1. No category

UTBILDNINGSNÄMNDEN
SÖDERMALMSSKOLAN
SID 1 (14)
2013-10-22
Arbetsplan 2014
Inledning
Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget på Södermalm. Vi
tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även
emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har också en
CSI-grupp, en central grupp med särskild inriktning, för elever med AST i årskurs
7-9. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till
årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi erbjuder
korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två
skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns,
och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är
inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i
grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Vår CSI-grupp ligger i lokaler
på Swedenborgsgatan.
Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi
välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser
på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som
sociala kompetenser. Gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna skapar vi
genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Alla elever
har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och
skolan som helhet.
Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och
förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och
förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser.
Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om
och hjälper till.
Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi
värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar
för utveckling.
Skolan har ett kvalitetshjul (se bilaga) som vi arbetar utifrån för att på ett
systematiskt sätt kunna arbeta med kvalitetsarbetet. Våra mål och åtagande
redovisas i denna arbetsplan och följs sedan upp i vår kvalitetsredovisning . All
personal görs delaktiga i framtagandet genom vårt samverkansarbete. Föräldrar
görs delaktiga genom vårt system för föräldrasamverkan. Eleverna görs delaktiga
genom vårt system för elevdelaktighet.
Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i
världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan!
SID 2 (14)
Åtgärder för utveckling
Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra
hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra
det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är
följande:




IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så
måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens
lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl
förtrogna med IUP-processen. Vi kommer under året att behöva modifiera
vissa delar i IUP-processen men huvudtanken kvarstår. Vi ser att vi
behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa
till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad
den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena
och där är de pedagogiska planeringarna med tillhörande matriser eller
liknande ett bra verktyg. Vi behöver arbeta med att utveckla den formativa
bedömningen kopplat till undervisningen och därför kommer vi att satsa
på kompetensutveckling inom detta område. Formativ bedömning
ska förekomma i alla ämnen och av alla lärare. Vi behöver också utveckla
elevdelaktigheten vad gäller framtagandet av pedagogiska planeringar.
Under läsåret kommer hela skolan att börja tillämpa elevledda
utvecklingssamtal som ett led i att lära eleverna att ta ett större ansvar
över sitt eget lärande. Skolan har en IUP-grupp bestående av personal
från de olika arbetslagen som arbetar med att utveckla delarna i IUPprocessen.
Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever upplever
lugn och ro på lektionerna. Vi behöver diskutera definitionen av "lugn och
ro på lektionerna" med eleverna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett
gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna. Det är också av vikt att
rummet är pedagogiskt utformat. Vår definition av ett pedagogiskt rum är
att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med
möblering och utformning av rummet.
Digital utveckling -Vi har investerat i digitala verktyg så som smartboard,
bärbara datorer, iPads samt diverse mjukvara. Skolan har en digital
utvecklingsgrupp bestående av personal från de olika arbetslagen. Den
digitala gruppen hjälper skolans personal att vidareutveckla kompetensen
kring digitala verktyg och hur de kan användas pedagogiskt. Under detta
läsår kommer vi också att fokusera på hur de digitala verktygen förbättrar
lärandet samt kan hjälpa våra elever att nå högre resultat.
Jämställdhet - Vi behöver arbeta för att skapa en jämställd skola - vi
måste öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor! Detta handlar både
om att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsresultat
men även om frågor som rör jämställdhet i allmänhet.
SID 3 (14)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god
fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0%
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag känner mig trygg i skolan,
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag känner mig trygg i skolan
100 % 2014
ÅTAGANDE:
Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna.
Förväntat resultat
Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna.
Arbetssätt
- Ett systematiskt och ständigt pågående värdegrundsarbete som gäller alla
elever och all personal.
- Trygghetsgrupper bestående av personal på respektive stadium som arbetar
förebyggande och operativt med konflikter och eventuella kränkningar.
- Fritidspedagog med skolgårdsansvar för år F-3 .
- Skolstöd (fritidspedagoger kopplade till mellanstadiet som stöd under raster och
SID 4 (14)
på lektioner).
- Fritidshems- och mellanstadieverksamhet.
- Elev- och personaldrivet café
- Elevskyddsronder i alla år.
- Skolsköterskan genomför hälsosamtal i årskurs 4, 6, 8.
- Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för årskurs F-6.
- Rastvärdssystem med rastvärd, matvärd samt pedagogisk lunch.
- Schemalagd mentorstid årskurs 1-9.
- Elevråd och andra råd
- Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar i
årskurs 4-9.
- Tydligt ledarskap i klassrummet
- Det pedagogiska rummets utformning
- Inkludering
Resursanvändning
Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre
måluppfyllelse.
Uppföljning
Stockholms stads brukarundersökning, skolans egen trivselenkät, utvärdering av
likabehandlingsplanen samt upprättande av ny sådan, utvecklingssamtal, elevråd
och andra råd, mentorstid. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Utveckling
Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används
på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus.
ÅTAGANDE:
Vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställt förhållningssätt
Förväntat resultat
Att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor ökar.
Arbetssätt
- Personalen reflekterar över genus när didaktiska överväganden görs t ex vid val
av lekmaterial, läromedel, litteraturläsning m m
- Diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön kopplas till undervisningen
- Personalen har punkten jämställdhet på dagordningen på arbetslagsmötena
- Skolan har ett jämställdhetsråd bestående av elever och personal.
Resursanvändning
- Ett arbetslagsmöte i månaden har punkten jämställdhet på dagordningen.
- En gång i månaden träffas skolans jämställdhetsråd
SID 5 (14)
Uppföljning
På arbetslagsmötena varje månad.
Jämställdhetsrådet gör årliga utvärderingar kring jämställdhet på skolan
Utveckling
Utvärdera och analysera skolans jämställdhetsarbete årligen.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar
att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen
Indikator
Årsmål
Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
100 % 2014
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
100 % 2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i matematik i årskurs 3
100 % 2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
100 % 2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet
i matematik i år 6
100 % 2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet
i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
100 % 2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
matematik i år 9
100 % 2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
svenska i år 9
100 % 2014
Meritvärde i årskurs 9
245
2014
Poäng
SID 6 (14)
ÅTAGANDE:
1. Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs
9
Förväntat resultat
Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9. Alla
elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan
Arbetssätt
- Skolan formulerar läsårsmål och arbetslagen formulerar arbetslagsmål. Dessa
är kopplade till kunskapsresultat och brukarundersökning. Målen och resultaten
stäms av under året och avslutas sedan med en mål- och resultatdialog.
- Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav tillämpas.
- Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska
vara begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande
verktyg i undervisningen. Till dessa bör även en matris eller liknande kopplas som
ett verktyg för formativ bedömning.
- Alla elever vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven.
- Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas där elevens kunskapsutveckling i
förhållande till kunskapskraven och utveckling i övrigt bedöms (skriftliga
omdömen). Även en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot
läroplanens mål formuleras.
- Avstämning av elevernas kunskapsnivå genomförs varje termin i form av en
bedömningskonferens.
- Pedagogisk utredning genomförs för elever vi befarar inte kommer att nå målen.
- Åtgärdsprogram upprättas då särskilda stödinsatser krävs.
- Specialpedagogerna arbetar systematiskt med lärarna, arbetslagen och
eleverna kring elevernas utveckling och behov .
- Kontinuerliga samtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och
utveckling. Formativ bedömning ska tillämpas.
- Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik
med leken som grund för lärande.
- Lärarna ansvarar för att eleverna får en strukturerad och utvecklande
undervisning.
- Ett tydligt ledarskap i klassrummet bedrivs.
- Det pedagogiska rummets utformning är viktigt.
- Lugn och ro på lektionerna är en förutsättning för lärande.
- Inkludering efter behov och förmåga för alla elever.
- Använda digitala verktyg i undervisningen på alla stadier.
- Fritidshemmet kompletterar skolan i kunskapsuppdraget.
Resursanvändning
Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre
måluppfyllelse.
Uppföljning
Mål- och resultatdialoger utifrån uppsatta mål samt kunskapsresultat och resultat
på Stockholms stads brukarundersökning,uppföljning av IUP-processen,
SID 7 (14)
utvecklingssamtal, nationella prov, LUS-kartläggning, schemalagda
mentorssamtal, utvärdering av elevhälsoarbetet samt regelbundna
verksamhetsbesök.
Utveckling
Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används
på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande
över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
100 % 2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
100 % 2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är
nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att
lära och utvecklas
100 % 2014
ÅTAGANDE:
Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande.
Förväntat resultat
Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse
för sitt eget lärande.
Arbetssätt
- Den pedagogiska planeringen (PP) ska vara utformad så att eleven klart och
tydligt vet vad den behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena.
- En matris eller liknande ska kopplas till den pedagogiska planeringen så att
eleverna vet vad som krävs för att nå de olika kunskapskraven och följa sin egen
utveckling.
- Lärarna planerar den pedagogiska planeringen och utvärderar undervisningen
tillsammans med eleverna
- Eleverna ska vara delaktiga i utformandet av undervisningen.
SID 8 (14)
- Den individuella utvecklingsplanen (IUP) används som ett levande verktyg där
eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete.
- Eleven har huvudrollen i sitt eget utvecklingssamtal genom de sk elevledda
utvecklingssamtalen.
- Fritidspedagogerna planerar deras pedagogiska planering och utvecklar
fritidshemmets aktiviteter tillsammans med eleverna.
Resursanvändning
Skolan har en utvecklingsgrupp där lärare arbetar för att utveckla IUP-processen
och genom den öka elevernas inflytande, ansvar och förståelse för det egna
lärandet.
Uppföljning
IUP-processen. Stockholms stads brukarundersökning. Arbetslagens mål- och
resultatdialoger.
Utveckling
Arbetet med utvecklingsgruppen utvärderas. Elevernas upplevelse över
inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet utvärderas årligen.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som
internationellt
ÅTAGANDE:
Skolan samverkar med vårdnadshavarna för att skapa bästa möjliga
förutsättningar för elevens utveckling. Skolan samverkar med
socialtjänsten, polisen, BUP och förskolan.
Förväntat resultat
God samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer.
Arbetssätt
- Skolråd.
- Skolstartsmöte och föräldramöte
- Utvecklingssamtal
- Pedagogisk kväll för föräldrar och vårdnadshavare.
- Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben
- Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis
- Närpolis stöttar med bekymringssamtal vid behov
- Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7
- Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden
- Skolan arbetar tillsammans med förskolorna inför övergången till förskoleklass.
SID 9 (14)
Resursanvändning
Handlingsplan för föräldrasamverkan där ett system för skolans samverkan med
vårdnadshavare har utarbetats. Andra aktörer så som närpolisen och
fältassistenter används i skolans arbete med eleverna.
Uppföljning
Skolrådets utvärdering, Stockholms stads brukarundersökning,
Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll
Utveckling
Handlingsplanen för föräldrasamverkan utvärderas och revideras årligen.
Samverkan med andra aktörer bör utvärderas årligen.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som
internationellt
ÅTAGANDE:
Skolan samverkar med näringsliv och högskolor. Skolan har kontakt med
skolor utomlands.
Förväntat resultat
En fortsatt god samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra
grundskolor. Ett ökat samarbete med skolor utomlands.
Arbetssätt
- Kontakter med näringslivet via ett utformat system för hur PRAO genomförs i
årskurs 8.
- Skolan tar emot VFU-studenter.
- Skolan arbetar med att etablera kontakter med skolor i andra länder
- Tar emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder.
- Ett samarbete med Söderandan där kontakter med näringslivet utvecklas.
Resursanvändning
Resurser läggs på personal så att de kan medverka i de olika
samverkansnätverken.
Elever i årskurs 8 gör PRAO i två veckor.
Uppföljning
Skolledningens resultatanalys, utvärdering av PRAO.
Utveckling
PRAO ger eleverna en inblick i arbetslivet. Skolans internationella kontakter
förväntas öka.
SID 10 (14)
Resursanvändning
Vi arbetar ständigt med att fördela och omfördela resurser inom verksamheten för
att så effektivt som möjligt öka resultaten och höja måluppfyllelsen.
Vi har maximerat elevantalet och strävar alltid efter att ha fulla klasser. Vi utnyttjar
lokalerna till fullo och har också flexibla lösningar där lokalerna inte räcker till t ex
extern idrott då vi bara har en fullskalig idrottshall för alla skolans elever.
Södermalmsskolan har cirka 820 elever. Verksamheten är förlagd till Gamla
Maria skolbyggnader för årskurserna F-3 och till Södermalmsskolebyggnaden för
årskurserna 4-9. Vår CSI-grupp bedriver sin verksamhet i lokaler på
Swedenborgsgatan. Skolbarnomsorgen är helt lokalintegrerad i skolan.
Skolan är indelad i arbetslag. Kring de yngre eleverna, åk F-3, består ett
arbetslag av tre lärare, en förskollärare och fem fritidspedagoger. Arbetslaget
ansvarar för de 96 elevernas hela dag och planerar gemensamt kring skola och
fritidshem. Det finns tre sådana arbetslag. Ett av dem inkluderar en
grundsärskolegrupp.
Grundskolans och grundsärskolans elever i åk 4-9 organiseras i fem arbetslag.
Till ett av arbetslagen kan eleverna välja profilen Litteratur och Drama och ett av
arbetslagen består endast av en särskild undervisningsgrupp med elever i åk 5-9.
CSI-gruppen är ett eget arbetslag. Vår elevhälsa består av skolpsykolog,
skolsköterska, SYV, specialpedagoger, biträdande rektorer och rektor.
Skolan har mindre undervisningsgrupper i ämnena hem- och konsumentkunskap,
slöjd samt NO-labb i de äldre årskurserna. Övriga lektioner ges i helklass.
Vi har installerat Smartboards i alla klassrum från årskurs 1 till 9. Vi har också
satsat på att köpa in Ipads främst för de yngre eleverna samt
grundsärskoleklasserna.
Skolan tillhör Stockholms stad Utbildningsförvaltningen och leds av rektor Nina
Jonsson. Till skolans ledning hör fyra biträdande rektorer och en administrativ
chef.
Övrigt
Omvärldsanalys
Södermalmsskolan har som innerstadsskola i ett skoltätt område med erfarenhet
av att konkurrera om eleverna. Vi står oss bra i konkurrensen och är medvetna
om att vår skola håller en hög kvalitet.
Läget mitt i en storstad erbjuder ett mångfacetterat utbud av aktiviteter. Dessa
aktiviteter har skolan att använda sig av som möjligheter och tillgångar,
respektive att förhålla sig till och manövrera kring. Skolans närhet till
kommunikationer gör att vi kan ta del av det kulturutbud som finns i en storstad.
Ett oförutsägbart informationssamhälle i ständig utveckling är en utmaning. Vi
måste ständigt utveckla våra arbetssätt och samverkansformer kring våra elevers
vardag och miljö, samt möta våra elevers behov av nya och fördjupade
kunskaper.
SID 11 (14)
Oavsett hur omvärlden ser ut så handlar det för oss om att se möjligheterna och
använda oss av dem till stöd för vidare utveckling. Det är viktigt att ständigt
utvecklas och ta till oss nya utmaningar med ett positivt förhållningssätt.
Bilagor


Handlingsplan Kvalitetshjulet 13-14
Chef- och ledarfilosofi Södermalmsskolan
SID 12 (14)
Kvalitetshjulet 13-14
Skolan har ett kvalitetshjul som vi arbetar utifrån för att på ett systematiskt sätt
kunna arbeta med kvalitetsarbetet. Våra mål och åtagande redovisas i skolans
arbetsplan och följs sedan upp i vår kvalitetsredovisning. All personal görs
delaktiga i framtagandet genom vårt samverkansarbete. Föräldrar görs delaktiga
genom vårt system för föräldrasamverkan. Eleverna görs delaktiga genom vårt
system för elevdelaktighet.
jan
dec
Betyg
Skriftliga omdömen
nov
Utvecklingssamtal
Målavstämning
feb
Resultatanalys
Trygghetsenkät
Arbetsplan
Nationella prov år 3, 6, 9
okt
mars
Brukarundersökning
Läsåret
Kvalitetsredovisning
LUS-kartläggning
Trygghetsenkät
sept
april
Utvecklingssamtal
LUS-kartläggning
Mål- och
resultatdialog
Målplanering
aug
Betyg
Målutvärdering
juli
juni
maj
SID 13 (14)
Chef- och ledarfilosofi
Chef- och ledarfilosofi på Södermalmsskolan utgår från de tre ledorden; SE,
STÖTTA och STYRA. Det är den ledningsfilosofi som ledningsgruppen har
kommit överens om att arbeta utifrån. Eftersom ledningsgruppen arbetar som
ett team så är det viktigt att alla arbetar utifrån samma ledningsfilosofi för att
skapa en likvärdighet både i vår ledningsgrupp men även mot våra
medarbetare.
Se
Att se medarbetarna handlar om att arbeta med ett nära ledarskap där man
som chef finns nära medarbetarna och på så sätt kan se dem i deras dagliga
arbete. Varje vecka gör rektor, samt biträdande rektorer, verksamhetsbesök
ute i verksamheterna. Rektor gör verksamhetsbesök i skolans alla
verksamheter medan de biträdande rektorerna gör verksamhetsbesök i de
verksamheter de ansvarar för. Det är viktigt att vara synliga ute i
verksamheten. Det är också viktigt att se vad som händer ute i verksamheten
och att regelbundet besöka verksamheter gör att vi ser mycket av vår skola
och dess medarbetare.
Stötta
Att stötta medarbetarna handlar om att ge dem stöd och hjälp i det dagliga
arbetet. Stödet kan många gånger handla om att vara bollplank och hjälpa
dem hitta verktyg att själva ta sig vidare. Det kan också handla om att ge stöd i
svåra situationer och avlasta dem i svåra frågor där de känner att de behöver
hjälp av sin chef eller där de behöver få veta att deras närmsta chef kan stötta
dem. Det kan också handla om att kunna hjälpa dem att söka annan hjälp,
som t ex företagshälsovården, ifall ett sådant behov uppstår. De biträdande
rektorerna har dessutom sina arbetsplatser i anslutning till den verksamhet de
ansvarar för samt de medarbetare de ansvarar för. Detta för att finnas nära
och vara tillgängliga för medarbetarna.
Styra
Att styra medarbetarna och verksamheten handlar om att tydliggöra de
styrdokument som vi i skolan arbetar efter och se till att dessa efterföljs. Det
handlar också om att hjälpa medarbetarna att förstå och tolka styrdokumenten
som styr skolan. Vi försöker också styra medarbetarna till att vara delaktiga i
de frågor som vi själva kan styra över på skolan samtidigt som vi tydliggör vad
vi inte direkt kan påverka. Detta för att skapa delaktighet kring frågor som vi
faktiskt kan påverka så att vi inte lägger tid och kraft på frågor som vi har liten
eller ingen påverkan på. Alla arbetslag har ett möte varje vecka som närmaste
chef leder. Detta gör att vägen till beslut i arbetslaget blir kortare.
Andra viktiga hörnstenar i skolans ledarskap är feedback, tydlighet, höga
förväntningar, delaktighet och att vara förankrad i vår värdegrund. Feedback
ska ges för att få medarbetaren att utvecklas. Tydlighet skapar trygghet samt
att minskar missförstånd och förvirring som lätt uppstår. Tydlighet handlar
också om att kunna stå för det man tror på och vara tydlig med vad man tror
på eller inte tror på för den delen. Att ha höga förväntningar på de runtomkring
sig betyder också att man litar på dem och alltid utgår ifrån att de gör sitt
SID 14 (14)
bästa. Självklart har vi också höga förväntningar på oss själva. Vi måste ”walk
the talk” för att vara trovärdiga. Att göra medarbetarna delaktiga i olika
processer är också viktigt. Vi når bäst våra mål och goda resultat genom att
tillsammans arbeta mot dem. Att få medarbetarna delaktiga i processen fram
till beslut arbetar vi tydligt med via stadens samverkansavtal. Skolans
värdegrund har vi tillsammans med personal och elever arbetat fram och den
ska genomsyra allt vi gör.