarna” ska klassas som grenar eller normala länkar? Vilken riktning skall de ha? Om det ska vara gren eller normal är inte tydligt definierat i dataproduktspecifikationen. Ett viktigt syfte med länkroll är att man, tillsammans med värd/gäst, ska kunna selektera vid beräkning av väg- och gatulängd. Oftast vill man då inte ta med syskon bak och ibland inte heller gren. Stickvägarna bör ha länkroll ”normal” i de fall som syns på kartan men undantag kan säkert förekomma. Riktningen sätts mot adresspunkten, d.v.s. i adressriktningen. I exemplet kan man fundera på om gatunamnet ska sluta vid den sista adresspunkten eller om namnet ska fortsätta till vägens slut eller till en vägkorsning. För återvändsvägarna bör namnet fortsätta till slutet på vägen. Regler för insamling och leverans av vägdata 136 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Gaturum I dokumentet ”Vägars och gators utformning, VGU”, http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutformning/Dokument_va g_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Sektion_tatortgaturum/01_sektion_tatort_gaturum_arbetsmetodik.pdf Kapitel 1.2 står följande: ”Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, d.v.s. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om ”Gaturum” respektive ”Vägrum”. I Arkus-rapporten ”Ord på vägen” definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation.” Då cykelbanan lämnar gaturummet ska den alltså inte längre bära gatans namn. Om cykelbanan tillfälligt lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i gatunamnet eftersträvas. Alla länkar i gaturummet ska ha gatunamn. I gaturummet kan flera referenslänkar gå jämsides eller tvärs varandra, d.v.s. bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter etc. alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha samma gatunamn. Nyttan finns bl a i navigeringstillämpningar. Då en cykelbana lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan. Regler för insamling och leverans av vägdata 137 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 GCM-passage Beror av Funktionell vägklass och registreras bara på FVK 1-5. Kan sammanfalla med registrering av Farthinder, C-Cykel_Vägtyp och C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Passagetyp och Trafikanttyp måste anges. Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel och moped. GCM-passage registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1-5. Punkt- eller nod-utbredning. Exempel på utbredning finns i DPS. Då cykelnätet som bilnätet korsar finns registrerat i NVDB ska en nod-utbredning registreras. Saknas cykelnätet ska en punktutbredning registreras. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. Registrering av utbredningar Nedan exemplifieras hur GCM-passage registreras i några olika fall. Figur 151 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. Figur 152 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punkter där referenslinjerna korsar GCM-passagen. Figur 153 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. I detta fall är det en GCMpassage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart. Regler för insamling och leverans av vägdata 138 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 GCM-passage i samband med cykelvägnät GCM-passager registreras enbart på bilnätet. Registreringen ska alltså ske även i de fall passagen är representerad med cykelnätslänkar ingående i cykelnätet. Passagen kan även beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en företeelse av typen C-Cykel_vägtyp där värdet för Cykelvägtyp är cykelöverfart i plan eller övergångsställe. Likaså kan en signalreglerad passage komma att beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en företeelse av typen C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder. GCM-passage i samband med Farthinder En GCM-passage kan komma att registreras i samma punkt som företeelsen Farthinder. Detta gäller i de fall farthindret är en del av, eller ligger i omedelbar anslutning till, GCM-passagen. Exempel: Man ska registrera 5 företeelser på samma ställe om man har en förhöjd cykelöverfart i plan som har trafikljus. Om vi antar att det i den röda punkten i figuren nedan är ett övergångsställe som ingår i cykelnätet och att det är trafikljus vid övergångsstället. Då ska på cykelnätet registreras C_cykel_ vägtyp där värdet för Cykelvägtyp är Övergångsställe. C_trafiksäkerhetshöjande åtgärder ska registreras medvärdet ”Finns”. C-Reglering ska registreras med Reglering = Reglerad korsning. Farthinder ska registreras med Typ = 4 - sidoförskjutning – refug och Läge = 2 – dubbelsidig och slutligen GCM-passage med Passagetyp = 4 - signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelöverfart i plan. Regler för insamling och leverans av vägdata 139 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Måste ändras då Vägnummer ändras Huvudväg för godstransporter Inga attribut Vägar som klassificerats som huvudvägar för långväga godstransporter enligt Trafikverkets ”Nationell plan för transportsystemet 2010-2021”. Vägarna ansluter till centrala terminaler i Sverige, prioriterade hamnar, flygplatser, kombiterminaler, och till vissa passager över nationsgränserna. Syfte: Tydliggöra vilka vägar Trafikverket har klassificerat i syfte att attrahera tung trafik till dessa vägar. Dessa vägar ska ha en kvalitet och ett utbud av tjänster som är bättre än på alternativa vägar. Ta fram gemensamma mallar/verktyg för att skapa rapporter inför driftupphandling. Används bland annat för: Planeringsarbete inför investeringar i vägnätet Åtgärdsplanering Uppföljning av leveranskvalitet inom Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet Information om transportsystemet för transportbranschen i sin helhet. Företeelsen följer alltid ett vägnummers utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen. Läs mer här Regler för insamling och leverans av vägdata 140 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Hållplats-ID, Hållplatsnamn, Prioriterad hållplats och Anpassad hållplats måste finnas. Hållplats Avser vägnätsanknuten virtuell hållplats för persontrafik. Hållplatsen är gemensam för alla hållplatslägen på aktuell hållplats. Kan förekomma på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Hållplatsen har en punktutbredning vars position ska motsvara en ungefärlig tyngdpunkt av alla ingående hållplatslägen. Syfte/nytta: Att hålla gemensam data för alla ingående hållplatslägen på respektive hållplats. Används i verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt tydliggör vilka hållplatser/hållplatslägen som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Produkten ska kunna underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatser/hållplatslägen vid resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Företeelsetypen Hållplats omfattar två grupperingar av hållplatser: omfattning Prioriterade - alla hållplatser i Det prioriterade nätet, där ett baskriterium är att hållplatsen har minst 20 påstigande resenärer per dag och ett annat att den är prioriterad av Trafikverkets planerare i samråd med trafikhuvudmän och kommuner. omfattning Övriga anpassade - de övriga statliga hållplatser som är anpassade minst med plattform och/eller sidoficka och/eller väderskydd och/eller taktila plattor/målningar. En Hållplats är gemensam för alla ingående Hållplatslägen. Relationen mellan en Hållplats och dess Hållplatslägen sker genom att de har samma värde i attributet Hållplats-ID. Figur 154 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen. Regler för insamling och leverans av vägdata 141 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Hållplats-ID samt Namn bör så lång som möjligt följa Samtrafiken AB:s unika nationella identiteter och namn. I annat fall sätts Hållplats-ID till löpande nummer större än 1 000 000. Korrekt tematisk klassificering för Prioriterad hållplats sker genom att ange värde Ingår för hållplatser som finns i beslutsunderlag för Det prioriterade nätet. I annat fall anges värdet Ingår ej. Korrekt tematisk klassificering för Anpassad hållplats sker genom att ange värdet Ja i det fall alla kriterier enligt Det prioriterade nätet är uppfyllda för hållplats med adekvat antal påstigande per dag. Denna klassning sker i ett initialt skede i samråd med projektledare för Det prioriterade nätet, Trafikverket Samhällsbehov Underlag fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Väg- och järnvägsdata enligt uppgjorda avtal och processer. Listade dataleverantörer: 1. För hållplatser som ingår i Det nationella prioriterade nätet för kollektivtrafik – Projektledare för Det nationella prioriterade nätet för kollektivtrafik på Trafikverket. 2. Datakälla är beslutsunderlaget för hållplatser som ska ingå i Det prioriterade nätet. Statligt vägnät – Projektledare för investeringsprojekt på Trafikverket vid nybyggnation av hållplatser längs det statliga vägnätet. Datakälla är relationshandlingar för investeringsprojekt. 3. Statligt vägnät – Projektledare för drift- och underhållsarbete på Trafikverket vid åtgärder på hållplatser längs det statliga vägnätet. 4. Datakälla är återrapport från entreprenör efter anpassningsåtgärder på hållplats/hållplatsläge. (Kommunalt vägnät – Regionala kollektivtrafikmyndigheter Datakälla är inventeringar av hållplatser/hållplatslägen samt rapport efter utförda åtgärder från förvaltare av kommunala hållplatslägen.) Denna dataleverantör är ännu inte etablerad. En dataleveransöverenskommelse måste upprättas mellan Trafikverket och de regionala myndigheterna då de etablerats. Hör till en Hållplats med samma ID. Hållplatslägen Alla attribut utom Alternativ beteckning och foton måste finnas. Hållplatsläge beskriver en markerad identifierad plats längs vägnätet som är skapad för på- och avstigande resenärer till och från kollektivfordon. I första hand avses bussfordon, men anläggningen kan även gälla annat fordon. Produkten innehåller attribut som beskriver den fysiska utformningen av ett hållplatsläge och ska användas i kombination med dataprodukten Hållplats, vilken utgör den gemensamma identiteten för alla hållplatslägen på en och samma hållplats. Se företeelsetypen Hållplats ovan. Förutom attribut för fysisk utformning innehåller produkten även uppgifter om företeelsen ingår i det Nationella prioriterade nätet för kollektivtrafik (Det prioriterade nätet) och om det är anpassat för personer med funktionsnedsättning enligt Trafikverkets krav på utformning och utrustning. Punktutbredningarna är sidouppdelade. D.v.s. hållplatsläget kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som ska anges är Höger, Vänster, Höger och vänster eller Mitt. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Värdet Korsande är inte ett giltigt värde för Hållplatsläge. Korrekt tematisk klassning Prioriterat hållplatsläge Ingen uppgift. Regler för insamling och leverans av vägdata 142 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Anpassat hållplatsläge Ingen uppgift. Plattform Upphöjd yta avsedd för på- och avstigande resenärer. Kan vara en gångbana med kantstöd. Plattformslängd Längden av den upphöjda eller markerade delen. Full längd innebär att på- och avstigning vid alla bussens dörrar kan ske på plattformen. Begränsad längd innebär att plattformen är kortare d.v.s. inte räcker förbi alla bussens dörrar. Plattformsyta Ytan är både jämn och hårdgjord för att vara framkomlig med rullstol och rollator. Exempel på jämn och hårdgjord beläggning är asfalt, betongmarkplattor och släta stenhällar. Exempel på då detta inte är uppfyllt är smågatsten, ojämnt lagda plattor och ojämna grusytor. Plattformsbredd vid påstigning Bredden mäts vid påstigningsplatsen vinkelrätt från kantstenen till första hindret i en 90 cm bred korridor. Varningsytan (kupolmönstrad) vid kantstödet markerar påstigningsplatsen. Om varningsyta saknas markerar hållplatsskylten påstigningsplatsen. Avståndet ska mätas mellan påstigningspunkten och till dess ett hinder kommer i vägen längre in på plattformen eller till plattformens bakre kant. Exempel 1 om det finns ett väderskydd med bänk på plattformen, mäts måttet från påstigningspunkten till bänkens framkant. Exempel 2 om det endast finns en hållplatsstolpe på plattformen, mäts måttet från påstigningspunkten till plattformens bakre kant. Syftet med måttet är att en person med funktionshinder ska veta att det finns tillräckligt stort utrymme att ta sig fram med en rullstol med medhjälpare, barnvagn och dylikt vid påstigningsplatsen. Plattformshöjd vid påstigning Plattformens höjd över körbanan vid påstigningsplatsen, Påstigningsplatsen kan vara markerad som en varningsyta (kupolmönstrad vid kantstenen) eller markerad av hållplatsskylten. Ledstråk Sammanhängande ”ledning” för synsvaga och blinda längs plattformen och till påstigningsplatsen. ”Ledningen” ska vara både visuell (kontrast i ljushet på minst 0,40 enligt färgsystemet NCS) och taktil (kännbara ledningsytor). Kantremsa Kontrasterande kantremsa på eller innanför kantstödet längs hela plattformen (kontrast i ljushet på minst 0,40 enligt färgsystemet NCS). Som målad räknas även kantremsa av markeringsmassa. Hållplatsskylt placering Hållplatsskylt anger ett hållplatsläge för fordon i linjetrafik eller skolskjuts. Ange hur den är placerad i förhållande till påstigningsplatsen, vid/mitt för eller annan. Om ingen skylt finns anges värdet Okänt. Syftet med placeringen är att en person med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att placera sig så att det är minimal sträcka att kliva på bussen. Busschaufförerna ska stanna med främre dörren mitt för hållplatsskylten/stolpen. En skylt som sitter uppe på taket på ett väderskydd betraktas som Vid eller mitt för. Väderskydd Väderskydd (minimikrav tak) finns vid hållplatsläge eller vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen Regler för insamling och leverans av vägdata 143 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Hållplatsbänk Bänk med arm- och ryggstöd vid hållplatsläget eller vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen Anslutning Längsgående lutning på anslutningsvägen mellan plattformen och vanligaste målpunkten (uppskatta varifrån flest resenärer går) Tidtabellinformation Tidtabell vid hållplatsläget eller vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen Belysning Belysning som lyser upp hållplatsläget. I det fall det finns både egen belysning och gatubelysning anges Ja, belyst av gatubelysning. Telefonnummerinformation Text med telefonnummer till trafikupplysning finns vid hållplatsläget eller vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen Sidoficka Ingen uppgift. Sidouppdelad Utbredningarna är sidouppdelade. Dvs. hållplatsläget kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som ska anges är Höger, Vänster, Höger och vänster eller Mitt. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Värdet Korsande är inte ett giltigt värde för Hållplatsläge Syftet med Hållplatsläge är att stödja verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt tydliggöra vilka hållplatser/hållplatslägen som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Produkten Hållplatsläge ska kunna underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatslägen vid resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Används för planering och uppföljning av anpassning av hållplatslägen, för upphandling och uppföljning av underhållsaktiviteter för hållplatslägen samt för informationstjänster om resemöjligheter. För information om dataleverantörer och ajourhållning se företeelsetypen Hållplats ovan. Regler för insamling och leverans av vägdata 144 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Högsta axel-/ boggitryck – enskild väg Endast på enskild väg Högsta tillåtna axel-, boggi-och trippelaxeltryck måste alltid finnas Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna axel-, boggi-, trippelaxeltryck men som inte meddelats genom föreskrift. Begränsat axel-/boggi-/trippeltryck anger det tryck som förs över till vägbanan av en, två resp. tre axlar. Då endast en eller två av de tre möjliga axelkombinationerna har fått en uttalad begränsning på den enskilda vägen måste den eller de som inte fått ett uttryckligt värde av väghållaren eller i LTF tilldelas maxvärden. De axelkombinationer som inte har en uttrycklig begränsning tilldelas det högsta värde som får förekomma för BK1 enligt trafikförordningen. Dessa värden är: Axeltryck max 11,5 ton Boggitryck max 20 ton Trippelaxeltryck max 24 ton. Det kan ju t.ex. kännas fel att sätta max boggitryck (20 ton) på en sträcka som har begränsat axeltryck på 8 ton men har man inte i LTF eller på skylt på enskild väg angett någon begränsning så sätts maxvärde enligt ovan. Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker. Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar. Högsta bruttovikt – enskild väg Endast på enskild väg Högsta tillåtna bruttovikt måste finnas. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna bruttovikt men som inte meddelats genom föreskrift. Den sammanlagda statiska vikt som fordonet för över till vägbanan. D.v.s. den för tillfället aktuella vikten på fordonet inkl last. Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker. I denna företeelsetyp ska begränsning av bruttovikt registreras, inte begränsning av totalvikt! Se definitioner i Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler. På statliga och kommunala vägar är det trafikföreskrifter resp. lokala trafikföreskrifter som ska registreras. På enskilda vägar är det begränsningar enligt giltiga skyltar som ska registreras. Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar. Regler för insamling och leverans av vägdata 145 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Högsta fordonsbredd – enskild väg Endast på enskild väg Högsta tillåtna fordonsbredd måste finnas. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd men som inte meddelats genom föreskrift. Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker. Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar. Högsta fordonslängd – enskild väg Endast på enskild väg Högsta tillåtna fordonslängd måste anges. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd men som inte meddelats genom föreskrift. Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker. Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar. Höjdhinder upp till 4,5 meter Om hindret är i korsning med biloch/eller cykelväg ska det finnas Bro och tunnel med värdet Underfart. En väg som har höjdhinder ska inte ha företeelsen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer (se nedan under den företeelsen) Höjdhindertyp måste anges. Fri höjd bör registreras men är inte ett obligatoriskt krav. Fri höjd ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, d.v.s. inte ovan ev. vägrenar. För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning vid änden av tunneln. På statligt vägnät är utbredningens läge i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning. Skilda körbanor men bara en länk Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Fri höjd skall vara det lägsta av de två värdena för respektive körbana. Höjdhinderidentitet För höjdhinder på det statliga vägnätet används konstbyggnadsnumret från Trafikverkets brodatabas, BaTMan, som identifikationsbegrepp. Regler för insamling och leverans av vägdata 146 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel En järnvägsbro löper över vägbanan med en fri höjd på 4,2 meter. Bron registreras som ett hinder med en punktutbredning. Följande värden anges för attributen: Attribut Värde Höjdhindertyp Fri höjd Höjdhinderidentitet Vägport 4,2 Okänt Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan: Vägport eller annat hinder. Utbredningen knyts till den undre länken Tunnel med enkel körbana och dubbelriktad trafik Tunnel med enkel körbana och enkelriktad trafik Körriktning Tunnel med dubbla körbanor och enkelriktad trafik Figur 155 Punktutbredningens placering för Höjdhinder För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning i änden av tunneln enligt figuren. (På statligt vägnät är utbredningens läge vid vägportar i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning) Regler för insamling och leverans av vägdata 147 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Alla attribut är obligatoriska. Järnvägskorsning Avser järnvägskorsning i plan (spår för reguljärtrafik där staten är spårägare) mellan det statliga spårnätet och vägnätet i NVDB. Finns på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Utbredningen (punkten) skall anges i skärningspunkten mellan spår och vägmitt. Vid korsning med bangård, som har ett flertal spår anges centrum för spårområdet. Ajourhålls med förändringstransaktioner hämtade från Trafikverkets BIS-system. Inga andra järnvägskorsningar ska registreras. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Alla attribut måste finnas. Kalibreringssträcka Avser en markerad, uppmätt och garanterad kontrollsträcka för kalibrering av mätinstrument. Avsedd för längdmätning. En strävan är att samtliga kalibreringssträckor är 1000 m. Kortare sträckor kan godkännas om det är stort behov av en kalibreringssträcka i ett geografiskt område och det inte finns andra sträckor att tillgå. Den får då vara 900 eller 800 m lång. Sträckan ska vara rak och plan och beläggningen ska vara jämn utan ”potthål”. En kalibreringssträcka får inte användas längre när vägens sträckning på något sätt förändrats i längd eller linjeföring på så sätt att den inte längre uppfyller grundkraven. All märkning i fält ska då tas bort. Registrerade uppgifter i NVDB/GVT ska avslutas. Sträckutbredning, sidouppdelad Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Vill du veta mer finns instruktion finns här: http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws24/gpdsystem/GVT/Kalibreringssträcka/INSTRUKTION%20-%20Inmätning%20kalibreringssträckor%20v03.docx Saknar attribut. Kantstolpe Avser förekomst av kantstolpar inom vägområdet. Avståndet mellan kantstolparna skall vara ca 50 m på raksträckor, i kurvor 25-50 m, beroende på bl. a radie samt på motorväg ca 100 m. Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grundpaket drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Sträckutbredning, sidouppdelad. Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Regler för insamling och leverans av vägdata 148 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Katastroföverfart Mittremsa med eller utan Vägräcke finns där denna företeelse förekommer. Alla attribut är obligatoriska. Avser öppning i mittremsa, minst 7 m lång, som separerar trafikens körriktningar, avsett för utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning och dubbelriktning av motorvägs- och motortrafikledshalva. Den kan också utformas i kombination med en driftvändplats vänd åt ena eller båda körriktningarna. Syfte/nytta: Möjliggöra vändning för väghållnings- och utryckningsfordon på väg med skilda körbanor. I första hand används befintliga tpl och driftvändplatser. Max 3 km mellan vändmöjligheter. Punktutbredning Underlag för ajourhållning av företeelsen levereras av Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet Figur 156 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke. Öppningen i räcket ska vara minst 8 meter lång. Överfartsytan utförs belagd. Figur 157 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meterbred med mitträcke längs vägbanekanterna. Regler för insamling och leverans av vägdata 149 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 158 Katastroföverfart vid mittremsa 7 - 12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna. Figur 159 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke. Regler för insamling och leverans av vägdata 150 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 160 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats. Observera att på den nedre körbanan i figuren ovan är det inte en katastroföverfart utan en driftvändplats. Korsning Generaliseringstyp och Korsning ska registreras beroende av om statliga Signalreglering måste anges. och/eller kommunala vägar ansluter i korsningen och beroende av vilka funktionella vägklasser de anslutande vägarna har. Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statlig väg startar eller slutar i en nod. Vägarna skall vara statliga eller kommunala. Registrering av företeelsens utbredningar En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållareansvar på anslutande vägar. Om ändring sker att en eller flera noder tillkommer eller utgår bildas en ny tidsversion av företeelsen som visar korsningen. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. En korsning definieras med samtliga noder som kan hänföras till att reglera trafiken i korsningen enligt den typ av generalisering som anges enligt det obligatoriska attributet generaliseringstyp. Registrering av Korsning kan bli konsekvensen då anslutande vägar i korsningen byter väghållartyp och/eller funktionell vägklass. Regler för insamling och leverans av vägdata 151 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Exempel på utbredningar visas nedan. 1. Korsningen mellan vägar som generaliserats till en nod Figur 161 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning En företeelse med en utbredning registreras på noden. Detta gäller generaliseringstyperna 1, och 6. 2. Korsningen är av typen Cirkulationsplats generaliserad till flera noder Figur 162 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats Figur 163 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger En företeelse registreras med utbredningar på alla noder som utgör själva cirkulationsplatsen oavsett väghållare på anslutande väg. Utbredningar registreras även på noder som hör till eventuella grenar vid omgivande refuger om avståndet mellan den nod som inleder kanaliseringen och den nod som avbildar cirkulationen understiger 50 m Regler för insamling och leverans av vägdata 152 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 164 Korsning med ”Övergångsnod” Om längden överstiger 50 m skall den nod som inleder kanaliseringen bilda en egen företeelse enligt registreringsregel 1 ovan. Generaliseringstyp för denna företeelse är 6 - övergångsnod. Den noden tillhör inte cirkulationen 3. Korsningen av typen Trafikplats Figur 165 Företeelsen Korsning i trafikplats Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen tas med. Noder där statliga vägar startar eller slutar För alla noder där en statlig väg startar eller slutar skall det registreras en företeelse av typen korsning. Generaliseringstyp är en beskrivning av hur korsningen är generaliserad enl. gällande generaliseringsregler (Se Dataproduktspecifikation vägnät). Enkel korsning (en nod) Trafikplats (flera noder) Cirkulationsplats (en eller flera noder) Kanaliserad korsning (flera noder) Övergångsnod (en nod) kallas den noden där en körbana övergår till två körbanor eller vice versa (se specialfall för cirkulationsplats i Figur 164). Regler för insamling och leverans av vägdata 153 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Generalisering: Det är viktigt att de noder i korsningen som har samma generaliseringstyp hålls ihop och avbildas i en företeelse med utbredning av typen nod. Signalreglering Anger om det finns signalreglering för biltrafik i korsningen. Värdet ”3- okänt” skall enbart användas i undantagsfall. Vid leverans skall Signalreglering ha värdet ja eller nej, undantaget okänt skall alltid föranleda en avvikelse som skall behandlas därefter. Namn avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen enl. Sammanställningen för allmänna vägar. Dessa skrifter har länsstyrelserna lagt ut på sina hemsidor. För Trafikverkets medarbetare finns gällande Sammanställning över allmänna vägar för alla län här: Sammanställning över vägar. Övriga kan hitta dem på www.lanstyrelsen.se. Sök på ”författningar” i resp. län. För trafikplats skall namnet alltid föregås av förkortningen Tpl och för cirkulationsplats av förkortningen Cpl. Detta gäller även om cirkulationen är en del av en trafikplats, namnet på denna Cpl skall inte innehålla ett ev. trafikplatsnummer. I den mån namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst skall dessa förkortas N, V, S eller Ö. T.ex. Tpl Kalmar N, Cpl Eskilstuna S. Det är tillåtet att registrera korsningsnamn även på andra korsningar såsom t.ex. korsningar som leder till rastplatser. För korsningar som leder till en rastplats skrivs prefixet Rastplats och ej någon förkortning. För driftvändplatser och kontrollplatser registreras inga korsningsnamn. Namn på Korsning på kommunalt vägnät då inget givet namn finns sätts till de två viktigaste inkommande gatunamnen/vägnummer/övrigt vägnamn. Ex: Kungsgatan/Storgatan, Röda Vägen/ Rv 70. Ange mittpunkt för korsningen Mittpunkten sätts alltid med attributen xkoordinat och ykoordinat. För trafikplats sätts alltid punkten där de två vägarna korsar varandra planskilt (mitt på konstbyggnaden). För cirkulationsplats som generaliserats med flera noder sätts punkten i mitten av cirkulationen. x-koordinat och y-koordinat bildar tillsammans absolutläge i x-led och y-led och generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen. Kan användas för generalisering av vägnätet till vägnivå. Skall bara sättas på korsningar som generaliseras med flera noder d.v.s. Trafikplats (2), Cirkulationsplats med flera noder (3) och Kanaliserad korsning (5) och är då den teoretiska korsningspunkten mellan de anslutande vägarna. För korsningar enligt Figur 162 till Figur 165 ovan skall x och y-koordinat alltså anges. Trafikplatsnummer avser trafikplatsnumrering enl. VVFS 2008:178 Trafikverkets föreskrifter, med förteckning på trafikplatsnummer. Se http://www20.vv.se/vvfs/lagrum_dokument_historik.asp?dokumentbeteckning=2008:178 Ansvar för insamling av data: För korsningar där en statlig väg ingår är det Trafikverket som har informationsansvaret. För övriga korsningar är det kommunen som har informationsansvaret Registrering av data på statligt vägnät För statlig väg gäller att alla cirkulationsplatser och trafikplatser skall registreras liksom korsningar där minst tre ben är statliga. För övriga plankorsningar med statlig väg gäller att dessa registreras där minst ett av de icke-statliga benen är kommunalt med funktionell vägklass 3-5. Att en korsning är namngiven i ”Sammanställning över vägar” är alltså inget fristående kriterium för att en korsning ska registreras. Regler för insamling och leverans av vägdata 154 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Registrering av data på kommunalt vägnät Data om korsningar mellan kommunala vägar samt mellan kommunala och statliga vägar registreras endast då minst ett ben har klass 3-5 och därutöver skall minst två ben ha klass 1-6” Beslutsdiagram för registrering För att avgöra om korsning skall registreras kan följande beslutsdiagram användas: Cirkulationsplats eller trafikplats med statlig väg? Ja Registrera korsning. Alla noder tas med oavsett väghållartyp Nej Annan korsning med statlig väg? Ja Minst tre ben i korsningen är statliga Ja Registrera korsning Ja Registrera korsning Nej Minst ett ben är kommunal med klass 3-5 Nej Nej Ingen korsning registreras Minst tre ben I korsningen är Kommunala Ja Minst ett ben har klass 3-5 och därutöver har minst 1-6 2 ben klass 3-6 Nej Nej Ingen korsning registreras Ingen korsning registreras Ja Registrera korsning Regler för insamling och leverans av vägdata 155 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Några exempel med Korsning på kommunalt vägnät Alla ingående vägar i korsningarna har kommunal väghållare. Grön linje = funktionell vägklass 5 Blå linje = funktionell vägklass 7 Regler för insamling och leverans av vägdata 156 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Regler för insamling och leverans av vägdata 157 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Korsningen av typen Trafikplats Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Här registreras alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen. Här visas exempel på en trafikplats där Trafikplatsens noder är markerade (mörkröda). För korsningar med flera noder visas absolutläget för koordinatparet xy med ett blått kors. En korsning med generaliseringstyp ”Cirkulationsplats” ligger intill och väster om den en korsning med generalisteringstyp övergångssnod (> 50 m från cirkulationen) men som har samma namn som cirkulationen. I företeelsetypen Korsning ska alla cirkulationer registreras med generaliseringstyp ”Cirkulationsplats” trots att de är en del i en större trafikplats. Kulturväg Identiteten måste ändras då Vägnummer ändras Identitet, unik och epok måste anges En väg eller vägmiljö med kulturmiljövärde. Identitet är <Länsbokstav + Vägnummer>, exempel BD811 Kan enbart förekomma på vägar med statlig väghållning. Inga speciella insamlingsregler. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid inventeringsarbete. Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande. Regler för insamling och leverans av vägdata 158 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Kvalitetskravklass Skapas automatiskt från Funktionell vägklass. Finns bara då Vägtrafiknät har Nättyp = Bilnät Anger vilka kvalitetskrav som olika delar av vägnätet ska ha på levererade data för vägnät och företeelser. Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav sker tills vidare med hjälp av Funktionell vägklass och någon separat registrering behöver därför inte ske. Cykelnätet saknar Funktionell vägklass och därmed även Kvalitetskravklass. Cykelnätet har ännu inte några angivna kvalitetskrav för cykelnätets specifika företeelsetyper men de företeelser som enligt dataproduktspecifikationerna får förekomma på både bilnät och cykelnät och som registreras på cykelnätet ska uppfylla de krav som är angivna för Q-klass 3. Körriktning Heltäckande på allt vägnät oavsett typ och väghållare och vägtrafiknät. Uppgift om tillåten körriktning på vägsträcka som resultat av fysisk vägutformning eller utifrån vägnätets generalisering. Heltäckande på allt vägnät oavsett väghållare eller vägtrafiknät. Körriktning tar ingen hänsyn till lokala trafikföreskrifter om påbjuden eller förbjuden körriktning. Förbjuden färdriktning i den mening det förekommer i NVDB kan vara en följd av vägens utformning och avsedd användning men också en följd av lokala trafikföreskrifter. De lokala trafikföreskrifterna kan vara Enkelriktad trafik Förbjuden färdriktning Påbjuden färdriktning Förbud mot trafik med fordon/motordrivna fordon i viss riktning Förbud mot infart Körriktning är mycket viktig eftersom den används som underlag tillsammans med föreskrifter enligt ovan hämtade från RDT för att skapa tillåten och förbjuden körriktning på vägnätets alla delar. Resultatet ska bli ett navigerbart vägnät för trafikanter. Körriktning är alltså ingen företeelsetyp som ska exponeras för allmän användning utan används endast internt på Trafikverket då man förädlar de lokala trafikföreskrifterna som reglerar färdriktning, så att de även tar hänsyn till körriktningsrestriktioner som beror av vägens fysiska utformning. T.ex. enkelriktat på mötesfri väg (ex motorväg och väg med mitträcke), cirkulationsplats och ofta på refuger och ramper men på vanlig väg registreras alltså rikting ”med och mot”. En trafikföreskrift om förbjuden eller påbjuden körriktning överrider alltid företeelser av typen Körriktning då de förekommer på samma vägsträcka. Företeelsetypen skapas och används endast internt på Trafikverket, enheten för Väg- och järnvägsdata. Regler för insamling och leverans av vägdata 159 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Körriktning som skall registreras i endast en riktning är följande: på motorväg på grenar och syskonlänkar i trafikplatser på 2+1, 1+1 och 2+2-väg med mitträcke i cirkulationsplats på korta grenar och ”syskonlänkar” som bildats p.g.a. refuger Oftast på cykelfält och ibland på cykelbanor (beror på cykelnätets placering i förhållande till bilnätet). Angivande av riktning Sträckutbredningens riktning anger den tillåtna färdriktningen. Vägar med indirekt påbjuden färdriktning För vägar med indirekt påbjuden färdriktning skall Körriktning registreras med riktning för den tillåtna färdriktningen. Exempel på sådana vägar är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, på- och avfarter m.fl. OBS! Cykelfält är oftast enkelriktade p.g.a. att Trafikförordningen föreskriver att: Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden. Väg med skilda körbanor representerad av enbart en referenslinje Om en väg med skilda körbanor för trafik i olika riktning representeras av enbart en referenslinje skall körriktning registreras med riktning ”med och mot”. Det kan i vissa lägen vara en fördel att låta sådana vägar representeras av två referenslinjer. Färdriktning styrd av fysisk utformning Om det enbart är vägens fysiska utformning som styr färdriktningen, skall Körriktning registreras i den riktning som är tillåten färdväg. Detta gäller t.ex. vid kanaliseringar i korsningar. 1. Riktning i cirkulationsplats Figur 166 I figuren framgår hur tillåten färdriktning registreras i cirkulationsplatser. Regler för insamling och leverans av vägdata 160 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 2. Väg med indirekt påbjuden färdriktning Figur 167 Registrering av riktning för en motorväg med av- och påfarter. Leveranskvalitet DoU Skapas automatiskt från Storstadsväg, Stamväg, Pendlings och serviceväg, NRL-nät, Statlig Väghållare Leveranskvalitet DoU avser indelningsgrund för Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet när det gäller planering och uppföljning av leveranskvalitet på det statliga vägnätet. Företeelser för Leveranskvalitet Do samlas inte in utan genereras från andra företeelser. Trafikverket Långsiktig planering är informationsansvarig för produkten genom ansvar för produktens definition samt regler för förädlingsprocessen. Syfte: De klassificerade vägarna i dataprodukten Leveranskvalitet DoU ska leda till att de olika målnivåerna för leveranskvalitet på vägarna uppnås genom att dataprodukten stödjer processerna för drift och underhåll av vägnätet. Produkten används bland annat för planering för och uppföljning av vägnätets drift och underhåll. åtgärdsplanering, Trafikverkets årsrapport samt upphandlingsunderlag för drift- och underhållsverksamhet. Enligt Trafikverkets ”Nationell plan för transportsystemet 2010-2021” delas det statliga vägnätet in i olika klasser (vägtyper) baserat på typ av trafik, trafikvolymer och hur resenärer och transportköpare använder transportsystemet. De olika klasserna har uppställda kravnivåer för leveranskvalitet på det statliga vägnätet. Regler för insamling och leverans av vägdata 161 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Innebörden av de fem värdena för attributet Leveranskvalitetsklass DoU framgår av de olika klasserna (vägtyperna): Klass 1 Storstadsvägar Klass 2 Övriga stamvägar Klass 3 Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik Klass 4 Övriga för näringslivets utpekade viktiga vägar Klass 5 Övriga lågtrafikerade vägar Drift och underhållsstrategierna inriktas mot följande leveranskvaliteter: Framkomlighet är den förväntade res- och transporttiden. Robusthet är transportsystemets förmåga att stå emot och hantera större störningar. Trafik- och trafikantinformation är information för att fatta beslut som berör resan eller transporten. Bekvämlighet är trygghet och komfort. Säkerhet är att resan och transporten ska kunna ske med låg olycksrisk för passagerare och de som vistas på vägen. Användbarhet är åtkomst till vägen för alla. Regler för insamling och leverans av vägdata 162 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Utifrån användarnas krav på leveranskvalitet beskrivs tre generella målnivåer: en basnivå, en +nivå och en ++nivå. Bas + ++ Väg och järnväg ska Väg och järnväg ska Väg och järnväg ska vara tillgängliga året vara tillgängliga året vara tillgängliga året runt. Restriktioner för runt. Mindre avvikelser i runt. Avvikelser i den Framkomlighet / Punktlighet tung trafik kan den förväntade förväntade transporttiden förekomma vissa transporttiden kan ska vara ringa perioder (tex förekomma tjällossning, lövhalka) Återställningsförmåga Återställningsförmåga Återställningsförmåga och vissa och omledningsoch omledningsRobusthet omledningsmöjligheter möjligheterna ska vara möjligheterna ska vara ska finnas goda utmärkta Trafik- och trafikantinformation Bekvämlighet Säkerhet Användbarhet Det ska finnas tillräcklig Det ska finnas god information (om information (om normalläge, störningar, normalläge, störningar, prognoser och prognoser och alternativa förslag) för alternativa förslag) för att fatta beslut som berör att fatta beslut som berör resan/transporten resan/transporten Resan ska vara genomförbar Det ska finnas mycket god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Resan ska upplevas som Resan ska upplevas som behaglig och mervärden behaglig finns (tex rastplatser, stationsservice) Transporten/resan ska Transporten/resan ska kunna genomföras med kunna genomföras med hög säkerhet och högsta säkerhet och Transporten/resan ska människor kan med människor kan med kunna genomföras säkert tillförsikt vistas vid och mycket stor tillförsikt kring väg- och vistas vid och kring vägjärnvägsnätet och järnvägsnätet Alla som vill resa ska kunna göra det Vägyper Leveranskvalitet kopplad till servicenivå 2021 Storstadsområden Övriga nationella stamvägar + anslutningsvägar med genomsnittlig årsdygnstrafik högre än 8 000 fordon Utpekade pendlings- och servicevägar inklusive viktiga vägar för kolletktivtrafik Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar Lågtrafikerade vägar och enskilda vägar Framkomlighet / Punktlighet Robusthet Trafik- och trafikantinformation Bekvämlighet + ++ ++ + ++ Bas ++ ++ + ++ ++ Bas ++ + + + ++ Bas + + Bas + + Bas Bas Bas Bas Bas Bas Bas Regler för insamling och leverans av vägdata Säkerhet Användbarhet 163 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Företeelser med attributet Leveranskvalitetsklass DoU skapas genom en förädling av de vid förädlingstillfället aktuella företeelserna i fem företeelsetyper som alla förekommer på de statliga vägarna i bilnätet. För respektive klass 1-5 nyttjas följande företeelsetyper/ attributtyper och värden i förädlingen: 1. Storstadsvägar Företeelsetyp: Storstadsväg Alla förekomster. 2. Övriga stamvägar Företeelsetyp: Stamväg Alla förekomster som ej återfinns i ”1 Storstadsvägar” ovan. 3. Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik Företeelsetyp: Pendlingsoch serviceväg Alla förekomster som ej återfinns i ”1. Storstadsvägar” eller ”2 Övriga stamvägar” ovan. 4. Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar Företeelsetyp: NRLnät Attributtyp: Kriterium. Endast: Koderna 2-12 (Alltså ej 1 – Stamvägnät) Alla förekomster som ej återfinns i ”1. Storstadsvägar”, ”2 Övriga stamvägar” eller”3 Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik” ovan. 5. Övriga lågtrafikerade vägar Företeelsetyp: Väghållare Attributtyp: Väghållartyp. Endast: 1 – Statlig Alla förekomster som ej återfinns i ”1. Storstadsvägar”, ”2 Övriga stamvägar”, ”3 Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik” eller ”4 Övriga för näringslivets utpekade viktiga vägar” ovan. Företeelser skapas på Trafikverket genom automatisk förädling från andra företeelser. Vill du veta mer läs här eller följ den här länken: http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws21/trvloften/Arbetsmaterial/Leveranskvaliteter%20i %20Nationell%20plan_KennethN_20110309.docx Regler för insamling och leverans av vägdata 164 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Mittremsa Om Mittremsa finns ska Vägnummer ha Syskonlänkar Motorväg ska ha Mittremsa Bredd måste anges. Avser markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Bredd på mittremsa som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik anges i kodade intervall. Breddmåttet anges en noggrannhet av + 0,5 m till varje klass. Vid övergång från en bredd på mittremsa till en annan, skall den bredare sektionen gälla under utspetsningen (övergången). När mittremsa har varierande bredd anges medelbredden. Mittremsa ska registreras med en företeelse i vardera riktningen. Minimilängd för registrering av mittremsa är 200 m. Mittremsan får vara bruten av övergångsställen och dylikt. OBS: En mittremsa skall vara ett byggt område mellan körriktningarna. En markering med målning är inte en mittremsa. För målade områden med teknisk anordningar t.ex. mitträcke som hindrar mötande trafik att komma över till mötande körfält anges i företeelsetypen Vägräcke. Refuger i kanaliseringar är inte att betrakta som mittremsa. Vid övergång från väg med en körbana till väg med dubbla körbanor kan i vissa fall en kortare mittremsa finnas före den egentliga början. Är denna 200 m och mindre, betraktas den som kanaliseringsanordning, vilket innebär att mittremsans början förläggs efter ”genombrottet”. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. NRLnät Stamvägnät i NRLnät är troligen samma som den nya företeelsen Stamvägnät. Måste ändras då Vägnummer ändras. Ingår i Leveranskvalitet DoU Kriterium måste anges. Avser det vägnät där områden med riksintresse för kommunikationer kan uppstå vid ny- och ombyggnad av väg. Företeelsetypen är inte heltäckande, tills vidare görs bara glapphantering. Vid nybyggnad av t ex. rast och driftvändplatser skall NRLnät inte läggas på, då dessa inte är av riksintresse för NäRingsLivets kommunikationer. Utfartsväg är vägar från mindre sågverk, grustag eller dylikt. Vid nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Regler för insamling och leverans av vägdata 165 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Omlednings-id, Omledningsnamn och Permanent skyltning måste anges. Omledningsväg Avser vägar som är avsedda för att tillfälligt leda om trafik. Dessa vägar kan gå på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Omlednings-id Identitet för en omledningsväg. Består av ett GUID.(Bestående av 32 tecken: 0-9 samt A-F) Omledningsnamn Avser namnet för en omledningsväg. Består av länsbokstav + ett löpnr. Permanent skyltning Anger om omledningsvägen är permanent skyltad eller ej. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Klassning: http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws45/omledvg/ROSA/Region%20Stockholm/Klassning %20av%20omledningsväg%20inkl%20omledn%20i%20storstad.docx Ingår i Leveranskvalitet Pendlings- och serviceväg DoU Inga attribut Ett utpekat vägnät för arbetspendling, servicetransporter och kollektivtrafik kring större tätorter. Viktiga nationella och regionala stråk som är utpekade på basis av trafikvolym, arbetspendlingsmönster och kollektivtrafikresande, i syfte att säkerställa tillförlitliga transporter kring större tätorter. Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på vägnätet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen. Regler för insamling och leverans av vägdata 166 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ingår i Leveranskvalitet DoU Prioriterad väg för kollektivtrafik Inga attribut Väg prioriterad för kollektivtrafik som är användbar för personer med funktionsnedsättning Prioriteringen sker av Trafikverket i samråd/dialog med trafikhuvudmännen. Syfte: Tydliggöra vilka vägar Trafikverket i dialog med trafikhuvudmännen har prioriterat för kollektivtrafik utifrån Trafikverkets inriktningsmål om att ”Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning”. Dataprodukten används för planering och beslut om åtgärder och anpassningar av hållplatser längs de prioriterade vägarna. Det gäller även för anslutningsnoder till andra transportslag som tåg, flyg, färja, bil, cykel och gång. Företeelser av denna typ används bland annat för: Planeringsarbete inför investeringar i vägnätet Planering av kollektivtrafik och transportslagsövergripande personresor Uppföljning av leveranskvalitet inom Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet Information om transportsystemet för aktörer inom kollektivtrafik Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen. Läs mer här Regler för insamling och leverans av vägdata 167 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Rastficka Rastficka är ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en längsgående utvidgning, men också som avskild gren avsedd för tillfällig parkering. För att alla typer av fordon skall kunna använda rastfickan bör den rymma en stor lastbil med släp (25 m), vilket alternativt ger fyra personbilsplatser. I anslutning till parkeringsutrymmet bör finnas utrymme för vila och rekreation. Rastficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled. Rastficka har punktutbredning som kan vara sidouppdelad. Kontakt: Rastplatssamordnare per region. Det som kallas ”avkörningsfält” ingår inte som rastficka. Inmätning av punktens läge görs mitt på den sträcka där rastfickan har sin fulla bredd. Utspetsningen räknas ej. Figur 168 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning. Då rastfickan har egen geometri placeras punkten på rastfickans referenslinje. Syftet är bl.a. att tjäna som planeringsunderlag för Samhälle – ex i planering av 2+1 vägar eller i diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken och se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka smååtgärder. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Alla attribut måste anges utom övrig parkeringsmöjlighet och länkadress Rastplats Med rastplats avses sidoanläggning för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation eller dylikt. En Rastplats kan antingen vara av typen ”Rastplats” eller ”Enklare Rastplats” beroende på om kraven på grundfunktionalitet uppfylls eller ej. De rastplatser som ska ingå här ska vara utmärkta med skylt H13, se figur här intill. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. En ”Rastplats” ska uppfylla kraven på miniminivå för grundfunktionalitet. Det innebär att samtliga följande funktioner ska finnas (enligt attribut ovan): Markerade parkeringsplatser HCP-anpassad toalett Bord med sittplatser Sopkärl Information Belysning Vid brist i något avseende i ovanstående krav så ska anläggningen typbestämmas som en ”Enklare Rastplats”. Regler för insamling och leverans av vägdata 168 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Punktutbredningens placering Positionen för punktutbredningen sätts på vägnätet utifrån mitten på rastplatsen. Då det finns rastplatser på ömse sidor om vägen anges två rastplatsföreteelser. En rastplats utförs normalt som skiljd från huvudvägen på egen parallell vägslinga. Lägesangivelsen görs då mitt på den parallella vägslingan. Statliga vägsträckor inom rastplatser ska ha vägnummer och länkrollen "Gren". Figur 169 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga. Nyttig info i underlag för registrering är då t ex: ”Via slinga höger om vägen i riktning från Falun till Borlänge”. I de fall en rastanläggning nås från huvudvägen via en avledande vägslinga görs lägesangivelsen på den position där slingan anses nå rastanläggningen. Figur 170 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga. Ajourhållningsansvar har Trafikverkets rastplatssamordnare som finns per region. http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws24/rastplats/Projektledning/Rastplatssamordnare%2 0på%20regionerna.docx Regler för insamling och leverans av vägdata 169 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ansvarig organisation referenslinje, Metod referenslinje, Dimension Slutdatum måste anges En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen. Ska alltid finnas för alla referenslinjer. Referenslinjetillkomst Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till referenslinjen. Processteg referenslinje För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera Processteg referenslinje registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Processteg Referenslinje är ett sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata. Referenslinjetillkomst har naturligtvis ingen företeelsetillkomst. Attributet flyghöjd Värden för attributet Flyghöjd registreras endast då Metod Referenslinje är fotogrammetri, analog fotogrammetri, analytiskt Attributet skalfaktor Värden för attributet Skalfaktor registreras endast då Metod Referenslinje är ett av följande: digitaliserad, skärm, vektor digitaliserad, skärm, digital bild digitaliserad, skärm, fotogrammetri digitaliserad, skärm, geodesi digitaliserad, analogt, fotogrammetri digitaliserad, analogt, geodesi Regler för insamling och leverans av vägdata 170 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Regionalt rastplatsvägnät Utgör nationellt rastplatsvägnät tillsammans med Stamvägnätet Inga attribut Avser ett vägnät som består av regionalt utpekade viktiga stråk, vilka tillsammans med det nationella stamvägnätet utgör ett nationellt rastplatsvägnät. Rastplatsvägnätet ska tjäna som underlag för planering på kort och längre sikt med inriktningen att rastficka ska finnas var 40:e till 80:e minut samt att rastmöjlighet för yrkestrafik ska finnas var 15:e minut. Syfte/nytta: Syftet är bl a att tjäna som planeringsunderlag för Samhälle – ex i planering av 2+1 vägar eller i diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken och se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka små åtgärder. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Ajourhållningsansvar har Trafikverkets rastplatssamordnare som finns per region. Rekommenderad väg för farligt gods Ska inte finnas samtidigt som Inskränkning för transport av farligt gods Alla attribut måste anges. Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods. Väginformationskartan kan användas som stöd för kontroll av uppgifterna. Om Rekommenderad väg för farligt gods finns på samma länkar som Inskränkning för transport av farligt gods, är de den sistnämnda som gäller eftersom den är en lokal trafikföreskrift. Rekommenderad väg för farligt gods ska vara ett sammanhängande vägnät utan glapp och ”öar”. Företeelsen skall m.a.o. läggas på grenar och tvärlänkar endast om det är olika vägar som företeelsen skall sammanbinda. Då ny väg byggs kan konsekvensen bli att Rekommenderad väg för farligt gods ska ”flyttas” till den nya vägen. Länsstyrelsen fattar beslut om rekommenderad väg för farligt gods och publicerar detta i Väginformationskartan och vissa länsstyrelser publicerar besluten även i ”Sammanställning över vägar.” Regler för insamling och leverans av vägdata 171 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 SE-TERN vägnät Utpekat vägnät och identifierade länkar för TERN-verksamheten inom EU. TERN – Transeuropeiska vägnätet. Kan förekomma på statligt och kommunalt vägnät. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket och lagras i RFT-databasen men är nationell. Utgående från TERN-vägnätet i Sverige så sker registrering enligt följande: Varje TERN-Länk blir en TERN-Företeelse. Om det är en lång sträcka kan det av praktiska skäl vara lämpligt att dela upp TERN-Länken i flera TERN-företeelser. TERN-Länken startar och slutar i en NVDB-Nod. Det är bra om det kan vara en gemensam nod där två TERN-vägar korsar varandra men det behöver inte vara det. Använd Vägnumrets framåt- och bakåtriktning för att få fram TERN-företeelsernas utbredningar. (Inga grenar med alltså.) Det kan bli glapp i Tern-företeelsens ena riktning, t.ex. på länk över bro där vajerräcke saknas. Beslutsdatum måste anges. Skyddsklassade vägar Avser skyddsklassade vägar med avseende på vägarbete. Används vid upprättande av TA-planer. Skyddsklassade vägar är vägar som oftast har ÅDT > 2000 samt hastigheten är 70 km/h eller högre Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Slitlager På statlig väg ska företeelsen vara överensstämmande med VVslitlager. Heltäckande förutom på Färjeled där det inte ska finnas slitlager. Slitlagertyp måste anges. Som Belagd räknas beläggningar av typen asfalt (bitumeniös), betong, gatsten, oljegrus eller Y1G Som Grus räknas slitlager av grus och förseglat grus men även grusvägar utan slitlager. Vägens slitlager Om Vägnummer < 500 ska slitlagertyp vara Belagd. Undantag finns på väg 305 (26 km) och väg 336 (41 km) samt på några av E4’ans grenar i Norrland. Villkoret täcker förhoppningsvis in vägar med hastighetsgräns >90 km/tim, Motorväg och Motortrafikled som inte ska ha Grus. Inom tättbebyggt område är det troligen inte grus på vägnät med funktionell vägklass 0 – 5. Regler för insamling och leverans av vägdata 172 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Snöutmärkning måste anges. Snömarkering Avser vägar utmärkt med snöstör med reflexkrav eller utan reflexkrav Snöutmärkning anger på vilket sätt vägen är snöutmärkt. 1 Snöstör med reflexkrav 2 Snöstör utan reflexkrav Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grundpaket drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Har ett beroende till NRLnät Måste ändras då Vägnummer ändras. Ingår i Leveranskvalitet DoU Stamvägnät Inga attribut Statliga vägar som av regeringen tillsammans med Trafikverket klassificerats som Stamväg och utgör ett sammanhängande nationellt stamvägnät/huvudvägnät. Syfte: Statliga vägar av särskilt stor betydelse för landets välfärdsutveckling och ska ha en hög och jämn standard. Staten har också ansvaret för stamvägnätets investerings -planering. Den största trafikmängden ska styras till stamvägnätet Företeelser av denna typ används i planeringsarbete inför investeringar i vägnätet. Åtgärdsplanering. Uppföljning av leveranskvalitet mm inom drift- och underhåll. Information om transportsystemet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen. Regler för insamling och leverans av vägdata 173 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Att det är stigningsfält bör även återspeglas i att det är en större vägbredd. Anges trafikriktningsuppdelat. Stigningsfältet ska gå i riktning mot högre höjd dvs. större z-koordinater. Stigningsfält Avser vägsträckor i större lutningar som har större vägbredd för att underlätta framkomligheten. Stigningsfält är i vissa fall skyltade, samt markerade med målning på körbanan. En ökad vägbredd är dock avgörande om stigningsfält är registrerad. Inga attribut finns. Utbredningen börjar vid utspetsning till ökad vägbredd och slutar vid återgång till "normal" vägbredd. Utbredningen skall anges i den trafikriktning som stigningsfältet gäller för. Utbredningen skall trafikriktningsuppdelas. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Ingår i Leveranskvalitet DoU Storstadsväg Inga attribut Ett begränsat vägnät med utpekade vägar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med stor trafikvolym. Vägnätet har gemensamma egenskaper när det gäller särskilda behov av drift och underhåll främst kopplat mot framkomlighet. Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på vägnätet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig för uppdateringen företeelsetypen. Svängmöjlighet Alla attribut måste anges. De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning. Insamling av företeelser till denna företeelsetyp är komplicerad. Behov och krav för insamling bör därför granskas innan arbetet påbörjas. Svängmöjlighetsklass Beskrivning av hur svängen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här: http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf Regler för insamling och leverans av vägdata 174 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Skillnad mellan sväng in och ut på en väg Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att genomföra från andra hållet. Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan skillnad anges det värde som motsvarar den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen. B A Figur 171 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd. Samtidiga utbredningar En länk eller nod kan ingå i flera olika relationer för att beskriva olika svängmöjligheter. En utbredning på samma länk-nod-länk kombination kan dock inte finnas samtidigt. Färd rakt fram i fyrvägskorsning Svängmöjlighet registreras inte för färd rakt fram i en korsning. Om det inte är möjligt för en viss typ av fordonskombination att färdas rakt fram används istället företeelsetypen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att beskriva att den väg som går rakt fram inte är farbar med aktuell fordonskombination. Tillgänglighet Ska finnas på vägar med statligt Driftbidrag dock ej Färjeled. Förekommer oftast samtidigt som Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Alla attribut måste anges. Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Klassningsenhet Vid bedömning av tillgänglighet för NVDB klassas olika delar av vägen var för sig. Praxis är annars enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem (som företeelsetypen baseras på) att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti. Praxis är att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti. Tillgänglighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här: http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse. När driftbidraget avslutas skall företeelsen Tillgänglighet ligga kvar oavsett vem som varit indataleverantör Regler för insamling och leverans av vägdata 175 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ledningstyp, Ägare och Samförläggning måste anges. Tillståndsgiven ledningspassage Avser en punkt där tillståndsgiven ledning korsar statlig väg. Punktutbredning som kan vara samtidig. Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/ Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Ledningstyp, Ägare och Samförläggning måste anges. Tillståndsgiven ledningssträcka Avses tillståndsgiven ledningssträcka utmed statlig väg. Ledningen skall ligga inom vägområdet. Se Vägområde på sidan 13 Utbredning för företeelsen är sträckutbredning som kan vara samtidig och sidouppdelad. Kan förekomma på höger sida om vägen, vänster sida om vägen eller i mitten av vägen. Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/ Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Regler för insamling och leverans av vägdata 176 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ledningstyp och Samförläggning måste anges. TRV-Ledningspassage Avser en punkt där ledningar som Trafikverket äger korsar statlig väg. Punktutbredning som kan vara samtidig. Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/ Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Ledningstyp och Samförläggning måste anges. TRV-Ledningssträcka Avser ledningssträcka utmed statlig väg som tillhör Trafikverket. Ledningen skall ligga inom vägområdet. Se Vägområde på sidan 13 Utbredning för företeelsen är sträckutbredning som kan vara samtidig och sidouppdelad. Kan förekomma på höger sida om vägen, vänster sida om vägen eller i mitten av vägen. Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/ Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Typ måste anges. Viltstängsel Avser högt nätstängsel, avsett att försvåra för vilda djur att komma ut på vägen. Främst skall funktionen ”viltskyddad väg” med fysiskt hinder av typen nätstängsel visas. Stolptyp och Årtal för uppsättning kan anges. Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. Längre sträckor vid t.ex. bergskärningar där viltstängsel saknas skall inte registreras. Om man bara vill registrera förekomst skall typ anges som värde 1 Viltstängsel. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållningen av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Regler för insamling och leverans av vägdata 177 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Heltäckande på statligt vägnät exkl färjeled. Vinter2003 Driftklass måste anges. Används för indelningen av vinterväghållningsstandard i driftsupphandling från år 2003 och framåt enligt regelverk VINTER 2003. Följande publikationer är styrande: VINTER 2003 VV Publ. 2002:147, styr valet av vinterväghållningsstandard. ATB VINTER 2003 VV Publ. 2002:148. är allmän teknisk beskrivning som innehåller Trafikverkets krav vid utförande av vinterväghållning. Metodbeskrivning 110:2000, VV Publ. 2002:149, är ett komplement till den allmänna beskrivningen. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Typ måste anges. VVIS Avser VVIS-stolparna som står utmed vägen och som tillhör VägVäderInformationsSystemet. Typ anger om ordinarie VVIS-utrustning eller om enbart Kamera-utrustning finns. Som identifikation av VVISstolpe används attributet Nummer (anges med länsnr + ett löpande nummer. (ex. 2001, 2032)) och för kamerastolpe används attributet Kameranr. (Anges med länsnr + K och en siffra från 1 och uppåt. (ex. 20K1,20K2,osv.).) Kameraantal anger hur många kameror som finns på VVIS-stolpen. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. VV-Slitlager Typ måste anges. på statligt vägnät exkl. färjeled. Ska inte vara motstridigt till företeelsen Slitlager Heltäckande Avser vilket slitlager (ytbeläggning) som körbanan har. Minimilängden för en utbredning (dock ej grus) är 100 m. Kortare utbredningar, exempelvis i anslutning till vägkorsningar, broar och järnvägskorsningar behöver inte registreras. Varje utbredning för VV-slitlager anges i meter och ansluter till omgivande slitlagers utbredningar. I de fall utbredningsgränsen är otydlig avrundas värdet till närmaste 10-tals meter. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållning av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och underhållsverksamhet. Regler för insamling och leverans av vägdata 178 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vägbredd ska inte finnas på Färjeled Vägbredd Bredd måste anges. Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Medelvärde Bredden skall avspegla vägbreddens medelvärde för den angivna sträckan. Där det är möjligt bör breddvärdet hämtas från vägens typsektion. Bredden avser vägbanans medelbredd för den vägbana som referenslinjen avbildar. Medelbredden ska gälla för en sträcka som inte har varaktiga breddvariationer större än 0,5 meter på en sträcka som överstiger 200 meter. Skilda körbanor men bara en länk. Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Bredd skall vara det totala värdet för de bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger. Typfall I de fall en mer detaljerad inmätning är önskvärd gäller följande rekommendationer: Vägbredden är den belagda bredden inklusive vägrenar. Om kantstöd finns sträcker sig vägbredden fram till dessa S.k. ränndalar räknas inte med i vägbredden om dessa normalt inte används för trafik (som ränndalar räknas “motlut”, “måsvingar” etc.) P-fickor och bussfickor som är kantsatta räknas normalt inte med i vägbredden. Målade p-fickor räknas dock in i vägbredden i vissa fall, se Figur 172. För 2+1 väg avses bredden från asfaltkanten till mitträckets kant. Vid övergång mellan 2 och 1 körfält sker skiftning av vägbredden när avsmalning/utökning skett till hälften. Bredden ger den fria bredden och underlag för beräkning av beläggningens yta (med visst schablontillägg). Exempel vägbredd då det finns P-fickor A B Figur 172 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden. Underlag för bredden För Vägbredd skall man eftersträva att nå fullständighet och god tematisk noggrannhet om underlag kan inhämtas utan dröjsmål. Att samla in vägbredd (där data saknas) inom primärkarteområden, som också i stort sett är lika med tättbebyggt område, är möjligt utan att hänsyn tas till vilken kvalitetskravklass den tillhör. Primärkartorna utgör ett tillräckligt bra underlag att mäta vägbredden på. Regler för insamling och leverans av vägdata 179 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Utanför primärkartan i kvalitetskravklass 3 och 4 kan man tänka sig någon form av schablon då kraven på tematisk noggrannhet är + - 1m. I kvalitetskravklass 1 och 2 är kraven högre. Tänk på att vägbredden på respektive länk inte får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en cykelbana löper parallellt med en bilväg. Cykelfältets bredd är däremot en del av bilvägens vägbana. Idag finns inga krav på fullständighet i kvalitetskravklass 3 och 4 vilket i princip innebär att fångst av vägbredd har låg prioritet för dessa vägar. Finns det källdokument som är lämpliga underlag för registrering av vägbredd, exempelvis bygghandling eller liknande, så ska den naturligtvis levereras till NVDB. Områden inom primärkartan kan man alltså fånga vägbredd direkt utan att behöva klara ut vilken kvalitetskravklass den tillhör. För områden utanför primärkartan är kvalitetskravklass däremot viktig. Väghinder Ska inte finnas på sträcka som har statligt Driftbidrag. Hindertyp måste anges. Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage. Vägbom ska inte finnas på vägar som får statligt driftbidrag. Då bidraget slutar vid en vägbom måste man därför vara noga med att placera punkten för Väghinder efter utbredningen för driftbidrag. Går driftbidraget ända fram till en vägkorsning får man låta driftbidraget sluta ett par meter före korsningen och placera väghindret där. Detta förutsätter givetvis att tillfarten till driftbidragsvägen är i andra änden av bidragets utbredning. Exempel på Hindertyp: Låst grind eller bom är vanligast på skogsbilvägar Pollare: Lägre stolpe av olika utseende, funktion och material. Cykelfålla Figur 173 Cykelfålla Regler för insamling och leverans av vägdata 180 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Väghållare Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp. Ingår i Leveranskvalitet DoU Väghållartyp måste anges Begreppet väghållare har i detta sammanhang inte samma innebörd som i exempelvis väglagen. Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Väghållare är alltså den som är ansvarig för väghållningen. D.v.s. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare) för vägen men då ägarskapet är oklart avses den som av hävd är ansvarig för väghållningen. Staten och i vissa fall kommun är väghållare för allmän väg. En kommun dock endast inom visst område och efter särskilt beslut av regeringen. Kommunen är också väghållare för gator med kommunalt huvudmannaskap inom detaljplanelagt område. Övriga vägar är enskilda vägar där enskild person, ett företag, en förening, en samfällighet eller liknande kan vara väghållare. Då kommunen sköter vägen av "hävd", trots att man vet att den är enskild och det kanske t o m finns ett driftbidrag som betalas ut av Trafikverket för drift av den enskilda vägen, ligger ansvaret för väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till kommunen. Att staten eller kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär inte att staten eller kommunen blir väghållare för vägen. För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare vilken är den som byggt och bekostat vägen. Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen. Observera att den som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen inte är likställd med vägägaren och således heller inte skall betraktas som väghållare. Indragning av väg från allmänt underhåll, d.v.s. väghållaren övergår från statlig till annan väghållare, sker då parterna är överens och annan ägare tar vid. Det ska finnas beslut på övertagandet och först då kan man byta väghållare. Trafikverket är väghållare tills ett överlämnande skett. Det kan vara så att Trafikverket måste åtgärda vägen för att den nya väghållaren ska godkänna övertagandet. När vi inte lyckats fastställa väghållare enl. ovan eller med de källor vi har, läggs väghållaren som enskild och i Väghållarnamn skriv texten: Väghållare osäker. Enligt (tolkning av) Väglagen (1971:978) gäller följande: Allmän väg är väg som anläggs enligt Väglagen, väg som enligt lagen förändras till allmän, för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller vägen enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. Allmän väg upphör att vara allmän när vägen dras in, kommunen är väghållare och den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata, kommunen övertar väghållningen av en gata som staten varit väghållare för. Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg. Regler för insamling och leverans av vägdata 181 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Staten är väghållare för allmänna vägar om inte annat föreskrivits. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen. Trafikverket handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning. Väghållningsmyndighet för statliga vägar är Trafikverkets regioner och då en kommun är väghållare, den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser därtill. Gata är väg som enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata. Enligt (tolkning av) Plan- och bygglagen (1987:10) gäller följande: Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker, Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden. Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbättra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan. Skillnaden mellan gator och vägar är att gator regleras av plan- och bygglagen medan vägar regleras av väglagen. Regler för insamling och leverans av vägdata 182 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Kommunal väg – kommunal väghållning, vad menar man? Det finns flera varianter av kommunalt ansvar för gator och vägar. Här är en sammanställning av olika situationer där man kanske säger att det ”är en kommunal väg”. Men vad menar man och vad gäller egentligen formellt? Frågor: 1. Allmän väg inom kommunalt väghållningsområde (fastställt genom beslut av regeringen och Trafikverket). D.v.s. utom plan eller inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän plats (även äldre byggnadsplan). 2. Allmän väg med statligt väghållningsansvar där kommunen t ex genom avtal tagit på sig drift och underhåll (skötseln) av vägen. 3. Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmän plats (även äldre stadsplan). Detta är kommunal gata. 4. Inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän plats (även äldre byggnadsplan) men har tagit på sig ett ansvar för vägarnas skötsel. Vägarna borde utgöra en gemensamhetsanläggning och förvaltas av en samfällighetsförening. (Tidigare område med vägförening.) 5. Utanför detaljplan där kommunen tagit på sig ett ansvar för vägens skötsel. Väg som borde vara gemensamhetsanläggning med samfällighet. 6. Väg på kommunens mark (kommunal fastighet). Svar: Beskrivning 1. Kommunal allmän väg 2. Statlig allmän väg Vägrätt Kommunen Väghållar e (Statlig, kommuna l, enskild) Kommunal Vägrätt Trafikverket Statlig 3. Gata inom detaljplan Kommunen är huvudman för allmän plats 4. Väg inom detaljplan Kommunen är inte huvudman för allmän plats Detaljplan (även äldre stadsplan) Kommunen Kommunal Detaljplan (även äldre byggnadsplan) Enskild Kommunen sköter vägen genom kommunalt beslut eller ev. avtal 5. Utanför detaljplan där kommunen tagit på sig ett ansvar för vägens skötsel ? Borde enl. lagstiftning vara gemensamhetsanl äggning Markägandet ? Borde enligt lagstiftningen vara samfällighetsförenin g ? Borde enligt lagstiftningen vara samfällighetsförenin g Kommunen som markägare Enskild Kommunen sköter vägen genom kommunalt beslut eller ev. avtal 6. Väg på kommunens mark Marken disponeras med stöd av Formellt ansvarig för väghållningen Enskild Regler för insamling och leverans av vägdata Anm Kommunen sköter vägen genom ”driftavtal /entreprenadavtal” 183 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ändring av Väghållartyp I de fall man initialt satt felaktig väghållartyp (om FDI står i företeelsetillkomstens kommentarfält) får denna rättas utan kontakt med annan väghållare. Om annan väghållartyp är manuellt registrerad på kommunal väg måste en utredning och överenskommelse ske för att få klarhet i väghållarskapet. Överenskommelsen om byte av väghållartyp ska bifogas i leveransen till NVDB för att kunna checkas in i NVDB utan extra utredning och fördröjning. Påverkan på andra företeelser då väghållartyp byter värde. Påverkar: NVDB-företeelser Drift-bidrag komVägmunalt nummer Korsning Övriga NVDBFunktionell företevägklass elser eventuellt avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd avsluta avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd skapa ny eventuellt skapa ny ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd avsluta+ skapa ny avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd eventuellt skapa ny ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd eventuellt skapa ny ev avsluta+ Ingen skapa ny åtgärd Gällande väghållartyp Ny väghållartyp Väghållare Bärighet statlig kommunal avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd statlig enskild avsluta+ skapa ny kommunal statlig kommunal enskild enskild enskild statlig kommunal avsluta+ skapa ny avsluta+ skapa ny skapa ny Om den finns, troligen avsluta skapa ny Om den finns, troligen avsluta skapa ny Regler för insamling och leverans av vägdata 184 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Påverkar: STVDB-företeelser Vinterbärighet Gällande Ny Omled- Vinter Y-,Z-,ACväghållartyp väghållartyp ningsväg 2003 Driftomr ,BD-län Ingen Ska ev Ska ev Ingen statlig kommunal åtgärd vara kvar vara kvar åtgärd Ingen statlig enskild åtgärd avsluta avsluta skapa ny skapa ny Ingen om om Ingen kommunal statlig åtgärd saknas saknas åtgärd Ingen kommunal enskild åtgärd avsluta avsluta eventuel Ingen lt skapa enskild statlig åtgärd skapa ny ny eventuel Ingen lt skapa enskild kommunal åtgärd ny Körriktning Ingen åtgärd Ingen åtgärd Övriga STVDBJärnvägs- Lednings Lednings företeels korsning passage sträcka Rastplats er Ingen Ingen Ingen Ingen åtgärd åtgärd åtgärd åtgärd avsluta Ingen Ingen Ingen Ingen åtgärd åtgärd åtgärd åtgärd avsluta Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd skapa ny skapa ny Registrera väghållare på icke avtalat vägnät Då en vägnätsuppdatering berör flera väghållare är det lämpligt att de olika väghållarna kommer överens om vem av dem som ska leverera uppdateringar till NVDB. Överenskommelsen skall bifogas i leveransen så att den som checkar in förändringarna i NVDB vet att den som levererar materialet gör det på uppdrag av alla de berörda väghållarna. Trafikverkets personal hittar kommunens organisationsnummer i Excelbladet ..\..\..\01 Fånga\Kommunlista\Kommuners organisationsnummer.xls. Väghållarens namn För attributet Väghållarnamn är det värde som skall anges dels beroende av Väghållartyp och dels av Förvaltningsform. I följande tabell framgår vilket namn som skall anges i olika fall: Om Väghållartyp är Och Förvaltningsform är Anges följande namn som Väghållarnamn Statlig Kommunal Enskild Föreningsförvaltning Enskild Enskild Enskild Delägarförvaltning Överenskommelseväg Enskilt ägande Enskild Okänt Trafikverket Namn på den kommun som är väghållare Namn på den vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening som är väghållare Inget namn anges Inget namn anges Namn på juridisk person som är väghållare (Inga namn på fysiska personer anges) Inget namn anges Regler för insamling och leverans av vägdata 185 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Förvaltningsform För attributet Förvaltningsform anges värde endast om väghållaren är enskild. Nedan ges ytterligare förtydligande av värdemängden: Föreningsförvaltning: Omfattar vägar vilka varit föremål för vägförrättning enligt den äldre enskilda väglagen eller den från 1998 gällande lagen om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen och som i dag förvaltas av en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Till detta attributvärde förs även sådana vägar vars föreningar för närvarande är ¨sovande¨ och ej aktiva, men där föreningen fortfarande är formellt ansvarig för väghållningen. Delägarförvaltning: Omfattar vägar som varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som inte har föreningsförvaltning. Överenskommelseväg: Omfattar vägar tillkomna genom känd frivillig överenskommelse. Överenskommelsen kan vara framtagen under medverkan av skogsvårdsstyrelsen men även andra överenskommelser, där flera fastighetsägare är inblandade, godtas. Vägar i den här gruppen kännetecknas av att det är flera fastighetsägare som tillsammans äger vägen. Enbart det faktum att en fastighetsägare får servitutsrätt att nyttja en väg innebär inte att vägen skall klassas som överenskommelseväg. Enskilt ägande: Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara väg över den egna fastigheten eller väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. Till gruppen enskilt ägda vägar förs även vägar där andra fastigheter kan ha servitutsrätt utan att vara vägens ägare och väghållare. Även vägar med fler än en ägare kan föras till denna grupp när överenskommelse saknas mellan delägarna. Okänt: Förvaltningsformen är okänd. Bör användas restriktivt. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Väghållare på nya kommunala och enskilda vägar Väghållare ska finnas på allt vägnät men om brister finns kan följande regel användas. Regel: Om det uppstår brist i företeelsen Väghållare och det inte går att få ett snabbt besked från källan om vem som är väghållare ska företeelsen läggas in enligt följande (rättelse kan ske senare): 1) Väghållartyp sätts till ”enskild” a) om omgivande vägar är enskilda b) om det är blandat kommunal/enskild typ utom tättbebyggt område 2) Väghållartyp sätts till ”kommunal” a) om omgivande vägar är kommunala b) likaså vid blandat kommunal/enskild typ inom tättbebyggt område. Regler för insamling och leverans av vägdata 186 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vägkategori Heltäckande på statligt vägnät (inkl färjeled). Vägkategori hänger samman med Europaväg och vissa serier av Vägnummer Kategori måste anges. Vägkategori avser vägens "status" och indelas i Europa- och riksvägar samt primära, sekundära och tertiära länsvägar. Då definition av kategorierna 4-6 saknas, görs i 1:a hand glapphantering och i 2:a hand registreras sekundär länsväg. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Regler för insamling och leverans av vägdata 187 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vägnummer Vägnummer finns alltid om Väghållartyp = statlig och Vägtrafiknät är Bilnät men kan även finnas för andra värden på väghållartyp. Om vägnummer <100 och har Europaväg=Ja ska Vägkategori vara 1 annars 2. Om vägnummer 100 – 499 ska Vägkategori vara 3. Om Mittremsa och/eller Vägräcke med Gemensamt mitträcke ska syskonlänkar finnas. Alla attribut är obligatoriska inklusive Värd/gäst, Länkroll och Riktning som måste anges Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks- och länsvägnätet. Vägnummer ajourhålls av Trafikverket. Observera att en väg/gata med vägnummer kan till hela sin längd vara kommunal. I dessa fall är det speciellt svårt att veta när ombyggnader skett som leder till ajourhållning av vägnummer. Vägnummer är numrerade i tre nummerserier: Vägnummer 1-99 (europavägar och riksvägar). Vägnummer 100-499 (primära länsvägar). Vägnummer 500-5000 (sekundära och tertiära länsvägar). En europaväg/riksväg eller primär länsväg har samma vägnummer oavsett hur många län den berör. För övriga länsvägar (500-5000) har varje län en egen nummerserie och därför finns ofta samma vägnummer i flera län. Enskilda vägar som har vägnummer bör utredas om de har rätt väghållare (Öresundsbron är ett undantag och även internationella färjelinjer som är enskilda kan ha vägnummer). Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Värd/Gäst: Värdväg/Gästväg används vid registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen den med det lägsta vägnumret. De övriga kallas för gästvägar. Om någon av vägarna med samma sträckning är europaväg men har ett högre nummer så är det ändå den som ska vara värd. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Regeln för att skapa riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till länkens riktning, med eller mot (för vägnummer är inte riktning =”med och mot” tillämplig). Syskonlänkar och grenar registreras företrädesvis i tillåten färdriktning. Regler för insamling och leverans av vägdata 188 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka som ett attribut till företeelsens utbredning. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i dokumentet Översikt vägdata. Vägnummer på gren Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De är på- och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s.k. förbindelsevägar, men ingår inte i någon vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. I korsningar och trafikplatser där flera vägnummer förekommer är en regel att först lägga ut länkroll för värdvägens rutt genom korsningen och därefter lägga ut gästvägens rutt genom korsningen. Om det därefter finns länkar i korsningen som inte fått länkroll kan man först se om syskonlänkarna ska förlängas annars blir det grenar till värdvägen. I figuren är syskonlänkarna för väg 664 förlängda in i cirkulationen. Väg 664 är markerad. Här ovan är en länk i cirkulationen gren (ljusblå) till väg 50 därför att den inte naturligt tillhör väg 70 eller 71. Väg 50 är markerad. Regler för insamling och leverans av vägdata 189 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Sammanhängande utbredning för varje vägnummer inom ett län Företeelsen Vägnummer beskrivs med en företeelse per vägnummer och län och som en ordnad lista med utbredningar på referenslänkar från vägens början i länet till vägens slut i länet. Det får inte finnas glapp i utbredningsföljden utan vägnumret skall endera vara värd eller gäst så att vägnumret kan följas som en kontinuerlig företeelse i hela länet. Det får endast finnas en giltig företeelse per vägnummer och län. I de fall där vägnumret i ett län går över till ett annat län och återkommer igen till första länet skall företeelsen för det första länet ändå ha en obruten utbredningsföljd genom att detta vägnummer sätts som gäst på de utbredningar som går igenom det andra länet. Därmed blir det en företeelse med en obruten utbredningsföljd för vägnummer och län trots att det är ett avbrott genom länsbytet. Vägar som ingår i rastplatser Vägar som ingår i rastplatser med Väghållartyp = "Statlig" ska ha ett vägnummer och Länkrollen ska sättas till "Gren" OBS. Vägnummer måste avslutas nära vägnätet avslutas Vägnybyggnad_2009 Heltäckande på statligt vägnät exkl färjeled. Nybyggnadsår, Dimensionerande år, Nybyggnad-objektid och Förstärkning-objektid måste anges. Beskriver dels det årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka, dels det årtal som ett förstärkningsarbete utförts på en vägsträcka. Möjlighet finns att ange hänvisning till nybyggnadsobjektets och förstärkningsobjektets id-nummer. Nybyggnadsår är det faktiska årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka. Om nybyggnad är gjord före 1950 eller om året är okänt (obyggd väg) anges årtal 1950. Dimensionerande år är det faktiska årtal då vägsträckan byggdes eller när senaste förstärkning gjordes. Om nybyggnad/förstärkning är gjord före 1950 anges årtal 1950. Objektid för nybyggnad resp förstärkning måste anges. Om objektid inte är känt skrivs text ”Okänt”. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Väglagen skiljer på ombyggnad och förbättringsåtgärder. Därtill kommer också underhållsåtgärder. Ombyggnad= ny vägkropp (även nybyggnad av flera körfält. t.ex. till mötesfri väg). Förbättringsåtgärder = inom befintlig vägkropp. Regler för insamling och leverans av vägdata 190 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Konsekvenser: Ombyggnad innebär att det blir en ny vägsträcka och att en eller flera nya Vägnybyggnadsföreteelser registreras med sitt Nybyggnadsår och med Dimensionerande år = Nybyggnadsår Förbättringsåtgärd i form av ”Förstärkning” (se nedan) innebär att man registrerar en ny Vägnybyggnads-företeelse (eller flera) som överlagrar en befintlig företeelse. För den nya företeelsen sätts: Nybyggnadsår utifrån den överlagrade företeelsen. Nytt Dimensionerande år, utifrån förbättringsåtgärden. Underhållsåtgärder påverkar inte Vägnybyggnads-företeelserna. Med ”Förstärkning” avses åtgärd då vägens bärighet höjs eller annan åtgärd, t.ex.: Påbyggnad med bundna lager ≥ 70 mm (egen subjektiv åsikt) Påbyggnad med obundna lager och något eller några bundna lager. Infräsning (ev. + obundet bärlager) och nya bundna lager. Vid tjälproblem förstärkningslager + bär & slitlager men ibland sträckvisa urgrävningar. Förbättring av avvattningssystemet, ev. i kombination med ovanstående. Man bör ha utfört en dimensioneringsberäkning med PMS/Objekt eller motsvarande. Befintlig vägkropp användning ändras till s.k. mötesfri väg (2+1 och liknande). För leverans av förstärkningsobjekt från Trafikverkets Driftorganisation gäller följande: Förstärkning sker enbart av befintlig väg inom vägområdet. Man kan dika ut, byta trumma, lägga på nytt slitlager för att höja bärigheten etc. Detta leder dock inte till Vägnybyggnad_2009 uppdateras av Driften. För leverans av förstärkningsobjekt som hanteras av Trafikverket, Investring gäller följande: Förstärkning av väg som leder till att man tar mer mark i anspråk och eventuellt måste utöka vägområdet, för att t ex räta kurvor, bredda väg etc måste objektet levereras med nya väglinjer, enligt Publikation 2011:091 (publikationen gäller för alla investeringsobjekt). Förstärkningsobjektet ska hanteras som ny väg. Företeelsetypen Vägnybyggnad_2009 ska uppdateras med Nybyggnadsår, Dimensionerande år, Nybyggnad-objektid och Förstärkning-objektid. Skall registreras på alla förstärkningsobjekt som Investering levererar. Alltså även då väghållaren är kommunal eller enskild. Förstärkning av broar skall inte registreras. Regler för insamling och leverans av vägdata 191 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Typ, återfunnet och juridisk status måste anges. Vägnätsanknutet kulturminne En sten, stolpe, skylt eller liknande objekt knutet till vägen som har ett kulturmiljövärde Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid inventeringsarbete. Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande. Alla attribut utom Teknisk beskrivning måste anges Vägräcke Avser permanent monterat vägräcke med syfte att mildra skadeföljden för avkörande fordon samt dess förare och passagerare. Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på räcken samt sammanställningar och rapporter avseende räckesinnehav tillsammans med annat vägdata. Figur 174 Slänträcke, sidoräcke och mitträcke Utbredningen inkluderar inte vägräckesavslut. Räcken som delas av två körbanor (gemensamt mitträcke) ska registreras på bägge körbanorna. Om mitträcke saknas vid ÖFT men med säkerhet skall monteras senare, skall man leverera vägnätet i båda körriktningarna. En kommentar om detta skall medfölja leveranssedeln till Väg- och järnvägsdata och ett nytt ärende läggs upp i Indataloggen för bevakning. Uppehåll i mitträcket skall inte förekomma p.g.a. katastroföverfarter, överlednings- och driftvändplatser. Skall bara förekomma där det finns tvärlänkar. Vissa sträckor kan ha både mittremsa och mitträcke. Utvinklat avslut Räckesfunktionen i dikesslänten är osäker p g a lutningen, vinkeln och det avvikande underlaget. Inventering förenklas om ände till ände mäts. Vägräcke med energiupptagande räckesände Räckesändarna varier i längd mellan ca 8 m till 12 m beroende på fabrikat och hastighetsklass. Inventeringen förenklas genom att alltid sätta gränsen 10 m från nosplattan istället. Regler för insamling och leverans av vägdata 192 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Stållineräcke Varje räckeslängd mellan två förankringar ska inventeras var för sig även om de bildar en sammanhängande barriär. En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB finns i Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata. Alla attribut utom Teknisk beskrivning och Skötselbeskrivning måste anges Vägräckesavslutning Avser hur vägräcket utefter vägen börjar respektive avslutas. Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på räckesavlutningar samt sammanställningar och rapporter avseende innehav tillsammans med annat vägdata. Vägräckesavslutning har en sidouppdelad punktutbredning placerad där avslutningen ansluter till räcket. En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräckesavslutning för införande i NVDB finns i Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata. Vägräckesreflex Avser förekomst av vägledande reflexer monterade på vägräcket. Sidouppdelad sträckföreteelse. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata. Vägtrafiknät Ska alltid finnas Alla attribut måste anges. Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för. Företeelsetypen registreras på alla referenslänkar. Detta är en av de viktigaste företeelsetyperna eftersom den används för att separera olika nättyper. För gator där det finns en trafikregel om gågata skall Nättyp ha värdet bilnät. Detta gäller t.ex. Drottninggatan i Stockholm Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och ska därför vara heltäckande och ha hög kvalitet. Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor. En vägsträcka kan antingen vara bilnät eller cykelnät. Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar klassas som cykelnät. Regler för insamling och leverans av vägdata 193 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vägtyp Heltäckande på statligt vägnät exkl. färjeled. Om typ är Motorväg, Motortrafikled eller Motortrafikled mötesfri ska även motsvarande företeelsetyper finnas. Om körfältsbeskrivningen är >1 ska det finnas parallella geometrilinjer och vägnummer ska ha länkroll som anger syskonlänkar. Typ och Körfältsbeskrivning måste anges. Om typ är 4-fältsväg ska även företeelsetypen Mittremsa finnas och ev Vägräcke med Gemensamt mitträcke samt Syskonlänkar ska finnas. Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller Vanlig väg mötesfri ska företeelsetyperna Vägräcke med Gemensamt mitträcke och/eller Mittremsa finnas. Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller Landsväg mötesfri ska länkroll ej vara Normal. Om typ är Motortrafikled eller Landsväg normal ska länkroll ej vara Syskon. Avser vägens typning enl. GD:s beslut 2001-06-20 Dnr 16783 ang. gällande vägtyper i Trafikverket med viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov. Typ av väg är någon av följande 1 Motorväg 2 Motortrafikled 3 Motortrafikled mötesfri 4 4-fältsväg 5 Vanlig väg 6 Vanlig väg mötesfri Motorväg, Motortrafikled och Motortrafikled mötesfri skall ha gällande trafikföreskrift om motorväg eller motortrafikled. (Efterhand skall alla motortrafikleder bli mötesfria, därefter försvinner uppdelningen på två typer.) 4-fältsväg är väg med två eller fler körfält i varje riktning för fri omkörning, separerade med mittremsa med eller utan räcke, som inte är Motorväg eller Motortrafikled. Motortrafikled mötesfri och Vanlig väg mötesfri är väg som har omväxlande ett respektive två körfält i vardera riktningen i ett intervall på ca 1 till 2,5 km. Körriktningarna är separerade med mitträcke. Det kan även förekomma 1+1 eller 2+2-delsträckor. Vilken uppdelning som gäller för vägsträckan skall anges i attributet Körfältsbeskrivning. Vanlig väg är övriga vägar. Körfältsbeskrivning anger körfältskombinationer, främst för att utskilja vilka vägar som har s.k. 2+1 eller annan kombination (1+1, 2+2) av körfältsindelning. Övriga som ej önskas körfältsuppdelas skall <1= Ingen uppdelning> anges. Utbredningens början respektive slut för: typerna Motorväg, Motortrafikled mötesfri och Motortrafikled är enligt gällande lokal trafikföreskrift. typerna 4-fältsväg och Vanlig väg mötesfri är vid syskonlänkens början och slut Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Regler för insamling och leverans av vägdata 194 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Vändmöjlighet Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Vändmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här: http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf Regler för utbredning Företeelsetypen Vändmöjlighet registreras med en punktutbredning. Om vändmöjligheten finns i slutet av en länk registreras den med en nodutbredning. Vändmöjlighet registreras inte i vägkorsningar. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. OBS! Då en vändmöjlighet är registrerad i vägens ändnod (nod-utbredning) och vägen förlängs måste vändmöjlighetens utbredningstyp ändras till punktutbredning annars syns den inte längre i Trafikverkets kartprodukter. Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse. Överledningsplats Mittremsa med eller utan Vägräcke finns där denna företeelse förekommer. Hinder måste finnas. Avser en plats som anordnas på vägar med mittremsa, för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra, när en vägbana tillfälligt stängs. Överledningsytan kan variera mellan ca 4-60 m, beroende på vilken bredd och utformning vägen och vägens mittremsa har. Normalt hålls öppningen stängd med ett demonterbart räcke. Även mindre utryckningsfordon kan nyttja överledningsplatser som vändmöjlighet. Punktutbredning Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Figur 175 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten. Regler för insamling och leverans av vägdata 195 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Figur 176 Överledningsplats vid mittremsa 2 - 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. Figur 177 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke. Namn och Namnsättande organisation och alla andra attribut måste finnas Övrigt vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka och därför är samtidiga företeelser tillåtna. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Regler för insamling och leverans av vägdata 196 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Typ av värden för attributet namn Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. statlig - Namn på led, rutt, stråk, länk eller längre vägsträckning som definierats av Trafikverket. Exempelvis Inlandsvägen eller södra länken. Namnet är ofta satt utifrån ett turistiskt syfte. kommunal - Namn satt av kommun som är känt bland allmänheten eller inom något speciellt sammanhang, men inte är officiellt beslutat adressbildande namn. skoglig - Namn på skogsbilvägar satta av skogliga aktörer. enskild - Namn på enskilda vägar, som inte är skogsbilvägar, satta av enskilda markägare, väghållare, etc. övrig - Namn på vägar satta av övriga organisationer. Det finns bland vissa leverantörer till NVDB behov av att sätta ett ID-nummer på en väg snarare än ett textuellt namn. Man har kanske inget namn men väl en sifferkombination. Det är tillåtet att göra så. Observera dock att både bil- och cykelnät i gaturummet även ska ha gatans namn. Se Gatunamn ovan. Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. I Köping finns t.ex. ett övrigt vägnamn som ser ut så här ”GC-54 KÖ”. Riktning Riktning anges inte för Övrigt vägnamn. Vägar med flera namn Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka därför är samtidiga företeelser tillåtna. Vägar utan namn Många vägar har inget namn. Om inget vägnamn är känt registreras ingen företeelse. Ange namn på alla delar En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Utbredningens start och slut I de fall ett vägnamn startar eller slutar i en korsning bör företeelsens utbredning starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Se Figur 150. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Övrigt Företeelsetypen Övrigt vägnamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kan finnas flera vägar i NVDB med samma namn. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB. Regler för insamling och leverans av vägdata 197 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 20 Leveranskrav 20.1 Referenssystem vid datautbyte med NVDB Vid leverans av nya geometrier och vid ajourhållning av befintliga skall information om använda referenssystem, i plan och höjd, finnas med i leveransen. Koordinatsystem i plan: Koordinatsystemet i plan skall vara SWEREF 99, RT 90 eller annat system som har kända samband till SWEREF 99 eller RT 90. Systemet skall vara beskrivet med benämning, medelmeridian och origotillägg, vilket för SWEREF 99 görs enligt Lantmäteriets beslut A§ 838 ”Införande av nytt referenssystem mm” och för RT 90 enligt HMK-Ge:S.B.4. Om ej annat angivits vid beställning gäller att koordinater skall levereras till Trafikverket i den nationella projektionen SWEREF 99 TM. Höjdsystem: System i höjd skall vara rikets höjdsystem 2000 – RH 2000, rikets höjdsystem 1970 – RH 70 eller annat system med kända samband till RH 2000 eller RH 70. Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH 2000 skall geoidmodellen SWEN08_RH2000 användas. Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH 70 skall geoidmodellen SWEN08_RH70 användas. Om ej annat angivits vid beställning gäller att höjder (Z-koordinat) skall levereras till Trafikverket i rikets höjdsystem 2000 – RH 2000. Transformationer: Transformationer mellan regionala/kommunala/lokala system och SWEREF 99 skall, så långt som möjligt, utföras med transformationssamband fastställda av Lantmäteriet. Exempel på programvaror för transformation – GTrans, FME (med GTrans transformationsmotor) Regler för insamling och leverans av vägdata 198 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 20.2 Geometri som stöd för generaliseringsarbetet Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för generaliseringsarbetet. Leverans av linjer skall vara kodade enligt beskrivning i kapitlet Kodning av linjer nedan, alternativt levererade i form av separata filer. 20.3 Leveranser Leveransformat Leverans ska ske i de leveransformat som överenskommits i beställningen. Möjliga leveransformat är Shape, XML och DXF(DWG). Formatspecifikationer finns att hämta på www.nvdb.se. Leveransens innehåll för vägnät Inmätning av vägnät beskrivs i kapitel 7 Inmätning av vägnät. Leverans på XML-format skall vara komplett så att det går att lägga in i NVDB utan ytterligare bearbetning vilket i sin tur kräver att dataleverantören har ett av Trafikverket godkänt leveranssystem. För leverans på Shape eller DXF(DWG) gäller följande: Leveransen skall innehålla linjer (referenslinjer) som skall utgöra tillräckligt underlag för att möjliggöra uppbyggnad av referenslänkar i ett generaliserat vägnät (se nedan). Linjer för bilnät resp. cykelnät skall levereras i olika filer. Vägnät som avslutas skall levereras i en separat fil. OBSERVERA – leveransen skall ej utgöras av ett färdiggeneraliserat vägnät, dvs. ingen generalisering skall utföras av leverantören! Arbetet med att skapa ett generaliserat vägnät utförs av särskilda specialister hos beställaren. Leveransen skall bestå av: Koordinatfiler för referenslinjer (bilnät, cykelnät och avslutat vägnät) Koordinatfiler för geometrier som skall utgöra stöd för generaliseringsarbetet Filförteckning Översiktskarta med grov beskrivning av objektet Beskrivning av produktionsprocessen för geometri fram till leverans. (Se DPS Referenslinjetillkomst via www.nvdb.se Dataproduktspecifikationer). o Metod referenslinje (ex. från - relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, … ) o Produktionsprocessens á priori medelfel. Redovisning o Använda referenssystem i leveransen, o Genomförda transformationer, o Använda programvaror. Företeelsers utbredning på vägnätet Inmätning av företeelser beskrivs i kapitel 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet. Punktföreteelser: Punktföreteelser skall levereras som punktobjekt. Sträckföreteelser: Regler för insamling och leverans av vägdata 199 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Sträckföreteelser skall levereras som linjeobjekt och minimikravet för att kunna vägnätsanknyta en sträckföreteelse är att start- och slutläge fastställs enligt beskrivningen ovan. För att underlätta arbetet med vägnätsanknytning av sträckföreteelser med långa utsträckningar är det dock lämpligt att även leverera mellanliggande brytpunkter. Leveransens innehåll för företeelser Leverans i shape-format skall bestå av: Företeelser för de olika företeelsetyperna skall levereras med en fil för varje företeelsetyp. Värdemängden för respektive attribut anges i klartext. Av respektive dataproduktspecifikation framgår vilka attribut som är obligatoriska att leverera. o Förtydligande: Koordinatpunkter för sträckföreteelser skall entydigt kunna kopplas till respektive företeelse. o Undantag: Företeelser för bilnät resp. cykelnät ska inte blandas i samma fil utan företeelsetypen delas upp i två separata filer. Det är inte alltid relevant att leverera alla data i shapeformat, framför allt inte i mindre projekt. Överenskommelse kan då i vissa fall träffas att informationen får lämnas på annat sätt. Filförteckning Översiktskarta med grov beskrivning av objektet Metodbeskrivning (en beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats) o Datafångstmetod för attributvärden samt företeelsens utbredning (ex. från - relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, … Se DPS Företeelsetillkomst via www.nvdb.se Dataproduktspecifikationer) o Beräkning Använda referenssystem i leveransen Redovisning av genomförda transformationer Använda programvaror Övrig leveransinformation För leverans från Trafikverket eller av Trafikverket upphandlad entreprenör gäller leveranskrav enligt TDOK 2013:0148 Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata. För övriga leverantörer gäller leveranskrav enligt dataproduktspecifikation Vägnät samt respektive företeelsetyps dataproduktspecifikation. Följande företeelser ska levereras tillsammans med vägnätet då leverans sker av nytt vägnät. Företeelse Täckning Referenslinjetillkomst Heltäckande Företeelsetillkomst Ska finnas på alla företeelser. utom Referenslinjetillkomst Vägtrafiknät Heltäckande Väghållare (åtminstone Väghållartyp) Heltäckande Regler för insamling och leverans av vägdata 200 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Bro och tunnel Underfart, överfart och tunnel Leveranser skickas till [email protected] Kodning av linjer Aktuella koder vid kodning av linjer4. Kod Fältnr Benämning Förklaring VAGVKA 4000 Vägkant asfalt Linje utefter vägkant asfalt VAGVKB 4010 Vägkant betong Linje utefter vägkant betong VAGVKG 4020 Vägkant grus Linje utefter vägkant grus VAGVM- 4060 Vägmitt Linje i vägmitt (vägbanemitt5) VAGVRE 4090 Vägräcke Linje utefter vägräcke VAGKGO 4100 Kantstöd granit, ök Linje utefter överkant på kantstöd granit VAGKBO 4110 Kantstöd betong, ök Linje utefter överkant på kantstöd betong VAGKSP 4130 Kantstöd ök plattrad Linje utefter kantstöd ök plattrad VAGVST 4170 Viltstängsel Linje utefter viltstängsel VAGVBO 4240 Vägbom Linje utefter vägbom VAGKST 4270 Kantstolpe Punkt vid kantstolpe/reflexstolpe VAGHPL 4290 Hållplatsskylt Punkt vid busshallplatsskylt VAGGCM 4350 GCM-bana, allmän Linje utefter GCM-bana, allmän VAGVAJ 4370 Vajerräcke Linje utefter vajerräcke VAGMVE 4540 Refuglinje Linje utefter målad refuglinje VAGMVG 4560 Vägmitt Linje utefter målad vägmitt (vägbanemitt) VAGMVH 4570 Övergångställe Linje utefter målat övergångställe VAGMVJ 4590 GCM-bana Linje utefter målad GCM-bana VAGGLM 4700 Körbanemitt Generaliserad linje i vägmitt (körbanemitt6) VAGGKA 4710 Körfältsmitt ett körfält Generaliserad linje i körfältmitt vid mötesfri flerfältsväg där det endast förekommer ett körfält i betraktad riktning. VAGGKB 4720 Körfältsmitt höger körfält Generaliserad linje i körfältmitt för körfält längst till höger vid mötesfri flerfältsväg där det förekommer flera körfält i betraktad riktning. VAGGKC 4750 Körfältsmitt cykelfält Generaliserad linje i körfältmitt för cykelfält (utmärkt med vägmarkering) 4 Urval av koder ur - ”BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 7 Redovisning av Anläggning, Utgåva 2, bilaga D Kodning”- med tillägg. 5 Se kapitel Vägbanemitt 6 Se kapitel Körbanemitt Regler för insamling och leverans av vägdata 201 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 VAGGCO 4760 Körfältsmitt cykelöverfart Generaliserad linje i körfältmitt för cykelöverfart (utmärkt med vägmarkering) Regler för insamling och leverans av vägdata 202 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2013-09-16 Detta dokument ersätter följande dokument: Yngwe Elfwing Handledning för fångst av vägdata, version 2.8 men insamlingsregler för trafikregler som har sitt ursprung i trafikföreskrifter har tagits bort. Exempelsamling för NVDB – Generaliseringsregler, version 1.1 Regelverk för stabilt och kompletterat vägnät, version 2.5 Insamlingsregler i NVDB Specifikation av innehåll Vägnät, version 5.7 Cykelnät, version 5.7 Företeelsetyper, version 5.7 Företeelsetyper på cykelvägnätet, version 5.7 Insamlingsregler i Specifikation av innehåll företeelser för statligt vägdata, version 2.70 Detta dokument har kompletterats med text från följande dokument som därmed utgår: Krav för leverans av väggeometri till Trafikverket för NVDB, TDOK 2013:0208. Generella insamlingsregler och krav för vägdata som ska levereras till Trafikverkets NVDB/GVTmiljö, TDOK 2013:0209 Regler för insamling och leverans av vägdata 203 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler Översikt för indelning av fordon Till hjälp vid tolkning av Lokala trafikföreskrifter kan följande förhållande mellan olika fordon vara användbart. Enligt lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559) finns följande indelning av fordon. Regler för insamling och leverans av vägdata 204 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Fordon Motordrivet fordon Motorfordon Personbil klass I (Personbefor dran) Personbil klass II (”Husbil”) Buss (>9 sittpl) Lätt buss (<3,5 ton) Tung buss (>3,5 ton) Motorredskap Motorcykel Moped Traktor klass I Traktor klass Motorredska Motorredska (2 eller 3 hjul och > (<45km/h, 2 eller 3 hjul och (trafiktraktor) II p klass I p klass II 45km/h, >50 cc eller 4 hjul <50cc eller <4kW, om 4 jordbrukstrak (>30km/h) (<30km/h) och massa <400 kg eller hjul dessutom vikt max 350 tor) 550 kg om inrättat för kg utan last) godsbefordran och <15kW) Bil Personbil (8 platser + förare) Traktorer (<40 km/h) Lastbil (godsbefordran, ingen annan typ av bil) Lätt lastbil (<3,5 ton) Tung lastbil (>3,5 ton) Lätt Tung Moped klass Moped klass motorcykel motorcykel I II (<25km/h, (<125cc , < (>125 cc <1kW) 11 kW) eller >11 kW) EGmobilkran (kranbil som lyfter > 400 kNm) Regler för insamling och leverans av vägdata Terrängmotorfordon Terrängskoter (<400kg) Snöskoter Terränghjuling Terrängvagn (>400kg) Lätt terrängvagn (<2 ton) Tung terrängvagn (>2 ton) 205 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 [Ärendenummer] 1.0 Fordonståg Traktortåg (Ett (En traktor motordrivet med ett eller fordon med flera ett eller flera tillkopplade tillkopplade släpfordon.) fordon.) Fordon forts Efterfordon (ej Sidvagn Cykel (Cykel Hästfordon släpfordon, (sitter på med trampor (förspänt dras av bil, sidan av MC eller vev, med dragare) traktor, eller cykel, Cykel med motorredskap anses inte eldrift (max eller som särskilt 20km/h), terrängmotorfor fordon) Cykel med don) trampor + eldrift <250W) Släpfordon Släpvagn (hjul eller band, dras av motorfordon, traktor el motorredskap) Släpkärra (oledad dragstång, <1 ton) Släpsläde Terrängsläp Lätt Tungt (dras av släpfordon släpfordon (ej terrängmotorfo (<750 kg lätt rdon) eller >750 kg släpfordon) men <dragfordone ts tjänstevikt och summa <3,5 ton) Dolly Påhängsvagn (är styraxel för (med tapp påhängsvagn) eller vändskiva som vilar direkt på dragfordon) Regler för insamling och leverans av vägdata Övriga fordon Lekfordon (leksak enl 1992:1327) Cykelkärra 206 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Definition av fordonsvikter Enligt lag 2001:559 om vägtrafikdefinitioner gäller följande för vikt på fordon: Bruttovikt på fordon: Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar för över till vägbanan. D.v.s. den för tillfället aktuella vikten på fordonet inkl last. Förväxla inte detta med totalvikt, se nedan. Tjänstevikt för en bil, traktor eller ett motorredskap. (Bil inkluderar lastbil) Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med div. utrusning, bränsle och förare. Totalvikt för en bil, traktor eller ett motorredskap. Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. D.v.s. totalvikten är den teoretiskt högsta tillåtna vikten för fordonet och inte den aktuella vikten. Begränsad totalvikt anges ofta med ”Förbud mot trafik gäller tung lastbil” och då avses fordon med en totalvikt över 3,5 ton eller ”Förbud mot trafik gäller lastbil med totalvikt över 24 ton”. Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan. Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan. (Boggi är två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2 meter.) Trippelaxeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en trippelaxel för över till vägbanan. (Trippelaxel är tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5 meter.) Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och bärighetsklass 3 (BK3). Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn är skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt. Släpvagnsvikt Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och last. Se vidare i http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010559.htm Regler för insamling och leverans av vägdata 207 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB. Allmänt Nedan följer några definitioner av punkter för vägräckets start och slut vid inventering. Nedvinklat avslut/ räckesförankring Vägräcket börjar och slutar vid vinkeln som inleder förankringen Gäller även skiljeräcken med eller utan energiupptagande avslut. Utvinklat avslut Regler för insamling och leverans av vägdata 208 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 1.0 Vägräcket slutar/börjar där änden går ner i mark. Vägräcke med energiupptagande räckesände 10 m från nosplatta 10 m från nosplatta Vägräcket anses allmänt börja 10 meter från nosplattan. Vägräcke – övergång - broräcke – övergång – vägräcke Broräcke inkl övergångar övergång övergång Vägräcket anses börja/sluta vid toppföljarens infästning i navföljare och stolpe. Regler för insamling och leverans av vägdata 209 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 1.0 Vägräcke med tvärt avslut, typ fiskstjärt mm Vägräcket börjar vid avslutets ände men säkerhetsstandard, se avsnitt E, klassas som ”2. Uppfyller ej SS-EN 1317”. A. Vägräckestyp Avser vilken typ av vägräcke som är monterat 1. Balkräcke Balkräcken kännetecknas av att de har en stålprofil som navföljare. Har räcket flera navföljare (ej 2 st rörprofiler) är de vanligen av högkapacitetstyp, se avsnitt D nedan . De vanligast förekommande balkräckena är: W-profil (typbeteckning, finns olika fabrikat), nedan olika utföranden: Navföljare Enkelsidigt utförande Regler för insamling och leverans av vägdata 210 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Enkelsidigt med tvärbalk Dubbelsidigt med tvärbalk, vanligt mellan körbanorna, blir då klassat som gemensamt mitträcke enligt avsnitt B. Kohlswa Kohlswa-profilen är snarlik W-profil men inte lika hög och har tjockare plåt, se exempel nedan: Övergång från W-profil till Kohlswa Regler för insamling och leverans av vägdata 211 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Vägräcke Kohlswaprofil Skiljeräcken Skiljeräcken har en enkel stålprofil monterad ovanpå ståndarna. Räckestypen är ofta monterad mellan körbanorna och blir då även klassat som gemensamt mitträcke enligt avsnitt B. OBS! Skiljeräckena kan även vara monterade som sidoräcke mot t ex en GC-bana Regler för insamling och leverans av vägdata 212 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Exempel på skiljeräcke monterat som sidoräcke mot GC-bana. 2. Stållineräcke Stållineräcke, eller vajerräcke som det också kallas, har 3 eller 4 vajrar som löper mellan stolparna. Vajerräcket anses börja/sluta vid vajrarnas infästning i markförankringen. Regler för insamling och leverans av vägdata 213 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Räckeslängderna inventeras var för sig mellan förankringarna, de ska ej räknas som ett sammanhängande räcke. 3. Rörräcke Rörräcken består vanligen av 2 st rörformade stålprofiler. Högkapacitetsräcken, se avsnitt D, av rörprofil har vanligen 3 profiler och är högre. Regler för insamling och leverans av vägdata 214 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 4. Betongräcke Endast betongräcke som är permanent installerat skall tas med. Exempel på betongräcken, även avslut skall ingå i räckeslängden. 5. Träräcke Träräcken har en stålkärna både i ståndare och navföljare, saknas denna ska de klassas med Säkerhetsstandard ”Uppfyller ej SS-EN 1317” enligt avsnitt E. Regler för insamling och leverans av vägdata 215 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 De finns i flera utföranden (inget känt som håller högkapacitetsklass). 9. Ej klassificerat Räcken som ej tillhör någon av grupperingarna ovan.. B. Gemensamt mitträcke Avser om räcket delas av två körbanor. 1. Ja 2. Nej Räcken monterade ”rygg mot rygg” fristående från varandra räknas inte som gemensamt mitträcke = NEJ Regler för insamling och leverans av vägdata 216 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Dubbelsidiga sammanhängande konstruktioner räknas som gemensamt = JA C. Slänträcke Avser om räcket är ett slänträcke. Exempel ges nedan: Regler för insamling och leverans av vägdata 217 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 1.0 Typiskt för slänträcke är placeringen en bit från körbanan och nedflyttat i slänten. De är också högre från mark till stolptopp och har vanligen 4-linor som är mer utspridda i höjdled än vanliga sido- eller mitträcken. 1. Ja om räcket är ett slänträcke 2. Nej D. Högkapacitetsräcke Avser om räcket är ett högkapacitetsräcke. Hit räknas alla räcken som har en kapacitetsklass högre än N2, d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b. Dessa räcken har vanligen en allmänt kraftigare konstruktion, 3 navföljare av olika utföranden och/eller bredare 3-vågiga W-profiler, se exempel nedan: Kapacitetsklass H2, 3-vågig profil toppföljare här med tvärbalk och Kapacitetsklass H4, se även rörräcken med 3 navföljarprofiler ovan. Regler för insamling och leverans av vägdata 218 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 1. Ja om räcket är högkapacitet d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b 2. Nej annars E. Säkerhetsstandard Avser om räcket uppfyller gällande säkerhetsstandard. Ett CE-märke innebär att räcket uppfyller SS-EN 1317. Ett icke CE-märkt räcke antas kunna uppfylla grundläggande säkerhet enligt SS-EN 1317 UTOM i följande fall: a. Monterat på betongstolpe b. Förankring saknas, t ex vid tvärt avslut, se ovan under allmänt. c. Räcke, typ ”stockholmsräcket”, se exempel nedan Regler för insamling och leverans av vägdata 219 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 d. Räcke typ ”KN-räcket”, se exempel nedan Både Stockholmsräcket och KN-räcket är vanliga på broar men kan även förekomma på väg, speciellt Stockholmsräcket och omfattas då av inventeringen. e. Slutligen, om räcket är uppenbart felmonterat, t ex överlappsskarv mot trafikriktningen. OBS! Bristande underhåll som att det sitter för lågt och/eller lutar, är deformerat, rostigt och liknande avvikelser ska inte påverka bedömningen vid inventering då detta är bristande underhåll på ett räcke som i grunden bör uppfylla säkerhetsstandard enligt SS-EN 1317. 1. Uppfyller SS-EN1317 2. Uppfyller ej SS-EN1317 9. Ej klassificerat F. CE-märkning Avser om det monterade vägräcket är CE-märk, vilket det kan vara Regler för insamling och leverans av vägdata 220 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 även om fysiskt märke saknas. Då får annan dokumentation användas för att styrka detta. Vid osäkerhet gäller ej klassificerat. Ett exempel på CE –märke kan se ut som nedan: Notera att placeringen av själva märket på räcket kan variera kraftigt då ”standard” för detta saknats. (amn. Räcken monterade under åren 2011/-12 kan vara fysiskt märkta och under 2013 ska de vara CE-märkta.) 1. Ja om CE-märke finns 2. Nej annars 9. Ej klassificerat Regler för insamling och leverans av vägdata 221 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning Gruppering räckesavslut NVDB 1. Långt navslut mer än 10m (balk o rör) 2. Kort avslut, kortare än 10 m 3. Vägräckesände energiupptagande 4. Krockdämpare CE-märkt 5. Krockdämpare, ej CE-märkt 6. Utvinklat avslut 7. Linräcke betongförankring 8. Linräcke jordankare stål 9. Tvärt avslut Exempel 1. Långt avslut mer än 10m (balk o rör) Avslutningen är nedvinklad mot marken där sista delen oftast ligger under markytan. Lutningen är som mest 1:15. Här finns varianter med ”spikad”, propellervriden avslutning Vanligt långt avslut Regler för insamling och leverans av vägdata 222 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Propellervridet avslut, nedan Ändspik saknas på bilden. Lång förankring rörräcke Regler för insamling och leverans av vägdata 223 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Långt avslut betongräcke, endast intressant vid permanent uppställning, ej arbetsplats, omledning eller likn. 2. Kort avslut, kortare än 10 m Dessa kan vara både 6 m och 4,6 m för äldre standardräcken (W-profil och Kohlswa), änden är dock alltid nedvinklad mot marken som på bilderna nedan. På senare tid har betongplinten ofta ersatts av stålbalk nedslagen i backen som navföljaren skruvas fast i. Nedan kort avslut mitträcke av stålbalk s k skiljeräcke. Regler för insamling och leverans av vägdata 224 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Kort avslut på träklätt stålräcke 3. Vägräckesände energiupptagande Änden på vägräcket är tvärt avslutad med en platt del. Vid påkörning tryck räcket ihop eller deformeras på annat sätt så att kollisionsenergin tas upp. Regler för insamling och leverans av vägdata 225 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Äldre varianter kan ha stolpar av trä. Variant på energiupptagande räckesände för mitträcke av stålbalk (skiljeräcke). 4. Krockdämpare CE-märkt Krockdämpare finns i olika geometriska utföranden men gemensamt för denna grupp är att de är försedda med ett CE-märke. Märket är vanligen placerat på ”bakstammen”. Se exempel på CE-märket nedan: Regler för insamling och leverans av vägdata 226 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 Typisk uppbyggnad av en krockdämpare. Regler för insamling och leverans av vägdata 227 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer Version TDOK 2013:0381 1.0 Bakstam Nosände Finns i parallellt utförande… …eller koniskt Vy ovanifrån Regler för insamling och leverans av vägdata 228 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 5. Krockdämpare, ej CE-märkt Krockdämpare som i grupp 4 men saknar CE-märke. 6. Utvinklat avslut Räcket dras ut från vägen och avslutas oftast med en förankring i bakslänt, kan även avslutas tidigare vid långa flacka slänter. Regler för insamling och leverans av vägdata 229 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 7. Linräcke betongförankring Linräckets vajrar avslutas med att placeras i ett fäste av stål som sitter ingjutet i en ”betongklump”. 8. Linräcke jordankare stål Linräckets vajrar sitter fästa i ett ankare helt av stål nedslaget i marken. Regler för insamling och leverans av vägdata 230 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 9. Tvärt avslut Avslutet på räcket har ingen sluttande del, antingen avslut i form av fiskstjärt, ändböj.. ..eller vertikalt nedbockat. Regler för insamling och leverans av vägdata 231 (231) HANDLEDNING DokumentID Ev. ärendenummer TDOK 2013:0381 Version 1.0 I denna grupp hamnar också andra varianter som inte passar i någon av grupperna 1 t o m 8 ovan, som t ex … Avslut gömt i grushög Regler för insamling och leverans av vägdata
© Copyright 2024