1. No category

Vindkraftpark
Bäckaskog
Tillståndsansökan
Medverkande
Beställare
Nordex Sverige AB
Kristian Lilliesköld
TCC AB
Fredrik Sander
Konsult
Vectura Consulting AB
Uppdragsledare
MKB
Kartor
Katarina Jonsson
MKB ansvarig: Christina Berggren, Naturmiljö och rennäring: Katarina Jonsson,
Landskapsbild: Leif Wiklund, Kulturmiljö: Carina Öberg
Sara Freerks, Joakim Svahn
Innehåll
Tillståndsansökan
Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 2 Samrådsredogörelse
Bilaga 3 Fotomontage
Bilaga 4 Tidigare rapporter och utredningar
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Miljöprövningsdelegationen
ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Sökande:
Telecom connect & construct i Motala AB (TCC AB)
Strandvägen 169
591 46 MOTALA
Organisationsnummer: 556627-8056
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 25
753 23 Uppsala
Telefon: 018-18 59 00
Organisationsnummer: 556756-9792
Kontaktperson: Fredrik Sander
Mejl [email protected]
Telefon 0141-44 11 51
Saken:
Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift mm. av en
gruppstation för vindkraft (kod 40.90)
1. Yrkanden
TCC AB och Nordex Sverige AB ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att inom det
projektområde som framgår av bilaga 1, på fastigheten Åseleskogen 1:1 i Åsele kommun,
Västerbottens län, uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 15 vindkraftverk med
tillhörande fundament, vägar och annan nödvändig anläggning inom projektområdet.
Sökande yrkar vidare att miljöprövningsdelegationen:
1. Bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap, 25 § andra stycket miljöbalken till 10 år från
lagakraftvunnet tillstånd.
2. Bestämmer att tillståndet ska gälla tillsvidare
3. Meddelar villkor i enlighet med vad som anges under avsnitt 12.
4. Godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 1.
2. Orientering
Sökanden
TCC AB är ett projektbolag inom Teleconkoncernen. Telecon AB är verksamt inom vindkraft- och
telekommunikationsbranschen och har sitt säte i Motala. Verksamheten består av bland annat
byggnation av master för telekommunikation och vindmätning och Telecon är delaktiga som
projektörer i flera vindkraftsprojekt, både på uppdrag av kunder och i egna projekt.
Nordex Sverige AB är ett dotterbolag inom Nordexkoncernen. Nordex Energy GmbH är en av
världens största tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Nordex
vindkraftverk på 2,5 MW har funnits på marknaden sedan år 2000 och konceptet är väl beprövat.
Nordex kärnverksamhet är tillverkning, försäljning och service av vindkraftverk men företaget
bedriver även projektutveckling i Sverige och andra länder.
Bakgrund till ansökan
Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en
elproduktion på 30 TWh/år. I dagsläget producerar svenska vindkraftverk cirka 7 TWh el per år, men
förutsättningarna för att öka tillförseln är bra. Teknisk utveckling inom vindkraften samt förnyad
vindkartering har gjort det möjligt och ekonomiskt intressant att etablera vindkraft även i skogbevuxna
områden. Utbyggnad av vindkraften utgör en viktig del i samhällets strävan mot en hållbar utveckling
1
och är ett angeläget allmänt intresse. Elenergiproduktion genom vindkraft bidrar till att flertalet av de
16 nationella miljökvalitetsmålen uppfylls.
Den ansökta verksamheten beräknas producera cirka 105 GWh Om en eluppvärmd villa antas
förbruka 25000 kWh/år kommer vindkraftparken att kunna försörja ca 4200 eluppvärmda villor.
Avgränsningar
Verksamheten bedöms inte påverka miljön inom något område med skydd enligt 7 kap. miljöbalken
på ett betydande sätt, ej heller någon art som är upptagen i 8 kap miljöbalken eller
artskyddsförordningen. Särskild prövning mot dessa bestämmelser bedöms därför inte vara nödvändig.
De vattendrag som rinner ut från området är alla mycket små. En del av vattendragen är troligtvis torra
under en del av året. Det är inte klarlagt om verksamheten innebär vattenverksamhet vid passage av
vattendragen. Om det vid detaljprojektering av det interna vägnätet visar att anläggandet innebär
vattenverksamhet kommer anmälan enligt miljöbalken att genomföras. Eventuell vattenverksamhet
ingår därför inte i denna ansökan.
Verksamheten har projekterats så att tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. inte krävs.
Externt exportnät och nätanslutningen omfattas inte av denna tillståndsansökan. Prövning enligt
ellagen kommer senare att aktualisera och hanteras av elnätbolaget.
Icke teknisk sammanfattning
För en icke teknisk sammanfattning av verksamhetens miljökonsekvenser hänvisas till kapitel 1 i
bifogad miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 1.
3. Områdesbeskrivning
Projektområdet
Vindkraftspark Bäckaskog inryms inom ett område beläget ca 23 kilometer söder om Åsele samhälle, i
kommunens södra del några kilometer från läns- och kommungränsen mot Västernorrland respektive
Örnsköldsvik. Markägare för projektområdet är Sveaskog.
Den planerade vindkraftparken ligger på Storberget med topparna Tjärnmyrkullen, Sörberget,
Älgmyrkullen, Östiberget och Lappmyrkullen. Projektområdet domineras av skog med aktivt
skogsbruk och saknar bebyggelse.
Projektområdet för Vindkraftspark Bäckaskog omfattar ca 9 kvadratkilometer och ligger på ca 450–
525 m ö h. Inom området finns en förhållandevis väl utbyggd infrastruktur med skogsbilvägar.
Anslutningsmöjligheter till elnät finns ca 30 kilometer öster om vindkraftparken.
Landskap och bebyggelse
Landskapet kring den planerade vindkraftparken är ett storskaligt kuperat skogs- och myrlandskap
med sparsam bebyggelse. Vindkraftverken planeras i ett område som är helt präglat av skogsbruk där
stora delar utgörs av hyggen och ungskog. Som en följd av skogsbruket leder flera skogsbilvägar in i
projektområdet. Terrängen är kuperad med många mindre toppar. På en del ställen finns hällmarker
och i sänkorna ligger mindre våtmarker.
Närmaste bebyggelse är en jaktstuga i Hedvattnet och några fritidshus vid Sör-Hedvattensjön,
ca 1,5 km sydväst om områdesgränsen. Byn Långvattnet ligger nordöst om parken, ca 2,5 km från
gränsen för projektområdet. I byn bor mindre än tio personer. Även sydost om parken vid sjön
Trehörningen ligger ett fritidshus. Längre söderut, 5-6 km från vindkraftsparken, ligger byn
Holmträsk.
Riksintressen och skyddade områden
Genom projektområdet går en flyttled av riksintresse för rennäringen och de västra delarna utgör ett
kärnområde av riksintresse för rennäringen. Projektområdet är till stora delar utpekat som riksintresse
för vindbruk.
Inga formellt skyddade områden förekommer inom projektområdet.
Planförhållanden
Åsele kommunfullmäktige har antagit en vindkraftsplan inför den fortsatta utbyggnaden av
vindkraften i kommunen. Projektet överensstämmer med tillägget till översiktsplan, där
projektområdet har befunnits vara lämpligt för vindkraftsexploatering, Därmed föreligger ingen
konflikt med kommunala planer.
Projektområdet omfattas inte av några särskilda områdesbestämmelser eller detaljplan
4. Teknisk beskrivning
Vindkraftverken som planeras i vindkraftparken är av märket Nordex. Verken kommer att vara vita
och totalhöjden kommer som mest att uppgå till 200 meter inklusive rotorblad.. Utöver
vindkraftverken kommer ytor att behöva tas i anspråk för montering av vindkraftverken,
uppställningsplats för kranar och fordon. Ett nytt vägstråk till vart och ett av vindkraftverken kommer
att anläggas inom projektområdet. För preliminär vägdragning se kapitel 5, naturmiljökarta i
miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 1).
Ett kabelnät anläggs som förbinder vindkraftverken med varandra. Kabelnätet inom projektområdet
grävs ner längs med befintlig och planerad väg. Luftledningar undviks i möjligaste mån. Varje
vindkraftverk ansluts till kabelnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående
byggnader om några kvadratmeter vardera invid respektive vindkraftverk.
Vindkraftverken förses med hindermarkering enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter vilket
innebär att verk som är högre än 150 m ska markeras med vitt, blinkande, högintensivt ljus om de
befinner sig i parkens ytterkant eller placeras enskilt.
För ytterligare redogörelse i denna del hänvisas till kapitel 4 i miljökonsekvensbeskrivningen
(bilaga 1).
5. Miljökonsekvenser
Bifogad miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 1, redovisar den miljöpåverkan som den sökta
verksamheten kan ge upphov till och de överväganden avseende skyddsåtgärder och hänsyn som har
skett.
Landskapsbild
För att åskådliggöra det visuella intrycket har fotomontage tagits fram för de kringliggande byarna.
Positioner och bilder för fotomontagen kan ses i bilaga 3
De byar där vindkraftverken kommer att vara mest påtagliga är Långvattnet och Holmträsk, som ligger
3–5 km från vindkraftparken. Från Holmträsk kommer man att ha utblick både över Bäckaskog och
över närliggande vindkraftsprojekt Bräntet. Kumulativa effekter på landskapsbilden kan uppstå på fler
platser än Holmträsk t.ex. från utkiksberg och längs vissa vägsträckor.
Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli måttliga för boende i Långvattnet och Holmträsk, i
övrigt små. För de fåtal som rör sig på aktuellt berg ger verksamheten stora konsekvenser.
Boendemiljö och hälsa
En ljudberäkning har genomförts enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i
simuleringsprogrammet WindPRO. Riktvärdet 40 dBA klaras vid samtliga bostäder. Vid de närmaste
husen, sydväst om parken, visar beräkningarna på en ljudbild under 35 dBA. Konsekvenserna av
buller från vindkraftverken bedöms som små.
Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats
fram en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse
inte bör överstiga 30 timmar per år och maximalt 30 minuter per dag. Detta skall säkerställa att den
faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter per dag. En beräkning i WindPRO
visar att skuggutbredningen inte kommer att beröra något bostadshus. Konsekvenserna för
skuggutbredning bedöms som små.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljön som små.
Naturmiljö
Vid utformningen av vindkraftparken och vägdragningen har hänsyn tagits till utpekade områden i
naturinventeringen bland annat ett område med gammal skog i södra delen av projektområdet.
Befintliga skogsbilvägar som går genom projektområdet kan användas för transporter, men mindre
intrång kan bli aktuella om de behöver breddas. I övrigt har markerna låga naturvärden och
etableringen påverkar således värdefulla naturmiljöer i liten grad.
Det interna vägnätet dras enbart genom de redan hårt brukade markerna, de små myrar som finns uppe
på berget har undvikits i möjligaste mån.
Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små då intrång endast görs i områden med mycket få
naturvärden.
Kulturmiljö
Vindkraftsparken innebär intrång i ett område där det inte finns några registrerade fornlämningar eller
andra kulturmiljölämningar
Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedöms planerad vindkraftspark i Bäckaskog innebära små
negativa konsekvenser för kulturmiljön.
Den arkeologiska utredningen som sökanden låtit göra bedömer att projektet inte kommer att påverka
de kulturmiljöer som finns utanför vindkraftparken. Potentialen att hitta fornlämningar och andra
kulturlämningar inom parken bedöms också som liten.
Jakt friluftsliv och rekreation
Vindkraftparken innebär inga restriktioner för jakt. Några långsiktiga effekter på jaktbart vilt i
projektområdet förväntas inte men under byggskedet kan det bli störningar.
Under samrådet har inga uppgifter framkommit som visar på att projektområdet används för annat
friluftsliv och torde därför förekomma i liten omfattning i projektområdet.
Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som små
Rennäring
En utredning har genomförts för att belysa konsekvenser för rennäringen i området (bilaga 4).
Utredningen bidrog till att projektområdet avgränsats i väster gentemot den flyttled som idag används
av samebyn vid flytten västerut. Den alternativa flyttvägen genom projektområdet används inte. Där
finns idag uppväxande skog och contortabestånd som innebär att flyttleden bedöms obrukbar under
närmsta 20-30 åren. Även betesbackarna av riksintresse är påverkade av skogsbruk. Sju verk ligger
inom det område som avgränsats som kärnområde av riksintresse.
Byggande och underhåll av vindkraftverken innebär mänsklig aktivitet som kan störa renen om den
befinner sig i närheten. Det finns däremot inte entydiga resultat som visar om även driften uppfattas
som störande av renarna. Under den fria betesgången förbi projektområdet ökar dock risken att
renarna sprids, särskilt under byggtiden. Det innebär merarbete och merkostnader för samebyn.
Utifrån att den alternativa flyttleden inte kan nyttjas idag så bedöms vindkraftverken ge måttliga
konsekvenser den närmaste 20-30 åren. Långsiktigt bör en viss tillvänjning ske. Genom sökandes
åtagande att förbättra andra alternativa flyttvägar förbättras i praktiken flexibilitet när det gäller
flyttvägar för samebyn.
För att minska effekter och konsekvenser har för samebyn åtar sig sökande att:
Specifikt under byggtiden

Göra uppehåll av byggarbeten när samebyn flyttar förbi parken under hösten.

Kompensera för merarbete och merkostnad när renarna riskerar att spridas under det fria betet
österut. Som merkostnad räknas även behov av stödutfodring
Långsiktig

Stärka befintlig alternativ flyttled söder om parken genom anläggningar och tillfartslösningar.
Det innebär att flexibiliteten när det gäller flyttvägar stärks.

Kompensera för merarbete och merkostnader vid flytt eller den fria betesgången.

Ersätta betesförlust genom kompensera för merkostnader om det krävs stödutfodring

Kontinuerlig dialog med samebyn för att följa upp behov av bommar etc. för tillfartsvägar.

Kontinuerlig dialog/uppföljning kring störning under drift.
Jord- och skogsbruk
Projektet kommer att medföra att skogsmark tas i anspråk. Detta bedöms få små konsekvenser för
skogsbruk som näring och naturresurs. Vägarna till verken kan nyttjas av skogsbruket.
Inga jordbruksintressen berörs.
Övriga naturresurser
För byggande av vägar inom området åtgår en del material både till upprustning av befintliga vägar
men främst till byggande av nya. För byggande av betongfundament åtgår en del sand, grus och sten.
Inga förorenade massor eller sulfidjordar förväntas behöva hanteras.
Konsekvenserna av vägbyggen och fundamentsbyggen bedöms som små när det gäller förbrukande av
naturresurser.
Förhållanden under byggtid
Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i
form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer, damning samt risk för utsläpp som kan förorena
mark och vatten. De boende nära transportvägarna och trafikanterna på vägen drabbas av störningarna,
i övrigt kan det rörliga friluftslivet och rennäringen påverkas. Ett antal skyddsåtgärder för att minska
störningen föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen. Dessa handlar om att dialog bör föras med
samebyn för att kunna anpassa särskilt bullrande och störande moment, dammbindning av vägar samt
att om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och
länsstyrelsen kontaktas. Anläggningsfasen beräknas till 2-3 år
Om tidpunkterna för arbetet anpassas i dialog med samebyn blir konsekvenserna av byggskedet små.
6. Motstående intressen
Den planerade anläggningen ligger inom Vilhelmina södra samebys vinterbetesmarker och utgör i
delar riksintresse för rennäringen. Se ovan Konsekvenserna för rennäringen bedöms som måttliga.
Projektet kommer att påverka landskapsbilden och konsekvenserna blir allt från små till stora
beroende på varifrån parken betraktas. Övriga motstående intressen utgörs av boendemiljö, naturmiljö,
kulturmiljö, friluftsliv, jord-och skogsbruk samt övriga naturresurser. För alla dessa bedöms
konsekvenserna som små.
7. Miljökvalitetsnormer
Inga miljökvalitetsnormer berörs av den planerade verksamheten.
8. Tillåtlighetsfrågor
Allmänna hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Sökanden har under de senaste åren erhållit stora erfarenheter och kunskap inom vindkraftsområdet.
Man följer kontinuerligt med i utvecklingen och tar del av de erfarenheter som finns i Sverige och
utomlands för vindkraftsbranschen.
Sökanden ställer höga krav beträffande miljöhänsyn hos de entreprenörer som anlitas. Sökanden har
stor erfarenhet av att driva och underhålla vindkraftverk.
Sökanden har i samband med projektering av vindkraftparken låtit sakkunniga konsulter utföra
inventeringar avseende fågelliv, naturvärden, rennäring och kulturmiljö.
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsåtgärder och en riskanalys presenterats i miljökonsekvensbeskrivningen. Sökanden
kommer att vidta erforderliga försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan på miljön och
människors hälsa i överensstämmelse med vad som gäller för aktuell verksamhet.
Ett kontrollprogram kommer att finnas under anläggnings, driftsfas och avvecklingsfas för att
tillståndsvillkoren ska följas och minimera påverkan på hälsa och miljö.
Sökanden kommer fortlöpande att beakta och ta hänsyn till rådande analyser av det vetenskapliga läget
beträffande de hälsoeffekter som verksamheten kan orsaka, under förutsättning att detta kan göras till
rimliga kostnader.
Produktvalsprincipen
Krav ställs på entreprenörer beträffande miljöhänsyn exempelvis vid val av bränslen och hydrauloljor
och dyl. Kemikaliehanteringen i övrigt får anses försumbar.
I konstruktionerna används material som till största del kan återvinnas.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
I projektområdet bedrivs idag främst skogsbruk. Endast en begränsad del av projektområdet kommer
att behöva tas i anspråk för vägar och uppställningsplatser. I övrigt begränsar inte en
vindkraftsetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk, friluftsliv eller jakt. Vägar har
projekterats så smala som verksamheten tillåter.
Vindkraft är en förnybar och ren energikälla som inte efterlämnar någon miljöskuld till kommande
generationer. Det bidrar också till att minska utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen.
Vindkraftverken i sig är återanvändbara och de delar som går att återvinna vid tidpunkten för
avvecklingen kommer, enligt vad som bedöms rimligt vid avvecklingen, att återvinnas. Tillverkning,
uppförande och underhåll av vindkraftverken är också resurssnålt i förhållande till sin livslängd och
den energi de genererar.
Lokaliseringsprincipen
Vindförhållandena på platsen är mycket goda och stor del av projektområdet är utpekad som
riksintresse för vindbruk. Få motstående intressen finns på platsen, riksintresset rennäring är redan i
dagsläget och under lång tid framöver starkt påverkat av det skogsbruk som bedrivs i området. I
miljökonsekvensbeskrivningen redogör sökanden för hur denna avvägning har skett och hur man
kommit fram till den nu aktuella lokaliseringen.
Principen om att förorenaren skall betala
Sökanden är såsom verksamhetsutövare ansvarig för vindkraftparkens drift och underhåll samt för att
avhjälpa de eventuella skador som anläggningarna orsakar i miljön. Inom sökandens organisationer
finns, såsom framgått av denna ansökan, betydande erfarenhet av drift och underhåll samt de
miljömässiga frågor som kan uppstå i samband med eventuella olyckor och tillbud. Vid eventuell
försäljning av vindkraftparken avser sökanden att säkerställa att köparen ska uppfylla de krav som
ställts på en verksamhetsutövare.
Tillåtlighet enligt 3 - 4 kap miljöbalken
Under samrådsprocessen har projektområdet avgränsats bland annat med hänsyn till den flyttled som
samebyn använder under flytten västerut. Inom projektområdet finns dock ännu flyttled av riksintresse
för rennäringen. Den bedöms obrukbar för en tid som motsvarar vindkraftsverken bedömda livslängd.
Under den perioden bör även en viss tillvänjning kunna ske. Ett kärnområdet att riksintresse för
rennäring berörs av sju verk vilket innebär en begränsad betesförlust och risk för störning. Det är
rimligt att anta att renarna undviker området under byggtiden men under drift finns idag inga tydliga
stöd för att renar och vindkraftverk inte kan samexistera.
Projektområdet sammanfaller till stor del med område utpekat som riksintresse för vindbruk.
Vindkraftsanläggningen beräknas producera energi motsvarande 4200 eluppvärmda villor per år. Det
får därmed anses vara god resurshushållning att vindkraftsanläggningen byggs i enlighet med vad
sökanden föreslagit.
Med de skydds- och kompensationsåtgärder som sökande åtagit sig kommer rennäring även
fortsättningsvis kunna bedrivas. Det är angeläget att de områden som pekats ut som riksintressanta för
vindbruk byggs ut för att klara en långsiktig hållbar utveckling. Vindbruk bör därför ges företräde.
En jämförelse kan göras med Mark- och miljööverdomstolen beslut 23 november 2011, Mål nr 847112 där vindkraftsintresset gavs företräde utifrån att det får anses särskilt angeläget att vindkraft kan
komma till stånd inom sådana områden som är utpekade som riksintresse för detta ändamål. Vid
bedömningen har möjlighet för samebyn att flytta renarna på annat sätt och möjligheten att få
kompensation för bortfall av bete längs flyttleden genom stödutfordring beaktats. Mark- och
miljööverdomstolen menar att även för det fall att vindkraftverken skulle omöjliggöra användning av
flyttleden kommer således rennäringens fortsatta bedrivande att säkerställas.
Tillåtlighet enligt 16 kap miljöbalken
Tidsbegränsning av tillståndet (16 kap 2 § 1 st. miljöbalken)
Sökanden anser att någon tidsbegränsning av tillståndet inte kan anses är nödvändig eftersom parkens
livslängd i sig begränsas av vindkraftverkens livslängd. Bolaget ser således inget skäl till att avgränsa
parken i tiden.
Ekonomisk säkerhet (16 kap 3 § miljöbalken)
Sökanden föreslår en ekonomisk säkerhet i enlighet med angivet villkorsförslag och rådande praxis.
Kommunalt tillstyrkande (16 kap 4 § miljöbalken)
Åsele kommuns kommunstyrelse har i oktober 2012 beslutat att tillstyrka projektet. Den verksamhet
som tillstånd söks för strider inte mot någon gällande kommunal plan.
9. Samråd
Samråd har skett i enlighet med 6 kap i miljöbalken, se vidare kap 3 i Miljökonsekvensbeskrivningen i
bilaga 1 samt i Samrådsredogörelsen i bilaga 2.
10.
Igångsättningstid
Den yrkade tiden har föreslagits till 10 år på grund av att tiden för att få elnätsanslutning är
svårbedömd och måste därför anses vara skäligt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.
11.
Villkorsdiskussion
Ansökan utgår från huvudlayout som bedöms representativ vad gäller miljökonsekvenser och är
avvägd för att använda områdets potential för produktion av förnybar elenergi. Den slutgiltiga
placeringen av vindkraftverken kommer att göras med hänsyn till bland annat geotekniska
förutsättningar. Det innebär att mindre justeringar kan bli aktuella. Mindre justeringar bedöms inte
avvika mer än försumbart från den utformning, omfattning och miljöpåverkan från denna ansökan med
tillhörande handlingar. Sökande föreslår att för större ändring (>100m) av placeringar, i förhållande
till angivna positioner, ska den nya positionen godkännas av tillsynsmyndigheten samt att ändring av
dragning eller utformning av vägar eller elkablar ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
När det gäller återställningskostnader hänvisar sökande till Miljööverdomstolens dom den 19
november 2008, mål nr M 2210-08, i vilken Miljööverdomstolen särskilt prövade vad som kan anses
utgöra en rimlig nivå på ekonomisk säkerhet för vindkraftverk som uppförs i skogsmark. Säkerheten
ställdes till 300 000 kr per vindkraftverk. Miljööverdomstolen bedömde att den ska täcka hela
kostnaden för nedmontering, utan att räkna med skrotvärdet. Sökande föreslår därför att säkerhet ställs
med 300 000 kr per vindkraftverk.
12.
Förslag till villkor
1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten i huvudsak uppföras och bedrivas i
enlighet med vad bolaget angivit i ansökan och i övrigt åtagit sig i ärendet.
2. Vindkraftverkens totalhöjd får uppgå till högst 200 meter.
3. Samtliga vindkraftverk ska ges en enhetlig utformning och färgsättning.
4. Vindkraftverken ska placeras inom projektområdet markerat på karta i kapitel 4 till
miljökonsekvensbeskrivningen. För större ändring (>100m) av placeringar, i förhållande till
angivna positioner, ska den nya positionen godkännas av tillsynsmyndigheten. Kan
tillståndshavaren och tillsynsmyndigheten inte enas ska Miljöprövningsdelegationen efter
ansökan av sökanden avgöra frågan i särskilt beslut.
5. Vindkraftverken ska förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens
anvisningar.
6. Skulle tillståndshavaren ändra dragningen eller utformningen av vägar eller elkablar ska detta
ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Kan sökanden och tillsynsmyndigheten inte enas ska
Miljöprövningsdelegationen efter ansökan av sökanden avgöra frågan i särskilt beslut.
7. Markytor som nyttjas temporärt under anläggningstiden, såsom upplags- eller
uppställningsplatser som inte kommer att nyttjas som serviceytor, ska återställas efter det att
verken tagits i drift. Upplag av massor i samband med anläggande och avveckling av
verksamheten ska lokaliseras och utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kan sökanden
och tillsynsmyndigheten inte enas ska Miljöprövningsdelegationen efter ansökan av sökanden
avgöra frågan i särskilt beslut.
8. Innan vindkraftverken tas i drift ska varningsskyltar sättas upp med information om risk för
nedfallande is och snö. Utformningen och placeringen av skyltarna ska ske i samråd med
tillsynsmyndigheten. Kan sökanden och tillsynsmyndigheten inte enas ska
Miljöprövningsdelegationen efter ansökan av sökanden avgöra frågan i särskilt beslut.
9. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på invallad tät yta, under tak och i övrigt
hanteras på ett sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte kan ge upphov till förorening av
mark, ytvatten eller grundvatten.
10. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör bedömning av om villkoren
följs och hur verksamheten i övrigt påverkar hälsa och miljö. Kontrollprogrammet ska gälla
såväl under anläggningsfas och driftsfas som under avvecklingsfas. I kontrollprogrammet ska
metoder och tillvägagångssätt för kontroll och utvärdering anges. Kontrollprogrammet ska i
den del som avser anläggning redovisas till tillsynsmyndigheten senast en (1) månad innan
arbeten påbörjas.
Innan driften av vindkraftverk avslutas ska tillståndshavaren meddela tillsynsmyndigheten. I
samband med detta ska även en plan för avveckling av den verksamhet som berörs ges in till
tillsynsmyndigheten.
11. Tillståndshavaren ska ställa ekonomisk säkerhet om 300 000 kr per vindkraftverk för
kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder som verksamheten kan
föranleda. Säkerheten ska ställas genom en under tjugo år successiv uppbyggnad. Form för
säkerheten bestäms av tillståndsmyndigheten vid senare prövning om säkerheten är godtagbar.
12. Tillståndet ska ha tagits i anspråk fem år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft annars
förfaller tillståndet. Verksamhetsutövaren ska meddela Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten
när tillståndet tagits i anspråk.
Bilagor
1. Miljökonsekvensbeskrivning
2. Samrådsredogörelse
3. Fotomontagen
4. Tidigare rapporter och utredningar
Bilaga 1
Miljökonsekvensbeskrivning
B
ilaga 1 MKB
Vindkraftpark
Bäckaskog
Miljökonsekvensbeskrivning
Medverkande
Beställare
Nordex Sverige AB
Kristian Lilliesköld
TCC AB
Fredrik Sander
Konsult
Vectura Consulting AB
Uppdragsledare
MKB
Kartor
Katarina Jonsson
MKB ansvarig: Christina Berggren, Naturmiljö och rennäring: Katarina Jonsson,
Landskapsbild: Leif Wiklund, Kulturmiljö: Carina Öberg
Sara Freerks, Joakim Svahn
Innehåll
1 Sammanfattning
4
1.1 Bakgrund
1.2 Företagen
1.3 Tillståndsprocessen och tidplan
5
6
6
2.1 B
edömningsgrunder för lokalisering av parken
2.2Alternativa lokaliseringar
7
7
2L
okalisering och tidigare alternativ
3Samråd
3.1Samrådskrets och inbjudan
3.2Samrådsmöten
3.3Samrådsyttranden
12
13
13
4.1Omfattning
4.2Parklayout
4.3Hindermarkering
4.4Elnätanslutning
4.5Transporter och infrastruktur
4.6Beskrivning av verksamhetens olika skeden
14
14
15
15
16
17
5.1Vindförhållanden
5.2Omgivning
5.3Luftfart och infrastruktur
5.4Radio och tele
5.5Kommunala planer
5.6Närliggande parker
5.7Landskapsbild
5.8 Geologi
5.9Boendemiljö
5.10Naturmiljö
5.11Kulturmiljö
5.12 Jakt, friluftsliv och rekreation
5.13 Rennäring
5.14Jord- och skogsbruk
20
20
21
21
21
21
21
22
22
22
24
26
26
27
6.1Metodik
6.2Nollalternativ
6.3Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer
6.4Landskapsbild
6.5Boendemiljö och hälsa
6.6Naturmiljö
6.7Kulturmiljö
6.8 J akt friluftsliv och rekreation
6.9R ennäring
6.10 .Jord- och skogsbruk
6.11Övriga naturresurser
6.12Byggskede
6.13S ammanfattning effekter och konsekvenser
28
28
28
29
30
32
32
33
34
35
35
36
36
7.1Möjliga risker
7.2Sannolikhet och konsekvens för en olycka
7.3Förebyggande åtgärder
36
37
37
4Verksamhetsbeskrivning
5Områdesbeskrivning
6Förväntad påverkan och skyddsåtgärder under byggande och drift
7Riskanalys
8Uppföljning
9Fortsatt arbete kommande prövningar
10 Referenser
7
12
14
20
28
36
38
38
39
1 Sammanfattning
riksintresse berörs av planerad vindkraftspark.
Konsekvenserna har jämförts med ett nollaternativ. Nollalternativet innebär att skogbruket
fortsätter i den omfattning den gör idag med de
konsekvenser det innebär för rennäringen. Att
det inte sker någon utbyggnad av vindkraftsanläggningen Bäckaskog innebär att det blir
således svårare att uppnå nationella mål om
förnybar energi. Nollalternativet innebär att
den mängd elenergi som skulle produceras från
Bäckaskogsprojektet istället måste ersättas med
elenergi som producerats på annat sätt. Nollalternativet innebär också att bygden går miste
om arbetstillfällen.
På Storberget 23 km söder om Åsele planerar
vindkraftföretagen Nordex Sverige AB och
TCC AB en vindkraftsanläggning med 15 st
vindkraftverk. Projektet kallas Bäckaskog. Området utgör en del av fastigheten Åseleskogen
1:1 och fastigheten ägs av Sveaskog.
De planerade vindkraftverken har max 200 meters totalhöjd och ca 140 meters navhöjd.
För boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, jord-och skogsbruk samt övriga naturresurser bedöms konsekvenserna som små.
Samråd har genomförts under 2009 avseende en
vindkraftpark med namn Skallberget omfattande ett 60-tal verk. Denna park sträckte sig från
det nu aktuella området vidare åt sydöst. Efter
detta samråd minskade projektet till att omfatta
nuvarande område Bäckaskog.
De största konsekvenserna av projektet bedöms
bli på landskapsbilden och rennäringen.
Konsekvenserna för landskapsbilden kommer
att vara små till måttliga, stora inom själva
parkområdet.
Här i rapporten har uppgifter om känsliga arter redovisats, av
sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur dessa uppgifter.
Konsekvenserna för rennäringen inom det
större området var också svårbedömda.
Främst under byggtiden finns det risk att renarna störs. Idag påverkar skogbruket rennäringens
förutsättningar att använda området. Det innebär att under den närmaste 20-30 åren bedöms
vindkraftverken ge måttliga konsekvenser för
rennäringen.
För nuvarande projekt har samråd genomförts
under hösten 2012. Samråd har hållits med
myndigheter, organisationer, företag samt allmänheten. Alla inkomna yttranden finns sammanställda i samrådsredogörelsen bilaga 2 till
tillståndsansökan.
Hur de kumulativa effekterna långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar kan inte fullt ut
bedömas inom detta enskilda projekt.
Vindkraftverken planeras i ett området som till
största delen består av aktivt brukad skog. I
södra delen av projektområdet finns ett mindre
område med gammal skog, Lappmyrkullen och
Östiberget. Projektet har anpassats för att inget
intrång ska ske i detta område.
I projektet har man strävat efter att göra minsta
möjliga intrång i den skyddsvärda naturmiljö
som finns inom området, detta gäller både vid
vägdragning och placering av vindkraftverk.
Närmaste bebyggelse utgörs av några fritidshus ca 1.5 km sydväst från områdesgränsen.
Närmaste by är Långvattnet ca 2.5 km nordöst
om parken. Buller och skuggutbredningsberäkningar visar att ingen bebyggelse kommer att
beröras av några överskridna riktvärden.
När det gäller kulturmiljön kan en inventering
komma att krävas innan exploatering. Länsstyrelsen tar ställning om det krävs i samband med
tillståndet. Eventuell inventering blir i så fall ett
villkor i tillståndet.
För projektet har en riskanalys genomförts och
ett antal riskfaktorer som brand, bladbrott, iskast mm har identifierats. Ingen av de identifierade riskfaktorerna bedöms både som sannolika
och med stora konsekvenser.
I området saknas kända kulturmiljöer och registrerade fasta fornlämningar. I omgivningarna
finns utvärderade värdefulla miljöer ur kulturmiljösynpunkt och registrerade fasta fornlämningar, dock på sådana avstånd från den planerade vindkraftsparken att de inte berörs.
Den planerade vindkraftsparken ligger inom
Vilhelmina södra samebys vinterbetesmarker.
En flyttled av riksintresse och ett kärnområde av
4
Inledning
närboende, naturskyddsföreningar, myndigheter
med flera, möjlighet att ta del av planerna och
lämna synpunkter. Resultatet av samrådet har
tillsammans med genomförda inventeringar och
tidigare inventeringar legat till grund för denna
miljökonsekvensbeskriving.
1.1 Bakgrund
Vindkraftföretagen Nordex Sverige AB och
TCC AB planerar i samarbete en vindkraftsanläggning med 15 st Nordex vindkraftverk i
projektet Bäckaskog. Bäckaskogssprojektet är
beläget 23 kilometer söder om Åsele samhälle
i Åsele kommuns södra del i nära anslutning till
läns- och kommungränsen mot Västernorrland
respektive Örnsköldsvik, se karta 1. Den totala
uteffekten för anläggningen beräknas bli ca 45
MW. De planerade vindkraftverken har max
200 meters totalhöjd och ca 140 meters navhöjd.
All mark i området för vindkraftsparken ägs av
Sveaskog.
1.1.1 Tidigare projektområde
Samråd har genomförts under 2009 avseende
en vindkraftpark med namn Skallberget med ett
60-tal verk. Denna park sträckte sig från det nu
aktuella området vidare åt sydöst, se karta 1.
Efter detta samråd har projektet minskats.
Här i rapporten har uppgifter om känsliga arter redovisats, av
sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur dessa uppgifter.
Konsekvenserna för rennäringen inom det
tidigare större området är också svårbedömda.
För att kunna genomföra anläggandet av vindkraftparken krävs tillstånd enligt miljöbalken.
Anläggningen definieras som stor vindkraftanläggning, prövningskod B 40.90 enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Visjöberg
Hammar
Jällarsjön
Söråsele
Baksjön
Borgholm
363
335
Västervik
0
50
32
5
0
30
Tallås
Gulsele
Nybo
Grubbe
Mossaträsk
Rissjöberget
Sjö
263
Västanå
SörGulkälsberget
Nybygget
30 0
Båsberget
50 0
Högtjärn
Gafselsjön
Sörimyran
Storberget
373
368
0
450
Lunne
höjden
5
Skogsgården
470
Rödsand
Rödvattnet
Byxsjön
Stortjärn
Knäsjön
Nygård
5
Lockstatorpet
Vändåtbergets
naturreservat
Åbosjöb.
Åbosjö
Högland
Nyåker
436
Bredsjön
Granåsen
Hemlingsåns naturreservat
Södersel
Locksta
Granliden
0
40
30
0
So
lbe Klocken
rg
så
n
Svartsjö
10
Kullberget
Lövlund
km
Åselliden
367
Rocksjöliden
30 0
Blåvik
Rödsandtorpet
Stensjön
ÖverÅselsjön
Solberg
Björkbacka
Lämpligt
område för vindkraft
Lägsta
Sör-Holmsjön
(Vindkraftsplan, Åsele
kommun)
Gråberg
Degersjö
OrrvinTärnickKarta 1. Översiktskarta
med det
aktuella
området i rött
och projektområdet från 2009 i blått.
kullen
berget
Degersjön
498
Kullberg
Riset
Långvattnet
Bredsjön
32 5
Trattberget
Skallberget Långmyrtorpet
Gammbod-
StorRödvattenssjön
594
Lillsele
Västanbäck
Isbäck
0
40
0
30
40
0
Gulsele
kraftstation
StorV Kortingvattnet höjden
40
0
MossaträskStormyran
Östansjö
Remmarn
Riksintresse vindbruk
Varvliden
Lä gst
aå n
Sör-Gällarb.
499
Gulkäl
578
Lägstasjön
berget
Hemtorp
234
Gammtratten
Tidigare
Siberget
projektområde
514
Tretjärn-
Tjärn
Tjäl
Stavstorp
Remmarsjön
Norrtjärn
Kalvbäcken
Storsjö
Remmarberget
ån
n
355
Jenkullen
Tällvattnet
431
Projektområde
Lappvallen
40 0
Nymyra
Gårmyrberget
Översiktskarta
Blackfjället
508
581
Norrsjö
Storsjön
Långvattnet
Flä rk
Riså
Gulkälen
90
Nymyran
Eliasmyrorna
Brattsele
Lillselbodarna
473
Stavro
n
Hundselet
Gulltoppen
559
Klubben
Stångsjöberget
382
le
n
Nytjärn
Holmträsk
400
sa
Raningsberget
30
0
Hällby
kraftstation
Brattfors
Äs
Lakasjöb.
439
Storaggkojan
377
Tegelträsket
Tuvmyråsen
Holmträsket
Rönberget
507
30 0
400
Skallberget
Stavsberg
Stavarsjö
Stensjön
Stavarsjöberget
V Nordås
ND
PL A
D
LAP
AN
NL
MA
R
GE
N
Å
Tegelträsk
Hedlunda
Lakasjö
40
0
Trehörningen
348
da
Hömyran
489
40 0
Mesjöberget
50
0
293
Mesjön
SörHedvattensjön
Ö Nordås
n
Hälla
jö
Stormyrberget
Hällbymagasinet
0
40
Åkerbränna
0
30
Råsjön
Andersmark
Vitmossaberget
NorrHedvattensjön
Aspberget
Kortinghöjden
Väster- Stavarsjön
Stavarsjön
255
Storberget
Björkvik
Kvarnmon
es
M
0
40
LAND
Hemberget
Storberget
Larsberget
30 0
Råberg
Björnberget
Rudolvslund
lå
äl
Sågbo
Näverberget
Kv
LAND
RM A N
Långberget
5
32
Åkerberget Kulterkälen
Långvattnet
Mesjöliden
jö n
Björksele
587
Riskullbodarna
Holmstrand
Brånaberget
Kvällsberget
Bergvattenkullen
Björnlandets
40 0
Häggsjö
nationalpark
Häggsjön
Ytterrissjöfäb.
40 0
Påludden
ms
Sä
Kälsbodarna
LAPP
Blakliden
Brånaberget
Häggsjömon
Stensvattenbodarna
Stensvattnet
Nybodarna
LångvogsStensvattenberget
490
berget
Näverberget
45 0
Brännberget
348
321
Varmvattenbodarna
ÅNGE
Oxliden
Flä rk
ån
Långvattensjön
Ö Gafsele
V Gafsele
Baktoberget
Ytter-Gottsarn
Ytter-Rissjön
Ytterrissjö
Svedjan
Viska
Åsen
en
Pärlström
Sämsjön
Kalmsjön
Sörgravsjö
le t
se
Risberget
Svartbergsfäbodarna
n
nå
te
at
Svartberget
Sockerberget
d
ud
v
ng
Lå
465
Svanamyran
Båtsjön
Båtsjöberget
Holmsele
m
299
Fjälltuna
Gammelåker
390
inn
Vispsjön
Vispsjöberget
Gravsjön
608
Klippen
ck
bä
ten
v at
Ox
jö å
n
Granliden
Näsliden
Vitberget
Babelsberget
Gravsjöberg
Norrgravsjö
Österås
Berget
Österstrand
Nordansjöb.
Skönvik
Framnäs
Överrissjö
431
Sk
Herrskog
Viskaliden
Basarsjön
Granliden
Oxvattnet
Mossavattnet Betsarn
Borgfäbodarna
90
en
älv
an
Sä
ms
rm
ge
Ån
Valvattenfäbodarna
Gammelgårdsfäbodarna
Andersmyran
Oxvattensjön
Fäbodliden
Västernoret
Åliden Hötjärnen
Basarmyran
587
Mevallsberget
Lögda
Örnflärkkojan
Tjärnmyran
380
Borgen
Östernoret
Fäbodberget
Trehörningen
Grundsjön
Nordansjöberget
5
32
430
Stensjön
Kebbeberget
0
45
Forsnäs
NördLomsjöberget
Gammelgårdsberget
325
Sörnoret
512
Sundmon
289
Tallsjö
LappgrundVallen
åsen
Gig
ån
Skalmsjön
Höksjön
Åtjärnliden
394
Baksjöåsen
Lanaträsket
Kittelforskojan
40 0
325
Käringträsket
Åtjärntorp
ÖsterStorsjö
Stor-Stutvattnet
Remsjön
Svedjeberget
Skalberget
Kvä
llå n
Hästberget
Insjön
Sörnorbodarna
45 0
406
Storsjön
525
Kvällträsk
42
5
Västernorbodarna
VästerStorsjö
Baksjöberg
Burselberget
Häståsen
Abborrvattnet
Gigsele
Baksjönäs
Gigtaberget
Baksjö
Högåsberget
Tallboberg
Nördberget
Kälberget
572
Brännan
Sjeltie
Baksjöberget
538
ån
Gig
Åsele
Lomsjöklippen
Mattismyrberget
316
Lillsjönäs
Kullerbacka Bomsjön Bomsjö
Norrstrand
Västerled
364
92
Borgsjö
0
30
Nygården
Bodberget
Storberget
483
Algovik
Svartbäcken
Blåviken
Orrberg
Baksjön
Orgnäs
Bodvikb.
47
5
0
35
Visjömon
Orgsjön
Ålandet
ån
42
5
arn
Söråselbodarna
32
5
Kv
dammen
42
5
Lö gd ån
Inför ansökan har sökanden genomfört
samråd.
Älgsjö
Syftet med samrådet var att ge sakägare såsom
35
0
Jakobsbrunn
Bräntberget
Bågaliden
Rörsjö
Storsele
Angsta
1.2 Företagen
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 25
753 23 Uppsala
Telefon: 018-18 59 00
Organisationsnummer: 556756-9792
TCC AB är ett projektbolag inom Teleconkoncernen.
Telecon AB är verksamt inom vindkraft- och
telekommunikationsbranschen och har sitt säte
i Motala. Verksamheten består av bland annat
byggnation av master för telekommunikation
och vindmätning, Telecon är en av Sveriges
största aktörer inom vindmätning och erbjuder
system för försäljning tillsammans med montage och underhåll av utrustningen. Företaget
har också en gren som arbetar med installation
och underhåll i mobila telenät.
1.3 Tillståndsprocessen och
tidplan
En vindkraftsanläggning av aktuell storlek är
tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel.
En ansökan om tillstånd för verksamheten inges
till länsstyrelsen och skall föregås av en samrådsprocess som utmynnar i en tillståndsansökan med tillhörande MKB. Hur samrådet skall
genomföras och vad MKB:n skall innehålla
regleras i miljöbalkens 6 kapitel.
Telecon är delaktiga som projektörer i flera
vindkraftsprojekt både på uppdrag av kunder
och i egna projekt.
Inom ramen för det tidigare Skallbergsprojektet,
som nu minskats till nuvarande projektområde
Bäckaskog, genomfördes ett antal inventeringar
av naturmiljön och kulturmiljön som även
använts i detta projekt. Dessutom genomfördes
en rennäringsanalys för den av området berörda
sameby. Dessa inventeringar har varit grund för
miljökonsekvensebeskring för det nya projektområdet Bäckaskog.
Projektbolaget TCC har i Bäckaskogsprojektet
som uppgift att driva tillståndsprocessen och är
det bolag som ska kontaktas vid frågor rörande
samrådsprocessen.
Nordex Sverige AB är ett dotterbolag inom
Nordexkoncernen. Nordex Energy GmbH är
en av världens största tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.
Nordex vindkraftverk på 2,5 MW har funnits
på marknaden sedan år 2000 och konceptet är
väl beprövat. Bolagets vindkraftverk finns idag
i drift i många länder över hela världen vilket
ger en bred erfarenhet av projekt under olika
betingelser. Nordex AG, som är koncernmodern,
är listat på Frankfurt-börsen.
Vindmätning har pågått kontinuerligt sedan maj
2009 med både mast och SODAR. Avtal mellan Sveaskog och TCC angående det aktuella
projektet undertecknades 2009.
Samrådet har pågått under september till november 2012. Kompletterande inventeringar
avseende naturmiljö och landskapsbild genomfördes i september 2012.
Nordex kärnverksamhet är tillverkning, försäljning och service av vindkraftverk men företaget
bedriver även projektutveckling i Sverige och
andra länder.
I början av 2013 planeras ansökan inges till
Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i
Västerbotten.
1.2.1 Administrativa uppgifter
När anläggningen kan börja uppföras är beroende av när tillstånd erhålls och när en elanlutning kan stå färdig. Det pågår utredningar för
att kunna påbörja arbetet med att bygga nya
ledningar samt anslutningpunkt till stamnätet.
Anläggningen kan troligen uppföras tidigast
2018.
Telecom connect & construct i Motala AB
(TCC AB)
Strandvägen 169
591 46 MOTALA
Organisationsnummer: 556627-8056
Kontaktperson: Fredrik Sander
Telefon: 0141-44 11 51
Mobil: 0733-96 21 10
e-post: [email protected]
6
2 Lokalisering och
tidigare
alternativ
Åsele kommun för vindkraftsetableringar. Analysen tar hänsyn till följande omständigheter:
• Vindförhållanden
- Årsmedelvind på 72 m höjd enligt MIUUkartering.
- Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg
turbulens
• Infrastruktur etc.
- Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för
brant lutning
- Möjlighet att arrendera mark
- Gärna område föreslaget som riksintresse för
vindbruk
Projektet Vindkraftspark Bäckaskog ligger i
Åsele kommun, Västerbottens län cirka 23 km
söder om Åsele. Se karta 1. Projektet ligger på
Storberget, som har flera mindre toppar. Projekteringsområdet uppgår till ca 890 ha.
Sveaskog äger fastigheten Åseleskogen 1:1 där
projekteringsområdet ligger.
• Elanslutning
- Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt
- Tillräcklig kapacitet i elnätet
2.1 Bedömningsgrunder för
lokalisering av parken
• Bostäder och skyddade områden
- Tillräckligt långt från bostäder för att klara
krav för ljud och skuggor
- Skyddade områden eller riksintressen vars
värden påtagligt kan skadas
- Försvaret och flyget
Var vindkraftsverk kan placeras är beroende
av en rad olika faktorer, nedan redogörs för de
viktigaste.
Vindtillgången på platsen där vindkraftverk
placeras är den viktigaste faktorn för energiproduktionen. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik, d.v.s.
fördubblas vindhastigheten ökar energiinnehållet åtta gånger. Vindkraftverk producerar el vid
vindhastigheter mellan 3–25 m/s. Detta innebär
att vindkraftverk i Sverige under ett normalår
producerar el under drygt 7700 av årets 8 760
timmar.
• Samhällsplanering
- Området är utpekat som lämpligt för etablering
av vindkraft i Åsele kommuns vindkraftplan
samt också i huvudsak utpekat som riksintresse
för vindbruk.
Storberget på vilket projekt Bäckaskog ligger
har valts som lämplig plats efter denna analys.
2.2 Alternativa lokaliseringar
Avgörande för om en plats är lämplig för etablering av vindkraft är att vindförhållandena är så
pass goda att kostnaden för investeringen kan
motiveras.
Vid alternativjämförelse av lokaliseringar av
vindkraftsanläggningar måste beaktas att dessa
placeras där den utnyttjbara resursen finns, det
vill säga tillräckligt goda vindförhållanden till
skillnad från en verksamhet som inte är styrd
till en lokalt tillgänglig resurs. Jämförelse kan
göras med exempelvis gruvverksamhet. Ytterligare områden som identifieras som lämpliga
för vindkraft ses inte som egentliga alternativ
till den sökta etableringen utan utgör ytterligare
område som projektören kan vara intresserad av
att utveckla.
För att en plats ska vara intressant är det också
viktigt att det finns vägar och möjlighet till
elanslutning i närheten. För att byggnationen
ska bli genomförbar krävs naturligtvis även att
projektören får möjlighet att arrendera marken
på den aktuella platsen. En begränsande faktor
är det avstånd som bör hållas till bostäder bland
annat med hänsyn till störning av det ljud som
vindkraftverken avger. Etableringen kan också
utgöra en konflikt för rådande riksintressen,
luftfart, försvar samt tele-, TV- och radiokommunikation.
I huvudsak är frågan om den aktuella platsen
är tillräckligt bra för att en vindkraftsetablering
ska kunna godtas viktigare än den om det finns
andra förment bättre lokaliseringar. I sammanhanget ska också beaktas att det inte är fråga
En analys har genomförts av möjliga platser i
7
tillräckligt mycket bebyggelse för att det ska
vara svårt att ta tillräcklig hänsyn till de boende.
om att det i Sverige ska byggas en vindkraftpark utan att det ska uppföras ett stort antal
vindkraftverk och parker och bland alla dessa
vindkraftparker kommer det att finnas lokaliseringar som objektivt sett är sämre än någon
annan men inte därför utesluten.
Lokaliseringar till havs innebär avsevärt högre
kostnader både vad avser själva etableringen
men också för drift och underhåll. Den större
visuella påverkan som sådana etableringar innebär har medfört att havsbaserad vindkraft inte
utgör ett alternativ för den sökande.
Valet av alternativ har skett genom en process
där flera faktorer har samverkat. En helt avgörande faktor är vindtillgången. Många platser i
fjällen har mycket goda vindresurser likaså är
vindresurserna vid kusten och till havs goda.
Utgångspunkten har därför varit att finna platser
i Norrlands inland med goda vindförhållanden,
bra infrastruktur samt få motstående intressen
inom området. Vid etableringar i Norrlands
inland är också ofta storskalighet ett krav för att
uppnå ekonomisk bärkraft i projektet då elanslutningen ofta kräver stora insatser. En avsikt
var därför att finna platser med möjlighet för
minst 15 verk.
Andra viktiga faktorer är den generella kostnadsbilden och motstående intressen. Både
vid kusten och i fjällen föreligger mycket ofta
motstående intressen i form av olika typer av
riksintressen till exempel till skydd för landskapsbilden, friluftsintresse, eller obrutet fjäll.
Kusten är ofta också tämligen tätt befolkad med
Tabell 1 Alternativ från ” Vindkraftplanering i Södra Lappland - tillägg till översiktsplan”.
8
Till stöd för valet av alternativ har sökande haft
”Vindkraftplanering i Södra Lappland - til�lägg till översiktsplan” som Åsele, Dorotea och
Vilhelmina kommun har antagit som tillägg till
sin översiktsplan. Syftet för planen har varit
att skapa förutsättningar för en strukturerad
utbyggnad av vindkraft. Planen ska möjliggöra en samlad bedömning av hur möjligheter
för vindkraftsetablering tas till vara samtidigt
som hänsyn tas till övriga värden och intressen.
Ytterligare stöd för val av alternativ har vindbrukskollen varit som visar sökta eller uppförda
parker. Med hjälp av den har man kunnat utesluta områden som redan omfattas av planerade
eller uppförda parker. Kunskap från utredningar
rörande Skallbergsprojektet har också använts i
urvalsprocessen. tabell 1 visar bedömningen av
olika alternativ.
I planarbetet har ett antal lämpliga platser pekats ut och utretts översiktligt utifrån lämplighet
för vindbruksetablering. Bäckaskog/Storberget
sammanfaller med tre av dessa Nybrännan och
Almselbergen och Stöttingfjället
Illustration av urvalsprocess
Karta 2 Lämpliga platser identifierade för urvalsprocess
9
Nybrännans norra gräns breder ett stort Natura
2000-område ut sig. Söder om Västra Sjulsberget ligger Gråtanånområdet, registrerat som
riksintresse för kulturmiljövård. Området ingår i
Stöttingfjällets lidbyar, som är med i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet
2.2.1 Vindtillgång
Samtliga alternativ har goda vindtillgångar med
en årsmedelvind på minst 6,5 m/s på 71 meter
över nollplanet.
2.2.2 Områdets storlek
Almselbergen
Områden som i Vindkraftplanering i Södra
Lappland bedömts kunna hysa färre än 15 verk
eller har en yta mindre än 6 km2 har valts bort
på grund av de anses för små eller har för liten
potential att hysa minst 15 verk. Bedömningen
om antalet verk i vindkraftsplaneringsrapporten
är mycket osäker och därför har områden med
de allra minsta ytorna valts bort.
Almselbergen ligger ca 5 km från Råsele resp
Idvattnet. Almselbergen omfattas av två höjder
Stor-Almselberget och Lill-Almselberget. Här
växer blandskog och det bedrivs skogsbruk i
området, stora delar är avverkade. Området
är ca 9,4 km2 (ca 28 verk). Inom Vilhelmina
flygplats MSA-yta Nyttjande av 400 kV-ledning
kräver samverkan mellan flera anläggningar.
Huvudalternativet Bäckaskog är ca 8,8 km2
stort och rymmer 15 verk.
Bergstaten har undersökningstillstånd
2.2.3 Motstående intressen
Stöttingfjället
Beskrivningarna av motstående intressen utgår
i huvudsak från kommunernas tillägg till översiktsplanen.
Utredningsområdet Stöttingfjället är en del
av fjällkedjan med samma namn i Vilhelmina
kommuns sydöstra del, ca 35 km väst om
Vilhelmina. Stora delar av området består av
riksintresse för naturvård. Riksintressets värden utgörs av de olika typerna av opåverkad
urskog och våtmark. De högsta topparna når
drygt 600 m ö h. Området är ca 85 km2 (ca 115
verk). Delar av området Stöttingfjället omfattas
av riksintresse för totalförsvaret. När det finns
planer på att bygga vindkraftverk i området, ska
tidigt samråd hållas med försvaret för att finna
lägen som i inte är i konflikt med totalförsvarets
intressen. Inom Lycksele, Storuman & Vilhelmina flygplats MSA-yta
Huvudalternativet Bäckaskog
Kortaste avståndet mellan verk och bostad
(Långvattnet) är ca 2,5 km. Området är glest
bebyggt och avståndet till kringliggande bebyggelse är så stort att det inte innebär någon
påtaglig negativ påverkan för människorna
boende i trakten. Området saknar särskilt skyddade naturvärden och består av brukad skog och
contortatall. Vissa höga naturvärden främst i
form av gammal skog förekommer inom parkområdet. Dessa utgör dock endast en mindre del
av vindkraftparkens utbredningsområde. Våtmarker förekommer just utanför parkområdet.
Vid kungsörnsinventering har områdets bedömts
sakna lämpliga boplatser för kungsörn.
På grund av flertalet riksintressen bl.a. försvaret samt att området ligger inom flygplatsernas
MSA yta gör att alternativet utgår.
2.2.4 Bra infrasturktur och möjlighet till
nätanslutning
Genom området går en flyttled av riksintresse
för rennäringen. Flyttleden används för närvarande inte.
De alternativ som återstår är huvudalternativet
Bäckaskog, Nybrännan och Almselbergen
Nybrännan
Vilhelmina kommun, Nybrännan ligger ca 35
km öst om Vilhelmina och består av två toppar
med blandskog. Området ligger ca 1,5 km nordöst om byn Hacksjö. Området är ca 7,4 km2 (ca
22 verk).
Huvudalternativet Bäckaskog
Inom Vilhelminas & Storumans flygplats
MSA-yta. Nyttjande av 400 kV-ledning kräver
samverkan mellan flera anläggningar. Utanför
Området har goda elnätsförbindelser med
relativ närhet till stamnätet. Under utredningsarbetet har framkommit att det västra alternativet
Området har ett tämligen bra vägnät som är
möjliga att använda för tunga transporter vilket
innebär att nya tillfartsvägar kan begränsas till
det interna vägnätet inom vindkraftparken.
10
för stamnätsanslutning är fullt vilket gör att en
östlig längre dragning till stamnätet återstår.
Nybrännan
Skogsbilvägar leder fram till områdets sydöstra
gräns. Det saknas vägar i området.
Tillgång till befintlig kraftledning på 400 kV
finns relativt nära men samma problematik att
det är fullt på det närmsta stamnätet finns för
detta projekt. Dragning österut blir ännu längre
än för Bäckaskog.
Almselbergen
Ett antal skogsbilvägar går in i området och
förgrenar sig vidare. Väg 90, som sträcker sig
mellan Åsele och Vilhelmina, ligger ca 4 km
söder om Almselbergen Omges i öst och väst
av 400 kV-kraftledningar varav åtminstone en
är full. Ett lokalt kraftledningsnät sträcker sig
genom området
2.2.5 Sammanställning
alternativjämförelse
Generellt kan Nybrännan anses ha sämre
förutsättningar när det gäller infrastruktur och
elanslutning än Bäckaskog och Almselbergen.
Nybrännan har också betydligt fler närliggande höga naturvärden. Konfliktrisken med
rennäringen är något lägre för Nybrännan men
avståndet till bebyggelse kortare. Nybrännan
bedöms som något sämre än de två andra alternativen.
Almselbergen har närhet till infrastruktur även
om det är oklart om plats finns på de närmast
liggande ledningarna. Almselbergen verkar
liksom Bäckaskog inte hysa några höga naturvärden och har något mindre konfliktrisk vad
gäller rennäringen. Dock finns en osäkerhet i
att Bergstaten beviljats undersökningstillstånd
i området. Totalt bedöms de båda alternativen
som relativt likvärdiga.
Som framgått av redogörelsen är vindförhållandena goda i alla tre områden och även storleksmässigt är områdena likvärdiga. Projektet
Bäckaskog är till skillnad från övriga områden
utrett och avgränsat utifrån hänsyn till motstående intressen. En jämförelse med områden
av motsvarande storlek, där angränsningar och
hänsyn inte är inarbetade, är därför inte helt
rättvisande. Det innebär projektet Bäckaskog är
mer förutsägbart och ett bättre alternativ att gå
vidare med.
11
•
Västerbottens ornitologiska förening
•
Ornitologiska föreningen i Västernorrland
3 Samråd
•
Kungsörnsgruppen
•
Telecombolag Tele2, Telia Sonera, 3GIS,
Telenor, Ice net
I detta avsnitt redovisas för de samråds- och
informationstillfällen som ägt rum i projektet
”Bäckaskog”. Ända sedan ”Skallbergsprojektet” har kontinuerlig kontakt hållits med berörd
sameby, Vilhelmina Södra samt med Åsele
Kommun.
•
Lantbrukarnas riksförbund -Åsele och Fredrika
•
Vilhelmina och Örnsköldsviks flygplatser
•
Statliga myndigheter
- Bergsstaten
Samrådstiden pågick mellan september 2012
och 10 november 2012. Synpunkter som inkommit efter denna tid har också beaktats och i
möjligaste mån efterlevts.
- Boverket
- Energimyndigheten
- Försvarsmakten
3.1 Samrådskrets och inbjudan
- Kammarkollegiet
Ett skriftligt samrådsunderlag med ett följebrev om inbjudan till samråd och samrådsmöte
skickades till privatpersoner, jaktlag, föreningar
mm. Dessa fick samrådsunderlaget via post.
Myndigheter och telecombolag fick samrådsunderlaget skickat via e-post. Samrådskretsen var
enligt följande:
•
- Luftfartsverket
- Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Inbjudan till samråd avseende
vindpark Bäckaskog
Samtliga fastighetsägare inom en radie av
2 km från områdets ytterkant. Samt boende
och fritidshusägare inom 3 km från områdets ytterkant.
•
Hedvattnets jaktvårdsklubb och Skallbergets
jaktlag.
•
Hembygdsföreningar i Hälla, Gafsele, Långvattnet, Holmträsk och Tegelträsk
•
Naturskyddsföreningen i Åsele
•
Åsele kommun
•
Örnsköldsviks kommun
•
Länsstyrelsen Västerbotten
•
Länsstyrelsen Västernorrland
•
Vattenfall
•
Sveaskog
•
Vilhelmina södra sameby
•
Vilhelmina norra sameby
Nordex Sverige AB och TCC AB
planerar att etablera en vindkraftpark med 15 vindkraftverk inom ett område beläget ca 23 km söder om Åsele
samhälle och ungefär 3 km sydväst om byn Långvattnet i
Åsele kommun. Den planerade vindparken är förlagd till
ett skogsområde som ägs av Sveaskog.
Eftersom projekt Bäckaskog är så stort att det enligt
lagstiftningen ska antas medföra betydande miljöpåverkan, genomför projektören nu ett samråd i enlighet med
Miljöbalken 6 kap 4 § andra stycket. Samrådstiden pågår
mellan 10 oktober 2012 och 10 november 2012.
Torsdagen den 11 oktober 2012 kl. 16.00 - 20.00 inbjuder
projektören alla till ett Öppet Hus i Bygdegården i Hälla.
Här kommer vi att informera om vindkraftplanerna och
dess förmodade konsekvenser. Vi vill också ta emot era
synpunkter och er kunskap om området. Välkommen!
Samrådshandlingar som beskriver projektet finns på
http://nordex.nu/projekt/backaskog/
De kan också beställas från Fredrik Sander.
Har du frågor kontakta gärna:
Projektledare Fredrik Sander 0141-44 10 52,
[email protected]
TCC AB, Strandvägen 169, 591 46 Motala
Nordex Sverige AB, Kungsängsvägen 25B, 753 23 Uppsala
Annons som införts i dagstidningar och veckoblad
12
- Naturvårdsverket
Projektet presenterades också för Åsele Kommun i form av kommunstyrelsens ordförande
Peter Lindström samt Roger Söderström på
byggavdelningen den 11 oktober.
- Post- och Telestyrelsen
- Riksantikvarieämbetet
- Sametinget
3.2.2 Samråd med allmänheten
- Skogsstyrelsen
Den 11 oktober hölls samrådsmöte med allmänheten och särskilt berörda i bygdegården i Hälla.
- Sveriges Geologiska Undersökningar
- Svenska kraftnät
Samrådsmötet var organiserat med bemannade
montrar. På mötet närvarade 13 personer. Samtliga deltagare hade möjlighet att ställa frågor
och framföra synpunkter på projektet både
skriftligen och muntligen.
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Vindkraftssamordnare
Samtliga närvarande gavs möjlighet att senare
få samrådsredogörelsen skickad.
Allmänheten inbjöds till samrådsmöte och samråd via annons i dagstidningarna Västerbottens
Kuriren, Västerbottens folkblad och Örnsköldsviks Allehanda samt i Åselenytt som utkommer
en gång i veckan. Annons infördes i Åselenytt
under v 40. I övriga tidningar den 28/9 och 6/10
2012.
3.2.3 Samråd med berörd sameby Vilhelmina södra
Den 29 november 2012 träffade sökande samebyn för ett samrådsmöte. För detaljer kring
detta möte se samrådsredogörelsen bilaga 2 till
tillståndsansökan.
I annonserna förekom fel telefonnummer till en
av projektledarna, en rättelseannons infördes i
samtliga tidningar den 11 oktober.
3.3 Samrådsyttranden
Kallelse till samrådsmöte gjordes också via affischering i Solberg, Hälla, Holmträsk, Gafsele,
Östernoret, Turistbyrån Åsele, Coop Nära Åsele,
Folkets Hus Åsele och på Åsele kommun
Totalt inkom 9 yttranden från myndigheter, 8
från företag och organisationer och ett tiotal
yttranden från privatpersoner. Ett av yttrandena,
från Sveaskog, ledde till att ett av verkens placering flyttades 50 m. I övrigt har inga synpunkter lett till några avgörande förändringar av det
planerade projektet. Många av de myndigheter
och organisationer som yttrat sig meddelade att
de inte hade några synpunkter på projektet. För
en fullständig samrådsredogörelse se bilaga 2 i
tillståndsansökan
Även på Åsele Näringslivsstiftelse öppet Hus den 4/10 fanns information om samrådsmötet.
Information om samrådsmötet lades även ut
på Hälla bys portal samt på Åsele kommuns
hemsida.
3.2 Samrådsmöten
3.2.1 Samråd med myndigheter
Kontakt med Länsstyrelsen i Västerbotten och
Åsele kommun har tagits vid ett flertal tillfällen
Den 18 september hölls ett samrådsmöte hos
Länsstyrelsen i Västerbotten. Medverkade
gjorde representanter från Nordex och Telecon.
Även Åsele kommun och Åsele Näringslivs
stiftelse deltog vid mötet.
13
4 Verksamhetsbeskrivning
andra vindkraftverk förväntas.
Nuvarande omfattning påverkar inte boendemiljöer genom överskridande av riktvärden
och alla verk kan placeras på platser med låga
naturvärden. Se kapitel 5 och 6.
Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk
finns tillgängliga då tillstånd för vindkraftsparken getts och vindkraftsverken ska resas. För att
maximera miljönyttan kontra miljöpåverkan bör
strävan vara att etablera en vindkraftspark som
är så effektiv som möjligt inom ramarna för
tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik.
4.1 Omfattning
4.1.1 Antal verk
Vindkraftsparken planeras för 15 vindkraftverk.
4.1.2 Effekt och energi
Ett vindkraftverk i det här läget beräknas producera ca 7000 MWh per år vilket med 15 vindkraftverk ger en total produktion av 105 GWh.
Om en eluppvärmd villa antas förbruka 25000
kWh/år kommer vindkraftparken att kunna
försörja ca 4200 eluppvärmda villor.
4.2Parklayout
4.2.1 Typ av vindkraftverk
Vindkraftverken som planeras i vindkraftparken
är av märket Nordex. Den mest aktuella turbinen är N117 och av olika anledningar kan också
N100-modellen väljas vid en eller flera positioner i projektet.
4.1.3 Alternativ omfattning
Alternativ omfattning är att minska antalet
vindkraftverk i projektet. Utredningar under
projektets gång har dock visat att vindförhållandena bedöms vara tillräckligt bra för alla 15
verks positioner. Ingen ogynnsam turbulens från
N117 har en rotordiameter på 117m och N100
har en rotordiameter på 100 meter. Tornhöjden
Karta 3. Parklayout
14
4.4Elnätanslutning
planeras bli 120 eller 140 meter. Tornet på 120
meter är ett ståltorn och tornet på 140 meter är
ett hybridtorn av stål och betong.
Ett kabelnät anläggs som förbinder vindkraftverken med varandra. Kabelnätet inom området
grävs ner längs med befintlig och planerad väg.
Luftledningar undviks i möjligaste mån. Varje
vindkraftverk ansluts till kabelnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående byggnader om några kvadratmeter vardera
invid respektive vindkraftverk.
N117 som är det största verket har med en navhöjd på 140 meter en totalhöjd på 198,5 meter.
I tillståndsansökan kommer det att ansökas för
vindkraftverk med en totalhöjd på max 200 meter vilket är den högsta höjd som kan nås med
de planerade vindkraftverken. Verken kommer
att vara vita.
Koncessionshavaren i området är Vattenfall som
även är ansvarig för projekteringen av elledningen från parken till stamnätet. Då Vattenfall
inte har någon möjlighet att ansluta parken till
sitt nät i området kommer parken att anslutas
till Svenska Kraftnäts nät. Detta kommer att ske
genom ett påstick på en 400 kV-ledning ca 30
km österut i Norrtjärn, se karta 4
Vindkraftverken har en trebladig rotor som
överför vindenergin till generatorn vilken i sin
tur omvandlar energin till el. På vindkraftverket
sitter vindmätare och vindriktningsvisare som
ser till att vindkraftverket automatiskt vrids mot
vinden. Vindkraftverket har variabelt varvtal
så att påfrestningar, effektuttag och ljudnivå
optimeras efter vindens variationer. Vindkraftverken är tekniskt avancerade med automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema
vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar.
I möjligaste mån kommer befintliga kraftledningsgator att användas. Anpassningar kommer att göras genom att inte förlägga ledningar
genom områden med utpekade värden. Intrång i
riksintressen, skyddade områden eller byar ska
undvikas. Utgångspunkten är att ledningsdragningen ska göras så kort som möjlig men med
nödvändiga hänsyn.
Det är möjligt att förse verken med avisningssystem
4.2.2 Placering
Kraftledning från anläggningen till det yttre
elnätet är tillståndspliktig enligt ellagen. En ansökan om s.k. nätkoncession för linje kommer
att göras för denna ledning och samråd kommer
att ske separat. Lämpligen hålls samråd med
kungsörnsgruppen då området hyser kungsörnsrevir. Kraftledningen behandlas övergripande i
denna MKB, dess miljökonsekvenser behandlas
dock i prövningen enligt ellagen.
Vindkraftverken och vägarna har placerats med
hänsyn tagen till en rad faktorer exempelvis
dominerande vindriktning, turbulens, beräknad ljudnivå, lokala naturvärden, arkeologiska
lämningar, hydrologi och geologi, samrådssynpunkter etc. Det behöver också vara ett visst
avstånd mellan vindkraftverken för att de inte
ska påverka varandra negativt. En placering
av verken med hänsyn tagen till dessa faktorer
kan ses på karta 2. Ansökan utgår från dessa
placeringar. Smärre justeringar på några meter
är möjliga då detaljer om grundläggningsförhållanden m.m blir kända.
4.3Hindermarkering
Vindkraftverken förses med hindermarkering
enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter;
verk som är högre än 150 m ska markeras med
vitt, blinkande, högintensivt ljus om de befinner sig i parkens ytterkant eller placeras enskilt.
Verk som är 150 m och lägre ska markeras med
rött, blinkande, medelintensivt ljus.
Belysningen på vindkraftverken kan styras så
att ljusintensiteten minskar nattetid och är som
starkast vid skymning och gryning. Dagtid
krävs hinderbelysning endast för verk över 150
m.
15
Karta 4, Möjligt området för ledningsdragning till Norrtjärn samt riksintressen
Fram till Hälla finns flera alternativ för
transporter, alla på relativt stora riksvägar
eller länsvägar.
4.5Transporter och infrastruktur
I möjligaste mån kommer befintliga vägar
att utnyttjas och vid behov förstärkas. Inom
området byggs nya grusvägar mellan vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 4,5
m breda med erforderlig breddning i kurvor
och för mötesplatser. Vägarna dimensioneras dels för planerade transporter under
byggskedet och leveranser av vindkraftverken, dels långsiktigt som servicevägar till
anläggningen.
Vid vägdragning tas hänsyn till känsliga
biotoper och våtmarker för att undvika
onödiga ingrepp. Åtgärder för att bibehålla
vattengenomströmning och vegetation kommer vid behov att vidtas.
4.5.1 Vägval utanför området
Från vilken hamn vindkraftsverken kommer
att transporteras är i dagsläget inte bestämt.
16
Från avfarten från väg 348 öster om Hälla
kan transporter gå ca 3 km på väg 556 som
är en mindre väg 6.5 m bred med bärighetsklass 1. Därefter är man hänvisad till en
enskild väg från vilken det går två avfarter
upp på berget från söder. En del transporter
till norra delen av parken kommer att gå på
den väg som går väster om parken mellan
Sörhedvattensjön och Nördhedvattensjön.
De enskilda vägarna utanför parkområdet
bedöms till största delen klara transporterna
utan åtgärder.
4.5.2 Vägdragning inom området
För vindkraftsparken på Storberget har
ett förslag till internt vägnät arbetats fram.
Förslaget som arbetats fram är ett vägnät
som kan förväntas vara geotekniskt rimligt,
funktionellt för transport och ge minsta
intrång i de natur- och kulturvärden som är
identifierade. Vägförslagen har utgått från
följande kriterier:
•
Planeringen har utgått från höjdkurvor med
5 meters ekvidistans vilket innebär att det
finns osäkerheter som måste hanteras vid
Minimera vägsträcka och vägbredd. detaljprojektering av vägen i ett senare
Identifierade natur- och kulturvärden skede.
ska undvikas. Hänsyn tas till behov Den föreslagna vägdragningen syns på karav buffertzon.
tan över miljöintressen karta 7, kapitel 5.10.
Även
alternativa vägdragningar visas. Totalt
Befintligt vägnät nyttjas i första kommer
det att behövas mellan 10 och 14
hand. I området finns idag endast km ny väg inom området.
mindre bil/traktorvägar.
•
Lutning på de föreslagna vägarna har i möjligaste mån anpassats till max 7 %. Undantag har gjorts upp till 15 % där det inte funnits någon annan lösning.
•
I kurvor är radie i vägmitt 50 meter vilket med god marginal klarar ra-
diekraven.
•
Hänsyn har tagits till grundlägg-
ningsförhållanden och förläggs där det råder god bärighet till mycket god bärighet.
•
•
4.6Beskrivning av verksamhetens olika skeden
4.6.1 Anläggningsskedet
Vägar och anläggningsytor
Under anläggningsskedet ska vägar dras,
fundament anläggas, avställningsytor
ordnas och byggbaracker uppföras. Trafik
med olika komponenter till vindkraftverken
kommer köra till platsen från lämplig hamn.
Markerna inom området präglas av skogsbruk och ett flertal skogsvägar finns redan i området.
17
Befintliga vägar i vindkraftparken kommer
Eventuell förekomst av torv (mycket dålig
att förstärkas, justeras och användas i så stor bärighet) skiftas ur och ersätts med bergutsträckning som det låter sig göras. Till
kross eller grovkornig jord.
viss del kommer ny väg anläggas för att nå
Vindkraftverk
fram till alla vindkraftverken.
Själva vindkraftverket monteras sedan med
Vägar dras lämpligast i områden med god
bärighet till mycket god bärighet. Eventuell mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioförekomst av torv skiftas ur och ersätts med ner. Maskinhus och rotor lyfts därefter på
plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar
bergkross eller grovkornig jord.
normalt sett några dagar. Efter genomfört
Grundläggning
kontrollprogram kan sedan vindkraftverket
kopplas till elnätet och börja producera
De mest använda fundamenten är gravitaenergi.
tionsfundament. Dessa består av ca 700 m3
Bredvid varje vindkraftverk byggs en liten
betong och är ca 21 meter i diameter. Om
det finns förutsättningar kan också så kallat transformatorkiosk vilken liknas vid ett
hus på drygt 10 m2 . Inom vindkraftområbergförankrat fundament monteras. Dessa
kräver att det finns ett massivt berg där
det brukar man även bygga en eller flera
bergankare borras ner cirka 15–20 meter
uppsamlingsstationer, ett litet hus på ca 30
ner i berget. Bergförankrade fundament har m2, där kablarna från alla vindkraftverken
fördelen att mängden betong kan minskas.
går in och kopplas om till grövre ledningar
I båda fallen jämnas ytan ut först innan
som transporterar elen till elnätet antingen
fundamentet anläggs. Den nedersta delen av via markförlagd kabel, luftledning eller
vindkraftverkets torn förankras i fundamen- båda delarna. Kablar dras i vägdiken inom
tets armering, den så kallade ingjutningsparken.
sektionen. På fundamentet läggs sedan grus
och uppgrävda massor återplaceras över
4.6.2 Driftsskedet
plattan som jordtäckning.
Under driftskedet producerar vindkraftverValet av grundläggningsmetod är beroende
ket energi när det blåser mellan 3 m/s och
av markens förutsättningar på platsen och
25 m/s. Under respektive över dessa vindbestäms med en geoteknisk undersökning.
värden stängs produktionen av.
Inom områden med sand eller grus (bra till
mycket bra bärighet) grundläggs verken
med gravitationsfundament. Vid förekomst
av berg (mycket bra bärighet) sker grundläggning med gravitationsfundament på en
plansprängd bergyta ovan ett avjämnande
lager av sorterad sprängsten.
Transporter med lättare fordon sker till och
från vindkraftverken under driftskedet för
att sköta drift och underhåll. Under ett år förekommer två stora planerade servicetillfällen och däremellan sker mindre kontroller
och service kontinuerligt under året. Under
inkörningsperioden är serviceintervallen
mer omfattande.
Bergförankrade fundament kan användas
om bergets hållfasthet är tillräcklig. Dessa
gjuts direkt på berget samt förankras med
bergbultar.
Vindkraftverk tar liten markyta i anspråk
och normalt skogsbruk kan bedrivas i vindkraftparken under hela parkens livslängd.
Grundläggning ska ske i torrhet och fundament dimensioneras för dränerade förhållanden. Så eventuell förekomst av grundvatten
eller tillrinnande ytvatten måste permanent
ledas bort från grundläggningen. Vid grundläggning nära branta slänter skall stabilitetsförhållanden utredas.
Två olika typer av ljud kommer från
vindkraftverken, dels ett aerodynamiskt
”svischande” ljud som främst är det ljud som
hörs på avstånd och dels ett mekaniskt ljud
från fläktssystem, pumpar, växellåda och
generator. Det mekaniska ljudet har minimerats på moderna maskiner.
18
Skuggeffekter kan uppstå från vindkraftverken när solen står lågt på en klar himmel.
Hur omfattande skuggor och ljudutbredningen är framgår av beräkningar. Gällande
riktlinjer kommer att följas.
Genom en driftcentral kontrolleras vindkraftverken. Denna får data från vindkraftparken via internet och kan därför placeras
på annan ort.
4.6.3 Avslutningsskedet
Efter cirka 25 år tas vindkraftverken ur
drift. De demonteras och kan återvinnas till
största delen. Redan idag finns företag som
koncentrerat sin verksamhet runt återvinning av uttjänta vindkraftverk. Det finns
även en marknad för begagnade vindkraftsdelar. Säkerhet kommer att ställas för att det
ska finnas medel till att montera ned vindkraftverken och återställa platsen så att den
åter kan användas för skogsbruk.
19
5 Områdesbeskrivning
2011 kompletterades vindmätningen med
en sodar som mätte vinden fram till januari
2013. Projektet har goda vindresurser.
Den dominerande vindriktningen i området
är västlig under vinterhalvåret och sydostlig
under sommarhalvåret.
5.1 Vindförhållanden
Vindkraftsetableringar i skogsområden är en
relativt ny företeelse. Medelvinden i skogslandskap kan till synes vara hög men detta
kan i vissa fall vara missvisande. Skogen
bromsar upp vinden vilket leder till att det
kan vara stor skillnad på vindhastigheten på
exempelvis 70 respektive 100 meters höjd
(den s.k. vindgradienten). Det betyder att
belastningen på vindkraftverket blir ojämn
om rotorn inte kan placeras tillräckligt högt
över marken där vinden är jämnare. Dessutom skapar skogen turbulens vilket ger
påfrestningar på vindkraftverket och sämre
energiutbyte. För att turbulensen ska bli så
liten som möjligt är det viktigt att få möjlighet att bygga vindkraftverk på berg eller
höjder så att rotorn får ett så ostört läge
som möjligt. I sådana lägen finns det flera
exempel på vindkraftanläggningar i skogslandskap som fungerar mycket bra och ger
ett gott energiutbyte.
Nordex har mätt vinden i projektet med en
120 meter hög vindmätningsmast mellan
maj 2009 och december 2011. I september
5.2 Omgivning
Vindkraftspark Bäckaskog inryms inom
ett område beläget ca 23 kilometer söder
om Åsele samhälle, i kommunens södra
del några kilometer från läns- och kommungränsen mot Västernorrland respektive
Örnsköldsvik.
Den planerade vindkraftparken ligger på
Storberget med topparna Tjärnmyrkullen, Sörberget, Älgmyrkullen, Östiberget
och Lappmyrkullen. Området domineras
av skog med aktivt skogsbruk och saknar
bebyggelse.
Projekteringsområdet för Vindkraftspark
Bäckaskog omfattar ca 9 kvadratkilometer
och ligger på ca 450–525 m ö h. Inom området finns en förhållandevis väl utbyggd infrastruktur med skogsbilvägar. Anslutningsmöjligheter till elnät finns ca 30 kilometer
öster om vindkraftparken
Området utgör del av fastigheten Åseleskogen 1:1 och fastigheten ägs av Sveaskog.
Vindrosor, den vänstra visar förhållanden under sommarhalvåret och den högra under vinterhalvåret
20
5.3 Luftfart och infrastruktur
Närmaste flygplatser utgörs av Vilhelmina
flygplats ca 75 km åt nordväst och Örsköldsviks Airport ca 90 km åt sydost. Båda
flygplatserna har inkluderats i samrådet.
Örnsköldsvik Airport inkom med ett yttrande att de inte berörs av etableringen.
Närmaste järnväg utgörs av inlandsbanan
50 km åt väster.
Projekt Bäckaskog motsvarar i stort det område som benämns som Storberget i kommununens fördjupade översiktsplan. Boendemiljöer och rennäringen var de aspekter
där konsekvenser lyftes fram i lämplighetsbedömningen. Ett särskilt fokus har därför
legat på dessa frågor.
5.6 Närliggande parker
Alla tänkbara telecombolag har fått information om projektet under samrådet. Några
har inkommit med yttranden, inget bolag
har uppgett att de berörs av etableringen.
Inom en 5 mils radie från det planerade
projektet finns både uppförda parker och
planerade vindkraftparker. Dessa kan ses
på karta 5. Parken närmast Bäckaskog är
Bräntet knappt 10 km söderut. Denna park
är inte uppförd men har ett lagakraftvunnet
tillstånd. Trattberget är en delvis uppförd
park som ligger söder om Bräntet.
Försvarsmakten har meddelat att de inte har
något att erinra mot projektet.
5.7 Landskapsbild
5.4Radio och tele
5.5 Kommunala planer
Landskapet kring den planerade vindkraftparken är ett storskaligt kuperat skogs- och
myrlandskap med sparsam bebyggelse.
Landskapet är relativt sjörikt och en mil
västerut rinner Ångermanälven.
Åsele kommunfullmäktige har antagit en
vindkraftsplan för att få kontroll på den fortsatta utbyggnaden av vindkraften i kommuVindkraftverken planeras i ett område som
nen. Projektet överensstämmer med tillägget till översiktsplan, där utredningsområdet är helt präglat av skogsbruk. Stora delar av
skogsmarken utgörs av hyggen och ungskog
har befunnits vara lämpligt för vindkraftsoch flera skogsbilvägar leder in i området.
exploatering, se karta 1. Därmed föreligger
Terrängen är kuperad med många mindre
ingen konflikt med kommunala planer.
Jordartskarta
Vindkraftsverk
Projektområde
Mycket dålig bärighet (Torv)
Bra till mkt bra bärighet (Morän)
Mycket bra bärighet (Berg)
Vatten
Bra till mkt bra bärighet (Drumlin)
Mycket dålig bärighet (Torv)
Bra till mkt bra bärighet (Isälvssediment)
Bra till mkt bra bärighet (Morän)
Mycket bra bärighet ( Ospec. berg)
0
Karta 5, Jordartskarta.
21
500
1 000
meter
Sydost om parken vid sjön Trehörningen
ligger ett fritidshus.
toppar. På en del ställen finns hällmarker.
I sänkorna ligger mindre våtmarker. Norr
om området finns en större våtmark med en
liten tjärn.
Söderut ligger byn Holmträsk, 5–6 km bort.
Fotomontage och karta över byarna i förhållande till parken finns i bilaga 3 till tillståndsansökan.
5.8 Geologi
I SGU:s jordartskarta framgår att utredningsområdet domineras av tunt jordtäcke
på berg, med små fläckar av berg i dagen. I sänkorna finns torv. Runt omkring
parken finns större andel morän. I stora
delar av området råder bra till mycket bra
grundläggningsförhållanden och alla verk
kommer att placeras på bra till mycket bra
grundläggningsförhållanden se karta 5.
5.10 Naturmiljö
Sökanden lät utföra en naturvärdesinventering 2008 inför planeringen av den större
vindkraftpark som det nu aktuella området
är del av. Där konstateras att större delen av
det tidigare utredningsområdet Skallberget
nyttjas för skogsbruk. Stora delar av området utgörs av hyggen och ungskog bland
annat bestående av contortatall. Ett intensivt
skogsbruk har medfört att naturvärdena i
området begränsats.
Närmaste bebyggelse är en jaktstuga i
Hedvattnet och några fritidshus vid SörHedvattensjön, ca 1,5 km sydväst om områ- I inventeringen pekas två mindre områden
desgränsen. Den lilla byn Långvattnet ligger med höga naturvärden ut, söder och norr
nordöst om parken, dit är det ca 2,5 km från om de nu föreslagna vindkraftverken. Se
områdesgränsen. I Långvattnet bor färre än
karta 7. Områdena beskrivs på följande sätt
tio personer.
i inventeringen:
Västersel
0
275
Tällvattnet
30 0
Åliden
S Nordsjö
300
Åliden
Fällkälsliden
Gålberget
303
Fällkäl
425
10
km
264
Nyliden
Inre Trehörningsjö
Sjöberget
Bergssjön
413
Movattsliden
Ängsbyn
Berg
Grundsjö
Hemliden
Trehörningsjö
175
Trehörningsjön
349
Lidtorpet
Grundsjöbrännan
218
Kalven
Djuptjärn
Hemsjöliden
Hemsjö
200
0
0
Herrbergsliden
188
Skallviken
Ökvattstorpet
Julgåsb.
Backe
Movattnet
Hemling
Långvattnet
30 0
VackerLångviken
Näset
liden
Nyåkersberg
512
Ytternäset
Långviksmon
Kålhuvudets
Storsjön
naturreservat
Kallmyra
eä
lv e
n
22
40
200
0
40
0
30
0
30
400
42 5
32
5
30
40 0
40
Stor-Tågsjön
Storborgarn
Björk
0
20
0
325
40
0
354
202
Önskanäset
G id
N Bergsjön
Surbergsbodarna
Storborgaren
30
0
rå n
492
Översjön
Lomnäset
Önskasjön
400
20 0
40
0
50
5
40
0
0
30
47
0
42
5
Stormyran
Hörnsta
Järvberget
Rängsjön
Yttertällmo
Åviken
Norrtjärn
Kärrsjö
30
0
5
30
32
Tällvattensberget
Pengsjö
Borgarliden
liden
300
472
Hemliden
Slirsvedjan
Korsbyn
Per-Augusts
5 Uddersjö-
n
Järvbergsbodarna
Karta 6, Uppförda eller planerade vindkraftsparker i området
Eden
Holmsjön
30 0
Mjösjö
349
Korsnäset
Skivsjön
Torpargårdarna
Uddersjö
lve
Östby
Holmsjö
Utt e
de ä
Högkäl
Lög
Fagerkälsliden
.
Kvisslastugan
467
Brink
433
30 0
Mjösjön
Nässund
389
S Krokvattnet
Nordanås
20
0
Sjönäs
Grannäs
Mjösjöby
Högåsen
352
Angsta
Tyskmyråsen
Nordås
Grönåker
Bågaliden
Högbrännan
Långsjön
Vvindkraftsparker
Kärrsjö
Kullen
Planerade
eller uppförda
Kantsjö
S Kärrsjö
0Västborgarn
Innertällmo
sb
Stor-Uttersjön
a tt
Storsele
469
n
Djupsjö
då
n
Stormyran
Medskogen
Granåsen
Rörsjö
Lög
Åselå
ån
Gid eälv en
Gökmyran
Kläppsjö
Rödmyrberget
rg
s
Södersel
436
Nyåker
300
Långnäs3berget
00
Kläppsjön
Frökälen
Holm
Ås
lbe
Högland
Åbosjö
Klocken
Strömåker
300
Projektområde
Bredsjön
Hemlingsåns naturreservat
Åbosjöb.
30
0
444
Stortjärn
Knäsjön
Studsvikberget
Studsviken
Locksta
Översiktskarta
Vindkraft
Granliden
Lockstamon
470
Rödsand
Nygård
0
30
0
20
Stavarn
400
420
Edensforsens
kraftstation
Hästlandet
Sunnersta
Gärdselet
Gärdsele
Bölen Nybygget
So
n
5
Degersjön
Rocksjö
Skogsgården
Rödvattnet
Byxsjön
Svartsjö
Kullberget
450
Älghult
Karlsbäck
Bågaliden
Röjdtjärnliden 409
231
Sörberget
Lockstatorpet
Vändåtbergets
naturreservat
373
Gräsbrännan
Aspsele
0
Lövlund
Sör-Holmsjön
Gråberg
368
Orrvinkullen
lv e
27
Tärnickbodarna
Lunne
Sörimyran
Storberget
eä
Bodberget
Risbränna
Rosjön
498
Åselliden
Solberg
Gid
Rosjöbodarna
Högtjärn
Gafselsjön
Degersjö
Riset
300
Blåvik
Rödsandtorpet
Stensjön
0
40
367
594
Lägsta
Långvattnet
Bredsjön
ån
Skallberget Långmyrtorpet
Gammbodhöjden
Tärnickberget
Grubbe
ÖverÅselsjön
Bredträsk
Stångsjön
Asplunda
Abborrtjärn
StorRisliden
Forsen
30
Björkbacka
Varvliden
Lägs
taån
30 0
Lill-Holmsjön
Stavstorp
Östansjö
Remmarn
Lägstasjön
499
Karlstorp
Flärk
Degerforsens
kraftstation
Hemtorp
Remmarberget
578
Övre Nyland
Blåbergssjön
Sexberget
Stennäs
Jenkullen
Tällvattnet
Gammtratten
Siberget
92
319
StorHolmsjön
459
234
375
en
295
Klubben
Remmarsjön
514
Tretjärnberget
Storberget
Ho
lm
s jö
bä
ck
Sörholmsjö
Pelleberget
Inomsjön
Långvattnet
Norrtjärn
Kalvbäcken
Tjärn
t
50 0
Rocksjöliden
Rågsvedjeberget
Storsjö
ele
Kullberg
300
Båsberget
355
32 5
Trattberget
ds
Västanå
Storaggkojan
Blackfjället
508
StorRödvattenssjön
Rissjöberget
Sjö
LA
431
Nybo
Mossaträsk
AN
Stavro
Sör-Gällarb.
SörGulkälsberget
Nybygget
Lillsele
Västanbäck
Isbäck
0
Gulsele
50
499
RM
Rönberget
507
Skrakatjärnliden
Holmarna
300
Stångsjöberget
Lappvallen
40 0
MossaträskStormyran
Nymyra
Gulkäl
382
581
Tjäl
263
GE
ND
Stor-Tällvattnet
Storsjön
Rivarliden
379
439
ND
377
len
StorV Kortingvattnet höjden
Gulsele
kraftstation
da
90
473
ÅN
LA
Tegelträsket
Lakasjöb.
jö
Risån
Gulkälen
ån
Brattsele
ä ll
Lillselbodarna
es
M
Hundselet
Gulltoppen
Gårmyrberget
Storberget
Andersmark
Tegelträsk
Stavarsjöberget
V Nordås
P
LA P
Hedlunda
Norrsjö
Storsjön
Eliasmyrorna
Björkvik
Kvarnmon
Lakasjö
Nytjärn
Holmträsk
559
Nymyran
Kv
400
n
Raningsberget
30
0
Hällby
kraftstation
Brattfors
400
sa
Kortinghöjden
n
n
Hömyran
Äs
Mesjöberget
Skallberget
Tuvmyråsen
Holmträsket
0
40
Åkerbränna
Rudolvslund
Vitmossaberget
Mesjön
Trehörningen
348
Tallås
Aspberget
NorrHedvattensjön
c ke
nå
293
Mesjöliden
Storberget
SörHedvattensjön
bä
tte
Hälla
n
tte
va
Hemberget
Hällbymagasinet
va
ng
Stormyrberget
Långberget
5
32
Sågbo
Näverberget
jön
Åkerberget Kulterkälen
LAPP
LA ND
ÅNGE
RM AN
LAND
ms
Björksele
Ox
Lå
Holmstrand
Sä
Kälsbodarna
587
Långvattnet
454
Svanaträsket
Norrholmsjö
Häggsjön
Översjön
Stavsberg
Stavarsjö
Stensjön
Nymyrkullen
Halvpundsjö
Lång-Viskasjön
Häggsjöliden
Bergvattssjön
Väster- Stavarsjön
Stavarsjön
255
300
Kulla
399
Ö Nordås
40 0
Granliden
LarsLarsberget
30 0
Rönnliden
450
Allvattnet
Middagsberget
352
Hästliden
Lögdasundsselet
Strömbäck
Storliden
Lögdasund
Näverberget
Brånaberget
Råberg
Råsjön
Björnberget
Björnlandets
40 0
Häggsjö
nationalpark
Häggsjön
Lövnäs
290
Bredvattnet
ud
en
Riskullbodarna
45 0
Kvällsberget
Bergvattenkullen
Brännberget
348
Ytterrissjöfäb.
Vikasjön
92
m
älv
Påludden
Oxliden
Blakliden
ån
Långvattensjön
Ö Gafsele
V Gafsele
Stensvattenbodarna
Stensvattnet
Nybodarna
Långvogsberget
Stensvatten490
berget
Åsen
Brånaberget
Flärk
Häggsjömon
Varmvattenbodarna
Sörgravsjö
398
Mossavattnet
Björkmyrb.
Fredrika
Viska
NördFlaskberget
StorSiholmsmyran
506
Lövliden
inn
an
Sämsjön
321
335
Ytterrissjö
Svedjan
Västervik
Gammelåker
Baktoberget
Ytter-Gottsarn
Ytter-Rissjön
Holmsele
Gravsjön
Sk
rm
Pärlström
Båtsjön
Båtsjöberget
Överrissjö
Kalmsjön
Norrgravsjö
Sockerberget
Fjälltuna
Risåsen
Sjultjärnen
Börtingtjärnen
Käringberget
390
Västra Örträsk
Björkliden
Björnberget
llv
5
32
ge
299
465
Svanamyran
Nordansjöb.
Framnäs
Babelsberget
Gravsjöberg
608
Strand
266
431
Mörtbäck
Gålgob.
Lubbliden
Rönnberget
Lögdasjön
Viskaliden
Tjärnmyran
353
Nymyrliden
Rönnliden
Basarsjön
Granliden
Klippen
30
0
Åliden Hötjärnen
Österås
Näsliden
Vitberget
Österstrand
Skönvik
Vispsjön
Risberget
Svartbergsfäbodarna
Oxvattnet
Berget
Vispsjöberget
Svartberget
Oxvattensjön
Fäbodliden
Mossavattnet Betsarn
Borgfäbodarna
90
Rödingträsket
Karlsro
Mevallsberget
Lögda
Basarmyran
587
Andersmyran
Trehörningen
Örnflärkkojan
Grundsjön
Nordansjöberget
Kebbeberget
380
Västernoret
Ån
Valvattenfäbodarna
394
Gammelgårdsberget
Borgen
Östernoret
Fäbodberget
525
llå n
45 0
430
NördLomsjöberget
Gammelgårdsfäbodarna
Sä
Herrskog
ms
jöå
n
Kvä
512
Sundmon
289
Tallsjö
Stensjön
Lanaträsket
Kittelforskojan
40 0
325
LappgrundVallen
åsen
Gig
ån
Skalm sjön
Höksjön
Åtjärnliden
591
Höglunda
Tä
Sörnoret
Forsnäs
Borgholm
363
Svedjeberget
Käringträsket
Åtjärntorp
ÖsterStorsjö
Nyåker
0
Kvällträsk
Hästberget
Baksjön
Insjön
35
0
Västernorbodarna
406
Storsjön
Skalberget
Baksjönäs
Gigtaberget
Baksjö
VästerStorsjö
ån
Baksjöberget
364
572
Brännan
G ig
Åsele
Sjeltie
n
Söråsele
Baksjöåsen
Skardstugan
Naggfetabrännan
Stor-Svartliden
400
Stor-Stutvattnet
Remsjön
Storliden
Bäckerliden
Baksjöliden
Häståsen
45 0
Abborrvattnet
Gigsele
Skarda
Stenliden
Fällan
Fäbodberget
Baksjöberg
Burselberget
364
Vargträsk
V Vargträsk
Orrberg
Högåsberget
Tallboberg
Nördberget
Kälberget
572
Baksjön
StorSkardberget
Stor-Supanträsket
0
Västerled
Jällarsjön
Mattismyrberget
316
Lillsjönäs
Kullerbacka Bomsjön Bomsjö
Norrstrand
538
Blekmyran
Vritjakken
Stor-Mellansjön
Hultet
Stor-Rotliden
Baksjöåsen
Timmerbergskojan
Stor-Lavsjön
Storberget
Borgsjö
92
Algovik
Svartbäcken
Blåviken
Hammar
Aspnäs
Stor-Vammasjön
Orgnäs
Betsarn
Rudik-Betsarn
Sankkullen
Gubbmyran
Hemberget
ån
Stormyran
50
0
35
Nygården
Visjöberg
Orgsjön
Älgsjö
483
0
Alsingstorpet
Ålandet
Bodvikb.
Va
rg
Norrfors
Mellan-Betsarn
Trehörningen
Norsjötorp
Tallberget
Lögdåkullen
0
Forsvik
Torvsele
Söråselbodarna
Lomsjöklippen
Volmsjö
325
Orgsjöberget
ån
Holmsjön
Lögdån
a rn
Visjömon
Granliden
Tensjö
494
Öster-Kroksjön
å
rg
Va
Kv
5
Sörnorbodarna
365
Storb.
Sämskkäl
Storbergkullen
601
RumpnäsJakobsbrunn
dammen
42
Bodberget
Söderberg
Tallberget
20
396
Bracksjöberget
Bracksjön
Vallberget
410
ån
Ör
Sängsjön
Ringåsen
Lövberg
Stenkulla
Erikshall
Lavberget
90
50
311
Fortjärnberget
20
5.9 Boendemiljö
Lappmyrkullen och Östiberget (i södra delen av parken), naturvärdesklass 1:”Ett större sammanhängande område med naturskog.
Enligt Sveaskogs hemsida har granskogen
på Östiberget en beståndsålder på 173 år.
Denna del är klassad som en naturvärdesskog av bolaget, m a o en skog som Sveaskog har hög ambition att bevara. Objektet
har ett mycket högt naturvärde och bör i
sin helhet betraktas som värdekärna enligt
naturvårdsverkets metodik av avgränsning
av skog vid reservatsbildning. I området
finns mycket gott om olika naturskogselement både i form av gamla träd och död
ved. Området bedöms i sin helhet bestå av
olika bestånd som bör nyckelbiotopsklassas. Delar bör klassas som nyckelbiotopen
barrnaturskog. Detta gäller inte minst den
del som ligger på Östiberget. I övrigt bör
området utmed bäcken klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog och bäckmiljön som
nyckelbiotopen naturlig skogsbäck. Lappmyrkullen utgörs av skog som bör klassas
som nyckelbiotopen barrnaturskog eller
barrskog. Objektets avgränsning har justerats och utökats efter samråd med Sveaskog.
Tjärnmyran, naturvärdesklass 2 (gult område norr om parken karta 6):”Ett större
sammanhängande våtmarksområde av
varierande utseende och hydrologi. Området
är bitvis mycket blött och här och var med
vattenspeglar. Området är bitvis trädbärande
och bitvis helt öppet. Genom området rinner
en bäck. Variationen bidrar till att området
har potential som häcklokal för många våtmarksfåglar.”
Tjärnmyran och en myr öster om parken är
av klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering.
Ett 90-tal fågelarter har rapporterats i
området bl a dalripa, orre, tjäder, kungsörn,
sparvuggla, pärluggla, spillkråka och tretåig
hackspett.
Sökanden har låtit göra en separat studie avseende kungsörnar i området.
Här i rapporten har uppgifter om känsliga arter redovisats,
av sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur dessa uppgifter.
Detta gör att kungsörnsförekomsten
Karta 7. Miljöintressen och planerad vägdragning, befintligt vägnät syns som gråa streckade linjer.
Notera att en av de befintliga vägarna följer södra kanten på området med höga naturvärden i södra
delen av parken.
23
i och runt denna del av utredningsområdet
5.11Kulturmiljö
får anses mycket hög med svenska mått
mätt. Detta gör också att många kungsörnar Vindkraftsparken ligger i gränstrakten mellan Västerbotten och Ångermanland och
rör sig i och runt området under hela året. I
nordvästra delen av utredningsområdet, runt inom Hedvattnets kronopark. Kronoparken
Storberget, finns däremot inga uppgifter om bildades 1906 på de delar av överloppsmarkerna i Åsele socken som tidigare varit
häckande kungsörn och det bedöms inte
heller finnas några lämpliga boplatser. Detta upplåtna som stockfångstskog för Utansjö
bruk i Ångermanland.
har varit en av orsakerna till att vindkraftparken minskats till sin aktuella omfattning.
Sedan stenåldern har skogsmarkerna använts för jakt och fiske, för samisk renskötVid fältbesöket 2008 noterades spillning
sel under flera hundra år, som kommuniefter älg, ren, skogshare och rödräv. Enligt
kationsstråk, som kolonisationsområde för
uppgifter från lokalbefolkningen finns det
regelbundet björn i området och troliga spår nybyggen och jordbruk sedan 1600-talet
och för torp och kolonat med fokus på
noterades. Även lo och järv torde passera
skogsbruk sedan 1800-talet. Skogen har vaibland.
rit av stor betydelse för att utvinna tjära och
Det finns inga naturreservat eller Natura
kol och för uttag av virke. Under 1800-talet
2000-områden inom eller i närheten av
intensifierades skogsbruket samtidigt som
vindkraftparken vars värden bedöms kunna
att vattendragen började användas för flottpåverkas.
ning och för elproduktion.
Från berget rinner några mindre vattendrag
Människor kan därmed antas har vistats tillsom inte hyser några höga naturvärden.
fälligt eller mera permanent trots att det inte
finns några säkra fysiska belägg för detta
inom aktuellt utredningsområde.
Liten tjärn och äldre skog vid Östiberget.
Litet vattedrag vid en befintlig skogsbilväg mitt
i parkområdet
24
Ett område av riksintresse för kulturmiljö
finns ca 4 kilometer sydväst om planerad
vindkraftspark. Området Hälla (AC39) är en
forntida fångstmiljö som utgörs av stenåldersboplatser och fångsgropssystem. Det
stora riksintresseområdet är lokaliserad på
västsluttningen av Hemberget vid Hälla.
Omedelbart söder om vindkraftsparken och
nordväst om sjön Trehörningen finns på
kartan från 1916 en fäbodvall (ej namngiven på kartan). På kartan syns även läget
för fäbodvallen Riskullbodarna vilken även
redovisas i det moderna kartmaterialet och
ligger nordväst om vindkraftparken. Gårdslägen finns enligt Generalstabskartan (1916)
på den östra och västra sidan om Hedvattensjön, väster om vindkraftsparken.
En värdefull vägmiljö finns inom närområdet till planerad vindkraftspark (väg 560)
som går mellan Över-Rissjö och Svedjan
och ligger cirka 8 kilometer nordost vindkraftsparken. Avseende kulturhistoriskt
värdefulla broar finns en vid Torvsjöån cirka
40 kilometer nordnordväst om vindkraftsparken.
42 5
32 5
rm
an
älv
en
n
0
40
n
Storsjö
40
0
Mossaträsk-
Hemtorp 1046
Sör-Gällarb.
Nybo
Mossaträsk
SörGulkälsberget
Sjö
Rissjöberget
Trattberget
StorRödvattenssjön
32 5
594
25
M
ER
AN
LA
ND
377
382
Fornlämningar,
ytobjekt
Stavro
Kulturhistoriskt
värdefull väg
508
Blackfjället
Kalvbäcken
Tjärn
G
ND
Vägar enl GsK 1916 /1946
Fäbodar
Lappvallen
Tjäl
499
40 0
0
30
Riså
355
ÅN
PLA
Tegelträsket
Fornlämningar, linjeobjekt
581
Norrsjö
Storsjön
Gårmyrberget
Nytjärn
Riksintresse kulturmiljö
Tegelträsk
Fornlämningar
Lakasjö
Lakasjöb.
Storberget
LAP
Hedlunda
40 0
Gulkäl
263
Nymyran
559
Karta 8, Kulturmiljöintressen
Stormyran
Nymyra
40
0
40 0
Gulsele
raftstation
Holmträsk
Eliasmyrorna
Gulkälen
90
Tuvmyråsen
Holmträsket
Raningsberget
Brattsele
lbodarna
Skallberget
Kvarnmon
50
0
30
0
Hällby
kraftstation
Brattfors
Hundselet
Tallås
Trehörningen
348
V Nordås
Andersmark
Kulturmiljöintressen
en
al
myran
Hälla
Mesjöberget
d
jö
spberget
Mesjön
SörHedvattensjön
Björnberget
Björkvik
Vitmossaberget
es
M
293
NorrHedvattensjön
cke
jön
Hällbymagasinet
Stormyrberget
Mesjöliden
Storberget
Hemberget
Rudolvslund
n
ms
Sågbo
Långberget
5
32
Sä
Björksele
587
Långvattnet
llå
Holmstrand
ä
Kv
Riskullbodarna
Bergvattenkullen
Björnlandets
40 0
Häggsjö
nationalpark
Häggsjön
Ytterrissjöfäb.
40 0
Påludden
bä
ån
Stensvattnet
Långvogsberget
svatten490
berget
Blakliden
Brånaberget
n
Brännberget
348
Häggsjömon
svattenodarna
Åsen
ten
va t
n
te
at
Flär
kå
Långvattensjön
Ö Gafsele
V Gafsele
335
Ytterrissjö
Svedjan
Västervik
Båtsjön
Sockerberget
Fjälltuna
Gammelåker
Baktoberget
Ytter-Gottsarn
Ytter-Rissjön
560
608
Klippen
Ox
Kalmsjön
gv
Pärlström
Sämsjön
Båtsjöberget
Överrissjö
n
Lå
465
Näsliden
Svanamyran
Nordansjöb.
Framnäs
Norrgravsjö
Österås
0
2 500
Siberget
514
5 000
Meter
TretjärnLägstasjön
berget
©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667
Långvattnet
Grubbe Bredsjön
ÖverÅselsjön
Norrtjärn
Projektområde
40
0
ge
Österstrand
Skönvik
299
Risberget
Vitberget
Berget
Vispsjön
Vispsjöberget
Svartbergsfäbodarna
Mossavattnet Betsarn
Borgfäbodarna
90
Oxvattnet
Basarsjön
Granliden
47
5
Fäbodliden
42
5
5
32
Ån
Valvattenfäbodarna
Oxvattensjön
Västernoret
587
Andersmyran
380
Borgen
Östernoret
Fäbodberget
Nordansjöberget
Kebbeberget
berget
Grundsjön
32
5
45 0
Sörnoret
Basarmyran
394
512
363
ån
525
Gig
De äldsta småskaliga kartorna över området
är Generalstabskartan över Junsele (1916)
samt Björna (1946). Kartorna redovisar stigar, vägar ochSjeltie
bebyggelse vid tidpunkterna
En arkeologisk utredning beställdes
av söBrännan
Storsjön ÖsterLappgrundVallen
Storsjö 2008 inför planeringen
Baksjöberget
för framtagande av kartorna
kanden
av
den
större
åsen
Stensjön
Gig
ån
Kvällträsk
vindkraftpark som det nu aktuella
området
Skalmsjön
Kvä
Höksjön
llån
Hästberget
Åtjärnliden
Baksjön
är
del
av.
Borgholm
Gammelgårds-
Insjön
Herrskog
På Generalstabskartorna framgår även att
vägen fram till Långvattnet respektive till
Lakasjön, norr om vindkraftsparken, är
byggda vid karteringstillfällena. Generalstabskartorna visar även att vägen till Kalvbäcken och Norrsjö, på den södra sidan om
vindkraftsparken, är byggda. I övrigt visar
kartan att området genomkorsas av stigar.
Lägsta
Gammtratten
Varvliden
Lägs
taån
Blåvik
Rödsandtorpet
Stensjön
368
45 0
Enligt utredningen ger Skallberget (det
större område som beskrivs i utredningen)
intryck av att vara ett lämpligt val för vindkraftverk ur kulturmiljösynpunkt. I området
saknas kända kulturmiljöer och registrerade fasta fornlämningar. I omgivningarna
finns utvärderade värdefulla miljöer ur
kulturmiljösynpunkt och registrerade fasta
fornlämningar, dock på sådana avstånd från
den planerade vindkraftsparken att de inte
berörs. De kulturmiljöer och kända lämningar som finns i omgivningarna visar att
det större område, som Storberget är en del
i, har en mångfald karaktäristiska objekt för
denna landsände, med stenåldersmiljöer i
dalgångarna, samiska indikationer i både
dalgångar och uppe på berg samt spår efter
nybyggarnas kolonisation på några platser.
Vidare anges i utredningen att det enligt
kartbilden och med rådande kunskapsläge
är potentialen att hitta fornlämningar och
andra kulturlämningar liten inom större
delen av området. Troligt är dock att fornlämningar och andra kulturlämningar finns
oregistrerade på några platser.
sammanlagt ca 50 medlemmar. Medlemmarna i samebyn livnär sig huvudsakligen
på renskötsel.
De vinterbetesgrupper som nyttjar närområdet kommer västerifrån på förvintern och
betar sig österut. Det sker genom en organiserad betesgång med en medveten styrning
av renarna, för att optimera användningen
av betesresurserna.
Under vårvintern sker uppsamling öster
om utredningsområdet. Då samlas hela
renhjorden, det vill säga hela kapitalet, för
flyttning till sommarbeteslandet. Detta
innebär att varje störning som uppstår kan
få mycket större konsekvenser. Flytten är
starkt tidpressad eftersom den begränsas
av tiden för kalvning. Dels ligger snön kvar
på fjället vilket innebär att renarna inte kan
komma upp för tidigt och dels ska renarna
vara väster om odlingsgränsen senast 1 maj
enligt de bestämmelser som finns. Det finns
en risk för abortering av kalvar eller för
tidig kalvning, när tidspress leder till ökat
arbetstempo och drivning av hjordar.
Samling och flytten till den hage som ligger
strax öster om Vindkraftpark Bäckaskog
sker under optimala förhållanden under en
dag med samlad hjord med stöd av skoter
och helikopter. Vanligtvis sker flytten efter
Inom området förekommer jakt och fiske
den flyttled som ligger öster om det aktusamt sannolikt svamp- och bärplockning.
ella
utredningsområdet men vid besvärliga
Ingen kommersiell friluftsverksamhet, eller
snöförhållanden
nyttjas även närliggande
vandrings- eller skoterleder, finns i utredväg. Vid flytt efter väg krävs en intensivare
ningsområdet.
arbetsinsats. Helikopter används vid flytt
och spaning. Flytten kan vara tidskritiskt
beroende på snöförhållanden etc som kan
5.13 Rennäring
innebära att de kalla morgontimmarna är
Den planerade vindkraftsparken ligger inom viktiga. Flytten mellan övernattningshagen
Vilhelmina södra samebys vinterbetesmaröster om Solberg vid Nyåker och hagen vid
ker. Vilhelmina södra sameby är den sydliBäckaskog är den längsta enskilda sträckan
gaste fjällsamebyn i Västerbottens län och
under flytten västerut. Minskningen från
har sina åretruntmarker i Vilhelmina och
det tidigare projektområdet (Skallberget)
Dorotea kommuner samt en del av sommar- har inneburit att flyttvägen genom detta har
betet i Norge. Samebyn har sina vinterbetes- lämnats opåverkad och därmed också risken
marker i Kramfors, Örnsköldsvik, Sollefteå, för stor påverkan.
Dorotea, Åsele, Strömsund och Vilhelmina
I övernattningshagen sker sedan utfodring
kommuner. Detta innebär att samebyn
och samling för vidare flytt. Under optimala
bedriver sin näring i Västerbotten, Västerförhållanden kan hjorden flytta samlat men
norrland och Jämtlands län. I sambyn finns
vissa
år samlas hjorden utefter vägen mot
idag 19 registrerade renskötselföretag med
fjället.
5.12 Jakt, friluftsliv och rekreation
26
En flyttled av riksintresse och ett kärnområde av riksintresse berörs av planerad vindkraftspark. Samebyn har arbetat fram en
renbruksplan som ett planeringsunderlag för
sitt eget brukande och ett underlag vid samråd. Vindkraftsparken ligger inom ett större
område som beskrivs som kärnområde. Ca 1
km söder om parken återfinns ett nyckelområde som är mycket viktigt för renen.
En utredning har genomförts av Nordex/
TCC AB kring påverkan på samebyn och
rennäringen (”Finns förutsättningar för hållbar rennäring och vindbruk på Skallberget,
Åsele kommun” bilaga 4 i ansökan). Efter
utredningen genomförts har Trattberget
och Bräntet inom samebyns betesmarker
fått tillstånd och ytterligare parker planeras.
Det närliggande vindkraftprojket Bräntet
har börjat byggas. Samebyn beskriver att
renarna undviker området och att det inneburit merarbete för deras del.
Under hösten 2012 har det även funnits
varg i Junseleområdet som också påverkat
renskötseln.
5.14 Jord- och skogsbruk
I hela utredningsområdet bedrivs aktivt
skogsbruk. Marken ägs av Sveaskog. Någon jordbruksmark finns inte.
Rennäringens intressen
Projektområde
Vilhemina Södra sameby
Riksintresseområden
Kärnområde av riksintresse
Nyckelområde
Vandringsled
)
"
0
Anläggning
2,5
5
km
Karta 9 Rennäringens markanvändning. Nyckelområden - Beskrivs som ytterst viktiga
områden, oftast öar inom kärnområden dit renen naturligt drar sig.
27
6 Förväntad påverkan och
skyddsåtgärder under byggande och
drift
6.1 Metodik
Kapitlet beskriver konsekvenserna av anläggande av en vindkraftspark på Storberget.
För varje underkapitel beskrivs den påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms
uppstå i samband med byggnation, drift och
underhåll av vindkraftsanläggningen efter
att föreslagna skadeförebyggande åtgärder
vidtagits. Bedömning av konsekvenserna
görs i jämförelse med ett nollalternativ som
beskrivs nedan.
elenergi som skulle kunna produceras i
den planerade vindkraftsanläggningen kan
därmed i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bland annat
ökad klimatpåverkan som följd. 1 MWh el
från vindkraft ger minskade utsläpp med ca
1 ton koldioxid. Den planerade anläggningen i Bäckaskog beräknas producera ca 105
000 MWh per år och skulle alltså minska
koldioxidutsläppen med omkring 105 000
ton per år.
En vindkraftsetablering kan även bidra till
en lokal utveckling med nya investeringar
samt skapa mervärden av både ekologisk,
social och ekonomisk karaktär.
Nollalternativet innebär inga förändringar i
landskapet. Skogsbruket i området fortsätter
och inga andra intrång sker på natur,- kultur- eller friluftsvärden. De svårigheter som
skogbruket innebär för rennäringen kvarstår.
6.3 Miljökvalitetsmål och
miljökvalitetsnormer
Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen
En hållbar utveckling ska vara styrande för
tillämpningen av alla bestämmelser i Miljöbalken. Vid prövning och tillsyn, liksom
Bedömningen av konsekvenser baseras på
när det gäller verksamheter och åtgärder
bedömningsgrunder för varje intresseomsom påverkar miljön eller människors hälsa,
råde
ska miljöbalkens regler tillämpas på det
Den redovisning som sker av konsekvenser sätt som bäst främjar balkens mål. Riksdagen har därför antagit mål för miljökvalitet
är bedömningar av vad som kan förväntas
uppstå vid anläggandet av en vindkraftspark, inom 16 områden. Dessa mål syftar till att
främja människors hälsa, skydda den biooch därmed förenade med osäkerheter.
logiska mångfalden och naturmiljön, ta till
vara kulturmiljön och de kulturhistoriska
värdena. Målen syftar även till att bevara
6.2 Nollalternativ
den långsiktiga produktionsförmågan i ekosystemen,
samt att trygga en god hushållNollalternativet innebär att det inte sker
ning
med
naturresurserna.
någon utbyggnad av vindkraftsanläggningen Bäckaskog. Det blir således svårare att
Av de 16 miljökvalitetsmålen bidrar ett
uppnå de mål om förnybar energi som EU
vindkraftsprojekt positivt till uppfyllande
och Sverige ställt upp.
för fem av dem. Begränsad klimatpåverkan,
Nollalternativet innebär att den mängd
elenergi som skulle produceras från Bäckaskogsprojektet istället till stor del måste
ersättas med importerad elenergi som producerats av kolkraftverk i grannländer. Den
28
frisk luft, bara naturlig försurning, ingen
övergödning och levande sjöar och vattendrag eftersom ett vindkraftprojekt bidrar
till minskade utsläpp av luftföreningar från
annan elproduktion. Vindkraften kan även
leda till att färre vattendrag belastas genom
vattenkraftverk. Fyra av målen (myllrande
våtmarker, god bebyggd miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv) berörs till
viss del men vindkraftparken påverkar inte
måluppfyllnaden för dessa varken på ett positivt eller negativt sätt. Sju av målen berörs
mycket lite eller inte alls av projektet.
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i kapitel 5 Miljöbalken.
Efterlevnad av miljökvalitetsnormer ingår
som en aspekt i prövningen av ett projekts
tillåtlighet och villkor. Miljökvalitetsnormer
finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554),
för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt
för olika parametrar i vattenförekomster
(SFS 2004:660). Detta projekt medför inte
att några gällande miljökvalitetsnormer
åsidosätts.
Inga vattendrag som omfattas av miljökvalitesnormer berörs. Normen för omgivningsbuller gäller mycket trafikbelastade vägar.
6.4Landskapsbild
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår där föreslagen
vindkraftsanläggning står i stor kontrast mot
omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken
och utblickar.
Måttliga konsekvenser uppstår där föreslagen
vindkraftsanläggning bryter av mot omgivningen
i liten grad och där orienterbarhet, invanda
stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar
påverkas i begränsad omfattning.
Små konsekvenser uppstår där vindkraftsanläggningen harmoniserar med omgivande
landskap och underordnar sig landskapets
skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen
av landskapet i liten grad.
6.4.1 Effekter och konsekvenser
Vindkraftverken är stora anläggingar som
placeras i ett naturlandskap där människans
påverkan i huvudsak syns i form av att det
sedan länge bedrivs skogsbruk. Det blir ett
nytt inslag i landskapsbilden, som avviker
i karaktär från det landskap man är van vid,
och som dessutom rör sig. De stora verken
är ändå i samklang med landskapets stora
skala.
För att åskådliggöra det visuella intrycket
har fotomontage tagits fram för de kringliggande byarna. Positioner och bilder för
fotomontagen kan ses i bilaga 3 i tillståndsansökan.
De byar där vindkraftverken kommer att
vara mest påtagliga är Långvattnet och
Holmträsk, som ligger 3–5 km från vindkraftparken. Från Holmträsk kommer man
att ha utblick både över Bäckaskog och över
projektet i Bräntet.
Kumultiva effekter på landskapsbilden kan
uppstå på fler platser än Holmträsk tex från
utkiksberg och längs vissa vägsträckor.
Från stugorna vid Sör-Hedvattensjön, som
ligger närmast anläggningen, döljs verken
av skog.
Från Gafsele och möjligen i Svedjan kan
verken skönjas vid horisonten där det är fri
sikt mot Storberget. Härifrån är det en mil
till anläggningen och vindkraftverken är
inte påtagliga i landskapet. Från Hälla kommer verken inte att kunna ses.
Från andra delar i landskapet kommer vindkraftverken att synas där Storberget syns
idag. Det kan vara längs vägen mellan Hälla
och Holmträsk och från vägen nordöst om
Långvattnet. På de flesta håll skyms sikten
av skog och mindre höjder närmare betraktaren. På långt avstånd är anläggningen inte
dominerande.
När det är mörkt syns verkens hinderbelysning, vilket kan upplevas som störande i ett
landskap där andra ljuskällor förekommer
sparsamt.
Om man rör sig i markerna på själva berget
kommer verken att döljas av skog på vissa
håll, där man inte har öppna siktlinjer över
hyggen eller myrar. I närområdet kring
verken kommer de givetvis att dominera
landskapet. Tillfartsvägarna kommer också
att bli nya inslag i landskapet.
29
Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga för
boende i Långvattnet och Holmträsk, i
övrigt små. Stora konsekvenser uppkommer
om man rör sig uppe på berget, men detta
berör mycket få personer.
Upplevelsen av landskapet är subjektiv, och
konsekvenserna av vindkraftverkens påverkan är delvis beroende av betraktarens
inställning till exploateringen.
6.5 Boendemiljö och hälsa
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår när riktvärden eller
praxis överskrids och inte kan åtgärdas.
Måttliga konsekvenser uppstår när riktvärden
eller praxis överskrids men kan åtgärdas.
Små konsekvenser uppstår när boendemiljön
påverkas utan att några riktvärden eller praxis
överskrids.
Karta 10 Beräknad bullerutbredning
30
6.5.1 Effekter och konsekvenser
Vindkraftverken kan påverka människors
boendemiljö genom visuell påverkan, buller
samt skuggor och reflexer. Visuell påverkan
behandlas ovan under landskapsbild.
Buller
Ljudet från vindkraftverk skiljer sig från
annat industribuller. Ljudet kommer från
rotorbladen och består av ett aerodynamiskt
svischande ljud. För vindkraft tillämpas i
Sverige som regel Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt inte bör överskridas.
Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet
40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor
av tillståndsmyndigheten vilket innebär ett
avstånd på ca 500-1000 m. Riktvärdet avser
maximalt tillåten ljudstörning och beräkningsmetoden utgår ifrån ett värsta fall d.v.s.
att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd.
När det är stiltje står vindkraftverken stilla
och hörs inte alls. När vindhastigheten
överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av vindbrus, lövprassel och annat
bakgrundsljud. Det är alltså vid vindstyrkor
från startvind vid 3 m/s och upp till 8 m/s
som vindkraftverken hörs mest, och de
maximala värdena uppnås bara när det blåser ca 8 m/s. I marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär
att man kan konversera i normal samtalston
under ett vindkraftverk i drift.
En ljudberäkning har genomförts enligt
Naturvårdsverkets rekommendationer i
simuleringsprogrammet WindPRO (ett
dataprogram som är speciellt framtaget för
beräkningar avseende vindkraft). Ljudberäkningen avser 15 vindkraftverk av modell
Nordex N117 på 140 meters torn. Med
denna uppställning klaras riktvärdet 40
dBA vid samtliga bostäder, se karta 10. Vid
de närmaste husen, sydväst om parken, är
ljudet så lågt som under 35 dBA.
Konsekvenserna av buller från vindkraftverken bedöms därmed som små.
Skuggor
När solen står lågt på en klar himmel och
det blåser så att rotorn snurrar kan vindkraftverket kasta långa svepande skuggor.
Om skuggorna når in på tomten eller in
genom fönster i bostadshus kan de uppfattas
som störande. Beräkning av teoretiskt maximala antalet skuggtimmar kan genomföras
med dataprogrammet WindPRO. Karta 11.
Beräkningen visar antalet skuggtimmar per
år för det värsta fallet, d.v.s. som att solen
alltid skiner från en klar himmel, det alltid
blåser så att rotorn snurrar vinkelrätt mot
bostaden och inga hinder i form av vegetation eller byggnader finns.
Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock
i praxis arbetats fram en rekommendation
som innebär att den teoretiska skuggtiden
för störningskänslig bebyggelse inte bör
överstiga 30 timmar per år och maximalt
30 minuter per dag. Detta skall säkerställa
att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8
timmar per år och 30 minuter per dag.
Karta 11. Beräknad skuggutbredning
31
Om risk för skuggor föreligger kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer som
automatiskt stänger av turbinerna under den
kritiska tiden.
En beräkning i WindPRO skuggutbredningen inte kommer att beröra något bostadshus.
se karta 11
Konsekvenserna för skuggutbredning
bedöms som små. Sammantaget bedöms
konsekvenserna för boendemiljön som små.
6.6Naturmiljö
som rinner ut från området är alla mycket
små. En del av vattendragen är troligtvis
torra under en del av året. Ingen anpassning
av tidpunkter för grumlande arbete bedöms
nödvändigt.
De interna vägnätet dras enbart genom de
redan hårt brukade markerna, de små myrar
som finns uppe på berget har undvikits i
möjligaste mån. Av 10-14 km väg kommer ca 300 m att dras över någon form av
våtmark.
Projektet har i ett tidigare skede anpassats
Här i rapporten har uppgifter om känsliga arter
redovisats, av sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur
dessa uppgifter.
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan
i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom områden med hög biodiversitet
eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs
eller försvinner. Vindkraftsanläggningen leder
till fragmentering av naturmiljön som påverkar
organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan innebär skador på ekosystem
och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. Risk för varaktig negativ påverkan på
område finns.
Måttliga konsekvenser uppstår när delar av
områden med höga naturvärden förstörs eller
påverkas negativt på annat sätt. Påverkan är till
större del temporär, områdena bedöms kunna
återfå en god biologisk mångfald efter byggtiden.
Små konsekvenser uppstår när anläggningen
till största del påverkar naturområden utan
högre naturvärden eller påverkan på ekosystem
eller biologisk mångfald är obetydlig
6.6.1 Effekter och konsekvenser
Vid utformningen av vindkraftparken och
vägdragningen har hänsyn tagits till de
utpekade områdena i naturinventeringen
bland annat den gamla skogen i södra delen
av parkområdet. Befintliga skogsbilvägar
som går genom området kan användas för
transporter, men mindre intrång kan bli
aktuella om de behöver breddas. I övrigt har
markerna låga naturvärden och etableringen
påverkar således värdefulla naturmiljöer i
liten grad.
De små vattendragen som rinner genom
området korsas på ett par ställen av de
planerade vägarna, vägtrummor kommer
att läggas på dessa ställen. De vattendrag
32
Konsekvenserna för naturmiljön bedöms
som små då intrång endast görs i områden
med mycket få naturvärden.
6.7 Kulturmiljö
Bedömningsgrunder
Stora negativa konsekvenser uppstår när föreslagen vindkraftsanläggning innebär påverkan i
kulturmiljö med höga bevarandevärden - vanligen riksintresseområden. Om påverkan innebär
att miljöns värdekärnor skadas eller får till följd
att viktiga samband och strukturer går förlorade
uppstår stor negativ påverkan.
Måttliga negativa konsekvenser uppstår när
föreslagen vindkraftsanläggning påverkar
viktiga kulturmiljövärden i mindre grad än ovan.
Påverkan innebär att kulturmiljön eller kulturmiljöer fragmenteras så att dess helhet inte kan
uppfattas. Strukturer och samband försvagas
och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden,
välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla
i ett regionalt perspektiv går förlorade.
Små negativa konsekvenser uppstår när
enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse
påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är
inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller är inte unika eller sällsynta av sin typ.
Samband och strukturer kan även i framtiden
uppfattas.
Positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns
samband och strukturer.
6.7.1 Effekter och konsekvenser
Planerad vindkraftspark bedöms inte inne-
bära någon visuell påverkan på riksintresseområdet Hälla väster om parken.
Vindkraftsparken innebär intrång i ett
område där det inte finns några registrerade
fornlämningar eller andra kulturmiljölämningar trots att indikationer i form av naturnamn tyder på att lämningar bör finnas
(källa Landskapsarkeologerna 2009). En
inventering i fält skulle därmed fördjupa
kunskapsunderlaget om områdets kulturmiljö. Länsstyrelsen fattar beslut om eventuell
arkeologisk utredning.
Den arkeologiska utredningen som sökanden låtit göra bedömer att projektet inte
kommer att påverka de kulturmiljöer som
finns utanför vindkraftparken. Potentialen
att hitta fornlämningar och andra kulturlämningar inom parken bedöms också som liten.
6.8Jakt friluftsliv och rekreation
Bedömingsgrunder
Stora konsekvenser uppstår om större områden, t.ex. riksintresseområden, som hyser höga
dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet
starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt
försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriärverkan
innebär det också stora negativa konsekvenser.
Det vägnät som leder in mot planerad
vindkraftspark såsom vägen fram till Långvattnet i nordost, vägen fram till Lakasjön
i sydost samt vägen fram till Norrsjö finns
alla redovisade på områdets Generalstabskartor. Utöver detta så finns de vägar som är
inventerade och bedömda att ha kulturhistoriskt värde samt bron över Torvsjöån som är
kulturhistoriskt värdefull. Ombyggnationer
av vägar för att möjliggöra transporter fram
till vindkraftsparken kan komma att innebära åtgärder på vägarna såsom kurvrätningar
och breddning och därmed påverka dess
ursprungliga karaktär.
Måttliga konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden, t.ex. lokalt utpekade områden, starkt påverkas eller om tillgängligheten till
områden försämras genom anläggningen. Om
mindre delar av ett större rekreationsområde
påverkas negativt innebär det också måttlig
negativ konsekvens, liksom om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation
kvarstår i dessa områden.
Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedöms planerad vindkraftspark i Bäckaskog
innebära små negativa konsekvenser för
kulturmiljön.
Små negativa konsekvenser uppstår om
anläggningen medför mindre försämringar vad
gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett
lokalt utpekat område.
Skyddsåtgärder
Efter utförd arkeologisk utredning sker
en översyn av vindkraftverkens inbördes
lokalisering för att undvika intrång i fasta
fornlämningar och andra kulturmiljöobjekt.
Utgångspunkten i hänsynstagandet är att
varje identifierad miljö även omfattas av ett
skyddsområde. Skyddsområdet syftar till att
bevara varje enskild lämnings pedagogiska
och upplevelsemässiga värde.
Arbete för lokalisering av vägar fram till
varje vindkraftverk samt lokalisering av
byggnader inom vindkraftsparken sker med
samma hänsynstagande.
Om fasta fornlämningar, kulturlager eller
fynd påträffas i samband med schaktning
eller annat markarbete ska pågående arbete
omedelbart avbrytas och kontakt tas med
kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen.
Positiva konsekvenser uppstår om anläggningen ökar tillgängligheten till ett område utan
att upplevelsekvaliteterna samtidigt försämras
genom t.ex. ökade störningar.
6.8.1 Effekter och konsekvenser
Vindkraftparken innebär inga restriktioner
för jakt i området. Några långsiktiga effekter på jaktbart vilt i området förväntas inte
men under byggskedet kan det bli störningar.
Annat friluftsliv torde förekomma i liten
omfattning i utredningsområdet. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som små
33
6.9Rennäring
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår då förutsättningarna förstörs långsiktig för att kunna bedriva
rennäring i utredningsområdet Påverkan så omfattande att den har effekter på fundamentala
delar av samebyns årscykel. Påtaglig skada på
riskintresseområden för rennäringen
Måttliga konsekvenser uppstår då förutsättningar för att långsiktigt kunna bedriva rennäring i
utredningsområdet består men kräver förändrade arbetsformer och nyttjande av utredningsområdet och samebyns marker.
Små konsekvenser uppstår då förutsättningarna
påverkas tillfälligt för att bedriva rennäring i utredningsområdet eller kräver mindre förändringar i arbetsformer som inte långsiktigt påverkar
bedrivandet av rennäring i utredningsområdet.
6.9.1 Effekter och konsekvenser
Parken har avgränsats i öster med hänsyn
till den flyttled som Vilhelmina Södra
använder. Avståndet från projektområdets
ytterkant till flyttleden är ca 2,1 km.
Rennäringen påverkas genom direkt förlust
av betesmark och fragmentering men även
indirekt sker förlust av mark genom att parker riskerar att öka barriäreffekter och störa
betesron.
Kunskapen kring hur vindkraft påverkar renarna och rennäringen har brister. I den syntesrapport (Heldin et al, 2012) som tagits
fram anges följande faktorer som bedöms
kunna påverka klövvilt och ren:
•
Störningar under konstruktionsfasen
•
Buller/synintryck från turbiner i drift
•
Störning från nyttotrafik
•
Störning från nöjestrafik och friluftsliv
•
Habitatförändringar
•
Vägar som barriärer/korridorer
•
Kraftledningar, kraftledningsgator
Det anges i syntesrapporten att litteraturen
är mycket begränsad och att kunskapen härstammar från närliggande fält, men ändå ger
ett visst underlag för en vetenskapligt grun-
34
dad bedömning. De faktorer som bedöms
ge tydliga, men ej stora effekter för klövvilt
och ren är störningar under konstruktionsfasen, störning från nöjestrafik och friluftsliv
och kraftledningar, kraftledningsgator. De
studier som gjorts på kraftledningar och
kraftledningsgator är inte entydiga eller
direkt tillämpbara på Bäckaskogprojektet.
Konstruktionsfasen för Bäckaskogs vindkraftpark innebär mänsklig aktivitet som
kan störa renen om den befinner sig i området. Det överensstämmer också med samebyns erfarenheter från konstruktionsfasen
för vindkraftsparken Bräntet. Det finns däremot inte entydiga resultat som visar att även
driften uppfattas som störande av renarna.
Under den fria betesgången förbi området
ökar dock risken att renarna sprids, särskilt
under byggtiden. Det innebär merarbete
och merkostnader för samebyn. I ett värsta
scenarion består störningen under driften.
Nöjestrafiken bedöms däremot inte bli omfattande och effekterna kan begränsas om så
krävs genom åtgärder i form av bommar.
Vindkraftparken kan innebära en säkerhetsrisk vid flygning med helikopter vilket
innebär att möjligheten att flyga över vindkraftsetableringen påverkas. Även kraftledningar till och från parken kan också innebära säkerhetsrisk. Helikopter används idag
vid flytt av ren och vid samling och spaning
efter ren.
Den flyttled som nyttjas under flytten
västerut ligger mer än två kilometer öster
om planerad park och terrängen är relativt
kuperad. Risken för störning är däremed
begränsad.
Den alternativa flyttvägen genom planerad
park används inte. Där finns idag uppväxande skog och contortabestånd som innebär att
flyttleden bedöms obrukbar under närmsta
20-30 åren. Även betesbackarna av riksintresse är påverkade av skogsbruk.
Utifrån att den alternativa flyttleden inte kan
nyttjas idag så bedöms vindkraftverken ge
måttliga konsekvenser den närmaste 2030 åren. Långsiktigt kan förväntas en viss
tillvänjning till anläggningen.
Rendriften är beroende av flexibilitet vad
gäller betesmarker och flyttleder. Denna
flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder
till svårigheter för samebyn att bedriva
sin näring, så kallade kumulativa effekter.
Fördjupad beskrivning av de kumulativa
konsekvenserna finns i bilaga 4 till tillståndansökan. Hur de kumulativa effekterna
långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar kan inte fullt ut bedömas inom detta
enskilda projekt.
språk men tillgängligheten till produktiv jordbruks/skogsmark kvarstår och därmed möjliggör
ekonomiskt lönsamt nyttjande av naturresursen.
6.10.1 Effekter och konsekvenser
Projektet kommer att medföra att skogsmark tas i anspråk. Detta bedöms få små
konsekvenser för skogsbruk som näring och
naturresurs. Vägarna till verken kan nyttjas
av skogsbruket.
Möjliga åtgärder för att minska effekter och
konsekvenser
Inga jordbruksintressen berörs.
Under byggtid:
6.11Övriga naturresurser
Kompensera för merarbete och merkostnader vid flytt när renarna riskerar att spridas
under det fria betet österut. Som merkostnad räknas även behov av stödutfodring.
Uppehåll med byggnationer vid flytt förbi
parken under hösten
Under drift:
Stärka befintlig alternativ flyttled söder om
parken genom anläggningar och tillfartslösningar. Det innebär att flexibiliteten när det
gäller flyttvägar stärks.
Ersätta betesförlust genom att kompensera
för merkostnader om det krävs stödutfodring.
Kontinuerlig dialog med samebyn för att
följa upp behov av bommar etc för tillfartsvägar.
Kontinuerlig dialog/uppföljning kring störning under drift.
6.10.Jord- och skogsbruk
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår om tillgängligheten
till produktiv jordbruks/skogsmark försvinner
och ett ekonomiskt lönsamt jord/skogsbruk inte
kan bedrivas.
Måttliga konsekvenser uppstår om tillgängligheten till produktiv jordbruks/ skogsmark minskar men inte är avgörande för att ekonomiskt
lönsamt jord/ skogsbruk kan bedrivas även
fortsättningsvis.
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår om projektet medför stora ingrepp i viktiga grus- och bergresurser
eller medför stora mängder överskottsmassor
som är svåra att inpassa i landskapet. Omfattande hantering av förorenade massor.
Måttliga konsekvenser uppstår om projektet
medför måttliga ingrepp i viktiga grus- och bergresurser eller medför måttliga mängder överskottsmassor. Hantering av förorenade massor.
Små konsekvenser uppstår om projektet medför
små ingrepp i grus- och bergresurser eller medför små mängder överskottsmassor. Ingen eller
obetydlig hantering av förorenade massor.
6.11.1 Effekter och konsekvenser
För byggande av vägar inom området åtgår
en del material både till upprustning av
befintliga vägar men främst till byggande av
nya. Totalt massåtgång beräknas till maximalt 35 000 m3 varav 20 000 m3 behöver
tillföras utifrån från närliggande täkter i
form av bergkross. Resten utgör återvunna
schakmassor mestadels morän. Omkring 14
000 m3 schaktmassor utgör överskottsmassor och består mestadels av vegetation.
För byggande av betongfundament åtgår en
del sand, grus och sten.
Inga förorenade massor eller sulfidjordar
förväntas behöva hanteras.
Konsekvenserna av vägbyggen och fundamentsbyggen bedöms som små när det
gäller förbrukande av naturresurser.
Små konsekvenser uppstår då mark tas i an-
35
6.13 Sammanfattning effekter och konsekvenser
6.12 Byggskede
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår om projektet medför långvariga (>år) och omfattande störningar i
känsliga miljöer.
De största konskevenserna bedöms projektet ha på rennäringen och landskapsbilden.
Måttliga konsekvenser uppstår om projektet
medför långvariga (>år) och måttliga störningar
eller kortvariga (månader) och omfattande störningar i känsliga miljöer.
Påverkan på landskapsbilden kan inte
mildras. Konsekvenserna för rennäringen
kan minskas med hjälp av kompenserande
åtgärder.
Små konsekvenser uppstår om vägen medför
kortvariga (månader) och mindre störningar i
känsliga miljöer.
De största osäkerheterna utgör bedömningarna av den långsiktiga påverkan på rennäringen.
6.12.1 Effekter och konsekvenser
Under byggtiden kommer arbeten med
tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar
störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer, damning samt risk för
utsläpp som kan förorena mark och vatten.
De boende nära transportvägarna och trafikanterna på vägen drabbas av störningarna,
i övrigt kan det rörliga friluftslivet och rennäringen påverkas.
Förslag till skyddsåtgärder:
•
Dialog bör föras med samebyn för att
kunna anpassa särskilt bullrande och
störande moment när exemepelvis
flytt ska genomföras.
•
Dammbindning av vägar
•
Om någon misstänkt fornlämning
påträffas i byggskedet ska arbetet
omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Anmälan ska göras till
länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
Om tidpunkterna för arbetet anpassas blir
konsekvenserna av byggskedet små.
7 Riskanalys
I denna riskanalys har endast risker förnippade med människors (allmänhetens) hälsa
och miljö hanterats. Risker förknippade
med höghöjdsarbete, elarbeten mm råder
under arbetsmiljölagstiftningen och tas därför inte upp i denna rapport.
7.1 Möjliga risker
7.1.1 Byggskede
Under byggskedet har följande risker av
betydelse identifierats:
Risk för trafikolyckor vid transport av vindkraftverk och trafik med arbetsfordon
Risk för oljeutsläpp vid byggande av vägar
och fundament inom parkområdet
Risk för dammning och byggtidsbuller
7.1.2 Driftskede
Under driftskedet har följande risker indentifierats:
bladbrott och lossnande delar
brand
åska och blixtnedslag
36
Tabell 2, Riskanalystabell
iskast
7.3 Förebyggande åtgärder
vältande vindkraftverk
Utifrån identfierade risker och möjliga konsekvenser planeras följande skadeförebyggande åtgärder:
Av dessa risker bedöms enligt Boverkets
vindkraftshandbok, risken för iskast vara
den mest påtagliga säkerhetsrisken. Denna
risk kan dock reduceras påtagligt om avisningsutrustning installeras.
7.2 Sannolikhet och konsekvens för en olycka
En uppskattad sannolikhet och konsekvens
för olika typer av olyckor finns redovisad
i tabell 2. Sannolikheter och konsekvenser har klassats som liten, måttlig och stor.
Ingen av de identifierade riskfaktorerna
bedöms som både sannolika och med stora
konsekvenser.
Under byggtid kommer absorptionsmedel
att finnas för att omhänderta spill av petroleumprodukter.
Vindkraftverken kan föreses med avisningssystem.
Skyltar som varnar för iskast kommer att
sättas upp på lämpliga platser
Säkerhetssystem i vindkraftverken förhindrar rusning och övervakar brand
Åskledare kommer att finnas på tornet och
vingarna.
37
8 Uppföljning
När tillstånd finns för anläggningen kommer ett kontrollprogram att upprättas för
att säkerställa efterlevnad av givna villkor
och miljöbalkens krav. Kontrollprogrammet
kommer att utformas enligt de krav som
ställs i Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.
9 Fortsatt arbete kommande
prövningar
I ett senare skede kommer man att utreda
vilka transportvägar som ska väljas fram till
parken.
När det gäller kulturmiljön kan en inventering komma att krävas innan exploatering.
Länsstyrelsen tar ställning om det krävs i
samband med tillståndet. Eventuell inventering blir i så fall ett villkor i tillståndet.
Ledningsdragning från vindkraftparken till
Norrtjärn prövas av Energimarknadsinspektionen
Om det vid detaljprojektering av det interna
vägnätet visar att anläggandet innebär vattenverksamhet kommer anmälan miljöbalken att genomföras.
38
10Referenser
HS-KRAFT 2012 Miljökonsekvensbeskrivning för Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun, Bilaga 7: Riskanalys
Skriftliga:
TSFS 2010:155 (hindersmarkering)
Enetjärn Natur AB och Amalina Natur och
Miljökonsult. 2008. Naturvärdesinventering
i den planerade vindkraftparken på Skallberget.
Länsstyrelsen i Västerbottens län. GIS-data.
http://gis.lst.se/lstgis. Augusti 2012.
Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner.
2009. Vindkraftplan för Södra Lappland –
tillägg till översiktsplan. Oktober 2009.
Landskapsarkeologerna. 2009. Skallberget
i Åsele kommun, Västerbottens län. Kulturmiljöanalys för planering av vindkraftverk.
Vectura. 2011. Rapport:Finns förutsättningar för hållbar rennäring och vindbruk på
Skallberget, Åsele kommun? Konsekvenser
för Vilhelmina Södra Sameby.
Västerbottens Ornitologiska Förening. 2010.
Kungsörnsinventering 2010 över det föreslagna vindkraftsområdet Skallberget, Åsele
kommun.
Sametinget. Underlag för planer. http://
www.sametinget.se/underlag Augusti 2012.
Skogsstyrelsen, Skogens källa. GIS-data.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/
Augusti 2012.
Sveriges Geologiska Undersökning. SGU:s
karttjänster http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kart-tjanst_start.htm. Augusti
2012.
Riksantikvarieämbetet. Kartverktyget Fornsök. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/
search.html. Augusti 2012.
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/
Sv/publikationer/2001/Pages/vardefullavagmiljoer-i-vasterbottens-lan.aspx ).
Helldin J-O, Jung J, Neumann W, Olsson M,
Skarin A, Widemo F 2012, Vindkraftens ef- http://historiskakartor.lantmateriet.se/
arken/s/search.html) .
fekter på landlevande däggdjur. En syntesrapport Rapport 6499 Naturvårdsverket.
http://gis.vv.se/iov/
Nordisk familjebok 1909
www.vindlov.se november 2012
Boverket 2009, Vindkraftshandboken.
Muntliga:
Länsstyrelsen i Västerbotten, meddelande
12, 2011, Vindbruk och rennäring, om kumulativa effekter
Muntlig kontakt, länsstyrelsen i Västernorrland vindkraftshandläggare
Länsstyrelsen i Västerbotten, meddelande 8,
2010, Vindbruk och örn i Västerbottens län,
förslag till strategi
Kartunderlag © Lantmäteriet.
Länsstyrelsen i Västerbotten, meddelande
11, 2011, Strategi för vindbruk i känsliga
naturmiljöer i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västerbotten, meddelande 9,
2011, Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län
Internet:
39
Bilaga 2
Samrådsredogörelse
Vindkraftpark
Bäckaskog
Samrådsredogörelse
Bilaga 2
1 Samrådsredogörelse
Angående interna ledningsdragning ska det beskrivas så mycket som möjligt t.ex. varför man
valt luftledningar på vissa platser osv.
Svar: Dessa synpunkter kommer att arbetas in i
den kommande miljökonsekvensbeskrivningen
Projektören frågade om det finns några nya inventeringar som kan vara bra att känna till eller
om länsstyrelsen saknar någon utredning från
sökandens sida. Länsstyrelsens svar var nej.
1.1Myndigheter
1.1.1 Länsstyrelsen i Västerbotten
Samrådskretsen utökades enligt länsstyrelsens
förslag
Ett samrådsmöte hölls med länsstyrelsen 1209-18, med på mötet deltog även representanter
från Åsele kommun.
1.1.2 Länsstyrelsen i Västernorrland
Länsstyrelsen hade synpunkter på samrådskretsen och vill att projektören utökar det till att
även omfatta boende och fritidshus inom 3 km.
Länsstyrelsen i Västernorrland anser att etableringens påverkan på kungsörn bör beskrivas
grundligt. Kumulativa effekter av närliggande
vindkraftsparker bör tas med och synpunkter
inhämtas från ornitologiska föreningar i Västerbotten och Västernorrland.
Projektör informerade om miljöintressen i området och underlag för bedömningen att det inte
bör finnas behov av inventering av fladdermus
i området. Länsstyrelsen delade bedömningen i
det här fallet
Svar: Ornitologiska föreningen i Västerbotten
har inkluderats i samrådskretsen. Utredningar
och samråd kring fågellivet i området och
framförallt kungsörn har varit omfattande i det
tidigare större projektet Skallberget. Kontakt
kommer att tas med ornitologiska föreningen i
Västernorrland.
Frågan om vilka som blir klagoberättigade togs
upp. Om projektet skickar till alla boende och
fritidshusägare inom 3 km utökas då inte kretsen av klagoberättigade?
Länsstyrelsen svarade att projektören inte kan
genom att begränsa eller utöka samrådskretsen
påverka vilka som kan överklaga projektet. Endast Mark- och Miljödomstolen kan avgöra det
oavsett hur projektören agerat.
Angående innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen framförde länsstyrelsen följande:
Länsstyrelsen i Västernorrland anser också att
elanslutningens miljöpåverkan bör beskrivas
med avseende på fågellivet, natur- och kulturmiljön. Främst bör påverkan på Kungsörn
belysas mot bakgrund av att kungsörn finns i
området.
Projektet bör titta på kumulativa effekter från
andra vindkraftsparker. Om det finns någon by
där det är möjligt att se både denna park och
närliggande parker.
Svar: Det interna elnätet kommer att behandlas i
den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
Nätanslutning till övrigt elnät beskrivs endast
översiktligt då prövning sker i annan ordning.
Vindrosor med sommar och vinterförhållanden
bör presenteras i MKBn. Länsstyrelsen påpekade att återställning och efterbehandling ska
in i MKB:n. Men i tillståndet tas inte beslut om
hur återställningen ska gå till i detalj. I MKB
ska även en riskinventering göras för både bygg
och driftskedet. Analys, värdering, åtgärder ska
beaktas.
1.1.3 Energimyndigheten
Vidare ansåg länsstyrelsen att interna vägars
påverkan ofta nämns för lite i MKB: er för
vindkraftsprojekt.
Energimyndigheten betonar vikten av att i ett
tidigt skede etablera dialog med de som kan
tänkas bli berörda av projektet. I detta fall är
rennäringen en viktig part.
Energimyndigheten ser positivt på att det aktuella vindkraftsområdet planeras inom ett utpekat
område för riksintresset vindkraft.
Energimyndigheten informerar om Svenska
kraftnäts krav för anslutning till stamnätet och
hänvisar till rapport.
2
Energimyndigheten informerar om att det pågår
en revidering av det befintliga riksintresset för
vindbruk. Nya gränser och områden kan tillkomma och andra kan komma att plockas bort.
1.1.8 Örnsköldsvik kommun
I kommande ansökan om tillstånd och tillhörande MKB anser kommunen att masshanteringen
bör belysas i samband med projektets tillkomst.
Möjligheter till massbalans inom projektområdet och ev. påverkan på i området intilliggande
täkter bör framgår av handlingarna.
Svar: Dialog med berörda förs kontinuerligt.
1.1.4 Trafikverket
Trafikverket påminner i sitt yttrande om vilka
tillstånd, ansökningar och samråd som måste
hållas med Trafikverket. Det gäller bland annat
nya anslutningar till allmän väg, eller anslutning till elnät via markkabel under vägkropp.
Parken i sig är placerad på ett relativt stort
avstånd från kommungränsen och av samrådsunderlaget framgår att ingen förväntad
påverkan rörande buller eller skugga kommer
att uppkomma i Örnsköldsviks kommun. Med
anledning av detta har Örnsköldsviks kommun i
övrigt inga synpunkter på den planerade vindkraftsparken.
Trafikverket är intresserad av att veta vilka
vägar som kommer att användas för masstransporter till parkområdet.
Långsamtgående transporter i byggskedet ska
kunna ta sig fram genom eventuell plankorsning med järnväg på ett trafiksäkert sätt. Samråd behöver därför ske med Trafikverket.
Svar: Massbalanser kommer att beräknas för de
vägdragningar som blir aktuella inom parken.
1.1.9 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Trafikverket påminner om att alla objekt högre
än 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV.
Samt att alla föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska
markeras enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål
som kan utgöra en fara för luftfarten”
Området domineras av ett tunt jordtäcke av morän på berg och en del mindre ytor av berg i dagen. Det medför att det kan bli problem att hitta
schaktbara jorddjup i de högre lägena vilket
troligtvis gäller för de flesta av de föreslagna
verken. I kommande MKB bör det tydliggöras
hur grundläggningen kommer att utföras om
jorddjupet är litet och berggrunden inte har tillräckligt bra egenskaper för bergfundament.
Svar: Trafikverkets synpunkter kommer att
beaktas i samband med byggande av eventuella
vägar samt vid transporter av vindkraftsverken.
Luftfartsverket har ingått i samrådskretsen.
Det finns inga rättigheter enligt minerallagen
inom området och Bergsstaten har därför inga
synpunkter på projektet.
Samrådshandlingen saknar en redogörelse för
hur materialförsörjningen av betongballast och
vägmaterial ska ske. Det bör också tydliggöras
vad som ska ske med betongfundamenten efter
avveckling av parken och vad som i det avseendet menas med återställning.
1.1.6 Skogsstyrelsen
Svar: Synpunkterna noteras och kommer att
arbetas in i kommande MKB.
1.1.5 Bergsstaten
Den planerade åtgärden berör inget biotopsskyddsområde eller naturvårdsavtal. Skogsstyrelsen ser därför inga hinder för att verksamheten utförs.
1.1.10 Försvarsmakten
Har inget att erinra mot uppförandet av de föreslagna vindkraftverken.
1.1.7 Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
Företag och organisationer
MSB har utrett påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. Slutsatsen är att vindkraftverken inte kommer att ha någon påverkan på
Rakelnätets befintliga länkstråk.
1.1.11 Sveaskog
Sveaskog uppmärksammar att området med
höga naturvärden är någon större än det som
3
angetts i samrådsunderlaget. Baserat på detta
anser de att den föreslagna turbinpositionen
(wtg1) på Östiberget inte är så lyckad.
på Trattberget medfört.
Samebyn betonar att kraftledningar också är ett
bekymmer och kan ge en adderad effekt och
att det är svårt att få ett helhetsgrepp när inte
allt kan presenteras. Fredrik Sander beskriver
att nätdragningen styrs av Vattenfall och att det
möjliga dragning som finns i samrådshandlingen kanske inte längre är aktuell.
Svar: Wtg 1 flyttas söderut, 50 m ut från den
skyddsvärda skogen. 50 m överskrider en trädlängd och bör räcka som buffertavstånd.
1.1.12 3G Infrastructure Services AB
Samebyn tycker att det är svårt att diskutera
kompensatoriska åtgärder när de i första hand
vill undvika en park i området. Lösa samtal
fördes kring åtgärder på andra alternativa flyttvägar men inga konkreta åtgärder beslutades.
Frågan flyttades fram till kommande kontakter.
3GIS har inga invändningar mot vindkraftverk
på dom angivna koordinaterna.
Närmaste radiolänk tillhörande 3GIS finns på ca
8 km avstånd i ostlig riktning.
1.1.13 Vilhelmina södra sameby
1.1.14 Örnsköldsvik Airport
Utöver de samråd som hållits i tidigare skeden
har ett möte genomförts med Vilhelmina södra
sameby i slutet av november 2012.
Meddelar att de inte har något att erinra mot
den planerade vindkraftsparken. Flygplatsen
påverkas inte.
Vid mötet deltog:
1.1.15 Svenska Kraftnät
Tomas Nejne, Åsa Bear Vilhelmina Södra sameby
Har inga synpunkter på parkens lokalisering.
Fredrik Sander Telecon
Uppgifterna om parkens elanslutning var inte
fullständiga, Svenska Kraftnäts uppfattning
är att Vattenfall eldistribution AB kommer att
ansluta parken till ett 130 kV nät för vidare
anslutning i den planerade stamnätsstationen
Norrtjärn. Ledningarnas sträckning är inte klar
med den kommer att behöva korsa Svenska
Kraftnäts 400 kV ledning UL6
Lars Laurin VKS vind
Katarina Jonsson Vectura
Samebyn beskriver att läget har förändrats
under samrådsprocessen och att trycket har ökat
ytterligare på samebyn. Dels planeras och byggs
vindkraftsparker och dels har Bolidens undersökningstillstånd i Rocksjöliden utökats. Även
Inlandsbanan har fått mer trafikering.
Påminner om tekniska krav för vindkraftsparker
med kapacitet större än 1.5 MW.
Svar: Ledningssträckningen är inte klar, detta
prövas i annan ordning. I kommande MKB
kommer ledningsdragningen beskrivas översiktligt.
Samebyn tar upp riksintresseområdena inom
projektområdet. Den flyttled som går igenom
parken är i uppväxande skog och samebyn
påpekar att även skogsbruket omöjliggör att
den nyttjas idag så förändras förhållandena med
tiden. Betesbackarna är av riksintresse och trots
avgränsningen av parken finns en närhet till
flyttleden som idag används.
1.1.16 Telia Sonera
Har inget att erinra mot uppförandet av vindkraftverk i området. Radiolänkstråk eller mobilnät berörs inte av etableringen.
Andra delar som samebyn tog upp var närheten
till gränsen för Vilhelmina Norra sameby och
att det komplicerar om renarna väjer för parken.
Utöver det blir också ett betesbortfall genom
parken.
1.1.17 Tele 2
Har inget att erinra mot etableringen.
1.1.18 Ordförande i Ångermanlands
Ornitologioska förening och i Kungsörn
Sverige
Samebyn jämför med byggandet på Trattberget
och påpekar att det grävt och arbetas mycket,
det går åt mycket mark när en vindkraftpark
byggs och till det kommer täkter. Samebyn
beskriver det merarbete som vindkraftsparken
Funderar på förslaget till sträckning av ny
kraftledning. Undrar om det vore bättre att dra
4
Synpunkt: En etablering av servicepunkt i Åsele
skulle vara en fördel för de lokala resurserna.
anslutning ut till Hällbymagasinet i stället för
att gå österut och in mot kungsörnsområdet med
ledningen. Övriga bolag som jobbar i området
t.ex. Ownpower/Kraftö och VindIn försöker ju
att ansluta till några av de ställverk och ledningar som finns längs Ångermanälven.
Synpunkt: Väldigt positiv, ger arbetstillfällen.
Vindkraft är en ren kraftkälla.
Synpunkt: En boende i Teglesjö tycker att det
blir för många vindkraftsverk generellt i området.
Svar: Gällande elnätet ser det tyvärr inte ut att
finnas några alternativ i dagsläget. Projektet
hade också gärna anslutit vindkraftparken till ett
mer närliggande elnät. Dock är dessa elnät fulla
enligt vattenfall eldistribution. Det är vattenfall
i samarbete med svenska kraftnät som bestämt
var anslutningspunkten skall bli någonstans. Det
kommer att byggas en ny stamnätsanslutning
på 400 kV där flera projekt ska anslutas. Det är
nordex/TCC två projekt samt några projekt tillhörande Holmen energi och Vattenfall vindkraft
som ska anslutas till samma station.
Övrig information som framkommit på samrådsmötet i Hälla:
Boende i Holmträsk uppger att vindkraftverken
på Trattberget inte syns från byn.
Stugan i Hedvattnet är en jaktsuga enligt närboende som tillfrågats under samrådet.
Stugorna vid Mesjöån och Bodtjärn är kojor/
fiskestugor enligt närboende.
Stugan som på kartan ligger vid Östersjön är
i bruk som fiskestuga/fritidshus och ägaren
funderar på att bygga två till. Ägaren hade dock
inga negativa synpunkter på vindkraftparken.
1.2Allmänheten
Nedan redovisas samtliga skriftliga och muntliga synpunkter och frågor från allmänheten samt
de mest framträdande frågeställningarna som
framkom under samrådsmötet den 11 oktober.
18 personer närvarade på mötet.
Stugan som ligger vid sjön Trehörningen används som fritidshus.
Fråga: Jag har sommarstuga vid Östersjön (1
km från projektområdets gräns) och är lite orolig för att det kommer att bullra mycket. Hur ser
bullerberäkningarna ut?
Svar: Östersjön ligger bortom den beräknade
bullerutbredningskurvan på 35 dB(A). En sådan
ljudnivå motsvarar ett svagt vindbrus.
Synpunkt: Jag är fågelintresserad och är för en
gångs skull positiv till en vindkraftsetablering.
Området verkar lämpligt för det.
Synpunkt: Det är viktigt med ansvarstagande
för belastningen på det befintliga vägnätet i
området.
Svar: De vägar som kommer till skada under
byggtiden kommer att repareras. Projektören
kommer att gå in som medlem i de vägföreningar som berörs av parkens byggande och drift.
Synpunkt: Ni bör bidra på något sätt till att stimulera utvecklingen av Hällas föreningsliv
Svar: Vi är öppna för att ge bidrag. Bidrag
skulle i sådana fall betalas ut via en stiftelse
från vilken bygdens föreningar kan ansöka om
medel.
5
Bilaga 3
Fotomontage
Bilaga 3. Fotomontage
På följande sidor finns fotomontage som visar hur vindkraftparken framträder från fem punkter i omgivningen enligt kartan ovan.
Bilderna från Hälla och Svedjan, nr 3 och 5, visar vindkraftverken som de skulle synas om inte terrängen var
i vägen. De är alltså dolda bakom berget respektive skogen och syns inte från fotopunkterna. Den gula linjen
illustrerar marknivån.
Bilaga 4
Tidigare rapporter och utredningar
Bilaga 4 Tidigare rapporter och utredningar
Läsanvisning till bilaga 4
I ett inledande skede togs underlagsrapporter fram för det tidigare projektet Skallberget. Utifrån samråd
och resultat från inventeringarna har det projektet avgränsats till det nu sökta mindre projektet, Bäckaskog i
västra delen av det tidigare projektområdet. Underlagsrapporter rörande naturinventering, kulturmiljöanalys,
rennäringsanalys och kungsörnsinventering för Skallberget har utgjort underlag även för Bäckaskogsprojektet.
För att lättare hitta det som rör Bäckaskog i rapporterna bör man vara medveten om att Bäckaskogsprojektet
ligger lokaliserat på Storberget nordväst om Skallberget. Se karta nedan.
I naturmiljöinventeringen är det bara två områden som har beröring på Bäckaskogsprojektet, Lappmyrkullen
och Östiberget på sidan 7 och Tjärnmyran på sidan 16.
I kungsörnsrapporten är kartorna, figur 7 och 8 mest intressanta för läsaren att ta del av. På figur 7 syns Storbergets lokalisering i förhållande till Skallberget. På figur 8 syns en föreslagen avgränsning mot kungsörnsförekomsten som inte bör överskridas österut.
orsnäs
0
50
32
5
Gulkäl
263
Mossaträsk
SörGulkälsberget
Nybygget
Västanå
Båsberget
0
40
0
30
0
30
40 0
0
30
499
40
0
MossaträskStormyran
Nymyra
30 0
Storsjö
Sör-Gällarb.
50 0
höjden
367
Rocksjöliden
Degersjön
Degersjö
Högtjärn
Gafselsjön
498
Riset
Sörimyran
Storberget
Åselliden
Solberg
Lunne
Skogsgården
0
Rödvattnet
Knäsjön
Nygård
Remmarn
Björkbacka
5
373
Svartsjö
10
Kullberget
Åbosjö
Högland
Nyåker
436
Lövlund
Lockstatorpet
Vändåtbergets
naturreservat
km
Stortjärn
Bredsjön
Södersel
Rörsjö
Storsele
Locksta
Granliden
Granåsen
Hemlingsåns naturreservat
Åbosjöb.
Stavsto
Östansjö
30 0
470
Rödsand
234
Lämpligt
område för vindkraft
Lägsta
Sör-Holmsjön
(Vindkraftsplan, Åsele
kommun)
Gråberg
368
Orrvinkullen
30
0
Riksintresse vindbruk
Blåvik
Rödsandtorpet
Stensjön
450
Byxsjön
So
lbe Klocken
rg
så
n
Remmarsjön
Gammtratten
Varvliden
Lä gs
taå n
Långvattnet
Bredsjön
ÖverÅselsjön
594
32 5
Trattberget
Skallberget Långmyrtorpet
Gammbod-
Tärnickberget
Rissjöberget
Sjö
Grubbe
Remmarberget
578
Lägstasjön
Jenkullen
Tällvat
431
Tidigare
Siberget
projektområde
514
Tretjärnberget
StorRödvattenssjön
Klubben
Långvattnet
Projektområde
Norrtjärn
Hemtorp
Nybo
Storaggkojan
Översiktskarta
Blackfjället
508
Kalvbäcken
Tjärn
D
0
40
Kullberg
n
355
AN
Stångsjöberget
Lappvallen
Tjäl
Lillsele
Västanbäck
Isbäck
40
0
Gulsele
Gårmyrberget
439
NL
ån
Gulsele
kraftstation
Stavro
581
40 0
Storngvattnet höjden
Storsjön
A
RM
Rönberget
507
30 0
Flä rk
Riså
Gulkälen
473
559
Eliasmyrorna
Brattsele
90
Nymyran
Nytjärn
Norrsjö
le t
se
Hundselet
Lillselbodarna
Kortinghöjden
50
0
n
Holmträsk
GE
ND
382
n
sa
Gulltoppen
Raningsberget
30
0
Hällby
kraftstation
Brattfors
400
Äs
Lakasjöb.
LA
PP
377
le
Tuvmyråsen
Holmträsket
ÅN
Tegelträsket
da
Tallås
Skallberget
Storberget
Stavsberg
Stavarsjö
Stensjön
Stavarsjöberget
V Nordås
Andersmark
Tegelträsk
Väster- Stavarsjön
Stavarsjön
255
Ö Nordås
LA
Hedlunda
Lakasjö
d
ud
Trehörningen
348
Mesjöberget
jö
293
Mesjön
SörHedvattensjön
Larsb
30 0
Råberg
Råsjön
Björnberget
Näverberge
Brånaberget
Kvällsberget
Bergvattenkullen
Björkvik
Vitmossaberget
45 0
Blakliden
Brånaberget
Kvarnmon
Viska
m
Hälla
Storberget
Rudolvslund
Sörgravsjö
Oxliden
Björnlandets
40 0
Häggsjö
nationalpark
Häggsjön
n
Hällbymagasinet
Mesjöliden
NorrHedvattensjön
0
40
Hömyran
489
Långberget
es
M
Hemberget
Aspberget
rbränna
587
Långvattnet
lå
äl
Riskullbodarna
5
32
0
40
Stormyrberget
40 0
Påludden
jö n
Sågbo
Näverberget
ND
348
Gravsjön
Åsen
Flä rk
ån
Brännberget
Ytterrissjöfäb.
Holmstrand
ms
Sä
Björksele
kerberget Kulterkälen
A NL A
Långvattensjön
Kv
Stensvattenbodarna
Stensvattnet
Nybodarna
LångvogsStensvattenberget
490
berget
Kälsbodarna
D
335
Häggsjömon
Varmvattenbodarna
PL AN
Västervik
Ö Gafsele
V Gafsele
Baktoberget
Ytter-Gottsarn
Ytter-Rissjön
Ytterrissjö
Svedjan
Norrgravsjö
inn
Sämsjön
321
Kalmsjön
390
Holmsele
Sk
Pärlström
Svanamyran
Babelsberget
Gravsjöberg
Sockerberget
Fjälltuna
Gammelåker
en
n
nå
tte
va
ng
Lå
Risberget
Svartbergsfäbodarna
431
Tjärnmyran
608
Klippen
Båtsjön
Båtsjöberget
Viskaliden
Basarsjön
Granliden
ck
bä
ten
v at
Ox
299
Åliden Hötjärnen
Österås
Näsliden
Vitberget
Berget
Österstrand
Nordansjöb.
Skönvik
Framnäs
Överrissjö
Vispsjön
465
Oxvattnet
Mossavattnet Betsarn
Borgfäbodarna
Vispsjöberget
Svartberget
Oxvattensjön
Fäbodliden
90
en
älv
an
Herrskog
jö å
n
rm
ge
Ån
Sä
ms
Andersmyran
Meva
Lögda
Örnflärkkojan
Grundsjön
587
Baksjö
åse
Trehörningen
Basarmyran
Nordansjöberget
Kebbeberget
380
Västernoret
Valvattenfäbodarna
Gammelgårdsfäbodarna
Gammelgårdsberget
Borgen
Östernoret
Fäbodberget
Stensjön
5
32
430
NördLomsjöberget
512
0
45
Sörnoret
Borgholm
363
Sundmon
289
Tallsjö
LappgrundVallen
åsen
Gig
ån
Skalmsjön
Höksjön
Åtjärnliden
394
Lanaträsket
Kittelforskojan
40 0
325
Käringträsket
Åtjärntorp
ÖsterStorsjö
525
Kvä
llå n
Hästberget
406
Storsjön
325
Baksjön
Insjön
Sörnorbodarna
Kvällträsk
42
5
Västernorbodarna
VästerStorsjö
Brännan
Stor-Stutvattnet
Remsjön
Svedjeberget
Skalberget
Baksjönäs
Gigtaberget
Baksjö
45 0
Abborrvattnet
Gigsele
ån
Gig
Baksjöberget
364
Granliden
Åsele
Sjeltie
Kälberget
0
30
Söråsele
Lomsjöklippen
572
Baksj
Burselberget
Häståsen
400
Västerled
Jällarsjön
316
Lillsjönäs
Kullerbacka Bomsjön Bomsjö
Norrstrand
Högåsberget
Tallboberg
Nördberget
40
0
Hammar
538
47
5
Visjöberg
Mattismyrberget
Orrberg
Baksjön
Storberget
Borgsjö
92
Algovik
Svartbäcken
Blåviken
Nygården
Bodberget
Orgnäs
Älgsjö
483
42
5
0
35
Bodvikb.
Söråselbodarna
Visjömon
Orgsjön
Ålandet
ån
Lö gd ån
arn
32
5
Kv
dammen
42
5
35
0
Jakobsbrunn
rget
Rapporterna rörande rennäring och kulturmiljö är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt att specificera var
man bör läsa för att få en bild av just Bäckaskogsprojektet och området kring Storberget. Rapporterna bör
läsas i sin helhet.
Bågaliden
An
Datum
2013-03-05
Ärendebeteckning
1(1)
551-1495-2013
Arkivbeteckning
2463-51-128
Ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen och
bilaga 4
Här har uppgifter om känsliga arter redovisats som en del av tillståndsansökan. Av sekretesskäl har vi lagt ur dessa uppgifter,
men Länsstyrelsen kommer att ta hänsyn till de redovisade uppgifterna vid prövning av ärendet.
Vid begäran om att ta del av handlingarna kommer Länsstyrelsen
att pröva det i varje enskilt fall.
Ansökan:
sidan 5
Miljökonekvensbeskrivningen:
sidorna 4, 5, 23, 24 och 32
Bilaga 4:
kungsörnsinventeringen samt sidan 5
och 17 i naturvärdesinventeringen
Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400)
20 kapitlet sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller
växtart
1 § Sekretess gäller för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av
skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd,
om det kan antas att ett sådant bevarande av arten inom landet eller del av
landet motverkas om uppgiften röjs.
Länsstyrelsen Västerbotten
901 86 UMEÅ
Miljöenheten
Storgatan 71 B
Tel vx. 090-10 70 00
Direkttel. 090-10 72 42
Fax 090-10 71 00
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
[email protected]
Nat urv ärdesinv ent ering i den planerade
vindkraft parken på Skallb erget
Enetjä r n Nat ur AB oc h A ma li na Nat ur o ch M iljö ko ns ult p å upp dr a g av Wi nt ur
2008-0 9-10
Ba kg r und ............................................................................................ 3
Met od ik .............................................................................................. 3
Bes kr ivn in g a v o mrå det ...................................................................... 4
Landskap och markanvändning ................................................................................................4
Våtmarker och vattendrag .......................................................................................................5
Skyddad natur ...........................................................................................................................5
Flora och fauna ..........................................................................................................................5
Om råd en me d h ö ga nat ur vär de n ......................................................... 6
Sa mla d bed ö mn in g ........................................................................... 17
Källo r ............................................................................................... 18
Bila ga 1: Få gla r o bser ve rad e v id inv ent erin gen ................................. 19
Bila ga 2: Fö rte ckn in g öv er påt räffa de k ärlväxt er .............................. 20
Bila ga 3: Fö rte ckn in g öv er påt räffa de lava r ...................................... 22
Bila ga 4: Fö rte ckn in g öv er påt räffa de s va mpa r ................................. 24
Bila ga 5: Int ressa nta kr ypt og am er , med ko m me ntar er ....................... 25
2
Bakgrund
Wintur avser att uppföra en vindkraftpark på Skallberget i södra delen av Åsele kommun. Som
en del i miljökonsekvensbeskrivningen för erforderlig tillståndsprövning har en inventering av
naturvärden gjorts. Naturinventeringen utfördes av Enetjärn Natur AB och Amalina Natur och
Miljökonsult. Fältbesök gjordes i augusti 2008. Denna rapport behandlar slutsatserna från
fältbesöket samt annan kunskapssammanställning.
Metodik
Befintligt kunskapsunderlag har sammanställts och en flygbildstolkning har gjorts. De
flygbilder som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Vid
flygbildstolkningen har äldre skogsbestånd identifierats. Flygbildstolkningen har följts upp med
en fältinventering för att bedöma naturvärdena i dessa bestånd samt att identifiera
ytterligare intressanta områden.
Utredningsområdet är stort och inventeringen i fält har därför varit översiktlig. Huvuddelen av
de skiften med äldre skog har besökts i fält. De största våtmarkerna har också besökts.
Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts.
Vid fältbesöken har i stort sätt samma metodik nyttjats som vid skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering. Detta innebär att skogshistorik, naturskogselement, strukturer,
arter och topografi har studerats. Slutligen har studerats på vilket sätt området sedan
tidigare är påverkad av mänsklig aktivitet.
Inventering och eftersök av arter hade låg prioritet på grund av att det är mycket
resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra
intressanta arter.
Naturvärdesbedömningen i skog följer i stort sett den som gäller vid skogsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering. Vissa objekt har dessutom värderats enligt gällande praxis vid
reservatsbildning och följer naturvårdsverkets sätt att indela skogsmark.
Naturvärdesbedömningen för våtmarker utgår från storlek, komplexitet och påverkansgrad.
Vid avgränsning av områdena har flygbilder samt information från Skogsstyrelsen och
Sveaskog varit till stor hjälp.
Inventerade områden har delats in i sammanhållna naturtyper och värderats i tre olika
naturvärdesklasser enligt nedan:
Kla ss 1
Kla ss 2
Kla ss 3
Högsta naturvärde
Motsvarar ungefär nyckelbiotop
Motsvarar ungefär VMI klass 1 och 2
Högt naturvärde
Motsvarar ungefär naturvärdesobjekt
Motsvarar ungefär VMI klass 3 och 4
Ordinärt naturvärde
3
rödbrun färg
gul färg
ofärgat
Beskrivnin g av områd et
Landskap och markanvä ndning
Utredningsområdet ligger på ca 380-600 m ö h. Det aktuella området är ca 60 km2 stort.
Terrängen utgörs av småkuperad moränmark med några större berg. Markerade branter finns
t ex vid Skallberget, Långtjärnberget, Jakob-Larskullen och Orrvinkullen.
Utredningsområdet utgörs av skogsmark och i svackorna mindre våtmarker. Längs upp i norr
ligger Tjärnmyran, en större våtmarkskomplex med öppna vattenytor. Området nyttjas för
skogsbruk. Stora delar av skogsmarken utgörs av hyggen och ungskog. Ett flertal mindre och
medelstora bestånd med äldre skog finns också i området, främst i höjdlägen och branter.
Dessa bestånd är knappt påverkade av modernt skogsbruk och är därför att klassa som
naturskogar. Naturskogarna är oftast grandominerade med inslag av tall, glasbjörk, sälg och
asp. Här finns ofta gamla, senvuxna granar som är rikligt beväxta med hänglavar,
huvudsakligen garnlav. I norra delen av utredningsområdet, vid Storberget, är även höjderna
kalavverkade.
Hela det inventerade området domineras av näringsfattig berggrund och jordart. Det
återspeglar sig i sammansättningen av kärlväxtfloran som i större delen av utredningsområdet
är artfattig. Enstaka områden i utströmningsområden, längs bäckar och i dråg har en något
rikare flora med arter som harsyra och torta.
I utredningsområdet finns ett utbyggt nät av skogsbilvägar och några större
genomfartsvägar korsar området. Längst i söder finns även en luftledningsgata som skär
genom naturmiljöerna.
Några äldre spår efter mänsklig aktivitet noterades också bland annat en gammal rasad
slåtterlada på Nymyran vid Kojmyren resterna efter en gammal koja som troligen nyttjats vid
skogsbruk, tjärframställning eller kolmilning.
Resterna av en slåtterlada på Nymyran.
4
Våtmarker och vatte ndrag
Inom utredningsområdet finns några mindre tjärnar och en mindre sjö, Östersjön. En del
sumpigare partier förekommer i svackor och sluttningar. I norra hörnet av utredningsområdet
ligger Tjärnmyran, en mosaikartad våtmark med många mindre vattenspeglar. Våtmarkerna är
relativt opåverkade av dikningar. I höjdlägena inom utredningsområdet finns källflöden till
några mindre bäckar. Bäckarna i utredningsområdet och i anslutning till detta ingår i
Ångermanälvens avrinningsområde. I södra delen av utredningsområdet finns även vattendrag
som rinner till Norra Anundsjöån och så småningom ut i Moälven.
Skyddad natur
Inga Natura 2000-områden finns på nära avstånd till det aktuella utredningsområdet för
vindkraft. De närmaste är Stockholmsgatorna (7 km), Rismyrberget (11 km), Lillsjöslåttern
(12 km), Mossaträsk-Stormyran (12 km), Hemlingån (13 km) och Björnlandet (15 km).
Flora och fauna
Rödlistade arter och arter som kan fungera som signalarter för skyddsvärda skogsmiljöer gavs
en del uppmärksamhet under fältinventeringen. Det gäller främst lavar och svampar. Det
gäller främst lavar och svampar. En sammanställning över lavar som påträffades vid
fältinventeringen finns i bilaga 3.Värt att notera är att det inom utredningsområdet finns
relativt många hänglavsrika bestånd, bestånd där garnlav (Alectoria sarmentosa) är speciellt
frekvent. Vidare finns det en del gamla sälgar spritt i området. På dessa växer nästan alltid
flera signalarter. Den vanligast förekommande är lunglav som växer på relativt gamla sälgar.
På äldre sälgar växer även luddlav, stuplav och bårdlav. På enstaka träd noterades även
skrovellav. Liten aspgelélav påträffades på några aspar norr om Skallberget. Arten är mycket
ovanlig, inte minst utanför Sverige. Sverige har därmed ett speciellt ansvar för den. Även
läderlappslav påträffades på en asp. Gammelgransskål noterades på gamla senvuxna granar i
flera bestånd. Knottrig blåslav noterades på senvuxna granar men även på enstaka gamla
björkar. Bland rödlistade svampar på död granved noterades harticka, doftskinn och
rynkskinn. På två aspar noterades stor aspticka. Andra intressanta arter som påträffades i
utredningsområdet granticka, vedticka och vitgrynig nållav. I bilaga 5 finns en kommenterad
artlista över samtliga intressanta påträffade lavar och svampar inklusive de rödlistade arterna.
Ett 90-tal fågelarter har rapporterats i området bl a dalripa, orre, tjäder, kungsörn,
sparvuggla, pärluggla, spillkråka och tretåig hackspett. Vid inventeringen noterades bara en
fågelart som är klassat som rödlistad, lavskrika (NT). Gott om spår sågs också efter den
tretåiga hackspetten (VU) i gamla granar. Utifrån utbredning och biotopkrav talar också
mycket för att det lappmes (NT) och tallbit (VU) kan häcka i området (se t ex Svensson et al
1999 och Wahlberg 1993). En fågelart som skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering
är kungsörn. En separat studie har gjorts avseende kungsörnar i området. Här i rapporten har
uppgifter om känsliga arter redovisats, av sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur dessa uppgifter.
Vid fältbesöket noterades spillning efter älg, ren, skogshare och rödräv. Enligt uppgifter från
lokalbefolkningen finns det regelbundet björn i området och troliga spår noterades. Även lo
och järv torde passera ibland.
5
Områd en med höga naturvärd en
Ett antal områden har identifierats med höga naturvärden. Dessa områden finns redovisade i
karta nedan och beskrivs i text längre fram.
Enligt Sveaskogs hemsida finns även mindre områden med lövskog i området.
Inom utredningsområdet har ett antal mindre områden med höga naturvärden identifierats.
Rödbruna områden bedöms hålla högsta naturvärdesklass, klass 1. Gula områden bedöms
hålla klass 2.
6
1 Lappmyrk ullen och Östiberget
Biot op: Skog & Bäck
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Ett större sammanhängande område med naturskog. Enligt Sveaskogs hemsida
har granskogen på Östiberget en beståndsålder på 173 år. Denna del är klassad som en
naturvärdesskog av bolaget, m a o en skog som Sveaskog har hög ambition att bevara.
Objektet har ett mycket högt naturvärde och bör i sin helhet betraktas som värdekärna enligt
naturvårdsverkets metodik av avgränsning av skog vid reservatsbildning. I området finns
mycket gott om olika naturskogselement både i form av gamla träd och död ved. Området
bedöms i sin helhet bestå av olika bestånd som bör nyckelbiotopsklassas. Delar bör klassas
som nyckelbiotopen barrnaturskog. Detta gäller inte minst den del som ligger på Östiberget. I
övrigt bör området utmed bäcken klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog och bäckmiljön
som nyckelbiotopen naturlig skogsbäck. Lappmyrkullen utgörs av skog som bör klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog eller barrskog. Objektets avgränsning är något osäker,
eventuellt kan området vara något större mot NV.
Naturskog och myrtjärn vid Lappmyrkullen.
2 Holmträskbrännan
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: En av Sveaskog identifierad nyckelbiotop. Lövbrännan har en
trädslagsfördelning om 40 % gran och 30 % av tall respektive löv. Områdets skogshistoria
skiljer sig påtagligt från övriga identifierade objekt. Detta genom att området brunnit
betydligt senare, sista branden skedde för uppskattningsvis cirka 80-100 år sedan.
Beståndsåldern anges på Sveaskogs hemsida till 169 år och torde ha att göra med att det
finns en hel del överståndare av tall. Dessa har brandljud, är relativt högväxta, grova och
spärrgreniga. I en gammal tall med ett större brandljud noterades bo av spillkråka. Närmare
tio bohål var uthackade i trädet. I övrigt kan man konstatera att Holmträskbrännan är det
mest asprika området i utredningsområdet. På asp och sälg växer bland annat signalarterna
lunglav och bårdlav. I söder finns ett mindre sumpskogsområde med senvuxna klena granar i
vilka det växer rikligt med garnlav. Här finns spår efter en relativt sentida gallring. I övrigt
verkar skogen orörd sedan branden. Objektet har i sin helhet ett högt naturvärde. Den södra
delen bör klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog.
7
3 Naturskog N Östersjön
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Ett mindre område med grandominerad, hänglavsrik och urskogsartad skog.
Denna del är klassad som en naturvärdesskog av bolaget, m a o en skog som Sveaskog har
hög ambition att bevara. Granskogen har enligt Sveaskogs hemsida en beståndsålder på 153
år. I skogen finns det gott om naturskogselement, både senvuxna granar, aspar, någon
enstaka gammal tall, gammal sälg och granlågor med basala stambrott. Signalarter som
noterades är lunglav, bårdlav, stuplav, rikligt med garnlav, granticka på granlåga och
gammelgranskål på några senvuxna granar. Naturvärdet bedöms som mycket högt och bör
klassas som nyckelbiotoperna barrnaturskog och barrsumpskog. Området omges av
ungskogar. På ett hygge omedelbart utanför objektet noterades flera kvarlämnade aspar. På
en av dessa växer stor aspticka tillsammans med lunglav och skinnlav.
4 Trehörningskullen
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: En av Sveaskog identifierad nyckelbiotop. 19 ha stor barrnaturskog med
trädslagsfördelningen tall 70 procent, gran 20 % och glasbjörk 10 %. I området finns gott om
tallnaturskogselment både i form av död ved, gamla träd och spår efter brand. I sydöst finns
ett mindre område med gransumpskog med gott om gamla senvuxna granar. Det finns också
hällmarker. Signalarter som noterades är lunglav på asp och gammelgransskål på gran.
Naturvärdet i området är mycket högt. De delar som avgränsas av skogsstyrelsen uppfyller
kriterierna för nyckelbiotopen barrnaturskog och hällmarkerna för nyckelbiotopen
hällmarksskog. Objektet är troligen något större än som anges på kartan.
Naturskog med hällar och död ved på Trehörningskullen.
8
5 N Nymyran (I)
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Området som utgörs av tallskog har enligt uppgifter från Sveaskogs hemsida
en beståndsålder på 162 år. I skogen finns talrika brandstubbar och det finns även brandspår
på de mossöverväxta tallågor som finns spridda i området. Troligen har beståndet uppkommit
efter en brand för drygt 160 år sedan. Skogen består idag av en naturskogsartad barrskog.
Bitvis dominerar tallen över granen, men området håller på att granifieras. Det finns trots allt
ganska gott om hänglavar i träden. Spritt i området finns sälgar med lunglav, stuplav och
bårdlav. Spår efter tretåig hackspett noterades på ett par granar. Vid en myr skrämdes en
tjäder upp och här sågs flera s k tjädertallar. Ryggen där detta observerades torde kunna
utgöra en god lekplats för tjäder. Åtminstone huvuddelen av objektet bör betraktas som
värdekärna enligt naturvårdsverkets metodik av avgränsning av skog vid reservatsbildning.
Utifrån skogsstyrelsens nyckelbiotopsmetodik borde hela området åtminstone klassas som
ett objekt med naturvärde. De talrika naturskogselmenten i vissa partier gör att även en
nyckelbiotopsklassning kan vara aktuell. Värt att notera är också att delar av den
ursprungliga avgränsningen avverkats av Sveaskog för cirka två år sedan. Kvar finns bland
annat ett dråg av nyckelbiotopsklass. På ett av hyggena finns även ett flertal kvarlämnade
sälgar på vilka det växer lunglav och skrovellav förekommer på minst en av dem också.
6 N Nymyran (II)
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Ett mindre område som till för ett par år sedan skulle ha ingått i området ovan.
Ett nyupptaget hygge skiljer dem dock åt idag. Detta område torde ha samma skogshistorik
som ovanstående område, dvs troligen har beståndet uppkommit efter en brand för drygt
160 år sedan. Området ligger i en brant sluttning och består av barrrblandskog av blåbärstyp
på blockrik mark. Trädslagssammansättningen är relativt lika den ovan beskrivna men i det nu
aktuella området finns bitvis ett ganska stort inslag av asp. Asparna är bitvis senvuxna, gamla
och hålträd. På minst en av dem växer lunglav. Bland andra naturskogselement i området
märks spridda brandstubbar och brandhögstubbar, spridda gamla, mossöverväxta tallågor och
enstaka torrträd av gran. Även i detta bestånd finns ganska mycket hänglavar i träden. Spår
efter skogsbruk i den kvarvarande skogen saknas i stort sätt helt. Området har ett högt
naturvärde på grund av dess orördhet och tillgång på naturskogselement. Tillgången på
gammal asp ökar värdet, inte minst för faunan. Åtminstone delar av området bör klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog och andra delar barrskog.
9
7 Långtjärnberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: På den relativt branta västsluttningen av Långtjärnberget finns ett objekt med
naturvärde. Området som är 3,1 ha stort utgörs av barrblandskog. Utöver detta har
Sveaskog identifierat ett område som naturvärdeslokal på en stor del av övriga bergets högre
delar. Sveaskogs del av området uppges vara en 162-årig granskog. Objektet utgörs av en
urskogsartad barrblandskog med tydlig brandhistorik. I flera av de tallar som var äldre än 200
år sågs dubbla brandljud. Det fanns även rikligt med brandstubbar och spår efter brand på
flertalet gamla mossöverväxta tallågor. Inslaget av asp är ytterligare ett tecken på
brandhistoriken. Förekomsten av naturskogselement är mycket god med både gamla träd och
död ved i form av lågor, torrakor, högstubbar, brandstubbar och naturliga stubbar. Objektet
har ett mycket högt naturvärde där tillgången på gamla tallar och död tallved är större än i
de flesta andra besökta objekt. Troligen bör hela det avgränsade området klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog. I sydväst gränsar objektet till mark ägd av SCA och det är
möjligt att även denna del borde ha ingått i objektet.
Mossöverväxt låga på Långtjärnberget.
10
8 Skallbergsbäcken N
Biot op: Skog & Bäck
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Från Skallberget rinner en bäck norrut ner mot Bodtjärnen. Utmed bäcken finns
en bård med lämnad skog. Skogen är delvis av sumpskogskaraktär och i övrigt frisk
blåbärsgranskog. I träden finns gott om hänglavar, främst garnlav men även skägglavar och
tagellav. I objektet finns gott om naturskogselement inte minst gamla senvuxna granar och
spridda granlågor. Ett par mycket stora flyttblock ligger vid bäcken en bit ner för sluttningen.
Signalarter som noterats är lunglav, skrovellav, luddlav, bårdlav och gammelgranskål.
Området har ett högt naturvärde och bör klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog,
barrnaturskog liksom naturlig skogsbäck.
Sumpskog vid Skallbergsbäcken.
9 Höjder vi d Skallbergsbäcken
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Två brandpräglade höjder öster om Skallbergsbäcken med skog som
uppkommit efter en brand på 1800-talet. På de högre delarna dominerar tallskog medan en
barrblandskog växer på östsluttningen ner mot Mesjö-Stormyran. Området är inte berört av
sentida skogsbruk. I området förekommer en hel del naturskogselement. Signalarter som
noterats är liten aspgelélav, lunglav, bårdlav, luddlav och garnlav. I några gamla aspar
noterades hålträd. Området har ett högt naturvärde och bör klassas som nyckelbiotopen
barrskog.
10 Natursk ogstopp N Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: På denna lilla topp norr om de högre delarna av Skallberget finns en liten rest
av urskogsartad skog kvarlämnad. Beståndet omges av ungskog och hyggen. Områdets
naturvärde bedöms som högt och det mesta talar för att det bör klassas som nyckelbiotopen
barrnaturskog. Området är opåverkat av skogsbruk och att det innehåller gott om gamla
senvuxna träd.
11
11 Natursk ogsbrant NO Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Ett relativt litet objekt som utgörs av en urskogsartad, hänglavsrik granskog i
en brant sluttning. Objektet ligger i direkt anslutning till en skogsbilväg. Området är en
grandominerad, hänglavsrik och urskogsartad skog. Här finns mycket rikligt med olika
naturskogselement i form av gamla träd och död ved. Signalarter som noterades är
skrovellav, lunglav, luddlav, bårdlav, gammelgranskål och garnlav. Området har ett mycket
högt naturvärde och bör klassas som nyckelbiotop barrnaturskog med inslag av
barrsumpskog.
En sälg med lunglav i Skallbergets NO-sluttning.
12 Skallbergets topp
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: På toppen av Skallberget finns en liten rest av urskogsartad skog kvarlämnad.
Beståndet omges av ungskog och hyggen. Naturvärdet bedöms som högt och bör troligen
klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog.
12
13 Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Ena delen av berget utgörs av en av Sveaskog identifierad nyckelbiotop.
Resterande del är klassad som restaureringsskog på bolagets hemsida. Hela det avgränsade
området består av ett naturskogsartat barrskogsobjekt. Granskogens ålder anges av bolaget
till 165 år. Området är mycket brant och längre upp på sluttningen sätter hällar karaktär på
objektet. De lägre delarna av berget är grandominerade med ett stort inslag av garnlav. Ju
högre upp på bergssluttningen man kommer desto större blir inslaget av tall som även
dominerar den övre delen. Bland lövträd märks glasbjörk, spridda aspar och enstaka sälgar. I
hela området finns gott om olika naturskogselement som gamla träd, torrträd och torrakor.
Sveaskogs nyckelbiotop faller under benämningen barrskog mer eller mindre påverkad och har
en trädslagsfördelningen på 80 % gran och 20 % tall på frisk mark. Fältskiktet utgörs lågört
med ris exklusive blåbär. Området bör i sin helhet klassas som nyckelbiotop, huvuddelen som
barrnaturskog och hällmarksskog. Eventuellt kan en del mindre delar även klassas som
nyckelbiotoperna barrsumpskog och rasbrant. Området bedöms kunna hysa många rödlistade
arter och signalarter. Vid fältbesöket noterades ullticka och vedticka på granlågor, lunglav,
bårdlav och stuplav på sälg och asp samt garnlav i mängder av träd.
14 Restskog mellan Pumpli den och Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 2
Bes kriv ni ng: I anslutning till den skogsbilväg som går in mellan Skallberget och bergen
Orvinkullen och Pumpliden finns ett mindre bestånd med en del gamla senvuxna träd, både
granar och några sälgar. Bland signalarter märks garnlav och gammelgranskål. Området
bedöms vara en rest efter blädningsskogsbruk. Objektets naturvärde är relativt högt och bör
klassas som ett objekt med naturvärde enligt skogsstyrelsens definition.
15 Bäckmiljö och sumpsk og vid Spå ngmyrbäcken
Biot op: Skog & Bäck
Naturvä rd e s kla s s: 2
Bes kriv ni ng: Spångmyrbäcken mellan Pumpliden och Skallberget finns ett mindre område
med naturskog. Här finns en hel del gamla, senvuxna granar och andra naturskogselement. I
träden finns gott om hänglavar. Området bör åtminstone delvis klassas som nyckelbiotop
med biotopnamnen naturlig skogsbäck, barrsumpskog och/eller barrskog. I området finns
rester efter en gammal boplats. En rostig gammal vedspis med sex plattor kvar i det som bör
ha varit en gammal timmerhuggarkoja.
16 Pumpliden
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: En gammelskog rik på olika naturskogselement uppe på Pumpliden. Gran
dominerar över tall, glasbjörk och asp. Objektet har ett högt naturvärde och bör klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog.
13
17 Natursk ogsbrant S Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Söder om Skallberget, på sydvästra sidan av skogsbilvägen finns ett litet
kvarlämnat bestånd. Det ligger i en brant och och omges av yngre skog. Skogen utgörs av en
urskogsartad barrblandskog. I området finns gott om naturskogselement både i form av
gamla träd och av död ved. Beståndet är som de flesta andra områden präglat av brand och
det finns relativt gott om spår efter den senaste branden i form av brandstubbar. Signalarter
som noterades är lunglav, skrovellav, bårdlav, luddlav, garnlav och gammelgranskål.
18 Natursk og S Skallberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: I anslutning till en skogsbilväg strax sydsydost om Skallberget ligger detta
naturskogsbestånd. En del av området anges av Sveaskog som en restaureringsskog. Skogen
består av en urskogsartad granskog med relativt hög bonitet. Blåbärsris dominerar i
fältskiktet men inslag av vegetation som trivs i sumpigare områden ingår också. Inom det
avgränsade objektet finns förutom skog några mindre våtmarker. I området finns bitvis gott
om granlågor i olika nedbrytningsstadier. Det bör noteras att detta område generellt är
lågarikare än de flesta andra delar av utredningsområdet. På lågor och högstubbar växer
signalarterna harticka, rynkskinn, ullticka, vedticka och granticka tillsammans med arter som
knölticka och daggskinn. Den goda boniteten ger ganska grova och högväxta granar. Det
finns gott om gamla, senvuxna granar i beståndet, vilka är mer eller mindre rikligt beväxta
med hänglavar, främst garnlav. På flera stammar noterades signalarterna vitgryning nållav
och gammelgranskål. Förutom gran finns inslag av bland annat björk och gamla sälgar. På
sälgarna växer lunglav, luddlav, stuplav och bårdlav. Tillgången på död ved som högstubbar
och lågor är bitvis god även för lövträden. I området noterades spår efter både tretåig
hackspett och spillkråka liksom hålträd. Objektet har ett högt naturvärde och bör klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog med inslag av nyckelbiotopen barrsumpskog.
Naturskog söder om Skallberget.
14
19 Orrvink ullen
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Sveaskog har identifierat ett område som naturvärdeslokal på Orrvinkullen.
Granskogen uppges ha en ålder på 157 år. Den bitvis branta sluttningen ner mot MellanKarpsjön och i den södra delen finns ett stup som är cirka 10 meter högt. Stupet är delvis
skyddat av äldre rikt hänglavsbeklädda granar. På lodytorna växer en mängd mossor och lavar
bland annat äppelmossa. I skogen i övrigt finns gott om naturskogselement i form av gamla
och senvuxna träd, naturliga stubbar och en del lågor. Spår efter sentida skogsbruksåtgärder
verkar helt saknas i objektet. Signalarterna lunglav, bårdlav och luddlav noterades på flera
sälgar och gammelgranskål på senvuxen gran. Dessutom är hänglavstillgången av garnlav
bitvis mycket god. Området har ett mycket högt naturvärde och bör klassas som
nyckelbiotopen barrnaturskog. Dessutom uppfyller de brantaste partierna av sluttningen
kriterierna för nyckelbiotopen bergbrant. Från flygbilden går det inte att utesluta att området
är större och att även en bit av toppen av Orrvinkullen bör ingå.
20 Jakob-Larskulle n
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: Sveaskog har identifierat delar av det området som en naturvärdeslokal. De
anger granskogens ålder till 168 år. Det avgränsade objektet ligger huvudsakligen i bergets
sydbrant. Denna del har lämnats i samband med att trakthyggen tagits upp runt omkring. Vid
fältbesöket noterades att skogen består av en barrblandskog där granen dominerar över
tallen och att det finns ett bitvis stort inslag av glasbjörk samt spridda aspar och sälgar.
Skogen är rik på olika naturskogselement, både av död ved samt gamla och senvuxna träd,
och är relativt hänglavsrik. Signalarter som noterats är lunglav, skrovellav och
gammelgranskål. Området har ett högt naturvärde och bör klassas som nyckelbiotopen
barrnaturskog.
21 Vittjärnskullen
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: Ej bedömd
Bes kriv ni ng: Den södra sluttningen av Vittjärnkullen har av Sveaskog identifierats en
naturvärdeslokal.
22 Svedjeberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: En av Sveaskog identifierad naturvärdelokal och restaureringsskog.
Beståndsåldern anges på bolagets hemsida till 173 år. Skogen är i nordost en gles, låg,
flerskiktad, hänglavsrik och urskogsartad granskog med gott om klena, senvuxna granar. I
skogen finns rikligt med naturskogselement. Bitvis är det gott om granlågor med basala
stambrott. Signalarter som noterats är gammelgranskål, knottrig blåslav, lunglav, skrovellav,
luddlav, bårdlav, stuplav, ullticka, vedticka och garnlav. Området har ett mycket högt
naturvärde och bör klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog, insprängt i barrnaturskogen
finns säkerligen mindre partier med barrsumpskog.
15
23 Karpsjöberget
Biot op: Skog
Naturvä rd e s kla s s: 1
Bes kriv ni ng: På den övre delen av Karpsjöberget finns ett mindre, naturskogsartat område.
På Sveaskogs hemsida framgår att granskogen har en beståndsålder på 173 år. Området
bedöms ha ett högt naturvärde och torde åtminstone till största delen ha nyckelbiotopsklass.
24 Tjärnmyran
Biot op: Våtmark
Naturvä rd e s kla s s: 2
Bes kriv ni ng: Ett större sammanhängande våtmarksområde av varierande utseende och
hydrologi. Området är bitvis mycket blött och här och var med vattenspeglar. Området är
bitvis trädbärande och bitvis helt öppet. Genom området rinner en bäck. Variationen bidrar till
att området har potential som häcklokal för många våtmarksfåglar.
16
Samlad bedömn ing
Större delen av utredningsområdet på Skallberget nyttjas för skogsbruk. Stora delar av
området utgörs av hyggen och ungskog. Ett intensivt skogsbruk har medfört att
naturvärdena i området begränsats. Ett flertal områden med höga naturvärden har dock
identifierats inom utredningsområdet. Det rör sig om begränsade bestånd med äldre skog,
främst i höjdlägen och branter. I nordvästra delen av utredningsområdet har även höjderna
kalavverkats. I denna del av utredningsområdet bedöms en vindkraftetablering inte innebära
ett ingrepp i naturmiljön.
I utredningsområdet finns ett utbyggt nät av skogsbilvägar och några större
genomfartsvägar korsar området vilket innebär att ingrepp i form av nya vägbyggen för
vindkraftparken kommer att kunna begränsas. Längst i söder finns även en luftledningsgata
Då de områden som hyser höga naturvärden har en begränsad utbredning torde det vara
möjligt att uppföra en vindkraftpark utan att göra ingrepp i dessa områden. Förutsatt att
ingrepp i form av uppställningsplatser och anslutningsvägar undviks i de områden som hyser
höga naturvärden bedöms en vindkraftetablering på Skallberget inte medföra några större
konsekvenser på de skogliga naturvärdena. Det finns i utredningsområdet ett nät av
skogsbilvägar varför ingrepp i form av nya vägbyggen torde kunna begränsas.
Förutsatt att hänsyn tas till våtmarker och vattendrag vid planering och anläggning av
tillfartsvägar torde påverkan på nedströms vattendrag vara försumbar. Strävan bör vara att
använda befintligt vägsystem där så är möjligt och minimera anläggningen av ny väg. Nya
vägar bör planeras på torr mark. Fuktstråk bör undvikas så långt som möjligt. Vägpassager
över våtmarker och öppna vattendrag bör anläggas med trummor, så att vatten och
vattenlevande djur kan passera under vägen. Markarbeten såsom vägdragning bör om möjligt
utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag.
Här i rapporten har uppgifter om känsliga arter redovisats, av sekretesskäl har Länsstyrelsen lagt ur dessa
uppgifter. Denna del av Åsele kommun och angränsande delar av Örnsköldsviks kommun har en
av de högsta tätheterna av häckande kungsörn i Sverige. En utbyggnad av vindkraft inom
detta område kan därför komma att påverka kungsörnsbeståndet.
vid Storberget, finns
däremot ingen häckande kungsörn. Denna del av
bör kunna byggas ut med vindkraft
utan att det får stora negativa konsekvenser för kungsörn.
Det finns ingen skyddad natur i nära anslutning till utredningsområdet. De närmaste Natura
2000-områdena ligger ca 7-15 km från utredningsområdet. En etablering av vindkraft på
Skallberget bedöms inte påverka de livsmiljöer (habitat) eller arter som är utpekade inom
dessa områden.
17
Källor
Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från
www.skogsstyrelsen.se och www.kartmotor.sveaskog.se
Information om nationalpark, naturreservat, Natura 2000-områden, värdetrakter och
vattendrag i Västerbottens län har hämtats från www.ac.lst.se
Information om naturreservat, Natura 2000-områden och vattendrag i Västernorrlands län
har hämtats från www.y.lst.se
Uppgifter om fågelförekomster och en del svampar och lavar har hämtats på
www.artportalen.se
Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista/
De flygbilder och kartor som använts kommer från www.sesverige.nu
Annat material som använts är:
Anon. 2003. Planering av naturreservat – avgränsning och funktionsindelning. Rapport
5295. Naturvårdsverket, Stockholm.
Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket
Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan.
Skogsstyrelsen, Jönköping.
Lindberg, N. 2008. Inventering av kungsörn i anslutning till tre planerade
vindkraftsetableringar i södra Åsele. Enetjärn Natur AB, på uppdrag av Windtur AB. PM
daterat 2008-05-07.
Lund, S. 2008. Översiktlig naturinventering i anslutning till tre planerade
vindkraftsetableringar i södra Åsele. Enetjärn Natur AB, på uppdrag av Windtur AB. PM
daterat 2008-02-14.
Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.
Skogsstyrelsen, Jönköping.
Niemelä, T. 2005. Käävät, puiden sienet. Kasvimuseo Luonnontieteellinen keskusmuseo
Helsingin yliopisto och Ympäristöministeriö. Helsingfors.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld,
supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken SLU &
Sveriges Ornitologiska Förening. Stockholm.
Terstad, J. (red.). 1998. Planera för natur: råd för naturvårdsplanering och naturvårdsprogram. Naturvårdsverket rapport 4911. Naturvårdsverket, Stockholm.
Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i Sverige. Rabén & Sjögren.
18
Bila ga 1: Fågla r o bserverade v id inventeringen
Dalripa
En observation
Tjäder
Spridda observationer
Orre
Enstaka observationer
Järpe
Sedd vid ett tillfälle
Ringduva
En observation
Berguv
Eventuellt hörd på avstånd
Spillkråka
Hackmärken i flera bestånd
Större hackspett
Hörd och sedd vid flera tillfällen
Tretåig hackspett
Bitvis rikligt med hackmärken, en trolig observation
Trädpiplärka
Enstaka observationer
Sidensvans
Enstaka observationer
Rödhake
Hörd vid ett tillfälle
Blåhake
En ungfågel
Stenskvätta
Minst en observation
Buskskvätta
Ungfåglar sedda på hygge
Dubbeltrast
Enstaka observationer
Björktrast
Enstaka observationer
Rödvingetrast
Enstaka observationer
Taltrast
Enstaka observationer
Lövsångare
Spridda observationer
Kungsfågel
Spridda observationer
Talltita
Hörd i flera av de äldre granskogarna
Talgoxe
Enstaka observationer
Lavskrika
Ett par observationer
Korp
Noterad vid ett tillfälle
Kråka
En observation
Nötskrika
Noterad vid ett tillfälle
Gråsiska
Några observationer
Grönsiska
Några enstaka observationer
Domherre
Några enstaka observationer
Mindre korsnäbb
Några enstaka observationer
Bofink
Många observationer
Bergfink
Många observationer
19
Bila ga 2: Fö rteckning över påträffade kärlväxter
Revlummer
Lycopodium annotinum
Mattlummer
Lycopodium clavatum
Plattlummer
Diphasiastrum complanatanum
Skogsfräken
Equisetum sylvaticum
Ekbräken
Gymnocarpium dryopteris
Hultbräken
Phegópteris connctílis
Gran
Picea abies
Tall
Pinus sylvestris
En
Juniperus communis
Grönvide
Salix phylicifolia
Sälg
Salix caprea
Asp
Populus tremula
Vårtbjörk
Betula pendula
Glasbjörk
Betula pubescens
Dvärgbjörk
Betula nana
Gråal
Alnus incana
Ängssyra
Rumex acetosa
Grässtjärnblomma
Stellaria graminea
Rödblära
Silene dioica
Rundsileshår
Drosera rotundiflora
Slåtterblomma
Parnassia palustris
Hjortron
Rubus chamaemorus
Stenbär
Rubus saxatilis
Rönn
Sorbus aucuparia
Vitklöver
Trifolium repens
Rödklöver
Trifolium pratense
Harsyra
Oxalis acetosella
Skogsnäva
Geranium sylvaticum
Mjölkört
Epilobium angustifolium
Obestämd dunört
Epilobium sp.
Hönsbär
Cornus suecica
Hundkex
Anthriscus sylvestris
Klotpyrola
Pyrola minor
20
Björkpyrola
Orthilia secúnda
Ljung
Calluna vulgaris
Skvattram
Ledum palustre
Rosling
Andromeda polifolia
Tranbär
Vaccinium oxycoccos
Dvärgtranbär
Vaccinium microcarpum
Lingon
Vaccinium vitis-idae
Blåbär
Vaccinium myrtillus
Odon
Vaccinium uliginosum
Nordkråkbär
Empetrum nigrum hermaphroditum
Skogsstjärna
Trientalis europaea
Obest. måra
Galium sp.
Ängskovall
Melampyrum pratense
Skogskovall
Melampyrum sylvaticum
Vanlig ögontröst
Euphrasia stricta
Linnea
Linnaea borealis
Gullris
Solidago virgaurea
Skogsnoppa
Gnaphalium sylváticum
Kattfot
Antennaria dioica
Röllika
Achillea millefolium
Nysört
Achillea ptarmica
Prästkrage
Leucanthemum vulgare
Kärrtistel
Cirsium palustre
Borsttistel
Cirsium helenioides
Torta
Cicerbita alpina
Ekorrbär
Maianthemum bifolium
Vägtåg
Juncus bufonius
Ängsfryle
Luzula multiflora
Vårfryle
Luzula pilosa
Ängsull
Eriophorum angustifolium
Tuvull
Eriophorum vaginatum
Fårsvingel
Festuca ovina
Tuvtåtel
Deschampsia cespitosa
Kruståtel
Deschampsia flexuosa
Spindelblomster
Listera cordata
Jungfru Marie nycklar
Dactylorhiza maculata
21
Bila ga 3: Fö rteckning över påträffade lavar
Grön spiklav
Calicium viride
Gulnål
Chaenotheca brachypoda
Vednål
Chaenotheca brunneola
Grynig knappnålslav
Chaenotheca chrysochephala
Vitgrynig nållav
Chaenotheca subroscida
Grå nållav
Chaenotheca trichialis
Liten aspgelélav
Collema curtisporum*
Läderlappslav
Collema nigrescens**
Skinnlav
Leptogium saturnium
Dvärgtufs
Leptogium teretiusculum
Granlav
Cetraria pnastri
Islandslav
Cetraria islandica
Näverlav
Platismatia glauca
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Blåslav
Hypogymnia physodes
Pukstockslav
Hypogymnia tubulosa
Vinterlav
Parmelia centrifuga
Skrynkellav
Parmelia sulcata
Stocklav
Parmeliopsis ambigua
Vedlav
Parmeliopsis hyperopta
Garnlav
Alectoria sarmentosa
Manlav
Bryoria fuscescens
Grå tagellav
Bryoria capillaris
Luddig skägglav
Usnea hirta
Skägglav
Usnea filipendula
Aspkantlav
Lecanora populicola
Blodlav
Mycoblastus sanguinarius
Vitmosslav
Icmadophila ericetorum
Bägarlavar
Cladonia spp.
Gulvit renlav
Cladina arbuscula
Grå renlav
Cladina rangiferina
Fönsterlav
Cladina stellaris
Påskrislav
Stereocaulon sp.
22
Vedskivlav
Lecidea botryosa
Gytterlav
Pannaria pezizoides
Norrlandslav
Nephroma arcticum
Stuplav
Nephroma bellum
Bårdlav
Nephroma parile
Luddlav
Nephroma resupinatum
Torsklav
Peltigera aphthosa
Filtlav/ar
Peltigera sp./spp.
Lunglav
Lobaria pulmonaria
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Vaxorangelav
Caloplaca cerina
Asporangelav
Caloplaca flavorubéscens
Vägglav
Xanthoria parietina
*) Denna art är bestämd makroskopiskt och hade rätt karaktärer, bl a konvexa apothecier,
färg, storlek och avsaknad av isidier. Författaren har en omfattande erfarenhet av arten från
Norrbottens kustland och Lule lappmark. De aktuella bålarna var tydligt rynkade, relativt små
och hade konvexa apothecier och därmed mycket lika de exemplar författaren tidigare sett i
Norrbottens län. För en 100 procentigt säker artbestämning bör dock sporerna
mikroskopieras, något som inte utförts vid denna studie.
**) Arten är inte artbestämd till 100 %. De aktuella lavbålarna var tydligt rynkiga, saknade
apothecier och hade isidier i de centrala delarna. Centralt placerade isidier är precis vad
läderlappslaven skall ha. Isidierna var dock inte klotformiga utan mer stiftlika. Isidiernas
stiftlika utseende skulle kunna tyda på stiftgelélav, men den arten har författaren mycket
lång och omfattande erfarenhet av och bålens utseende, liksom isidierna avviker kraftigt från
stiftgelélav.
23
Bila ga 4: Fö rteckning över påträffade svampar
Gammelgranskål
Pseudographis pinicola
Brödticka
Albatrellus confluens
Fnöskticka
Fomes fomentarius
Klibbticka
Fomitopsis pinicola
Sprängticka
Inonotus obliquus
Harticka
Inonotus leporinus
Knölticka
Antrodia serialis
Vedmussling
Gloeophyllum sepiarium
Sotticka
Ischnoderma benzoinum
Cinnoberticka
Pycnoporus cinnabarinus
Daggskinn
Veluticeps abietinus
Rynkskinn
Phlebia centrifuga
Doftskinn
Cystostereum murraii
Stor aspticka
Phellinus populicola
Aspticka
Phellinus tremulae
Sälgticka
Phellinus conchatus
Granticka
Phellinus chrysoloma
Eldticka
Phellinus igniarius
Svart eldticka
Phellinus nigricans
Björkeldticka
Phellinus lundellii
Vedticka
Phellinus viticola
Björkticka
Piptoprus betulinus
Violticka
Trichaptum abietinum
Strävsoppar
Leccinum spp.
Tegelröd björksopp
Leccinum versipelle
Smörsopp
Suillus luteus
Sandsopp
Suillus variegatus
Tegelkremla
Russula decolorans
Storkremla?
Russula paludosa
Skarp gulkremla?
Russula ochroleuca
Skäggriska
Lactarius torminosus
24
Bila ga 5: Intressanta krypto ga mer, med kommenta rer
Lavar
Ga rnlav
Alectoria sarmentosa
S
Vid inventeringen noterades många områden med ett högt naturvärde. De flesta av dessa är
hänglavrika granskogar där garnlav är den dominerande hänglaven. Garnlav anges av
Skogsstyrelsen som en god signalart i södra Sverige, men signalvärdet är lägre i stora delar
av Norrlands inland. De anger dock att mycket ymniga förekomster alltid är en signal på skog
som kan ha höga naturvärden. Garnlav noterades vid inventeringen i alla äldre bestånd. I de
grandominerade bestånden förekom den nästan alltid rikligt.
Gulnål
Chaenotheca brachypoda
(S)
Gulnål anges av Skogsstyrelsen ha ett lågt signalartsvärde i Norrland. Vår erfarenhet är dock
att den är betydligt allmännare i gammelskogar med lång kontinuitet på död ved och gamla
träd än i produktionsskog. Arten eftersöktes inte i utredningsområdet men den noterades vid
ett tillfälle i en av naturskogarna nära Skallberget. Troligen finns arten i många av de
identifierade naturskogarna med höga naturvärden.
Vit gr y ni g nå llav
Chaenotheca subroscida
S
Vitgrynig nållav är en knappnålslav som i stort sätt uteslutande växer på gamla granar i
naturskogar. I utredningsområdet noterades arten bland annat i flera av objekten kring
Skallberget liksom på Svedjeberget och Lappmyrkullen-Östiberget. Skogsstyrelsen anger arten
som en bra signalart för granskog med höga naturvärden där man normalt kan påträffa
rödlistade knappnålslavar. Om en fördjupad inventering gjordes av gammelskogslavar i området
torde den vitgryniga nållaven höra till de arter som skulle hittas på flest platser.
Lite n a sp gelé lav
Collema curtisporum
VU
Liten aspgelélav är en relativt liten gelélav som växer på asp. Arten har sin huvudutbredning i
Sverige, vilket medför att vi har ett speciellt ansvar för arten. Enligt Skogsstyrelsens tillhör
arten de ”rynkiga gelélavarna”. Dessa arter anges av skogsstyrelsen vara bland de främsta
signalarterna alltid visar på skogsmark med höga naturvärden. Inom utredningsområdet
noterades fem aspar med vad som bedöms vara liten aspgelélav. Fyra av de aktuella asparna
står på ett hygge strax väster om Höjder vid Skallbergsbäcken och den femte i samma
objekt.
Lä de rl ap p slav
Collema nigrescens
NT
Läderlappslaven tillhör precis som liten aspgelélav de ”rynkiga gelélavarna” som enligt
Skogsstyrelsen tillhör de främsta signalarterna som alltid visar på skogsmark med höga
naturvärden. Inom utredningsområdet noterades en asp med vad som förefaller vara
läderlappslav. Aspen står på ett hygge mellan Holmträskbrännan och Naturskog norr om
Östersjön. På aspen med läderlappslaven växte även signalarten skinnlav och de rödlistade
arterna lunglav och stor aspticka. Den rikedom på asp som finns inom Holmträskbrännan talar
för att läderlappslaven även borde finnas inom detta område.
Knottri g blå sl av
Hypogymnia bitteri
NT
Knottrig blåslav är relativt allmänt förekommande i norra Sveriges skogar liknande dem som
som identifierades ha höga naturvärden inom utredningsområdet. Det är därför förvånade att
så pass få fynd gjordes av arten. Den sågs på Svedjeberget vid Skallberget och i ytterligare
något bestånd. Troligen finns den dock på betydligt fler ställen men det torde inte vara en
25
allmän art i utredningsområdet. Enligt Skogsstyrelsen signalerar knottrig blåslav alltid höga
naturvärden.
Kol fl ar nl ava r
Hypocenomyce anthracophila/castaneocinera
På brandstubbar i området noterades bålar av någon eller båda de aktuella arterna. De
eftersöktes inte eftersom de är relativt vanliga på bränd ved i Norrlands naturskogar. Troligen
finns åtminstone någon av arterna i alla de bestånd där det finns spritt med brandstubbar.
Enligt Skogsstyrelsen indikerar kolflarnlavar brandpräglade skogsmark med höga naturvärden.
Dock skall signalartsvärdet vara lägre i norr.
Vit mo s sl av
Icmadophila ericetorum
(S)
Enligt Skogsstyrelsen är vitmosslav vanlig i Norrlands inland och skall sakna signalvärde där.
Vår uppfattning är dock att arten är långt ifrån allmän. Inom utredningsområdet noterades
den bara vid ett tillfälle och då på en tallåga på Trehörningskullen. Troligen är arten spridd i
de undersökta området, men den torde inte vara vanlig.
Ve ds kivlav
Lecidea botryosa
S
Vedskivlav eftersöktes inte i utredningsområdet men noterades på Långtjärnberget och
Holmträskbrännan. Den växer där på gamla tallstubbar med brandspår. Arten anges av
Skogsstyrelsen som en medelgod signalart i norra Sverige.
S ki nnlav
Leptogium saturnium
S
Skinnlav är en signalart som vanligtvis växer på gamla aspar. Inom utredningsområdet
noterades den i flera av de identifierade naturskogarna just på detta substrat. Enligt
Skogsstyrelsen indikerar skinnlav alltid skogar med höga naturvärden och påträffas främst i
områden med lång kontinuitet av grova lövträd. Troligen finns arten spridd i de flesta av de
identifierade naturskogarna som
Dvä r gtufs
Leptogium teretiusculum
S
Dvärgtufs är en relativt liten bladlav som vanligen växer på lövträd, i norr främst på asp och
sälg. Inom utredningsområdet noterades dvärgtufs på ett par aspar. Arten anges av
Skogsstyrelsen som en god signalart och växer ofta tillsammans med andra, mer sällsynta
lavar.
Lunglav
Lobaria pulmonaria
NT
Lunglav anges av Skogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. Skogsstyrelsen
menar vidare att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt,
då många lokaler även hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav får anses allmän
inom utredningsområdet och förekommer här spritt på lämpliga substrat, dvs gamla sälgar
och aspar. Arten skadas av att bli exponerad i samband med skogsbruk. Flera träd på
nyupptagna hyggen noterades där lunglaven nu var på väg bort och bålarna var i mycket
dålig kondition. Arten noterades i stort sätt i samtliga identifierade naturskogar med höga
naturvärden, samt på några riktigt gamla sälgar i ungskogar och på några aspar och sälgar på
hyggen. I objektet Lappmyrkullen-Östiberget noterades arten även på en gammal björk.
S kr ove llav
Lobaria scrobiculata
NT
Skrovellav anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart och signalerar överallt
miljöer med höga naturvärden. Den är nära släkt med lunglaven ovan och de båda arterna
växer ofta tillsammans. Skrovellav är betydligt ovanligare än lunglav inom utredningsområdet
vilket också verkar gälla generellt i norra Sverige nedanför fjällskogen. Arten sågs bl a i
följande objekt: Skallberget, Lappmyrkullen-Östiberget, Långtjärnberget, Svedjeberget,
Jakob-Larskullen, Norr om Nymyran, Naturskogsbrant syd Skallberget och Skallbergsbäcken,
norr.
26
Stupl av
Nephroma bellum
S
Stuplav anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart för skogar med höga
naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Inom utredningsområdet är stuplav en relativt
allmänt förekommande art på gamla sälgar och aspar. Den påträffades i så gott som samtliga
identifierade skogar med höga naturvärden och växer där ofta på samma träd som åtminstone
någon av bårdlav, luddlav, lunglav eller skrovellav.
Bår dlav
Nephroma parile
S
Bårdlav anges av Skogsstyrelsen precis som stuplav vara en mycket bra signalart för skogar
med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Arten är vanlig i gammelskogarna inom
utbredningsområdet och växer då på gamla sälgar och aspar. Ofta förekommer den på samma
träd som åtminstone någon av stuplav luddlav, lunglav eller skrovellav.
Lud dlav
Nephroma resupinatum
S
Luddlav har enligt Skogsstyrelsen samma signalartsvärde som bårdlav och stuplav ovan. Inom
utredningsområdet påträffades den spritt i så gott som samtliga identifierade skogar med
höga naturvärden. Den sågs oftast på gamla sälgar men noterades även på äldre aspar. Ofta
förekom den tillsammans med bårdlav och lunglav, men även med stuplav och skrovellav.
Gytte rl av
Pannaria pezizoides
S
Gytterlav noterades på ett gammalt lövträd inom utredningsområdet. Troligen finns den på
betydligt fler träd, men torde långt ifrån vara så allmän som flera av de övriga signalarterna.
Den anges av Skogsstyrelsen som en medelgod signalart i Norrlands inland.
Svampar
Do ft s ki nn
Cystostereum murraii
NT
Enligt Skogsstyrelsen är doftskinn en mycket god signalart för boreal granskog. De anger
vidare att den har klassats som en ”urskogsindikator” då den förekommer i ett tydligt
optimum i helt eller nästan helt orörda skogar. Inom utredningsområdet fanns generellt ont
om grövre granlågor. Ett undantag gäller Naturskog syd Skallberget. Det var även här
områdets enda lågor med doftskinn påträffades, tre till antalet.
Hart ic ka
Inonotus leporinus
NT
Harticka anges av Skogsstyrelsen normalt som en god signalart för granskogar med höga
naturvärden. Gamla fruktkroppar av hartickor noterades på en högstubbe i Naturskog syd
Skallberget.
Sott ic ka
Ischnoderma benzoinum
Sotticka är en mindre allmän ticka som växer på granlågor. Inom utredningsområdet
noterades en granlåga med sotticka i Naturskog syd Skallberget.
Sä lgt ic ka
Phellinus conchatus
Sälgticka växer vanligen på gamla sälgar och är spridd i utredningsområdet. Arten noterades
endast på träd som hyser minst en av någon av signalarterna lunglav, skrovellav, luddlav,
stuplav eller bårdlav.
Gr ant ic ka
Phellinus chrysoloma
(S)
Granticka är en relativt allmän gammelskogsart som ibland även förekommer i mer
produktionsartad skog. Arten anges som en mindre god signalart i Norrland. Inom
27
utredniongsområdet noterades den dock endast i skogar som hyste ett flertal andra
signalarter.
Ulltic ka
Phellinus ferrugineofuscus
S
Ullticka är en art som lever på granlågor. Den anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra
signalart inom hela sitt utbredningsområde. Den noterades i flera objekt vid inventeringen bl a
i Skallberget, Naturskog syd Skallberget och Lappmyrkullen-Östiberget.
Sto r a spti cka
Phellinus populicola
NT
Enligt Skogsstyrelsen är stor aspticka en god signalart inom hela sitt utbredningsområde. De
anger vidare att det på växtplatserna förekommer långvarig lövträdskontinuitet. Vid
inventeringen noterades arten på två lokaler med förekomst på en asp på respektive ställe.
Den ena aspen står på ett hygge mellan Holmträskbrännan och Naturskog norr om Östersjön
den andra noterades i Höjder vid Skallbergsbäcken.
Björ keldt ic ka
Phellinus lundellii
På äldre björkstammar i gammelskogar växer ibland björkeldticka. Vid inventeringen
noterades arten på minst två ställen, dels i Lappmyrkullen-Östiberget och dels i ett av
objekten nära Skallberget.
Ve dtic ka
Phellinus viticola
(S)
Vedticka anges av Skogsstyrelsen som en mindre god signalart i Norrland. Vid inventeringen
sågs några lågor med vedticka i ett par olika objekt.
Ry nks kinn
Phlebia centrifuga
NT
Rynkskinn anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart för skogar med höga
naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Den växer på granlågor och inom
utredningsområdet noterades arten på en granlåga i Naturskog syd Skallberget.
Ga m mel gra ns kål
Pseudographis pinicola
NT
Gammelgranskål är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart som visar på
grannaturskogar med höga naturvärden. Den växer på gamla granar, normalt äldre än 150 år,
oftast med grov bark. Speciellt allmän är den på senvuxna granar i lite fuktigare miljöer.
Gammelgranskål påträffades i de flesta identifierade naturskogar i området, tillgången på
riktigt gamla träd med rätt barkstruktur var dock något begränsad vilket gjorde att fynden
trots allt inte blev överdrivet många. Arten noterades t ex i Lappmyrkullen-Östiberget,
Svedjeberget, Skallberget, Långsjöberget och Naturskogsbrant NO Skallberget.
Da ggs ki nn
Veluticeps abietinus
Daggskinn är en mindre allmän skinnsvamp som växer på granlågor. I den aktuella studien
noterades en granlåga med arten i Naturskog syd Skallberget.
NT -
Klassad som missgynnad enligt ArtDatabanken
S-
Signalart enlig Skogsstyrelsen
(S) -
Signalart som enligt Skogsstyrelsen har ett relativt lågt naturvärde
VU -
Klassad som sårbar av ArtDatabanken
28
BILAGA 6 Till Miljökonsekvensbeskrivning vindkraftpark Skallberget 2009-07-31
Arkeologisk utredning
Vindkraftprojekt Skallberget
Bilaga 6 MKB Skallberget
Skallberget i Åsele kommun,
Västerbottens län
Kulturmiljöanalys
för planering av vindkraftverk
Lennart Klang
LK Konsult
VATTUGATAN 14
972 39 LULEÅ
TELEFON: 0920-141 97, 070-694 51 97 FAX: 0920-141 97
E-POST: [email protected]
Bilaga 6 MKB Skallberget
2
Innehåll
Inledning och syfte
3
Bakgrund och inriktning
3
Underlagsmaterial för en kulturmiljöanalys
3
Kulturmiljövärden i skogslandet
4
Kulturmiljövärden i Åsele kommun vid och bortanför Skallberget
6
Kulturmiljövärden i Örnsköldviks kommun vid och bortanför Skallberget
9
Karta med registrerade kulturmiljövärden kring Skallbergsområdet
10
Analys kulturmiljövärden vid Skallberget
11
Sammanfattande bedömning Skallberget
13
Referenser jämte förkortningar
14
Bilaga 6 MKB Skallberget
3
Inledning och syfte
I det följande görs en kulturmiljöanalys för området Skallberget i Åsele kommun,
Västerbottens län. Syftet är att tillhandahålla ett underlagsmaterial om kulturmiljövärden,
för planering av vindkraftsutbyggnad i området.
Kulturmiljöanalysen görs av Lennart Klang i sitt företag LK Konsult på uppdrag av
Telecontracting Scandinavia AB. LK Konsult ingår i konsultgruppen
Landskapsarkeologerna.
Bakgrund och inriktning
I området Skallberget planeras en vindkraftspark (se hemsidan www.telecon.se/
Skallberget) av Telecontracting Scandinavia AB. Området är ca 2 mil långt (NV-SÖ) och
ca 2 km brett (se fig. 2, s 10). I den nordvästra delen ligger Storberget, i den mellersta
Skallberget och i den sydöstra delen finns Karpsjöberget och Hästryggen (fig. 2).
Syftet med denna kulturmiljöanalys är att
•
•
•
den ska vara underlagsmaterial till en MKB
den ska vara ett underlag till ställningstagande om platsbesök i fält behövs för att
närmare precisera vindkraftsutbyggnadens inverkan på kulturmiljöer
den ska ligga till grund för ett ställningstagande om särskilda
fältinventeringar/arkeologiska utredningar enligt KML behövs, och i så fall vara
underlag till vilken inriktning och omfattning en sådan fältinventering bör ha.
Inriktningen i denna kulturmiljöanalys är att bedöma förutsättningar för
kulturmiljövärden i området inklusive hur kulturmiljöer även i närmaste omgivningar kan
komma att påverkas vid en vindkraftsutbyggnad.
Kulturmiljöanalysen är översiktlig med innebörden att möjligheter finns att vid behov
komplettera, fördjupa och förtydliga. Eventuellt kan det bli aktuellt att göra det i ett
kommande fältarbete.
Underlagsmaterial för en kulturmiljöanalys
De bedömningar som redovisas här har som utgångspunkt regionala kulturmiljöprogram
om Västerbottens län (om riksintressen, odlingslandskap, vägmiljöer m.m. – se nedan)
samt ett kommunalt kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks kommun. Dessa programs
intentioner är att tillvarata och synliggöra kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen
och att skydda kulturhistoriskt särskilt utvärderade miljöer mot åtgärder som påtagligt
kan skada kulturmiljön. Utom att skyddas kan miljöerna även göras sevärda och
användas konstruktivt inom t.ex. turism.
Förslag till kulturminnesvårdsprogram finns som opublicerade arkivhandlingar för Åsele
kommun vid Västerbottens museum. Dessa har används i samband med Länsstyrelsens
regionala kulturmiljöprogram och finns därför indirekt med i denna rapport.
Bilaga 6 MKB Skallberget
4
Bedömningarna i denna rapport baseras också på Riksantikvarieämbetets
fornminnesregister (FMIS) och kända erfarenheter av det pågående inventeringsprojektet
Skog och Historia, som registrerat ett stort antal fornlämningar och andra kulturlämningar
i hela landet. Fasta fornlämningar är lagskyddade av KML och måste beaktas vid
planering i landskapet. Detta gäller både kända (enligt FMIS) och okända fornlämningar
(som kan hittas vid arkeologiska utredningar i fält).
Ytterligare källor som har kontrollerats för denna kulturmiljöanalys är historiska kartor.
Dessa kontroller har avgränsats till det område som direkt berörs av den planerade
vindkraftsparken.
I litteratur finns gott om upplysningar om historia och arkeologi om Åsele och
Örnsköldsviks kommuner. I detta sammanhang har främst tre översikter använts, Lars
Göran Spångs avhandling om stenålder och bronsålder i Åsele lappmark, Christer
Westerdahls bok om samer i samma lappmark och hembygdsboken om Åseles
sockenhistoria från 1966, med inriktning på nybyggarnas historia från slutet av 1600-talet
och fram till mitten av 1900-talet.
Kulturmiljövärden i skogslandet
Området Skallberget hör till Västerbottens inland och skogsland. Följande
sammanfattning om kulturvärden i skogslandet baseras på skrifter om Västerbottens
skogsland, förtecknade i referenslistan i slutet av denna rapport, främst Meddelanden från
Länsstyrelsen och den litteratur som omnämns.
Skogslandet har nyttjats för jakt och fiske sedan stenåldern, för samisk renskötsel under
flera hundra år, som kommunikationsstråk, som kolonisationsområde för nybyggen med
jordbruk sedan 1600-talet och för torp och kolonat med anknytning till skogsbruk sedan
1800-talet. Skogsbygden har brukats för tjärbränning, kolning och virkesuttag sedan lång
tid tillbaka, mer intensivt sedan 1800-talets senare del. Prospektering för gruvdrift kan ha
förekommit sedan 1600-talet och några gruvor har startats, främst under 1900-talet, dock
inga kända i Åsele kommun. Skogslandets vattendrag har använts för elkraftsproduktion
och flottning.
Förhistorisk tid fram till järnåldern
Under stenåldern var bosättningar framför allt knutna till samtida kuster, större sjöar och
älvarna. Man levde av jakt och fiske. Fångstgropar anlades på strategiska platser i
närheten av och ett stycke ifrån de centrala bosättningarna. Från de mer centrala
bosättningsområdena i älvdalarna gjorde man jakt- och fiskeexpeditioner in i skogslandet.
Från sådana mer eller mindre tillfälliga expeditioner kan man hitta spridda
boplatslämningar i anslutning till skogslandets något mindre sjöar, tjärnar och vattendrag.
Jaktexpeditioner får man anta även berörde högre liggande terrängpartier, som området
med Skallberget, men det är oklart om eller i vilken utsträckning det ledde till
bosättningar/övernattningar uppe i bergen. Däremot har det under senare år påvisats att
hällmålningar från förhistorisk tid kan finnas på bergssidor i en bit upp i bergen, gärna i
anslutning till fångstgropssystem. Hällmålningarna kan uppfattas som heliga platser i
jakt- och fångstlandskapet.
Bilaga 6 MKB Skallberget
5
Det är oklart hur landskapet användes i detalj. Vissa delar kan ha uppfattats som
ointressanta för jakt enligt då rådande behov och strategier. Andra delar kan ha nyttjats
både extensivt och punktvis mer intensivt. Skogslandet har i stor utsträckning bevarat sin
karaktär av jakt- och fiskelandskap in till våra dagar.
Samisk renskötsel
Under järnåldern började skogslandet användas mer än tidigare. Detta kan förknippas
med en begynnande skogssamisk renskötsel. Ett nytt bosättningsmönster blev tydligt vid
slutet av järnåldern, kännetecknat av visten med härdar även vid myrar och små
vattendrag i skogslandet i lite mer höglänt terräng. Visten i sådana miljöer uppstod även
fortsättningsvis långt in i historisk tid. De kännetecknas av härdar efter kåtor. Sådana har
registrerats i skogslandet på några karaktäristiska platser. Landskapet kring dessa visten
och tillhöriga renbetesmarker har bevarats till i dag i stor utsträckning. Utom visten kan
det förekomma gravplatser och offerplatser i de samiska markerna, liksom
gränsmarkeringar för de lappskatteland som samerna hade. Även barktäkter på gamla
tallar, bengömmor och förvaringsanläggningar kan ha funnits kring visteplatserna.
Enligt ett försök att rekonstruera lappskattelanden i Åsele lappmark ska Skallberget i
huvudsak ha hört till Holmträsk lappskatteland, vars nordöstra gräns mot Långvattnets
lappskatteland förefaller kunna beröra vindkraftsparken (Westerdahl 1986 s 42).
Ytterligare lappskatteland förefaller beröras i Skallbergsområdets sydöstra del, bl.a.
"Arvid Nilssons land" som låg öster och norr om Karpsjökasen (a.a.). Är
rekonstrueringen historiskt riktig ska gränsrösen efter lappskattelanden kunna finnas i
området. Det kan inte helt uteslutas att gränser kan ha ändrats genom århundradena så att
ytterligare markeringar går att hitta. Utom gränsrösen finns även andra referenspunkter
byggda av stenar i det samiska landskapet.
Nybyggen, torp och jordbrukslägenheter
Den jordbruksrelaterade kolonisationen av skogslandet kom igång i slutet av 1600-talet
efter det att ett Lappmarksplakat år 1673 hade slagit fast att nybyggare fick slå sig ner
inom lappskattelanden. Kolonisationen fortsatte in i 1700- och 1800-talen. Enligt uppgift
var "finnen Nils Andersson" en av lappmarkens allra första nybyggare, när han anlände
till Gafsele i Åsele socken år 1674 (Westerdahl 1986 s 41). Han skall då ha tagits emot
vänligt av "Lars Zachrisson, skattelapp på Sämsjölandet", medan andra samer, från
Junsele som brukade fiska på platsen, skall ha varit mer fientligt inställda (a.a.). Gafsele
ligger utmed Ångermanälven ca 1 mil väster om den planerade vindkraftsparken
Skallberget.
Jordbrukskolonisationen gick dock ganska långsamt i Åsele. År 1715 ska invånarna ha
varit 69 samefamiljer och 9 nybyggare inom dåvarande socknen, som innefattade hela
Åsele lappmark, d.v.s. även nuvarande kommunerna Dorotea och Vilhelmina (Fahlgren
1966 s 9). Vid den tiden ska dessutom bönder från Ångermanland i söder sedan länge ha
fiskat och jagat en hel del i Åsele lappmark. Nybyggarna anlände därför inte till helt
okända trakter.
Nybyggena anlades vid sjöar och vattendrag i låglandsområden mellan höjdryggar och
bergstoppar eller i form av s.k. lidbebyggelse, dvs. bebyggelse och odling som sökte sig
upp på moränhöjder för att undvika frostlänta dalgångar. Fäbodar behövdes som
komplement till gårdarna för att tillvarata vidsträckta betesmarker, både för nybyggarna
och bönder nere i Ångermanland. Myrmarker är vanliga i inlandets landskapsbild och
Bilaga 6 MKB Skallberget
6
användes i stor omfattning för slåtter. Genom speciella bevattningssystem, karaktäristiska
för Västerbottens inland, kunde gräsväxten ökas i översilningsängar så mycket att fler
kreatur kunde hållas i gårdarna. Boskapsskötseln var därför av mycket stor betydelse för
försörjningsmöjligheterna och därmed den befolkningsökning som blev påtaglig under
1800-talet. Ängsbruket blev således ett karaktäristikum för skogslandets gårdar. De
speciella dammarna och bevattningssystemen anlades huvudsakligen under tiden 18201880.
Många gånger koloniserades marker kring kända fisketräsk och skogssamiska visten.
Ofta var det samer som blev nybyggare för att i någon mån kunna behålla sina gamla
lappskatteland. Kolonisationen ökade på 1800-talet, då den s.k. avvittringen (gränser
fastställdes mellan kronans och enskildas marker) underlättade nyetableringar.
Ännu under 1900-talet utökades antalet småbruk i skogslandet, nu i form av s.k.
jordbrukslägenheter, egna hem eller arbetarsmåbruk. Meningen var att man skulle
bedriva småbruk där parallellt med att man också arbetade i skogen och flottningen. Det
är vanligt att de sist upptagna gårdarna och torpen hörde till de först ödelagda när
samhällsutvecklingen ledde till att färre och färre personer livnärde sig på landsbygdens
näringar under 1900-talet fortsättning. I t.ex. kronoparken Hedvattnet anlades Bäckaskog
och Hedvattnet 1 år 1906, Hedvattnet 2 år 1919, Lugnvik 1 och Lugnvik 2 år 1923 samt
Västervik 1 och Västervik 2 år 1927 (Fahlgren 1966 s 89). Troligen fanns samtliga dessa
småbruk vid Hedvattensjön strax V om den planerade vindkraftsparken.
Skogsnäringar
Nybyggarna hade skogen som jakt-, fångst- och fiskemiljö, för virkesuttag och för att
bränna tjära, kola och tillverka pottaska för att tjäna extra pengar vid sidan av det
ordinarie arbetet. Vattendragen har använts för flottning i samband med avverkning i
större skala. Kolning och tjärbränning upphörde i stort sett i samband med krigsslutet
1945. Utansjö järnbruk (i närheten av Härnösand) ska ha haft privilegieskogar ända upp i
Åsele, bl.a. finns ”Utansjöskogarna” på 1800-talskartor i området kring Norra
Hedvattensjön och därifrån mot Holmträsk och Hälla (Fahlgren 1966 s 153).
Skogsnäringar finns kvar än i dag, även om det diversifierade skoganvändandet med
flottning, kolning och tjärbränning har upphört och ersatts med mer storskaligt skogsbruk
med annan brukningsteknik än tidigare.
Kommunikationsstråk
Kommunikationsstråk har funnits sedan stenålder, ofta utefter vattendragen. I det samiska
landskapet skapades flera nya flyttstråk mellan renarnas betesplatser. Från nybyggen
anlades vägar till centralorter, bl.a. särskilda kyrkvägar. För skogsarbetare kunde
särskilda cykelvägar anläggas.
Kulturmiljövärden i Åsele kommun vid och bortanför Skallberget
I Åsele kommun och i nära anslutning till Skallberget finns flera strukturer i landskapet
som belyser skogslandets kulturvärden.
Tre riksintressen för kulturmiljövården har utvärderats i Åsele kommun (Länsstyrelsen
1991):
Bilaga 6 MKB Skallberget
•
•
•
7
AC 39: Hälla ca 4 km SV om Storberget; forntida fångstmiljö med
stenåldersboplatser och fångstgropssystem
AC 40: Västra Storsjö (eller Väster-Storsjö) ca 2 mil N om Storberget; välbevarad
gård med byggnader av ålderdomlig exteriör och gruppering
AC 41: Torvsjö ca 4,5 mil NNV om Storberget; jordbruksby med sågar, kvarnar
m.m.
Speciella s.k. fornvårdobjekt är platser i länet där fornminnen lyfts fram för besökare
genom skyltar på platsen och/eller speciell markskötsel. I Åsele kommun finns fyra
sådana (Länsstyrelsen 1999):
•
•
•
•
Objekt nr 67; hällmålning och fångstgropssystem, ca 4 mil NV om Storberget
Objekt nr 85; ett fångstgropssystem utefter Ångermanälven invid Åsele tätort ca 2
mil NNV om Storberget
Objekt nr 145; fångstgropssystem vid Baksjön ca 4 mil NÖ om Skallberget
Objekt nr 146; boplatsvall (hyddlämning från stenålder) vid Torvsjöån ca 4 mil
NNV om Storberget
Ytterligare någon fornlämningslokal kan komma att vårdas särskilt framöver och
möjligen finns även fornlämningar som särskilt vårdas lokalt.
Värdefulla vägmiljöer har utvärderats i länet, varav ett 15-tal i Åsele kommun, dock
ingen i närheten av Skallberget, de närmast belägna finns mellan Över-Rissjö och
Svedjan, ca 8 km NÖ om Storberget, vid Hälla ca 1 mil VSV om Storberget och vid
Gavsele ca 1 mil VNV om Storberget (Länsstyrelsen m.fl. 2001).
En särskild inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar i Västerbottens län visar att ett
70-tal sådana har utvärderats, varav Åsele kommun har en av dessa, vid Torvsjöån ca 4
mil NNV om Storberget (Länsstyrelsen 1995).
I Åsele kommun finns ca 25 områden med utvärderade värdefulla odlingslandskap ur
kulturmiljösynpunkt (Länsstyrelsen 1993 och Länsstyrelsen 2004). De närmast
Skallbergsområdet är
•
•
•
Hälla, ca 9 km SV om Storberget, inom riksintresset
Gafsele by ca 1 mil VNV om Storberget
Tegelträsk ca 8 km NÖ om Hästryggen
Övriga miljöer med kulturhistoriskt värdefullt odlingslandskap ligger ca 2 mil från
Skallbergsområdet eller ännu längre bort.
Enligt FMIS finns inga fornlämningar eller andra kulturlämningar registrerade i
Skallbergsområdet (se fig. 2). I omgivningarna finns lämningar registrerade inom främst
två närliggande områden, Holmträsk och Hälla. Därtill finns några få registrerade
lämningar vid andra vattendrag som Långvattnet och Mesjön och enstaka exempel på
lämningar uppe på berg (raä-nr nedan hänvisar till Åsele socken).
De flesta registrerade fornlämningarna enligt fig. 2 består av
Bilaga 6 MKB Skallberget
•
8
fångstgropar (raä-nr 14, 15, 26, 36 och 429 enligt fig. 2). Sammanlagt är ca 40
fångstgropar registrerade på dessa lokaler (FMIS), vartill kommer att raä-nr 14,
15 och 26 ingår i ett större system med fångstgropar som fortsätter utanför kartan
flera km mot väster. Totalt finns här registrerade fångstgropar utefter en 8 km
lång sträcka (del av riksintresset AC 39).
Därtill kommer
• fyra registrerade boplatser av stenålderskaraktär (raä-nr 37, 41, 49, och 274
enligt fig. 2). På dessa finns fyndmaterial och skärvstenar som gör att
förhistoriska boplatser kan fastställas. Ytterligare fem lokaler, raä-nr 34, 40, 42,
48 och 275 har indikationer på förhistoriska boplatser. Dessa är troligen också
förhistoriska boplatser, men för dem behövs fördjupade utredningar i fält för att
klargöra deras karaktär.
• fyra lokaler av samisk karaktär; en sommargrav (raä-nr 46 enligt fig. 2), en plats
med namn (Lappudden) och tradition om ”lappgravar”(raä-nr 45), en fyndplats
för förmodad seite (raä-nr 47) och en plats med namn (Trollhuvudskallen) och
traditioner om samisk kult (raä-nr 272).
• två lokaler med trolig anknytning till jordbruksbebyggelsen; en plats med
husgrund och trolig källargrop enligt traditionen efter den första nybyggaren på
platsen (raä-nr 38 enligt fig. 2) samt en sten med sentida ristningar (raä-nr 39).
Flertalet av de registrerade objekten i FMIS enligt ovan är fasta fornlämningar
(fångstgroparna, boplatserna och sommargraven). Övriga platser bedöms som ”övrig
kulturlämning” eller kan komma att få fornlämningsstatus i samband med fördjupade
utredningar. De flesta lämningarna enligt fig. 2 registrerades/granskades av Gert
Magnusson vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering för den ekonomiska
kartan år 1976, under överinseende av Klas-Göran Selinge.
Projektet Skog & Historia har i Åsele kommun huvudsakligen bedrivits norr om
centralorten Åsele (fig. 1). I kommunens södra del saknas fältarbeten i det projektet.
Fig. 1. Utdrag ur karta över Västerbottens län som visar var projektet Skog & Historia har
bedrivits (gröna punkter). Projektet har bedrivits sedan andra hälften av 1990-talet och inriktats
på kulturlämningar i skogsmark, både fasta fornlämningar och andra kulturlämningar. Kartan
tillhandahållen av Berit Andersson, Västerbottens museum.
Bilaga 6 MKB Skallberget
9
Ytterligare information om det äldre landskapet kring Skallberget ges av historiska kartor
(ekonomiska kartor, generalstabskartor, laga skifteskartor m.fl.). För denna
kulturmiljöanalys har sådana kartstudier begränsats till området som direkt berörs i
Skallbergsområdet:
•
•
•
Ekonomiska kartor från 1976 visar att Skallbergsområdet har naturnamn som ger
indikationer på aktiviteter i området (Lappmyrkullen, Kyrkvägakullen,
Fäbodkullen, Spångmyran, Orrvinkullen etc.), vilka möjligen skulle kunna vara
vägledande till kulturlämningar som hitintills inte har registrerats (t.ex. härdar och
husgrunder). Ett stycke utanför den planerade vindkraftsparken finns ytterligare
ortnamn som indikerar aktiviteter, t.ex. Kolhusbrännan, Tjäredalstjärn,
Lappvallen, Mjölkmyrberget, Bodtjärnen, Kojsjön, Kvarnbackstjärnen,
Gammfäbodberget.
Generalstabskartorna Junsele och Björna från år 1916 respektive 1946 visar att
området Skallberget huvudsakligen då var skogsmark med enstaka fäbodar främst
utanför Skallbergsområdet. En av dessa fäbodar, mellan Kojsjön och
Hedvattensjön, i närheten av Lappmyrkullen (möjligen mellan denna och
Östiberget), förefaller finnas i anslutning till vindparksområdets avgränsning. En
stig leder till denna fäbod söderifrån, från Holmträsk, enligt generalstabskartan.
Laga skifteskartor tycks saknas för större delen av Skallbergsområdet. Den by
som berörs är Nytjärn, i övrigt består området av kronoparker som inte karterats
vid laga skifte. En översiktlig genomgång av laga skifteskartan över Nytjärn visar
att inga speciella objekt har karterats utöver utmark med skogar, myrar,
vattendrag och berg i den planerade vindkraftsparken.
Kulturmiljövärden i Örnsköldviks kommun vid och bortanför Skallberget
Den sydöstligaste delen av Skallbergsområdet, med Hästryggen, gränsar i söder till
Västernorrlands län och Örnsköldsviks kommun (Anundsjö socken). Denna gränstrakt
mellan Västerbotten och Västernorrland har ett fåtal utvärderade miljöer och objekt ur
kulturmiljösynpunkt.
Riksintressen för kulturmiljövården finns i kommunens norra del, Lillsjöslåttern
(slåttermark med bevattningssystem från 1800-talet) och Eliasmyren (kronotorp med
byggnader från 1910-talet). De är belägna ca 1 mil från den planerade vindkraftsparken.
Riksintresset Eliasmyren markeras med Y 45 på fig. 2, Lillsjöslåttern ligger utanför
kartans område.
Vid Holmträsk, således på Västernorrlandsidan, finns en välbevarad värdefull
teknikhistorisk miljö med såg och kvarn från 1800-talet respektive 1916, vilken framhålls
i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Denna är belägen ca 4 km SV om Skallberget
(markeras med K1 på fig. 2). Övriga objekt som utvärderats i det kommunala
kulturmiljövårdsprogrammet återfinns lång bort från Skallbergsområdet.
Enligt FMIS finns inga fornlämningar eller andra kulturlämningar registrerade i det
aktuella gränsområdet vid Hästryggen mellan Västerbotten och Västernorrland (se fig. 2).
Längre västerut, vid Gårmyrberget och Bräntet, finns enligt FMIS en kolbotten (raä-nr
698 i Anundsjö socken), en sentida husgrund (raä-nr 701), en sentida grop (raä-nr 702)
och två gränsmarkeringar (raä-nr 699 och 700), registrerade år 2008 i samband med
Bilaga 6 MKB Skallberget
10
arkeologiska utredningar. Dessa objekt betraktas inte som fasta fornlämningar men som
övriga kulturlämningar. De är belägna mer än 6 km från Skallbergsområdet.
Projektet Skog & Historia har bedrivits i delar av Västernorrlands län, men inte i de delar
som är med på kartan fig. 2 (Länsstyrelsen 2009).
Karta med registrerade kulturmiljövärden kring Skallbergsområdet
Fig. 2. Karta över området Skallberget med omgivningar. Planerade platser för vindkraftverk
inom svart begränsningslinje. Det skrafferade röda områdena AC 39 och Y 45 är riksintressen
för kulturmiljövården. Fornminnen och andra kulturlämningar enligt FMIS anges med röda
punkter och röda ytor med tillhörande fornlämningsnummer (Åsele socken i Västerbottens län
och Anundsjö socken i Västernorrlands län). Ett inringat område med grönt (K1) anger ett
bevarandevärt och kulturhistoriskt värdefullt objekt (såg och kvarn) enligt
kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks kommun. Kartan indikerar att
kulturmiljövårdsintressen huvudsakligen förekommer utanför området Skallberget. Kartan och
redovisningen av planerade vindkraftverk tillhandahålls av Telecontracting Scandinavia AB.
Markeringarna för riksintressen, såg- och kvarnmiljön K1 samt redovisningen enligt FMIS
kompletterat av Lennart Klang.
Bilaga 6 MKB Skallberget
11
Analys kulturmiljövärden vid Skallberget
Genomgången ovan ger en sammanfattande bild av kända kulturmiljövärden i anslutning
till området Skallberget. Den visar framför allt tre saker;
•
•
•
•
inga kända utvärderade kulturmiljöer eller registrerade fasta fornlämningar
förekommer i den planerade vindkraftsparken
det finns gott om utvärderade särskilt värdefulla kulturmiljöer och registrerade
lämningar som är karaktäristiska för skogslandet inom det större område som
Skallberget ingår i
utvärderade kulturmiljöer och registrerade fasta fornlämningar i närheten av den
planerade vindkraftsparken är huvudsakligen belägna så långt från parken att de
knappast berörs alls (varken visuellt eller på andra sätt)
indikationer på kulturlämningar i form av naturnamn är ganska vanliga, men
endast sällan har lämningar registrerats med anknytning till dessa namn
Det mest frapperande med den gjorda genomgången är att Skallbergsområdet med
närmaste omgivningar saknar registrerade objekt, trots indikationer i form av naturnamn
som tyder på att lämningar bör finnas. Den slutsats som bör dras av detta är att det saknas
utförda inventeringar som sökt efter lämningar av det slag som kan förväntas i området.
Utom sådana lämningar som indikeras av naturnamnen saknas även lämningstyper som
blivit uppmärksammade först på senare år vid inventeringar i närliggande områden, t.ex.
hällmålningar, fångstanläggningar för skogsfåglar uppe på berg och markeringar i det
samiska landskapet (gränsmarkeringar, förvaringsanläggningar, barktäkter, offerplatser
etc.). Det är i nuvarande kunskapsläge dock oklart vad som bör förväntas i
Skallbergsområdet av dessa lämningstyper som uppmärksammats under senare år,
eftersom de möjligen är lokalt begränsade till områden av annan karaktär än
Skallbergsområdet. T.ex. har fågelfångstanläggningar i Västernorrland huvudsakligen
registrerats på kalberg i kustlandet (Jensen 1997:98).
Underlagsmaterialets tillförlitlighet
Den bild som finns om kulturmiljövårdsintressen vid Skallbergsområdet är ett resultat av
inventeringar som utförts med sin tids kunskaps- och ambitionsnivå. I regionala program
framhålls i princip alltid att nya inventeringar och ny kunskap kan leda till omvärderingar
och nya utvärderingar. För området Skallberget med omgivningar kan vi konstatera att
Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utfördes 1976 eller tidigare, att
bebyggelse och odlingslandskap inventerades åren kring 1990 och att några andra
inventeringar (vägar, broar) har utförts från mitten av 1990-talet.
Den bedömning som kan göras utifrån när underlagsmaterialet för kulturmiljövärden har
tagits fram är att inventeringsläget är ganska gott vad gäller bebyggelse, men att
fornminnesinventeringens resultat generellt behöver kompletteras i området utifrån nya
kunskaper och nya fornlämningsbegrepp från tiden efter 1970-talet. Kompletteringar kan
troligen även göras vad gäller bebyggelse och odlingsmark, men knappast så att det berör
den planerade vindkraftsparken.
Vid tiden för fornminnesinventeringen 1976 och tidigare prioriterades dalgångarnas
landskap, där man erfarenhetsmässigt och genom arkivstudier visste att förhistoriska
Bilaga 6 MKB Skallberget
12
boplatser och fångstgropar förekommer. I övrigt utfördes inventeringar med viss hjälp av
sagesmän som gav tips om lämningar i markerna. Troligen har inte Skallbergsområdet
genomsökts vid tidigare fornminnesinventeringar, möjligen gjordes punktinsatser med
ledning av vad sagesmän hade att berätta. Flera kategorier kulturlämningar eftersöktes
inte systematiskt med den tidens fornlämningsbegrepp och tidsramar för inventering.
Den arkeologiska utredning som resulterat i fem lokaler med sentida kulturlämningar i
Anundsjö socken år 2008 (raä-nr 698-702 på fig. 2) har sannolikt utförts i ett område som
har likheter med Skallbergsområdet. Likheterna gäller åtminstone inventeringshistoriskt
och landskapsmässigt. Där utredningen utfördes kan man förmoda att inventering tidigare
inte utförts i fält, eftersom höglänta landskap mellan älvdalar således sällan besöktes vid
tidigare inventeringar. Man kan notera att resultatet av utredningen, som troligen utfördes
noggrant, förefaller magert ur fornminnessynpunkt. Landskapsavsnittet hade tydligen
tidigare valts bort vid fornminnesinventering såsom tämligen ointressant ur
fornminnessynpunkt, och i detta fall förefaller en sådan bedömning ha varit riktig. Det är
dock tveksamt att helt och hållet överföra resultatet av utredningen i Anundsjö till vad
man ska förvänta sig av inventeringar i Skallbergsområdet eftersom variationerna kan
vara betydliga i landskapets förutsättningar.
Oregistrerade kulturmiljöer och fornlämningar
Det finns indikationer på oregistrerade fornlämningar och andra kulturlämningar i
Skallbergsområdet. Ovan har indikerande naturnamn och gränsmärken efter
lappskatteland omnämnts. Även andra gränsmärken förekommer, bl.a. ett gränsmärke på
Karpsjökasen, uppfört vid "rörläggning" år 1830, då landskapsgränsen mellan
Västerbotten och Ångermanland skulle tydliggöras i terrängen med särskilda gränsrösen
och däremellan visarstenar var 500:e aln, d.v.s. ungefär var 300:e meter (Norstedt 2007 s
49). Redan år 1766 undertecknade kung Adolf Fredrik att Karpsjökasen skulle fastställas
som "beständig och evärdelig skillnad emellan Ångermanland å ena, samt Västerbotten
tillika med Lappmarken å andra sidan" (a.a. s 34). Gränsmärket på Karpsjökasen har
koordinaterna 7087284/1594760 och anses ganska svårtillgängligt på ett berg med
branter som kan förefalla "oövervinnerliga utan klätterutrustning" (a.a. s 72).
Enligt en annan uppgift (Westerdahl 1987 s 144) ska samen Lars Jonsson i slutet av
1800-talet ha slagit sig ner som "hästgetare" för byamännen i Tjärn (i Västernorrland, ett
par km S om den planerade vindkraftparken). Hästgetaren lär ha stått högst på
vallhjonens ranglista, och Lars Jonsson ansågs som en så värdefull person att byamännen
byggde honom ett särskilt hus i byn (a.a.). Själv ska han ha byggt sig en vallkåta på
Hästryggen (a.a.), vilket kan förklara namnet. Kåtan ska finnas bevarad (a.a. s 187). Intill
Hästryggen, utanför den planerade vindkraftsparken, finns namnet Lappvallen, vilket
enligt uppgift ska vara namn på en senare anlagd skogsarbetarkoja, som möjligen byggts
på en plats som tidigare varit ett annat samiskt viste (a.a. s 224).
Övriga konkreta indikationer som kommit fram i denna analys, främst naturnamn som
indikerar kulturlämningar, bör kunna vara vägledande till främst sentida lämningar, från
tider då naturnamnen kom till. Om det finns äldre lämningar i området får man konstatera
att sådana troligen endast kan indikeras vid inventeringar i fält, eftersom sådana äldre
lämningar sällan skapat namnformer eller andra indikationer som går spåra i skriftliga
källor.
Bilaga 6 MKB Skallberget
13
Sammanfattande bedömning Skallberget
Området Skallberget ger intryck att vara ett lämpligt val för vindkraftverk ur
kulturmiljösynpunkt. I området saknas kända kulturmiljöer och registrerade fasta
fornlämningar. I omgivningarna finns utvärderade värdefulla miljöer ur
kulturmiljösynpunkt och registrerade fasta fornlämningar, dock på sådana avstånd från
den planerade vindkraftsparken att de inte berörs. De kulturmiljöer och kända lämningar
som finns i omgivningarna (se fig. 2) visar att det större område, som Skallberget är en
del i, har en mångfald karaktäristiska objekt för denna landsände, med stenåldersmiljöer i
dalgångarna, samiska indikationer i både dalgångar och uppe på berg samt spår efter
nybyggarnas kolonisation på några platser.
Området (se fig. 2) har en topografi som kännetecknas av bergshöjder med skogs- och
myrmark. Det finns indikationer på att oregistrerade fornlämningar kan förekomma, dock
rimligen i sådan mindre omfattning att det i så fall bör gå att ta hänsyn till dem i den
fortsatta planeringen så att de bevaras även fortsättningsvis eller att de hanteras på annat
sätt i enlighet med KML. Risken är liten att de inte skulle kunna förstås i sina
sammanhang fortsättningsvis, även om vindkraftverk tillkommer i området.
Av kartbilden (fig. 2) och rådande kunskapsläge att döma får potentialen att hitta
fornlämningar och andra kulturlämningar bedömas som liten inom större delen av
området. Troligt är dock att fornlämningar och andra kulturlämningar finns oregistrerade
på några platser, som kan vara svåra att ringa in med bra tillförlitlighet vid en analys av
detta slag. Hela området förefaller vara i det närmaste helt oinventerat.
MKB-arbetet
Några påtagliga negativa effekter ur kulturmiljösynpunkt bedöms inte kunna urskiljas i
nuvarande kunskapsläge. En inventering i fält kan dock komma att registrera lämningar
som skulle kunna ändra den bedömningen.
Platsbesök för bedömning av kulturmiljöer
Särskilda platsbesök för att bedöma hur särskilt värdefulla kulturmiljöer utanför den
planerade vindkraftsparken påverkas visuellt bedöms inte behövas, eftersom sådana
kulturmiljöer återfinns flera km från vindkraftsparken och således inte kan bedömas
berörda.
Fältinventeringar/arkeologiska utredningar
En inventering i fält i syfte att dokumentera oregistrerade eller annars okända
fornlämningar och andra kulturlämningar bedöms behövas för att säkerställa att
vindkraftverk och tillhörande vägar inte byggs i strid med KML.
Bilaga 6 MKB Skallberget
14
Referenser jämte förkortningar
Fahlgren, Karl (red): 1966. Åsele sockenhistoria. Umeå.
FMIS: Riksantikvarieämbetet, fornminnesregistret. FMIS är en förkortning av
FornMinnesInformationsSystem. Finns sökbart på http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html.
Hedström, Jan-Olof 2000: Gruvorna i norra Sverige genom tiderna. I: I: Från Nasafjäll till Olden.
Subarktisk gruvhantering med fokus på Västerbottensfjällen. Red. Kenneth Awebro och Lennart
Klang. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 70.
Jensen, Ronnie (red.) 1997. Fornminnesinventeringen – nuläge och kompletteringsbehov. En
riksöversikt. Riksantikvarieämbetet.
KML: Kulturminneslagen. Utfärdad den 30 juni 1988. Trädde i kraft den 1 januari 1989. Svensk
författningssamling 1988:950.
Lantmäteriverket: Historiska kartor. Finns sökbara på http://www.lantmateriet.se. Här avses
generalstabskartor, häradskartor och laga skifteskartor.
Länsstyrelsen 1991: Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i
Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 1991.
Länsstyrelsen 1993: Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och
kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2 1993.
Länsstyrelsen 1995: Broar i Västerbottens län. En kulturhistorisk inventering. Länsstyrelsen i
Västerbottens län. Meddelande 13 1995.
Länsstyrelsen 1999: Fornvårdsprogram för Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Meddelande 1 1999.
Länsstyrelsen m.fl. 2001: Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. I samarbete
med Vägverket och länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Meddelande 2 2001.
Länsstyrelsen 2004: Ängs- och betesmarker i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens
län. Meddelande 2 2004.
Länsstyrelsen Västernorrland 2009: E-postmeddelande från Pia Nykvist 2009-0510 angående
inventeringsläget i norra delen av Anundsjö socken.
Norstedt, Gudrun & Staffan 2007. Landskapsgränsen mellan Ångermanland Västerbotten och
Åsele lappmark. Umeå.
Riksantikvarieämbetet 1990. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för
tillämpning av naturresurslagen 2 kap 6§. Stockholm.
Skog och Historia: Registreringar av kulturlämningar i skogsmark. Samarbete mellan bl.a.
Skogsstyrelsen och Västerbottens museum.
Spång, Lars Göran 1997: Fångstsamhälle i handelssystem. Åsele lappmark neolitikum –
bronsålder. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet.
Telecon 2009: Vindkraftprojekt Skallberget. http://www.telecon.se
Bilaga 6 MKB Skallberget
15
Västerbottens museum 1988: Kulturminnesvårdsprogram för Åsele kommun, etapp 1, Miljöer.
Arkivhandling, ej publicerad.
Västerbottens museum 1992: Åsele kommun, förslag till kulturminnesvårdsprogram.
Arkivhandling, ej publicerad.
Westerdahl, Christer. 1986. Samer nolaskogs. Örnsköldsviks kommun.
Örnsköldsviks kommun 2005: Kulturmiljöprogram. Antaget av Kultur och fritidsnämnden 200502-16.
Finns förutsättningar för hållbar rennäring och
vindbruk på Skallberget, Åsele kommun?
Konsekvenser för Vilhelmina södra sameby av planerad vindpark
Hot i%
Skogsbruk
2%
Markprocesser
Minskande betesareal
11%
Exploateringar
25%
14%
Samhällets attityd
Driftskostnader
5%
7%
13%
2%
4%
5%
Klimatförändringar
Hälsa
Interna konflikter
Köttpriser
5%
7%
Rovdjur
Samepolitik












