KVALITETSREDOVISNING 2012/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 3. Underlag och rutiner 4. Förutsättningar/organisation 5. Verksamhetsmål/ prioriterade områden 5.1 Normer och värden 5.1.1 Process/insatser 5.1.2 Resultat 5.1.3 Analys 5.1.4 Utvärdering 5.1.5 Åtgärder för utveckling 5.2 Kunskaper 5.2.1 Process/insatser 5.2.2 Resultat 5.2.3 Analys 5.2.4 Utvärdering 5.2.5 Åtgärder för utveckling 5.3 Elevernas ansvar och inflytande 5.3.1 Process/insatser 5.3.2 Resultat 5.3.3 Analys 5.3.4 Utvärdering 5.3.5 Åtgärder för utveckling 5.4 Skola och hem 5.4.1 Process/insatser 5.4.2 Resultat 5.4.3 Analys 5.4.4 Utvärdering 5.4.5 Åtgärder för utveckling 6. Sammanfattning 2 3 3 4 4 5 5 5 5 6 6 7 7 7 9 11 11 12 12 12 13 13 14 18 14 14 14 15 15 15 15 1. INLEDNING Vår skola prioriterar: • att alla barn känner att de är en del av en helhet, där de är delaktiga och blir sedda • att eleverna har kunskap om målen, känner att de har inflytande, kan påverka sitt skolarbete i de olika ämnena och är med och planerar sitt arbete • att lyfta språket - ett rikt och varierat språk är betydelsefullt och vårt främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära • att NTA finns med som en röd tråd genom Stocksätterskolans alla årskurser F - 6 (Natur och Teknik för Alla) • skolans egen tidning som är ett löpande projekt vars syfte är att användas för redovisning och dokumentation av elevernas arbete samt ge eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande • att ha ett bra samarbete med hemmet 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Vi har arbetat med att förankra skolans likabehandlingsplan hos både elever och all personal. På fritidshemmet har vi lagt stor tonvikt på lekens betydelse i den dagliga verksamheten. Vi har även diskuterat leken på pedagogiska planeringar i arbetslagen. Vi har i större utsträckning än tidigare använt oss av sociala scheman i vardagen. Inflytande och ansvar Vi har arbetat medvetet med elevers inflytande i undervisningen och i årets enkätundersökning ser vi att det är betydligt fler (92,3% 2013 jämfört med 85,3% 2012 ) elever som anser att de är med och planerar arbetet i skolan jämfört med förra året. Elevrådet har inte lyft några frågor till kommunnivå, däremot har rektor deltagit på elevrådets möten i mån av tid. På fritidshemmet har vi arbetat med att barnen tar ansvar för sina egna och skolans saker och fritidsråden har fortsatt. Utveckling och lärande Under året har arbetet med klassbloggarna utvecklats och samtliga klasser har nu en aktiv blogg. På denna visar klasserna upp vad man arbetar med och det finns möjlighet för föräldrar m.fl att ge respons. Vissa klasser använder även bloggarna till att ge eleverna läxor. Vi ser att detta är ett sätt att stimulera eleverna till att läsa och skriva. Arbetet med vår skoltidning FOFFO har fortsatt och den finns även att läsa på vår hemsida. Vi har haft fokus på pedagogiska planeringar och att koppla dessa till läroplanen samt många diskussioner i olika grupper kring betyg och bedömning. På fritidshemmet har aktivitetslotteriet utvecklats och vi har sett till att tid funnits för gemensamma planeringar. 3 3. UNDERLAG OCH RUTINER Följande material har använts vid framtagandet av kvalitetsredovisningen: • skolans gemensamma arbetsplan • arbetslagens pedagogiska planeringar • fritidshemmens mål och planeringar • bedömningsmatriser • utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner (IUP) • kunskapsmål och elevers måluppfyllelse • enkäter • likabehandlingsplan • klassråd • elevråd • matråd • föräldramöten • hemsida • organiserade pedagogiska samtal i skola och på fritids • arbetsplatsträffar • kompetensutveckling 4. FÖRUTSÄTTNINGAR/ORGANISATION Stocksätterskolan är en F-6 skola med 214 elever fördelade på två arbetsenheter, Eken F-3 och Rönnen 4-6. Varje arbetsenhet har ett fritidshem och det finns även ett fritids för de äldre eleverna, Tallen. Skolan är belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till naturen, ett naturligt inslag i både fritidsverksamhet och undervisning. I direkt anslutning till vår skolgård finns sedan några år tillbaka en spontanlekplats, vilken vi i skolan utnyttjar för såväl rastverksamhet som olika fysiska aktiviteter under skoldagen. På skolan ryms också kommunens Kulturskoleverksamhet, samt två förskolor. Eleverna kommer både från närliggande villaområden samt det intilliggande hyreshusområdet. Stocksätterskolan är en mångkulturell skola. För närvarande har ca 50% av eleverna utländsk bakgrund. Till Förberedelseklassen kommer årligen ca 10 elever. En resurs för elever med utländsk bakgrund finns på 2,90%. Arbetet är organiserat i två arbetslag, åk F-3 och åk 4-6. I varje arbetslag finns det kompetenser i alla ämnen. Schemaläggning, planering, elevvård o.s.v. sker på gemensam basis. Varje arbetslag har en arbetslagssamordnare som har regelbundna träffar med rektor. Rektor deltar även i arbetslagens konferenser där innehållet då är gemensam planering, målarbete och elevvård. Det finns ett aktivt elevråd och matråd samt en trivselgrupp med representanter från elever och personal på skolan. Skolan har också en trygghetsgrupp med representanter från båda arbetslagen, elevhälsan och fritidshemmet. Skolans hemsida och klassernas bloggar används som ett gemensamt informationsflöde. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har en organisation i form av speciallärare och andra stödpersoner. Under läsåret har skolan haft 1,60% bibasstjänster, fördelat på 4 olika 4 personer som arbetar med bibass som en del i sina tjänster. Vi arbetar utifrån kommunens riktlinjer om tidig upptäckt – tidig insats. Elevhälsan för Västra området finns att tillgå en dag i veckan för kontakter mellan rektor, speciallärare, personal samt elever. 5. VERKSAMHETSMÅL/PRIORITERADE ÅTGÄRDER 5.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolans mål • Att öka andelen elever som är trygga, inte känner sig utsatta för kränkningar/mobbning och har kamrater att vara med på rasterna. Fritidshemmens mål • Att vi använder ett trevligt språk på fritidshemmet. Vi har tagit del av resultaten på trivselenkäter och övriga elevenkäter för att se om vi nått målet. Vi har haft samtal om trivsel och trygghet på klass/elevråd samt på enskilda utvecklingssamtal. På fritidshemmet har vi följt upp månadsvis med reflektion för elever och pedagoger och kartlagt språket genom att skriva loggbok. Vi har dokumenterat elevernas förmåga att visa hänsyn och respekt samt antecknat alla ”icke accepterade” ord. 5.1.1 Processer/insatser Skola Vi har arbetat med att främja samarbete på skolan och arbetat med värdegrunden/ språkbruket /kamratrelationer i det vardagliga arbetet. Vi har varit tydliga med att kränkningar inte accepteras och arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Trygghetsteamet har kopplats in vid behov. På klass- och elevråd har vi tagit upp trivselfrågor och vi har en aktiv trivselgrupp. Vi har utökat rastvärdsschemat under våren för att öka vuxentätheten. Vi har haft regelbundna elevvårdsmöten i arbetslagen och till stöd har vi även haft Elevhälsan. Fritidshemmet Vi har arbetat för ett gemensamt förhållningssätt på skolan gällande språkbruk. Vi har haft besök av biblioteket och barnen deltog aktivt i samtal kring normer och värden. Rönnen har påbörjat kompissamtal. 5.1.2 Resultat Skolan Enligt den kommungemensamma enkäten känner sig 79,2% av eleverna i årskurs 3-6 helt 5 trygga i skolan vilket är en minskning från 81,7% förra årets enkät. Enligt trygghetsgruppens enkät som samtliga elever på skolan svara på känner sig 88% av eleverna trygga. 98% av samtliga elever har någon att vara med på rasten. Den enskilda utvecklingssamtalen visar att fler elever trivs och är trygga jämfört med enkäterna. Fritidshemmet Genom samtal, loggböcker och observationer i vardagen upplever vi att barnens sociala kompetens och språk har utvecklats. 5.1.3 Analys Skolan Enkätresultaten stämmer ganska väl överens med våra egna iakttagelser. De flesta elever fungerar bra i sociala sammanhang och känner sig trygga i skolan. Målet var dock att öka andelen elever som ska känna sig trygga och trivas och det har vi inte nått. Vi upplever att resultaten i trygghetsgruppens enkät påverkas mycket av förskoleklassens svar och de har inte riktigt de referensramar kring gemensamma raster mm som övriga elever. Därför anser vi att de bör stå utanför den gemensamma enkäten men att de genomför en egen, enklare, som också ska tas i beaktande. Vi anser också att det är viktigt att enkätens frågor är någorlunda lika formulerade från år till år, med tanke på att de ska jämföras för att kunna utvärderas. Utvecklingssamtalen har visat en mer positiv bild kring elevers trygghet och kamratrelationer än enkätsvaren. Språkbruket med grova tillmälen och attityder är fortfarande ett problem men konflikterna vi har är mestadels av det verbala slaget. Vi har lagt ner mycket engagemang med att alla elever ska utveckla sin sociala kompetens, använda sig av ett vårdat språk, ha en positiv attityd och vara studiemotiverade. Vi har fortsatt förstärkt rastvärdsschemat ute på rasterna och tagit ett större gemensamt ansvar. Fadderverksamheten har inte utökats och vi efterlyser former där fadderverksamheten styrs upp och planeras/schemaläggs. Vid behov har vi tagit upp aktuella frågor kring enskilda elever på arbetslags och elevvårdsträffar. Fritidshemmet En av tre avdelningar har haft kompissamtal men de andra har istället haft många samtal i smågrupper. Anledningen till detta är bl.a att personal har fått lägga mer tid på arbetet i förskoleklassen och i det sociala vardagsarbetet. Vi ser dock att vårt medvetna fokus på språket i olika sammanhang och att personalen är eniga kring detta arbete ger resultat. Alla vuxna signalerar samma sak. Om vi hade genomfört de insatser som vi kommit överens om så hade resultatet säkert blivit ännu mera positivt. 5.1.4 Utvärdering Vår bedömning är 3 på en skala 1-5. 6 5.1.5 Åtgärder för utveckling Skolan • Vi behöver tydliggöra vår värdegrund och våra trivselregler samt ge eleverna verktyg för att hantera kränkningar, konflikter, ordförråd m.m. Vi kommer att arbeta med Skolverkets skrift gällande åtgärder mot mobbning ”Vad fungerar? samt utveckla vår likabehandlingsplan utifrån de behov som finns. • Vi behöver fler mätmetoder än enkäterna för att utvärdera resultaten. • Fadderverksamheten behöver styras upp och planeras/schemaläggas. • Vi behöver rastaktiviteter med vuxet stöd. Fritidshemmet • Vi måste genomföra de insatser som vi planerar. • Vi fortsätter med våra samtal i den dagliga verksamheten och tar oss tid att prata med barnen. • Kompissamtal på samtliga tre avdelningar. 5.2 KUNSKAPER Skolans mål • Att öka andelen godkända elever på de nationella proven i svenska. • Att öka andelen godkända elever på de nationella proven i matematik – tal uppfattning och tals användning. Fritidshemmets mål • Att utveckla barngruppen till lekskickliga barn. Fritidshemsvistelsen ska vara utvecklande och stimulerande. • Vi ska erbjuda en verksamhet med olika fria och planerade aktiviteter. I skolan har vi kontinuerligt följt upp arbetet i arbetslagen med hjälp av våra pedagogiska planeringar/matriser. Vi har arbetat efter kunskapsuppföljningsplanen i Hallsberg kommun. Vi har genomfört nationella prov i årskurs 3 och 6 och analyserat resultaten. På fritidshemmet har vi följt upp målet med reflektion månadsvis för eleverna på fritidsråden och för pedagogerna på fritidshemsplaneringar. 5.2.1 Processer/insatser Skolan 7 Svenska Högläsning har varit regelbundet återkommande och vi har tränat läsförståelse i mindre grupper. Vi har läst, diskuterat och bearbetat olika typer av texter. Genom skoltidning och klassbloggar har eleverna getts möjligheter till läs- och skrivövningar både för hand och på datorn. Vi har använt metoder och material som enligt forskning gynnar läs- och skrivutveckling. Vid behov har undervisning skett individuellt eller i mindre grupp och det har – i begränsad utsträckning - funnits möjlighet till studiehandledning av modersmålslärare. De elever som har rätt till det läser enligt kursplanen svenska som andraspråk. Matematik Vi har arbetat med arbetsområden kring positionssystemet, bråk i decimalform, procenttal m.m. Som verktyg har vi använt oss av olika metoder. Under terminens gång har vi genomfört diagnoser. Engelska Vi har arbetat med att eleven ska förstå innehållet i talad och skriven engelska. Vi har tränat på att eleven ska formulera sig tydligt i tal och skrift samt redogöra för lästa texter och träna läsförståelse. Fritidshemmet Vi har under året erbjudit barnen många olika aktiviteter, både planerade och fria. Vi har bestämda dagar för idrott, leklotteri och utedag. Skapande verksamhet har engagerat många barn, ex snickarkörkort, skapande med skräp och traditionellt pyssel. Under våren har en dramagrupp arbetat med att skapa teater i smågrupper. Barnen fick anmäla sig till dramat och gruppen skulle träffas på onsdagar då all personal schemalagts. Vi har inför skolans utvecklingssamtal skrivit en individuell sammanställning av barnens lekförmåga. Vi har skrivit en pedagogisk planering för leken. En avdelning har börjat återkoppla till läroplanen på avdelningsplanering. 8 5.2.2 Resultat Skolan Betyg årskurs 6 vårterminen 2013 Ämne % BI, Biologi BL, Bild EN, Engelska FY, Fysik GE, Geografi HI, Historia HKK, Hemkunskap IDH, Idrott och hälsa 11.1 KE, Kemi MA, Matematik MLARA, Arabiska MLBOS, Bosniska MLKAR, Karen MLKUR, Kurdiska Irak MLLAV, Lettiska MLMYA, Burmanska MU, Musik RE, Religionskunskap SH, Samhällskunskap SL, Slöjd SV, Svenska SVA, Svenska som andraspråk TK, Teknik 0.7 F % 3.7 7.4 E % 18.5 22.2 18.5 18.5 22.2 25.9 D % 14.8 18.5 22.2 18.5 22.2 18.5 7.4 25.9 7.4 37.0 18.5 3.7 33.3 C % 22.2 40.7 25.9 22.2 14.8 14.8 33.3 29.6 18.5 22.2 33.3 50.0 B % 37.0 14.8 18.5 33.3 37.0 37.0 59.3 7.4 22.2 22.2 33.3 50.0 50.0 A % 7.4 3.7 11.1 7.4 3.7 3.7 7.4 7.4 14.8 37.0 50.0 100.0 100.0 0.7 100.0 14.8 25.9 22.2 14.8 14.3 100.0 3.7 17.6 22.2 25.9 22.2 25.9 33.3 37.0 7.4 14.8 29.6 4.8 18.5 33.3 29.6 14.8 33.3 7.4 7.4 11.1 14.8 14.3 29.6 20.1 40.7 23.5 22.2 27.4 3.7 10.0 TOT M 15.00 13.96 13.96 14.78 14.44 14.33 16.85 12.59 14.52 15.81 14.67 18.50 13.50 15.00 17.00 10.00 14.52 14.22 14.63 14.70 14.95 10.00 14.81 14.57 M= genomsnittligt meritvärde, E=10, C=15, A=20 Vi har ett totalt genomsnittligt meritvärde på 14,57 vilket innebär att genomsnittsbetyget ligger på ett C. De ämnen som vi har högst meritvärde i är Hemkunskap, Modersmål (lettiska och bosniska), Matematik och Biologi. I matematik är det 37% av eleverna som har nått betyget A och vi har endast ett fåtal elever som har betyget F i något ämne. Några elever har vi inte kunnat betygssätta i idrott. 9 Resultat Nationella prov Hallsberg ÅK 3 Stocksätter Sam tliga Samtliga Sam tliga Samtliga Elevstatistik 2013 2012 2013 2012 Antal elever 162 173 28 28 67,6% 96,0% 81,3% 0,0% … 96,3% 82,1% Svenska 60,0% Svenska som andraspråk Matematik 56,0% 61,9% Hallsberg ÅK 6 Stocksätter Sam tliga Samtliga Sam tliga Samtliga Elevstatistik 2013 2012 2013 2012 Antal elever 152 151 27 31 Svenska 91% 85,7% Svenska som andraspråk 100% 100,0% 29% …. Matematik 92% 82,4% 92% 74,2% Engelska 89% 84,8% 96% 90,3% SO 91% - 88% - NO 96% - 96% - Siffrorna visar andelen (%) av eleverna (som deltagit på proven) som nått kravnivån på samtliga delprov. Vi har bra resultat på nationella proven och även om det är svårt att jämföra resultatet mellan åren pga av att provens utformning skiljer sig åt så ser vi att resultaten i matematik har förbättrats avsevärt i både årskurs 3 och 6. 10 Fritidshemmet I den individuella sammanställningen av barnens lekförmåga inför utvecklingssamtalen ser vi att barnens utvecklats positivt. I arbetet med en teaterföreställning som redovisades i slutet av terminen utvecklades många barn från egocentrerade till samarbetande deltagare. 5.2.3 Analys Skolan Vi ser en ökning av resultaten från Nationella prov i åk 3 i svenska jämfört med resultaten för 2012. I årskurs 3 lades fokus på svenska undervisning under hösten samtidigt som eleverna gjordes medvetna om målen för svenska och de krav som ställs. Vi omfördelade specialresurs till förmån för årskurs 3. En marginell ökning av resultaten utifrån detta har vi sett men inget som vi kan dra några slutsatser av. Den planerade studiehandledningen av modersmålslärarna har inte genomförts än vilket kan ha påverkat resultatet för vissa elever med annat modersmål. Majoriteten av eleverna som inte når målen i svenska är de som läser enligt kursplanen svenska som andraspråk. I årskurs tre har eleverna som läser enligt denna kursplanen inte nått kravet att klara samtliga delprov men för flertalet elever är många av delproven klara och steget till att bli godkänd är inte långt. Undervisningen i detta ämne sker individuellt eller i mindre grupp och behöver ses över för att höja resultaten. Vi behöver bli bättre på att lägga fokus på elevernas förmågor (enligt den nya läroplanen) snarare än faktakunskaper. Vi har inte arbetat med olika slags texter i den utsträckning som vi borde ha gjort. I fortsättningen bör vi arbeta med olika slags texter i alla sammanhang och ämnen. I matematik har vi bra resultat både om vi tittar på betygen och resultaten på nationella proven. Många elever når höga betyg och av resultatet på en elevenkät när det gäller inställning till ämnet ser vi att självförtroendet hos eleverna när det gäller matematiken har ökat markant. Detta och lärarnas medvetna arbete med att lägga upp undervisningen efter läroplanen bidrar till vår höga måluppfyllelse Fritidshemmet Det har varit bra med de fria och planerade aktiviteterna. Utedagarna på spontanlekplatsen behöver ses över, med fler val även för de barn som inte är så idrottsintresserade. Genomförandet med teaterföreställningen var i vissa lägen svår när barnen inte alltid var med, beroende på ledighet i schemat. Vi behöver samarbeta mellan avdelningarna kring dessa typer av gemensamma aktiviteter. Övandet drog ut på tiden så att en del barns intresse svalnade. Snickarkörkortet har dragit ut på tiden beroende på sjukdomar bland personalen och annan prioritet. Att kartlägga barnens lekförmåga är ett bra verktyg för oss i utvecklingsarbetet. 5.2.4 Utvärdering Vår bedömning är 3 på en skala 1-5. 11 5.2.5 Åtgärder för utveckling Skolan • • • • • • Studiehandledning till de elever som har rätt till det. Special och resursfördelningen behöver kontinuerligt ses över och vid behov omfördelas. Undervisningen i svenska som andraspråk behöver ses över. Mer samarbete mellan årskurserna i åk 4-6 I svenska och övriga ämnen arbeta mer med olika typer av texter. Fokusera på förmågor när vi bedömer eleverna. Fritidshemmet • Fortsätta prioritera leken och arbeta mer med pedagogiska planeringar för leken. Fortsätta att kartlägga barnens lekförmåga. • Erbjuda barnen många olika estetiska uttrycksformer. • Kortare berättelser när vi arbetar med drama. • Fast veckoplanering på resp. avdelning. 5.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Skolans mål • Att öka andelen elever som har kunskap om målen, känner att de har inflytande, kan påverka sitt skolarbete i de olika ämnena och är med och planerar sitt arbete. Fritidshemmets mål • Eleverna ska ta ansvar för sig själva,sina saker,fritidshemmens saker och lära sig olika beslutsprocesser. • Eleverna ska kunna påverka fritidshemmets innehåll. Vi har analyserat den kommungemensamma elevenkäten i årskurs 3-6. Vi har tittat på vår egen trivselenkät som genomförts i årskurs 1-3 På fritidshemmet har vi samtalat och reflekterat med barnen i mindre grupper och personalen har observerat barnen i den dagliga verksamheten. Vi har gjort en sammanställning över elevernas ansvarstagande. 5.3.1 Processer/insatser Skolan Vi tydliggör elevernas ansvar och inflytande vad det gäller arbetssätt, arbetsformer, redovisningsformer och undervisningens innehåll ex i pedagogiska planeringar, loggböcker 12 och inför utvecklingssamtal. Vi tydliggör kontinuerligt de kortsiktiga målen och även de på lite längre sikt. I våra olika råd/ forum diskuterar vi och fattar beslut och återkopplar till eleverna så att de får förståelse för hur demokratiska processer fungerar. Det är viktigt med återkoppling så att alla ser och förstår hur demokratiska arbetsformer fungerar. Vi har haft omröstningar och barnen har tränats i att ta ansvar utifrån mognad. Fritidshemmet Vi har haft fritidsråd, samlingar och intervjuat varje barn enskilt. Vi har haft omröstningar och barnen har tränats i att ta ansvar utifrån mognad. Vi har gjort en sammanställning över barnens ansvarstagande. 5.3.2 Resultat Skolan Enligt den kommungemensamma enkäten så är det i år 13% (10 elever) som inte tycker att de kan vara med och påverka hur de arbetar i de olika ämnena. Denna siffra var förra året 12,8% (14 elever). I år är det färre elever som svarat på enkäten vilket gör att siffrorna inte är helt jämförbara. Förra året var det 14,6% av eleverna som inte tyckte att de fick vara med och planera sitt skolarbete och i år har denna siffra sjunkit till 5,2% Utifrån vår egen trivselenkät som genomförts i årskurs 1-3 så anser 85,2 % att de får vara med och bestämma i klassen. Denna siffra är inte jämförbar med siffrorna i vår arbetsplan men är intressant att utgå från för vårt fortsatta arbete. 98% av eleverna i årskurs 1-3 tycker att de har kunskap om målen. 77% anser att de har inflytande och får vara med och bestämma i de olika ämnena. 72% tycker att de får vara med och planera sitt arbete. Fritidshemmet Barnen är vana vid att diskutera saker och har lärt sig vad demokratiska omröstningar innebär bl a på fritidsråden och i andra sammanhang. Vi ser i vår dokumentation (lappen om Social kompetens) att barnens ansvarstagande går framåt. 5.3.3 Analys Skolan Betydligt fler elever än förra året anser att de får vara med och planera sitt arbete vilket är ett resultat av ett målmedvetet arbete från pedagogerna med att tydliggöra målen och elevernas möjlighet till inflytande och ansvar. 98% av eleverna i årskurs 1-3 har kunskap om målen och arbetet med att tydliggöra dessa har gett resultat. Vår egen enkät gav oss det underlag som behövdes för att dra slutsatser om elevers delaktighet och inflytande. Det är ett bra verktyg som vi avser att fortsätta med. Fritidshemmet De planerade fritidsråden har bara genomförts fullt ut på en avdelning. Den långsiktiga planeringen och reflektion/uppföljning har stått tillbaka för nulägesplanering på fritidshemsplaneringarna. Det finns barn som inte tar ansvar för att städa undan efter sig. 13 Finns även många som inte håller ordning på sina egna saker. 5.3.4 Utvärdering Vår bedömning är 4 på en skala 1-5. Det finns mer att göra men vi känner att vi är på god väg. 5.3.5 Åtgärder för utveckling Skolan • Skaffa verktyg för att tydligt synliggöra när och hur elever är delaktiga i det dagliga arbetet i de olika ämnena. • Vi kommer att fokusera på ett tätare system av utvärdering och uppföljning. Fritidshemmet • Skriva in i almanackan vid terminens början för att komma ihåg fritidsråden. • Arbeta målmedvetet med att barnen ska städa efter sig och hålla ordning. • Vi fortsätter med Social-kompetenslappen och barnintervjuer. • Barnen får vara med och rösta när tillfälle ges. 5.4 SKOLA OCH HEM Fritidshemmets mål • Att vi ska förbättra informationen till vårdnadshavare om fritidshemmets mål och verksamhet. Vi har tittat på den kommungemensamma föräldraenkäten. 5.4.1 Processer/insatser Vi lämnade ut föräldraenkäten i pappersform och följde upp att svaren kom tillbaka i kuvert, för att kunna vara anonyma. Detta gjorde att vi fick en mycket högre svarsfrekvens jämfört med förra året. Vi informerade nya föräldrar om fritids mål och rutiner. Vi har skickat hem informationsbrev om verksamheten ca. 2 gånger per termin. Rönnen har en ny Whiteboardtavla i hallen som gjort många föräldrar nyfikna och intresserade. Där finns även mål och likabehandlingsplan. 5.4.2 Resultat Det var 80,2% av föräldrarna som svarade på enkäten och 82,7% av dessa var nöjda med informationen från fritidshemmet. Förra årets siffra var lika hög men då var det endast ett fåtal föräldrar som besvarade enkäten. Vid dropin fika har resultaten redovisats för föräldrarna på en av avdelningarna.. 14 5.4.3 Analys Att vi når ett såpass bra resultat beror på att vi medvetet arbetat med att förbättra informationen till vårdnadshavare och att vi hittat ett system som gör att i stort sett samtliga föräldrar svarar på enkäten. Detta gör att resultatet även är mer tillförlitligt jämfört med förra året då svarsfrekvensen var låg. Protokollen från fritidsråden har lagts ut på hemsidan vilket gör att föräldrarna även kan ta del av den informationen på ett enkelt sätt 5.4.4 Utvärdering Vår bedömning är 4 på en skala 1-5. Det finns mer att göra men vi känner att vi är på god väg. 5.4.5 Åtgärder för utveckling • • • • En blogg är under uppbyggnad vilken ytterligare kommer att förenkla för föräldrarna att ta del av vad som händer i verksamheten. Vi behöver informera föräldrarna mera om var/hur de tar del av information. Vi behöver avsätta tid för enkätarbete. Synliggöra målen och veckoplaneringar för föräldrarna på samtliga avdelningar. Sammanfattning Vår skola genomsyras av en god stämning och ett gott arbetsklimat. Att vi prioriterar att eleverna ska vara en del av en helhet, där de är delaktiga och blir sedda ligger till grund för god inlärning. Årets enkät visar att det är betydligt fler nu jämfört med tidigare som anser att de får vara med och planera sitt skolarbete. Vi arbetar ständigt för att alla elever ska känna sig trygga och vara en del i gemenskapen samt se mångfald som en tillgång . Utifrån kartläggningar ser vi dock att vi har ett antal elever som inte känner sig trygga i skolan vilket vi absolut inte är nöjda med. Vi behöver lyfta fram värdegrundsarbetet, likabehandlingsplanen och trivselreglerna mer och arbeta för att få en miljö där samtliga elever känner sig trygga och vill komma till skolan. Vi har goda resultat när det gäller betyg och resultat på nationella proven och det är bl.a ett resultat av pedagogernas medvetna arbete med att utveckla undervisningen, riktad kompetensutveckling och ett professionellt förhållningssätt. I resursfördelningssystemet har vi extra resurser för elever med utländsk bakgrund vilket gör att vi kan arbeta med mindre klasstorlekar och grupperingar. Vi har satsat på att samtliga klasser kommer igång med klassbloggar för att på ett enkelt och lättåtkomligt sätt visa vad man arbetar med och nå ut med information. Detta arbete kommer att utvecklas under kommande år. Under året har vi arbetat medvetet med utformningen av vår arbetsplan och hur vi skriver mål. På fritidshemmet har vi börjat arbetet med med pedagogiska planeringar kopplade vill verksamheten. Personalen har blivit mer medveten om vilka mål som vi har satt upp och vi har utvärderat arbetsplanen mer kontinuerligt nu jämfört med tidigare år. Hallsberg 2013-09-16 Catharina Lindvall-Scharmer Rektor Stocksätterskolan 15