1. No category

2010.10.08
Studieguide
Kommunikation,
värdegrund och hållbar
utveckling
Innehåll
Moment 1; Demokratifostran och värdegrund (Ped. Inst)
Hållbar utveckling (NMD)
s. 1
s. 3
Moment 2; Kommunikation och IKT (Est. inst och TUV)
s. 6
Moment 3; Verksamhetsförlagd utbildning
s. 9
Tentamen
s. 11
Övriga upplysningar
s. 11
Kursplan och litteraturlista
s. 12
Demokratifostran och värdegrund (Ped. inst), moment 1
Vår tid kännetecknas av en global diskussion där frågor om ekonomisk tillväxt och
demokratiska omständigheter ofta ställs mot varandra. Detta är viktiga frågor inom den del av
kursen som vi har kallat demokratifostran och värdegrund. Till de viktiga frågorna hör också
att skillnaden mellan det som är och hur det skulle kunna vara, det man ibland kallar
utveckling, förutsätts vara självklara mål. Är de målen alltid förenliga? Finns det en skillnad
mellan vara och böra ? – en skillnad som sträcker sig tillbaka till den engelska filosofen
Humes dagar. För blivande lärare är frågorna om hur det är och hur något kunde vara viktiga.
Kan man släppa kraven på ideal eller vilken är betydelsen av dem? Den här delen av kursen
består av fyra teman som bearbetas under sex-timmars block.
1. Etik, värdegrund och interkulturell kompetens
Etik är en ”uråldrig” diskussion om vad som rätt och orätt, och gott och ont – men vad har de
diskussionerna för betydelse för en blivande lärare? Talet sedan mitten av 1990-talet om
skolans (och samhällets) värdegrund vad innebär det? Och i mötet med kulturella uttryck som
är nya i Sverige, vad krävs av oss i skolan? Vad innebär interkulturell kompetens för
pedagoger och vilken roll kan den spela? Analysverktyg för att förstå kulturell variation och
dess konsekvenser i pedagogisk miljö kommer att presenteras. Kortare övningar kommer att
genomföras.
Kurslitteratur som aktualiseras:
Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber.
Hällgren, Camilla. (2005). "’Working harder to be the same’: everyday racism among young
men and women in Sweden”. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss. 319 – 342.
Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Sporre, Karin (2007). ”Skolans värdegrund och gemensamma värden”, i Att se med andra
ögon. Stockholm, GEM rapport nr 5, LHS, 19 s
2. Likabehandling som värdegrund
Under avsnittet likabehandling som värdegrund bearbetas den etiska dimensionen av barn och
ungdomars rätt till likabehandling. Begrepp som elevsyn, etik, ledarskap - lärarskap och tillit
kommer att behandlas både teoretiskt och praktiskt bland annat med hjälp av gestaltande
arbete. Teorier och metoder kommer att anpassas efter den åldersgrupp som lärarstudenterna
utbildas för.
Kurslitteratur som aktualiseras:
Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber.
Hällgren, Camilla. (2005). “Working harder to be the same’: everyday racism among young
men and women in Sweden”. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss. 319 – 342.
Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
+ artikel
1.
3. Demokratifostran och mänskliga rättigheter
Diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter har idag stor aktualitet med globala
konsekvenser. Det demokratiska styrelseskicket har drygt åttio år på nacken i vårt land och
1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Konventionen om barnets rättigheter trädde i kraft i Sverige 1990, och det är regeringen som
ansvarar för att den genomförs i samhället.
Att förverkliga konventionen i hela samhället är en stor utmaning och ett viktigt arbete, ibland
svårt och långt ifrån självklart. Kanske är det därför alltför många barn inte känner till att de
har egna rättigheter. I konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte
barnet blir myndig tidigare enligt den lag som gäller barnet. I Sverige används ofta
förkortningen barnkonventionen när det är konventionen om barnets rättigheter. Det kan föra
bort tankarna om att det faktiskt handlar om mänskliga rättigheter.
Sverige gör sig till en stark företrädare för demokratiideal och mänskliga rättigheter både
hemma och utomlands, men hur implementeras dessa ideal i den svenska skolan och
högskolan? Just på det här området blir diskussionen om vara och böra särskilt viktig.
Kurslitteratur som aktualiseras:
Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet – en pedagogisk utmaning. Kina:
Liber, S 160.
En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/624 , s 1- 47
Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
+ artikel
4. Social och ekonomisk hållbar utveckling
En utgångspunkt för hållbar utveckling i ett längre perspektiv innebär bland annat ett ökat
globalt och regionalt samarbete samt att hållbar utveckling integreras i många politikområden.
D.v.s. att de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner i hållbar utveckling
samordnas till gemensamma mål, på regional, nationell och global nivå. Lärande ses som en
förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Utbildning
får därmed en viktig betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Går det att förena
ekonomiska framsteg med social rättvisa och skydd av miljön? Vad är det som behöver läras?
Varför och hur kan dessa frågor påverka läraryrket? Dessa frågor bearbetas utifrån olika
perspektiv.
Kurslitteratur som aktualiseras:
Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed
Persson, Christel; Persson, Torsten. (2007). Hållbar utveckling : människa, miljö och
samhälle, 1. uppl. : - Lund : Studentlitteratur,
Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif; Lindman, Margareta. (2003). Miljödidaktik:
naturen, skolan och demokratin. Lund : Studentlitteratur
Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
+ artikel
2
Hållbar utveckling (NMD), moment 1
Fyra teman kommer att behandlas under den här delen av kursen. Förutom en innehållslig
tematisering kommer även olika metodiska angreppssätt att presenteras. Vi kommer framför
allt att arbeta med den ekologiska delen i hållbar utveckling men den sociala och ekonomiska
kommer också delvis att problematiseras. De olika temana är:
Tema 1. Ekologisk hållbar utveckling och Energi och materia. Föreläsningar.
Boken Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed av Jared Diamond beskriver
historiska och nutida exempel på hur människan utnyttjat naturen på hållbart och icke hållbart
sätt. Diamond driver tesen att vi har något att lära av detta inför framtiden.
Boken omfattar nästan 600sidor och är läsvärd i sin helhet. På Wikipedia finns en bra
beskrivning av bokens struktur.
Följande kapitel ska läsas:1, 2, 5-9, 12-13 och 14-15.
För er som vill veta mera, finns Jared Diamond på YouTube där han berättar om sin bok.
Föreläsningarna är på engelska men språket är relativt enkelt. Filmklippen kan ses både som
en introduktion till boken eller så kan man lyssna på dem efter att man läst boken. Förutom
dessa två klipp så finns en uppsjö av andra klipp med Diamond.
Part 1 http://www.youtube.com/watch?v=lmZqW_xh_eA
9 minuter
Part 2 http://www.youtube.com/watch?v=-lrZRewTt6A&feature=related
9 minuter
Part 3 http://www.youtube.com/watch?v=vF12HfNIkaE&feature=related
9 minuter
Part 4 http://www.youtube.com/watch?v=ZrslVG2Yhdc&feature=related
7 minuter
Jared Diamond: Why societies collapse
19 minuter
Jared Diamond
59 minuter
På Wikipedia finns en bra beskrivning av bokens struktur.
Under läsandet ska följande fem faktorer behandlas: Miljöförstöring, klimatförändringar, krig
med grannar, förlust av handelspartners och hur de väljer att försöka åtgärda miljöproblemen.
Med de fem faktorerna som grund, behandlas/diskuteras innehållet i föreläsningar och
laborationer
Kurlitteratur:
Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed
Persson, Christel; Persson, Torsten. Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle,
kap 1-11.
3
Tema 2. Energi och materia.
Obligatoriska laborationer
Ni genomför och funderar kring enkla naturvetenskapliga experiment som speciellt handlar
om vissa grundläggande principer
•
•
•
Energins oförstörbarhet (omvandlas men förbrukas inte)
Oordning (allt sprider sig)
Omvandlingar av materia (ingenting försvinner)
Temat syftar till förståelse av grundläggande naturvetenskapliga begrepp och att ge en insikt i
att naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att kunna delta i debatten om ett hållbart
samhälle. Temat syftar även till att ge en känsla av egen kompetens att, med naturvetenskapliga argument, kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle och använda
kunskaperna i den framtida yrkesrollen.
Kurslitteratur
Hållbar utveckling – människa, miljö och samhälle (kap 4 och 5, 8 och 9)
Sfärernas symfoni i förändring?
Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet – en pedagogisk utmaning.
Kap 7. Kina: Liber, S 160.
Tema 3. Frön – växter.
Obligatoriska laborationer
Lever frön? Kan växter andas? Passet inleds med en kortare föreläsning och därefter görs
några enkla experiment/försök. Syftet med laborationerna är att försöka konkretisera kring
begrepp som fotosyntes och cellandning. Vilket innebär att bland annat frågorna i rubriken
problematiseras.
Kurslitteratur
Hållbar utveckling – människa, miljö och samhälle: Kapitel 2, 3, 5, 7, och 9.
Sfärernas symfoni i förändring?
Tema 4. Biodiversitet/biologisk mångfald.
Föreläsningar.
Föreläsningen förklarar begreppet biologisk mångfald i ett allmänt perspektiv med exempel ur
framförallt svenska ekosystem. Väsentliga begrepp presenteras. Olika intressenters syn och
påverkan på biologisk mångfald diskuteras liksom exempel på åtgärder för bevarande av
densamma.
4
Besök gärna den norska hemsidan www.viten.no . Den behandlar ett flertal områden som är
relevanta för biodiversitet och arbete i skola. Klicka på rutan om Björn och Ulv(Varg).
Klickar du på Ulv , så ser du till vänster följande ruta:
Här kan du informera dig om vargen i olika avseenden. Under flikarna
Konflikter, Olika förhållningssätt till varg och Vurdering ser du några
didaktiska verktyg att arbeta med.
Läs gärna igenom
Den gäller
för Norge. Hur står det skrivet i Målen för grundskolan i Sverige? Gå
in på Skolverkets hemsida och läs i det nya förslaget till kursplaner i
grundskolan som publicerats den 2/10 2009. Finns det kopplingar till
biologisk mångfald?
Varg och björn i Sverige – vilken plats får de ta? Hur ser du på det?
Modernt skogsbruk - gamla urskogar? Vilka värden står på spel?
Vilka intressen står med/mot varandra?
Kurslitteratur
Persson och Persson, Hållbar utveckling. Kap. 11
Referenslitteratur:
www.artdata.slu.se ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.
Artportalen.se/ Öppen inrapporteringsportal.
Miljömålen: http://www.miljomal.nu/ se Miljömål 12 - Levande skogar och 16 – Ett rikt
växt- och djurliv
Viten: http://www.viten.no/
Skolverkets startsida: http://www.skolverket.se/
Förslag till nya kursplaner i grundskolan: http://www.skolverket.se/sb/d/3053
IUCN:s hemsida: http://www.iucn.org/ med bl.a. länken
http://www.youtube.com/watch?v=WdsB0zlQ4bg
World resources institute kan vara av intresse, t.ex earthtrends, där du själv kan söka efter
diverse information. http://earthtrends.wri.org/
5
Kommunikation och IKT (Est.inst och TUV), moment 2
Föreläsningsguide och uppföljningar
Retorik – att tala och skriva effektivt
Vår kunskap, liksom våra attityder och handlingar, formas till stor av kommunikation med oss
själva och andra. Som blivande lärare är det en av dina främsta uppgifter att genom olika
språkval bidra till ett så konstruktivt formande av dessa. som möjligt. Retoriken är den
vetenskap som sedan antiken ägnat sig åt att studera hur detta kan göras på bästa sätt. Det
finns många definitioner av retorik. En är "Konsten att finna det som är bäst lämpat att
övertyga", en annan "konsten att lösa problem med hjälp av språket", en tredje "konsten att
välja språk så effektivt som möjligt". Gemensamt för dem är att de pekar på retorik som en
praktisk konst och en vetenskap som kan hjälpa oss kommunicera mer effektivt, något som vi
alla kan ta del av och bli ännu bättre på att kommunicera. Föreläsningen behandlar
grundläggande retorikteoretiska utgångspunkter och praktiska insikter, med särskild
inriktning mot läraryrket.
Laboration:
Efter föreläsningen genomför studenterna, i grupp och parvis, ett antal retorikövningar som
leds av lärare.
Estetiska ämnen och kreativa processer
Syftet med föreläsningen är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån
estetiska ämnens perspektiv. Vi ställer oss två huvudfrågor. Vad kan kreativa läroprocesser
innebära när man arbetar inom estetiska ämnen? Vad kan kreativa läroprocesser innebära när
man arbetar inom alla ämnesområden, inte bara de estetiska?
I föreläsningen belyses litteratur inom området och exempel på olika sätt att se på kunskap
diskuteras. Vad estetiska och kreativa läroprocesser innebär är huvudtemat. Vad man kan lära
av analyser av bilder utgör ett exempel och ett annat exempel ges på vad samverkan mellan
ämnen.
Laboration:
Syftet med Estetiska ämnens workshop är att öva på estetiska läroprocesser genom digitalt
berättande ( digital story-telling). I en workshop om totalt tre lektionstimmar får studenterna
med hjälp av bilder och ljud skapa en berättelse på ett tema som utdelas under workshopen.
Området introduceras kort och avslutas med visningar av producerat material
Det professionella samtalet
Att genomföra professionella samtal utgör en viktig del i lärares arbete. Därför är det av
största vikt att fortlöpande utveckla sin samtalsförmåga. I föreläsningen behandlas
grundläggande färdigheter i professionella samtal samt hur dessa hjälper oss att förstå hur vårt
sätt att kommunicera påverkar våra möjligheter att hantera olika situationer.
6
Laboration:
Studenterna delas in i grupper om tre deltagare för att genomföra en samtalsövning. En tar
rollen som samtalsledare, en tar rollen som samtalspartner och en tar rollen som observatör.
IT som ett pedagogiskt verktyg i lärandet
Föreläsningens syfte är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån IT och
lärande perspektivet med fokus på olika former av kommunikation.
Under föreläsningen kommer vi att presentera hur användning av olika medier gör det möjligt
att uttrycka kunskaper och färdigheter samt hur nya möjligheter att samarbeta påverkar
lärandesituationer och lärandet. Föreläsningen knyter även an till den nätkultur som finns
bland dagens elever och ungdomar där kommunikation och uttrycksmöjligheter via nätet är
centralt. Föreläsningen avser vidare att ge en bild av hur IT ofta används i kommunikation
mellan skolans personal och i lärarens administrativa arbete for att du som student skall kunna
reflektera kring dina IT kunskaper i relation till vilka färdigheter och kunskaper du behöver
förfoga över i din pedagogiska praktik.
Laboration:
Laborationstillfället erbjuder genomgångar och praktiska övningar med olika kommunikativa
verktyg och presentationsverktyg för att stödja och underlätta kommunikation och samarbete.
Syftet är att skapa förtrogenhet med användandet av verktygen som ett naturligt redskap i den
pedagogiska praktiken.
Estetiska lärprocesser och publicistiska arbetssätt – Grupparbete
Inledning
Du arbetar med dina elever i ett ämnesövergripande arbete i något av följande teman:
Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling. Du skall skapa uttryck (gestaltningar)
för att kunna inspirera inom området. Målet är att man genom att ta del av er presentation,
själv skall inspireras att använda estetiska lärprocesser och/eller publicistiska arbetssätt inom
de temat ni valt.
♦ Ni skall framställa ett pedagogisk arbetsmaterial för elever som arbetar med estetiska
lärprocesser och/ eller publicistiska arbetssätt inom något av följande teman:
Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling.
Vägledning
Ni i gruppen kan välja att arbeta huvudsakligen med hjälp av något särskilt medium som kan
länkas till undervisning som t. ex. skriftligt eller talat språk, publicistiska arbetssätt. Det kan
till exempel vara en blogg, en wiki, en webbtidning, digitala portföljer eller webbteve baserat
på musik, bild, media eller drama. Precisera inom vilket arbetsområde ni vill att lärandet skall
ske.
Gruppen ska sedan producera och publicera en produkt som den skulle kunna se ut när elever
använder era förberedelser i en tänkt framtida lärsituation. Vi ska alltså få ett exempel på hur
ni tror att resultatet av lärsituationen i verklig skolverksamhet kan se ut.
7
Åldersgrupp på elever är grundskolans senare år eller gymnasiet. Är det en arbetsuppgift som
syftar till att eleverna tränar en viss färdighet inom något medium? Vilket lärande av vill ni att
eleverna främst skall utveckla. Hur skall det gå till?
Du och din grupp om 3 – 5 personer måste själva huvudsakligen ansvara för att skaffa fram
det material ni behöver. Visst återvunnet material är möjligt att använda, men i huvudsak får
gruppen själv ordna fram det material ni behöver för att kunna genomföra er gestaltning.
Redovisning
Hand-out
I samband med redovisningen skall varje grupp lämna in ett Hand-out A 4 med information
om gruppmedlemmarna (namn). Syftet med arbetet skall också framgå. Användningsområde
skall beskrivas och kort kommentar om hur arbetet genomförts och vilka produkter som
framställts. Använd gärna illustrationer.
Gruppen visar sin produkt och leder en diskussion som tar upp:
- vilket syfte produkten har inklusive pedagogiskt mål och målgrupp,
- överväganden vid val av arbetsformer med reflektioner om för- och nackdelar
- erfarenheter och reflektioner vid arbetet med att ta fram produkten samt
sammanfattande tankar inför kommande användning för skolbruk
Redovisning sker under en halv dag. Ni har c:a 5 - 10 min per grupp, samt 5 min för
kommentarer från ”kritiska vänner”.
Litteratur:
Alerby, Eva & Elísdottir, Jórunn ( eds) Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner
i lärandet, Studentlitteratur 2006, s 15 -30, 47 – 59, 127 – 154.
Marner; Anders: Möten och medieringar ( 2006), s 114 – 145
Sigrell, Anders, Retorik för lärare. KOM-kursen.
Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur.
8
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), moment 3
Till samordnare och lokala lärarutbildare.
VFU-perioden är indelad i två perioder, en kortare introduktion och en längre.
De första två dagarna bekantar de sig med Din/Er skola och med dig som Lokal
Lärarutbildare (LLU). Tillsammans gör ni upp en plan över vilka lektioner studenterna skall
följa. Det är att rekommendera att det motsvarar de antal lektioner du som lärare har per
vecka. Ni planerar på vilka av dessa lektioner det passar bäst att de genomför
övningsundervisning. Resten av tiden ägnas åt auskultation, åt arbete med förberedelser och åt
genomförande av uppgifter.
Syftet med undervisningen är att öva i rollen som ledare för aktiviteter i skolan. De skall leda
inslag i undervisningen vid minst tre tillfällen då de är aktiva med övningsundervisning. Det
kan avse vanliga lektioner som kopplas till det som ni tillsammans finner passar in i den
planering som finns. Ämnesområdet eller arbetsformerna får gärna ha en tydlig koppling till
något av de områden kursen täcker: Kommunikation, Värdegrund, Hållbar utveckling.
Studenterna skall tillsammans med dig som LLU:are:
- Ta del av denna skrivelse och som VFU-enheten skickat ut.
- Observera att materialet anpassas till det faktum att denna kurs ligger tidigt i
utbildningen, men värderingen av studentens insatser skall länkas till vad som står i
kursplanen för denna kurs!
Det förväntade studieresultat som särskilt berör VFU-delen i kursen är:
- på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med
verksamhetens/skolans barn/elever och personal.
Uppgifter under VFU
1. Titel: Erfarenhet av att leda en grupp – planering, genomförande, iakttagelser.
(2-3 A4 sidor, enskild uppgift)
Med 2 till 3 A4 sidor rapporterar du om undervisningens syfte, uppläggning och de
erfarenheter du fått av din VFU. Utgå ifrån förutsättningar, genomförande och analys
som beskrivs i Lindström och Pennlerts bok (s. 50-52). Titel: ”Erfarenhet av att leda
en grupp – planering, genomförande, iakttagelser”.
Inlämnas i cambro
2. Observationsstudie med etnografisk metod. (2 A4 sidor, enskild uppgift)
Följ en eller ett par grupper/klasser där du väljer att särskilt observera hur
kommunikationen går till mellan elever och mellan lärare och elever. Du får inte
använda inspelning eller video, utan upprätta ett protokoll i pappersform.
9
Läs sidorna 31-46 och 134-147 i boken Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik av Jörgen Dimenäs (2007).
Använd deltagande observation i form av punktade observationer från minst två
tillfällen och skriv sedan reflekterande kommentarer om det som iakttagits.
Använd något av följande områden/titel:
Umgängeskoder och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna).
Språkbruk och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna).
IKT-användning och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna).
Ordning och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna).
Miljöaspekter (t.ex. ljudnivå, allmänna utrymmen, återvinning).
Ämnesinnehåll under lektion (upplägg, genomförande, mottagande).
Uppgiften skrivs enskilt, rapportera uppläggning och resultat och diskutera kort vad du
tycker dig ha kunna lägga särskilt märke till (diskussion). 2 A4 sidor.
Inlämnas i cambro
OBS! Kom ihåg att skriva titel, ert namn, kurs samt datum i sidhuvudet på era
dokument.
Efter genomförd VFU inlämnas närvaroblankett till gruppansvarig lärare.
Litteratur:
Dimenäs, Jörgen red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, 247 s. S 31 – 46 och s 134 –
147.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik – en
introduktion i didaktik, 3:e upplagan. Fundo förlag, 70 s
Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94.
Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm:
Skolverket
och CE Fritzes AB.(http://www.skolverket.se
Stensmo, Christer (2007).Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom
lärarutbildningen.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 1, 2007 årgång 14.
10
Tentamen
Hemtentamen delas ut före den längre VFU-perioden och skall vara inlämnad
enligt schemat.
Omtentamen sker i samband med nästa kurstillfälle, vårterminen 2011.
Övriga upplysningar
Cambro
Lärplattformen Cambro använder du för att få kontakt med övriga kursdeltagare och lärare
samt för att publicera dina uppgifter. Det är viktigt att du regelbundet kontrollerar och läser
det som skrivs i Cambro. http://www.cambro.umu.se/portal
Studieguiden
Studieguiden använder du för att få en allmän överblick av kursinnehållet.
Stödcentrum
Du kan kontakta Umeå universitets s.k. stödcentrum (090-7866300) mellan kl. 08.30 – 16.00
ifall du behöver kortare support över telefon. Det kan exempelvis vara officepaketet, epost,
nätverk, antivirus & virusrensning, installationstips, webbsidor, brandväggar, handhavande av
Windows, bild/ljud-program. Mac/PC-frågor. Det kan också gälla byte av lösenord till epost,
CAS m.m.
CAS
Grunden för dina studier på Umeå universitet.
Nytt lösenord får du från UMDAC. (se stödcentrum)
Detta konto används för de flesta system på universitetet.
Ex. Netlogon (trådlöst nät), Studera.nu, Komma åt UB:s resurser hemifrån.
Länk till schema
Ditt schema hittar du på:
Cambro under fliken ”kursinformation” eller www.estet.umu.se
Klicka på schema i den högra kolumnen.
Kontaktpersoner
Mikael Markgren
Erik Sturesson
Ulf Sackerud
Pär Segerbrant
Pedagogiska institutionen. Naturvetarhuset (plan 3, flygel NB)
Inst. för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD)
Institutionen för estetiska ämnen (Est. inst.)
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV)
11
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för estetiska ämnen
901 87 Umeå
KURSPLAN
2010-06-22
Kommunikation, värdegrund och hållbar
utveckling
Högskolepoäng
15
Kurskod
6DI001
Ansvarig institution
Institutionen för estetiska ämnen - 4,5 hp
Medverkande institutioner
Pedagogiska institutionen – 4,5 hp
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik - 4,5 hp
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap – 1,5 hp
Ämne
Övrigt
Nivå
A-nivå
Utbildningsområde
Övrigt
Betygsgrader
Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Programtillhörighet
Lärarprogrammet
Fastställande
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden för Lärarutbildning, 2008.04.11. Kursplanen
gäller fr.o.m. H08.
12
Innehåll
Kursen innehåller följande moment:
Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp
Kommunikation och IKT 4,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp
Moment 1. Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp
Momentet innehåller föreläsningar om skolans värdegrund och dess implikationer för lärarens
demokratifostrande uppdrag. Frågor rörande mänskliga rättigheter, likabehandling och
etnicitet fokuseras. Läroplanens värdegrundstexter problematiseras och teorier om genus och
mångkulturalism presenteras. Diskussioner och laborativa övningar följer upp
föreläsningarna. Vidare innehåller momentet föreläsningar och laborationer där
naturvetenskapliga begrepp introduceras och diskuteras i perspektiv mot hållbar utveckling.
Momentet avslutas med en skriftlig examination.
Moment 2. Kommunikation och IT 4,5 hp
Momentet innehåller föreläsningar om retorik, samtalsmetodik, estetiska
lärprocesser och publicistiska arbetssätt. Vidare presenteras olika medier och nätkulturer för
att uttrycka kunskaper och färdigheter. Föreläsningarna följs upp med laborativa övningar.
Momentet avslutas med en ämnesövergripande presentationsuppgift.
Moment 3. Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp
Momentet innehåller planering, genomförande och analys av verksamhetsförlagd utbildning
tillsammans med lärarutbildare och handledare på partnerskolor.
Under momentet skall studenten dokumentera och analysera sitt lärande och tankar om
lärararbete i text.
Förväntade studieresultat
Moment 1. Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp
För godkänt moment skall den studerande kunna
- diskutera och exemplifiera begreppet demokratifostran utifrån genus, social bakgrund,
- förklara etnicitet och likabehandling, exemplifiera och diskutera sambanden mellan de
sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling
- analysera och diskutera begreppen värdegrund, mänskliga rättigheter och
hållbar utveckling i relation till läraruppdraget
- använda naturvetenskapliga begrepp och modeller för att beskriva och diskutera
människors resursanvändning och uppkomsten av miljöproblem
- förklara, exemplifiera och diskutera sambanden mellan de sociala, ekonomiska och
ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling
Moment 2. Kommunikation och IKT 4,5 hp
För godkänt moment skall den studerande kunna
- redogöra för språkvalens samt estetiska uttrycksformers betydelse för lärande
och kommunikativ framgång i skolans miljöer
- genom samtalsövningar, praktiskt tillämpa det professionella samtalet som ett
- pedagogiskt verktyg
13
-
tillämpa och problematisera IT i sitt lärande
diskutera hur IT förändrat villkoren för demokrati, hållbar utveckling och interaktion
mellan människor
Moment 3. Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp
För godkänt moment skall den studerande kunna:
- på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med
verksamhetens/skolans barn/elever och personal i rollen som lärare.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt Sv B/Sv2 B, En B.
Undervisning
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer/gruppövningar samt
tre veckor verksamhetsförlagd undervisning.
Hållbar utveckling bearbetas utifrån samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
perspektiv.
Lärares uppdrag att arbeta i ett mångkulturellt samhälle behandlas särskilt utifrån
demokratifostran och arbete med värdegrundsfrågor.
Kursen behandlar kommunikation via språk och lärande, estetiska läroprocesser och digitala
presentationsformer.
Röst och tal, samt det professionella samtalet, bearbetas både teorietiskt och praktiskt.
IKT behandlas utifrån perspektivet - pedagogiskt verktyg i kommunikation mellan elever och
lärare.
3 veckor verksamhetsförlagd utbildning ingår
Examination
Den studerandes kunskaper examineras i muntliga, gestaltande och skriftliga former.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända och
övriga obligatoriska delar genomförda. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den
studerandes examinerade resultat.
För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid studentens förmåga att
självständigt analysera, motivera och problematisera sin undervisning.
Bedömning av VFU/praktik sker löpande och i de fall där studenten tidigt inte bedömts klara
kursens förväntade studieresultat har examinator skyldighet att upplysa och i förekommande
fall underkänna studenten innan kursen avslutats. Studenten avbryter då sin VFU/praktik.
14
I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas i samråd mellan
examinator och student. Utvecklingsplanen anger vad som behöver förbättras och när
VFU/praktik kan återupptas.
Studeranden har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två
tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs,
har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b
§). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av moment/del av kurs beslutas av examinator på kursen. Tillgodoräknande
av hel kurs. (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA
Kurslitteratur
Alerby, Eva & Jórunn Elídóttir (2006). Lärandets konst : betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet.
Lund : Studentlitteratur. 224 s.
Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed
Dimenäs, Jörgen (2006). Lära till lärare : att utveckla läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Borås: Högskolan i Borås. 208 s.
Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet – en pedagogisk utmaning.
Kina: Liber, 160 s.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund Jämställdhet : b en del av skolans
värdegrund 1. uppl. Stockholm: Liber. 125 s.
Hällgren, Camilla (2006). Researching and developing Swedkid : a Swedish case study at the
intersection of the web, racism and education. Umeå: Institutionen för matematik.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik : en introduktion i
didaktik. 3. uppl. Umeå: Fundo. 73 s.
Marner, Anders (2005). Möten och medieringar Möten & medieringar : estetiska ämnen och läroprocesser i ett
semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. 145 s.
Persson, Christel & Persson, Torsten (2007). Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle
1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 216 s.
Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif & Lindman, Margareta (2003) Miljödidaktik :
naturen,skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. 214 s.
Sigrell, Anders (2008). Retorik - konsten att välja språk konstruktivt. Umeå: Retorikförlaget. 52 s.
Sporre, Karin (2007). Att se med andra ögon : feministiska perspektiv på kunskap i ett mångkulturellt
samhälle. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, 144 s.
Åkerlund, Dan (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan : webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och
poddradio. Lund: Studentlitteratur, 230 s.
Donelly, Jack: ”The relative universality of Human Rights”, i: Human Rights Quarterly, Vol.
29, Nr 2, maj 2007.
15
Dunkels, Elza. (2008). ( stencil) Tidskriften Digital kompetanse u.u..
En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/624 - 47 s
Hällgren, Camilla. (2005). “Working harder to be the same’: everyday racism among young
men and women in Sweden”. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss. 319 – 342.
Lpo-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Lpf-94, http://www.skolverket.se/sb/d/468
Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplanför det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94.
Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och
CE Fritzes AB.([ http://www.skolverket.se/ ]http://www.skolverket.se)
De 16 svenska miljökvalitetsmålen. www.miljomal.nu
Artiklar kan tillkomma.
16