Om m öjligh eten a tt, e n lig t veget abilie rnes natur liga a n a lo g ier, a prior i bestä m m a deras egens kape r o c h verkn ingar pä m en sk liga organ ism en. Academisk Disputation hvilke n, m ed Medic inska Facult etens gunsti ga tillstån d, under inseen de af DOCT. M edieinae GEORG WAHLENBERG et B olanices Prof. R eç. et O rd. R idd K . JN'oi d.st jerne <Jrd<iu , sam t L ed am ot af llere iu - och utländska lnrda •Sam fund, i föreni ng med Pharm acolog iska Aphor isiner, f o r Medic inska Grade ns e rh å lla n d e , till allmän gransk ning framst älles af Författaren CARL JOSUA WRETHOLM a f Novrl. INjlion. på Linm iska Audito rium d. 2O F e b r. 1 854 . p. v. f. f. m, Del. 2. D p sal a. P a l m b l a d k C. j 8 5 1. S vårlig en kan i anled ning af vegeta bilier nea indel ning ställa s efter hjertb laden något allmänt fram om deras samm ansät tning och egens kaper , dock liar chem ien v isa t, att gluten är en nästan egen tillhö righe t för M ono- och Acoty ledon erne, sam t a t t den egent elig,a barke n med sin vanligaste b e stå n d sd e l, g a rfä m n e t, tyle d o n e rn e . — Bland endas t tillko mmer Dicofamil jerna åter och ännu ty d lig are bland slägte rna äro vi i stånd att fram visa dels analo gier. m ed m er, dels mind re öfver ensstä mmande H ela Gram ineer nes Ordo inneh åller, b lo tt ett enda undan tag (Loliu m temul en tum L .) , för menn iskan och djuren allmänt nyt tiga och oumb ärliga växte r: deras fröko rn, till det m esta bestå ende a f stärke lse och gluten , äro Öfver hela jorde n begag nade såsom den hälsosam maste föda: deras stäng lar inneh ålla i större eller m indre m y c k e n h e t, i synne rhet en s ö t, socke rhalti g sa ft; före b lo m n in g e n Sacch arum O fficin arum L . , Holcu s sacch aratus och cafer L . , sam t Zea y Mais L. lämna hä rp å tydlig aste exem plen: de k r pande rötter na gifva ock vårtid en en socke rhal- i tig betyd ligt mucil aginÖ s s a f t , liilken använ des l; medic in såsom e tt icke r e t a n d e , lösan de m ed e härtil l begag nas företr ädesv is d e , storle k gifva mesta u t b y te t, som genom sin såsom : T r itic u m r e r pens L . , Cyno don dacty lon P e rs ., Aven a elatio L ., Briza m e d ia , L. m. fl, — Samm a öfver ens- stämm ande förhå llande eger äfven rum innom iO rchid ernes , L a u r in e e rn e s , G e n tia n e e rn e s , L a b vi a t e r n e s , M alvac eerne s och flere familj er: men läm ne dessa för att b e tra k ta en af d e m , där ano m aliern a tycka s vara lika ta lrik a , re, än a n a lo g ie rn a , om ej talrik a nerali gen S ola n ee rn e, bland hvilka v å r väj kända P otato es fått sin plats bred-* vid de farlig aste och till ski medic inska kraft i n tensiva ste växte'r. Hos deras blad visa sig nå g o r lunda allm änt narcotis ka egenska per, hyilka dock hos o lik a a rte r högst olika nuance ras, anda ifrån den sv indel och convuls ioner uppväck ande Bellad o n n a n , n ed till vissa a rte r a f Solanu m , hvilka utan f a r a p å åtskillig a o rter förtäras : chemien h ar ock v isa t dem innehål la till samman sättning och e g e n sk ap e r olikarta de alkaloid er, såsom : A tropin, N icotian in , D a t u r i n , Solanin , m. fl. — Bland fruk t e r n a fra m b rin g a de af Atropa , D a t u r a , H yoscy a m u s , vissa a r t e r af Solanu m , Cestrum och P h y salis n a rc o tisk a v e rk n in g a r, de af Capsicu m derem ot innehål la ett principi um acre, dâ de likvisst äro ä tb a r a a f Solanum esculen tum Dunal., S. san ctum L ., S. Lycope rsicon L . , samt åtskilliga arter a f Physali s. R q t t e r n a af llerc hålla ock stark medicin sk k r a f t , då de af andra såsom, Sol. tube rosum L . , Sol. in on t anu in L ., Sol. Cari Humb. gifva e tt sundt födoämne. E t t dylikt f ö r h å l la n d e fö re ter sig afven an d ra fam iljer: innom Um bellaterne s tå r M oroten b la n d bredvid C i c u t a n , ja till och med bland de giftiga S try o h n e e rn e finnes Caniram Vontac Pet. T h., hvars frukt p å M a d a gascar allmänt förtäres. — T ill a tt fö rk la ra dessa och dylika flerfaldiga anom alier e rk ä n n a oförm åga, dock våga vi tro a tt faran h ä r a f vid användning till den praktiska medicinen skall minskas, vi var m ycket ja ofta upphafvas, om m a n ia g tr tager de cauteler vi nedanföre ern a anföra. B land slägterna, innom hvilka m an tydligast finner öfverensstämm elsen fra m trä d a , nöja vi oss med anförandet a f n å g ra de allmännaste: alla ar ter a f Cinchona innehålla ståndsdelar, ehuru samma chemiska be i olika fö rhållanden, emot hvilka d e rfö re ock deras verkningar äro propor tio n e lla : likartadt förhåller det sig m ed Rheumslä g te t: flere a r t e r a f Artemisia lämna de så kal lade se m in a funnit Cinæ: i a rte rn a af Senna liar man C a th a r tin ; bland Fu ci, Jod: rötterna a.f V iolæ hafva m e r eller m indre einetiska egenska p e r o c h bladen af alla Malvæ innehålla mucilago, ,%4+i . f n * • r. i i ii r " «. o. s. v . 1 M en äfven h ä r nödgas vi erkänna exi s te n se n a f flera betydliga undantag: Convolvulu s . Jalapa L. bredvid colocynthi s L . Conv. Batatas L .; bredvid Cue. melo L .; Cucumis Prunus c e ra s u s L . bred v id P r. L a u ro -c e ra su s L . , o. s. v. -tj ■' , ... ' ~ LY " . ■;; Är det n u väl möjligt att från så många liv a ran d ra m otsägande exempel på dessa märkvär-r diga analogier och anom alier, kunna härleda nå gon bestäm d slutsats? — Genom det föregående tro r i oss hafva visat ej allenast m ö jlig h e te n , u tan ofta verklighe ten a f den slutsats, h v ilk e n ä r m åle t för v å r afhandlin g, den n e m lig e n , a t t det existerar e tt öfverens stäm m ande fö rhålland e m e l lan vegetabi liernes y ttre form samt d e ra s egenska« p e r och sa m m a n sä ttn in g , jämte d e ra f h ä rfly ta n d e verkning ar p å mensklig a organism en, m en o c k til innom m ånga lika a tt denna öfverens stämmels e fam iljer, innom m ånga slägten är u n d e rk a stad betydliga e x c e p tio n e r , och för a tt m o difiera dessa sam t derigeno m minska fara n a f m isstag, ö fv ergå vi nu a tt uppställa n å g ra reglor och försigtigh etsm ått for den speciella tillämpni ngen och använd ningen. D e t j hvarpå man först bör fästa uppm ärk sa m r lieten, ä r , om clasjificationcn fullkomlig t Sfvertns- stäm mer med växtens organisa tion: ganska oftai h a r det nem ligen inträffat , alt en planta, som till sina e g e n sk a p e r varit afvikand e frän den familj, det s l a g t e , hvartill den blifvit förd, da dess organi s a tio n m e ra blifvit noggran nare studerad , na tu re n lig plats: erhållit en M enyanth es stod fordoin b la n d P rim u la c e e rn e , Strychno s bland Apocy\ f* n e e r n e , P i p r r bland U rticeern e: Lycoper sicon skiljes ock n u m e ra f rå n f r å n Cinchon a o, s. v. Solanum , Exostem ma H ä r a f våga vi förmoda a t t . e n m e ra framskr idande forsknin g innom det n a tu rlig a system ets om rådé m er och mer skall bäfva m anga af de a nom alier, som från den n ä r varande ståndpu nkten synas oss oförklarl iga. H ä rn ä st bör tagas i betrakta nde de olika egenskaperna hos olika organer, så att man vid anstäl- landet af jäm förelse mellan växter städse b ö r h a fva afseende på deras m o ts v a ra n d e , liknäm niga delar; och våga vi p åstå a tt ju m er m an f r å n denna synpunkt ingår i det speciella desto m e r skall man finna misstag. öfverenss tammelse n och u ndvika Ej synes det oss nemligen rimligt a tt vil ja uppställa parallel mellan rotknölar na hos p o ta toes och de öfriga Solani-ar ternas b ä r , elle r m el lan ro te n a f D aucus och bladen af C ic u ta , u tan r o t bör jäm föras m ed r o t , frukt med frukt. blad m ed blad och E t t tydligt e x e m p e l, h u r u nog g ra n t man härvid bör gå till v ä g a , gifver oss E u p h o rb ie rn e , hos hvilka frÖhvitan (albumen ) ä r söt och oskadlig, då derem ot embryo ä r skarp och purgeran de. H ä r a f är ock en nödvändi g följd , att om en växt innom en familj eller slägte hark» ett org an , som hos de öfriga s a k n as, den häri g enom äfven till sina egens kaper blir af vikande; d e tta visar oss Vanil len bland Orchi derne , samt Cassi a och T a m arin d u s bland Legum inose rne, så som o c k de knöla r (tu b e ra ), hvilka vid åtskill iga v ä x te r s r ö tte r förefi nnas. V id a r e bör m an liafva afseen de på det infly t a n d e , som utöfva s a f de förhål lande n eller, att vi så m a u ttry c k a oss, de omständighe ter, uti hvilka vegeta bili er na befinna sig fore och vid den tidpunkt du de använ das: växtp lats, clima t och ålder gifva o f ta sa m m a p lanta olika egens kaper ; en fugtig jord-, m an fra m b rin g ar städse märke liga föränd ringar : Apium grave olens L. blir o ä tb a r, ja giltig, d å d e n ej växer p å to rra p la ts e r: alla Umbe llater , som trifva s p å vatten aktiga stä lle n , y ttr a m er eller min dre skadli ga verk n in g ar, såsom Phella ndrium a- vuaticum L . , Cicuta virosa L . , Æ th u s a C y n a p i - um L . , dâ derem ot de frän det to r r a ä ro m i l d a , aromati ska, 6åsom Scandix odorata L . , drum sativum L . , A nethum foenicu lum L . C o rian — F tt analogt förhållandfe existe ra r äfven mellan d e f r å n höjder eller slätter insamla de v ä x te r , li vil ket dock m era to rd e böra tillskrifv as lu ftens och ljusets friare inverka n *). Till pha rm a ce u tisk t b e *) Öfver den slora olikhete n i växterna s egenska per, såsom en följd af deras olika vaxtplat s yttai sig skönt och uttrycks fullt, C a s s e l : ”Die kraft wohnt auf dem Berge, die Fülle in Thal. R auh und nie drig, stachlicl it und verwach sen, mit rauhen adrigten, eingesch nittenen Blättern , kleiner Blüthe aber reich am kraft, hochber ühmt durch den Gebrauc h, entwick elt sich die Pflanze des Berges. • i . . A uf fruchtba rer Ebene hingegen legt sie diese W il d heit ab, sie wird saftig, voll und gerade, die Sta cheln ziehen sich zusamm en, die Knoten breiten sich auseinan der, die Rauhigkeit der Blätter wird h o f fo re sk rifv es derfore insamling a l Valeriam« ofîicinadis L , , Inula H elenium L., ni. fl., frän t o r r a ’, m o t solen liggande höjder. De olikheter, sonn hos m å n g a fru k te r ja äfven rötter och b la d , h ä rflyta f r ä n olikhet i climat och i synnerhet å ld e r, anse v i för val kända att vidare behöfva vidröra. ( ! Slutligen hänvise vi m a l ie r , på de betydliga ano som uppkomma genom de olikartade bered nings sä i t , hvilka foregå vegetabiliernes användning i det p ra k ti eka lifve t: det tydligast i ögonen fallande exem pel h ä rp å hafva vi i den invecklade cliemi- zur angenehmen Pubescens, das Blatt wird rund, saftig die F rucht, aber in dieser Steigerung der Form verliert sich die kraft.” Versuch Über Üic natürlichen Familien der Pflanzen, mit Rücksicht auf ihre Heilkraft: Köln 1806. S. 6. ska p ro c e s s , som benämnes jäsning, h v a rig e n o rn u r de m äst heterogena v ä x te r, såsom P a l m t r ä d e t, W instocken och R ö n n d r u f v a n , lik a r ta d e p r o dukter kunna fram bringas. — H u r u s to r skillnad till intensitet visar ock ej H om öopathiens e n k la , subtila, till enhet fö ra n d e , redningssätt, m ot kraftu tv e c k la n d e b e Allopathiens våldsam m a ofta [ kraftförändrande, ja troligen kraftförm inskande praep a ra tio n e r? D e tta ä r nu det allmänna, som vi e fte r vår inskränkta förmåga varit i stånd a tt framställa till bestyrkande af tillvaron af en analogie mellan vegetabiliernes egenskaper och deras indelning i e tt naturligt s y s te m , och slute vi med den e r i n d r a n , att vid tillämpningen h ä ra f på det speciella man Si ej b ö r anse sig berättigad att positivt bestaimnrm en o b e kant plantas krafter blott efter dess n a tu r liga f ö rv a n d s k a p , utan städse anse denna förvandskap såsom en antydning , hvarifran man blott f å r d ra g a sannolikh ets-slutsa tser, hvilkas sanning se dan n o g a re p ä andra vägar bör undersöka s. A P H O R I S M . 1. D is s e n s e ru n t inte r se non null i, utru m vis, quam ha bet D i g i t a l i s p u r p u r e a , magis pendeat ex principio acri , an ex narc otic o, et quænam itaque organismi syst ema ta dive rsa poti ssim um affic iat. Effectus vero rem edii huju s dive rsi pen dere tant ummodo videntur ex qua ntita te adh ibitâ , vici bus repe titis usûs nec non ex natu ra mor bi, ad que m sanandum rem ediu m hoccc adhi beat ur. n. Quo d de plur ibus med icam ento rum Pha rma copoeae prae para tis, idem omn ino de praepara tis Digitalis valet; in haec scii, ipsa ingr ediu ntur etiam alia medicamenta, quae, fini inte nto paru m accomod ata, saepe alium, quin etia m con trar ium ac ipsu m rem ediu m simplex, effectum prof erun t. Ili. luter piæpara la hitic facta parum commendandae sunt Tinctura e, per spiritum rectifica tum paratae, partim quod spiritus jnsto vehemen tius exstrahi t herbae p rin cipium acre, quam ob caussam nimies stimulan t, par tim quoniam directe agit contra effectum Digitalis prin cipalem , qui circa irritatio nem systema tic vascular is mitigand am omnis fere vertitur. IV. Aptissim a quidem nobis videntur quæ ex Digitali hunt per Acetum praepara ta, siquidem Acetum , praetcrquam quod totam vim foliorum extrahit , analogu m f- etiam affectum ac pharmac um ipsum exserit.
© Copyright 2024