1. No category

Styrelsen för Landstingsservice
Årsredovisning 2010
INNEHÅLLET
4 CHEFEN OM 2010
Landstingsservice chef berättar om
serviceåret.
6 STYRELSEN FÖR
LANDSTINGSSERVICE
Information om Landstingsservice
politiska ledning.
7 DET HÄR ÄR
LANDSTINGSSERVICE
En beskrivning av landstingets interna
serviceorganisation.
8 DETTA HÄNDE 2010
En sammanfattning av de viktigaste
händelserna under 2010, i text och bild.
12 AFFÄRSUTVECKLING OCH
KUNDRELATIONER
Vi sammanfattar och analyserar vår
affärsverksamhet och våra kundrelationer.
13 EKONOMISKT RESULTAT
För en affärsdrivande verksamhet som
vår har vi ett stort fokus på vår ekonomi.
En stark ekonomi är viktig för oss och
vår konkurrenskraft, men även för
landstinget och inte minst hallänningen.
15 MILJÖ OCH KVALITET
Miljö och kvalitet är betydande avsnitt i
vårt ledningssystemet och vi beskriver
här vårt arbete på dessa områden.
20 VÅR ARBETSMILJÖ
Här har vi beskrivit hur vi arbetar med
vårt arbetsmiljöarbete, som också är en
del av vårt ledningssystem. Området
beskrivs med statistik och analyser.
23 VERKSAMHETERNAS
PERSPEKTIV
Våra driftansvariga områdeschefer har
här givit sin syn på verksamhetsåret.
27 UPPFÖLJNING AV HSU
Hälso- och sjukvårdsuppdraget är en av
de centrala delarna i förvaltningarnas
uppdrag. Här visar vi hur vi levt upp till
vårt uppdrag.
28 UPPFÖLJNING AV
STYRELSENS MÅL
Servicestyrelsen har fastställt mål med
hänsyn till landstingets övergripande
mål. Vi redovisar hur vi levt upp till dem.
31 UPPFÖLJNING AV POLICYS
Det finns en rad olika policyhandlingar
som ska vi ska leva upp till. Både våra
egna och de landstingsgemensamma.
33 FRAMTIDEN
Visst hade det varit bra om vi visste vad
som sker i framtiden? Även om vi inte
vet säkert vad som väntar i framtiden så
beskriver vi här vad vi vet om framtiden
och vad vi förväntar oss av den.
35 BILAGOR
I slutet av årsredovisningen finns olika
bilagor som beskriver 2010.
Foton och bilder: Jesper Petersson och Landstingsservice.
INNEHÅLLET
ÅRSREDOVISNING 2010
2
EXTRA EXTRA
Landstingsservice
fyllde 10 år med
kungligt firade.
14 miljoner
lämnades i
återbäring till
vården.
EXTRA EXTRA
ÅRSREDOVISNING 2010
3
CHEFEN OM 2010
Det är med stor tillfredsställelse vi kan sammanfatta verksamhetsåret 2010,
för på flera områden var 2010 det år då Landstingsservice överträffade redan högt ställda förväntningar. Med det är också med stor ödmjukhet och
respekt vi noterar våra framgångar, för vi måste beakta att dessa inte kommer av sig själv, utan med insatser av chefer och medarbetare som med
kompetens, vilja och ansvarstagande levererar trygg totalservice och hela
tiden med en viktig målgrupp för ögonen; hallänningen.
För att i korthet sammanfatta 2010, och ändå tydliggöra våra framgångar
under detta verksamhetsår, kan detta göras med följande punkter:
◙ Landstingsservice gjorde det bästa ekonomiska resultatet och
lämnade 14 mnkr i återbäring till hälso- och sjukvården.
SÖREN FRANKKI
förvaltningschef
◙ Den lägsta kort- och långtidssjukfrånvaron noterades.
◙ Andelen ekologiska livsmedel i måltidsproduktionen uppgick till ca
24 procent vilket avvek något från det uppsatta målet.
◙ Energiförbrukningen i landstingets fastighetsbestånd minskades
med 6,4 procent.
10 ÅRS TRYGG TOTALSERVICE
Verksamhetsåret 2010 blev en milstolpe för Landstingsservice eftersom Landstinget Hallands
interna serviceorganisation då hade levererat trygg totalservice i tio år. Jubileumsåret uppmärksammades bland annat genom interna aktiviteter för Landstingsservice verksamheter och
en särskild tioårskampanj genomfördes under en vecka i mars med hjälp av anlitad lokal artist
och andra aktiviteter, i syfte att skapa uppmärksamhet kring Landstingsservice tioårsjubileum.
CHEFEN OM 2010
ÅRSREDOVISNING 2010
4
FORTSATT UTVECKLING AV PRODUKTUTBUDET
En verksamhet som vår behöver ständigt utvecklas och vara i rörelse. Vårt utbud av stödtjänster har sedan driftstarten 2000 bestått av städ, kost, vaktmästeri, telefoni, transporter,
varuförsörjning och fastighetsunderhåll. I en bransch med utvecklad konkurrens måste vi
dock ständigt bevaka och känna till behov och önskemål hos våra mest betydande kunder,
så att vi kan leverera rätt serviceinnehåll. Därför är det oerhört viktigt att vi är framåtsyftande
och gärna lite djärva när det gäller att hitta nya produktområden som kan attrahera marknaden. Här är vi öppna för nya områden som kommer till oss via kundförfrågningar och vi är
också drivande i framtagandet av nya produkter.
Under 2010 påbörjades de första stegen mot en ny produkt som vi tror kommer att bli efterfrågad i framtiden. Den vårdnära servicen med lageroptimering, inventering, beställning och
inleverans av förrådsvaror kallar vi ”förrådsservice”, och redan i vårt försöksprojekt på akutkliniken i Halmstad noterades betydande vinster för den berörda kunden. Det här är ett serviceområde med potential och det kan även kompletteras med försörjning av andra dagliga förnödenheter.
Under jubileumsåret blev det också klart att Landstingsservice kommer att kompletteras med
nya verksamheter; IT-avdelningen, Ekonomiservice, Löneservice samt kurs- och konferensverksamheten i Region Halland.
UTMANINGAR OCH FÖRTROENDE
Självklart kan inte allt i vår verksamhet enbart lysa i framgångens sken och även för oss finns
det både svårigheter och utmaningar att ta sig an. Vi räds dock vare sig utmaningar eller förändringar. Snarare välkomnar vi dem, för det är bland annat så vi har utvecklats genom åren,
till att bli en mogen och en konkurrenskraftig serviceleverantör. Grunden till vår nuvarande
position handlar om kundernas och den politiska och högsta tjänstemannaledningens förtroende för vår förmåga. Vi vet nu att vi till nästa verksamhetsår får nya serviceenheter som
kompletterar vårt serviceutbud och totalt sett kommer personalstyrka och omsättning att öka
med ca 25 %. Detta sker mycket på grund av förtroendet för oss och tilliten till vår förmåga.
Från och med 2011 är vi Regionservice och ingår då som en del i Region
Halland, men i övrigt ska vi leverera samma trygga totalservice. Till nytta för
hallänningen.
KVALITETSPRISET
Styrelsen för Landstingsservice utdelar varje år ett kvalitetspris till medarbetare
i Landstingsservice som på särskilt gynnsamt sätt utmärkt sig i sin gärning.
För 2010 gick kvalitetspriset till Ulf Andersson som till vardags arbetar på städoch vaktmästeriavdelningen i Falkenberg. Motivet till priset var främst Ulfs intresse och förmåga att finna lösningar som är till nytta för både kollegor och
kunder.
CHEFEN OM 2010
ULF ANDERSSON
kvalitetspristagare
ÅRSREDOVISNING 2010
5
SERVICESTYRELSEN
Att vara ledamot i
servicestyrelsen är
det trevligaste politiska
uppdrag jag hittills haft.
Främst beroende av att
Landstingsservice alla
medarbetare är fantastiska att
arbeta med och att ett helt
enastående resultat uppnås.
Det är också mycket stimulerande att arbeta i en kompetent
och mycket dynamisk styrelse
där vi alla kompletterar varandra och där ingenting känns
omöjligt.
JAN BERGE
ordförande
Jan Berge (MP) är ordförande i Styrelsen för Landstingsservice.
Servicestyrelsen ska
 tillse att verksamheten Landstingsservice bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten
 understödja verksamheten med dem som nyttjar tjänsten inom styrelsens verksamhetsområden
 via internavtal tillhandahålla försörjnings- och
stödfunktioner inom Landstinget Halland
Styrelseledamöter
Jan Berge (MP), ordförande
Claes Larsson (S), vice ordförande
Jan Carlsson (M)
Kåge Johansson (M)
Christina Nilsson (S)
Maria Serrano Hallberg (V)
Tommy Rydfeldt (FP)
Rune Andersson (S); ersättare
Cecilia Resare (M), ersättare
Stiegert Winterkvist (KD), ersättare
Servicestyrelsens uppdrag är
 att stödja förvaltningschefen i dennes uppgift att driva
och utveckla Landstingsservice enligt det uppdrag som
tilldelats verksamheten
 att inför fullmäktige ansvara för verksamhet och resultat, Fackliga företrädare
samt till fullmäktige och landstingsstyrelsen överlämna Marianne Höjman, Kommunal
överenskomna redovisningar och rapporter
Annethe Åkerlind, Kommunal
 att besluta om delegationsordning som tydliggör
Hans-Åke Karlsson, Kommunal
linjeorganisationen
 att fastställa verksamhetsgemensamma ekonomiska
Styrelsesammanträden 2010
styrsystem och övriga verksamhetsgemensamma
regler
 2010-02-04
 2010-09-23
 att fastställa internbudget och verksamhetsplan
 2010-04-15
 2010-12-02
 att initiera och stödja verksamhetsförbättringar och
 2010-05-20
effektiviseringar
 att ha ett arbetsgivaransvar och ansvara för
personalförsörjning, personalplanering och
arbetsmiljöfrågor
 att i övrigt besluta om ärende som faller inom
servicestyrelsens ansvarsområde eller i ärende där sådana
uppdrag lämnats av fullmäktige eller landstingsstyrelsen
STYRELSEN FÖR LANDSTINGSSERVICE
ÅRSREDOVISNING 2010
6
Det här är
LANDSTINGSSERVICE
FAKTARUTA
Bildad:
Ägare:
Driftstyrelse:
Förvaltningschef:
Anställda:
Könsfördelning:
Omsättning:
PRODUKTUTBUD
2000-01-01
Landstinget Halland
Styrelsen för Landstingsservice
Sören Frankki
412*
290 kvinnor, 122 män ORGANISATION
290 mnkr
* Avser antalet i december 2010.
STYRELSEN FÖR
LANDSTINGSSERVICE
VÅRT LEDNINGSSYSTEM
Miljö
Certifierat 2002, ISO 14001:2004
FÖRVALTNINGSCHEF














bevakning
fastighetsservice
fordonsskötsel
konsultverksamhet
kostservice
parkeringsservice
receptionsservice
reproservice
skanning
städservice
teleservice
transporter
varuförsörjning
mm
UTVECKLING OCH
ADMINISTRATIV SERVICE
Kvalitet
Certifierat 2004, ISO 9001:2000
Arbetsmiljö
Certifierat
LOGISTIKSERVICE
SERVICEOMRÅDE
NORRA HALLAND
SERVICEOMRÅDE
SÖDRA HALLAND
DET HÄR ÄR LANDSTINGSSERVICE
TELESERVICE
ÅRSREDOVISNING 2010
7
DETTA HÄNDE 2010
KUNGLIG JUBILEUMSKAMPANJ
2010 hade Landstingsservice funnits i tio år som länsgemensam serviceorganisation i Landstinget Halland. Visserligen var organisationen i drift fram till 2001 under namnet
Serviceförvaltningen, men sett till antal verksamhetsår var
2010 tveklöst det år då Landstingsservice kunde blicka tillbaka på ett decennium av trygg och framgångsrik totalservice - ett jubileumsår.
Jan Wolfhagen uppträdde bland annat som
en mycket porträttlik Carl XVI Gustaf under
Landstingsservice 10-årsfirande.
Inför firandet av Landstingsservice tio år
anlitades en av landstingets kontrakterade reklamföretag som i samarbete med
Landstingsservice ledning tog fram förslag på aktiviteter och budskap, att förmedla till kunder och intressenter inom
det viktigaste marknadssegmentet; kunderna i Landstinget Halland. Kampanjbudskapet, ”Vi fixar!”, var pricksäkert för att sammanfatta
Landstingsservice verksamhet. Kampanjaktiviteterna bestod
av en s k gerillakampanj där dekaler med budskapet ”Vi fixar!” sattes upp på olika ställen ute i den halländska vården,
på sjukhus och vårdcentraler.
I Landstingsservice restauranger bjöds det på en särskild
jubileumsmeny under en dag i kampanjveckan och då fanns
även det kungliga hovet representerat, i alla fall i egenskap
av underhållaren Jan Wolfhagen, som mycket porträttlikt
gestaltade kung Carl XVI Gustaf, och med sin närvaro både
roade och förvånade anländande restauranggäster. Jan
Wolfhagen gjorde även andra framträdanden som roade
gästerna och gjorde därmed den lunchen till ett minne.
SERVICEMEDARBETARNA FICK
VÄLFÖRTJÄNT UPPMÄRKSAMHET
Givetvis riktades jubileumsfirandet i stor del till den egna
organisationen och dess verksamheter. Varje medarbetare i
Landstingsservice fick en pin med kampanjbudskapet och
varje avdelning en jubileumstårta. Och som extra krydda till
firandet av jubileumsåret 2010 genomfördes en fest med
stort deltagande, och som för medverkande festdeltagare
säkert blev en tillställning värd att minnas.
En speciellt framtagen jubileumstårta
med kampanjbudskapet skickades ut till
samtliga enheter i Landstingsservice.
DETTA HÄNDE 2010
ÅRSREDOVISNING 2010
8
DETTA HÄNDE 2010
SJUKVÅRDSGROSSIST TAR
ÖVER FÖRRÅDSDRIFTEN
Under 2009 påbörjades upphandling av förrådsverksamheten i samverkan med Region
Skåne, vilket kom till stånd efter beslut i
Styrelsen för Landstingsservice. Efter avslutad upphandling tecknades kontrakt med företaget Mediq som därmed får driftansvaret
för förrådsverksamheten i Region Halland
från och med våren 2011.
Sjukvårdsgrossistföretaget Mediq tar över förrådsdriften under
våren 2011. (Bilden är inte från aktuellt förråd.)
KONSULTDUO FICK ORDNING
PÅ HMC-FLÖDEN
Under hösten 2009 genomförde Hjälpmedelscentralen en omfattande flyttning av sin
verksamhet till nya lokaler i Halmstad.
Landstingsservice hade sedan tidigare fått
uppdraget att vara projektledare för inflyttningen och det var Richard Fried och Mikael
Albrektsson som tog sig an uppdraget med
stort engagemang.
Konsultduons erfarenhet och kunskap inom
logistik- och lagerområdet innebar en leverans som blev både uppmärksammad och
uppskattad bland ledning och medarbetare i
hjälpmedelsverksamheten. Det märktes inte
minst i samband med invigningen av hjälpmedelscentralens lokaler då Richards och
Mikaels insatser uppmärksammades.
Resultatet av projektledaruppdraget innebar
att HMC fick ordning på sina lager, varuflöden och en del andra betydande förändringar i arbetssättet.
Personalen i televäxlarna ska certifieras. Fr v: Lena Ljungberg,
Anette Johansson och Christina Larsson.
VÄXELPERSONALEN SKA
CERTIFIERAS
I Landstingsservice televäxlar har man god
förmåga när det gäller kundservice. Ett bevis
på detta är att televäxeln på Sjukhuset i Varberg har kommit på andra plats i SM i Telefoni & Kundservice två gånger. Den meriterande placeringen får ses som bevis på telefonisternas förmåga att göra rätt när det gäller upplysningar, förfrågningar, hänvisningar
och bemötande.
För att ytterligare stärka kvaliteten på hela
telefoniverksamheten över länet ska samtliga telefonister i blivande Regionservice vara
certifierade under 2011.
Fr v: Richard Fried, Mikael Albrektsson.
DETTA HÄNDE 2010
ÅRSREDOVISNING 2010
9
DETTA HÄNDE 2010
SP HYLLADE KUNSKAP OCH
ENGAGEMANG
Från det att Landstingsservice haft ett ledningssystem har även certifieringsorganet,
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP),
haft uppdraget att göra uppföljande revisioner och omcertifieringsrevisioner. Oavsett
vilka revisorer som utfört dessa har budskapet från dessa ofta varit, att chefer och
medarbetare i Landstingsservice har en stor
kunskap och uppriktigt engagemang i frågor
som rör miljö, kvalitet och arbetsmiljö - ledningssystemets nuvarande beståndsdelar.
När blivande Regionservice får över ITavdelningen från 2011 kommer ledningssystemet att kompletteras med informationssäkerhet, även det ett certifierat område.
Fr v: Patrik Wichmann och Johan Nilsson från SP.
ANETTE-DUO FIXADE ARKIV-X
De heter Anette båda två. De jobbar normalt
på Städservice i Halmstad, båda två.
När närsjukvården ville ha hjälp med att ta
hand om det stora journalarkivet i Falkenberg fick dubbel-Anette möjligheten till insyn
i ett helt nytt yrkesområde; arkivariens. Uppdraget innebar att sortera, arkivlägga, packa
och se till att närsjukvårdens journalhandlingar transporterades till rätt arkivplats.
Med noggrannhet och engagemang utfördes
detta till närsjukvårdens och landstingsarkivariens stora belåtenhet.
Bilden illustrerar de enheter som ansluter Regionservice 2011.
Fr v: Helena Nilsson, Ida Vakkuri, Yvonne Olsson, Malin Lenestad
och Eva Lindvall.
ADMINISTRATIVT PROJEKT
GER NYA SERVICEUTBUD
Landstingets projekt för administrativ
gemensam service innebar att blivande
Regionservice får över nya enheter som
kompletterar serviceutbudet. Dessa enheter
ansågs av landstingsledningen vara av mer
utförande karaktär i sina uppdrag, och därmed ansågs de passa bättre i en organisation som Regionservice. De nya enheterna
är nuvarande landstings IT-avdelning, Löneservice, Ekonomiservice samt Region
Hallands kurs- och konferensverksamhet.
Samt ytterligare medarbetare anställda i Region Halland som sysslar med lokalvård och
andra stödtjänster. Med överföringen av de
nya serviceenheterna får Regionservice
dessutom ledningens krav på att uppnå fastställt effektmål och att kundnöjdhet för dessa
enheter ska mätas.
Fr v: Anette Tenghult och Anette
Helgasdotter.
DETTA HÄNDE 2010
ÅRSREDOVISNING 2010
10
FÖRRÅDSSERVICE EN GIVEN
SUCCÉ FÖR VÅRDEN
Landstingsservice och länssjukhusets ledning gjorde en överenskommelse om ett
gemensamt projekt för att påvisa lämplig
metod att sköta en vårdenhets dagliga försörjning av förrådsvaror. ”Förrådsservice”
skulle pågå under februari - november och
efter projektets slut skulle uppnått resultat
jämföras med överenskomna projektmål.
Dessa mål överträffades med råge.
Inspiration från omvärlden
Idéerna hade Landstingsservice förrådsverksamhet fått från Region Skåne som redan
hade driftsatt ett arbetssätt på Universitetssjukhuset i Lund där serviceenheten sköter
försörjningen av tvätt och förrådsvaror på
vårdenheterna. Med besparingar i både
vårdtid och pengar som resultat.
Resultat över förväntan
Projektet ”Förrådsservice” kärna bestod i att
Landstingsservice skötte försörjningen av
varor, från inventering till beställning och inplockning. Innan detta kunde ske hade man
gjort ett grundläggande arbete för att analysera materialåtgång, lagerstatistik, lagerplatser och artikelsortiment. Efter omflyttning av
lagerplatser med vissa ombyggnationer och
investeringar i inventarier kunde det löpande
arbetet påbörjas.
När Landstingsservice och akutkliniken sammanfattade resultatet av ”Förrådsservice”
efter slutförd projekttid, visade det sig att
projektmålen hade överträffats och att det
dessutom fanns ytterligare positiva effekter
att notera. De mest betydande resultaten
från projektet var en tydlig sortimentsbegränsning, minskad kapitalbindning, högre
omsättning, friställda ytor och en betydande
ekonomisk positiv effekt. Dessutom upplevde man att det blev mindre stress för vårdpersonalen, det var bättre ordning på de lagerförda artiklarna och inte minst att vårdpersonalen fick mer tid över för vård av patienterna. ”Förrådsservice” som produkt är ett
effektivt och betydelsefullt stöd för vården
och förhoppningsvis något som kommer att
LANDSTINGSSERVICE I MEDIA
Under året fick Landstingsservice utrymme i
lokal press och media, om
än i begränsad omfattning.
Signaturen ”Stolt städerska”
fick sin insändare införd i en
av lokaltidningarna där man
fick en insyn i de krav som
finns i städyrket, inte minst
för lokalvård i hälso- och
sjukvården där det är viktigt att begränsa
smittspridning på sjukhusen och där städningen därför är en viktig del i det arbete
som bedrivs för en bra vårdhygien.
Teleservice enhet i Varberg blev tvåa i SM i
Telefoni & Kundservice för andra gången
och det uppmärksammades i en av lokaltidningarna. Motsvarande uppmärksamhet fick
servicestyrelsens beslut om att andelen
ekologiska livsmedel i kostproduktionen
skulle uppgå till minst 25 % under 2010.
Dessutom publicerades artiklar om Landstingsservice i landstingets personaltidning,
Ginsten.
Ulla-Bella Wilhelmsson-Rasmussen diskuterar lager och sortiment med akutklinikens personal.
bli en produkt som Landstingsservice kan
utveckla vidare och få många vårdenheter
att ansluta sig till. Vinsterna är nämligen betydande, särskilt för hälso- och sjukvården.
DETTA HÄNDE 2010
ÅRSREDOVISNING 2010
11
AFFÄRSUTVECKLING
OCH KUNDRELATIONER
Korta avtal - långa relationer
Arbetet med våra kundrelationer är strategiskt viktigt och vi
försöker målmedvetet utveckla det här området. Det har också
visat sig att en god kundrelation har en positiv inverkan på utveckling av vår affärsverksamhet på lång sikt. Våra landstingsinterna kunder visar i gengäld förtroende för vår förmåga att
leverera behovet av driftservice och det innebär nya avtal och
uppdrag.
Vår affärsstrategi har nu tagit en annan inriktning jämfört med
tidigare år. Vi har då ansett det vara värdefullt att teckna avtal
med långa avtalsperioder. Nu ser vi ett större värde i att teckna
korta avtal och hellre ha långa kundrelationer.
TOMMY THORBJÖRNSSON
kundansvarig
Förtroende ger nya uppdrag
Vi uppfattar att förtroendet för Landstingsservice bland de mest betydande kundgrupperna är
fortsatt högt och det är en förutsättning för vår existens. Under verksamhetsåret 2010 noterades nya områden där vi kan leverera stödtjänster till våra kunder.
Som nämnts tidigare kommer blivande Regionservice att ha nya utbud i produktportföljen 2011
och vi kan inte tolka det på annat sätt än att vi har ett betydande förtroendekapital i regionledningen. Medföljande krav på effektivisering och kundtillfredsställelse innebär att ledningen har
tro på vår förmåga att utveckla dessa nya serviceutbud på ett framgångsrikt sätt.
I vår nära relation med kunden är vi lyhörda för nya behov och även drivande för att skapa
stödtjänster som är till nytta för kundens kärnverksamhet. Under 2010 etablerades tjänsten förrådsservice för att åstadkomma en kostnadseffektiv och säker försörjning av hälso- och
sjukvårdens materialbehov. Vår egen kompetens på skiftande områden innebär att vi ofta kan
får bistå kunden med olika stödtjänster, till exempel arkivhantering, flyttsamordning och leverans av dietistkompetens. Vi har även förhoppning att vår receptionsservice som idag bedrivs
på Hallands sjukhus Halmstad och i Regionens hus även ska utvidgas till övriga två sjukhus i
länet. Vi noterar med stor tillfredsställelse att sjukhusledningen i allt större omfattning överlåter
utförande av tjänster till Landstingsservice som sjukhusen själva utfört tidigare.
Varierande intäkter men större återbäring
Landstingsservice intäkt baseras till stor del på fasta åtagande, men det finns även en stor andel rörliga åtaganden som i förväg är svåra att bedöma vad de ska generera för intäkter. Därför
varierar intäkterna under året och ger en viss osäkerhet vad det gäller Landstingsservice resultat på helheten, men eftersom vi har mål och metodik som manar alla verksamheter till att vara
kostnadseffektiva, har vi även under 2010 lyckats nå ett positivt resultat. Dessutom kunde vi
lämna över 14 mnkr i återbäring till hälso- och sjukvården. Vi är stolta över att vi kan bidra till
en vård som har hög kvalitet och som är nationellt konkurrenskraftig.
AFFÄRSVERKSAMHET OCH KUNDRELATIONER
av TOMMY THORBJÖRNSSON
AFFÄRSUTVECKLING OCH KUNDRELATIONER
ÅRSREDOVISNING 2010
12
EKONOMISKT RESULTAT
Det här året hade Landstingsservice ett av de resultatmässigt bästa verksamhetsåren. För 2010 redovisade Landstingsservice ett positivt resultat på 256 tkr. Det var resultatet
efter att vi lämnat återbäring på 14,1 mnkr till kunder inom
hälso- och sjukvården i Landstinget Halland. Det var den
största återbäring som Landstingsservice hittills har lämnat.
Omsättningen uppgick till 268,8 mnkr exklusive de förvaltningsinterna affärerna.
Vår soliditet, alltså förhållandet mellan eget kapital och totalt
kapital, uppgick till 46 procent.
Intäkter
Våra intäkter har ökat med 2,9 procent jämfört med samma
period förra året. Ökningen beror dels på nya uppdrag dels
på ökad produktion inom vissa verksamheter. Inom Teknisk
service avdelningar så var de faktiska intäkterna 8,2 mnkr
högre än de budgeterade och det beror bland annat på ökade beställningar med anledning av byggnationer.
Logistikservice intäkter var 2,8 mnkr högre än de budgeterade och det beror på ökad försäljning av förrådsvaror till externa kunder och ökade transportuppdrag.
Personalkostnader
Personalkostnaderna var 3,6 mnkr högre än de budgeterade
kostnaderna. Jämfört med år 2009 ökade lönekostnaderna
med 0,7 procent.
MONICA LILJEROTH
ekonomichef
Material och tjänster
Kostnaderna för material och tjänster var 8,0 mnkr högre än budget. Avvikelsen berodde till
stor del på den ökade försäljningen av Teknisk service tjänster vilket förde med sig ökade kostnader för materialinköp och ökade köp av externa tjänster. Teleservice kostnader för tjänster
och material är 3,3 mnkr lägre än budgeterat vilket beror till större delen på att teletekniken
köpts ut samtidigt som det inte gjorts några nyinvesteringar. Verksamhetens kostnader har
ökat med 2,4 procent jämfört med samma period förra året.
EKONOMISKT RESULTAT
av MONICA LILJEROTH
EKONOMISKT RESULTAT
ÅRSREDOVISNING 2010
13
EKONOMISKT RESULTAT
Utfall, budget och avvikelser
Utfall
2008
Utfall
2009
Utfall
2010
Budget
2010
Avvik
2010
263,6
257,0
268,8
259,0
9,8
-156,1
-43,5
-62,6
-0,1
-2,1
-264,4
-161,1
-38,8
-55,3
-0,1
-2,5
-257,8
-162,6
-40,8
-62,3
-0,1
-2,4
-268,4
-159,1
-36,5
-58,6
-1,6
-2,7
-258,5
-3,6
-4,3
-3,7
1,5
0,3
-9,8
-0,9
-0,8
0,5
0,5
0,0
Finansiering
1,2
0,9
-0,2
-0,5
0,3
Resultat
0,3
0,1
0,3
0,0
0,3
(mnkr)
Verksamhetens intäkter
Personalkostnader
Material, varor
Tjänster, material
Ers./avg. tjänst/bidrag
Avskrivningar
Verksamhetens kostnader
nettokostnader
Resultaträkningar exklusive förvaltningsinterna poster.
Resultat per serviceområde
(mnkr)
Logistikservice
Serviceområde norra Halland
Serviceområde södra Halland
Teleservice
Utveckling och administrativ service,
Gemensamt & Personalpool
Totalt Landstingsservice
Utfall
2008
Utfall
2009
Utfall
2010
1,9
-1,3
0
1,5
2,1
2,7
-1,1
1,7
1,0
2,4
0,7
4,0
-1,8
0,3
-5,3
0,1
-7,8
0,3
Landstingsservice soliditet (EK/TK)
Tidpunkt
Soliditet
061231
48 %
071231
47 %
081231
45 %
091231
46 %
101231
46 %
Investeringar
Investeringarna uppgick till 1,4 mnkr. Nedan redovisas de större investeringarna.
(mnkr)
Verksamhet
Investeringsobjekt
Kostservice Halmstad
Köksutrustning
0,30
Kostservice Halmstad
Städservice Vbg
Städservice Fbg
Vaktmästeri Kba
Truck
Städvagnar
Truck
Truck
Övriga investeringar
0,15
0,15
0,15
0,15
0,50
1,4
Total
Utfall 2010
EKONOMISKT RESULTAT
ÅRSREDOVISNING 2010
14
MILJÖ– OCH
KVALITETSBERÄTTELSE
MILJÖOMRÅDET
Inom ramen för Landstinget Hallands ”Miljöpolicy 2008-2010” och
”Riktlinjer för miljö 2008-2010” har Landstingsservice till stor del uppnått
de uppsatta målen för den angivna tidsperioden. Det finns fortfarande
förbättringspotential för framtiden och en av de vidtagna åtgärderna för
att ta tillvara på detta är, att det nu skett en rekrytering av medarbetare
med placering på Stab & utveckling. Den huvudsakliga uppgiften för den
här resursen blir att utveckla ledningssystemet och därmed även bidra till
förbättringar på miljöområdet.
Inledning
Styrande dokument för Landstingsservice miljöarbete är Landstinget
Hallands ”Miljöpolicy 2008-2010” kompletterat med ”Riktlinjer för miljö
2008-2010”. Dessutom använder Landstingsservice ett ledningssystem
som är certifierat enligt ISO 14001:2004 för att uppnå eftersträvad prestanda med miljöarbetet. Landstinget Hallands policy är uppdelad i de
ämnesområden som även använts i årets miljöberättelse.
LEIF OLSSON
verksamhetsutvecklare,
kvalitetssamordnare
Miljökrav vid upphandling
Större delen av de inköp av varor och tjänster som görs av Landstingsservice verksamheter sker mot avtal tecknade av Enheten för juridik och upphandling respektive Landstingsfastigheter. Vid de upphandlingar som görs utöver detta ställs som regel miljökrav som är relevanta för det aktuella upphandlingsobjektet. Exempel på produkter som inte
finns inom landstingsövergripande avtal och där det ställts miljökrav, är energi- och kemikaliesnåla städmaskiner och artiklar för vidareförsäljning från centralförrådet. Dessutom har det
ställts miljökrav i samband med inköp av livsmedel till Kostservice. Teleservice har genomfört
upphandling av ny serviceleverantör för telefoni. Upphandlingen var en förnyad konkurrensutsättning av statskontorets avtal och alla uppfyllde de miljökrav som ställdes. Några nya skallkrav kan inte ställas vid användning av dessa avtal.
Livsmedel
Enligt landstingets Riktlinjer för miljö 2008-2010 ska 25 procent av inköpsvärdet för livsmedel
vara ekologiska produkter. Nyckeltalet visar inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i förhållande till totalkostnaden för livsmedelsinköpen under samma period. Under senare delen av
2010 har det skett en kraftig ökning av andelen ekologiska livsmedel i linje med landstingets
riktlinjer. Om man ser isolerat på december uppnådde Kostservice i Halmstad 23,2 procent
ekologiska livsmedel och Kostservice Varberg 24,0 procent. Totalt för båda avdelningarna blir
andelen ekologiska livsmedel i december 2010 23,6 procent. Även om man jämför nivån för
hela 2009 med 2010 är det en tydlig ökning från 5,4 till 11,4 procent.
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2010
15
MILJÖ– OCH
KVALITETSBERÄTTELSE
Värme och elenergi
På uppdrag av Landstingsfastigheter har Landstingservice arbetat med att reducera landstingets energianvändning. Landstingets mål att värme- och elenergiförbrukningen ska vid utgången av 2010 ha minskats med 6 procent jämfört med förbrukningen 2007. För 2010 uppnåddes
en reduktion av energiförbrukningen med 6,4 procent i förhållande till 2007 och således har det
uppsatta målet uppnåtts (se bilaga Energi, sida 50).
Städservice Varberg har minskat energiförbrukningen vid tvätt av städmaterial, temperatursänkning med 10 grader samt minskning av torktumling från fem till en gång per vecka.
Landstingsservice har tagit beslut om förändrad hantering av matavfallet vid Kostservice i Varberg vilket ur energisynpunkt kommer att innebära att avfallet kommer att användas som råvara vid biogasproduktion. Projektet befinner sig fortfarande i upphandlingsfasen.
Kemisktekniska produkter
Då kunskapen om kemikaliers påverkan på miljön är ofullständig ska i enlighet med landstingets policy försiktighetsprincipen tillämpas. Inom detta område finns ytterligare att göra då
Landstingsservice har ett antal kemisktekniska produkter som innehåller ämnen som det är eftersträvansvärt att undvika. Viss förbättring har skett under 2010 då vi inte längre har någon
produkt som innehåller ämnen på REACH kandidatlista och förbättringar har även skett för övriga produkter som innehåller ämnen med allvarliga egenskaper och som om möjligt bör undvikas (se bilaga Kemisktekniska produkter, sida 51).
Transporter
I enlighet med Landstinget Hallands miljöpolicy har miljöfordon leasats där sådana funnits tillgängliga och varit ändamålsenliga för den aktuella uppgiften, vilket skett i samband med fordonsbyte. Under 2010 har antalet miljöfordon ökat från 14 till 16.
Av dokumentet ”Riktlinjer för miljö 2008-2010” framgår att antalet körda mil med privatbil ska
minska med 50 procent jämfört med 2007. Då resor med egen bil har reducerats med 50,2
procent i förhållande till 2007 är målet uppnått för 2010.
Teleservice har under 2010 införskaffat cykel för bevakningsfunktionen och en cykel för kortare
tjänsteresor för övriga verksamheter på Hallands sjukhus Halmstad. Förändringarna av antalet
kollektivresor som genomförts under året ligger inom ramen för naturlig fluktuation mellan två
verksamhetsår.
Det övriga underlaget för de redovisade transporterna har haft vissa brister vilket medför att
jämförelser mellan 2009 och 2010 inte är meningsfullt att göra. Bland annat finns det ingen statistik avseende hyrbilar från Hertz för 2010 annat än på summerad landstingsnivå. Dessutom
var den interna redovisningen av Landstingsservice leasingbilar 2009 inte tillförlitlig (se bilaga
Transporter, sida 51).
Kompetensutveckling miljö
Även under 2010 har vi haft relativt få miljöutbildningar men åtgärder har vidtagits för att förutsättningarna för 2011 ska vara klart bättre.
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2010
16
MILJÖ– OCH
KVALITETSBERÄTTELSE
KVALITETSOMRÅDET
Samtliga verksamheter inom Landstingsservice omfattas av den kvalitetscertifiering som förvaltningen genomfört och som SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) granskar två gånger
om året för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven enligt ISO 9001. Kvalitetsarbetet
inom Landstingsservice har under 2010 skett i kvalitetspolicyns anda med ett stort antal kvalitetsförbättrande åtgärder. Kvalitetstänkande ska genomsyra hela vår verksamhet och är alla
medarbetares ansvar. Våra kunder ska känna ett obestridligt förtroende för oss som leverantör
av servicetjänster. Våra nyckelord för kvalitetsarbetet är:




Kundorientering
Kompetens
Tillgänglighet
Hög trovärdighet
Av kvalitetsberättelsen framgår det även att det under 2010 har lagts grund för ytterligare förbättringar inom kvalitetsområdet som beräknas ge resultat under kommande år. 2011 genomförs en nysatsning och en ny medarbetare ansluter då med huvudinriktning att arbeta med ledningssystemsfrågor och därmed i hög grad kvalitetsförbättringar.
Kvalitetsberättelse
En väsentlig del i ISO 9001 är kravet på ständiga förbättringar och för 2010 kan Landstingsservice visa resultat av detta arbete enligt nedan.
Kostservice
Kosten i Halmstad och Varberg har sedan i juni 2010 en gemensam databas i systemet AIVO.
Detta innebär att man gör recept och planerar menyer på ett mycket effektivt sätt. Ett gemensamt menyråd för patientkosten etablerades i syfte att utveckla och ta vara på allas erfarenheter när det bl a gäller näringsvärde, ekonomi och arbetsmässighet.
En blast-chiller har inköpts som förbättrar och säkerställer avsvalningen av livsmedel och larmsystem till kylar och frysar har installerats för att övervaka att temperaturen är inom angivet toleransområde. Två kockar och två köksbiträden har genomgått HACCP utbildning om vardera
två dagar, för att höja kompetensen när det gäller livsmedelssäkerhet. I Varberg finns avsikten
att skaffa en kvarn för matavfall, denna ska integreras i diskarbetet och detta arbete pågår och
är i slutfasen. Arbetet med tömning av matavfall är ett både tungt och smutsigt och kommer
med den nya tekniken att förbättras avsevärt.
Logistikservice
Förrådsserviceprojekt på akutkliniken i Halmstad och resultatet av det har visat på goda effekter och förväntningarna har överträffats på flera områden. Metoden ger kvalitetsförbättring i förrådshanteringen på avdelningarna. Regionservice och Hallands sjukhus Halmstad kommer att
inleda avtalsdiskussioner under 2011 års inledning för att etablera tjänsten förrådsservice på
sjukhuset och på sikt är förhoppningen att det ska ske även på övriga sjukhus i länet.
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2010
17
MILJÖ– OCH
KVALITETSBERÄTTELSE
Städservice
I syfte att underlätta det dagliga arbetet och förbättra städkvaliteten har kombimaskiner köpts
in. På produktsidan kan även noteras inköp av mikrofibermoppar.
Städpersonal har genomgått mopputbildning som innebär att effektivare städmetod kan uppnås. Moppcertifikat är obligatoriskt för all städpersonal. Personal har också utbildats i hantering
av kemisktekniska produkter. I Halmstad finns en särskild personalgrupp som svarar för utstädningar efter smitta och den kontinuiteten det innebär ger möjlighet till kvalitetssäkring i utförandet.
Det genomförs kvalitetskontroller av städningen och det har visat sig vara en bra metod för att
upptäcka kvalitetsbrister och ger underlag till bra redovisning för kunden.
Vaktmästeriservice
I Kungsbacka har överfallslarm inköpts till vaktmästarna för att trygga deras arbetsmiljö då de
vistas i utrymmen som kan vara otrygga. Till samma enhet har det anskaffats en dragtruck
som även kan användas för transporter utomhus och som har kapacitet att dra fler vagnar och
därmed minskar de interna transporterna.
Teknisk service
Teknisk service avdelning i Kungsbacka har en medarbetare som har särskild kompetens på
brandskydd och brandskyddsutbildningar. Under året tecknades ett internavtal med närsjukvården som innebär att medarbetaren genomför brandutbildningar i länet.
Avdelningarna för Varberg/Falkenberg har upprättat program för validering av disk- och spoldesinfektorer i enlighet med EU-direktiv samt att utrustning för validering har införskaffats och
utförs nu hos kunder som har desinfektorer.
Teknisk service avdelning i Halmstad har gjort en inventering av personalens kompetensprofil
med hjälp av en kompetensmatris. Detta arbete bedöms som viktigt då avdelningen står inför
stora pensioneringsavgångar de närmaste åren och ambitionen är att minst upprätthålla
nuvarande kompetens. Flera nya rutiner och arbetsbeskrivningar har tagit fram under 2010
vilket medverkar till att höja säkerhet och kvalitet i utförda uppdrag samt att det ger möjlighet till
flexiblare fördelning av arbetsuppgifter inom personalen med samma höga kvalitet i utförandet.
Ett arbete med att förbättra förebyggande underhållsronder har påbörjats och det kommer att
få tydligare fokus för att sköta fastighetsdriften effektivt och till rätt kvalitet.
Under våren 2010 har Teknisk service utfört en arbetsvolymsberäkning tillsammans med hjälp
av anlitad konsult där det bland annat gjorts analyser avseende felavhjälpande och förebyggande underhåll som görs på olika installationstyper. Det har i samband med detta gjorts jämförelser med andra företag som arbetar med fastighetsdrift och därefter påbörjat arbetet med
att göra effektiviseringar, såsom frekvenser, arbetsplanering, servicenivåer m m. Detta arbete
kommer att pågå de närmaste åren i syfte att effektivisera fastighetsdriften med bibehållen
kvalitet. Det har också tagits fram nyckeltal för kostnad per kvadratmeter som verksamheten
kommer att arbeta mot för att säkerställa konkurrenskraften.
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2010
18
MILJÖ– OCH
KVALITETSBERÄTTELSE
Teleservice
Inom helpdesk-funktionen har rutin etablerats för att säkerställa att rutinmässiga uppgifter blir
utförda varje månad. I växeln på sjukhuset i Halmstad har man infört en blankett för att notera
ändring i jourlistor för att säkerställa att ändringar blir utförda och korrekta. En vägbeskrivning
över tillgängliga konferensrum på Regionens hus finns numera i den s k hänvisningsdatorn och
det innebär att även telefonisterna på sjukhuset i Halmstad har tillgång till denna och den ger
stöd för vikarierande växelpersonal i Regionens hus.
På skanningcentralen har samtliga personal genomgått en Lean-utbildning i syfte att skapa förståelse för arbetsflöden och hur dessa kan förbättras. Detta har inneburit att man nu ändrat
skanningprocessen med stöd av Lean.
Receptionsfunktionen på sjukhuset i Halmstad har fått tillgång till programvara som gör det
möjligt att skriva ut frikort och sätta in medel på kundernas bankkonton för de som begär
Resamutbetalning. Det finns nu även en mall för information om frikort att ställa till Hallandstrafiken, vilket ersätter tidigare rutin där receptionspersonalen fick kontakta Hallandstrafiken via
telefon när ett nytt frikort hade utfärdats.
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
av LEIF OLSSON
MILJÖ- OCH KVALITETSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2010
19
VÅR ARBETSMILJÖ
PERSONAL OCH ARBETSMILJÖ
Landstingsservice är en arbetsgivare med 501 medarbetare, varav
409 tillsvidareanställda. Andelen tillsvidareanställda har minskat under året, mycket beroende på personalavgångar som inte har tillsatts fullt ut. Genomsnittligt antal anställda under året är 420 och
den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda
är 90,71 procent, vilket i stort sett motsvarar den nivå som förvaltningen haft de senaste åren. Alla medarbetare som vill arbeta heltid
erbjuds detta i mån av möjlighet för verksamheten.
Personaltillgång
Tillgången till personal är fortfarande relativt god och vi har fortfarande god tillgång på semestervikarier till våra verksamheter. Under
året har vi vid enstaka tillfällen hyrt in bilförare inom logistikservice
för att täcka arbetstoppar. Inom teknisk service har LFUentreprenörer anlitats till uppgifter som bedömts nödvändiga och
kostnadseffektiva.
Personalomsättning
HANS-GÖSTA ÖBERG
personalchef,
Personalomsättningen är fortfarande låg, 3,91 procent, och har så
varit de senaste åren. Landstingsservice ser stora pensionsavgång- arbetsmiljösamordnare
ar (40-talisterna) de närmaste åren, med en topp åren 2011-2015.
Med anledning av denna utveckling arbetar vi strategiskt med dessa frågor för att på ett effektivt sätt möta de utmaningar i personalförsörjningen som kan uppstå framöver. Ledningsgruppen följer kontinuerligt upp personalförsörjningsfrågorna och gör de strategiska val som anses
nödvändiga. Glädjande nog har vi hittills erfarenheten av tillfredställande antal sökande till
samtliga våra utannonserade tjänster, och vi gör bedömningen att konkurrensen om arbetskraften är störst inom det tekniska området.
Tidsanvändning och frånvaro
Vad gäller tidsanvändningen så har Landstingsservice medarbetare en närvarotid på 79,9 procent och för frånvarotid uppgår den till 20,1 procent. Närvarotiden har ökat med 1,2 procent
jämfört med 2009 och frånvarotiden har således sjunkit med motsvarande procent. Sjukfrånvaron motsvarar 5,72 procent av all tidsanvändning, vilket är en minskning jämfört med 2009
med 1,26 procent. Glädjande nog har såväl den korta som den långa sjukfrånvaron minskat
under året och är nu på den lägsta nivån i Landstingsservice historia.
Kompetensutveckling
Landstingsservice har under året satsat på kompetensutveckling för såväl medarbetare som
chefer. För att stärka ledarskapet har chefer påbörjat delar av landstingets chefsutvecklingsprogram. Flertalet chefer har också deltagit i ”Synapsen - ledarskapsdagar”, i Region Hallands
regi. En del arbetsledare har gått utbildningen ”Att vara ledare utan att vara chef”.
Medarbetare med viss spetskompetens har fått vidareutbildning inom sina specifika yrkesområden. Detta gäller främst inom det tekniska området. Städservice har under året bl a satsat på
”Moppcertifikat” för all personal, hygienutbildning samt utbildning i utstädning av smitta.
Nattpersonalen inom vaktmästeriservice har fått utbildning i ”Våld och Hot”.
VÅR ARBETSMILJÖ
ÅRSREDOVISNING 2010
20
VÅR ARBETSMILJÖ
Kostservice har haft utbildning i HACCP och har även deltagit i AIVO:s användarkonferens.
HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) är en standardiserad metod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen
med syfte att använda livsmedel ska vara säkra för konsumenten.
Inom Teleservice startade en utbildningsinsats för telefonister som har inneburit att man haft
personlig coaching och detta ska sedan utmynna i en certifiering för telefonisterna 2011.
Logistikservice har varit på flera studiebesök inom andra landsting för att få nya kunskaper i att
effektivisera och utveckla vårdens lokala varuförsörjning, vilket bl a har resulterat i ett positivt
försöksprojekt på akutkliniken på Länssjukhuset i Halmstad.
Antalet registrerade kompetensutvecklingstimmar motsvarar 1 101 timmar till en kostnad av
drygt 1,4 mnkr.
Ledarskap och arbetsmiljö
Landstingsservice chefer leder och styr sina respektive verksamheter mot uppsatta mål inom
givna ekonomiska förutsättningar. Vi eftersträvar ett tydligt ledarskap som vilar på en grundsyn
och en värdegrund som är gemensam inom Landstingsservice och Landstinget Halland.
Grundsynen innebär tillit till medarbetarnas vilja att ta ansvar och till deras engagemang i arbetet. Genom delaktighet och samverkan i verksamhetsutvecklingen arbetar vi för att tillsammans
nå såväl Landstingsservice mål som landstingets övergripande mål.
Ledarskapsutvecklingen för Landstingsservice chefer sker dels inom förvaltningen men även
genom landstingsövergripande utbildningar, t ex genom landstingets chefsutvecklingsprogram.
För att kunna verka som chef bör man ha ett rimligt ansvarsområde och därför strävar landstinget mot, att antalet direkt underställda medarbetare inte är fler än 35 tillsvidareanställda.
Landstingsservice når inte riktigt upp till denna strävan för en del linjechefer, men har en ambition att nå en bättre balans framöver för dessa chefer.
Arbetsplatsträffar och skyddsronder genomförs regelbundet inom samtliga avdelningar.
Antalet rehabiliteringsutredningar uppgår till 13 under 2010, vilket är en mycket låg och positiv
siffra. Under året har det genomförts 347 utvecklingssamtal (84,8 procent) och 381 lönesamtal
(93,2 procent). Sjukfrånvaro och förändringar på chefsbefattningar är orsaker till att antalet utvecklingssamtal uppgår till 84,8 procent och en del medarbetare avstår från att ha lönesamtal.
Resultat och åtgärder av medarbetarenkäten Springlife 2010 kommer att göras under våren
2011.
Arbetsskador och tillbud
Antalet arbetsskador har minskat under 2010 i jämförelse med 2009. Under 2010 noterades 18
arbetsskador vilket är en minskning jämfört med 2009 (4). Landstingsservice arbetar aktivt och
målmedvetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet och stort arbete har lagts ner på att förebygga skador hos våra medarbetare. Av totalt 18 arbetsskador är 14 olycksfall i arbetet och
få fall har medfört sjukfrånvaro. För att sprida erfarenhet och kunskap kring uppkomna arbetsskador analyseras samtliga arbetsskador kontinuerligt i ledningsgruppen och i driftgrupper.
Tillbud rapporteras enligt rutin i systemet Platina.
VÅR ARBETSMILJÖ
ÅRSREDOVISNING 2010
21
VÅR ARBETSMILJÖ
Ledningssystemet
Landstingsservice har haft revision av ledningssystemet vid två tillfällen under 2010 avseende
miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Revisionerna har efter korrigerande åtgärder av uppkomna avvikelser blivit godkända. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört revisionerna.
Jämställdhet och mångfald
Landstingsservice vill medverka till att jämställdhet och likabehandling ska eftersträvas inom
alla områden. Cheferna har ansvaret att anpassa arbetsorganisationen och arbetsmiljön till
både kvinnor och mäns behov. Genom dialog i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar
ska förutsättningar skapas för ökad kunskap och förståelse, och för att behandla samtliga
medarbetare lika. Här ingår arbete med att förändra attityder, språkbruk och fördomar och vi
ser människors olikheter och mångfald som ett sätt att skapa dynamik i våra verksamheter.
Landstingsservice har under verksamhetsåret 2010 arbetat fram en Likabehandlingsplan för
2011-2012.
Värdegrundsarbete
Landstingsservice bedriver värdegrundsarbetet som en naturlig del i vardagen. Målet är att engagera chefer och medarbetare i en dialog kring värdegrundsfrågor och för att synliggöra och
förankra de värderingar som man vill ska ligga till grund för landstingets verksamhet. Dialogen
har i första hand skett på arbetsplatsträffar och vid särskilda utbildningstillfällen. Samtliga chefer, medarbetare och hovmästare har tagit aktiv del i värdegrundsarbetet som har genomförts
under 2010. En del medarbetare har deltagit i landstingets fokusgrupper. Inom förvaltningen
finns tre utbildade hovmästare som kan vara behjälpliga för cheferna, som stöd, inspiratörer
och bollplank i värdegrundsarbetet.
VÅR ARBETSMILJÖ
av HANS-GÖSTA ÖBERG
VÅR ARBETSMILJÖ
ÅRSREDOVISNING 2010
22
VERKSAMHETERNAS
PERSPEKTIV
SERVICEVERKSAMHETERNA SER
TILLBAKA PÅ 2010
Våra driftansvariga områdeschefer har här sammanställt sina
reflektioner och erfarenheter från serviceåret 2010.
Beskrivningarna är presenterade ur ett processperspektiv även
om områdescheferna i första hand har ett lokalt eller länsövergripande driftansvar. En stor del av verksamheternas insatser
under året finns även redovisade i avsnitten som berör arbetsmiljö-, miljö- och kvalitetsområdet (se sida 15-22).
KOSTSERVICE
Landstingsservice kostverksamhet svarar för
måltidsförsörjningen i Landstinget Halland
med patientkost och restaurangdrift som huvudsakligt uppdrag. Verksamhetens produktionsanläggningar finns på respektive sjukhus
med tillhörande restauranger. Det finns även
en mindre restaurangverksamhet i landstingshuset i Halmstad.
Bättre kvalitet och effektivitet
Kostservice har under året fortsatt arbetet
med att näringsvärdesberäkna och kostnadsberäkna patientkosten. Under året har det
skett ett arbete för att etablera en gemensam
databas för bland annat effektivare matsedelsplanering. Det finns även godkännande
för att verksamheten gör egenkontroll enligt
HACCP (se sida 21). Kostservice skapade ett
gemensamt menyråd för att förbättra patientkosten.
Ojämna intäkter och tuff ekonomi
Verksamheten lever ständigt med ojämna flöden av beställningar i såväl patientkost som
restaurangförsäljning och catering. Då det
inte finns möjlighet att på annat sätt kompensera för minskad intäktsvolym på restaurangeller cateringförsäljningen, är kostenheternas
ekonomi tydligt påverkade av dessa villkor.
Landstingsservice områdeschefer ansvarar
för servicedriften i länet. Fr v: Barbro Eliasson, Åke Johansson och Maria Persson.
Fler ekologiska livsmedel
Kostservice hade ett utmanande
mål att arbeta mot under året där
Styrelsen för Landstingsservice
avsåg att andelen ekologiska livsmedel i kostproduktionen skulle
uppgå till 25 %. Det var ett mål
som verksamheten arbetade intensivt med att uppfylla under året. Vid årets slut
uppgick andelen till knappt 24 %.
Ny restaurangprofil
Under året påbörjades ett samarbete med en
restaurangkonsult för att förbättra Kostservice
restaurangprofil, avseende utbud och interiör.
Främst riktades detta arbete mot restaurangen i landstingshuset i Halmstad vilket skedde
i samband med övrig ombyggnation i fastigheten. Invigningen var planerad till februari
2011.
Kostråd till patienter nytt utbud
Landstingsservice fick uppdraget att leverera
närsjukvårdens behov av dietistkompetens
för vårdpersonal och att ge kostråd till patienter.
VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV
ÅRSREDOVISNING 2010
23
VERKSAMHETERNAS
PERSPEKTIV
LOGISTIKSERVICE
Logistikservice svarar för varuförsörjningen i
landstinget, vilket sker från centralförrådet i
Halmstad, yttre transporter, postservice, repro- och vaktmästeriservice i landstingshuset.
Privat företag tar över förrådsdriften
Efter servicestyrelsens beslut att gå ut på
marknaden och upphandla förrådsverksamheten i samverkan med Region Skåne, tecknades kontrakt med en privat sjukvårdsgrossist som fick uppdraget att svara för förrådsdriften från våren 2011. Under året fortsatte
centralförrådet att leverera förrådsvaror med
sedvanligt kundfokus, samtidigt som planering inför avvecklingen av ordinarie förrådsuppdrag påbörjades.
Förrådsservice ger nytta för kunden
En av de viktigaste utvecklingsarbeten som
påbörjades under
året var projektet att
leverera s k förrådsservice till vårdenheter. Ett projekt
genomfördes under
året på akutkliniken
i Halmstad där det
finns många möjliga
vinster i förrådsservicen som produkt,
t ex minskad kapitalbindning, bättre
utrymmesutnyttjande, rätt antal proFörrådsservice innebär bland annat
dukter i rätt tid och att vårdenheten får ordning på sina
varulager.
på rätt plats och
mindre tidsspill i vårdarbetet. Uppsatta projektmål överträffades med råge och nu är förhoppningen att denna produkt kan etableras
på sjukhuset i Halmstad och därefter spridas
vidare till andra vårdenheter i länet.
Nya transportuppdrag
Under 2010 fortsatte uppdragen
att komma in till Logistikservice
transportenhet. Det största uppdraget var det avtal som tecknades med hjälpmedelsverksamheten för transporter av hjälpmedelsgods. Införandet av det vårdadministrativa systemet i landstinget innebar att ytterligare fler
vårdenheter anslöt sig till tjänsten
att få sina journalhandlingar
transporterade från vårdenheten
till Landstingsservice skanningcentral i Halmstad.
Utveckling och förbättringar
Logistikservice har sin verksamhet till största
del bemannad på sjukhuset i Halmstad och
där fick godsmottagningen en välbehövlig
upprustning av lastbryggorna. Post- och
transportverksamheten fick lokaler som är
mer anpassade efter dess behov.
En del i Logistikservice uppdrag är att driva
den reprocentral som i dagsläget är belägen i
landstingshuset i Halmstad. Under året påbörjades en översyn av reproverksamheten
för att belysa dessa framtida placering och
utbud.
Ett projekt som kan få positiva effekter för Logistikservice, och troligen även andra serviceenheter i länet, är det projekt för läkemedelsförsörjning som pågick under året och som
fortsätter under 2011.
VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV
ÅRSREDOVISNING 2010
24
VERKSAMHETERNAS
PERSPEKTIV
STÄDSERVICE
TEKNISK SERVICE
Städservice bedriver verksamhet på sjukhusen och ute på
vårdcentralerna i Halland.
Teknisk
service
svarar för
fastighetsdrift och
underhåll,
fördelat på
två betydande uppdrag; fastighetsservice och verksamhetsservice. Förstnämnda är det enskilt största uppdraget där landstingets fastighetsförvaltning
är kund. När det gäller verksamhetsservicen
riktas den mot enheter i hälso- och sjukvården i egenskap av hyresgäst i landstingets
fastigheter.
Städprocessen ett viktigt
stöd för vårdhygien
Sjukhusvården i landet för en
intensiv kamp mot multiresistenta bakterier. Här har städservice blivit en viktig del i det
vårdhygieniska arbetet och för
städservice har det inneburit
ett annorlunda fokus. Även i
Landstinget Halland. Det här har i praktiken
inneburit att städenheterna på sjukhusen fått
en större mängd uppdrag för att bistå vården i
kampen mot MRSA, VRE m fl. Mängden utstädningar har ökat och insatser som t ex
spritning av s k tag-ytor har blivit vardag. Det
är positivt att städservice tillskrivs ett förtroende i det här viktiga arbetet med hygienen i
vården, men det finns även skäl för att beakta
det arbetsmiljörelaterade perspektivet med
tanke på arbetstyngden och den kemikalieanvändning som krävs.
Körkort till städmedarbetarna
Städmedarbetarna fick under året genomgå
en utbildning för att få s k moppkörkort. Det är
en satsning som stärker kompetensen ytterligare inom städservice.
Nya uppdrag
Genomförda ombyggnationer och renoveringar i landstingets fastighetsbestånd innebar en
hel del tillkommande städuppdrag. Det fanns
även exempel på att städmedarbetare även
fick prova på andra yrkesområden. I Falkenberg fick Landstingsservice ett större uppdrag
att hantera och flytta patientjournaler från arkivet, och därmed fick berörda medarbetare
insyn i en arkivaries vardag.
Kompetens och förmåga
Teknisk service utveckling går stadigt mot att
hantera mer komplexa drifttekniska system
och att bistå fastighetsförvaltningen med
kvalificerat stöd. Verksamheten har också
ambition att utöka utförandet i egen regi istället för att anlita entreprenörer.
Kundens signal om översyn av fastighetsservicen ökar effektiviseringsbehovet
Landstingsfastigheter är en stor och betydande kund, och när kunden signalerat intresse
för att göra en översyn av nuvarande fastighetsservice som utförs av Landstingsservice,
har det blivit angeläget att göra en översyn
och mätning mot marknaden. Denna översyn
och matchning mot marknadens priser har
gjorts under 2010 med hjälp av konsultstöd
där det framförts förslag på effektiviseringar
och rationaliseringar.
Teknisk service har fortsatt att arbeta att göra
betydande förbättringar i fastigheterna och
har också bidragit till att reducera landstingets energianvändning och man lyckades även
nå det uppsatta målet för 2010.
VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV
ÅRSREDOVISNING 2010
25
VERKSAMHETERNAS
PERSPEKTIV
TELESERVICE
Verksamhetsområdet teleservice har
vuxit genom åren
och representerar
idag ett serviceutbud
som är brett och
mångfacetterat. Förutom att bemanna televäxlarna i Landstinget Halland består utbudet
idag av skanningcentral, receptioner, helpdesk och bevakningsservice.
Växelpersonalen certifieras
Efter genomförd upphandling av konsult kommer samtliga telefonister i Landstingsservice
att certifieras. Det innebär uppdateringar och
nytänkande inom telefonistarbetet och i slutändan en certifiering av telefonisterna.
Stängd växel ger ny reception?
Ledningen för Teleservice valde att stänga
televäxeln på Kungsbacka Närsjukhus. Anledningen till beslutat var planerade ombyggnationer och en planerad etablering av
gemensam kassa och reception på sjukhuset
vilket innebar att det inte längre skulle finnas
någon tillgänglig lokal för en bemannad växel.
Samtal till Kungsbacka besvaras istället i televäxeln på Sjukhuset i Varberg. Istället påbörjades dialog med berörda kunder om Landstingsservice ska få uppdraget att driva kassa
och reception i Kungsbacka. Det finns ju
goda erfarenheter från motsvarande uppdrag
på Länssjukhuset i Halmstad.
Nya uppdrag
Nationella krav på att landstinget ska införa
tjänstelegitimation (SITHS) medverkade till att
Landstingsservice får uppdrag att hantera
landstingets och den blivande regionens behov av dessa legitimationer. Förberedelser
påbörjades redan under 2010 och resurser
för detta finns nu på sjukhusen i Halmstad
och Varberg. Dessutom kunde detta uppdrag
kombineras med sjukhusens önskemål att
Landstingsservice skulle överta uppdraget för
nyckel-, passage- och behörighetshantering.
Under året blev det klart att samtliga vårdenheter nu skickar sina journalhandlingar till
skanningcentralen i Halmstad där drygt
30 000 dokument skannas och tolkas dagligen.
Ny leverantör för växeltjänster
I samverkan med Halmstads kommun
genomförde Teleservice ett utköp av televäxlarna och därefter har uppdraget för växeltjänsterna övergått till en ny leverantör.
VAKTMÄSTERISERVICE
Vaktmästeriservicen finns i olika
omfattning på samtliga orter i
länet, men med tyngdpunkten
på de två sjukhusen i länet samt
på Kungsbacka Närsjukhus och
i Falkenberg.
Den stränga vintern 2009/2010
innebar krav på stora snöröjningsinsatser, inte minst på
Länssjukhuset i Halmstad.
Mark- och trädgårdsenheten
jobbade för högtryck för att hantera vinterns vädermässiga härjningar. Vaktmästerifunktionen i
Varberg kunde glädjas åt utökade uppdrag
när det gäller patienttransporter på helger.
Dessutom fick enheten uppdraget att ta hand
om bokningshantering av konferenslokaler på
sjukhuset vilket vi betecknar som en intäkt för
att kunden har förtroende för vår förmåga.
Vaktmästeriservicen är att betrakta som något av en diversehandel till stor nytta för våra
kunder och hyresgästerna i landstingets fastigheter.
VERKSAMHETERNAS PERSPEKTIV
ÅRSREDOVISNING 2010
26
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
FÖRVÄNTNINGAR PÅ STYRELSEN
Styrelsen för Landstingsservice ska erbjuda försörjnings- och stödfunktioner i syfte att underlätta för övrig verksamhet och bidra till att omfattningen av dessa funktioner minimeras till förmån för kärnverksamheten. Landstingsservice får sina uppdrag via interna köp av tjänster.
Landstingsservice ska kontinuerligt arbeta med att utveckla och erbjuda sina vårdnära tjänster
och andra servicetjänster till verksamheterna i egen regi. Detta arbete ska ske tillsammans
med samtliga driftstyrelser. Styrelsen för Landstingsservice ska fortlöpande ha en dialog med
landstingsstyrelsen om det uppdrag som verksamheterna inom Landstingsservice har och de
faktorer som påverkar innevarande år samt kommande uppdrag.
UPPFÖLJNING AV HÄLSOOCH SJUKVÅRDSUPPDRAGET
Landstingsservice har under 2010 fortsatt att
leva upp till uppdraget, att leverera kostnadseffektiva försörjnings- och stödtjänster
till kärnverksamheten.
Vi har noterat att hälso- och sjukvårdsuppdraget för 2010 har ändrats i jämförelse med
föregående år. För 2009 innebar uppdraget
att Landstingsservice tillsammans med
samtliga driftstyrelser skulle verka för att
överföra vårdnära och andra servicetjänster
till Landstingsservice. För 2010 anges att Landstingsservice istället ska erbjuda samtliga driftstyrelser vårdnära och andra servicetjänster.
Vår inriktning är att fortsätta utveckla kostnadseffektiva stödprocesser till nytta för kärnverksamheten. Vi har också som ambition att partsgemensamt etablera nya produkter och affärer
inom segmentet för vårdnära tjänster. Serviceorganisationen värderar ständigt hur detta produktområde kan utvecklas och etableras som en effektiv stödprocess till förmån för uppdragsgivaren. Landstinget Hallands interna serviceorganisation har nu funnits i tio år i sin nuvarande
form, och under denna period finns det goda belägg för att serviceorganisationen lever upp till
uppdraget.
Servicestyrelsens beslut bidrar till utveckling
Styrelsen för Landstingsservice har under 2010 fattat två betydande beslut med inriktningen att
förbättra och effektivisera serviceleveranserna. Ett av dessa beslut avser att andelen ekologiska livsmedel i Landstingsservice kostproduktion ska uppgå till 25 procent fram till årsskiftet.
Det andra avser att driften av förrådsverksamheten ska läggas ut på entreprenad och efter
genomförd upphandling har nu uppdraget tilldelats en privat entreprenör. Med detta säkras en
god försörjning med utvecklingspotential för kärnverksamhetens dagliga behov av förrådsvaror
och förnödenheter.
UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPDRAGET
ÅRSREDOVISNING 2010
27
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
UPPFÖLJNING AV STYRELSENS MÅL
Styrelsen för Landstingsservice har fastställt mål för serviceorganisationen som grundar sig på
Landstinget Hallands övergripande mål, men med anpassningar i mål och målformuleringar
som tar hänsyn till styrelsens uppdrag.
Nöjda engagerade kunder
Landstingsservice mäter kontinuerligt kundernas tillfredsställelse genom en kundnöjdhetsmätning. Vid genomförda mätningar har vi noterat en ökande andel tillfredsställda kunder där andelen nöjda eller mycket nöjda kunder uppgår till 90 %.
Nya uppdrag och affärer
Under innevarande verksamhetsår har vi fått ytterligare
bevis på kundernas förtroende för vår förmåga och leveranssäkerhet.
Landstingsservice har utfört konsultuppdrag där vi bistått verksamheter med kvalificerad logistikservice i
samband med större omflyttningar av arbetsplatser.
Uppdragen har avsett planering och samordning av
flyttningar samt även mer ingående stöd för berörd avdelnings flödesprocesser. Under hösten
2010 gjorde Landstingsservice en omfattande inventering av arbetsplatser och berörda
medarbetare inom Landstingskontorets och Region Hallands administration.
När det gäller Landstingsservice ambition att etablera utbud för s k vårdnära tjänster har detta
inneburit ett projekt som utförs i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad. På akutkliniken har
det under perioden februari - november genomförts ett projekt för förrådsservice som har till
syfte att skapa rutiner och arbetssätt för att säkra och effektivisera förrådsförsörjningen på
sjukhuset. Under den första delen av försöksperioden gjordes investeringar i både inventarier,
resurser och kompetens, och nu är projektet driftsatt i skarpt läge. Projektet har utvärderats
och resultatet har både motsvarat och överträffat förväntningarna.
Landstingets införande av tjänstelegitimation innebär att Landstingsservice kommer att få uppdraget att svara för framtagande och annan hantering kring denna betydande ID-handling.
Detta innebär ett nytt tjänsteområde som påverkar samtliga anställda och därför kräver omsorg
och noggrannhet hos berörd servicepersonal.
Det finns även ett landstingsgemensamt projekt för läkemedelsförsörjning där serviceorganisationen medverkar och som också kan innebära kommande serviceuppdrag. Ytterligare större
uppdrag som väntar gäller en intentionsförklaring till Landstingsservice från berörd kund, att
svara för bemanning och drift av den reception och centralkassa som ska etableras på
Kungsbacka Närsjukhus under 2011.
UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL
ÅRSREDOVISNING 2010
28
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
Kundrelationer
Landstingsservice har sedan driftstarten identifierat arbetet med kundrelationer som särskilt
betydande och det finns tydligt fokus på att underhålla, stärka och utveckla relationen till de
mest betydande kunderna. Rutiner för hur detta ska ske finns beskrivet i Landstingsservice
ledningssystem. Denna strategiska insikt och tillämpningen av den får anses vara framgångsrik och har gynnat Landstingsservice, kunderna och inte minst hallänningen.
Bidra till god vård
Landstingsservice har de senaste åren lämnat återbäring till kunderna inom hälso- och sjukvården i
Landstinget Halland och på så sätt bidragit till mer
god vård till hallänningen. Detta är en betydande del
i Landstingsservice verksamhetsidé och i det praktiska arbetet under verksamhetsåret. Verksamheterna
har arbetat med effektiviseringar och förbättringar
och för verksamhetsåret 2010 så lämnades en återbäring på drygt 14 mnkr.
Stark ekonomi
Landstingsservice redovisade ett positivt resultat på 256 tkr efter lämnad återbäring. Vi kan
därmed konstatera att verksamheternas arbete med att effektivisera och förbättra driftservicen
genererar fortsatt positiva resultat. Samtliga avdelningar och serviceområden är resultatenheter och arbetar kontinuerligt med månatliga uppföljningar. Rapporterna innehåller kommentarer, statistik och analyser. Vid negativt resultat så ska avdelningen redovisa vilka åtgärder som
krävs för att komma tillrätta med underskottet.
Landstingets mål
Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till verksamhetens
intäkter bör långsiktigt vara högst 98 procent.
För verksamhetsåret uppgick verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar och finansnetto
i relation till verksamhetens intäkter till 95,4 procent. Vid beräkningen så har hänsyn tagits till
återbäringen som lämnats till vården. Det genomsnittliga värdet under den senaste femårsperioden uppgår till 96,7 procent och uppfyller därmed Landstinget Hallands krav på högst 98
procent på lång sikt.
UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL
ÅRSREDOVISNING 2010
29
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
Stolta och engagerade medarbetare
Målsättningen för Landstingsservice är att skapa arbetsplatser där det är roligt att ta ansvar
och där alla har goda möjligheter att utvecklas, trivas och känna stolthet i arbetet. Vi ger varje
medarbetare möjlighet och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete och den
egna arbetssituationen och detta görs i dialog mellan chef-medarbetere och arbetslaget.
Initiativkraft och kreativitet ska släppas fram och uppmuntras. Våra mål ska göras tydliga för
medarbetarna och löpande följas upp. Utifrån målen skapar vi engagemang i arbetet och i utvecklingen för att nå såväl Landstingsservice mål som landstingets övergripande mål.
Kompetensförsörjningen är en viktig och strategisk fråga för oss inom
Landstingsservice. Kompetensutveckling för enskilda medarbetare och
grupper har avgörande betydelse för verksamhetens utveckling. Alla
medarbetare ges möjlighet till yrkesmässig och personlig utveckling i
sitt arbete. Vi försöker att beakta kvinnors och mäns särskilda villkor,
erfarenheter och perspektiv i arbetslivet. Detta skapar möjligheter att
bättre tillvarata verksamhetens samlade kompetens. Vi har alla olika
bakgrund, erfarenheter och sätt att tänka. Genom att ta tillvara varandras olikheter ökar vi förmågan att utveckla kvaliteten i verksamheten. Vi ser olikheterna som en styrka i organisationen.
Landstingsservice verksamheter är under ständig förändring.
Framtidens utmaningar innebär behov av flexibla lösningar. Lärande
och utveckling är därför viktiga och naturliga delar av medarbetarens
arbete. Utifrån verksamhetens behov, resurser och planerade förändringar är det av vikt att
medarbetaren själv tar stort ansvar för sin egen kompetensutveckling.
Genom vårt ledningssystem arbetar vi med ständiga förbättringar av vår verksamhet. Medarbetarna medverkar aktivt i verksamhetens förändringsarbete och har en skyldighet att vara delaktiga i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.
Vi värnar om personalens hälsa och försöker på bästa sätt förebygga och minimera organisationens ohälsotal. Sjukfrånvaron har glädjande nog minskat successivt inom förvaltningen under de senaste åren.
Vi tror att landstingets satsning på en gemensam värdegrund kan stärka organisationens identitet, skapa trivsel och arbetsglädje och därmed skapa förutsättningar för att göra ett gott resultat och nå våra mål. Värdegrundsarbetet blir mest lyckat om den utgör en naturlig del i vardagsarbetet.
UPPFÖLJNING AV SERVICESTYRELSENS MÅL
ÅRSREDOVISNING 2010
30
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
UPPFÖLJNING AV POLICYS
Handikappolitiska programmet
För att förändra attityder och värderingar och för att motverka fördomar och missuppfattningar, behöver alla kunskap om hur olika funktionsnedsättningar påverkar en människas livssituation, både individuellt och generellt. All personal erbjuds därför kontinuerlig utbildning i handikappfrågor och bemötande. Kunskap, insikt och ökad
medvetenhet ger ökad förståelse. Landstingsservice lokaler är tillgängliga, öppna och användbara för människor med funktionsnedsättning. Landstingsservice har idag sammanlagt nio medarbetare
på s k lönebidragstjänster. Dessa medarbetare har något funktionshinder som gör att man inte fullt ut klarar ett arbete på den öppna
reguljära arbetsmarknaden. Förvaltningen har haft merparten av dessa medarbetare sedan
driftstarten år 2000 och har därmed fått god kunskap i organisationen om de funktionshindrades arbetssituation och utvecklingsmöjligheter.
Arbetsmiljöpolicy
Landstingsservice arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån Landstinget
Hallands arbetsmiljöpolicy och mål och vårt interna ledningssystem. Vi vill kännetecknas av ett
proaktivt arbetsmiljöarbete där fokus inriktas på hälsofrämjande och förebyggande insatser och
ett rehabiliteringsarbete med tidiga insatser. ”Hälsa på arbetsplatsen” är för Landstingsservice
en arbetsplats där medarbetarna trivs och känner arbetsglädje och stolthet i sitt arbete. Delaktighet, medinflytande och personligt engagemang är självklarheter och möjligheter ges till både
personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsmiljöarbetet utgör en naturlig del av det dagliga
arbetet och arbetsmiljöfrågorna behandlas på alla arbetsplatsträffar inom förvaltningen och
följs upp i samverkansgrupperna.
Systematiska undersökningar (skyddsronder) görs årligen av arbetsförhållandena utifrån ett
förebyggande hälsoperspektiv, i syfte att bedöma risker för ohälsa och olycksfall. Undersökningarna görs i nära samarbete med skyddsombud och medarbetarna och tillsammans med
Landstingshälsan görs även inventering av specifika riskgrupper.
För oss är det viktigt att alla medarbetare kan känna sig trygga i sin anställning från hot och
våld. Medarbetare i Landstingsservice ska, utifrån sina förutsättningar, behandlas lika oavsett
kön/könsidentitet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning och
ålder. Medarbetare med funktionsnedsättning ska genom anpassade arbetsplatser ges möjlighet att utföra sitt arbete, efter var och ens förutsättningar. För oss är det självklart med nolltolerans vad det gäller kränkande behandling. Chefer och skyddsombud ges kontinuerlig utbildning inom arbetsmiljöområdet, så att de har kompetens för sina uppdrag vilket gynnar förbättringsarbetet inom organisationen. I verksamhetsplaneringen sätts arbetsmiljömål och aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön. Den goda hälsosamma arbetsplatsen bygger på ett gemensamt ansvarstagande och engagemang av chefer och medarbetare för verksamheten och
dess utveckling.
UPPFÖLJNING AV POLICYS
ÅRSREDOVISNING 2010
31
UPPFÖLJNING AV MÅL,
UPPDRAG OCH POLICYS
Informationspolicy
Vår information ska vara snabb, öppen och trovärdig. Den ska baseras på fakta och därmed
motverka ryktesspridning. Vi anser att detta är ett prioriterat område för ständig förbättring.
Det ska dock påpeka att ansvaret för fungerande kommunikation inte ensidigt åligger ledarskapet, utan även omfattar ett självklart krav på medarbetarskapet. Beroende på vad vi står inför
prövas vi olika svårt i kommunikationen, men vi är övertygade om vikten av att vara öppen
med information till varje berörd arbetsplats och dess personal, oavsett om det är positiva eller
negativa förändringar. Självklart är det viktigast i sistnämnda fall.
Under 2010 hade vi flera olika områden där ledningen har satts på prov för att leva upp till informationspolicyn. Här avses t ex upphandlingen av vår förrådsverksamhet i Halmstad där ett
privat företag tar över driften under våren 2011. Ett annat område är beslutet att landstingets
fastighetsförvaltning beslutat sig för att arbeta med att ta fram underlag för eventuell upphandling av fastighetsservicen i länet. Ansvarig områdes- och arbetsledning har noggrant arbetat för
att berörd personal fått ta del av det som har varit offentligt och känt, både på arbetsplatsträffar
och i samband med samverkansmöten. Under 2010 blev det klart att flera verksamheter och
ca 100 medarbetare skulle föras över till blivande Regionservice från 2011. Denna förändring
innebär krav på information till medarbetare i såväl befintlig serviceorganisation och inte minst
till de tillkommande verksamheterna.
Vi uppfattar att berörd personal har varit trygg i den information som funnits tillgänglig när det
gäller båda dessa händelser. Sammanfattningsvis anser vi att vi lever upp till vår fastställda
informationspolicy, men att vi även inser att detta är att betrakta som ett prioriterat förbättringsområde.
Säkerhets- och informationssäkerhetspolicy
Säkerhets- och informationssäkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer är fastställd av
landstingsfullmäktige och därmed gäller den även för Landstingsservice. Vi inser att det är ett
stort och utmanande arbete att leva upp till policyn, och är därför lyhörda för hur landstinget
arbetar praktiskt med att följa riktlinjerna, så att vi kan applicera detta på våra verksamheter.
Landstingsservice har infört rutiner som är landstingsövergripande, men det finns även detaljer
i riktlinjerna som vi ännu inte genomfört. Från och med 2011 kommer blivande Regionservice
att ha IT-avdelningen i sitt serviceutbud och den verksamheten har området för informationssäkerhet certifierat. Vi har prioriterat de delar som är avgörande för att upprätthålla god informationssäkerhet.
Chefspolicy
Se Stolta och engagerade medarbetare (sida 30).
Medarbetarpolicy
Se Stolta och engagerade medarbetare (sida 30).
Miljöpolicy
Se Miljöberättelse (sida 15).
UPPFÖLJNING AV POLICYS
ÅRSREDOVISNING 2010
32
FRAMTIDEN
Visst hade det varit bra om vi visste vad
som sker i framtiden och vad som väntar
oss? Men det gör vi ju inte!
Vi har dock kunskap och tankar om hur
vi tänker oss vår framtid och i bästa fall
även kunna förutse vissa händelser.
Det är det vi har gjort här.
Landstingsservice framtid beror till stor del
på vår förmåga att hantera och parera händelser som är bekanta för oss, och att ha
beredskap för dem som inte är kända.
Vår verksamhetsidé och våra strategier
ligger fast och vi har hittills inte haft anledning att ändra dem. Vår fokus på dessa är
en del av vår framgång och vår bedömning
är att de kan vara det även i framtiden.
Till dess att vi väljer att justera dem.
Utan att förringa andra betydande områden
kan vi identifiera några områden som är särskilt viktiga för vår fortsatta utveckling.
Dessa berör vi nedan.
EN LEVERANTÖR - DEN BÄSTA
Vår strategi att verka i en nära samverkan
med våra mest betydande kunder och vara
lyhörda för deras behov och förväntningar,
är exempel på hur vi tillämpar kundrelationsmarknadsföring och Facility management i
praktiken. Vi är övertygande om att detta är
rätt strategi och vi ser tydliga bevis för detta
också.
Ledningen för Hallands sjukhus har uttryckt
sin önskan att samverka med en (1) serviceleverantör som kan bistå och stödja sjukhusen i Halland i dess strävan att attrahera
medborgarna i den egna regionen, men
även i de angränsande, och på så sätt bli ett
konkurrenskraftigt alternativ för dem som
efterfrågar hälso- och sjukvård till hög kvalitet. Det uttalandet tar vi till oss och vi kommer att fortsätta verka för att våra mest betydande kunder ska vara övertygande om att
blivande Regionservice är den leverantören
av service man efterfrågar - den bästa.
EN STARK EKONOMI
Ett av de enskilt viktigaste områdena är vår
ekonomi och dess utveckling. Vi har länge haft
en stabil och gynnsam ekonomisk situation,
men det har också krävts uppoffringar, tuffa
beslut, envis ihärdighet och återhållsamhet.
Det finns inget som tyder på någon kursändring
i det avseendet. Eftersom vår ekonomi är så
tydligt sammanlänkad till vårdens förmåga att
ge hallänningen bästa tänkbara vård, och vår
politiska ledning tydligt deklarerat vikten av att
vi ska bidra med mer pengar till vården, ger vi
ingen annat besked än att fortsätta arbetet för
en god ekonomi.
Samtliga serviceenheter har krav på sig att
minst uppnå ett nollresultat, men flera av dessa
kommer nu att mötas av svåra utmaningar i
form av upphandlingar och krav på effektiviseringar, så det kommer att krävas ett hårt arbete
med ekonomin även framöver.
Våra till 2011 tillkommande verksamheter har
utbud som ska prissättas och utsättas för konkurrens från den privata marknaden. Det är
med stor ödmjukhet vi kommer att ta oss an
detta utvecklingsarbete för dessa serviceutbud.
EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Våra chefer och medarbetare utgör den enskilt
viktigaste resursen hos oss. För att vi ska kunna möta framtidens utmaningar krävs att vi har
rätt kompetens och tillräckliga resurser.
Vi måste därför vara en attraktiv arbetsgivare
och som sådan erbjuda stimulerande arbetsuppgifter, bra arbetsmiljö och i övrigt bra arbetsvillkor.
FRAMTIDEN
ÅRSREDOVISNING 2010
33
FRAMTIDEN
Vårt värdegrundsarbete har stor betydelse i
detta, tillsammans med arbetet för jämställdhet och hälsa på arbetsplatsen.
Vi har en låg personalomsättning men kommande pensionsavgångar gör att vi måste
vara beredda att konkurrera om arbetskraften.
EN GOD MILJÖHÄNSYN
Vår miljö påverkas varje dag av människans
olika gärningar och ambitioner. Även blivande Regionservice är en del i den globala miljöpåverkan, men vi har också möjlighet att
påverka den framtida miljön.
Vi har prioriterat områden där vi kan och ska
göra relevanta förbättringar, t ex att minska
utsläppen av fossila ämnen, bidra till en stor
andel närproducerade och ekologiska livsmedel i kostproduktionen och minska värme-, el- och energianvändningen.
Här kommer vi att vara fortsatt aktiva i framtiden.
EN GOD KONKURRENSKRAFT
Vår framtida existens beror till stor del på
hur vi lyckas vara konkurrenskraftiga och
därmed det bästa alternativet för våra kunder. Vi ska vara en attraktiv leverantör av
stödtjänster med ett utbud som motsvarar
marknadens förväntningar och krav. Det innebär att vi ska leverera service till efterfrågat eller icke uttalat utbud, till rätt kvalitet
och pris.
Vårt produktutbud måste vara i ständig utveckling och det ska vi åstadkomma genom
att ha god insyn i marknaden, i branschen
och en nära relation med våra kunder. Då
kan vi bättre förutse på vilka produktområden vi behöver förstärka vår kompetens och
justera vårt utbud.
De områden som vi har särskilt fokus på i
den nära framtiden är Facility Management
och vårdnära tjänster. Inom dessa områden
finns en betydande del av vår framtid.
Landstingsservice chef, Sören Frankki, blickar mot framtiden.
EN REGION MEN FLERA
MÖJLIGHETER
Redan under 2009 kom beskedet att Landstinget Halland ska ingå i Region Halland från
och med 2011. Då försvinner landstinget som
begrepp och därmed även Landstingsservice.
Detta är nu ett faktum.
Landstinget Halland försvinner 2011 och blir då
en del av Region Halland och Regionservice
ersätter Landstingsservice. Vi ser fram emot
regionbildandet med förväntan och har en positiv syn på våra möjligheter att utvecklas inom
regionen. Vår serviceorganisation har ju haft
mottot att bidra till mer pengar till vården och
att ge hallänningen den bästa vården. Nu får vi
möjlighet att även bidra till att uppfylla regionens motto: Halland - Bästa livsplatsen.
FRAMTIDEN
ÅRSREDOVISNING 2010
34
BILAGOR
FAKTA OM LANDSTINGSSERVICE
Nedan redovisas faktauppgifter om Landstingsservice avseende
verksamhetsåret 2010.
LANDSTINGSSERVICE
Verksamhetsstatistik
Teknisk service
Arbetsorder (st)
Timmar (st)
Kostservice*
Dygnsportioner (st)
Teleservice
Anknytningar (st)
Landstingsservice**
Godstransporter (mil)
Städservice
Städad yta (kvm)
Centralförrådet
Kundorder förrådsverksamhet (st)
Omsättning förrådsverksamhet (tkr)
Utfall
Utfall
2009
2010
52 909
97 227
52 000
90 883
188 905
190 008
5 789
5 868
51 083
54 963
275 535
272 900
21 522
21 942
56 093
57 829
* Alternativa frukostbrickor ingår
** Endast egen regi - transporter utförda av
entreprenörer är inte medräknade
BILAGOR - FAKTA
ÅRSREDOVISNING 2010
35
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Landstingsservice
Resultaträkning exklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
Övriga intäkter
Verksamhetens
intäkter
därav externt
därav internt LT
Personalkostnad (-)
Material, varor (-)
Tjänster, material (-)
Ers/avg tjänst/bidrag (-)
Avskrivningar (-)
Verksamhetens
kostnader
därav externt (-)
därav internt LT (-)
Verksamhetens
nettokostnader
Finansiering intäkter
Finansiering kostnader (-)
Summa finansiering
därav externt
därav internt LT
Årets resultat
Utfall
2009
256 962,0
Utfall
2010
268 816,2
Budget
2010
259 036,1
Avvik
2010
9 780,1
256 962,0
268 816,2
259 036,1
9 780,1
29 979,3
226 982,7
30 144,8
238 671,4
23 036,1
236 000,0
7 108,7
2 671,4
-161 066,2
-38 843,3
-55 267,8
-129,6
-2 495,3
-162 634,3
-40 824,6
-62 333,8
-123,3
-2 436,0
-159 079,5
-36 531,3
-58 615,0
-1 610,3
-2 700,0
-3 554,8
-4 293,3
-3 718,8
1 487,0
264,0
-257 802,2
-268 352,0
-258 536,1
-9 815,9
-238 024,3
-19 777,9
-248 245,7
-20 106,3
-238 572,2
-19 963,9
-9 673,5
-142,4
-840,2
464,2
500,0
-35,8
1 478,1
242,0
100,0
142,0
-538,0
940,2
-7,2
947,3
-450,5
-208,4
-3,1
-205,3
-600,0
-500,0
100,0
-600,0
149,5
291,6
-103,1
394,7
100,0
255,8
0,0
255,8
Analys och kommentar:
För Landstingsservice på övergripande nivå finns dessa i avsnittet Ekonomiskt
resultat (sida 13).
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
36
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Landstingsservice
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
297 010,2
Budget
2010
284 702,3
Avvikelse
2010
12 307,9
-162 998,8
-41 398,7
-89 589,2
-2 559,3
-159 079,5
-37 039,9
-83 772,6
-4 310,3
-3 919,3
-4 358,8
-5 816,6
1 751,0
- 296 546,0
-284 202,3
-12 343,7
464,2
-208,4
255,8
500,0
-500,0
0,0
-35,8
291,6
255,8
Analys och kommentar:
För Landstingsservice på övergripande nivå finns dessa i avsnittet Ekonomiskt
resultat (sida 13).
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
37
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Logistikservice
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
32 395,8
Budget
2010
29 601,0
Avvikelse
2010
2 794,8
-11 871,2
-7 604,0
-11 796,2
-98,0
-11 375,8
-6 067,0
-10 346,3
-1 759,8
-495,4
-1 537,0
-1 449,9
1 661,8
-31 369,4
-29 548,9
-1 820,5
1 026,4
-16,7
1 009,8
52,1
-52,1
0,0
974,3
35,4
1 009,8
Analys och kommentar:
Centralförrådet - resultat -43 tkr
De faktiska intäkterna är 1 701 tkr högre än de budgeterade - den största delen av avvikelsen består av ökad försäljning till de externa kunderna. Kostnaderna för material och
tjänster är 1 540 tkr högre och det med anledning av den ökade försäljningen.
Yttre transport - resultat 629 tkr
De faktiska intäkterna är 557 tkr högre än de budgeterade - vilket beror på ett antal nya
transportuppdrag. Kostnaderna för tjänster och material är 1 638 högre än de budgeterade vilket beror till största del på en ökad kostnad för inhyrd personal samt ökade kostnader för transporter och fordon.
Reproservice - resultat 332 tkr
De faktiska intäkterna är 386 tkr högre än de budgeterade. Den största delen av intäktsökningen, är beställningar från skanningcentralen.
Vaktmästare Borgen - resultat -101 tkr
Här förekommer inga större avvikelser.
Posten Halmstad - resultat 193 tkr.
Här förekommer inga större avvikelser.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
38
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Serviceområde norra halland
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
98 194,1
Budget
2010
92 709,5
Avvikelse
2010
5 484,6
-54 406,6
-12 746,9
-27 552,0
-958,8
-54 125,1
-12 004,1
-25 468,3
-942,4
-281,5
-742,8
-2 083,7
-16,4
-95 664,2
-92 539,9
-3 124,3
2 529,9
-161,0
2 368,9
169,6
-169,6
0,0
2 360,3
8,6
2 368,9
Analys och kommentar:
Kostservice Varberg - avdelningens resultat -58 tkr
De faktiska intäkterna är 193 tkr lägre än de budgeterade intäkterna. Försäljningen av patientkost har minskat med ca 500 dygnsportioner jämfört med året innan, även försäljningen i restaurangen har minskat. De faktiska personalkostnaderna är 481 tkr lägre än de
budgeterade. De faktiska livsmedelskostnaderna är något högre än de budgeterade och
det beror på enligt avdelningschefen att man använder mer hel- och halvfabrikat.
Städservice Kungsbacka - avdelningens resultat 454 tkr
Intäkterna är 1 020 tkr högre än de budgeterade - vilket beror på att nya städuppdrag tillkommit p g a nybyggnationer och ombyggnader. Med anledning av nya uppdrag så är de
faktiska personalkostnaderna 570 tkr högre än de budgeterade.
Städ- och vaktmästeriservice Varberg - avdelningens resultat 1 587 tkr
Intäkterna är 2 697 tkr högre än de budgeterade vilket bl a beror på ökade beställningar
av den dagliga städningen. De faktiska personalkostnaderna är 744 tkr högre än de budgeterade kostnaderna vilket beror på ökade beställningar och uppdrag.
Teknisk service Kungsbacka - avdelningens resultat 338 tkr
Intäkterna är 1 127 tkr högre än budgeterat vilket beror på ökade beställningar p g a ombyggnationer samt ökade intäkter med anledning av snöröjning. Kostnaderna för material
och tjänster överstiger budgeten med 877 tkr och det beror på bl a på ökade kostnader för
snöröjning samt för entreprenörer.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
39
BILAGOR
Teknisk service Varberg - avdelningens resultat 269 tkr
Intäkterna är 891 tkr högre än budgeterat vilket beror på ökade beställningar p g a ombyggnationer samt ökade intäkter med anledning av snöröjning Personalkostnaderna är
413 tkr lägre än de budgeterade. Kostnaderna för material och tjänster överstiger budgeten med 1 037 tkr och det beror på att entreprenörer anlitats i större utsträckning samt
kostnader för snöröjning.
Utredning Serviceområde norra Halland - resultat -231 tkr
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Serviceområde södra Halland
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
114 956,0
Budget
2010
107 000,4
Avvikelse
2010
7 955,6
-65 609,6
-18 420,6
-28 531,8
-1 370,7
-64 924,3
-16 793,9
-23 687,8
-1 384,7
-685,3
-1 626,7
-4 844,0
14,0
-113 932,7
-106 790,7
-7 142,0
1 023,3
-259,2
764,1
209,7
-209,7
0,0
813,6
-49,5
764,1
Analys och kommentar:
Kostservice Halmstad - avdelningens resultat 154 tkr
De faktiska intäkterna är 922 tkr högre än de budgeterade intäkterna. Försäljningen av
patientkost har ökat med ca 1600 dygnsportioner jämfört med året innan, även försäljningen i restaurangen har ökat. De faktiska personalkostnaderna är 167 tkr högre än de budgeterade. Med anledning av den ökade försäljningen så är de faktiska livsmedelskostnaderna samt kostnaderna för näringspreparat högre än de budgeterade.
Städservice Halmstad - avdelningens resultat -529 tkr
De faktiska intäkterna är 883 tkr högre än de budgeterade intäkterna. En ökad efterfrågan
av städservice tjänster bidrar till ökade intäkter. De faktiska personalkostnaderna är 1 124
tkr högre än de budgeterade vilket har en koppling till de ökade beställningarna.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
40
BILAGOR
Teknisk service Halmstad - avdelningens resultat 651 tkr
Intäkterna är 6 191 tkr högre än de budgeterade och det beror framförallt på ökade beställningar för fastighetsservice, och då framförallt snöröjning, samt projekt. Kostnaderna
för material och tjänster överstiger budgeten med 6 036 tkr och det beror på ökade materialkostnader och kostnader för att entreprenörer anlitats i större utsträckning.
Utredning Serviceområde södra Halland - resultat 488 tkr
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Teleservice
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
43 318,1
Budget
2010
42 592,9
Avvikelse
2010
725,2
-20 435,5
-1 904,0
-16 951,3
-57,7
-20 218,6
-2 068,0
-20 299,6
-6,6
-216,9
164,0
3 348,3
-51,1
-39 348,6
-42 592,8
3 244,2
3 969,5
-6,8
3 962,7
-0,1
-0,1
0,0
3 969,4
-6,7
3 962,7
Analys och kommentar:
Teleservice
De faktiska intäkterna är 725 tkr högre än de budgeterade och det beror framför allt på en
ökning av antalet anknytningar. Kostnaderna för tjänster och material är 3 348 tkr lägre än
budgeterat vilket beror till större delen på att teletekniken köpts ut och ingen nyinvestering
skett.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
41
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Utveckling och administrativ service
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
Utfall
2010
7 094,2
Budget
2010
7 065,0
Avvikelse
2010
29,2
- 5 765,1
-141,3
-866,4
-36,0
-5 954,7
-96,0
-974,3
-35,0
189,5
-45,3
107,9
-1,0
-6 808,7
-7 060,0
251,3
285,5
3,6
289,1
5,0
-5,0
0,0
280,5
8,6
289,1
Analys och kommentar:
Utveckling och administrativ service
Här redovisas stab, ekonomiavdelning, gemensamma kostnader för miljö, kvalitet, arbetsmiljö och marknadsföring. Inga större avvikelser förekommer.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
42
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Landstingsservice gemensamt
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
Utfall
2010
883,6
Budget
2010
5 733,5
Avvikelse
2010
-4 849,9
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
-944,4
-540,3
-3 889,8
-38,2
-2 481,0
-10,9
-2 996,3
-181,2
1 536,6
-529,4
-893,5
143,6
-5 412,8
-5 670,0
257,2
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
-4 529,2
231,6
-4 297,6
63,5
-63,5
0,0
-4 592,7
295,1
-4 297,6
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
Analys och kommentar:
Landstingsservice Gemensamt
De faktiska intäkterna är 4 850 tkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att den lämnade återbäringen har reglerats genom att minska intäkterna. Personalkostnaderna är
1 537 tkr lägre än budgeterat och det beror på regleringen av arbetsgivaravgifterna har
bokförts här.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
43
BILAGOR
RESULTATRÄKNINGAR
Resultaträkning Landstingsservice personalpoolen
Resultaträkning inklusive förvaltningsinterna poster.
Utfall
2010
60,3
Budget
2010
0,0
Avvikelse
2010
60,3
4. Personalkostnader
5. Material och varor
6. Tjänster och material
7. Avgifter och ersättningar
4-7. Verksamhetens kostnader
-3 208,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-3 208,8
0,0
0,0
0,0
-3 208,8
0,0
-3 208,8
Nettokostnad
8. Finansiell int och kostn
RESULTAT
-3 148,5
0,0
-3 148,5
0,0
0,0
0,0
-3 148,5
0,0
-3 148,5
(tkr)
3. Verksamhetens intäkter
Analys och kommentar:
Personalpoolen
Med anledning av att personalpoolen inte är budgeterad så får vi här en avvikelse på
3 149 tkr.
BILAGOR - RESULTATRÄKNINGAR
ÅRSREDOVISNING 2010
44
BILAGOR
BALANSRÄKNING - LANDSTINGSSERVICE
(tkr)
TILLGÅNGAR
Utfall
Utfall
2009-12-31 2010-12-31 Förändring
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
11 309,3
10 288,3
-1 021,0
Summa
11 309,3
10 288,3
-1 021,0
57 175,1
60 718,7
3 543,6
2 243,6
2 446,9
203,3
Omsättningstillgångar
Förråd och avräkningskonton
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Interimsfordringar, förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa
41,2
10,4
-30,8
2 889,8
13,0
62 362,7
1 102,8
13,0
64 291,8
-1 787,0
0,0
1 929,1
SUMMA TILLGÅNGAR
73 672,0
74 580,1
908,1
Eget kapital (IB)
Årets resultat (100%)
33 623,3
100,0
33 723,3
255,8
-100,0
-155,8
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder
11 309,3
10 288,3
1 021,0
Summa
11 309,3
10 288,3
1 021,0
16 774,2
15 023,9
1 750,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
1 044,0
0,0
2 566,7
0,0
-1 522,7
10 821,3
12 722,1
-1 900,8
Summa
28 639,4
30 312,7
-1 673,3
SUMMA EGET KAPITAL
OCH SKULDER
73 672,0
74 580,1
-908,1
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Genomgångs- och avräkningskonton
Moms och särskilda punktskatter
Personalens skatter, avgifter och
löneavdrag
Övriga kortfristiga skulder
Interimsskulder, upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
BILAGOR - BALANSRÄKNING
ÅRSREDOVISNING 2010
45
BILAGOR
NOTER TILL BALANSRÄKNING ÅR 2010
Kontogrupp 12; Maskiner och inventarier
Här redovisas investeringar och avskrivningar.
Kontogrupp 14; Förråd och avräkningskonton
Här redovisas lager för centralförråd, lager för teknisk service och avräkning mot huvudman.
Kontogrupp 15; Kundfordringar
Kundfordringar avser centralförrådets externa kunder, övriga externa kunder och kontrollavgifter som handläggs åt Länssjukhuset.
Kontogrupp 16; Övriga kortfristiga fordringar
Här redovisas telefonkort och försäkringsärenden.
Kontogrupp 17; Interimsfordringar
Periodiserade kostnader avseende 2011 och upplupna intäkter avseende 2010.
Kontogrupp 23; Långfristiga skulder
Avser skulder till koncernföretag.
Kontogrupp 24; Leverantörsskulder
Här redovisas leverantörsskulder och ankomstregistrerade fakturor.
Kontogrupp 28; Övriga kortfristiga skulder
Avser förrådsverksamheten samt beställningsservice
Kontogrupp 29; Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Här redovisas upplupna löner och semesterlöner. Här skuldbokförs även de kostnader
som avser 2010.
BILAGOR - BALANSRÄKNING
ÅRSREDOVISNING 2010
46
BILAGOR
OPERATIONELL LEASING
Utrustning - reproservice
Ange typ av tillgång:
Utrustning reproservice
Antal leasingavtal:
5
därav antal tecknade 2010:
Leasingavgifter 2010 (tkr):
640,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
650,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
660,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
675,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
3 965,0
Kopiatorer
Ange typ av tillgång:
Kopiatorer
Antal leasingavtal:
2
därav antal tecknade 2010:
Leasingavgifter 2010 (tkr):
32,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
32,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
33,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
34,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
198,0
BILAGOR - LEASINGOBJEKT
ÅRSREDOVISNING 2010
47
BILAGOR
Övriga inventarier
Ange typ av tillgång:
Övriga inventarier
Antal leasingavtal:
4
därav antal tecknade 2010:
Leasingavgifter 2010 (tkr):
82,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
84,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
86,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
88,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
516,0
Fordon
Ange typ av tillgång:
Fordon (personbilar, lastbilar)
Antal leasingavtal:
30
därav antal tecknade 2010:
3
Leasingavgifter 2010 (tkr):
1 160,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
1 180,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
1 200,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
1 220,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
7 200,0
BILAGOR - LEASINGOBJEKT
ÅRSREDOVISNING 2010
48
BILAGOR
Teleutrustning
Ange typ av tillgång:
Teleutrustning
Antal leasingavtal:
1
därav antal tecknade 2010:
Leasingavgifter 2010 (tkr):
3 383,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
0,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
0,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
0,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
0,0
Samtliga leasade objekt
Ange typ av tillgång:
Samtliga leasade objekt
Antal leasingavtal:
42
därav antal tecknade 2010:
3
Leasingavgifter 2010 (tkr):
5 297,0
framtida leasingavgifter för gällande avtal
Leasingavgifter 2011 (tkr):
år 1
1 946,0
Leasingavgifter 2012 - 2015 (tkr):
år 2 - 5
1 979,0
Leasingavgifter 2016 och senare (tkr):
år 6 -
2 017,0
Summa leasingavgifter 2011 - 2016
11 879,0
BILAGOR - LEASINGOBJEKT
ÅRSREDOVISNING 2010
49
BILAGOR
MILJÖREDOVISNING
BILAGA ENERGI
Energi och media 2010
Total energi användning
2007
kWh
El kWh
47 970 474
Olja kWh
891 140
Fjv kWh
45 265 047
Naturgas kWh
376 394
Biobränsle kWh
5 307 580
Ånga kWh
3 599 237
Vatten m3
264 572
Värme totalt kWh
55 439 398
Energi totalt
103 409 872
2008
kWh
2009
kWh
2010
kWh
Diff 2010 Proc
2007 kWh förändr.
47 234 946
624 838
44 142 697
99 600
4 855 916
2 611 451
274 733
52 609 235
99 469 848
46 532 565
676 866
44 517 021
91 544
4 956 521
2 480 089
274 251
52 722 041
99 254 606
46 252 246
550 246
45 031 469
84 759
4 673 433
2 489 052
259 035
52 828 958
99 081 204
-1 718 228
-340 894
-233 578
-291 636
-634 147
-1 110 185
-5 537
-2 610 440
-4 328 668
2010
kWh/m2
102,36
1,2
100,4
0,19
10,424
5,55
0,551
117,764
220,124
Diff
Proc
2007-09 förändr.
kWh/m2
-5,8%
-5,8%
-42,9% -42,9%
-2,7%
-2,7%
-77,9% -77,9%
-13,9% -13,9%
-32,5% -32,5%
-9,5%
-9,5%
-6,9%
-6,9%
-6,4%
-6,4%
-3,58%
-38,25%
-0,52%
-77,48%
-11,95%
-30,85%
-2,09%
-4,71%
-4,19%
Källa Gert Edbertsson, Landstingsfastigheter
Energi användning per m2 lokalyta
El kWh/m2
Olja kWh/m2
Fjv kWh/m2
Naturgas kWh/m2
Biobränsle kWh/m2
Ånga kWh/m2
Vatten m3/m2
Värme tot. kWh/m2
Energi tot. kWh/m2
2007
kWh/m2
108,61
2,1
103,2
0,86
12,108
8,224
0,609
126,492
235,102
2008
kWh/m2
105,73
1,41
99,7
0,225
10,968
5,892
0,591
118,195
223,925
2009
kWh/m2
103,7
1,519
99,9
0,21
11,118
5,557
0,587
118,304
222,004
BILAGOR - MILJÖREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
50
BILAGOR
BILAGA KEMISKTEKNISKA PRODUKTER
Uppföljning enligt centrala anvisningar
Årsförbrukning, antal (liter) kg
2009
Formalin
0
2010
0
Gigasept
0
0
Coe Soft
vätska
0
0
ETD
Disinfectant
Virkon
Antal produkter på följande listor i iChemistry:
KEMI:s begränsningslista
KEMI:s PRIO
KEMI:s PRIO riskminskning
KEMI:s PRIO utfasning
Naturvårdsverkets ramdirektiv för vatten
REACH kandidatlista
2009
0
2010
0
4,95
kg
12,25
kg
2009
2010
70
97
74
57
3
1
64
89
54
54
2
0
BILAGA TRANSPORTER
Antal mil med
egen bil i tjänsten
Antal mil med
hyrbil i tjänsten
2009
2010
3 697
3 620
Utsläpp
ton CO2
2009
2010
5 457
1 424
Utsläpp
ton CO2
2009
2009
7 003
2010
6 857
11 591
2010
3 025
Antal mil med
leasing/tjänstebil
i tjänsten
2009
2010
33 903
33 909
Utsläpp
ton CO2
2009
49 361
2010
45 968
Antal mil med
godstranportfordon
2009
2010
51 083
61 533
Utsläpp
ton CO2
2009
178 407
BILAGOR - MILJÖREDOVISNING
2010
205 811
ÅRSREDOVISNING 2010
51
BILAGOR
BILAGA KEMISKTEKNISKA PRODUKTER
Egen bil och hyrd bil. Medelförbrukning 0,9 liter bensin/mil
Leasingbil och godstransportfordon. Förbrukning enligt individuellt rapporterad statistik.
Förbrukat bränsle/mil
P-bil
2009
2010
Bensin
1,02
0,96
Liter/mil
Diesel
0,63
0,62
Liter/mil
Etanol E85
1,01
1,04
Liter/mil
Bifuelbil
Fordonsgas
0,31
0,29
3
Nm /mil
0,62
0,62
Bensin
Förbrukat bränsle/mil
Godstrp
2009
2009
0,93
0
1,39
1,32
Antal miljöfordon
2009
2010
14
16
Kollektivtrafik
Antal resor med
tåg i tjänsten
2009
2010
Antal resor med
flyg i tjänsten
2009
2010
227
336
Utsläpp ton CO2
8
13
Utsläpp ton CO2
2009
2010
2009
2010
-
-
2
-
Kompetensutveckling
Antal
Antal timmar per anställd
2009
2010
0,27
0,28
BILAGOR - MILJÖREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
52
BILAGOR
PERSONALREDOVISNING
Personalbild - antal anställda inom Landstingsservice
Tva/Visstid
Tillsvidare
AID-Gruppering
Administration-Ledning
Ekonomi- och transportpersonal
Rehab/Paramed
Teknisk personal
Summa:
Antal
88
AID-Gruppering
Administration-Ledning
Ekonomi- och transportpersonal
Teknisk personal
Summa:
Antal
8
BSK Gruppering
Administration
Ekonomi- och transportpersonal
Teknisk personal
Summa:
Antal
5
Tillsvidare
Tva/Visstid
Visstid
Visstid
Tva/Visstid
Timanst
Timanställda
224
1
96
409
3
4
15
68
4
77
77
Genomsnittligt antal anställda under året (tillsvidare/visstidsanställda)
Landstingsservice
Summa:
Snittanst
420,17
420,17
Snittanst x
Ssgr
381,14
381,14
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
53
BILAGOR
Antal anställda AID-gruppering (tillsvidare/visstid och timanställda)
Heltid
Deltid
Kategori
Kv.
Män
Kv.
Män
Rehab-Paramedicin
AdministrationLedning
Teknisk personal
Utbildning och Fritid
Ekonomi- och Transport
Totalt
Proc fördeln tv anst
1
47
19
22
10
79
107
13
101
3
165
111
123
10
40,34 %
27,14 %
30,07 %
2,44 %
Visstid
Kv. Män
Kv.
Tim
Män
Totalt
2010
1
6
2
5
4
1
3
2
1
48
20
8
7
54
23
7
101
104
0
295
501
Genomsnittligt antal anställda under året per åldersgrupp
(tillsvidare/visstidsanställda)
Åldersgrupper
<20
20-29
30-39
40-49
50-59
60-64
65-99
Summa:
Snittanst
0,08
30,25
52,78
111,12
139,36
81,53
5,04
420,17
Snittanst x
Ssgr
0,08
27,56
50,34
104,35
126,83
67,96
4,00
381,14
Procentandel
0,02 %
7,20 %
12,56 %
26,45 %
33,17 %
19,40 %
1,20 %
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
54
BILAGOR
Timavlönade
Förvaltning
(O)
Landstingsservice
Summa:
Arbetade
timmar
Timlön
Tjänster
86 915,80
86 915,80
49,38
49,38
Timanställda AID-gruppering
AID-Gruppering
Administration-Ledning
Ekonomi- och transportpersonal
Teknisk personal
Summa:
Arbetade
timmar
8 655,77
Timlön
Tjänster
4,92
63 361,45
14 898,58
86 915,80
36,00
8,47
49,38
Tidsanvändning
Tidsanvändning
Närvarotid
Arbetad tid
Mertid/Övertid
Kompetensutveckling
Timlön
Frånvarotid
Lagstadgad ledighet
Semester
Sjukfrånvaro
Förtidspension/Sjukers tv
Övrigt
Totalt
Timmar
Procent
637 513,91 79,9 %
549 994,44
5 479,62
1 101,07
80 938,78
160 625,90 20,1 %
20 241,88
82 659,07
43 183,30
125,68
14 415,97
798 139,81 100 %
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
55
BILAGOR
Antal anställda, 55 år eller äldre
Administration-Ledning
Ekonomi- och transportpersonal
Teknisk personal
Summa:
55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 Summa
3 3 3 2 3 4 3 2 4 4 1 2
34
11
6
6
8 11 5
8 15 11 4
4
89
1 9 3 3 3 1 3 2 3 9 6
15 18 12 13 17 10 14 19 18 17 11 2
1
1
44
167
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvarons andel av
arbetstiden totalt
Sjukfrånvaro
Övrig tid
Summa:
Kort-Lång
Kort (-90 dgr)
Lång (91 dgr-)
Summa:
Procent
43 927,29
724 216,37
768 143,66
5,72 %
94,28 %
Sjukfrånvarotim
32 838,03
11 089,26
Procentandel:
Procentandel
74,76 %
25,24 %
100,00 %
Lönepolitik
Löneutveckling
BSK-Grupper
Administration
Ekonomi- och transportpersonal
Paramedicin
Teknisk personal
Utbildnings- och fritidspersonal
2010-01-01
24 535
Antal
81
2010-12-31
25 385
Antal
81
Ökning
3,46 %
20 251
273
20 734
270
2,39 %
26 000
23 618
1
56
26 550
24 267
1
51
2,12 %
2,75 %
19 992
6
20 567
6
2,88 %
21 545
417
22 107
409
2,61 %
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
56
BILAGOR
Personalkostnader
Ekonomitabell 1
Personalkostnader
Lön arbetad tid grundlön
därav timanställda
Arvoden
Lön arbetad tid övrigt
därav övertid/fyllnadstid
därav jour/beredskap
Lön för ej arbetad tid
därav semesterkostnad
därav sjukfrånvaro
därav kompetensutveckling*)
därav avgångsvederlag
Sociala avg inkl intjänade pensioner
Kostnadsersättningar
Övriga kontanta ers (ex naturaförmåner för anställda)
Övriga personalkostnader
därav fri sjukvård
därav företagshälsovård
därav kostnader för kompetensutveckling exkl lön
Totalt
Utfall 2009
Utfall 2010
88 093,1
9 456,8
432,7
5 072,8
2 033,4
0,0
17 860,3
14 405,2
1 953,5
143,1
219,9
46 211,2
166,3
73,7
89 363,2
9 661,6
431,7
4 820,1
1 852,5
0,0
17 638,1
14 158,4
2 068,0
112,1
219,9
46 335,3
165,1
44,6
Budget
2010
91 744,8
5 520,2
470,0
3 672,0
1 333,0
0,0
15 114,1
14 244,1
156,0
0,0
0,0
48 047,3
58,0
68,0
3 932,8
89,0
822,7
884,9
4 198,6
86,7
129,2
1 463,7
1 690,2
0,0
457,8
387,0
161 842,9
162 998,8
159 079,5
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
57
BILAGOR
Personalkostnader
Ekonomitabell 2
Kostnader för sjukfrånvaro
Total kostnad sjukfrånvaro
därav dag 2-1480 % ersättning
därav dag 15-5910 % ersättning
därav dag 60-9010 % ersättning
därav dag 91 därav övrig kostnad för sjukfrånvaro
därav 15% medfinansiering *)
2009
1 953,5
1 837,9
71,4
28,6
- 0,9
14,8
0,0
2010
2 068,0
1 942,7
94,0
28,9
3,8
1,0
0,0
*) Hämtas från konto 4480
Personalkostnader
Ekonomitabell 3
Övriga kostnader
Övriga personalkostnader
Uppskattad lönekostnad för kompetensutveckling (ingår i lön för arbetad tid i ekonomitabell 1)
Uppskattad resekostnad i samband med kompetens-utveckling (ingår i övriga personalkostnader
i ekonomitabell 1)
2009
2010
127,9
152,4
Kostnad för inhyrd personal som används för
den ordinarie verksamheten (ej planerad jour)
- därav läkare
- därav intern köpt tjänst
Styrelsen för Landstingsservice
Landstingsservice
…………………………………………
JAN BERGE
ordförande
…………………………………………
SÖREN FRANKKI
förvaltningschef
BILAGOR - PERSONALREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING 2010
58
Vår verksamhetsidé:
Regionservice ska i positiv anda och i närhet
ge våra kunder trygg totalservice.
Allt till nytta för hallänningen.
Region Halland
Regionservice
Box 517, 301 80 Halmstad
Tfn 035-134800, Fax 035-162450
[email protected]
www.regionhalland.se/regionservice
Produktion: Regionservice, Tryck: Reprocentralen, februari 2011
Det ska ske genom kompetens,
kvalitetskänsla och miljömedvetande.