Pedagogiskt arbete - lab
Pedagogiskt arbete Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi Malin Nyberg (Rönninge gymnasium), Jacob Grapengiesser (Aranäsgymnasiet) Mona Bergman (Taserudsgymnasiet) och Laila Westling (Härjedalens gymnasium) Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post [email protected] www.gleerups.se Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Pedagogiskt arbete. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Pedagogiskt arbete © 2012 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Stina Larsson Bildredaktör och formgivare Tove Phillips Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form Omslagsbild Anna Furman/iStockphoto Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-67577-4 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx Du som läser den här boken har förmodligen tankar på att arbeta inom någon typ av pedagogisk verksamhet som skola eller barnomsorg. Den här boken ger grundläggande kunskaper om dessa verksamheter och om de arbetsuppgifter som förekommer där. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Stort tack till Jacob Grapengiesser, Laila Westling, Mona Bergman och Malin Nyberg för värdefulla synpunkter och tips. Kinna 2012 Tove Phillips 4 5 Emil går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och ska göra APL på en fristående förskola. Han vet att man arbetar med en annan pedagogik på förskolan men han är osäker på hur man i övrigt skiljer sig från ”vanliga” förskolor. – Jag fattar inte att det ska finnas fristående förskolor, suckar Emils mamma vid frukostbordet. Skolan borde vara kommunens ansvar helt och hållet. – Äsch, det är väl jättebra med lite konkurrens på utbildningsmarknaden- då kanske de kommunala förskolorna blir lite bättre, svarar hans pappa. – Men så blir det ju inte... dom vill ju gå med vinst och använder våra skattepengar för att göra det! – Varför måste du alltid automatiskt tro att allt privat är dåligt? Visst finns det fristående skolor som misskött sig, men det finns det också inom det kommunala. Och det finns mängder av fristående förskolor och skolor som fungerar jättebra! – För rika barn, ja... Diskussionen får Emil att börja fundera. Vad innebär det att en skola är fristående? Kostar det pengar att gå där? Är den finare på något sätt? Kan vem som helst gå där? Måste lärarna där följa samma regler som lärare i andra skolor? Emil skriver ner en lång lista med frågor och bestämmer sig för att lära sig allt om skillnaden mellan fristående och offentliga skolor. 1. Pedagogiska verksamheter Det finns många olika typer av pedagogiska verksamheter och institutioner i vårt samhälle. Det här kapitlet går igenom de vanligaste verksamhetstyperna, hur de är organiserade och vilken betydelse de har. I detta kapitel får du lära dig om: • Barnomsorg och förskoleklass • Grundskola • Skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter • Gymnasium och vuxenutbildning diskutera · fundera på 1. Vad har du för kunskaper om skillnaderna mellan privata och offentliga skolor? 2. Vad har du för erfarenheter av skola och barnomsorg som drivs i privat regi? 3. Vad har du för synpunkter när det gäller privat respektive offentlig skola och barnomsorg? Varför? Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Innehållet i, bakgrunden till och framväxten av olika pedagogiska verksamheter, deras organisation och institutionernas roll i samhället” 6 7 Barnomsorg och förskoleklass I vid mening handlar begreppet barnomsorg om all typ av omsorg och fostran av barn, och kanske speciellt sådan som utövas av andra personer än vårdnadshavaren. Men vad de flesta av oss menar med barnomsorg är den organiserade barnomorgsverksamhet som anordnas inom olika samhällsinstitutioner. Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn mellan 6 och 12 år finns skolbarnsomsorg. Dagis, lekis och förskola Under 1940-talet ersattes barnkrubbor av daghem (dagis) Barnträdgårdarna försvann och istället kom lekskolan (lekis). Den stora skillnaden mellan daghemmet och dagens förskola var att dagis skulle vara så likt hemmet som möjligt, medan förskolan ska vara en lärmiljö som erbjuder annat än det som finns i hemmet. Det är därför man idag är mån om att använda namnet förskola istället för dagis. Lekskolan var framför allt till för de barn vars mödrar var hemma eller arbetade deltid – det var en pedagogisk deltidsomsorg som kan jämföras med dagens förskoleklass. Den svenska barnomsorgen Den svenska barnomsorgsmodellen är välkänd i vissa andra delar av världen och ses av många andra länder som en förebild. Det är flera saker som gör den svenska barnomsorgen unik. • För det första har alla barn som är bosatta i Sverige rätt till barnomsorg. Enligt Skollagen ska alla barn från ett års ålder erbjudas förskola när deras föräldrar studerar eller arbetar. Även barn till arbetslösa föräldrar har rätt till viss tid i förskola. Det är kommunernas ansvar att ordna barnomsorg. • För det andra är barnomsorgen styrd och finansierad av stat och skattemedel. Det innebär bland annat att alla förskolor ska följa regler och riktlinjer i Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Den avgift som föräldrar betalar för barnomsorg är är därför ganska låg. Det finns också förskolor som drivs privat, men även dessa är subventionerade av skattemedel och styrda av Skollag och läroplaner. • För det tredje finns det i den svenska barnomsorgen en tydlig tanke om att förskolan ska vara en betydelsefull del i barnets fostran och lärande. Förskolan är ett försteg till skolan och ska därför ha en tydlig pedagogisk tanke och högutbildad personal som bedriver pedagogisk verksamhet av hög kvalitet. Det ska alltså inte bara vara fråga om passning och omsorg. Bakgrund och utveckling samhällsinstitution – samhällsinrättning som finansieras av skattemedel och styrs av stat, kommun eller landsting. T.ex. skolor och sjukhus barnkrubba – äldre tiders förskola, framför allt riktad till fattiga barn välbärgad – rik, förmögen 8 Samhällsstödd barnomsorg har funnits i Sverige i olika former i nästan tvåhundra år. De första barnkrubborna som öppnade vid mitten av 1800-talet var framför allt till för att ta hand om fattiga barn medan deras mammor arbetade. Barnkrubborna drevs till en början ofta av församlingar, stiftelser och föreningar som en typ av välgörenhet. Först i början av 1930-talet övertog många kommuner ansvaret för barnomsorgen. Då ökade också behovet av barnomsorg för barn i största allmänhet, eftersom allt fler mödrar gick ut i arbetslivet. Barnkrubbornas främsta uppgift var att ta hand om barnen, att passa dem och ge dem omsorg. Det var alltså inte fråga om att bidra aktivt till barnens lärande, så som är tanken med dagens förskola. För de mer välbärgade barnen fanns det i vissa städer barnträdgårdar (Kindergarten) , en typ av pedagogisk verksamhet för barn i åldern 4-7 år. Barnträdgården var avgiftbelagd och hade, till skillnad från barnkrubborna, som syfte att bidra till barnens utveckling genom lek och lärande. subventionerad – som får ekonomiskt stöd av staten 9 Organisation Förskolan kan vara organiserad på olika sätt i olika kommuner. I många kommuner ligger ansvaret hos en utbildningsförvaltning eller en barn- och ungdomsförvaltning. Kopplad till förvaltningen finns en politisk nämnd som fattar viktiga beslut om den kommunala förskolan. Fristående förskolor lyder inte under den kommunala förvaltningen, utan har en egen styrelse som fattar beslut om den egna förskolan. Däremot är det den kommunala nämnden som beviljar ansökningar om att starta fristående förskola. Nämnden utövar också tillsyn av fristående förskolor för att kontrollera att de följer nationella lagar och regler. Den som har det administrativa och pedagogiska ansvaret för förskolan kallas förskolechef. Tidigare benämndes förskolechefen rektor, men detta har man ändrat för att göra det tydligare att rektorer arbetar i skolan. En förskolechef kan ansvara för en eller flera förskolor och även vara rektor i skolan samtidigt. Kommunala förskolor har förskolechefer som är anställda av kommunen, medan fristående förskolor har sina egna förskolechefer. förvaltning – enhet som ansvarar för drift och förvaltning av ett visst verksamhetsområde, exemplevis i en kommun. T.ed. utbildningsförvaltning nämnd – politisk enhet som fattar beslut om ett visst verksamhetsområde. Nämnden är sammansatt av politiker utifrån valresultat. T.ex. utbildningsnämnd Förskolans uppdrag Förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet för barn mellan 1 och 5 år. Verksamheten ska bidra till barnets utveckling och fostran och ge barnet en grund för fortsatt lärande. Förskolan ska vara en rolig och trygg plats där barnen har möjlighet att upptäcka, utforska, leka och lära. Där ska finnas utbildade förskollärare, men också annan personal som bidrar till barnens utveckling. Eftersom många barn tillbringar mycket tid på förskolan är det viktigt att verksamheten har hög kvalitet. En del barn tillbringar mer vaken tid på förskolan än i hemmet, så det är också viktigt med ett bra samarbete mellan hem och förskola. En av förskolans funktioner är just att vara ett stöd för föräldrar i deras roll som fostrare. Förskolepersonalen kan aldrig överta föräldrarnas roll, men de kan ändå ha oerhört stor betydelse för många barn. 10 11 Personal Pedagogisk omsorg I förskolan kan det finnas flera olika yrkesgrupper, men de allra flesta är förskollärare eller barnskötare. Huvudprincipen är att förskollärarna har ett större verksamhetsansvar än barnskötarna. De ansvarar bland annat för planering och utvärdering av aktiviteter samt observation, dokumentation och uppföljning av enskilda barn. De håller i utvecklingssamtal och samverkar med andra yrkesgrupper som specialpedagog och logoped. Förskollärarna har förskollärarutbildning från högskolan. För att bli barnskötare ska man ha fullgjort utbildning, t.ex. på gymnasial nivå genom Barn- och fritidsprogrammet. Barnskötarna samarbetar med förskollärarna i omsorgen och den pedagogiska verksamheten kring barnen. Förutom förskollärare och barnskötare kan det ibland finnas fritidspedagoger, specialpedagoger och assistenter för särskilt stöd på förskolan. Pedagogisk omsorg kallades tidigare familjedaghem. Det är en form av barnomsorg som exempelvis kan ordnas av en förälder i det egna hemmet eller i olika flerfamiljslösningar. Idag är det relativt få barn som deltar i pedagogisk omsorg – under 2011 var det bara tre procent. Enligt skollagen ska följande krav uppfyllas för att man ska få hålla i pedagogisk omsorg: Förskolan i siffror bolag – företag, organisatioin som ofta har som syfte att gå med vinst ekomomisk förening – förening som har som syfte att förvalta medlemmaras ekonomiska intressen kooperativ – förening eller organisation där medlemmarna själva förvaltar och styr verksamheten 12 Nästan alla barn i Sverige går i förskola. År 2011 var 83 procent av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskolan. I åldern 3 till 5 år gick så många som 95 procent av alla barn i förskolan. Det har skett en kraftig ökning av barn i förskolan sedan mitten av 1990-talet, då endast 56 procent av alla 1-5-åringar gick i förskola. (SCB 2011) Det har också skett en ökning av andelen utbildad personal i förskolan. Drygt hälften av all personal utgörs av förskollärare, men på fristående förskolor är siffran lägre. En genomsnittlig barngrupp består av 16,8 barn, med 5,4 barn per personal. (SCB 2011) 19 procent av alla förskolebarn går i en fristående förskola. Det är vanligast med fristående förskolor i storstäder och förorter till storstäder. De flesta fristående förskolor drivs som bolag, men det finns också många som drivs som ekonomiska föreningar, t.ex. i föräldra- eller personalkooperativ eller genom en församling. Under 2010 var den totala kostnaden för svensk förskola cirka 53 miljarder kronor. Det gör att kostnaden per inskrivet barn var drygt 117 000 kr per barn och år. Den allra största kostnaden är personalens löner och den näst största kostnaden är lokaler. (SCB 2011). • lokalerna ska vara ändamålsenliga • det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses • verksamheten ska utgå från varje barns behov. • barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek Anordnare som uppfyller kraven kan ge pedagogisk omsorg till barn mellan 1 och 12 år. Pedagogisk omsorg gör det möjligt för föräldrar att ordna barnomsorg för egna och andras barn i det egna hemmet. 13 Öppen förskola Att börja i förskoleklass I många kommuner finns det öppna förskolor dit föräldrar kan gå med sina barn för att träffa andra barn och föräldrar. Här finns utbildad personal som tillsammans med föräldrarna ger barnen möjlighet till lek och pedagogisk verksamhet. Den öppna förskolan är för barn som inte är inskrivna i förskolan, men den kan också vara ett komplement till förskolan. Samma krav gäller för öppen förskola som för pedagogisk omsorg. När barnet börjar förskoleklass är det mycket som påminner om förskolan, men det blir också mycket som är nytt. Det är fortfarande mycket lek, samtidigt som verksamheten blir mer skol-lik med bänkar, böcker, genomgångar och pedagogiska hjälpmedel. Några av de nyheter som möter barnen i förskoleklassen är: Omsorg på obekväm tid En del föräldrar arbetar kväll eller natt och kan därför ha svårt att ordna barnomsorg till sina barn. Kommunerna är inte skyldiga att anordna omsorg på obekväm tid, men de ska sträva efter att erbjuda barnomsorg till de barn vars föräldrar arbetar kvällar eller nätter. Förskoleklass Att börja skolan är ett stort steg in för många barn. De ska snart gå in i en värld som kommer att vara deras vardag i många år. För att förbereda barnen för skolgången finns förskoleklassen. Förkoleklassen är en egen skolform för barn som är sex år. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda och anordna förskoleklass. Den är frivillig, men så gott som alla svenska barn går i förskoleklass. Det finns dock möjlighet för vissa barn att påbörja grundskolan redan vid sex års ålder eller att stanna kvar i förskolan i ytterligare ett år. Verksamheten styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Förskoleklassen är tänkt att vara en bro mellan förskolan och skolan, ett inskolningsår som förbereder barnen för skolgång. Det är därför vanligt att förskoleklassen bedrivs i byggnader som ligger i anslutning till grundskolan och tillsammans med personal från grundskolan. På så sätt får barnen en mjukstart där de vänjer sig vid nya lärare och lokaler.Förskoleklassen pågår under ungefär tre timmar per dag, ofta på förmidagen. Efter detta går de flesta barn till fritids, som på många ställen finns i samma lokaler och bedrivs av samma personal. 14 • Man har förberedande läs- och skrivträning genom att arbeta med språklig medvetenhet och språklekar. • Man arbetar med grundläggande matematiska begrepp, form, vikt, volym, storlek och antal. • Barnen går från att vara äldst i förskolan till att vara yngst i skolan. • Barnet blir ofta del i en större grupp än det är vant vid från förskolan. Detta kan vara påfrestande för vissa barn, samtidigt som det ger möjligheter att knyta nya vänskapsband. • Barnet får ta större ansvar för sitt agerande och beteende. Man lär sig flera av de skrivna och oskrivna normer och regler som finns i samhället, t.ex. att räcka upp handen, att stå i kö och att vara tyst och lyssna. diskutera · fundera på 1. Gick du i förskola som barn? Vad minns du i så fall från den tiden? 2. Hur många timmar i veckan tycker du det är ”lagom” för barn att gå i förskolan? Varför? 3. Tror du att förskolan kan ta över hemmets och föräldrarnas roll? Varför/varför inte? Utveckla dina tankar. 4. Finns det några fristående förskolor där du bor? Vad vet du i så fall om dem? 5. Skulle du helst vilja arbeta som förskollärare eller barnskötare? Varför? 15 Grundskola I Sverige har vi en obligatorisk grundskola med skolplikt för alla barn. Det innebär att alla barn har rättighet till avgiftsfri utbildning, men det betyder också att alla barn har skyldighet att delta i utbildningen. Grundskolan riktar sig till alla barn mellan 7 och 16 år, men det är också möjligt att börja vid 6 eller 8 års ålder om det finns särskilda skäl. 16 Historik Undervisning av barn har förekommit i Sverige under flera hundra år. Barn i riktigt välbärgade familjer hade ofta privatlärare och hade också möjlighet till utbildning på högre nivå. För de allra flesta var det dock föräldrarna och kyrkan som stod för undervisningen. Här är några av milstolparna i den svenska skolhistorien: • Enligt 1686 års Kyrkolag var det prästernas uppgift att hålla i grundläggande läs-, skriv- och kristendomsundervisning. Det viktigaste läroboken var Luthers lilla katekes. • År 1723 övergick ansvaret för läsinlärning och kristedomslära till föräldrarna enligt regeringsbeslut. • 1842 infördes den allmänna folkskolan som skulle ge alla barn rätt till sex års grundläggande utbildning i skola. Varje socken skulle ha minst en skola med en godkänd lärare. I själva verket var det vid den här tiden inte mer än hälften av alla barn som var inskrivna i skolan och av dessa var det inte mer än hälften som deltog regelbundet i undervisningen. • Under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes skolväsendet ut samtidigt som man införde utbildning för folkskollärare och arbetade fram gemensamma styrdokument. • År 1937 tog regeringen beslut om att göra folkskolan sjuårig, något som det tog flera år att genomföra. Skolväsendet vid den här tiden bestod av flera olika paralella skolformer. Efter hand började man arbeta för att införa en statlig enhetsskola som var lika för alla barn. • År 1962 beslutade regeringen att ersätta den tidigare folkskolan med en ny, nioårig grundskola. Först 1971 var övergången helt genomförd. • År 1990/91 gick ansvaret för skolan över från staten till kommunerna. katekes – lärobok med sammanställning av den kristna tron 17 Grundskolans betydelse Den svenska grundskolan Grundskolan är en oerhört viktig del av ett samhälle och så är det även i Sverige. Alla människor, såväl barn som vuxna och äldre, har en relation till skolan. Dels genom den egna skolgången, dels genom att de egna barnen så småningom också kommer att gå i skolan. Dessutom är det många människor som arbetar inom skolan. I grundskolan tillägnar man sig många av de kunskaper och färdigheter som samhället beslutat att alla bör ha. Det gäller t.ex. att kunna läsa skriva och räkna, att lära sig engelska och andra främmande språk, att ha grundläggande kunskaper i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, att utvecklas motoriskt och hälsosamt och att få möjlighet att uttrycka sig genom skapande verksamhet. Men det är inte bara faktakunskaper som barnen få genom skolan. När man börjar skolan fortsätter den samhälleliga fostran och socialisation som påbörjades i förskolan. Här lär man sig regler för uppförande och här tilldelas man sociala roller som man förväntas leva upp till. I skolan formas också den egna identiteten i samspel med andra elever, lärare och rådande normer och värderingar. Grundskolan styrs av Skollagen, Skolförordningen och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Det är läroplanen som reglerar skolans innehåll, mål och ansvarsfördelning. Här finns också timplan, kursplaner och kunskapskrav för de olika betygsstegen. TIMPLAN FÖR GRUNDSKOLAN Ämne Timmar Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska eller Svenska som andraspråk 1490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap 885 Biologi, fysik, kemi, teknik 800 Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6665 (varav skolans val är 600) En av de viktiga saker man lär sig i skolan är att räcka upp handen, att vara tyst och lyssna när någon annan pratar och att vänta på sin tur. 18 Alla elever i grundskolan har rätt till totalt 6665 timmars undervisning enligt ovan. Det finns dock möjlighet för skolor att ansöka till Skolinspektionene om att frångå timplanen. Det finns både kommunala och fristående skolor, men samtliga regleras av skollagen och läroplanen. Fristående skolor ska precis som kommunala skolor vara avgiftsfria och öppna för alla. Det finns också ett mycket litet antal helt privata skolor som finansieras med elevavgifter. De flesta barn går i en kommunal grundskola som ligger nära hemmet. På många ställen finns det en skola för de lägre årskurserna och en annan för de högre. Utöver den ordinarie grundskolan finns det i Sverige tre andra grundskoleformer: grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. 19 Specialskolan Specialskolor är till för barn med vissa funktionshinder som gör att de inte kan gå i den vanliga grundskolan eller grundsärskolan. Där går framför allt barn som: Särskolan integrera – föra samman, låta ingå i 20 Särskolan är en skolform för barn med utvecklingsstörning. Grundsärskolan är nioårig, men det finns möjlighet att förlänga med upp till två år vid behov. Den har en egen läroplan med egna kursplaner och kunskapskrav, Läroplan för grundsärskolan 2011. Man läser ungefär samma ämnen som i den ordinarie grundskolan, men målen och kunskapskraven ser annorlunda ut. I särskolan anpassas undervisningen efter varje elevs egna behov och förutsättningar. I vissa kommuner är särskoleleverna integrerade i vanlig klass och har hjälp av en assistent, men de kan också ha egna klasser eller grupper. Särskolan ligger ofta i samma lokaler som den ordinarie grundskolan, men ibland har man helt egna lokaler. En särskild del av grundskolan är träningsskolan. Där går de elever som har en måttlig eller grav utvecklingsstörning som gör att de inte kan gå i den vanliga grundsärskolan. Istället för att läsa traditionella ämnen har man här fem praktiska ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. • är dövblinda • har synskada i kombination med annat funktionshinder • är döva eller hörselskade • har en allvarlig språkstörning Specialskolan är tioårig, eftersom elevernas funktionsnedsättningar gör att det tar längre tid att nå kursmålen. Läroplanen för specialskolan är väldigt flexibel, eftersom eleverna som går där har väldigt olika förutsättningar. De som är blinda eller döva men inte har någon intellektuell nedsättning ska i princip följa grundskolans kursplaner, medan elever som har andra funktionsnedsättningar kan följa kursplaner från grundsärskolan eller träningssolan. I Sverige finns det idag åtta statliga specialskolor som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Sameskolan Sameskolan är en speciell skolform med statligt styrda skolor för barn till samer. Den sträcker sig från årskurs 1 till 6 och därefter går eleverna över till den vanliga grundskolan. Läroplanen för sameskolan är likadan som för grundskolan, med den enda skillnaden att man också har en kursplan i samiska samt att undervisningen delvis sker på samiska. I norra Sverige finns det ett antal rena sameskolor. De fungerar ofta som internatskolor där eleverna är inackorderade, eftersom det kan vara långa avstånd till hemmet. Sameskolor kan också vara integrerade i den vanliga grundskolan. 21 huvudman – anordnare, den som har huvudansvaret för en verksamhet Grundskolans huvudmän Grundskolan i siffror Grundskolor kan drivas av offentlig huvudman (kommun, landsting eller stat) eller fristående huvudman, t.ex. ett företag, en stiftelse eller en förening. Såväl offentliga som fristående grundskolor finansieras med skattemedel. Det fungerar så att varje elev har en statlig ”skolpeng” som betalar för deras skolgång, vare sig de väljer en kommunal eller en fristående skola. Det finns också ett litet antal helt privata skolor som finansieras med avgifter. I Sverige är det kommunerna som har ansvaret för grundskolan. det betyder att alla kommuner ska kunna erbjuda grundskola till alla elever som bor där. De allra flesta grundskolor drivs av kommunen själv, men det finns också fristående grundskolor. När en elev väljer att gå i friskola måste kommunen betala ut elevens skolpeng till den fristående skolan. Antalet elever som går i skolan varierar mellan olika perioder. Efter perioder när barnafödandet varit högt följer tider då barnkullarna i skolan är stora. Under läsåret 2010/2011 gick nästan 900 000 barn i grundskolan i Sverige. Av de elever som gick ut årskurs 9 år 2011 var 87 procent behöriga till gymnasieskolan. Av de cirka 10 000 grundskolorna var 16 procent fristående, vilket är en ökning sedan tidigare år. I de svenska grundskolorna fanns det 2011 cirka 97 000 lärare och av dessa var det 82 procent som var behöriga med lärarexamen. I de kommunala skolorna var andelen behöriga lärare högre än i de fristående skolorna. Kostnaden för Sveriges grundskolor var drygt 78 miljarder kronor under 2010, vilket betyder att varje elev kostade ungefär 88 000 kr. Den absolut största utgiftsposten är personal. Organisation I varje kommun eller region finns det en förvaltning som har ansvar för grundskolan. Det kan t.ex. vara en utbildningsförvaltning, en grundskoleförvaltning eller en barn- och ungdomsförvaltning. Kopplad till utbildningsförvaltningen finns en politisk nämnd som fattar beslut i frågor som rör grundskolan. Skolor och skolområden kan vara organiserade på olika sätt i olika kommuner. Den person som har huvudsansvaret för en skola eller ett skolområde är rektorn. Rektorn samarbetar med utbildningsnämnden i frågor som rör skolans verksamhet och utveckling. En person kan vara rektor för flera skolor, men det kan bara finnas en rektor per skola eller skolenhet. Varje skola har en skolledning. I skolledningen finns naturligtvis rektorn, men också annan personal som arbetar nära rektorn. Det kan till exemple vara rektorsassistent, skolassistent, administrativ personal, ekonomiansvariga och elevvårsteam. Den största yrkesgruppen i skolan är dock lärarna. För att bli lärare i grundskolan ska man vara behörig. Det betyder att man ska ha en avslutad och godkänd lärarutbildning från högskolan. I skolan kan det också arbeta fritidspedagoger och elevassistenter. 22 diskutera · fundera på 1. Vad har du själv för minnen, tankar och känslor kring dina erfarenheter av grundskolan? 2. Vad tycker du om timplanen för grundskolan? Är det ett bra upplägg eller tycker du att den borde se ut på något annat sätt? 3. Vad har du för erfarenhet av särskolan? 4. Är det bra att integrera särskolelever i den vanliga klassen/skolan eller är de bättre om de får gå i egen klass/egen skola? varför? 5. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med kommunala skolor respektive fristående skolor? 23 merkunskap - privatskolor En privatskola är en skola som finansieras främst genom elevavgifter, fonder eller stiftelser istället för skattemedel. Det är alltså inte samma sak som fristående skolor, även om fristående skolor ibland kallas privatskolor. Till skillnad från skattefinanierade skolor kan privatskolor själva avgöra vilka elever som får gå där. Eftersom det finns så få privatskolor är det många av barnen som har långt till hemmet. Därför är det vanligt att privatskolor är internat, vilket betyder att eleverna bor på skolan under terminerna. Det finns tre privata internatskolor med riksintagning i Sverige: Lundsbergs skola, Grennaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, där exempelvis kung Carl XVI Gustav varit elev. Samtliga har högstadium och gymnasium. Skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter För de yngre barnen är den faktiska skoldagen ganska kort, vilket betyder att de måste ha någonstans att ta vägen efter skolan. Det är här skolbarnsomsorgen kommer in. Alla barn mellan 6 och 13 år har rätt till skolbarnsomsorg när deras föräldrar arbetar. De allra flesta barn går på fritidshem, men det finns också möjlighet att ordna skolbarnsomsorg i någons hem genom pedagogisk omsorg. Det är framför allt barn från den privilegierade överklassen som går i privatskola, eftersom elevavgifterna kan vara ganska höga. Årsavgiften för studier vid Grennaskolan var 235 000 kronor för läsåret 2012/13. Till detta läggs en internatkostnad på 160 000 kronor. I Sverige finns det väldigt få privatskolor, men i många andra länder är det vanligare. Även om privatskolor måste följa läroplanen kan verksamheten skilja sig mycket från den i skattefinansierade skolor. Man har ofta mycket höga målsättningar, strikt disciplin, inslag av kristendom, fokus på positiva fritidsaktiviteter och obligatorisk läxläsning. I vissa privatskolor bär eleverna uniform. Lundsbergs privata internatskola ligger i Värmland, norr om Kristinehamn. 24 Historik Intresset för skolbarns fritid började växa i det svenska industrisamhället vid mitten av 1800-talet. Det var framför allt borgarna i städerna som tyckte illa om att arbetarnas barn drog omkring på gator och torg efter skoldagens slut. Man inrättade därför arbetsstugor, som var föregångare till dagens fritidshem. I arbetsstugorna fick barnen bland annat ägna sig åt olika typer av hantverk och andra praktiska sysslor. Till en början drevs arbetsstugorna ideellt av församlingar och stiftelser, men efter hand tog kommunerna över ansvaret. Under 1940-talet bytte arbetsstugorna namn till eftermiddagshem. Man tvättade bort fattigvårdsstämpeln och välkomnade alla skolbarn till verksamheten, där de kunde leka, göra läxor och umgås. Beteckningen fritidshem infördes under 1960-talet och nu började man också utbilda fritidspedagoger som skulle ansvara för verksamheten. 25 Fritidshem Fritidshem, eller ”fritids”, är en pedagogisk verksamhet dit skolbarn kan gå efter skoldagens slut när deras föräldrar arbetar eller när det är skollov. Fritidshemmet ligger ofta belägen i i samma lokaler eller i anslutning till skolan. Det är också vanligt med ett nära samarbete mellan skola och fritids. Fritidshemmet har två syften: • Att göra det möjligt för föräldar att arbeta när deras barn inte är i skolan. • Att komplettera skolan i barnets utveckling och lärande. Ungefär 80 procent av alla barn mellan 6 och 9 år går på fritids. För många av dessa är fritids en stor del av vardagen och det är därför viktigt att fritids blir något positivt – ett ställe där man känner sig trygg, där man trivs med personalen och där man kan utvecklas både socialt och intellektuellt. Det svenska fritidshemmet styrs av Skollagen och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Där kan man bland annat läsa att ” Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande”. Fritidshemmet ska alltså både vara en pedagogisk verksamhet och ett ställe där barnen kan leka eller koppla av efter skolan. Personalen på fritidshemmet Det kan finnas flera olika yrkesgrupper som arbetar på fritidshemmet, men de flesta är fritidspedagoger. För att bli fritidspedagog ska man läsa grundskollärarutbildning med inriktning mot fritidshem på högskolan. En fritidspedagog arbetar tillsammans med övrig personal med att planera och genomföra olika typer av aktivieteter med barnen. Det kan vara allt ifrån läxläsning till lek, spel coh skapande verksamhet. Eftersom man samarbetar med skolan händer det också att fritidspedagogen går in i skolan och håller i lektioner. Det är också vanligt att grundskollärare och förskollärare arbetar på fritidshemmet 26 strömskolan fritids pyssel/lego Öppen fritidsverksamhet I många kommuner finns det möjlighet för barn i åldern 10-12 år att delta i öppen fritidsverksamhet när deras föräldrar arbetar. Den öppna fritidsverksamheten ska vara ett komplement till skolan och utgå ifrån barnens behov och intressen. Man är inte inskriven i den öppna fritidsverksamheten, utna går dit när man vill. Öppen fritidsverksamhet anordnas av kommunen och samverkar ofta med skolan och fritidshemmet. Den kan också bedrivas i samarbete med fritidsgården eller med föreningslivet. Fritidsgården Fritidsgårdar riktar sig till äldre skolbarn, framför allt de som går i årskurs 7-9. Fritidsgården har inte som uppgift att utöva omsorg, utan att erbjuda meningsfull fritid för unga. Det är ett ställe dit unga kan gå kvällstid för att träffas, umgås, prata, spela musik eller delta i olika aktiviteter som arrangeras av fritidsledarena som arbetar på fritidsgården. Fritidsgården kan drivas kommunalt eller av en fristånde huvudman, som t.ex. ett företag eller en förening. 27 Drift och organisation Det är kommunernas ansvar att anordna skolbarnsomsorg till alla barn och precis som för förskolan så har kommunen rätt att ta ut en avgift för barn som går på fritids. Det finns också möjlighet för fristående anordnare att öppna fritidshem, vilket är vanligt bland fristående grundskolor. En Montessoriskola kan t.ex. ha ett eget fritidshem i skolan, istället för att skicka barnen till ett kommunalt fritidshem vid skoldagens slut. Eftersom fritidshemmen samverkar med förskoleklass och skola, tillhör de också ofta samma skolområde som dessa och har därför också samma rektor. diskutera · fundera på 1. Har du gått på fritids? Vad minns du då från den tiden? Vad gjorde ni? Trivdes du? 2. Vid vilken ålder tycker du det är lagom att barn ska gå hem själva efter skolan? Varför? 3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta på fritidshem? Varför/varför inte? 4. Är det bra att skola och fritids ligger i samma lokaler eller är det bättre om barnen får byta miljö? Varför? 5. Tycker du att fritidshemmet framför allt ska ge barnen möjlighet till fri lek eller ska det vara en styrd pedagogisk verksamhet? Varför? Gymnasium och vuxenutbildning När man lämnat grundskolan bakom sig har man fullgjort sin skolplikt och har därför inte längre någon skyldighet att gå i skolan. Ändå väljer så gott som alla svenska ungdomar att läsa vidare på gymnasiet och i många fall också vidare på högskola eller annan vuxenutbildning. Historik Skolor på gymnasial nivå har funnits i Sverige ända sedan början av 1600-talet, men på den tiden var det bara ungdomar från mycket välbärgade familjer som gick där. Fram till 1970-talet fanns det flera parallella gymnasieformer, bland annat flickskolor, realskolor, fackskolor, yrkesskolor och allmänna läroverk. Först 1971 inrättades den enhetliga gymnasieskolan. där elever kunde välja mellan ett antal linjer eller program med praktisk eller teoretisk inriktning. Fortfarande på denna tid var det ganska många ungdomar som valde att inte läsa vidare, utan istället gick direkt ut i arbete efter grundskolan. Det första svenska universitetet öppnade i Uppsala år 1477. Dessförinnan hade de svenska studenterna ofta åkt till Frankrike eller Tyskland för att genomföra universitetsstudier. Universitetsoch högskolestudier var under lång tid förunnat de övre samhällskikten och först 1873 blev det tillåtet för kvinnor att delta. Uppsala Universistet inrättades 1477 och är därför det äldska i Sverige. Universitetes nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1887. 28 29 Kommunal vuxenutbilding (Komvux) Kommunerna har skyldighet att erbjuda avgiftsfri vuxenutblidning på grundläggande nivå och gymnasial nivå. Det betyder att alla vuxna som inte fullgjort sin grundskole- eller gymnasieutbildning ska kunna göra det genom vuxenutbildning. studentbild Folkhögskola Folkhögskolor har utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Här finns både utbildningar med allmän inriktning och utbildningar med särskilda kurser och yrkesinriktningar. Fritidsledarutbildningen är ett exempel på utbildning som ges av folkhögskolan. I Sverige finns det cirka 150 folkhögskolor. De flesta drivs av föreningar, stiftelser, folkröresler och ideella organisationer, men några drivs av landsting. 30 Gymnasieskolan YH-utbildning Gymnasieskolan är en frivillig skolform för alla ungdomar som avslutat grundskolan. Här finns 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Efter ett fullgjort yrkesprogram ska man kunna gå direkt ut i arbetslivet, men man ska också ha möjlighet att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier. Om man läser på ett studieförberedande program har man med sig fler teoretiska ämnen som gör det möjligt att läsa vidare på fler utbildningar inom högskolan. Gymnasieskolan har också fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationella program. Till gymnasieskolan hör också gymnasiesärskolan för ungdomar med utvecklingsstörning. Det är kommunen som ansvarar för att erbjuda gymnasieutbildning till alla ungdomar, men gymnasieskolor kan drivas av såväl jkommunal som fristående huvudman. Precis som i grundskolan så finns det i gymnasieskolan en ”skolpeng” som betalar för verje elevs skolgång, oberoende av vilken skola de läser på. Gymnasieskolan styrs av Skollagen, Gymnasieförordningen och Läroplanen för gymnasieskolan. YH-utbildningar är eftergymnasiala yrkesutbildningar som är anpassade efter behover på arbetsmarknaden. I tider med hög efterfrågan på elektriker anordnas t.ex. många YH-utbildningar inom elektrikerområdet. YH-utbildningarna är avgiftsfria och finansieras av skattemedel. De drivs ofta av privata utbildningsanordnare. Högskola och universitet Högskolor och universitet är de högsta utbildningsinstanserna. Utbildningarna är skattefinansierade och avgiftsfria. Högskolor kan vara statliga (som t.ex. Göteborgs universietet) eller privata (som t.ex. Chalmers tekniska högskola). Den enda egentliga killnaden mellan universitet och högskolor är att universitet har rätt att utfärda examen i forskarutbildningar. Antalet studenter på högskolan har ökat stadigt under senare år och det är framför allt bland 19-åringar som den största ökningen skett. Under höstterminen 2010 fanns det 369 000 studenter på svenska högskolor och universitet. 31 Sammanfattning • • • • 32 Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn mellan 6 och 12 år finns skolbarnsomsorg. Sverige har en välutyggd offentlig förskola som ger alla föräldrar möjlighet att arbeta. Den svenska förskolan är skattefinansierad och styrs av Läroplanen för förskolan. Nästan alla barn i Sverige går i förskola. Som alternativ till förskola finns pedagogisk omsorg, som anordnas i hemmet, och öppen förskola, dit föräldrar kan gå tillsammans med sina barn. Förskoleklassen är en frivillig skolform för barn som är sex år. Det är en bro mellan förskola och skola, där barnen får möjlighet att förbereda sig för skolgången. En del av verksamheten påminner om förskolan, men man arbetar också språk- och matematikträning. I Sverige har vi en obligatorisk grundskola med skolplikt för alla barn. Det innebär att alla barn har rättighet till avgiftsfri utbildning, men det betyder också att alla barn har skyldighet att delta i utbildningen. Grundskolan är för barn mellan 7 och 16 år. Till grundskolan hör också grundsärskolan, specialskolan och sameskolam, som alla är egna skolformer. • Skolbarnsomsorg erbjuds till alla barn mellan 6 och 13 år när deras föräldar arbetar. Den utgörs framför allt av fritidshem, men det finns ibland öppen fritidsverksamhet för barn i åldern 10-12 år och pedagogoisk omsorg som kan anordnas i hemmet. • Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men nästan alla svenska ungdomar går där. Kommunal vuxenutbildning på grund- och gymnasienivå ska erbjudas alla vuxna som ej fullgjrt sin skolgång. Andra typer av vuxenutbildningar är folkhögskola och YH-utbildningar. Den högsta utbildningsinstansen är universitet och högskolor. instuderingsfrågor 1. Vad var barnkrubbor och barnträdgårdar? 2. Vad är det som gör den svenska barnomsorgen så speciell? 3. Vad är förskolans uppdrag? 4. Vad är förskoleklassen? 5. Vad innebär den svenska skolplikten? 6. Vad var folkskolan och när infördes den i Sverige? 7. Vad är skillnaden mellan fristående skolor (friskolor) och privatskolor? 8. Vilka är de fyra skolformerna i den svenska grundskolan? 9. Vilka styrdokumnet styr den svenska grundskolan? 10. Vad är en huvudman? 11. Vad är syftet med fritidshem? 12. Vem ansvarar för gymnasieutbildning och vem kan anordna den? 13. Vad är YH-utbildning? uppgifter 1. Arbeta i grupp. Kartlägg hur skola och barnomsorg är organiserade i er kommun. Vilken förvaltning/nämnd ansvarar för vad, hur många skolor, förskolor och fritidshem finns det och vilka rektorer ansvarar för vilka skolor? Ta också reda på vilka förskolor och skolor som är fristående. 2. Tillbaka till Emil. Gör ett fördjupningsarbete om en fristående förskola, grundskola eller gymnasium. Samla information genom skolans hemsida, genom intervjuer och genom studiebesök om möjligt. Ta reda på hur skolan är organiserad samt vad man har för mål och arbetssätt. 33
© Copyright 2024