1. No category

Karoline Karlsson
2009-03-06
- en sammanfattning av kursen Ljus, Akustik och
Design samt mina reflektioner över kursen.
WORKBOOK
19
22
25
26
27
29
30
31
Dagsljus
Richard Kelly
Akustik
Introduktion
Enheter
Stegljud och luftljud
Fyra klimat
Absorbenter
6
Ljuskällor
18
5
Enheter
Att tänka på
4
Ljus
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
32
33
36
38
39
40
41
42
45
45
48
Design
Designprocessen
Hammershoi I Dreyer, Artec3
Möjligheter och begränsningar
Projekt
Metod
Koncept
Armatur
Val mellan ljus och akustik
Resultat
Källor
att prova den. Jag citerar:
”Prova prova prova!”
- Gerhard Rehm
Page | 4
Någonting jag lärt mig under denna delen är att man aldrig kan föreskriva en ljuskälla utan
välformulerad och användbar teori om tre olika sorters ljus.
Vidare följer ett avsnitt om Richard Kelly vem jag anser har skapat en mycket
tanke på: dagsljus.
det följer ett avsnitt om någonting som många av oss förmodligen aldrig lagt någon större
Jag diskuterar en aning om vad som kan vara värt att tänka på vid val av ljuskälla och efter
intressanta i framtiden.
första kapitlet tar jag upp de viktigaste ljuskällorna och de jag tror kan komma att bli mer
och sedan jämföra dessa sinsemellan för att få en större förståelse för skillnaderna. I det
priser och användningsområden med mera. Det är bra att känna till lite om varje ljuskälla
Det finns många olika ljuskällor och de har i sin tur flertalet olika egenskaper, former,
LJUS
Ljusflöde
Ljusstyrka
Belysningsstyrka
Luminans
Lumen
Candela
Lux
Candela / m2
lekman lättare ska kunna förstå en yrkeskunnig.
lm
cd
lx
cd/ m2
Page | 5
kvadratmeter). Dessa är nödvändiga att förstå och kunna hålla isär för att man som
(lumen), ljusstyrka (candela), belysningsstyrka (lux) och luminans (candela per
begrepp som används inom belysningsteknik (se bild nedan). De som används är ljusflöde
I Annells katalog över våra vanligaste ljuskällor finns en bra uppställning av de olika
Enheter
Normalglödlampa, klotglödlampa, halogenlampa och halogenlampa av reflektortyp.
föremål har de flesta halogenlampor ett UV-filtrerande filter i glaset.
Page | 6
ljusskenet från en halogenlampa är något vitare. För att undvika blekning av belysta
med vanliga glödlampor. Färgtemperaturen ligger runt 2900-3200 K vilket innebär att
vanligen jod eller brom. Detta leder till att verkningsgraden och livslängden ökar jämfört
En halogenlampa är uppbyggd av en gasfylld glaskolv i vilken man tillsätter halogener,
och har därför i allt större utsträckning börjat motarbetas av många.
med en färgtemperatur mellan 2500 K (Kelvin) och 3400 K. Glödlampor är energikrävande
ljuskällan har desto mer ljus producerar den. Glödlampor ger generellt ett varmt ljussken
beskrivas som temperaturstrålare som producerar naturligt ljus. Desto högre temperatur
Glödljuset kan i sin tur delas upp i glödlampor och halogenlampor. Tillsammans kan dessa
Glödljus
delas in i olika grupper: glödljus, urladdningsljus, LED, induktions- och plasmaljus.
En ljuskälla är den delen av en lampa eller armatur som producerar ljus. Ljuskällorna kan
Ljuskällor
mer av strålningsprocessen.
Page | 7
fungerar så att den höga värmestrålningen återreflekteras mot glödtråden för att utnyttja
Ny teknik tas fram och någonting nytt på marknaden är IR-teknik för halogenlampor. Det
detaljhandeln.
stämningsbelysning medan halogener ofta används som accentljus och miljöbelysning i
behöver 100 % av ljussstyrkan. Glödlampor används vanligen i våra hem och som
finns alltså stora möjligheter att spara energi under en perioder då man kanske inte
ursprunglig ljusnivå märks ingen skillnad. Går vi under 50 % börjar vi se en skillnad. Det
mer eller mindre god ljusnivå i rummet. Vid dimning ner till straxt över 50 % av
positivt eftersom vid dimring minskar energiåtgången samtidigt som man kan behålla en
Både glödlampor och halogenlampor går att ljusreglera (dimra) vilket ses som mycket
Valmöjlighet av färgåtergivning och ljusfärg
Högre ljusstyrkor är effektivt men medför risk för bländning
Ljusflödet avtar successivt under livslängden
Vid tändning tar det några minuter för vissa lamptyper till fullt ljusflöde uppnås
Slocknar inte helt men egenskaperna försämras när livslängden uppnåtts
Visst flimmer kan uppstå
Driftdon erfordras och ibland tänddon
Page | 8
återges helt korrekt inom detta område. Om krav ställs på god färgåtergivning medför det
våglängdsområde som vi kan uppfatta med ögat (480-700 nm). Alla färger kan alltså inte
strålningsspektrum. Det innebär att strålningen är begränsad inom ett visst
För urladdningslampornas färgåtergivning gäller att de har ett diskontinuerligt
bländande och skapa synsvårigheter om de används i öppna och oskyddade armaturer.
energieffektiva. Eftersom lamporna är väldigt ljusintensiva kan dessa upplevas som
längre än normalglödlampans. Driftskostnaderna blir lägre tack vare att de är mer
Urladdningslamporna är mer energieffektiva och har en livslängd på upp till 20 gånger
Högre ljusutbyte, längre livslängd och lägre driftkostnader
Urladdningslampor skiljer sig från glödlampor och halogenlampor på några punkter:
arbetsplatser.
samt olika HID-lampor och kvicksilverlampor. Urladdningsljuset är det vanligaste ljuset på
Till urladdningsljus hör vanliga raka samt cirkellysrör, kompaktlysrör och lysrörslampor
Urladdningsljus
synen och ökad bländning om inte armaturen avskärmas på rätt sätt.
Page | 9
utvecklingen av lysrören är att de blir allt mer ljusstarka vilket leder till störningar av
dessutom tio till tjugo gånger längre än hos glödlampan. Värt att tänka på vad gäller
ljusutbyte som är fyra till sju gånger högre än glödlampans. Livslängden på ett lysrör är
Moderna lysrör kallas för fullfärgslysrör vilka har en förbättrad färgåtergivning och ett
en osynlig UV-strålning. Lyspulvret absorberar UV-strålningen och den blir synlig för ögat.
beroende på vilket ljus man önskar. En ljusbåge bildas mellan två elektroder som alstrar
Lysrören består av en glaskolv som är fylld med ett lyspulver vilket blandas på olika sätt
Lysrör finns i olika moduler: raka, cirkellysrör, kompaktlysrör och som lysrörslampor.
generellt är det svårt att dimra högtryckslampor.
Vad gäller ljusreglering av urladdningslampor är det lysrör som enklast kan dimras men
elöverkänslighet har även visats under forskning.
flimmer vilket en del äldre människor lägger märke till. Vissa samband mellan flimmer och
glödljuset är detta knappt märkbart, men hos lysrör och andra urladdningslampor uppstår
sekund eller nätfrekvenst 50 Hz inom EU) och medför en variation i ljusstyrka. Hos
eftersom växelströmmen varierar i strömstyrka och spänning (vanligen 50 perioder per
Flimmer är ett problem man stöter på vid användning av urladdningslampor. Detta
Användningsområden är främst i professionella miljöer där färger ska jämföras inbördes.
att dessa urladdningsljus blir olämpliga om människor ska vistas i dessa miljöer.
Lägre effektförbrukning
Flimmerfritt ljus, snabbare tändning utan blinkningar
Automatisk bortkoppling av defekta lampor
Minskad ljusnedgång under livstiden
Ett driftdon ersätter don, tändare och kondensatorer
Upp till 25 % längre lystider
Alltid ljudlös drift
Enklare och bättre ljusreglering (HF-dimdon)
HF-driftdon bidrar med många saker:
beroende av den omgivande temperaturen.
Page | 10
används ett särskilt HF-dimdon. HF-donens och HF-dimdonens livslängd varierar mycket
den vanliga växelströmmens 50 Hz till 30 000-70 000 Hz. För att kunna dimra lysrören
Vid användning av lysrör används HF-don (högfrekvensdon) för att öka frekvensen från
Lysrör, kompaktlysrör och lysrörslampor.
flesta lysrörslampor inte går att ljusreglera.
Page | 11
som ger det önskade ljuset eller stämningen man söker. Värt att tänka på är även att de
att man tar hem och provar ljuskällan, jämför och sedan bestämmer sig för vilken ljukälla
kompaktlysrör skiljer sig betydligt från det glödljus vi är vana vid. I hemmamiljön gäller det
någonting som alla inte tänker på vid detta byte är att ljuskaraktär och färgåtergivning hos
göra detta genom att byta ut alla våra gamla glödlampor mot lysrörslampor. Men
som slår bra i samhället eftersom vi är många som försöker spara energi och kan enkelt
står för Edison). I dagligtal kallas lysrörslampan för lågenergilampa. Detta är någonting
Tanken med dessa är att de ska ersätta normalglödlampan med standardsockeln E27 (E
Lysrörslampor kan man säga att de är kompaktlysrör med skruvsockel och inbyggt HF-don.
fotoaffärer eller grafiska industrier med flera.
speciella anvädningsområden är där det finns stora krav på färgåtergivning, i vården,
Lysrör är den vanligaste ljuskällan på till exempel kontor och liknande verksamheter. Mer
5000 respektive 6500 K.
man ett lysrör av typen fullfärg special i färg kallvit eller dagsljus med färgtemperaturer på
och har en färgtemperatur på runt 3000 K. Vill man ha något bättre färgåtergivning väljer
lysrör är av typen fullfärgslysrör med helt okej färgåtergivning. Ljusfärgen kallas varmvit
Output) för högsta ljusnivå. HO-rören ger upp till 60 % mer ljus än HE-rören. Vanliga raka
millimeter. T16 finns i två grundtyper: HE (High Efficiency) för bästa ekonomi och HO (High
Raka lysrör finns i två typer: T16 och T26. Siffran står för lysrörets diameter mätt i
industrin.
Page | 12
metallhalogenerna och är vanligast vid belysning utomhus samt inom den tyngre
aggressiv natriumånga vilken utsätts för högt tryck. Dessa ger en varmare färgton än
HID-lampor av typen högtrycksnatrium fungerar så att ljus alstras med hjälp av en
Ellipsformad, kolvformad och reflektortyp (samtliga metallhalogener).
används för större publika lokaler, sportanläggningar, trafikplatser med mera.
mekanisk avskärmning tillämpas. De finns med höga ljusflöden från 250 till 2000 W. De
luminans vilket medför att armaturen måste formges omsorgsfullt eller så måste
HID-lampor av metallhalogentyp fungerar ungefär som lysrör men har en mycket hög
per watt) än hos glödlampor (ca 10-15 lumen per watt).
högtrycksnatrium. Verkningsgraden är betydligt högre hos HID-lampor (upp till 130 lumen
HID-lampor (High-pressure Intensity Discharge) finns av typ metallhalogener eller
Kvicksilverlampa.
Page | 13
Kvicksilverlampor har en vit och blågrön färgton och var under en lång period den
vanligaste ljuskällan utomhus i Sverige. Färgåtergivningen fungerar okej för vissa gröna
och blå toner. Numera ersätter man kvicksilverlampor mot högtrycksnatriumlampor eller
metallhalogener.
Ellipsformad och kolvformad högtrycksnatriumlampa.
bort.
Olika LED-moduler.
Page | 14
och man måste möjliggöra så att egenvärmen som dioderna faktiskt produceras kan ledas
användbara måste de monteras i grupper på ett kretskort som tillåter elektrisk anslutning
till ljus på ett mycket effektivt sätt med små värmeförluster. För att dessa dioder ska bli
fungerar som brytare blir själva dioden något större. Lysdioden lyckas konvertera energin
ljuspunkten är inte mer än någon millimeter men tillsammans med ljushöljet vilka
LED fungerar genom att ett halvledarchip stimuleras med el och börjar då lysa. Själva
som 1994.
urladdningsljuset. Man kom över till de kortare våglängderna och det blå ljuset så sent
mycket nytt och revolutionerande eftersom det skiljer sig betydligt från glödljuset och
våglängder vilka användes för signallampor och liknande. Detta sätt att alstra ljus var
början på 1900-talet. Till en början producerades endast röda dioder med långa
LED-belysning bygger på en princip som kallas för luminiscens och uppkom redan under
LED – Light Emitting Diode (Ljusemitterande diod)
LED-belysning för användning i projektor.
såväl atmosfären i rummet, energibesparingen samt livslängden.
Page | 15
som för brukare. Att det även går att ljusreglerar LED-belysning enkelt är gynnsamt för
kompakta lösningar inom ljusdesign vilket är positivt för såväl arkitekter och ljusdesigners
Det lilla formatet på ljuskällan gör att man kan möjliggöra diskreta, integrerade och
0,2 % per 1000 timmar drifttid.
någonting man tror sig känna till är att man kan räkna med en ungefärlig nedsättning på
alltid svåra att beräkna och det finns många saker som spelar in vid bestämningen. Men
en livslängd på upp mot 50 000 timmar finns det inte mycket som slår dessa. Livlängder är
LED-moduler och -dioder är mycket tåliga och avger varken UV- eller IR-strålning och med
den absolut mest effektiva ljuskällan på marknaden.
med att forskningen kommer att fortgå och inom en snar framtid kommer LED att vara
Just nu ligger ljusutbytet någorlunda lågt jämfört med till exempel lysrör men man räknar
Page | 16
värmeutveckling varför stor aktsamhet måste tas till luftrotation under ljuskällan.
plasmaljus bildas och ett flimmerfritt och intensivt ljus skapas. Processen leder till hög
vilken är helt kvicksilverfri . Processen fungerar genom en kemisk process som leder till att
En ljuskälla som baseras på plasmaljus är även känd som plasmalampa eller svavellampa
sådan ljuskälla.
liknande. Om det till exempel är högt till tak kan det även vara motiverat att använda en
komma åt. Till exempel vid broar, väg- och järnvägstunnlar samt idrottshallar och
att byta ljuskällor ofta på grund av höga servicekostnader eller att lamporna är svåra att
Typiska användningsområden för induktionsljus är anläggningar där det inte är motiverat
in allt för mycket på detta här.
induktion istället för via en elektrod inne i lampan som i ett lysrör. Jag väljer att inte snöa
tändpulsen genereras. Vid induktionsljus genereras denna genom en teknik kallad
normal anläggning. Dessa fungerar ungefär som lysrör men med en skillnad vad gäller hur
vare sin otroligt långa livslängd: 60 000 timmar vilket motsvarar ungefär 30 år för en
induktionsmoduler är Master QL från Philips och Endura från Osram som är kända tack
utbytbart utan en engångsarmatur vilken endast kan servas hos fabrikanten. Två kända
När man talar om induktions- och plasmaljus talar man om ett lampsystem som inte är
Induktions- och plasmaljus
som ljuskälla i projektorer.
Page | 17
inomhusanläggningar eller liknande. I Kina har tillverkningen startat och marknadsförs
och vid ljusfördelning från plasmaljuskällan genom till exempel cylindersystem i stora
Användningsområden hittills är testanläggningar på stolpar i stora utomhusanläggningar
vilken har en systemeffekt på 1400 W och tros ha en livslängd på 15 000 timmar.
Hittills vet man inte särskilt mycket om plasmaljus men en amerikansk typ har tillverkats
Olika modeller av plasmaljus.
funktionen bättre eftersom det kan ge en missvisande bild av verkligheten.
Page | 18
är inte alltid att rekommendera att sätta in ett kompaktlysrör där ett glödljus kanske fyller
färgåtergivning och färgtemperaturer som ger olika känslor och upplevelser av ljuset. Det
skiljer sig mycket från det ljus vi är mest vana vid, glödljuset. Det finns olika grader av
glömma, trots att det är en ljuskälla vi talar om, är ljuset. Ett sken från ett kompaktlysrör
energi samtidigt som underhållskostnaderna sjunker. Men någonting som man kan
ett kompaktlysrör kan vara ekonomiskt försvarbart i längden eftersom vi spar mycket
går man på det som det talas om i media, kompaktlysrör eller lysrörslampan. Att sätta in
någonting som många av oss gör. Ofta går man på vad som är billigt, glödlampan, eller så
När man väljer en ljuskälla bör man inte bara gå på till exempel pris eller livslängd. Det är
Att tänka på
behöva breda ut oss allt mer över landet, eller på höjden.
Page | 19
gör riktigt än. Detta är någonting för framtiden med tanke på att vi med åren kommer
vi ska ta tillvara på den. Vi skulle säkerligen kunna ta tillvara på många saker som vi inte
naturen. Hela tiden står man inför val om vi ska bygga bort den naturliga terräng eller om
problemen. Man måste göra en avvägning mellan hur mycket man ska bygga efter
man placerar byggnaderna i relation till varandra vara någonting som avhjälper många av
Vinden kan vara ett problem på många platser. Där kan formen på byggnaderna eller hur
Byggnadsform och vind
utformning, till exempel antal våningar eller liknande.
kommer att bestråla ytor på byggnader och liknande vilket hjälper oss i valet av
månader över landet. Dessa studier kan man använda för att veta hur mycket sol som
Det finns ganska bra studier som visar hur Solen beter sig och rör sig under årets 12
Solens orientation
se som huvudrubriker enligt föreläsare Karim Najar följer nedan.
speciellt mycket när vi bygger ett hus eller förlägger en anläggning. Några saker man kan
och samtidigt ett ganska kallt klimat under perioden. Därför måste vi beakta detta
dess värme. Här i Sverige har vi relativt lite tillgång till dagljus under en stor del av året
Beroende på var man bor i världen behöver man skydda sig olika mycket från Solen och
Dagsljus
Page | 20
omgivande byggnader kan även resultera i skuggor som skyddar mot solstrålning.
skuggbildning eller till exempel genom en väl genomtänkt taklösning. Placeringen av
Solavskärmningen kan göras naturligt i och med träd eller liknande som ger naturlig
att kräva solavskärmning.
söderfasader resulterar i varmt inomhusklimat under sommarmånaderna vilket kommer
försiktighet ska iakttas när man placerar fönster mot dessa sidor. Fönstersatta
eftersom skenet från norr är betydligt mindre än skenet från söder. Detta medför att stor
relativt enkel. Men vad gäller solsken från norr eller söder så stöter vi på större problem
Eftersom solen från öst och väst sällan ses som något problem är denna fönstersättning
Fönstersättning
in i hur varma eller kalla en del ytor eller platser känns och upplevs.
och hur de fungerar i omgivningen. Precis som med materialen kan färgerna också spela
stenplattor eller liknande. Man måste hela tiden tänka på vad materialen ger för känslor
vanlig villa är väldigt stora. Samma sak gäller för val av marktäckning så som gräs,
vad materialen gör utåt. Skillnaden mellan en fasad av trä och en fasad av sten på en
Någonting som man kanske inte tänker på så mycket som lekman inom området är även
än vi behöver skydda oss mot värmen utifrån under sommaren.
mycket värme men i vårt kalla land måste vi se till att hålla värmen inne under vintern mer
I varma länder bygger man i vitt stenmaterial eftersom byggnaden inte ska absorbera så
Byggnadsskal
I Sverige kan man oftast se norrsken ungefär på Kirunas latitud.
norrsken respektive sydsken.
Page | 21
norrskensoval på norra halvklotet och en sydskensoval på södra halvklotet som ger
med sitt centrum runt de magnetiska polerna. Det vill säga att det finns såväl en
ses i stort sett under alla klara kvällar under polarskensovalen. Ovalen ligger som en ring
Polarsken uppstår när laddade partiklar accelererar och krockar med atmosfären och kan
göra.
fascinerande och intressant. Det visar verkligen vilka häftiga saker himlen och ljus kan
Himlen kan ibland göra fantastiska saker. Polarljus är någonting som jag anser är väldigt
Aurora Polaris – Polarljus
rummet.
Page | 22
än så. Ljusförfarandet skapar inga större känslor eller väcker inget större intresse för
synliga i ljuset. Vi kan lätt orientera oss och vi ser vad vi gör, men det är inte mycket mer
Med det menas att man skapar en miljö som gör att omgivningen och människorna är
Ambient luminescence
luminescence, focal glow och play of brilliants.
var tre olika stilar som rätt kombinerade skapar en bra balans i en yta: ambient
saker i olika ljusmiljöer för att försöka skapa några uniforma lösningar. Det som kom fram
belysning. Man undersökte vilka delar som spelade roll i vårt sätt att ta in och uppfatta
perceptionsorienterad ljusdesign. Teorin baseras på att man aktivt styrs av omgivande
Richard Kelly var en man som var med och tog fram en ny filosofi runt ljus:
Richard Kelly
Page | 23
att tona ner vissa saker. Vi väljer helt enkelt den del vi vill accentuera med focal glow.
leder oss mot det belysta tinget. Tanken är att det ska väcka vårt intresse och möjliggöra
Focal glow är extremfallet mot ambient lumeniescene. Det har ett distinkt riktat ljus som
Focal glow
rum ska planeras individuellt efter sina förutsättningar och funktioner.
Kelly menar på att det inte finns någon ”one size fits all”-lösning på belysning utan varje
liknande.
liv och rörelse i omgivningen bör man föra på någon form av accentbelysning eller
är att detta är grunden för många ljussättningar, inte en slutgiltig produkt. För att skapa
Det är en uniform lösning som fungerar på många platser till olika funktioner. Att tillägga
extremfallen.
Page | 24
motiv att framställas på helt skilda sätt, just som dessa tre bilder visar även om dessa är
och experimentera med olika saker. Om man vill tror jag att man kan få ett och samma
Det jag tycker är bra med play of brilliants är att det skapas utrymme för att ”freaka loss”
en känsla eller en effekt man önskar.
skapar liv och atmosfär i rummet. Man kan leka med olika ljus och olika ytor för att skapa
Play of brilliants kan liknas vid samma sak som levande ljus gör med en ljuskrona: de
Play of brilliants
fungerar och känns lugnare än vad focal glow ensam känns enligt mig.
helhetslösning. Man måste fortfarande kombinera dessa tre ljus för att få en miljö som
Detta förfarande är endast för accentuering och ensam innebär det fortfarande ingen
Page | 25
Här följer en sammanställning av viktiga begrepp och saker jag tar med mig från kursen.
möjligheter det finns vid planering av ett rum.
trapetskorrugerade plåtfasaden. Det är fantastiskt vad man kan göra med ljud och vilka
hörde plötsligt ett ringande ljud vilket kom från hans fotsteg som i sin tur studsat mot den
berättade om gången från parkeringen till Bromma flygplats. Han gick där en gång och
En speciell sak jag minns från akustikdelen var att läraren för denna delen, Lennart Karlén,
hela.
Vi gick igenom grunläggande enheter för att förstå begrepp och sammanhang i det stora
gång.
förutom grundläggande kunskaper om BBRs riktlinjer som vi fått under utbildningens
När det gäller akustik var detta i princip ett outforskat område för mig innan kursen
AKUSTIK
Page | 26
frekvensområden. Man känner av ljuden i kroppen men hör de inte i örat som ett ljud.
ögon och bål eftersom dessa delar av kroppen ”arbetar” i ungefär samma
för infraljud och om det ligger över 20000 Hz kallas det för ultraljud. Infraljud kan störa
högfrekventa ljuden försvinner från hörområdet. Om ljudet ligger under 20 Hz kallas det
Hörbart område av ljud är mellan 20-20000 Hz. Ju äldre man blir desto fler av de
tryckutjämning till exempel om man flyger flygplan eller dyker.
luften. I mellanörat eftersträvas konstant tryck vilket ibland måste korrigeras genom
Ljud är förtätningar och förtunningar i luften och örat reagerar på tryckförändringarna i
Introduktion
Hörtröskel (grönt), smärtgräns (rött) och 0 dB (blått).
det inte men uppfattar det som obehag i alla fall.
Page | 27
utsättas för ljud på 90 dB som vi inte hör om dessa har en frekvens lägre än 20 Hz. Vi hör
(dB), tonhöjden (Hz) med tiden. Det diagrammet visar är egentligen att vi till exempel kan
Enligt diagrammet nedan (Fletcher Munson-diagram) kan man sammanlänka ljudstyrkan
Enheter
För att ge exempel på vad som finns reglerat i BBR gäller följande maxnivåer:
Sovrum
30 dB A
50 dB C
Kontor
35 dB A
50 db C
enkelt ut genom att addera 15 dB till dB A. Det vill säga: dB C = dB A + 15
Page | 28
våra mätenheter numera. De som används mest är enheterna dB A och dB C. dB C räknas
Från hörtröskeln har man utgått för att utveckla dämpningskurvor vilka ligger till grund för
Förklaring av stegljud, luftljud och flanktransmission.
Flanktransmission
Flanktransmission
Luftljud
Luftljud
Stegljud
Stegljud
det går ut till den andra lägenheten kallas det för flanktransmission.
Page | 29
Om ljudet väljer att ta en omväg till exempel genom golvet och sedan ned i väggen innan
och läckage via otätheter i form av springor eller hål.
det alstrar ett nytt ljud. Luftljud kan även spridas genom till exempel ventilationssystem
Lufljud i sin tur är ett ljud som sprids i luften genom en vägg till andra sidan väggen där
Dessa ljud som transporteras genom byggnadsstommen kallas normalt stomljud.
bjälklag och som via konstruktionen leds vidare till den andra sidan av konstruktionen.
Stegljud är ett av dessa och det är ett ljud som uppstår när man till exempel går på ett
bra att hålla reda på.
Ljud alstras och förs vidare på olika sätt i byggnader. Det finns några grundbegrepp som är
Stegljud och luftljud
Page | 30
och en lounge på ett hotell och till och med skillnad i att planera olika ytor i samma rum.
vilken stämning man vill skapa. Det är stor skillnad mellan att planera en hörsal i en skola
Man anpassar klimatet efter verksamheten. Alla rum planeras efter vilka funktioner eller
4. Visuellt – alla intryck som ögat ger.
att ljudet man skapar når fram till den/de som lyssnar.
gäller att man som talare i ett rum hör hur man hörs. Det vill säga att man känner
3. Akustisk kvalitet – känsla av vibrationer och hörsel. Komfort och hälsokrav. Det
stilla. Det ska vara en acceptabel temperaturvariation över tiden.
i klassrummet där läraren kan röra sig medan något varmare där studenter sitter
Man kan ha zoner med olika temperatur i ett rum. Till exempel svalare längst fram
(beklädnadsisolering, clo) samt den värme vi alstrar (metabolism, met) måste tas.
2. Termiskt – en lagom temperatur ska infinnas i rummet och hänsyn till kläder
rummet ska kännas nytt och oanvänt när man kommer in.
1. Luftkvalitet – det ska kännas fräscht hela tiden i rummet utan dåliga lukter och
De fyra klimaten är:
i klimatet. Om 90% är nöjda ses det som ett mycket gott resultat av planeringen i rummet.
kvalitativt sätt. Om vi lyckas ligga någorlunda rätt i dessa fyra klimat upplever vi oss nöjda
De fyra klimaten behövs överallt. De används för att styra upplevelserna av ett rum på ett
Fyra klimat
vilken frekvens man får i rummet så att det blir som man tänkt sig.
Page | 31
kontruktion med hänsyn till vilken klang man vill ha i rummet. Det gäller att kontrollera
Viktigt att tänka på vid användning av membranabsorbenter är att man väljer rätt
att absorbera lågfrekventa ljud.
svängning av ljudet och omvandlar energin till värme. Resonansabsorbenter används för
luftmassorna och membranabsorbenter vilka består av elastiska skivor som utsätts för
Dessa finns i två huvudtyper: Helmholzabsorbenter vilka utnyttjar egensvängningarna hos
Resonansabsorbenter
höga frekvenser.
igenom materialet för lätt. Porösa absorbenter ger normalt god absorption av ljud med
absorbenten istället för att tränga in i materialet och vid för hög porositet tränger ljudet
vägg och även porositeten hos absorbenten. Vid för låg porositet studsar ljudet mot
Absorptionsförmågan beror av tjockleken på absorbenten, avståndet till bakomvarande
Porösa absorbenter
Absorbenter
med både ljus och ljud i en rumsplanering.
Page | 32
och tillsammans med alla delar under kursen inser jag hur mycket man faktiskt kan göra
med ljus, olika belysningslösningar eller med akustik. Det citatet fick mig att tänka till lite
ljus och akustik tänkte jag aldrig på att man kan kommunicera eller skapa rum i rummet
Det tycker jag sammanfattar bra hur vi ska tänka vid ljusplanering. Innan jag läste kursen i
- Diana Joels
”light is communication”
hur alla bitar hänger ihop i ett projekt. Jag vill börja med ett citat av Diana Joels:
Designkapitlet är för mig det mest intressanta området och det som gör att man förstår
DESIGN
Page | 33
mer tydlig presentation av hur man hade tänkt utforma lösningarna i grova drag. Det ska
innehåller för mig allt från imageboard där man tydligt kan se grunden till idéerna till en
fundera fram ett helhetskoncept som går att presentera för arkitekterna. Ett koncept
Efter att vi har skaffat oss all information som krävs för att utveckla ett koncept börjar vi
Koncept
ställning till vilka funktioner som ska framhävas och så vidare.
hela processen. Vi ställer frågor kring vad som ska göras i rummet eller rummen, tar
vad projektet innebär och vi samlar all information som kan komma att behövas under
Första steget i processen är analysen. Under den tiden skapar vi oss en uppfattning om
Analys
arbetade fram ett förslag på skolan och en jämförelse mellan våra olika arbetsgångar.
ett senare kapitel kommer en redogörelse hur jag tillsammans med min projektgrupp
logiska. Därför har jag här valt att presentera just den arbetsgången med dess sju delar. I
brukade arbeta i ljusprojekt. Jag fann hennes tankar och arbetsgångar intressanta och
Under föreläsningarna hade vi besök av en ljusdesigner, Diana Joels, som visade hur hon
angriper ett projekt.
ingenting man gör på en handvändning om man inte har en tydlig struktur på hur man
ska detta mynna ut i ett resultat som passar beställaren och användarna. Detta är
personligheter och viljor tillsammans med olika kunskaper och intresseområden. Tillslut
Att arbeta i projektform har alltid varit en utmaning. Det gäller att kombinera flertalet
Designprocessen
över och det gäller att man tar reda på vad som gäller i landet man arbetar i.
Page | 34
kommer denna punkten att spela större och större roll. Det finns olika höga krav världen
kräver allt för mycket energi för att drivas. Eftersom vi blir mer och mer miljömedvetna
belysningsnivåer så att omgivningen fungerar på önskat sätt och att lösningarna inte
in myndigheter och regler i det hela. Det gäller att se till att man klarar kraven på
När en grovplanering av ljuset har gjorts kan man bli ännu mer noggrann och börja blanda
Ljusberäkningar
resultat man önskar.
genom hela projektet och tappar man den kommer kanske inte projektet att få det
ursprungskonceptet när man ändrar på någon lösning. Konceptet är den röda tråden
ändra på någonting. Viktigt att tillägga är att man hela tiden måste återgå till
det är någonting som inte fungerar praktiskt i denna punkten måste man gå tillbaka och
fram exempellösningar och referensbilder samt att göra en snabbräkning för hand. Om
mindre nogranna medel. Det är dags att undersöka strålningsvinklar och intensitet, ta
Någon gång i projektet måste man börja tänka på ljusnivåer och liknande med mer eller
Ljusstudier
med kommande punkt som handlar om ljusstudier.
som komma skall i rummet. Därför tycker jag att konceptutformningen går ihop något
presenteras på ett sådant sätt att en utanför arbetsgruppen ska kunna förstå vad det är
innebär ett långvarigt och miljövänligt användande.
Page | 35
anläggningen och i sådant fall hur rengöring sker och så vidare. Här ska allt bakas in som
man måste tänka på är hur och när ljuskällor ska bytas, om man behöver rengöra
ibland upprätta instruktioner för hur anläggningen ska användas och underhållas. Saker
Eftersom det inte alltid är vi själva som ska ta hand om anläggningen i fråga så måste man
Underhållsinstruktioner
tidigare nämt.
man vet vad man sysslar med så att man inte tappar den röda tråden i konceptet som
tillbaka och räkna om alltsammans med en annan lösning. Då är det återigen viktigt att
någonting blir för dyrt och det inte går att hitta en billigare produkt måste vi gå hela vägen
resultatet vi söker. Här gäller det att hålla sig till den redan utsatta budgeten. Om
Utefter våra ritningar väljer vi sedan produktlösningar eller komponenter som skapar
Produktspecifikation och budget
väldigt nära slutprodukten.
göra beskrivningar. Det är här projektet tar en mer formell form enligt mig och vi är
teorin. Då gäller det att teckna ner alltsammans i planer, sektioner, detaljritningar och
När man har konceptet och alla beräkningar vet man att lösningen kommer att fungera i
Teknisk dokumentation
synlig för betraktaren.
Page | 36
stämning och göra någonting spännande, inte bara fylla en funktion så som göra konsten
som Artec3 gjort med denna. I utställningen är verkligen ljuset ett medel för att skapa
detta viset och jag hoppas att fler lägger ned samma tid och omtanke på en utställning
ut. Jag tror att känslorna och upplevelserna förstärks mycket mer när man arbetar på
föreställa mig hur upplevelsen av konsten hade varit om ljusplaneringen såg annorlunda
att Joels fick berätta om hur speciellt det blir vid betraktandet av tavlan kan jag bara
Om jag inte hade läst denna kursen hade jag aldrig riktigt tänkt på det tror jag. Men efter
just för att låta ljuset komma in på samma sätt som det gör i tavlan.
ljusplanering. De valde att förlägga en ljusslits mellan golv och tak till vänster om tavlan
ganska mjukt men samtidigt distinkt. Det hade Artec3 uppmärksammat och använt i sin
Det var en tavla av en kvinna som stod vid ett fönster där ljuset kom från vänster och var
Det var speciellt en tavla (se bild nedan) och dess unika ljussättning som fastnade hos mig.
konsten som ställdes ut.
användes i tavlorna. Det gjorde att utställningen ljusmässigt hörde mer samman med
stor och omfattande reesearch av hur konstnären använde ljuset och vilka färgtoner som
tanke”. Det jag tyckte var intressant med ljusplaneringen var att de hade gjort en relativt
tänka till flera gånger om vilka enorma saker man kan göra med ”lite lampor och en bra
2007 i Barcelona. Det var en otroligt genomarbetad utställning av konst som fick mig att
Ett projekt som Joels berättade om var deras, Artec3, utställning av Hammershoi I Dreyer
Hammershoi I Dreyer, Artec3
Hammershoi I Dreyer, en av tavlorna i utställningen.
Page | 37
utrymme.
Page | 38
passande och någonting som jag själv skulle vilja sträva efter vid planering av ett
det som ett medel för att skapa en upplevelse och mängder med känslor verkar mer
orienteringsmedel känns i mina ögon ganska platt och tråkigt. Men att istället använda
vilka möjligheter man faktiskt har med ljuset. Att använda ljus enbart som
För att återgå till Diana Joels citat ”light is communication” så är det värt att fundera kring
ramar. Det är ofta så att det enkla är det som är svårt att komma på.
liknande så kan man alltid hitta en lösning vilken passar önskemålen inom budgetens alla
lösningar. Med tanke på att det finns så otroligt många tillverkare, lösningar, tekniker och
planering är att man inte begränsar sitt synsätt utan att man öppnar upp för alla möjliga
upp sin planering av ljus och akustik. Det jag tror är det viktigaste när man gör en
Det finns många olika möjligheter och begränsningar beroende på hur man väljer att lägga
Möjligheter och begränsningar
Planskiss med föreslaget belysningsschema över rummet.
att använda i konceptet eller en modell av någon av våra akustiklösningar.
Page | 39
innefattade även att vi skulle bygga en fullskalemodell av en av våra armaturer som vi valt
ett av de oanvända rummen i Riksäpplet 2 på KTH Campus Haninge. Uppgiften
personer och skulle tillsammans arbeta fram ett koncept för ljus- och akustikplanering i
Under kursen delades en projektuppgift ut i klassen. Vi delade in oss i grupper om fem
PROJEKT
kompromisser från allas sidor.
Page | 40
spännande utmaning som skulle komma att bjuda på mycket tålamod och en hel del
Projektgruppen bestod egentligen av fem starka viljor med många idéer. Det var en
viss del av alla medlemmar i gruppen.
ganska lång arbetsprocess innan vi kunde enas om ett förslag som kunde backas upp till
några olika uppfattningar av funktioner som kunde passa i rummet vilket bidrog till en
för att tömma ut alla idéer som fanns och verkligen granska dessa tillsammans. Vi hade
tvungna att läggas fram på bordet. Därför valde vi att hålla en ganska stor brainstorming
Eftersom vi var fem personer i gruppen insåg vi att det fanns många olika idéer som var
Metod
själv och en person till stod för byggandet av armaturen.
Page | 41
arbetsuppdelning. Några personer fortsatte med konceptet och dess utveckling medan jag
Eftersom det är ganska svårt att arbeta alla fem tillsammans gjorde vi en strategisk
att bygga denna del i fullskala. Eller i alla fall en del av detta ishav.
skenet vi var särskilt intresserade av att ta reda på mer om så därför bestämde vi oss för
hängas upp i taket och att ett blått sken skulle lysa mellan plattorna. Det var det blå
känslan av ett ishav och dess isflak som flyter på vattenytan. Vi ville att dessa isflak skulle
skapade genom att göra en loftvåning i det befintliga rummet. Det vi utgick från var
Vi hade kommit fram till en unik och väldigt intressant tanke om vårt undertak vilket vi
utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.
hel del frågetecken kring hur vi skulle lösa saker och ting praktiskt men vi hade en bra
utefter de tankar vi kommit fram med under brainstormingen. Det fanns fortfarande en
När vi väl kunde enas om en funktion i rummet började vi att arbeta fram ett koncept
Koncept
Page | 42
som vi önskade oss. Problemet vi hade med pappret var att det blev lite för
skärmen i papper eftersom det var ett billigt och relativt liknande material i transparens
ljust ända ut i spetsarna. Detta var lättare sagt än gjort märkte vi. Vi hade valt att bygga
Tanken var att vi ville ha ett jämt ljus över hela isflaksytan och vi ville att det skulle vara
ytan uppfattas som vit och belyst men inte gärna att den lyser upp alldeles för mycket.
tonat åt det vita hållet. Vi ville att plasten skulle vara genomsläpplig på så sätt att hela
själva skärmen på isflaket. I verkligheten tänkte vi oss någonting som akrylplast som är
Vi hade talat om vilket material som ger just den önskade lösningen som vi planerat för
ljusspridningen fungerade bättre än vad vi tidigare trodde.
LED-stavarna till två lite längre stavar och när vi provade dessa i modellen insåg vi att
ljuskällan och prova den innan man kan föreskriva någonting. Vi kopplade ihop de fyra
ljuskällan vi tänkt använda i verkligheten. Och som vi lärt oss under kursen måste man ta
om fyra stavar. Vi använde LED-belysning under modellbygget eftersom det var den
papper, kartong, plastfilter, aluminiumfolie och IKEAs LED-dioder som finns i stavformat
trodde när vi satt och skissade. Vi använde oss av mycket enkla medel och material så som
När vi startade själva byggandet insåg vi att en del saker var enklare och bättre än vi
skulle komma att uppstå. Men allt blev inte riktigt som vi trodde.
trodde skulle fungera och studerade rent matematiskt i skisserna hur ljusspridningen
och även hur vi skulle kunna bygga den rent praktiskt själva. Vi gjorde några skisser som vi
Först satte vi oss ned och klurade mycket kring en möjlig konstruktion på själva armaturen
Armatur
såg till att det vita ljuset spred sig ännu bättre ut i kanterna.
Page | 43
ner det blå ljuset till undersidan av skärmen satte vi reflektorer på undersidan som även
ljusspalt med ett blått plastfilter mellan själva ”topplattan” och skärmen. För att inte få
överraskade vad gäller ljusspridningen i sidled var detta inget problem. Vi placerade en
skulle bli den mest komplicerade delen att lösa. Men eftersom vi blev så pass positivt
Det blå skenet var den centrala delen i hela konstruktionen och vi trodde nog att det
Fullskalemodell av armatur, sedd underifrån i mörker.
sig betydligt mer i sidled än vad vi någonsin hade kunnat tro innan vilket var positivt.
isflaket var något för lång för att uppnå det vi önskade. Dock visade det sig att ljuset spred
genomsläppligt just där ljuskällorna placerades. Samtidigt så upptäckte vi att formen på
produkten och möjliggöra produktion av denna för ändamålet.
Page | 44
utveckling av modellen skulle man lätt kunna åstadkomma tekniska lösningar på
bra konceptmodell som visar det som behövs för att förstå vår idé. Under vidare
och visar verkligen hur man tar sig framåt under en arbetsprocess likt denna. Det är en
bygga modellen gav oss en hel del tankar kring hur man arbetar under ett riktigt projekt
att den skulle bli. Det blå skenet är distinkt och sprider sig så mycket som vi önskade. Att
Med väldigt enkla medel har vi lyckats bygga en armatur som är precis så som vi hoppades
Fullskalemodell av armatur, sedd snett underifrån.
att vi arbetade alldelse för ineffektivt.
Page | 45
eftersom vi under hela processen stötte på ganska många problem och det kändes som
Det slutgiltiga konceptet blev otroligt mycket bättre än vad jag trodde det skulle bli
Resultat
eller upplevelse i ett rum.
som för ljus, att man med ganska enkla medel kan åstadkomma en helt annorlunda känsla
man kan göra ljudmässigt i det befintliga rummet. Egentligen gäller samma sak för akustik
valet att planera med störst tyngd på ljuset men har även funderat en hel del över vad
akustikplanering men samtidigt skulle båda delarna beaktas under projektet. Vi gjorde
Eftersom projekttiden var ganska snäv var det tvunget att göra ett val mellan ljus- eller
Val mellan ljus och akustik
3D-miljöer i SketchUp
Page | 46
lärdom.
Page | 47
förväntan med vårt projekt och jag kommer att blicka tillbaka på det med stor glädje och
projekt under en mer effektivt utnyttjad tid. Dock tycker jag att vi har lyckats över
göra en uppdelning av arbetet så tror jag vi hade lyckats komma fram med ett fulländat
grupp med många viljor och starka personligheter och även bestämt oss tidigare för att
och man ser tydligt vilka problem vi stötte på. Om vi tidigare hade insett att vi var en
arbeta efter. Man kan ganska tydligt se att vi inte arbetade riktigt efter samma mönster
Tidigare nämnde jag att Diana Joels upplägg i designprocessen är ett ganska sätt att
Belysning längs väggarnas utbyggnad.
eftersom en membranabsorbent då skapas.
av väggarna (se bild nedan) gör att vi skapar stora möjligheter att dämpa rummet
ljudproblem. Att vi väljer en speciell lösning av väggbelysning längs golvet med påbyggnad
förändringarna är i stora drag loftet som medför en stor uppdelning av rummet och dess
Det är ett helhetskoncept som i stora drag behandlar både akustik och ljus. De största
Page | 48
http://www.oru.se/oruupload/Institutioner/Teknik/Dokument/Kurssidor/Byggteknik%20II/Byggnadsakustik.pdf
2009-02-25
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Polarlicht_2.jpg
2009-03-02
http://www.erco.com/guide_v2/guide_2/basics_105/richard_kel_2890/images/eur_erco
_richard_kel_light_3_1_.jpg
2009-03-02
http://www.erco.com/guide_v2/guide_2/basics_105/richard_kel_2890/images/eur_erco
_richard_kel_light_2_1_.jpg
2009-03-02
http://www.erco.com/guide_v2/guide_2/basics_105/richard_kel_2890/images/eur_erco
_richard_kel_light_1_1_.jpg
2009-03-02
http://artec3.com/
2009-03-02
http://www.mogard.se/04-nationellt-kunskapscenter-for-dovblindfragor/usherssyndrom/resources/images/image033.gif
2009-01-15
KÄLLOR