1. No category

Om m öjligh eten
a tt, e n lig t veget abilie rnes natur liga
a n a lo g ier, a prior i bestä m m a deras
egens kape r o c h verkn ingar pä
m en sk liga organ ism en.
Academisk
Disputation
hvilke n, m ed Medic inska Facult etens gunsti ga tillstån d,
under inseen de
af
DOCT.
M edieinae
GEORG WAHLENBERG
et B olanices Prof. R eç. et O rd. R idd
K . JN'oi d.st jerne
<Jrd<iu , sam t L ed am ot af llere iu - och utländska
lnrda
•Sam fund,
i föreni ng med Pharm acolog iska Aphor isiner,
f o r Medic inska Grade ns e rh å lla n d e ,
till allmän gransk ning framst älles
af
Författaren
CARL
JOSUA
WRETHOLM
a f Novrl. INjlion.
på Linm iska Audito rium d. 2O F e b r. 1 854 .
p. v. f. f. m,
Del. 2.
D p sal a. P a l m b l a d
k C. j 8 5 1.
S vårlig en kan i anled ning af vegeta bilier nea
indel ning
ställa s
efter
hjertb laden något allmänt fram­
om deras samm ansät tning och egens kaper ,
dock liar chem ien v isa t,
att gluten är en nästan
egen tillhö righe t för M ono- och Acoty ledon erne,
sam t a t t den egent elig,a barke n med sin vanligaste
b e stå n d sd e l, g a rfä m n e t,
tyle d o n e rn e . — Bland
endas t tillko mmer Dicofamil jerna åter
och ännu
ty d lig are bland slägte rna äro vi i stånd att fram­
visa
dels
analo gier.
m ed
m er,
dels
mind re öfver ensstä mmande
H ela Gram ineer nes
Ordo inneh åller,
b lo tt ett enda undan tag (Loliu m temul en­
tum L .) , för menn iskan och djuren allmänt nyt­
tiga
och
oumb ärliga växte r: deras fröko rn, till
det m esta bestå ende a f stärke lse och gluten , äro
Öfver hela jorde n begag nade såsom den hälsosam­
maste föda: deras stäng lar inneh ålla i större eller
m indre m y c k e n h e t, i synne rhet
en s ö t, socke rhalti g sa ft;
före b lo m n in g e n
Sacch arum O fficin arum
L . , Holcu s sacch aratus och
cafer L . ,
sam t Zea
y­
Mais L. lämna hä rp å tydlig aste exem plen: de k r
pande
rötter na
gifva ock vårtid en en socke rhal-
i
tig betyd ligt mucil aginÖ s s a f t , liilken använ des
l;
medic in såsom e tt icke r e t a n d e , lösan de m ed e
härtil l begag nas företr ädesv is d e ,
storle k gifva mesta u t b y te t,
som genom sin
såsom : T r itic u m r e ­
r
pens L . , Cyno don dacty lon P e rs ., Aven a elatio
L .,
Briza m e d ia , L. m. fl, — Samm a öfver ens-
stämm ande förhå llande
eger
äfven
rum
innom
iO rchid ernes , L a u r in e e rn e s , G e n tia n e e rn e s , L a b
vi
a t e r n e s , M alvac eerne s och flere familj er: men
läm ne dessa för att b e tra k ta en af d e m , där ano­
m aliern a tycka s vara lika ta lrik a ,
re,
än a n a lo g ie rn a ,
om ej talrik a­
nerali gen S ola n ee rn e, bland
hvilka v å r väj kända P otato es fått sin plats bred-*
vid de farlig aste och till ski medic inska kraft i n
tensiva ste växte'r.
Hos deras blad visa sig nå g o r­
lunda allm änt narcotis ka egenska per, hyilka dock
hos o lik a a rte r högst olika nuance ras, anda ifrån
den sv indel och convuls ioner uppväck ande Bellad o n n a n , n ed till vissa a rte r a f Solanu m , hvilka
utan f a r a p å åtskillig a o rter förtäras : chemien h ar
ock v isa t dem innehål la till samman sättning och e g e n sk ap e r olikarta de alkaloid er, såsom : A tropin,
N icotian in , D a t u r i n , Solanin , m. fl. — Bland fruk­
t e r n a fra m b rin g a de af Atropa , D a t u r a , H yoscy­
a m u s , vissa a r t e r af Solanu m , Cestrum och P h y ­
salis n a rc o tisk a v e rk n in g a r, de af Capsicu m derem ot innehål la ett principi um acre, dâ de likvisst
äro ä tb a r a a f Solanum esculen tum Dunal., S. san­
ctum L ., S. Lycope rsicon L . , samt åtskilliga arter
a f Physali s.
R q t t e r n a af llerc hålla ock stark
medicin sk k r a f t , då de af andra såsom, Sol. tube­
rosum L . ,
Sol. in on t anu in L .,
Sol. Cari Humb.
gifva e tt sundt födoämne.
E t t dylikt f ö r h å l la n d e
fö re ter sig afven
an d ra fam iljer:
innom
Um bellaterne s tå r M oroten
b la n d
bredvid C i c u t a n ,
ja
till och med bland de giftiga S try o h n e e rn e finnes
Caniram Vontac Pet. T h., hvars frukt p å M a d a ­
gascar allmänt förtäres. — T ill a tt fö rk la ra dessa
och dylika flerfaldiga anom alier e rk ä n n a
oförm åga,
dock våga vi tro
a tt faran h ä r a f vid
användning till den praktiska medicinen
skall minskas,
vi var
m ycket
ja ofta upphafvas, om m a n ia g tr
tager de cauteler vi nedanföre ern a anföra.
B land slägterna, innom hvilka m an tydligast
finner öfverensstämm elsen fra m trä d a , nöja vi oss
med anförandet a f n å g ra de allmännaste: alla ar­
ter a f Cinchona innehålla
ståndsdelar,
ehuru
samma chemiska be­
i olika fö rhållanden,
emot
hvilka d e rfö re ock deras verkningar äro propor­
tio n e lla : likartadt förhåller det sig m ed Rheumslä g te t: flere a r t e r a f Artemisia lämna de så kal­
lade
se m in a
funnit
Cinæ:
i a rte rn a af Senna liar man
C a th a r tin ; bland
Fu ci,
Jod: rötterna a.f
V iolæ hafva m e r eller m indre einetiska egenska­
p e r o c h bladen af alla Malvæ innehålla mucilago,
,%4+i .
f n * • r. i i ii r " «.
o. s. v .
1
M en äfven h ä r nödgas vi erkänna exi­
s te n se n a f flera
betydliga undantag: Convolvulu s
.
Jalapa
L.
bredvid
colocynthi s L .
Conv. Batatas L .;
bredvid
Cue.
melo L .;
Cucumis
Prunus
c e ra s u s L . bred v id P r. L a u ro -c e ra su s L . , o. s. v.
-tj ■'
, ... ' ~ LY " . ■;;
Är
det n u
väl möjligt att från så många
liv a ran d ra m otsägande exempel på dessa märkvär-r
diga analogier och anom alier, kunna härleda nå­
gon bestäm d slutsats? — Genom det föregående
tro r i oss hafva visat ej allenast m ö jlig h e te n , u tan ofta verklighe ten a f den slutsats, h v ilk e n ä r
m åle t för v å r afhandlin g, den n e m lig e n , a t t det
existerar e tt öfverens stäm m ande fö rhålland e m e l­
lan vegetabi liernes y ttre form samt d e ra s egenska«
p e r och sa m m a n sä ttn in g , jämte d e ra f h ä rfly ta n d e
verkning ar p å mensklig a organism en, m en o c k til­
innom m ånga
lika a tt denna öfverens stämmels e
fam iljer, innom
m ånga
slägten
är
u n d e rk a stad
betydliga e x c e p tio n e r , och för a tt m o difiera dessa
sam t derigeno m minska fara n a f m isstag, ö fv ergå
vi nu a tt uppställa n å g ra reglor och försigtigh etsm ått for den speciella tillämpni ngen och använd­
ningen.
D e t j hvarpå man först bör fästa uppm ärk sa m r
lieten, ä r ,
om clasjificationcn
fullkomlig t Sfvertns-
stäm mer med växtens organisa tion: ganska oftai h a r
det nem ligen inträffat , alt en planta, som till sina
e g e n sk a p e r varit afvikand e frän den
familj, det
s l a g t e , hvartill den blifvit förd, da dess organi­
s a tio n
m e ra
blifvit noggran nare studerad ,
na tu re n lig plats:
erhållit en
M enyanth es stod fordoin
b la n d
P rim u la c e e rn e , Strychno s bland Apocy\ f*
n e e r n e , P i p r r bland U rticeern e: Lycoper sicon
skiljes ock n u m e ra f rå n
f r å n Cinchon a o, s. v.
Solanum ,
Exostem ma
H ä r a f våga vi förmoda
a t t . e n m e ra framskr idande forsknin g innom det
n a tu rlig a
system ets
om rådé
m er och mer skall
bäfva m anga af de a nom alier, som från den n ä r ­
varande ståndpu nkten synas oss oförklarl iga.
H ä rn ä st bör tagas i betrakta nde de olika egenskaperna hos olika organer, så att man vid anstäl-
landet af jäm förelse mellan växter städse b ö r h a fva afseende
på
deras m o ts v a ra n d e , liknäm niga
delar; och våga vi p åstå a tt ju m er m an f r å n
denna synpunkt ingår i det speciella desto m e r
skall man finna
misstag.
öfverenss tammelse n och u ndvika
Ej synes det oss nemligen rimligt a tt vil­
ja uppställa parallel mellan rotknölar na hos p o ta ­
toes och de öfriga Solani-ar ternas b ä r , elle r m el­
lan ro te n a f D aucus och bladen af C ic u ta , u tan
r o t bör
jäm föras m ed r o t ,
frukt med frukt.
blad m ed blad och
E t t tydligt e x e m p e l, h u r u nog­
g ra n t man härvid bör gå till v ä g a , gifver oss E u p h o rb ie rn e , hos hvilka frÖhvitan (albumen ) ä r söt
och
oskadlig, då derem ot embryo ä r skarp och
purgeran de.
H ä r a f är ock
en nödvändi g följd ,
att om en växt innom en familj eller slägte hark»
ett org an , som hos de öfriga s a k n as, den häri­
g enom
äfven till sina egens kaper blir af vikande;
d e tta
visar oss Vanil len bland Orchi derne , samt
Cassi a och T a m arin d u s bland Legum inose rne, så­
som o c k de knöla r (tu b e ra ), hvilka vid åtskill iga
v ä x te r s r ö tte r förefi nnas.
V id a r e bör m an liafva afseen de på det infly­
t a n d e , som utöfva s a f de förhål lande n eller, att vi
så m a u ttry c k a
oss, de omständighe ter, uti hvilka
vegeta bili er na befinna sig fore och vid den tidpunkt
du de använ das: växtp lats, clima t och ålder gifva
o f ta sa m m a p lanta olika egens kaper ; en fugtig jord-,
m an fra m b rin g ar städse märke liga föränd ringar :
Apium grave olens L. blir o ä tb a r, ja giltig, d å d e n
ej växer p å to rra p la ts e r:
alla Umbe llater , som
trifva s p å vatten aktiga stä lle n , y ttr a m er eller min­
dre skadli ga verk n in g ar, såsom Phella ndrium a-
vuaticum L . ,
Cicuta virosa L . , Æ th u s a C y n a p i -
um L . , dâ derem ot de frän det to r r a ä ro m i l d a ,
aromati ska,
6åsom Scandix odorata L . ,
drum sativum L . , A nethum foenicu lum L .
C o rian ­
— F tt
analogt förhållandfe existe ra r äfven mellan d e f r å n
höjder
eller
slätter
insamla de
v ä x te r ,
li vil­
ket dock m era to rd e böra tillskrifv as lu ftens och
ljusets friare inverka n *). Till pha rm a ce u tisk t b e *) Öfver den slora olikhete n i växterna s egenska per,
såsom en följd af deras olika vaxtplat s yttai sig
skönt och uttrycks fullt, C a s s e l : ”Die kraft wohnt
auf dem Berge, die Fülle in Thal. R auh und nie­
drig, stachlicl it und verwach sen, mit rauhen adrigten, eingesch nittenen Blättern , kleiner Blüthe aber
reich am kraft, hochber ühmt durch den Gebrauc h,
entwick elt sich die Pflanze des Berges. • i . . A uf
fruchtba rer Ebene hingegen legt sie diese W il d ­
heit ab, sie wird saftig, voll und gerade, die Sta­
cheln ziehen sich zusamm en, die Knoten breiten
sich auseinan der, die Rauhigkeit der Blätter wird
h o f fo re sk rifv es derfore insamling a l Valeriam«
ofîicinadis L , , Inula H elenium L., ni. fl., frän t o r ­
r a ’, m o t solen liggande höjder. De olikheter, sonn
hos m å n g a fru k te r ja äfven rötter och b la d , h ä rflyta f r ä n olikhet i climat och i synnerhet å ld e r,
anse v i för val kända att vidare behöfva vidröra.
(
!
Slutligen hänvise vi
m a l ie r ,
på
de betydliga ano­
som uppkomma genom de olikartade bered­
nings sä i t , hvilka foregå vegetabiliernes användning i
det p ra k ti eka lifve t: det tydligast i ögonen fallande
exem pel h ä rp å hafva vi i den invecklade cliemi-
zur
angenehmen Pubescens, das Blatt wird rund,
saftig die F rucht, aber in dieser Steigerung der Form
verliert sich die kraft.” Versuch Über Üic natürlichen
Familien der Pflanzen, mit Rücksicht auf ihre
Heilkraft: Köln 1806. S. 6.
ska p ro c e s s ,
som benämnes jäsning, h v a rig e n o rn
u r de m äst heterogena v ä x te r,
såsom P a l m t r ä ­
d e t, W instocken och R ö n n d r u f v a n , lik a r ta d e p r o ­
dukter kunna fram bringas. — H u r u s to r skillnad
till
intensitet visar ock ej H om öopathiens e n k la ,
subtila, till enhet fö ra n d e ,
redningssätt,
m ot
kraftu tv e c k la n d e b e ­
Allopathiens
våldsam m a
ofta
[ kraftförändrande, ja troligen kraftförm inskande praep a ra tio n e r?
D e tta ä r nu det allmänna, som vi e fte r vår
inskränkta förmåga varit i stånd a tt framställa till
bestyrkande af tillvaron af en analogie mellan vegetabiliernes egenskaper och deras indelning i e tt
naturligt s y s te m , och slute vi med den e r i n d r a n ,
att vid tillämpningen
h ä ra f på det speciella man
Si
ej b ö r
anse sig berättigad att positivt bestaimnrm
en o b e kant plantas krafter blott efter dess n a tu r ­
liga f ö rv a n d s k a p , utan städse anse denna förvandskap såsom en antydning , hvarifran man blott f å r
d ra g a sannolikh ets-slutsa tser, hvilkas sanning se­
dan n o g a re p ä andra vägar bör undersöka s.
A P H O R I S M .
1.
D is s e n s e ru n t inte r se non null i, utru
m vis, quam ha­
bet D i g i t a l i s p u r p u r e a , magis
pendeat ex principio
acri , an ex narc otic o, et quænam
itaque organismi
syst ema ta dive rsa poti ssim um affic
iat. Effectus vero
rem edii huju s dive rsi pen dere tant
ummodo videntur
ex qua ntita te adh ibitâ , vici bus repe
titis usûs nec non
ex natu ra mor bi, ad que m sanandum
rem ediu m hoccc
adhi beat ur.
n.
Quo d de plur ibus med icam ento rum
Pha rma copoeae
prae para tis, idem omn ino de praepara
tis Digitalis valet;
in haec scii, ipsa ingr ediu ntur etiam
alia medicamenta,
quae, fini inte nto paru m accomod
ata, saepe alium,
quin etia m con trar ium ac ipsu m
rem ediu m simplex,
effectum prof erun t.
Ili.
luter piæpara la hitic facta parum commendandae sunt
Tinctura e, per spiritum rectifica tum paratae, partim
quod spiritus jnsto vehemen tius exstrahi t herbae p rin­
cipium acre, quam ob caussam nimies stimulan t, par­
tim quoniam directe agit contra effectum Digitalis prin­
cipalem , qui circa irritatio nem systema tic vascular is
mitigand am omnis fere vertitur.
IV.
Aptissim a quidem nobis videntur quæ ex Digitali
hunt per Acetum praepara ta, siquidem Acetum , praetcrquam quod totam vim foliorum extrahit , analogu m
f-
etiam affectum ac pharmac um ipsum exserit.