2010 - Privattandläkarna

Privattandläkarna
En branschorganisation
för hela tandvården
Välkommen till
verksamhetsplaneringsdagarna
25-26 november 2010
Privattandläkarna
Innehållsförteckning handlingar för
verksamhetsplaneringsmöte 26 november 2010
1.
Program
2.
Deltagarförteckning
3.
Dagordning
4.
Röstlängd
5.
Proposition1 om budget, verksamhetsplan och avgifter 2011 samt
verksamhetsplan 2011
6.
Bilaga 1 till verksamhetsplan – Budgetförslag
Sveriges Privattandläkarförening 2011
7.
Bilaga 2 till verksamhetsplan – Budgetförslag
Svensk Privattandvård AB 2011
8.
Bilaga 3 till verksamhetsplan –
Medlems- och serviceavgifter 2011
9.
Proposition 2 om stadgeförändring
10.
Proposition 3 om stadgeförändring
11.
Motion 1
Styrelsens svar på motion 1
12.
Motion 2
Styrelsens svar på motion 2
13.
Fyllnadsval av ledamot i Sverige Privattandläkarförenings centrala
förtroendenämnd.
14.
För kännedom:
Motion till Sveriges Tandläkarförbunds förbundsmöte: Modernisera Sveriges
Tandläkarförbund – för ökad medlemsnytta.
15.
För kännedom:
Generalsekreterarens halvårsrapport
Privattandläkarna
Deltagarförteckning verksamhetsplaneringsmötet den
25-26 november 2010
Representanter för respektive förening till årsmötet är svartmarkerade
Namn
Mats Petersson
Claes Henriksson
Olle Stenhamre
Peter Stade
Ingen Deltagare
Stina Schariot
Maria Nygren
Anna Löfström
Jonas Vogler
Brita Raning
Gunnar Bringman
Paul Ludwig
Daniel Almgren
Joakim Jerlardtz
Margareta Ambré
Ingen Deltagare
Åsa Granberg
Peter Franzén
Björn Smedberg
Jan-Peter Glans
Bodil Frankander
Olof Thörne
Lotti Dahllöf
Anna Stiernspetz
Lars Christersson
Helena Dahlsjö
Peter Olsson
Göran Herbring
Pernilla Schubert
Caroline Nordqvist Orsucci
Göran Lilienberg
Stina Hellman
Björn Backlund
Mats Gustafsson
Patrik Andrén
Susanne Smedberg
Jòna Ingvarsdottir
Ann Sunneborn
Susanne Morfeldt-Hafstrand
Martin Eslami
Patric Renström
Lokalavdelning
Blekinge
Bohuslän
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Halland
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Mellersta Norrland
Norrbotten
Norrköping
Skaraborg
Skaraborg
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Skåne
Skåne
Skåne
Sörmland
Sörmland
Uppsala
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västgöta Dal
Västmanland
Älvsborg
Älvsborg
Örebro
Örebro
Örebro
Östergötland
1 Privattandläkarna
Styrelsen
Anders Mohlin
Mikael Jansson
Ingrid Leitzler
Eva Möllborg
Catharina Brandmaier
Lars Christersson
Ordförande
Vice ordförande
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Revisor
Erik Baecklund
Förtroendemannarevisor
Valberedning
Erik Tullsten
Camilla Logardt Winderud
Bengt Franzon
Kontoret
Eva Andersson
Jan-Åke Zetterström
Anders Wikander
Dan Nilsson
Ingela Andrée
Maria Bjurö
Tina Fredriksson
Merit Frost
August Liljeqvist
Lars Olsson
Marina Sabelström Ingwes
Ann-Catrin Almespång
Margot Bohman
Generalsekreterare
Vd
Vice vd
Företagsrådet
Håkan Wickholm
Carina Celin Sjölund
Hanno Sliwo
Carola Lemne
Marianne Forsell
Colosseum
CelinDental
Tandea AB
Praktikertjänst AB
Oral Care AB
CFN/LFN
Erik Ternert
Elisabeth Philip
Britten Lagerkvist Tranströmer
Pär Almqvist
Kent Petersson
Björn Kruse
Peter Danielsson
Gunilla Sandberg
Ola Bromander
CFN
CFN
CFN
CFN
LFN Skåne
LFN Dalarna
LFN Blekinge
LFN Sörmland
LFN Västgöta Dal
2 Privattandläkarna
Erland Näslund
Åke Ericson
Britt-Marie Hedström
Staffan Olsson
Lars Gezelius
Karina Melander
Anders Tullberg
Rikard Elliot
Bo Selvin
Per Ehrlington
Johnny Astbäck
Thomas Solmell
Ann-Marie Nettelbladt
Camilla Nordwall
LFN Mellersta Norrland
LFN Västerbotten
LFN Stockholm
LFN Stockholm
LFN Stockholm
LFN Stockholm
LFN Stockholm
LFN Stockholm
LFN Värmland
LFN Jönköping
LFN Uppsala
LFN Norrköping
Privattandläkarna Stockholm
Privattandläkarna Stockholm
Gäster
Björn Klinge
Stig Orustfjord
Gun-Britt Lundin
Stig Nyman
Per-Anders Sunesson
Rickard Broddvall
Petra Zetterberg Ferngren
Lars Godner
Martina Ränk
Aud Sjökvist
Karl-Erik Danielsson
Professor i Paradontologi
Överdirektör Försäkringskassan
TLV
Nämnden för statligt tandvårdsstöd
Socialstyrelsen
Dept.sekr. Socialdepartementet
Socialdepartementet
Spring Time
Spring Time
HSAN
Gernandt & Danielsson
3 Privattandläkarna
Dagordning verksamhetsplaneringsmöte 26 november 2010
Datum:
Fredagen den 26 november 2010 kl. 13:30 – ca 16:30
Plats:
Skogshem & Wijk, Lidingö
1.
Verksamhetsplaneringsmötets öppnande
2. Val av mötesordförande och mötessekreterare
3. Fastställande av röstlängd
4. Val av två justerare tillika rösträknare
5. Fråga om verksamhetsplaneringsmötet blivit i behörig ordning sammankallat
6. Fastställande av dagordning
7.
Beslut om fastställande av budget och verksamhetsplan samt
medlems- och serviceavgifter för år 2011 enligt proposition 1
8. Beslut med anledning av styrelsens proposition 2 om stadgeändring
9. Beslut med anledning av styrelsens proposition 3 om stadgeändring
10. Beslut med anledning av motion 1
11. Beslut med anledning av motion 2
12. Fyllnadsval av en ledamot till centrala förtroendenämnden
13. Verksamhetsplaneringsmötet avslutas
Privattandläkarna
Röstlängd verksamhetsplaneringsmöte 26 november 2010
Lokalavdelning
Företagsröster
Tandläkarröster
Blekinge
12
45
Bohuslän
40
59
Dalarna
16
50
Gotland
6
17
Gävleborg
37
62
Göteborg
188
259
34
83
Jämtland
17
29
Jönköping
33
74
Kalmar
34
72
Kronoberg
30
53
Mellersta Norrland
17
50
Norrbotten
27
31
Norrköping
17
46
Skaraborg
29
63
Stockholm
1 792
897
Skåne
315
516
Sörmland
30
73
Uppsala län
62
87
Värmland
29
69
Västerbotten
32
53
Västgöta Dal
15
38
Västmanland
31
65
Älvsborg
41
74
Örebro
35
67
Östergötland
41
55
2 960
2 987
Halland
Totalt
Privattandläkarna
2010-10-12
Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november
Proposition 1 - Budget, avgifter och verksamhetsplan för 2011
Styrelsen vill härmed lägga fram proposition om budget, avgifter och verksamhetsplan för
verksamhetsåret 2011 till verksamhetsplaneringsmötet.
När man vill åstadkomma förändring är det bästa sättet att börja med att förändra sig själv.
Under 2010 har vi sett hur Privattandläkarnas verksamhetsutveckling har gett resultat i form av
förändringar i omvärlden. Sakta börjar ett vårdgivar- och företagarfokus att bli synligt även hos
myndigheterna och politiken. Trots att tandvårdsreformen från 2008 även fortsättningsvis krävt
stora arbetsinsatser från branschorganisationen Privattandläkarna, märker vi att det blivit
lättare att nå gehör. Vi kan dock inte slå oss till ro i detta läge. Det finns en lång rad stora
utmaningar för tandvårdsbranschen i framtiden, och det gäller att bygga ett starkt fundament
för att kunna fortsätta att vara framgångsrika.
Styrelsen har, som framgår av den bilagda verksamhetsplanen identifierat tre områden som bör
prioriteras, nämligen:
 Nästa steg i verksamhetsutvecklingen – en branschorganisation för hela tandvården
 Kvalitet – en förutsättning för framgång
 Den lokala verksamheten – nyckeln till framgång
Resultatet av riksdagsvalet 2010 gav upphov till ett helt nytt politiskt landskap, som det kommer
att kräva tid och energi för att lära sig att förstå och hantera. Debatten i valrörelsen kom att
präglas av andra frågor än sådana med direkt koppling till vården. Valutgången verkar inte
heller leda till att det blir några större förändringar i den politik som kommer att föras på
tandvårdsområdet. Det osäkra parlamentariska läget medför en risk för att en
minoritetsregering tvingas kohandla i frågor som är viktiga för tandvården. Mot den
bakgrunden blir det mycket viktigt att fortsätta att skapa en stark branschorganisation som kan
stå stadigt oavsett politiskt läge.
Eftersom budget, avgifter och verksamhetsplan är tätt kopplade till varandra lägger styrelsen
fram dem som en sammanhållen proposition.
Med detta vill styrelsen yrka att verksamhetsplaneringsmötet bifaller den framlagda budgeten,
avgiftsförslagen och verksamhetsplanen.
Eva Andersson
Anders Mohlin
Catharina Brandmaier
Mikael Jansson
Ingrid Leitzler
Eva Möllborg
Bilagor till proposition:
 Verksamhetsplan 2011
 Budget 2011 – Bilaga 1 och 2
 Förslag till medlems- och serviceavgifter – Bilaga 3
Privattandläkarna
Verksamhetsplan 2011
Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
1
Innehåll
Innehåll.......................................................................................................................... 2 1. Inledning och sammanfattning ................................................................................ 3 2. Året som gått - 2010 ................................................................................................. 4 3. Nästa steg i verksamhetsutvecklingen ...................................................................... 5 4. Kvalitet – en förutsättning för framgång.................................................................. 6 5. Lokal verksamhet – nyckeln till framgång ...............................................................8 6. Löpande verksamhet ............................................................................................... 9 Efter valet 2010 ................................................................................................................................... 9 Tandvårdsreformen ............................................................................................................................ 9 Utveckling av affärssystem och webb ................................................................................................. 9 Förtroendenämnderna ..................................................................................................................... 10 Föreningsmöten ................................................................................................................................. 11 Lobbying och påverkansarbete .......................................................................................................... 11 Privattandläkarna ingår idag i en rad styr- och arbetsgrupper inom Försäkringskassan,
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Socialstyrelsen. .................................................... 11 Utredningar och undersökningar ...................................................................................................... 11 Medlemsbladet Privattandläkaren .................................................................................................... 11 Information och kommunikation; GS-brev och Evas blogg ............................................................ 12 Press och massmedia ........................................................................................................................ 12 Remissinstans och expertorgan ........................................................................................................ 12 Beredskapsfonden............................................................................................................................. 12 Varumärket Privattandläkarna......................................................................................................... 13 Tre rådgivande organ ........................................................................................................................ 13 Medlemskapet i Sveriges Tandläkarförbund ................................................................................... 13 Stöd till 26 lokalavdelningar och divisioner och enskilda medlemmar........................................... 14 Försäkringsverksamhet .................................................................................................................... 14 7. Ekonomi – Budget 2011 ......................................................................................... 14 8.
Riskanalys ............................................................................................................. 15 9. Policys ................................................................................................................... 16 Bilagor:
1. Budget 2011 för Sveriges Privattandläkarförening
2. Budget 2011 för Svensk Privattandvård AB
3. Förslag till avgifter för 2011
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
2
1. Inledning och sammanfattning
Även 2011 blir ett år som kommer att präglas av förändringar inom tandvårdssektorn. Det blir
alltmer tydligt att tandvårdens organisationer och verksamheter måste välja väg. Vill vi vara
med och påverka och driva förändringarna eller vill vi luta oss tillbaka och låta någon annan ta
taktpinnen? Privattandläkarna har alla möjligheter att fortsätta att utvecklas till en stark
branschorganisation, men det kräver att vi är målmedvetna och beredda att förändras.
Generellt är branschorganisationer en välkänd och självklart intressant samarbetspartner för
politik och myndigheter. Det finns inte någon renodlad branschorganisation inom tandvården.
Genom de steg vi tagit under 2010 har vi närmat oss branschföreträdarna för tandvården inom
den offentliga sektorn, och sett att det finns många frågor där vi har gemensamma intressen.
Sedan drygt 40 år har tandvården i Sverige präglats av en uppdelning mellan offentlig och privat
tandvård. Denna uppdelning har gradvis minskat i betydelse. Det finns, enligt vår bedömning,
mer att vinna på att hela tandvården samverkar.
Privattandläkarkåren är en åldrande kår. På några års sikt kommer antalet privattandläkare att
minska på ett sätt som innebär stora utmaningar för föreningens möjligheter att påverka
tandvårdens villkor. Vi måste redan nu påbörja ett arbete för att bredda medlemsbasen. Vi vet
att vi redan idag ligger nära taket för vad våra medlemmar är beredda att acceptera när det
gäller avgifter.
Resultatet i riksdagsvalet 2010 innebär även det en utmaning. En oklar majoritet riskerar att
leda till en politik som präglas av kohandel och uppgörelser över blockgränserna. I sådana
uppgörelser vet vi att tandvården kan bli en bricka som påverkas utan att det finns en tydlig
politisk vilja bakom. Det gör att vårt arbete med politiska kontakter blir än viktigare när
förutsägbarheten minskar.
Privattandläkarna är den enda medlemsorganisationen inom tandvården som arbetar för
 Fri prissättning
 Fri etablering
 Patientens fria val av tandläkare
 Ett högkostnadsskydd för tandvård
 Konkurrens på lika villkor på tandvårdsmarknaden
 Vårdgivarnas villkor
Flera av dessa frågor har länge varit de frågor som präglat Privattandläkarna. Utvecklingen på
tandvårdsmarknaden, där nya typer av vårdgivare kommer in, och de förändrade regelverk som
styr hur tandvårdens utövas, pekar på behovet av en företrädare för de företag som har det
juridiska ansvaret för tandvårdsverksamheten, vårdgivarna. Detta ligger också helt i linje med
resultatet av den medlemsenkät som vi genomfört under oktober 2010.
Just nu har vi ett gynnsamt läge i flera av dessa frågor, men det krävs en stark organisation som
kan arbeta för att villkoren fortsätter att utvecklas till det bättre.
Om vi vill fortsätta att kunna påverka våra villkor måste vi agera, och söka samverkanspartners
som kan skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling för tandvårdsmarknaden.
Därför föreslås följande prioriterade områden för 2011:
1. Nästa steg i verksamhetsutvecklingen – en branschorganisation för hela tandvården
2. Kvalitet – ett förutsättning för framgång
3. Lokal verksamhet – nyckeln till framgång
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
3
På följande sidor beskrivs och kommenteras den verksamhet och de aktiviteter som planeras
inför verksamhetsåret 2011 inom Sveriges Privattandläkarförening. Svensk Privattandvård AB
är ett helägt dotterbolag till Sveriges Privattandläkarförening, med syfte att ge service åt
föreningen och dess medlemmar. Bolaget är en självständig juridisk person med en egen
styrelse. I den utveckling förening och bolag nu befinner sig, har respektive ledning bedömt att
det för 2011 är lämpligt att lägga fram en gemensam verksamhetsplan.
Stockholm
2010-10-07
Eva Andersson
Generalsekreterare
Sveriges Privattandläkarförening
Ordförande Svensk Privattandvård AB
Jan-Åke Zetterström
Vd
Svensk Privattandvård AB
2. Året som gått - 2010
Sveriges Privattandläkarförening har de senaste åren alltmer utvecklats till en professionell
branschorganisation med ett stort externt kontaktnät. I dag kan vi konstatera att vår omvärld
lyssnar på Privattandläkarna som branschens företrädare.
Årsmötet den 21 november 2008 är ett historiskt datum för organisationen, då företag
välkomnades som medlemmar med stor majoritet. Privattandläkarna har genomfört de första
stegen i en genomgripande verksamhetsutveckling. Det är nu dags att ta nästa steg. Under 2009
och 2010 har det visat sig på många sätt att vi slagit in på rätt väg, men det har också blivit allt
tydligare att vi måste fullfölja vår vision.
Utvecklingen på tandvårdsmarknaden visar allt mer tydligt att vårdgivar- och
företagsperspektivet ökar i betydelse, och branschorganisationen måste följa med i den
utvecklingen. För att vara en stark branschorganisation krävs en bred medlemsbas. Den
fortsatta dialogen med de företag som ännu inte är medlemmar, har visat på ett behov av att
öppna Privattandläkarna ytterligare. I kontakten med befintliga medlemmar märks ett intresse
och ett behov av en mer affärsmässig företagskultur. Företagarfrågor har blivit allt mer
intressanta för våra medlemmar.
Styrelsen föreslår därför i en proposition till verksamhetsplaneringsmötet 2010 ett ytterligare
steg i utvecklingen mot att kunna erbjuda medlemskap för alla tandvårdsföretag under 2011.
Vision
Sveriges ledande tandvårdsaktör
Affärsidé
Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera,
driva och gå före i en framgångsrik
tandvård.
Grundläggande värderingar
 Delaktighet
 Hög vård- och verksamhetskvalitet
 Professionella relationer
 Öppenhet inför
omvärldsförändringar
 Affärsmässighet
 Patienten i fokus
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
4
Vår relation med tandvårdens nyckelaktörer har gett resultat och vi märker att vår expertis
efterfrågas i allt högre grad. Ett exempel på det är tandvårdsreformen. Den har ställt stora krav
på anpassning från våra medlemmar, vilket har gjort att medlemmarnas krav på oss som
branschorganisationen ökat. Privattandläkarnas uthållighet och åtgärdsplan har varit till stor
hjälp för Socialdepartementet, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen och
Försäkringskassan i arbetet med tandvårdsstödet.
Verksamhetsplanen för 2010 innehöll tre prioriterade områden; nästa steg i
verksamhetsutvecklingen – den inre kulturen, kvalitet och den lokala verksamheten.
Privattandläkarnas viktigaste frågor under alla år har varit:
 fri prissättning,
 fri etablering,
 fritt val för patienten
 ett statligt skydd mot höga tandvårdskostnader
 konkurrens på lika villkor på tandvårdsmarknaden
I och med att tandvårdsreformen genomförts, och den genomlysning av landstingen som pågår
via Statskontoret, har vi ett läge där organisationen kan sägas ha uppnått alla uppsatta mål.
Utmaningen för Privattandläkarna är nu att behålla och utveckla de uppnådda positionerna.
Detta ställer krav på andra arbetssätt än tidigare, vilket också avspeglas i de slutsatser som
dragits i Privattandläkarnas verksamhetsutveckling.
Frågorna om kvalitet aktualiseras alltmer även inom tandvården och branschorganisationen ska
även här gå före och stimulera till utvecklingen.
Under 2011 fortsätter vi att driva utvecklingen. Vi vill fortsätta att gå från priskonkurrens till
kvalitetskonkurrens, vi fortsätter att utveckla verksamheten och vi fortsätter att stärka den
lokala verksamheten. År 2010 är ett valår vilket innebär att Privattandläkarna kommer att
ytterligare intensifiera sitt politiska påverkansarbete under 2011 för att säkerställa att de
tidigare uppfyllda målen kvarstår.
3. Nästa steg i verksamhetsutvecklingen
Att utveckla en verksamhet kräver tålamod och uthållighet. Framgången kommer när en kultur
skapats som löpande utvärderar sin verksamhet och implementerar förändringar. Föreningen är
nu inne i steg fyra när det gäller den beslutade verksamhetsutvecklingen - den sista och kanske
den svåraste fasen. Det är nu ledning och styrelsen sätts på tuffa prov i att tillsammans leda,
styra och följa upp verksamheten. En verksamhet som i det vardagliga livet för medlemmarna
kan kännas ny och främmande.
Verksamhetsutvecklingen har tagit fram styrande dokument och klarlagt roller och ansvar.
Utmaningen ligger nu i att omsätta detta i handling och aktivt agerande för medlemmarnas
bästa.
Vi är en ideell organisation som styrs av en stark demokrati. Det är viktigt att den demokratiska
rösten har med antal röster att göra och inte tonläget i ett fåtal röster. Vi behöver skapa ärlighet,
respekt, tillit och ansvar - något som framgår av Privattandläkarnas uppförandekod.
Under 2011 kommer styrelse, ledning och förtroendevalda att fokusera på fortsatt
verksamhetsutveckling och en professionalisering av organisationen, för att nå
Privattandläkarnas fastställda värderingar. Ödmjukhet och respekt för andra kompetenser
behöver föras in i organisationen. Grunden för verksamheten bygger på att medlemmar och
förtroendevalda har ett ideellt engagemang. Därför kan inte verksamheten centralstyras i alla
delar. Men för att nå visionen krävs att alla, både i styrelser, i ledningen och på kontoret
levererar en tydlig medlemsnytta som ligger i linje med målbilden för föreningen.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
5
Möjligheterna att påverka villkoren för tandvården via kontakter och samverkan med politiker
och myndigheter är stora, men det ställs allt högre krav på professionalitet, kontinuitet och
trovärdighet. Tandläkaren kan inte göra hela jobbet. Det är en självklarhet gentemot
patienterna, grunden för en god tandvård börjar i egenvården. Men i takt med en tilltagande
professionalisering i samhället, gäller det även andra aspekter på tandvårdsområdet.
Tandvården behöver ta till sig allt fler och allt mer kvalificerade tjänster från en lång rad olika
utförare med olika kompetens för att kunna renodla patientnyttan. Vi måste skapa goda
förutsättningar för att mötet mellan kunden/patienten och tandvården ska bli så effektivt och
värdeskapande som möjligt för bägge parter. Lika självklart som att tandvården anlitar t ex
tandhygienister, tandtekniker, servicetekniker, IT-tekniker och webbföretag, lika självklart är
det att vi anlitar rätt kompetens för att driva vår branschorganisation. Det innebär en utmaning
för branschorganisationen i att förstå, att det inte alltid är en tandläkare som är bäst på att
förmedla till politiker och myndigheter vad tandvården behöver för att vara framgångsrik och
utvecklas. Om branschorganisationen ska kunna rekrytera och behålla de toppkrafter vi vill ha
och behöver som våra främsta företrädare, krävs också att organisationen kan erbjuda goda
arbetsvillkor. Det är ett stimulerande, men tufft uppdrag att leda organisationen. Därför måste
vi vara tydliga med att vi verkligen står bakom utvecklingen till att professionalisera
organisationen.
Antalet tandläkare minskar. Idag har vi:
 Verksamma medlemmar som är 65 år (födda 1945) – 50 st,
 Medlemmar som fyller 65 år nästa år (födda 1946) – 89 st,
 Medlemmar födda mellan 1926 – 1944 som fortfarande är verksamma – 181 st.
De flesta som går i pension lämnar föreningen.
Det sker en utveckling där företagets ansvar blir tydligare och den enskilda tandläkarens
verksamhetsansvar tonas ned. Marknadsvillkoren för offentliga och privata vårdgivare blir allt
mer likartade. Det blir allt tydligare att kostnaderna för branschorganisationens verksamhet ska
belasta företagen, snarare än de enskilda tandläkarna.
När hela tandvården står enad blir vi starkare som part gentemot politiken och myndigheterna.
Olika politiska majoriteter eller myndighetsföreträdare kan inte välja att spela ut tandvårdens
företrädare mot varandra. En bredare bas för organisationen ger en bättre ekonomi.
En renodlad branschorganisation har en självskriven plats som partner till myndigheter och
politiker. Genom att samla alla företag och vårdgivare blir organisationens roll och ansvar
tydliga. Det skapar också möjligheter för andra organisationer att renodla sina respektive roller
och ansvar. Sveriges Tandläkarförbund kan bli ett renodlat yrkesförbund, medan
Tjänstetandläkarna kan bli en tydlig fackförening för alla anställda tandläkare.
4. Kvalitet – en förutsättning för framgång
En av Privattandläkarnas grundläggande värderingar är hög vård – och verksamhetskvalitet.
Vår ambition har under 2010 varit, att påbörja ett strukturerat, systematiskt långsiktigt arbete ett arbete som är avgörande för branschens slagkraft och utveckling. Genom att definiera
kvalitetsbegreppet, stimulera kvalitetsarbetet inom branschen och medverka i viktiga
sammanhang där kvalitetsfrågor avhandlas, möter vi i tandvårdsbranschen de krav som kunder
och patienter ställer. Privattandläkarna ska synas i sammanhang där frågor om kvalitet står i
fokus, vilket innebär att vi medverkar i nationella aktiviteter och tillsammans med partners
hämtar kunskap även internationellt. Vi avser att fortsätta detta arbete under 2011.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
6
Branschorganisationens arbete med kvalitetsfrågor kan sammanfattas med att vi ska:
 Definiera
 Stimulera
 Medverka
Målet är att gå från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens. Ett exempel är att stimulera och
delta i arbetet för att skapa ett oberoende utvärderingsinstitut. En utredning, på uppdrag av
socialministern, undersöker förutsättningarna för en fristående och oberoende
granskningsfunktion för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Bakgrunden är, att kundens
och patientens behov av producentobunden information ökar generellt i och med att nya
möjligheter ges att välja vårdgivare även inom övrig hälso- och sjukvård. Dessutom finns det ett
behov av en funktion för oberoende uppföljning av sjukvårdspolitiska beslut. Det yttersta syftet
är att stärka kunden och patientens ställning. Här har den privata tandvården stora möjligheter
att både bidra och dra nytta av utvecklingen.
I dag mäts och utvecklas kvaliteten inom områdena:
 Upplevd kvalitet som t ex mäts av Svensk Kvalitetsindex (SKI)
 Systemkvalitet, som är företags- eller klinikspecifika instrument för att bland annat
säkerställa ordning och reda
 Odontologisk kvalitet, som mäts bland annat genom indikatorer och frivilliga
kvalitetsregister.
Privattandläkarna ska driva kvalitetsutvecklingsarbetet för branschen genom fortsatt aktiv
medverkan i projekt och utvecklingsarbeten som syftar till att förändra och utveckla de system
och indikatorer som redan finns etablerade för branschen. Några exempel är:
 Samverkan med Socialstyrelsen när det gäller framtagande och information kring
nationella riktlinjer, nationell informationsstruktur och indikatorer för god vård.
 Föra in och påverka att kvalitetsfrågor blir en del i regelverket som fastställs av
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
 Medverkar tillsammans med Inera AB, 1177.se i deras uppdrag från regering och
departement att utveckla tandvårdsfrågorna på nätet, framför allt den kommande
prisjämförelsetjänsten.
 I övrigt påverkar branschorganisationen de kvalitetsindikatorer som andra myndigheter
tar fram och efterfrågar från tandvården i samband med t e x inrapportering till
tandvårdsregistret.
 Utveckla den etablerade kontakten med Pankey Institute, USA för att skapa möjligheter
till utveckling för våra medlemmar.
Den prisjämförelseportal som tidigare har utvecklats och administrerats av Försäkringskassan,
kommer på Privattandläkarnas initiativ att hanteras av Inera AB, som ägs av SKL. Processen
med att förändra prisportalen påbörjades efter lanseringen av portalen, som uppvisade mycket
stora brister. Privattandläkarna har drivit processen för en utveckling, där målet är en
kunskapsportal och inte enbart en webbtjänst baserad på prisuppgifter. Genom vårt
påverkansarbete har regeringen avsatt 15 miljoner kronor till en bättre prisjämförelsetjänst med
tandvårdsinformation och frågetjänst.
Idag har patienter, Eniro, Reco med flera, tagit olika initiativ till hemsidor där man kan ranka
sin tandläkare. För övrig hälso- och sjukvård finns en hemsida, omvard.se, där kunder och
patienter kan jämföra olika vårdcentraler och sjukhus med varandra ur ett kvalitetsperspektiv.
Här finns information om medicinska resultat, tillgänglighet och patientupplevd kvalitet på
vårdgivarnivå som ger värdefulla underlag inför patientens val. Därför ska vi arbeta för att den
oberoende myndigheten ISF, Inspektionen för Socialförsäkringar, har fokus även på
tandvårdsfrågor och på att göra tandvårdens kvalitet känd för kunder och patienter. Detta är ett
exempel på hur vi ska jobba för att gå från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
7
5. Lokal verksamhet – nyckeln till framgång
Det är genom engagemang och delaktighet i de lokala avdelningarna som medlemsnyttan
kommer att utvecklas ytterligare. Med en fast grund att stå på kan lokala företrädare och
Privattandläkarnas ledning utöva ett kraftfullare påverkansarbete.
Genom att levandegöra de sex grundläggande värderingarna har lokalavdelningarna samma
förutsättningar att förmedla budskap till alla medlemmar. Det gynnar kommunikationen vid
värvning av nya medlemmar, ger stöd i kontakten med befintliga medlemmar och skapar
trygghet i det lokala styrelsearbetet. Lokalavdelningarna kommer att uppmuntras att dela
erfarenheter med varandra. Dagens organisation med 26 lokalavdelningar är inte i alla lägen
den mest optimala. Under 2010 har man lokalt väckt frågan om sammanslagning av
avdelningarna i Västra Götalandsregionen. Lokalavdelningen i Mellersta Norrland har aviserat
svårigheter att rekrytera styrelse.
Kontinuerlig utbildning för ledamöter i de lokala styrelserna är nödvändig, då nya
förtroendevalda tillkommer. Utbildningen består i bland annat information om styrelsearbete,
hur man värvar medlemmar, föreningsekonomi och hur man förmedlar ett budskap.
Sammanfattningsvis ansvarar den lokala verksamheten och dess styrelse för att:
 Driva den demokratiska processen lokalt
 Företräda Privattandläkarna
 Upparbeta goda politiska kontakter lokal/regional nivå och goda relationer med dess
tjänstemän
 Förhandla lokala avtal som jouravtal och barnavtal
 Mediekontakter i lokala frågor
 Organisera aktiviteter för medlemmar
 Stödja enskilda medlemmar
 Medla och överbrygga konflikter mellan medlemmar
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
8
6. Löpande verksamhet
Efter valet 2010
Olika löften och utspel kring tandvård är en ständigt återkommande ingrediens i valrörelserna.
Tandvårdsbranschen behöver långsiktiga spelregler för att kunna åstadkomma nytta för
patienter och samhälle. Därför är nödvändigheten av en gemensam branschorganisation tydlig.
När hela tandvården står enad, blir vi starkare som part gentemot politiken och myndigheterna.
En renodlad branschorganisation har en självskriven plats som partner till myndigheter och
politiker. Genom att samla alla företag och vårdgivare blir organisationens roll och ansvar
tydliga. Det skapar också möjligheter för andra organisationer att renodla sina respektive roller
och ansvar.
I skrivande stund, i slutet av september 2010, är det parlamentariska läget oklart. Vi kan
konstatera att Alliansen av allt att döma bildar minoritetsregering. Den politiska kartan är
förändrad. Först om några veckor kommer vi att ha en någorlunda klar bild av hur regeringen
kommer att se ut och hur Alliansen kommer att hantera att de är beroende av stöd från
ytterligare ett parti i riksdagen. För tandvården är det bekymmersamt med ett minoritetsstyre,
oavsett vem det är som regerar. Branschen har ett stort behov av lågsiktighet och en stabil
majoritet i riksdagen skapar bättre förutsättningar för detta. Privattandläkarna kommer att
knyta nya kontakter och upprätthålla befintliga med politiker som är viktiga för tandvårdens
utveckling. Med stor sannolikhet kommer vi att se nya nyckelpersoner på ett antal poster och vi
kommer naturligtvis att fortsätta verka för en fortsatt reformering av tandvården som tidigare.
Det har ju funnits tandvårdspolitiska förslag i valrörelsen. Hur de kommer att påverkas av det
politiska läget är svårt att säga i dagsläget. Det kan tillkomma nya förslag, som ännu inte har
presenterats, som en följd av regeringsförhandlingar. Förutsatt att alliansen kan bilda regering
och föra en stabil politik, har vi nu fyra år på oss att skapa och etablera en tydlig
branschorganisation. Inför riksdagsvalet 2014 är det en förutsättning att vi kan visa en enad
tandvård, för att inte bli utspelade av olika intressen i valet. Ett regeringsskifte 2014 blir då inte
så problematiskt att hantera som det skulle ha blivit 2010.
Tandvårdsreformen
Privattandläkarna arbetar fortfarande kontinuerligt tillsammans med Försäkringskassan,
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Socialdepartementet och andra intressenter
för att det nya tandvårdsstödet ska fungera så bra som möjligt för patienter och tandläkare. Med
de korrigeringar som gjorts, senast den 1 juli 2010, börjar regelverket bli komplett och
ändamålsenligt. Privattandläkarna ska 2011 fortsätta att arbeta för att förenklingar kommer till
stånd, och att tillämpningen präglas av sunt förnuft.
Privattandläkarna är fortfarande inte nöjda med Försäkringskassans tillämpning och
administration av regelverket. Det är fortfarande driften av IT-stödet och
efterhandskontrollerna som ger upphov till problem och ökad administration. Den tekniska
plattformen uppvisar fortfarande en sårbarhet när det gäller driftssäkerheten, även om
driftsstörningarna blivit mindre frekventa. Här måste vårt påverkansarbete fortsätta med
oförminskad kraft. Privattandläkarna har delgett Försäkringskassan en kravställning på det
serviceåtagande för tandvårdsstödet, som Försäkringskassan ska arbeta fram under hösten.
Dokumentet ger ett tydligt kravställande på hur Försäkringskassan bör förbättra
administrationen av stödet. Försäkringskassans serviceåtagande är ett förtydligande av vilken
servicenivå tandvårdsbranschen ska kunna förvänta sig från Försäkringskassan. Vårt bidrag blir
värdefullt för utformningen av det serviceåtagande som ska börja gälla från och med 1 januari
2011.
Utveckling av affärssystem och webb
Under 2010 har arbetet med en uppdatering av Privattandläkarnas webbplats och grafiska
identitet genomförts. För 2011 innebär detta ett fortsatt arbete med utveckling och anpassning.
Det är här press och media, allmänhet och patienter, myndigheter och beslutsfattare söker
information om oss. Detta är ofta första mötet för nya medlemsföretag. Det innebär att kravet
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
9
på korrekt, snabb och riktad information är stort, vilket ställer höga krav på en bra teknisk
plattform.
Privattandläkarnas tekniska plattform har genomgått en betydande förändring det senaste året.
En utlokalisering av servrar och föryngring av maskinparken har medfört en säkrare driftsmiljö
än tidigare.
Själva hjärtat i affärssystemet är det medlemssystem som används för medlemsadministration.
Målet är att all hantering av medlemsärenden ska ske i det nya medlemssystemet från årsskiftet
2010, vilket innebär att vårt gamla medlemssystem PRIM kommer att fasas ut. Det har varit ett
mycket omfattande arbete att implementera och sjösätta systemet.
Projektet kommunikativ plattform syftade bland annat till att sammanfoga medlemssystem med
mindre administrativa programlösningar för att skapa ett heltäckande affärssystem med
effektiviserade arbetsprocesser. För kontoret har systemförändringen initialt inneburit mycket
arbete, men nu ser vi tydliga vinster med det nya affärssystemet.
Under året har många förtroendevalda inom förtroendenämnden bidragit med kunskap och
erfarenhet till Privattandläkarnas tekniska systemlösning för ärendehantering. Den tekniska
lösningen kommer att bidra mycket positivt till en professionalisering av ärendehanteringen
med en lärande process, gemensamt utseende och bättre statistikuppföljning.
Vidare kommer lokalavdelningarna under 2011 att få tillgång till sin verktygslåda för den lokala
verksamheten. Det kommer att underlätta medlemshanteringen, aktivitetsplanering och lokal
kommunikation.
Det kommer att bli möjligt för medlemmarna att arbeta med vår webbplats som redskap på ett
helt annat sätt än tidigare. Bland annat via medlemsidorna, där det personliga uttrycket
kommer att ges mer utrymme än tidigare i form av ”Min sida”. Genom att använda www.ptl.se
och det nya medlemssystemet, förkortas arbetsprocesserna på kontoret och vissa arbetsmoment
försvinner. Medlemmarna kan välja att själva sköta större delen av sina ärenden via www.ptl.se.
Fördelen med webbplatsen är att den är tillgänglig 24 timmar om dygnet.
Exempel på andra arbetsprocesser som prioriteras är administration av försäkringar,
förtroendenämndsverksamheten och medlemsansökningar. Under 2011 kommer utvecklingen
av webbplatsen, med denna inriktning, att fortsätta.
Bolaget har också ett uppdrag att utveckla och säkerställa Privattandläkarnas
dokumenthantering. Det innebär att ärende- och dokumenthantering, kalendarium och E-post
kopplas till vårt medlemssystem. Användarhandbok och systemdokumentation kommer att tas
fram vart efter det nya stödsystemet implementeras. Målsättningen är att kontoret ska arbeta i
en enhetlig och integrerad IT-miljö.
Förtroendenämnderna
Förtroendenämnderna, som ligger under Sveriges Privattandläkarförening, är en av
Privattandläkarnas mest uppskattade tjänster. Förtroendenämnderna ger föreningen och våra
medlemmar unika möjligheter att följa upp och reagera på klagomål från kunderna, och
därigenom följa utvecklingen på tandvårdsmarknaden. En trend i samhället är att antalet
klagomål från allmänheten ökar. Privattandläkarna har genom förtroendenämndsverksamheten
en beredskap och en möjlighet att reagera på detta. Med utvecklade uppföljningssystem finns
också en möjlighet att förebygga klagomål. Kontoret har utvecklat ett IT-stöd för
förtroendenämndsverksamheten. Under 2011 kommer detta IT-stöd, som är integrerat med
kontorets IT-miljö, att börja användas av de lokala förtroendenämnderna. En viktig del i stödet,
förutom att det bidrar till säkrare rutiner och förbättrade möjligheter till uppföljning, är att en
falldatabas kommer att utvecklas, som i sin tur ger förutsättningar för ett ökat förebyggande
arbete.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
10
I samband med att IT-stödet integreras i verksamheten vill vi uppmuntra lokala
förtroendenämnder att se över samverkansformerna med andra lokala nämnder, kontoret och
den centrala förtroendenämnden. Under 2010 har en ökad samverkan initierats lokalt och vi
uppmuntrar fortsatt kraftsamling för att kunna möta nya krav och trender i samhället.
Föreningsmöten
Sveriges Privattandläkarförening ska enligt stadgarna ha två föreningsmöten per år. Under
våren hålls ett årsmöte. I samband med detta planeras också en branschdag. Senaste årsmötet
visade återigen på vikten av fortsatt arbete med att föra ut fördelarna med en stark
branschorganisation som omfattar såväl tandläkare som företagare på hela den privata
tandvårdsmarknaden. Under hösten hålls ett verksamhetsplaneringsmöte då bland annat
verksamhetsplan och budget beslutas. I samband med dessa möten förläggs med fördel andra
aktiviteter för de förtroendevalda.
Lobbying och påverkansarbete
En viktig del i verksamhetsutvecklingen är att skapa förtroende för och tillit till
Privattandläkarna hos viktiga externa nyckelaktörer och beslutsfattare. Privattandläkarna är
den enda organisation som arbetar för goda villkor för den privata tandvården och som
branschorganisation är detta nätverksbyggande att betrakta som vår kärnverksamhet. Flera
formella och informella kontakter knyts med politiker. Naturligtvis med fokus på ansvariga
politiker på Socialdepartementet, men också med politiker från oppositionen.
Andra nyckelaktörer som vi utvecklar våra relationer till är




Myndigheter som Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statskontoret och Konkurrensverket,
Sveriges Kommuner och Landsting
Andra organisationer inom tandvården som Sveriges Tandläkarförbund med sina
riksföreningar; TT, SOL och STUD, Sveriges Tandhygienistförening, Sveriges
Tandsköterskeförbund och Sveriges Tandteknikerförbund
Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv
Privattandläkarna ingår idag i en rad styr- och arbetsgrupper inom Försäkringskassan,
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Socialstyrelsen.
Ett annat exempel är att Privattandläkarna samverkar med Socialstyrelsen om information till
tandläkarkåren om de nya nationella riktlinjerna för tandvården som lanseras under 2010.
Detta innebär fortsatt höga krav på förändringsberedskap för tandvårdsföretagen.
Utredningar och undersökningar
Privattandläkarna gör löpande utredningar och undersökningar, riktade såväl till allmänheten
som till våra medlemmar, kring tandvård och tandvårdsstöd. Detta för att få information om
hur föreningen kan agera för att åstadkomma mesta möjliga nytta för medlemmarna.
Privattandläkarna genomför en årlig undersökning med fokus på allmänhetens intresse vad
gäller pris, förtroende för tandvården, prisvärdhet, kvalitet, fritt val av tandläkare m.m.
Undersökningarna är en bra faktabärare i relation till massmedia och politiker.
Medlemsbladet Privattandläkaren
Branschtidningen Privattandläkaren har som syfte att stärka privattandvården som bransch och
Privattandläkarna som varumärke. Privattandläkaren utkommer med fyra nummer per år. Den
distribueras som en medlemsförmån till samtliga medlemmar och även till övriga intressenter.
Ett redaktionsråd har bildats under 2010 av chefredaktören för att få en större delaktighet och
förankring i medlemskåren. En läsvärdesundersökning genomfördes i oktober. Den kommer att
ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet av Privattandläkaren under 2011. Ansvarig
utgivare för Privattandläkaren är chefredaktören.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
11
Information och kommunikation; GS-brev och Evas blogg
En viktig kanal för att öka öppenheten och transparensen i föreningens arbete är GS-breven som
utkommer 2-3 gånger per månad. Breven syftar till att informera om vilket arbete som utförs
inom föreningen samt visa på nyttan av ett medlemskap i Privattandläkarna.
Bloggen syftar främst till att skapa kunskap om vad som händer i omvärlden och skapa en dialog
med medlemmarna i aktuella frågor. Bloggen publiceras 3-4 gånger i månaden.
Press och massmedia
Privattandläkarna bidrar regelbundet med sakkunskap för att ge en korrekt bild i massmedia
när det gäller privat tandvård. Detta möjliggörs genom en pressekreterartjänst på kontoret. Hit
kan också lokalavdelningar och medlemmar vända sig för rådgivning i massmediafrågor.
Remissinstans och expertorgan
Privattandläkarna ska av media och andra viktiga intressenter uppfattas som det primära
expertorganet när det gäller privat tandvård i Sverige.
Sveriges Privattandläkarförening blir i allt större utsträckning anlitad som remissinstans. Under
2009 har Privattandläkarna fått ett ökat antal remisser för bedömning, i första hand via SACO.
Flera av remisserna som besvarats, och som föreningen planerar att besvara, är av stor
strategisk betydelse, inte minst i relation till förtroendenämndsverksamheten och
privattandvårdens villkor.
Privattandläkarna bedömer och analyserar omkring 100 remisser per år och svarar på drygt 10
procent av dessa. I första hand från Socialdepartementet, Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket, Näringsdepartementet och Socialstyrelsen. Det mer omfattande
arbetet består i att bevaka andra remisser som delvis berör tandvården.
STI stiftelserna
Sveriges Privattandläkarförening har huvudmannaskapet för två stiftelser, Svenska
Tandläkarnes Inköpsförenings Stiftelse för forskning och studier och Stiftelsen Svenska
Tandläkarnes Inköpsförenings Understödsfond. Enligt våra auktoriserade revisorer har
stiftelsen och fonden redovisat negativt förvaltningsresultat fem år i rad, varför en utdelning
inte görs för 2010. Stiftelsernas kapitalförvaltning kommer att föras över till Nordea och där
hanteras i enlighet med föreningens placeringspolicy. Stiftelsernas bokföring och redovisning
kommer att återföras till Privattandläkarnas kontor och alltså inte längre generera kostnader till
extern redovisningsbyrå.
Beredskapsfonden
Föreningen ansvarar för förvaltningen av fonden. Fondens ursprungliga syfte har varit att ha en
buffert för att kunna garantera en ordnad avveckling av kansli med anställd personal i händelse
av att föreningen upplöses. I nuvarande stadgar beskrivs ändamålet vara att täcka vissa
kostnader vid bevakningen av medlemmarnas gemensamma intressen. Styrelsen bedömer att
fonden för närvarande ligger på en nivå som väl uppfyller dess syfte, eftersom styrelsen tagit ett
principbeslut att inte finansiera löpande verksamhet genom uttag ur fonden.
Svensk Privattandvård AB
Sveriges Privattandläkarförening utövar sitt ägarskap av bolaget genom en separat styrelse där
generalsekreteraren är ordförande. Sveriges Privattandläkarförening köper administrativa
tjänster som affärssystem (t ex medlemsregister, fakturering, kommunikativ plattform),
medlemsservice, lokaler/kontor och IT från bolaget.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
12
Varumärket Privattandläkarna
Varumärket Privattandläkarna med den glada blå munnen har en stark igenkänning bland
patienter, medlemmar, politiker, myndigheter och andra organisationer. Att vårda och stärka
varumärket genom att ha tydliga mål, principer och riktlinjer för kommunikationsarbetet som
är kända både lokalt, centralt och bland medlemmar är därför nödvändigt.
Utifrån beslutad varumärkespolicy har vi under 2010 uppdaterat vår grafiska identitet för att
den ska stämma väl överens med den känsla Privattandläkarna vill förmedla. En viktig del i
arbetet har varit att ta fram ett medlemsmärke som exklusivt kan användas av medlemmarna
för att visa att de är medlemmar i Privattandläkarna. Tidigare har logotypen varit fri för
användning i detta sammanhang, men kommer nu endast att användas när Privattandläkarna
som organisation är avsändare. Vi har också valt att lyfta fram munnen som symbol starkare än
tidigare genom ovanstående grafiska utformning. Även logotypen har uppdaterats. Under 2011
kommer förändringarna att prägla kommunikationen i våra olika kanaler med bland annat den
nya webbplatsen och ett enhetligt grafisk utseende för all kommunikation – både tryckt och
elektronisk.
Tre rådgivande organ
Generalsekreteraren ska utse tre rådgivande organ - Patientråd, Odontologiskt råd och
Företagsråd.
Företagsrådet formaliseras med fasta mandat under 2011. Det är viktigt att medlemmarna finns
inom alla marknadssegment för att företagsrådet ska fungera optimalt. Patientrådet och det
odontologiska rådet påbörjade sitt arbete 2010 och fortsätter enligt plan 2011.
Medlemskapet i Sveriges Tandläkarförbund
Tandvården har de senaste åren genomgått genomgripande förändringar; fri prissättning, fri
etablering, ett modernt tandvårdsstöd och valfriheten för patienten. Det har präglat branschen
starkt och en direkt konsekvens av detta är, att uppdelningen mellan privat och offentlig
tandvård håller på att suddas ut.
Privattandläkarnas strategi i tandläkarfederationen har varit, att via samverkan, öppen och
tillitsfull dialog, arbeta för ett starkt Tandläkarförbund som hanterar odontologiska frågor och
utbildningar. En fungerande samverkan är en förutsättning för medlemsnyttan.
Dagens samarbete grundar sig i en otydlig rollbeskrivning i överenskommelsen vid Krusenberg,
en 13 år gammal och ofullständigt dokumenterad överenskommelse. Med åren har det blivit ett
trubbigt redskap som missgynnar relationen mellan systerorganisationerna och till
Tandläkarförbundet. Kort sagt: Det måste bli tydligare vem som ska göra vad.
Enligt förbundsmötesbeslut ska Tandläkarförbundet vara ett starkt förbund med tydlig
odontologisk profil. En ambition som Privattandläkarna delar. Problemet är att med en väldigt
grov inriktning finns det ett flertal frågor där förbundet och branschorganisationens
ställningstaganden går isär. Följaktligen är det helt omöjligt för Privattandläkarnas nuvarande
representanter i styrelsen att förhålla sig till vissa frågor, exempelvis remissvar och
representation i arbetsgrupper och projekt.
Privattandläkarnas representanter har under många år upplevt en uppenbar ovilja att samverka
från Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet. Tandläkarförbundet har motverkat
demokratiska föreningsprinciper genom att inte godta vare sig Privattandläkarnas
representanter eller förslag. På grund av den uppkomna situationen sker regelbundna
diplomatiska försök att närma sig en problemlösning som är tillfredställande för alla parter.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
13
Privattandläkarna har tagit fram dokumentet ” Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för
ökad medlemsnytta”, ett diskussionsunderlag som redogör för en potentiell utveckling av
Tandläkarförbundet. Noteras att det inte är ett konfliktsökande dokument, utan ett konstruktivt
reformförslag. Vid förbundsstyrelsemötet den 11 juni avslogs förslaget. Efter detta har
Privattandläkarna vänt sig till SACO med en vädjan om hjälp till medling. Initiativet till
fortsättning ligger därmed hos Tandläkarförbundet och SACO. Våra styrelseledamöter i
förbundsstyrelsen avser att lägga en motion till förbundsmötet om samverkan inom förbundet i
linje med dokumentet ”Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för ökad medlemsnytta”.
Stöd till 26 lokalavdelningar och divisioner och enskilda medlemmar
Sveriges Privattandläkarförening har i dagsläget 26 lokalavdelningar. Föreningens dotterbolag
Svensk Privattandvård AB har till huvuduppgift att ge service och vägledning till
lokalavdelningarna utifrån föreningens verksamhetsinriktning. Rådgivning sker inom områdena
management, juridik, media och press, odontologi och Privattandvårdupplysningen PTU.
Kontoret sköter ekonomirapporteringen för hela organisationen och ger även ekonomisk
rådgivning till lokalavdelningarna. Kontoret ger även service rörande medlemsutskick och
medlemsservice. Vid särskilda behov genomförs även utbildningar i ekonomi och tillämpning av
tandvårdsstödet.
Försäkringsverksamhet
Bolagets genomlysning av försäkringsverksamheten har lett till följande slutsatser: Styrande för
verksamheten har tidigare varit avkastningskrav och inte medlemsnytta och kvalitet.
Privattandläkarna har tidigare inte haft den kompetens som krävs av Finansinspektionen och
konkurrensen hårdnar. Styrelsen fastställde följande mål för försäkringsverksamheten:
 Utveckla branschanpassade och konkurrenskraftiga försäkringar för medlemmar.
 Synliggöra medlemmarnas försäkringsbehov.
 Privattandläkarnas försäkringar ska vara förstahandsalternativet för de medlemmar
som kan välja.
 Försäkringarna ska vara bra med enkel tillgänglighet, bra information, samt god kvalitet
i rådgivning och skadehantering.
 Att driva försäkringsverksamhet är inte Privattandläkarnas kärnverksamhet.
Under 2011 kommer Privattandläkarna att fortsätta att utveckla försäkringsverksamheten.
Information om var medlemmarna ska vända sig med frågor angående försäkringar ska
förbättras.
7. Ekonomi – Budget 2011
Det är visionsdokumentet ”Medlemsnytta för framtiden” och de utvecklingsområden som
framgår i denna plan som är utgångspunkten för budgetförslaget. Fokus ligger på de
utvecklingsaktiviteter som Sveriges Privattandläkarförening och servicebolaget kommer att
fokusera på under år 2011 för att leda Privattandläkarna in i framtiden och nå visionen ”Sveriges
ledande tandvårdsaktör”.
Privattandläkarna fortsätter sin resa från att vara en intresseförening till att bli en professionell
branschorganisation. Det är ett helt nytt förhållningssätt som växer fram. Privattandläkarna ska
befinna sig i en ständig förändringsprocess för att nå visionen.
År 2009 var det första gången på många år som Privattandläkarna hade en budget i balans.
Detsamma gäller för 2010. Tidigare år har den löpande verksamheten delvis finansierats med
uttag från Privattandläkarnas beredskapsfond. En sådan hantering är inte hållbar. Svensk
Privattandvård AB har innan 2009 gjort ackumulerade förluster på över 15 miljoner kronor.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
14
År 2009 var första gången Privattandläkarna budgeterade för lokal verksamhet även i SPF.
Syftet är att Privattandläkarna ska göra rätt, inte minst ur ett skatteperspektiv och att
verksamheter som våra förtroendenämnder inte drivs i ett kommersiellt bolag.
I bilaga återfinns budgeten för SPF och SPAB i form av resultaträkningar och förslag till
medlems- och serviceavgifter. Den reviderade fördelningen av aktiviteter och kostnader mellan
bolag och förening, som följer av vår verksamhetsutveckling, får konsekvenser för de olika
centrala avgifterna. Serviceavgiften (inkl moms) sänks med 88 kr. Företagsmedlemsavgiften
höjs med 782 kr. Den privata medlemsavgiften sänks med 96 kr. Trots pensionsavgångar är
budgeten beräknad på vid budgettillfället oförändrat antal medlemmar då även hänsyn till
tillströmning av nya medlemmar tagits med i beräkning.
8. Riskanalys
Nedan beskrivs den av styrelsen och ledningen senast framarbetade riskanalysen.
Prioritet
Risk
1
Medlemsbasen måste breddas, eftersom
nuvarande medlemsbas på sikt är för liten för att
bära kostnaderna för en branschorganisation med
ambition att vara en ledande aktör inom
tandvården.
Åtgärd



2
3
Kontinuitet i styrelser och ledning är av största vikt
för att lyckas i Privattandläkarnas fortsatta
verksamhetsutveckling. Generalsekreteraren är i
än högre grad en nyckelperson i denna utveckling,
särskilt mot bakgrund av det förestående bytet på
VD-posten i Svensk Privattandvård AB.


Om inte Privattandläkarna utvecklas, kommer
någon annan att bilda branschorganisation för
tandvården.



4
Värdet av att använda olika kompetenser för att
öka medlemsnyttan måste ständigt framhållas.
Den fortsatta verksamhetsutvecklingen måste vila
på en grund av professionalitet.

Fortsatt verksamhetsutveckling till en
branschorganisation för hela
tandvården
Samverkan med SKL och Svensk
Folktandvårdsförening
Samverkansformerna med Sveriges
Tandläkarförbund måste utvecklas
Kontinuitet i styrning och uppföljning
Enighet kring målen med
verksamhetsutvecklingen
Säkerställa nyckelpersoner i
verksamheten
Utveckla och formalisera samverkan
med SKL och Svensk
Folktandvårdsförening
Stimulera samverkan med
Vårdföretagarna och Sveriges
Tandläkarförbund
Rekrytering av ny VD till Svensk
Privattandvård AB ska vara ett led i
den fortsatta
verksamhetsutvecklingen till en
branschorganisation för hela
tandvården och ett ytterligare steg
mot en professionell verksamhet.
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
15
8. Policys
Följande policydokument är gällande enligt tidigare styrelsebeslut:
 Firmatecknare och attestordning
 Resereglemente
 Representationspolicy
 Riktlinjer för konferensarrangemang
 Förvaltningsinstruktion
 Varumärkespolicy
 Uppförandekod och ansvarförbindelse
 Etiska riktlinjer
 Policy IT-säkerhet
Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB
16
Privattandläkarna
Bilaga 1 till verksamhetsplan 2011
Budgetförslag 2011 för Sveriges Privattandläkarförening
Exkl. avgift till Sveriges Tandläkarförbund tkr
Lokalavdelningar Intäkter Medlemsavgifter Övriga intäkter Summa lokala intäkter Kostnader Resultat lokalavdelningar 4 898
57
4 955
‐4 986
‐31
Centralt Intäkter Medlemsavgifter Annonsintäkter Summa centrala intäkter 11 631
1 000
12 631
Kostnader Verksamheter Lokal verksamhet Politisk påverkan Förtroendenämnden Privattandläkaren Övrig verksamhetsutveckling Summa verksamhetskostnader 0
‐860
‐1 074
‐1 244
0
‐3 178
Administration och ledning Kontor Personal Styrelse Föreningsmöte (Årsmöte) Summa centrala kostnader Resultat centralt RESULTAT ‐1 750
‐6 105
‐678
‐920
‐9 453
‐12 631
0
‐31
Privattandläkarna
Bilaga 2 till verksamhetsplan 2011
Budgetförslag 2011 för Svensk Privattandvård AB
Lokaldivisioner Intäkter Serviceavgifter Övriga intäkter Summa lokala intäkter Kostnader Resultat lokaldivisioner tkr
6 339
3 046
9 385
‐9 385
0
Centralt Intäkter Serviceavgifter Övriga intäkter Finansnetto Summa centrala intäkter Kostnader AO PR och kommunikation Verksamhetsplaneringsmöte Information och marknadsföring AO Affärsutveckling Lokal verksamhet Övrig verksamhetsutveckling Summa kostnader affärsområden Kontor, personal och ledning Kontor Personal Styrelsen (och revision) Utveckling affärssystem och webb Summa centrala kostnader 14 132
4 808
0
18 940
‐548
‐1 070
‐1 618
‐300
‐2 100
‐2 400
‐4 018
‐2 840
‐10 472
‐610
‐1 000
‐14 922
‐18 940
Resultat centralt 0
RESULTAT 0
Privattandläkarna
Bilaga 3 till verksamhetsplan 2011
Medlems- och serviceavgifter 2011 Centrala avgifter per år Medlemsavgift privat 300 Medlemsavgift företag 3 653
Serviceavgift ex moms 4 941
Medlemsavgift privat Medlemsavgift företag Serviceavgift ex moms Lokala avgifter per år Blekinge 421
1 190
Bohuslän* 2 000 Dalarna 1 458
378
1 014 Gotland 200
211
5 091 Gävleborg 420
563
3 056 Göteborg* Halland 766
633
2 429 Jämtland 622
615
4 972 Jönköping 486
325
4 748 Kalmar 167
286
2 406 Kronoberg 324
667
2 934 0
415
0 Norrbotten 265
782
1 126 Norrköping 39
538
2 429 Mellersta Norrland Skaraborg* Stockholm 361
1 636
2 090 Skåne 780
1 100
1 950 Sörmland 458
1 060
1 902 Uppsala 444
482
2 296 Värmland 509
1 124
19 Västerbotten 398
1 004
1 455 Västgöta Dal* Västmanland 600
600
Älvsborg* Västra Götaland Örebro Östergötland 2 700 390
1 260
2 392 1 043
1 102
1 424 650
770
1 154 *lämnar gemensamt förslag på avgift under Västra Götaland
Privattandläkarna
2010-10-12
Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november
Proposition 2 - Stadgeförändring avseende medlemsbegreppet
Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 7 oktober 2010 att inför
verksamhetsplaneringsmötet lägga fram följande förslag till stadgeförändring.
Bakgrund
Det finns i dag två former för medlemskap i föreningen, tandläkarmedlemskap och
företagsmedlemskap. Enligt nuvarande stagar är en förutsättning för företagsmedlemskapet, att
minst 75 % av företagets anställda tandläkare är medlemmar i Privattandläkarna. När minst 3/4
av företagets anställda tandläkare är medlemmar, har företagsmedlemskapet erbjudits utan
extra kostnad.
I verksamhetsplaneringen för 2010 har föreningen haft som ett uppdrag att rekrytera fler
företagsmedlemmar. Vi har nu kommit till en situation där våra egna stadgar är ett hinder för
att rekrytera fler medlemmar.






Fler medlemmar är en förutsättning för att finansiera den fortsatta utvecklingen mot att
bli Sveriges ledande tandvårdsaktör.
Vi måste därför öppna upp vår verksamhet för fler företagsmedlemmar.
Vi får idag kritik för att nuvarande stadgar leder till att arbetsgivare ”tvångsansluter”
anställda till Privattandläkarna.
Vi behöver även säkerställa medlemsbasen till Sveriges Tandläkarförbund.
Som organisation förespråkar vi ”det fria valet”. Väljer enskilda tandläkare att
organisera sig i Tjänstetandläkarna så bör detta inte påverka företagets möjlighet att
ansöka om medlemskap hos Privattandläkarna.
Vi tydliggör medlemsföretagens koppling till vår förtroendenämndsverksamhet. Idag
finansierar de lokala företagsmedlemsavgifterna den lokala
förtroendenämndsverksamheten. Den centrala förtroendenämnden finansieras idag av
den privata medlemsavgiften, vilket vi i budgetförslaget för 2011 föreslås ändras till att
den finansieras av företagsmedlemsavgiften.
Nuvarande lydelse av pkt 2.1.1:
Till aktiv medlem kan också antagas företag som bedriver klinisk tandvårdsverksamhet
i Sverige under förutsättning att minst 3/4 av företagets anställda tandläkare är
Tandläkarmedlemmar. En sådan medlem som avses i detta stycke benämns nedan
”Företagsmedlem”.
Utifrån ovan föreslår styrelsen att verksamhetsplaneringsmötet beslutar om följande
stadgeändring:
Förslag till ny lydelse av pkt 2.1.1:
Till aktiv medlem kan också antagas företag som bedriver klinisk tandvårdsverksamhet
i Sverige under förutsättning att minst 3/4 av företagets anställda tandläkare är medlemmar
i Sveriges Tandläkarförbund. En sådan medlem som avses i detta stycke benämns nedan
”Företagsmedlem”.
Privattandläkarna
2010-10-12
Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november
Proposition 3 - Stadgeförändring avseende val av ordförande
och vice ordförande
Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 7 oktober 2010 att inför
verksamhetsplaneringsmötet lägga fram följande förslag till stadgeändring.
Bakgrund:
Föreningens stadgar reglerar att lokalavdelningarnas medlemsmöten utser den lokala styrelsen
och stadgarna ger styrelserna i lokalavdelningarna ansvaret att inom sig utse ordföranden och
fördela ansvarsområdena.
Enligt nuvarande stadgar för Sveriges Privattandläkarförening så väljer föreningsmötet
styrelsens ordförande och vice ordförande.
Styrelsen för SPF föreslår att stadgarna ändras så att även styrelsen för SPF har rätt att inom sig
utse ordförande respektive vice ordförande. Denna hantering är även ofta förekommande i
andra organisationer och företag. Lagen om ekonomiska föreningar har detta som huvudregel.
Syftet med förändringen är att minska sårbarheten, öka delaktigheten och avdramatisera
ordförandebyten under mandatperioden, samt att anpassa ordföranderollen i enlighet med
stadgarnas och visionsdokumentets anda.
Rollen som styrelseordförande har också ändrats efter beslutet i november 2008 då nya stadgar
och visionsdokumentet fastställdes. I dag representeras föreningen både externt och internt av
generalsekreteraren.
Dagens lydelse:
5.3 Kallelse till föreningsmöte m.m.
Föreningsmöte som är årsmöte skall:
‐ vart tredje år välja Föreningens styrelse bestående av ordförande, vice
ordförande och ytterligare tre styrelseledamöter
6.1 Sammansättning, tredje stycket
Uppkommer under löpande mandatperiod vakans på posten som styrelsens ordförande inträder
vice ordförande som ordförande intill nästa föreningsmöte. Vid detta möte skall Föreningen
välja ny ordförande. Uppträder under löpande mandatperiod vakans på posten som styrelsens
vice ordförande inträder en av styrelsen inom sig utsedd ledamot som vice ordförande intill
nästa föreningsmöte. Vid detta möte skall Föreningen välja ny vice ordföranden.
6.1 Sammansättning, sista stycket
Styrelsen skall inom sig upprätta en arbetsordning som reglerar styrelsens interna
arbete.
Föreslagen ny lydelse:
5.3 Kallelse till föreningsmöte m.m.
1 Privattandläkarna
Föreningsmöte som är årsmöte skall:
‐ vart tredje år välja Föreningens styrelse bestående av fem styrelseledamöter
6.1 Sammansättning, tredje stycket
Uppkommer under löpande mandatperiod vakans inom styrelsen kan fyllnadsval ske vid nästa
föreningsmöte.
6.1 Sammansättning, sista stycket
Styrelsen skall inom sig utse ordförande och vice ordförande, samt upprätta en arbetsordning
som reglerar styrelsens interna arbete.
Styrelsen föreslår verksamhetsplaneringsmötet att besluta om stadgeändring enligt ovan.
2 2010-10-06
Motion 1 till Sveriges Privattandläkarförenings
verksamhetsplaneringsmöte 2010
1999 slogs länen Bohuslän, Dalsland, Göteborg, Skaraborg och Älvsborg samman till Västra
Götalands län. Samtidigt bildade de gamla landstingen den nya Västra Götalandsregionen.
Privattandläkarna i regionen har dock fortsatt att vara organiserade i fem separata
avdelningar.
För att ha möjlighet att på ett så bra sätt som möjligt sköta kontakterna med regionen och
folktandvården bildades Västra Götalands Privattandläkarråd bestående av representanter för
de fem PT-avdelningarna.
Med åren har verksamheten i de enskilda avdelningarna minskat medan PT-rådets roll ökat.
Kontakterna med framförallt beställarenheten har det senaste året intensifierats och vi
uppfattar att privattandläkarna äntligen börjat ses som en viktig aktör, både bland politiker
och tjänstemän. PT-rådet har mer och mer kommit att fungerat som kontaktyta gentemot
regionen och det huvudsakliga arbetet i dessa frågor bedrivs i rådet som sedan avrapporterar
till de enskilda avdelningsstyrelserna. Nuvarande arbetssätt, med enskilda avdelningar och
ett gemensamt PT-råd fungerar alltså inte längre på ett tillfredställande sätt.
Styrelserna i berörda avdelningar har för sina medlemmar föreslagit en sammanslagning av
dessa till en gemensam avdelning för hela Västra Götaland. Medlemmarna anser att tiden är
mogen för en sammanslagning och har bifallit styrelsernas förslag.
Vi tror att vi med detta ger en tydligare bild av Privattandläkarna i Västra Götaland. Vi
upplever också att vi får en mer effektiv organisation och kan utföra ett ännu mer
professionellt arbete för våra medlemmar.
Vi föreslår därför att verksamhetsplaneringsmötet godkänner en förändring av paragraf 3 i
stadgarna för Sveriges Privattandläkarförening så att denna paragraf, i den del som reglerar
den geografiska indelningen, från och med 2011-01-01 lyder:
”Lokalavdelningar
Föreningen är uppdelad i lokalavdelningar efter geografiskt område. Lokalavdelningarna
ingår i Föreningen och skall inte ses som egna juridiska personer. Dessa lokalavdelningar är:
Namn
Geografiskt
område
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Blekinge
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Dalarna
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning på Gotland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Gävleborg
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Halland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Jönköping
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Jämtland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Kalmar
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Kronoberg
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Mellersta Norrland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Norrbotten
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Norrköping
Blekinge län
Dalarnas län
Gotlands län
Gävleborgs län
Hallands län
Jönköpings län
Jämtlands län
Kalmar län
Kronobergs län
Västernorrlands län
Norrbottens län
Norrköpings
kommun
Storstockholms län
Skåne län
Sörmlands län
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Stockholm
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Skåne
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Sörmland
1
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Uppsala
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Värmland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Västerbotten
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Västmanland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Västra Götaland
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Örebro
Sveriges Privattandläkarförenings lokalavdelning i Östergötland
med undantag för lokalavdelning i Norrköping
Uppsala län
Värmlands län
Västerbottens län
Västmanlands län
Västra Götalands län
Örebro län
Östergötlands län
Samt att man i paragraf 5.3 byter ut ”Göteborg” till ”Västra Götaland”
Håkan Dewill
Lokalavdelning Bohuslän
Stina Schariot
Lokalavdelning Göteborg
Björn Smedberg
Lokalavdelning Skaraborg
Mats Gustafsson
Lokalavdelning Västgöta-Dal
Susanne Smedberg
Lokalavdelning Älvsborg
2
Privattandläkarna
2010-10-14
Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november
Motion 1 - Styrelsens svar
Styrelsen välkomnar att lokalavdelningarna inom Västra Götalandsregionen har beslutat föreslå
en stadgeändring för att kunna gå samman. Våra erfarenheter visar att en enad medlemskår blir
en bättre samtalspartner för regionen, och därför ökar nu förutsättningarna för
Privattandläkarna att kunna skapa goda villkor för medlemmarna i Västra Götalandsregionen.
Styrelsen föreslår att motionen bifalles.
2010-09-28
Motion 2 till Sveriges Privattandläkarförenings
verksamhetsplaneringsmöte 2010
Föreningens centrala möten har vid de senare tillfällena hållits torsdag till fredag. Tidigare hölls dessa
möten på fredag till lördag (ev även söndag).
För att stimulera deltagandet på dessa möten anser jag att det är viktigt att de fortsättningsvis åter
förläggs till fredag-lördag
Deltagande på dessa möten belastar lokalavdelningarna med stora kostnader. Framför allt är det
kostnader för lön till deltagarna. Mycket av arbetet i lokalavdelningarna är ju av “ideell” natur och i vår
avdelning har lön (förutom den fasta ersättningen) endast betalats ut när man stänger sin klinik.
Skillnaden i kostnad för ett möte som är förlagt till torsdag-fredag jämfört med fredag-lördag blir ju
betydande.
I tider då medlemmarna allt mer ifrågasätter storleken på avgifter till förening och bolag anser jag att
det är angeläget att kunna hålla kostnaderna på en nivå som kan accepteras, alternativt kunna
presentera ökad medlemsnytta genom att fler kan åka på dessa möten.
En annan viktig aspekt är det inkomstbortfall som den förtroendevalde drabbas av. Att stänga sin
klinik 2 dagar i stället för en är en betydande skillnad. Oavsett vilken ersättning man får från
förening/bolag kan den aldrig kompensera för intäktsbortfallet i den egna verksamheten. Intresset
från de förtroendevalda att åka på mötena tror jag skulle öka om man åter förlade dessa till fredaglördag.
Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att verksamhetsplaneringsmötet beslutar att
föreningens årsmöte och verksamhetsplaneringsmöte fortsättningsvis skall hållas
fredag till lördag.
Björn Smedberg
Privattandläkarna
2010-10-14
Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november
Motion 2 - Styrelsens svar
Styrelsen konstaterar att frågan om vilka veckodagar föreningsmöten bör hållas har diskuterats
tidigare på flera föreningsmöten. Inga bindande beslut har fattats som en följd av dessa
diskussioner, men styrelsen har naturligtvis med sig detta i planeringen inför varje nytt möte.
Styrelsens ambition när det gäller planeringen av föreningens möten är att skapa möten som ger
goda möjligheter för medlemmarna att träffa beslutsfattare på hög nivå, och andra som kan
påverka eller berika tandvården. För att kunna uppfylla dessa ambitioner bedömer vi att det är
viktigt att ha en möjlighet att använda de mötesdagar som är lämpliga i varje enskild situation,
utan att vara bunden till särskilda veckodagar.
Styrelsen lämnar frågan till föreningsmötet för diskussion och beslut.
Privattandläkarna
Fyllnadsval av ledamot i Sverige Privattandläkarförenings
centrala förtroendenämnd
Valberedningen föreslår fyllnadsval av Kent Petersson Hässleholm.
Kent Petersson har stor erfarenhet av förtroendenämndsarbete dels som ledamot och dels som
ordförande i Skånes förtroendenämnd. Detta tillsammans med Kents förmåga till nytänkande,
gör honom till en mycket lämplig ledamot i Centrala förtroendenämnden, där han kommer ha
möjlighet att bidra till att förtroendenämnderna fortsätter att utvecklas i samklang med
omvärldens och tandvårdens förändring.
Valberedningen finner det mycket tillfredställande att intresset för uppdraget varit så stort.
Drygt femton personer med skiftande bakgrund har antingen blivit föreslagna eller sökt själva.
Erfarenheten av lokalt arbete i förtroendenämnd har vägt tungt vid valberedningens beslut.
Erik Tullsten
Ordförande
Camilla Logart Winderud
Bengt Franzon
För kännedom
2010-10-12
Motion till Sveriges Tandläkarförbunds förbundsmöte
Modernisera Sveriges Tandläkarförbund
– för ökad medlemsnytta.
Inledning
Sveriges Tandläkarförbund har fyra medlemmar. Samverkan i förbundsstyrelsen regleras av
förbundets stadgar, som har sin grund i den s k Krusenbergsöverenskommelsen från sent 1990-tal.
Idag ser tandvården annorlunda ut än den gjorde för drygt 10 år sedan. En majoritet av tandläkarna
verkar nu på en marknad med gemensamma spelregler. Den uppdelning mellan offentlig och privat
tandvård som präglat Sveriges Tandläkarförbund under drygt 40 år håller på att förlora sin mening.
Folktandvården förändras genom omstruktureringar, bolagiseringar och utförsäljningar. Nya aktörer
startar och driver tandvårdsföretag och nya typer av ägare kommer in. Privattandläkarna anser att det
nu är dags att anpassa tandläkarorganisationen till den förändrade omvärlden, för att tandläkarkåren
på bästa sätt ska kunna påverka sina villkor.
Vi ser att tandvårdsbranschen och tandläkarkåren i framtiden behöver bli tydligare kring:
 vilka frågor man driver i de olika tandläkarorganisationerna,
 hur man driver frågorna och
 hur man kan samverka för största medlemsnytta
Det handlar till exempel om att skilja mellan
 Bransch och arbetsgivarfrågor
 Professionsfrågor
 Fackliga frågor
Privattandläkarna har valt att utveckla sin organisation för att på bästa sätt skapa medlemsnytta för
framtiden. Vi ser att även Sveriges Tandläkarförbund behöver göra detta. För att lösa frågan i
samverkan föreslår vi ett arbete där tandläkarorganisationerna tillsammans tar fram en lösning som
sedan kan genomföras efter beslut på kommande förbundsmöte.
Bakgrund
Såväl förra förbundsstyrelsen som förbundets revisorer har uppmanat FS att ta itu med frågan om
samverkan inom Sveriges Tandläkarförbund. PT:s FS-ledamöter har på flera olika sätt under en längre
tid, såväl före som efter förbundsmötet 2009, försökt lyfta denna fråga i förbundsstyrelsen. Ett
exempel är dokumentet ”Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för ökad medlemsnytta” som vi
bifogar till denna motion . I dokumentet finns bland annat en beskrivning av varför PT:s ledamöter i
förbundsstyrelsen sedan en tid inte deltar i förbundsstyrelsens möten. Förbundsstyrelsen behandlade
dokumentet den 11/6 och avslog det utan att ställa frågor eller ta en diskussion med föredragande.
Detta innebär att vi nu gör det vi beskrev som alternativ 2 under rubriken ”Nästa steg” i vår skrift
”Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för ökad medlemsnytta” (sid 15): vi lägger denna motion
till förbundsmötet. Efter detta har vi även tagit initiativ till en medling via SACO för att vi ska kunna
komma vidare. I skrivande stund har förbundsstyrelsen inte tagit ställning till förslaget om medling. I
samband med detta har förbundsordföranden klart uttalat att hennes mandat är begränsat, hon anser
sig inte kunna föra några som helst diskussioner utan att först höra förbundsstyrelsen. Eftersom vår
erfarenhet är att förbundsstyrelsen inte tar problematiken på allvar, har vi därmed fastnat i ett
Moment 22; frågan kan bara diskuteras i förbundsstyrelsen, men förbundsstyrelsen vill inte diskutera
frågan.
1 För kännedom
Vid förbundsstyrelsens sammanträden, senast den 11/6, har man inte velat ta upp diskussionen när
Privattandläkarnas representanter varit närvarande. För att kunna komma vidare krävs därför ett
ställningstagande från förbundsmötet.
Vi tror att detta ställningstagande måste vara mycket tydligt och detaljerat i form av ett uppdrag till
förbundsstyrelsen. Uppdraget ska vara att se över förbundets verksamhet, särskilt avseende:



vilka frågor man driver i de olika tandläkarorganisationerna,
hur man driver frågorna och
hur man kan samverka för största medlemsnytta
Det handlar alltså, bland annat, om att skilja mellan
 Bransch och arbetsgivarfrågor
 Professionsfrågor
 Fackliga frågor
Vi är angelägna om att de medel vi gemensamt ställer till förfogande i form av medlemsavgifter till
våra respektive organisationer ska komma till största möjliga nytta. Så sker inte idag, och det har blivit
allt mer tydligt genom den insyn vi fått i förbundsstyrelsens arbete. Vi väljer därför att motionera om
att Sveriges Tandläkarförbund ska genomföra en oberoende utredning av hur det framtida arbetet
inom Sveriges Tandläkarförbund ska bedrivas. Med oberoende menar vi:
1. Ta in extern professionell kompetens som utredare
2. Styrelserna i riksföreningarna utser representanter i en styrgrupp. Styrgruppens ordförande
tillsätts av förbundsstyrelsen, men är själv fristående från nuvarande förbundsstyrelse.
3. Styrgruppen rapporterar till förbundsstyrelsen
Förslag till beslut
att förbundsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att under 2011 genomföra en
Vi föreslår
utredning enligt ovan, med målsättning att till förbundsmötet 2011 lägga ett förslag om en utvecklad
organisation.
att finansiering av projektet primärt sker genom en omprioritering i befintlig budget
Vi föreslår
Stockholm 2010-09-30
Anders Mohlin
Medlem, tillika förbundsstyrelseledamot
Mikael Jansson
Medlem, tillika förbundsstyrelseledamot
Bilaga: ”Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för ökad medlemsnytta”
2 2010
Sveriges Privattandläkarförening
Generalsekreterarens
Generalsekreterarens
halvårsrapport
januari-juni 2010
Innehållsförteckning
Förord generalsekreteraren………………………………………………………………………………………………
Inledning och sammanfattning……………………………………………………………………………………….2
Vision, affärsidé och grundläggande värderingar………………………………………………………………5
Resultatbeskrivning halvåret januari-juni 2010………………………………………………………………..6
Från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens………………………………………………..6
Den interna kulturen………………………………………………………………………………....6
Stärka den lokala verksamheten………………………………………………………………….7
Kontakter med politiker……………………………………………………………………………..7
Kontakter med övriga nyckelaktörer……………………………………………………………8
Övriga myndigheter……………………………………………………………………………………9
Regeringskansliet………………………………………………………………….10
Sveriges kommuner och landsting………………………………………….10
Sveriges Tandhygienistförening……………………………………………..10
Sveriges Tandsköterskeförbund……………………………………………..10
Sveriges Tandteknikerförbund……………………………………………….10
Vårdföretagarna…………………………………………………………………...10
Svensk Näringsliv………………………………………………………………..10
Utländska aktörer…………………………………………………………………10
Privattandläkarnas grupper……………………………………………………………………….11
Resmissinstans……………………………………………………………………………………......11
Utredningar och undersökningar….……………………………………………………………11
Tre rådgivande organ………………………………………………………………………………..11
Privattandläkarnas Företagsråd…………………………………………………………………12
Privattandläkarnas Patientråd……………………………………………….13
Privattandläkarnas Odontologiska råd……………………………………13
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Årsmöte…………………………………………………………………………………………………..13
Medlemsutvecklingen……………………………………………………………………………….14
Förtroendenämndern……………………………………………………………………………….14
Press och massmedia………………………………………………………………………………..15
Information och kommunikation……………………………………………………………….15
STI stiftelserna………………………………..……………………………………………………….16
Beredskapsfonden…………………………………………………………………………………….16
Sveriges Tandläkarförbund……………………………………………………………………….16
Nästa steg………………………………………………………………………………………………..17
Formalia……………………………………………………………………………………………………………………..18
Företrädare för föreningen………………………………………………………………………..18
Generalsekreterarens befogenheter……………………………………………………………19
Styrelseordförande i Svensk Privattandvård AB……………………………………….....19
Information till styrelsen………………..…………………………………………………………19
Befintliga och aktuella policys…………………………………………………………………..20
Policyefterlevnad……………………………………………………………………………………..20
Rutinbeskrivningar……….………………………………………………………………………...20
Personal och organisation…………………………………………………………………………21
Villkor för kontoret och förtroendevalda………………………….…………………………21
Halvårsrapport Svensk Privattandvård AB…………………………………………………………………….21
Bilagor……………………………………………..…………………………………………………………………………23
1. Resultatrapport för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
2. Balansrapport för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
3. Rapport Budgetjämförelse Sveriges Privattandläkarförening 100101-100630
4. Uppföljning av budget för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
5. Resultatrapport för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
6. Balansrapport för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
7. Rapport Budgetjämförelse Svensk Privattandvård AB 100101-100630
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
8. Uppföljning av budget för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
9. Stadgekommitténs rapport
10. Skrivelse från försäkringskassan angående utbetalningar statligt tandvårdsstöd
11. Pressmeddelanden från Privattandläkarna
12. Exempel på pressklipp våren 2010
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Halvårsrapport för Sveriges Privattandläkarförening
Härmed lämnar generalsekreteraren för Sveriges Privattandläkarförening sin halvårsrapport
till styrelsen. Årets halvårsrapport är mindre till sin omfattning än motsvarande rapport från
2009. Under 2010 har styrelsen fått löpande rapporter i alla aktuella frågor via e-post, vilket
gör att föreliggande rapport kan göras mer sammanfattad.
Rapporten, som beskriver perioden januari- juni 2010, överlämnas och presenteras vid
ordinarie styrelsemöte den 7 september 2010. Innehållet i rapporten baseras på följande
styrdokument:

Instruktion för generalsekreteraren i Sveriges Privattandläkarförening 802014-8493

Befattningsbeskrivning för generalsekreteraren, bilaga till anställningsavtal

Verksamhetsplan 2010

Styrelseprotokoll med dokumenterade styrelsebeslut under rapportperioden
Som representant för Privattandläkarna känns det tryggt att årsmötet i maj visade att
Privattandläkarnas medlemmar, årsmöte och styrelse står bakom den utveckling som
beslutats och stödjer ledningen i genomförandet. På följande sidor beskrivs och
kommenteras den verksamhet och de aktiviteter som generalsekreteraren ansvarar för inför
styrelsen.
Stockholm 2010-10-21
Eva Andersson
Generalsekreterare
Sveriges Privattandläkarförening
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Inledning och sammanfattning
Valåret har starkt präglat arbetet under 2010. Privattandläkarna politiska påverkansförmåga
visar kraft och beslutsamhet.
Vi är efterfrågade i dialogen och Privattandläkarna samverkar med beslutsfattare och
myndigheter för att diskutera och föra fram vår syn på tandvård. Branschorganisationen som
talesman ses som en självklarhet i vår omvärld, och vår utveckling gör oss tydligare i den
rollen.
Generalsekreteraren och styrelsen har utifrån Privattandläkarnas vision och
verksamhetsplan 2010, prioriterat tre områden första halvåret 2010; tandvårdsstödet,
politisk påverkan och Sveriges Tandläkarförbund.
Tandvårdsstödet
Hittills har en stor del av Privattandläkarnas påverkansarbete ägnats åt att förbättra
tandvårdsstödet och den administrativa situationen för våra medlemmar. Genom samverkan
med Försäkringskassa, TLV och socialdepartement ska de kommande förändringarna inte
bara bli till nytta för patienterna utan även ändamålsenliga för arbetet på praktikerna.
Privattandläkarna har varit tydliga med att kommunicera våra medlemmars förväntningar
och behov till berörda myndigheter. Inför ändringarna i tandvårdsstödet den 1 juli 2010
informerades förtroendevalda och lokalavdelningar om omfattningen av förändringarna.
Utbildning av ambassadörer genomfördes i samverkan med TLV under våren 2010.
Ändringar av övergångsregler i lagen om statligt tandvårdsstöd 2008 verkställs under 2010
som en följd av Privattandläkarnas påverkansarbete. Det innebär att minst 60 miljoner
kronor som tidigare hållits inne nu kommer att betalas ut.
Privattandläkarna har delgett Försäkringskassan en kravställning på dess serviceåtagande
runt tandvårdsstödet. Serviceåtagandet är Försäkringskassans åtagande gentemot
tandvården om vilken servicenivå man ska ha rätt att kräva när det gäller bland annat
tillgänglighet för IT-stödet, svarstider och hanteringen av de olika administrativa rutinerna.
Dokumentet ger ett tydligt kravställande på hur Försäkringskassan bör förbättra
administrationen av stödet.
Den 22 juni presenteras den första versionen av den nya prioriteringen till
Försäkringskassan. Vårt bidrag blir värdefullt för utformningen av det serviceåtagande som
ska börja gälla från och med 1 januari 2011.
Den prisjämförelseportal som tidigare har utvecklats och administrerats av
försäkringskassan kommer på Privattandläkarnas initiativ att hanteras av Inera AB, som ägs
av SKL. Privattandläkarna har drivit processen för en utveckling av portalen, där målet är en
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 2 av 27
kunskapsportal och inte enbart en portal baserad på prisuppgifter. Genom vårt
påverkansarbete har regeringen avsatt 15 miljoner kronor till en bättre prisjämförelsetjänst
med tandvårdsinformation och frågetjänst.
Politisk påverkan
Styrelsens instruktioner till generalsekreteraren för 2010 var en tydlig uppmaning att verka
externt och kraftfullt för att uppnå maximal påverkan i valrörelsen. De politiska kontakterna
har därför utökats under 2010.
Under första halvåret har många formella och informella kontakter tagits.
Generalsekreteraren har haft en kontinuerlig dialog med ledningen för Socialdepartementet,
men även med den politiska oppositionen.
Generalsekreteraren har träffat företrädare för samtliga partier.
Ledningen har representerat branschorganisationen på riksdagspartiernas valupptakter. Det
har varit viktiga tillfällen att etablera nya och underhålla tidigare kontakter.
Privattandläkarna har också vid dessa tillfällen aktivt informerat om Privattandläkarnas
arbete för att stärka tandvårdsbranschen.
I juli deltog Privattandläkarna i Almedalsveckan. Genom möten med politiker,
myndighetsföreträdare och andra beslutsfattare har organisationens nätverk stärkts.
Nu arbetar vi aktivt för att behålla och utveckla våra uppnådda mål; fri prissättning, fri
etablering, fritt val för patienten och ett statligt högkostnadsskydd.
Riksdagsvalet 2010 står inför två tydliga alternativ inom hälso- och sjukvården. Alliansen
framför valfrihet, tillgänglighet och patientsäkerhet. Om regeringsskifte sker kommer det att
innebära nya utmaningar för privat vård i allmänhet och betydande förändringar för den som
vill driva företag inom vårdsektorn.
Sveriges Tandläkarförbund
Tandvården har de senaste åren genomgått genomgripande förändringar; fri prissättning, fri
etablering, ett modernt tandvårdsstöd och valfrihet för patienten. Det har präglat branschen
starkt och en direkt konsekvens av detta är, att uppdelningen mellan privat och offentlig
tandvård håller på att suddas ut.
Privattandläkarnas strategi i tandläkarförbundet har varit att via samverkan och en öppen
och tillitsfull dialog arbeta för ett starkt Tandläkarförbund som hanterar odontologiska frågor
och utbildningar. En fungerande samverkan är en förutsättning för medlemsnyttan.
Dagens samarbete grundar sig i en otydlig rollbeskrivning och ofullständigt dokumenterad
överenskommelse. Kort sagt: Det måste bli tydligare vem som ska göra vad.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 3 av 27
Privattandläkarnas representanter har under många år upplevt en uppenbar ovilja att
samverka från Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet. Privattandläkarnas
representanter i förbundsstyrelsen upplever att arbetet i förbundsstyrelsen inte följer
demokratiska föreningsprinciper i och med att man inte godtar utsedda företrädare och
regelbundet och utan undantag förkastar givna förslag.
Privattandläkarna har tagit fram dokumentet ” Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för
ökad medlemsnytta”, ett diskussionsunderlag som redogör för en potentiell utveckling av
Tandläkarförbundet. Vid förbundsstyrelsemötet den 11 juni avslogs förslaget. Efter detta har
Privattandläkarna vänt sig till SACO med en vädjan om hjälp till medling. Initiativet till
fortsättning ligger därmed hos Tandläkarförbundet och SACO.
Nästa steg - en branschorganisation för hela tandvården
Möjligheterna att påverka villkoren för tandvården via kontakter och samverkan med
politiker och myndigheter är stora, men det ställs allt högre krav på professionalitet,
kontinuitet och trovärdighet.
Antalet tandläkare minskar, det sker en utveckling i lagar och bestämmelser där företagets
verksamhetsansvar blir tydligare och den enskilda tandläkarens personliga ansvar tonas ned.
Marknadsvillkoren för offentliga och privata vårdgivare blir allt mer likartade. Det blir allt
tydligare att kostnaderna för branschorganisationens verksamhet ska belasta företagen
snarare än de enskilda tandläkarna.
När hela tandvården står enad blir vi starkare som part gentemot politiken och
myndigheterna. Olika politiska majoriteter eller myndighetsföreträdare kan inte välja att
spela ut tandvårdens företrädare mot varandra. En bredare bas för organisationen ger en
bättre ekonomi.
En renodlad branschorganisation har en självskriven plats som partner till myndigheter och
politiker. Genom att samla alla företag och vårdgivare blir organisationens roll och ansvar
tydliga. Det skapar också möjligheter för andra organisationer att renodla sina respektive
roller och ansvar.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 4 av 27
Vision, affärsidé och grundläggande värderingar
Som utgångspunkt i allt arbete som Privattandläkarnas styrelse, ledning, kontor och
förtroendevalda gör, finns vår vision, vår affärsidé och våra grundläggande värderingar.
Vision
Sveriges ledande tandvårdsaktör
Affärsidé
Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård.
Grundläggande värderingar

Patienten i fokus

Delaktighet

Professionella relationer

Affärsmässighet

Öppenhet inför omvärldsförändringar

Hög vård- och verksamhetskvalitet
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 5 av 27
Resultatbeskrivning halvåret januari-juni 2010
Verksamhetsplanen för 2010, som beslutades på årsmötet den 20 november 2009, beskrev
betydelsen av valåret samt tre prioriterade områden: kvalitet, den interna kulturen och den
lokala verksamheten. Dessa tre områden har präglat både strategiska beslut och det operativa
arbetet under 2010 inom hela verksamheten.
1.
Från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens
Ett tydligt tecken på att marknaden mognar är mer krävande och pålästa patienter patienter som efterfrågar och förväntar sig god kvalitet. Privattandläkarna ska bidra
till en mer transparent vårdsektor, där patienterna har bra förutsättningar att jämföra
och välja mellan olika vårdgivare. Myndigheternas möjligheter till uppföljning ska
vara god.
Den svenska tandvårdsmarknaden har länge präglats av regleringar och
begränsningar, vid en jämförelse med andra branscher. De senaste åren har vi sett en
mängd betydande förändringar, bland annat som en följd av den fria prissättningen
och det fria valet av tandläkare. Nya företagsformer, ägarstrukturer och driftsformer
etableras. Skillnaden mellan privat och offentlig vård har inte samma betydelse som
förut. Det är kvalitetskonkurrensen som är viktig för branschen som helhet.
Branschorganisationens arbete med kvalitetsfrågor kan sammanfattas med att vi ska:

Definiera

Stimulera

Medverka
Exempel på tillämpningar: Vi har definierat kvalitetsindikatorer och riktlinjer genom
samverkan i Socialstyrelsens olika projekt, vi har stimulerat genom att bjuda in dr
Irwin Becker från Pankey Institute till årsmötet och vi har medverkat till att föra in
tandvården som en del av arbetet med e-hälsa.
2.
Den interna kulturen
På verksamhetsplaneringsmötet den 19 november 2009 var den interna kulturen på
agendan. På mötet diskuterades vår interna kultur och mötet enades om att
Privattandläkarnas interna kultur ska vara god och i linje med våra gemensamma
värderingar. Genom att vi har satt fokus på den interna kulturen har medvetenheten
ökat. Vi ser också att fler medlemmar hör av sig med positiva omdömen om
verksamheten.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 6 av 27
Hos den enskilde medlemmen märker vi en ny medvetenhet om branschens
utveckling, och de förändringar som sker på marknaden. Nödvändigheten av att
medverka - att inte ställa sig utanför - har blivit tydlig för många medlemmar.
Den osäkerhet som tidigare funnits inför nya samverkansformer, håller sakta på att ge
plats för nyfikenhet vilket gynnar både bransch och patienter.
Ett exempel är tandvårdsreformen, som de flesta medlemmar idag tycker fungerar,
även om administrationen har blivit mer omfattande. Många konstaterar att det är för
patientens bästa och man vet att Privattandläkarna ständigt arbetar för att förenkla
försäkringen för medlemmarna.
3.
Stärka den lokala verksamheten
Privattandläkarnas lokala verksamhet ska kännetecknas av framåtanda, engagemang
och glädje. De flesta förtroendevalda är stolta företrädare för Privattandläkarna, men
drivkraften och styrkan i engagemanget ska stärkas. Nu börjar alla redskap komma på
plats, vi har en fast struktur som gör det möjligt att stimulera kreativitet och arbetet
med att skapa medlemsnytta i lokalavdelningarna.
Ett par exempel på utvecklingen bland lokalavdelningarna:
Västra Götalandsregionen: Under våren har lokalavdelningarna i Västra
Götalandsregionen tagit initiativ till att diskutera ett samgående. Privattandläkarnas
styrelse och ledning följer med intresse dessa diskussioner.
Mellersta Norrland: Under våren har styrelsen för lokalavdelningen i Mellersta
Norrland rapporterat att man inte lyckats rekrytera en ny styrelse för
lokalavdelningen. Privattandläkarnas ledning har inlett diskussioner med styrelsen
för att analysera vilka lösningar som kan stå till buds i den uppkomna situationen.
Kontakter med politiker
Styrelsens instruktioner till generalsekreteraren för 2010 var en tydlig uppmaning att verka
externt och kraftfullt för att uppnå maximal påverkan i valrörelsen. De politiska kontakterna
har därför utökats under 2010.
Under första halvåret har många formella och informella kontakter tagits.
Generalsekreteraren har haft en kontinuerlig dialog med både ansvariga politiker på
Socialdepartementet, men även med den politiska oppositionen.
Generalsekreteraren har träffat företrädare för samtliga partier. Vid Privattandläkarnas
årsmöte deltog bland annat socialutskottets ordförande, Kenneth Johansson (c).
Ledningen har representerat branschorganisationen på riksdagspartiernas valupptakter. Det
har varit viktiga tillfällen att etablera nya och underhålla tidigare kontakter.
Privattandläkarna har också vid dessa tillfällen aktivt informerat om Privattandläkarnas
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 7 av 27
arbete för att stärka tandvårdsbranschen. Budskapet har förstärkts med utdelning av
tandborstar.
Vidare har generalsekreteraren sänt e-post till samtliga lokala ordföranden med uppmaning
att driva kampanj för tandvården gentemot lokala politiker.
I juli deltog Privattandläkarna i Almedalsveckan. Genom möten med politiker,
myndighetsföreträdare och andra beslutsfattare har organisationens nätverk stärkts.
Tillsammans med lokalavdelningen på Gotland genomfördes även en kampanj där
allmänheten informerades om privat tandvård. Även här förstärktes budskapet genom
utdelning av tandborstar. Privattandläkarna representerades i Almedalen av
generalsekreterare, politiskt sakkunnig och pressekreterare, vd och vice vd för Svensk
Privattandvård AB.
Kontakter med övriga nyckelaktörer
Privattandläkarna påverkar tandvårdsbranschen genom bred samverkan med olika aktörer.
Det innebär att Privattandläkarna är en naturlig part att lämna remissvar och förfrågningar
till om representation i arbetsgrupper.
Hittills har en stor del av Privattandläkarnas påverkansarbete ägnats åt att förbättra
tandvårdsstödet och den administrativa situationen för våra medlemmar. Genom samverkan
med Försäkringskassa, TLV och Socialdepartement ska utvecklingen av tandvårdsstödet bli
ändamålsenlig för arbetet på praktikerna.
Nedan beskrivs de olika samarbeten som bedrivits det första halvåret 2010.
Regelbundna kontakter sker med Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
och Försäkringskassan. Samarbetet sker i flera nivåer och har starkt bidragit till bättre villkor
för tandvården.
Särskild vikt har lagts vid samverkan med Försäkringskassan och framtagandet av
serviceåtagandet. Inför de nya korrigeringar som träder i kraft den 1 juli 2010 har
Privattandläkarnas projektgrupp lagt ned mycket förarbete på de ca 900 regler som
förändras. Ändringar av övergångsregler från 2008 verkställs under 2010 som en följd av
Privattandläkarnas påverkansarbete.
Privattandläkarna har lämnat en skrivelse till Försäkringskassan angående kontroll av
utbetalt statligt stöd. För svaret från Försäkringskassan på skrivelsen, se bilaga.
Privattandläkarna har delgett Försäkringskassan en kravställning på dess serviceåtagande
runt Tandvårdsstödet, som ställer krav på hur Försäkringskassan bör förbättra
administrationen av stödet.
Den 22 juni presenteras den första versionen av prioriteringen till Försäkringskassan. Vårt
bidrag blir värdefullt för utformningen av det serviceåtagande som ska börja gälla från och
med 1 januari 2011.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 8 av 27
Den prisjämförelseportal som tidigare har utvecklats och administrerats av
försäkringskassan kommer på Privattandläkarnas initiativ att hanteras av Inera AB, som ägs
av SKL. Processen med att förändra Prisportalen påbörjades efter lanseringen av portalen,
som uppvisade mycket stora brister.
Privattandläkarna har drivit processen för en utveckling av portalen, där målet är en
kunskapsportal och inte enbart en portal baserad på prisuppgifter. Genom vårt
påverkansarbete har regeringen avsatt 15 miljoner kronor till en bättre prisjämförelsetjänst
med tandvårdsinformation och frågetjänst.
Privattandläkarna initierade ett unikt samarbete med TLV hösten 2008 för att möta upp
efterfrågan på en kvalitetssäkrad utbildning i regelverket. Privattandläkarna och TLV har
erbjudit utbildningar i det statliga tandvårdsstödet till utbildare i lokalavdelningarna inom
Privattandläkarna. Senast våren 2010 genomförde Privattandläkarna och TLV gemensamt en
utbildning av ambassadörer till lokalavdelningarna.
Övriga myndigheter
Vi samarbetar med Socialstyrelsen kring lansering av nationella riktlinjer för tandvården,
utvecklingen av tandvårdsstödet och patientsäkerhetslagen. Vi har fortsatt betonat vikten av
förenklingar i regelfloran i administrationen av tandvårdsstödet. Socialstyrelsen har,
tillsammans med landstingens och regionernas beställarchefer gjort ett rikstäckande upplägg
för riktlinjerna, som liknar det upplägg vi har haft tillsammans med TLV när det gäller
utbildning om tandvårdsstödet. Det underlättar för våra lokalavdelningar att aktivt medverka
och bidra i informationssatsningen. Ett antal seminarier planeras över landet för att bidra till
kunskapsspridningen.
Exempel på områden där Privattandläkarna är aktiva är:

utvecklingsarbetet kring E-hälsa i sjukvården

Regelverket, IT-stödet och förbättrad service i serviceåtagandet, Tandvårdsstödet

Gränsgångare

Arbetsskador
Relationerna till Socialdepartementet är fortsatt mycket goda.
Privattandläkarna har även löpande kontakter med Tillväxtverket, Statskontoret och
Konkurrensverket. Privattandläkarna har också en dialog med näringsdepartementet i frågor
kring kvinnligt företagande.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 9 av 27
Vi har deltagit som referensgrupp till Tillväxtverket vid utvecklingen av administrativa
kostnader i tandvårdsbranschen. Privattandläkarna har även agerat expert åt tillväxtverket i
branschfrågor. Privattandläkarna har varit den initiativstarkaste organisationen i tandvården
och den organisation som har lyft frågan om ökad samverkan bland myndigheter och
organisationer i branschen.
Sveriges Kommuner och Landsting
En arbetsgrupp mellan PT och SKL har bildats. SKL är en viktig samarbetspart eftersom de
är den offentliga tandvårdens branschorganisation. Utifrån det samarbete vi har etablerat
med SKL för att påverka Försäkringskassan går vi nu vidare. En gemensam avsiktsförklaring
för samverkan har tagits fram och ska undertecknas tidig höst, vilket är att betrakta som ett
stort genombrott. Nu har vi ytterligare stärkt relationen.
Sveriges Tandhygienistförening
En fördjupad dialog kring administrationen kring tandvårdsstödet finns. Löpande kontakter
sker.
Sveriges Tandsköterskeförbund
En kontakt är etablerad och diskussioner för samverkansformer sker.
Sveriges Tandteknikerförbund
Löpande kontakter med ledningen för Sveriges tandteknikerförbund sker.
Vårdföretagarna
Privattandläkarna har återkommande dialog med Vårdföretagarna kring en mängd viktiga
frågor, bland annat kollektivavtal för den privata tandvårdsbranschen. Styrelsen för
Vårdföretagarna har gett ordförande i uppgift att ytterligare utveckla samarbetet med
Privattandläkarna.
Svensk Näringsliv
Löpande samarbete.
Utländska aktörer
Ledningen har inlett ett samarbete med ett av världens mest framstående institut inom den
odontologiska professionen, Pankey Institute i Miami. Dr. Irvin Becker har delat med sig av
sin genuina entreprenörskunskap. Dr Irvin Becker var även aktiv gäst och bejublad föreläsare
på Privattandläkarnas årsmöte i maj.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 10 av 27
Privattandläkarna har under första halvåret ingått i följande grupper:

Styrgrupp Serviceåtagande
Arbetsgrupp
Referensgrupp
Strategisk grupp tandvårdsstöd
Försäkringskassan
Försäkringskassan
Försäkringskassan
Försäkringskassan

Referensgrupp
Tillväxtverket

Dialoggrupp
Tandvårds och läkemedelsförmånsverket

Referensgrupp
NPS/Socialstyrelsen

Tandvård på webben
SKL
Remissinstans
Privattandläkarna utses i allt större utsträckning till remissinstans av myndigheter . Ett
arbete som är mycket tillfredställande då branschorganisationen aktivt kan påverka lagar och
förordningar. Exempel på remissvar:

Indikatorer på God Tandvård (Socialstyrelsen)

Handbok – Patientinflytande och kommunikation (Socialstyrelsen)

Föreskrift – Statliga tandvårdsstödet (Försäkringskassan)

Föreskrift – Regelverket för statligt tandvårdsstöd (Försäkringskassan)
Utredningar och undersökningar
Privattandläkarna har även låtit SKOP genomföra en undersökning bland studenter på
termin nio och tio, samt bland tandläkare som arbetat 1-2 år i yrket. Detta för att få bättre
kunskap om de drivkrafter unga tandläkare har för att förbättra kommunikationen med unga
tandläkare.
Svensk Kvalitetsindex har sedan fem år tillbaka, på uppdrag av Privattandläkarna, mätt
kundnöjdheten bland svenska folket. Återigen har den privata tandvården toppat listan för
kundnöjdhet och det fina resultatet hjälpt oss i påverkansarbetet under 2010.
Tre rådgivande organ
Generalsekreteraren har tre rådgivande organ till sitt förfogande:
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 11 av 27



Privattandläkarnas företagsråd
Privattandläkarnas odontologiska råd
Privattandläkarnas patientråd
I ett inledningsskede har bemanningen av råden varit baserad helt på frivillig medverkan.
Under första halvåret 2010 har råden fått en mer strukturerad form.
Privattandläkarnas företagsråd
Sammansättningen av företagsrådet regleras, till skillnad mot det odontologiska rådet och
patientrådet, av stadgarna för Sveriges Privattandläkarförening.
”Generalsekreteraren skall utse ett så kallat Företagsråd som skall vara ett rådgivande
expertorgan till generalsekreteraren och Föreningens styrelse i frågor om hur
branschorganisationen skall agera i olika politiska frågor för att skapa så bra
kommersiella förutsättningar som möjligt för branschen. Företagsrådet skall ledas av
generalsekreteraren som sammankallar till sammanträden vid behov, dock minst två
gånger per år. Företagsrådet skall bestå av tre till tio ledamöter som är företagsledare för
Företagsmedlemmar. Målet är att olika typer av Företagsmedlemmar skall vara
representerade i Företagsrådet, exempelvis är det önskvärt att Företagsmedlemmar med
såväl få anställda som många anställda och Företagsmedlemmar med såväl en ägare som
flera ägare skall vara representerade. Företagsledarna för de fem Företagsmedlemmar
som vid var tid har flest antal anställda Tandläkarmedlemmar skall dock alltid erbjudas
varsin ledamotspost i Företagsrådet. Något arvode utgår inte till ledamöter i
Företagsrådet.”
Företag
Län
Representant
Praktikertjänst AB
Fler län
Carola Lemne
Colosseumkliniken Sverige AB
Flera län
Håkan Wickholm
Smile AB
Flera län
David Halldén
Tandvårdgruppen i Kungsbacka AB
Kungsbacka
Sven Lijhagen
Oral Care AB
Stockholm
Ej klar i skrivande stund
Specialistkliniken för Dentala Implantat
Stockholm
Ej klar i skrivande stund
Mörby Dental Group AB (res)
Stockholm
Christina Estratiadou
Tandea AB
Stockholm
Hanno Sliwo
Tandlaget AB
Luleå
B-O Sundström
CelinDental AB
Flera län
Carina Celin Sjölund
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 12 av 27
När det gäller patientrådet och det odontologiska rådet föreskriver stadgarna inte något om
sammansättningen.
Privattandläkarnas patientråd
Det är viktigt att ha en kontinuitet i dialogen med patientorganisationerna. Därför har
följande organisationer erbjudits fasta platser, som de får bemanna efter egna prioriteringar.
Tandvårdsskadeförbundet ingår i HSO och representeras via HSO.
Organisation
Antal ledamöter
Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO
3
Synskadades Riksförbund
1
Ersta diakoni
1
PRO
1
SPF
1
Privattandläkarnas odontologiska råd
Generalsekreteraren har goda kontaktytor till odontologisk kompetens via bland annat
styrelserna i förening och bolag, via lokalavdelningarna samt via Privattandläkarnas kontor. I
specifika frågor kan det dock finnas en nytta av att sammankalla intresserade medlemmar till
samråd. För detta syfte har generalsekreteraren möjlighet att sammankalla det odontologiska
rådet. Medverkan i rådet bygger helt på frivillighet och det finns ingen särskild begränsning
av antalet deltagare. Rådet sammankallas av generalsekreteraren när det finns aktuella
frågeställningar som kräver en bred genomlysning.
Årsmöte
Den 8 maj 2010 hölls årsmöte i Sveriges Privattandläkarförening. Protokoll och
dokumentation finns att läsa på medlemssidorna på www.ptl.se. Vid årsmötet deltog
förtroendevalda, inbjudna gäster samt personal från kontoret, sammanlagt cirka 100
personer. Även representanter från förtroendenämndsverksamheten var inbjudna.
Konferensens agenda präglades av valåret och Kenneth Johansson, ordförande i
socialutskottet och centerpartistisk riksdagsman, föreläste om tandvården ur ett
socialpolitiskt sammanhang. Lars Godner och Martina Ränk från pr-byrån Springtime
kallade Privattandläkarnas påverkansarbete ”ett praktexempel”. Deras föredrag innehöll
många konkreta tips på hur det är möjligt att påverka politikerna både centralt och lokalt.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 13 av 27
Konferensens hedersgäst, Dr Irvin Becker, höll en mycket uppskattad presentation om hur
man skapar ett framgångsrikt tandvårdsföretag. Han deltog även i de aktivitetsfabriker som
genomfördes till inspiration och för engagemang. Konferensen avslutades med en diskussion
i plenum om bland annat relationen till Tandläkarförbundet. Vid det formella årsmötet
deltog 25 av 26 lokalavdelningar. Årsmötet beslutade bland annat om ansvarsfrihet för
styrelsen i föreningen utifrån verksamhetsberättelse och den ekonomiska redovisningen för
2009. Genom fyllnadsval valdes Bengt Franzon till ny ledamot i valberedningen.
Stadgekommittén rapporterade angående det förslag om förändring av den process som leder
fram till styrelsens proposition till budget och verksamhetsplan. Se bilaga.
Medlemsutvecklingen
Det går bra för tandvårdsföretagen, många vidareutvecklar sitt företag genom utbildning,
bättre utrustning och mer personal. Företagen är viktiga för branschorganisationen, med en
kraftig uppslutning förbättras vårt förhandlingsläge. Glädjande märker vi att de företag som
Privattandläkarna kontaktar överlag är positiva till branschorganisationen och att vi
attraherar företag. De företag som ännu inte är medlemmar bearbetas aktivt av
representanter från ledningen.
Idag uppgår antalet tandläkarmedlemmar till 3 407. Av dessa är 3 095 verksamma
medlemmar. Antalet företag som är medlemmar är 2062.
Det första halvåret visar tydligt att en avgiftsstruktur i en större utsträckning bör baseras på
företagsmedlemskap. Det finns ett flertal anledningar till detta: åldersavgångar, tydlighet i
vad organisationen representerar gentemot politiker och övriga kontakter, samt ett
rollförtydligande gentemot förbundet och dess riksorganisationer. Det sker också en
utveckling där företagens verksamhetsansvar blir tydligare och den enskilde medlemmens
ansvar tonas ner.
Exempelvis kan Privattandläkarna idag inte erbjuda företagsmedlemskap till Thea Tandhälsa
AB och Distriktstandvården i Sverige AB på grund av Privattandläkarnas gällande stadgar.
Förtroendenämnderna
Nämnderna bidrar starkt till branschorganisationens trovärdighet med samhällsansvaret
gentemot både patient och medlem.
Förtroendenämnderna har under våren gjort en egen genomlysning av arbetsprocesser och
dokument för att kvalitetssäkra arbetet. Rutiner har dokumenterats och IT-stödet kommer
under hösten att förbättra arbetsprocesserna ytterligare. Privattandläkarna kommer under
hösten att lansera en falldatabas.
IT-stödet ligger för närvarande ute på remiss hos användarna själva, samtliga
förtroendenämndsledamöter. Genomlysningen har identifierat att förtroendenämnderna
behöver förändra strukturen på arbetet för att möta bland annat juridiska krav, samt anpassa
verksamheten för omvärldsförändringar.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 14 av 27
En trend i samhället, som tidigare rapporterats från bland annat HSAN och landstingens
patientnämnder, är att antalet klagomål från allmänheten ökar. Under det första halvåret
2010 har klagomålen dock minskat. Det gäller även Privattandläkarnas egen
förtroendenämndsverksamhet.
Press och massmedia
Relationen med media är god, mycket tack vare den tillgänglighet som Privattandläkarna har
uppvisat genom pressekreteraren. Branschorganisationen blir ofta tillfrågad för att ge
kommentarer kring bland annat patientsäkerhetsarbete, tandvårdsreformen och branschen
som helhet. Då de flesta frågor kanaliserats till pressekreteraren, har vi säkerställt att den
information som når media är kvalitetsgranskad och avstämd med ledning så att
informationen speglar branschorganisations hållning i sakfrågor. Privattandläkarna har även
en god relation med motsvarande tjänstemän vid myndigheter och departement, vilket
underlättar i vårt informationsflöde.
Tandläkartidningen är en tidning som ägs av Tandläkarförbundet och som speglar det
odontologiska området samt Tandläkarförbundet och systerorganisationerna.
Privattandläkarna har fört dialog med bland annat ansvarig utgivare för att klargöra
Tandläkartidningens oberoende, inriktning och arbetssätt. Det finns en uppfattning bland
medlemmar att Tandläkartidningen främst speglar offentlig tandvård och inte den privata
tandvårdens villkor och förutsättningar på ett objektivt sätt.
Tandläkartidningen har uttryckt, att det är viktigare att värna sitt oberoende i förhållande till
tandläkarorganisationerna än att verka för bästa möjliga villkor för tandvården. Mot denna
bakgrund har Privattandläkarna beslutat att hantera Tandläkartidningen likvärdigt med
övrig media. Privattandläkarnas närvaro i media har handlat om patientsäkerheten och
tandvårdsreformen. Utöver det har pressekreteraren deltagit i Uppdrag Granskning för att
kommentera tandvården.
Som bilaga finns pressklipp från första halvåret 2010.
Information och kommunikation
Varumärket Privattandläkarna med den blå munnen har en stark igenkänning bland
medlemmar, politiker, myndigheter, andra organisationer och patienter. Att vårda och stärka
varumärket genom att ha tydliga mål, principer och riktlinjer för kommunikationsarbetet
som är kända både lokalt, centralt och bland medlemmar är därför nödvändigt.
Under våren har Privattandläkarna genomfört en översyn och modernisering av det grafiska
uttrycket. Moderniseringen kommer även att resultera i att Privattandläkarnas hemsida
www.ptl.se får ett välbehövligt ansiktslyft.
En manual kommer att tas fram för att vägleda medlemmar, förtroendevalda och anställda i
hur varumärket används och tydliggöra ansvar och befogenheter i organisationen. Med den
gemensamma värdegrunden och ett enhetligt utseende som en del av varumärkesstrategin är
förhållandet optimalt för att nå fram i påverkansarbetet både lokalt och centralt.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 15 av 27
En viktig kommunikationskanal från generalsekreterare direkt till enskild medlem är GSbreven. Det är ett e-postbrev som sänds ut regelbundet för att hålla alla medlemmar
uppdaterade om branschspecifika aktuella händelser och Privattandläkarnas
ställningstagande i olika frågor. Där rapporteras de senaste nyheterna, aktuell samverkan
med myndigheter och omvärldsanalyser. Under våren har det skickats cirka ett brev var
tredje vecka och ytterligare brev vid särskilda händelser.
GS-brevet går till alla medlemmar. Öppenhet och transparens gäller även kommunikationen.
Under 2010 har Privattandläkaren hittills kommit ut med ett nummer i mars och ett i maj.
Medlemsbladet kommer ut med fyra nummer per år och belyser viktiga frågor för branschen
och visar exempel på hur utvecklingen ser ut på tandvårdsmarknaden. Under våren har ett
antal företag presenterats som har bidragit positivt till branschen. Innehållet produceras av
chefredaktören, av förtroendevalda samt anlitade frilansare. Den distribueras som en
medlemsförmån till samtliga medlemmar och även till övriga intressenter. Ansvarig utgivare
för Privattandläkaren är chefredaktören.
STI stiftelserna
Sveriges Privattandläkarförening har huvudmannaskapet för två stiftelser;
1. Svenska Tandläkarnes Inköpsförenings Stiftelse för forskning och studier (8020147206)
Ändamål: Att genom bidrag främja odontologisk forskning och odontologiska studier
som bedrivs av privattandläkare verksamma i Sverige
2. Stiftelsen Svenska Tandläkares Inköpsförenings Understödsfond (802003-4230)
Ändamål: Att lämna understöd åt behövande svenska tandläkare.
Enligt styrelsen för stiftelserna har det inte funnit utrymme för någon utdelning
under första halvåret 2010.
Beredskapsfonden
Styrelsens beslut om reviderad policy för förvaltning av beredskapsfonden har genomförts.
För beredskapsfondens ställning, se uppföljning av budget för Svensk Privattandvård AB,
bilaga 5.
Sveriges Tandläkarförbund
Tandvården har de senaste åren genomgått genomgripande förändringar; fri prissättning, fri
etablering, ett modernt tandvårdsstöd och valfriheten för patienten. Det har präglat
branschen starkt och en direkt konsekvens av detta är, att uppdelningen mellan privat och
offentlig tandvård håller på att suddas ut.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 16 av 27
Privattandläkarnas strategi i tandläkarförbundet har varit, att via samverkan, öppen och
tillitsfull dialog, arbeta för ett starkt Tandläkarförbund som hanterar odontologiska frågor
och utbildningar. En fungerande samverkan är en förutsättning för medlemsnyttan.
Dagens samarbete grundar sig i en otydlig rollbeskrivning i överenskommelsen vid
Krusenberg, en 13 år gammal och ofullständigt dokumenterad överenskommelse. Med åren
har det blivit ett trubbigt redskap som missgynnar relationen mellan systerorganisationerna
och till Tandläkarförbundet. Kort sagt: Det måste bli tydligare vem som ska göra vad.
Enligt förbundsmötesbeslut ska Tandläkarförbundet vara ett starkt förbund med tydlig
odontologisk profil. En ambition som Privattandläkarna delar. Problemet är att med en
väldigt grov inriktning finns det ett flertal frågor där förbundet och branschorganisationens
ställningstagande går isär. Följaktligen helt omöjligt för Privattandläkarnas nuvarande
representanter i styrelsen att förhålla sig till. Exempelvis remissvar och representation i
arbetsgrupper och projekt.
Privattandläkarnas representanter har under många år upplevt en uppenbar ovilja att
samverka från Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet. Tandläkarförbundet har
motverkat demokratiska föreningsprinciper genom att inte godta vare sig Privattandläkarnas
representanter eller förslag. På grund av den uppkomna situationen sker regelbundna
diplomatiska försök att närma sig en problemlösning som är tillfredställande för alla parter.
Privattandläkarna har tagit fram dokumentet ” Modernisera Sveriges Tandläkarförbund – för
ökad medlemsnytta”, ett diskussionsunderlag som redogör för en potentiell utveckling av
Tandläkarförbundet. Noteras att det inte är ett konfliktsökande dokument, utan ett
konstruktivt reformförslag. Vid förbundsstyrelsemötet den 11 juni avslogs förslaget. Efter
detta har Privattandläkarna vänt sig till SACO med en vädjan om hjälp till medling. Initiativet
till fortsättning ligger därmed hos Tandläkarförbundet och SACO.
Nästa steg
Möjligheterna att påverka villkoren för tandvården via kontakter och samverkan med
politiker och myndigheter är stora, men det ställs allt högre krav på professionalitet,
kontinuitet och trovärdighet.
Antalet tandläkare minskar, det sker en utveckling där företagets ansvar blir tydligare och
den enskilda tandläkarens verksamhetsansvar tonas ned. Marknadsvillkoren för offentliga
och privata vårdgivare blir allt mer likartade. Det blir allt tydligare att kostnaderna för
branschorganisationens verksamhet ska belasta företagen snarare än de enskilda
tandläkarna.
Generalsekreteraren ser ett behov av att Privattandläkarna tar nästa steg i den
verksamhetsutveckling som inleddes vid årsmötet i november 2008. Styrelsen har under
våren diskuterat frågan, och styrelsen ser samma behov. Diskussionerna kommer att
fortsätta under hösten.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 17 av 27
Formalia
Företrädare för föreningen
Som företrädare för branschorganisationen representerar generalsekreteraren förening och
bolag för branschens bästa. Det externa arbetet har kraftigt ökat under 2010 enligt de
direktiv som getts av styrelsen. Påverkansarbetet sker med kontinuitet och beslutsamhet,
genom löpande kontakter med politiker och beslutsfattare. Generalsekreterare har följande
uppdrag:
•
Regeringsuppdrag gällande

Nationella samrådsgruppen för IT-strategi 2.0

Välfärdsutvecklingsrådet

Samordningsgrupp för ersättningssystem inom hälso- och sjukvården
•
Medverkat i styrgrupp för nationell rådgivningstjänst för tandvård 1177 under våren.
•
Samrådsgrupp inom Svenskt Näringsliv
•
Styrelseledamot i Apotekens Service AB
Eftersom flera av ovanstående uppdrag är personliga är de godkända och löpande avstämda
av styrelseordförande i Sveriges Privattandläkarförening.
Generalsekreterarens befogenheter
Styrdokumenten som beskriver generalsekreterarens befogenheter är de av styrelsen
fastställda instruktionen samt befattningsbeskrivningen vid det konstituerade styrelsemötet
per den 7 maj 2010. Arbetet har utförts i enlighet med dessa. Av effektivitets- och
kvalitetsskäl har ansvaret för sekretariatet, kontorets personal och organisation, lokal och
kontor samt samordningen av valberedning och revision delegerats till vd för bolaget.
Styrelseordförande i Svensk Privattandvård AB
Enligt instruktion för generalsekreteraren i Sveriges Privattandläkarförening ska denne vara
styrelseordförande i föreningens dotterbolag, Svensk Privattandvård AB, 556224-4803.
Löpande avstämning, planering och uppföljning sker med vd.
Information till styrelsen
Det första halvåret 2010 har styrelsen haft fyra styrelsemöten varav ett per capsulam. Den
täta kommunikationen mellan styrelse och ledning är ett uttryck för det många stora och
komplexa frågor som föreningen hanterar där stringens i budskapet är viktigt.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 18 av 27
Generalsekreteraren tillser att styrelsen är välinformerad genom löpande e-post utskick,
avstämningsmöten per telefon och möten med styrelseordförande.
Vid styrelsemötena sker ett gemensamt arbete med att identifiera, prioritera och åtgärda
risker. Ett aktivt uppföljningsarbete med konsekvensanalyser har minskat riskernas
betydelse, förutom frågan om samverkan med Tandläkarförbundet som har visat sig vara en
riskfaktor som har ökat i betydelse.
Befintliga och aktuella policys
Följande policydokument är gällande enligt tidigare styrelsebeslut:
•
Firmatecknare och attestordning
•
Resereglemente
•
Representationspolicy
•
Riktlinjer för konferensarrangemang
•
Förvaltningsinstruktion
•
Varumärkespolicy
•
Uppförandekod och individuell försäkran
•
Etiska riktlinjer
Policyefterlevnad
Med en klar struktur, har den efterföljande granskningen av auktoriserad revisor konstaterat
att Privattandläkarnas policyefterlevnad är god. Kunskapen om Privattandläkarnas policys
har breddats inom organisationen.
Rutinbeskrivningar
Utöver de av styrelsen fastställda policydokumenten finns interna rutinbeskrivningar
fastställda av generalsekreterare.
•
Inträde och utträde ur föreningen
•
Hantering av styrelsehandlingar
•
Remisser på utredningar, betänkanden och promemorior eller liknande
•
Elektroniskt diarium för inkommande e-post
Utöver det elektroniska diariet fortgår arbetet med att utöka Privattandläkarnas sekretariat
till att omfatta:
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 19 av 27

Dokumentation av alla verksamhetskritiska processer

Gemensamma dokumenterade principer av hur handlingar

Upprättas

Bevaras

Uppdateras

Kommuniceras

Att Privattandläkarnas grafiska profil efterlevs.
Det ska ske via utvecklad användning av vår nya administrativa plattform. Huvudansvarig för
sekretariat samt framtagandet av och administrationen av system är vd för Svensk
Privattandvård AB. Vd ansvarar även för koordination av intern och extern revision.
Granskning ingår i den löpande förvaltningsrevisionen.
Personal och organisation
Den 1 maj anställdes Lars Olsson som sakkunnig för branschfrågor. Han arbetade tidigare
som verksamhetsansvarig för vård och nischförmåner på Försäkringskassan. En mycket
viktig rekrytering då Lars Olsson har spetskompetens för branschen samt är väl insatt i
tandvårdsreformen. Han kommer att ansvara för remisser, utredningar och rådgivning till
medlemmar. Med nyrekryteringen av Lars Olsson uppgår arbetsstyrkan i föreningen till fyra
personer: Generalsekreterare, pressekreterare och politiskt sakkunnig samt administratören
för den centrala förtroendenämnden. Föreningen har i dagsläget 4 anställda att jämföra med
2009 då 3 personer var anställda.
I övrigt avropas produktionsresurser för medlemsblad samt övrig administration från
bolaget. I bolaget har inga personalförändringar skett för perioden.
Bolaget har i dagsläget 12 anställda att jämföra med 2009 då 11 personer var anställda plus
en ekonomikonsult på heltid. Ett avtal som reglerar kostnadsfördelningen mellan Sveriges
Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård har upprättats.
Villkor för kontoret och förtroendevalda
Aktuella löne- och pensionsvillkor för kontorets personal har presenterats för styrelsen
tillsammans. Det finns inga bonusar eller rörliga löner i personalens eller ledningens
anställningsavtal. De förtroendevalda nyttjar i förekommande fall arvodering.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 20 av 27
Halvårsrapport Svensk Privattandvård AB
Sveriges Privattandläkarförening utövar sitt ägarskap av bolaget genom en separat styrelse
där generalsekreteraren är ordförande. Sveriges Privattandläkarförening köper de
administrativa tjänsterna som t ex medlemsregister, fakturering, kommunikativ plattform,
lokaler/kontor och IT från bolaget.
Att bistå och ge service till föreningen, föreningens representanter och dess medlemmar är
bolagets huvudsakliga uppgift. Det kan t ex vara administrationen kring medlemmar,
kollegialt stöd, fakturering, pressreleaser, analyser och administration vid föreningsmöten.
I början februari genomfördes en gemensam kickoff för personalen i föreningen och bolaget,
för att arbeta fram en handlingsplan för kontoret enligt verksamhetsplanen 2010. Kontoret
bidrog genom gruppaktiviteter och diskussioner om det av styrelsen fastställda
verksamhetsområden som prioriterats för 2010.
Bland annat diskuterades hur arbetet i de lokala avdelningarna kan stimuleras ytterligare för
att frigöra resurser centralt.
Under perioden har utvecklingen av den kommunikativa plattformen fortgått med
uppdatering av webbplatsen www.ptl.se, framtagande av en grafisk profil och ett förslag på
grafisk manual för branschorganisationen.
Bolaget har även gett stöd till de avdelningar som behövt hjälp med utskick av
medlemsinformation.
Arbetsprocesserna har setts över och effektiviserats, bland annat för rutinerna i samband
med in- och utträde. Det nya medlemssystemet kvalitetssäkras löpande och IT-stödet för
förtroendenämndsverksamheten har testats och utvärderats av användarna.
Privattandläkarna har under maj genomfört en undersökning för att dokumentera
försäkringsverksamheten och medlemmarnas åsikter om den externa samarbetsparten
Marsh och Mercer. Enkäten var en direkt påföljd av att finansinspektionen drog tillbaka
Aspis Liv tillstånd. Den konsekvenshantering som skedde var omfattande och krävde
omedelbara åtgärder från Privattandläkarnas sida.
Enkäten visar att medlemmarna är nöjda med de försäkringslösningar som
Privattandläkarna erbjuder. Det som kan förbättras är information om var medlemmarna ska
vända sig med frågor angående försäkringar. Som en följd av enkätresultatet erbjuder nu
Privattandläkarna ett försäkringsalternativ för medlemmarnas anställda medarbetare.
Bolagets policy när det gäller avkastningskrav på försäkringsverksamheten ska utredas
ytterligare. Det är inte givet att ett sänkt avkastningskrav direkt kommer våra
försäkringstagare till godo.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 21 av 27
De ekonomiska rutinerna har genomlysts. Den löpande bokföringen har gåtts igenom på
kontonivå och avstämning med alla attestansvariga för att säkerställa att kostnader hamnar
rätt. Alla med budgetansvar får nu också löpande månadsrapporter för granskning. Mycket
arbete har lagts på att säkerställa att alla underlag och attester för konferenser och utlägg är
tillräckliga. Samtliga konton stäms av vid månadsslut.
Likviditetsrapporterna bygger nu på budget per månad och avstämd prognos med
avdelningsansvariga centralt och prognos enligt budget för året lokalt, detta istället för
föregående års utbetalningar som underlag för prognos.
Lokalavdelningarna har fått mer stöd när det gäller ekonomin under våren.
Resultatrapporter skickas till lokalavdelningarna varje månad och stor vikt läggs på att ge
snabb och bra återkoppling både gällande resultatrapporter och frågor kring fakturor och
utlägg.
Under halvåret beslutades att konsultföretaget Centigo får i uppdrag att följa utvecklingen av
försäkringskassans serviceåtagande. Vidare har ett avtal slutits med Prime PR, i stället för att
genomföra en planerad rekrytering till bolaget då en enskild rekrytering inte hade motsvarat
de behov som fanns.
Bolaget har medverkat i Inera AB (tidigare sjukvårdsrådgivningen.se) projektuppdrag att
utveckla tandvårdsfrågor på nätet. Privattandläkarnas funktion ”fråga tandläkaren”
samarbetar med Inera AB.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 22 av 27
Bilagor
1. Resultatrapport för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
2. Balansrapport för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
3. Rapport Budgetjämförelse Sveriges Privattandläkarförening 100101-100630
4. Uppföljning av budget för Sveriges Privattandläkarförening 100101–100630
5. Resultatrapport för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
6. Balansrapport för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
7. Rapport Budgetjämförelse Svensk Privattandvård AB 100101-100630
8. Uppföljning av budget för Svensk Privattandvård AB 100101–100630
9. Stadgekommitténs rapport
10. Skrivelse från försäkringskassan angående utbetalningar statligt tandvårdsstöd
11. Pressmeddelanden från Privattandläkarna
a.
Privattandläkarna representerar tandvården i välfärdsutvecklingsråd
12. Exempel på pressklipp våren 2010
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 23 av 27
2010-07-09
11:18
Resultatrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 1
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
Avvikelse
%
Årsbudget
ackumulerat
Avvikelse
ackumulerat
4 223 672,46
668 501,62
3 008 403,81
1 613 153,67
782 950,54
10 296 682,10
8 556 000,00
1 347 000,00
0,00
3 159 000,00
1 605 000,00
14 667 000,00
-4 332 327,54
-678 498,38
3 008 403,81
-1 545 846,33
-822 049,46
-4 370 317,90
-50,63
-50,37
0,00
-48,93
-51,22
-29,80
8 556 000,00
1 347 000,00
0,00
3 159 000,00
1 605 000,00
14 667 000,00
-4 332 327,54
-678 498,38
3 008 403,81
-1 545 846,33
-822 049,46
-4 370 317,90
-50,63
-50,37
0,00
-48,93
-51,22
-29,80
-682,51
6 000,00
476 916,00
10 778 915,59
0,00
47 000,00
770 000,00
15 484 000,00
-682,51
-41 000,00
-293 084,00
-4 705 084,41
0,00
-87,23
-38,06
-30,39
0,00
47 000,00
770 000,00
15 484 000,00
-682,51
-41 000,00
-293 084,00
-4 705 084,41
0,00
-87,23
-38,06
-30,39
-301 460,82
-59 275,00
0,00
-21 110,75
-2 707,00
-8 299,25
-282 963,91
-25 902,00
-1 875,00
-779 342,68
-3 717,00
-12 019,00
-72 528,00
0,00
-10 000,00
-500 000,00
-182 000,00
-6 250,00
0,00
0,00
-3 750,00
-179 750,00
-14 250,00
0,00
-1 002 000,00
-20 000,00
-18 000,00
-190 000,00
-12 500,00
0,00
198 539,18
39,71
122 725,00
67,43
6 250,00 100,00
-21 110,75
0,00
-2 707,00
0,00
-4 549,25 -121,31
-103 213,91 -57,42
-11 652,00 -81,77
-1 875,00
0,00
222 657,32
22,22
16 283,00
81,42
5 981,00
33,23
117 472,00
61,83
12 500,00 100,00
-10 000,00
0,00
-500 000,00
-182 000,00
-6 250,00
0,00
0,00
-3 750,00
-179 750,00
-14 250,00
0,00
-1 002 000,00
-20 000,00
-18 000,00
-190 000,00
-12 500,00
0,00
%
Nettoomsättning
Huvudintäkter
3020 Centrala medlemsavgifter (ftg)
3030 Centrala medlemsavgifter (tdl)
3040 Förbundsavgifter
3120 Lokala medlemsavgifter (ftg)
3130 Lokala medlemsavgifter (tdl)
Summa Huvudintäkter
3740 Öresutjämning
3990 Övriga intäkter
3995 Annonsintäkter
Summa Intäkter
Rörelsens kostnader
Övriga externa rörelsekostn.
5010 Lokalhyra
5013 Hyra för konferenslokal
5220 Hyra/leasing inventarier
5410 Förbrukningsinventarier
5460 Förbrukningsmaterial
5710 Frakter och transporter
5810 Biljetter
5811 Taxi
5820 Hyrbilskostnader
5830 Kost och logi
5890 Övriga resekostnader
5930 Reklamtrycksaker
5940 Utställningar och mässor
5960 Profileringsmaterial
5980 PR och sponsring
198 539,18
39,71
122 725,00
67,43
6 250,00 100,00
-21 110,75
0,00
-2 707,00
0,00
-4 549,25 -121,31
-103 213,91 -57,42
-11 652,00 -81,77
-1 875,00
0,00
222 657,32
22,22
16 283,00
81,42
5 981,00
33,23
117 472,00
61,83
12 500,00 100,00
-10 000,00
0,00
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Resultatrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 2
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
5990 Övriga reklamkostnader
6050 Försäljningsprovision
6071 Representation avdragsgill
6072 Representation ej avdragsgill
6110 Kontorsmaterial
6150 Trycksaker
6200 Telefon och porto
6210 Tele
6250 Post
6310 Företagsförsäkringar
6420 Revisionsarvoden
6540 ADB-tjänster
6550 Konsultarvoden
6551 Konsultarvoden tandläkare
6561 Kontorsomkostnader PTV
6570 Bankkostnader
6590 Övriga främmande tjänster
6970 Tidningar och facklitteratur
6981 Föreningsavg - avdragsgilla
6991 Övriga kostnader
Summa Övriga rörelsekostnader
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
0,00
-95 384,00
-14 270,20
0,00
-1 753,00
-324 409,50
0,00
-16 777,00
-54 500,64
-13 643,00
0,00
-15 312,50
-160 667,00
0,00
-440 390,25
-9 424,68
-193 659,00
-10 270,00
-2 717 328,00
-4 500,00
-5 653 489,18
0,00
0,00
-45 000,00
-20 000,00
0,00
-597 500,00
-15 000,00
-33 000,00
-148 750,00
0,00
-8 000,00
0,00
-592 500,00
-40 000,00
-714 750,00
-20 000,00
-260 000,00
0,00
-6 000,00
-291 000,00
-4 920 000,00
-56 704,00
0,00
-183 022,00
-674 488,43
-1 055 280,00
-951 358,00
0,00
-944,00
0,00
0,00
-350 000,00
-2 231 441,00
-1 537 200,00
-2 673 230,00
0,00
0,00
%
Årsbudget
ackumulerat
0,00
0,00
-95 384,00
0,00
30 729,80
68,29
20 000,00 100,00
-1 753,00
0,00
273 090,50
45,71
15 000,00 100,00
16 223,00
49,16
94 249,36
63,36
-13 643,00
0,00
8 000,00 100,00
-15 312,50
0,00
431 833,00
72,88
40 000,00 100,00
274 359,75
38,39
10 575,32
52,88
66 341,00
25,52
-10 270,00
0,00
-2 711 328,00 -999,99
286 500,00
98,45
-733 489,18 -14,91
0,00
0,00
-45 000,00
-20 000,00
0,00
-597 500,00
-15 000,00
-33 000,00
-148 750,00
0,00
-8 000,00
0,00
-592 500,00
-40 000,00
-714 750,00
-20 000,00
-260 000,00
0,00
-6 000,00
-291 000,00
-4 920 000,00
Avvikelse
Avvikelse
ackumulerat
%
0,00
0,00
-95 384,00
0,00
30 729,80
68,29
20 000,00 100,00
-1 753,00
0,00
273 090,50
45,71
15 000,00 100,00
16 223,00
49,16
94 249,36
63,36
-13 643,00
0,00
8 000,00 100,00
-15 312,50
0,00
431 833,00
72,88
40 000,00 100,00
274 359,75
38,39
10 575,32
52,88
66 341,00
25,52
-10 270,00
0,00
-2 711 328,00 -999,99
286 500,00
98,45
-733 489,18 -14,91
Kostnader för personal
7010 Löner extraanställda
7080 Semesterlön kollektivanst
7210 Löner till styrelse
7211 Löner tjänstemän
7220 Lön till GS
7230 Arvoden förtroendevalda
7280 Semesterlön tjänstemän
7320 Traktamente
-56 704,00
0,00
166 978,00
1 556 952,57
481 920,00
1 721 872,00
0,00
-944,00
0,00
0,00
47,71
69,77
31,35
64,41
0,00
0,00
0,00
0,00
-350 000,00
-2 231 441,00
-1 537 200,00
-2 673 230,00
0,00
0,00
-56 704,00
0,00
166 978,00
1 556 952,57
481 920,00
1 721 872,00
0,00
-944,00
0,00
0,00
47,71
69,77
31,35
64,41
0,00
0,00
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Resultatrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 3
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
Avvikelse
%
Årsbudget
ackumulerat
Avvikelse
ackumulerat
-23 041,20
-11 970,00
-74 897,28
-332 673,00
-901 880,65
-98 876,09
-450,00
-20 150,00
-16 442,70
-4 314,00
0,00
-21 671,76
-800,00
-658,70
-4 429 621,81
-176 000,00
-30 000,00
-253 973,00
-495 160,00
-2 232 621,00
-182 397,00
0,00
-82 500,00
0,00
-5 000,00
-10 000,00
-226 500,00
-2 000,00
-70 978,00
-10 559 000,00
152 958,80
18 030,00
179 075,72
162 487,00
1 330 740,35
83 520,91
-450,00
62 350,00
-16 442,70
686,00
10 000,00
204 828,24
1 200,00
70 319,30
6 129 378,19
86,91
60,10
70,51
32,82
59,60
45,79
0,00
75,58
0,00
13,72
100,00
90,43
60,00
99,07
58,05
-176 000,00
-30 000,00
-253 973,00
-495 160,00
-2 232 621,00
-182 397,00
0,00
-82 500,00
0,00
-5 000,00
-10 000,00
-226 500,00
-2 000,00
-70 978,00
-10 559 000,00
152 958,80
18 030,00
179 075,72
162 487,00
1 330 740,35
83 520,91
-450,00
62 350,00
-16 442,70
686,00
10 000,00
204 828,24
1 200,00
70 319,30
6 129 378,19
86,91
60,10
70,51
32,82
59,60
45,79
0,00
75,58
0,00
13,72
100,00
90,43
60,00
99,07
58,05
-10 083 110,99
-15 479 000,00
5 395 889,01
34,86
-15 479 000,00
5 395 889,01
34,86
695 804,60
5 000,00
690 804,60
999,99
5 000,00
690 804,60
999,99
Summa Finansiella intäkt/kostn
176 464,70
3 668 898,10
208 750,00
873,45
-27,00
4 054 959,25
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
176 464,70
3 668 898,10
208 750,00
873,45
-27,00
4 054 959,25
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
176 464,70
3 668 898,10
208 750,00
873,45
-27,00
4 054 959,25
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Res.efter finansiella poster
4 750 763,85
5 000,00
4 745 763,85
999,99
5 000,00
4 745 763,85
999,99
Beräknat Resultat
4 750 763,85
5 000,00
4 745 763,85
999,99
5 000,00
4 745 763,85
999,99
Konto
7330 Milersättning
7382 Rikskuponger
7411 SPP/Bliwa
7412 Individuella pensionsförs.
7511 Arbetsgivaravgifter
7533 Särsk löneskatt på pensionsk.
7570 Arbetsmarknadsförsäkringar
7610 Utbildning
7620 Friskvård
7621 Sjuk- & hälsovård, skattepl.
7622 Sjukvårdsförsäkring
7631 Personalrepr. avdragsgill
7692 Träningsbidrag
7699 Övriga personalkostnader
Summa Personalkostnader
Rörelsens kostnader
Rörelseresultat
%
Finansiella intäkt/kostn
8210 Utdelning värdepapper
8220 Resultat försäljn värdepapper
8251 Ränteintäkter fr värdepapper
8310 Ränteintäkter
8420 Räntekostnader
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Resultatrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 4
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
Avvikelse
%
Årsbudget
ackumulerat
Avvikelse
ackumulerat
%
Senaste verifikationsnummer i vald period: A618, B149, L147, P22, Z8
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Balansrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 1
Transaktionsdatum=2010-01-01 - 2010-06-30
Preliminär ingående balans
Ingående balans
2010-01-01
Periodens
förändring
2010-01-01 2010-06-30
Utgående
balans
2010-06-30
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Finansiella anl.tillgångar
1350 Aktier Sv Privattandvård AB
1351 Värdepapper EKF
1352 Värdepapper Nordea
Summa Finansiella anl.tillgång
75 000,00
369 436,17
5 325 074,09
5 769 510,26
0,00
-369 436,17
7 929 064,82
7 559 628,65
75 000,00
0,00
13 254 138,91
13 329 138,91
Summa Anläggningstillgångar
5 769 510,26
7 559 628,65
13 329 138,91
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
1510 Kundfordringar
1514 Kundfodringar (Övr PRIM)
1518 Kundfordringar (PriM 8, Ftg)
1519 Kundfordringar, övr diverse
1521 Inbet Soft Admin
Summa kundfordringar
4 863 662,71
0,00
1 559,00
139 120,00
-3 311 348,21
1 692 993,50
4 499 714,01
6 000,00
0,00
43 414,00
-4 407 518,11
141 609,90
9 363 376,72
6 000,00
1 559,00
182 534,00
-7 718 866,32
1 834 603,40
11 822,00
229 696,50
5 984 586,68
309 346,26
0,00
11 760,00
6 547 211,44
0,00
75 042,50
5 873 579,12
6 006,00
35 031,00
-2 520,00
5 987 138,62
11 822,00
304 739,00
11 858 165,80
315 352,26
35 031,00
9 240,00
12 534 350,06
142 593,03
142 593,03
865 756,50
865 756,50
1 008 349,53
1 008 349,53
7 209 485,59
1 402 873,10
6 001,96
8 618 360,65
-3 746 426,59
-1 402 873,10
897 076,50
-4 252 223,19
3 463 059,00
0,00
903 078,46
4 366 137,46
Summa Omsättningstillgångar
17 001 158,62
2 742 281,83
19 743 440,45
Summa Tillgångar
22 770 668,88
10 301 910,48
33 072 579,36
Eget Kapital & Skulder
Eget kapital
2083 Kapital
2098 Föregående års resultat
2099 Redovisat resultat
Summa Eget kapital
-401 574,00
-212 648,68
-2 734 085,85
-3 348 308,53
0,00
-2 734 085,85
2 734 085,85
0,00
-401 574,00
-2 946 734,53
0,00
-3 348 308,53
Obeskattade reserver
2190 Beredskapsfond
-5 692 998,31
0,00
-5 692 998,31
Konto
Övriga kortfr fordringar
1630 Skattekonto
1670 Fordran Sv Privattandvård AB
1671 Fordringar PTV (medl avg)
1672 Fordringar PTS
1684 *** Ankomstreg. motkonto
1689 Övr kortfr fordringar
Övriga Kortfr.fordringar
Förutb.kostn och uppl intäkter
1790 Övr förutbet kostn o uppl int
Summa förutb kostn / uppl int
Kassa och bank
1921 Plusgiro OCR
1953 Depåkonto EKF
1954 Depåkonto Nordea
Summa kassa och bank
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Balansrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 2
Transaktionsdatum=2010-01-01 - 2010-06-30
Preliminär ingående balans
Ingående balans
2010-01-01
Periodens
förändring
2010-01-01 2010-06-30
Utgående
balans
2010-06-30
-300 000,00
-5 992 998,31
0,00
0,00
-300 000,00
-5 992 998,31
Skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder & övriga
2440 Leverantörsskulder
2441 Leverantörsskulder,ankomst
Summa Leverantörsskulder
-245 924,00
0,00
-245 924,00
-771 703,00
-35 031,00
-806 734,00
-1 017 627,00
-35 031,00
-1 052 658,00
Skatteskulder
2514 Ber särsk löneskatt
2518 Betald preliminärskatt
Summa Skatteskulder
-142 106,17
823 220,60
681 114,43
-98 876,09
432 236,20
333 360,11
-240 982,26
1 255 456,80
1 014 474,54
0,00
0,00
123,00
123,00
123,00
123,00
-461 263,00
-353 250,28
-814 513,28
109 919,00
76 909,43
186 828,43
-351 344,00
-276 340,85
-627 684,85
Övriga kortfristiga skulder
2805 Avr Gävleborg (medl avg)
2809 Avr Jönköping
2814 Avr Norrbotten
2817 Avr Stockholm (medl avg)
2818 Avr Skåne (medl avg)
2826 Avr Örebro
2860 Avräkning PTV
2890 Övr kortfristiga skulder
2891 Kortfristiga skulder medlemmar
Summa Övr kortfristiga skulder
25,00
-6 463,00
-5 400,00
-71 955,94
-28 694,75
-3 950,00
-4 244 056,43
-1 023,00
0,00
-4 361 518,12
0,00
-5 239,16
-4 300,83
-62 901,99
-25 716,08
-3 250,00
-5 017 168,48
1 023,00
-678,00
-5 118 231,54
25,00
-11 702,16
-9 700,83
-134 857,93
-54 410,83
-7 200,00
-9 261 224,91
0,00
-678,00
-9 479 749,66
Uppl kostn & förutbet intäkter
2910 Upplupna löner
2920 Upplupna semesterlöner
2940 Upplupna sociala avgifter
2970 Förutbet medl avg
2990 Övriga interimsskulder
Summa Uppl kostn & förutb int
-7 600,00
-486 333,00
-155 194,00
-7 515 571,49
-523 822,58
-8 688 521,07
7 600,00
0,00
2 387,92
24 797,03
508 840,66
543 625,61
0,00
-486 333,00
-152 806,08
-7 490 774,46
-14 981,92
-8 144 895,46
Summa Kortfristiga skulder
-13 429 362,04
-4 861 028,39
-18 290 390,43
Summa Skulder
-13 429 362,04
-4 861 028,39
-18 290 390,43
Summa Eget Kapital & Skulder
-22 770 668,88
-4 861 028,39
-27 631 697,27
Konto
2194 Patientfond
Summa Obeskattade reserver
Moms, särskilda varuskatter
2641 OBS - ANVÄND INTE!!!
Moms, särskilda varuskatter
Personalens skatter
2710 Personalens källskatt
2730 Sociala avgifter
Summa Personalskatter
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:18
Balansrapport redovisning
2 Sv Privattandläkarförening
802014-8493
Merit Frost
Sida 3
Transaktionsdatum=2010-01-01 - 2010-06-30
Preliminär ingående balans
Konto
Beräknat resultat
Ingående balans
2010-01-01
Periodens
förändring
2010-01-01 2010-06-30
Utgående
balans
2010-06-30
0,00
5 440 882,09
5 440 882,09
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
Sveriges Privattandläkarförening
Resultat juni 2010
Föreningens lokalavdelningar
Intäkter
Medlemsavgifter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Utfall
Budget
Utfallsgrad, %
2 396 104
6 000
2 402 104
4 764 000
47 000
4 811 000
50,30
12,77
49,93
-1 824 452
-4 806 000
37,96
577 652
5 000
0,00
Intäkter
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter STF
Annonsintäkter
Summa intäkter
4 892 174
3 008 404
476 233
8 376 811
9 903 000
0
770 000
10 673 000
49,40
0,00
61,85
78,49
Verksamhetskostnader
Politisk påverkan och media*
Privattandläkaren*
Förtroendenämnden*
Summa verksamhetskostnader
-288 338
-512 866
-312 366
-1 113 570
-810 000
-1 034 000
-580 000
-2 424 000
35,60
49,60
53,86
45,94
Medlemsavgift STF
-2 717 328
0
0,00
Personal, administration och ledning
Medlemsregister*
-9 215
Årsmöte
-623 124
Kontor
-636 074
Personal *
-2 812 774
Styrelsen (inkl ledn, rev o valber.)
-346 602
Summa kostnader
-4 427 788
-110 000
-666 000
-950 000
-5 703 000
-820 000
-8 249 000
8,38
93,56
66,96
49,32
42,27
53,68
-8 258 686
-10 673 000
77,38
Resultat centralt
118 125
0
0,00
Totalt resultat centralt/lokalt
695 778
5 000
0,00
Kostnader
Resultat
Riksföreningen (centralt)
Summa centrala kostnader
Resultat Beredskapsfonden
4 054 986
RESULTAT TOTALT
4 750 764
* Kommentarer budget:
Budgeterade personalkostnader för kostnadsställen enl nedan ligger under Personal:
Politisk påverkan och media
Privattandläkaren
-3 457 000
-308 000
Förtroendenämnden
-848 000
Medlemsregister
-160 000
Kommentar/progn
Bilaga 3
Sveriges Privattandläkarförening, SPF
Uppföljning av budget för perioden januari–juni 2010
Totalt resultat
Föreningens totala resultat för perioden januari-juni uppgår till ca 4 751 tkr vilket till största
delen är att hänföra till beredskapsfonden.
Totalt har föreningen intäkter på ca 10 779 tkr. Exklusive förbundsavgiften, som inte är
budgeterad, hamnar de totala intäkterna på 7 771 tkr, dvs. ca 50 % av budgeterade intäkter
för helåret på 15 484 tkr.
Lokala resultat
Föreningens lokalavdelningar har ett resultat för perioden januari-juni på ca 578 tkr.
De lokala medlemsavgifterna ligger enligt budget och uppgår till ca 2 396 tkr, dvs. ca 50 % av
helårsbudget på ca 4 764 tkr. Prognos för lokala intäkter 2010 är enligt budget.
De totala lokala kostnaderna ligger under budget och uppgår för januari-juni till ca
1 824 tkr vilket är ca 38 % av helårsbudget på 4 806 tkr. Kostnaderna kommer dock att öka i
samband kvartalsarvodesutbetalningar för halvår 2. Prognos för de lokala kostnaderna för
2010 är enligt budget.
Centralt resultat
Föreningen har ett centralt resultat för perioden januari-juni på ca 118 125 tkr.
De centrala medlemsavgifterna ligger enligt budget och uppgår till ca 4 893 tkr, dvs. 49 % av
helårsbudgeten på ca 9 903 tkr. Prognos för centrala medlemsavgifter för 2010 är enligt
budget.
Annonsintäkter för Privattandläkaren för kvartal 1 och 2 uppgår till 476 tkr, dvs. ca 62 % av
helårsbudget på 770 tkr. Prognos för annonsintäkter 2010 är enligt budget.
Verksamhetskostnader ligger något under budget och uppgår till ca 1 114 tkr vilket är ca 46 %
av helårsbudget på 2 424 tkr. Dessa kommer att öka något då budgeterade kostnader för
Almedalen bokförs. Posten ”förtroendenämnden” ligger något högre än budget och uppgår
till 312 tkr, dvs. ca 54 % av helårsbudget men dock enligt plan då en av de planerade
undersökningarna nu belastat resultatet. Prognos för verksamhetskostnader 2010 är enligt
budget.
Personal, administration och ledning ligger totalt något över budget och uppgår till ca 4 427
tkr vilket är ca 54 % av helårsbudget på 8 249 tkr. Detta beror på att kostnader för årsmöte
och kontorsomkostnader för kv. 1 och 2 nu är bokförda. Tidigare gjord semesterutbetalning
belastar även halvårsresultatet men kommer att avräknas i december i samband med
semesterskuldberäkning. Kostnad för nyanställd från 1/5 2010 ryms inom budget.
Kontorsomkostnader som vidarefakturerats från bolaget ligger högre än budget. Detta då
kostnaden beräknades utifrån en vidarefakturering på 29 % av bolagets kontorsomkostnader
och faktureringen idag ligger på 37 % av kostnaderna enligt avtal vid faktureringstidpunkt.
Avtalet ses dock över löpande och kan komma att justeras under året. Prognos för
kontorsomkostnader 2010 är ca 330 000 kr över budget. Prognos för övriga kostnader är
enligt budget.
Likviditet
Under januari-april har likviditeten varit god. Detta trots att överföring från föreningens
kassakonto till depåkontot hos Nordea för återinvestering enligt tidigare styrelsebeslut.
Under maj låg kassan lägre men ökade enligt prognos i samband med att kvartals- och
halvårsfaktureringen förföll till betalning i slutet av juni. Likviditet per den 30 juni uppgår till
ca 3 463 tkr.
Av balansräkningen framgår att drygt 82 % av totala kundfodringar för medlemsavgifter
blivit inbetalda. För fakturering av medlemsavgifter för halvår två har ca 64 % av
kundfodringarna blivit inbetalda före förfallodagen den 30 juni 2010, dvs. 2 944 tkr av 4 581
tkr. Sedan juni 2009 fakturerar bolaget företagsmedlemsavgifterna åt föreningen, varför
föreningen har en fordran på bolaget om 11 858 tkr. Netto, inklusive bland annat
avräkningsskuld, är bolaget skyldig föreningen 2 597 tkr (11 858 tkr – 9 261 tkr) per den
2010-06-30.
Föreningen har ingen investeringsbudget vad gäller materiella anläggningstillgångar och inga
investeringar har gjorts. Investeringar av värdepapper via förvaltaren på Nordea sker dock
löpande.
Beredskapsfonden
Beredskapsfonden har ett resultat för perioden januari-juni på ca 4 055 tkr. Nordea har
återinvesterat stor del av överföringen till depåkontot, därav högt anskaffningsvärde under
april månad då även ett flertal försäljningar på befintliga och nya värdepapper gjordes. Under
maj har flera utdelningar gjorts vilket gav ett bra resultat, så även under juni.
Nyckeltal
Föreningen har för perioden januari-juni totala intäkter på ca 10 779 tkr och en
balansomslutning om ca 33 073 tkr.
Soliditeten per den 30 juni är ca 43 %.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 2 av 2
2010-07-09
11:21
Resultatrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 1
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
Avvikelse
%
7 244 430,84
2 852 743,03
78 917,50
306 525,00
396 600,00
10 879 216,37
14 696 000,00 -7 451 569,16
5 916 000,00 -3 063 256,97
801 000,00
-722 082,50
1 016 000,00
-709 475,00
0,00
396 600,00
22 429 000,00 -11 549 783,63
-50,70
-51,78
-90,15
-69,83
0,00
-51,49
21 614,00
-5 552,65
1 807 960,00
287 255,21
391 586,07
0,00
170,00
13 382 249,00
0,00
21 614,00
0,00
0,00
-5 552,65
0,00
3 280 000,00 -1 472 040,00 -44,88
2 077 000,00 -1 789 744,79 -86,17
0,00
391 586,07
0,00
300 000,00
-300 000,00 -100,00
0,00
170,00
0,00
28 086 000,00 -14 703 751,00 -52,35
Årsbudget
ackumulerat
Avvikelse
ackumulerat
%
Nettoomsättning
Huvudintäkter
3010 Centrala serviceavgifter
3110 Lokala serviceavgifter
3210 Jourersättning (lokala)
3220 Marknadsföring
3230 Kursavgifter
Summa Huvudintäkter
3670 Central service
3740 Öresutjämning
3920 Förmedlingsprovision
3990 Övriga intäkter
3991 Övriga intäkter, momsfria
3995 Annonsintäkter
3997 Förs tidskrifter
Summa Intäkter
14 696 000,00 -7 451 569,16
5 916 000,00 -3 063 256,97
801 000,00
-722 082,50
1 016 000,00
-709 475,00
0,00
396 600,00
22 429 000,00 -11 549 783,63
-50,70
-51,78
-90,15
-69,83
0,00
-51,49
0,00
21 614,00
0,00
0,00
-5 552,65
0,00
3 280 000,00 -1 472 040,00 -44,88
2 077 000,00 -1 789 744,79 -86,17
0,00
391 586,07
0,00
300 000,00
-300 000,00 -100,00
0,00
170,00
0,00
28 086 000,00 -14 703 751,00 -52,35
Rörelsens kostnader
Ordinarie kostnader
4620 Jourersättning (lokala)
4670 Central service
Summa Ordinarie kostnader
-43 000,00
-21 614,00
-64 614,00
0,00
-21 000,00
-21 000,00
-43 000,00
0,00
-614,00
-2,92
-43 614,00 -207,69
0,00
-21 000,00
-21 000,00
-43 000,00
0,00
-614,00
-2,92
-43 614,00 -207,69
-784 080,16
-32 254,82
-43 164,00
-17 818,33
-55 224,75
-17 432,91
-5 201,42
-1 463 000,00
0,00
-378 000,00
-35 000,00
-115 000,00
0,00
-2 000,00
678 919,84
46,41
-32 254,82
0,00
334 836,00
88,58
17 181,67
49,09
59 775,25
51,98
-17 432,91
0,00
-3 201,42 -160,07
-1 463 000,00
0,00
-378 000,00
-35 000,00
-115 000,00
0,00
-2 000,00
678 919,84
46,41
-32 254,82
0,00
334 836,00
88,58
17 181,67
49,09
59 775,25
51,98
-17 432,91
0,00
-3 201,42 -160,07
Övriga externa rörelsekostn.
5011 Hyra för kontorslokal
5012 Hyra för garage
5013 Hyra för konferenslokal
5020 Elektricitet
5060 Städning
5080 Ombyggnadskostnader
5090 Övriga lokalkostnader
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:21
Resultatrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 2
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
5220 Hyra/leasing inventarier
5410 Förbrukningsinventarier
5420 Dataprogram
5460 Förbrukningsmaterial
5520 Reparation och underhåll inv.
5710 Frakter och transporter
5810 Biljetter (resor)
5811 Taxi
5820 Hyrbilskostnader
5830 Kost och logi
5890 Övriga resekostnader
5910 Annonsering
5930 Reklamtrycksaker
5940 Utställningar och mässor
5960 Profileringsmaterial
5970 Film-, radio- och TV-reklam
5980 PR och sponsring
5990 Övriga reklamkostnader
6071 Representation avdragsgill
6072 Representation ej avdragsgill
6110 Kontorsmaterial
6150 Trycksaker
6200 Telefon och porto
6210 Telefon
6250 Postbefordran
6310 Företagsförsäkringar
6420 Revisionsarvoden
6530 Redovisningstjänster
6540 ADB-tjänster
6550 Konsultarvoden
6551 Konsultarvoden tandläkare
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
-97 441,42
-33 129,65
-6 296,00
-14 905,60
-37 432,15
-6 619,03
-371 132,90
-55 907,03
-3 354,13
-851 847,49
-2 433,20
-470 503,09
-154 087,71
-162 436,00
-159 236,24
-157 000,00
-102 538,98
-120 082,76
-6 025,66
-22 910,01
-63 113,98
-29 502,00
0,00
-167 776,29
-109 160,50
-21 699,48
0,00
-63 520,00
-755 297,59
-977 832,87
0,00
-125 000,00
-35 500,00
-29 000,00
-41 500,00
-16 500,00
-6 000,00
-655 000,00
-70 000,00
0,00
-2 266 000,00
-50 000,00
-2 233 500,00
0,00
-400 000,00
-110 000,00
0,00
0,00
0,00
-48 500,00
-45 000,00
-59 000,00
-540 000,00
-4 000,00
-193 500,00
-177 000,00
-113 000,00
-90 000,00
-500 000,00
-317 000,00
-2 379 500,00
-30 000,00
%
Årsbudget
ackumulerat
27 558,58
22,05
2 370,35
6,68
22 704,00
78,29
26 594,40
64,08
-20 932,15 -126,86
-619,03 -10,32
283 867,10
43,34
14 092,97
20,13
-3 354,13
0,00
1 414 152,51
62,41
47 566,80
95,13
1 762 996,91
78,93
-154 087,71
0,00
237 564,00
59,39
-49 236,24 -44,76
-157 000,00
0,00
-102 538,98
0,00
-120 082,76
0,00
42 474,34
87,58
22 089,99
49,09
-4 113,98
-6,97
510 498,00
94,54
4 000,00 100,00
25 723,71
13,29
67 839,50
38,33
91 300,52
80,80
90 000,00 100,00
436 480,00
87,30
-438 297,59 -138,26
1 401 667,13
58,91
30 000,00 100,00
-125 000,00
-35 500,00
-29 000,00
-41 500,00
-16 500,00
-6 000,00
-655 000,00
-70 000,00
0,00
-2 266 000,00
-50 000,00
-2 233 500,00
0,00
-400 000,00
-110 000,00
0,00
0,00
0,00
-48 500,00
-45 000,00
-59 000,00
-540 000,00
-4 000,00
-193 500,00
-177 000,00
-113 000,00
-90 000,00
-500 000,00
-317 000,00
-2 379 500,00
-30 000,00
Avvikelse
Avvikelse
ackumulerat
%
27 558,58
22,05
2 370,35
6,68
22 704,00
78,29
26 594,40
64,08
-20 932,15 -126,86
-619,03 -10,32
283 867,10
43,34
14 092,97
20,13
-3 354,13
0,00
1 414 152,51
62,41
47 566,80
95,13
1 762 996,91
78,93
-154 087,71
0,00
237 564,00
59,39
-49 236,24 -44,76
-157 000,00
0,00
-102 538,98
0,00
-120 082,76
0,00
42 474,34
87,58
22 089,99
49,09
-4 113,98
-6,97
510 498,00
94,54
4 000,00 100,00
25 723,71
13,29
67 839,50
38,33
91 300,52
80,80
90 000,00 100,00
436 480,00
87,30
-438 297,59 -138,26
1 401 667,13
58,91
30 000,00 100,00
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:21
Resultatrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 3
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Konto
6560 Kontorsservice STF
6570 Bankkostnader
6580 Advokatkostnader
6590 Övriga främmande tjänster
6970 Tidningar och facklitteratur
6981 Föreningsavg - avdragsgilla
6982 Föreningsavg - ej avdragsgilla
6991 Övr avdragsgilla kostnader
Summa Övriga rörelsekostnader
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
-11 070,52
-19 305,92
-32 000,00
-134 603,47
-16 228,61
-900,00
-100,00
-900,00
-6 193 506,67
0,00
-39 000,00
-50 000,00
-60 000,00
-3 000,00
-2 000,00
0,00
-1 095 000,00
-13 776 500,00
-59 816,20
-85 000,00
-2 237 215,10
-8 809,00
-659 704,00
0,00
-1 053 862,00
-6 996,00
-3 088,75
-23 016,20
-13 916,20
-34 675,00
-279 683,22
-368 754,63
-1 349 205,51
43 074,00
-157 311,96
-4 222,50
-11 000,00
-24 331,35
0,00
-300 000,00
-6 222 908,00
-78 000,00
0,00
0,00
-2 400 000,00
0,00
0,00
0,00
-258 000,00
-87 000,00
-732 981,00
-372 771,00
-2 907 865,00
0,00
-268 475,00
0,00
-56 500,00
-50 000,00
%
Årsbudget
ackumulerat
-11 070,52
0,00
19 694,08
50,50
18 000,00
36,00
-74 603,47 -124,34
-13 228,61 -440,95
1 100,00
55,00
-100,00
0,00
1 094 100,00
99,92
7 582 993,33
55,04
0,00
-39 000,00
-50 000,00
-60 000,00
-3 000,00
-2 000,00
0,00
-1 095 000,00
-13 776 500,00
Avvikelse
Avvikelse
ackumulerat
%
-11 070,52
0,00
19 694,08
50,50
18 000,00
36,00
-74 603,47 -124,34
-13 228,61 -440,95
1 100,00
55,00
-100,00
0,00
1 094 100,00
99,92
7 582 993,33
55,04
Kostnader för personal
7010 Löner kollektivanställda
7200 Lön till styrelse
7210 Löner tjänstemän
7211 Löner till extra personal
7220 Löner företagsledare
7227 Avgångsvederlag företagsledare
7230 Arvoden förtroendevalda
7280 Semesterlön tjänstemän
7317 Ers för arbetsredskap
7320 Traktamenten
7330 Milersättning
7382 Rikskuponger
7411 SPP / Bliwa
7412 Individuella pensionsförs.
7511 Arbetsgivaravgifter
7519 Arbetsgiv.avg för löneskulder
7533 Särsk löneskatt för pensionsk.
7570 Arbetsmarknadsförsäkringar
7610 Utbildning
7620 Sjuk- och hälsovård
-59 816,20
215 000,00
3 985 692,90
69 191,00
-659 704,00
0,00
1 346 138,00
-6 996,00
-3 088,75
-23 016,20
244 083,80
52 325,00
453 297,78
4 016,37
1 558 659,49
43 074,00
111 163,04
-4 222,50
45 500,00
25 668,65
0,00
71,67
64,05
88,71
0,00
0,00
56,09
0,00
0,00
0,00
94,61
60,14
61,84
1,08
53,60
0,00
41,41
0,00
80,53
51,34
0,00
-300 000,00
-6 222 908,00
-78 000,00
0,00
0,00
-2 400 000,00
0,00
0,00
0,00
-258 000,00
-87 000,00
-732 981,00
-372 771,00
-2 907 865,00
0,00
-268 475,00
0,00
-56 500,00
-50 000,00
-59 816,20
215 000,00
3 985 692,90
69 191,00
-659 704,00
0,00
1 346 138,00
-6 996,00
-3 088,75
-23 016,20
244 083,80
52 325,00
453 297,78
4 016,37
1 558 659,49
43 074,00
111 163,04
-4 222,50
45 500,00
25 668,65
0,00
71,67
64,05
88,71
0,00
0,00
56,09
0,00
0,00
0,00
94,61
60,14
61,84
1,08
53,60
0,00
41,41
0,00
80,53
51,34
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:21
Resultatrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 4
Datum=2010-01-01 - 2010-06-30
Ev. bokslutstransaktioner ingår
Utfall
perioden
100101
100630
Årsbudget
Avvikelse
%
Årsbudget
ackumulerat
Avvikelse
ackumulerat
-6 701,30
0,00
-8 000,00
-9 269,36
-47 628,19
0,00
-4 641,72
-11 299,79
-6 425 073,98
-6 000,00
-11 000,00
0,00
-313 000,00
0,00
-100 000,00
-20 000,00
-69 000,00
-14 253 500,00
-701,30
11 000,00
-8 000,00
303 730,64
-47 628,19
100 000,00
15 358,28
57 700,21
7 828 426,02
-11,69
100,00
0,00
97,04
0,00
100,00
76,79
83,62
54,92
-6 000,00
-11 000,00
0,00
-313 000,00
0,00
-100 000,00
-20 000,00
-69 000,00
-14 253 500,00
-701,30
11 000,00
-8 000,00
303 730,64
-47 628,19
100 000,00
15 358,28
57 700,21
7 828 426,02
-11,69
100,00
0,00
97,04
0,00
100,00
76,79
83,62
54,92
-12 683 194,65
-28 051 000,00
15 367 805,35
54,79
-28 051 000,00
15 367 805,35
54,79
Summa Av och nedskrivningar
-44 725,00
-44 725,00
-80 000,00
-80 000,00
35 275,00
35 275,00
44,09
44,09
-80 000,00
-80 000,00
35 275,00
35 275,00
44,09
44,09
Rörelseresultat
654 329,35
-45 000,00
699 329,35
999,99
-45 000,00
699 329,35
999,99
-10,00
-270,68
-280,68
0,00
0,00
0,00
-10,00
-270,68
-280,68
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-10,00
-270,68
-280,68
0,00
0,00
0,00
654 048,67
-45 000,00
699 048,67
999,99
-45 000,00
699 048,67
999,99
0,00
0,00
0,00
45 000,00
0,00
45 000,00
-45 000,00 -100,00
0,00
0,00
-45 000,00 -100,00
45 000,00
0,00
45 000,00
654 048,67
0,00
Konto
7621 Sk.pl sjuk- och hälsovård
7622 Sjukvårdsförsäkring
7625 Skattepl övr personalkostnader
7631 Personalrepr. avdragsgill
7632 Personalrepr. ej avdrag
7691 Personalrekrytering
7692 Träningsbidrag
7699 Övriga personalkostnader
Summa Personalkostnader
Rörelsens kostnader
%
Av och nedskrivningar
7830 Avskrivning inventarier
Finansiella intäkt/kostn
8310 Ränteintäkter (kassa och bank)
8422 Räntekostnader lev.skuld
Summa Finansiella intäkt/kostn
Res.efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
8892 Föreg års vinst
8893 Föreg års förlust
Summa Bokslutsdispositioner
Beräknat Resultat
654 048,67
0,00
0,00
-45 000,00 -100,00
0,00
0,00
-45 000,00 -100,00
654 048,67
0,00
Senaste verifikationsnummer i vald period: A868, B576, L545, P149, Z10
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:20
Balansrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 1
Transaktionsdatum=2010-01-01 - 2010-06-30
Preliminär ingående balans
Ingående balans
2010-01-01
Periodens
förändring
2010-01-01 2010-06-30
Utgående
balans
2010-06-30
798 237,85
451 730,42
-1 087 258,07
162 710,20
0,00
0,00
-44 725,00
-44 725,00
798 237,85
451 730,42
-1 131 983,07
117 985,20
162 710,20
-44 725,00
117 985,20
11 284 673,59
6 786,00
101 773,00
3 042,00
648 546,00
-8 080 373,74
3 964 446,85
18 441 607,98
-604,00
129 866,00
-760,00
-493 634,33
-19 312 100,82
-1 235 625,17
29 726 281,57
6 182,00
231 639,00
2 282,00
154 911,67
-27 392 474,56
2 728 821,68
Övriga kortfr fordringar
1630 Skattekonto
1671 Fordringar SPF
1672 Fordringar PTS
1684 Fordringar hos leverantör
1689 Övr kortfr fordringar
Övriga Kortfr.fordringar
3 817,00
4 244 056,43
12 736,00
85 863,00
71 111,75
4 417 584,18
0,00
5 017 168,48
0,00
121 856,03
532 946,00
5 671 970,51
3 817,00
9 261 224,91
12 736,00
207 719,03
604 057,75
10 089 554,69
Förutb.kostn och uppl intäkter
1710 Förutbetalda hyror
1790 Övr interimsfordringar
1791 Ö förutbet kostn&uppl int(man)
Summa förutb kostn / uppl int
406 488,00
462 234,99
738 832,49
1 607 555,48
1 415,51
324 703,75
-996 328,66
-670 209,40
407 903,51
786 938,74
-257 496,17
937 346,08
Kassa och bank
1910 Kassa
1920 Plusgiro 73 87 90-5
1921 Plusgiro OCR
Summa kassa och bank
5 187,00
1 220 398,10
8 507 808,00
9 733 393,10
0,00
134 001,72
406 516,30
540 518,02
5 187,00
1 354 399,82
8 914 324,30
10 273 911,12
Summa Omsättningstillgångar
19 722 979,61
4 306 653,96
24 029 633,57
Summa Tillgångar
19 885 689,81
4 261 928,96
24 147 618,77
Eget Kapital & Skulder
Eget kapital
2081 Aktiekapital
2086 Reservfond
2098 Föregående års resultat
2099 Redovisat resultat
Summa Eget kapital
-100 000,00
-25 000,00
-2 913 800,43
-1 550 521,42
-4 589 321,85
0,00
0,00
-1 550 521,42
1 550 521,42
0,00
-100 000,00
-25 000,00
-4 464 321,85
0,00
-4 589 321,85
Konto
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
1220 Inventarier
1221 Inventarier, helt avskrivna
1229 Avskrivning inventarier
Summa Maskiner och inventarier
Summa Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
1510 Kundfordringar
1511 Kundfordringar ( PriM 1, Avg)
1512 Kundfordringar (PriM 2, Div)
1513 Kundfordringar (Försäkr föret)
1518 Kundfordringar - Diverse
1521 Inbet Soft Admin
Summa kundfordringar
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
2010-07-09
11:20
Balansrapport redovisning
1 Svensk Privattandvård AB
556242-4803
Merit Frost
Sida 2
Transaktionsdatum=2010-01-01 - 2010-06-30
Preliminär ingående balans
Ingående balans
2010-01-01
Periodens
förändring
2010-01-01 2010-06-30
Utgående
balans
2010-06-30
Skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder & övriga
2440 Leverantörsskulder
2441 Leverantörsskulder,ankomst
Summa Leverantörsskulder
-1 446 723,21
-85 863,00
-1 532 586,21
787 509,21
-121 856,03
665 653,18
-659 214,00
-207 719,03
-866 933,03
Skatteskulder
2514 Beräknad särskild löneskatt
2518 Betald preliminärskatt
Summa Skatteskulder
-247 864,11
1 056 924,00
809 059,89
-157 311,96
576 504,00
419 192,04
-405 176,07
1 633 428,00
1 228 251,93
0,00
0,00
-899 827,99
-899 827,99
-1 553 471,34
616 547,30
899 822,74
-37 101,30
-1 553 471,34
616 547,30
-5,25
-936 929,29
Personalens skatter
2710 Personalens källskatt
2730 Sociala avgifter
Summa Personalskatter
-573 490,00
-510 859,00
-1 084 349,00
167 010,00
155 182,72
322 192,72
-406 480,00
-355 676,28
-762 156,28
Övriga kortfristiga skulder
2841 Avräkn Garantiförs f prot
2844 Avräkn Praktikförsäkring
2845 Avräkn Patientförsäkring
2860 Avräkning SPF
2861 Avr SPF (ftg.medl.avg)
2890 Övr kortfristiga skulder
Summa Övr kortfristiga skulder
-697,00
-437,00
-6 339,00
-229 696,50
-5 984 586,68
-1 032,00
-6 222 788,18
0,00
0,00
760,00
-75 042,50
-5 873 579,12
788,00
-5 947 073,62
-697,00
-437,00
-5 579,00
-304 739,00
-11 858 165,80
-244,00
-12 169 861,80
Uppl kostn & förutbet intäkter
2910 Upplupna löner
2920 Upplupna semesterlöner
2940 Upplupna sociala avgifter
2970 Förutbetalda serviceavgifter
2990 Övriga interimsskulder
Summa Uppl kostn & förutb int
-90 172,00
-433 575,00
-164 560,00
-5 123 295,01
-554 274,46
-6 365 876,47
90 172,00
0,00
28 331,77
40 829,01
503 616,85
662 949,63
0,00
-433 575,00
-136 228,23
-5 082 466,00
-50 657,61
-5 702 926,84
Summa Kortfristiga skulder
-15 296 367,96
-3 914 187,35
-19 210 555,31
Summa Skulder
-15 296 367,96
-3 914 187,35
-19 210 555,31
Summa Eget Kapital & Skulder
-19 885 689,81
-3 914 187,35
-23 799 877,16
0,00
347 741,61
347 741,61
Konto
Moms, särskilda varuskatter
2610 Utgående moms
2641 Ingående moms
2650 Moms,avräkning
Moms, särskilda varuskatter
Beräknat resultat
Denna rapport är utskriven med Hogia Ekonomi.
Svensk Privattandvård AB
Resultat juni 2010
Sv Privattandvård Lokalt
Intäkter
Serviceavgifter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Utfall
Årsbudget
Utfall %
2 852 743
900 211
3 752 954
5 916 000
3 424 000
9 340 000
48,22
26,29
40,18
-3 745 796
-9 340 000
40,10
7 158
0
7 244 431
2 384 867
0
9 629 298
14 696 000
4 050 000
0
18 746 000
49,30
58,89
0,00
51,37
-676 790
-488 811
-1 165 601
-573 000
-1 115 000
-1 688 000
118,11
43,84
69,05
-99 781
0
0
-25 735
-125 516
-333 000
-150 000
-200 000
-50 000
-733 000
29,96
0,00
0,00
51,47
17,12
-34 892
-60 552
-40 423
-135 867
-350 000
-800 000
-200 000
-1 350 000
0,00
7,57
20,21
10,06
-1 426 984
-3 771 000
37,84
-1 269 084
-4 551 914
-810 547
-22 001
-901 876
-7 555 422
-2 725 000
-9 535 000
-1 215 000
0
-1 500 000
-14 975 000
46,57
47,74
66,71
60,13
50,45
Summa nettokostnader
Sv Privattandvård centralt
-8 982 406
-18 746 000
47,92
Resultat
Sv Privattandvård Centralt
646 891
0
Totalt Centralt/Lokalt
654 049
0
Kostnader
Resultat
Kommentar/prog
Sv Privattandvård Centralt
Intäkter
Serv.avgifter
Övriga intäkter
Finansnetto
Summa intäkter
Kostnader
Affärsområden
PR/Kommunikation *
Konferens- o förtroendemannainfo
Information och marknadsföring
Kundstöd/vägledning *
Kundregister
Företagarstöd
Utbildningsverksamhet
Försäkringar
Affärsutveckling *
Lokalt stöd
Kundrekrytering
Privattandvårdsupplysning
Totala kostnader affärsområden
Personal och organisation*
Kontor
Personal *
Styrelse & Ledning
Fortsatt verksamhetsutveckling
Kommunikativ plattform
* Kommentarer budget:
Budgeterade personalkostander för kostnadsställen enl nedan ligger under Personal:
PR/Kommunikation *
Kundstöd/vägledning *
Affärsutveckling *
-985 000
-1 855 000
-518 000
Sida 1 av 1
*
Bilaga 6
Svensk Privattandvård AB, SPAB
Uppföljning av budget för perioden januari - juni 2010
Totalt resultat
Bolagets totala resultat för perioden januari-juni uppgår till ca 654 tkr. Serviceavgifterna
uppgår totalt på ca 10 097 tkr, dvs. ca 49 % av budgeterade serviceintäkter för helåret på
20 612 tkr. Intäkter totalt för perioden uppgår till ca 13 382 tkr vilket är ca 48 % av
helårsbudget på 28 086 tkr.
Lokala resultat
Bolagets lokaldivisioner har ett resultat för perioden januari-juni om ca 7 tkr. De lokala
serviceavgifterna ligger enligt budget på ca 2 853 tkr, dvs. ca 48 % av helårsbudget på 5 916
tkr. Prognos för lokala serviceavgifter 2010 är enligt budget.
Övriga lokala intäkter ligger under budget på ca 900 tkr, dvs. ca 26 % av helårsbudget. Stor
del av den lokala faktureringen sker dock i efterhand. Prognos för övriga lokala intäkter 2010
är enligt budget.
Kostnader lokalt ligger under budget på ca 3 746 tkr, vilket är ca 40 % av helårsbudget på
9 340 tkr men bör öka i samband med arvodesutbetalningar för kvartal 3 och 4. Prognos för
kostnader lokalt 2010 är enligt budget.
Centralt resultat
Bolaget har ett centralt resultat för perioden januari-juni på ca 647 tkr.
De centrala serviceavgifterna ligger enligt budget och uppgår till ca 7 244 tkr, dvs. ca 49 % av
helårsbudget på 14 696 tkr. Prognos för centrala serviceavgifter 2010 är enligt budget.
Övriga intäkter ligger enligt budget och uppgår till ca 2 385 tkr, dvs. ca 59 % av helårsbudget
på 4 050 tkr. Övriga intäkter består av försäkringspremier och vidarefakturerade
kontorsomkostnader till SPF. Försäkringspremierna faktureras till stor del i förskott i början
av året och beräknas jämna ut sig över hela året. Kontorsomkostnaderna faktureras enligt
gällande avtal vid tidpunkten mellan bolag och förening (37 %). Uppskattad procentandel vid
budgettillfället var 29 %. Detta gör att intäkter för kontorsomkostnader sannolikt kommer att
bli högre än budget. Avtalet ses dock över löpande och kan komma att justeras under året.
Intäkter för kontorsomkostnader för kv. 1 och 2 har fakturerats och är medräknat i
halvårsresultatet. Prognos för försäkringspremier för 2010 är enligt budget. Prognos för
kontorsomkostnader för 2010 är ca 300 000 kr över budget.
Totalt centralt ligger kostnaderna för perioden januari-juni något under budget på ca 8 982
tkr, dvs. ca 48 % av helårsbudget på 18 746 tkr. Kostnaderna för andra halvåret beräknas
dock vara något högre då bland annat bolagets verksamhetsplaneringskonferens äger rum.
Prognos för kostnader centralt 2010 är enligt budget.
Kostnaderna för affärsområdena uppgår till ca 1 427 tkr att jämföra med helårsbudgeten om
3 771 tkr. Utfallet motsvarar ca 38 % av helårsbudgeten.
PR/Kommunikation ligger över budget på ca 1 166 tkr, dvs. ca 69 % av helårsbudget. Poster
som överstigit budget är resekostnader för ledning och utveckling av den tekniska
plattformen.
Kundstöd/vägledning ligger under budget på ca 126 tkr, dvs. ca 17 % av helårsbudget.
Affärsutveckling ligger under budget på 136 tkr, dvs. ca 10 % av helårsbudget.
Personal och organisation ligger enligt budget på 7 555 tkr vilket motsvarar ca 50 % av
helårsbudget på 14 975 tkr. Posten ”kontor” ligger under budget på ca 1 269 tkr, dvs. 47 % av
helårsbudget och har dessutom belastats med flera för året budgeterade kostnader och
beräknas plana ut under sommarmånaderna. Posten ”Personal” har belastats med en
semesterutbetalning som dock kommer att avräknas i december i samband med
semesterskuldberäkning. ”Personal” ligger trots detta under budget på ca 4 552 tkr, dvs. ca
48 % av helårsbudget då en planerad rekrytering skjutits på framtiden.
Posten ”Styrelse och Ledning” ligger över budget på ca 811 tkr, dvs. ca 67 % av helårsbudget
vilket beror på planerade resekostnader för ledning. ”Kommunikativ plattform” ligger över
budget på 902 tkr, dvs. ca 60 % av helårsbudget men enligt plan för utveckling av den
tekniska plattformen.
Prognos i dagsläget är att bolagets budget kommer att hållas. Ett eventuellt beslut om ökat
engagemang skulle dock göra att budget och likviditet bör ses över och uppdateras.
Aktiviteter som skulle kunna ändra förutsättningarna är ett utökat
verksamhetsplaneringsmöte med bredare extern medverkan eller vidareutveckling av
webben.
Likviditet
Under januari-april har likviditeten varit god. Under maj minskade kassan för att enligt
prognos öka i slutet av juni i samband med att kvartalsfaktureringen förföll till betalning.
Likviditet per den 30 juni uppgår till ca 10 274 tkr.
Av balansräkningen framgår att drygt 92 % av de totala kundfodringarna för service- och
medlemsavgifter har blivit inbetalda. För fakturering för halvår 2 har ca 77 % av
kundfodringarna blivit inbetalda före förfallodagen den 30 juni 2010, dvs. 7 162 tkr av 9 275
tkr.
Bolaget har inte gjort några investeringar gällande materiella anläggningstillgångar.
Nyckeltal
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 2 av 3
Bolagets nettoomsättning uppgår till ca 13 382 tkr och har en balansomslutning om ca 24 148
tkr.
Soliditeten per den 30 juni uppgår till ca 22 %.
Generalsekreterarens Halvårsrapport 2010
Sida 3 av 3
Stockholm
2010-03-18
Stadgekommitténs rapport
Stadgekommittén har på uppdrag av styrelsen framkommit med ett förslag på hur medlemsinflytandet
kan utvecklas inför branschorganisationens föreningsmöten. Det är framförallt tidsgränserna för
motioner och styrelsens förslag som har diskuterats. Ordförande i lokalavdelningarna ska ges
möjlighet att lämna synpunkter under planeringsprocessen inför framtida föreningsmöten.
Nuläge
Inför Privattandläkarnas årsmöten sker en insamling av synpunkter och förslag från lokalavdelningar
och enskilda medlemmar per telefon, e-post och vid personliga möten. Ledningen medverkar även på
lokala medlemsmöten. Föreningens arbete bedrivs genom representativ demokrati där frågor
undantagsvis behandlas genom omröstning. Medlemmarna har valt en central styrelse som ges frihet
och förtroende att styra och följa upp verksamheten.
Stadgekommitténs förslag
För att öka det demokratiska deltagandet inför föreningsmötena föreslår stadgekommittén en
förändring av den process som leder fram till styrelsens proposition till budget och verksamhetsplan.
De flesta frågor som dyker upp sent i processen eller under själva föreningsmötet kan hanteras genom
bordläggning till nästa föreningsmöte. Det ger möjlighet till fördjupat lokalt och centralt
ställningstagande i frågan. En förutsättning är att frågan tas upp på föreningsmötet i enlighet med
stadgarna, 5.3 näst sista stycket. Not 1.Undantaget är beslut om budget och verksamhetsplan. Det
kan inte bordläggas då verksamheten inte kan styras utan att dessa frågor fastlagts.
Förord till budget/verksamhetsplan
Generalsekreteraren gör ett förord som kortfattat beskriver den förestående propositionen om
budget/verksamhetsplan. Förordet sänds ut senast två månader innan årsmötet.
Lokalavdelningarna ska ge synpunkter på förordet inom två veckor. Därefter har generalsekreteraren
en vecka att ta ställning till synpunkterna. Där efter fastställer styrelsen handlingarna till
verksamhetsplaneringsmötet innan utskick.
Aktivitetsplan för att tydliggöra
Stadgekommittén föreslår att generalsekreteraren utvecklar en aktivitetsplan inför
branschorganisationens årsmöte samt verksamhetsplaneringsmöte (se bilaga). Aktivitetsplanen kan
bland annat utgöra ett stöd för de lokala styrelserna i planeringen av lokal verksamhet och
medlemsmöten.
Övrigt
Not 1. Fyra femtedelars majoritet.
Not 2. Styrelsen gav generalsekreteraren i uppdrag att ansvara för stadgekommitténs arbete. Uppdraget har
delegerats vidare till vd Jan-Åke Zetterström för att undvika en eventuell intressekonflikt. Delegeringen har skett i
samråd med och efter godkännande av ordföranden i styrelsen för Sveriges Privattandläkarförening (SPF).
1
De lokala styrelsernas har ett behov av att i budgetanvisningarna få kännedom om hur många och
vilka veckodagar som den centrala styrelsen planerar att ta i anspråk för aktiviteter i samband med
årsmöte och verksamhetsplaneringsmöte för att själva kunna planera sin budget.
Stadgekommittén är av uppfattningen att varken någon ändring i stadgarna eller i styrelsens
arbetsordning bör ske för att uppnå denna förändring.
Bilaga
Aktivitetsplan
Stadgekommitténs deltagare
Jan-Åke Zetterström, Stina Hellman, Bodil Frankander, Lottie Dahllöf och protokollförare August
Liljeqvist. Tidigare deltagare Catharina Brandmaier och Björn Smedberg har lämnat sina uppdrag.
Not 1. Fyra femtedelars majoritet.
Not 2. Styrelsen gav generalsekreteraren i uppdrag att ansvara för stadgekommitténs arbete. Uppdraget har
delegerats vidare till vd Jan-Åke Zetterström för att undvika en eventuell intressekonflikt. Delegeringen har skett i
samråd med och efter godkännande av ordföranden i styrelsen för Sveriges Privattandläkarförening (SPF).
2
Representerar tandvården i välfärdsutvecklingsråd
2010-05-12
Privattandläkarnas generalsekreterare Eva Andersson har utsetts att ingå i det
nyinrättade Välfärdsutvecklingsrådet som regeringen har inrättat.
Rådet ska ge regeringen stöd i frågor som rör utveckling av välfärden med fokus att förbättra
förutsättningarna för valfrihet, entreprenörskap och innovativt företagande för att uppnå ökat
inflytande för medborgarna, ökad kvalitet samt fortsatt utveckling av vård- och omsorgssektorn.
- Denna utnämning är ytterligare ett kvitto på att det utvecklingsarbete som Privattandläkarna
arbetat med under de senaste åren, ger oss framgångar. Vi uppfattas som konstruktiva och att vi
bidrar i hög grad. Det är också ett bevis på att det går att företräda tandvården utan att vara
tandläkare och skapa respekt både för sig själv som person och som företrädare för tandvården.
Eva kommer att göra ett utmärkt arbete i rådet, säger Anders Mohlin, ordförande för
Privattandläkarna.
- Jag är mycket stolt och glad att få möjlighet att representera tandvården i frågor som ska öka
inflytandet för medborgarna, öka kvalitén samt att stimulera fortsatt utveckling av vård- och
omsorgssektorn – vår gemensamma välfärd i framtiden, säger Eva Andersson, generalsekreterare
på Privattandläkarna.
- Rådet kommer att ha fokus på frågor som att förbättra förutsättningarna för medborgarnas
valfrihet samt entreprenörskap och innovativt företagande. Detta är viktiga frågor som
Privattandläkarna verkligen brinner för - att förbättra villkoren för tandvården utifrån ett
patientperspektiv, avslutar Eva Andersson.
Som ordförande i rådet sitter Signhild Arnegård Hansen. Näringsminister Maud Olofsson och
socialminister Göran Hägglund kommer att delta aktivt och följa rådets arbete.
Vid frågor, kontakta pressekreterare Dan Nilsson, 070-984 40 99, [email protected].
Utveckla rutiner
för förändring
För privattandläkarna har de administrativa kostnaderna ökat
på grund av tandvårdsreformen 2008.
– Samtidigt har uppföljningen av tandvården blivit bättre,
tack vare mätningarna och det är en förutsättning för att kunna
förändra och förbättra, säger Eva Andersson, generalsekreterare
för Privattandläkarna.
På uppdrag av regeringen har Tillväxtverket mätt företagens adminis­
trativa kostnader. Mätningarna har pågått mellan 2006 och 2010.
Foto: Daniel Olsén
Eva Andersson, generalsekreterare
för Privattandläkarna.
– Vi vill att regelverket för det statliga tandvårdsstödet förenklas,
så att våra medlemmar så effektivt som möjligt kan tillämpa det för
patienternas bästa, säger Eva Andersson.
Hon föreslår att man ska använda sig av pilotprojekt för att förbättra
genomförandet av olika reformer.
– Då kan de som påverkas justera rutiner och utveckla nya, vilket
minskar de administrativa kostnaderna.
Eva Andersson tycker också att Tillväxtverket skulle kunna ges ett
tydligare mandat i sitt uppdrag så att andra myndigheter verkligen
prioriterar arbetet med regelförenklingar.
Nära samarbete krävs
För att arbetet med regelförenklingar ska bli framgångsrikt krävs
ett nära samarbete med olika branschorganisationer, som kan agera
som experter, men också ta ansvar tillsammans med myndigheter
och departement.
– Det är viktigt att företagare utvecklar rutiner för förändring. Vi
kan inte bara ropa efter förenkling, vi måste också kunna hantera
för­ändring. Allt detta förutsätter dock att vi alla vågar samverka
mer formellt än vad vi gör idag.
Tillit avgörande
Eva Andersson önskar att myndigheterna ser branschorganisa­
tionerna som medspelare, inte motspelare. Då kan nya regler
tillämpas på ett effektivt sätt.
– Den stora regelfrustration som finns idag skulle till exempel
av­hjälpas med bättre service och stöd från i första hand Försäkrings­
kassan.
Tillit mellan myndigheter, departement och branschorganisationer,
är en förutsättning om man ska få till stånd en formell och struktu­
rerad samverkan.
– Jag tror att samverkan och dialog är mer effektivt än att fokusera
på att få rätt i varje enskilt fall. Privattandläkarna vill samverka mer
och vi tar gärna ansvar!
KOM 0147. Produk tion: Reportagebörsen.
Onödig administration som inte bidrar med något, måste förenklas
eller tas bort så snart som möjligt, menar Eva Andersson.
Publicerad 14 juni 2010 kl. 04:00 Saxat ur HD.
Viktigt nå ut med information
Tandvårdsstödet sätter patienten i fokus, skriver företrädare för Privattandläkarna.
DEBATT. Satsa på frisktandvården är prioriterat menar två av Miljöpartiets ledande
tandvårdspolitiker, Bo Thunell och Thomas Nihlén, (Debatt 27/5). Det är en prioritering som
vi gärna ställer oss bakom. Att se till att friska tänder förblir friska är grunden för god
tandvård, och den svenska tandvården, såväl i privat som i offentlig regi, har målmedvetet
arbetat förebyggande i många år.
Däremot ställer vi oss frågande till Thunells och Nihléns åsikt att frisktandvården missgynnas
i det nya tandvårdsstödet. Förebyggande tandvård ingår i högkostnadsskyddet, liksom i det
allmänna tandvårdsbidraget (ATB). Att det är patienterna själva i samråd med sin tandläkare
som styr hur ATB ska användas anser vi är rätt och riktigt.
Nyligen publicerade Försäkringskassan sin uppföljning av det nya tandvårdsstödet. Statistiken
är fortfarande preliminär. Men ett glädjande besked i rapporten är att 67 procent av den vuxna
befolkningen gjort minst ett förebyggande besök hos tandvården sedan tandvårdsstödet
infördes 2008. Dessutom bekräftar Försäkringskassan vår bild att privata tandmottagningar
arbetar förebyggande i lika hög utsträckning som folktandvården.
Thunell och Nihlén har rätt i att kunskap om det allmänna tandvårdbidraget inte nått en
tillräckligt bred allmänhet. Därför samverkar vi med Försäkringskassan och
Socialdepartementet i den frågan för vi tycker som branschorganisation att det är viktigt att så
många som möjligt känner till hur tandvårdsstödet fungerar.
Drygt 80 procent av den vuxna befolkningen går regelbundet och våra medlemmar har drygt
3,5 miljoner vuxna patienter. Det är också viktigt att inte glömma den viktiga barn- och
ungdomstandvården. Vi i tandvården kan bli bättre på att jobba med riskgrupper och
tillsammans med landsting och regioner arbeta mer med attityder till sådant som inte är bra
för tänderna. Här har vi som arbetar inom tandvården, i privat såväl som offentlig sektor, en
viktig uppgift i att tydliggöra vikten av regelbundna tandläkarbesök för stora grupper.
Lars Christersson, ordförande Privattandläkarna Skåne
Eva Andersson, generalsekreterare Privattandläkarna
Pressmeddelande 11 maj 2010
Näringsdepartementet
Socialdepartementet
Regeringen inrättar
Välfärdsutvecklingsrådet
Regeringen har beslutat att inrätta ett Välfärdsutvecklingsråd. Rådet ska ge regeringen stöd i
frågor som rör utveckling av välfärden med fokus att förbättra förutsättningarna för valfrihet,
entreprenörskap och innovativt företagande för att uppnå ökat inflytande för medborgarna,
ökad kvalitet samt fortsatt utveckling av vård- och omsorgssektorn.
Signhild Arnegård Hansen har utsetts till ordförande och kommer att leda arbetet i rådet.
Näringsminister Maud Olofsson och socialminister Göran Hägglund kommer att delta aktivt
och följa rådets arbete.
I rådet ingår personer från olika typer av utförare, bransch- och personalorganisationer med
erfarenhet av företagande och idéburen verksamhet inom välfärdsområdet.
Följande personer har utsetts att ingå i rådet:
Ordförande:
Signhild Arnegård Hansen
Ledamöter:
Generalsekreterare Eva Andersson, Sveriges privattandläkarförening
Klinikchef Charlotte Barouma, Wästerläkarna
Vd Mats Berggren, SwedenBIO Service AB
Vd Richard Bergström, Läkemedelsindustriföreningen
Stadsdirektör Jan Björinge, Umeå Kommun
Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig, Landstinget i Jönköping
Koncernchef och vd Henrik Borelius, Attendo AB
Landstingsdirektör Mona Boström, Stockholms läns landsting
Vd Arto Brushane, Caretech AB
Ordförande Ingrid Burman, Handikappförbunden
Förbundsordförande Anna-Karin Eklund, Vårdförbundet
Företagsledare Pernilla Hålén, OP Assistans AB
Kommunalråd Gösta Jedberger, Lekeberg kommun
Distriktssköterska Helena Karlsson, Bjäresystrarna i Skåne
Vd Åsa Keller, HomeMaid AB
Ordförande Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Vd Anna Lefevre Skjöldebrand, Swedish Medtech
Näringspolitisk chef Ulf Lindberg, Almega
Vice vd Elisabet Mattsson, Vägen ut
Förbundsordförande Eva Nilsson-Bågenholm, Sveriges läkarförbund
Generalsekreterare Lars Pettersson, Famna
Vd/verksamhetschef Omsorg Vilbert Solemanian, Basic Care Unit
Förbundsordförande Ylva Thörn, Svenska Kommunalarbetarförbundet
Styrelseordförande och ägare Christina Wahlström, Mama Mia AB
Vd Johan Wallér, Sveriges apoteksförening
Vd Britta Wallgren, Capio S:t Görans sjukhus