NOVEMBER 2009
FÖP H+
Program för fördjupning av översiktsplan
1
Organisation
Inre arbetsgrupp
Styrgrupp Stadsbyggnadsförvaltningen
Malin Rizell, projektledare FÖP H+, Stadsbyggnadsförvaltningen
Gertrud Egnell, projektledare FÖP H+ t o m 2009-03-14, Stadsbyggnadsförvaltningen
Ida Sandström, projektsekreterare FÖP H+, Stadsbyggnadsförvaltningen
Ann Cederberg, trafikplanerare, Stadsbyggnadsförvaltningen
Anna Holmqvist, planarkitekt Södertunneln, Stadsbyggnadsförvaltningen
Lina Olsson, planarkitekt Hamnleden, Stadsbyggnadsförvaltningen
Kristoffer Nilsson, arkitekt H+ strukturarbete, Stadsbyggnadsförvaltningen
Helena Taps, arkitekt H+ strukturarbete, Stadsbyggnadsförvaltningen
Frida Mattelin, avdelningen för strategisk planering, , Stadsbyggnadsförvaltningen
Agneta Hammer, Stadsbyggnadsdirektör
Björn Bendsdorp-Redestam, chef detaljplaneavdelning
Ola Andersson, chef stadsmiljö avdelning
Sofia Öreberg, chef för strategisk planering
Stor arbetsgrupp
Susanne Duval, utredningsledare, Södertunneln, Kommunstyrelsens förvaltning
Jens Gille, miljökoordinator H+, Miljöförvaltningen
Maja Gullmo, mark- och exploatering, Kommunstyrelsens förvaltning
Mia Jungskär, tf stadsantikvarie, Kulturförvaltningen
Håkan Lindström, strategisk planeringsstab, Kommunstyrelsens förvaltning
Johan Lindström, Brandförsvaret, Kommunstyrelsens förvaltning
Clara Lundquist, sektionschef gestaltning och utveckling,
Stadsbyggnadsförvaltningen
Widar Narvelo, kommunekolog, Stadsbyggnadsförvaltningen
Göran Persson, trafiksamordnare, Stadsbyggnadsförvaltningen
2
Ledningsgrupp H+
Johan Brantmark, projektchef H+, Kommunstyrelsens förvaltning
Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör, Stadsbyggnadsförvaltningen
Björn Bendsdorp-Redestam, chef detaljplaneavdelning,
Stadsbyggnadsförvaltningen
Ola Andersson,chef stadsmiljöavdelning, Stadsbyggnadsförvaltningen
Sofia Öreberg,chef för strategisk planering, Stadsbyggnadsförvaltningen
Karin Sterte, mark- och exploateringschef, Kommunstyrelsens förvaltning
Håkan Asmoarp, projektledare H+ Stadsförnyelse, Kommunstyrelsens förvaltning
Torgny Johansson, projektledare H+ Södertunneln, Kommunstyrelsens förvaltning
Omslagets bakgrundsbild,
Copyright: Schønherr Landskab/Adept Architects
Tryckt på Exakta , Hässleholm 2009- 11- 04
Innehållsförteckning
Sammanfattning
sid. 4
Nyckelfrågor
sid. 20
Miljöbedömning
sid. 53
sid. 22
Betydande miljöpåverkan
Riksintressen
sid. 53
sid. 55
sid. 26
Fokusområden
sid. 56
Identitet och kulturmiljö
Boende och befolkning
Rekreation och naturvärden
Offentlig service
Näringsliv och detaljhandel
Campus
Hållbara transporter i regionen
Hållbart resande i staden
Teknisk försörjning
Riskhänsyn och miljöstörningar
Energilösningar i H+ området
Stigande havsnivå
sid. 57
sid. 60
sid. 63
sid. 66
sid. 68
sid. 70
sid. 71
sid. 72
sid. 75
sid. 76
sid. 78
sid. 79
Referenser
sid. 82
Detta söker vi svar på
Avstamp
sid. 7
Idé H+
Området - en översikt
Bakgrund
sid. 7
sid. 9
sid. 12
Vision H+
sid. 16
Ledstjärnor
Bärande strukturer
sid. 16
sid. 18
- Vilken sträckning har en ny
hamnförbindelse?
- Hur hanteras trafikflödena i H+
och centrala staden?
- Hur utvecklas Ramlösa station?
- Hur behandlar vi uppmarschområdet?
- En fast Danmarksförbindelse
i framtiden?
- Hur ser framtidens hamn ut?
- Vad händer med reningsverket?
sid. 28
sid. 32
sid. 34
sid. 36
sid. 40
Scenarion
sid. 42
Scenario A
Scenario B
Scenario C
Målkonflikter
Svåra korsningspunkter
sid. 44
sid. 46
sid. 48
sid 50
sid. 52
3
Sammanfattning
Detta program är första steget i framtagandet av
en fördjupning av översiktsplanen för H+. Målet
med fördjupning av översiktsplanen är att föreslå
lämplig markanvändning och redovisa de intresseavvägningar som har gjorts och vilka konsekvenser
förslaget innebär. Ett förslag till övergripande bebyggelsestruktur kommer att presenteras i den samrådshandling som ska tas fram under våren 2010.
Programmets syfte är att lyfta de strategiska utvecklingsfrågorna som påverkar omvandling och
utbyggnad av södra Helsingborg. Det är ett mycket
komplext område med hamnverksamhet, infartsleder, industriområden, universitet och bostäder som
påverkar planeringsförutsättningarna.
Vilken sträckning har en ny hamnförbindelse?
Hur hanteras trafikflödena i H+ och den centrala
staden?
Hur utvecklas Ramlösa station?
Hur behandlar vi uppmarschområdet?
Fast Danmarksförbindelse i framtiden?
Hur ser framtidens hamn ut?
Vad händer med reningsverket?
I programmet tar vi utgångspunkt i den vision som
är formulerad för stadsutveckling inom H+ projektet och försöker beskriva vad som påverkar möjligheterna till att förverkliga H+. Visionen är att
bygga en ny stadsdel med variation och blandning
av innehåll med bostäder, kontor, verksamheter,
service och aktiviteter. Det som ska samla och hålla
ihop och vara de bärande strukturerna för H+ är kollektivtrafikstrukturen, den blågröna strukturen och
sekvensen av stråk och stadsrum.
I programmet beskrivs tre scenarier för att illustrera
hur nyckelfrågorna kan kombineras och vilka konsekvenser det får för södra Helsingborg.
I programmet till fördjupning av översiktsplanen
lyfts ett antal nyckelfrågor som har stor betydelse
för hur Södra Helsingborg kan komma att utvecklas
och om visionerna i H+ projektet kan förverkligas:
4
Det finns utvecklingsalternativ för alla dessa frågor
och tar staden ställning i respektive fråga kommer
det att underlätta den strategiska och långsiktiga
planeringen som ska ge riktlinjer för hur H+ projektet kan detaljplaneras.
Programmet beskriver även området och de kvaliteter som finns i idag och vilken utvecklingspotential
området har. Områdets historia och karaktärskapande miljöer är en tillgång medan området har stort
behov av mer grönska och rekreationsområden.
Frågor lyfts kring framtidens boende, vilket behov
av offentlig service vi behöver i framtiden och hur
detaljhandel/näringsliv kan utvecklas. Programmet
identifierar vilka ytterligare studier som behöver
göras för att kunna arbeta fram en hållbar struktur
för södra Helsingborg. Utmaningen är att planera så
att en hamn av nationellt intresse kan samexistera
med en tät och attraktiv stad.
Summary
This programme is the first step towards a detailed
comprehensive plan for H+. The intention with the
detailed comprehensive plan is to propose an adequate land use for the area, and to show the adjustments that have been made and the consequences of
the proposal.
A proposal for a general building structure will be
presented in the detailed comprehensive plan that
will be made in spring of 2010. The over all aim
of the programme is to raise strategic questions
concerning the development and redevelopment
of southern Helsingborg. H+ is a highly complex
area with an active harbour, primary entrance roads,
industries, a university and housing, that effect the
planning conditions in various ways.
This programme’s point of departure is the vision
formulated for the city redevelopment called H+ .
The programme aims at describing the factors affecting the possibilities to realize H+. Our vision is
to build a new city district with a mixture of housing, offices, businesses, service and a wide range
of activities. Three structures - the structure of public transport, the green-blue connection and the sequences of public strips and places - will constitute
the basis for the future development of the area.
This programme raises a set of questions of great
importance for the future development of southern
Helsingborg. To a great extent the possibility to realize the H+ vision depend on key questions such
as:
- Where will the new primary road to the harbor be
located?
- How do we deal with traffic flows in H+ and the
city centre?
- What strategy should be chosen for Ramlösa station?
- How will the ferries ramp area be treated?
- A fixed link between Helsingborg and Elsinore?
- How is the future port designed?
- What will happen to the sewage treatment works?
These questions can be answered in several ways,
but clear statements from the city will facilitate the
strategic planning and give direction to future detailed plans.
Possible combinations of the key questions are illustrated in three scenarios. This programme does
also describe existing conditions in the area and it’s
potential. Visible traces of the area’s rich history
and it’s characteristic urban scenery are great assets
in the development, but the area is lacking greenery
and recreational spaces. Questions are addressed
concerning housing, future demand for municipal
service and enterprises.
The programme identifies further studies that are
needed to be able to design a sustainable structure
for southern Helsingborg. The overall challenge is
to enable the coexistence of a national harbor and a
dense, attractive city.
5
”
För att H+ området ska bli verkligt hållbart
behöver H+ stadsdelar utvecklas till miljöer
att komma ihåg, som man vill bo och verka
i hela livet och som erbjuder ett överflöd av
kvaliteter. Det ställer krav på att H+ området
tilltalar alla sinnen och lockar människor på
ett varmt och sensuellt vis. ”
Juryrapport, strukturtävling Imagine Helsingborg.
6
Vy från sydost.
Avstamp
Idé H+
Helsingborgs stad har höga ambitioner att förtäta
och utveckla de centrala delarna av Helsingborg. I
stadsutvecklingen ligger även en vilja att koppla ﬂera
stadsdelar till varandra för att motverka en segregerad
stad.
Det tidigare projekt Söder i förändring och arbetet med
Översiktsplan 2002 pekade på behovet av att få bort
barriärer och möjligheterna att utveckla stadens centrum söderut. Det politiska beslutet att gräva ner järnvägen i den så kallade Södertunneln blev startskottet
för att formulera ett stadsförnyelseprojekt för att utveckla södra Helsingborg och koppla ihop Söder med
centrum.
Genomförandet av stadsförnyelsen inom H+ området
med cirka 5000 bostäder och omfattande utbyggnad
av handel, service, upplevelsecentrum och näringsliv
kommer att pågå under en mycket lång tid.
Målsättningen är att hela området är utbyggt år 2035.
I takt med att staden förtätas inom H+ området
kommer hela södra Helsingborg att påverkas och bostadsområden som tex Planteringen, Närlunda och
Miatorp knyts närmre den centrala staden och bli tydligare sammanlänkad med centrala staden.
I detta program till fördjupning av översiktsplanen
H+, FÖP H+, tar vi utgångspunkt i de visioner som
är formulerade för stadsutveckling inom H+ projektet
och försöker beskriva vad som påverkar möjligheterna
till att förverkliga H+. Södra Helsingborg präglas av
infartsleder och den logistiska nod som Helsingborgs
hamn utgör. Planerna för en ny hamnförbindelse har
också en stor betydelse för hur södra Helsingborg kan
utvecklas på sikt. Målsättningen är att hela Helsingborg fortsätter att vara en logistiknod och samtidigt
utveckla och förtäta den centrala staden.
Namnet FÖP H+ har valts för att visa på att denna
fördjupning av översiktsplanen är ett led i att förankra
exploateringsprojektet H+ i stadens långsiktiga planering. Namnet H+ syftar till att Helsingborg kommer
att växa, förnyas och tillföras nya kvaliteter. Namnet
anknyter också till de tidigare bomässorna i Helsingborg H55 och H99.
FÖP H+
Målet för fördjupning av översiktsplanen för H+ är
att visa hur södra Helsingborg kan utvecklas på lång
sikt och hur nya stadsdelar kan växa fram, genom att
föreslå en övergripande struktur som vägledning inför kommande detaljplanering. Fördjupningens uppgift är även att visa på kopplingarna till staden som
helhet och hur utbyggnaden av H+ är ett led i stadsförnyelsen.
ÖP 2010
Inom Helsingborgs stad pågår arbetet med en ny
översiktsplan, ÖP2010, som beräknas antas av Kommunfullmäktige år 2010. Med ÖP2010 går Helsingborgs stad in i en ny arbetsprocess för en mer löpande
översiktsplanering med fördjupnings-PM som både
kan täcka tematiska och geograﬁska områden.
I processen att ta fram ÖP2010 har strategierna för
Helsingborgs utveckling förtydligats genom de tre
proﬁlområdena Mötesplatser, Boendemiljöer och
Logistik. Den första inriktningen behandlar frågor
kopplade till det offentliga rummet, hur det används
och upplevs - hur vi möts i staden. Det andra handlar
om frågor som är kopplade till boendemiljöer - grunden för individens livskraft och utveckling. Den tredje
handlar om logistik - traﬁkfrågor, hamnens roll, infrastruktur, ﬂöden in och ut ur staden samt vilka möjligheter till näringsliv, forskning och utbildning som
ges i staden. ÖP 2010 är framtagen i bred dialog med
allmänhet och inom staden.
Planprocess - Översiktsplan
Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en
aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens
yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och
stöd i beslut som rör den byggda miljön samt kommunens användning av mark- och vattenområden.
För de delar av kommunen där det sker stora förändringar eller där det ﬁnns konkurrerande intressen kan
översiktsplanen behöva ändras eller ges en ökad detaljeringsgrad. Detta görs genom en fördjupning av den
kommunövergripande översiktsplanen. I en fördjupning av översiktsplanen ska samband med omkringliggande områden redovisas samt konsekvenserna för
översiktsplanen som helhet.
En överordnad utbyggnadsprincip i ÖP 2010
är att Helsingborgs ska
utvecklas i stationsnäralägen.
7
Programförslag - att ställa de rätta frågorna
I arbetet med fördjupning av översiktsplan för H+
har vi valt att inledningsvis ta fram ett program för
att lyfta fram de strategiska utvecklingsfrågorna
som påverkar omvandlingen och utbyggnad av H+
området. Det är ett mycket komplext område med
hamnverksamhet, infartsleder, industriområden, universitet och bostäder som påverkar planeringsförutsättningarna. Det ﬁnns ﬂera utvecklingsalternativ för
dessa frågor och tar staden ställning i respektive fråga
kommer det att underlätta den strategiska och långsiktiga planeringen.
Till FÖP H+ kommer det att kopplas ett antal tematiska PM med avseende på bland annat traﬁk, risk och
kulturmiljö. Dessa PM är fördjupningar i respektive
tema och utgör underlag inför kommande avvägning
mellan olika intressen i FÖP H+. Genom att göra separata PM som tydligt kopplar till fördjupningen av
översiktsplanen kan viktiga frågor lyftas, breddas och
utredas utan att ”tynga” huvudrapporten. När FÖP
H+ antas av kommunfullmäktige kommer några av
dessa tematiska PM också att antas för att användas
som planeringsunderlag och utgångspunkt i kommande arbete med detaljplaner.
hösten 2009
Att placera H+ området i
sitt sammanhang och visa
på kopplingen mellan H+
området och utvecklingen
av södra Helsingborg på
lång sikt.
8
PM
Offentlig
service
FÖP H+
PM Trafik
Samråd FÖP H+
våren 2010
Att föreslå en övergripande struktur
och lämplig markanvändning med
förslag på ställningstaganden för
den fortsatta planeringen. Beskriva
avvägningen mellan olika intressen
och konsekvenserna av föreslagen
bebyggelsestruktur.
Hållbar utveckling
PM Risk
PM Kulturmiljö
PM Bostäder,
verksamheter
PM Detaljhandel
Tematiska PM
Program FÖP H+
PM
Stigande
havsnivå
Strukturarbete
Södertunneln
Hamnleden
Knutpunkten
Tematiska PM kopplas till
fördjupningen av översiktsplanen.
Utställning FÖP H+
hösten 2010
Att utifrån inkomna synpunkter
justera förslaget och presentera
en översiktsplan med lämplig
markanvändning med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning.
Antagen
FÖP H+
våren 2011
En antagen FÖP utgör
tillsammans med Länsstyrelsens
granskningsyttrande grund för
kommande detaljplaner.
Att utvecklas hållbart, ur miljömässigt,
socialt och ekonomiskt perspektiv är den
stora utmaningen inte bara för Helsingborg, utan för alla städer och samhällen.
Hållbar utveckling innebär att använda
mänskliga och naturens resurser medvetet
och balanserat genom att ta såväl sociala
som miljömässiga och ekonomiska hänsyn. Hållbar utveckling utmärks av att de
gemensamma resurserna används så effektivt och rättvist som möjligt för att nå
uppsatta mål. Att hushålla med resurserna
över tiden så att kommande generationer
får minst lika goda förutsättningar som
nuvarande, är centralt för hållbar utveckling.
Deﬁnitionen för hållbar utveckling är
baserad på den deﬁnition som anges i
”Plan för hållbar utveckling” som årligen
ges ut av Helsingborgs stad.
ken
ar
dsp
1
Sta
ra
Söd nen
ham
8
org
b
Ene
org
r
öde
b
öga
H
S
2
Området - en översikt
H+ området innefattar delområdena Södra hamnen, Söder
och Gåsebäck. För att belysa frågor som har stor strukturell
påverkan på hela södra Helsingborgs utveckling har programområdet för FÖP H+ vidgats till att även omfatta Hästhagen och Ramlösa station, de existerande bostadsområdena Planteringen och Miatorp samt Hamnen och Kemira.
3
4
Närheten till Danmark och Öresund är karaktäristiskt för området.
Landborgen har haft en stor inverkan på hur staden vuxit fram och
utvecklats. Den präglar fortfarande Helsingborg genom att skapa tydliga nivåskillnader i staden. På ﬂera platser i anslutning till planområdet
ﬁnns utblickar från landborgen ut över Öresund, mest uppenbara är de
över Stadsparken och i de övre delarna av Furutorpsgatan.
N
Gå
m
tha
Väs
k
äc
b
e
s
9
nen
da
n
ärlu
5
10
rg
be
line
en
6
E
ng
teri
n
Pla
on
et
d
mrå
sa
go
Kin
R
n
torp
Mia
nen
m
dha
Delområdena är olika starkt kopplade till varandra och ofta utgörs gränsen av infrastruktur som skär av stadsdelarna från varandra. Angränsande bostadsområden Eneborg, Högaborg, Närlunda och Elineberg är
idag tydligt avskurna av Malmöleden och Helsingborgs godsbangård.
Inom hela programområdet ﬁnns det cirka 5800 boende.
Stora delar av H+ området karaktäriseras av hamnindustri och storskalig infrastruktur. Inom området ﬁnns också bostadsområden samt
ﬂera av Helsingborgs viktiga målpunkter, bland andra Knutpunkten
och Campus Helsingborg. Området rymmer också mötesplatser i form
av torg och parker.
a
mir
Ke
ge
tha
s
Hä
Sy
1. Knutpunkten, Helsingborg C
2. Campus
3. Öresundsverket
4. Västhamnsverket
5. Containerhamnen
6. Oljehamnen
7. Bulkhamnen
8. Gustav Adolfstorg
9. Husarregementet
10. Jutan
lö
am
ti
sta
Programområdet är beläget i södra Helsingborg och omfattar cirka 600
ha mark. Planområdet har landborgsbranten i öster, gränsar till stadsdelen Högasten i söder och mot vattnet i väster. I norr fungerar Knutpunkten, Helsingborg C, som en deﬁnierad avslutning mot den centrala
innerstaden.
ten
7
H
s
öga
Områdesgräns Program FÖP H+
Områdesgräns H+
9
Södra Hamnen
Söder
Gåsebäck
Södra hamnen ligger i H+ områdets norra del och är
övervägande beläget på utfyllnadsmark. Området expanderade och utvecklades i samband med industrialiseringen och präglas fortfarande starkt av industrioch hamnverksamhet. Stadslandskapet kännetecknas
av ﬂackheten men även av kranar, pirar, skorstenar
och storskaliga anläggningar och traﬁkytor.
Söder är beläget i södra Helsingborg där den historiska gränsen norrut går vid Trädgårdsgatan och
Stadsparken. I öster gränsar området till bostadsområdena Högaborg och Eneborg. Endast Söders västra
del ingår inom H+ området men hela Söder ses som
ett naturligt inﬂuensområde och beskrivs därför som
ett område.
Gåsebäck karaktäriseras av småskalig industribebyggelse och verksamheter som t.ex. däckﬁrmor, bilverkstäder och pizzerior. Gåsebäck har ett spirande
förenings-, ateljé- och musikliv som tillsammans med
områdets industriella karaktär ger upphov till en spännande, brokig och kreativ atmosfär.
Tidigare var kopplingen till Söder tydlig men idag har
området få förbindelser till den omgivande staden.
Trots att området delvis är beläget längs kajkanter
uppfattas sundet idag som svårtillgängligt och avlägset.
Södra hamnen är anpassat för biltraﬁk, gatorna är få
och breda och inte användarvänliga för gångtraﬁkanter och cyklister och det saknas publika målpunkter.
Undantaget är ett tydligt cykelstråk längs Bredgatan
som i sin förlängning sträcker sig hela vägen till Råå.
Stadsdelen nås endast söderifrån med bil. Kopplingarna i nord - sydlig riktning är framträdande medan de
öst-västliga är få och otydliga. Sjögatan utgör ett centralt stråk för traﬁk till och från uppmarschområdet
där fordonstraﬁk leds ombord på färjorna.
Den östra delen av Söder karaktäriseras av en rutnätsplan från sent 1800-tal utformad i enlighet med
dåtidens ideal. Längs Södergatan och Carl Krooks
gata, som är de viktigaste gatorna i området, ligger tät
bebyggelse med blandade funktioner av boende och
handel. Södergatan är avstängd för bilar men har en
intensiv busstraﬁk. Diagonalt genom Söder skär Gasverksgatan som ursprungligen var en tillfartsväg till
Södergatan. På Söder ﬁnns ﬂera viktiga publika platser
och byggnader såsom stadsbiblioteket, Simhallsbadet,
gallerian Söderpunkten och Gustav Adolfs torg. Det
ﬁnns ﬂera grönområden på Söder. I norr ligger Stadsparken med biblioteket och i söder Furutorpsparkenmed en stor öppen gräsyta och lekplats.
En nytillkommen populär offentlig verksamhet är
”Jutan”, som bidrar till liv i området. Byggnaden är
en gammal jutefabrik som gjorts om till skate- och
boulehall med café och ungdomsverksamhet.
Trots det centrala läget är stora delar av Gåsebäck isolerat från omkringliggande stad. Gåsebäck är kluvet i
två delar av järnvägsspår och en vägbro. Området omges av motorväg i norr och öster, hamnverksamhet
och bostadsområden i väster samt bangården i söder.
I öst möter Gåsebäck landborgen.
Området bär spår från ﬂera tidsepoker, men präglas
särskilt tydligt av bebyggelsen från 1930- och 40-talen.
Blandningen av bebyggelse och verksamheter skapar
områdets speciella karaktär och charm.
Inom delområdet ﬁnns bl.a. Helsingborgs resecentrum Knutpunkten, Campus, samt Oceanpiren vars
centrala läge och direkta koppling till vattnet gör platsen attraktiv för framtida exploatering.
10 Vy över Södra hamnen från Kuntpunkten.
Torghandel på Gusaf Adolfs torg.
Jutan och mindre verksamheter på Gåsebäck
Hästhagen och Ramlösa station
Planteringen och Miatorp
I områdets östra del ligger Ramlösa station, en viktig
bytespunkt för lokal busstraﬁk och regional tågtraﬁk.
Gatustrukturen är liksom i Södra hamnen anpassad
till biltraﬁk, men i en mindre och humanare skala.
Genomfartstraﬁk saknas medan stora traﬁkmängder
passerar runt stadsdelen.
Planteringen, Miatorp och delar av Lussebäcken utgör
tillsammans ett sammanhängande, nord-sydligt stråk
av bostadsbebyggelse som ansluter till Råå i söder. I
norr, väster och öster omgärdat av industriområden
som avskiljer och isolerar dessa stadsdelar från övriga
staden och från Sundet. Mot öster förstärks barriären av Malmöleden och Västkustbanan vilka kraftigt
försvårar en sammanlänkning av stadsbebyggelsen i
väst-östlig riktning.
Hamnen och Kemiraområdet
Helsingborgs Hamn ligger till stor del på utfyllnadsmark utanför den ursprungliga strandlinjen. Stora delar av hamnen är inhägnad med stängsel och om man
inte har sin arbetsplats i området ﬁnns få målpunkter.
Hamnområdet är ﬂackt med uppstickande stora anläggningar, silos, pirarmar och kranar och avgränsas
av Sjögatan mot Södra hamnen. Hamnens infrastruktur är anpassad till transporter och att röra sig till fots
eller med cykel är svårt. Den omfattande och betydelsefulla hamnverksamheten dominerar området. Övriga verksamheter är av varierande storlek och vänder
sig inte direkt till allmänheten och är heller inte hamnrelaterade. Viktiga samhällsfunktioner som vattenreningsverk och värmekraftverk är belägna i området.
Området Miatorp är skapat med den engelska trädgårdsstaden som förebild. Bebyggelsen består till
största del av mindre villor. Under 1940-, 50- och
60-talen kompletterades området med ett antal ﬂerbostadshus, särskilt i området utmed Landskronavägen samt kring Planteringsvägen.
Planteringen kännetecknades ursprungligen av vidsträckta ﬂygsandfält och har fått sitt namn från de
tallplanteringar som anlades i ett försök att förhindra
sandﬂykt. En del av dessa karaktärsskapande planteringar ﬁnns kvar och förbinds av den cirka 5,5 km
långa ”tallskogsleden”. Området exploaterades under
1800-talet utan reglerande byggnadsstadgar, vilket
ofta ledde till kåkbebyggelse. Så småningom insåg staden dock områdets kvaliteter och investerade bland
annat i järnvägssträckan mellan centrala staden och
Råå. Tågbanan ﬁck stor betydelse för Planteringens
utveckling och vid förra sekelskiftet kom den mer
storskaliga industrin till området.
Planteringen innehåller både boende och ett varierat
utbud av verksamheter, en del störande. Planteringens historia har resulterat i varierad bebyggelse med
villor, ﬂerbostadshus, trevånings tegelbyggnader, affärslokaler och radhus. Bebyggelsen ger området en
speciell arkitektonisk identitet bestående av variation
och kontraster mellan skalor, stilar och tidsepoker.
Stadsdelen har en grundskola, Raus Planterings skola,
och i den norra delen ett litet centrum med livsmedelsaffär och vårdcentral.
Containerterminalen
Tallskogsleden, ett rekreativtstråk som går igenom
Planteringen och Miatorp.
11
Bakgrund
Söder i förändring
I slutet av 1990-talet påbörjades det stora stadsövergripande förändringsarbetet ”Hela Söder - ett handlingsprogram för Södercity”. Förändringsarbetet
handlade om att utveckla Söders attraktionskraft för
boende, verksamhetsidkare och besökare. I arbetet lades tonvikten på omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle där en viktig utgångspunkt för att möjliggöra omställningen var att lägga järnvägen, söder
om Knutpunkten, under jord och omvandla beﬁntlig
Malmöled till en attraktiv stadsgata. När barriäreffekten av järnvägen och Malmöleden är borta öppnas
stora möjligheter för stadsdelar att länkas samman
samtidigt som nya områden kan bebyggas. Ett viktigt steg i denna process var lokaliseringen av Campus
Helsingborg i gamla Tretornfabriken år 2000.
De övergripande målen var att utveckla Söder ”till en
levande och blomstrande stadsdel präglad av mångfald, framtidstro, god miljö, välfungerande infrastruktur och god service.” Projektet planerades att bli långsiktigt och handlade dels om infrastruktur och dels
om värderingar och attityder bland människor som
bor eller vistas i stadsdelen med det övergripande målet att främja integrationen i Helsingborg. Projektet
genomfördes i dialog med medborgarna och näringslivet och resultatet har fått ligga till grund för ﬂera
politiska beslut och konkreta förslag.
Arbetet med stadsdelen Söder övergick 2001 i projektet ”Söder i förändring - en handlingsinriktad
strategi”, vilket drevs i nära dialog med de boende i
stadsdelen. Projektet avslutades 2006 och resulterade
bland annat i ﬂera fysiska förändringar i stadsmiljön.
Exempel på det är ombyggnaden av Gustav Adolfs
Torg, Furutorpsparken och Södergatan. Inom ramen
för projektet ”Söder i förändring” tog Helsingborgs
12
stad fram en förstudie, enligt lagen om byggande
av järnväg 2001 ”Södertunneln - järnvägstunnel för
Västkustbanan söder om Helsingborg C ”. Förstudien visade på olika möjligheter att bygga Södertunneln
utmed beﬁntlig järnvägskorridor. Den visade även på
betydande samhällsekonomiska vinster då Gåsebäck
och Södra Hamnen kan utvecklas till centrala stadsdelar nära Knutpunkten och beﬁntliga stadskärnan/
centrum.
Söderdelegationen
Våren 2003 bildades en ny politisk delegation, Söderdelegationen, till vilken arbetet med Södertunneln
ﬂyttade. Inom ramen för Söderdelegationens projektkontor arbetades 2005 fram en samlad idéstudie för
frågor kring Södertunneln, Tågaborgstunneln och en
fast HH-förbindelse i järnvägstunnel under Öresund.
Södertunnel
Kommunfullmäktige beslutade 2006-04-26 om Södertunneln genom att godkänna ﬁnansieringsprinciperna
för projektet. Beslutet bemyndigar kommunstyrelsen
att teckna avtal med Banverket om genomförande av
Södertunneln. Avtal ska också tecknas med Region
Skåne om utformning och ﬁnansiering av Helsingborgs C, Knutpunkten.
bebyggelse och hur anläggningen ska klara ökad tågtraﬁk samt en eventuell framtida fast förbindelse till
Danmark. Utredningen ligger till grund för inriktningsbeslut och ett genomförandeavtal mellan Helsingborgs stad och Banverket. Byggstart för södertunneln planeras till 2012.
H+ delegationen
H+ bildades som ett organiserat projekt under hösten
2007 för att driva på och skapa resurser för en process
från planering till genomförande. Under 2008 formulerades visionen för H+ och projektet ﬁck en egen
organisation. Under 2008 formulerades tävlingsprogram och formerna för en projektstrukturtävling. I
början på 2009 samlades arbetet med Södertunneln
och arbetet med stadens stadsförnyelseprojekt H+
under H+ delegationen, vilken ersatte Söderdelegationen.
Ny hamnförbindelse
Inom staden pågår ett projekt i samarbete med Vägverket för att planera och genomföra en ny hamnförbindelse mellan Malmöleden och hamnen. Idag
är traﬁken mellan det långsträckta hamnområdet och
Malmöleden utspridd på i huvudsak tre vägförbindel-
Södertunneln är en 1,3 kilometer lång järnvägstunnel som planeras söder om Knutpunkten. Nedgrävningen av järnvägen är en förutsättning för att kunna
utveckla Söder och bygga stad i centrala Helsingborg.
Exploateringen inom H+ området bidrar med en betydande del av tunnelns ﬁnansiering.
En fördjupad utredning för Södertunneln är under
2008-2009 framtagen som bland annat behandlar
projektets genomförande, tunnelns inpassning i ny
Visionsbild ur ”Hela Söder - ett handlingsprogram för södercity”.
ser med Oljehamnsleden som det dominerande transportstråket. Oljehamnsleden kommer att avvecklas
för att kunna utveckla och förnya den centrala staden
med nedgrävd järnväg som ett första steg. Målet med
den nya Hamnleden är att samla all vägtraﬁk till en
förbindelse för att därigenom skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. En attraktiv hamnled förutsätts också tilltala
traﬁkanter med stadens centrum som målpunkt. Projektet har tagit fram en förstudie för att utreda vilka
alternativa sträckningar som är möjliga. Nästa skede
är att utreda förordade alternativ i vägutredning vilket
påbörjas under hösten 2009.
2009
Parallella processer
Strukturarbetet
Inom ett och samma område pågår ﬂera projekt samtidigt och det innebär ﬂera parallella processer. Arbetet med fördjupning av översiktsplanen H+ pågår
samtidigt som Södertunneln utarbetar en järnvägsplan
enligt lagen om byggande av järnväg och en detaljplan
enligt plan- och bygglagen. Inom projektet ny hamnförbindelse har en förstudie upprättats och efterföljs
av en vägutredning enligt Väglagen. I strukturarbetet
inom H+ projektet pågår fördjupade studier som så
småningom ska resultera i en strukturplan. Det är av
största vikt att ett nära samarbete sker mellan dessa
parallella processer eftersom det ﬁnns ﬂera kopplingar mellan projekten med gemensamma underlag och
staden är beroende av att respektive tidplan hålls.
Under hösten 2008 och våren 2009 genomfördes en
projekttävling kallad Imagine Helsingborg. Förslaget
The Tolerant City med Schønherr Landskab som
team leader utsågs till vinnare. Tävlingsjuryn beslutade att ge särskilt omnämnande till förslaget Mind
Zone av White arkitekter AB med team samt Our Vision av Foster and Partners med team.
2010
2011
apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun
FÖP H+
Program
Samråd
Utställning
Södertunneln
Planprogram
Samråd
Utställning
Järnvägsplan
Hamnleden
Förstudie
Strukturarbete
Tävling
Vägutredning
(Planprogram etapp 1)
Strukturplan
Arbetsplan
H+ delegationen har fattat beslut att H+ projektet
ska bearbetas vidare i enlighet med projkettävlingens
resultat och juryns rekommendationer.
Juryns slutsatser och rekommendationer av projekttävlingen har lett till ett antal ställningstaganden kring
hur staden vill och kommer att arbeta vidare med
strukturen för området. Strukturarbetet för området
påbörjades i augusti 2009 och ska pågå fram till slutet
av 2010. Juryns slutsatser för fortsatt arbete ligger till
grund för de bärande strukturer som föreslås i programmet för FÖP H+.
Syftet med strukturstudierna är att utveckla H+ områdets struktur, programmering och stadsbyggnadsprocesser med utgångspunkt i H+ visionen och tävlingsjuryns rekommendationer. Strukturstudierna ska
belysa möjliga alternativ från ﬂera olika perspektiv
genom en kreativ dialog mellan de vinnande teamen
och representanter från staden. De planeringsförutsättningar som fördjupning av översiktsplanen identiﬁerar blir ett viktigt inspel till strukturarbetet liksom
de strukturstudier som genomförs blir ett underlag till
den markanvändning och struktur som FÖP H+ ska
föreslå.
13
Strukturplan
Strukturarbetet ska i slutet av 2010 resultera i en strukturplan. Strukturplanen för H+ är en samlad övergripande strategi för stadsförnyelseprocessen. I sina beståndsdelar består strukturplanen av en nätverksplan,
en stadsrumsplan, ett antal urbana principer och en
actionplan.
Nätverksplanen ska slå fast områdets övergripande kopplingar till kringliggande stadsdelar
-en övergripande traﬁklösning avseende kollektivtraﬁk, gång- och cykeltraﬁk.
-en övergripande grön infrastruktur för området tydligt sammankopplat med kringliggande parker och
grönstråk.
Urbana principer
Urbana
principer
Nätverksplan
Beskriver strategiska principer för bebyggelse och
stadsrum för att säkerställa att områdets kvaliteter
överensstämmer med projektets speciﬁka grundvärden.
Actionplan
Beskriver H+ områdets framväxt, etappindelning och
strategier för inledande insatser för att synliggöra och
levandegöra området. Insatserna ska koppla till den
långsiktiga utvecklingen av H+ och till temporära aktiviteter.
Stadsrumsplan
Strukturarbetets process
14
Actionplan
STRUKTURPLAN
Stadsrumsplan ska slå fast områdets övergripande
strukturerande stadsrum
-etablera en hierarki i områdets stadsrum
-beskriva de mest strategiska stadsrummen avseende
karaktär, skala och funktion
-skapa strategier kopplade till stadsrummen
Vision och ledstjärnor
Pågående delstudier
Access Södra Hamnen
Inom ramen för pågånde strukturarbete pågår fyra
delstudier samt två samverkansprojekt
”Att H+ områdets vattenkontakt maximeras och
Oceanpiren tillgängliggörs samtidigt som Hamnleden
och färjetraﬁken fungerar optimalt.”
Nätverk
”Att H+ området måste vara sammanlänkat med
samtliga angränsande områden, Närlunda, Planteringen, hamnen såväl som Söder och centrala Helsingborg. ”
Blå-grön struktur
”En tydlig blå-grön koppling som för in vatten i området och binder samman Jordbodalen med Öresund.”
Järnvägsgatan-Södergatan
”En stark rumslig ”ryggrad” för området bildas genom Järnvägsgatan - Södergatan. Då kan Järnvägsgatan/Södergatan tillsammans med de tvärgående
kopplingarna på ett naturligt sätt binda samman H+
området med Söder och centrum.”
Nätverk
A. Samverkan Knutpunkten
Inom ramen för H+ området pågår ett samverkansprojekt om Knutpunkten. Syftet med projektet är att
skapa förutsättningar för berörda aktörers samverkan
kring målet att åstadkomma en attraktiv resandemiljö
och en Knutpunkt dimensionerad och utformad efter
framtida behov.
B. Samverkan Bredgatan
Helsingborg stad har tagit initiativ till ett samverkansprojekt kring Bredgatan. Syftet med projektet är att
genom samverkan mellan berörda intressenter studera förutsättningar för att skapa ett attraktivt område
mellan Oljehamnsleden i söder och uppmarschområdet i norr, Sjögatan i väster och beﬁntliga Söder i
öster.
Blå-grön koppling
Järnvägsgatan-Södergatan
Access Södra Hamnen
15
Vision H+
”
Vår vision med H+ är att utveckla
centrala södra Helsingborg kring stadens hamninlopp och skapa ett kreativt centrum i Öresundsregionen.
Helsingborgs starka sidor tillvaratas
och utvecklas i det nya området. Vattenkontakten, de goda kommunikationerna och den starka ställningen inom
transport, handel och logistik utgör
nyckelbegrepp för utvecklingen av H+
till en dynamisk plats präglad av ständig utveckling.”
H+ visionen fastställd 2008-08-20
Detta är visionen som togs fram 2008 för projektet
H+. Under hösten 2009 har ett arbete påbörjats för
att vidareutveckla visionen och detta arbete kommer
att pågå fram till våren 2010. Visionen är tänkt att
vara den gemensamma värdegrunden för alla delprojekt och allt arbete inom H+.
Ett led i att konkretisera och vidareutveckla visionen
har varit juryns slutsatser av genomförd projekttävling Tänk H+, vilket också är en utgångspunkt för
det fortsatta planeringsarbetet. I detta program redovisar vi ett förslag till fyra ledstjärnor som med sina
underrubriker kan vägleda det fortsatta arbetet med
fördjupningen av översiktsplanen för H+ och för
strukturplanen.
Dessa ledstjärnor är:
Ledstjärnor
H+ är diversifierat – en mosaik
H+ området ska präglas av värme och tolerans
och bygga vidare på södra Helsingborgs mångfacetterade karaktär och stadsliv. I H+ finns miljöer
att komma ihåg, som man vill bo och verka i hela
livet och som erbjuder ett överflöd av kvaliteter.
Delområden med unik karaktär fogas samman till
en stark enhet, en mosaik av miljöer och upplevelser
H+ samexisterar med Helsingborgs hamn och är
direkt kopplat till storskalig infrastruktur. Detta ger
H+ en spännande karaktär och kan visa på en ny typ
av stadsutveckling där utmaningen inte är att välja
antingen eller utan både och - stad och hamn, infrastruktur och landskap.
H+ strävar efter en mångfald i upplevelser
och uttryck i de publika rummen, i den byggda miljön, i vattnets och det grönas närvaro och i områdets
intensitet och oaser. På så sätt kan H+ området tilltala alla sinnen och locka människor på ett varmt och
sensuellt vis.
H+ innehåller en kreativ mix av boende-, kunskaps- och produktionsmiljöer. Detta ger området ett
attraktivt och eget innehåll. Blandningen av bostäder
och verksamhetslokaler i olika storlekar och upplåtelseformer skapar miljöer där människor och företag
vill vistas och växa.
Inom området ska lokala karaktärer utvecklas.
H+ området är vidsträckt och rymmer ﬂera delområden med egen identitet. Att lyfta fram spänningen
mellan det moderna och områdets historia.
16
H+ är bra för miljön
H+ är nära
H+ är experimentellt
Med H+ kan nya system och metoder introduceras. Dessa metoder kan sedan prövas för hela
staden och leda Helsingborg mot att bli en föregångare som en miljövänlig stad i världen. Med
H+ kommer system för hållbara transport- och
energilösningar ges plats i den fysiska strukturen
från början och genomsyra dess uttryck.
H+ handlar om att bryta barriärer, såväl fysiska
som mentala. H+ området ska vara välkomnande
för alla.
H+ ska ses som en kontinuerlig läroprocess, ett
sökande efter en ny framtid för Helsingborg snarare än ett tydligt avgränsat projekt. H+ frigör engagemang istället för att vara kontrollerande och
dikterande.
H+ skapar nya livsmiljöer också för växter och
djur. Med en kretsloppstanke innebär det att påverkan på luft, mark och vatten minimeras. Närheten till
grönska och höga rekreationsvärden stärker Helsingborgarnas hälsa.
Goda kommunikationer i alla skalor kopplar samman H+ med sin omgivning. På kort tid når man hela
Öresundsregionen. De goda kopplingarna mellan sjöfart, järnväg och vägtransporter fortsätter att utvecklas i samklang med den omgivande staden. Inom H+
området ﬁnns ett kollektivtraﬁksystem där gång- och
cykelvägnät är så prioriterat och självklart att bilen används i sista hand.
En tät stad med korta avstånd gör det enkelt
I H+ området är vattnet alltid nära. En tydlig
blågrön förbindelse för in vatten i området och binder samman Jordbodalen med Öresund och skapar
nya ekosytem. H+ är klimatanpassat och kan hantera
stigande havsnivåer och stora regnmängder.
att förﬂytta sig till fots och på cykel. Sammanhängande system av stråk och mötesplatser binder samman området och gör det tillgängligt och inbjudande.
Spännande platser och en mångfald av aktiviteter och
verksamheter lockar alla sorters människor till området.
H+ ger energi med ny teknik för energisnåla lösningar och produktion av förnyelsebar energi genom
sol, vind och vatten blir nettot +. H+ bidrar till att
Helsingborg blir energineutralt.
H+ är integrerad med Helsingborg och en utvidgning av Helsingborgs centrum. Genom att gräva
ner järnvägen i en tunneln söderut från Knutpunkten
kan Söders gamla kvartersstad bindas samman med
nya stadsdelar som når vattnet i väster. Genom ett
ﬁnmaskigt nät av publika rum binds H+ ihop med
samtliga angränsande områden.
H+ området är en experimentell arena där nya
upplevelser, entreprenörskap, metoder och idéer ständigt utvecklas. Utvecklingen är föränderlighet över tid
och en process som pågår under lång tid.
H+ planeringsprocess är inkluderande och öppen. Projekt H+ präglas av såväl en mångfald av processer som mångfald i processerna. Parallella processer drivs utifrån olika perspektiv och delaktighet och
dialogmetoder utvecklas. Nyckelaktörer och allmänhet ges möjlighet att delta i stadsomvandlingen.
H+ utveckling är evolutionär. Stadsomvandlingen välkomnar det nya men utgår från det som ﬁnns
i området. Processen är samtidigt nytänkande och
starkt kunskapsbaserad.
I H+ ges plats åt det oväntade. Utvecklingen av
området präglas av en tillit till människors drivkraft
och en bredd av aktörer deltar i den ständiga utvecklingen och sökandet efter nya former och funktioner i
området. Lokala initiativ och temporär användning av
platser uppmuntras.
H+ planeras utifrån människan. Varje kvarter utformas med stor detaljrikedom och variation i bebyggelse utifrån människans hastighet och skala. Inom
kvarteret blandas ägande, aktiviteter och verksamheter. Goda kvaliteter och värden präglar vardagslivets
aktiviteter.
17
Bärande strukturer
Visionen är att bygga en ny stadsdel med variation och blandning av innehåll med bostäder, kontor, verksamheter, service och aktiviteter. Det som ska samla och hålla ihop och
vara de bärande strukturerna för H+ är kollektivtrafikstråken, den grön-blå strukturen och
sekvenser av stråk och stadsrum. Tillsammans
bildar de stommen för att utveckla en attraktiv och hållbar stadsdel som binder ihop södra
Helsingborg med resten av staden. Dessa tre
huvudstrukturer bildar också ett nätverk av
offentliga stråk och rum där Helsingborgarna
kan mötas, ses och bli sedda.
gör ryggraden. Vid Knutpunkten knyts spårväg,
stadsbuss- och regionbusslinjer ihop och kopplas till
tåg- och färjetraﬁken. Längre söderut förgrenar sig
linjerna mot öst, mot sydöst och mot söder. Inom
staden pågår för närvarande studier kring hur kollektivtraﬁken ska utvecklas, en linjenätsutredning och en
idéstudie kring spårväg. Särskilda fördjupningar inom
H+ ingår. Sträckningar och hållplatslägen tas fram i
dessa utredningar, nära kopplat till strukturarbetet.
Rörelsestråk och stadsrum
En attraktiv stad är en stad med liv och puls, strukturen av stråk, platser och torg har stor betydelse för
att locka människor. Tydliga huvudstråk ger orienterbarhet och ökar känslan av trygghet. Vid planering
och gestaltning av platser, torg och gator är det den
gående människans hastighet som är utgångspunkten
för att få rätt skala, puls och variation. Stråken ska
ansluta till beﬁntliga nätverk av stråk och platser.
I det fortsatta strukturarbetet krävs hög prioritet för
kollektivtraﬁken, såväl inom H+ som i kopplingarna
mellan H+ och den övriga staden.
Kollektivtrafikstrukturen
En central förutsättning för en hållbar utveckling i
H+ är att ﬂertalet resor sker till fots, med cykel och
med kollektivtraﬁk. Kollektivtraﬁkens behov bör vara
styrande för strukturen på bostäder och verksamheters lokalisering och täthet och för traﬁkinfrastrukturen. Tillsammans med goda förutsättningar för
fotgängare och cyklister bildas grunden i ett hållbart
transportsystem.
DIAGRAM
D
IA
AGR
AG
GR
GRA
RA
AM
A
M
I H+ området är målsättningen att bygga upp ett
högkvalitativt kollektivtraﬁknät där spårvagnen ut-
18
Kollektivtraﬁken och placeringen av hållplatser är strukturerande för hur H+ området planeras och byggs.
Stråk kopplar H+ området till intilliggande stadsdelar. Ett
ﬁnmaskigt nät av gator och platser gör det lätt att röra sig
genom området.
Den blå-gröna strukturen
Målsättningen är att H+ bidrar till att utveckla vattenstaden Helsingborg med ett tydligt stråk från Jordbodalen och ut till sundet. Genom att utveckla en grönblåstruktur länkas staden samman i öst-västlig riktning
i form av ett varierat vattenstråk med mjuka linjer och
grönska eller strikt stensatt kanal. Det blå-gröna stråket skapar också förutsättningar för ett stråk genom
Helsingborg som kopplar på strandpromendaden i
norr och som prioriterar gående och cyklister.
Den blå-gröna strukturen ska utveckla de möjligheter
som ﬁnns till kajpromenader med havskontakt. Ambitionen är att den blå-gröna strukturen skär genom
olika delområden, korsar kommunikationstråk och
Ett blå-grönt stråk mellan Jordbodalen och sundet tillför H+
området stora reakreativa kvaliteter.
överbryggar barriärer. Den blå strukturen skapar även
förutsättningar för ett dagvattenssystem som tar tillvara regnvattnen och renar det innan det når havet.
Bärande strukturer inom hela
programområdet
De bärande strukturerna tar avstamp i tävlingsprogrammet med fokus på H+ området. Möjligheten att
applicera samma resonemang på resterande delar av
programområdet bör undersökas i det fortsatta arbetet. Hur kan kollektivtraﬁkstråk, rörelsestråk och
stadsrum samt blå-gröna kopplingar utvecklas inom
beﬁntliga bostadsområden och bidra till en positiv utveckling av hela södra Helsingborg?
Illustration The Tolerant City, Schönherr Landskab
19
Nyckelfrågor
I följande kapitel ställer vi en rad frågor som
är avgörande för stadsförnyelseprojektet H+
och som har stor strukturell påverkan på hela
södra Helsingborgs utveckling. Nyckelfrågorna är ett försök att illustrera vad som påverkar möjligheterna att förverkliga H+ och hur
beroende frågorna är av varandra. Sju nyckelfrågor behandlas med förslag på olika utvecklingsalternativ på lång sikt.
Detta söker vi svar på
- Vilken sträckning har en ny hamnförbindelse?
- Hur hanteras traﬁkﬂödena i H+ och centrala staden?
- Hur utvecklas Ramlösa station?
- Hur behandlar vi uppmarschområdet?
- Fast Danmarksförbindelse i framtiden?
- Hur ser framtidens hamn ut?
- Vad händer med reningsverket?
20
Vad påverkar möjligheterna att förverkliga H+ vision?
21
Illustration Copyright: Schønherr Landskab/Adept Architects
En viktig förutsättning för att fullfölja stadens
miljöförbättringsarbete och möjliggöra utvecklingen av de södra, hamnnära områdena
är att finna ett långsiktigt hållbart sätt att hantera trafiken, inklusive farliga godstransporter,
vars målpunkter finns i hamnen. Detta gör det
nödvändigt att ersätta befintliga vägförbindelser till hamnen med en ny.
Stadens miljöförbättringsarbete och dess ambition att
skapa en mer integrerad stad förutsätter att de starka
infrastrukturbarriärerna i söder överbryggs och att
traﬁkens miljö- och riskpåverkan reduceras radikalt.
Ett av två övergripande problem med det beﬁntliga
traﬁksystemet är att den tungt belastade hamnförbindelsen – Malmöleden- Oljehamnsleden utgör en kraftig barriär och bidrar till den höga traﬁkbelastningen i
centrum. Det andra problemet med traﬁksystemet är
att transporter av farligt gods idag är spridda på ﬂera
leder vilket innebär att stora områden i södra Helsingborg är utsatta för de risker som transporterna
medför.
Vilken sträckning har en ny hamnförbindelse?
22
För att staden ska kunna fullfölja sitt miljöförbättringsarbete och sina expansionsplaner måste MalmöledenOljehamnsleden ersättas med en ny hamnförbindelse.
Därtill måste transporter av farligt gods samlas till en
led. Målet är att den nya hamnförbindelsen ska kunna
försörja både traﬁken till hamnen och transporter av
farligt gods. Utrednings- och planeringsarbetet för en
förändring av traﬁksystemet inleddes med traﬁkplanen, som antogs 2006.
I en förstudie framtagen av Helsingborgs stad och
Vägverket hösten 2009 konstateras att de önskvärda
förändringarna av traﬁksystemet inte är möjligt att
åstadkommas utan större investeringar. Därför har
följande korridorer för en ny vägförbindelse till hamnen föreslagits för vidare utredning.
Norra + Diagonala korridoren
Mellersta korridoren
Södra korridoren
Norra korridoren omfattar en ny traﬁkplats söder om
Elinebergs traﬁkplats och en ny förbindelse västerut
över eller under godsbangården och Västkustbanan
samt vidare söder om hamnspåret. Den nya förbindelsen möter Sjögatan som förlängs söderut för att
förbindas med Industrigatan. En samförläggning av
hamnled och hamnspår samt eventuellt ett triangelspår kan resultera i fördelar som exempelvis färre barriärer, buller- och föroreningskällor. I anslutning till
Norra korridoren ﬁnns det alternativ som i förstudien
kallas Diagonala korridoren. Denna korridor har en
ny traﬁkplats utmed Malmöleden vid Kummelgatan.
Från Kummelgatan ansluts vägen till Rännarbanan
och sedan vidare i en korridor utmed Sydhamnsgatan
för att sedan ansluta till Sjögatans förlängning söderut.
Mellersta korridoren har en ny traﬁkplats norr om
Ramlösa traﬁkplats varifrån den fortsätter västerut
över eller under godsbangården och Västkustbanan
och vidare i eller intill Strandbadsvägen. Korridoren
ansluter till hamnen ungefär halvvägs på Sjögatans
förlängning, hamnens sammanlänkande väg i nordsydlig riktning. Korridorens läge resulterar i att Malmöleden utnyttjas väl och störningseffekter minskas
med en dragning över bangårdsområdet som redan är
en miljöstörande verksamhet.
I Södra korridoren föreslås en ny traﬁkplats i höjd
med Kummelgatan. Korridoren fortsätter västerut i
höjd med Rusthållsgatan och Koppargatan. Korridoren ansluter till Industrigatan och till den nya nordsydliga sträckningen, Sjögatans förlängning. Läget för
en ny traﬁkplats vid Malmöleden-Rusthållsgatan kan
i ett övergripande perspektiv sägas vara naturligt där
Malmöleden i en kurva gör en riktningsändring från
öst-västlig till nord-sydlig.
23
Ny hamnförbindelse
- fortsatt utredning
Till sin struktur innehållet varje korridor tre delar:
1) ny traﬁkplats längs med Malmöleden, 2) förbindelse i öst-västlig riktning genom stadsdelarna väster
om Malmöleden, samt 3) sammanlänkning av gatusystemet i nord-sydlig riktning längs med hamnen.
Utgångspunkt för alternativen är att de kan omfatta
vägavsnitt i markplan, på bro, i tunnel och/eller i tråg.
Alla tre alternativ innebär att Malmöleden-Oljehamnsleden kan överbryggas som barriär och transporter av
farligt gods samlas till en rekommenderad led.
De fyra ovannämnda korridorerna föreslås i Helsingborgs stads och Vägverkets gemensamma förstudie
att studeras vidare i en vägutredning och även behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Inom varje korridor kan ﬂera olika alternativa komma
att utredas, detta p g a möjligheten att kombinera olika principutformningar (markplan, bro, tunnel, tråg).
Vägutredningen med tillhörande MKB ska identiﬁera
det miljö- och stadsbyggnadsmässigt mest fördelaktiga samt ekonomiskt mest rimliga alternativet. Viktiga frågeställningar och aspekter som kommer att
behandlas i vägutredningen med tillhörande MKB är
bland andra framtida förändringar av traﬁkﬂöden och
övrig infrastruktur, risk- och sårbarhetsaspekter, buller och vibrationer, gestaltningsaspekter, intrång samt
geotekniska förhållanden.
Inom ramen för FÖP H+ sker ställningstaganden
om mark- och vattenanvändning som påverkar förutsättningarna för valet av alternativ för ny hamnförbindelse. I val och bedömning av alternativ bör tas
hänsyn till:
24
- de två föreslagna scenarierna för utvecklingen av
Ramlösa stationsområde
- möjligheten att i framtiden även använda den nya
hamnförbindelsen för infartstraﬁk till staden
- möjliga scenarier för omvandling av uppmarschområdet
- möjligheten att etablera en fast HH-förbindelse för
både bil- och tågtraﬁk
- hamnens framtida omdisponering av hamnområdet.
Under 2010 kommer alternativa sträckningar utredas för att kunna beskriva dess konsekvenser. När
alternativ valts skall detaljplaner och arbetsplan som
möjliggör genomförandet av det valda alternativet
upprättas. Den nya hamnförbindelsen kommer att
bekostas av Helsingborgs stad och Vägverket gemensamt enligt avsiktsförklaring som upprättats under
hösten 2009.
Befintliga vägförbindelser
Traﬁken till hamnområdet är idag spridd på fyra olika
förbindelser:
A. Malmöleden – Oljehamnsleden
B. Tpl Ramlösa – Rännarbanan – Sydhamnsgatan –
Gasmästaregatan – Oljehamnsleden
C. Tpl Ramlösa – Hästhagsvägen –
Strandbadsvägen
D. Tpl Ättekulla - Rusthållsgatan – Koppargatan –
Industrigatan
Den spridda traﬁksituationen i södra Helsingborg har
lett till en splittrad stadsmiljö med många barriärer.
Sambanden mellan stadsdelarna har skurits av och
stadsdelarna är idag isolerade öar.
Beﬁntliga vägförbindelser
bo
ten
ra S
Söd
Ma
-
en
led
s
n
am
Pla
atan
n sg
M
Rä
al
nn
äge
am
gsv
rin
nte
m
ar
öl
ed
ba
n
Sydh
Oljeh
s
gatan
an
gat
Sjö
en
led
lmö
ck
en
na
ust
Ind
n
riga
tan
Ramlösa
tpl
s
bad
n
ge
vä
Hästhagsvägen
gen
avä
ron
dsk
Lan
d
an
Str
-
n
ållsgata
sth
Ru
n
rg
pa
p
gen
svä
ring
nte
Pla
-
an
llsgat
å
Rusth
ata
Ko
n
ede
möl
Mal
Gatunamn inom programområdet.
N
25
Trafikfrågorna är grundläggande för att skapa
en attraktiv och hållbar utveckling. Trafiksystemen måste ses i sin helhet och därför kan
H+ inte planeras isolerat från övriga staden.
Hur hanteras trafikflödena i H+ och centrala staden?
En viktig utgångspunkt för utvecklingen av strukturen i H+ är hur de stora traﬁkströmmarna i centrala
staden ska hanteras framöver. De tre alternativ som
presenteras visar på olika principer för hur detta kan
ske. I vilken utsträckning staden kan utvecklas och
hur H+ kan länkas samman med den övriga staden
hänger intimt samman med två faktorer: hur mycket
infartstraﬁk som skär genom området och hur biltraﬁkströmmarna i sig hanteras.
Samspelet mellan möjligheterna till stadsutveckling
och Hamnledens roll i traﬁksystemet är uppenbar. Ju
mer Hamnleden avlastar centrum från biltraﬁk desto
större blir möjligheterna för staden att utvecklas.
Oavsett vilken princip som fungerar som inriktning
för det fortsatta arbetet i H+ måste dock följande
synsätt utgöra en av grundpelarna: fullständig prioritet för kollektivtraﬁken och utmärkta förhållanden
för fotgängare och cyklister i kombination med styrande åtgärder för biltraﬁken krävs för en hållbar och
attraktiv utveckling.
26
En framtida Gåsebäcksallé, Illustration Copyright: White arkitekter
A. Infartstrafiken går utanför H+ och centrala
staden
B. Infartstrafiken går både utanför och igenom H+ och centrala staden
C. Infartstrafiken går igenom H+ och centrala
staden
Traﬁken till och från centrum leds utanför H+området
och stadens centrala delar. Hamnleden bär både traﬁken till hamnen och stora delar av infartstraﬁken. Infartsparkeringar i strategiska lägen med god koppling
till attraktiv kollektivtraﬁk i anslutning till centrum.
Traﬁken leds på två förbindelser till och från centrum,
både utanför och genom H+området och stadens
centrala delar. Hamnleden bär traﬁken till hamnen
och delar av infartstraﬁken. Malmöleden behåller sin
funktion som infart, men tonas ner något. Infartsparkeringar i strategiska lägen med god koppling till attraktiv kollektivtraﬁk i anslutning till centrum.
Traﬁken till och från centrum skär genom H+området
och stadens centrala delar. Hamnleden bär endast traﬁken till hamnen. Malmöleden fortsätter att vara huvudinfarten till centrala staden söderifrån.
Stora möjligheter till stadsutveckling och sammanﬂätning av staden när centrum avlastas från biltraﬁk och
Malmöleden som barriär försvinner.
Möjligheter till stadsutveckling och sammanﬂätning
av staden när centrum avlastas från biltraﬁk och Malmöleden som barriär minskar.
P
P
P
Möjligheterna till stadsutveckling och sammanﬂätning av staden riskerar att begränsas av de stora traﬁkﬂöden som måste hanteras i stadens centrala delar.
P
P
P
P
P
27
Skånetrafikens tågstrategi siar om en fördubbling av resandet till 2020 jämfört
med år 2007. Västkustbanan kommer att
bli en av nordens viktigaste banor när den
är fullt utbyggd till dubbelspår, vilket ställer nya krav på Ramlösa station. Det stora
flödet av människor är en potential för att
utveckla området kring Ramlösa station.
Ramlösa station byggdes 1997-1998 genom ett
samarbete mellan Banverket, Helsingborg stad
och Skånetraﬁken i samband med att dubbla
spår byggdes ut mellan Helsingborg och Landskrona. Syftet var att skapa en pendelstation för
boende i södra Helsingborg. Stationen är idag en
betydelsefull bytespunkt mellan tåg, bussar, bilar
och cyklar.
Hur utvecklas Ramlösa station?
Stationen nås via ett övre traﬁkplan med trappor och hiss, eller från parkeringen på stationens
östra sida via tunnel under Malmöleden. Stationen upplevs idag av många resenärer som oattraktiv och svårtillgänglig. Under 2009 har plattformen förlängts för att kunna ta emot längre tåg
med ﬂer sittplatser. Förbättringar i form av nya
skyltar och högtalare, upprustad cykelparkering
liksom trygghetsåtgärder i form av bättre belysning, kommer också att genomföras. Under 2010
kommer även plattformstaken att förlängas.
Korsningen mellan Skånebanan och Västkustbanan/Råådalsbanan sker i plan, vid ökad belastning på banorna ökar behovet av en planskildhet.
Det ﬁnns inga beslut om en planskildhet, men
Banverket anser att en planskildhet är önskvärt.
På följande sida presenteras två principer för
Ramlösa stations utveckling.
28
Starkare trafik- och kollektivtrafiknod
Tillskapa centrumkvaliteter
Ramlösa station utvecklas till en starkare traﬁk- och
kollektivtraﬁknod. Det bör göras så enkelt som möjligt att byta mellan kollektivtraﬁkslag. Byten underlättas med enkla och nära övergångar. Stationen byggs
om så att den överbrygger järnvägen och vänder sig
mot staden på båda sidor om spåren. En sådan lösning innebär att traﬁkfunktioner i stationens närområde prioriteras och förutsättningarna för dessa optimeras.
Vid Ramlösa station ﬁnns redan ett stort ﬂöde av
människor, vilket skapar goda förutsättningar för att
utveckla området till stad. Besöksintensiva verksamheter, kontor, handel och service lokaliseras i direkt
anslutning till stationen. Hela stationsområdet blir
en brygga mellan Elineberg och Planteringen med
fokus på att minimera upplevelsen av barriär. Även
i detta alternativ ska Ramlösa vara en starkare kollektivtraﬁknod. Det vill säga man ska här dra nytta av
det stationsnära läget för att utveckla attraktiv stad.
29
Ramlösa stationsområde
I ÖP 2010 identiﬁeras Ramlösa station som en av
tre stationer i Helsingborg med förutsättningar att
kunna utvecklas till en regional mötesplats och nav
i ett större nätverk. Exploateringen i närområdet bör
vara hög med blandad bebyggelse för både boende,
service och verksamheter. Sambanden med stadens
struktur ska förbättras.
Anspråken på områdena runt Ramlösa station är
många, både idag och framöver. Infrastrukturen för
tågtraﬁken kräver utrymmen. Såväl person- som
godstraﬁken ökar och på sikt förutspås ett behov av
ﬂer plattformar och ﬂer spår. En planskild korsning
över järnvägsspåren kommer att krävas under överskådlig framtid. Dagens stora infart till staden söderifrån, Malmöleden, ligger direkt intill stationen. De
topograﬁska förhållandena innebär ytterligare utmaningar.
Två av Hamnledens utredningskorridorer påverkar
stationsområdets utvecklingsmöjligheter. Komplexiteten kring Ramlösa station är följaktligen stor och
ställer stora krav på utvecklingen av noden.
En ansenlig mängd farligt gods hanteras dessutom
inom rangerbangården.
30
Mölndal station
Möjligheten att bygga bostäder, kontor och service i
anslutning till Ramlösa station och i Hästhagen undersöks. Ett mer attraktivt stationsområde underlättar för omvandlingen av intilliggande områden. Omvandlingen av det närliggande området Triangeln är
redan påbörjad. Ett helhetsgrepp för att säkerställa
kvaliteter på sikt är nödvändigt. Sambanden med utvecklingen av stadsdelarna Planteringen Miatorp och
Elineberg måste beaktas.
Binda samman de två sidorna
Bytespunkter är en viktig del av kollektivtraﬁkresan
och genom att utveckla dessa blir kollektivtraﬁken
attraktivare. Det är därför viktigt att utveckla Ramlösa
station till en mer trygg och attraktiv mötesplats, där
det är enkelt och bekvämt att byta färdmedel.
Idag riktar sig Ramlösa station enbart österut där parkeringar, busshållplatser och tunnel till perrongen har
förlagts. För att stationen ska bli en tillgång också för
områdena på den västra sidan krävs att stationen är
tydligt kopplad, såväl funktionellt som visuellt, också
mot denna sida. Mölndal station utgör ett exempel på
hur en station kan utformas för att koppla två sidor
och hantera en traﬁkapparat med stora nivåskillnader.
Det är viktigt att Ramlösa station integreras i stadens
Århus station med Bruuns Galleri
gång- och cykelvägnät. I närheten av stationen bör
gång-, cykel- och kollektivtraﬁk prioriteras för att
möjliggöra hållbart och lättillgängligt resande.
Tillskapa centrumkvaliteter
Kring Ramlösa eftersträvas täthet och blandade funktioner. En blandning av boende och verksamheter är
önskvärd för att möjliggöra en levande miljö under
dygnets alla timmar. Även privata och offentliga institutioner, som till exempel bibliotek och skola, samt
livsmedelshandel och service kan med fördel knytas
till Ramlösa station för att generera ökat ﬂöde av
människor. Närmast stationslägena bör personal- och
besöksintensiva verksamheter prioriteras.
Internationellt ﬁnns det många intressanta exempel
på hur kraften i en regionalstation kan användas till
centrumutveckling. I Århus har Bruuns Galleri, ett
större köpcentrum, byggts samman med centralstationen. Komplexet som rymmer butiker, restauranter,
biografer och parkering är byggt delvis över spåren.
Spårväg stärker kollektivtrafiknod
I den pågående idéstudien kring stadsspårväg ﬁnns
en framtida spårvagnslinje till Ramlösa station som
ett alternativ. En sådan lösning skulle stärka Ramlösa
station som kollektivtraﬁknod och innebära stor utvecklingspotential för närområdet. I pågående kollektivtraﬁkutredningar betonas vikten av att avlasta
Knutpunkten som bytesplats. Ramlösa kommer att
traﬁkeras av både stadsbuss och regionalbuss även i
framtiden och spårvagn kan bli aktuellt.
Området kring stationen kan också komma att bli aktuellt för infartsparkering. Infartsparkeringar utgör ett
viktigt komplement till kollektivtraﬁkutbudet och är
ett av ﬂera verktyg för att minska trycket på infartsleder och traﬁksystemet i centrala staden.
”Närmast stationslägena
krävs hög exploatering och
effektivt markutnyttjande.
Personal- och besöksintensiva
verksamheter prioriteras.”
ÖP 2010
31
För att kunna genomföra attraktiv bebyggelse runt Knutpunkten och på Oceanpiren
krävs att uppmarschområdet som barriär
överbryggs. Detta måste ske på ett sätt som
samtidigt förbättrar och effektiviserar förutsättningarna för färjetrafiken. Det finns flera
möjliga åtgärder till förändring.
Uppmarschområdet är det område som bilfärjetraﬁken mellan Helsingborg och Helsingör behöver för
att kunna lasta och lossa fordon på färjorna. Det fyller även en viktig funktion som plats där fordonen
inväntar färjor och där betalning och tullkontroller
sker. Helsingborgs hamn har idag två färjelägen med
var sitt uppmarschområde. Det större av dessa två
används idag av Scandlines och är beläget i direkt anslutning till Knutpunkten i de inre delarna av Nordhamnen. Scandlines har hög turtäthet och lastar dagligen ca 4600 fordon per årsmedeldygn, vilket innebär
att uppmarschområdet kräver stort utrymme.
Hur behandlar vi uppmarschområdet?
32
En utgångspunkt för mer effektiviserad användning
av hamnen är att de två färjelägena slås samman till
ett. Under 2009 inleddes planeringen för utvecklingen av ett gemensamt färjeläge i Nordhamnen. En
ombyggnad inför samlokalisering beräknas påbörjas
under hösten 2009.
Med denna lokalisering av ett gemensamt färjeläge
kommer alla transporter till färjor att sträcka sig långt
in i H+området. Uppmarschområdet kommer tillsammans med Hamnleden att skapa en barriär mellan staden och Oceanpiren. Denna lokalisering av
ett gemensamt färjeläge frigör dock den yttre piren,
Sundsterminalen.
Omdisponering av
uppmarschområdet
Överdäckning av
uppmarschområdet
Omlokalisering av
färjeläge
Det kommer troligtvis att krävas en
förändring i ﬂera steg för att möjliggöra en utbyggnad av H+ centrala delar parallellt som uppmarschområdet
ﬁnns kvar.
En annan möjlighet är att delvis eller
helt däcka över uppmarschområdet. En
sådan överdäckning kombineras lämpligen med sänkning av uppmarschområdet för att skapa bra kopplingar från
det beﬁntliga centrum mot Oceanpiren.
Alternativt kan även delar av tillfartsvägen till uppmarschområdet sänkas och
däckas över. En överdäckning av uppmarschområdet kan ge stora möjligheter
att skapa attraktiv bebyggelse vid Knutpunkten och Oceanpiren.
Omlokalisering av uppmarschområdet kan ses som ett aktuellt alternativ först när det är beslutat om fast
förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingör. Detta scenario ses därför i
dagsläget inte som ett alternativ inom
närliggande tid, men kan på lång sikt
utgöra en intressant möjlighet. Omlokalisering av färjeläget kan frigöra
värdefull mark och ge H+ stora utvecklingsmöjligheter. Det ﬁnns i
dagsläget ingen plats utpekad för ett
nytt färjeläge. Om endast en fast tågförbindelse byggs bör staden planera
för omlokalisering av bilfärjorna.
En möjlighet är att anpassa uppmarschområdet så att det optimeras
och effektiviseras samt anpassas för
att underlätta utvecklingen av intilliggande mark. Skisser till alternativ för
detta scenario är framtagna och värderas. Uppmarschområdet utgör en stor
markyta mitt i Helsingborg, varför
någon form av brygga för fotgängare
och eventuellt cyklister är önskvärt.
Avveckling av färjeläge
Avveckling av färjeläget kan enbart ses
som möjligt först efter att en fast HHförbindelse för både spår- och väg förverkligats. Detta scenario kan ses som
troligt på längre sikt. Det är inte nödvändigtvis en fråga om total avveckling av
färjetraﬁken även om en fast förbindelse troligtvis ersätter färjornas funktion
som transportväg för genomfartstraﬁk.
Även med en fast HH-förbindelse kan
det ﬁnnas efterfrågan på färjeturer.
33
En fast HH-förbindelse är av nationell och
internationell betydelse och ger nödvändig
framtida kapacitetsavlastning till Öresundsbron. Behovet av utredningar kring Öresundsregionens framtida infrastruktur pekas ut i
den infrastrukturproposition som den svenska regeringen lade fram i september 2008.
Några beslut om fast HH-förbindelse är ännu
inte fattade. Således är frågan om trafikslag,
förbindelsens utformning och placering samt
placeringar av anslutningar fortfarande öppen.
Flera stora aktörer i Öresundsregionen, däribland Region Hovedstaden, Region Skåne och Helsingborgs
stad arbetar för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har vunnit ny aktualitet
i samband med att Danmark och Tyskland enats om
att bygga en bro över Fehmarn Bält. När den bron
står klar 2018 kommer nya krav att ställas på infrastrukturen i Öresundsregionen. Flera utredningar pekar redan nu på att kapaciteten på Öresundsbron när
det gäller tågtransporter inte kommer att vara tillräcklig efter 2020.
Fast Damnarksförbindelse i framtiden?
34
Anslutningsmöjligheten för en tågtunnel beaktas i Södertunnelprojektet. Behovet av restriktioner i bebyggelse och infrastruktur för att förbereda H+ området
för en fast spårförbindelse bör utvecklas i den fortsatta planeringen.
HH järnvägsförbindelse
HH järnvägs- och vägförbindelse
Ingen fast HH förbindelse
En fast spårförbindelse är en förutsättning för integrationen i norra Öresund. Förbindelsen ger dessutom möjlighet för ökade transporter med gods på
järnväg. För att Sverige ska kunna utveckla godshantering på spår och därmed minska lastbilstransporterna är ytterligare en spårförbindelse över Öresund
nödvändig. En fast järnvägsförbindelse till Danmark
innebär att Knutpunkten måste genomgå en omfattande utbyggnad.
För att säkra hög effektivitet och kapacitet i förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör är ett reservat för bilförbindelse inlagt i Helsingborgs gällande
översiktsplan 2002 och i samrådsförslaget ÖP 2010.
En fast vägförbindelse sammanfaller inte med tågtunnelns placering utan ligger längre söderut för att hålla
biltraﬁk så långt ut i traﬁknätet som möjligt. Med fast
vägförbindelse stärks regionutvecklingen och möjligheten att klara ﬁnansieringen av en fast H-H förbindelse.
Idag är utgångspunkten för Helsingborgs stad att en
framtida fast HH-förbindelse kommer till stånd. En
möjlighet ﬁnns dock att en fast HH-förbindelse år
2035 ännu inte är byggd.
35
Helsingborgs hamn är en av landets största
hamnar och av nationell betydelse. Sjöfart,
handel och internationella kontakter har under lång tid spelat stor roll för utvecklingen
av staden och präglat dess näringsliv. Att ge
hamnen förutsättningar att utvecklas i framtiden och samtidigt skapa attraktiva stadsdelar centralt i staden är en stor utmaning i
H+projektet.
Hamnen har spelat en avgörande roll för Helsingborgs utveckling. Fortfarande präglas staden och dess
näringsliv starkt av den tillväxt som ägde rum under
1800-talets senare hälft.
Helsingborgs hamn, belägen mellan H+ området och
Öresund, är idag en av landets största hamnar. Hamnen i Helsingborg har en prioriterad roll i Sverige och
den statliga Hamnstrategiutredningen anger Helsingborgs Hamn som en av tio strategiska noder i det
svenska transportnätet för väg, järnväg och sjöfart.
Hur ser framtidens hamn ut?
Hamnen är en prioriterad verksamhet i staden och en
viktig bas för stadens utveckling som transportnod.
Många verksamheter i staden är kopplade till hamnen
och dess transporter. Helsingborgs geograﬁska läge
i kombination med en modern och effektiv containerhamn innebär goda logistiska förutsättningar för
både export- och importﬂöden. Denna utveckling bedöms fortsätta och förstärkas då sjötransporter alltmer framhålls som ett energisnålt transportslag.
På följande sida presenteras tre alternativ för industrihamnens utveckling.
36
Hamnen utvecklas inom dagens ytor
Expansion söderut
Hamnen utvecklas och omdisponeras för att klara
framtidens behov inom dagens ytor. Delar av Skåneterminalen och Oljehamnen konverteras för att passa
den nya verksamheten. Anpassning till stigande havsnivå är nödvändig.
Hamnen expanderar söderut och utvecklas inom
dagens Kemira område (Industry Park of Sweden).
Containerterminalen är till ytan oförändrad. Anpassning till stigande havsnivå är nödvändig.
Expansion söderut
- flyttad containerterminal
På lång sikt utvecklar hamnen sin verksamhet till att
bli mer yteffektiv. En omstrukturering möjliggör en
ﬂytt av kombiterminalen och värdefull mark frigörs
för stadsförnyelseprojektet H+. Hamnen expanderar
söderut och utvecklas inom dagens Kemira område
(Industry Park of Sweden). Anpassning till stigande
havsnivå är nödvändig.
obs!
37
Helsingborgs hamn AB är ett fristående bolag som
ägs av Helsingborgs stad, har en omsättning på 290
miljoner kronor och sysselsätter cirka 260 personer.
Verksamheten består av hantering av enhets-, styckeoch bulkgods. Helsingborgs hamn omfattar fyra geograﬁska delar; Nordhamnen, Västhamnen, Sydhamnen och Bulkhamnen.
Nordhamnen hanterar i huvudsak färjehamnstraﬁk.
Beslutet om ett gemensamt färjeläge för Scandlines
och HH-ferries kommer innebära att stora delar av
Nordhamnen med Oceanpiren och Sundsterminalen
tillfaller staden och inte nyttjas för hamnverksamhet.
Västhamnen används främst för hantering av enhetsgods med containerhantering och RoRo-traﬁk. Intill
Västhamnens containerterminal ligger kombiterminalen som hanterar stora godsmängder. Det ﬁnns även
en separat kaj för hantering och lagring av biobränsle
i pelletsform.
I Sydhamnen ﬁnns Lantmännens siloanläggning och
foderfabrik, som är en av de allra största i sitt slag i
norra Europa. Inom Sydhamnen ﬁnns även oljeterminalen och en terminal för styckegods. I Skåneterminalen hanteras stora delar av Sveriges import av
frukt och grönsaker.
Kryssningsfartyg har tidigare lagt till vid Helsingörskajen som tar fartyg upp till 150 meter. Generellt är
kryssningsfartygen idag längre och i Oceanhamnen
ﬁnns över 300 meter kaj med tillräckligt djup för
kryssningsanlöp.
Begränsade expansionsmöjligheter
Hamnen har begränsade möjligheter att utvidga sina
ytor. Genomströmningen i Öresund får inte minskas
vilket hindrar fortsatt expansion ut i sundet. Någon
möjlighet att, som i många andra städer, ﬂytta verksamheten ut från centrala staden ﬁnns inte i kommunen. Enligt Helsingborgs hamn AB egna framtidsanalys behöver hamnen kunna hantera tre gånger så
mycket som idag år 2020. För att kunna möta denna
utveckling föreslår hamnen att all planerad expansion sker inom hamnområdets gränser genom att ytor
konverteras. I första hand ska delar av Skåneterminalen och Oljehamnen konverteras. Oljehanteringen i
Helsingborgs hamn visar en nedåtgående trend. Därför har hela norra Oljehamnen kunnat konverteras till
containerterminal. Den sista depån ﬂyttar från norra
Oljehamnen under 2009.
Färjeläget
Helsingörskajen
NORDHAMNEN
Ocean
hamnen
Kombiterminalen
e
Olj ham
Hamnens utveckling
l
ns
ed
en
Oljehamnen
VÄSTHAMNEN
a
Str
SYDHAMNEN
Skåneterminalen
Hamnområdets delar
38
a
arg
pp
Ko
Helsingborgs hamn AB
Industry Park of Sweden
Bulkhamnen är privat och ägs av Industry Park of
Sweden (IPOS) och Kemira Kemi AB som producerar kemikalier för bl.a. vattenrening och konstgödning. Enligt avtal drivs och bemannas Bulkhamnen av
Helsingborgs Hamn AB.
n
ge
svä
ad
b
nd
BULKHAMNEN
Hamnen är av riksintresse
Hela Helsingborgs hamn utgör idag riksintresse.
Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket tog våren 2009 fram ett samrådsförslag avseende
precisering av riksintresset Helsingborg hamn. Helsingborgs stad skrev ett gemensamt, förvaltningövergripande yttrande i ärendet där staden pekar på betydelsen av att skilja på de delar av hamnen som kan
anses vara av riksintresse och de delar som kan anses
vara av regional/lokal betydelse.
Staden vill främst peka på vikten av att en precisering av funktionen hamnverksamhet på detta sätt kan
göras tydlig, vilket också är lagstiftningens syfte med
att riksintressen pekas ut. Helsingborgs hamn är en
viktig verksamhet för staden, både genom sysselsättning inom hamnverksamheten och som centrum för
logistik och transporter.
Helsingborgs hamn har två huvudsakliga funktioner: HH-ledens färjetraﬁk mellan Helsingborg och
Helsingör respektive container- och annan godstransport. Dessa olika verksamheter bedrivs i skilda delar av hamnområdet. En lämplig avgränsning av det
geograﬁska området för riksintresset är att skilja på
färjehamnen Helsingborg och godshamnen Helsingborg, se kartbild.
t1ÌMÌOHTJLUIBNOFOTVUWFDLMJOHFòFLUJWJsera
t7JTBQÌFOBWUÊWMJOHTGÚSTMBHFOTLJTTQÌ
hamnens utveckling
t)BNOUSBöLFOTVUWFDLMJOH
t(SÊOTFOGÚSIBNOWFSLTBNIFU
Däremellan ﬁnns det område som Helsingborgs stad
inte anser ska ingå i riksintressets geograﬁska avgränsning. I denna del är viktiga anläggningar i stadens tekniska försörjningssystem, reningsverk och
fjärrvärmeverk, placerade. Områden placerade söder
om den nuvarande Skåneterminalen ska i första hand
betraktas som framtida utvecklingsområden för hamnen.
För Helsingborgs del är det viktigt att hitta goda lösningar för att på bästa sätt kunna kombinera hamnens
verksamhet med utvecklingen av H+ området. Att
riksintresset för hamnen ges en tydlig och väl motiverad avgränsning utifrån hamnens nationella funktion och utvecklingsbehov är viktigt för Helsingborgs
möjligheter att hantera fortsatt planering och utveckling av dessa områden. Buffertzoner och hamnområden av mer lokal betydelse bör däremot inte ingå i
riksintresset.
Helsingborgs hamn har avvecklat sin verksamhet i
Oceanhamnen då området inte längre lämpar sig för
en modern och effektiv hamnverksamhet. Oceanhamnen med magasin, kajer och varv har överlämnats
till staden. Staden anser därför inte att det området
ska ingå i riksintresset.
Helsingborgs stads förslag till avgränsning av riksintresse hamn.
39
I samband med planeringen av H+ området
har en diskussion förts om möjliga alternativ
för avloppsreningsverket Öresundsverkets
framtid. Skyddsavståndet för reningsverket
skulle kunna minska genom vissa punktåtgärder. Mindre kostsamma åtgärder är inkapsling
och luktrensning. För att möjliggöra nya bostäder bör dock alternativa lösningar så som
övertäckning eller till och med omlokalisering
av reningsverket utredas.
Med tanke på reningsverkets attraktiva lokalisering vid vattnet är det också viktigt att undersöka möjligheten att frilägga området för
annan användning.
För att kunna gör en relevant bedömning av alternativen och då speciellt en ﬂytt av avloppsreningsverket krävs en omfattande utredning. Denna utredning
bör starta under våren 2010 för att visa vilket planeringsarbete som krävs för att kunna ﬂytta avloppsreningsverket. Tre framtida lösningar för avloppsreningsverket anses lämpligt att utreda. På följande sida
presenteras dessa tre alternativ för reningsverkets
framtid.
Vad händer med reningsverket?
40
Miljöförbättrande punktinsatser
Omfattande om- och överbyggnad
Omlokalisering
En överbyggnad av delar av avloppsreningsverket
samt luktreducering kan vara ett alternativ på kort sikt
förutsatt att H+ enbart byggs fram till Sjögatan.
Vid byggnation närmare avloppsreningsverket krävs
ytterligare åtgärder för att förhindra luktproblem. En
omfattande om- och överbyggnad, kan bli aktuell.
Det främsta motivet med en sådan lösning är att
minska risken för störningar för intilliggande boende
och verksamma.
Det mest troliga alternativet är att en ﬂytt av avloppsreningsverket blir aktuell. Ett nytt avloppsreningsverk bör kunna vara klart för drift ca 6-7 år
efter att beslut fattats. Det ﬁnns även möjligheter till
en regional samordning med tex Landskrona, Svalöv,
Bjuv och Åstorp.
41
Scenarion
I detta kapitel beskriver vi hur nyckelfrågorna
hänger samman, och hur de påverkar stadens
utveckling, genom att presentera scenarier
för södra Helsingborg år 2035. Scenarierna
är översiktliga och visar endast i grova drag
kombinationer av olika utvecklingsalternativ.
Scenarierna visar troliga kombinationer men det ﬁnns
förstås ytterligare kombinationsmöjligheter, antalet
möjliga kombinationer är dock begränsat. Utgångspunkten har varit att bygga upp scenarier utifrån de
huvudkorridorer som ﬁnns för en framtida hamnled.
De ger i sin tur vissa givna kombinationer som t ex
i vilket alternativ som Ramlösa station kan utvecklas.
Utvecklingsalternativen för uppmarschområdet påverkar alternativen för industrihamnens utveckling.
Reningsverkets alternativ har i sin tur kopplats till lokalisering och disponering av färjetraﬁken med uppmarschområde.
Det är tre scenarion A, B, C som presenteras med olika
kombinationer av nyckelfrågorna. Scenarierna redovisas först utan en fullt utbyggd fast HH-förbindelse
förutom scenarie B som visar en fast tågförbindelse.
Därefter presenteras scenarierna med en fullt utbyggd
HH-förbindelse. Motivet till att visa scenarion utan en
fast HH-förbindelse är att den under en relativt lång
tid inte kommer att ﬁnnas medan stora förändringar
kommer att ske i Södra Helsingborg med H+ projektet och utbyggnaden av en ny hamnled. Dagens färjetraﬁkering kommer att fortsätta fram till åtminstone
2029 vilket påverkar hur centrala staden kan länkas
samman med havet och kopplingen söderut.
Genom att granska scenarierna utifrån visionen för
42
H+ kan de tunga infrastrukturella frågorna sättas i ett
större sammanhang och belysas ur ett stadsomvandlingsperspektiv. Vilka scenarier är positiva för södra
Helsingborgs utveckling? Vilka handlingsalternativ
möjliggör H+ visionen?
Det är viktigt att se till hela staden och att sätta H+
utvecklingsmöjligheter i relation till intilliggande områdens framtid. De tre scenarierna illustrerar därför,
förutom utvecklingsområdets geograﬁska utsträckning, närliggande områden som kan förtätas eller förädlas på andra sätt.
Hur påverkar beslut vi fattar nu stadslivet i framtidens H+?
Illustration Copyright: White arkitekter
43
Scenario A 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
De blå rutorna visar de alternativ som valts i detta scenario.
Ny hamnförbindelse
Ramlösa station
Fast HHförbindelser
Färjetrafik
Uppmarschområde
Industrihamnens
utveckling
Reningsverk
44
Södra
korridoren
Mellersta
korridoren
Kollektivtrafiknod
Stadscentrum
Ingen fast
förbindelse
Järnvägsförbindelse
Uppmarschområde i marknivå
Omdisponerat
Uppmarschområde
(ex. överdäckat)
Hamnen
1. utvecklas inom
dagens ytor
Expansion
söderut
Punktinsatser
Överdäckning
Norra korridoren
+ Diagonala
korridoren
Järnväg- och
vägförbindelse
Omlokalisering
färjeläget
Expansion
söderut
flyttad kombiterminal
Omlokalisering
av reningsverk
Avveckling
färjeläget
Scenario A 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
Detta scenario visar hur södra Helsingborg kan utvecklas innan det ﬁnns en fast förbindelse till Helsingör. Scenariot visar ett maximalt utnyttjande av H+ området från
Campus och söderut men med ett begränsat utnyttjande av Oceanpiren på grund av
närheten till färjetraﬁk, farligt godsled, kombiterminal och reningsverk. Möjligheterna
att från centrum få direktkontakt med havet och pirarna begränsas av uppmarschområdet till färjorna. En punktinsats görs vid reningsverket och industrihamnens verksamhet utvecklas inom den yta som disponeras idag, vilket försvårar möjligheterna att
utveckla Sundsterminalen och begränsar H+ området i dess västra kant.
En ny hamnförbindelse upprättas i den mellersta korridoren vilket innebär att möjligheterna att utveckla Ramlösa station till ett stadscentrum försvåras. Planteringen kan
bindas starkare till de centrala delarna av staden medan kopplingarna till Miatorp riskerar att bli begränsad med hamnförbindelsens läge. I detta scenario antas att Malmöleden behåller sin funktion men tonas ned något och att infartstraﬁken till centrum går
både utanför och innanför H+ området. Detta skapar möjligheter till stadsutveckling
och sammanﬂätning av staden.
Styrkor och svagheter
Karaktäristiska beﬁntliga byggnader
Uppgång Södertunneln
Beﬁntliga bostadskvarter
Utvecklingsområde
+ Knutpunkten är stadens resecentrum
och nod
+ Industrihamnen kan utvecklas inom
nuvarande yta.
+ Planteringen kan kopplas till den centrala
delen av staden
- Buller och farligt gods begränsar möjligheterna att utveckla bostäder i H+ området västra del.
- Hamnledens läge försvårar möjligheterna att
utveckla centrumkvaliteter runt Ramlösa station och kopplingar till Miatorp
- Begränsade möjligheter att förlänga staden ut
på Sundsterminalen och Oceanpiren.
- Svårt att upprätta havskontakt från H+
området.
Förädlingsområde
Industrihamn
Gräns H+
Gräns prog. FÖP H+
Järnväg
Fast HH-förbindelse spår
Trafikprincip B
Fast HH-förbindelse väg
Ny Hamnförbindelse
P
Ramlösa station
Uppmarschområde, Färjeläge
P
Reningsverket -punktinsattser
Reningsverket -överdäckning
P
45
Scenario B 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
De blå rutorna visar de alternativ som valts i detta scenario.
Ny hamnförbindelse
Ramlösa station
Fast HHförbindelser
Färjetrafik
Uppmarschområde
Industrihamnens
utveckling
Reningsverk
46
Södra
korridoren
Kollektivtrafiknod
Ingen fast
förbindelse
Uppmarschområde i marknivå
Hamnen utvecklas inom
dagens ytor
Punktinsatser
Mellersta
korridoren
Norra korridoren
+ Diagonala
korridoren
Stadscentrum
Järnvägsförbindelse
Järnväg- och
vägförbindelse
Omdisponerat
Uppmarschområde
(ex. överdäckat)
Omlokalisering/ avveckling av
färjeläget
Expansion
söderut
Expansion
söderut
flyttad kombiterminal
Överdäckning
Omlokalisering
av reningsverk
Omlokalisering/ avveckling av
färjeläget
Scenario B 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
I detta scenario visas hur södra Helsingborg kan utvecklas med en fast tågförbindelse. H+ området är fullt utbyggt men begränsas i söder och väster av hamnled med
tunga transporter och farligt gods. Uppmarschområdet omdisponeras så att ytan för
uppställning av bilar minskar och väntande lastbilar lokaliseras längre söderut för att
möjliggöra kopplingar från centrum ut till pirarna och kajkanter. En överdäckning av
reningsverket möjliggör en omvandling av Sundsterminalen även om möjligheterna till
att utveckla piren till bostadsområde försvåras av färjetraﬁk, kombiterminal och farligt
gods. Industrihamnen har i detta scenario expanderat söderut.
En ny hamnförbindelse lokaliseras i den norra korridoren vilket innebär att den tillsammans med hamnspåret riskerar att blir en barriär mellan centrala staden och Planteringen. Diagonala korridoren med en sträckning söder om Rangerbangården och utmed
Rännarbanan, begränsar möjligheten till stadsutveckling i anslutning till stationsområdet. Alternativet Norra korridoren med en ny traﬁkplats söder om Elinebergs traﬁkplats och väster ut över rangerbangården ger däremot en viss utvecklingsmöjlighet för
Ramlösa station. I detta scenario antas traﬁken till och från centrum gå igenom H+
området och Malmöleden fortsätter att vara huvudinfart till de centrala delarna vilket
försvårar öst-västliga kopplingar.
Styrkor och svagheter
Karaktäristiska beﬁntliga byggnader
Uppgång Södertunneln
+ Knutpunkten bibehålls som en nod, ett resecentrum
+ Industrihamnen kan expandera
+ Passager över uppmarschområdet möjliggör
koppling till Oceanpiren och kajpromenader
från stadens centrum
+ Möjlighet att binda ihop Råå-Miatorp-Planteringen i ett stråk.
Beﬁntliga bostadskvarter
- Buller och farligt gods begränsar möjligheterna att utveckla bostäder i H+ området västra
del.
- Hamnförbindelse med järnväg och väg ligger i
samma korridor och riskerar att bli en stor barriär och försvårar att koppla samman Planteringen med centrum
- Möjligheterna att utveckla Ramlösa station
begränsas
- Tung traﬁk dras in i stadens centrala delar och
Malmöleden utgör en fortsatt barriär.
Utvecklingsområde
Förädlingsområde
Industrihamn
Gräns H+
Gräns prog. FÖP H+
Järnväg
Fast HH-förbindelse spår
Trafikprincip A
Trafikprincip
Fast HH-förbindelse väg
P
Ny Hamnförbindelse
Ramlösa station
Uppmarschområde, Färjeläge
P
Reningsverket -punktinsattser
P
Reningsverket -överdäckning
47
Scenario C 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
De blå rutorna visar de alternativ som valts i detta scenario.
Ny hamnförbindelse
Ramlösa station
Fast HHförbindelser
Färjetrafik
Uppmarschområde
Industrihamnens
utveckling
Reningsverk
48
Södra
korridoren
Mellersta
Korridoren
Kollektivtrafiknod
Stadscentrum
Ingen fast
förbindelse
Uppmarschområde i marknivå
Hamnen utvecklas inom
dagens ytor
Punktinsatser
Järnvägsförbindelse
Omdisponerat
Uppmarschområde
(ex. överdäckat)
Norra korridoren
+ Diagonala
korridoren
Järnväg- och
vägförbindelse
Omlokalisering/
avveckling av
färjeläget
Expansion
söderut
Expansion
söderut
flyttad kombiterminal
Överdäckning
Omlokalisering
av reningsverk
Omlokalisering/
avveckling av
färjeläget
Scenario C 2035, utan fullt utbyggd HH-förbindelse
I detta scenario har färjetraﬁken ﬂyttat till ett nytt läge vilket innebär att uppmarschområdet och Oceanpiren har utvecklats till en del av centrum med handel, service
och bostadsbebyggelse med viss begränsning på Oceanpiren med hänsyn till färjetraﬁken. Kombiterminalen ﬁnns kvar liksom reningsverket vilket försvårar utvecklingen
av Sundsterminalen till en del av staden. Bostadbyggande kan ytterligare försvåras av
färjetraﬁken. H+ området är fullt utbyggt men begränsas i väster av farligt godsled.
En ny hamnförbindelse har lokaliserats till den södra korridoren vilket innebär att
Planteringen och Miatorp kan kopplas närmare till centrum. Ramlösa har utvecklats
till ett stadscentrum med kontor, verksamheter och handel och binder ihop Elineberg
och Miatorp. Hamnförbindelsen försvårar dock kopplingen till Råå. I detta scenario
antas infartstraﬁken till centrum gå utanför H+ området och centrala staden. Malmöleden har omvandlats till en stadsgata vilket underlättar sammankopplingen i öst-västlig
riktning.
Styrkor och svagheter
Karaktäristiska beﬁntliga byggnader
Uppgång Södertunneln
+En sammanhållen stadsutveckling kring
Knutpunkten och Oceanpiren
+ goda möjligheter att utveckla centrumkvaliteter kring Ramlösa station.
+ goda möjligheter att koppla ihop Planteringen och Miatorp med centrala staden. Närlunda
och Elineberg kan sammanﬂätas med Gåsebäck och Ramlösa station. Stora möjligheter till
stadsutveckling skapas.
Beﬁntliga bostadskvarter
- H+ området begränsas i väster av hamnled,
reningsverk och industrihamn som innebär bl a
buller och farligt gods.
- Begränsade möjligheter utveckla Sundsterminalen till att bli en del av centrala staden.
- Risk för en barriär mellan Råå och södra Helsingborg.
- Centrala lägen som Sundsterminalen och ytan
för reningsverket utnyttjas inte.
Utvecklingsområde
Förädlingsområde
Industrihamn
Gräns H+
Gräns prog. FÖP H+
Järnväg
Trafikprincip C
Fast HH-förbindelse spår
Fast HH-förbindelse väg
P
Ny Hamnförbindelse
Ramlösa station
Uppmarschområde, Färjeläge
P
Reningsverket -punktinsattser
P
Reningsverket -överdäckning
49
Möjliga utvecklingsscenarier år 2035
med fullt utbyggd fast HH-förbindelse
Helsingborgs stad har som utgångspunkt att det ﬁnns
en fast förbindelse för både tågtraﬁk och vägtraﬁk år
2035. Tidigare presenterade scenarier kan representera en situation före en fast förbindelse har kommit
till stånd. I detta avsnitt presenteras scenarierna med
en fast HH-förbindelse för både väg och järnväg för
att visa konsekvensera av olika utvecklingsalternativ.
Sammansättningen av nyckelfrågor är densamma förutom för scenario A. Här har kombiterminalen ﬂyttat
söderut för att frigöra mer yta till stadskärnan och låta
havet komma närmare staden. Även reningsverket har
ﬂyttat vilket kan motiveras när färjetraﬁk och farligt
gods inte längre ﬁnns i centrum och ytan för reningsverket kan bli en del av centrum.
Konsekvenserna av att det ﬁnns fast HH-förbindelse
är framförallt hur Knutpunkten och uppmarschområdet kan förändras när färjetraﬁk inte längre ﬁnns alternativt har minskat till mycket begränsad traﬁkering.
Kopplingen mellan en hamnförbindelse och framtida
fast vägförbindelse blir tydlig på dessa översiktliga
scenariebilder. Hur långt in i staden bör godstraﬁken
ledas och var kommer kopplingen till HH-tunnel eller
HH-bro att ske?
Målkonflikter
Utifrån de scenarier som presenteras kan ﬂera målkonﬂikter identiﬁeras. Att belysa målkonﬂikter i ett
tidigt skede ökar möjligheterna att studera vilka alternativa lösningar som ﬁnns för att uppnå målen. Det
är en stor utmaning att kunna utveckla och förtäta den
centrala staden samtidigt som hamnens verksamhet
och de logistiska funktionerna ska kunna utvecklas.
Visionen och målsättningen med H+ projektet kan
prövas mot de nyckelfrågor som har belysts för att
identiﬁera målkonﬂikter:
• Att bygga bort fysiska barriärer och koppla samman
olika stadsdelar samtidigt som en ny hamnförbindelse
etableras.
• Att bygga en tät, blandad stad samtidigt som beﬁntliga verksamheter och industrihamnen utvecklas
kommer innebära särskilda åtgärder för att klara t ex
bullerstörningar och risken för eventuell olycka.
• Att utveckla en sammanhållen stadskärna och koppla H+ området till näraliggande stadsdelar och samtidigt hantera stora traﬁkmängder med transporter till
färjetraﬁken, hamnen och centrala staden.
• Att låta stadens rum och promenadstråk vara överordnande de transportleder som ﬁnns till och från
hamnen och centrala staden
Karaktäristiska beﬁntliga byggnader
Uppgång Södertunneln
Beﬁntliga bostadskvarter
Utvecklingsområde
Förädlingsområde
Industrihamn
Gräns H+
Gräns prog. FÖP H+
Järnväg
Fast HH-förbindelse spår
Fast HH-förbindelse väg
• Att utveckla stadens kontakt med vatten med fortsatt industrihamn, färjetraﬁkering och reningsverk.
Ny Hamnförbindelse
Ramlösa station
Uppmarschområde, Färjeläge
Reningsverket -punktinsattser
Reningsverket -överdäckning
50
Scenario A med fast HH-förbindelse,
spår och väg.
Scenario B med fast HH-förbindelse,
spår och väg.
Scenario C med fast HH-förbindelse,
spår och väg.
51
Svåra korsningspunkter
Vi har identiﬁerat korsningspunkter inom södra Helsingborg som är särskilt svåra och som behöver specialstuderas för att de olika funktionerna som möter
varandra ska fungera. Dessa korsningspunkter kommer att studeras djupare inom strukturarbetet för
H+, vägutredningen för hamnleden, järnvägsplanen
för Södertunneln och i fördjupningen av översiktsplanen för H+.
A
A. Hamnleden möter uppmarschområdet,
H+ möter staden och staden möter vattnet.
Omfattande person- och godstransporter ansluter
till uppmarschområdet där H+ området ska kopplas
ihop med centrum och Knutpunkten och där staden
ska kopplas till vattnet från stadsparken till Oceanpiren.
B. Hamnspåret, tunnelmynningen och Södergatsviadukten
Inom ett område kommer tunnelmynningen, hamnspåret, Södergatsviadukten och det blågröna stråket
att korsa eller gränsa till varandra.
C. Hamnspåret möter hamnleden
Oavsett vilket av de fyra alternativen som väljs för en
hamnförbindelse kommer korsningen med hamnspåret och ett framtida triangelspår att behöva studeras.
D. Ramlösa station och hamnleden
Att utveckla Ramlösa station utifrån nuvarande förhållanden är en utmaning i sig. Med en korsande
hamnled kommer utvecklingen att kompliceras ytterligare. Ett framtida behov av planskild korsning mellan Skånebanan och Västkustbanan gör det ännu mer
komplext.
52
B
C
D
Miljöbedömning
I den fysiska planeringen är det av stor vikt att
konsekvenserna av en planerad förändring
beskrivs. Utifrån EU-direktiv 2001/42 om miljöbedömning av planer och program har miljöbalken och plan- och bygglagen definierat
vilka planer och program som ska miljöbedömas.
Översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner
anses omfatta så stora geograﬁska områden att de har
en betydande miljöpåverkan och ska miljöbedömas.
Miljöbedömningen är en process genom vilken de
positiva och negativa konsekvenserna belyses och leder till en succesivt tydligare miljökonsekvensbeskrivning, MKB.
Ett första steg i miljöbedömningen är att identiﬁera
vad som kan innebära betydande miljöpåverkan. I
detta program till FÖP H+ beskriver vi hur miljöpåverkan har bedömts och förslag till avgränsning för
en miljökonsekvensbeskrivning. I nästa skede, när en
samrådshandling till fördjupning av översiktsplan,
FÖP H+, har upprättats kommer också en miljökonsekvensbeskrivning att ﬁnnas tillgänglig för samråd.
Länsstyrelsen antog år 2007 ett åtgärdsprogram för
att sänka halten kvävedioxid i Helsingborgs stad. Åtgärderna syftar till att minska antalet fordon i centrala
Helsingborg. Det pågår ett arbete med att revidera åtgärdsprogrammet och konkretisera åtgärderna.
Betydande miljöpåverkan
Helsingborgs stad bedömer att en lokalisering av en
ny hamnförbindelse innebär betydande miljöpåverkan eftersom det dels innebär transporter av farligt
gods och dels buller vilket kan påverka boende och
människor som vistas i anslutning till hamnleden.
Stadsutvecklingen i södra Helsingborg med utbyggnad av bostäder, service, kontor, skolor, detaljhandel
etc medför en positiv effekt för staden och dess invånare. Att utveckla staden söderut med nya stadsdelar innebär dock att det ﬁnns hamnverksamheter och
andra verksamheter att förhålla sig till och planera
utifrån så att hamnverksamhet och bostadsbebyggelse kan samexistera. Vår bedömning är att planerad
stadsförnyelse kan medföra betydande miljöpåverkan
på grund av sin omgivning, markförhållanden och sitt
topograﬁska läge nära havet. De störningar och risker
som kan medföra betydande miljöpåverkan har grupperats enligt följande:
-stigande havsnivåer som kan komma att påverka området om inga åtgärder görs.
- miljökvalitetsnormer för kvävedioxid överskrids i
vissa delar av Helsingborgs stad. Planerad förtätning
är positivt ur transporthänseende, men konsekvenserna för kvävedioxid ska utredas.
- nya miljökvalitetsnormer för vatten (grundvatten,
ytvatten samt havsvatten) kommer att gälla från årsskifter 2009/2010. Helsingborgs stad ska utreda hur
vatten kan påverkas av stadsförnyelsen.
-olycksrisk från riskobjekt dvs verksamheter som kan
medföra skada utanför sin egen fastighet och led för
farligt gods med transporter på väg, järnväg och färja.
-miljöstörningar dvs verksamheter som innebär störningar för sin omgivning exempelvis buller, lukt, stoft
och vibrationer.
-markföroreningar från tidigare deponier som ﬁnns
inom området.
53
Riskdatabas
U-anläggning
Objekt som behöver tillsyn på ett eller annat sätt
men som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Bilverkstäder är ett exempel.
I Helsingborg pågår ett gemensamt arbete med berörda förvaltningar för
att förenkla hanteringen av riskfrågor inom Helsingborgs stad. Målet är att
samla information om både risk- och skyddsobjekt samt vitala samhällsfunktioner till ett digitalt planeringsunderlag. Berörda förvaltningar kommer genom systemet nå likvärdig information som kan uppdateras kontinuerligt. Databasen kopplad till kartunderlag visar skyddsobjekt, objekt
med miljö- eller olycksrisk, infrastruktur och fara för översvämning och
skred. Runt objekten visas uppmärksamhetsområden. Uppmärksamhetsområden innebär att där kan finnas en förhöjd risk och anledning att göra
fördjupad riskanalys inför planering eller etablering.
Riskobjekt (2:4 – objekt)
Objekt som omfattas av Lag (2003:778) om skydd
Miljöstörningar och risker
Miljöstörande verksamheter kan indelas i olika objekttyper med utgångspunkt från miljöbalken:
A-anläggning
Miljöstörande verksamhet som kräver tillstånd. Tillståndet söks hos miljödomstolen.
B-anläggning
Miljöstörande verksamhet som kräver tillstånd. Tillstånd söks hos länsstyrelsen.
C-anläggning
Miljöstörande verksamhet som är anmälningspliktig. Anmälan skall göras till miljöförvaltningen.
U-anläggning
Objekt som behöver tillsyn på ett eller annat sätt men som inte är
tillstånds- eller anmälningspliktiga. Bilverkstäder är ett exempel.
Riskobjekt (2:4 – objekt)
Objekt som omfattas av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Av
lagens 2 kap 4§ framgår skyldigheter vid farlig verksamhet.
54
ömning
Riskobjekt (§ 43-anläggning)
Verksamhetsansvariga för vissa externa riskfyllda verksamheter, §
43-anläggningar, åläggs ett särskilt ansvar för att minska riskerna.
Räddningstjänstlagen (1986:1102)
Skyddsvärda objekt
Dessa omfattar vårdanläggningar för mer än 20 sovande eller sängliggande personer. Skolor/skolområde med fler än 300 elever. Hotell
med fler än 20 gäster. Samlingslokaler för fler än 400 personer.
Riksintressen
Riksintressen för natur- och kulturmiljövård
Helsingborgs stad bedömer att inga av de riksintressen som sammanfaller med FÖP H+ området eller
som angränsar till området kommer att påverkas i så
hög grad att det skulle medföra en betydande miljöpåverkan.
Riksintresse Naturvård
Landborgen är av riksintresse för naturvården (N
44 Pålsjö-Domsten, beslut 2000-02-07) och gränsar
till området. En målsättning för H+ projektet är att
skapa ett nytt blågrönt stråk från Jordbodalen till
Öresund vilket kommer att påverka området med nya
stråk och förstärkta vattenförbindelsen. Planerad förändring bedöms inte påverka de utpekade värdena i
riksintresset.
Riksintresse för kommunikationer
Riksintresse väg och järnväg
Riksintressen för kommunikation avser att långsiktigt
säkerställa transportfunktionerna, när det gäller kapacitet och framkomlighet så väl som god säkerhet och
begränsad omgivningspåverkan. Västkustbanan och
Skånebanan är av riksintresse och projektet Södertunneln som innebär nedgrävning av Västkustbanan
cirka 1,3 kilometer kommer inte att påverka riksintresset mer än under byggtiden.
Helsingborgs stad har i den antagna översiktsplanen,
ÖP 2002, tagit ställning till att en framtida Europabana och en fast HH förbindelse ska pekas ut som
riksintresse.
Helsingborgs stad arbetar för att funktionerna för
hamnverksamheten ska vara tillgodosedda även med
en stadsförnyelse i södra Helsingborg. Arbetet med
hamnleden bidrar också till att få en bra förbindelse
till hamnen för alla sorters traﬁk. E4 är av riksintresse
och ingår i det transeuropeiska transportnätet. Idag
ingår Malmöleden och Bredgatan som riksintresse
för kopplingen till färjetraﬁken. Helsingborgs stad anser att funktionen att ansluta till färjetraﬁken och till
hamnverksamheten är av riksintresse men att Bredgatan inte ska ha den funktionen. Studier pågår inom
staden för lokalisering av en framtida hamnled med
funktionen att både koppla gods- och persontraﬁk till
färjetraﬁken och godstraﬁken till hamnverksamheten.
Riksintresse kulturmiljövård
Helsingborgs centrala delar är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård. Utvecklingen av H+ området kommer att gränsa till de centrala delarna av
staden med sina medeltida anor. Utvecklingen av ett
tidigare industriområde till en tät och funktionsblandad stad som gränsar till hamnen innebär att det storskaliga möter det småskaliga inom området. Stadsförnyelsen bedöms inte medföra negativa konsekvenser
i den omfattning att det innebär påtaglig skada på
riksintresset.
Riksintresse kustzon
Området för FÖP H+ omfattas av riksintresse för
kustzonen som syftar till att skydda den hårt exploaterade kusten och värna de natur- och kulturmiljövärden
som ﬁnns längs med kusten framförallt för att främja
friluftslivet. Bestämmelserna för riksintresse kustzon
utgör inget hinder för utveckling av beﬁntliga tätorter
eller det lokala näringslivet. Planering och utveckling
av södra Helsingborg som redan är exploaterat och är
en del av staden strider inte mot riksintresset.
55
Fokusområden
I detta kapitel har vi valt att fokusera på vissa
aspekter som är viktiga att uppmärksamma
och ta hänsyn till i stadsutvecklingen av Södra Helsingborg. Det är aspekter som påverkar målet om en god livsmiljö för människor
att bo, arbeta och besöka.
Det ger även innehåll till vad som ryms inom
en hållbar struktur. Det är både en beskrivning av nuläget och de kvaliteter som finns i
området idag och vilken utvecklingspotential
området har.
”Inom H+ området ska lokala karaktärer
utvecklas som berikar områdets mångfald
och komplexitet. ”
Tävlingsjuryns utvärdering
- Slutsatser och fortsatt arbete
56
Illustration Copyright: Schønherr Landskab/Adept Architects
Identitet och kulturmiljö
Hamnen har länge utgjort grunden för Helsingborgs växande välstånd, industritillväxt
och stadsutbyggnad. Fortfarande präglas staden av entreprenörsanda, handel och internationella kontakter. När södra Helsingborg
står inför en omfattande omgestaltning är
den historiska förankringen central. Utmaningen ligger i att välkomna förändring och
samtidigt skapa känslan av förankring och
kontinuitet. Inom området finns idag miljöer,
byggnader och verksamheter med stark historisk koppling.
Karaktär och skala
H+ området är vidsträckt och rymmer ﬂera delområden av olika karaktär. Mångfalden inom området är
en stor tillgång. Genom att varje delområdes karaktär
och särart utvecklas skapas en variation inom området. I de västligaste delarna av H+ området kan kvaliteter från hamnen och industrilandskapet användas
för att skapa en stark karaktär och intressanta riktmärken som syns på långt håll. En brokig, mer småskalig blandning är en tradition att bygga vidare på i
Gåsebäck.
Inom ramen för H+ projektet pågår en kulturmiljöanalys med syfte att skapa en helhetsbild kring
Historisk ögonblicksbild från Helsingborgs hamn.
kulturmiljö. (Kulturmiljöanalys H+, Hans Gillgren) En
sammanfattning av de historiska stadsstrukturer som
analysen studerat presenteras nedan.
Rutnätsstaden från 1877 lever kvar och ger
grundkaraktären
Söders grundstruktur i form av en strikt rutnätsplan
lades fast redan 1877 av dåvarande stadsingenjören
Robert Söderquist. Denna struktur har visat sig vara
ytterst hållbar i över 130 år under det att bebyggelsen
till stora delar bytts ut och funktionerna ändrats. Att
rutnätet i hög grad hållit även väster om järnvägen
med industrier, varv och verkstäder och även i delar av hamnområdet är ovanligt och värt att notera.
På 1960- och 70-talen har dock Oljehamnsleden och
några byggnader brutit mönstret.
Den tydliga kollisionen mellan järnvägens diagonala
dragning 1865 och det senare rutnätet är besynnerlig.
Att rutnätet inte anpassats till järnvägens dragning är
svårt att förstå med dagens ögon men visar måhända
rutnätsprincipens starka ställning som planmönster
under 1800-talet.
Oregelbunden stadsstruktur i Gåsebäck
Gåsebäcksområdet har sin stadsstruktur delvis byggd
på det tidiga 1900-talets, genom Camillo Sitte, med-
eltidsinspirerade ideal med oregelbundna kvarter och
böjda gaturum. Stadstrukturen lades dock fast först
kring 1930. Samtidigt är Sandgatan en rest från den
äldre rutnätsstaden. Bebyggelsen från 1930- och
40-talen visar dock på funktionalismens intåg som
arkitekturideal och den mer historiskt inriktade stilen
under perioden 1945-55.
Malmöleden i gamla Ramlösavägens läge
Ramlösavägens gamla dragning har överlevt försöken
att inordna den i 1877 års rutnät. 1909 års plan inordnade den i stadsstrukturen, vilket var i enlighet med
tidens ideal. Den moderna traﬁkleden Malmöleden
har följt denna struktur, vilket är intressant och inte
helt vanligt under den moderna traﬁkledsepoken på
1960- och 70 talen.
Många olika rutnätsstrukturer i hamnen
De etappvisa hamnutbyggnaderna har skapat lokala
strukturer som bildar en rad olika mönster utifrån
funktionella och hamnbyggnadstekniska krav, men
även här är rutnätet den vanligaste formen. De olika
pirarna med sina kajer har givit riktningen och magasin, cisterner, silos och containeruppställningar följer
oftast parallellt med och vinkelrätt mot kajerna.
Trafiklederna bryter mot de övriga stadsstrukturerna
Tydligt är hur 1960- och 70-talens traﬁkledsbyggande,
Malmöleden öster om Södergatan undantagen, bryter
mot de etablerade stadsstrukturerna. Oljehamnsleden
har dragits över tre bebyggda kvarter i rutnätsmönstret och Sydhamnsleden har dragits genom åtminstone
två av de typiskt långsmala kvarteren i Planteringen.
Traﬁkledernas dragningar har i huvudsak styrts av
vägteknisk geometri med väl tilltagna horisontalkurvor, traﬁkseparering och planskildheter. Bredgatans
dragning snett över Husarregementets kaserngård vi-
Vy över industrihamnen från Tinkarpsbacken
57
sar tydligt hur funktionella och traﬁktekniska lösningar värderats högre än den etablerade bebyggelse- och
kvartersstrukturen. Samtidigt är traﬁkgenombrotten
i den äldre stadsstrukturen förhållandevis få i södra
Helsingborg, där huvuddelen av den äldre stadsstrukturen är orörd.
Lokala identiteter
Gasverk 1859
Järnväg 1865
Superfosfatfabrik
1875
Nytt rutnät i trafikledsstrukturen?
Två av de traﬁkledsdragningar som genomförts under den här epoken, Oljehamnsleden och Bredgatan,
bildar överraskande nog en ny, mycket lokal, rutnässtruktur tillsammans med järnvägen. Värmeverket i
kvarteret Israel och en transformatorstation snett
över gatan har som enda byggnader inordnats i detta
rutnät. Sannolikt är det en ren tillfällighet att detta har
uppstått. Detta är den enda del av Söder där omgivande stadsstruktur anpassats till järnvägens dragning.
H+ området består av delområden som i hög grad
skiljer sig från varandra. H+området har i stora delar
fortfarande en industriell prägel. Delar av H+ området är dock stadda i förändring mot verksamheter
av helt annat slag än de industriella. Antalet bostäder
inom området är mycket få.
Stadsplan för
Söder 1876?
STRANDLINJ
Södra hamnen, som domineras av färjeverksamheterna, är en plats med en mycket hög genomströmning
av människor. Den har en viktig representativ betydelse då den utgör den första platsen som utländska
besökare anländer till vid ankomsten till Helsingborg
och Sverige. Södra hamnen är med andra ord en viktig plats för både staden och för landet. Möjligheten
och behovet att utveckla dess betydelse som en representativ plats är mycket stort.
E 1877
HELSINGBORG
KULTURMILJÖANALYS H+
STADSSTRUKTUR 1877
Utbyggnad
Gåsebäck
Även campusområdet och kontorsbyggnaderna i dess
omgivning utgör en unik plats i staden. Detta område präglas av det offentliga liv och de rytmer som
skapas av utbildningsmiljön och kontorsverksamheterna. Här vistas många människor under dagtid.
Under kvällstid är området dock glest befolkat. Här
ﬁnns möligheten att höja utnyttjandet av lokaler över
dygnets olika tider och för både kulturella och kommersiella aktiviteter.
Järnvägen och äldre gatudragningar.
Järnvägen har varit historiskt viktig för hamnens framväxt och präglar fortfarande i hög grad H+ området.
Identitetsskapande är också äldre markanvändningsgränser och gatusträckningar som rågången genom
Gåsebäck, som en gång utgjorde gränsen mellan stad
och land.
STRAN
Oceanhamnen
1923
DLINJE
1930
HELSINGBORG
KULTURMILJÖANALYS H+
STADSSTRUKTUR 1930
Motorväg och
trafikleder
Ma
lmö
led
en
Rivning och
nybyggnad på
Söder
Planskilda
korsningar med
järnvägen
en
”De inneboende värdena i H+ områdets be-
Rivning och
nybyggnad i
Planteringen
Olje
ham
n
sled
fintliga strukturer, rum och byggnader måste
studeras vidare och integreras med det nya. ”
Oljehamnsleden
Tävlingsjuryns utvärdering
- Slutsatser och fortsatt arbete
Reningsverk
HELSINGBORG
KULTURMILJÖANALYS H+
STRANDLINJE 1975
Ny oljehamn
Skå
STADSSTRUKTUR 1975
58
Bilder: PM Kulturmiljöanalys H+.
Gåsebäcksområdet består av en stor blandning av
verksamheter och bebyggelsemiljöer. Den östra delen präglas av en mångfald av småverksamheter, varav många har en lättare industriell karaktär. I detta
område ﬁnns dock även föreningsverksamheter och
kulturella verksamheter såsom musikstudios och
konstnärsateljéer. Dessa är beroende av tillgången till
billiga och ﬂexibla lokaler. Såväl verksamheterna och
lokalerna är viktiga resurser som kan gynna utvecklingen av kultur- och konstscenen i Helsingborg.
Kultur som resurs
För att utveckla områdets särart och karaktär hämtar
H+ projektet inspiration från den brittiska modellen
Cultural Planning. Metoden går i korthet ut på att kartlägga ett områdes kulturella resurser i bred bemärkelse.
Den bärande idén är att området blir mer dynamiskt
och attraktivt då dess unika kvaliteter tillåts utvecklas. Metoden syftar även till att stödja lokala initiativ
och projekt. Ett exempel är Mantua i norra Italien där
man vid en analys enligt denna modell upptäckte de
många lokala bokhandlarna och antikvariaten varpå
man mobiliserade litteraturintresset och skapade en
av Europas största litteraturfestivaler.
Inom H+ området ﬁnns en mångfald av småskaliga
verksamheter, både kommersiella och icke-kommersiella, som kan bidra till att ge området en särskild
kulturell prägel. I H+ bör det ﬁnnas plats för ﬂer
”oväntade” och ”oplanerade” verksamheter. Attraktioner och kulturella utryck som uppstår spontant bör
ges möjlighet att utvecklas. Detta bör föregås av en
kartläggning och undersökning av områdets unika
rumsliga förutsättningar för kulturella och småskaliga
kommersiella verksamheter.
Det vinnande tävlingsförslaget The Tolerant City av
Schönherr Landskab har föreslagit en intressant kulturstategi för H+ området. Förslaget illustrerar en
vidgad stadsbyggnadsprocess och innehåller konkreta
idéer om hur kulturella, temporära och entreprenöriella initiativ kan integreras med utvecklingen av områdets fysiska miljö. En strategi är att i den inledande
fasen av stadsförnyelseprojektet etablera ett antal
”fria ytor” som får stå orörda. Dessa ytor skall kunna
fungera som markreserver för framtiden och platser
för särskilda program, temporära användningar och
engagemang under processen. Vilka ytor som kan
komma att bli aktuella som ”fria ytor” kommer att
studeras inom ramen för strukturarbetet.
” H+ området ska frigöra engagemang
istället för att vara kontrollerande och
dikterande. ”
Inför fortsatt arbete
- Områdets historia lyfts fram och synliggörs. Varje delområdes karaktär och särart
utvecklas för att skapa variation inom området.
- Bevarandevärda byggnader och karaktärskapande miljöer bör värnas och utvecklas.
- Hur ny byggnation förhåller sig till det existrande stadslandskapets struktur och skala
bör studeras vidare.
- Utblickar över sundet ska bevaras och där
det är möjligt tillskapas nya.
- Historiska markanvändningsgränser, järnvägsspår och gatudragningar ska inspirera
den nya strukturen.
- Metoder utvecklas för att tillvarata lokala
initiativ och kreativa miljöer inom området
. Som en del av det arbetet etableras ett antal fria ytor.
Hur ger vi plats för lokala initiativ?
Illustration Copyright: Schønherr Landskab/Adept Architects
Flexibla platser kan användas till spontanidrott.
Foto, The Tolerant City, Schönherr Landskab
59
Boende och befolkning
Helsingborgs folkmängd fortsätter att öka
och uppgick den 1 januari år 2009 till 126 754.
Det är en ökning med 1 768 personer sedan
föregående årsskifte. Detta är en av de största
folkökningarna sedan kommunen bildades
år 1971. Precis som tidigare år beror stadens
folkökning i huvudsak på att allt fler människor väljer att flytta till Helsingborg. Att staden
växer tyder på en stark attraktivitet. Människor väljer i allt högre utsträckning bostadsort
efter den totala livskvalitet som kan erbjudas.
Efter en lång period då människor framförallt
flyttat till platser som kunnat erbjuda arbete
flyttar människor idag till platser som motsvarar deras förväntningar på attraktiva livsmiljöer.
Utvecklingen av H+ området ger möjligheter att ytterligare öka stadens attraktivitet och ett sätt att göra
det är att skapa lockande boendemiljöer. Boendet
blir en allt viktigare del av vår identitet och bostaden
har kommit att laddas med värden utöver det rena
bruksvärdet. Skapandet av attraktiva bostadsområden
handlar därför i allt högre utsträckning om att skapa
en lockande atmosfär och känsla. Städers attraktionskraft som boendemiljö har vidare stora verkningar på
städers dragningskraft för näringsliv. Företag söker sig
i allt högre utsträckning till platser som kan erbjuda
anställda goda levnadsvillkor.
Befintliga bostadsområden
Den mark som beﬁnner sig inom H+ framtida exploateringsområde rymmer inte så många boende idag.
Området är framförallt präglat av verksamheter och
industri och de människor som rör sig i området gör
det framförallt under dagtid, till och från sina arbets-
60
platser eller skolor. I nära anslutning till H+ området ﬁnns dock ﬂera stadsdelar som rymmer många
invånare. De angränsande stadsdelarna är: Centrum,
Söder, Eneborg, Högaborg, Närlunda, Elineberg,
Planteringen, Miatorp och Högasten. Dessa stadsdelar rymmer tillsammans ca 25 000 boende.
Jämfört med andra centrala områden i Helsingborg
ter sig ﬂera av de stadsdelar som angränsar till H+
området som socioekonomiskt marginaliserade. Planteringen i H+ områdets södra delar är präglat av låg
andel förvärvsarbetande, låg andel med eftergymnasial utbildning och låga medelinkomster. Även andra
områden i anslutning till H+ området har en liknande
resurssvag struktur. Med hjälp av socioekonomisk statistik har Helsingborgs statistikenhet skapat ett index
som visar på hur resurserna skiljer sig åt i Helsingborg
år 2008. De variabler som studerades var: andel förvärvsarbetande, medelinkomst, eftergymnasial utbildning, andel med försörjningsstöd, andel arbetslösa
och ohälsotal. I detta index hamnar H+ angränsande
stadsdelar tydligt på den nedre hälften. Den stadsdel
som skiljer ut sig positivt är Centrum som ligger på
övre hälften av indexet. Bland övriga stadsdelar i H+
närhet uppvisar en del områden positiva tendenser.
Eneborg, Söder och Högaborg har på senare tid visat
en positiv utveckling och klättrat i indexet. Andra går i
motsatt riktning och fortsätter att sjunka så som Närlunda, Planteringen och Elineberg.
I Helsingborg är det tydligt att den socioekonomiska
segregationen till stora delar sammanfaller med den
etniska boendesegregationen. I ﬂera av H+ angränsande stadsdelar är andelen med utländsk bakgrund
långt högre än i andra centrala delar. Boendesegregationen har hög prioritet i staden och ﬂera projekt
och insatser har genomförts för att söka vägar bort
från denna. I Helsingborgs stads boendeprogram går
att läsa:
”En huvudprincip för bostadsbyggandet framöver är
att motverka utanförskap… Helsingborgs stad skall
verka för ändamålsenliga bostäder i bra boendemiljöer och motverka boendesegregation och utanförskap,
slutna samhällen och stigmatisering av bostadsområden. Vi vill reducera de sociala skillnaderna mellan
olika stadsdelar och främja social sammanhållning.”
(Helsingborgs boendeprogram 2007- 2011)
Vad gäller åldersfördelning visar statistik att det i
ﬂera angränsande stadsdelar lever en befolkning som
är betydligt yngre än befolkningen i andra centrala
stadsdelar i Helsingborg. Det barnrikaste delområdet
är Planteringen och även i Närlunda bor en relativt
stor andel barn.
Idag är de bostadsområden som beﬁnner sig i anslutning till H+ området starkt präglade av ﬂerbostadshus och hyresrätten dominerar kraftigt. I Närlunda
är nästan hela bostadsbeståndet hyreshus och mycket
höga andelar hyreshus ﬁnns även på Planteringen.
H+ potential
H+ projektet är initierat utifrån en önskan om att
bryta både den socioekonomiska och etniska boendesegregation som länge präglat Helsingborg stad.
Förhoppningen är att projektet ska kunna bidra till att
lyfta de stadsdelar i södra Helsingborg som länge har
kännetecknats av socioekonomisk marginalisering.
Inom H+ ﬁnns möjlighet att motverka boendesegregation genom att erbjuda bättre möjligheter till boendekarriär i stadens södra delar. Många nya helsingborgare påbörjar sin boendekarriär i områden som
beﬁnner sig i anslutning till H+ utbyggnadsområde.
Stadsdelarna lockar många nya invånare från övriga
Skåne, från riket som helhet och ifrån utlandet samtidigt som åtskilliga som bott i områdena under en tid
ﬂyttar till andra platser i staden.
Studier av lokala omﬂyttningsmönster i andra städer
har visat att det ofta ﬁnns stora skillnader mellan olika
gruppers möjligheter till vidareﬂytt. Andelen utlandsfödda som lämnar områden som klassas som marginaliserade är ofta minst 10 procent lägre än utlandsföddas andel av befolkningen i dessa områden. Detta
gör att andelen utlandsfödda hela tiden ökar och den
etniska boendesegregationen förstärks. I Helsingborg
har inga studier av denna art genomförts men det är
rimligt att anta att samma mekanismer påverkar Helsingborg. Utvecklingen av H+ spelar en viktig roll i
arbetet att lyfta Helsingborgs södra stadsdelar och en
möjlighet är att erbjuda boendemiljöer som får människor att vilja stanna kvar när livssituation och ekonomiska möjligheter förändras.
I utvecklingen av H+ området är det mycket viktigt
att de nya stadsdelarna i sig inte bidrar till ökad segregation i staden. H+ vision är tydlig på denna punkt
genom att betona att de nya stadsdelarna ska vara välkomnande för alla och miljön ska präglas av hållbarhet, värme och tolerans. Området ska bli ett nytt färg-
starkt och levande centrum i Öresundsregionen som
attraherar en mångfald av människor och företag. För
att denna vision ska kunna förverkligas krävs en planering för boende med fokus på blandning. För att
locka en mångfald av människor kommer det krävas
allt ifrån hyresrätter och kollektivboenden till bostadsrätter och äganderätter. För att uppnå en blandning
bör det även planeras för stora lägenheter, mindre
lägenheter och lägenheter med nyskapande inslag så
som ”Loft living” eller ”Bokaler”. Genom att planera
för boendemiljöer som attraherar människor med
olika behov kan spännande möten möjliggöras. Människor som möts i vardagen ges goda förutsättningar
att motverka sina rädslor och fördomar gentemot
varandra. Att inte mötas är däremot en grogrund för
negativa föreställningar om ”den andre”. Ju mindre
vi vet om varandra desto större möjligheter har vi att
tillskriva varandra egenskaper, värderingar och moral
som skiljer sig från vår egen. Inte sällan blir då ”den
andre” till vår egen motsats.
Vikten av att skapa goda mötesplatser påtalas som ett
av stadens mål i Helsingborgs boendeprogram.
”Vi ska bygga staden så att personer med funktionshinder, unga och gamla, hyresgäster och villaägare,
studenter och förvärvsarbetande, svenskar och invandrare etc. har möjlighet att träffas och umgås. I
dialog med medborgarna skall ﬂer möjligheter skapas till naturliga träffpunkter och mötesplatser i såväl
stadskärnan som i boendemiljöerna.” (Helsingborgs
boendeprogram 2007- 2011)
Tänk boendemiljöer, ÖP2010
Illustration Atkins,
61
Utmanande förutsättningar
De senaste 20 åren har Helsingborg vuxit med nästan
20 000 invånare och prognosen inför kommande 25
åren visar på en tillväxt med mer än 30 000 invånare.
För att bibehålla en positiv tillväxt kommer det att
krävas en kraftig utbyggnad av stadens bostadsbestånd. I denna strävan har H+ en avgörande roll att
spela. Utbyggnaden av H+ beräknas möjliggöra cirka
3000 - 5000 lägenheter. Om detta förverkligas står
H+ området för nära hälften av Helsingborgs totala
bostadsutbyggnad under de kommande 25 åren. Det
kommer därför bli mycket viktigt att H+ kan erbjuda
ett utbud av bostäder som står i relation till stadens
samlade behov.
Storleken på H+ området, önskan att möjliggöra en
stadsdel för alla samt analyser av befolkningsprognoser tyder på att staden bör verka för att det inom H+
byggs bostäder som passar alla typer av hushåll. Prognoserna för Helsingborgs befolkningsutveckling som
helhet pekar på en allt större andel äldre. Samtidigt
tyder erfarenheter från andra stora nybyggnadsområden på att en ny stadsdel till en början lockar många
yngre människor. Med tiden brukar åldersfördelningen jämnas ut. En utmaning är attrahera och behålla
yngre befolkningsgrupper samtidigt som det ökade
antalet äldre i staden också ges plats.
H+ området kännetecknas idag till stora delar av
storskalig industrimark som genom historien starkt
präglats sin av hamnverksamhet, infrastruktur och
industriell arkitektur. Detta erbjuder utmanande för-
62
utsättningar för bostadsbyggandet i området. De
brokiga miljöerna erbjuder dock även möjligheter
att utveckla spännande urbana boendemiljöer som
kan attrahera en mångfald av människor från hela
Öresundsregionen. Delar av området karaktäriseras
av stadspuls, mångfald och brokighet av blandade
verksamheter och bostäder. Det ﬁnns även en blandning av gammalt och nytt samt spännande byggnader
av industriell karaktär som kan återanvändas till nyskapande boendemiljöer.
Inför fortsatt arbete
För att komma vidare med planering kring
boende och bostäder behövs en fördjupad
studie som kan besvara följande frågor:
- Vilken roll kan H+ utbyggnad spela för
hela Helsingborgs och regionens bostadsförsörjning?
- Vilka behov/trender kring boende kan
förutspås för framtiden?
- Hur påverkas omkringliggande stadsdelar av H+ utbyggnad?
- Vilka möjligheter har vi att genom planering verka för ett blandat boende?
- Vilka förutsättningar ﬁnns för att använda beﬁntliga byggnader till bostäder?
- Hur kan H+ nya stadsdelar göras till attraktiva boendemiljöer under hela byggtiden?
Rekreation och naturvärden
I Helsingborgs stad som helhet är parker och
grönstråk en viktig del i stadens karaktär och
ryggrad. En sådan tydlig struktur är Landborgen som sträcker sig genom planområdets
östra del. Landborgen som är ett resultat av
förkastningar i berggrunden och tidigare
havserosion på kanten, utgör idag en del av
stadens identitet med både kulturhistoriska
och ekologiska värden. I stadskärnan finns ett
flertal gamla, unika och gröna parkmiljöer belägna i anslutning till eller som utgör en del av
ett grönt stråk längs Landborgen.
Landborgsbranten bildar ihop med de omgivande
parkerna ett viktigt grönstråk i staden, Landborgspromenaden och brantens vatteneroderade raviner
med lövskog innehåller stora rekreativa värden. På
grund av kraftiga barriärer som järnväg, rangerbangård och motorväg är kopplingarna till närliggande
grönområden som till exempel stadsparken, Sturzenbeckers park och Jordbodalen svaga. Det är angeläget
att forma den sista pusselbiten för att nå havet med
kopplingar söderut, västerut och norrut.
Grönska i H+ området
Inslaget av grönska i södra Helsingborg är begränsat.
I H+ området dominerar asfalt på stora ytor som är
tidigare industritomter och även inom verksamhetsområdet Gåsebäck. Den grönska som ﬁnns där idag
präglas av mager vegetation på restytor, refugplanteringar och mindre gräsytor. Avsaknaden av en sammanhållen struktur innebär även att det inte ﬁnns
några kopplingar till omkringliggande grönområden
till exempel till Stadsparken i nordost och Sturzenbeckers park.
Boverkets rekommendation gällande avstånd från
bostaden till olika typer av
natur:
Närparken, bör helst ligga
inom 50 meter från bostaden
Lokalparken, bör kunna nås
inom 200 meter från bostad
och utan att man behöver
korsa trafikerande vägar.
Stadsdelsparken, bör ligga
inom 500 meter från bostaden, dock inte längre bort
än 800 m
Friarealerna, områden som
känns orörda, bör ha täckningsgrad om minst 300 till
400 m2 per invånare.
Kartläggnig av beﬁntlig grönstruktur
visar på ett stort behov att tillskapa
grönytor av varierande karaktär inom
H+ området, ur tävlingsprogramet
Imagin Helsingborg.
63
Stora delar av programområdet underlagras av sandmark vilket medför särskilda förutsättningar för vegetationen. Historiskt har området varit hårt drabbat av
sandﬂykt vilket skyddsplantering av tall från 1800-talet påminner om. Utöver tallplanteringar ﬁnns även
igenväxande strandhed med stort inslag av björk och
ek. Den öppna strandhedvegetation med ljung ﬁnns
framförallt i södra delen av planområdet i anslutning
till Kemiras huvudkontor. Här ﬁnns höga naturvärden med intressant ﬂora och fauna och man kan fortfarande uppleva de gamla sanddynerna.
Tallskogsleden är ett viktigt nord-sydligt stråk och
utgörs av resterna från tidigare skyddsplanteringar.
Leden är idag inte ett sammanhängande stråk utan
delvisa öar av dungar och grön mark men utgör en
potential för ett stråk som skulle kunna fortsätta norr
om bostadsområdet Planteringen och vidare in till de
centrala delarna av staden.
Råå vallar är den enda delen inom planområdet med
naturlig strand där någon utfyllnad inte har skett. Här
ﬁnns värdefull strandhedsvegetation med intressant
insektsfauna. Området utnyttjas för badande och det
nuvarande slitaget från besökare håller öppet vegetationen i lagom omfattning. De grunda sandbottnarna
är värdefulla uppväxtområden för ﬁsk.
Gåsebäcken för att få ett blå-grönt stråk från Jordbodalen till Öresund.
samhet för att nå ut till piren. Det ﬁnns en struktur av
parker, naturområden och gröna stråk att bygga vidare på för att koppla ihop hamnen med övriga staden.
Främja utomhusaktivitet och lek
Möjligheten till spontanidrott och lek är begränsade i
centrala Helsingborg. Välbesökta lekplatser ﬁnns på
Gustav Adolfs torg, i Stadsparken och i norra delen av
Gröningen. I övrigt är spontanidrotten främst hänvisad till skolgårdar och vid Kallbadhuset längs Strandpromenaden. I Jutan samsas fritidsaktiviteter för både
gamla och unga i samma lokal med boulebanor och
skateboardramp. I framtiden skulle det kunna ﬁnnas
spontanidrottsplatser och platser för urbansport, med
t ex klätterväggar i Södra Helsingborg. Temalekplatser som knyter an till områdets karaktär och historia
(till exempel hamnverksamhet) kan också med fördel
lokaliseras inom området.
Det ﬁnns i Västhamnen en ﬁskeklubb som kan erbjuda ett av de bästa landbaserade ﬁsket längs hela
västkusten. Området är mycket populärt och de ﬂesta
förekommande ﬁskarter i Öresund kan man fånga
här. Det är möjligt att gå och cykla ut till denna plats
men tillgängligheten behöver utvecklas. Det behövs
ett tydligt stråk som går genom beﬁntlig hamnverk-
Framtidens gröna rum och strukturer
Som ett underlag till Helsingborgs stads strukturarbete har en sociotopskartering för Södra hamnen gjorts.
Kartan är en översiktlig redovisning av områdets friytors rekreativa, sociala och kulturella värden. Kartläggningen visar på behovet att tillskapa nya grönytor
inom H+ området.
Grönska är ett viktigt stadsbyggnadselement för att
skapa stadsrum, orienterbarhet och kopplingar mellan olika ”karaktärsområden”. Grönskan ger oss även
ekologiska tjänster i form av bättre mikroklimat, omhändertagande av dagvatten, renare luft och gröna
oaser för rekreation och avkoppling. Parker och små
platser är viktiga inslag i staden för att ge utrymme för
lek, vila och möten.
Målsättningen i arbetet med H+ området bör vara att
Sociotopsvärden
Bad
Skogskänsla
Vinteraktivitet
Spontanidrott
Naturlek
Ravinen Jordbodalen som skär genom landborgen
väster om Gåsebäcks verksamhetsområde är en viktig målpunkt med ﬂera attraktioner som Folkets park,
Dropp in och Miljöverkstaden och utgör samtidigt en
förbindelselänk mellan ﬂera bostadsområden. I botten av den trädbeklädda ravinen ﬂyter Gåsebäcken
som slutar i en kulvert strax innan Malmöleden. I
det fortsatta arbetet med planering av H+ området
prövas möjligheterna att lyfta upp den kulverterade
Djur
Naturupplevelse
Blomprakt
Servering
64
Evenemang
Promenad
Motion
Vatten
Idrott
Grön oas
Picknick
Handel
Folkliv
Odling
Mötesplats
Ro
BOSTAD
Lek
Inom 200 m
Inom 500 m
Inom 1 - 2 km
Hur bygger vi tät och grön stad? Vertikal grönska ökar grönytefaktorn.
Illustration Copyright: Schønherr Landskab/Adept Architects
Önskat avstånd till värdet
Utsikt
Kultur
skapa en tät och ekologisk stadsdel där det gröna är
tydligt inordnat i en stark struktur. Ambitionen är att
skapa förutsättningar för en varierad och spännande
grönstruktur och att öka den biologiska mångfalden
i H+ området. Också framtida bostads- och verksamhetsgårdar inom H+ kommer att vara viktiga för
grönstrukturen. Ett sätt att skapa gröna gårdar och
samtidigt öka den biologiska mångfalden i H+ området kan vara att arbeta med grönytefaktor. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för en
tomts hela yta. Olika delytor inom tomten får olika
värden utifrån vilka förutsättningar de erbjuder för
växtlighet och lokal dagvattenhantering. Exempel på
grönska och dagvattenhantering kan vara; grönska på
mark och väggar, gröna tak, träd och buskar, avvattning av vegetation och markbeläggning bestående av
halvöppna ytor. Exploatören kan, genom avtal eller
kopplat till planprövning/bygglov förbinda sig till en
minsta grönytefaktor.
En utbyggnad av bostäder och skolor kommer att
innebära behov av idrottsytor. Dessa idrottsytor bör
utformas för att vara mångfunktionella och tillgängliga för stadens invånare. Lokaliseringen av dessa ytor
har också betydelse för vilken funktion de kan få.
Ett blå-grönt stråk
Utgångspunkten för H+ projektet fortsatta arbete
är att ett blå-grönt stråk skapas från Jordbodalen till
Öresund och studier kring detta pågår. Stråket blir en
viktig länk i öst-västlig riktning för att sammanbinda
olika stadsdelar och utveckla stadens gröna stråk. Det
blå-gröna stråket kommer också att vara ett värdefullt
stadsbyggnadselement och tillföra kvaliteter till de olika stadsdelarna. Idag är Gåsebäcken kulverterad där
Jordbodalen möter Malmöleden. Att lyfta upp vattnet i ett öppet vattendrag som sedan övergår i kanaler
kommer att bidra till många nya livsmiljöer i vattnet
och i strandkanten. Sötvattensmiljöer är generellt få i
Helsingborgs stad. Längre söderut ﬁnns Lussebäcken
som går öppet en kortare sträcka parallellt med La
Cours gata och sedan från Hedens idrottsplats söderut till Råån. Trots kulverterade sträckor vandrar havsöring upp i Lussebäcken och ett ﬂertal ﬁskevårdande
insatser har gjorts i vattendraget. Målsättningen bör
vara att på sikt även öppna upp hela Lussebäcken genom Södra Helsingborg.
Inför fortsatt arbete
Pågående studie kring ett blågrönt stråk från
Jordbodalen och ut i sundet tillsammans
med en studie att utveckla och förlänga Tallskogsleden från Planteringen och norrut bör
ligga till grund för fortsatt planering av grönstrukturen.
En studie av vilka typer av parker, gröna rum,
aktivitetsytor som behövs i södra Helsingborg som komplement till staden i övrigt.
I arbetet med att utveckla en ekologisk stadsdel utveckla en exempelsamling på vilka biotoper att arbeta vidare med i offentliga rum
och på kvartersmark som är anpassade till
klimat- och jordförhållanden. De beﬁntliga
naturvärdena i Södra Helsingborg i tidigare
skyddsplanteringar och den öppna strandﬂoran vid Råå är en utgångspunkt vid utveckling av parker och Tallskogsleden.
En fördjupad studie kring hur ett hållbart
dagvattensystem för H+ kan utformas som
fördröjer regnvatten med gröna tak, gröna
ytor och olika typer av fördröjningsmagasin
och samtidigt utnyttjar vattnet som en tillgång i de offentliga rummen.
Ett blå-grönt stråk
förbinder Jordbrodalen
med havet. Illustration:
The Tolerant City.,
Schönnherr Landskab
65
Offentlig service
För de flesta människor utgör staden och närområdet vardagsmiljö och den offentliga servicen är i detta perspektiv en väsentlig pusselbit. Genom en planering av H+ området som
beaktar värdet av närhet till offentlig service
kan bekväma vardagsmiljöer skapas för områdets invånare och för helsingborgare i H+
områdets omnejd.
Skapandet av fungerande vardagsmiljöer blir
allt viktigare för kommuner som strävar efter
att locka nya invånare. Förbättrade pendlingsmöjligheter har inneburit en svagare
koppling mellan bostadsort och arbetsplats
och människor väljer i allt högre utsträckning
bostadsort efter den totala livskvalitet som
kan erbjudas. Särskilt yngre familjer lägger
stor vikt vid överväganden om tillgänglig god
barnomsorg och bra skolor.
Offentlig service är viktig för att skapa goda livsmiljöer men den fyller även andra viktiga funktioner - offentlig service är en mötesplats. Genom att placera
funktioner som lockar människor till samma plats kan
vardagliga möten skapas och människor får möjlighet
att iaktta och lära känna varandra. Offentlig service
av olika slag kan vara sådana viktiga funktioner. Initiativet till utbyggnaden i H+ området är sprunget ur
ett identiﬁerat behov av att bryta mentala och fysiska
barriärer mellan de södra och norra stadsdelarna i
Helsingborg. Den offentliga servicen kan vara en del
i nedmonteringen av dessa barriärer genom att locka
olika målgrupper till gemensamma platser och verka
för en inkluderande atmosfär där alla är välkomna.
Det handlar om att planera det nya H+ området på
sådant sätt att människors rörelsemönster i staden utvidgas, om att skapa målpunkter som gör att männis-
66
kor vistas intill varandra och möts.
I Helsingborgs stad har servicens betydelse för attraktiva boendemiljöer uppmärksammats i ﬂera styrdokument i översiktsplanen från år 2002 och i Helsingborgs framtidsbild från år 2008 går det att läsa hur:
”Ett rikligt utbud av servicefunktioner inom såväl
beﬁntliga som planerade områden i centralorten är
ett självklart mål för den kommunala planeringen…
det beﬁntliga nätet av nödvändiga servicefunktioner
har stor betydelse för samtliga invånare i centralorten
men i synnerhet för äldre, funktionshindrade samt
småbarnsfamiljer och det stora antalet personer som
saknar tillgång till bil.” (Översiktsplan 2002)
”Helsingborg ska skapa de bästa boendemiljöerna,
för olika gruppers önskemål och förutsättningar.
Basservicen i form av skola, äldreomsorg och vård
måste utvecklas så att de tillgodoser morgondagens
medborgare och stärker staden som varumärke som
en trygg och omsorgsfull aktör.” (Helsingborgs Framtidsbild 2008)
Det ﬁnns idag få platser för fritidsaktiviteter inom
H+ programområde. Det ﬁnns en skateboard- och
boulehall som kallas Jutan och en simhall på Söder.
Framtidens offentliga service
Den offentliga servicen står inför omfattande utmaningar i framtiden. I en rapport från Sveriges kommuner och landsting beräknas glappet mellan resurser
och behov bli stort i en inte allt för avlägsen framtid.
Allt ﬂer invånare ställer dessutom nya krav på kvalitet
och valfrihet och i framtiden torde dessa krav inte bli
mindre. För att belysa en framtid där människors behov och möjlighet till offentlig service kan tänkas se
annorlunda ut har ett delprojekt till fördjupningen av
översiktsplanen för H+ initierats.
Befintlig offentlig service i H+
Inom H+ programområde ﬁnns redan idag en del
verksamheter som erbjuder offentlig service. Området rymmer ett relativt stort antal förskolor varav de
ﬂesta ligger i området Planteringen. Även grundskolor och gymnasieskolor ﬁnns inom programområdet,
den största skolan är Rönnowska gymnasieskola som
har ca 1400 elever.
Helsingborgs stads socialtjänst har ﬂera kontorslokaler i området där de tar emot klienter. Även hemlösas
hus ligger i området. En del träffpunkter för äldre
ﬁnns inom området idag och en hemvårdslokal utifrån vilken hemtjänsten utgår.
Bilden visar glappet mellan resurser och behov inom
offentlig service
I projektet H+ som arena för sociala innovationer och förnyad
offentlig service – hur gör vi? problematiseras vad offentlig
service kan innebära i framtiden och nya lösningar för
den offentliga servicens utformning söks.
Projektet bedrivs utifrån ett visionärt perspektiv
och H+ området ses som experimentell arena för
vad offentlig service kan innebära i Helsingborg. En
central del i projektet är utvecklingen av det tvärsektoriella arbetet och en avsiktsförklaring mellan
Kulturförvaltningen, Skol- och fritidsförvaltningen,
Socialförvaltningen,
Stadsbyggnadsförvaltningen,
Utvecklingsnämndens förvaltning samt Vård- och
omsorgsförvaltningen ligger till grund för arbetet.
Vad är offentlig service?
Med offentlig service menar vi
all den verksamhet som staden/
kommunen och andra myndigheter
erbjuder medborgarna,
till exempel:
tMESFPNTPSH
t)BOEJLBQQPNTPSH
t4LPMB
t7VYFOVUCJMEOJOH
t4WFOTLBGÚSJOWBOESBSF
t#JCMJPUFLTWFSLTBNIFU
t'SJUJETWFSLTBNIFU
t,VMUVS
t4KVLWÌSE
t,ZSLB
t1PMJT
Inför fortsatt arbete
Det pågående delprojektet kring framtidens
offentliga service ska mynna ut i förslag på
hur följande frågor kan hanteras i den fortsatta planeringen:
-Hur deﬁnieras attraktiv och funktionell offentlig service om 20 år?
- Vilken roll kan andra aktörer än stat och
kommun spela i framtiden och hur möjliggör
vi deras inblandning?
- Kan vi kombinera olika sociala serviceinrättningar och på så sätt skapa platser att mötas
och samverka på?
- Samlokalisering/samnyttjande av lokaler?
Hur skapas önskvärd ﬂexibilitet i byggandet?
-Integrationsfrämjande lokaliseringsstrategier?
-Hur identiﬁerar vi behov tidigt och planerar
för service i en tid där valfrihet och rörlighet
till stor del präglar servicemarknaden?
Inbjudan till Open Space seminarium kring
offentlig service.
Hur kan H+ göras attraktivt genom nytänk kring offentlig
service? Vilken fritidsverksamhet ska erbjudas inom området?
67
Näringsliv och detaljhandel
Helsingborg sysselsätter fler och fler. På tio år har
antalet sysselsatta i Helsingborg ökat med nära
30%. Flest arbetstillfällen finns inom handel och
kommunikation men många arbetar också inom
finansiell verksamhet och företagstjänster. En tydlig tendens är att Helsingborg drar till sig mer och
mer verksamheter med inriktning mot företagsutveckling och strategiska funktioner. Generellt
kan dock sägas att staden har ett mycket varierat
näringsliv. Av 777 branscher finns 572 representerade i Helsingborg. Denna bredd i näringslivet
gör staden mindre konjunkturkänslig och ett fortsatt diversifierat näringsliv är en prioriterad fråga
inom staden.
Många som arbetar i Helsingborg arbetspendlar hit.
Över 20 000 personer arbetspendlar in till Helsingborg. Det är klart ﬂer än de som pendlar ut ur kommunen och Helsingborg kan ses som regional motor
med stor betydelse för sysselsättningen i regionen.
H+ områdets utveckling erbjuder stor potential att
ytterligare stärka denna roll genom sitt läge mellan
två stationer med potential som viktiga regionala kollektivtraﬁknoder: Knutpunkten och Ramlösa station.
Det är klokt att lokalisera verksamhetet och handel
nära hållplatser och stationer. Inspiration kan tas från
Köpenhamn, vars stationsnärhetsprincip för kontor
visat sig reducera bilanvändningen kraftigt.
Helsingborg inte bara sysselsätter ﬂer och ﬂer det
handlas dessutom mer och mer. Om denna trend
håller i sig och befolkningen i Helsingborg samtidigt
växer kommer dagligvaruhandeln att öka med cirka
40 procent och sällanköpshandeln med cirka 110 procent fram till år 2030. I och med H+ utbyggnad har
Helsingborgs stad en god möjlighet att dra nytta av
denna expansion och hantera delar av den ökade efterfrågan på handel.
68
Befintligt näringsliv i H+ området
Det näringsliv som idag beﬁnner sig inom H+ exploateringsområde är varierat. Det ﬁnns allt ifrån
verksamheter i väldigt liten skala som bilmekaniker,
däckförsäljare, gym, små restauranger och ungdomsverksamhet till stora industriföretag, hamnverksamhet och kommunala förvaltningar.
Inom hela programområdet är det cirka 10 000 sysselsatta medan det inom H+ området är cirka 4800 sysselsatta. De största arbetsgivarna i H+ området idag
är: IKEA, Posten Meddelande AB, Cerdo Bankparter AB, Helsingborgs kommun, Stream International
Nordic AB samt Becton Dickinson Infusion Thearapy AB. Dessa anställer tillsammans mellan 2000- 3000
personer. Det ﬁnns dock nära 300 företag registrerade
i området. I kartan till höger kan olika verksamheters
lokalisering i området studeras.
H+ potential för näringslivsutveckling
H+ områdets nya stadsdelar är viktiga för Helsingborgs framtida näringslivsutveckling. Områdets utveckling tillför en möjlighet för staden att erbjuda
attraktiva, centrala lägen för både beﬁntliga och nya
företag. Mitt i Helsingborgs stad kan unika möjligheter till nya lokaler ges och det är rimligt att anta att
kontakt- och personalintensiva verksamheter kommer
att ﬁnna H+ området särskilt attraktivt. Även upplevelseindustrin ges goda möjligheter till utveckling i
och med utbyggnaden av H+. Området har potential
att locka besökare både från andra platser i staden och
från regionen.
Utvecklingen av H+ kan komma att medföra positiva ”spill over” effekter för områden utanför det
direkta exploateringsområdet. I nära anslutning till
H+ området ligger Söder och Ramlösa station som
i och med H+ utveckling kan bli starka näringslivsoch handelsområden. En utmaning för H+ utbyggnad består dock i att utveckla stadens näringsliv och
detaljhandel på ett sätt som inte utarmar de beﬁntliga platser där näringsliv och handel bedrivs idag.
Kreativa miljöer
H+ områdets närhet till Campus samt tillgång till
gamla industrilokaler kan bidra till att skapa kreativa
miljöer som kan locka nya entreprenörer till staden.
Detta är en strävan som ligger väl i linje med stadens
önskningar enligt samrådshandlingen till översiktsplan ÖP 2010:
”Vi ska utveckla kreativa miljöer. Vi ska underlätta för
olika typer av företag att etablera sig. Entreprenörer
ska få möjlighet att utveckla sina idéer, tjänster och
produkter i kreativa miljöer. Helsingborg ska underlätta för entreprenörer och företagare att skapa nätverk och utveckla sina verksamheter i Helsingborg.
Helsingborgs gamla industri- och kulturlokaler är en
stor tillgång i detta sammanhang och bör identiﬁeras
och bevaras.”
Det är inte endast läget som kan göra H+ attraktivt
för företagare. För många företag blir det idag allt viktigare med de mjuka värdena vid val av lokalisering.
Företag vill att det ﬁnns attraktiva boenden, kultur,
museer, bra skolor och högkvalitativ omsorg. För att
H+ ska kunna locka nya företag krävs därför att de
nya stadsdelarna erbjuder något annat än bara ﬁna
lokaler och ett bra läge, det kan företag få på många
andra platser – viktigt är att man erbjuder något ”extra”.
Detaljhandel
Den framtida utbyggnaden av H+ har stor potential
att öka efterfrågan på cityhandel. Detta genom att nya
boende medför en ökad köpkraft samt att utbyggnaden av H+ ger möjligheter att komplettera och lyfta
den beﬁntliga cityhandeln. Genom att lokalisera handelns tyngdpunkt på ett sådant sätt att den kompletterar cityhandeln kan en konkurrenssituation undvikas
och istället kan H+ bidra till att Norr- och Södercity
knyts samman på ett bra sätt. Lokaliseringen av handel inom H+ är en avgörande fråga för om H+ kommer upplevas som ett separat centrum eller som utökning av cityhandeln. Utöver rena handelshus inom
H+ bör lokaler i bottenvåningar eftersträvas eftersom
det förstärker stråk och ger stadsliv till gaturummet.
H+ innebär stora möjligheter att stärka hela citys attraktivitet och dessa bör utnyttjas.
Det är rimligt att anta att framtida priser på drivmedel
kommer att vara högre än vad de är idag. Detta kan
komma att påverka efterfrågan på cityhandel positivt.
En prishöjning kan leda till ökad efterfrågan på handel i goda kollektivtraﬁklägen och minskat intresse för
att handla med bil. Helsingborgs city, inklusive H+
området, är då de områden i staden som har de bästa
förutsättningarna att svara upp mot dessa samhällsförändringar. En framtid som präglas av ett mindre
bilberoende innebär även att tillgänglighet till handel
kan öka för många av stadens invånare.
Ett större antal nya boende medför, förutom en ökad
efterfrågan på cityhandel, även en ökad efterfrågan på
lokal livsmedelshandel. Ett läge för detta bör sökas
för att svara mot behovet inom H+ och mot behovet av förstärkning i de beﬁntliga delarna av södra
Helsingborg. Ett sådant läge bör ha god tillgänglighet
med kollektivtraﬁk och med bil, god koppling till annan service. Ett möjligt område att pröva för detta
kan vara Ramlösa station.
Det pågår idag en omstrukturering inom detaljhandeln och för att utröna vad denna utveckling innebär
för H+ området pågår en utredning inom H+ projektet. Denna utredning har i uppdrag att bland annat
belysa framtidens detaljhandel, framtida marknadspotential i Helsingborg samt framtida konsumenters
krav och behov. Utredningen kommer att vara viktig
för den fortsatta planeringen av detaljhandel inom
H+ området..
Inför fortsatt arbete
I det fortsatta planarbetet bör följande frågor
utredas:
- Vilken typ av näringsliv och detaljhandel vill
vi ha i H+ området? I vilket tidsperspektiv?
- Vilken typ av näringsliv och detaljhandel är
trolig i framtiden? Omvärldsanalys
- Vilken roll kan det beﬁntliga näringslivet och
detaljhandeln spela? Hur kan det samexistera
med det nya som tillkommer i utbyggnaden av
H+?
-Campus roll för näringslivsutveckling i H+
området?
- Om företag vill lämna H+ området under utbyggnaden, kan vi erbjuda andra lokaliseringar
i staden?
- Hur kommer näringsliv och detaljhandel i
H+ områdets omnejd att påverkas?
- Besöksindustri, upplevelseindustrins roll i
H+? Vilka förutsättningar krävs?
- Vilken strategi kan staden anamma för att
värna city handel och näringslivsutveckling i
stadens mer centrala delar?
- Hur kan stationsnärhetsprincip för verksamheter användas?
69
Campus
Campus Helsingborg är en del av Lunds universitet och har i dagsläget 3 000 studenter
och 135 anställda. Campus spelar en nyckelroll för att locka och behålla unga människor
i det framtida H+ området. Det är viktigt att
redan under planeringsfasen använda den
kraft och kunskap som Campus kan ge till
stadsomvandlingsprojektet.
präglas av låg utbildningsnivå varför hela branschen
står inför betydande utbildnings- och utvecklingsinsatser, inte minst inom logistik, handel och livsmedel,
men också andra näringar är växande. Regionen är befolkningstät, men håller en låg utbildningsnivå. För att
svara mot det stora utbildningsbehovet och näringslivets rekryteringsbehov planerar Campus Helsingborg
att expandera.
Koppling till kunskapsföretag
Sedan år 2000 är Campus inhyst i den gamla
gummifabrikens byggnad. Etableringen av
universitet ligger helt i linje med stadens vision om att utveckla H+ området på sikt. En
stark koppling mellan universitetet och Helsingborgs kunskapstunga företag är en framgångsfaktor för H+ både på lång och kort
sikt.
Campus i H+
i stark utveckling, med nationellt uppdrag i en
internationell miljö....//...utbildnings- och forskarmiljön vid Campus Helsingborg präglas av
gränsöverskridande, kreativitet och närhet till
arbetslivet i det omgivande samhället.”
Campus i regionen
Campus Helsingborg har som mål att bedriva utbildning och forskning som nyttjar och förstärker Helsingborgsregionens utveckling. Den beﬁntliga industrin
Campus Helsingborg är beläget centralt i det område som ska omvandlas inom H+ projektet. Trots att
delar av området idag präglas av de många studenter
som läser vid Campus Helsingborg är universitets potential som generator för stadsliv relativt outnyttjad.
Flera av förslagen från projekttävlingen betonar Campus roll som motor i stadsutvecklingen. En potentiell
koppling mellan Campus och GA-torg uppmärksammas (Mindzone), samt möjligheten att skapa ett kunskapsstråk som sträcker sig mot Söder (Our Vision).
Campus Helsingborg deltar redan aktivt i ﬂera processer inom stadsomvandlingsprojektet H+. I Campus Helsingborgs verksamhetsproﬁl står följande att
läsa.
”
Campus Helsingborg laboratorium; Läget
och tillfället ger unika möjligheter att samproducera utbildning och forskning. Tidsomfattningen är så vid att utbildningsprogram
kan byggas kring bara H+. /../ Möjligheten att
bygga för integration utbildning-arbetsliv är
unik.
70
Universiteter som motor i stadsutvecklingen,
Illustration Our Vision, Foster and Partners
Campus Helsingborg och de kunskapsintensiva företagen inom området kan dra nytta av varandra. Möjligheter att pröva en form av incubator verksamhet
undersöks för tillfället.
”Campus Helsingborg ska verka för en region
Utdrag ur Campus Helsingborgs verksamhetsproﬁl, 2008.
Inför fortsatt arbete
Planering bör ske i dialog med Campus,
kring bla. lokalbehov och expansionsmöjligheter. Campus behov av infrastruktur och
attraktiva utemiljöer ska beaktas.
Campus studenter ses som stor tillgång i
stadsutvecklingen. Samarbeten inom olika
forum ska uppmuntras.
Hållbara transporter i regionen
Enligt Skånetrafikens prognos förväntas skånes befolkning öka med ca 300 000 personer.
För tågens del räknar man med en sexfaldig
reseökning, medan resandet med region- och
stadsbuss förväntas öka med mellan 3 och 4
gånger fram till år 2037. Resandet antas öka
till det dubbla fram till år 2020.
För att klargöra om kapaciteten på Västkustbanan
söder om Helsingborg C klaras även i framtiden har
Södertunnelprojektet i samarbete med Skånetraﬁken
och Banverket gjort framtida scenarier för persontraﬁken. Scenarierna visar att inte ens på lång sikt uppkommer behov av ﬂer spår än två i Södertunneln. Däremot kommer Helsingborg C att bli en ﬂaskhals med
en fast HH-förbindelse.
Helsingborg som regional nod
Helsingborgs läge längs Västkustbanan mellan Göteborg och Lund gör staden till en nod i den regionala tågtraﬁken i Öresundsregionen. Västkustbanan
förbinder storstadsregionerna Göteborg och Malmö/
Köpenhamn och är en viktig länk för såväl personsom godstraﬁk. Västkustbanan ingår både i TENnätet (transeuropeiska nätet) och i den Nordiska triangeln mellan Oslo och Köpenhamn. En viktig del i
Helsingborgs utveckling som tågnod var byggandet
av Knutpunkten och järnvägstunneln norrut genom
staden 1991. Västkustbanan via Landskrona öppnades för traﬁk 2001 och med Öresundsbron upphörde
tågtraﬁken med färja till Helsingör och Köpenhamn.
I Helsingborg dominerar idag regionaltraﬁken medan
fjärrtågen med X2000 leds över Hässleholm.
Godstrafik
Inga godstransporter passerar normalt genom Helsingborg på Västkustbanan. Godståg till Helsingborg
kommer in på Skånebanan eller Rååbanan. Hamnspåret, nyttjas dagligen av 8 till 10 godståg. Utöver kombitraﬁktågen traﬁkeras Helsingborgs godsbangård av
ca 16 andra godståg per vardagsmedeldygn (2008).
Gods som hanteras är containers, vagnslast och bulk.
Godstågen kommer enbart in till Helsingborg från
söder, och Södertunneln kommer normalt sett endast
att traﬁkeras av persontåg.
ger i att stärka kopplingarna till intilliggande områden
bland annat genom en bra höjdsättning av korsande
gator.
Södertunneln
Södertunneln är ett nyckelprojekt för att möjliggöra
stadsomvandlingen inom H+ området. Projektet
innebär en nedsänkning av Västkustbanan i en ca 1,3
km lång tunnel mellan Helsingborg C (Knutpunkten)
och godsbangården. Utredningsområdet omfattar en
korridor längs beﬁntlig järnväg från Knutpunkten
och ca 2 km söderut. Utanför denna korridor ﬁnns ett
stort inﬂuensområde inom vilket påverkan på miljö
och traﬁksystem kan uppstå.
I norr ansluter tunneln till beﬁntlig underjordisk station i Knutpunkten. Från Sandgatan stiger järnvägen
upp ur marken för att ansluta till beﬁntliga spår vid
Ramlösa godsbangård. Här ansluter även Hamnspåret, som idag används för godstraﬁk till kombiterminalen och andra verksamheter i hamnen.
Byggandet av Södertunneln kommer att medföra påverkan på ett stort område i anslutning till tunneln.
Ambitionen är att stadsutvecklingen inom delar av H+
ska kunna ske samtidigt som Södertunneln byggs.
Samordning Södertunnel - FÖP
Det är viktigt att tunnelns tak och uppgångar utformas på ett sätt som gynnar stadslivet och går i linje
med H+ områdets intentioner. Det samma gäller
platser i nära anslutning till tunneln. En utmaning lig-
Regionalt resande.
Inför fortsatt arbete
Fortsatt planering bör beakta den stora resandeökningen inom kollektivtraﬁken, bl a i utformning av gator och anläggningar. Även en framtida
ökning av godstransporter på spår bör beaktas t
ex hamnspårets framtida kapacitet.
71
Hållbart resande i staden
En central förutsättning för en hållbar utveckling i H+ är att flertalet resor sker till fots, med
cykel och med kollektivtrafik. Kollektivtrafiksystemet behöver utgöra grunden för strukturens uppbyggnad och bästa möjliga förhållanden för gång- och cykeltrafiken behöver
skapas.
Traﬁksystemet måste ses i sin helhet och H+ måste
utvecklas som en del i staden. Den inriktning som
pekas ut i stadens översikts- och traﬁkplaner är naturliga utgångspunkter i utvecklingen av H+. Ett brett,
medvetet arbete där såväl stärkande som styrande åtgärder ingår. H+ området bör planeras och byggas
så bilberoendet minimeras och så att människor uppmuntras att resa kollektivt, till fots eller med cykel.
Sambandet mellan markanvändning, traﬁksystem och
människors val av transportsätt är tydligt. Traﬁk och
bebyggelse ska samplaneras och stärka varandra för
att en bra hållbar helhet ska kunna uppnås.
Högklassig kollektivtrafik
Den bärande delen i ett hållbart transportsystem utgörs av kollektivtraﬁken. Nätet måste vara högkvalitativt och stommen bör på sikt utgöras av spårväg. Det
kollektiva resandet förväntas öka kraftigt framöver,
en fyrdubbling av resandet med stadsbuss/spårvagn
fram till 2037 enligt Skånetraﬁkens prognoser. Detta
ställer stora krav på de anläggningar som krävs men
också på kollektivtraﬁkens attraktivitet.
Flera faktorer är viktiga för att skapa en attraktiv kollektivtraﬁk. Korta restider, hög turtäthet och hög bekvämlighet tillsammans med bra information lockar
ﬂer att välja kollektivtraﬁken framför bilen. För att nå
korta restider krävs en mängd olika insatser, exempelvis gena linjedragningar, framkomlighetsåtgärder och
smidig biljetthantering. Separata körfält för kollektivtraﬁken genom hela H+ bör vara en utgångspunkt för
att säkerställa en attraktiv traﬁk. Endast undantagsvis
får biltraﬁk blandas med kollektivtraﬁk.
En viktig del i kollektivtraﬁksystemet är hållplatserna.
Hållplatser där det är enkelt att byta mellan olika traﬁkslag, som är lätta att nå till fots och med cykel och
som upplevs trygga och attraktiva ökar kollektivtraﬁkens konkurrenskraft. Vid planering och utformning
av hållplatserna ska funktion och gestaltning stärka
varandra. Exploateringen runt hållplatserna ska vara
tät med målpunkter som handel, verksamheter och
service. Kollektivtraﬁken får inte enbart ses som ett
transportmedel, utan är en nyckelfråga för stadsförnyelsen och bidrar till stadslivets utveckling.
Tänk Logistik ÖP 2010, Illustration Atkins
72
Attraktivt för fotgängare och cyklister
En hållbar stad karakteriseras också av attraktiva förhållanden för fotgängare och cyklister. Utöver bättre
hälsa och ökad säkerhet ger en minskad biltraﬁk mer
utrymme för stadsliv, lägre bullernivåer och renare
luft. Näten för gång- och cykeltraﬁken ska vara sammanhängande, trygga, säkra, tillgängliga samtidigt
som de är bekväma och orienterbara. Även gaturummets proportioner, skala, innehåll och variation spelar
stor roll för fotgängarens upplevelse. Det övergripande cykelsystemet bör vara en viktig utgångspunkt
i utvecklingen av stukturen i H+.
Parkeringsstrategi
Parkering är ett av de mest effektiva verktygen för
att påverka färdmedelsvalet. Stadens parkeringspolicy prioriterar parkering i centrum för boende och
besökare framför verksamma. Parkeringsbehovet här
ska också så långt möjligt tillgodoses i samlade parkeringsanläggningar och ett samutnyttjande av parkeringsanläggningar ska eftersträvas. Grundsynen är
att parkeringspolitiken ska uppmuntra till ett hållbart
bilanvändande.
H+ är ett stort, centralt och strategiskt viktigt område som ska utvecklas under lång tid och där marken
är särskilt attraktiv. Det ﬁnns därför motiv att inom
ramen för H+ ta fram en särskild parkeringsstrategi.
Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp runt parkeringsfrågorna där både norm och andra parametrar såsom
taxor är viktiga instrument.
Nya vanor
Flera faktorer påverkar hur människor reser. Stadsfunktionernas lokalisering, stadens struktur och utformning är avgörande liksom traﬁksystemets uppbyggnad. Därtill kommer människors värderingar
och förutsättningar. En hållbar utveckling ställer krav
inte enbart på stadsplaneringen och traﬁksystemet i
sig utan också på nya beteenden och möjligheten att
etablera nya vanor. Det gör att hårda åtgärder behöver kompletteras med mjuka. Bättre framkomlighet
för kollektivtraﬁken, nya cykelbanor och lägre par-
keringsnorm behöver kompletteras med beteendepåverkande åtgärder. Inom staden pågår en intensiv
satsning genom mobilitetsarbetet, projekt ”Den hållbara resan”. I H+ är förhållandena gynnsamma för
den här typen av satsningar – det centrala läget i kombination med den stora omdaning området står inför.
Redan från början bör goda vanor skapas.
Samåkning, cykelkampanjer, transportrådgivning och
samordnad varudistribution är exempel på påverkansåtgärder. I H+ ﬁnns redan idag ett samarbete kring
elbilspooler, initierat av H+ projektet och Öresundskraft. Bilpooler och elbilspooler är ett sätt att få ner
antalet bilar inom området. Utveckling av elbilstekniken är snabb och elbilar antas utgöra en stor del av en
fossilfri fordonsﬂotta i framtiden. H+ ligger centralt
och många av de som kommer bo här kommer inte
behöva ha en egen bil. De kan då ingå i elbilspoolen
istället. Elbilspoolen kan för många hushåll också bli
ett bra alternativ till ”andra-bilen”.
”System för hållbara transport- och energi-
lösningar måste ges plats inom H+ områdets
fysiska struktur och genomsyra dess uttryck.”
Juryns utvärdering
- Slutsatser och fortsatt arbete
Grönt spårområde i Amsterdam
Lokala bilpooler möjliggör samåkning
73
Transportsektorns energianvändning
Knutpunkten
Kollektivtraﬁken i Helsingborg kommer inom några
år att vara helt fossilfri. Dagens busspark drivs huvudsakligen av biogas (en del naturgas förekommer,
men fasas successivt ut i takt med att biogasproduktionen ökar) och tågen drivs av förnybar el. En framtida spårväg inom H+ bedöms också kunna drivas
av förnybar el. För att stärka områdets hållbara proﬁl
föreslås alla arbetsfordon som behövs för områdets
skötsel drivas av förnybart bränsle eller förnybar el.
Knutpunkten är en samlad benämning på hela den
resandeanläggning som inrymmer Helsingborgs centralstation, bussterminal, färjetraﬁk, service och kontor.
Idag uppgår antalet av- och påstigande tågresenärer
på Helsingborg C en vardag 17000 personer. Det är
därmed ﬂer som reser med tåg än med stadsbuss, regionsbuss och färjor. Byte till stadsbuss är den viktigaste bytesrelationen, och den fungerar inte optimalt
idag. För att byta till buss behöver många korsa Järnvägsgatan vilket utgör en stor olycksrisk.
Knutpunkten, Helsingborgs resecentrum, spelar en
betydelsefull roll för områdets utveckling. Knutpunkten vetter idag framförallt mot norr och öster med en
tydlig baksida mot H+ området, men står nu inför
en omfattande omgestaltning som kommer vitalisera
H+ området och öppna upp Knutpunktens relation
söderut.
Inför fortsatt arbete
Kollektivtraﬁksystemet ska tillsammans med
cykelnätet vara strukturbildande och traﬁk och
bebyggelse ska planeras och utvecklas tillsammans.
Hög prioritet för kollektivtraﬁken och bästa
möjliga förhållanden för fotgängare och cyklister.
Läget för och exploateringen runt kollektivtraﬁkhållplatserna ska utvecklas med stor omsorg.
Kopplingen mellan buss, spårväg, tåg och
gång- och cykelsystemet ska utformas på ett
attraktivt sätt.
74
Strukturbildande kollektivtraﬁk
Knutpunkten
Teknisk försörjning
Inom programområdet finns idag flera av stadens viktigaste anläggningar och huvudledningar för teknisk försörjning. Här finns fjärrvärme och avloppsreningsverk, men också
distributionssanläggningar för fjärrvärme,
naturgas och el. Frågor kring lukt, buller och
risker behöver hanteras för att kunna bygga
bostäder i centrala delar av H+ området. De
beslut som tas kring anläggningarnas framtid
kommer att få stor inverkan på hur området
kan användas och bebyggas. Denna osäkerhet kommer H+ projektet behöva förhålla sig
till under lång tid framöver.
Fjärrvärme och naturgas
Kraftvärmeverket Västhamnsverket producerar fjärrvärme som idag täcker en stor del av stadens behov.
Även el produceras. Västhamnsverket drivs till stor
del av pellets som skeppas till ett stort lager i nära anslutning till verket. Pelletsladan är identiﬁerad som en
brandrisk. Framförallt gäller det rökutveckling under
längre tid. Västhamnsverket använder naturgas som
kompletterande bränsle. Värmeverkets anläggningar
drivs av Öresundskraft AB, ett fristående bolag ägt
av staden.
El
Gas pipeline (20m safety buffer)
Distribution station
(electric)
Large coolingpipeline
Distribution station
(heating)
Large heatingpipeline
(existing and new)
Reningsverk
Helsingborgs reningsverk är väl dimensionerat för
stadens nuvarande och framtida behov, men luktstörningar från de öppna bassängerna hindrar idag bostadsbebyggelse i den norra delen av H+ området.
Öresundsverket behandlar idag allt spillvatten från
staden, de ﬂesta industrier, samt ﬂera omgivande tätorters spillvatten. Verket består av olika ﬁlteranläggningar, tankar och stora öppna bassänger där vattnet
genomgår såväl kemisk som biologisk behandling.
Det renade vattnet släpps ut på djupt vatten i sundet utanför Helsingborg. Verket är utrustat med en ny
produktionsanläggning av biogas (metan) med förvaring av gas som i sig innebär ett skyddsavstånd på
ca 100 meter. Reningsverket behandlas vidare under
avsnittet Nyckelfrågor.
Reservvärmeverket Israel ligger mycket centralt i H+
området och det bedömda skyddsavståndet på ca 400
m försvårar en utveckling. Anläggningen antas avvecklas inom tio år. Pumpstationen kommer sannorlikt kvarstå som en viktig fördelningspunkt. De ledningar för naturgas och fjärrvärme som ﬁnns inom
programområdet är kostsamma att ﬂytta. De gator
som följer de stora ledningarna bör därför betraktas
som fasta. Naturgasledningarna har ett säkerhetsavstånd på 20 m.
Fördelningsstationerna Syrien och Stadsgården förväntas avvecklas inom en 10-års period. Triangeln är
en planerad ny fördelningsstation.
Large surface water drain
Large waterpipeline
Large electrical wire
(existing and new)
SEWAGE WORKS
Leda
VÄSTHAMNSVERKET
District heating plant
ISRAEL
Reserv
heating
plant
Syrien
Stadsgården
Inför fortsatt arbete
I det fortsatta arbetet kommer de alternativa
åtgärderna för reningsverket att detaljstuderas
för att se vad det innebär för möjligheten till
bostadsutveckling inom H+.
Triangeln
Illustration, Tävlingsprogram för Imagine Helsingborg
Planerade studier kring risker och miljöstörningar kommer att inkludera Kraftvärmeverket, Reningsverket, Pelletsladan och pumpstationen vid reservvärmeverket Israel.
75
Riskhänsyn och miljöstörningar
Att utveckla centrala Helsingborg och bygga
nya stadsdelar med en mångfald av funktioner i södra Helsingborg innebär att hitta ett
förhållningssätt till verksamheter som är farliga och störande. Flera av dessa anläggningar
ägs och drivs av Helsingborgs stad och en anpassning av verksamheterna kan komma att
krävas för att möjliggöra en stadsutveckling.
Södra Helsingborg präglas av att det är ett stort logistiskt nav med europaväg, Västkustbanan, hamntraﬁk
samt färjetraﬁk mellan Helsingborg och Helsingör.
Det ﬁnns också en stor variation i näringslivet med
såväl små företag som tung kemisk industri.
Övergripande riskbedömning
Inom det geograﬁska programområdet för FÖP H+
har alla verksamheter som innebär risk för människor
utanför fastigheten identiﬁerats och kartlagts i en geograﬁskt kopplad databas. I det fortsatta arbetet med
fördjupning av översiktsplanen kommer en övergripande riskbedömning att tas fram och en strategi för
farligt gods som ska ge en helhetsbild av vilka risker
som ﬁnns, visa den sammanvägda riskbilden och ge
förslag på en strategi för att hantera riskfrågorna i det
fortsatta planarbetet.
Kraftvärmeverket Västhamnsverket och reservkraftverket i kvarteret Israel producerar fjärrvärme och
fjärrkyla för staden. Energiframställningen sker i
första hand med pellets som lagras i en pelletslada.
Naturgas används som kompletterande bränsle. Det
som kan ge upphov till risker är en glödbrand i pelletslagret med långvarig brandgas och sotpartiklar i
omgivningen. Det ﬁnns även risk för gas- eller vätskebränder. Reservkraftverket i kvarteret Israel, kommer
att avvecklas men delar av anläggningen kommer att
kvarstå som en viktig fördelningspunkt och det ﬁnns
viss risk för hetvattenutsläpp.
Helsingborgs hamn
Inom hamnen ﬁnns många olika företag med miljöfarliga verksamheter med risk för till exempel explosion,
brand, giftig vätska och som kan innebära en risk för
människor utanför fastigheten. Det sker transporter
av farligt gods till och från stora delar av hamnen.
Uppmarschområde och färjetrafik
Scandlines och HH-Ferries transporterar farligt gods
vilket är reglerat i mängd och typ av farligt gods och
passagerarantal. Anslutande vägar till färjetraﬁken är
även utpekade som transportled för farligt gods.
Farligt godsled
Större anläggningar och verksamheter med
stor omgivningspåverkan.
Reningsverket, Öresundsverket, ger upphov till störningar i form av lukt och spridning av bakterier.
Verket är utrustat med en biogasanläggning (metan)
som ger upphov till explosionsrisk. I detta program
presenteras tre utvecklingsförslag med punktinsatser,
övertäckning eller ﬂytt av reningsverket för att möjliggöra utbyggnad inom H+.
76
I Södra Helsingborg är ﬂera gator förutom Malmöleden utpekade som rekommenderade leder för farligt
gods Oljehamnsleden, Nya Sjögatan, Gasmästaregatan, Sydhamnsgatan, Rännarbanan, Koppargatan,
Rusthållsgatan. På rangerbangården hanteras farligt
gods liksom på hamnspåret som leder till combiterminalen och med stickspår söderut till Bostik AB,
Kemira kemi och Hercules AB. Riskerna med farligt
godstransporterna är framförallt risken för en traﬁkolycka som kan leda till läckage, brand, explosion och/
eller gasutsläpp.
Gåsebäck
Gåsebäck är ett blandat verksamhetsområde med varierat innehåll. Här ﬁnns många mindre verksamheter
varav ﬂera är störande, men endast enstaka anläggning utgör risk för olycka.
Miljöstörningar
I området är det framför allt industribuller från verksamheter och traﬁkbuller från infartsleder och godsleder som är den dimensionerande miljöstörningen och
det behövs analyser för att kunna få en uppfattning
om den samlade ljudpåverkan. Inför samrådsskedet
för fördjupning av översiktsplanen, FÖP H+, kommer en övergripande bedömning av miljöstörningar
identiﬁera omfattningen av respektive störning från
respektive verksamhet som underlag till en strategi
för hur vi ska förhålla oss till dessa störningar.
Färjeläget
NORDHAMNEN
Vad är risk?
e
Olj ham
Kombiterminalen
l
ns
ed
En risk kan definieras tekniskt genom att man
räknar fram en risknivå utifrån fakta kring
verksamheten och olycksstatistik och tänkbara scenarier/händelser. För att räkna Vad kan
hända?, Hur sannolikt är det?, Vad blir konsekvenserna? Denna definition används ofta när
en riskanalys ska tas fram.
En risk kan också definieras utifrån den upplevda risken och oron som beror på sociala,
kulturella, psykologiska faktorer och varierar
från person till person.
en
en
ed
öl
m
al
M
Oljehamnen
VÄSTHAMNEN
en
äg
sv
ad
db
an
Str
Inför fortsatt arbete
SYDHAMNEN
Skåneterminalen
gatan
ålls
sth
Ru
tan
rga
a
pp
Hamnområdets delar
Ko
Helsingborgs hamn AB
Industry Park of Sweden
Transportleder till
hamnområdet
Farligt gods
Övrig trafik till hamn
BULKHAMNEN
Inom Hamnleden projektet studeras möjligheten att samla all traﬁk till en led.
Ett arbete pågår för att få fram en strategi för
hantering av risker och miljöstörningar inom
FÖP H+. Tre olika studier kommer ligga till
grund för denna strategi:
-strategi för bebyggelseplanering längs med farligt godsleder
-övergripande riskbedömning
-övergripande bedömning av miljöstörningar.
Strategin med resultaten från respektive studie
kommer att vara utgångspunkt för fortsatt planering och arbetas in i kommande samrådshandling av FÖP H+.
77
Energilösningar i H+ området
Utvecklingen av ett så stort område som H+
innebär möjligheter att introducera nya energilösningar. H+ ska bli ett pilotprojekt och
ligga i framkant vad det gäller klimatsmarta
lösningar.
I energistrategin för Helsingborg, antagen i februari
2009, formuleras mål inom energiområdet. De långsiktiga målen ska vara uppnådda senast år 2035. Visionen för energistrategin innebär att kommunen som
helhet ska bli energineutral och detta ska ske genom
att minska energianvändningen och öka tillförseln av
förnybar energi. Staden ska satsa på energisnål planering och byggande, ny teknik och delta i forskningsprojekt. Energianvändning och växthusgasutsläpp
från traﬁken ska minska genom satsningar på gång-,
cykel- och kollektivtraﬁk. Staden ska även fortsätta
och förstärka sin satsning på biogas.
Visionen är att H+ området ska bli energineutralt.
Det innebär att tillförseln av förnybar energi inom
området ska motsvara den energimängd som används
där. För Västhamnsverkets produktion av fjärrvärme
och el räknas den mängd som används inom området
och inte hela verkets tillförsel.
Inom området ska det ﬁnnas plushus, hus som tillför
energisystemet mer energi än huset ifråga använder.
Småskalig och byggnadsintegrerad energitillförsel ska
vara en del av området, men även storskaliga anläggningar som syns och visar på områdets hållbara proﬁl. H+ ska vara öppet för ny teknik som exempelvis
vågkraft i Öresund. Forskningsprojekt om H+ hållbara lösningar ska uppmuntras och här har Campus
Helsingborg, som ligger inne i H+ området, en nyckelroll.
Områdets hållbara karaktär ska göras synlig, genom
exempelvis skyltar som visar på aktuell energianvändning och synliga anläggningar. Boende och verksamhetsutövare i området ska kunna följa sin egen energianvändning och energitillförsel genom individuell
mätning. Det ska vara enkelt, bekvämt och ekonomiskt att leva energisnålt i H+ området.
Tävlingsförslaget The Tolerant City föreslår en småskalig
vindpark i hamnen. En attraktivt utformad vindpark
kan synliggöra hålbarhetstänket i H+ och fungera som en
besöksattraktion.
78
Inför fortsatt arbete
Ett arbete behövs för att få fram en tydligare miljöproﬁl för H+.
En konsekvensanalys för ett energineutralt H+
bör göras.
Följande möjliga energikällor bör utredas:
- Vindkraft
- Vågkraft
- Plushus
- Solceller och solfångare
- Byggnadsintegrerade energilösningar
- Energieffektivisering/energisnålt byggande
- Behov av fjärrkyleutbyggnad inom området
Stigande havsnivå
På grund av att vår jord blir varmare smälter
glaciär- och polarisar och havsnivån stiger.
Inom H+ stadsutvecklingsprojekt finns ett behov att hitta strategier för att hantera havsnivåhöjning på kort och lång sikt. Det råder en
samstämmighet om att havsnivån kommer
att stiga men det finns en osäkerhet kring hur
mycket och hur snabbt denna förändring kan
komma att ske. Oavsett hur mycket havsnivån kan komma att stiga så innebär det konsekvenser för hur Helsingborg kan utvecklas
och det krävs därför ett ställningstagande
till hur frågan ska hanteras i planeringen av
stadsförnyelseprojekt H+.
Då det inte med säkerhet kan deﬁnieras en slutlig nivå
för den framtida havsnivåhöjningen bör olika alternativa åtgärder och strategier undersökas. Det är viktigt
att riktlinjer och strategier ges tillräckliga marginaler
för att kunna klara eventuella förändringar i prognoserna.
Genom att vattnet värms upp och polarisarna och
olika glaciärer smälter ökar havens utbredning. Effekterna av den globala uppvärmningen och den höjda
havsnivån kommer dock att få lokala variationer. För
Helsingborgs del påverkas havsnivåhöjningen bland
annat av de ofta förekommande nordvästliga vindarna
samt av Öresunds normala variationer i vattennivån.
På grund av topograﬁska variationer är vattenståndet
ofta högre i norra delen av Öresund än i den södra.
Det är viktigt att poängtera att de nivåer som redovisas här avser tidsperioden fram till 2100. Havsnivån
kommer med största sannolikhet att fortsätta att stiga
även efter denna tidsgräns, vilket bör tas i beaktande.
Det ﬁnns även en del forskning som antyder att det
kan vara högre nivåer än de som redovisas i den aktuella forskningen.
Ett tematiskt PM till FÖP H+ om stigande havsnivåer tar det första steget mot ställningstagande kring
hur havsnivåhöjning ska hanteras och ger riktlinjer för
vilka nivåer som bör gälla för planeringen av H+. (PM
Stigande havsnivå, Magnus Ydmark 2009) Det identiﬁerar
även ett antal samhällsviktiga anläggningar som kan
komma att hotas av en stigande havsnivå.
Helsingborgs relation till vattnet
Helsingborg har som kustkommun en nära relation
till havet och stadens struktur grundar sig till viss del
på närheten till vattnet. I slutet av 1990-talet genomfördes ett stadsförnyelseprojekt i Norra hamnen som
ﬁck mycket uppmärksamhet för sin koppling till havet och Öresund. Idag står Helsingborg inför ett nytt
stort stadsförnyelseprojekt, H+, vid vattnet. Då nya
områden i närheten av kusten kommer att omvandlas
under de närmaste åren aktualiseras frågan om hur
den framtida bebyggelsen ska anpassas till en stigande havsnivå. Vattenkontakt kan bidra till en attraktiv
stadsmiljö inom H+ området och ökad livskvalitet i
hela södra Helsingborg.
Aktuell forskning
En annan fråga som aktualiseras är hur stadsplaneringen kan hantera en stegvis förändring och fortfarande bidra med kvaliteter till upplevelsen av staden.
För det krävs strategier och scenarier för den successiva förändringen som klimatförändringen innebär.
Det ﬁnns idag ett antal forskningsrapporter och organisationer som bevakar och utreder havsnivåhöjningen. Två av dessa organisationer är IPCC och
den Holländska Deltakommittén. IPCC har i sina
rapporter sammanställt aktuell forskning och presen-
terat ett högt och ett lågt scenario för havsnivåhöjningen. Deltakommittén har bildats på begäran av
den Holländska regeringen och har studerat frågan
ur ett Holländskt perspektiv. Deltakommittén baserar
dessutom sina rekommendationer på utvecklade studier kring issmältningens effekter. Bland annat därför
ligger Deltakommitténs rekommendationer högre än
IPCCs. I IPCCs prognoser ﬁnns inte issmältningen
med som faktor.
Under 2009 tog SMHI och SGI, på uppdrag av Helsingborgs stad, fram en rapport som sammanställde
beﬁntlig forskning kring klimatförändringar och presenterade en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys över Helsingborgs kommun. Rapporten som de
tillsammans har tagit fram, Översiktlig klimat- och
sårbarhetsanalys – naturolyckor, visar bland annat att
det ﬁnns betydande regionala variationer som påverkar havsnivåhöjningen i Helsingborg. Både IPCC och
Deltakommittén har tagit fram värden för framtida
medelvattenstånd och högvattenstånd. Medelvattenstånd räknas ut som ett medelvärde för variationerna
av havsnivån över en längre tid och är alltså den havsnivå som vi vanligtvis har. Högvattenstånd beskriver
den högsta nivån som uppkommer vid extrema väderförhållanden. Högvattenstånd beskrivs förutom
med olika nivåer även med deras återkomsttid. Återkomsttiden beskriver hur ofta den speciﬁka nivån
uppnås. Till exempel så har Helsingborg idag ett högvattenstånd på 115 cm som återkommer vartannat år
och ett högvattenstånd på 173 cm som återkommer
vart 100-de år. Tabellerna nedan visar de nivåer vid
medel- och högvattenstånd som kan komma att råda
vid Helsingborgs kust.
79
1
Anläggningar och uppmärksamhetsområden
Inom programområdet eller i dess direkta närhet
ﬁnns det idag ett antal samhällsviktiga anläggningar
som kan komma att påverkas av havsnivåhöjningen.
2
3
7
4
Dessutom ﬁnns det inom området ett antal andra frågor som aktualiseras. Det ﬁnns deponier och förorenad mark som kan komma att påverkas vid översvämningar eller liknande och eventuellt komma att sprida
markföroreningar. Det ﬁnns även ett stort antal ledningar inom området som kan komma att påverkas
vid eventuell vatteninträngning.
6
5
8
Eftersom kraftiga nordvästliga vindar påverkar havsnivåerna i Helsingborg och Öresund ger det tidvis
ytterligare förhöjningar av högvattennivån. Då nordvästlig vind råder och med vindstyrkor som återkommer med 100 års intervall (32 m/s) kan nivån pressas
upp med ytterligare +0,2 m. I tabellen ovan har dessa
+ 0,2 m lagts till för att illustrera det extremfall som
kan uppstå.
3,9 <
3,2 - 3,9
2,5 - 3,2
1,8 - 2,5
0,0 - 1,8
1. Knutpunkten
2. Kombiterminal
3. Reningsverket
4. Värmekraftverket
5. Reservvärmeverket Israel
6. Pelletslager
7. Riksintresse väg
8. Riksintresse järnväg
9. Hamnspåret
10. Kemira
80
Rekommendationer för framtida planering
Kajkanten utformas som en
skyddande barriär mot vattnet.
Svagheten med denna lösning
är att vattenkontakten blir
svag.
Kajkanten utformas med två
kajnivåer, varav en kan översvämmas. Bebyggelse placeras
på den övre, vattensäkra nivån. Detta ger goda möjligheter
att bevara vattenkontakten.
Gestaltningsprincip inspirerad
av Norra Hamnen. En tät bottennivå utan instalationer kan
översvämmas utan allt för stora
konsekvenser.
För att kunna hantera frågan om havsnivåhöjning i
framtida plan- och byggärenden behövs ett ställningstagande kring vilken framtida havsnivå som ska vara
10
Hur gestaltar vi mötet med vattnet?
Kajpromenad i två nivåer, Hafen City, Hamburg
dimensionerande. Med dimensionerande menas att
det är den havsnivån som ny bebyggelse ska dimensioneras för. På vilket sätt bebyggelsen hanterar den
dimensionerande framtida havsnivå får studeras från
fall till fall, i fördjupningar av översiktplanen alternativt i större planprogram.
Dimensionerande nivå beskriver därför varken framtida marknivå, ”färdig golv-nivå” eller nivå för tekniska installationer utan enbart den framtida vattennivå
som måste hanteras i plan- och byggärenden.
Medelvattenstånd
Med anledning av den osäkerhet som ﬁnns kring
havsnivåhöjningens omfattning föreslås en förändringsmarginal i rekommendationerna för vilken havsnivå som ska vara dimensionerande. Syftet med denna förändringsmarginal är att ge utrymme för högre
havsnivåhöjning samt att skapa en bättre trygghet för
samhället, boende, investerare och fastighetsägare.
Det högalternativ som IPCC har räknat fram innebär
för Helsingborgs del en framtida högvattennivå, med
en återkomstintervall på 100 år, på +2,56 m (2,36 m
+ 0,2 m). Deltakommitténs prognoser förespår ett
högvattenstånd på +2,97 m (2,77m + 0,2m) med en
återkomstintervall på 100 år.
För att hålla en tilläcklig marginal för avvikelser av
framtida havsnivåhöjningar rekommenderas en förändringsmarginal som fastställer den dimensionerande framtida havsnivå till +3,2m i RH2000.
Vissa samhällsviktiga anläggningar som är svåra att
ﬂytta eller ersätta bör förhålla sig till en något högre
förändringsmarginal och dimensionerande havsnivå
för att ytterligare öka säkerheten. Övergripande strategier för hur områden närmast kusten kan anpassas
till ytterligare havsnivåhöjning bör även studeras.
Perioden 2071-2100
Deltakommitén
Högt scenario
Lågt scenario
Dagens medelvattenstånd
+109cm
+ 68cm
+ 27cm
+ 5cm
Högvattenstånd
m
Inför fortsatt arbete
En strategi ska utarbetas för hur Helsingborgs
stad ska hantera den dimensionerade framtida
havsnivån + 3,2 meter över havet för H+ området.
Återkomstid 100 år
Deltakommitén
Högt scenario, IPCC
Lågt scenario, IPPC
Mätserie
+ 297cm
+ 68 cm
+ 27cm
+ 173cm
Dagens medelvattenstånd + 5cm
Utgångspunkten i fortsatt arbete är att skapa
ﬂexibilitet i de lösningar och åtgärder som
föreslås för att kunna anpassa efterhand som
medelvattennivån stiger.
En exempelsamling med förslag på olika typer av åtgärder som kan användas i H+ för
att beakta översvämningsrisken bör arbetas
fram.
81
Referenser
Energistrategi 2009
son, Åsa Peetz, 2009 Stadsbyggnadsförvaltningen
Fördjupad utredning Södertunneln, 2009 Helsingborgs stad
Roger Andersson, 2000: Segregerande urbanisering?
Förstudie enligt väglagen Hamnleden/E4 i Helsingborg, 2009, Helsingborgs stad, Vägverket
Geograﬁsk rörlighet i Sveriges storstadsregioner. Integrationsverket.
Riskdatabas inom Helsingborgs stad, utdrag okt
2009
Helsingborgs boendeprogram 2007- 2011, Helsingborgs stad
Helsingborgs framtidsbild 2008, Helsingborgs stad
Helsingborg kommunfakta SCB 2009
Imagine Helsingborg, tävlingsrapport
från projekttävling för H+, Helsingborgs stad
Stadsrum & stadsliv, Gehl Architects, Helsingborgs
stad 2008
Tengdalen, 2008: Underlag till Helsingborgs stads
planering av H+ området angående Verksamheter,
detaljhandel och bostäder. Ragnar von Malmborg
Traﬁkplan för staden 2007, Helsingborgs stad
Miljöprogram för Helsingborgs stad - mål och åtgärder, Helsingborgs stad
Tänk Helsingborg, program för projekttävling för
H+ 2008, Helsingborgs stad
www.helsingborg.se – statistik- tabeller – Folkmängd
efter ålder 1 jan 2009
Tänk Helsingborg, strukturerande förutsättningar,
projekttävlingar för H+ 2008, Helsingborgs stad
Perspektiv Helsingborg nr 3:2008
Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002
Perspektiv Helsingborg nr 5:2008
ÖP 2010 - en strategisk översiktsplan för Helsingborgs utveckling, samrådshandling maj 2009, Helsingborgs stad
Perspektiv Helsingborg nr 1:2009
PM FÖP H+ Kulturmiljöanalys H+ området, Helsingborg, GILLARK 2009 arbetsmaterial 2009-10-15
PM FÖP H+ Stigande havsnivå, 2009,
Stadsbyggnadsförvaltningen
PM angående Öresundsverkets framtid, Staffan Pers-
82
83
Stadsbyggnadsförvaltningen
Järnvägsgatan 22, 251 89 Helsingborg
042-106060
Besök gärna utställningen Tänk H+, på SHIP
Bredgatan 11, Helsingborg
84