1. No category

Kvalitetsdokument 2012/2013
Grundskola: Ösbyskolan
Rektor:
1
Inger Högberg
Innehållsförteckning
1 Inledande frågor ......................................................................................................... 3
1.1
Utvecklingsområden på skolan ...................................................................................... 3
1.2
Framgångsfaktorer och goda exempel ........................................................................... 4
1.3
Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan .................................................. 5
2 Resultatrapportering och analys ................................................................................ 6
1.4
Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 .............................................................. 6
1.5
Resultat på nationella prov ............................................................................................ 7
1.6
Resultat på läsdiagnoser ................................................................................................ 7
1.7
Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i fklassen och i åk 1-9? ...................................................................................................... 8
1.8
Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor .............................................................. 9
1.9
Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller
betyg och bedömning? ................................................................................................. 10
2 Övriga frågor ............................................................................................................ 11
2.1
Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan
och förskoleklass?........................................................................................................ 11
2.2
Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika
funktionsnedsättningar................................................................................................. 11
2.3
Kundenkäten 2013 ....................................................................................................... 12
2.4
Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from
2013) ............................................................................................................................ 13
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
2(14)
1 Inledande frågor
1.1
Utvecklingsområden på skolan
Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem
Vid starten av läsåret 2012/13 blev vi medlemmar i NTA Skolutveckling.
Implementeringen av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) har varit ett viktigt
utvecklingsområde för oss under det här året.
Vårt långsiktiga mål är att all lärarpersonal ska få behörighet att arbeta med de
temalådor som tillhör vårt åldersstadium och att alla elever från förskoleklass till och
med år 3 ska få NTA- undervisning varje läsår.
Under innevarande läsår har vi påbörjat utbildningen och skaffat ett antal temalådor.
Vi har främst arbetat med år 3 men även år 2 har fått prova ett temaområde.
Ett annat betydelsefullt utvecklingsområde är våra elevledda utvecklingssamtal som
påbörjades under förra läsåret med år 3. Ett långsiktigt mål är att även år 2 ska få leda
sina samtal.
Analys av era insatser under året
NTA är ett frågebaserat, undersökande arbetssätt med experiment som grund, helt i
överensstämmelse med läroplanen och våra behov. NTA sätter eleven i centrum och
gör dem nyfikna och nyfikenhet är vägen till kunskap vilket vi har sett med gott
resultat. Arbetet med NTA- lådorna har varit mycket givande och har fångat elevernas
intresse.
Pedagogen ska ge eleven kreativitet och struktur i sitt lärande. Genom NTA:s
organisation får pedagogen förutom material och lärarhandledning framförallt
lärarfortbildning som är i överensstämmelse med läroplanen och det vetenskapliga
arbetssättet.
Effekterna av våra insatser kommer att generera elever som hittar nycklarna till ett
glädjefyllt lärande i NO- teknik.
Genom bla elevledda utvecklingssamtal ökar medvetenheten om det egna lärandet
vilket är i linje med våra styrdokument. De elevledda samtalen har mottagits mycket
positivt både bland elever och föräldrar.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Vi arbetar vidare med att all lärarpersonal ska få adekvat utbildning så att samtliga
elever från förskoleklass tom år 3 får arbeta med NTA och de lådor som är för vårt
stadium.
Vi förväntar oss ett stort engagemang och goda kunskaper i naturvetenskap och
teknik både för elever och personal.
Vi hoppas utöka de elevledda samtalen till att omfatta även år 2.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
3(14)
1.2
Framgångsfaktorer och goda exempel
Skolans goda resultat
Pilenenkäten för förskoleklass och år 2 visar ett för vår skola mycket gott resultat.
Ösbyskolan har ett högre medelvärde på samtliga områden jämfört med kommunens
skolor. Vi har 100% på 16/36 påståenden för förskoleklass och 22/36 för år 2.
Ett annat gott exempel är våra elevers goda läsförmåga.
Analys av skolans goda resultat
Ösbyskolan är en liten skola ( 94 elever) med en närvarande och engagerad personal.
Vi har hög personaltäthet och fritidspersonalen följer barnen hela dagen. Alla barn
blir sedda och vi har goda relationer med våra föräldrar.
Vår speciallärarresurs är hög (80%) och vår speciallärare är en engagerad och
kompetent resurs i vårt elevvårdsarbete.
Vi har ett väl fungerande elevvårdsteam med speciallärare, skolsköterska, skolläkare,
psykolog, talpedagog och rektor.
Vi har varit noga med att informera om de nya styrdokumenten och det arbete vi gör
med LPP har gett ett gott resultat.
Klassföräldrarna träffar skolledningen minst sex gånger under läsåret. Dessa
frukostmöten är en väl fungerande länk mellan skolledning och föräldrar.
Vår hemsida är omarbetad och har nu även en blogg där man kan följa vår
verksamhet.
Vad det gäller läsförmåga har vi en strukturerad kartläggning av våra elever och de
elever som riskerar att inte nå målen fångas tidigt upp av vår speciallärare som sätter
in läs- och skrivprojekt. Förskoleklassen jobbar intensivt med Bornholm. Vi läser
dagligen i minst 20 minuter och alla klasser besöker biblioteket för att få ”bokprat”
och låna böcker. Vi har stimulerande författar- och illustratörsbesök under våra
bokveckor. Eleverna har skrivarverkstad varje vecka.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Till läsåret 2013/14 gör vi en omorganisation av våra klasser som blir
åldershomogena.
Vi ökar vår personaltäthet med en tjänst på 80%.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
4(14)
 Vi utvärderar kontinuerligt med hela personalgruppen, lärare, lärare- elev,
fritidspersonal och föräldrar.
 Trivselenkät bland eleverna två gånger/ läsår.
 Skolledningen träffar klassföräldrarna på frukostmöten ca 3 gånger/termin.
 Deltar i kommunens enkäter för förskoleklass och år 2.
Under innevarande läsår har vi prioriterat arbetet med NTA och våra lokala
pedagogiska planeringar (LPP).
Vi har också utökat personalens kompetens inom Lexia och Provia.
1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan
Analys av ert kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet sker i små steg och med ständiga utvärderingar för att ge skolan en
väl fungerande och synlig struktur för våra föräldrar. Vi går ständigt tillbaka till
tidigare utvärderingar när vi planerar våra aktiviteter.
Vi är en liten skola med hög personaltäthet som gör att alla barn blir sedda och känner
sig trygga.
Våra föräldrar ger oss mycket feedback och vi har fler barn som söker till oss än vi
kan ta emot. Även Pilenenkäterna visar att vi är på rätt väg och håller en hög kvalitet.
Att utveckling sker ser vi också genom testresultat.
Vår övergång till åldersrena klasser har mottagits positivt av våra föräldrar. De har
varit nöjda med de åldersblandade grupperna men har förtroende för vår förändring.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Våra diskussioner och utvärderingar har lett fram till att vi lämnar åldersblandat och
med den forskning som har bedrivits ( bla John Hattie) har vi fått indikationer på att
det blir ett högre lärande i vår nya organisation.
Det är viktigt att bevara de positiva som vi har sett med åldersblandat bla
faddersystemet så att alla elever fortsätter att känna sig trygga med alla barn på
skolan.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
5(14)
2 Resultatrapportering och analys
1.4
Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3
Antal elever som når kunskapskraven i åk 3
(målen 2011)
2012
(totalt)
2013
flickor
Pojkar
Svenska
16/16
7/7
19/19
Matematik
16/16
7/7
19/19
SO
16/16
7/7
19/19
NO
16/16
7/7
19/19
Analys av resultaten per ämne i åk 3
Resultaten är förväntade, årets treor har varit en studiemotiverad och väl fungerande
grupp.
I svenska arbetar vi med strukturerad kartläggning av eleverna. Specialläraren fångar
tidigt upp de elever som behöver extra stöttning. Vi har tyst läsning varje dag liksom
högläsning. Biblioteket besöks för boklåning och bokprat. Under våra bokveckor har
vi bla besök av författare eller illustratör.
I matematik har vi lagt in mer praktisk matte och jobbar vidare med Kängurumatten.
Årets resultat var bättre än förra året men resultatet kan förbättras. Vårt nya läromedel
med ett mer laborativt och problemlösande arbetssätt har haft gynnsam effekt. Att
med en tydlig tankegång visa hur man löser ett matteproblem behöver dock många
elever fortsatt träning i.
Resultaten i svenska och matematik stämmer väl överens med resultaten på de
nationella proven.
NO för år 3 har varit ett rejält lyft med NTA som har stimulerat lärandet inom
naturvetenskap och teknik.
SO har vi jobbat tematiskt med och det har varit uppskattat av eleverna och de har
nått målen även här.
Vi har tydliga genomgångar av kompetenta lärare och vi prioriterar utvärdering och
reflektion över det egna lärandet. Vi har stora möjligheter till extra stöd eftersom vi
har en speciallärare på 80% och fritids följer barnen även i skolan.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Vi inför åldersrena grupper till hösten och det tror vi kunskapsmässigt gynnar
år 3.
 Mattelab i alla årskurser.
 Det matematiska språket ska genomsyra matematikundervisningen från
förskoleklass till och med år 3.
 Vi kommer att arbeta med Storyline som tematiskt arbetssätt med år 2 och 3.
 Vi fortsätter NTA-arbetet med utbildning och inköp av nya lådor.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
6(14)
1.5
Resultat på nationella prov
Resultat på nationella proven
Nationella prov(ange antal
elever av det totala antalet
elever som klarat kravnivån i
alla delprov tex 98/111)
2013
2012
Svenska åk 3
23/23
19/19
Matematik åk 3
21/23
19/19
Svenska åk 6
Matematik åk 6
Engelska åk 6
SO ämnen åk 6
NO ämnen åk 6
Svenska åk 9
Matematik åk 9
Engelska åk 9
SO ämnen åk 9
NO ämnen åk 9
Analys av resultaten per ämne från de nationella proven
I svenska har vi ett mycket gott resultat. Vi har ett strukturerat arbetssätt som ger
våra elever goda grunder och det har vi sett på de nationella proven.
I matte har två elever ej nått godkänt på tre delmoment, i två av fallen har det saknats
ett poäng för godkänt. I det tredje fallet har det varit läsförståelsen som har ställt till
problem. För övrigt är resultaten mycket goda, många elever har alla rätt.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Vi inför åldersrena klasser och det tror vi är särskilt gynnsamt för år 3.
1.6
Resultat på läsdiagnoser
Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året
Förskoleklassen har gjort testet ”Hur låter orden?” två gånger, i september 2012 och i
maj 2013.
På septembertestet var förskoleklassens Staninevärde 6,0. Pojkarnas medelvärde var
5,3 och flickornas 7,0. Pojkarnas värden låg mellan S= 2-9 och flickornas låg mellan
S= 5-9.
Testet i maj visade en förbättring för samtliga elever och Stanine för hela gruppen var
7,9 och alla ligger inom Stanine 5-9. Skillnaden mellan flickor och pojkar låg på 0,8
(september 1,7). Pojkarnas medelvärde var nu 7,5 och flickornas 8,3. Pojkarnas
värden låg mellan S=5-9 och flickornas mellan 7-9.
År 1 har gjort DLS bas och hela gruppens Staninevärde var 5,4. Pojkarnas
medelvärde var 5,4 och flickornas 5,5. Pojkarnas värden låg mellan 4-9 och flickornas
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
7(14)
mellan 2-9.
År 2 har gjort DLS läsförståelse och hela gruppens Staninevärde är 6,4. Pojkarnas
medelvärde var 5,4 och flickornas var 7,5. Pojkarnas värden låg mellan 2-9 och
flickornas mellan 5-9.
Spridningen mellan pojkar och flickor är störst i år 2 där flickornas medelvärde var
7,5 och pojkarnas var 5,4. Spridningen är minst i år 1 där flickornas medelvärde var
5,5 och pojkarnas 5,4.
Analys av läsdiagnoserna
I förskoleklassen har man jobbat mycket med Bornholmsmodellen sedan testet i
september och det har haft en gynnsam effekt. Samtliga elever har förbättrat sitt
resultat och Staninevärdet har ökat från 6,0 till 7,9.
Vi vill ha ett högre resultat för år 1 och fortsätter med att stimulera läsintresset på
olika sätt. Den elev som hade Stanine 2 ska fortsätta att få specialundervisning enligt
TILL (Tidig Intensiv Läs Lärning). Eleven har läs- och skrivprojekt i samarbete med
hemmet.
År 2 har ett gott resultat. Den elev som har Stanine 2 har stora koncentrationssvårigheter och får specialundervisning och vi har kontinuerligt samarbete med
hemmet. Språkutredning genomförd i maj.
Stor skillnad på medelvärde mellan flickor och pojkar men vi är medvetna om detta
och har satt in stödåtgärder.
De elever som är sena i sin läsutveckling har svårt att göra provet på 7 minuter.
Samma sak gäller elever med koncentrationssvårigheter. Svårt att veta vad vi mäter
när en elev har stora svårigheter med sin koncentration, uppmärksamhet och
fokusering då testet ska göras i helklass.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Förskoleklassen kommer att arbeta mycket med Bornholmsmodellen.
 Utbildning i Bornholmsmodellen för fler pedagoger.
 Eleverna bör få mer fonologisk medvetenhet i förskoleklass och år 1.
 Lexia och Provia är bra att arbeta med redan i år 1.
 Tätare samarbete mellan förskoleklass och år 1.
 Intensivare läs- och skrivträning i år 1.
1.7
Hur har ni arbetat med att förbättra
läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk
1-9?
Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till
Undervisningen är individuell.
Vi kartlägger alla elever i fonologisk medvetenhet i förskoleklass och i början av år 1.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
8(14)
Samtliga elever i år 1-3 följs md hjälp av LUS. De som riskerar att inte nå målen
fångas upp av specialläraren som använder en metod som heter TILL (Tidig Intensiv
Läs Lärning).
Barnen tas även upp i elevstödsgruppen som varje månad handleds av vår
skolpsykolog. Detta gör att vi tar kontakt med föräldrarna i ett tidigt skede.
Följande gör vi i förebyggande syfte:
 Väljer högläsning utifrån genusperspektiv
 Arbetar varierat med lekar, datorer, I- pads mm
 Författarbesök utifrån genusperspektiv
 Nyhetsbevakning och forskning som eleverna själva väljer
 Bokprat på bibliotek
 Skrivarverkstad
 Månadens bok, fritt val och läsprojekt 20 minuter/ dag
 Tyst läsning varje morgon
 Högläsning varje dag
 Vi har många kompetenser och stor hjälp av speciallärare
 Bra samarbete med föräldrar
Analysera läsutvecklingsinsatserna för pojkar
 Alla pojkar når minst LUS 15 i slutet av år 3
 Alla pojkar klarar de nationella proven i svenska
 Alla pojkar når ett gott resultat på läsförståelsetest
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Nästa läsår utökar vi ”Biblotimmarna” för att stimulera läsintresset ytterligare.
1.8
Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor
Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor
Vi ser inga kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar när de lämnar oss i år 3.
Det vi tidigt ser är att pojkarna tar ett större talutrymme som vi medvetet arbetar med.
I år 1 är det stor skillnad mellan könen vad det gäller skrivprocessen men vi arbetar
intensivt med skrivandet i vår skrivarverkstad.
Finmotoriskt kan vi se en skillnad mellan könen.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
9(14)
Analys av arbetet med att minska skillnaderna
Vi ser vissa skillnader mellan pojkar och flickor i de yngre åren men med adekvata
insatser kommer pojkarna ikapp i år 3.
Arbetet med att stimulera alla barn till fysisk aktivitet pågår hela tiden vilket vi är helt
övertygade om att det gynnar lärandet. Elevernas leklust och spontanitet är
drivkraften i vårt hälsoprojekt. Vi tränar grovmotoriken i skog, på lekplatser, simhall,
isbana och Röris. Med stor rörelseträning av de stora rörelserna gynnas även
finmotoriken.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Prioritera rörelseträning med stor variation.
1.9
Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas
kunskaper vad gäller betyg och bedömning?
Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning
Vi har tillsammans arbetat fram lokala pedagogiska planeringar med
bedömningsmallar.
De nationella proven rättas tillsammans.
Lärarpersonalen har deltagit i kommunens gemensamma bedömningsträffar för de
nationella proven.
Analys av arbetet med betyg och bedömning
Vi börjar få ett gemensamt bedömningsspråk och arbetet med IUP har underlättats. I
och med att eleverna har fått LPP med bedömningsmallar har de blivit säkrare på att
utvärdera sitt arbete. Föräldrarna har fått hem alla LPP och har därmed fått ökad
kunskap om vad vi bedömer. Föräldrarna är nöjda med den information som de får
via LPP och IUP.
Att utveckling sker ser vi genom att eleverna börjar få en större medvetenhet runt sitt
lärande. LPP som är tydliga och lättöverskådliga för elever och föräldrar är en
nödvändighet för att kunna ta ansvar för sitt lärande. Lärarna blir tydligare och
bedömer mer lika.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Göra klart LPP i samtliga ämnen och utvärdera tidigare gjorda planeringar.
Läsa och diskutera artiklar och böcker om bedömning.
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
10(14)
2 Övriga frågor
2.1
Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har
med sig från förskolan och förskoleklass?
Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året
 Överlämningar förskola- förskoleklass och förskoleklass- år 1
 Möte varje vecka med förskoleklasspersonalen
 Besök av klasslärare i förskoleklassen
 Förskoleklassbarnen besöker klasserna
 Specialläraren besöker ofta förskoleklassen
 Speciallärare och talpedagog kartlägger barnen
 Vi individualiserar undervisningen
Analys av arbetet
Förskoleklassen på Ösbyskolan kommer från många förskolor, i år 10 olika förskolor.
I början av höstterminen läggs ett stort arbete på att lära känna barnen och få ihop
dem till en välfungerande grupp.
Vi möter varje barn där de befinner sig i sin kunskapsutveckling.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Utbildning i Bornholmsmodellen och NTA för all förskoleklasspersonal
 Ett ökat samarbete med år 1
2.2
Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för
elever med olika funktionsnedsättningar
Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika
funktionsnedsättningar
 Vi har ett väletablerat värdegrundsarbete
 EQ på schemat
 Vi möter våra elever utifrån deras förutsättningar
 Möte med föräldrar till barn med särskilda behov som ska börja hos oss
 Ibland följer personal från förskolan barn till Ösbyskolan och arbetar som resurs
 Anpassar lokaler efter elevers behov tex hörselnedsättningar
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
11(14)
Analys av era insatser under året
Ösbyskolan är en liten skola med hög personaltäthet där alla barn blir sedda och väl
omhändertagna. Vi har idag flera barn med olika funktionsnedsättningar där vi
ständigt för en dialog med föräldrar.
Vi synliggör och diskuterar våra elevers behov på fritidsmöten, personalmöten, i
elevvårdsgruppen och i elevstödsgruppen där psykolog handleder.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
Vi utökar vår personalstyrka med en tjänst på 80 % eftersom vi har så många elever
som är i behov av särskilt stöd.
2.3
Kundenkäten 2013
Fråga: "Det är arbetsro på lektionerna?"
I enkäten uppgav 74 % (vet ej 22 %) av förskoleklassens föräldrar att det var arbetsro.
För år 2 var motsvarande siffra 87 % (vet ej 4 % )
I vår egen trivselenkät uppgav 91% av våra elever att det alltid/ofta är arbetsro.
Personalen och föräldrar på besök upplever att det är mycket god arbetsro i våra
klasser. Barnen upplever större arbetsro än vad föräldrarnas svar är på Pilenenkäten.
Övergången till åldershomogena grupper kan säkert påverka arbetsron positivt.
Fråga: "Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt"
Denna fråga finns inte på enkäten för förskoleklass och år 2.
Fråga: "Jag får vara med och påverka innehålet i undervisningen"
På vår enkät är påståendet följande: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete.
Här svarade förskoleklassföräldrarna ja till 48% (vet ej 33%) och år 2 hade
motsvarande siffra 96% (vet ej 4%).
Vi behöver bli bättre att kommunicera med föräldrar vad barnen är med och påverkar
i förskoleklass.
Fråga: "Jag får vara med och påverka hur vi arbetar på lektionerna"
Denna fråga finns inte på vår enkät. Se ovanstående fråga!
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
12(14)
2.4
Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och
lärande (nytt from 2013)
Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande
F- 2 har en stående utedag varje vecka. Grupperna går ut i närområde och bygger
kojor, leker, badar, åker skridskor varje vecka under 10 veckor (gäller även år 3),
deltager i Skräpplockardagarna, tipspromenader mm.
Vår skolgård ger stor möjlighet till fantasilek genom tex stallet, bensinpumpen,
kojbygge, Fia-spel, fotbollsplan, Kingplan, basketplan och curlingbana.
År 3 förbereder och leker lekar med förskoleklass.
På Fritidshemmets dag har vi uppträdanden med sång och dans och 5- kamp.
Exempel på inomhusaktiviteter är schack, pussel, pingis, pyssel och lego.
Samtliga föräldrar i förskoleklass och år 2 ansåg på enkäten att fritidshemmets
verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn.
Alla ansåg även att personalen på mitt barns fritidshem är kompetent och att
fritidshemmet och skolan samarbetar.
Mitt barn trivs på fritids fick 100 % i förskoleklass och 96 % i år 2. Barnens enkät gav
99 % som trivdes mycket bra/bra.
Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet ansåg 91 % att
det stämde och samtliga föräldrar i år 2.
Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet gav
förskoleklassen 67 % (29 % vet ej) och i år 2 70 % (17 % vet ej).
Jag får information om målen som styr fritidshemmet ansåg förskoleklassens
föräldrar 74 % (13 % vet ej) och år 2 91 % (4 % vet ej).
Analysera ert arbete med att stimulerar elevernas utveckling och lärande på
fritidshemmet
 Vid våra utedagar tränar barnen bla sin grovmotorik, kreativitet, miljötänk och
naturkunskap. Detta sker både genom styrd verksamhet och fria aktiviteter.
Det sociala samspelet tränas dagligen både ute och inne.
 Loven planerar vi tillsammans med barnen och detta behöver vi bli bättre på att
kommunicera med föräldrar.
 År 3 har tränat ledarskap med sina lekar med förskoleklassen.
 Fritidshemmets dag har blivit en stor framgång där eleverna anmäler sig och
framför olika aktiviteter.
 Vi upplever att det är svårt att göra utvärderingar med barnen eftersom de har så
många egna aktiviteter som ligger utanför skolans ansvar.
 Teknik vill vi bli bättre på liksom träslöjd.
 Personalen har god och varierad kompetens.
 Det mönster vi ser är nöjda barn och föräldrar. Vi tycker att det är svårt att få
med pojkarna på pyssel, de har svårt att komma med egna idéer. Vi vill också
få flickorna att bredda sina fritidsaktiviteter.
 Vi känner att vi får god uppskattning för vår verksamhet och att fritidshemmet
är ett komplement till skolan. Våra elever får god omsorg under den skolfria
delen av dagen och vi erbjuder eleverna kreativitet, skapande, utelek, socialt
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
13(14)
samspel och självständighet.
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år
 Informera föräldrarna mer om fritidshemmets mål
 Informera föräldrarna tydligare om hur barnen är med och påverkar de
gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet
 Ge teknik och träslöjd större utrymme
Kvalitetsdokument 2013, Grundskola
14(14)