Nordex Florkolen MKB slutversion lågupplöst 20140324
Vindkraftpark Florkölen Miljökonsekvensbeskrivning Om dokumentet Nordex AB Vindkraftpark Florkölen - Miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden februari 2013 till mars 2014. Detta dokument är en inlaga i Nordex AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med 6 vindkraftverk vid Florkölen i Härjedalens kommun. Följande personer har medverkat: Beau Boekhout – uppdragsledare. Nordex Sverige AB. Tove Hägglund - projektledare MKB, beskrivningar och bedömningar. Geovetare med erfarenhet av MKB och inventering. Enetjärn Natur AB. Anne Walkeapää - beskrivningar och bedömningar i samrådsunderlag. Miljö- och hälsoskyddsutbildad med erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Enetjärn Natur AB. Niklas Lindberg Alseryd – kvalitetsgranskare. Ekolog med stor erfarenhet av MKB för vindkraft bl.a. genom flera uppdrag inom Markbygden-projektet med 1101 vindkraftverk. Omslagets framsida visar en vy över Florkölen. Fotografier: Nordex om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2014-03-24 2 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...................................................................................6 Området vid Florkölen...................................................................................................... 6 Valet av lokalisering........................................................................................................... 6 Samråd.................................................................................................................................... 6 Anläggningen........................................................................................................................ 6 Riksintressen........................................................................................................................ 6 Landskapets och samhällets förutsättningar.......................................................... 7 Rennäringen.......................................................................................................................... 7 Konsekvenser....................................................................................................................... 7 1 Inledning......................................................................................................................9 1.1 Sökanden....................................................................................................................... 9 1.2 Syfte med MKB............................................................................................................ 9 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning.......................................................... 9 1.4 Om samrådsprocessen...........................................................................................10 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar.................................10 1.6 Projektets tidplan....................................................................................................11 2 Lokalisering............................................................................................................. 12 2.1 Lokaliseringsalternativ..........................................................................................12 2.2 Huvudalternativ.......................................................................................................16 2.3 Nollalternativ.............................................................................................................17 3 Verksamhetsbeskrivning................................................................................... 19 3.1 Omfattning..................................................................................................................19 3.2 Parklayout...................................................................................................................19 3.3 Byggskedet.................................................................................................................21 3.4 Driftskedet..................................................................................................................24 3.5 Avvecklingsskedet...................................................................................................24 3.6 Totalt markanspråk.................................................................................................26 3.7 Följdverksamheter..................................................................................................26 4 Landskapets värden och förutsättningar.................................................... 27 4.1 Analys av det omgivande landskapet...............................................................27 4.2 Omgivande områden av riksintresse...............................................................31 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet................33 4.4 Friluftsliv.....................................................................................................................43 4.5 Kulturmiljö.................................................................................................................45 2014-03-24 3 5 Mark och vatten..................................................................................................... 47 5.1 Skogs- och jordbruk................................................................................................47 5.2 Berg, grus och mineral...........................................................................................47 5.3 Vattentillgångar........................................................................................................47 6 Rennäringens förutsättningar......................................................................... 49 6.1 Tåssåsen sameby......................................................................................................49 6.2 Mittådalen sameby..................................................................................................50 6.3 Handölsdalen sameby............................................................................................50 7 Samhällsförutsättningar.................................................................................... 51 7.1 Härjedalens kommun.............................................................................................51 7.2 Bygden kring utredningsområdet.....................................................................51 7.3 Luftfarten....................................................................................................................52 7.4 Vindkraftanläggningar i närområdet...............................................................53 8 Skadeförebyggande åtgärder........................................................................... 54 8.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning..................................54 8.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild.............................54 8.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer................................55 8.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer..............................58 8.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen ................................58 8.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen................58 8.7 Åtgärder för att reducera störning av skuggor och reflexer...................58 8.8 Åtgärder för att begränsa störning under bygg- och avvecklingsskedet. 58 8.9 Åtgärder för att begränsa risker........................................................................59 9 Bedömda konsekvenser..................................................................................... 60 9.1 Metodik........................................................................................................................60 9.2 Klimat- och miljöeffekter......................................................................................61 9.3 Ekosystemtjänster...................................................................................................61 9.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen...................................................................62 9.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer...............................................................63 9.6 Konsekvenser för landskapsbilden..................................................................65 9.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna............................72 9.8 Konsekvenser för friluftslivet.............................................................................84 9.9 Konsekvenser för kulturmiljön..........................................................................85 9.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser.................................86 9.11 Konsekvenser för rennäringen........................................................................87 2014-03-24 4 9.12 Konsekvenser för luftfartens intressen........................................................89 9.13 Konsekvenser genom ljudutbredning...........................................................90 9.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer................................................92 9.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält...........................................94 9.16 Konsekvenser under bygg- och avvecklingsskedet.................................96 9.17 Säkerhet....................................................................................................................99 10 Uppföljning.........................................................................................................103 Källor.............................................................................................................................104 Bilagor...........................................................................................................................107 2014-03-24 5 Icke-teknisk sammanfattning landet och är ett av områdena med hög rang. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och markavtal finns. De motstående intressena är få och området utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftsliv eller turism. Området nyttjas i dagsläget främst för skogsbruk. De naturvärden som identifierats i samband med naturinventeringen kommer i hög grad att kunna undvikas vid lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Endast ett fåtal personer kommer att påverkas av en påtagligt förändrad landskapsbild. Nordex AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om 6 vindkraftverk på Florkölen, sydväst om småorten Ytterhogdal i västra delen av Härjedalens kommun, Jämtlands län. Anläggningen beräknas kunna producera ca 50 GWh per år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för 9 600 villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa). Området vid Florkölen Detta innebär sammantaget att Nordex bedömer Florkölen som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Utredningsområdet för vindkraft utgörs av en sammanhängande bergsrygg utsträckt i nord-sydlig riktning. Höjderna inom utredningsområdet varierar mellan ca 400 och 550 m ö.h. Topografin karaktäriseras av höjdryggens branta sidosluttningar, ett flackare höjdparti med omväxlande mindre toppar och däremellan liggande höjdområden. Utredningsområdet och dess omgivningar domineras av brukad skogsmark med inslag av mindre våtmarker. Det omkringliggande landskapet är rikt på vattendrag och långsmala sjöar utsträckta i nordväst-sydostlig riktning. Här finns många väl avgränsade, skogsklädda bergkullar i varierande storlek som omges av dalgångar som är omväxlande smala och vidsträckta. Bebyggelse och odlingsmarker finns i dalgångarna utmed de större vattendragen. Närmaste större vattendrag är Ljusnan, belägen i dalgången väst om den planerade vindkraftanläggningen. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under april 2013. Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, Länsstyrelsen, Härjedalens kommun m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. Anläggningen Tillståndsansökan avser 6 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 240 m. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att ta i anspråk 6 % av de 330 ha som utgör utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet vid Laforsen, ca 40 km sydost om utredningsområdet. Befintliga kraftledningsgator kommer att nyttjas till stor del. Valet av lokalisering Nordex arbete med att identifiera lämpliga områden för vindkraft utgår från de krav som ställs enligt 2 kap 6 § miljöbalken och bygger på urval enligt fem kriterier. Möjliga områden rangordnas med avseende på vindförhållanden, infrastruktur, möjlighet till nätanslutning, få motstående intressen och planfrågor. Florkölen har jämförts med andra tänkbara lokaliseringar över hela Riksintressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Inom en 10 kmradie från utredningsområdet förekommer tre olika typer av riksintressen; riksintresse för naturvård, riksintresse för Natura 2000 och riksintresse för väg. Inget av 2014-03-24 6 dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. gångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. Landskapets och samhällets förutsättningar Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av utredningsområdet utgörs av skogsmark och mindre delar av myr. Inom utredningsområdet finns två områden med lagstadgat skydd i form av biotopskydd samt strandskydd runt mindre vattendrag. I övrigt finns mindre objekt med naturvärden i form av små våtmarker och skogsobjekt inom utredningsområdet. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den endast gör intrång i liten grad i de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen. Utredningsområdet omges av ett tiotal byar med sammanlagt ca 760 invånare. Ungefär 650 av dessa bor i Ytterhogdal vilken är den närmaste tätorten belägen ca 8 km nordväst om utredningsområdet. Rennäringen Utredningsområdet på Florkölen ingår inte i någon samebys ordinarie betesområde men ligger inom reservbetesområde för samebyarna Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen. Området är inte utpekat enligt iRENMARK som ett område av särskild betydelse för rennäringen och ingår inte av något riksintresse för rennäringen. Ordinarie vinterbetesmark för Tåssåsens sameby ligger ca 6 km väst om Florkölen. Tåssåsens sameby planerar dock att införliva området kring Florkölen i sitt ordinarie vinterbetesområde. Konsekvenser De konsekvenser som beskrivs i Tabell 1 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas. Konsekvensanalyserna är gjorda med ut- 2014-03-24 7 Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. Samhälls- eller bevarandeintresse Bedömda konsekvenser Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar. Klimat- och miljöeffekter Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser i byggskedet Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Stora Måttliga Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Liten förändring. Etableringen utgör en liten anlägging med höga vindkraftverk i ett området där relativt få människor kommer att ha utblickar mot anläggningen. Delar av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från ett fåtal byar. Hela anläggningen kommer dock bara att synas från större avstånd. Området domineras av skogsbruk. Inom utredningsområdet finns få, små områden med höga naturvärden vilka i största möjliga mån undviks vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Anläggningen förväntas inte medföra annat än måttliga till små konsekvenser för förekommande arter. Den sammanvägda bedömningen för är att konsekvenserna för naturmiljöer och arter är små. Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Obetydliga konsekvenser. Varken vetenskapliga eller pedagogiska värden är hotade. Visuell påverkan skadar inte värdena mer än obetydligt. Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs - vind - inom utredningsområdet. Med vidtagna åtgärder bedöms vindkraftetableringen kunna samexistera med renskötseln. För en utförligare beskrivning se kap 9.11. Obetydliga konsekvenser. MSA-ytor påverkas ej. Obetydliga konsekvenser. Naturvårdsverkets riktvärde för ljudnivåer vid bostadsfastigheter överskrids inte vid någon bostad. Obetydliga konsekvenser. Ingen bostad kommer att påverkas av skuggor. Små konsekvenser. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transporterna kommer att fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftutbyggnaden kommer dock att generera transporter genom de närliggande byarna. Jakten i utredningsområdet kommer att påverkas under de år som bygget beräknas pågå. Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Små Obetydliga 2014-03-24 8 Positiva 1 Inledning kontoret ligger i Uppsala. 1.2 Syfte med MKB Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Syftet med en MKB är – enligt 6 kap 3 § miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Florkölen utredningsområde för vindkraft ligger i Härjedalens kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordex har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med 6 vindkraftverk. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kap miljöbalken 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning MKB:n är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Nordex Sverige AB. Företagets kontaktperson är: MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av projektets lokalisering och hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Beau Boekhout Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 25 B 753 23 Uppsala Kapitel 3 innehåller en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. Nordex Sverige AB är ett dotterbolag till Nordex Energy GmbH, som är en stor tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Bolagets vindkraftverk finns idag i drift i många länder över hela världen vilket ger en bred erfarenhet av projekt under olika betingelser. Nordex SE, som är moderkoncern, är listat på Frankfurt-börsen. Nordex kärnverksamhet är tillverkning och försäljning av vindkraftverk, men företaget bedriver även projektutveckling i Sverige och andra länder. I Sverige finns enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg och anläggning samt drift och underhåll. Det svenska huvud- Kapitlen 4 till 7 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 4 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer 2014-03-24 9 en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Länsstyrelsen och kommunen. Nordex inbjöd till ett öppet samråd via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare inom två km från den planerade vindkraftanläggningen. Mötet hölls i Knoppergården i Ytterhogdal, den 14 maj 2013. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 beskriver förutsättningarna med avseende på rennäringen. Samtidigt skickade Nordex ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Kapitel 7 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning och ett utkast till MKB. MKButkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Kapitel 8 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordex Sverige AB kommer att använda för verksamheten. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet har även gått att beställa från Nordex. Ett ytterligare samrådsmöte med fokus på järv hölls med länsstyrelsen i Östersund under januari 2014. Kapitel 9 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Florkölen. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 8. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar Kapitel 10 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Florkölen påbörjades under maj 2013 med att Nordex samrådde med Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, 2014-03-24 10 Boverket 2009). kommer endast att bidra med någon TWh. Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. 1.6 Projektets tidplan I mars 2014 planeras ansökan om tillstånd för verksamheten att inlämnas till Länsstyrelsen. När anläggningen kan börja uppföras är beroende av när tillstånd erhålls. Troligtvis kan anläggningen börja uppföras med start under 2016. Byggtiden uppskattas till ca ett och ett halvt år vilket innebär att anläggningen beräknas att kunna vara i drift under 2017. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EU-direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 % förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50 % i enlighet med propositionen om ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”. Under 2012 producerades 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, 2010. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag 2014-03-24 11 2 Lokalisering Infrastruktur och tillgänglighet •• Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för brant lutning •• Möjlighet att arrendera mark Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningens lokalisering. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Nätanslutning •• Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt •• Tillräcklig kapacitet i elnätet 2.1 Lokaliseringsalternativ Bostäder och skyddade områden •• Tillräckligt långt från bostäder för att klara krav för ljud och skuggor •• Avsaknad av skyddade områden eller riksintressen vars värden påtagligt kan skadas Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt, under förutsättningen att kraven i 2 kap 6 § miljöbalken uppfylls på den enskilda platsen. I det följande beskrivs hur Nordex gått till väga för att ta fram de för Nordex lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Samhällsplanering •• Gärna område föreslaget som riksintresse för vindbruk •• Gärna utpekat som lämpligt för vindbruk i en kommunal plan för vindkraft om sådan finns Rangordning av områden Områdena som identifierats som lämpliga för vindkraft har jämförts och rangordnas. Rangordningen har baserats på områdenas grad av lämplighet utifrån de faktorer som beskrivits ovan. Områdena med högst bedömd lämplighet har hamnat högst upp Bra vindförutsättningar, tillgänglighet och få motstående intressen Nordex arbete med att identifiera områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i fem steg, vilka illustreras i figur 1. I denna process preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar, tillgänglighet och motstående intressen. De faktorer som Nordex beaktar i urvalsprocessen listas nedan. Vindförhållanden •• Årsmedelvind på 103 m höjd enligt MIUU- kartering •• Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg turbulens Figur 1. En illustration av Nordex urvalsprocess vid vindkraftetablering. 2014-03-24 12 i rangordningen. När Nordex sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena med högst rang. Florkölen är ett av dessa områden. I ett långsiktigt perspektiv anser kommunen därför att även Skaftåsen, trots riksintresseklassificeringen, bör undantas från vindkraftsutbyggnad. Kommunen bedömer att en utbyggnad av vidkraft på Skaftåsen skulle påverka livsmiljö och boendekvaliteter samt förutsättningarna för en småskalig turismutbyggnad i Lillhärdalsbygden negativt. Skaftåsen ligger dessutom nära ett riksintresse för friluftsliv som är beläget i det angränsande Gävleborgs län. Av ovanstående skäl anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. Ytterligare områden som identifierats som lämpliga för vindkraft bör dock inte enbart ses som alternativ till den sökta etableringen utan utgör potentiellt ytterligare områden som projektören kan vara intresserad av att utveckla. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar Trötberget Trötberget ligger ca 15 km väster om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk på grund av dess goda vindförhållanden men är i kommunens översiktplan markerat som ett område som inte är lämpligt för vindkraft. Trötberget ligger i konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor varför en vindkraftanlägging här inte är förenlig med pågående markanvändning. En utbyggnad av Trötberget skulle äventyra flygsäkerheten på Svegs flygplats, vilket kommunen inte kan acceptera. Flygplatsen är av vital betydelse för kommunens näringsliv och dess invånare. Trötberget ligger dessutom inom ett område som enligt kommunens översiktsplan för vindbruk föreslås som riksintresse för rennäring. Av ovanstående skäl anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. Nordex har valt att göra en geografisk avgränsning som omfattar Härjedalens kommun i Jämtlands län och Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Inom detta område har flera alternativa lokaliseringar identifierats, se jämförelse av alternativen i tabell 2. Florkölenprojektet och projekten Skaftsåsen, Trötberget, Norderåsen, Dalskölen och Huskölen som beskrivs mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand när projektören utvecklar ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen visar sig eller andra omständigheter som gör att förutsättningarna enligt 2 kap 6 § miljöbalken inte uppfylls. Skaftsåsen Skaftsåsen ligger södra delen av i Härjedalens kommun på gränsen till Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Vindförhållandena är goda och området har bedömts kunna rymma 130 vindkraftverk. Skaftsåsen är därför utpekat som riksintresse för vindbruk. Omgivningarna är glesbefolkade men en aspekt som talar emot en etablering av en vindkraftanläggning på Skaftsåsen är att det enligt kommunens fördjupade översiktsplan för vindkraft finns ett starkt lokalt motstånd mot vindkraft på Skaftåsen. Norderåsen Norderåsen är belägen ca 5 km nordost om Linsell och Glissjöberg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området beräknas rymma åtta vindkraftverk. Norderåsen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men det är utpekat som lämpligt för vindkraft i kommunens fördjupade översiktsplan för vindbruk. Området har bra vindförhållanden och bra infrastruktur finns fram till området. Här finns dock motstående intressen i form av riksintressen för rennäring. På grund av att området 2014-03-24 13 utgörs av riksintresse för rennäringen anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. preliminärt bli liten. Huskölen är dock lägre än Florkölen och vindförhållandena sämre vilket gör att Huskölen anses vara ett sämre alternativ för vindproduktion än Florkölen då förutsättningarna för effektivt nyttjande av vindresursen är bättre vid Florkölen. Dalskölen Dalkölen ligger i det höglänta skogslandet i norra delen av Ljusdals kommun i Gävleborgs län, ca 35 km norr om tätorten Ljusdal. Här planerades en etablering av 17 vindkraftverk. Dalkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk men finns med i Ljusdals kommuns vindbruksplan som lämpligt område för vindkraft. Området har mycket bra vindförhållanden, nära till elanslutning och transportvägar med hög bärighet. Man har även tecknat markavtal. Området nyttjas främst för skogsbruk och är inte utmärkande med avseende på friluftsliv. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning, turism och landskapsbilden bedöms bli liten. I kommunens riktlinjer för området angavs dock att området måste inventeras med avseende på rovfåglar då höjdlägena kan utgöra häckningslokaler. Resultatet av Nordex rovfågelinventering visade också på en kungsörnshäckning på för litet avstånd från den planerade vindkraftanläggningen. På grund av risken för negativ påverkan på naturmiljön har Nordex valt att inte gå vidare med detta alternativ. Huskölen Huskölen är beläget ca 10 km söder om Florkölen i Ljusdal kommun, Gävleborgs län, nära gränsen till Härjedalen kommun, Jämtlands län. På Huskölen finns plats för fem vindkraftverk. Huskölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men ligger inom det område som i kommunens vindbruksplan anges vara lämpligt för en mindre etablering av vindkraft. Pågående markanvändning är främst skogsbruk. Området utgör även reservbetesområde för rennäringen. Huskölen utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftslivet. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning och turism bedöms Huvudalternativet Florkölen Florkölen ligger ca 40 km öster om Sveg i den östra delen av Härjedalens kommun (se karta i figur 2). Florkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men ligger inom det område som i kommunens vindbruksplan anges vara lämpligt för en mindre etablering av vindkraft. Här planeras sex vindkraftverk. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och markavtal finns. De motstående intressena är få och området utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftsliv eller turism. Området nyttjas i dagsläget främst för skogsbruk och det ligger inom reservbetesområde för rennäringen. De naturvärden som identifierats i samband med naturinventeringen kommer i hög grad att kunna undvikas vid av lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. I trakten kring den planerade vindkraftanläggningen bor ca 760 personer och endast från ett fåtal av dessa kommer landskapsbilden att förändras påtagligt. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning och turism bedöms bli liten. Då vindförhållandena är goda och endast få motstående intressen finns bedöms Florkölen vid en jämförelse med de övriga studerade lokaliseringarna vara den lämpligaste lokaliseringen för vindkraft. Jämförelse av de högt rangordnade lokaliseringarna Jämförelsen mellan de högt rangordnade alternativen åskådliggörs i tabell 2. Jämförelsen visar att huvudalternativet Florkölen innebär minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön 2014-03-24 14 Tabell 2. Jämförelse av de högt rangordnade lokaliseringarna. Alternativ lokalisering Planeringsförutsättningar Trötberget Riksintresse för vindbruk. Ej lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan Skaftsåsen Norderåsen Dalskölen Huskölen Florkölen Riksintresse för vindbruk. Ej lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan. Möjligt antal vindkraftverk 130 Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 8 Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 17 Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 5 Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan Övriga motstående intressen Bedömning Ingen känd konflikt Området ligger i konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor. Ej lämpligt pga konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor. Beläget nära riksintresse för friluftsliv Riksintresse för rennäring En art skyddad av artskyddsförordningen finns på för litet avstånd från den tänkta vindkraftanläggningen. 6 och har goda vindförhållanden. Florkölen bedöms därmed vara det mest lämpliga alternativet med hänsyn till kraven på lokalisering i 2 kap 6 § miljöbalken Starkt lokalt motstånd. Turismverksamhet. Ej lämpligt pga lokalt motstånd och motstående intressen för turismverksamhet. Ingen känd konflikt Ej lämpligt pga riksintresse för rennäring. Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Ej lämpligt pga konflikt med artskyddad art. Mindre lämpligt än Florkölen pga sämre vindförhållanden. Lämpligaste lokaliseringen för vindkraft med goda vindförhållanden och få motstående intressen gjorde dock att området avgränsades till sin nuvarande utbredning åt norr. I östvästlig riktning avgränsas utredningsområdet naturligt av den branta topografin. Ett alternativ som övervägts har även varit att anlägga en mindre anläggning. Detta alternativ har dock strukits då en mindre anläggning ej blir lönsam och dessutom innebär en mindre anläggning ett mindre effektivt nyttjande av naturresurser, vilket Nordex anser vara sämre ur ett markanvändningsperspektiv. Redogörelse för alternativ utformning av Florkölenprojektet Ursprungligen planerades en större vindkraftanläggning vid Florkölen. Denna tidiga layout inkluderade även Flornipan söder om det nuvarande utredningsområdet. På grund av befintliga höga naturvärden och ogynnsam topografi på Flornipan avfördes dock denna alternativa utformning. Man har även undersökt möjligheten att utöka vindkraftanläggningen åt norr. Missgynnsamma vindförhållanden i norr Riksintressen, områdesskydd och artskydd 2014-03-24 15 Ü Utredningsområde 0 5 10 km Figur 2. Karta över utredningsområdets lokalisering i Härjedalens kommun i Jämtlands län. 2.2 Huvudalternativ Utredningsområde Lokalisering Det område inom vilket vindkraftanläggningen vid Florkölen planeras kallas i MKB-dokumentet för utredningsområdet. Vindkraftanläggningen är planerad vid Florkölen som ligger i Härjedalens kommun i Jämtlands län. Utredningsområdet är ca 330 ha stort och beläget 40 km öster 2014-03-24 16 om Sveg och ca 8 km sydost om Ytterhogdal (se karta i figur 2). Närmaste by är Flor som ligger ca 2 km väster om området. Området utgörs till största delen av skog, som nästan uteslutande är produktionsskog av tall och gran med inslag av mindre våtmarker. elnätet i området. De infrastrukturiella förutsättningarna beskrivs utförligare i avsnitt 3.3 och 3.4. Planförhållanden Florkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk. Härjedalens kommun har i sitt tematiska tillägg om vindkraft (antaget 2010-11-03) till översiktsplanen pekat ut områden som anses lämpliga för omfattande utbyggnad av vindkraft, områden som anses lämpliga för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala samt områden som ej anses lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Florkölen ligger inom ett område som anses lämpligt för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala. Områdets lämplighet för vindkraft Vindmätningar Nordex har kartlagt vindförhållandena genom vindmätningar med s.k. sodar vid Florkölen mellan augusti 2010 och november 2011. Resultat från dessa mätningar visar på goda vindförhållanden i området. Kompletterande vindmätningar med en 100 m hög vindmätningsmast planeras. Kommunen har angett ett flertal generella riktlinjer vid vindkraftsutbyggnad. I bilaga 3 redovisas hur Nordex förhåller sig till dessa generella riktlinjer. Kommunen har även angett specifika rekommendationerför de områden som anses lämpliga för utbyggnad av vindkraft i mindre skala. I tabell 3 redogörs för dessa rekommendationer och hur Nordex förhåller sig till dessa. Topografi Utredningsområdet ligger på Florkölen, som utgör en sammanhängande bergsrygg utsträckt i nord-sydlig riktning. Höjderna inom utredningsområdet varierar mellan ca 400 och 550 m ö.h. Topografin karaktäriseras av höjdryggens branta sidosluttningar, ett flackare höjdparti med omväxlande mindre toppar och däremellan liggande höjdområden. 2.3 Nollalternativ Få motstående intressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Det finns dessutom få närboende. Anläggandet av en vindkraftanläggning inom utredningsområdet bedöms inte heller orsaka påtaglig skada för de förekommande riksintressena i omgivningarna (se beskrivning av dessa i tabell 6). Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett nollalternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i stor omfattning. Området har inga särskilda, unika, förutsättningar för turismutvecklig eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Det är dock möjligt att rennäringen skulle kunna börja använda markerna mer än i dagsläget, till följd av ökade markkonflikter på annat håll inom vinterbetesmarkerna. Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar och skogsbilvägar i direkt anslutning till utredningsområdet. Det finns också förutsättningar för att åstadkomma en anslutning till elnätet. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Fortum och Härjeåns Nät vilka har koncession för Nollalternativet innebär att den mängd 2014-03-24 17 Tabell 3. Rekommendationer till vindkraftsexploatörer från Härjedalen kommuns vindbruksplan gällande områden lämpliga för utbyggnad av vinkraft i mindre skala samt hur dessa bemöts av Nordex. Härjedalen kommuns riktlinjer Nordex kommentar Inom de av kommunen utpekade områdena för utbyggnad av vindkraft i mindre skala finns områden med känslig landskapsbild, där det kan vara olämpligt att lokalisera vindkraftverk. Landskapsbildspåverkan redovisas i avsnitt 8.6 i MKB:n. Grupper med maximalt fem verk kan tillåtas. Dialog har förts med kommunen i denna fråga. Vindkraftsutbyggnad bör medföra lokal eller regional ekonomisk nytta. Nordex är positiva att tillföra ekonomisk nytta till bygden. Inga etableringar får påtagligt påverka riksintressen för natur- och kulturmiljöer eller friluftslivet. Inga riksintressen påverkas påtagligt av en vindkraftanläggning vid Florkölen. Inga etableringar tillåts närmare än 500 m från permanent- eller fritidshusbebyggelse om inte geografiska förhållanden skapar erforderlig avskärmning. Vid etableringar skall hänsyn tas till regionala och lokala intressen som natur- och kulturvärden, värdefulla biotoper, rovfåglar, områden med djur och växter upptagna i artskyddsförordningen, värdefulla våtmarker, sumpskogar samt fornminnen. Ingen bebyggelse finns närmare den planerade anläggningen än 500 m. Bolagets hänsynsåtgärder och de kvarstående konsekvenserna för natur- och kulturvärden redovisas i avsnitt 9.7 och 9.9 MKB:n. Vindkraftverk får inte etableras så att de negativt påverkar värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken. Inga värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken påverkas negativt. Påverkan på landskapsbilden beskrivs i avsnitt 896 i MKB:n. Riktlinjerna för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning, hindersfrihet kring Svegs Flygplats mm skall beaktas. Riktlinjer och rekommendationer för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning och hindersfrihet kring Svegs Flygplats beaktas. Avståndet mellan mindre grupper eller enskilda verk bör vara minst 10 km. Avståndet till andra vindkraftanläggningar är över 10 km. Detta beskrivs i avsnitt 9.6 MKB:n. förnyelsebar elenergi som skulle produceras vid Florkölen uteblir. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med det nationella miljömålet, att öka andelen vindkraft till 30 TWh till år 2020. El motsvarande den tänkta produktionen tillförs idag till det nordiska elsystemet genom energiproduktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömål där det har beslutats om att öka andelen förnyelsebar energi kommer att påverkas negativt. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet vid Florkölen helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli, liksom eventuell påverkan på järvreviret. Nollalternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir. 2014-03-24 18 3 Verksamhetsbeskrivning Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 4. Vindkraftverken har en trebladig rotor som överför vindenergin till en generator vilken i sin tur omvandlar energin till el. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. På vindkraftverket sitter vindmätare och vindriktningsvisare som ser till att vindkraftverket automatiskt vrids mot vinden. Vindkraftverket har variabelt varvtal så att påfrestningar, effektuttag och ljudnivå optimeras efter vindens variationer. Vindkraftverken är tekniskt avancerade med automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Kapitlet innehåller en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. 3.1 Omfattning Antal vindkraftverk Totalt planeras upp till 6 vindkraftverk i Florkölenprojektet. Beräknad produktion Vindkraftverken kommer att ha en effekt på ca 3 MW. Den totala installerade effekten kommer således att vara ca 18 MW och den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till ca 50 GWh vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 9 600 villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa). Denna uppskattning av produktion utgår från dagens teknik, men kan förändras då tekniken utvecklas. Förutsättningarna enligt 2 kap 3 § miljöbalken kommer alltid att uppfyllas. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan andra logotyper än tillverkarens. Placering Vindkraftverkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår i exempellayouten i karta i figur 3. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har i exempellayouten optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Faktorer som beaktats har bl.a. varit dominerande vindriktning, turbulens, beräknad ljudnivå, beräknad skuggutbredning, lokala naturvärden, hydrologi och geologi. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. 3.2 Parklayout Typ av verk Vindkraftverken kommer att vara av märket Nordex. Den mest aktuella turbinen är N117. N117 har med en navhöjd på 140 m och en rotordiameter på 117 m en totalhöjd på 198,5 m (teknisk beskrivning i bilaga 4). För att ta hänsyn till den snabbt pågående teknikutvecklingen omfattar tillståndsansökan och MKB:n vindkraftverk med en totalhöjd på max 240 m. Typ av vindkraftverk kan därför komma att ändras för att optimera anläggningens effektivitet med avseende på den teknik som finns tillgänglig då vindkraftanläggningen ska etableras. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför sker ansökan enligt box-modellen. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så 2014-03-24 19 Ü Utredningsområde Trolig layout med 6 st vindkraftverk Befintliga vägar som behöver uppgraderas 0 Trolig sträckning av nya vägar 1 2 km Figur 3. Karta över utredningsområdets lokalisering och en prelinimär layout av vindkraftverk och tillhörande väginfrastruktur. sätt resultera i att vindkraftanläggningen vid Florkölen byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Kriterier vid placering av vindkraftverk •• Inga identifierade naturvärden av klass 1 och 2 berörs •• Ingen placering inom strandskyddat område •• Inga biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper berörs Delområden som bolaget åtar sig att undvika för placering av vindkraftverk utgörs 2014-03-24 20 Tabell 4. Beräkning av uppskattat materialbehovet för vindkraftanläggningen. Beräkningen är en uppskattning utifrån dagens teknik. av särskilt värdefulla naturmiljöer. Sådana begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i figur 21 och i bilaga 5. Dessa områden utgörs av: •• Skogliga objekt med höga och mycket höga naturvärden (klass 1 och 2) •• Vårmarker med höga naturvärden (klass 2) •• Biotopskyddade områden och nyckelbiotoper m3 Befintliga vägar, 5m bredd 1 500 Gravitationsfundament 2 400 Nya vägar 5 m bredd Uppställningsytor kranar 3.3 Byggskedet Summa materialmängd Nordex planerar att uppföra Florkölen vindkraftanläggning med start under 2016. Byggtiden uppskattas till ett och ett halvt år. 15 750 5 460 25 110 in till den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen. De befintliga vägarna kan komma att förstärkas och breddas för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard, men vissa åtgärder kommer att erfordras. Preliminärt beräknas 12,5 km av befintliga skogsbilvägar behöva uppgraderas. Av dessa ligger ca 1 km inom utredningsområdet. Åtgärderna innebär förändringar av kurvradier, lutningar och vägbredd samt förstärkning. Om eventuell breddning av befintlig väg över vattendrag behövs, kommer arbetet utföras på ett sådant sätt så att strandskyddets syften inte påverkas. Materialbehov Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg- och grusmaterial samt sand att användas. Det ligger i verksamhetsutövarens eget intresse att minimera och därigenom hushålla med dessa naturresurser. Massbalans eftersträvas inom utredningsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjligaste mån. Massor som alstras i samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer så långt det är möjligt att användas till vägar och andra byggnationer inom området. Tillstånd för eventuella nya täkter inom eller utanför utredningsområdet kommer att sökas separat om behov finns. Nya vägar Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt handlar det om anläggande av ca 4,5 km ny väg, se karta i figur 4. En beräkning av materialbehovet för vindkraftanläggningen presenteras i tabell 4. Vägsystem Befintliga vägar Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras till Iggesunds hamn. Därifrån kommer de att transporteras med lastbil på väg 84 och sedan vidare på väg 521 varifrån befintliga skogsbilvägar leder Beräkning av materialmängd Förslaget som arbetats fram är ett vägnät som kan förväntas vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i de natur- och kulturvärden som identifierats vid den riktade naturvärdesinventeringen och tidigare utförda inventeringar av kulturmiljöer. Vid 2014-03-24 21 vägdragning har följande kriterier beaktats: •• Befintligt vägnät nyttjas i första hand. I området finns idag flera skogsbilvägar. •• Vägsträcka och vägbredd minimeras. •• Inga identifierade kulturvärden och naturvärden av klass 1 berörs. •• Naturvärde klass 2 undviks i största möjliga mån. •• Inga nya vägar anläggs inom strandskyddat område. •• Lutning har i möjligaste mån anpassats till max 7 %. Undantag har gjorts upp till 15 % där det inte funnits någon annan lösning. •• I kurvor är radie i vägsnitt 50 m vilket med god marginal klarar radiekraven. •• Hänsyn tas till grundläggningsförhållanden och vägar förläggs där det råder bärighet till mycket god bärighet. Figur 4. Skogsbilväg som leder in i utredningsområdets centrala del. och våtmarker för att undvika onödiga ingrepp. Åtgärder för att bibehålla hydrologi och vegetation kommer vid behov att vidtas, se vidare i avsnitt 8 vilka åtgärder som kan bli aktuella. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Det kan bli aktuellt med sprängning för anläggningen av vägsystem. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergsförankrade fundament respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk vid Florkölen. Valet görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska undersökningar. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 30 m bred korridor fri från träd. Korridoren behöver vara så pass bred för att få plats med snöröjning och att tillfälligt lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan ska användas till bl.a. släntning. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon som är fri från träd. Vägbanan behöver vara ca 4,5 m bred med erforderlig breddning i kurvor och för mötesplatser. Vägarna dimensioneras dels för planerade transporter under byggskedet och leveranser av vindkraftverken, dels långsiktigt som servicevägar till anläggningen. Vid vägdragning tas hänsyn till strandskyddade områden, känsliga biotoper Vid senare samråd med kommunen kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Ett bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Detta kräver att berget har en god hållfasthet. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet i sig utgör motvikten 2014-03-24 22 till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består dock av en betydligt större mängd betong än ett bergsförankrat fundament. I båda fallen jämnas ytan ut innan fundamentet anläggs. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen. På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. samt en mycket översiktlig bedömning av konsekvenserna. Troligaste anslutningsalternativ av Florkölenanläggningen till överliggande elnät är vid Laforsen, ca 40 km sydost om utredningsområdet. Anläggningen kan även istället komma att anslutas till något av de två till Florkölen närliggande vattenkraftverken i Ljusnan; Långströmmen ca 7 km sydväst om Florkölen och Storåströmmen ca 8 km söder om Florkölen. I möjligaste mån kommer befintliga ledningsgator att användas. Befintliga ledningsgator finns både i Ljusnans dalgång ca 5 km sydväst om utredningsområdet, och i Fåssjöns dalgång, ca 4 km öst om utredningsområdet. Ledningsgatan i Ljusnans dalgång löper mellan Långströmmen och Laforsen. Utgångspunkten är att ledningsdragningen ska göras så kort som möjlig och med nödvändiga hänsyn. Anpassningar kommer exempelvis att göras genom att inte förlägga ledningar genom områden med utpekade värden såsom riksintressen och skyddade områden. Även byar ska undvikas. Grundläggning ska ske i torrhet och fundament dimensioneras för dränerade förhållanden. Vid eventuell förekomst av grundvatten eller tillrinnande ytvatten måste därför permanent ledas bort från grundläggningen. Särskilt tillstånd kommer i sådant fall att sökas. Vid grundläggning nära branta slänter skall stabilitetsförhållanden utredas Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Internt elnät Kabelnätet inom utredningsområdet, som förbinder vindkraftverken med varandra, kommer att ägas av vindkraftbolaget. Detaljutformningen av det interna elnätet är ännu inte klar men man kommer i första hand att nyttja markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångsläget är att den följer vägsystemet. Varje vindkraftverk ansluts till elnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående byggnader om några kvadratmeter vardera invid respektive vindkraftverk. Betongstation Betongtillverkning för grundläggning och fundament kommer att ske med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet. Den ungefärliga mängden betong som krävs vid gjutning av fundament för varje vindkraftverk är 350 - 550 m3. Betongen transporteras från betongstationen till gjutningsplatsen i betongbilar (betongmoppar). Elnät och nätanslutning Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt ellagen. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Fortum och Härjeåns Nät vilka har koncession för elnätet i området. Nedan redovisas principerna för anläggning av nytt elnät Det kan bli aktuellt med sprängning för kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. 2014-03-24 23 3.4 Driftskedet Färdigställandearbeten Den tekniska livslängden för vindkraftverken är 20 år enligt IEC 61400 certifiering. Vindkraftverkens livslängd kan dock förlängas genom att vitala komponenter kan bytas ut under dess drifttid. Att ersätta gamla, nedmonterade vindkraftverk med nya vindkraftverk kommer vid det aktuella tillfället att utvärderas. När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. Hindermarkering Kringanläggningar Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9). Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m, vilket är aktuellt vid Florkölen, markeras enligt följande på sin högsta fasta punkt, dvs. på tornets topp: •• De vindkraftverk som står i ytterkant ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse (TSFS 2013:9). •• Vindkraftverken innanför dessa ska vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse (TSFS 2013:9). Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till knappt 0,4 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftverkets fundament (0,07 ha) och grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran (0,33 ha). Vindkraftanläggningen kommer även att innefatta en servicebyggnad. Maximal storlek för servicebyggnaden beräknas till 120 m2. Vid servicebyggnaden tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m2 för uppställning av fordon. Ytterligare en byggnad kommer utgöras av kopplingsstation för nätanslutningen. Alla byggnader kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter. Under byggtiden behövs även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. Ytorna kommer att vara ca 0,13 ha stora. Se även rubriken Totalt markanspråk längre fram i detta avsnitt. Belysningen på vindkraftverken kan styras så att ljusintensiteten minskar nattetid och är som starkast vid skymning och gryning. Transporter Transporter Nordex bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande ändamål: •• Material för vägar •• Material för fundament •• Konstruktionsmaskiner •• Kranar •• Vindkraftverk med tillhörande utrustning •• Material för servicebyggnader •• Persontransporter Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare transporter. Under hela drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall varierar mellan 6 och 12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. 3.5 Avvecklingsskedet Avvecklingsskedet bedöms pågå i upp till 1 år. 2014-03-24 24 Nedmontering och återställning dem. Produktionsskog kommer att kunna växa på de platser där fundamenten tidigare stått. Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas. Fundamenten tas bort till 30 cm djup eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar som framledes inte kommer att brukas eller nyttjas klipps av på ca 30 cm djup och lämnas kvar. Vägarna kommer att lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen. På anläggningsytorna planteras skog. I och med att elkablarna tas upp sker en störning av marken. Elkablarna kommer i normalfallet att vara förlagda längs väg i yttre dikeskant. Denna mark är inte att betrakta som naturlig, utan sedan tidigare störd av väg- och dikesanläggning. I de fall elkablar är förlagda utanför vägområdet måste träd ovanpå ledningsschakten avverkas för att kunna ta upp kablarna. Detta medför ca 30 års förlorad skogstillväxt på dessa sträckor. Skogstillväxten hindras dock inte av att kablarna ligger kvar i marken. Bedömningen är att den största påverkan bortskaffningen av elkablarna medför är den störning, i form av markpåverkan, trafik och buller, den orsakar. Om elledningarna lämnas kvar uteblir denna störning helt. Metallen i de uppgrävda elkablarna kan dock återvinnas och på så sätt eliminerar man de miljökonsekvenser nybrytningen av samma mängd metall hade orsakat. Jämförelse mellan att lämna kvar och avlägsna fundament och elkablar Den mark som fundamenten tar i anspråk har tidigare varit skogsmark, och elkablarna är förlagda i ledningsschakt som i huvudsak följer vägsystemet. Gravitationsfundamenten är upp till 20 m i diameter, och de bergsförankrade fundamenten ca 10 m i diameter. Fundamenten ska täckas med ett jordlager på 30 cm. Denna jord måste sannolikt tas från täkt och fordrar således transport. Transporten medför störning i form av buller, avgasutsläpp och olycksrisker. Om fundamenten lämnas kommer produktionsskog inte att kunna växa uppe på fundamenten. Skogstillväxten hindras däremot inte av elkablarna. Om fundamenten ska avlägsnas måste de sprängas sönder för att kunna grävas upp och transporteras bort. Uppskattningsvis krävs 40 lastbilstransporter per fundament för borttransport. Såväl sprängning som lastning och körning medför buller och störningar, dessutom medför själva transporterna olycksrisker och avgasutsläpp. Utsläpp och olycksrisker är även förenade med själva sprängningen. Om fundamentmaterialet inte kan återvinnas måste det deponeras någonstans och alltså ta annan mark i anspråk. Vidare lämnar fundamenten hål efter sig som måste fyllas igen, antagligen med material från täkt som också fordrar transport. Mer material kommer att behövas för att fylla igen hålen efter fundamenten än för att täcka över Borttagning av fundament kommer sammantaget att medföra mycket mer omfattande konsekvenser än om dessa lämnas kvar. Miljönyttan med att ta upp och återvinna metallen i elkablarna kommer däremot att överskrida den störning upptagningen av dessa orsakar. Transporter Under avvecklingsskedet kommer det att krävas transporter för följande ändamål: •• Nedmonteringssmaskiner •• Kranar •• Demonterade vindkraftverk med tillhörande utrustning •• Demonterad servicebyggnad •• Persontransporter 2014-03-24 25 3.6 Totalt markanspråk Tabell 5. Redovisning av beräkning av vindkraftanläggningens totala markanspråk (avverkade ytor, vägar och anläggningsytor) i förhållande till hela utredningsområdets areal. Vindkraftanläggningens hela markanspråk i form av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc. uppskattas till 19 ha, se tabell 5. Detta innebär att ca 6 % av utredningaområdet tas i anspråk. Typ av yta Areal, ha Avverkning för uppställningsyta för kranar, 6 st á 0,33 ha. 2,0 Avverkning för vindkraftverksplats (fundament), 6 st á 0,07 ha. 3.7 Följdverksamheter Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de anslutande vägarna kan projektet medföra en del följdverksamheter som kommer att ha en miljöpåverkan. Uppgradering av tillfartsvägar inom utredningsområdet (bredd 5 m) längd 1 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc.) inklusive en avverkad korridor på 18 m. De transporter som behövs för service och underhåll utgör en följdverksamhet till vindkraftanläggningen. Vid eventuell etablering av täkt inom utredningsområdet eller i dess närhet, utgör den en följdverksamhet i miljöbalkens mening. Ansökan om tillstånd för eventuella nya täkter lämnas i sådana fall in separat. 2014-03-24 26 1,8 Nytt vägsystem inom utredningsområdet (bredd 5 m), längd 4,5 km. För detta avverkas en korridor på 30 m varav 18 m blir permanent. 15 Summa totalt markanspråk 19,4 Övriga ytor (servicebyggnader, uppställningsplatser för fordon etc.) 0,17 Utredningsområdets totala areal. 330 Andel av utredningsområdet som berörs av markanspråk. Även en temporär mätmast för kalibrering och produktverifiering kommer att uppföras inom utredningsområdet. 0,4 5,9 % 4 Landskapets värden och förutsättningar 4.1 Analys av det omgivande landskapet Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad natur, fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Först analyseras landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer mer detaljerade beskrivningar av bl.a. naturmiljöer och arter inom utredningsområdet. Landskapsanalysen avser i första hand ett område med ca 10 km radie kring utredningsområdet och ska ses som en introduktion till, och en referens vid, beskrivningen av själva utredningsområdets förutsättningar. Den tar dock även upp landskapsmässiga förutsättningar inom utredningsområdet. I detta avsnitt beskrivs naturliga såväl som kulturella processer som format landskapet kring Florkölen, dvs. topografi, naturgeografiska förhållanden, jordarter/berggrund samt markanvändning. Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, landskapets historiska dimension, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sammanfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt. Florkölen som är aktuell för etablering av vindkraft är belägen i Härjedalens kommun, Jämtlands län, ca 40 km nordost om Sveg. Florkölen utgörs av en höjdrygg och domineras av brukad skogsmark med inslag av mindre våtmarker. Översiktlig beskrivning Figur 5. Det omgivande landskapet är kuperat och skogsbeklätt. Vy åt norr från Florkölen. Foto: Enetjärn Natur. 2014-03-24 27 Landskapsbild Landskapskonventionen Landskapet kring Florkölen varierar i både struktur och skala. De skogklädda bergen är bitvis förhållandevis branta och höga för att i nästa stund vara flacka och långsträckta. Landskapsrummen är i huvudsak småskaliga då sikten i skogslandskapet är begränsad. Större landskapsrum finns dock vid sjöar och öppna våtmarker, som bryter av mot den barrdominerade skogen. Från öppna platser på de högsta bergens toppar och sidor är sikten milsvid. Den Europeiska Landskapskonventionen trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige. Landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Florkölen är tydligt avgränsad från det omgivande landskapet utom åt norr där sluttningen är längre och mindre brant. Höjdryggen är väl synlig från de öppna platser som finns i det omgivande landskapet. Två rektangulära kalhyggen på Florkölens västra sida, varav det sydliga korsar bergsryggens krön, utgör tydliga kontraster mot de omgivande skogsbestånden. Landskapets tydligast dominerande riktning är nordost-sydvästlig och markeras lokalt kring Florkölen av såväl Florkölen själv som av Ljusnan med dess öppna dalgång i väster och Fåssjöns dalgång i öster. Så här skriver Riksantikvarieämbetet angående landskapet, dess förändring och vårt ansvar för förändringar som görs: ”Landskapet formas och omformas ständigt av geologiska processer, av den levande naturen och genom människans bruk. Den ständiga förändringen är en naturlig process, då landskapet skiftar utseende i takt med att vårt samhälle förnyas och utvecklas. Gamla åkrar växer igen, gränser flyttas, tätorter växer, nya vägar byggs och äldre hus rivs för att ge plats för ny bebyggelse. Spåren av det förflutna finns omkring oss överallt, såväl i det öppna odlingslandskapet som i skogen eller mitt i storstaden. Att landskapet förändras är något vi varken kan eller bör förhindra. Samtidigt måste förändringar göras med varsamhet och utifrån principen om ett hållbart nyttjande av landskapet.” Inom 10 km från utredningsområdet finns inga utpekade utkikspunkter eller siktlinjer mot etablerade landmärken. I utredningsområdets omgivningar finns inte några dominerande landmärken, såsom t.ex. kyrkor, som vindkraftsetableringen riskerar att konkurrera med visuellt. Närmaste kyrka är ligger i Ytterhogdal, ca 8 km nordväst om utredningsområdet. når ca 400 - 600 m ö.h. med ökande höjder åt väster. De omgivande dalgångarna ligger på ca 250 - 270 m ö.h. Hela utredningsområdet och de omgivande dalgångarna ligger väl över högsta kustlinjen. Den höjdrygg som utgör Florkölen når ca 400-550 m ö.h. och är vid sin övre del ca 500 m bred. Florkölen avgränsas i väster av Ljusnan och dess biflöde Hoan. I dalgången i öster återfinns den långsträckta sjön Fåssjön. De högsta höjderna på bergsryggen utgör en markant nivåskillnad mot de omkringliggande dalgångarna där vattendragen och sjöarna utgör de lägst liggande delarna med Ljusnan på 248 m ö.h. och Fåssjön på 270 m ö.h. Topografi och naturgeografiska förutsättningar Landskapet vid Florkölen utgörs av det för Norrlands inland karaktäristiska bergkulleterränglandskapet med oregelbundna dalstråk. Landskapet är rikt på vattendrag och långsmala sjöar utsträckta i nordvästsydostlig riktning. Här finns många väl avgränsade bergkullar i varierande storlek som omges av dalgångar som är omväxlande smala och vidsträckta. Bergkullarna Topografin på Florkölen präglas av många små toppar, från norr till söder benämnda 2014-03-24 28 Markanvändning förr och nu Fönsberget, Västerkölen, Mellankölen och Österkölen. Mellan dessa toppar finns små våtmarksområden. Sluttningen åt öster är mycket brant, medan den är något flackare åt väster. Jägare och fiskare har levt i och av markerna kring Florkölen sedan stenåldern och än idag syns spår av boplatser och fångstgropsystem som jägarna då anlade. Synliga spår av det här slaget som vittnar om äldre tiders markanvändning ger landskapet ett visst mått av läsbarhet, dvs. ger oss en chans att utläsa vilka processer som ligger bakom landskapets nutida utseende och användning. Berggrunden består helt av sura bergarter såsom granit och granodiorit. Inom utredningsområdet är jordlagret tunt med stor andel kalt berg. I sänkorna finns morän och torv. I de omgivande dalgångarna domineras jordarterna av storblockig, kullig morän med mellanliggande torvmarker. Längs vattendragen och sjösystemen återfinns även isälvssediment, i många fall med tydlig åsform. Fångstfolket efterträddes så småningom av samer och bönder. De kom att utvecklas sida vid sida och en tidig bondekultur uppstod i Härjedalen. Den första bebyggelsen i omgivningarna etablerades av bönderna under järnåldern och var spridd längs vattensystemen i dalgångarna. Höjderna är skogsklädda. Landskapet domineras av barrskogar, de flesta hårt brukade men här finns även mer orörda områden med urskogsartad skog. Som en följd av skogsbruket finns gott om skogsbilvägar i landskapet. Insprängt i skogslandskapet finns våtmarker. I dalgångarna är våtmarkerna bitvis stora och sammanhängande medan de på höjderna är mindre och mer avgränsade. I dalgångarna längs vattendragen bryts skogslandskapet av småskalig jordbruksmark. I området kring Florkölen finns dock få områden med sedimentjordar, vilka lämpar sig bra för odling, och då endast i relativt smala stråk kring vattendragens dalgångar. Dalgångarna i landskapet kring Florkölen har allstå varit bebodda och brukade under en mycket lång tid, här finns en lång historisk kontinuitet. Det är dock sannolikt att de närmaste omgivningarna har varit relativt glest befolkade även historiskt. Utredningsområdet ligger inom den mellanboreala vegetationszonen och i den naturgeografiska region som kallas Norrlands vågiga bergkulleterräng med mellanboreala skogar. Gränsen mellan Jämtlands och Gävleborgs län, som är belägen strax öster om Florkölen, utgjorde länge gränsen mellan Sverige Figur 6. Jordbrukslandskap i Ljusnans dalgång. Foto: Enetjärn Natur. 2014-03-24 29 och Norge. Strax väster om området, längs Ljusnan, gick på den tiden en av pilgrimslederna mellan svenska kusten och norska Nidaros (nuvarande Trondheim). De skogsklädda höjderna besöks främst och under jakt- bär- och svampsäsongen. Skogen är också arbetsplatsen för dem som jobbar inom skogsbruket och med renskötseln. Se vidare beskrivning av hur landskapet nyttjas för friluftsliv i avsnitt 4.4 och hur det brukas för näringsliv i avsnitt 5. Andra tidiga näringar i omgivningarna var järnframställning från myrmalm och tillverkning av kol och tjära vilket kräver stora mängder skogsråvara. Skogsbruket var därför en viktig näring och timmer fraktades via flottleder i vattendragen. Ljusnan och Hoan var vid denna tid viktiga flottleder. Numer nyttjas Ljusnan för energiframställning genom vattenkraft. Sedan slutet av 60-talet har antalet boende i Ytterhogdalsregionen minskat stadigt. Idag bor 654 personer i Ytterhogdal samhälle och dess närmsta omgivningar, 74 personer i Flor/Storån och 35 personer i Fåssjödal (Härjedalens kommun muntl. 2013-06-25). Totalt bor ungefär 10 000 personer i Härjedalens kommun varav ca 760 st inom 10 km radie kring Florkölen. Idag nyttjas det omgivande landskapet nästan uteslutande för skogsbruk och rennäring. Jordbruksmarken är mycket begränsad i utredningsområdets omgivningar. Små partier odlad mark finns i anslutning till Flor, Storån, Fåssjödal och Ytterhogdal. Människor bor, vistas och färdas framför allt i dalgångarna vid åar, älvar och sjöar. I dalgångarna löper vägarna som i stor utsträckning följer vattensystemen. Figur 7. Gamla lador i jordbrukslandskapet i Ljusnans dalgång. Foto: Enetjärn Natur. 2014-03-24 30 4.2 Omgivande områden av riksintresse I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns tre naturreservat och tre olika typer av riksintressen: •• naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken, •• väg enligt 3 kap 8 § miljöbalken och •• Natura 2000-områden enligt 4 kap 8 § miljöbalken. Dessa områden redovisas i tabell 6 och åskådliggörs i figur 8 (ID i tabell hänvisar till markering på kartan). Tabell 6. Områden av riksintresse inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 4. ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) 2 Långsidberget Natura 2000 enligt habitatdirektivet, naturreservat Brandpräglad barrskog med flera lövbrännor som utgör livsmiljö för flera skyddsvärda brandgynnade arter såsom slät tallkapuschongbagge och grov tallkapuchongbagge. Fågelarter som observerats inom området är tjäder, spillkråka och tretåig hackspett. 2,8 1 Fåssjön 3 Väg 45 5 Västansjöbrännan 4 RåtjärnbergetDjupdalsberget Riksintresse för naturvården Riksintresse för väg Natura 2000, enligt habitatdirektivet, naturreservat Natura 2000, naturreservat Geologiska värden i form av en distinkt ås som nordväst om Fåssjön övergår i ett fält av kamestyp med åsnät. 2,3 Viktig infrastruktur. 6,4 Ett 16 hektar stort brandfält som troligtvis blixtantänts den 24 juni 2001 och som nu utgör en viktig livsmiljö för sällsynta, brandgynnade arter. 10 Olikåldrig, brandpräglad tallnaturskog i sent successionsstadium. Skogen är bitvis urskogsartad och de äldsta träden är ca 270 år. Fågelarter som observerats inom området är järpe, tjäder, spillkråka och tretåig hackspett. 2014-03-24 31 7,7 # # # # # # # # # # # # # # Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X 5 Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X X Y Y X # # # # # # # # # # # # # # 1 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Y X Y X X Y Y X Y X X Y X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X X Y 3 Y X X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X 2 Y X Y X Y X Y X X Y Y X X Y Y X Y X 4 Y X Y X X Y XY Y X Y X Y X Y X Y X X Y Y X Y X Y X Y X X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Riksintressant väg Y X VMI Klass 2 Natura 2000 Y X VMI Klass 1 10 km buffertzon Y X Utredningsområde Ü 0 Naturreservat # # # # # # # # # Figur 5 # Riksintresse för naturvården # # Områden av riksintresse och med höga naturvärden inom 10 km från utredningsområdet. 8. 2014-03-24 32 10 km 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Karta över höga naturvärden i figur 9. Spelflyktsinventering av kungsörn i bilaga 6 Utredning av fågelfaunan i bilaga 7. Utredningsområdets naturmiljövärden har kartlagts genom skrivbordsstudier och inventeringar under 2013. Inventeringarna inleddes med en spelflyktsinventering av kungsörn i mars 2013 (bilaga 6, Enetjärn Natur 2013a). En utredning över det övriga fågellivet inom utredningsområdet och dess omgivningar genomfördes under mars och april 2013 (bilaga 7, Enetjärn Natur 2013b) och en utredning kring områdets värde för fladdermöss genomfördes under april och maj 2013 (bilaga 8, Eidolon Ekologi 2013). Utredning av fladdermusförekomst i bilaga 8. Uppföljande inventering av kungsörn i bilaga 9. Naturvärdesinventering i bilaga 10. Utredning av järvförekomst i bilaga 11. inventeringarna och utredningarna. Utredningsområdet inom vilket vindkraftverk planeras och som varit föremål för naturinventering täcker sammanlagt en yta av ca 330 ha. Området utgörs av en bergsrygg på vilken det finns både brantare toppar och flackare partier. Utredningsområdet består nästan uteslutande av produktiv skogsmark, med undantag av några mindre hällmarkspartier på toppar och branter samt enstaka myrar och kärr. Odlingsmark saknas helt inom utredningsområdet. Stora delar av skogsmarken är avverkad och skogsbilvägar leder in i området från flera håll. Under juni 2013 inventerades utredningsområdet med avseende på eventuella boplatser för kungsörn samt naturvärden (bilaga 9 och 10, Enetjärn Natur 2013c och Enetjärn Natur 2013d). Under naturvärdesinventeringen hölls dessutom uppsikt efter övriga fåglar och en sedan tidigare känd orrspelsplats besöktes särskilt. Kunskap om området har inhämtats från Länsstyrelsen i Jämtlands län, ArtDatabanken och Artportalen. Dessutom har underlag hämtats från Skogens Pärlor, Naturvårdsverkets karttjänster för Natura 2000-områden och riksintressen, Länsstyrelsens våtmarksinventering, Sveriges geologiska undersökning och Viltskadecenter. Skrivbordsstudierna och inventeringsrapporterna bifogas MKB:n. Skyddade områden och tidigare kända naturvärden Inom utredningsområdet för vindkraft finns tidigare kända områden med utpekade naturvärden. Dessa områden utgörs av två skogsområden som är utpekade som nyckelbiotoper och skyddade som biotopskydd, och ett skogs- och våtmarksområde, inklusive Fjösmyran, som är utpekat som område med naturvärde av Skogsstyrelsen (se karta i figur 9). Det finns även en sumpskog utpekad av skogsstyrelsen, i anslutning till Lövhusmyran. Av dessa kända naturvärden är endast biotopskyddsområdena skyddade enligt lag. Inom utredningsormådet finns även strandskyddade områden kring bäckar. Under hösten 2013 framkom att utredningsområdet ligger i utkanten av ett järvrevir. Under november 2013 till februari 2014 genomfördes därför en utredning om järv vid Florkölen (Enetjärn Natur 2014). Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt för vindkraft beskrivs utförligt i samband med naturvärdesinventeringen, bilaga 10 till MKB:n (Enetjärn Natur 2013d). Nedan följer en sammanfattning av de sedan tidigare kända naturvärdena samt slutsatserna från de genomförda Det norra av de båda biotopskyddsom- 2014-03-24 33 C A B D F E H G I J K L Utredningsområde Nyckelbiotop Biotopskydd Naturvärde enligt Skogsstyrelsen Naturvärde klass 1 Sumpskog Ü 0 Naturvärde klass 2 0,5 1 km Figur 9. Karta över områden med kända höga naturvärden inom och i anslutning till utredningsområdet. rådena utgörs av gammal granskog med rikligt med död ved. Det södra biotopskyddsområdet utgörs även det av gammal barrskog med rikligt med döda träd och högstubbar, och ett stort inslag av senvuxna, spärrgreniga och grova träd. Naturvärdet vid Fjösmyran beskrivs som barrskog. Stora delar av det utpekade skogsområdet söder om Fjösmyran är idag avverkat eller gallrat och hyser låga naturvärden. Själva Fjösmyran beskrivs utförligare under ”våtmarker” nedan. Även våtmarken vid den utpekade sumpskogen vid Lövhusmyran beskrivs utförligare i 2014-03-24 34 avsnittet ”våtmarker” nedan. Ett skogsområde på Florkölens östsluttning, beläget strax öster om utredningsområdet för vindkraft, inventerades under några tillfällen mellan 1995-1999 av idéella biologer inom ”Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker”. Detta skogsbestånd bedömdes då hysa mycket höga naturvärden och en god tillgång på död ved. Man identifierade 32 rödlistade arter i området. Av dessa var 31 markbundna arter kärlväxter, mossor, lavar och svampar, ofta knutna till asp och gran. Även tretåig hackspettFD påträffades. Sedan denna inventering ägt rum har dock stora delar av området kalavverkats. Skog Skogen inom utredningsområdet är hårt brukad och består övervägande av hyggen och ungskogar med tall och gran. Det finns inga rena naturskogar eller urskogsartade skogar inom utredningsområdet utan samtliga skogsbestånd är påverkade av äldre tiders dimensionsavverkningar och plockhuggningar. Spår av detta i form av grova stubbar finns på flera håll. Figur 10. Grova torrakor och gamla, grova tallar med brandljud finns i skogspartiert med mycket höga naturvärde på Österkölens ostbrant (objekt K). skogsområde som är minst påverkat är delar av den biotopskyddade nyckelbiotopen på Österkölens ostbrant, som består av gammal, naturligt gles, hällmarkstallskog på mager mark (objekt K i naturvärdesinventeringen). Här har den otillgängliga terrängen medfört att träden fått bli gamla. Detta skogsområde klassades som klass 1 i naturvärdesinventeringen, vilket innebär att det har ett mycket högt naturvärde. Naturvärdena beskrivs utförligt i naturvärdesinventeringen, se bilaga 10 (Enetjärn Natur 2013d). Skogsmarken är till största delen frisk med ett fältskikt som domineras av blåbärsris med fattigris som kråkbär och ljung i de övre torrare delarna av höjderna. I de nedre östra sluttningarna med rörligt markvatten är dock marken bördig med ett tjock ristäcke av blåbär och ett rikt inslag av hög- och lågörter som t.ex. ormbunkar, midsommarblomster, ekbräken och trolldruva. Vid sidan av ovan nämnda skogspartier belägna i branterna finns ytterligare några små skogspartier med höga naturvärden. Dessa utgörs av sumpskogar kring myrar och kärr samt örtrika, frodiga granskogar i fuktsvackor och längs bäckar på Florkö- Det finns endast ett fåtal skogsobjekt med höga naturvärden i utredningsområdet, spridda som små öar i ett stort landskap av hyggen och ungskogar. De värdefulla skogsbestånden är i första hand belägna på bergets östra sluttningar. Dessa naturvärdesobjekt är ca 100-åriga granskogar och blandskogar med inslag av gamla tallar i de brantaste, mer otillgängliga partierna (objekt A, D, J, K och L i karta i figur 9). Det Bokstäverna inom parentes hänvisar till områdesbeskrivningar i naturinventeringen i bilaga 10. 2014-03-24 35 lens ostsluttningar (objekt B, C, E, F G och H i karta i figur 9). I de äldre granskogarna finns inslag av lövträd som björk, sälg, asp och enstaka rönnar. Längs bäckar kan man även finna mindre stråk med alsumpskog. Insprängt i de äldre skogsbestånden samt i anslutning till sumpskogar i myrkanter finns relativt ofta gamla, grova sälgar, vilka också med stor sannolikhet härstammar från tidigare skogsbränder. På sälgarna observerades ett flertal signalarter av lavar och svampar, t.ex. lunglavNT, skrovellav och dofttickaVU. I den västra delen av objekt F finns en lövrik gransumpskog med inslag av gamla granar och grupper av asp. Den västra delen av objekt G utgörs av en stråk av lövrik gransumpskog på sluttande mark. Sumpskogen är flerskiktad och här växer arter som jungfru marie nycklar, skogsnycklar och korallrot. Sumpskogen är dock påverkad av äldre dimensionsavverkning, kraftiga kanteffekter från omgivande hyggen och stickvägar med djupa hjulspår som passerar objektet på två ställen. Brandspår i stubbar och gamla tallar vittnar om att skogarna är brandpräglade och det är troligt att de äldre granskogarna på Österkölens ostsluttning tillkommit efter en kraftig brand, kombinerat med plockhuggning av kvarvarande grova tallar. Denna påverkan har medfört att förekomsten av gammal död ved är låg och lågakontinuiteten bruten. Det avspeglas i den låga förekomsten av rödlistade vedsvampar på lågor och torrakor. Till följd av det aktiva skogsbruket finns ett rikt förgrenat vägnät inom utredningsområdet. Figur 12. Genom sumpskogen i västra delen av objekt G går körspår från skogsmaskiner. Figur 11. Fjösmyran (objekt F) är den största myren i utredningsormådet. Här har spår av orrspel observerats. 2014-03-24 36 Våtmarker medför en större artrikedom än i omkringliggande landskap. Inom utredningsområdet finns endast ett fåtal mindre myrar på plana avsatser mellan bergstopparna. Fjösmyran är den största. Fjösmyran är en fattigare myr, belägen på en plan till svagt sluttande avsats mellan Västerkölen och Mellankölen. Myren är hydrologiskt intakt och har stora öppna partier med fattigare starr- och mossevegetation. Här sågs spår av orrspel i form av fjädrar och en slagen orrtupp. På torrakor av tall växer den sällsynta varglavenNT, en relikt från de numera sällsynta brandbetingade tallnaturskogarna. I myrens västra och östra kanter sluttar marken svagt ner i svackor i terrängen som skapat blöta dråg och sumpskogsmiljöer i sluttningarna. Utredningsområdet utgör en del av vattendelaren mellan Ljungans och Ljusnans avrinningsområde. På de västra sluttningarna rinner vattnet i bäckarna rakt ner i Hoan och Ljusnan och på de östra sluttningarna rinner vattnet ner i Fåssjön och vidare norrut genom ett större sjösystem som slutligen ansluter till Ljungan. FlodpärlmusslaEN, AD, en art skyddad enligt artskyddsförordningen, förekommer i de vattendrag (Hoan, Ljungan och eventuellt även i Ljusnan) där utredningsområdet utgör en del av avrinningsområdet (Länsstyrelsen Jämtlands län 2005). I övrigt finns endast ett par mycket små myrar med fattig till intermediär vegetation samt enstaka kärrmiljöer i terrängsvackor i anslutning till lövrik gransumpskog. På den lilla myren Lövhusmyran, mellan Mellankölen och Österkölen, är vegetationen något rikare än övriga myrar med inslag av arter som blodrot, snip och blåtåtel. Lövhusmyran bedöms därför ha intermediär näringsstatus. I väster övergår myren i ett stråk av lövrik gransumpskog på sluttande mark. I västra myrkanten finns ett dike. Lövhusmyran är till största delen omgiven av nyupptagna hyggen men har en smal bård av äldre tallskog i västra delen. En utförligare beskrivning av våtmarkerna finns i bilaga 10 (Enetjärn Natur 2013d). Art- och habitatdirektivet Art- och habitatdirektivet är ett EU-direktiv från 1992 (direktiv 92/43/EEG). Syftet med direktivet är att bevara arter och naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda. I bilagorna 2, 4 och 5 till art- och habitatdirektivet anges arter som är särskilt skyddsvärda. Art- och habitatdirektivet har implementerats i den svenska artskyddsförordningen. Arter listade i bilaga 1 till artskyddsförordningen markeras i rapporten med AD efter artnamnet. Fågeldirektivet Fågeldirektivet är ett EU-direktiv från 1979. Det innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Sjöar och vattendrag I utredningsområdet finns inga sjöar och endast någon enstaka mindre bäck som rinner ner i svackorna mellan bergstopparna. Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få bäckar som finns små. Kring bäckarna gäller dock strandskyddet. I anslutning till bäckmiljöerna är ofta skogarna lövrika och relativt bördiga, vilket I bilaga 1 listas de fågelarter som är särskilt skyddsvärda, totalt 200 arter. Fågeldirektivet har implementerats i den svenska artskyddsförordningen. Arter listade i bilaga 1 markeras i rapporten med FD efter artnamnet. 2014-03-24 37 Fågelliv Rödlistan Alla vilda fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Många har dessutom särskilt skydd enligt EU:s fågeldirektiv. Enligt Naturvårdsverkets handbok för til�lämpningen av artskyddsförordningen bör arter markerade med B i bilaga 1 (vilket är arter som finns upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet eller bilaga 2 till art- och habitatdirektivet), rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Regionens fågelfauna domineras av utbredda och allmänna fåglar som framför allt är kopplade till de större sjöarna och den brukade skogen (se utförligare beskrivning av fågellivet i bilaga 7, Enetjärn Natur 2013b). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. Utredningsområdet består till en stor del av barrdominerad produktionsskog där fågellivet inte är särskilt artrikt och utredningsområdets fågelfauna bedöms därför domineras av arter som är allmänna. I och kring utredningsområdet finns dock nyckelbiotoper, andra mindre avsnitt med skyddsvärd natur och små myrar som medför att ytterligare några arter kan förekomma. De äldre skogsobjekten kan utgöra livsmiljöer för bl.a. skogshöns, hackspettar och lavskrikaNT, som ofta föredrar miljöer med generellt högre naturvärden. Kungsörn KungsörnNT, FD är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. KungsörnNT, FD återfinns på fågeldirektivets lista 1, och omfattas därigenom av särskilt starkt skydd. Kungsörn är även upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. Florkölen bedöms inte ligga i något koncentrerat flyttfågelstråk. Det har dock gjorts flera observationer av sträckande fjällvråk och kungsörn längs med Florkölen (Norell muntl. 2013 och Olsson muntl. 2013). Andra arter som kan tänkas nyttja höjdryggen är bl.a. fiskgjuseFD, ormvråk och tranaFD. Sett till områdets geografiska placering i förhållande till kusten och fjällkedjan är det dock inte sannolikt att det rör sig om några större koncentrationer av sträckande fåglar. Arter och artgrupper som kan vara av särskilt intresse med anledning av den planerade vindkraftetableringen redovisas nedan. Det finns enligt den regionala kungsörnsgruppen inget sedan tidigare känt kungsörnspar i närområdet kring utredningsområdet. Närmaste kända revirkärna ligger ca 8 km sydost om utredningsområdet (Noréll, muntl. 2013). Enstaka observationer under senare år har dock medfört att kungsörnsgruppen misstänker att det kan finnas ett nytt revir i det omgivande landskapet som i så fall skulle kunna beröra utredningsområdet. För att undersöka detta utfördes en spelflyktsinventering i området under vårvintern 2013 (se bilaga 6, Enetjärn Natur 2013a). Vid denna tid spelflyger örnarna och markerar sina revirgränser. Fyra dagars inventering i mått- 2014-03-24 38 ningsplatser för fjällvråkNT inom 2 km från utredningsområdet vid Florkölen så den eventuella häckningen kan vara en tillfällig häckningsplats i ett risbo i något äldre träd under ett år med god födotillgång. ligt bra inventeringsväder genomfördes. Vid inventeringen observerades ett kungsörnspar söder om utredningsområdet vid två tillfällen och deras beteende indikerade att de skulle kunna finnas ett sedan tidigare okänt revir som sträcker sig in i utredningsområdet på Florkölen. Läget för en eventuell häckningsplats kunde dock inte fastställas. En ytterligare inventering för att lokalisera örnparets häckningsplats och huvudsakliga aktivitetsområde genomfördes därför under juni 2013. Enligt skrivbordsutredningen av fåglar vid Florkölen förefaller det osannolikt att bivråkVU, FD häckar inom utredningsområdet men det kan inte uteslutas (se vidare i bilaga 7, Enetjärn Natur 2013b). Ormvråk, sparvhök, duvhök och tornfalk är alla allmänna rovfågelarter som förekommer i regionen och det bedöms som sannolikt att flera av dessa åtminstone stundtals häckar i eller kring utredningsområdet. Det kan heller inte uteslutas att lärkfalk eller stenfalkFD häckar tillfälligt i eller nära utredningsområdet. Sammantaget bedöms dock rovfågeltätheten och artrikedomen inte avvika från vad man kan förvänta i skogsmark i Norrlands inland. Inga kungsörnar eller bon av kungsörn observerades i det inventerade området under inventeringen i juni (bilaga 9, Enetjärn Natur 2013c). Slutsatsen av de två utförda kungsörnsinventeringarna vid Florkölen är att det inte verkar häcka kungsörn i eller inom 2 km från utredningsområdet under 2013. I Jämtlands län kunde 69 besatta kungsörnsrevir med 34 lyckade häckningar konstateras under 2011 (Länsstyrelsen i Jämtland) och 60 besatta revir konstateras under 2012 (Dahlén muntl. 2012). Skogshöns Spår av tjäderFD och orreFD observerades under naturvärdesinventeringen i området. Enligt skrivbordsstudien av fågellivet har enstaka spelande individer av tjäderFD observerats sporadiskt inom utredningsområdet, men det anses inte finnas större, Enligt kungsörnsgruppen i Gävleborg har sträckande kungsörnarNT, FD observerats nära Florkölen vid flera tillfällen (Noréll, muntl. 2013). Övriga rovfåglar FjällvråkNT och tornfalk observerades i utredningsområdet under kungsörnsinventeringen i juni 2013 (Enetjärn Natur 2013c). FjällvråkNT uppges häcka oregelbundet på Florkölen (Norell muntl. 2013). Det fjällvråkspar som observerades kan möjligen häcka i området kring utredningsområdet. Då samtliga potentiella skogsbestånd inom utredningsområdet besöktes vid inventeringen utan att fjällvråkar varnade är det dock mer troligt att en eventuell aktiv häckningsplats ligger utanför utredningsområdet, t.ex. någonstans i den äldre granskogen i de södra delarna av Österkölens ostsluttning där en av fjällvråkarna såg gå ner. Det finns dock inga lodbranter med potentiella klipphäck- Figur 13. På Fjösmyran (objekt F) observerades fjädrar av orre vilket visar att detta är en orrspelsplats. 2014-03-24 39 etablerade spelplatser med flera tuppar. Under naturvärdesinventeringen identifierades två potentiella spelsplatser för tjäder och en häckningsplats av tjäderFD påträffades i tallungskogen på Västerkölen (se beskrivning av område A och E i naturvärdesinventeringen i bilaga 10). samma för fladdermöss och bedöms vara av låg kvalitet och tämligen ointressant ur fladdermusperspektiv. Enligt utredningen förekommer sannolikt inte fladdermusarter i området som är upptagna i rödlistan. Det förväntas inte heller förekomma särskilt många individer av fladdermöss i det aktuella området. Det finns inga till artportalen inrapporterade spelplatser av orreFD inom 1 km från utredningsområdet. Enligt en lokal ornitolog finns det dock en etablerad spelplats för orre vid Fjösmyran i centrala delen av utredningsområdet. Det är osäkert hur många tuppar som regelbundet nyttjar spelplatsen men enligt uppgift kan det röra sig om 10-15 tuppar vissa år. Myrens ringa storlek gör dock att det är tveksamt om det regelbundet förekommer orrspel med mer än 10 tuppar om våren. Inom närområdet bedöms det dock inte finnas så många jämförbara spelplatser för orreFD varför Fjösmyran ändå kan vara viktig för den lokala populationen På hösten har enligt uppgift större flockar på mer än 20 individer observerats. Under naturvärdesinventeringen noterades spår av spel, men ingen orreFD observerades under hela inventeringsperioden varför utredningsområdet inte tycks vara särskilt rikt på orreFD. En rik fladdermusfauna i ett område kräver förutom boplatser att det finns god tillgång till föda i form av insekter. Det aktuella området har troligen en liten potential som jaktmiljö för fladdermöss eftersom området är barrskogsdominerat och naturmiljöer som är gynnsamma jaktmiljöer endast finns i liten utsträckning. Barrskogsmiljöer har relativt sett låg insektsproduktion. Potentiella jaktmiljöer för fladdermöss kan däremot finnas vid våtmarksområden, sjöstränder och vattenytor som finns runt utredningsområdet. Ljusnan, ca 2 km väster om utredningsområdet skulle kunna utgöra en potentiell ledlinje för migrerande fladdermöss. På grund av områdets nordliga inlandsläge är bedömningen att mer eller mindre långmigrerande högriskarter såsom stor fladdermusAD och trollfladdermusAD eller gråskimlig fladdermusAD inte förekommer i området. Däggdjur De fladdermusarter som potentiellt bedöms finnas i området är nordisk fladdermusAD, vattenfladdermusAD, mustaschAD/ brandts fladdermusAD och långörad fladdermusAD. Av dessa fladdermusarter är endast nordisk fladdermusAD en högriskart i förhållande till vindkraft och sannolikt den enda art som kan komma att påverkas av en vindkraftsetablering i området. Fladdermöss Fladdermöss har ett starkt skydd eftersom samtliga arter i Sverige är fridlysta och skyddas av artskyddsförordningen och EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige har även skrivit under det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Avtalet innebär att vi åtagit oss att skydda och värna samtliga fladdermusarter och deras livsmiljöer. En utredning om fladdermöss har gjorts för utredningsområdet. Utredningen visar att det kan finnas potentiella boplatser för fladdermöss vid de gårdar som ligger på ca 2 km avstånd till utredningsområdet. Som helhet bedöms dock utredningsområdet sakna de flesta av de faktorer som är gynn- Järv JärvVU, AD är uppptagen i artskyddsförordningens bilaga 1 som en art som kräver noggrant skydd. Järven omfattas också av bernkonventionens bilaga II som en strikt skyddad art. Slutligen är den också utpekad som en prioriterad art i EU:s art- och 2014-03-24 40 habitatdirektiv bilaga 2, vilket innebär att den ska skyddas i nätverket Natura 2000. JärvVU, AD är upptagen på den svenska rödlistan som sårbar (VU) och omfattas som ett av de stora rovdjuren av särskilda förvaltningsplaner. föryngringar varierar kraftigt från år till år med en ökande trend kan utläsas över tid. År 2012 noterades 2 säkra och 3 osäkra föryngringar bland skogslevande järv i Jämtlands län. Florkölen ligger endast ca 10 km från Hälsinglands län inom vilket järvföryngringar inte inventeras men antas förekomma. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Jämtland (Nyqvist, muntl 2013) finns en känd järvföryngring ca 3 km söder om utredningsområdet för vindkraft. Här har föryngringar konstaterats vid tre tillfällen. Florkölen utgör även en spridningskorridor från fjäll till skogsland som går från Vemdalen, via Ytterhogdal och vidare mot Hälsingland (Nyqvist muntl 2013). JärvVU, AD har enligt samrådet med allmänheten påträffats i området under hösten 2012. Beskrivningen nedan baseras på utredningen om järvförekomst vid Florkölen, se bilaga 11. JärvarVU, AD har stora hemområden som varierar mycket i storlek mellan olika individer och kön. Honor med ungar har hemområden mellan 40 till 140 km2, medan honor utan ungar och hannar har områden som varierar från 200 - 1500 km². Eventuellt utgör utredningsområdet för vindkraft en gräns mellan flera revir då flera olika järvarVU, AD har interagerat där. Födotillgången inom hemområdet vid Florkölen bedöms vara god. JärvVU, AD anses ha en gynnsam bevarandestatus enligt den nya rovdjurspropositionen (2012/13:191). Hoten mot järvVU, AD är främst jakt, såväl legal som illegal. JärvVU, AD är en störningskänslig art som undviker områden som frekvent nyttjas av människor. Lyeplatser är ofta belägna i en snödriva vid en berggsida, klippblock eller större trädlågor. Ofta flyttas ungarna mellan olika lyor. I Jämtlands län genomförs årliga inventeringar av järvVU, AD (Länsstyrelsen i Jämtlands län). JärvVU, AD förekommer främst i och omkring fjällområdet. På senare år har en ökning av järvaktivitet noterats i skogslandet, främst i länets södra delar. Antalet Övriga däggdjur Under naturvärdesinventeringen noterades spår av älg och björnAD. Utifrån beskrivningar av naturmiljön i området, samt områdets lokalisering i förhållande till vilka däggdjur som förekommer i denna region bedöms det som mycket troligt att vanliga arter som räv, skogshareAD, ekorre, smågnagare och mindre mårddjur som hermelin och vesslor förekommer i området. Även skogsmårdAD förekommer troligtvis. Mården föredrar dock tätare skog och är mindre vanlig i områden med mycket hyggen och ungskog, som vid Florkölen. Figur 14. Klösmärken av björn på gran i den nordöstra delen av utredningsområdet. UtterAD förekommer i dalgångarna kring utredningsområdet och har observerats i Långströmmen, Storåströmmen och Ytterhogdal. UtterAD lever nära vatten, vid sjöar 2014-03-24 41 och åar och livnär sig till stor del på fisk. Även bäverAD förekommer vid sjöarna och vattendragen i dalgångerna kring utredningsormådet. BäverAD har som närmast är rapporterats från Sänna, ca 7 km väst om utredningsområdet. Varken utter eller bäver bedöms dock finnas inom utredningsområdet då det saknar vattenmiljöer. Enligt uppgift från samrådet med allmänheten har björnAD och loNT, AD påträffats i området under hösten 2012. VargEN, AD har observerats norr om Florkölen. Förekomsten av björnAD, loNT, AD och vargEN, AD vid Florkölen har bekräftats av Länsstyrelsen i Jämtland (Nyqvist, muntl 2013). För björnAD är förvaltningsmålet för länet 65 föryngringar per år, vilket motsvarar cirka 650 björnar (Länsstyrelsen i Jämtlands län). Några årliga inventeringar genomförs ej, men under 2011 bedömdes populationen i länet omfatta cirka 800 - 1 000 individer. Länsstyrelsen har 2013 beslutat om licensjakt på maximalt 70 björnar i länet. I den södra halvan av länet, där Florkölen är belägen får maximalt 35 björnar skjutas. Årliga inventeringar av loNT, AD genomförs i Jämtlands län (Länsstyrelsen i Jämtlands län). Förvaltningsmålet för länet 24 föryngringar per år, vilket motsvarar cirka 150 lodjur. Under 2011 skedde 39 föryngringar i länet. Under 2013 har Länsstyrelsen dock bedömt att det inte finns utrymme för någon licensjakt på grund av det låga antal föryngringar som dokumenterats i länet under våren 2013 i kombination med en vikande trend under flera år I jämtlands län finns fyra olika vargrevir. Under 2011 skedde en föryngring av varg i Tandsjöreviret i sydöstra Härjedalen (Länsstyrelsen i Jämtlands län). Florkölen ligger i utkanten av ett vargrevir med föryngringsplats i Gävleborgs län. VargarEN, AD i detta revir rör sig sporadiskt i området kring Florkölen (Nyqvist, muntl 2013). 2014-03-24 42 4.4 Friluftsliv 1500 ha och här jagar fyra till fem personer. Man jagar framför allt vid delområdet vid Florkölen då det nordliga delområdet ligger nära en gård med djurhållning och väg 45. Man jagar mest intensivt i september men jakten fortgår till i början av januari. Man bedriver mest jakt med hund och jagar därför över hela området. Någon gång sitter man även på pass, men man har inga jakttorn vid Österkölen. Småviltsjakt bedrivs endast i liten utsträckning på Österkölen. Utredningsområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas för jakt men bär i övrigt få spår av nyttjande för friluftslivet. De används dock av lokalbefolkningen på det sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det betyder att jakt samt bär- och svampplockning är av betydelse för en del människor under barmarkssäsongen. Känne personaljakt Licensområdet är på ca 2700 ha och marken arrenderas av sveaskog. Jaktlaget har åtta medlemmar och man jagar både älg och småvilt över hela jaktområdet. Den del av jaktmarken som berörs av utredningsormådet för vindkraft är belägen på Fönsbergets topp samt dess syd och östsluttningar. Jaktlaget har älgpass på Fönsberget. Upplevelser med skoter dominerar under vinterhalvåret och ca 1,5 km norr om utredningsområdet löper en skoterled. Det finns dock inga allmänna skidspår eller skoterleder i utredningsområdet. Jakt Jakten är ett viktigt intresse för en del av befolkningen i eller med anknytning till bygden. Fyra olika licensområden för älgjakt täcker utredningsområdet för vindkraft. Dessa marker nyttjas för älgjakt, men också för småviltjakt på skogsfågel och hare. De licensområden som berörs redogörs nedan. Jaktlag på Fönsberget Licensområdet är totalt ca 1500 ha och uppdelat i två delområden. Fönsbergets nordsluttning ligger inom det ena delområdet av jaktagets marker som därmed berörs av utredningsormådet för vindkraft. Det delområde som berörs av utredningsormådet för vindkraft är totalt ca 440 ha stort och här jagar 3 personer. Jägarna som jagar på Fönsberget jagar inte inom jaktlagets andra delområdet. Man jagar både älg och småvilt. Florkölens jaktlag Licensområdet är på 1500 ha och jaktlaget har sex medlemmar. Den del av jaktmarken som utgörs av utredningsområdet för vindkraft omfattar Västerkölen, Mellankölen och Österkölens norra sluttning. Markerna på Florkölen beskrivs som den finaste delen av jaktmarken. Här jagas både älg och småvilt och man har några älgpass uppe på Florkölen. Nipans jaktlag Licensområdet är uppdelat på två delar, en nordlig del mellan väg 45, väg 296 och Hoan och en sydlig del vid Österkölen. Den sydliga delen som omfattar Österkölen berörs av utredningsområdet för vindkraft. Licensområdet omfattar sammanlagt Övrigt nyttjande Flor fiskevårdsområde berörs av utredningsområdet för vindkraft. Fiske sker inte i bäckarna inne i utredningsområdet, men Ljusnan och Hoan är viktiga för fritidsfisket. En viktig fisketjärn finns även i ett biflöde till Hoan, ca 2,5 km nordväst om utredningsområdet. Hoan är restaurerad och här fiskas harr med flugspö. I övrigt fiskas sik, gädda och abborre i fiskevårdsområdet, både från land och båt. Fiskekort säljs i Storån och i Ytterhogdal. 2014-03-24 43 _ ^ _ ^ Ü Utredningsområde 10 km buffertzon Skoterled _ ^ 0 Fiskeplats 5 Figur 15. Karta över områden och stråk kring utredningsområdet som är viktiga för friluftslivet. Där väg 296 korsar Ljusnan finns en naturrastplats där fisketurister kan parkera och ställa husvagn eller husbil. Här finns vindskydd, dass och soptunnor. Enligt uppgift från samrådet är området välbesökt. 2014-03-24 44 10 km 4.5 Kulturmiljö man bedrev starrslåtter. Fiske och jakt samt järnframställning har varit väsentliga näringar som alla lämnat spår i terrängen. Fasta fiskeanläggningar anlades i sjöarna och kunde köpas och säljas. Jakten bedrevs bland annat med fångstgropar, en fångstmetod som har använts från förhistorisk tid ända fram till 1864, när tekniken förbjöds. Fångstgroparna anlades i långa system som placerades så att de effektivt skar av de stråk som älgarna använde på sina återkommande vår- och höstvandringar. Inom utredningsområdet finns inget område av riksintresse för kulturmiljövården. Det närmaste är Holmsjöområdet, beläget ca 12 km norr om utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Närmaste registrerade fornlämning är ett fångstgropssystem från Fåssjön till Niptjärnen, beläget ca 1 km sydost om utredningsområdet (se figur 16). Ytterligare fornlämningar har påträffats genom Skogsstyrelsens Skog- och historiainventering. Ett av dessa fynd ligger inom utredningsområdet för vindkraft. I övrigt finns många kända fornlämningar i de omgivande dalgångarna. Rikedomen på myrmalm ledde till att de flesta gårdar i regionen ägnade sig åt järnframställning med blästerugnar. Järnet användes både till husbehov och till försäljning. Träkol för ugnsdriften framställdes i närheten av malmfyndigheterna och blästorna. Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kulturhistorisk förstudie under 2013. Förstudien har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd MKB:n (bilaga 11). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporten. Fornminnesobjekt inom utredningsområdet Enligt uppgifter från Riksantikvarieämbetet har inga kulturmiljövärden påträffats inom det område där vindkraftanläggningen planeras, se karta i figur 16. Historiskt nyttjande av utredningsområdet I den sydöstligaste delen av området finns enligt Skogsstyrelsens Skog- och historiainventering en mindre byggnad, troligen en skogsarbetarkoja. Kojor och kojgrunder finns även strax norr och öster om utredningsområdet, samt en kolningsanläggning. Någon fast bebyggelse har aldrig funnits i utredningsområdet, utan det har använts som utmark av omkringliggande byar. Byarna i omgivningarna är skriftligt belagda först i senmedeltida dokument, men antas ha etablerats redan under vikingatid eller tidig medeltid. Ett flertal registrerade stenåldersboplatser vid Ljusnan och vid sjösystemen i Fåssjöns dalgång öster om Florkölen visar dock att människor har uppehållit sig i området långt tidigare. Landskapet har i alla tider lämpat sig bättre för jakt och fiske, boskapsskötsel och andra utmarksnäringar än för åkerbruk. Byarna hade antagligen fäbodar på skogen redan från början och myrarna var en viktig källa till vinterfoder åt djuren. Varje gård hade tillgång till flera myrar där Enligt förstudien finns inga indikationer på att det bedrivits några särskilda verksamheter som skulle ha kunnat lämna fysiska spår efter sig inom utredningsområdet. Det kan dock inte uteslutas att det kan finnas forn- och kulturlämningar av typen kojgrunder, kolbottnar, gränsmarkeringar eller fångstgropar inom utredningsområdet som inte upptäckts. Riksintresse för kulturmiljövården Byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt 2014-03-24 45 ! ! !! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! !!! ! ! ! ! ! !!!! !!! !!! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!!! !! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! !! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! !!!! ! ! ! ! ! Ü Utredningsområde !! 10 km buffertzon ! Fornminne registrerat av Riksantikvarieämbetet 0 Kulturlämning registrerad av Skogsstyrelsen 5 10 km Figur 16. Karta över registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetes och Skogsstyrelsens databaser inom 10 km från utredningsområdet. eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet. Det gör inte heller några värdefulla kulturmiljöer så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården. De närmaste riksintresseområdena för kulturmiljövården är Holmsjöområdet ca 12 km norr om utredningsområdet för vindkraft. Inom riksintresset finns fornlämningsmiljöer med stenåldersboplatser kring sjösystemen Havern, Kyrksjön och Holmsjön. Här ingår även dammar, kvarn och fiskehus vid Haverö strömmar och Haverö 1800-talskyrka med det gamla riksgränsmärket Haffrastenen. 2014-03-24 46 5 Mark och vatten i utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i anslutning till byarna Flor/Storån och Fåssjödal, belägna i dalgångarna väster och öster om Florkölen. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring den planerade vindkraftanläggningen med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 5.2 Berg, grus och mineral 5.1 Skogs- och jordbruk Några kilometer sydväst om utredningsområdet finns en grustäkt. Utredningsområdet omfattas inte av några undersökningstillstånd enligt minerallagen. Närmaste undersökningstillstånd är beläget ca 5 km norr om utredningsområdet (se figur 18). Här har Wäsa Stone and Minig AB rätt att prospektera för utvinning av koppar och guld. Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs och brukas i huvudsak av Sveaskog och privata skogsägare. I kommunens tilläggsplan för vindkraft anges inriktningen att skogsbruket i huvudsak fortsatt ska kunna bedrivas även inom nya vindkraftsanläggningar. Närmaste riksintresse för värdefulla ämnen är Enåsen, Romsjöfältet och Enåsfältet, belägna ca 18 km nordväst om utredningsområdet. Riksintresseområdet gäller en guldfyndighet. Skogsbestånden utgörs till stora delar av brukade skogar av gran och tall. I de västra och södra delarna av utredningsområdet är skogarna starkt skogsbrukspräglade med stora hyggen och ungskogar. Skog med höga naturvärden återfinns främst på blöt mark i anslutning till myrmarker och i den branta terrängen i områdets östra del. Till följd av skogsbruket är vägnätet mycket väl utbyggt med flera vägar som leder in Figur 17. I i stort sett hela utredningsområdet bedrivs ett aktivt skogsbruk. Centralt på Florkölen finns stora hyggen. Foto: Enetjärn Natur.. 5.3 Vattentillgångar Inom utredningsområdet finns varken brunnar eller vattentäkter. Närmaste vattentäkt finns i Fåssjödal, ca 3 km nordöst om utredningsområdet (se figur 18). En vattentäkt finns även i Ytterhogdal. 2014-03-24 47 ! ( Utredningsområde ! ( Ü Grustäkt 10 km buffertzon Vattenskyddsområde 0 Undersökningstillstånd 4 8 km Figur 18. Karta över vattenskyddsområden, undersökningstillstånd och täkter inom 10 km från utredningsområdet. 2014-03-24 48 6 Rennäringens förutsättningar större område söder om fjällen. Det sydliga, större vinterlandet sträcker sig ända ner till väg E 45 i söder. Utredningsområdet för vindkraftanläggningen ligger som närmast ca 6,5 km från Tåssåsens samebys ordinarie vinterbetesmarker, belägna väster om väg E 45. Samebyns målsättning är dock att omvandla reservbetesmarkerna öster om väg E 45 till ordinarie vinterbetesmarker. Bakgrunden är att samebyn vill få en större flexibilitet i renskötseln främst för att kunna hantera rovdjursproblematiken (se nedan för ytterligare beskrivning av motstående intressen inom samebyn). Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. Beskrivningen berör inledningsvis de berörda samebyarnas årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Florkölen. Utredningsområdet på Florkölen ligger inte inom någon av samebyarnas ordinarie betesområde. Utredningsområdet ligger dock inom ett område som är klassat som reservbetesmark för Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen samebyar. Reservbetesmarker får generellt användas under perioder då det är dåligt bete inom ordinarie betesområden. Den sameby som vill använda reservbetesmarken måste då komma överens med övriga samebyar och med markägarna. Tåssåsens sameby är den sameby som hittills bedrivit renskötsel i omgivningarna kring Florkölen. Två vinterbetesgruppen inom Tåssåsens sameby har använt reservbetesmarkerna kring Risberget, beläget ca 12 km nordväst om Florkölen. Reservbetesmarkerna närmast Florkölen har hittills inte använts men samebyn planerar att inom de kommande åren börja nyttja området kring Florkölen för ordinarie vinterbete. Den övergripande planen är att reservbetesmarkerna ska delas in i fyra olika områden där Florkölen utgör ett av dessa (se karta i figur 19). Renskötseln ska sedan rotera motsols mellan de fyra områdena. Rotationen mellan områdena planeras ske årsvis. Samebyn skulle potentiellt kunna befinna sig i området vid Florkölen från mitten av november till slutet av april med en till två vinterbetsgrupper. De beskrivningar som görs i detta kapitel bygger på de samråd som genomförts med Tåssåsen, Mittådalen och Handölsdalen samebyar samt på uppgifter från webportalen om rennäringens markanvändning, iRENMARK. 6.1 Tåssåsen sameby Området norr om Florkölen, kring Fåssjödal och strax öster därom, utgörs av sandiga sedimentjordar med tallhedsvegetation. Markerna på själva berget Florkölen består av morän och på höjder och branter finns berg i dagen. Skogarna på Florkölen är hårt brukade och består främst av ungskog och hyggen av gran och tall. Samebyns markanvändning Tåssåsens sameby omfattar drygt 7000 km2. Tåssåsens sameby är en fjällsameby vars åretruntmarker är belägna i Bergs och Härjedalens kommuner och vinterbetesmarker i Ånge, Härjedalens, Bergs, Åre och Krokoms kommuner. Samebyns vårland, sommarland och höstland ligger i Anaris-, Oviks- och Lunndörrsfjällen. Här finns även kalvningslanden. Förvinterlandet ligger nedanför fjällområdena, norr och söder om dessa. Vinterlandet är uppdelat i ett mindre område norr om fjällen och ett Anledningen till att samebyn vill omvandla reservbetesmarkerna till ordinarie vinterbetesmarker är dels att samebyn förlorat rätten till bete inom huvuddelen av samebyns vinterbetesmarker (sedvanerättsprocessen i Härjedalen), dels att rovdjur 2014-03-24 49 eftersom samebyarna kommit överens om att detta område ska kunna användas av Tåssåsen sameby. - främst varg – utgör ett stort problem för samebyn. Övriga motstående intressen inom samebyn utgörs främst av exploatörer för turism och skogsbruket. Klimatförändringarna är ytterligare en faktor som gör att samebyn måste ha flexibilitet att anpassa renskötseln efter de nya klimatmässiga förutsättningarna. Mittådalen sameby är en fjällsameby i Jämtlands län. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun. Samebyn har sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Bergs kommuner. Enligt länsstyrelsernas karttjänst vindbrukskollen finns 2013-11-06 följande vindkraftverk inom samebyns marker: Mittådalen sameby omfattar knappt 4500 km2. Samebyn har 16 registrerade företag. Mittådalen samebys sommarland finns i området mellan Helags, Bruks-vallarna, norska gränsen och Mittådalen. Totalt har Mittådalen sameby 5000 djur i vinterhjorden. Uppförda: •• ett vindkraftverk vid Byalen •• två vindkraftverk vid Hallen (söder om Storsjön) •• tre vindkraftverk vid Middagsberget •• fem vindkraftverk vid Rätan-Digerberget 6.3 Handölsdalen sameby Handölsdalen sameby har hittills inte nyttjat reservbetesområdet kring Florkölen och har inga planer att börja nyttja området eftersom samebyarna kommit överens om att detta område ska kunna användas av Tåssåsen sameby. Beviljade: •• ett vindkraftverk vid Kommerberget •• sex vindkraftverk vid Storberget •• 26 verk vid Mullberget •• tre vindkraftverk vid Gammalbodberget Handölsdalen är en fjällsameby i Jämtlands län. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun och sina vinterbetesmarker i Härjedalens, Bergs och Åre kommuner. Under handläggning: •• 67 vindkraftverk vid Billsåsen •• 14 vindkraftverk vid Galåbodarna •• tre vindkraftverk vid Middagsberget •• två vindkraftverk vid Handsjökrusen •• 16 vindkraftverk vid Bryngelhögen Handölsdalen sameby omfattar knappt 7000 km2. I samebyn finns 10 registrerade företag som totalt har 6000 djur. Samebyns renar delas vintertid upp i tre grupper som betar på olika platser inom vinterbetesområdet. Samebyn har sitt sommarland i området runt Storulvån, Sylarna och Helags. Renskötselföretag Samebyn har 15 registrerade renskötselföretag som tillsammans får ha högst 5500 djur i vinterhjorden. Samebyn delas under vintern upp i fem vinterbetesgrupper om ca 1000 renar vardera. Två av vinterbetesgrupperna planerar att nyttja markerna kring Florkölen. Samebyns ordförande är Niklas Johansson. 6.2 Mittådalen sameby Mittådalen sameby har hittills inte nyttjat reservbetesområdet kring Florkölen och har inga planer att börja nyttja området 2014-03-24 50 7 Samhällsförutsättningar retag, en del småskalig industri och lokal produktion av livsmedel. I de västra delarna av kommunen samt i Lofsdalen och Vemdalen är turismen basen för sysselsättningen. Mot öster avtar turismens betydelse och en kombination av industri, skogs- och jordbruk samt under senare tid även tjänsteföretag har blivit basen för sysselsättningen. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger ca 40 km nordost om Sveg i Härjedalens kommun. 7.2 Bygden kring utredningsområdet Bebyggelsen i landskapet där vindkraftanläggningen planeras är koncentrerad till vattendragen i dalgångarna öster och väster om utredningsområdet. I Ljusnans och Hoans dalgång ligger Ytterhogdals tätort och byarna Flor, Storån och Stänna. Ytterhogdal är den närmaste tätorten, belägen ca 7,5 km från utredningsområdet med ca 650 invånare. Närmaste by är Flor, på ca 2 km avstånd från utredningsområdet. I Flor bor 23 personer. Befolkningstrenden i Ytterhogdalsområdet är nedåtgående. 7.1 Härjedalens kommun Härjedalen är en kommun i den södra delen av Jämtlands län. Kommunen angränsar till Älvdalen och Mora i söder, Orsa och Ljusdal i öster och Ånge och Berg i norr. I väster angränsar kommunen till Norge. Kommunen är Sveriges femte största kommun till ytan, med en areal av nära 12 000 km2. Befolkningen uppgår till ca 10 500 personer, vilket ger en befolkningstäthet på mindre än en invånare per km2. Ungefär hälften av befolkningen bor i centralorten Sveg eller i dess närhet. Befolkningstrenden är stadigt nedåtgående sedan år 1980. I dalgången öster om utredningsområdet ligger byarna Fåssjödal och Känne närmast utredningsområdet, på ca 3 km avstånd. I övrigt finns spridd bebyggelse på större avstånd från utredningsområdet. Näringslivet i Härjedalen har sin bas i trä, turism, torv, tillverkningsindustri och tjänsteföretag. Här finns även elkraftfö- Figur 19. Kyrkan i Ytterhogdal är belägen vid Kyrksjön. Foto: Enetjärn Natur. 2014-03-24 51 Arbetstillfällen Strömsunds kommun har tagit fram rapporten ”Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskalig vindkraft”. I rapporten ingår en fallstudie över hur många arbetstillfällen som har genererats under projektutvecklingsfas respektive byggfas för Nordisk Vindkrafts vindkraftanläggning i Havsnäs. Havsnäs består av 48 vindkraftverk på i genomsnitt 2 MW vardera och fallstudien visar att 728 årsarbeten krävdes i de två faserna. Enligt den svenska branschorganisationen för vindkraft, Svensk Vindenergi, generar byggnation av en vindkraftanläggning även en multiplikatoreffekt (det mervärde som skapas i lokalsamhället, t.ex. olika typer av service såsom bensin, mat, barnomsorg och sjukvård) p.g.a. utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Denna uppgår till ca 3 årsarbeten per MW (Svensk Vindenergi, 2009). För Havsnäs blir således sysselsättningseffekterna: 728 + (95,4 MW* 3 ) = 1014 årsarbeten. Det motsvarar ca 11 årsarbeten per installerad MW. Beräkning enligt ovan för Florkölen visar att projektutvecklingsfas och byggfas skapar ca 200 årsarbeten, se beräkning nedan. Projektutveckling och byggfas: 6 vindkraftverk * 3 MW * 11 årsarbeten = 198 årsarbeten Fallstudien har senare kompletterats med de arbetstillfällen som genererats under drift- och underhållsfas. På årsbasis behövs 18,5 heltidstjänster för att klara av den löpande servicen, drift och underhåll av vindkraftverken, ägarservice för skötsel av vindkraftanläggningen, byggnader m.m., underhåll av vägnät och elnät och inklusive multiplikatoreffekter. Räknar man på en brukstid för vindkraftanläggningen på 25 år handlar det om 460 årsarbeten. Då vindkraftanläggningen vid Florkölen består av 6 vindkraftverk kan man anta att Florkölenprojektet under driftsfasen genererar ca 58 helårsarbeten. Då vindkraftverken vid Florkölen kan komma att bli avsevärt större än de i Havsnäs kan denna siffra dock vara i underkant. Ytterhogdal titude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den enda tätorten i anslutning till utredningsområdet är Ytterhogdal. I Ytterhogdal bor drygt 650 personer. Samhället är vackert beläget vid Kyrksjön och ån Hoan. I centrala Ytterhogdal ligger bland annat grundskola (klass 1-9 och förskola), en livsmedelsbutik, bensinstation och servicehuset Svedjegården med äldreboende. Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen ligger ca 34 km från Härjedalen Sveg airport och hamnar således inom MSA-ytan för denna flygplats. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 7.3 Luftfarten Härjedalen Sveg airport Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Al- Flygplatsen ägs av Härjedalens kommun och härifrån går flygtrafiken till Stockholm-Arlanda. Sedan 2011 är det flygbolaget Avies som trafikerar linjen. Linjen samordnas även med Avies linje mellan Mora och Stockholm-Arlanda, vilket innebär att samtliga flygningar mellanlandar på Mora-Siljan flygplats. Trafiken består av en till två dagliga turer i varje riktning. Under några helger sommaren 2013 genomförs även turer till Tallinn. 2014-03-24 52 7.4 Vindkraftanläggningar i närområdet tillstånd enligt miljöbalken lämnades till Länsstyrelsen i oktober 2011. Det finns inga pågående projekteringar för vindkraft nära Florkölen utredningsområde enligt uppgift från samråd med Jämtlands läns Länsstyrelse och Härjedalens kommun. Vindkraftanläggningar med tillstånd Nordisk Vindkraft planerar att uppföra åtta vindkraftverk på Våsberget i Ljusdals kommun, ca 20 km öster om Florkölen. Projektet har miljötillstånd sedan hösten 2012 och byggstart planeras till sommaren 2013. Eolus vind har tillstånd att uppföra 12 vindkraftverk vid Holmsjöåsen, i Ånge kommun, ca 25 km nordöst om Florkölen. Mullbergs Vindpark som ägs av Skanska ID och Jämtkraft uppför nu 26 vindkraftverk i Bergs kommun, ca 35 km nordväst om Florkölen. Anläggningen planeras att tas i drift under 2013. Planerade vindkraftanläggningar Vid Kölvallen, ca 20 km söder om Florkölen utredningsområde planerar Ownpower Projects AB att anlägga 140 vindkraftverk i Härjedalens och Ljusdals kommuner. Nordex Sverige planerar att uppföra 19 vindkraftverk på Riberget i Ljusdals kommun, ca 25 km nordöst om Florkölen. Ansökan för tillstånd enligt miljöbalken inlämnades till Länsstyrelsen i februari 2011. Nordex Sverige har projekterat för 17 vindkraftverk vid Dalskölen i Ljusdals kommun, ca 25 km sydöst om Florkölen. Denna anläggning är dock ej längre aktuell på grund av närhet till skyddade naturvärden. Nordisk vindkraft planerar att uppföra 11 vindkraftverk på Sandtjärnberget, ca 25 km sydväst om Florkölen. Ansökan om 2014-03-24 53 8 Skadeförebyggande åtgärder av naturvärden på Flornipan och att berget sluttar så pass brant att det inte är möjligt att sätta upp vindkraftverk där. De fyra sydligast belägna vindkraftverken var tänkta att placeras på berget Tabben, beläget öster om Storån (rödmarkerade punkter i figur 20). Tabben är betydligt lägre än Florkölen och har sämre vindförhållanden. Vindkraftverk på Tabben bedömdes bli lönsamma om de fyra vindkraftverken kunnat knytas ihop med den övriga anläggningen. I och med att man strök de tre vindkraftverken som planerades på Flornipan blev dock avståndet mellan vindkraftverken på Tabben och den övriga anläggningen på Florkölen för stor och man valde då att inte gå vidare med vindkraftverken på Tabben. Inledningsvis redogörs för hur den planerade utformningen av vindkraftanläggningen förändrats under projektets gång. Därefter beskrivs de skadeförebyggande åtgärder som blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordex kommer att använda i verksamheten. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 8 avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Observera att detta kapitel är en sammanställning av alla de åtgärder som presenteras i olika delar av kapitel 8. Ytterligare ett vindkraftverk planerades i ett tidigt skede vid Fjösmyran, inom det nuvarande utredningsområdet. Detta vindkraftverk avfördes för att undvika påverkan på våtmarken Fjösmyran. 8.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning Förändringen av vindkraftanläggningens utformning har sammanfattningsvis skett för att på ett optimalt sätt nyttja vindresursen, på grund av anpassningar till svåra terrängförhållanden på vissa platser samt för att mimimera intrånget i värdefulla eller känsliga naturmiljöer. Sedan Nordex påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft vid Florkölen har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Det har bl.a. inneburit att utredningsområdet ändrats något. I figur 20 visas två tidiga versioner av tänkta layouter för vindkraftanläggningen. I kartan visas även den aktuella exempellayouten med sex vindkraftverk och den troliga layouten för dessa (svarta punkter). Det största antalet vindkraftverk som diskuterats vid Florkölen är en anläggning med 14 vindkraftverk (röda och turkosa punkter i kartan i figur 20). Tre vindkraftverk var i denna utformning tänkta att placeras på Flornipan, belägen strax söder om utredningsområdets gräns. Dessa avfördes dock på grund av känd förekomst 8.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Följande åtgärder begränsar påverkan på landskapsbilden: •• Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan reklam på vindkraftverkens torn. •• Hinderljusmarkeringen kommer att riktas uppåt så att ljus inte ska nå markytan. 2014-03-24 54 Ü Aktuellt utredningsområde Trolig layout med 6 st vindkraftverk Tidig layout med 10 st vindkraftverk Tidig layout med ytterligare 4 st sydligt belägna vindkraftverk 0 Figur 20. Karta som beskriver vindkraftanläggningens förändrade layout. 8.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla områden: 2014-03-24 55 2 4 km •• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med stor hänsyn till naturvärdesobjekt inom utredningsområdet. Alla objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömdes hysa mycket höga (klass 1) eller höga (klass 2) naturvärden undantas från placeringar av vindkraftverk. I största möjliga mån undantas dessa objekt även från placering av tillhörande infrastruktur. Det maximala intrånget i objekt med höga naturvärden är två eventuella vägsträckor som kan komma att anläggas genom två sumpskogsbestånd med höga naturvärden (klass 2). •• Inga vindkraftverk eller tillhörande infrastruktur kommer att lokaliseras inom områden som omfattas av strandskydd. •• Vid uppgradering av befintliga vägar som gränsar till objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömdes hysa höga (klass 2) naturvärden kommer breddningen av vägen att göras på den sidan av vägen som inte avgränsar till naturvärdesobjektet. •• Den slutgiltiga placeringen av vindkraftverk och vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. •• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. •• Förstärkning av de befintliga vägar som löper från allmän väg in till utredningsområdet kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Om eventuell breddning av befintlig väg över vattendrag behövs, kommer arbetet utföras på ett sådant sätt så att strandskyddets syften inte påverkas. •• Om det vid befintliga vägpassager av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 9 a § miljöbalken. 2014-03-24 56 •• Eventuella nya vägtrummor eller liknande i befintlig väg kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. •• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. •• Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. •• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med Länsstyrelsen för samråd. •• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det att ske först efter samråd med Länsstyrelsen. •• Väg genom sumpskogsområden kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir nedströms effekter i intilliggande myr. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken. •• Ett transportförbud på vägen väster om Fjösmyran kommer att gälla under tiden från skymning till kl. 10.00 under orrspelperioden ca 1 april-15 maj och ett generellt stopp i anläggningsarbetet vid de närmaste två vindkraftverken gäller under dessa tidpunkter. •• För att undvika risk för störning på orrspelsplatsen vid en eventuell dragning av väg genom sumpskogen i Fjösmyrans västra del lämnas en skogsridå mellan vägen och myren. •• Inga anläggnings- eller nedmonteringsarbeten sker under den känsli- Ü Utredningsområde Stoppområde 0 1 Figur 21. Karta över stoppområden där inga åtgärder kommer att genomföras. gaste tiden för järvungarna, dv.s. från februari till början av juni. •• I den mån det ur driftsäkerhetssynpunkt är möjligt förläggs alla större servicearbeten utanför den känsligaste tiden för järvungarna, d.v.s. perioden februari till början av juni. Vid driftstopp eller annat nödvändigt 2014-03-24 57 2 km servicearbete som måste utföras under denna period kommer i möjligaste mån hänsyn tas för att inte bullra eller onödigtvis uppehålla sig i terrängen. •• Projektområdets vägar ska vara stängda för allmänheten under den känsligaste tiden för järvungarna, som uppstår för samebyn inom och i anslutning till vindkraftområdet. Merkostnaderna ska motiveras och vara knutna till påverkan från vindkraftetableringen. februari till början av juni, för att minska trafik och mänsklig aktivitet i området. •• Kraftledningsanslutningens dragning anpassas så att den inte påverkar de kända habitaten för järvlyor. •• Vinterutfodring genom t.ex. slaktavfall genomförs i anslutning till det habitat som idag används som plats för järvlya. 8.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 8.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Följande åtgärder begränsar påverkan på luftfartens intressen: •• Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens beslut och som uppfyller kraven i Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer: •• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas där fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till Länsstyrelsen och vidta de åtgärder som Länsstyrelsen anser lämpliga. 8.7 Åtgärder för att reducera störning av skuggor och reflexer Följande åtgärder är av relevans för att reducera störning av skuggor och reflexer från den planerade vindkraftanläggningen: •• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. 8.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Följande åtgärder vidtas för att begränsa konsekvenserna för rennäringen: •• Utifrån aktuellt behov fortsätter bolaget och samebyn att föra en dialog under anläggnings- och driftskedet i syfte att hitta lösningar för samexistens. Det ska finnas en tydlig kontaktperson hos bolaget. •• Om samebyn använder vindkraftområdet under byggskedet, åtar sig bolaget att informera samebyn om anläggningsarbetet (som exempel informera om eventuella sprängningsarbeten). Bolaget vidtar även åtgärder som säkerställer att renarna och renskötarna inte kommer till skada (ex sätts stängsel upp runt fundamentgroparna). •• Bolaget erbjuder under byggskedet stöd för de eventuella merkostnader 8.8 Åtgärder för att begränsa störning under bygg- och avvecklingsskedet Följande åtgärder begränsar påverkan under bygg- och avvecklingsskedet: •• Anläggningen kommer att byggas och demonteras med bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. •• Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att binda dammet. •• Kraftigare störningar såsom berg- 2014-03-24 58 •• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska godkännas av tillsynsmyndigheten. •• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. •• Åskledare finns på vindkraftverken. •• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen. sprängningar kommer inte att utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. •• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under byggskedet kommer att ske på för detta avsedd plats och inom inhägnad enligt gällande föreskrifter. •• Absorptionsmedel kommer att finnas för att omhänderta spill av oljeprodukter. 8.9 Åtgärder för att begränsa risker För att minimera sannolikheten att något oönskat ska inträffa, så att människor som tjänstgör i eller besöker anläggningen eller miljön tar skada, vidtas en rad åtgärder: •• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. •• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. •• Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. •• Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas. •• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur. •• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. •• Absorptionsmedel kommer att finnas för att omhänderta spill av oljeprodukter. 2014-03-24 59 9 Bedömda konsekvenser analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 7). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Florkölen. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 8. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. 9.1 Metodik Kapitel 9 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Florkölen. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 8). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, dvs. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.3). Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår exempelvis där en väg dras fram, såsom sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Nordex kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden 2014-03-24 60 Tabell 7. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Stora Måttliga Små Obetydliga 9.2 Klimat- och miljöeffekter Positiva olika exempel på ekosystem. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Själva begreppet ekosystemtjänster har använts sedan början av 2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan på människor (www.maweb.org). Det finns många snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst, men en flitigt använd är Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (TEEB 2010). Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval har vindkraftens miljöpåverkan utretts och forskningen visar generellt på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. En bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Värdering av ekosystemtjänster Hälsosamma och livskraftiga ekosystem är grunden för många ekosystemtjänster och en förutsättning för ekonomisk aktivitet och i slutändan människors välbefinnande. Många ekosystem har dock, på grund av mänsklig påverkan, degraderats så att viktiga ekosystemtjänster gått förlorade. Denna situation har uppstått därför att många ekosystemtjänster, så som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald, i hög grad är s.k. kollektiva nyttigheter (vi får dem ”gratis” av naturen) som systematiskt undervärderas i beslutsfattande, eftersom deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända. Många ekosystem förvaltas istället för att maximera andra typer av ekosystemtjänster, sådana som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke (Naturvårdsverket 2012). De vindmätningar som utförts vid Florkölen visar att en vindkraftanläggning med 6 vindkraftverk, i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion om ca 50 GWh per år vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 9 600 villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa). 9.3 Ekosystemtjänster Ett ekosystem kan definieras som ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. Skogar, myrar och betesmarker är Stora ekonomiska värden beaktas alltså inte i beslut om hur mark- eller vattenområden ska användas. Att värdera ekosystemtjänster kan därför bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen 2014-03-24 61 och ekosystemtjänsterna genererar för samhället. planeringen, vilket innebär att vattenrening och utjämning av vattenflöden inte kommer att påverkas i någon nämnvärd grad. Kulturella ekosystemtjänster så som jakt och annan rekreation i naturen kommer främst att påverkas under byggtiden, men även under drifttiden då upplevelsen av naturen kommer att vara annorlunda med vindkraftverken och nya vägar i utredningsområdet. I det följande värderar vi inte, men lyfter fram, hur de ekosystemtjänster som finns vid Florkölen förväntas påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Specifikt för utredningsområdet vid Florkölen Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från naturen inom utredningsområdet är försörjande ekosystemtjänster; virke från skogen och mat i form av viltkött, bär och svamp. Vidare står naturen inom utredningsområdet för reglerande tjänster då de våtmarker som förekommer både renar vatten och jämnar ut vattenflödet. Utredningsområdet bidrar också med kulturella ekosystemtjänster eftersom det används för rekreation i form av till exempel jakt. Slutligen bidrar utredningsområdet även med stödjande ekosystemtjänster så som fotosyntes i utredningsområdets växter. Sammantaget bedöms etableringen av en vindkraftanläggning ha en liten påverkan på områdets möjlighet att även i fortsättningen tillhandahålla ekosystemtjänster. Se vidare i respektive avsnitt som behandlar konsekvenser för naturmiljöer, friluftsliv respektive användningen av naturresurser. 9.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation (år 2020) kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. Vindkraftsanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster Den planerade vindkraftanläggningen Florkölen kommer främst att nyttja vind, som är en process som inte åstadkoms av levande varelser, dvs. inte en ekosystemtjänst. Vindkraftanläggningen kommer däremot att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation binder ihop markytor som skadats av anläggningsarbeten och även hindrar slänter och sluttningar från att rasa eller i övrigt erodera. Påverkan på ekosystemtjänster Den planerade vindkraftanläggningen kommer att ta en mindre del av den mark som finns inom utredningsområdet i anspråk. Denna mark hyser idag produktionsskog. Detta kommer således att leda till ett bortfall av försörjande ekosystemtjänster som virke, bär och svamp. Fotosyntesen som skulle ha pågått i växterna på denna mark faller också bort. Våtmarker kommer till stor del att undvikas i De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Naturvårdsverket, som samordnar den årliga uppföljning som sker av miljökvalitetsmålen, konstaterade i mars 2013 att 14 av de 16 miljökvalitetsmålen inte kommer att nås till 2020 (målet för skyddande ozonskikt nås och målet för säker strålmiljö är nära att nås). Trots att miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden menar Naturvårdsverket att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga; det krävs en samhällsomställning med god hushållning 2014-03-24 62 med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp för att målen ska nås. I tabell 8 görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. 9.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Miljökvalitetsnormer har meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EU-direktiv. Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: •• Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) •• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) •• Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) •• Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) •• Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Florkölen utredningsområde ligger inom Bottenhavets vattendistrikt som Länsstyrelsen i Västernorrlands län ansvarar för. Vattendragen inom utredningsområdet är små och det finns inga utfärdade miljökvalitetsnormer för vare sig yt- eller grundvatten inom utredningsområdet. Övriga miljökvalitetsnormer påverkas inte. Vindkraftetableringen vid Florkölen bedöms därmed inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. 2014-03-24 63 Tabell 8. Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen. Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar till måluppfyllelsen för sju av miljömålen. Miljömål Måluppfyllelse Analys 2 Frisk luft Bidrar till måluppfyllelse 3 Bara naturlig försurning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av luftförorenande ämnen då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar 4 Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse 5 Skyddande ozonskikt Ej relevant 7 Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse 8 Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse 9 Grundvatten av god kvalitet Förhindrar inte måluppfyllelse 11 Myllrande våtmarker Förhindrar inte måluppfyllelse 1 Begränsad klimatpåverkan 6 Säker strålmiljö 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt djur- och växtliv Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Ej relevant Förhindrar inte måluppfyllelse Ej relevant Ej relevant Förhindrar inte måluppfyllelse Förhindrar inte måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla våtmarksmiljöer inte tar skada Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar skada Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen görs så att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada 2014-03-24 64 9.6 Konsekvenser för landskapsbilden bedöms bli. Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Generellt om uppfattningen av landskapsbild Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att verken är höga, att de placeras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen kommer att kunna ses från en rad platser i omgivningarna. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, t.ex. med småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och accepterar därför påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftanläggningen genom någon form av delägarskap och i det fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden säkerligen av denna nytta. Av dessa anledningar väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex. ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning till en hamnmiljö. Mängden människor som får en förändrad landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning har också betydelse för konsekvensbedömningen. Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur konsekvenserna för landskapsbilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt med en stor osäkerhet Tabell 9. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Den preliminära bedömningen är att förändringen av landskapsbilden blir liten. Stor förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Måttlig förändring Liten förändring Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. 2014-03-24 65 Obetydlig förändring Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. inför detta nya landskapselement. blir enhetlig, utan reklam och andra logotyper på vindkraftverkens torn än tillverkarens. •• Hinderljusmarkeringen kommer att riktas uppåt så att ljus inte ska nå markytan. Förhållandena vid Florkölen Landskapet är ett kuperat, skogsbrukspräglat skogslandskap. Bergsryggens sidor är bitvis mycket branta och de brantaste sluttningarna finns i dess södra delar och inom utredningsområdet ligger på 400 till 550 m ö.h. Inom ett par mils radie från den planerade vindkraftanläggningen finns ett flertal toppar med höjder över 400 m ö.h., i väster når flera av topparna över 600 m ö.h. Högsta höjden på den bergsrygg där utredningsområdet är beläget är Flornipan med sina 572 m ö.h. Flornipan ligger strax söder om utredningsområdets södra gräns. Lägst i landskapet ligger Ljusnans och Fåssjöns dalgångar, väster och öster om utredningsområdet, på 248 respektive 270 m ö.h. Fotomontage och siktanalys För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas ett antal fotomontage (bilaga 12). Fotopunkterna är valda så att fotomontagen ska visa den planerade vindkraftanläggningen ur flera väderstreck (se karta i figur 22 och bilaga 12). De är vidare valda utifrån var människor vistas och på respektive plats har fotot tagits där man har den bästa utsikten mot utredningsområdet. Under samrådet har myndigheter och allmänhet beretts möjlighet att inkomma med synpunkter angående lämpliga fotomontagepunkter. Fotomontagen visar exempellayouten för den planerade vindkraftanläggningen med 240 m höga vindkraftverk, som är det största som kan vara aktuellt att anlägga vid Florkölen, från följande platser i omgivningarna, se karta i figur 22: •• Nils- Pålssveden •• Idrottsplats i Ytterhogdal •• Fåssjödal •• Känne vid sjön •• Huskölen •• Storån •• Flor Bebyggelsen i landskapet följer i huvudsak dalgångarna, främst Ljusnans och Hoans dalgångar väster om utredningsområdet, men även Fåssjö dalgång öster om utredningsområdet. De byar och boställen som omger utredningsområdet har sammanlagt ca 760 invånare, se karta i figur 22. De närmaste byarna är Flor, Storån och Fåssjödal på ca 2 km avstånd. Ytterhogdal är den närmast belägna tätorten ca 8 km nordväst om utredningsomådet. I det omgivande landskapet finns inga särskilt utpekade värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken. Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och bedömd synbarhet från samtliga byar närmast utredningsområdet i tabell 10. Skadeförebyggande åtgärder En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 8. De åtgärder som är av relevans för landskapsbilden är följande: •• Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen En synbarhetsanalys har genomförts som visar var vindkraftverk teoretiskt sett kan ses (se bilaga 13). Synbarhetsanalysen tar dock inte hänsyn till vegetation som t.ex. skog vilket gör att vindkraftverk teoretiskt sett anges vara synliga även där de inte är synliga i verkligheten enligt fotomontagen. 2014-03-24 66 5 3 2 25 3 654 2 23 7 2 1 2 1 4 23 6 1 23 5 Ü Utredningsområde 10 km buffertzon Fotopunkter för fotomontage 0 5 10 km Figur 22. Karta över platser varifrån fotomontage gjorts (röda siffror) samt antalet boende i byarna inom 10 km från utredningsområdet (svarta siffror). Synbarhet från byarna Från byarna Flor, Alastensheden och Storån som ligger längs Ljusnans dalgång, mellan 2 och 4 km väst-sydväst om utredningsområdet för vindkraft, kommer vindkraftverk att kunna ses på nära håll. Eftersom byarna ligger i en dalgång kom- mer Florkölens horisont relativt nära, vilket gör att det från Storån i huvudsak är de sydliga vindkraftverken som kommer att synas. Vindkraftverken kommer dock inte att vara synliga från alla delar av byarna, utan från vissa platser skymmas av mellanliggande skog. 2014-03-24 67 Tabell 10. Förteckning över omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot utredningsområdet för vindkraft, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur Florkölen vindkraftanläggning blir synlig. Antal invånare är antalet permanentboende inom byarna enligt uppgift från Härjedalens kommun juni 2013. Fotomontagenummer syftar till nummer på karta i figur 22 samt på fotomontage i bilaga 12. Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Flor 23 Alastensheden 2 NO 2,2 250 Storån 23 N 3,8 250 7 Nils-Pålssveden 0 O 3,3 250 1 Långströmmen 1 NO 5,7 280 Sänna 2 O 6,9 260 Ytterhogdal 654 SO 8,0 265 2 Fåssjödal 25 SV 3,3 270 3 Minne 3 SV 6,2 260 O 2,2 250 Fotomontage nr 8 Bedömning Byn vänder sig i huvudsak mot Hoan och Ljusnan i sydväst, medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i öster. De delar av byn som är belägna på Hoans västra sida vänder sig dock mot vindkraftanläggningen. Vindkraftverken kommer att vara synliga från byn och från vissa platser kommer vindkraftverk att dominera landskapsbilden. Detta gäller främst från den norra delen av byn som vänder sig mot Florkölen. Byn ligger mellan Flor och Storån och vänder sig likt dessa mot Ljusnan i sydväst. Vindkraftanläggningen nordöst om byn kommer att vara synlig men till viss del att skymmas av skog. Byn är belägen på Ljusnans östra sida och vänder sig i huvudsak åt väster mot denna medan vindkraftanläggningen är belägen åt norr. De sydliga vindkraftverken kommer att vara synliga men de kommer till viss del att skymmas av skog. Vid Nils-Pålssveden finns en rastplats som är välbesökt av fiskare. Vindkraftverken kommer att vara väl synliga från bron över Ljusnan och från vattnet. Vindkraftverken kommer inte att synas från byn då den vänder sig åt väster och omges av skog åt nordöst där vindkraftanläggningen är belägen. Sänna är belägen på Ljusnans västra strand och vindkraftverken kommer att synas från öppna platser. Avståndet gör dock att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden. Samhället är plant, beläget vid Hoan och Kyrksjön och saknar en tydlig riktning. Man kommer att kunna se vindkraftverk från öppna delar av samhället, såsom exempelvis området vid kyrkan. Avståndet gör dock att vindkraftanläggningens dominans i landskapsbilden blir liten. Från stora delar av samhället kommer sikten att skymmas av skog och hus. Byn ligger i en dalgång och omges av skog. Inom byn finns jordbruksmarker som öppnar upp landskapet. Byn saknar tydlig riktning men man kan anta att många uteplatser vänds mot eftermiddagssolen i sydväst. Vindkraftanläggningen kommer att synas väl från stora delar av byn och kan upplevas som dominerande i landskapsbilden. Byn är belägen på både östra och västra sjöstranden och är delvis orienterad med utsikt mot vindkraftanläggningen. Man kommer att kunna se vindkraftverken från öppna delar av byn. 2014-03-24 68 Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning Stensån 5 Känne 0 NV 3,7 270 4 23 NV 10,5 236 6 Vindkraftverk kommer att vara väl synliga från öppna delar av byn. Byn vänder sig dock i huvudsak mot Gårdstjärnen i sydväst medan vindkraftanläggningen är belägen åt nordväst. Huskölen SV 9,2 285 Byn är belägen på båda sidor av Ljusnan och vänder sig främst åt sydväst. Man kommer att kunna se vindkraftverk från den delen av byn som är belägen på Ljusnans västra sida medan sikten från den del av byn som är belägen på Ljusnans östra sida kommer att vara mer begränsad och delvis skymmas av mellanliggande skog på Huskölen. Det långa avståndet gör dock att vindkraftverkens dominans blir liten. Besökares upplevelser Byarna i Fåssjödal; Fåssjödal, Känne, Minne och Stensån, ligger ost till nordost om utredningsområdet på större avstånd (ca 3, 4, 6 respektive 9 km) än byarna i Ljusnans dalgång. Härifrån kommer vindkraftverk att kunna ses från de öppna delarna av byarna med sikt mot vindkraftanläggningen. Längs vägarna är det i huvudsak från byarna, där öppen odlingsmark skapar utblickar mot utredningsområdet för vindkraft, som man kan komma att se vindkraftverk (se avsnittet Synbarhet från byarna ovan för en beskrivning). Öppna områden med sikt mot vindkraftanläggningen finns också vid kalhyggen, sjöar och öppna myrar. Skoterlederna i omgivningarna löper huvudsakligen i skog som skymmer utblickarna mot vindkraftanläggningen. Kalhyggen, sjöar och öppna myrar är dock områden varifrån vindkraftverken kommer att kunna ses även för skoteråkare. Från Ytterhogdal (inklusive Östansjö, Västansjö och Viken), som ligger ca 8 km från utredningsområdet, kommer vindkraftverk att vara synliga från öppna platser. Vindkraftverken ligger dock på långt avstånd och kommer därför till stor del att skymmas av mellanliggande skog. Det långa avståndet gör dessutom att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden. Från Huskölen, beläget ca 10 km söder om utredningsområdet, kommer sikten mot vindkraftanläggningen att vara begränsad och bitvis skymmas av mellanliggande skog. Från den södra delen av byn skyms sikten delvis av Huskölens sluttningar. På grund av det långa avståndet kommer vindkraftverkens dominans av landskapsbilden att vara liten. Byn är delvis orienterad med utsikt mot vindkraftanläggningen och man kommer att kunna se vindkraftverk från öppna delar av byn. Det långa avståndet gör dock att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapet. Längs Ljusnan och Hoan bedrivs fritidsfiske både från land och båt. Från de västliga delarna av Ljusnan kommer vindkraftverken att synas väl, exempelvis från strandlinjen vid naturrastplatsen där väg 296 korsar Ljusnan. Från Hoan bedöms färre utblickar finnas mot den planerade vindkraftanläggningen då ån är relativt smal och omges av vegetation. På de platser där ån vidgas till sel och där kalhyggen eller våtmarker öppnar upp området kommer vindkraftverken dock att synas väl. 2014-03-24 69 markeras med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Hur ett ljus uppfattas beror på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Hinderbelysningens ljusintensitet kommer att anpassas enligt följande; 100 000 cd (candela) på dagen, 20 000 cd vid gryning och skymning och 2 000 cd på natten. Frekvensen kommer att vara 40-60 blinkningar per minut. Vindkraftverken innanför de yttre vindkraftverken ska vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. I nordvästra änden av Fåssjön finns en liten badplats och fiskebrygga. Vindkraftverken kommer att synas väl från de östra delarna av sjön men badplatsen, som är belägen på västra sidan, vänder sig i huvudsak mot öster och vindkraftverken hamnar därför inte i blickfånget. Från de omkringliggande naturreservaten Långsidberget och Råtjärnberget-Djupdalsberget bedöms utblickarna mot vindkraftanläggningen vara mycket begränsade då naturreservaten huvudsakligen består av skog samt att sikten delvis skyms av topografin. Vindkraftverk är möjligtvis synliga från Västansjöbrännans naturreservat, men avståndet på 10 km gör att vindkraftanläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Ljuset kommer inte att kunna blända eller lysa upp i omgivningen, då ljusintensiteten är svag och ljuset är riktat uppåt så att det inte når markytan. Kyrkan i Ytterhogdal kan sägas utgöra ett landmärke. Kyrkan ligger dock på långt avstånd, ca 8 km, och den betraktas bäst på relativt nära håll från söder. Utblickar mot kyrkan och vindkraftanläggningen kommer därför inte att sammanfalla. De fåtal konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring utredningsområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de få och små byar och enstaka hus som omger utredningsområdet. Det mänskliga ögat dras till den ljusaste punkten eller den största kontrasten. I landskapet kring Florkölen finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning kommer att framträda tydligt i landskapet. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet kan, oavsett styrka, innebära att en känsla av ”orördhet” går förlorad. Det gäller även ljuspunkter från radiomaster etc. Landskapet kring Florkölen är dock till övervägande delen skogsklätt, vilket gör att de nya ljuspunkterna kommer att synas på nära håll från ett fåtal platser. De byar varifrån man kommer att kunna se hinderbelysningen väl från nära håll är byarna Flor, Alastensheden och Storån i Ljusnans dalgång och byarna Fåssjödal och Känne i Fåssjödals dalgång. Belysningen kommer dock att vara riktad uppåt så att ljus inte når markytan. Kumulativa effekter Det planeras inga vindkraftanläggningar inom 15 km från utredningsområdet, vilket är det avstånd inom vilket Länsstyrelsen i Jämtland anser det vara lämpligt att göra en bedömning av kumulativa effekter. Närmsta planerade vindkraftanläggning ligger ca 20 km öster om Florkölen. Den kumulativa effekten för landskapsbilden bedöms som obefintlig. Hinderbelysning Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9). Detta innebär att vindkraftanläggningen, i form av hinderbelysningen, kommer att vara synlig även under dygnets mörka timmar. Vindkraftverken i ytterkant ska på sin högsta fasta punkt, dvs. på tornets topp, Ljuset från hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljus- 2014-03-24 70 bilden bredare och mindre intensiv. Från Ytterhogdal och byarna på längre avstånd kommer hinderbelysningen att kunna ses, men ljusbilden kommer inte att upplevas lika dominant som på närmare håll. Vad som anges ovan gäller också för förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens hinderbelysning. Bedömningen enligt redovisade bedömningsgrunder är att förändringen av landskapsbilden blir liten. Eftersom att antalet bosatta i närområdet är så få görs bedömningen att det inte är ekonomiskt rimligt enligt 2 kap 7 § miljöbalken att utrusta vindkraftverken med radarstyrd hinderbelysning. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av förhållandena på plats i omgivningarna liksom på fotomontage och en synbarhetsanalys. Platsbesöken har gett en god säkerhet i analysen av bl.a. bebyggelsens läge i förhållande till topografin. Den metod som används för utformning av fotomontage och synbarhetsanalys är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i landet. Sammanvägd bedömning En vindkraftanläggning med 6 st 240 m höga vindkraftverk bedöms innebära en måttlig förändring i landskapet. Antalet vindkraftverk är få men med en hög totalhöjd. Från det omgivande landskapet kommer vindkraftverken att kunna ses på såväl nära som långt håll. Anläggningen i sin helhet kommer dock bara att ses på relativt långa avstånd. Närmare vindkraftanläggningen gör vegetation/skog att endast mindre delar av anläggningen kan ses i samma utblick. Det omgivande landskapet är dock inte obrukat då det sedan tidigare är starkt påverkat av skogsbruket. Stora nyupptagna kalhyggen med raka kanter finns på Florkölen och påverkar landskapsbilden. Vindkraftverken kommer samtidigt att ge landskapet en industriell prägel som det tidigare inte haft. Från de omgivande byarna och samhällena, där ca 760 personer bor, kommer vindkraftverk att synas, dock inte från alla delar av byarna. Vindkraftverken kommer att upplevas som dominerande i byarna som ligger nära och har utblickar mot den planerade vindkraftanläggningen. Detta gäller framför allt de västra delarna av Flor och delar av Fåssjödal och Känne. I dessa byar bor ett knappt hundratal personer. I övriga byar kommer vindkraftverken inte att dominera landskapet i samma utsträckning på grund av det långa avståndet och/ eller att byarna i huvudsak vänder sig bort från vindkraftanläggningen. Sammantaget berörs endast ett förhållandevis litet antal människor av en förändrad landskapsbild. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Även synbarhetsanalysen har begränsningar då den ej tar hänsyn till vegetation och därför anger att vindkraftverken kommer att vara synliga på platser där de i verkligheten inte kommer att vara det på grund av vegetationen, t.ex. skog. Synbarhetsanalysen kan dock ses som ett s.k. värsta fall-scenario. Av ovanstående skäl kan bedömningarna av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet. 2014-03-24 71 9.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna och ungskogar med tall och gran. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. En utbyggnad av vindkraft vid Florkölen kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Mindre skogsbestånd med äldre skog och höga naturvärden finns främst i den branta sluttningen i den östra delen av utredningsområdet. I den västra delen finns två sumpskogsområden med höga naturvärden. Dessa sumpskogar är belägna i den västra delen av Fjösmyran (objekt F i naturvärdesinventeringen) och väster om Lövhusmyran (objekt G i Naturvärdesinventeringen). Verksplacering planeras så att inga av de objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga skogliga naturvärden kommer att beröras av vindkraftverk. De skogliga objekten i den östra delen undantas dessutom helt från infrastruktur, se stoppområden i figur 21. Bolagets preliminära bedömning är att även sumpskogarna i utredningsområdets västra del (västra delen av objekt F samt objekt G i naturvärdesinventeringen) kan undvikas av vägar och elledningar. Dessa sumpskogsområden kan dock komma att beröras av infrastruktur om det vid en detaljerad teknisk utredning bedöms vara nödvändigt. Detta skulle innebära påverkan i form av förlust av livsmiljöer genom avverkning och vägförläggning och fragmentering av områdena. Med hjälp av skyddsåtgärder som säkerställer att vatten kan passera i eller under vägbanken i sumpskogarna minskar dock den eventuella påverkan på hydrologin i sumpskogarna. Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för olika typer av naturvärden. Skyddade områden Inom utredningsområdet för vindkraft finns i dagsläget två formellt skyddade områden i form av biotopskydd samt strandskyddade områden. Dessa bedöms inte påverkas av en vindkraftanläggning inom utredningsområdet. Den skyddade natur som finns i det omgivande landskapet i form av riksintressen, naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd bedöms inte påverkas av en vindkraftetablering i det föreslagna området på grund av det långa avståndet och att de värden som pekats ut i dessa skyddade områden främst är markbundna. Strandskydd Inom utredningsområdet finns inga tjärnar eller vattendrag utan endast mindre bäckar. Inga vindkraftverk planeras inom strandskyddat område intill bäckar och bäckarna kommer inte att korsas av nya vägar. Bedömningen är att strandskyddet inte kommer att påverkas och att goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten kommer att bibehållas, se vidare under rubriken ”Vattendrag” nedan. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära små till obetydliga konsekvenser för de skogliga värdena inom utredningsområdet. Om sumpskogarna undviks helt av vägdragning så bedöms påverkan bli obetydlig. Skogliga naturvärden Skogen i utredningsområdet är i hög grad påverkad av modernt produktionsskogsbruk med de konsekvenser för naturvården som det innebär. Den övervägande delen av skogsmarken utgörs av hyggen Våtmarker Inom utredningsområdet finns endast mindre våtmarker. Våtmarker som i sam- 2014-03-24 72 Tabell 11. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Måttliga konsekvenser Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för naturvärdena. Tabell 12. Bedömningsgrunder för arter. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga till små. Stora konsekvenser Stor påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet och påverkan på bevarandestatusen i regionen. Måttliga konsekvenser Måttlig påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen i påverkan i regionen. Små konsekvenser Liten påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen påverkan i regionen. band med naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga naturvärden (klass 2) kommer inte att beröras av vindkraftverk. Två av de objekt som uppmärksammades i naturvärdesinventeringen (objekt B och G i naturvärdesinventeringen, bilaga 10) ligger nära befintliga skogsbilsvägar som kommer att uppgraderas i samband med vindkraftetableringen. Uppgraderingen av befintliga vägar och nybyggnationer av vägar och vindkraftverk kommer att göras med stor varsamhet så att våtmarkernas hydrologi inte påverkas. Nya vägar bedöms preliminärt kunna dras så att våtmarker helt undviks. Två våtmarker kan dock komma att beröras av infrastruktur om det vid en detaljerad teknisk utredning bedöms vara nödvändigt. De våtmarker som kan beröras är den västligaste delen av Fjösmyran (objekt F i naturvärdesinventeringen) och Lövhusmyran (objekt G i naturvärdesinventeringen). Fjösmyran är den största våtmarken inom utredningsområdet och den bedöms i naturvärdesinventeringen hysa höga naturvärden (klass 2). Fjösmyran är belägen mellan Västerkölen och Mellankölen och korsar nästan hela utredningsområdet i Obetydliga konsekvenser Enstaka individer kan påverkas men bevarandestatusen för arten i utredningsområdet påverkas inte. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för art. Bevarandestatus i bedömningsgrunderna för arter Med gynnsam bevarandestatus menas att en art har fortsatt goda förutsättningar att fortleva i området. Begreppet gynnsam bevarandestatus är centralt inom Natura 2000, men observera att denna bedömningsgrund inte har med Natura 2000 att göra. öst-västlig riktning. Fjösmyran har en naturlig hydrologi och är känslig för ingrepp som kan påverka hydrologin. Fjösmyran är dessutom enligt uppgift en spelplats för orre (påverkan på orrspelsplatsen redogörs för under rubriken Fåglar nedan). Lövhusmyran bedöms ha intermediär näringsstatus och hyser en något rikare vegetation än övriga myrar inom utredningsområdet. Myren är dock till viss del påverkad av ett dike i västra myrkanten och omgivande hyggen. En vägförläggning över myrmark skulle innebära påverkan i form av förlust av livsmiljöer och fragmentering. Med hjälp av skyddsåtgärder som säkerställer att vatten kan passera i eller under vägbanken 2014-03-24 73 i minskar dock den eventuella påverkan på hydrologin i våtmarkerna. samt bygg- och underhållsarbete) •• Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar •• Barriäreffekter för flygande fåglar till följd av undvikandebeteenden •• Eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Övriga våtmarker inom utredningsområdet samt våtmarker i utredningsområdets omgivningar kommer inte att påverkas av vindkraftanläggningen. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen innebära små till obetydliga konsekvenser för de värden som är knutna till våtmarker. Om våtmarkerna undviks helt av vägdragning bedöms påverkan bli obetydlig. Lokaliseringen av en vindkraftetablering är sannolikt den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo 2007). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av särskilt skyddade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Vattendrag Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns mycket små. Ett fåtal bäckar rinner upp inom området. Dessa sammanfaller med de skogliga objekt som pekats ut i naturvärdesinventeringen. De föreslagna nya vägarna inom utredningsområdet berör inga bäckar. Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggandens konsekvenser på naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock fortsatt antas vara i fokus. Befintliga skogsbilvägar som leder in i området som kommer att behöva förstärkas och breddas korsar ett fåtal bäckar. Förstärkning av befintliga vägar kommer dock att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Därigenom förhindras nedströms effekter genom grumling, såsom exempelvis påverkan på flodpärlmusslaEN, AD och fisk. Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms som obetydliga. Störningar och förluster av livsmiljöer En lokalisering av vägar och vindkraftverk i utredningsområdet kommer sannolikt generellt att ha liten påverkan på miljöer med höga värden för fågellivet. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverken planeras i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att förekomster av sällsynta skogslevande fåglar ska påverkas. Biotopförluster och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för Fåglar Generellt om påverkan på fågelfaunan Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i: •• Förluster av livsmiljöer till följd av vindkraftanläggningens markanspråk och störningseffekter (drift 2014-03-24 74 vägar och vindkraftverk. Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. Det är inte sannolikt med flera häckande rovfåglar i eller nära utredningsområdet. Möjligen häckar fjällvråkNT sporadiskt inom utredningsområdet under år med god födotillgång. Även bivråkVU, FD och någon annan vanligare rovfågel kan häcka inom utredningsområdet och möjligen störas av en vindkraftsetablering. förekomma, främst under byggnationen av de två vindkraftverk som i exempellayouten avses placeras nära Fjösmyran samt vid transporter på den väg som planeras väster om Fjösmyran. Om vägen anläggs genom sumpskogen i den västra kanten av Fjösmyran blir störningen större än om vägen anläggs längre ner i sluttningen. Till följd av de skyddsåtgärder som bolaget åtar sig (stopp i anläggningsarbetet, transportförbud på vägen invid Fjösmyran och kvarlämnande av en skogsridå mellan myren och vägen) bedöms störningen dock bli kortvarig och lokal och inte påverka populationen av orreFD i området. Orrspel förekommer på Fjösmyran som är centralt belägen inom utredningsområdet. Enligt uppgifter från en lokal ornitolog har det setts spel med omkring 10-15 tuppar på platsen men det bedöms vara osäkert om den relativt lilla Fjösmyran rymmer ett så stort antal spelande tuppar. OrreFD är en vanligt förekommande häckfågel i Norrland med en stabil population. I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för orreFD. Med viktiga spelplatser avses platser som nyttjas av fler än 10 tuppar (Naturvårdsverket 2011). Avståndet på 1 km är dock inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden. TjäderFD bedöms förekomma sparsamt inom utredningsområdet. En viss störning på den lokala tjäderpopulationen kan inte uteslutas men störningen bedöms bli begränsad och lokal. Störningar från en vindkraftutbyggnad bedöms på lång sikt få liten påverkan på bestånden av skogshöns. Antalet våtmarksfåglar inom utredningsområdet eller inom 1 km från detsamma är med all sannolikhet så begränsat att inga viktiga förekomster kommer att påverkas negativt. Med utgångspunkt från detta bedöms konsekvenserna för våtmarksfåglar bli små. Det är inte sannolikt att särskilt skyddade arter ska påverkas i större utsträckning av störning eller habitatsförluster då utredningsområdet nästan helt saknar viktiga naturmiljöer för de särskilt skyddade arterna i regionen. Inga uppställningsytor för vindkraftverk kommer att anläggas på myrmarker, men två vindkraftverk planeras preliminärt att placeras på ca 500 m avstånd från Fjösmyran. Vägdragning över Fjösmyran undviks och därigenom förhindras att spelplatser för orreFD försvinner på grund av ianspråktagande av mark. En ny väg planeras strax väster om Fjösmyran. Preliminärt avses vägen placeras i sluttningen på ett avstånd om ca 20 m till Fjösmyran. Vägen kan dock komma att dras genom sumpskogen som utgör den västra delen av Fjösmyran om det visar sig nödvändigt i kommande noggranna undersökningar. Störning på orrspelet på Fjösmyran kan Kollisioner med vindkraftverk Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. Generellt sett är risken mycket liten och antalet dödsfall per vindkraftverk och år är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga data. Variationen mellan olika anläggningar är dock stor och några få anläggningar står för en stor del av kollisionerna. Att räkna på medelvärden ger därför en 2014-03-24 75 skev bild av verkligheten. Medianvärden är i stället ett bättre mått på den totala dödligheten. Färska beräkningar visar att medianvärdet för Europa ligger på 6,5 kollisioner per vindkraftverk och år (Naturvårdsverket 2011). Många av kollisionsstudierna i Europa har gjorts vid kuster, jordbruksmark och våtmarker, områden med generellt mycket stationära fåglar. Räknar man även in studier från Nordamerika, med många anläggningar i torra miljöer och i höjdlägen, hamnar medianvärdet på 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Det sistnämnda bedöms vara mer representativt om områden med rik förekomst av utsatta arter undviks vid etableringar. inventeringen i juni sågs dock inga kungsörnarNT, FD inom utredningsområdet (bilaga 9, Enetjärn Natur 2013c). Det går i dagsläget inte att avgöra om de kungsörnarNT, FD som sågs i området under våren 2013 tillhör de två etablerade reviren sydväst respektive sydost om utredningsområdet, eller om det rörde sig om ett nytt par som etablerat sig i omgivningarna. Inga kungsörnarNT, FD verkar dock ha häckat inom 3 km från utredningsområdet under 2013, och det finns inga uppgifter om tidigare häckningar inom minst 5 km från utredningsområdet. Troligvis födosöker kungsörnarNT, FD i eller passerar utredningsområdet ibland. En skotsk studie har visat att kungsörnar verkar undvika vindparksområden (Walker, o.a. 2005). I studien observerades örnparet endast inom en vindkraftanläggning när de jagade undan inkräktande örnar. I det fall kungsörnar undviker områden med vindkraftverk skulle det kunna leda till att det aktuella kungsörnsrevirets storlek minskar. En möjlig konsekvens skulle vara att ytan jaktmark minskar vilket i sin tur skulle kunna leda till att örnarnas häckningsframgång försämras. Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Rovfåglar verkar vara den grupp av fåglar som är mest utsatta för kollisioner med vindkraftverk, sett i relation till antal individer (bl.a. Naturvårdsverket 2011). Sammansättningen av rovfåglar vid Florkölen bedöms vara likartad den man förväntar sig i stora delar av Norrlands inland. Dokumenterade förekomster nära utredningsområdet är bl.a. att fjällvråkNT häckat tillfälligt på Florkölen och bivråkVU, FD misstänks häcka vid Långsidberget. Vad gäller fjällvråkNT så bedöms det inte finnas någon regelbunden häckningsplats inom 2 km från utredningsområdet på grund av avståndet till fjällen och avsaknaden av klippor, men tillfälliga trädhäckningar kan dock ske (bilaga 9, Enetjärn Natur 2013c). Inga rovfåglar bedöms ha högre koncentrationer inom ett par kilometer från utredningsområdet (se bilaga 7, Enetjärn Natur 2013b). Den kungsörnsinventering som genomfördes under vårvintern 2013 indikerade att utredningsområdet vid Florkölen kan ligga inom ett kungsörnsrevir (bilaga 6, Enetjärn Natur 2013a). Under den senare Avsaknaden av regelbundna häckningar av fjällvråkNT och att inga indikationer på kungsörnsförekomst har kunnat konstateras vid Florkölen under 2013 gör att det inte bedöms finnas fog för särskilda hänsynsåtgärder för fjällvråkNT, och kungsörnNT, FD vid Florkölen. Skogshöns kan också dödas i kollisioner med vindkraftverk (se t.ex. Dahlén 2010). Trots att skogshöns sällan flyger högt över trädtoppshöjd, annat än när de skrämts, så är det troligt att kuperad terräng ökar risken att fåglarna når upp på de flyghöjder där de kan exponeras för kollisioner. Detta bedöms kunna ske i utredningsområdet. Det finns även risk för kollisioner med tornen. Eftersom arterna alla har goda stammar i regionen och visar stora fluktuationer mellan år av naturliga orsaker bedöms dock inte eventuella kollisioner påverka 2014-03-24 76 populationerna i stort. Vindkraftverken vid Florkölen kommer dock att placeras på höjdlägen och i biotoper som vanligtvis inte föredras av fladdermöss. Biotoperna inom projektområdet saknar många av de element som är viktiga för arterna, t.ex. närheten till födosöks- och föryngringslokaler samt ett varierat trädskikt och grova lövträd. Detta leder till att förutsättningarna överlag är relativt dåliga för stora populationer av fladdermöss inom utredningsområdet. Det kan dock förekomma enstaka individer i nära anslutning till vindkraftverken. Florkölen bedöms inte ligga i något koncentrerat flyttfågelstråk men det bedöms förekomma att fåglar koncentreras längs med den höjdrygg som utredningsområdet är en del av, bl.a. särskilt skyddsvärda och känsliga arter som kungsörnNT, FD och fjällvråkNT. Antalet individer bedöms dock vara begränsat (bilaga 7, Enetjärn Natur 2013b). En rad studier visar att flyttande fåglar generellt har mycket låg risk att kollidera med vindkraftverk (bl.a. Enetjärn Natur 2012). Det kan inte uteslutas att en vindkraftutbyggnad i det aktuella området kan medföra enstaka kollisioner med flyttande rovfåglar men riskerna bedöms som mycket små och det handlar i förekommande fall om ytterst få individer. Av de fem fladdermusarter som potentiellt bedöms finnas i området; nordisk fladdermusAD, vattenfladdermusAD, mustaschAD/ brandts fladdermusAD och långörad fladdermusAD, är endast nordisk fladdermusAD en högriskart i förhållande till vindkraft eftersom de jagar även i öppna landskap till skillnad mot mustaschAD/brandts fladdermusAD och långörad fladdermusAD som jagar i små gläntor, bryn och inne i skogen och vattenfladdermusAD som jagar tätt över vattenytor. Nordisk fladdermusAD är därför sannolikt den enda art som kan komma att påverkas av en vindkraftsetablering i området. Nordisk fladdermusAD är också den art som dominerar i området. Populationen av nordisk fladdermusAD har med stor sannolikhet ökat under senare tid (Ahlén 2011). Övriga känsligare arter som t.ex. lavskrikaNT, tretåig hackspettNT, FD och göktytaNT rör sig sällan på de höjder som gör att de utsätts för en kollisionsrisk. Sannolikheten för att mer än enstaka individer ska kollidera bedöms som mycket liten. Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden är tillräckligt stort för att störningarna på fågellivet i dessa ska bli obefintliga. Fladdermöss Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén 2002), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén 2008). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter under sensommaren som ansamlas runt kraftverken (Rydell m. fl. 2010), vilket i sin tur attraherar fladdermöss. En litteraturstudie med data från Nordamerika visar på en ökad dödlighet vid låga vindhastigheter (<6 m/sek) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m. fl. 2008). Med tanke på områdets geografiska läge och karaktär bedöms påverkan på nordisk fladdermusAD som låg. Bedömningen är att etableringen inte kommer att påverka föryngringsplatser eller födosöksområden som är särskilt viktiga. Bedömningen är även att det föreligger en liten risk för kollisioner med vindkraftverk och om så skulle ske bedöms dessa enstaka förluster vara försumbara med hänsyn till populationsutveckling av nordisk fladdermusAD. Avståndet till kringliggande områden som utgör potentiella koloni- eller föryngringslokaler samt möjliga ledlinjer för fladdermöss är tillräckligt stort för att störningarna på fladdermöss i dessa bedöms bli 2014-03-24 77 obefintliga. överges. Med de skadelindrande åtgärder som bolaget åtar sig bedöms dock risken att reviret överges vara liten. Järv Den av de stora rovdjuren som troligen är mest känslig för mänskliga störningar är järvVU, AD, som visats undvika områden med vägar (Naturvårdsverket 2012). JärvVU, AD är näst efter vargCR, AD det mest sällsynta rovdjuret och är upptaget i artskyddsförordningens bilaga 1. Man har dock sett en ökande trend av järvaktivitet i skogslandet i Jämtlands län på senare år (Länsstyrelsen i Jämtlands län). Järvföryngringar har konstaterats på ett avstånd av ca 3 km från utredningsområdet för vindkraft vid tre tillfällen (Nyqvist muntl 2013). Påverkan på värdet som spridningskorridor bedöms vara liten på grund av att den planerade vindkraftanläggningen är liten och att det finns stora områden med låg grad av störning i dess omgivningar. Det finns även en stark fjällstam som ger ett tillflöde av järvarVU, AD till skogslandet. Sammantaget bedöms en vindkraftetablering inte påverka artens bevarandestatus nationellt eller regionalt. Inga järvarVU, AD kommer heller att dödas eller dö till följd av en vindkraftetablering på Florkölen. Den största konsekvensen om reviret överges bedöms vara att den lokala stammen inte tillväxer lika snabbt som önskvärt. En vindkraftanläggning som anläggs i ytterkanten av järvens revir, med ett avstånd om ca 3 km till det habitat som nyttjats som lyeplats bedöms dock medföra en relativt liten risk för en mätbar påverkan i reproduktion eller individantal. I Vindvals syntesrapport om vindkraftverkens effekt på landlevande däggdjur (Vindval 2012) anges att det framförallt är störningar under konstruktionsfasen (och troligen även nedmonteringen) samt den ökade störningen från nöjestrafik och friluftsliv som utgör de starkaste effekterna för rovdjur. Konstruktionsfasens effekter antas vara av relativt begränsad rumslig och tidsmässig utbredning medan effekterna av friluftsliv och nöjestrafik antas få mer långtgående verkan i tid och rum. Denna störning bedöms dock mildras genom de skadeförebyggande åtgärder som bolaget åtar sig. Det finns en risk att verksamheten kan skada eller försämra områdets ekologiska funktion för järvVU, AD. Den risken kan dock reduceras med skadelindrande åtgärder och den samlade bedömningen är att det finns en stor sannolikhet att den ekologiska funktionen kan bevaras och att järvreviret kan samexistera med vindkraftanläggningen. En vindkraftanläggning på Florkölen kommer att innebära ökat buller, ljus och mänsklig närvaro i området vilket innebär en störning i utkanten av järvreviret. Störningen bedöms kunna resultera i konsekvenser för det berörda reviret och konsekvenser för områdets funktion som spridningskorridor. Effekten för det berörda reviret bedöms främst bestå i habitatbortfall som födosöksområde och viloplats. En trolig konsekvens av detta är att hemområdet får en ändrad geografisk utbredning. En möjlig men mindre trolig effekt av störningen är habitatbortfall som lyeplats. Konsekvensen av detta skulle kunna vara att reviret Den kvarstående risken för konsekvenser för den lokala järvpopulationen bedöms vara hanterbar och konsekvenserna bedöms därför vara måttliga till små. Övriga stora rovdjur De i Sverige förekommande stora rovdjuren (utöver järvVU, AD som avhandlats i föregående avsnitt) brunbjörnAD, lodjurNT, AD och vargCR, AD tas alla upp i artskyddsförordningens bilaga 1. Av dessa påträffades tydliga spår av brunbjörnAD under inventeringen. Alla de stora rovdjuren förekommer dock inom utredningsormådet 2014-03-24 78 och dess omgivningar enligt uppgift från Länsstyrelsen i Jämtland (Nyqvist, muntl 2013). vika utredningsområdet i viss utsträckning (Álvares m.fl. 2011, Flagstad & Tovmo 2010, Walter m.fl. 2006, Wallin 1998). De stora rovdjuren har stora revir. De föredrar lugnare områden och det är möjligt att de kommer att undvika utredningsområdet, åtminstone under byggskedet. LodjurNT, AD, vargCR, AD och björnAD rör sig dock ibland nära bebyggelse och infrastruktur varför det inte är sannolikt att anläggningen kommer att resultera i ett bestående område som djuren undviker. Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större däggdjursarter, men nyttotrafiken i en vindkraftanläggning i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter normalt anses göra sig gällande (Helldin m.fl. 2010). För de flesta landlevande däggdjur, som rör sig över stora ytor, utgör den habitatförlust som vindkraftanläggningen utgör troligen ingen betydande faktor (Kuvlesky m.fl. 2007, Arnette m.fl. 2007). Den ökade tillgängligheten till vindkraftsanläggningar kan utgöra ett problem för våra stora rovdjur. De undviker i stor utsträckning områden som regelbundet besöks av människor (Naturvårdsverket 2012). Under drifttiden kommer området att besökas uppskattningsvis en gång per månad av servicepersonal och schemalagd service sker en till två gånger per år. Utöver detta tillkommer eventuella servicebesök vid driftsstörningar liksom vid snöröjning. Området vid Florkölen är inte välbesökt för friluftsliv förutom de perioder då området nyttjas för jakt trots att det är väl tillgängligt redan i dagsläget genom de många skogsbilvägar som leder in i området. Buller från vindkraftverk skulle kunna störa djurens verbala kommunikation eller försämra djurens förmåga att uppfatta rovdjur som närmar sig. En studie från norra Tyskland visade dock inga tecken på att småvilt som fälthare, rådjur eller rödräv fördelar sig annorlunda eller använder livsmiljöer på ett annat sätt i områden med vindkraftanläggningar än i referensområden utan vindkraft (Menzel & Pohlmeyer, 1999). Studien visade också att inom en radie av 10 – 1000 m från ett vindkraftverk var användandet av området lika för alla avstånd till vindkraftverket. En vindkraftanläggningen bedöms inte medföra några barriäreffekter då vindkraftverken placeras längs med den höjdrygg som Florkölen utgör. Vindkraftanläggningen kommer inte att skära av något flyttstråk i de omgivande dalgångarna. Den habitatförlust en vindkraftanläggning medför utgör en liten andel av landskapet som helhet och för de stora rovdjuren, som rör sig över stora ytor, utgör denna habitatförlust troligen ingen betydande faktor (Kuvlesky m.fl. 2007, Arnette m.fl. 2007). Sammantaget bedöms påverkan på de stora rovdjuren bli liten, både i utredningsormådet och i kringliggande landskap. Sammantaget bedöms konsekvenserna för däggdjur under driftsfasen som obetydliga i utredningsormådet och kringliggande landskap. Övriga däggdjur Det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur (Naturvårdsverket 2012). De som finns pekar på vissa, om än temporära, effekter under byggfasen då det pågår mycket arbeten och mänsklig aktivitet inom utredningsområdet. Under denna fas kan de större däggdjuren und- Övriga arter i artskyddsförordningen Av de arter som tas upp i artskyddsförordningens bilaga 1 (utom fåglar, fladdermöss och däggdjur som avhandlats ovan) påträffades åkergroda inom utredningsområdet under naturvärdesinventeringen. ÅkergrodaAD lever i såväl öppna marker 2014-03-24 79 arter kommer att påverkas mer än ytterst marginellt. som barrskogsmiljöer och är i en stor del av landet den vanligaste grodarten. Sammantaget görs bedömningen att inga av ovanstående arters lokala populationer kommer påverkas av vindkraftsetableringen. Deras förutsättningar för att leva kvar i området bedöms inte påverkas. Den övriga art i artskyddsförordningens bilaga 1 som med kunskap om arternas utbredning och livsmiljöer kan antas förekomma inom utredningsområdet eller dess närområde är lappranunkelAD. LappranunkelAD bedöms kunna förekomma sparsamt i bäcknära miljöer och sumpskogar inom utredningsområdet. Skadeförebyggande åtgärder En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för naturmiljöerna är följande: •• Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med stor hänsyn till naturvärdesobjekt inom utredningsområdet. Alla objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömdes hysa mycket höga (klass 1) eller höga (klass 2) naturvärden undantas från placeringar av vindkraftverk. I största möjliga mån undantas dessa objekt även från placering av tillhörande infrastruktur. Det maximala intrånget i objekt med höga naturvärden är två eventuella vägsträckor som kan komma att anläggas genom två sumpskogsbestånd med höga naturvärden (klass 2). •• Inga vindkraftverk eller tillhörande infrastruktur kommer att lokaliseras inom områden som omfattas av strandskydd. •• Vid uppgradering av befintliga vägar som gränsar till objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömdes hysa höga (klass 2) naturvärden kommer breddningen av vägen att göras på den sidan av vägen som inte avgränsar till naturvärdesobjektet. •• Den slutgiltiga placeringen av vindkraftverk och vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Av de arter som listas i artskyddsförordningens bilaga 2 har jungfru marie nycklar, skogsnycklar, nattviol, korallrot, revlummer, plattlummer, varglavNT och doftticka påträffats inom utredningsområdet. Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är skogsödla, vanlig padda, vanlig groda, huggorm, knärot, spindelblomster, mattlummer och lopplummer. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Då det saknas lämpliga livsmiljöer för övriga arter i artskyddsförordningen eller deras utbredning inte når till Florkölen bedöms förekomster av dessa som osannolika. Bedömning För de i artskyddsförordningen listade arterna som finns i utredningsområdet (åkergrodaAD, jungfru marie nycklar, skogsnycklar, nattviol, korallrot, revlummer, plattlummer, varglavNT och doftticka) och de som kan antas finnas (lappranunkelAD, skogsödla, vanlig padda, vanlig groda, huggorm, knärot, spindelblomster, mattlummer och lopplummer) görs bedömningen att området inte är av stor vikt för arternas fortlevnad i stort. Nämnda växtarter finns spridda i låga tätheter i utredningsområdet och det är sannolikt att enstaka exemplar kan beröras av den planerade vindkraftsetableringen. De områden som har högst naturvärden kommer att undvikas vid exploateringen, med ett möjligt undantag för två sumpskogar, varför det inte är sannolikt att listade 2014-03-24 80 •• Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. •• Förstärkning av de befintliga vägar som löper från allmän väg in till utredningsområdet kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Om eventuell breddning av befintlig väg över vattendrag behövs, kommer arbetet utföras på ett sådant sätt så att strandskyddets syften inte påverkas. •• Om det vid befintliga vägpassager av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 9 a § miljöbalken. •• Eventuella nya vägtrummor eller liknande i befintlig väg kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. •• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. •• Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. •• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med Länsstyrelsen för samråd. •• Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det att ske först efter samråd med Länsstyrelsen. •• Väg genom sumpskogsområden 2014-03-24 81 kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir nedströms effekter i intilliggande myr. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken. •• Ett transportförbud på vägen väster om Fjösmyran kommer att gälla under tiden från skymning till kl. 10.00 under orrspelperioden ca 1 april-15 maj och ett generellt stopp i anläggningsarbetet vid de närmaste två vindkraftverken gäller under dessa tidpunkter. •• För att undvika risk för störning på orrspelsplatsen vid en eventuell dragning av väg genom sumpskogen i Fjösmyrans västra del lämnas en skogsridå mellan vägen och myren. •• Inga anläggnings- eller nedmonteringsarbeten sker under den känsligaste tiden för järvungarna, dv.s. från februari till början av juni. •• I den mån det ur driftsäkerhetssynpunkt är möjligt förläggs alla större servicearbeten utanför den känsligaste tiden för järvungarna, d.v.s. perioden februari till början av juni. Vid driftstopp eller annat nödvändigt servicearbete som måste utföras under denna period kommer i möjligaste mån hänsyn tas för att inte bullra eller onödigtvis uppehålla sig i terrängen. •• Projektområdets vägar ska vara stängda för allmänheten under den känsligaste tiden för järvungarna, februari till början av juni, för att minska trafik och mänsklig aktivitet i området. •• Kraftledningsanslutningens dragning anpassas så att den inte påverkar de kända habitaten för järvlyor. •• Vinterutfodring genom t.ex. slaktavfall genomförs i anslutning till det habitat som idag används som plats för järvlya. ter innebära små konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna. Sammanvägd bedömning Säkerhet i bedömningen Utredningsområdet är till stor del påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns emellertid i några delar, både i form av myrmarker och äldre skogsbestånd. Dessa områden kommer dock att så långt möjligt undvikas vid den planerade lokaliseringen av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Det maximala intrånget i dessa objekt är två vägpassager genom sumpskogar i utredningsområdet västra del. De biotopskyddade områdena kommer inte att påverkas av åtgärder. Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är stor till måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom de inventeringar och utredningar som genomförts. En viss osäkerhet finns kring påverkan på kungsörn. Det går i dagsläget inte att avgöra om de kungsörnar som sågs i området under våren 2013 tillhör de två etablerade reviren sydväst respektive sydost om utredningsområdet, eller om det rörde sig om ett nytt par som etablerat sig i området. Inga observationer som gav starka indikationer på häckning gjordes men det kan inte uteslutas att observationerna rörde ett nytt par som avbröt ett eventuellt häckningsförsök. Den planerade vindkraftanläggningen innebär en störning i det järvrevir som utredningsområdet omfattas av. Den mest troliga konsekvensen av störningen är att reviret får en ändrad geografisk utbredning. Inga järvarVU, AD kommer att dödas eller dö till följd av en vindkraftetablering på Florkölen och artens bevarandestatus bedöms inte påverkas, varken nationellt eller regionalt. Den största konsekvensen om reviret överges bedöms vara att den lokala järvstammen inte tillväxer lika snabbt som önskvärt. Risken att reviret överges bedöms dock vara liten och konsekvenserna för järv bedöms därför vara måttliga till små. Det finns en osäkerhet kring bedömningen av konsekvenserna för järv. Utredningen om järvförekomst (Enetjärn Natur 2014) grundas på de inventeringar av järvföryngringar som Länsstyrelsen i Jämtland genomför vilket är en inventering av förekomst och inte en studie av hela reviret. De vetenskapliga studierna av järvens känslighet för mänsklig störning är få och mestadels riktade på järv i alpina miljöer och det finns i dagsläget mycket lite erfarenhet från liknande situationer. De skadelindrande åtgärderna är inte beprövade och det är okänt om det finns andra perioder än lyeperioden som är särskilt känsliga för störning. En viss störning av orre vid orrspelsplansen vi Fjösmyran kan förekomma under byggskedet. Med de hänsynsåtgärder i from av transportförbud och generellt stopp i arbetet vid de närmaste vindkraftverken som bolaget åtar sig bedöms störningen dock bli liten. Under driftskedet bedöms påverkan från de två närliggande vindkraftverken vara liten. En viss störning på den lokala tjäderpopulationen kan inte uteslutas men störningen bedöms bli begränsad och lokal. De områden som kan hysa en mindre spelplats för tjäder kommer dock inte att påverkas av ingrepp då dessa är utpekade som stoppområden. Sammantaget bedöms påverkan och effek- Utgångspunkten för bedömningen av påverkan på orre har varit att Fjösmyran är en större spelplats för orre. Om Fjösmyran inte är en så viktig spelplats som bedömningen grundar sig på blir påverkan på orre än mindre än vad som anges ovan i avsnittet om störningar på livsmiljöer för orre. Någon riktad inventering av orrspelsplatsen på Fjösmyran har inte gjorts, varför säkerheten för bedömningen av denna orrspelsplats betydelse för den lokala 2014-03-24 82 orrepopulationen är måttlig. Bedömningen av påverkan på orre är dock en ”värsta fall”-bedömning. Säkerheten i bedömningen av påverkan på tjäder är måttlig då de potentiella tjäderspelsplatserna inom utredningsområdet inte inventerats under själva tjäderspelsperioden. Någon regelrätt inventering av fladdermusfaunan har inte genomförts, utan här grundar sig bedömningen på kunskap om fladdermusförekomster i regionen och i den aktuella naturmiljön. Underlaget bedöms dock vara tillräckligt för att kunna göra en bedömning med stor säkerhet. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. 2014-03-24 83 9.8 Konsekvenser för friluftslivet undantag för perioden mellan februari och början av juni då anläggningens vägar kommer att vara stängda för allmänheten. Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inom utredningsområdet för vindkraft och dess omgivningar. Utredningsområdet utmärker sig inte som särskilt viktigt för naturupplevelser. Både älg- och småviltsjakt bedrivs emellertid i och kring utredningsområdet. Markerna nyttjas till viss del för bärplockning. Bedömning Den jakt som bedrivs i Florkölenområdet bedöms inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen är i drift (se avsnitt 8.15 för bedömningen av konsekvenser för jakten under byggskedet). Fyra licensområden för älgjakt berörs av utredningsområdet för vindkraft. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för jakten. Precis som för all jakt är det dock på den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. Vindkraftanläggningen kommer inte att vara inhägnad, utan allmänheten kommer fortsatt att kunna röra sig fritt inom utredningsområdet. Vindkraftverken med tillhörande infrastruktur kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet. Lokalt kan ljudet från vindkraftverken vara störande för upplevelsen av den tysta naturen. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir små. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Framförallt upplevelsen av ostördhet kommer att minska. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt, även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan själva naturupplevelsen av jakten påverkas av det fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i området. Ljudet från vindkraftverken kan också lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande hund, vid t.ex. älgjakt eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftverken. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor eftersom det är förhållandevis lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Tillgängligheten till området kommer att öka när det nya vägnätet tas i bruk med Tabell 13. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Måttliga konsekvenser Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Måttlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Små konsekvenser Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. 2014-03-24 84 Obetydliga konsekvenser Obetydlig påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse. Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för friluftslivets intressen. 9.9 Konsekvenser för kulturmiljön fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till Länsstyrelsen och vidta de åtgärder som Länsstyrelsen anser lämpliga. Värdefulla kulturmiljöer, så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården, och byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet för vindkraft. Det närmast belägna riksintresset för kulturmiljövården är Holmsjöområdet, ca 12 km norr om utredningsområdet. Bedömning Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och att eventuella kulturhistoriska samband ska kunna uppfattas även efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan enstaka objekt påverkas visuellt, men i så fall i liten grad. Konsekvenserna är således obetydliga. I den sydöstligaste delen av utredningsområdet finns en notering om en byggnad, troligen en skogsarbetarkoja, se karta i figur 16. Det kommer inte att ske något ingrepp i detta objekt. Vindkraftanläggningen kan komma att synas från vissa av fornlämningarna i de närmaste omgivningarna men merparten av kulturmiljövärdena ligger i skogsmark och på lokaliseringar utan utblickar över utredningsområdet för vindkraft. Säkerhet i bedömningen I MKB-arbetet har en kulturhistorisk förstudie (bilaga 11) utförts. Utifrån slutsatserna i denna kan konsekvensbedömningen göras med stor säkerhet. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärd kan begränsa påverkan på kulturmiljöer: •• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas där Tabell 14. Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga Stora konsekvenser Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller mycket höga och ofta unika värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt. Måttliga konsekvenser Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse eller upplevelsen av mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt. Små konsekvenser Anläggningen medför viss påverkan på upplevelsen av skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse, men anläggningen är inte dominant i upplevelsen av kulturmiljön eller enstaka mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården påverkas. 2014-03-24 85 Obetydliga konsekvenser Anläggningen påverkar inte skyddsvärda kulturmiljöer och inte ens mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården går förlorade. I området kan dock enstaka lämningar förekomma vilkas närmiljö påverkas utan fysiska ingrepp i kulturvärdet. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för kulturmiljön (t.ex. pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, vidmakthållande). 9.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser ning och området kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk. Dessutom kommer en vindkraftanläggning att möjliggöra nyttjandet av en ny naturresurs, vindkraft. Den sammanvägda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser bedöms därför vara positiv. Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal på sex procent av utredningsområdet som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Den planerade vindkraftanläggingen bedöms inte påverka de vattentäkter och undersökningstillstånd enligt minerlallagen som finns i utredningsområdets omgivningar. Vindkraft som naturresurs nyttjas i dagsläget inte inom utredningsområdet. En utbyggnad av vindkraft inom utredningdområdet kommer att medföra nya möjligheter att nyttja denna naturresurs. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna för fortsatt nyttjande av de naturresurser som nyttjas i dagsläget sammantaget kommer att vara obetydliga. Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfatt- Tabell 15. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva. Stora konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse. Stor påverkan på areell näring. Måttliga konsekvenser Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse. Måttlig påverkan på areell näring. Små konsekvenser Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse. Liten påverkan på areell näring. 2014-03-24 86 Obetydliga konsekvenser Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen. Obetydlig påverkan på areell näring. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt. 9.11 Konsekvenser för rennäringen vända Florkölen för vinterbete eller inte så påverkas samebyns flexibilitet av den planerade vindkraftanläggningen. Den innebär att mark tas i anspråk, att vägar och vindkraftverk byggs och att den mänskliga aktiviteten ökar i området. Med andra ord påverkas samebyns syn på att bedriva renskötsel i området och därmed att kunna alternera nyttjandet av sina marker. Av Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen samebyar bedöms endast Tåssåsen sameby påverkas av vindkraftanläggningen. Utredningsområdet för vindkraftanläggningen ligger inom Tåssåsens samebys reservbetesmarker, men har hittills inte använts av samebyn. Samebyn har för avsikt att omvandla reservbetesmarkerna till ordinarie och börja nyttja markerna inom och kring utredningsområdet under kommande år. Att Florkölen hittills inte använts, i kombination med att skogarna är hårt brukade och främst består av ungskog och hyggen, tolkas som att utredningsområdet inte hyser de allra bästa förutsättningarna för renbete. I området norr om Florkölen, kring Fåssjödal bedöms beteskvaliteten vara bättre. Den planerade vindkraftanläggningen har inte någon påverkan på rennäringens riksintresseområden. Byggskedet Skadeförebyggande åtgärder I det fall samebyn väljer att använda vindkraftområdet under byggskedet bedöms det innebära en störning på renarnas betesro, viket i sin tur leder till merarbete och merkostnader för renskötarna. Bedömning baseras dels på samebyns uppgifter, dels på erfarenheter från andra studier. Följande åtgärder vidtas för att begränsa konsekvenserna för rennäringen: •• Utifrån aktuellt behov fortsätter bolaget och samebyn att föra en dialog under anläggnings- och driftskedet i syfte att hitta lösningar för samexistens. Det ska finnas en tydlig kontaktperson hos bolaget. •• Om samebyn använder vindkraftområdet under byggskedet, åtar sig bolaget att informera samebyn om anläggningsarbetet (som exempel informera om eventuella sprängningsarbeten). Bolaget vidtar även åtgärder som säkerställer att renarna och renskötarna inte kommer till skada (ex sätts stängsel upp runt fundamentgroparna). •• Bolaget erbjuder under byggskedet stöd för de eventuella merkostnader som uppstår för samebyn inom och i anslutning till vindkraftområdet. Merkostnaderna ska motiveras och vara knutna till påverkan från vindkraftetableringen. Med vidtagna åtgärder bedöms dock vindkraftetableringen kunna samexistera med renskötseln – även under byggskedet. Driftskedet Det finns vissa osäkerheter kring hur reservmarkerna kommer kunna användas av samebyn framöver. Förhandlingar pågår mellan samebyn och markägare och det är osäkert vilka och hur stora områden som kommer omvandlas till ordinarie betesmarker. I dagsläget vet vi inte hur förhandlingarna kommer falla ut. Trots denna osäkerhet handlar det dock om en mindre vindkraftetablering (sex vindkraftverk) och det finns dessutom inga kända planer på ytterligare vindkraftsverk i närheten av Florkölen. Med bakgrund av detta och att det i samråd med samebyn framgått att den i dagsläget inte ser några konsekvenser av vindkraftetableringen under driften, Bedömning Oavsett om Tåssåsen sameby börjar an- 2014-03-24 87 bedöms samebyn kunna använda vindkraftområdet och dess närhet för vinterbete under driften. Reservbetesmarkerna bedöms därmed kunna omvandlas till ordinarie och användas för renbete. Däremot kan inte uteslutas att ett visst merarbete kan uppstå för samebyn under drifttiden. Säkerhet i bedömningen Bedömningen grundas dels på uppgifter från samebyn, dels på erfarenheter från andra studier. Bedömningen av konsekvenserna är dock osäker eftersom området kring Florkölen inte nyttjats för renskötsel hittills. Det finns inga uppgifter om hur renarna tidigare rört sig i området eller hur renskötseln sett ut. Det är därför svårt att mer ingående bedöma vindkraftanläggnings påverkan på renarnas rörelsemönster och konsekvenserna för renskötseln. 2014-03-24 88 9.12 Konsekvenser för luftfartens intressen En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Härjedalen Sveg airport inbjudits att delta i samrådet. Vindkraftanläggningen vid Florkölen ligger inom MSA-sektorn (se förklaring i avsnitt 5.3) för Härjedalen Sveg Airport, dock utan att påverka MSA-ytan. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen: •• Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens beslut och som uppfyller kraven i Transportstyrelsens föreskrifter. Bedömning Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga. Varken MSA-ytor eller navigationsoch kommunikationssystem påverkas av vindkraftanläggningen. Säkerhet i bedömningen Bedömningen bygger på Luftfartsverkets utredning som utgår från den aktuella utformningen av vindkraftanläggningen med 6 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 240 m. Säkerheten i konsekvensbedömningen för luftfarten är stor. 2014-03-24 89 9.13 Konsekvenser genom ljudutbredning blåser 8 m/s vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston under ett vindkraftverk i drift. Ljudet från vindkraftverk skiljer sig från annat industribuller. Ljudet från vindkraftverk alstras dels från maskinhuset och dels uppkommer ett aerodynamiskt svischande ljud då rotorbladen passerar genom luften. För vindkraft tillämpas i regel Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt inte bör överskridas. Nordex har utfört ljudberäkningar för vindkraftanläggningen vid Florkölen enligt den vägledning för mätning och beräkning av ljudet från vindkraftverk som framtagits av Naturvårdsverket. Beräkningarna bygger på antagandet att vindkraftverket Nordex 3,0 MW, som är 240 m högt, och med 116,8 m rotordiameter används. Beräkningarna är gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk” (Naturvårdsverket, 2010). I praxis har i de flesta fall en ljudnivå på 40 dB(A) vid bostäder godtagits. Detta kan ofta uppfyllas om vindkraftverken placeras på ett större avstånd än ca 500-1000 m från bostadshus. Normalt anger bullervillkor maximalt tillåten ljudstörning och beräkningsmetoden utgår från ett s.k. värsta scenario, vilket inträffar när det blåser 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt exempellayouten i figur 3, bilaga 5. Modellen utgår från att vinden blåser från vindkraftverken mot ljudmottagarna, dvs. medvindsfall. I verkligheten absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen. Vid beräkningen tas emellertid ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger ett s.k. ”värsta scenario”. När det är stiltje står vindkraftverken stilla och alstrar inget ljud. När vindhastigheten överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av vindbrus, lövprassel och annat bakgrundsljud. Det är alltså vid vindstyrkor från startvind vid 3 m/s och upp till 8 m/s som vindkraftverken hörs mest, och de maximala värdena uppnås när det blåser ca 8 m/s. I marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån från vindkraftverket maximalt ca 55 dB(A) när det Beräkningarna har utförts för byar inom fem km från den planerade vindkraftanläggningen, totalt sex byar. Tabell 16. Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Måttliga konsekvenser Boendekvalitén för ett måttligt till stort antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som i övrigt är en tyst miljö. Små konsekvenser Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som inte har prägeln av att vara en tyst miljö, eller boendekvalitén för ett litet antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som i övrigt är en tyst miljö. 2014-03-24 90 Obetydliga konsekvenser Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. Resultat Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 14. testad varför säkerheten i bedömningen får anses som god. Riktvärdet om 40 dB(A) kommer inte att överskridas vid någon bebodd byggnad, se bilaga 14. Ljudnivån vid byarna i närområdet kommer maximalt att ligga mellan 23,9 och 29,6 dB(A). Lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder (40 dB(A)), men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid de riktvärden som gäller för till exempel buller från vägtrafik. Med allt större vindkraftverk kommer andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka måttligt och det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroaukustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visat att dessa påståenden saknar belägg (Nilsson, Bluhm m.fl. 2011). Kumulativa effekter Inga andra vindkraftanläggningar planeras tillräckligt nära Florkölenprojektet för att kumulativa effekter ska kunna uppstå. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna genom ljudutbredning är obetydliga. De beräkningar som genomförts har visat att ljudutbredningen till följd av Florkölen vindkraftanläggning inte kommer att överstiga gällande riktvärde för ljudnivåer någon bebodd byggnad. Inga kumulativa effekter kan uppstå. Säkerhet i bedömningen Beräkningsmodellen är väl beprövad och 2014-03-24 91 9.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Resultat Skuggberäkningen visar att skuggor inte kommer att uppstå vid någon av byarna kring utredningsområdet, se detaljer i en särskild rapport i bilaga 15. När solen står lågt på en klar himmel och det blåser så att rotorn snurrar kan vindkraftverkets vingar kasta långa svepande skuggor. Om skuggorna når in på tomten eller in genom fönster i bostadshus kan de uppfattas som störande. Nordex har beräknat de teoretiskt maximala antalet skuggtimmar med hjälp av dataprogrammet WindPRO. Skuggberäkningarna har utförts med antagandet att vindkraftverken har en totalhöjd om maximalt 240 m och en rotordiameter om maximalt 116,8 m. Beräkningen visar antalet skuggtimmar per år i ett värsta scenario dvs. att solen alltid skiner från en klar himmel, att det alltid blåser så att rotorn snurrar vinkelrätt mot bostaden och att inga hinder, i form av vegetation eller byggnader, finns mellan vindkraftverk och bostadshus. Kumulativa effekter Inga andra vindkraftanläggningar planeras tillräckligt nära Florkölenprojektet för att kumulativa effekter ska kunna uppstå. Reflexer Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft. I praktiken har det visat sig att flera faktorer gemensamt medverkar till att begränsa fenomenet: •• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller polerad fordonslack. •• Eftersom turbinen har en konvex yta sprids reflexerna divergent, inte i en samlad reflex. •• Variationen i vindriktning inom en vindkraftanläggning gör att en betraktare aldrig ser samtidiga reflexer från flera vindkraftverk. •• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att reflexer ska uppstå. Analysen av konsekvenser genom skuggor och reflexer har utförts för byarna inom fem km från vindkraftanläggningen, totalt sex byar. Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk. Skadeförebyggande åtgärder •• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. Tabell 17. Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Måttliga konsekvenser Riktvärden överskrids men kan åtgärdas. Små konsekvenser Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids. 2014-03-24 92 Obetydliga konsekvenser Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna genom skuggor och reflexer är obetydliga. Inga bebodda byggnader kommer att utsättas för någon skuggning av vindkraftverken. Säkerhet i bedömningen Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av konsekvenser genom skuggor och reflexer görs därför med stor säkerhet. 2014-03-24 93 9.15 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Riktvärden Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt till 100 µT. Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna MKB. Under en 50-60 kV kraftledning är värdet på magnetfältet 3,1 µT. Magnetfält avtar snabbt med avståndet från källan. För en 70 kV-ledning, vid ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska kraftfältet vara 0,01 µT. Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet ska vara under 0,4 µT vid byggnader där människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och arbetsplatser). Det magnetiska fältet försvagas snabbt med ökande avstånd men avskärmas inte av vanliga byggnadsmaterial. Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för magnetiska fält. Utomhus från luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner, datorer, TV o.s.v. Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning. Bedömning Figur 23. Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar. En kraftledning på 130 kV, vilket är den största som skulle kunna vara aktuell vid Tabell 18. Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Riktvärdet 100 µT överskrids vid permanentboende. Måttliga konsekvenser Riktvärdet 100 µT överskrids vid fritidsboende eller fritidsanläggning. Små konsekvenser Riktvärdet 100 µT överskrids inom vindkraftanläggningen. 2014-03-24 94 Obetydliga konsekvenser Riktvärdet 100 µT överskrids ej. Positiva konsekvenser Elektromagnetiska strålningen minskar inom eller kring vindkraftanläggningen. Florkölen, ger ett magnetfält på 7 µT kring ledningen och mindre än 0,04 µT 100 m därifrån. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga då riktvärdet 100 µT aldrig överskrids. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i denna bedömningen får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av aktuell storlek. 2014-03-24 95 9.16 Konsekvenser under bygg- och avvecklingsskedet En del av den förväntade störningen kommer, som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud från anläggningsverksamheten. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit kommer att vara vägledande vid hantering av sådan störning (Naturvårdsverket, 2004). Byggskedet Under byggtiden, som beräknas till ett och ett halvt år för hela vindkraftanläggningen, kommer störningar att uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, vibrationer, trafikstörningar och grumling i vatterniljöer. Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under byggskedet kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag: •• transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament, •• transporter av anläggningsmaskiner m.m. •• transporter av vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem hörande utrustning, •• transporter av personal. Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftanläggningen. Som nämnts i slutet av avsnitt 3.7 kan en följdverksamhet av projektet bli att utvinna grus- eller bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men antingen kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli aktuellt att etablera någon ny täkt. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av en täkt kommer en sådan att tillståndsprövas i särskild ordning. Nordex kommer att sträva efter att den betong som behövs för grundläggning och gjutning av fundament tillverkas på plats genom användning av en mobil betongstation. En stor fördel med detta är att transporter och betongtillverkning kan koncentreras inom utredningsområdet, så att störningarna (trafik, buller och ev. damm) under byggskedet samlas där i stället för att spridas ut till andra platser. Naturmiljö Hur djur och natur påverkas under byggtiden behandlas i avsnitt 8.6. Friluftsliv och jakt Av säkerhetsskäl kommer allmänhetens tillgänglighet till utredningsområdet att vara begränsad under de perioder under Tabell 19. Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av bygg- och avvecklingsskedet. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Långvariga (> år) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Måttliga konsekvenser Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Små konsekvenser Långvariga (> år) och mindre störningar av övriga miljöer eller kortvariga (månader) och måttliga - mindre störningar av känsliga miljöer. 2014-03-24 96 Obetydliga konsekvenser Kortvariga (månader) och mindre störningar av övriga miljöer. byggtiden som t.ex. tunga transporter och sprängningsarbeten förekommer i området. Känne personaljakt jagar öster om Florkölen och på Fönsberget. Den del av jaktlagets mark som berörs av utredningsormådet för vindkraft utgör ca 1 % av jaktlagets mark. Jakten kommer att påverkas dels genom att viltet kan komma att skrämmas bort temporärt av den omfattande verksamheten i utredningsområdet under byggtiden, dels genom att det i vissa perioder kommer att vara omöjligt att jaga inom utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som bl.a. genererar buller och mycket trafik. Ett jaktlag jagar på nordväst om Fönsberget ochberörs i sin sydvästligaste del av utredningsormådet för vindkraft. Den del av jaktlagets mark som berörs är av utredningsormådet för vindkraft utgör ca 1 % av jaktlagets mark. Rennäring Konsekvenser för rennäringens intressen under byggskedet redogörs för i avsnitt 9.11 ovan. Jakt är den mest omfattande form av friluftsliv som bedrivs inom utredningsområdet för vindkraft (se även avsnitt 8.8). Fyra licensområden för älgjakt berörs av utredningsområdet, se tabell 20. Avvecklingsskedet Florkölens jaktlag jagar i den norra delen av utredninsgområdet för vindkraft. Denna del utgör ungefär en dryg sjundedel av licensområdets totala yta. Under avvecklingsskedet, som beräknas pågå i upp till 1 år för hela vindkraftanläggningen, kommer störningar liknande de under byggskedet att uppstå temporärt vid bland annat sprängning, schaktning, lastning och transporter. Störningarna blir dock inte lika omfattande som under byggskedet då betydligt färre transporter kommer att krävas för avveckling. Nipans jaktlag jagar i den södra delen av utredningsområdet för vindkraft. Den del som berörs av utredningsområdet för vindkraft utgör en knapp tjugondel av licensområdets totala yta som är uppdelad i två delområden. Exempel på störningar som kan komma att uppstå under avvecklingsskedet är oönskat ljud, damm, vibrationer, trafikstörningar och grumling i vattenmiljöer. De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under avvecklingsskedet kommer det att krävas transporter av flera olika slag: •• transporter av nedmonteringssmaskiner, •• transporter av vindkraftverken som demonteras till många delar samt till dem hörande utrustning, •• avvecklad servicbyggnad och transformatorstation m.m. •• transporter av personal. Tabell 20. Tabellen redovisar de licensområden för älgjakt som berörs av utredningsområdet för vindkraft, hur stor areal (1 ha = 100 x 100 m) som berörs samt hur stor andel av respektive licensområde som sammanfaller med utredningsområdet för vindkraft. Licensområde Jaktmark inom utredningsområdet (ha) Andel av total areal jaktmarksom berörs (%) Nipans jaktlag 60 4 Jaktlag nordväst om Fönsberget 5 1 Florkölens jaktlag Känne personaljakt 230 31 15 1 Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder begränsar påverkan under bygg- och avvecklingsskedet: 2014-03-24 97 •• Anläggningen kommer att byggas och demonteras med bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. •• Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att binda dammet. •• Kraftigare störningar såsom bergsprängningar kommer inte att utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. •• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under byggskedet kommer att ske på för detta avsedd plats och inom inhägnad enligt gällande föreskrifter. •• Absorptionsmedel kommer att finnas för att omhänderta spill av oljeprodukter. Bedömning Med utgångspunkt från bedömningsgrunderna görs bedömningen att konsekvenserna till följd av bygg- och avvecklingsskedet blir små. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transporterna kommer att fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftutbyggnaden kommer dock att generera transporter genom de närliggande byarna både under byggnation och avveckling. Transporterna under avvecklingsskedet kommer dock att vara betydligt färre än transporterna under byggskedet. Jakten i utredningsområdet kommer att påverkas under de år som byggnation och avveckling beräknas pågå. I vissa perioder kommer det att vara omöjligt att jaga inom utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som genererar buller och mycket trafik. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av konsekvenser till följd av bygg- och avvecklingsskedet görs med stor säkerhet. 2014-03-24 98 9.17 Säkerhet Olycksrisker för utomstående Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast. När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och kastas ned. Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konsekvensen av det inträffade. Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada. Olycksriskerna för människor handlar om riskerna för utomstående som vistas i området. Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, dvs. när det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst och milda vinterdagar, dvs. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0°C ner till ca 20°C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller. Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en kallare luftmassa. Detta är vanligt i fjälldalar vid klart och stilla väder då luftmassorna inte blandas av vind. I regionen kring Florkölen förekommer dock enligt beräkningar endast lätt nedisning, dvs. nedisning under 2-7 dygn per år (Elforsk 2004). Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer svårberäknade. I tabell 21 redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den planerade vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker. Risken för iskast/-fall är störst rakt under vinkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m från vindkraftverket, för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie (Garrad Hassan, 2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en utvald kvadratmeter på mellan 50 och 300 m från ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda kvadratmeter 0,002 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt, en gång på 500 år. Figur 24. Varningskylt med texten ”Risk för snöras, istappar”, vid vindkraftverk. Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges runt 2 500 vindkraftverk. 2014-03-24 99 Tabell 21. Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftanläggningen vid Florkölen. Sannolikheten att dessa ska inträffa under byggande eller drift av vindkraftanläggningen samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig–liten–måttlig–stor och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas. Oönskad händelse Sannolikhet byggande Sannolikhet drift Konsekvens Åtgärder för att minimera risk Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper Iskast Obetydlig Måttlig Liten Helt eller del av rotorblad lossnar Obetydlig Liten Liten Kollaps av konstruktion Obetydlig Obetydlig Stor Blixtnedslag Liten Måttlig Hårda vindar Liten Måttlig Obetydlig Isstorm (mkt kraftig nedisning) Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning till vindkraftanläggningen. Vindkraftverken kan förses med avisningssystem. Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper, mycket kraftig vind respektive förhöjd temperatur Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet Obetydlig Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, under byggtid kommer absorptionsmedel att finnas för att omhänderta spill av oljeprodukter. vindkraftverkens rotorhus är konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell lagring av oljeprodukter sker i för det syftet utformat och låst utrymme vid servicebyggnaden Obetydlig Liten Stor Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind Oljeläckage Liten Obetydlig Stor Brand i generator Obetydlig Liten Liten Skogsbrand Liten Liten Måttlig Ingen lagring av oljeprodukter sker i vindkraftverken Vindkraftverken är försedda med hinderbelysning och överskrider inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder, vindkraftanläggningen (inkl. hinderbelysn.) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att rapporteras till Transportstyrelsen och försvarsmakten, vindkraftverken är placerade i grupper vilket ökar synbarheten Sabotage Obetydlig Obetydlig Måttlig Kollision med luftfartyg Obetydlig Obetydlig Stor Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller. Automatisk avstängning av vindkraftverken sker vid förhöjd temperatur. Ingen lagring av oljeprodukter sker i vindkraftverken. Åskledare finns. Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller kortslutning 2014-03-24 100 Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). Vindkraftverken, som är höga och har god ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under åskväder. För att skydda vindkraftverken mot blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller kollaps av konstruktionen, är de försedda med åskledare. I en holländsk studie (Braam and Rademakers, 2004) har man beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen anger att det är 0,075 % risk att ett vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon människa eller djur ska träffas av bladdelen är dessutom oerhört mycket mindre. Åtgärder som begränsar riskerna •• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. •• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. •• Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. •• Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas. •• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur. •• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. •• Absorptionsmedel kommer att finnas för att omhänderta spill av oljeprodukter. •• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska godkännas av tillsynsmyndigheten. •• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. •• Åskledare finns på vindkraftverken. •• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen. Även när det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då vädret är som mest ogästvänligt, dvs. vid dagar med mycket hård vind. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning. Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdet för vindkraft vid Florkölen har en låg besöksfrekvens. De som framför allt vistas där är skogsägare och skogliga entreprenörer, jägare och bärplockare. I framtiden kommer även vindkraftanläggningens servicepersonal att vistas där. Det är också rimligt att anta att själva vindkraftanläggningen lockar en del nyfikna besökare till områdena. Övriga risker I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Vindkraftverkens rotorhus är konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage så att oljan senare kan omhändertas av personal. Det finns även en risk att det uppstår brand i en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till generatorhuset. 2014-03-24 101 Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. En utgångspunkt för bedömningen bör vara att denna vindkraftanläggning planeras i ett område med få besökare i jämförelse med vad som kan vara fallet för andra anläggningar i Sverige. När det gäller nedisning och risken för olyckor över huvud taget kommer vindkraftverken att ha en mycket hög teknisk standard. Risken för olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom främst när det är, för människan, mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små. De insatser som, i det fall en olycka ändå skulle inträffa, kan komma krävas av räddingstjänsten bedöms vara utryckning med brandbil och ambulans. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor. 2014-03-24 102 10 Uppföljning Kapitlet beskriver den uppföljning som planeras för vindkraftanläggningen. Nordex kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer att sammanfatta de villkor som enligt tillståndet kommer att reglera verksamheten. Kontrollprogrammet kommer också att redovisa hur tillämpningen av villkoren ska ske. Egenkontroll enligt miljöbalken kommer att ske i enlighet med Nordex kvalitetssystem. Ytterligare kontroller genomförs vid behov. 2014-03-24 103 Källor http://www.notisum.se/rnp/domar/mo/ MO013013.htm Own Pover Projects hemsida: http://www. ownpowerprojects.se/projekt/kolvallen/ Personliga kontakter Byström, Bengt. Jaktledare Känne personaljakt. Muntligen 2013. Millennium Ecosystem Assessment: www. maweb.org Byström, Jan. Kontaktperson jaktlag som jagar på Fönsberget. Muntligen 2013. Dahlén, Börje. Tillhandahållit uppgifter om kungsörnsbeståndet i Sverige 2000-2012 muntl. på Kungsörnssymposiet i Falsterbo 2012. NINA 2010. Kan havörn og rype leve med vindturbiner? http://www.nina.no/Aktuelt/Artikkel/tabid/945/ArticleId/121/ Kan-havorn-og-rype-leve-med-vindturbiner.aspx. NINA Norsk institutt for naturforskning. Norell, Stig. Lokal ornitolog och aktiv inom Kungsörn Sverige. Muntligen 2013. Olycksstatistik vindkraft www.caithnesswindfarms.co.uk Nordex hemsida om Florkölenprojektet: http://nordex.nu/?projekt=florkolen Jonsson, Anders. Jaktledare för Nipans jaktlag. Muntligen 2013. Riksantikvarieämbetets karttjänst: www. fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Nyqvist, Johan. Rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Jämtlands län. Muntligen 2013. Sametingets hemsida med uppgifter om Samebyar: www.sametinget.se Olsson, Sven Gunnar. Jaktledare för Florkölens jaktlag och fågelskådare. Muntligen 2013 Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor: http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ Malmgren, Monica. Näringslivs- och Utvecklingskontoret Härjedalens kommun. Muntligen 2013. Vindbrukskollen, länsstyrelsernas GIStjänst.... Webbsidor Litteratur Artportalen http://www.artportalen.se/ Härjedalen kommuns hemsida: www.herjedalen.se Ahlén I., 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: 14-22. Länsstyrelsen i Jämtlands information om rovdjursförekomst och rovdjursförvaltning i länet: http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/djur-och-natur/rovdjur/Pages/ default.aspx Ahlén, I., 2011. Fladdermusfaunan i Sverige – Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106 (2) Ahlén I., 2008. Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1):1819. Jemtskas hemsida: www.jemtska.se/mullbergs-vindpark Nordex hemsida: http://nordex. nu/?projekt=florkolen Mark- och miljödomstolens dom gällande Holmsjöåsens vindkraftanläggning: Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing ecological responses of wolves to wind power plants in Portugal: methodological constrains and conservation implications. Proceedings, Conference on Wind Energy and Wildlife 2014-03-24 104 Impacts, Trondheim, Norway, 2-5 May 2011 Enetjärn Natur AB, 2013c. Uppföljande häckningsinventering av kungsörn i anslutning till planerad vindkraftanläggning vid Florkölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Arnett E. B., m.fl. 2008. Patterns of Bat Fatalities at Wind Energy Facilities in North America. Journal of Wildlife Management 72(1):61-78. Enetjärn Natur AB, 2013d. Inventering och bedömning av naturvärde - Florkölen - Planerad vindkraftanläggning i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Arnette, E. B. m.fl. 2007. Impacts of Wind Energy Facilities on Wildlife and Wildlife habitat. Special Issue by The Wildlife Society. Technical Review 07-2 Enetjärn Natur 2012. Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Hörnefors vindkraftanläggning. Delrapport från 2011 års inventering och sammanfattning av resultaten 2003-2011. Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81. Flagstad, Ø. & Tovmo, M. 2010. Jerven på Uljabuouda – hva viser DNA-analysene? Minirapport 305, NINA, Trondheim, Norge Boverket, 2009. Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Garrad Hassan, 2007. Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario. Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands. ECN-RX--04-013; February, 2004; 6 p. Global Wind Statistics 2012. Global Wind Energy Council Dahlén, Janne. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. Del av syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval. Helldin, J-O m.fl. 2010. Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie 42 (online vid www.triekol.se) Härjedalen kommun 2010. Vindkraft i Härjedalens kommun - Södra/östra delen. Tillägg/fördjupning Översiktsplan. Antagandehandling 2010-11-03. Elforsk 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Rapport 04:13 Energimyndigheten, 2010. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 Härjedalens kommun 2001. Översiktsplan Härjedalens kommun. Antagen 2004-0920. Enetjärn Natur 2014. Utredning om järv vid Florkölen, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Utredning om behovet av artskyddsdispens. Kuvlesky, WP Jr m.fl. 2007. Wind energy development and wildlife conservation: challenges and opportunities. Journal of Wildlife Management 71, 2487-2498 Enetjärn Natur AB, 2013a. Inventering av kungsörn i anslutning till planerad vindkraftanläggning vid Florkölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Enetjärn Natur AB, 2013b. Planerad vidkraft vid Florkölen, Härjedalens kommun, jämtlands län. Utredning och bedömning av fågellivet. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2005. Flodpärlmussla, resultat från inventeringarna 1996-2005. Menzel, C. & Pohlmeyer, K. 1999. Proof of habitat utilization of small game species by means of feces control with ”dropping markers” in areas with wind-driven power 2014-03-24 105 generators. Zeitschrift fur Jagdwissenschaften 45, 223-229 vindkraftens sysselsättningseffekter Wallin, J.A. 1998. A movement study of black bears in the vicinity of a wind turbine project, Searsburg, Vermont. Rapport till Green Mountain Power Corporation, South Burlington, Vermont, USA Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt, dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09 Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld - Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att nå klimatmålen och bekämpa fattigdomen Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders, och D.R.A. McLeod. 2005. ”Resident Golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll.” Scottish Birds 25: 24- 40., Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med ekosystemtjänster - Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen Walter, W.D. m.fl. 2006. Response of Rocky Mountain elk (Cervus elaphus) to windpower development. Am Midland Naturalist 156: 363-375 Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 Naturvårdsverket, 2010. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening. Naturvårdsverket, 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467 Whitfield, D.P. 2009. Collision avoidance of Golden Eagles at wind farms under the ”Band” Collision Risk Model. Report to Scottish Natural Heritage. Natural Research Ltd, Banchory, UK. Naturvårdsverket, 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Rapport 6499 Nilsson, M. E., Bluhm G. m.fl., 2011. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutrapport till Naturvårdsverket Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133 Rydell J., m.fl. 2010. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration?. European Journal of Wildlife Research 56(6): 823-827 The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and The Meridian Institute, 2008. The Corporate Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks & Opportunities Arising from Ecosystem Change Svensk Vindenergi, 2009. Jobb i medvind – 2014-03-24 106 Bilagor Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 1 Samrådsredogörelse Rapport 3 Generella riktlinjer för vindkraftsetableringar från Härjedalen kommuns vindbruksplan samt hur dessa bemöts av Nordex. Tabell 2 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Yttranden och minnesanteckningar Rapport Teknisk beskrivning vindkraftverk Informationsblad Utredning och inventering av kungsörn Rapport Karta över en trolig layout och kända motstående intressen Utredning av fågellivet Karta Rapport Utredning av fladdermusfaunan Uppföljande häckningsinventering av kungsörn Naturvärdesinventering Utredning om järvförekomst Rapport Rapport Rapport Rapport Kulturhistorisk förstudie Rapport Fotomontage Fotomontage Synlighetsanalys Karta Ljudberäkning Rapport Skuggberäkning Rapport Bemötande av yttrande angående järv PM 2014-03-24 107
© Copyright 2024