Årsredovisning 2010
Styrelsen för Landstingsservice Årsredovisning 2010 INNEHÅLLET 4 CHEFEN OM 2010 Landstingsservice chef berättar om serviceåret. 6 STYRELSEN FÖR LANDSTINGSSERVICE Information om Landstingsservice politiska ledning. 7 DET HÄR ÄR LANDSTINGSSERVICE En beskrivning av landstingets interna serviceorganisation. 8 DETTA HÄNDE 2010 En sammanfattning av de viktigaste händelserna under 2010, i text och bild. 12 AFFÄRSUTVECKLING OCH KUNDRELATIONER Vi sammanfattar och analyserar vår affärsverksamhet och våra kundrelationer. 13 EKONOMISKT RESULTAT För en affärsdrivande verksamhet som vår har vi ett stort fokus på vår ekonomi. En stark ekonomi är viktig för oss och vår konkurrenskraft, men även för landstinget och inte minst hallänningen. 15 MILJÖ OCH KVALITET Miljö och kvalitet är betydande avsnitt i vårt ledningssystemet och vi beskriver här vårt arbete på dessa områden. 20 VÅR ARBETSMILJÖ Här har vi beskrivit hur vi arbetar med vårt arbetsmiljöarbete, som också är en del av vårt ledningssystem. Området beskrivs med statistik och analyser. 23 VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV Våra driftansvariga områdeschefer har här givit sin syn på verksamhetsåret. 27 UPPFÖLJNING AV HSU Hälso- och sjukvårdsuppdraget är en av de centrala delarna i förvaltningarnas uppdrag. Här visar vi hur vi levt upp till vårt uppdrag. 28 UPPFÖLJNING AV STYRELSENS MÅL Servicestyrelsen har fastställt mål med hänsyn till landstingets övergripande mål. Vi redovisar hur vi levt upp till dem. 31 UPPFÖLJNING AV POLICYS Det finns en rad olika policyhandlingar som ska vi ska leva upp till. Både våra egna och de landstingsgemensamma. 33 FRAMTIDEN Visst hade det varit bra om vi visste vad som sker i framtiden? Även om vi inte vet säkert vad som väntar i framtiden så beskriver vi här vad vi vet om framtiden och vad vi förväntar oss av den. 35 BILAGOR I slutet av årsredovisningen finns olika bilagor som beskriver 2010. Foton och bilder: Jesper Petersson och Landstingsservice. INNEHÅLLET ÅRSREDOVISNING 2010 2 EXTRA EXTRA Landstingsservice fyllde 10 år med kungligt firade. 14 miljoner lämnades i återbäring till vården. EXTRA EXTRA ÅRSREDOVISNING 2010 3 CHEFEN OM 2010 Det är med stor tillfredsställelse vi kan sammanfatta verksamhetsåret 2010, för på flera områden var 2010 det år då Landstingsservice överträffade redan högt ställda förväntningar. Med det är också med stor ödmjukhet och respekt vi noterar våra framgångar, för vi måste beakta att dessa inte kommer av sig själv, utan med insatser av chefer och medarbetare som med kompetens, vilja och ansvarstagande levererar trygg totalservice och hela tiden med en viktig målgrupp för ögonen; hallänningen. För att i korthet sammanfatta 2010, och ändå tydliggöra våra framgångar under detta verksamhetsår, kan detta göras med följande punkter: ◙ Landstingsservice gjorde det bästa ekonomiska resultatet och lämnade 14 mnkr i återbäring till hälso- och sjukvården. SÖREN FRANKKI förvaltningschef ◙ Den lägsta kort- och långtidssjukfrånvaron noterades. ◙ Andelen ekologiska livsmedel i måltidsproduktionen uppgick till ca 24 procent vilket avvek något från det uppsatta målet. ◙ Energiförbrukningen i landstingets fastighetsbestånd minskades med 6,4 procent. 10 ÅRS TRYGG TOTALSERVICE Verksamhetsåret 2010 blev en milstolpe för Landstingsservice eftersom Landstinget Hallands interna serviceorganisation då hade levererat trygg totalservice i tio år. Jubileumsåret uppmärksammades bland annat genom interna aktiviteter för Landstingsservice verksamheter och en särskild tioårskampanj genomfördes under en vecka i mars med hjälp av anlitad lokal artist och andra aktiviteter, i syfte att skapa uppmärksamhet kring Landstingsservice tioårsjubileum. CHEFEN OM 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 4 FORTSATT UTVECKLING AV PRODUKTUTBUDET En verksamhet som vår behöver ständigt utvecklas och vara i rörelse. Vårt utbud av stödtjänster har sedan driftstarten 2000 bestått av städ, kost, vaktmästeri, telefoni, transporter, varuförsörjning och fastighetsunderhåll. I en bransch med utvecklad konkurrens måste vi dock ständigt bevaka och känna till behov och önskemål hos våra mest betydande kunder, så att vi kan leverera rätt serviceinnehåll. Därför är det oerhört viktigt att vi är framåtsyftande och gärna lite djärva när det gäller att hitta nya produktområden som kan attrahera marknaden. Här är vi öppna för nya områden som kommer till oss via kundförfrågningar och vi är också drivande i framtagandet av nya produkter. Under 2010 påbörjades de första stegen mot en ny produkt som vi tror kommer att bli efterfrågad i framtiden. Den vårdnära servicen med lageroptimering, inventering, beställning och inleverans av förrådsvaror kallar vi ”förrådsservice”, och redan i vårt försöksprojekt på akutkliniken i Halmstad noterades betydande vinster för den berörda kunden. Det här är ett serviceområde med potential och det kan även kompletteras med försörjning av andra dagliga förnödenheter. Under jubileumsåret blev det också klart att Landstingsservice kommer att kompletteras med nya verksamheter; IT-avdelningen, Ekonomiservice, Löneservice samt kurs- och konferensverksamheten i Region Halland. UTMANINGAR OCH FÖRTROENDE Självklart kan inte allt i vår verksamhet enbart lysa i framgångens sken och även för oss finns det både svårigheter och utmaningar att ta sig an. Vi räds dock vare sig utmaningar eller förändringar. Snarare välkomnar vi dem, för det är bland annat så vi har utvecklats genom åren, till att bli en mogen och en konkurrenskraftig serviceleverantör. Grunden till vår nuvarande position handlar om kundernas och den politiska och högsta tjänstemannaledningens förtroende för vår förmåga. Vi vet nu att vi till nästa verksamhetsår får nya serviceenheter som kompletterar vårt serviceutbud och totalt sett kommer personalstyrka och omsättning att öka med ca 25 %. Detta sker mycket på grund av förtroendet för oss och tilliten till vår förmåga. Från och med 2011 är vi Regionservice och ingår då som en del i Region Halland, men i övrigt ska vi leverera samma trygga totalservice. Till nytta för hallänningen. KVALITETSPRISET Styrelsen för Landstingsservice utdelar varje år ett kvalitetspris till medarbetare i Landstingsservice som på särskilt gynnsamt sätt utmärkt sig i sin gärning. För 2010 gick kvalitetspriset till Ulf Andersson som till vardags arbetar på städoch vaktmästeriavdelningen i Falkenberg. Motivet till priset var främst Ulfs intresse och förmåga att finna lösningar som är till nytta för både kollegor och kunder. CHEFEN OM 2010 ULF ANDERSSON kvalitetspristagare ÅRSREDOVISNING 2010 5 SERVICESTYRELSEN Att vara ledamot i servicestyrelsen är det trevligaste politiska uppdrag jag hittills haft. Främst beroende av att Landstingsservice alla medarbetare är fantastiska att arbeta med och att ett helt enastående resultat uppnås. Det är också mycket stimulerande att arbeta i en kompetent och mycket dynamisk styrelse där vi alla kompletterar varandra och där ingenting känns omöjligt. JAN BERGE ordförande Jan Berge (MP) är ordförande i Styrelsen för Landstingsservice. Servicestyrelsen ska tillse att verksamheten Landstingsservice bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten understödja verksamheten med dem som nyttjar tjänsten inom styrelsens verksamhetsområden via internavtal tillhandahålla försörjnings- och stödfunktioner inom Landstinget Halland Styrelseledamöter Jan Berge (MP), ordförande Claes Larsson (S), vice ordförande Jan Carlsson (M) Kåge Johansson (M) Christina Nilsson (S) Maria Serrano Hallberg (V) Tommy Rydfeldt (FP) Rune Andersson (S); ersättare Cecilia Resare (M), ersättare Stiegert Winterkvist (KD), ersättare Servicestyrelsens uppdrag är att stödja förvaltningschefen i dennes uppgift att driva och utveckla Landstingsservice enligt det uppdrag som tilldelats verksamheten att inför fullmäktige ansvara för verksamhet och resultat, Fackliga företrädare samt till fullmäktige och landstingsstyrelsen överlämna Marianne Höjman, Kommunal överenskomna redovisningar och rapporter Annethe Åkerlind, Kommunal att besluta om delegationsordning som tydliggör Hans-Åke Karlsson, Kommunal linjeorganisationen att fastställa verksamhetsgemensamma ekonomiska Styrelsesammanträden 2010 styrsystem och övriga verksamhetsgemensamma regler 2010-02-04 2010-09-23 att fastställa internbudget och verksamhetsplan 2010-04-15 2010-12-02 att initiera och stödja verksamhetsförbättringar och 2010-05-20 effektiviseringar att ha ett arbetsgivaransvar och ansvara för personalförsörjning, personalplanering och arbetsmiljöfrågor att i övrigt besluta om ärende som faller inom servicestyrelsens ansvarsområde eller i ärende där sådana uppdrag lämnats av fullmäktige eller landstingsstyrelsen STYRELSEN FÖR LANDSTINGSSERVICE ÅRSREDOVISNING 2010 6 Det här är LANDSTINGSSERVICE FAKTARUTA Bildad: Ägare: Driftstyrelse: Förvaltningschef: Anställda: Könsfördelning: Omsättning: PRODUKTUTBUD 2000-01-01 Landstinget Halland Styrelsen för Landstingsservice Sören Frankki 412* 290 kvinnor, 122 män ORGANISATION 290 mnkr * Avser antalet i december 2010. STYRELSEN FÖR LANDSTINGSSERVICE VÅRT LEDNINGSSYSTEM Miljö Certifierat 2002, ISO 14001:2004 FÖRVALTNINGSCHEF bevakning fastighetsservice fordonsskötsel konsultverksamhet kostservice parkeringsservice receptionsservice reproservice skanning städservice teleservice transporter varuförsörjning mm UTVECKLING OCH ADMINISTRATIV SERVICE Kvalitet Certifierat 2004, ISO 9001:2000 Arbetsmiljö Certifierat LOGISTIKSERVICE SERVICEOMRÅDE NORRA HALLAND SERVICEOMRÅDE SÖDRA HALLAND DET HÄR ÄR LANDSTINGSSERVICE TELESERVICE ÅRSREDOVISNING 2010 7 DETTA HÄNDE 2010 KUNGLIG JUBILEUMSKAMPANJ 2010 hade Landstingsservice funnits i tio år som länsgemensam serviceorganisation i Landstinget Halland. Visserligen var organisationen i drift fram till 2001 under namnet Serviceförvaltningen, men sett till antal verksamhetsår var 2010 tveklöst det år då Landstingsservice kunde blicka tillbaka på ett decennium av trygg och framgångsrik totalservice - ett jubileumsår. Jan Wolfhagen uppträdde bland annat som en mycket porträttlik Carl XVI Gustaf under Landstingsservice 10-årsfirande. Inför firandet av Landstingsservice tio år anlitades en av landstingets kontrakterade reklamföretag som i samarbete med Landstingsservice ledning tog fram förslag på aktiviteter och budskap, att förmedla till kunder och intressenter inom det viktigaste marknadssegmentet; kunderna i Landstinget Halland. Kampanjbudskapet, ”Vi fixar!”, var pricksäkert för att sammanfatta Landstingsservice verksamhet. Kampanjaktiviteterna bestod av en s k gerillakampanj där dekaler med budskapet ”Vi fixar!” sattes upp på olika ställen ute i den halländska vården, på sjukhus och vårdcentraler. I Landstingsservice restauranger bjöds det på en särskild jubileumsmeny under en dag i kampanjveckan och då fanns även det kungliga hovet representerat, i alla fall i egenskap av underhållaren Jan Wolfhagen, som mycket porträttlikt gestaltade kung Carl XVI Gustaf, och med sin närvaro både roade och förvånade anländande restauranggäster. Jan Wolfhagen gjorde även andra framträdanden som roade gästerna och gjorde därmed den lunchen till ett minne. SERVICEMEDARBETARNA FICK VÄLFÖRTJÄNT UPPMÄRKSAMHET Givetvis riktades jubileumsfirandet i stor del till den egna organisationen och dess verksamheter. Varje medarbetare i Landstingsservice fick en pin med kampanjbudskapet och varje avdelning en jubileumstårta. Och som extra krydda till firandet av jubileumsåret 2010 genomfördes en fest med stort deltagande, och som för medverkande festdeltagare säkert blev en tillställning värd att minnas. En speciellt framtagen jubileumstårta med kampanjbudskapet skickades ut till samtliga enheter i Landstingsservice. DETTA HÄNDE 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 8 DETTA HÄNDE 2010 SJUKVÅRDSGROSSIST TAR ÖVER FÖRRÅDSDRIFTEN Under 2009 påbörjades upphandling av förrådsverksamheten i samverkan med Region Skåne, vilket kom till stånd efter beslut i Styrelsen för Landstingsservice. Efter avslutad upphandling tecknades kontrakt med företaget Mediq som därmed får driftansvaret för förrådsverksamheten i Region Halland från och med våren 2011. Sjukvårdsgrossistföretaget Mediq tar över förrådsdriften under våren 2011. (Bilden är inte från aktuellt förråd.) KONSULTDUO FICK ORDNING PÅ HMC-FLÖDEN Under hösten 2009 genomförde Hjälpmedelscentralen en omfattande flyttning av sin verksamhet till nya lokaler i Halmstad. Landstingsservice hade sedan tidigare fått uppdraget att vara projektledare för inflyttningen och det var Richard Fried och Mikael Albrektsson som tog sig an uppdraget med stort engagemang. Konsultduons erfarenhet och kunskap inom logistik- och lagerområdet innebar en leverans som blev både uppmärksammad och uppskattad bland ledning och medarbetare i hjälpmedelsverksamheten. Det märktes inte minst i samband med invigningen av hjälpmedelscentralens lokaler då Richards och Mikaels insatser uppmärksammades. Resultatet av projektledaruppdraget innebar att HMC fick ordning på sina lager, varuflöden och en del andra betydande förändringar i arbetssättet. Personalen i televäxlarna ska certifieras. Fr v: Lena Ljungberg, Anette Johansson och Christina Larsson. VÄXELPERSONALEN SKA CERTIFIERAS I Landstingsservice televäxlar har man god förmåga när det gäller kundservice. Ett bevis på detta är att televäxeln på Sjukhuset i Varberg har kommit på andra plats i SM i Telefoni & Kundservice två gånger. Den meriterande placeringen får ses som bevis på telefonisternas förmåga att göra rätt när det gäller upplysningar, förfrågningar, hänvisningar och bemötande. För att ytterligare stärka kvaliteten på hela telefoniverksamheten över länet ska samtliga telefonister i blivande Regionservice vara certifierade under 2011. Fr v: Richard Fried, Mikael Albrektsson. DETTA HÄNDE 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 9 DETTA HÄNDE 2010 SP HYLLADE KUNSKAP OCH ENGAGEMANG Från det att Landstingsservice haft ett ledningssystem har även certifieringsorganet, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), haft uppdraget att göra uppföljande revisioner och omcertifieringsrevisioner. Oavsett vilka revisorer som utfört dessa har budskapet från dessa ofta varit, att chefer och medarbetare i Landstingsservice har en stor kunskap och uppriktigt engagemang i frågor som rör miljö, kvalitet och arbetsmiljö - ledningssystemets nuvarande beståndsdelar. När blivande Regionservice får över ITavdelningen från 2011 kommer ledningssystemet att kompletteras med informationssäkerhet, även det ett certifierat område. Fr v: Patrik Wichmann och Johan Nilsson från SP. ANETTE-DUO FIXADE ARKIV-X De heter Anette båda två. De jobbar normalt på Städservice i Halmstad, båda två. När närsjukvården ville ha hjälp med att ta hand om det stora journalarkivet i Falkenberg fick dubbel-Anette möjligheten till insyn i ett helt nytt yrkesområde; arkivariens. Uppdraget innebar att sortera, arkivlägga, packa och se till att närsjukvårdens journalhandlingar transporterades till rätt arkivplats. Med noggrannhet och engagemang utfördes detta till närsjukvårdens och landstingsarkivariens stora belåtenhet. Bilden illustrerar de enheter som ansluter Regionservice 2011. Fr v: Helena Nilsson, Ida Vakkuri, Yvonne Olsson, Malin Lenestad och Eva Lindvall. ADMINISTRATIVT PROJEKT GER NYA SERVICEUTBUD Landstingets projekt för administrativ gemensam service innebar att blivande Regionservice får över nya enheter som kompletterar serviceutbudet. Dessa enheter ansågs av landstingsledningen vara av mer utförande karaktär i sina uppdrag, och därmed ansågs de passa bättre i en organisation som Regionservice. De nya enheterna är nuvarande landstings IT-avdelning, Löneservice, Ekonomiservice samt Region Hallands kurs- och konferensverksamhet. Samt ytterligare medarbetare anställda i Region Halland som sysslar med lokalvård och andra stödtjänster. Med överföringen av de nya serviceenheterna får Regionservice dessutom ledningens krav på att uppnå fastställt effektmål och att kundnöjdhet för dessa enheter ska mätas. Fr v: Anette Tenghult och Anette Helgasdotter. DETTA HÄNDE 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 10 FÖRRÅDSSERVICE EN GIVEN SUCCÉ FÖR VÅRDEN Landstingsservice och länssjukhusets ledning gjorde en överenskommelse om ett gemensamt projekt för att påvisa lämplig metod att sköta en vårdenhets dagliga försörjning av förrådsvaror. ”Förrådsservice” skulle pågå under februari - november och efter projektets slut skulle uppnått resultat jämföras med överenskomna projektmål. Dessa mål överträffades med råge. Inspiration från omvärlden Idéerna hade Landstingsservice förrådsverksamhet fått från Region Skåne som redan hade driftsatt ett arbetssätt på Universitetssjukhuset i Lund där serviceenheten sköter försörjningen av tvätt och förrådsvaror på vårdenheterna. Med besparingar i både vårdtid och pengar som resultat. Resultat över förväntan Projektet ”Förrådsservice” kärna bestod i att Landstingsservice skötte försörjningen av varor, från inventering till beställning och inplockning. Innan detta kunde ske hade man gjort ett grundläggande arbete för att analysera materialåtgång, lagerstatistik, lagerplatser och artikelsortiment. Efter omflyttning av lagerplatser med vissa ombyggnationer och investeringar i inventarier kunde det löpande arbetet påbörjas. När Landstingsservice och akutkliniken sammanfattade resultatet av ”Förrådsservice” efter slutförd projekttid, visade det sig att projektmålen hade överträffats och att det dessutom fanns ytterligare positiva effekter att notera. De mest betydande resultaten från projektet var en tydlig sortimentsbegränsning, minskad kapitalbindning, högre omsättning, friställda ytor och en betydande ekonomisk positiv effekt. Dessutom upplevde man att det blev mindre stress för vårdpersonalen, det var bättre ordning på de lagerförda artiklarna och inte minst att vårdpersonalen fick mer tid över för vård av patienterna. ”Förrådsservice” som produkt är ett effektivt och betydelsefullt stöd för vården och förhoppningsvis något som kommer att LANDSTINGSSERVICE I MEDIA Under året fick Landstingsservice utrymme i lokal press och media, om än i begränsad omfattning. Signaturen ”Stolt städerska” fick sin insändare införd i en av lokaltidningarna där man fick en insyn i de krav som finns i städyrket, inte minst för lokalvård i hälso- och sjukvården där det är viktigt att begränsa smittspridning på sjukhusen och där städningen därför är en viktig del i det arbete som bedrivs för en bra vårdhygien. Teleservice enhet i Varberg blev tvåa i SM i Telefoni & Kundservice för andra gången och det uppmärksammades i en av lokaltidningarna. Motsvarande uppmärksamhet fick servicestyrelsens beslut om att andelen ekologiska livsmedel i kostproduktionen skulle uppgå till minst 25 % under 2010. Dessutom publicerades artiklar om Landstingsservice i landstingets personaltidning, Ginsten. Ulla-Bella Wilhelmsson-Rasmussen diskuterar lager och sortiment med akutklinikens personal. bli en produkt som Landstingsservice kan utveckla vidare och få många vårdenheter att ansluta sig till. Vinsterna är nämligen betydande, särskilt för hälso- och sjukvården. DETTA HÄNDE 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 11 AFFÄRSUTVECKLING OCH KUNDRELATIONER Korta avtal - långa relationer Arbetet med våra kundrelationer är strategiskt viktigt och vi försöker målmedvetet utveckla det här området. Det har också visat sig att en god kundrelation har en positiv inverkan på utveckling av vår affärsverksamhet på lång sikt. Våra landstingsinterna kunder visar i gengäld förtroende för vår förmåga att leverera behovet av driftservice och det innebär nya avtal och uppdrag. Vår affärsstrategi har nu tagit en annan inriktning jämfört med tidigare år. Vi har då ansett det vara värdefullt att teckna avtal med långa avtalsperioder. Nu ser vi ett större värde i att teckna korta avtal och hellre ha långa kundrelationer. TOMMY THORBJÖRNSSON kundansvarig Förtroende ger nya uppdrag Vi uppfattar att förtroendet för Landstingsservice bland de mest betydande kundgrupperna är fortsatt högt och det är en förutsättning för vår existens. Under verksamhetsåret 2010 noterades nya områden där vi kan leverera stödtjänster till våra kunder. Som nämnts tidigare kommer blivande Regionservice att ha nya utbud i produktportföljen 2011 och vi kan inte tolka det på annat sätt än att vi har ett betydande förtroendekapital i regionledningen. Medföljande krav på effektivisering och kundtillfredsställelse innebär att ledningen har tro på vår förmåga att utveckla dessa nya serviceutbud på ett framgångsrikt sätt. I vår nära relation med kunden är vi lyhörda för nya behov och även drivande för att skapa stödtjänster som är till nytta för kundens kärnverksamhet. Under 2010 etablerades tjänsten förrådsservice för att åstadkomma en kostnadseffektiv och säker försörjning av hälso- och sjukvårdens materialbehov. Vår egen kompetens på skiftande områden innebär att vi ofta kan får bistå kunden med olika stödtjänster, till exempel arkivhantering, flyttsamordning och leverans av dietistkompetens. Vi har även förhoppning att vår receptionsservice som idag bedrivs på Hallands sjukhus Halmstad och i Regionens hus även ska utvidgas till övriga två sjukhus i länet. Vi noterar med stor tillfredsställelse att sjukhusledningen i allt större omfattning överlåter utförande av tjänster till Landstingsservice som sjukhusen själva utfört tidigare. Varierande intäkter men större återbäring Landstingsservice intäkt baseras till stor del på fasta åtagande, men det finns även en stor andel rörliga åtaganden som i förväg är svåra att bedöma vad de ska generera för intäkter. Därför varierar intäkterna under året och ger en viss osäkerhet vad det gäller Landstingsservice resultat på helheten, men eftersom vi har mål och metodik som manar alla verksamheter till att vara kostnadseffektiva, har vi även under 2010 lyckats nå ett positivt resultat. Dessutom kunde vi lämna över 14 mnkr i återbäring till hälso- och sjukvården. Vi är stolta över att vi kan bidra till en vård som har hög kvalitet och som är nationellt konkurrenskraftig. AFFÄRSVERKSAMHET OCH KUNDRELATIONER av TOMMY THORBJÖRNSSON AFFÄRSUTVECKLING OCH KUNDRELATIONER ÅRSREDOVISNING 2010 12 EKONOMISKT RESULTAT Det här året hade Landstingsservice ett av de resultatmässigt bästa verksamhetsåren. För 2010 redovisade Landstingsservice ett positivt resultat på 256 tkr. Det var resultatet efter att vi lämnat återbäring på 14,1 mnkr till kunder inom hälso- och sjukvården i Landstinget Halland. Det var den största återbäring som Landstingsservice hittills har lämnat. Omsättningen uppgick till 268,8 mnkr exklusive de förvaltningsinterna affärerna. Vår soliditet, alltså förhållandet mellan eget kapital och totalt kapital, uppgick till 46 procent. Intäkter Våra intäkter har ökat med 2,9 procent jämfört med samma period förra året. Ökningen beror dels på nya uppdrag dels på ökad produktion inom vissa verksamheter. Inom Teknisk service avdelningar så var de faktiska intäkterna 8,2 mnkr högre än de budgeterade och det beror bland annat på ökade beställningar med anledning av byggnationer. Logistikservice intäkter var 2,8 mnkr högre än de budgeterade och det beror på ökad försäljning av förrådsvaror till externa kunder och ökade transportuppdrag. Personalkostnader Personalkostnaderna var 3,6 mnkr högre än de budgeterade kostnaderna. Jämfört med år 2009 ökade lönekostnaderna med 0,7 procent. MONICA LILJEROTH ekonomichef Material och tjänster Kostnaderna för material och tjänster var 8,0 mnkr högre än budget. Avvikelsen berodde till stor del på den ökade försäljningen av Teknisk service tjänster vilket förde med sig ökade kostnader för materialinköp och ökade köp av externa tjänster. Teleservice kostnader för tjänster och material är 3,3 mnkr lägre än budgeterat vilket beror till större delen på att teletekniken köpts ut samtidigt som det inte gjorts några nyinvesteringar. Verksamhetens kostnader har ökat med 2,4 procent jämfört med samma period förra året. EKONOMISKT RESULTAT av MONICA LILJEROTH EKONOMISKT RESULTAT ÅRSREDOVISNING 2010 13 EKONOMISKT RESULTAT Utfall, budget och avvikelser Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2010 Avvik 2010 263,6 257,0 268,8 259,0 9,8 -156,1 -43,5 -62,6 -0,1 -2,1 -264,4 -161,1 -38,8 -55,3 -0,1 -2,5 -257,8 -162,6 -40,8 -62,3 -0,1 -2,4 -268,4 -159,1 -36,5 -58,6 -1,6 -2,7 -258,5 -3,6 -4,3 -3,7 1,5 0,3 -9,8 -0,9 -0,8 0,5 0,5 0,0 Finansiering 1,2 0,9 -0,2 -0,5 0,3 Resultat 0,3 0,1 0,3 0,0 0,3 (mnkr) Verksamhetens intäkter Personalkostnader Material, varor Tjänster, material Ers./avg. tjänst/bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader nettokostnader Resultaträkningar exklusive förvaltningsinterna poster. Resultat per serviceområde (mnkr) Logistikservice Serviceområde norra Halland Serviceområde södra Halland Teleservice Utveckling och administrativ service, Gemensamt & Personalpool Totalt Landstingsservice Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 1,9 -1,3 0 1,5 2,1 2,7 -1,1 1,7 1,0 2,4 0,7 4,0 -1,8 0,3 -5,3 0,1 -7,8 0,3 Landstingsservice soliditet (EK/TK) Tidpunkt Soliditet 061231 48 % 071231 47 % 081231 45 % 091231 46 % 101231 46 % Investeringar Investeringarna uppgick till 1,4 mnkr. Nedan redovisas de större investeringarna. (mnkr) Verksamhet Investeringsobjekt Kostservice Halmstad Köksutrustning 0,30 Kostservice Halmstad Städservice Vbg Städservice Fbg Vaktmästeri Kba Truck Städvagnar Truck Truck Övriga investeringar 0,15 0,15 0,15 0,15 0,50 1,4 Total Utfall 2010 EKONOMISKT RESULTAT ÅRSREDOVISNING 2010 14 MILJÖ– OCH KVALITETSBERÄTTELSE MILJÖOMRÅDET Inom ramen för Landstinget Hallands ”Miljöpolicy 2008-2010” och ”Riktlinjer för miljö 2008-2010” har Landstingsservice till stor del uppnått de uppsatta målen för den angivna tidsperioden. Det finns fortfarande förbättringspotential för framtiden och en av de vidtagna åtgärderna för att ta tillvara på detta är, att det nu skett en rekrytering av medarbetare med placering på Stab & utveckling. Den huvudsakliga uppgiften för den här resursen blir att utveckla ledningssystemet och därmed även bidra till förbättringar på miljöområdet. Inledning Styrande dokument för Landstingsservice miljöarbete är Landstinget Hallands ”Miljöpolicy 2008-2010” kompletterat med ”Riktlinjer för miljö 2008-2010”. Dessutom använder Landstingsservice ett ledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001:2004 för att uppnå eftersträvad prestanda med miljöarbetet. Landstinget Hallands policy är uppdelad i de ämnesområden som även använts i årets miljöberättelse. LEIF OLSSON verksamhetsutvecklare, kvalitetssamordnare Miljökrav vid upphandling Större delen av de inköp av varor och tjänster som görs av Landstingsservice verksamheter sker mot avtal tecknade av Enheten för juridik och upphandling respektive Landstingsfastigheter. Vid de upphandlingar som görs utöver detta ställs som regel miljökrav som är relevanta för det aktuella upphandlingsobjektet. Exempel på produkter som inte finns inom landstingsövergripande avtal och där det ställts miljökrav, är energi- och kemikaliesnåla städmaskiner och artiklar för vidareförsäljning från centralförrådet. Dessutom har det ställts miljökrav i samband med inköp av livsmedel till Kostservice. Teleservice har genomfört upphandling av ny serviceleverantör för telefoni. Upphandlingen var en förnyad konkurrensutsättning av statskontorets avtal och alla uppfyllde de miljökrav som ställdes. Några nya skallkrav kan inte ställas vid användning av dessa avtal. Livsmedel Enligt landstingets Riktlinjer för miljö 2008-2010 ska 25 procent av inköpsvärdet för livsmedel vara ekologiska produkter. Nyckeltalet visar inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i förhållande till totalkostnaden för livsmedelsinköpen under samma period. Under senare delen av 2010 har det skett en kraftig ökning av andelen ekologiska livsmedel i linje med landstingets riktlinjer. Om man ser isolerat på december uppnådde Kostservice i Halmstad 23,2 procent ekologiska livsmedel och Kostservice Varberg 24,0 procent. Totalt för båda avdelningarna blir andelen ekologiska livsmedel i december 2010 23,6 procent. Även om man jämför nivån för hela 2009 med 2010 är det en tydlig ökning från 5,4 till 11,4 procent. MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2010 15 MILJÖ– OCH KVALITETSBERÄTTELSE Värme och elenergi På uppdrag av Landstingsfastigheter har Landstingservice arbetat med att reducera landstingets energianvändning. Landstingets mål att värme- och elenergiförbrukningen ska vid utgången av 2010 ha minskats med 6 procent jämfört med förbrukningen 2007. För 2010 uppnåddes en reduktion av energiförbrukningen med 6,4 procent i förhållande till 2007 och således har det uppsatta målet uppnåtts (se bilaga Energi, sida 50). Städservice Varberg har minskat energiförbrukningen vid tvätt av städmaterial, temperatursänkning med 10 grader samt minskning av torktumling från fem till en gång per vecka. Landstingsservice har tagit beslut om förändrad hantering av matavfallet vid Kostservice i Varberg vilket ur energisynpunkt kommer att innebära att avfallet kommer att användas som råvara vid biogasproduktion. Projektet befinner sig fortfarande i upphandlingsfasen. Kemisktekniska produkter Då kunskapen om kemikaliers påverkan på miljön är ofullständig ska i enlighet med landstingets policy försiktighetsprincipen tillämpas. Inom detta område finns ytterligare att göra då Landstingsservice har ett antal kemisktekniska produkter som innehåller ämnen som det är eftersträvansvärt att undvika. Viss förbättring har skett under 2010 då vi inte längre har någon produkt som innehåller ämnen på REACH kandidatlista och förbättringar har även skett för övriga produkter som innehåller ämnen med allvarliga egenskaper och som om möjligt bör undvikas (se bilaga Kemisktekniska produkter, sida 51). Transporter I enlighet med Landstinget Hallands miljöpolicy har miljöfordon leasats där sådana funnits tillgängliga och varit ändamålsenliga för den aktuella uppgiften, vilket skett i samband med fordonsbyte. Under 2010 har antalet miljöfordon ökat från 14 till 16. Av dokumentet ”Riktlinjer för miljö 2008-2010” framgår att antalet körda mil med privatbil ska minska med 50 procent jämfört med 2007. Då resor med egen bil har reducerats med 50,2 procent i förhållande till 2007 är målet uppnått för 2010. Teleservice har under 2010 införskaffat cykel för bevakningsfunktionen och en cykel för kortare tjänsteresor för övriga verksamheter på Hallands sjukhus Halmstad. Förändringarna av antalet kollektivresor som genomförts under året ligger inom ramen för naturlig fluktuation mellan två verksamhetsår. Det övriga underlaget för de redovisade transporterna har haft vissa brister vilket medför att jämförelser mellan 2009 och 2010 inte är meningsfullt att göra. Bland annat finns det ingen statistik avseende hyrbilar från Hertz för 2010 annat än på summerad landstingsnivå. Dessutom var den interna redovisningen av Landstingsservice leasingbilar 2009 inte tillförlitlig (se bilaga Transporter, sida 51). Kompetensutveckling miljö Även under 2010 har vi haft relativt få miljöutbildningar men åtgärder har vidtagits för att förutsättningarna för 2011 ska vara klart bättre. MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2010 16 MILJÖ– OCH KVALITETSBERÄTTELSE KVALITETSOMRÅDET Samtliga verksamheter inom Landstingsservice omfattas av den kvalitetscertifiering som förvaltningen genomfört och som SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) granskar två gånger om året för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven enligt ISO 9001. Kvalitetsarbetet inom Landstingsservice har under 2010 skett i kvalitetspolicyns anda med ett stort antal kvalitetsförbättrande åtgärder. Kvalitetstänkande ska genomsyra hela vår verksamhet och är alla medarbetares ansvar. Våra kunder ska känna ett obestridligt förtroende för oss som leverantör av servicetjänster. Våra nyckelord för kvalitetsarbetet är: Kundorientering Kompetens Tillgänglighet Hög trovärdighet Av kvalitetsberättelsen framgår det även att det under 2010 har lagts grund för ytterligare förbättringar inom kvalitetsområdet som beräknas ge resultat under kommande år. 2011 genomförs en nysatsning och en ny medarbetare ansluter då med huvudinriktning att arbeta med ledningssystemsfrågor och därmed i hög grad kvalitetsförbättringar. Kvalitetsberättelse En väsentlig del i ISO 9001 är kravet på ständiga förbättringar och för 2010 kan Landstingsservice visa resultat av detta arbete enligt nedan. Kostservice Kosten i Halmstad och Varberg har sedan i juni 2010 en gemensam databas i systemet AIVO. Detta innebär att man gör recept och planerar menyer på ett mycket effektivt sätt. Ett gemensamt menyråd för patientkosten etablerades i syfte att utveckla och ta vara på allas erfarenheter när det bl a gäller näringsvärde, ekonomi och arbetsmässighet. En blast-chiller har inköpts som förbättrar och säkerställer avsvalningen av livsmedel och larmsystem till kylar och frysar har installerats för att övervaka att temperaturen är inom angivet toleransområde. Två kockar och två köksbiträden har genomgått HACCP utbildning om vardera två dagar, för att höja kompetensen när det gäller livsmedelssäkerhet. I Varberg finns avsikten att skaffa en kvarn för matavfall, denna ska integreras i diskarbetet och detta arbete pågår och är i slutfasen. Arbetet med tömning av matavfall är ett både tungt och smutsigt och kommer med den nya tekniken att förbättras avsevärt. Logistikservice Förrådsserviceprojekt på akutkliniken i Halmstad och resultatet av det har visat på goda effekter och förväntningarna har överträffats på flera områden. Metoden ger kvalitetsförbättring i förrådshanteringen på avdelningarna. Regionservice och Hallands sjukhus Halmstad kommer att inleda avtalsdiskussioner under 2011 års inledning för att etablera tjänsten förrådsservice på sjukhuset och på sikt är förhoppningen att det ska ske även på övriga sjukhus i länet. MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2010 17 MILJÖ– OCH KVALITETSBERÄTTELSE Städservice I syfte att underlätta det dagliga arbetet och förbättra städkvaliteten har kombimaskiner köpts in. På produktsidan kan även noteras inköp av mikrofibermoppar. Städpersonal har genomgått mopputbildning som innebär att effektivare städmetod kan uppnås. Moppcertifikat är obligatoriskt för all städpersonal. Personal har också utbildats i hantering av kemisktekniska produkter. I Halmstad finns en särskild personalgrupp som svarar för utstädningar efter smitta och den kontinuiteten det innebär ger möjlighet till kvalitetssäkring i utförandet. Det genomförs kvalitetskontroller av städningen och det har visat sig vara en bra metod för att upptäcka kvalitetsbrister och ger underlag till bra redovisning för kunden. Vaktmästeriservice I Kungsbacka har överfallslarm inköpts till vaktmästarna för att trygga deras arbetsmiljö då de vistas i utrymmen som kan vara otrygga. Till samma enhet har det anskaffats en dragtruck som även kan användas för transporter utomhus och som har kapacitet att dra fler vagnar och därmed minskar de interna transporterna. Teknisk service Teknisk service avdelning i Kungsbacka har en medarbetare som har särskild kompetens på brandskydd och brandskyddsutbildningar. Under året tecknades ett internavtal med närsjukvården som innebär att medarbetaren genomför brandutbildningar i länet. Avdelningarna för Varberg/Falkenberg har upprättat program för validering av disk- och spoldesinfektorer i enlighet med EU-direktiv samt att utrustning för validering har införskaffats och utförs nu hos kunder som har desinfektorer. Teknisk service avdelning i Halmstad har gjort en inventering av personalens kompetensprofil med hjälp av en kompetensmatris. Detta arbete bedöms som viktigt då avdelningen står inför stora pensioneringsavgångar de närmaste åren och ambitionen är att minst upprätthålla nuvarande kompetens. Flera nya rutiner och arbetsbeskrivningar har tagit fram under 2010 vilket medverkar till att höja säkerhet och kvalitet i utförda uppdrag samt att det ger möjlighet till flexiblare fördelning av arbetsuppgifter inom personalen med samma höga kvalitet i utförandet. Ett arbete med att förbättra förebyggande underhållsronder har påbörjats och det kommer att få tydligare fokus för att sköta fastighetsdriften effektivt och till rätt kvalitet. Under våren 2010 har Teknisk service utfört en arbetsvolymsberäkning tillsammans med hjälp av anlitad konsult där det bland annat gjorts analyser avseende felavhjälpande och förebyggande underhåll som görs på olika installationstyper. Det har i samband med detta gjorts jämförelser med andra företag som arbetar med fastighetsdrift och därefter påbörjat arbetet med att göra effektiviseringar, såsom frekvenser, arbetsplanering, servicenivåer m m. Detta arbete kommer att pågå de närmaste åren i syfte att effektivisera fastighetsdriften med bibehållen kvalitet. Det har också tagits fram nyckeltal för kostnad per kvadratmeter som verksamheten kommer att arbeta mot för att säkerställa konkurrenskraften. MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2010 18 MILJÖ– OCH KVALITETSBERÄTTELSE Teleservice Inom helpdesk-funktionen har rutin etablerats för att säkerställa att rutinmässiga uppgifter blir utförda varje månad. I växeln på sjukhuset i Halmstad har man infört en blankett för att notera ändring i jourlistor för att säkerställa att ändringar blir utförda och korrekta. En vägbeskrivning över tillgängliga konferensrum på Regionens hus finns numera i den s k hänvisningsdatorn och det innebär att även telefonisterna på sjukhuset i Halmstad har tillgång till denna och den ger stöd för vikarierande växelpersonal i Regionens hus. På skanningcentralen har samtliga personal genomgått en Lean-utbildning i syfte att skapa förståelse för arbetsflöden och hur dessa kan förbättras. Detta har inneburit att man nu ändrat skanningprocessen med stöd av Lean. Receptionsfunktionen på sjukhuset i Halmstad har fått tillgång till programvara som gör det möjligt att skriva ut frikort och sätta in medel på kundernas bankkonton för de som begär Resamutbetalning. Det finns nu även en mall för information om frikort att ställa till Hallandstrafiken, vilket ersätter tidigare rutin där receptionspersonalen fick kontakta Hallandstrafiken via telefon när ett nytt frikort hade utfärdats. MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE av LEIF OLSSON MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2010 19 VÅR ARBETSMILJÖ PERSONAL OCH ARBETSMILJÖ Landstingsservice är en arbetsgivare med 501 medarbetare, varav 409 tillsvidareanställda. Andelen tillsvidareanställda har minskat under året, mycket beroende på personalavgångar som inte har tillsatts fullt ut. Genomsnittligt antal anställda under året är 420 och den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda är 90,71 procent, vilket i stort sett motsvarar den nivå som förvaltningen haft de senaste åren. Alla medarbetare som vill arbeta heltid erbjuds detta i mån av möjlighet för verksamheten. Personaltillgång Tillgången till personal är fortfarande relativt god och vi har fortfarande god tillgång på semestervikarier till våra verksamheter. Under året har vi vid enstaka tillfällen hyrt in bilförare inom logistikservice för att täcka arbetstoppar. Inom teknisk service har LFUentreprenörer anlitats till uppgifter som bedömts nödvändiga och kostnadseffektiva. Personalomsättning HANS-GÖSTA ÖBERG personalchef, Personalomsättningen är fortfarande låg, 3,91 procent, och har så varit de senaste åren. Landstingsservice ser stora pensionsavgång- arbetsmiljösamordnare ar (40-talisterna) de närmaste åren, med en topp åren 2011-2015. Med anledning av denna utveckling arbetar vi strategiskt med dessa frågor för att på ett effektivt sätt möta de utmaningar i personalförsörjningen som kan uppstå framöver. Ledningsgruppen följer kontinuerligt upp personalförsörjningsfrågorna och gör de strategiska val som anses nödvändiga. Glädjande nog har vi hittills erfarenheten av tillfredställande antal sökande till samtliga våra utannonserade tjänster, och vi gör bedömningen att konkurrensen om arbetskraften är störst inom det tekniska området. Tidsanvändning och frånvaro Vad gäller tidsanvändningen så har Landstingsservice medarbetare en närvarotid på 79,9 procent och för frånvarotid uppgår den till 20,1 procent. Närvarotiden har ökat med 1,2 procent jämfört med 2009 och frånvarotiden har således sjunkit med motsvarande procent. Sjukfrånvaron motsvarar 5,72 procent av all tidsanvändning, vilket är en minskning jämfört med 2009 med 1,26 procent. Glädjande nog har såväl den korta som den långa sjukfrånvaron minskat under året och är nu på den lägsta nivån i Landstingsservice historia. Kompetensutveckling Landstingsservice har under året satsat på kompetensutveckling för såväl medarbetare som chefer. För att stärka ledarskapet har chefer påbörjat delar av landstingets chefsutvecklingsprogram. Flertalet chefer har också deltagit i ”Synapsen - ledarskapsdagar”, i Region Hallands regi. En del arbetsledare har gått utbildningen ”Att vara ledare utan att vara chef”. Medarbetare med viss spetskompetens har fått vidareutbildning inom sina specifika yrkesområden. Detta gäller främst inom det tekniska området. Städservice har under året bl a satsat på ”Moppcertifikat” för all personal, hygienutbildning samt utbildning i utstädning av smitta. Nattpersonalen inom vaktmästeriservice har fått utbildning i ”Våld och Hot”. VÅR ARBETSMILJÖ ÅRSREDOVISNING 2010 20 VÅR ARBETSMILJÖ Kostservice har haft utbildning i HACCP och har även deltagit i AIVO:s användarkonferens. HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) är en standardiserad metod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att använda livsmedel ska vara säkra för konsumenten. Inom Teleservice startade en utbildningsinsats för telefonister som har inneburit att man haft personlig coaching och detta ska sedan utmynna i en certifiering för telefonisterna 2011. Logistikservice har varit på flera studiebesök inom andra landsting för att få nya kunskaper i att effektivisera och utveckla vårdens lokala varuförsörjning, vilket bl a har resulterat i ett positivt försöksprojekt på akutkliniken på Länssjukhuset i Halmstad. Antalet registrerade kompetensutvecklingstimmar motsvarar 1 101 timmar till en kostnad av drygt 1,4 mnkr. Ledarskap och arbetsmiljö Landstingsservice chefer leder och styr sina respektive verksamheter mot uppsatta mål inom givna ekonomiska förutsättningar. Vi eftersträvar ett tydligt ledarskap som vilar på en grundsyn och en värdegrund som är gemensam inom Landstingsservice och Landstinget Halland. Grundsynen innebär tillit till medarbetarnas vilja att ta ansvar och till deras engagemang i arbetet. Genom delaktighet och samverkan i verksamhetsutvecklingen arbetar vi för att tillsammans nå såväl Landstingsservice mål som landstingets övergripande mål. Ledarskapsutvecklingen för Landstingsservice chefer sker dels inom förvaltningen men även genom landstingsövergripande utbildningar, t ex genom landstingets chefsutvecklingsprogram. För att kunna verka som chef bör man ha ett rimligt ansvarsområde och därför strävar landstinget mot, att antalet direkt underställda medarbetare inte är fler än 35 tillsvidareanställda. Landstingsservice når inte riktigt upp till denna strävan för en del linjechefer, men har en ambition att nå en bättre balans framöver för dessa chefer. Arbetsplatsträffar och skyddsronder genomförs regelbundet inom samtliga avdelningar. Antalet rehabiliteringsutredningar uppgår till 13 under 2010, vilket är en mycket låg och positiv siffra. Under året har det genomförts 347 utvecklingssamtal (84,8 procent) och 381 lönesamtal (93,2 procent). Sjukfrånvaro och förändringar på chefsbefattningar är orsaker till att antalet utvecklingssamtal uppgår till 84,8 procent och en del medarbetare avstår från att ha lönesamtal. Resultat och åtgärder av medarbetarenkäten Springlife 2010 kommer att göras under våren 2011. Arbetsskador och tillbud Antalet arbetsskador har minskat under 2010 i jämförelse med 2009. Under 2010 noterades 18 arbetsskador vilket är en minskning jämfört med 2009 (4). Landstingsservice arbetar aktivt och målmedvetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet och stort arbete har lagts ner på att förebygga skador hos våra medarbetare. Av totalt 18 arbetsskador är 14 olycksfall i arbetet och få fall har medfört sjukfrånvaro. För att sprida erfarenhet och kunskap kring uppkomna arbetsskador analyseras samtliga arbetsskador kontinuerligt i ledningsgruppen och i driftgrupper. Tillbud rapporteras enligt rutin i systemet Platina. VÅR ARBETSMILJÖ ÅRSREDOVISNING 2010 21 VÅR ARBETSMILJÖ Ledningssystemet Landstingsservice har haft revision av ledningssystemet vid två tillfällen under 2010 avseende miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Revisionerna har efter korrigerande åtgärder av uppkomna avvikelser blivit godkända. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört revisionerna. Jämställdhet och mångfald Landstingsservice vill medverka till att jämställdhet och likabehandling ska eftersträvas inom alla områden. Cheferna har ansvaret att anpassa arbetsorganisationen och arbetsmiljön till både kvinnor och mäns behov. Genom dialog i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar ska förutsättningar skapas för ökad kunskap och förståelse, och för att behandla samtliga medarbetare lika. Här ingår arbete med att förändra attityder, språkbruk och fördomar och vi ser människors olikheter och mångfald som ett sätt att skapa dynamik i våra verksamheter. Landstingsservice har under verksamhetsåret 2010 arbetat fram en Likabehandlingsplan för 2011-2012. Värdegrundsarbete Landstingsservice bedriver värdegrundsarbetet som en naturlig del i vardagen. Målet är att engagera chefer och medarbetare i en dialog kring värdegrundsfrågor och för att synliggöra och förankra de värderingar som man vill ska ligga till grund för landstingets verksamhet. Dialogen har i första hand skett på arbetsplatsträffar och vid särskilda utbildningstillfällen. Samtliga chefer, medarbetare och hovmästare har tagit aktiv del i värdegrundsarbetet som har genomförts under 2010. En del medarbetare har deltagit i landstingets fokusgrupper. Inom förvaltningen finns tre utbildade hovmästare som kan vara behjälpliga för cheferna, som stöd, inspiratörer och bollplank i värdegrundsarbetet. VÅR ARBETSMILJÖ av HANS-GÖSTA ÖBERG VÅR ARBETSMILJÖ ÅRSREDOVISNING 2010 22 VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV SERVICEVERKSAMHETERNA SER TILLBAKA PÅ 2010 Våra driftansvariga områdeschefer har här sammanställt sina reflektioner och erfarenheter från serviceåret 2010. Beskrivningarna är presenterade ur ett processperspektiv även om områdescheferna i första hand har ett lokalt eller länsövergripande driftansvar. En stor del av verksamheternas insatser under året finns även redovisade i avsnitten som berör arbetsmiljö-, miljö- och kvalitetsområdet (se sida 15-22). KOSTSERVICE Landstingsservice kostverksamhet svarar för måltidsförsörjningen i Landstinget Halland med patientkost och restaurangdrift som huvudsakligt uppdrag. Verksamhetens produktionsanläggningar finns på respektive sjukhus med tillhörande restauranger. Det finns även en mindre restaurangverksamhet i landstingshuset i Halmstad. Bättre kvalitet och effektivitet Kostservice har under året fortsatt arbetet med att näringsvärdesberäkna och kostnadsberäkna patientkosten. Under året har det skett ett arbete för att etablera en gemensam databas för bland annat effektivare matsedelsplanering. Det finns även godkännande för att verksamheten gör egenkontroll enligt HACCP (se sida 21). Kostservice skapade ett gemensamt menyråd för att förbättra patientkosten. Ojämna intäkter och tuff ekonomi Verksamheten lever ständigt med ojämna flöden av beställningar i såväl patientkost som restaurangförsäljning och catering. Då det inte finns möjlighet att på annat sätt kompensera för minskad intäktsvolym på restaurangeller cateringförsäljningen, är kostenheternas ekonomi tydligt påverkade av dessa villkor. Landstingsservice områdeschefer ansvarar för servicedriften i länet. Fr v: Barbro Eliasson, Åke Johansson och Maria Persson. Fler ekologiska livsmedel Kostservice hade ett utmanande mål att arbeta mot under året där Styrelsen för Landstingsservice avsåg att andelen ekologiska livsmedel i kostproduktionen skulle uppgå till 25 %. Det var ett mål som verksamheten arbetade intensivt med att uppfylla under året. Vid årets slut uppgick andelen till knappt 24 %. Ny restaurangprofil Under året påbörjades ett samarbete med en restaurangkonsult för att förbättra Kostservice restaurangprofil, avseende utbud och interiör. Främst riktades detta arbete mot restaurangen i landstingshuset i Halmstad vilket skedde i samband med övrig ombyggnation i fastigheten. Invigningen var planerad till februari 2011. Kostråd till patienter nytt utbud Landstingsservice fick uppdraget att leverera närsjukvårdens behov av dietistkompetens för vårdpersonal och att ge kostråd till patienter. VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV ÅRSREDOVISNING 2010 23 VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV LOGISTIKSERVICE Logistikservice svarar för varuförsörjningen i landstinget, vilket sker från centralförrådet i Halmstad, yttre transporter, postservice, repro- och vaktmästeriservice i landstingshuset. Privat företag tar över förrådsdriften Efter servicestyrelsens beslut att gå ut på marknaden och upphandla förrådsverksamheten i samverkan med Region Skåne, tecknades kontrakt med en privat sjukvårdsgrossist som fick uppdraget att svara för förrådsdriften från våren 2011. Under året fortsatte centralförrådet att leverera förrådsvaror med sedvanligt kundfokus, samtidigt som planering inför avvecklingen av ordinarie förrådsuppdrag påbörjades. Förrådsservice ger nytta för kunden En av de viktigaste utvecklingsarbeten som påbörjades under året var projektet att leverera s k förrådsservice till vårdenheter. Ett projekt genomfördes under året på akutkliniken i Halmstad där det finns många möjliga vinster i förrådsservicen som produkt, t ex minskad kapitalbindning, bättre utrymmesutnyttjande, rätt antal proFörrådsservice innebär bland annat dukter i rätt tid och att vårdenheten får ordning på sina varulager. på rätt plats och mindre tidsspill i vårdarbetet. Uppsatta projektmål överträffades med råge och nu är förhoppningen att denna produkt kan etableras på sjukhuset i Halmstad och därefter spridas vidare till andra vårdenheter i länet. Nya transportuppdrag Under 2010 fortsatte uppdragen att komma in till Logistikservice transportenhet. Det största uppdraget var det avtal som tecknades med hjälpmedelsverksamheten för transporter av hjälpmedelsgods. Införandet av det vårdadministrativa systemet i landstinget innebar att ytterligare fler vårdenheter anslöt sig till tjänsten att få sina journalhandlingar transporterade från vårdenheten till Landstingsservice skanningcentral i Halmstad. Utveckling och förbättringar Logistikservice har sin verksamhet till största del bemannad på sjukhuset i Halmstad och där fick godsmottagningen en välbehövlig upprustning av lastbryggorna. Post- och transportverksamheten fick lokaler som är mer anpassade efter dess behov. En del i Logistikservice uppdrag är att driva den reprocentral som i dagsläget är belägen i landstingshuset i Halmstad. Under året påbörjades en översyn av reproverksamheten för att belysa dessa framtida placering och utbud. Ett projekt som kan få positiva effekter för Logistikservice, och troligen även andra serviceenheter i länet, är det projekt för läkemedelsförsörjning som pågick under året och som fortsätter under 2011. VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV ÅRSREDOVISNING 2010 24 VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV STÄDSERVICE TEKNISK SERVICE Städservice bedriver verksamhet på sjukhusen och ute på vårdcentralerna i Halland. Teknisk service svarar för fastighetsdrift och underhåll, fördelat på två betydande uppdrag; fastighetsservice och verksamhetsservice. Förstnämnda är det enskilt största uppdraget där landstingets fastighetsförvaltning är kund. När det gäller verksamhetsservicen riktas den mot enheter i hälso- och sjukvården i egenskap av hyresgäst i landstingets fastigheter. Städprocessen ett viktigt stöd för vårdhygien Sjukhusvården i landet för en intensiv kamp mot multiresistenta bakterier. Här har städservice blivit en viktig del i det vårdhygieniska arbetet och för städservice har det inneburit ett annorlunda fokus. Även i Landstinget Halland. Det här har i praktiken inneburit att städenheterna på sjukhusen fått en större mängd uppdrag för att bistå vården i kampen mot MRSA, VRE m fl. Mängden utstädningar har ökat och insatser som t ex spritning av s k tag-ytor har blivit vardag. Det är positivt att städservice tillskrivs ett förtroende i det här viktiga arbetet med hygienen i vården, men det finns även skäl för att beakta det arbetsmiljörelaterade perspektivet med tanke på arbetstyngden och den kemikalieanvändning som krävs. Körkort till städmedarbetarna Städmedarbetarna fick under året genomgå en utbildning för att få s k moppkörkort. Det är en satsning som stärker kompetensen ytterligare inom städservice. Nya uppdrag Genomförda ombyggnationer och renoveringar i landstingets fastighetsbestånd innebar en hel del tillkommande städuppdrag. Det fanns även exempel på att städmedarbetare även fick prova på andra yrkesområden. I Falkenberg fick Landstingsservice ett större uppdrag att hantera och flytta patientjournaler från arkivet, och därmed fick berörda medarbetare insyn i en arkivaries vardag. Kompetens och förmåga Teknisk service utveckling går stadigt mot att hantera mer komplexa drifttekniska system och att bistå fastighetsförvaltningen med kvalificerat stöd. Verksamheten har också ambition att utöka utförandet i egen regi istället för att anlita entreprenörer. Kundens signal om översyn av fastighetsservicen ökar effektiviseringsbehovet Landstingsfastigheter är en stor och betydande kund, och när kunden signalerat intresse för att göra en översyn av nuvarande fastighetsservice som utförs av Landstingsservice, har det blivit angeläget att göra en översyn och mätning mot marknaden. Denna översyn och matchning mot marknadens priser har gjorts under 2010 med hjälp av konsultstöd där det framförts förslag på effektiviseringar och rationaliseringar. Teknisk service har fortsatt att arbeta att göra betydande förbättringar i fastigheterna och har också bidragit till att reducera landstingets energianvändning och man lyckades även nå det uppsatta målet för 2010. VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV ÅRSREDOVISNING 2010 25 VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV TELESERVICE Verksamhetsområdet teleservice har vuxit genom åren och representerar idag ett serviceutbud som är brett och mångfacetterat. Förutom att bemanna televäxlarna i Landstinget Halland består utbudet idag av skanningcentral, receptioner, helpdesk och bevakningsservice. Växelpersonalen certifieras Efter genomförd upphandling av konsult kommer samtliga telefonister i Landstingsservice att certifieras. Det innebär uppdateringar och nytänkande inom telefonistarbetet och i slutändan en certifiering av telefonisterna. Stängd växel ger ny reception? Ledningen för Teleservice valde att stänga televäxeln på Kungsbacka Närsjukhus. Anledningen till beslutat var planerade ombyggnationer och en planerad etablering av gemensam kassa och reception på sjukhuset vilket innebar att det inte längre skulle finnas någon tillgänglig lokal för en bemannad växel. Samtal till Kungsbacka besvaras istället i televäxeln på Sjukhuset i Varberg. Istället påbörjades dialog med berörda kunder om Landstingsservice ska få uppdraget att driva kassa och reception i Kungsbacka. Det finns ju goda erfarenheter från motsvarande uppdrag på Länssjukhuset i Halmstad. Nya uppdrag Nationella krav på att landstinget ska införa tjänstelegitimation (SITHS) medverkade till att Landstingsservice får uppdrag att hantera landstingets och den blivande regionens behov av dessa legitimationer. Förberedelser påbörjades redan under 2010 och resurser för detta finns nu på sjukhusen i Halmstad och Varberg. Dessutom kunde detta uppdrag kombineras med sjukhusens önskemål att Landstingsservice skulle överta uppdraget för nyckel-, passage- och behörighetshantering. Under året blev det klart att samtliga vårdenheter nu skickar sina journalhandlingar till skanningcentralen i Halmstad där drygt 30 000 dokument skannas och tolkas dagligen. Ny leverantör för växeltjänster I samverkan med Halmstads kommun genomförde Teleservice ett utköp av televäxlarna och därefter har uppdraget för växeltjänsterna övergått till en ny leverantör. VAKTMÄSTERISERVICE Vaktmästeriservicen finns i olika omfattning på samtliga orter i länet, men med tyngdpunkten på de två sjukhusen i länet samt på Kungsbacka Närsjukhus och i Falkenberg. Den stränga vintern 2009/2010 innebar krav på stora snöröjningsinsatser, inte minst på Länssjukhuset i Halmstad. Mark- och trädgårdsenheten jobbade för högtryck för att hantera vinterns vädermässiga härjningar. Vaktmästerifunktionen i Varberg kunde glädjas åt utökade uppdrag när det gäller patienttransporter på helger. Dessutom fick enheten uppdraget att ta hand om bokningshantering av konferenslokaler på sjukhuset vilket vi betecknar som en intäkt för att kunden har förtroende för vår förmåga. Vaktmästeriservicen är att betrakta som något av en diversehandel till stor nytta för våra kunder och hyresgästerna i landstingets fastigheter. VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV ÅRSREDOVISNING 2010 26 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS FÖRVÄNTNINGAR PÅ STYRELSEN Styrelsen för Landstingsservice ska erbjuda försörjnings- och stödfunktioner i syfte att underlätta för övrig verksamhet och bidra till att omfattningen av dessa funktioner minimeras till förmån för kärnverksamheten. Landstingsservice får sina uppdrag via interna köp av tjänster. Landstingsservice ska kontinuerligt arbeta med att utveckla och erbjuda sina vårdnära tjänster och andra servicetjänster till verksamheterna i egen regi. Detta arbete ska ske tillsammans med samtliga driftstyrelser. Styrelsen för Landstingsservice ska fortlöpande ha en dialog med landstingsstyrelsen om det uppdrag som verksamheterna inom Landstingsservice har och de faktorer som påverkar innevarande år samt kommande uppdrag. UPPFÖLJNING AV HÄLSOOCH SJUKVÅRDSUPPDRAGET Landstingsservice har under 2010 fortsatt att leva upp till uppdraget, att leverera kostnadseffektiva försörjnings- och stödtjänster till kärnverksamheten. Vi har noterat att hälso- och sjukvårdsuppdraget för 2010 har ändrats i jämförelse med föregående år. För 2009 innebar uppdraget att Landstingsservice tillsammans med samtliga driftstyrelser skulle verka för att överföra vårdnära och andra servicetjänster till Landstingsservice. För 2010 anges att Landstingsservice istället ska erbjuda samtliga driftstyrelser vårdnära och andra servicetjänster. Vår inriktning är att fortsätta utveckla kostnadseffektiva stödprocesser till nytta för kärnverksamheten. Vi har också som ambition att partsgemensamt etablera nya produkter och affärer inom segmentet för vårdnära tjänster. Serviceorganisationen värderar ständigt hur detta produktområde kan utvecklas och etableras som en effektiv stödprocess till förmån för uppdragsgivaren. Landstinget Hallands interna serviceorganisation har nu funnits i tio år i sin nuvarande form, och under denna period finns det goda belägg för att serviceorganisationen lever upp till uppdraget. Servicestyrelsens beslut bidrar till utveckling Styrelsen för Landstingsservice har under 2010 fattat två betydande beslut med inriktningen att förbättra och effektivisera serviceleveranserna. Ett av dessa beslut avser att andelen ekologiska livsmedel i Landstingsservice kostproduktion ska uppgå till 25 procent fram till årsskiftet. Det andra avser att driften av förrådsverksamheten ska läggas ut på entreprenad och efter genomförd upphandling har nu uppdraget tilldelats en privat entreprenör. Med detta säkras en god försörjning med utvecklingspotential för kärnverksamhetens dagliga behov av förrådsvaror och förnödenheter. UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPDRAGET ÅRSREDOVISNING 2010 27 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS UPPFÖLJNING AV STYRELSENS MÅL Styrelsen för Landstingsservice har fastställt mål för serviceorganisationen som grundar sig på Landstinget Hallands övergripande mål, men med anpassningar i mål och målformuleringar som tar hänsyn till styrelsens uppdrag. Nöjda engagerade kunder Landstingsservice mäter kontinuerligt kundernas tillfredsställelse genom en kundnöjdhetsmätning. Vid genomförda mätningar har vi noterat en ökande andel tillfredsställda kunder där andelen nöjda eller mycket nöjda kunder uppgår till 90 %. Nya uppdrag och affärer Under innevarande verksamhetsår har vi fått ytterligare bevis på kundernas förtroende för vår förmåga och leveranssäkerhet. Landstingsservice har utfört konsultuppdrag där vi bistått verksamheter med kvalificerad logistikservice i samband med större omflyttningar av arbetsplatser. Uppdragen har avsett planering och samordning av flyttningar samt även mer ingående stöd för berörd avdelnings flödesprocesser. Under hösten 2010 gjorde Landstingsservice en omfattande inventering av arbetsplatser och berörda medarbetare inom Landstingskontorets och Region Hallands administration. När det gäller Landstingsservice ambition att etablera utbud för s k vårdnära tjänster har detta inneburit ett projekt som utförs i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad. På akutkliniken har det under perioden februari - november genomförts ett projekt för förrådsservice som har till syfte att skapa rutiner och arbetssätt för att säkra och effektivisera förrådsförsörjningen på sjukhuset. Under den första delen av försöksperioden gjordes investeringar i både inventarier, resurser och kompetens, och nu är projektet driftsatt i skarpt läge. Projektet har utvärderats och resultatet har både motsvarat och överträffat förväntningarna. Landstingets införande av tjänstelegitimation innebär att Landstingsservice kommer att få uppdraget att svara för framtagande och annan hantering kring denna betydande ID-handling. Detta innebär ett nytt tjänsteområde som påverkar samtliga anställda och därför kräver omsorg och noggrannhet hos berörd servicepersonal. Det finns även ett landstingsgemensamt projekt för läkemedelsförsörjning där serviceorganisationen medverkar och som också kan innebära kommande serviceuppdrag. Ytterligare större uppdrag som väntar gäller en intentionsförklaring till Landstingsservice från berörd kund, att svara för bemanning och drift av den reception och centralkassa som ska etableras på Kungsbacka Närsjukhus under 2011. UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL ÅRSREDOVISNING 2010 28 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS Kundrelationer Landstingsservice har sedan driftstarten identifierat arbetet med kundrelationer som särskilt betydande och det finns tydligt fokus på att underhålla, stärka och utveckla relationen till de mest betydande kunderna. Rutiner för hur detta ska ske finns beskrivet i Landstingsservice ledningssystem. Denna strategiska insikt och tillämpningen av den får anses vara framgångsrik och har gynnat Landstingsservice, kunderna och inte minst hallänningen. Bidra till god vård Landstingsservice har de senaste åren lämnat återbäring till kunderna inom hälso- och sjukvården i Landstinget Halland och på så sätt bidragit till mer god vård till hallänningen. Detta är en betydande del i Landstingsservice verksamhetsidé och i det praktiska arbetet under verksamhetsåret. Verksamheterna har arbetat med effektiviseringar och förbättringar och för verksamhetsåret 2010 så lämnades en återbäring på drygt 14 mnkr. Stark ekonomi Landstingsservice redovisade ett positivt resultat på 256 tkr efter lämnad återbäring. Vi kan därmed konstatera att verksamheternas arbete med att effektivisera och förbättra driftservicen genererar fortsatt positiva resultat. Samtliga avdelningar och serviceområden är resultatenheter och arbetar kontinuerligt med månatliga uppföljningar. Rapporterna innehåller kommentarer, statistik och analyser. Vid negativt resultat så ska avdelningen redovisa vilka åtgärder som krävs för att komma tillrätta med underskottet. Landstingets mål Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till verksamhetens intäkter bör långsiktigt vara högst 98 procent. För verksamhetsåret uppgick verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till verksamhetens intäkter till 95,4 procent. Vid beräkningen så har hänsyn tagits till återbäringen som lämnats till vården. Det genomsnittliga värdet under den senaste femårsperioden uppgår till 96,7 procent och uppfyller därmed Landstinget Hallands krav på högst 98 procent på lång sikt. UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL ÅRSREDOVISNING 2010 29 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS Stolta och engagerade medarbetare Målsättningen för Landstingsservice är att skapa arbetsplatser där det är roligt att ta ansvar och där alla har goda möjligheter att utvecklas, trivas och känna stolthet i arbetet. Vi ger varje medarbetare möjlighet och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete och den egna arbetssituationen och detta görs i dialog mellan chef-medarbetere och arbetslaget. Initiativkraft och kreativitet ska släppas fram och uppmuntras. Våra mål ska göras tydliga för medarbetarna och löpande följas upp. Utifrån målen skapar vi engagemang i arbetet och i utvecklingen för att nå såväl Landstingsservice mål som landstingets övergripande mål. Kompetensförsörjningen är en viktig och strategisk fråga för oss inom Landstingsservice. Kompetensutveckling för enskilda medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamhetens utveckling. Alla medarbetare ges möjlighet till yrkesmässig och personlig utveckling i sitt arbete. Vi försöker att beakta kvinnors och mäns särskilda villkor, erfarenheter och perspektiv i arbetslivet. Detta skapar möjligheter att bättre tillvarata verksamhetens samlade kompetens. Vi har alla olika bakgrund, erfarenheter och sätt att tänka. Genom att ta tillvara varandras olikheter ökar vi förmågan att utveckla kvaliteten i verksamheten. Vi ser olikheterna som en styrka i organisationen. Landstingsservice verksamheter är under ständig förändring. Framtidens utmaningar innebär behov av flexibla lösningar. Lärande och utveckling är därför viktiga och naturliga delar av medarbetarens arbete. Utifrån verksamhetens behov, resurser och planerade förändringar är det av vikt att medarbetaren själv tar stort ansvar för sin egen kompetensutveckling. Genom vårt ledningssystem arbetar vi med ständiga förbättringar av vår verksamhet. Medarbetarna medverkar aktivt i verksamhetens förändringsarbete och har en skyldighet att vara delaktiga i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Vi värnar om personalens hälsa och försöker på bästa sätt förebygga och minimera organisationens ohälsotal. Sjukfrånvaron har glädjande nog minskat successivt inom förvaltningen under de senaste åren. Vi tror att landstingets satsning på en gemensam värdegrund kan stärka organisationens identitet, skapa trivsel och arbetsglädje och därmed skapa förutsättningar för att göra ett gott resultat och nå våra mål. Värdegrundsarbetet blir mest lyckat om den utgör en naturlig del i vardagsarbetet. UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL ÅRSREDOVISNING 2010 30 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS UPPFÖLJNING AV POLICYS Handikappolitiska programmet För att förändra attityder och värderingar och för att motverka fördomar och missuppfattningar, behöver alla kunskap om hur olika funktionsnedsättningar påverkar en människas livssituation, både individuellt och generellt. All personal erbjuds därför kontinuerlig utbildning i handikappfrågor och bemötande. Kunskap, insikt och ökad medvetenhet ger ökad förståelse. Landstingsservice lokaler är tillgängliga, öppna och användbara för människor med funktionsnedsättning. Landstingsservice har idag sammanlagt nio medarbetare på s k lönebidragstjänster. Dessa medarbetare har något funktionshinder som gör att man inte fullt ut klarar ett arbete på den öppna reguljära arbetsmarknaden. Förvaltningen har haft merparten av dessa medarbetare sedan driftstarten år 2000 och har därmed fått god kunskap i organisationen om de funktionshindrades arbetssituation och utvecklingsmöjligheter. Arbetsmiljöpolicy Landstingsservice arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån Landstinget Hallands arbetsmiljöpolicy och mål och vårt interna ledningssystem. Vi vill kännetecknas av ett proaktivt arbetsmiljöarbete där fokus inriktas på hälsofrämjande och förebyggande insatser och ett rehabiliteringsarbete med tidiga insatser. ”Hälsa på arbetsplatsen” är för Landstingsservice en arbetsplats där medarbetarna trivs och känner arbetsglädje och stolthet i sitt arbete. Delaktighet, medinflytande och personligt engagemang är självklarheter och möjligheter ges till både personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsmiljöarbetet utgör en naturlig del av det dagliga arbetet och arbetsmiljöfrågorna behandlas på alla arbetsplatsträffar inom förvaltningen och följs upp i samverkansgrupperna. Systematiska undersökningar (skyddsronder) görs årligen av arbetsförhållandena utifrån ett förebyggande hälsoperspektiv, i syfte att bedöma risker för ohälsa och olycksfall. Undersökningarna görs i nära samarbete med skyddsombud och medarbetarna och tillsammans med Landstingshälsan görs även inventering av specifika riskgrupper. För oss är det viktigt att alla medarbetare kan känna sig trygga i sin anställning från hot och våld. Medarbetare i Landstingsservice ska, utifrån sina förutsättningar, behandlas lika oavsett kön/könsidentitet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning och ålder. Medarbetare med funktionsnedsättning ska genom anpassade arbetsplatser ges möjlighet att utföra sitt arbete, efter var och ens förutsättningar. För oss är det självklart med nolltolerans vad det gäller kränkande behandling. Chefer och skyddsombud ges kontinuerlig utbildning inom arbetsmiljöområdet, så att de har kompetens för sina uppdrag vilket gynnar förbättringsarbetet inom organisationen. I verksamhetsplaneringen sätts arbetsmiljömål och aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön. Den goda hälsosamma arbetsplatsen bygger på ett gemensamt ansvarstagande och engagemang av chefer och medarbetare för verksamheten och dess utveckling. UPPFÖLJNING AV POLICYS ÅRSREDOVISNING 2010 31 UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH POLICYS Informationspolicy Vår information ska vara snabb, öppen och trovärdig. Den ska baseras på fakta och därmed motverka ryktesspridning. Vi anser att detta är ett prioriterat område för ständig förbättring. Det ska dock påpeka att ansvaret för fungerande kommunikation inte ensidigt åligger ledarskapet, utan även omfattar ett självklart krav på medarbetarskapet. Beroende på vad vi står inför prövas vi olika svårt i kommunikationen, men vi är övertygade om vikten av att vara öppen med information till varje berörd arbetsplats och dess personal, oavsett om det är positiva eller negativa förändringar. Självklart är det viktigast i sistnämnda fall. Under 2010 hade vi flera olika områden där ledningen har satts på prov för att leva upp till informationspolicyn. Här avses t ex upphandlingen av vår förrådsverksamhet i Halmstad där ett privat företag tar över driften under våren 2011. Ett annat område är beslutet att landstingets fastighetsförvaltning beslutat sig för att arbeta med att ta fram underlag för eventuell upphandling av fastighetsservicen i länet. Ansvarig områdes- och arbetsledning har noggrant arbetat för att berörd personal fått ta del av det som har varit offentligt och känt, både på arbetsplatsträffar och i samband med samverkansmöten. Under 2010 blev det klart att flera verksamheter och ca 100 medarbetare skulle föras över till blivande Regionservice från 2011. Denna förändring innebär krav på information till medarbetare i såväl befintlig serviceorganisation och inte minst till de tillkommande verksamheterna. Vi uppfattar att berörd personal har varit trygg i den information som funnits tillgänglig när det gäller båda dessa händelser. Sammanfattningsvis anser vi att vi lever upp till vår fastställda informationspolicy, men att vi även inser att detta är att betrakta som ett prioriterat förbättringsområde. Säkerhets- och informationssäkerhetspolicy Säkerhets- och informationssäkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer är fastställd av landstingsfullmäktige och därmed gäller den även för Landstingsservice. Vi inser att det är ett stort och utmanande arbete att leva upp till policyn, och är därför lyhörda för hur landstinget arbetar praktiskt med att följa riktlinjerna, så att vi kan applicera detta på våra verksamheter. Landstingsservice har infört rutiner som är landstingsövergripande, men det finns även detaljer i riktlinjerna som vi ännu inte genomfört. Från och med 2011 kommer blivande Regionservice att ha IT-avdelningen i sitt serviceutbud och den verksamheten har området för informationssäkerhet certifierat. Vi har prioriterat de delar som är avgörande för att upprätthålla god informationssäkerhet. Chefspolicy Se Stolta och engagerade medarbetare (sida 30). Medarbetarpolicy Se Stolta och engagerade medarbetare (sida 30). Miljöpolicy Se Miljöberättelse (sida 15). UPPFÖLJNING AV POLICYS ÅRSREDOVISNING 2010 32 FRAMTIDEN Visst hade det varit bra om vi visste vad som sker i framtiden och vad som väntar oss? Men det gör vi ju inte! Vi har dock kunskap och tankar om hur vi tänker oss vår framtid och i bästa fall även kunna förutse vissa händelser. Det är det vi har gjort här. Landstingsservice framtid beror till stor del på vår förmåga att hantera och parera händelser som är bekanta för oss, och att ha beredskap för dem som inte är kända. Vår verksamhetsidé och våra strategier ligger fast och vi har hittills inte haft anledning att ändra dem. Vår fokus på dessa är en del av vår framgång och vår bedömning är att de kan vara det även i framtiden. Till dess att vi väljer att justera dem. Utan att förringa andra betydande områden kan vi identifiera några områden som är särskilt viktiga för vår fortsatta utveckling. Dessa berör vi nedan. EN LEVERANTÖR - DEN BÄSTA Vår strategi att verka i en nära samverkan med våra mest betydande kunder och vara lyhörda för deras behov och förväntningar, är exempel på hur vi tillämpar kundrelationsmarknadsföring och Facility management i praktiken. Vi är övertygande om att detta är rätt strategi och vi ser tydliga bevis för detta också. Ledningen för Hallands sjukhus har uttryckt sin önskan att samverka med en (1) serviceleverantör som kan bistå och stödja sjukhusen i Halland i dess strävan att attrahera medborgarna i den egna regionen, men även i de angränsande, och på så sätt bli ett konkurrenskraftigt alternativ för dem som efterfrågar hälso- och sjukvård till hög kvalitet. Det uttalandet tar vi till oss och vi kommer att fortsätta verka för att våra mest betydande kunder ska vara övertygande om att blivande Regionservice är den leverantören av service man efterfrågar - den bästa. EN STARK EKONOMI Ett av de enskilt viktigaste områdena är vår ekonomi och dess utveckling. Vi har länge haft en stabil och gynnsam ekonomisk situation, men det har också krävts uppoffringar, tuffa beslut, envis ihärdighet och återhållsamhet. Det finns inget som tyder på någon kursändring i det avseendet. Eftersom vår ekonomi är så tydligt sammanlänkad till vårdens förmåga att ge hallänningen bästa tänkbara vård, och vår politiska ledning tydligt deklarerat vikten av att vi ska bidra med mer pengar till vården, ger vi ingen annat besked än att fortsätta arbetet för en god ekonomi. Samtliga serviceenheter har krav på sig att minst uppnå ett nollresultat, men flera av dessa kommer nu att mötas av svåra utmaningar i form av upphandlingar och krav på effektiviseringar, så det kommer att krävas ett hårt arbete med ekonomin även framöver. Våra till 2011 tillkommande verksamheter har utbud som ska prissättas och utsättas för konkurrens från den privata marknaden. Det är med stor ödmjukhet vi kommer att ta oss an detta utvecklingsarbete för dessa serviceutbud. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Våra chefer och medarbetare utgör den enskilt viktigaste resursen hos oss. För att vi ska kunna möta framtidens utmaningar krävs att vi har rätt kompetens och tillräckliga resurser. Vi måste därför vara en attraktiv arbetsgivare och som sådan erbjuda stimulerande arbetsuppgifter, bra arbetsmiljö och i övrigt bra arbetsvillkor. FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2010 33 FRAMTIDEN Vårt värdegrundsarbete har stor betydelse i detta, tillsammans med arbetet för jämställdhet och hälsa på arbetsplatsen. Vi har en låg personalomsättning men kommande pensionsavgångar gör att vi måste vara beredda att konkurrera om arbetskraften. EN GOD MILJÖHÄNSYN Vår miljö påverkas varje dag av människans olika gärningar och ambitioner. Även blivande Regionservice är en del i den globala miljöpåverkan, men vi har också möjlighet att påverka den framtida miljön. Vi har prioriterat områden där vi kan och ska göra relevanta förbättringar, t ex att minska utsläppen av fossila ämnen, bidra till en stor andel närproducerade och ekologiska livsmedel i kostproduktionen och minska värme-, el- och energianvändningen. Här kommer vi att vara fortsatt aktiva i framtiden. EN GOD KONKURRENSKRAFT Vår framtida existens beror till stor del på hur vi lyckas vara konkurrenskraftiga och därmed det bästa alternativet för våra kunder. Vi ska vara en attraktiv leverantör av stödtjänster med ett utbud som motsvarar marknadens förväntningar och krav. Det innebär att vi ska leverera service till efterfrågat eller icke uttalat utbud, till rätt kvalitet och pris. Vårt produktutbud måste vara i ständig utveckling och det ska vi åstadkomma genom att ha god insyn i marknaden, i branschen och en nära relation med våra kunder. Då kan vi bättre förutse på vilka produktområden vi behöver förstärka vår kompetens och justera vårt utbud. De områden som vi har särskilt fokus på i den nära framtiden är Facility Management och vårdnära tjänster. Inom dessa områden finns en betydande del av vår framtid. Landstingsservice chef, Sören Frankki, blickar mot framtiden. EN REGION MEN FLERA MÖJLIGHETER Redan under 2009 kom beskedet att Landstinget Halland ska ingå i Region Halland från och med 2011. Då försvinner landstinget som begrepp och därmed även Landstingsservice. Detta är nu ett faktum. Landstinget Halland försvinner 2011 och blir då en del av Region Halland och Regionservice ersätter Landstingsservice. Vi ser fram emot regionbildandet med förväntan och har en positiv syn på våra möjligheter att utvecklas inom regionen. Vår serviceorganisation har ju haft mottot att bidra till mer pengar till vården och att ge hallänningen den bästa vården. Nu får vi möjlighet att även bidra till att uppfylla regionens motto: Halland - Bästa livsplatsen. FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2010 34 BILAGOR FAKTA OM LANDSTINGSSERVICE Nedan redovisas faktauppgifter om Landstingsservice avseende verksamhetsåret 2010. LANDSTINGSSERVICE Verksamhetsstatistik Teknisk service Arbetsorder (st) Timmar (st) Kostservice* Dygnsportioner (st) Teleservice Anknytningar (st) Landstingsservice** Godstransporter (mil) Städservice Städad yta (kvm) Centralförrådet Kundorder förrådsverksamhet (st) Omsättning förrådsverksamhet (tkr) Utfall Utfall 2009 2010 52 909 97 227 52 000 90 883 188 905 190 008 5 789 5 868 51 083 54 963 275 535 272 900 21 522 21 942 56 093 57 829 * Alternativa frukostbrickor ingår ** Endast egen regi - transporter utförda av entreprenörer är inte medräknade BILAGOR - FAKTA ÅRSREDOVISNING 2010 35 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Landstingsservice Resultaträkning exklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad (-) Material, varor (-) Tjänster, material (-) Ers/avg tjänst/bidrag (-) Avskrivningar (-) Verksamhetens kostnader därav externt (-) därav internt LT (-) Verksamhetens nettokostnader Finansiering intäkter Finansiering kostnader (-) Summa finansiering därav externt därav internt LT Årets resultat Utfall 2009 256 962,0 Utfall 2010 268 816,2 Budget 2010 259 036,1 Avvik 2010 9 780,1 256 962,0 268 816,2 259 036,1 9 780,1 29 979,3 226 982,7 30 144,8 238 671,4 23 036,1 236 000,0 7 108,7 2 671,4 -161 066,2 -38 843,3 -55 267,8 -129,6 -2 495,3 -162 634,3 -40 824,6 -62 333,8 -123,3 -2 436,0 -159 079,5 -36 531,3 -58 615,0 -1 610,3 -2 700,0 -3 554,8 -4 293,3 -3 718,8 1 487,0 264,0 -257 802,2 -268 352,0 -258 536,1 -9 815,9 -238 024,3 -19 777,9 -248 245,7 -20 106,3 -238 572,2 -19 963,9 -9 673,5 -142,4 -840,2 464,2 500,0 -35,8 1 478,1 242,0 100,0 142,0 -538,0 940,2 -7,2 947,3 -450,5 -208,4 -3,1 -205,3 -600,0 -500,0 100,0 -600,0 149,5 291,6 -103,1 394,7 100,0 255,8 0,0 255,8 Analys och kommentar: För Landstingsservice på övergripande nivå finns dessa i avsnittet Ekonomiskt resultat (sida 13). BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 36 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Landstingsservice Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 297 010,2 Budget 2010 284 702,3 Avvikelse 2010 12 307,9 -162 998,8 -41 398,7 -89 589,2 -2 559,3 -159 079,5 -37 039,9 -83 772,6 -4 310,3 -3 919,3 -4 358,8 -5 816,6 1 751,0 - 296 546,0 -284 202,3 -12 343,7 464,2 -208,4 255,8 500,0 -500,0 0,0 -35,8 291,6 255,8 Analys och kommentar: För Landstingsservice på övergripande nivå finns dessa i avsnittet Ekonomiskt resultat (sida 13). BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 37 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Logistikservice Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 32 395,8 Budget 2010 29 601,0 Avvikelse 2010 2 794,8 -11 871,2 -7 604,0 -11 796,2 -98,0 -11 375,8 -6 067,0 -10 346,3 -1 759,8 -495,4 -1 537,0 -1 449,9 1 661,8 -31 369,4 -29 548,9 -1 820,5 1 026,4 -16,7 1 009,8 52,1 -52,1 0,0 974,3 35,4 1 009,8 Analys och kommentar: Centralförrådet - resultat -43 tkr De faktiska intäkterna är 1 701 tkr högre än de budgeterade - den största delen av avvikelsen består av ökad försäljning till de externa kunderna. Kostnaderna för material och tjänster är 1 540 tkr högre och det med anledning av den ökade försäljningen. Yttre transport - resultat 629 tkr De faktiska intäkterna är 557 tkr högre än de budgeterade - vilket beror på ett antal nya transportuppdrag. Kostnaderna för tjänster och material är 1 638 högre än de budgeterade vilket beror till största del på en ökad kostnad för inhyrd personal samt ökade kostnader för transporter och fordon. Reproservice - resultat 332 tkr De faktiska intäkterna är 386 tkr högre än de budgeterade. Den största delen av intäktsökningen, är beställningar från skanningcentralen. Vaktmästare Borgen - resultat -101 tkr Här förekommer inga större avvikelser. Posten Halmstad - resultat 193 tkr. Här förekommer inga större avvikelser. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 38 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Serviceområde norra halland Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 98 194,1 Budget 2010 92 709,5 Avvikelse 2010 5 484,6 -54 406,6 -12 746,9 -27 552,0 -958,8 -54 125,1 -12 004,1 -25 468,3 -942,4 -281,5 -742,8 -2 083,7 -16,4 -95 664,2 -92 539,9 -3 124,3 2 529,9 -161,0 2 368,9 169,6 -169,6 0,0 2 360,3 8,6 2 368,9 Analys och kommentar: Kostservice Varberg - avdelningens resultat -58 tkr De faktiska intäkterna är 193 tkr lägre än de budgeterade intäkterna. Försäljningen av patientkost har minskat med ca 500 dygnsportioner jämfört med året innan, även försäljningen i restaurangen har minskat. De faktiska personalkostnaderna är 481 tkr lägre än de budgeterade. De faktiska livsmedelskostnaderna är något högre än de budgeterade och det beror på enligt avdelningschefen att man använder mer hel- och halvfabrikat. Städservice Kungsbacka - avdelningens resultat 454 tkr Intäkterna är 1 020 tkr högre än de budgeterade - vilket beror på att nya städuppdrag tillkommit p g a nybyggnationer och ombyggnader. Med anledning av nya uppdrag så är de faktiska personalkostnaderna 570 tkr högre än de budgeterade. Städ- och vaktmästeriservice Varberg - avdelningens resultat 1 587 tkr Intäkterna är 2 697 tkr högre än de budgeterade vilket bl a beror på ökade beställningar av den dagliga städningen. De faktiska personalkostnaderna är 744 tkr högre än de budgeterade kostnaderna vilket beror på ökade beställningar och uppdrag. Teknisk service Kungsbacka - avdelningens resultat 338 tkr Intäkterna är 1 127 tkr högre än budgeterat vilket beror på ökade beställningar p g a ombyggnationer samt ökade intäkter med anledning av snöröjning. Kostnaderna för material och tjänster överstiger budgeten med 877 tkr och det beror på bl a på ökade kostnader för snöröjning samt för entreprenörer. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 39 BILAGOR Teknisk service Varberg - avdelningens resultat 269 tkr Intäkterna är 891 tkr högre än budgeterat vilket beror på ökade beställningar p g a ombyggnationer samt ökade intäkter med anledning av snöröjning Personalkostnaderna är 413 tkr lägre än de budgeterade. Kostnaderna för material och tjänster överstiger budgeten med 1 037 tkr och det beror på att entreprenörer anlitats i större utsträckning samt kostnader för snöröjning. Utredning Serviceområde norra Halland - resultat -231 tkr RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Serviceområde södra Halland Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 114 956,0 Budget 2010 107 000,4 Avvikelse 2010 7 955,6 -65 609,6 -18 420,6 -28 531,8 -1 370,7 -64 924,3 -16 793,9 -23 687,8 -1 384,7 -685,3 -1 626,7 -4 844,0 14,0 -113 932,7 -106 790,7 -7 142,0 1 023,3 -259,2 764,1 209,7 -209,7 0,0 813,6 -49,5 764,1 Analys och kommentar: Kostservice Halmstad - avdelningens resultat 154 tkr De faktiska intäkterna är 922 tkr högre än de budgeterade intäkterna. Försäljningen av patientkost har ökat med ca 1600 dygnsportioner jämfört med året innan, även försäljningen i restaurangen har ökat. De faktiska personalkostnaderna är 167 tkr högre än de budgeterade. Med anledning av den ökade försäljningen så är de faktiska livsmedelskostnaderna samt kostnaderna för näringspreparat högre än de budgeterade. Städservice Halmstad - avdelningens resultat -529 tkr De faktiska intäkterna är 883 tkr högre än de budgeterade intäkterna. En ökad efterfrågan av städservice tjänster bidrar till ökade intäkter. De faktiska personalkostnaderna är 1 124 tkr högre än de budgeterade vilket har en koppling till de ökade beställningarna. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 40 BILAGOR Teknisk service Halmstad - avdelningens resultat 651 tkr Intäkterna är 6 191 tkr högre än de budgeterade och det beror framförallt på ökade beställningar för fastighetsservice, och då framförallt snöröjning, samt projekt. Kostnaderna för material och tjänster överstiger budgeten med 6 036 tkr och det beror på ökade materialkostnader och kostnader för att entreprenörer anlitats i större utsträckning. Utredning Serviceområde södra Halland - resultat 488 tkr RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Teleservice Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 43 318,1 Budget 2010 42 592,9 Avvikelse 2010 725,2 -20 435,5 -1 904,0 -16 951,3 -57,7 -20 218,6 -2 068,0 -20 299,6 -6,6 -216,9 164,0 3 348,3 -51,1 -39 348,6 -42 592,8 3 244,2 3 969,5 -6,8 3 962,7 -0,1 -0,1 0,0 3 969,4 -6,7 3 962,7 Analys och kommentar: Teleservice De faktiska intäkterna är 725 tkr högre än de budgeterade och det beror framför allt på en ökning av antalet anknytningar. Kostnaderna för tjänster och material är 3 348 tkr lägre än budgeterat vilket beror till större delen på att teletekniken köpts ut och ingen nyinvestering skett. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 41 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Utveckling och administrativ service Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. (tkr) 3. Verksamhetens intäkter 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT Utfall 2010 7 094,2 Budget 2010 7 065,0 Avvikelse 2010 29,2 - 5 765,1 -141,3 -866,4 -36,0 -5 954,7 -96,0 -974,3 -35,0 189,5 -45,3 107,9 -1,0 -6 808,7 -7 060,0 251,3 285,5 3,6 289,1 5,0 -5,0 0,0 280,5 8,6 289,1 Analys och kommentar: Utveckling och administrativ service Här redovisas stab, ekonomiavdelning, gemensamma kostnader för miljö, kvalitet, arbetsmiljö och marknadsföring. Inga större avvikelser förekommer. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 42 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Landstingsservice gemensamt Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. Utfall 2010 883,6 Budget 2010 5 733,5 Avvikelse 2010 -4 849,9 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader -944,4 -540,3 -3 889,8 -38,2 -2 481,0 -10,9 -2 996,3 -181,2 1 536,6 -529,4 -893,5 143,6 -5 412,8 -5 670,0 257,2 Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT -4 529,2 231,6 -4 297,6 63,5 -63,5 0,0 -4 592,7 295,1 -4 297,6 (tkr) 3. Verksamhetens intäkter Analys och kommentar: Landstingsservice Gemensamt De faktiska intäkterna är 4 850 tkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att den lämnade återbäringen har reglerats genom att minska intäkterna. Personalkostnaderna är 1 537 tkr lägre än budgeterat och det beror på regleringen av arbetsgivaravgifterna har bokförts här. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 43 BILAGOR RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkning Landstingsservice personalpoolen Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster. Utfall 2010 60,3 Budget 2010 0,0 Avvikelse 2010 60,3 4. Personalkostnader 5. Material och varor 6. Tjänster och material 7. Avgifter och ersättningar 4-7. Verksamhetens kostnader -3 208,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -3 208,8 0,0 0,0 0,0 -3 208,8 0,0 -3 208,8 Nettokostnad 8. Finansiell int och kostn RESULTAT -3 148,5 0,0 -3 148,5 0,0 0,0 0,0 -3 148,5 0,0 -3 148,5 (tkr) 3. Verksamhetens intäkter Analys och kommentar: Personalpoolen Med anledning av att personalpoolen inte är budgeterad så får vi här en avvikelse på 3 149 tkr. BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR ÅRSREDOVISNING 2010 44 BILAGOR BALANSRÄKNING - LANDSTINGSSERVICE (tkr) TILLGÅNGAR Utfall Utfall 2009-12-31 2010-12-31 Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 11 309,3 10 288,3 -1 021,0 Summa 11 309,3 10 288,3 -1 021,0 57 175,1 60 718,7 3 543,6 2 243,6 2 446,9 203,3 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa 41,2 10,4 -30,8 2 889,8 13,0 62 362,7 1 102,8 13,0 64 291,8 -1 787,0 0,0 1 929,1 SUMMA TILLGÅNGAR 73 672,0 74 580,1 908,1 Eget kapital (IB) Årets resultat (100%) 33 623,3 100,0 33 723,3 255,8 -100,0 -155,8 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 11 309,3 10 288,3 1 021,0 Summa 11 309,3 10 288,3 1 021,0 16 774,2 15 023,9 1 750,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 044,0 0,0 2 566,7 0,0 -1 522,7 10 821,3 12 722,1 -1 900,8 Summa 28 639,4 30 312,7 -1 673,3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 73 672,0 74 580,1 -908,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Genomgångs- och avräkningskonton Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter BILAGOR - BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2010 45 BILAGOR NOTER TILL BALANSRÄKNING ÅR 2010 Kontogrupp 12; Maskiner och inventarier Här redovisas investeringar och avskrivningar. Kontogrupp 14; Förråd och avräkningskonton Här redovisas lager för centralförråd, lager för teknisk service och avräkning mot huvudman. Kontogrupp 15; Kundfordringar Kundfordringar avser centralförrådets externa kunder, övriga externa kunder och kontrollavgifter som handläggs åt Länssjukhuset. Kontogrupp 16; Övriga kortfristiga fordringar Här redovisas telefonkort och försäkringsärenden. Kontogrupp 17; Interimsfordringar Periodiserade kostnader avseende 2011 och upplupna intäkter avseende 2010. Kontogrupp 23; Långfristiga skulder Avser skulder till koncernföretag. Kontogrupp 24; Leverantörsskulder Här redovisas leverantörsskulder och ankomstregistrerade fakturor. Kontogrupp 28; Övriga kortfristiga skulder Avser förrådsverksamheten samt beställningsservice Kontogrupp 29; Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Här redovisas upplupna löner och semesterlöner. Här skuldbokförs även de kostnader som avser 2010. BILAGOR - BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2010 46 BILAGOR OPERATIONELL LEASING Utrustning - reproservice Ange typ av tillgång: Utrustning reproservice Antal leasingavtal: 5 därav antal tecknade 2010: Leasingavgifter 2010 (tkr): 640,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 650,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 660,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 675,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 3 965,0 Kopiatorer Ange typ av tillgång: Kopiatorer Antal leasingavtal: 2 därav antal tecknade 2010: Leasingavgifter 2010 (tkr): 32,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 32,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 33,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 34,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 198,0 BILAGOR - LEASINGOBJEKT ÅRSREDOVISNING 2010 47 BILAGOR Övriga inventarier Ange typ av tillgång: Övriga inventarier Antal leasingavtal: 4 därav antal tecknade 2010: Leasingavgifter 2010 (tkr): 82,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 84,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 86,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 88,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 516,0 Fordon Ange typ av tillgång: Fordon (personbilar, lastbilar) Antal leasingavtal: 30 därav antal tecknade 2010: 3 Leasingavgifter 2010 (tkr): 1 160,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 1 180,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 1 200,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 1 220,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 7 200,0 BILAGOR - LEASINGOBJEKT ÅRSREDOVISNING 2010 48 BILAGOR Teleutrustning Ange typ av tillgång: Teleutrustning Antal leasingavtal: 1 därav antal tecknade 2010: Leasingavgifter 2010 (tkr): 3 383,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 0,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 0,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 0,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 0,0 Samtliga leasade objekt Ange typ av tillgång: Samtliga leasade objekt Antal leasingavtal: 42 därav antal tecknade 2010: 3 Leasingavgifter 2010 (tkr): 5 297,0 framtida leasingavgifter för gällande avtal Leasingavgifter 2011 (tkr): år 1 1 946,0 Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr): år 2 - 5 1 979,0 Leasingavgifter 2016 och senare (tkr): år 6 - 2 017,0 Summa leasingavgifter 2011 - 2016 11 879,0 BILAGOR - LEASINGOBJEKT ÅRSREDOVISNING 2010 49 BILAGOR MILJÖREDOVISNING BILAGA ENERGI Energi och media 2010 Total energi användning 2007 kWh El kWh 47 970 474 Olja kWh 891 140 Fjv kWh 45 265 047 Naturgas kWh 376 394 Biobränsle kWh 5 307 580 Ånga kWh 3 599 237 Vatten m3 264 572 Värme totalt kWh 55 439 398 Energi totalt 103 409 872 2008 kWh 2009 kWh 2010 kWh Diff 2010 Proc 2007 kWh förändr. 47 234 946 624 838 44 142 697 99 600 4 855 916 2 611 451 274 733 52 609 235 99 469 848 46 532 565 676 866 44 517 021 91 544 4 956 521 2 480 089 274 251 52 722 041 99 254 606 46 252 246 550 246 45 031 469 84 759 4 673 433 2 489 052 259 035 52 828 958 99 081 204 -1 718 228 -340 894 -233 578 -291 636 -634 147 -1 110 185 -5 537 -2 610 440 -4 328 668 2010 kWh/m2 102,36 1,2 100,4 0,19 10,424 5,55 0,551 117,764 220,124 Diff Proc 2007-09 förändr. kWh/m2 -5,8% -5,8% -42,9% -42,9% -2,7% -2,7% -77,9% -77,9% -13,9% -13,9% -32,5% -32,5% -9,5% -9,5% -6,9% -6,9% -6,4% -6,4% -3,58% -38,25% -0,52% -77,48% -11,95% -30,85% -2,09% -4,71% -4,19% Källa Gert Edbertsson, Landstingsfastigheter Energi användning per m2 lokalyta El kWh/m2 Olja kWh/m2 Fjv kWh/m2 Naturgas kWh/m2 Biobränsle kWh/m2 Ånga kWh/m2 Vatten m3/m2 Värme tot. kWh/m2 Energi tot. kWh/m2 2007 kWh/m2 108,61 2,1 103,2 0,86 12,108 8,224 0,609 126,492 235,102 2008 kWh/m2 105,73 1,41 99,7 0,225 10,968 5,892 0,591 118,195 223,925 2009 kWh/m2 103,7 1,519 99,9 0,21 11,118 5,557 0,587 118,304 222,004 BILAGOR - MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 50 BILAGOR BILAGA KEMISKTEKNISKA PRODUKTER Uppföljning enligt centrala anvisningar Årsförbrukning, antal (liter) kg 2009 Formalin 0 2010 0 Gigasept 0 0 Coe Soft vätska 0 0 ETD Disinfectant Virkon Antal produkter på följande listor i iChemistry: KEMI:s begränsningslista KEMI:s PRIO KEMI:s PRIO riskminskning KEMI:s PRIO utfasning Naturvårdsverkets ramdirektiv för vatten REACH kandidatlista 2009 0 2010 0 4,95 kg 12,25 kg 2009 2010 70 97 74 57 3 1 64 89 54 54 2 0 BILAGA TRANSPORTER Antal mil med egen bil i tjänsten Antal mil med hyrbil i tjänsten 2009 2010 3 697 3 620 Utsläpp ton CO2 2009 2010 5 457 1 424 Utsläpp ton CO2 2009 2009 7 003 2010 6 857 11 591 2010 3 025 Antal mil med leasing/tjänstebil i tjänsten 2009 2010 33 903 33 909 Utsläpp ton CO2 2009 49 361 2010 45 968 Antal mil med godstranportfordon 2009 2010 51 083 61 533 Utsläpp ton CO2 2009 178 407 BILAGOR - MILJÖREDOVISNING 2010 205 811 ÅRSREDOVISNING 2010 51 BILAGOR BILAGA KEMISKTEKNISKA PRODUKTER Egen bil och hyrd bil. Medelförbrukning 0,9 liter bensin/mil Leasingbil och godstransportfordon. Förbrukning enligt individuellt rapporterad statistik. Förbrukat bränsle/mil P-bil 2009 2010 Bensin 1,02 0,96 Liter/mil Diesel 0,63 0,62 Liter/mil Etanol E85 1,01 1,04 Liter/mil Bifuelbil Fordonsgas 0,31 0,29 3 Nm /mil 0,62 0,62 Bensin Förbrukat bränsle/mil Godstrp 2009 2009 0,93 0 1,39 1,32 Antal miljöfordon 2009 2010 14 16 Kollektivtrafik Antal resor med tåg i tjänsten 2009 2010 Antal resor med flyg i tjänsten 2009 2010 227 336 Utsläpp ton CO2 8 13 Utsläpp ton CO2 2009 2010 2009 2010 - - 2 - Kompetensutveckling Antal Antal timmar per anställd 2009 2010 0,27 0,28 BILAGOR - MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 52 BILAGOR PERSONALREDOVISNING Personalbild - antal anställda inom Landstingsservice Tva/Visstid Tillsvidare AID-Gruppering Administration-Ledning Ekonomi- och transportpersonal Rehab/Paramed Teknisk personal Summa: Antal 88 AID-Gruppering Administration-Ledning Ekonomi- och transportpersonal Teknisk personal Summa: Antal 8 BSK Gruppering Administration Ekonomi- och transportpersonal Teknisk personal Summa: Antal 5 Tillsvidare Tva/Visstid Visstid Visstid Tva/Visstid Timanst Timanställda 224 1 96 409 3 4 15 68 4 77 77 Genomsnittligt antal anställda under året (tillsvidare/visstidsanställda) Landstingsservice Summa: Snittanst 420,17 420,17 Snittanst x Ssgr 381,14 381,14 BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 53 BILAGOR Antal anställda AID-gruppering (tillsvidare/visstid och timanställda) Heltid Deltid Kategori Kv. Män Kv. Män Rehab-Paramedicin AdministrationLedning Teknisk personal Utbildning och Fritid Ekonomi- och Transport Totalt Proc fördeln tv anst 1 47 19 22 10 79 107 13 101 3 165 111 123 10 40,34 % 27,14 % 30,07 % 2,44 % Visstid Kv. Män Kv. Tim Män Totalt 2010 1 6 2 5 4 1 3 2 1 48 20 8 7 54 23 7 101 104 0 295 501 Genomsnittligt antal anställda under året per åldersgrupp (tillsvidare/visstidsanställda) Åldersgrupper <20 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-99 Summa: Snittanst 0,08 30,25 52,78 111,12 139,36 81,53 5,04 420,17 Snittanst x Ssgr 0,08 27,56 50,34 104,35 126,83 67,96 4,00 381,14 Procentandel 0,02 % 7,20 % 12,56 % 26,45 % 33,17 % 19,40 % 1,20 % BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 54 BILAGOR Timavlönade Förvaltning (O) Landstingsservice Summa: Arbetade timmar Timlön Tjänster 86 915,80 86 915,80 49,38 49,38 Timanställda AID-gruppering AID-Gruppering Administration-Ledning Ekonomi- och transportpersonal Teknisk personal Summa: Arbetade timmar 8 655,77 Timlön Tjänster 4,92 63 361,45 14 898,58 86 915,80 36,00 8,47 49,38 Tidsanvändning Tidsanvändning Närvarotid Arbetad tid Mertid/Övertid Kompetensutveckling Timlön Frånvarotid Lagstadgad ledighet Semester Sjukfrånvaro Förtidspension/Sjukers tv Övrigt Totalt Timmar Procent 637 513,91 79,9 % 549 994,44 5 479,62 1 101,07 80 938,78 160 625,90 20,1 % 20 241,88 82 659,07 43 183,30 125,68 14 415,97 798 139,81 100 % BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 55 BILAGOR Antal anställda, 55 år eller äldre Administration-Ledning Ekonomi- och transportpersonal Teknisk personal Summa: 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 Summa 3 3 3 2 3 4 3 2 4 4 1 2 34 11 6 6 8 11 5 8 15 11 4 4 89 1 9 3 3 3 1 3 2 3 9 6 15 18 12 13 17 10 14 19 18 17 11 2 1 1 44 167 Sjukfrånvaro Sjukfrånvarons andel av arbetstiden totalt Sjukfrånvaro Övrig tid Summa: Kort-Lång Kort (-90 dgr) Lång (91 dgr-) Summa: Procent 43 927,29 724 216,37 768 143,66 5,72 % 94,28 % Sjukfrånvarotim 32 838,03 11 089,26 Procentandel: Procentandel 74,76 % 25,24 % 100,00 % Lönepolitik Löneutveckling BSK-Grupper Administration Ekonomi- och transportpersonal Paramedicin Teknisk personal Utbildnings- och fritidspersonal 2010-01-01 24 535 Antal 81 2010-12-31 25 385 Antal 81 Ökning 3,46 % 20 251 273 20 734 270 2,39 % 26 000 23 618 1 56 26 550 24 267 1 51 2,12 % 2,75 % 19 992 6 20 567 6 2,88 % 21 545 417 22 107 409 2,61 % BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 56 BILAGOR Personalkostnader Ekonomitabell 1 Personalkostnader Lön arbetad tid grundlön därav timanställda Arvoden Lön arbetad tid övrigt därav övertid/fyllnadstid därav jour/beredskap Lön för ej arbetad tid därav semesterkostnad därav sjukfrånvaro därav kompetensutveckling*) därav avgångsvederlag Sociala avg inkl intjänade pensioner Kostnadsersättningar Övriga kontanta ers (ex naturaförmåner för anställda) Övriga personalkostnader därav fri sjukvård därav företagshälsovård därav kostnader för kompetensutveckling exkl lön Totalt Utfall 2009 Utfall 2010 88 093,1 9 456,8 432,7 5 072,8 2 033,4 0,0 17 860,3 14 405,2 1 953,5 143,1 219,9 46 211,2 166,3 73,7 89 363,2 9 661,6 431,7 4 820,1 1 852,5 0,0 17 638,1 14 158,4 2 068,0 112,1 219,9 46 335,3 165,1 44,6 Budget 2010 91 744,8 5 520,2 470,0 3 672,0 1 333,0 0,0 15 114,1 14 244,1 156,0 0,0 0,0 48 047,3 58,0 68,0 3 932,8 89,0 822,7 884,9 4 198,6 86,7 129,2 1 463,7 1 690,2 0,0 457,8 387,0 161 842,9 162 998,8 159 079,5 BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 57 BILAGOR Personalkostnader Ekonomitabell 2 Kostnader för sjukfrånvaro Total kostnad sjukfrånvaro därav dag 2-1480 % ersättning därav dag 15-5910 % ersättning därav dag 60-9010 % ersättning därav dag 91 därav övrig kostnad för sjukfrånvaro därav 15% medfinansiering *) 2009 1 953,5 1 837,9 71,4 28,6 - 0,9 14,8 0,0 2010 2 068,0 1 942,7 94,0 28,9 3,8 1,0 0,0 *) Hämtas från konto 4480 Personalkostnader Ekonomitabell 3 Övriga kostnader Övriga personalkostnader Uppskattad lönekostnad för kompetensutveckling (ingår i lön för arbetad tid i ekonomitabell 1) Uppskattad resekostnad i samband med kompetens-utveckling (ingår i övriga personalkostnader i ekonomitabell 1) 2009 2010 127,9 152,4 Kostnad för inhyrd personal som används för den ordinarie verksamheten (ej planerad jour) - därav läkare - därav intern köpt tjänst Styrelsen för Landstingsservice Landstingsservice ………………………………………… JAN BERGE ordförande ………………………………………… SÖREN FRANKKI förvaltningschef BILAGOR - PERSONALREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2010 58 Vår verksamhetsidé: Regionservice ska i positiv anda och i närhet ge våra kunder trygg totalservice. Allt till nytta för hallänningen. Region Halland Regionservice Box 517, 301 80 Halmstad Tfn 035-134800, Fax 035-162450 [email protected] www.regionhalland.se/regionservice Produktion: Regionservice, Tryck: Reprocentralen, februari 2011 Det ska ske genom kompetens, kvalitetskänsla och miljömedvetande.
© Copyright 2024