Till minne av Hans Bruun Bertelsen 1927-2013
CORONET NEWS Nr 1 Februari 2014 Årgång 30 www.coronet.nu Till minne av Hans Bruun Bertelsen 1927-2013 2 Mats Öhlin, ordförande. [email protected] +46 767 25 93 43 Fredrik Stenhög, vice ordförande. [email protected] +46 703 70 39 40 Hans Bruun Bertelsen har lämnat oss Hans var chefsdesigner på Botved Boats och är den vi har att tacka för att Coronetbåtarna står sig än idag, både när det gäller design och funktion. Under årens lopp har jag haft förmånen att träffa Hans och hans fru Grete ett antal gånger. Kåre Bremer, sekreterare, arkivansvarig. [email protected] +46 733 66 91 69 Första mötet var 2006 då vi ordnade första Vaxholmsträffen. Det var också första kontakten Hans hade med Coronetklubben. Jag minns hur överväldigad han var över uppmärksamheten. Det var ju trettio år efter att han avslutat kapitlet Coronet! Kommer ihåg hur medlemmar bad Hans att skriva sin autograf på ett foto eller en broschyr och att han då med ett stort leende uttryckte att han kände sig som en rockstjärna. Kent Pålsson, kassör. [email protected] +46 706 20 48 61 En annan minnesbild är när Hans vill gå ombord på vår båt, en 30 Oceanfarer från 1967, och Grete ber oss andra att låta Hans gå ombord själv. Han går sakta runt, tittar och känner på alla de detaljer som han en gång var med och konstruerade. När vi senare satt tillsammans allihop i dinetten fick jag äntligen svar på alla mina frågor kring båtens design och uppbyggnad. I Anders V krönika längre fram i tidningen kan ni läsa om vikten av att ha tillgång till facit. Känslan att ha Hans Bruun Bertelsen ombord på båten, berättandes om tankarna kring konstruktion och design, var oslagbar. Snacka om att ha tillgång till facit! Clas Barkman, Coronet News. [email protected] +46 706 20 10 71 Hans Jegenstam, ledamot. [email protected] +46 707 76 00 89 Vaxholmshelgen avslutades med regn så färden in mot Stockholm med Hans och Grete ombord blev inte vad vi tänkt oss. Men precis när vi körde in i Djurgårdsbrunnskanalen sprack det upp och kapellet åkte ner med rasande fart. Resten av färden genom kanalen stod Hans på flybridge och njöt. En stark minnesbild från Vaxholmsträffen 2007 är när modellparaden är i full gång. Båt efter båt gör en vändning precis nedanför kajen där Hans och Grete sitter i båtstolarna med varsin öl i handen och Hans ögon är tårfyllda. Det kändes så bra att visa vår tacksamhet på detta sätt. Göran Lekström, annonser. [email protected] +46 707 53 66 60 Hans och Grete närvarade också vid ett flertal klubbträffar i Danmark. Oftast kom de åkandes i sin husbil. Alltid lika vänliga, glada och ödmjuka. Vår danske styrelseordförande Christian Frederiksen berättar mer om detta längre fram i tidningen. Zackarias Holtelius, webmaster. [email protected] Det finns massor av roliga anekdoter att berätta om. Bl. a. när vi frågade Hans om fisken, i reklamfilmen om 24 Cabin, var död, svarade han: -Den var meget död! Har ni inte sett filmen måste ni köpa DVD:n med alla Coronets reklamfilmer som vi säljer i klubbshopen. Roligt var också inför lanseringen av 30 OF på båtmässan i Köpenhamn 1966, då båten inte var klar. Gelcoaten hade inte torkat och inredning saknades. Lösningen blev stängd dörr och fördragna gardiner. Eller när familjen semestrade i blivande Coronetmodeller och ofta blev nekade plats i gästhamnarna, men när hamnkaptenerna förstod vad det var för blivande båt, fanns det plötsligt plats. Ulf Hultman, klubbshop. [email protected] +46 704 14 19 56 Anna Nicklin ledamot. [email protected] +46 709 57 74 20 Anders Stenborg, ledamot. [email protected] +46 702 69 65 65 Danmark Christian Frederiksen, kontaktman. [email protected] +45 229 0 41 32 Se även sid 8. Fredrik Stenhög, vice ordförande Coronet Yacht Club Blockhusringen 7 115 25 Stockholm, Sweden Bankgiro 5725-9665 Annonspriser: Helsida 3 500 sek Halvsida 1 800 sek Kvartsida 950 sek Webbnotis 400 sek/mån Notis 500 sek Rabatter vid årsabonnemang Annonsbokning: [email protected] Tryckeri: DM Qvert AB, Henrik Wahlgren, www.dmqvert.se Ansvarig utgivare för Coronet News är Clas Barkman 3 Tegnestuen i kulrummet Av Jette Bruun Bertelsen og Jens Bruun Bertelsen V ores far Hans Bruun Bertelsen var ud af søfarts slægt fra Sønderho på Fanø, en lille ø på Jyllands sydlige vestkyst ud for Esbjerg. Hans bedstefar, Hans Thomas Sørensen, var skipper på de store sejlskibe og sejlede på verdenshavene. På den tid havde Fanø den største handelsflåde i Danmark udenfor København. På Fanø byggede og bemandede man selv sejlskibene, og skibsbyggeri og søfart var Fanø slægternes livsfundament. Da sejlskibenes tid var forbi omkring år 1900, blev Hans Thomas Sørensen første styrmand og senere kaptajn på dampskibene og sejlede blandt andet kornfart på Sydamerika. Hans Thomas Sørensen var en af de få der opnåede at føre både et sejlskib og et dampskib. Hans Thomas så knapt sin børn vokse op, fordi han næsten altid sejlede på de store have. En af døtrene Alma, vores fars mor, blev født i huset ”Helene” i Sønderho på Fanøs sydspids i 1903. Det kaptajn Sørensen gik glip af med sine egne børn oplevede han til gengæld med sine bør- nebørn da han var gået i land. Han boede om vinteren hos Alma og Peter, vores farmor og farfar og deres 4 børn, hvoraf Hans var én af dem. Hans havde et meget nært forhold til sin bedstefar. De to gik ofte lange ture da far var lille dreng, og bedstefaderen fortalte om søfartslivet på de store have. Så skibe og sejllads har altid været en del af Hans’ liv. Huset ”Helene” blev bygget af Hans’ tiptipoldefar skibskaptajn Peder Hansen Brinch i 1796. Huset er stadig i familiens eje og er et af de smukkest beliggende, med facaden mod øst og udsigt over vadehavet. Fra diget i haven kan vi følge tidevandet, og det var her ved Sønderho havn at de store sejlskibe blev bygget. Hans var meget knyttet til ”Helene” og Sønderho hele sit liv. Han holdt uendelig meget af at være her, og han og Grete nød den varme solrige sommer i 2013 med gode venner og familie på øen. Som 16-17 årig, under 2. verdenskrig, gik Hans i lære som bådebygger i Kolding, den egn hans far ørelæge Peter Johannes Bertelsen kom fra. Den læretid har altid betydet meget for Hans. Han elskede hele sit liv at arbejde i træ, og interessen for bådebyggeri og sejllads, 4 blev skabt længe før han kom i lære. Jollesejlads Som store drenge i Thisted havde Hans og hans bror Erik en Oslojolle, som især Hans sejlede ivrigt med på Limfjorden. At sejle med sejl, var Hans’ foretrukne sejlads. Oslojollen kom mange år senere med til Højbjerg, hvor den lå ved å udløbet ved Moesgård strand, tæt på hvor vi boede. Vi sejlede ofte i Oslojollen hele familien inklusive vores hund Bølle - med madpakker og fiskestang. I bådebyggerlære Da krigen sluttede kom Hans på Kunsthåndværkerskolen i København og uddannede sig til reklametegner. Kombinationen af Hans’ håndværksuddannelse, æstetiske sans og hans uddannelse som reklametegner, fik afgørende betydning for Hans’ liv. Under uddannelsen brugte Hans sin fritid i Skovshoved sejlklub, nord for København, hvor han fik mange livslange venskaber – blandt andet Ole Botved. Hans var primus motor i et bådebygger projekt i sejlklubben. Hans, Ole Botved og kammeraterne sejlede snipe, og på et tidspunkt fik Hans den ide at de skulle bygge deres egne joller. De gjorde de så – med stort humør og iver i klubbens lokaler. Her mødte Hans i øvrigt Grete, som straks tog del i byggeriet. Hans arbejde i flere år som reklametegner, bl.a. et år i Stockholm. Det var som reklametegner, at han først kom til at arbejde for Ole Botved. At Hans også havde evner som designer viste sig hurtigt, og til sidst blev Hans chefdesigner for Botved Boats, men han fortsatte med, at stå for layout af Coronet brochurene, som bærer tydligt præg af Hans’ æstetiske sans. Tegnestuen i kulrummet Hans arbejdede hjemme i rækkehuset i Højbjerg syd for Århus, hvor vi voksede op. Da vi ikke længere havde brug for at opbevare kul til kakkelovnen, kastede Hans sig straks ud i at bygge rummet om til tegnestue. Her sad han ved sit hjemmelavede tegnebord og designede Coronetter. Ide udvikling, skitser og de endelige tegninger foregik alt sammen i hånden med blyant, som Hans altid spidsede med lommekniv. Vi fulgte processen på tegnebrættet og det var stort, når alle detaljer som Hans udviklede, blev forenet på et stort ark papir med det færdige resultat – en ny Coronet. På et tidspunkt fødte Bølle hundehvalpe. Så byggede Hans med selvfølgelighed en stor ”hundekasse” til Bølle og alle hvalpene, og fik selskab af 12 livlige sorte hvalpe bag tegnebordet. Ole Botved kom af og til på besøg hos os i Højbjerg. Så sad Ole begejstret i køkkenet og åbenbarede nye vilde ideer, ledsaget af store armbevægelser og udbrud; mens vi sad ved spisebordet med vores kakao efter skoletid og fulgte med i hele sceneriet – det var ikke kedeligt. Besøg på fabrikken Mens vi boede i Højbjerg, rejste Hans hver uge til fabrikken i Slagelse for at følge produktionen. Vi var med ham en gang imellem, og det var en stor oplevelse at se bådene fra tegnebrættet blive til håndgribelig virkelighed hos de dygtige håndværkere. Det var med stolthed vi fulgtes med far rundt på fabrikken, hvor han drøftede udførelsen af arbejdet med medarbejderne. Det var fascinerende at se det fine håndværk, især træarbejdet, blive udført og vi kunne tydeligt mærke den gensidige respekt der herskede mellem Hans og medarbejderne. Jens: Jeg kan huske da prototypen til Coronet 22 sport blev bygget, og jeg var på fabrikken med far. Mange små detaljer blev diskuteret mellem Hans, håndværkerne og ingeniørerne, og der stod 6-7 mand i cockpittet på den halvfærdige båd. Jeg husker tydeligt, at der var nogle små detaljer, som håndværkerne mente var for krævende eller besværlige at lave, men far holdt på, at det var vigtige detaljer for helheden i designet og funktionaliteten. Der blev brainstormet og afprøvet forskellige løsninger, og far tegnede ideer og løsningsmuligheder på et stykke plywood. Det var virkelig teamwork, og til sidst blev de enige om de håndværksmæssige detaljer, som Hans kunne stå inde for. Hans var heller ikke tilfreds med vindspejlet, som han mente var for spinkelt. Det skulle kunne holde til, at en grand voksen mand brugte vindspejlet til at holde sig fast i, hvis han stod op i båden i hårdt vejr, og det endte med at vindspejlet blev forstærket. Venskaber i arbejdet Det var kendetegnende for Hans, at der opstod et personligt forhold og venskaber mellem ham og de mennesker han samarbejdede med i sit job som designer af Coronetbådene. Det gjaldt både internt i Botved Boats og samarbejdspartnere udenfor. Ole Botved, sælgeren Ebbe Brahe Christensen, sekretæren Ellen Nielsen og mange flere i firmaet kendte vi godt. Flere samarbejdspartnere, eksempelvis bogtrykker O.E. Christiansen som trykte brochurerne, og deres familier kom vi sammen med privat. Det var usædvanligt i forhold til mange af vores kammerater, at vi fulgte vores 5 fars arbejde så tæt og var sammen med kolleger og samarbejdspartnere i fritiden. En god ven af huset var fotograf Sigurd Nordlund, som vi kendte rigtig godt fordi vi var ”modeller”, når bådene skulle fotograferes. Vi har tilbragt mange ”vente timer” med Nordlund, for der var mange ting der skulle gå op i en højere enhed for at få gode optagelser af Coronetterne - de rigtige vejrforhold, vindretning, lys, himmel og hav skulle være perfekt, og Coronettens optimale sejlegenskaber skulle fremhæves på brochurerne. Engang optog vi flere dage i Mullerup. Nordlund fotograferede fra følgebåden mens vi drønede forbi, i en 32 Deepsea. Der måtte råbes højt fra den ene båd til den anden i god sø og Nordlund var utrættelig, når vejr og vind var i orden. Så skulle vi bare blive ved! Så var det bare om at ”gi den gas” forbi kameraet, og det var herligt at sidde i cockpittet og mærke kræfterne fra motorerne og båden plane. Når optagelserne ”sad i skabet” hvirvlede han med armene og råbte begejstret. Jens: På et tidspunkt kravlede Nordlund op i et lille fyr på ydermolen af Mullerup havn. Hans overlod rattet i båden til mig, og igen og igen sejlede jeg med høj fart helt tæt forbi stenmolen med fyret, og på et tidpunkt så tæt på de store sten, at Nordlund var bange for jeg ramte en sten med skruen, men han fortsatte med at fotografere. Jeg har tit tænkt på, at det var noget af en tillidserklæring, at overlade rattet til sin 12 årige søn, i en sprit ny motorbåd, og bede ham sejle for fuld fart tæt forbi en stenmole. For at være sikker på det gode vejr og smukke omgivelser optog vi i Cannes i 1966. Det var med den nye 21 Daycruiser og en 24 Cabin. Det var et eventyr for os – både at sejle i Middelhavet og møde den franske forhandler og hans familie, som tog meget godt imod os, og gjorde alt for at alting skulle lykkes. Sommerferier med prøvesejlads I flere sommerferier prøvesejlede vi de nye modeller. Det var herlige ture for os, hvor vi lagde til i hyggelige havne og besøgte venner og familie. Når vi lå i havn fiskede vi krabber. Vi stillede engang en spandfuld i cockpittet og gik op på molen og fiskede videre. Pludselig hørte vi et skingrende hvin! Det var Grete der kom op fra kahytten og overalt i cockpittet kravlede kæmpestore krabber rundt – klar til at sætte kløerne i Gretes bare tæer. Når folk gik aftentur på bådebroen, stoppede mange op og så på den flotte nye båd, mens vi sad i cockpittet og spiste aftensmad. Tit kom der Coronet sejlere forbi, som ville se hvad det nu var for en ny Coronet model. Hans fik sig ofte en bådsnak og noterede sig kommentarerne! Hvor meget ferie det egentlig var for Hans ved vi nu ikke, for han havde hele tiden notesblokken på sig og noterede sig alt der var godt, og det der kunne forbedres. Jette: Jeg husker engang det blæste kraftigt op og blev uvejr. Coronetten skulle virkelig stå sin prøve og motorerne vise hvad de duede til - far var ikke helt stolt ved situationen fordi vinden og søerne tog til. Grete og vi blev beordret ned i kahytten. Hans stod i regntøj med regn og vind piskende omkring sig og ud af vinduerne så vi bare vand og skumsprøjt – ikke andet. Men vi kom sikkert i havn – det var jo en Coronet vi sejlede i! (fortsättning sid 6) Besöket i Vaxholm år 2006 Av Clas Barkman L ördagen den 2 september 2006 återförenades Hans Bruun Bertelsen med 55 av de Coroneter som han ritade under 60- och 70-talen. Vi promenerade på bryggan med ”Bertel” och återger här några av hans synpunkter. -Jag har aldrig sett så många Coroneter på en enda gång i hela mitt liv. Hade aldrig föreställt mej att jag skulle få uppleva detta, så många båtar och så många glada Coronetägare i en hamn på en gång, förklarade Hans Bruun Bertelsen. 17 Runabout - Den modellen var kanske den enda som vi lade ut tillverkningen på. Jag tror den under en viss period tillverkades av Draco i Norge. 21 Playmate - Det var Ole Botveds idé att vi skulle bygga en mycket enkel båt. Prototypen gjordes på varvet i Mullerup, utanför fanns en ö som det (från sidan 5) Engang sejlede vi til Bågø i en nye 27 Seafarer og mødtes i havnen med gamle sejlervenner. Det blev en usædvanlig festlig weekend, med masser af skæg og practical jokes blandt vennerne på bådene. Det endte med, at Hans og vennerne underholdt alle sejlere i havnen som fulgte de festlige optrin. På et tidspunkt blev det foreslået at vi skulle have godt dansk højt belagt smørrebrød! Hans var ikke sen til at gøre klar til afgang – og så sejlede alle mændene i Seafaren til Kolding. Hans gav motorerne fuld gas, og der var vist ingen der ikke var imponerede – det var en uforglemmelig mandetur! Selvom Hans designede den ene moderne motorbåd efter den anden, så blev Oslojollen fra drengeårene den eneste bådtype Hans ejede i hele sit liv. Da den gamle træjolle i 70’erne til sidst var utæt som en si, blev den udskiftet med en ny Oslojolle i glasfiber, men apteret på værftet i Slagelse med ringdæk i mahogni, træmast og gammeldags luggersejl. Hans nød at sejle med sejl, men hvis vinden døde, var jollen udstyret med en 1½ hestes påhængsmotor, fanns får på. En gång ställde vi upp med att frakta ut får till ön i företagets Playmate. Det är en stabil båt som klarar mycket. 21 Daycruiser - Modellen har aldrig blivit ändrad i skrovlinjerna. Stolarna har ändrats, det är den största förändringen genom åren. Det är något med 21-an där allting blev rätt, allt stämmer, en sådan konstruktion gör man bara en gång. Varför det fungerar så harmoniskt vet jag faktiskt inte riktigt. - Det var samtidigt den enklaste båten att rita och den blev världens första daycruiser där man kunde övernatta. Ole Botved menade dock att det var för mycket trä i 21 DC, han tyckte det var omodernt, helst skulle det vara glasfiber överallt. 21 DC var den sportbåt vi behövde, de som fanns då kunde man bara fara runt med och kanske åka vattenskidor efter. Familjebåtarna som man kunde sova i passade bäst i Norden och sålde inte lika bra utomlands som här. Coronet 21 DC var byggd på samma skrov som 21 fotaren 21 Explorer II. På Paris utställningen var daycrusiern en flopp. På båtmässorna i London och Hamburg blev båten dock en succé. 24 Weekender - Den här båten blev ingen storsäljare precis. Den var tänkt att bli en modell som liknade 21 DC fast lite större och rymligare. Men den går inte så bra i vattnet som 21-an eftersom den är så tung. Modellen blev mest känd som Ingrid Bergmans båt. Jag tror att den blev för dyr att producera och att den därför ganska snabbt lades ned. så vi kunne sejle hjem for motor, med en maksfart på 3-4 knob. Noget af en kontrast til Coronetterne. Selvom Hans var nostalgisk omkring sejlbåde og smukke gamle skibe, så var han til gengæld meget bevidst om, at de både han tegnede, skulle følge med tiden, og være smagfuldt indrettet, med de bedste materialer og med høj komfort. I en artikel fra Bådnyt i 1980, viser Hans, at han var forud for sin tid. Han afviste de nostalgiske drømme om det primitive nøjsomme liv som lystsejler, og mente fx at både under 40 fod, kun var beregnet til 4 personer, selvom der på det tidspunkt, helst skulle være mindst 6 køjer i en 25 fods sejlbåd. Her 34 år efter har det vist sig, at Hans havde ret. Både i dag, indeholder alt den komfort vi har derhjemme, og størrelsen på bådene, er vokset i takt med efterspørgslen på det gode liv til søs. Kunstneren Lige fra barn, har Hans haft talent for at tegne og male akvareller. Når Hans virkelig skulle slappe af, så tog han sin tegneblok, tusch pen 6 24 Midi - Utan kapell har denna båt en ren och elegant form, det är nog den vackraste båt jag ritat. Särskilt skrovlinjen är jag mycket förtjust i. I den danska tidskriften ”Bilen o Båten” skrev man om nya Citroen DS och jämförde den med Coronet 24 Midi; ”den franska designern har nog tittat över axel på Bertelsen”. Midin har en öppen ruff och jag var i början orolig för att föraren skulle störas av att det var för långt fram till framrutan. Den fick namnet Midi eftersom det var modellen mellan Daycruisern och 24 DeLuxe/Cabin. 24/26 Family - Coronet 24 och 26 Family intresserade inte Ole Botved så mycket eftersom han främst gillade de snabba sportbåtarna som man kunde tävla med. Det var mest jag och våra återförsäljare som drev fram dessa familjebåtar som man kunde bo bekvämt i under semestern. 31 Seafarer - Versionen med akterkabin är den utan tvekan mest praktiska båten som Coronet tillverkade, tycker jag. 30/32 Ocenfarer - Skulle bli, och blev faktiskt också, en båt som inte liknande något annat som vi tillverkat. 32 Ocenfarer blev redan från starten alldeles för dyr med en integrerad flybridge vilket var mycket ovanligt då. Vi satsade också på två kabiner med en toalett i mitten så att man kunde gå på toaletten utan att störa andra. Ole Botved var flybridge-galen eftersom han bodde i Fort Lauderdale i Florida och tyckte det og akvarelfarverne, og gik ud i naturen og tegnede og malede naturalistiske akvareller. Yndede motiver var naturen og naturligvis maritime motiver med både og havne. Det er blevet til hundredevis af akvareller og tegninger igennem årene, og ikke kun familien fik glæde af tegningerne. Hans har udsmykket hoteller og restauranter i både København og Jylland, og holdt igennem årene sammen med Grete, flere udstillinger i små gallerier i Danmark, og senere på Mallorca. Her holdt de indimellem åbent hus, med væggene fyldt med Hans og Gretes kunst. Arbejdet som designer for Coronet, var et drømmejob for Hans. Coronet var og blev en stor del af hans liv. Derfor var det en stor glæde for Hans, da han kom i kontakt med Coronet Yacht klub. Den interesse og begejstring for bådene som klubbens medlemmer viste ham, betød utrolig meget. Den anerkendelse for Hans’ designs, som medlemmerne viste ham, var noget af det bedste der skete i de sidste år af Hans’ liv. Det skal I alle have en stor tak for. var självklart att vi skulle ha höga överbyggnader precis som de amerikanska båtarna. Jag var tveksam eftersom det blev mycket dyrt, men Ole förklarade att det var hans jobb att svara för ekonomin. Vi testade först med en prototyp på 29 fot, sedan 30 fot, och slutligen 32 fot. Som 29-fotare var den helt hopplös i vattnet och stegrade sig så enormt så att den knappt kunde plana. Konceptet var en kabin, toalettavd och ett pentry och dinett. Idén med bordet och de många sittplasterna i 32 Oceanfarer kom till för att man skulle kunna sitta ned och ta en drink i kabinen före maten. Kanske borde vi ha gjort en stor säng istället på denna plats, det hade givetvis varit mer funktionellt i den här båtmodellen. Motorer och teknik - Tekniken hade jag inget med att göra. Den sköttes av våra båtingenjörer. De gav mej måtten på motor och tank och annan teknisk installation. Innan jag visste dessa förutsättningar kunde jag givetvis inte rita några båtar. Lanternan - Detta är ett handtag och en lanterna på en gång. Vi prövade alltid att ha minst två funktioner på detaljerna. Ett annat exempel på dubbla funktioner är flippstolarna som går att vända både för och akterut. Vi ville att allt skulle vara praktiskt och vackert. Fendertlisten - Den var en ren dekoration på skrovet. Listen borde dock ha förlängts till en praktisk badplattform i aktern. Men Ole Botved var dock aldrig intresserad av nyttigheter, för honom räckte det oftast med att man skulle kunna köra fort och helst tävla med båten. Den första kombinationen med fendertlist och en integrerad badplattform kom på 22 DC:s senare modeller och var en viktig säkerhetsdetalj. Plast - Vår amerikanske konstruktör Ray Hunt hade kontakter med olika plasttillverkare i USA och det var han som tog glasfiberplasten Inga underleverantörer (nästan) - Allting på Coronet tillverkade vi själva. Till och med dynorna tillverkades i vår egen fabrik. Även textilerna vävdes speciellt till Coronet. Träsnickerierna gjordes i vår egen prototypverkstad med fem anställda snickare. Verkmästaren sa att det inte spelade någon roll vad jag ritade och konstruerade, ”vi kan tillverka allt ”, sade han. Metall, trä, plast - allt gjordes speciellt för oss. Detta bidrog förstås till den höga kvaliteten på båtarna. Färgen - Den avokadogröna färgen blandade jag själv, på ett stort pappersark. Det fanns krav att den ej skulle vara för mörk och ej heller för vitt. Det blev grönt offwhite på skroven och lite mörkare grönt på däck. Den mörkare blå färgen var jag inte riktigt nöjd med, den blev för varm för balsaträet under däck som gjorde att det kunde bli buckligt. Det var därför vi tog fram de ljusare färgerna istället. Mahogny - Mahogny från Afrika var det träslag som vi använde till nästan allt, både till konstruktioner och som dekoration. Det är ett oerhört starkt och bra material Lyxen - Coronet var lyxbåtar och ganska dyra jämfört med konkurrenterna från de nordiska länderna. Vi hade dock inte särskilt mycket konkurrens från USA. Jim Wynne - Här finns ett missförstånd kanske. Det var Hunt och Waltman som konstruerade botten- 7 profilerna och det tekniska på Coronet. Wynne var racerförare och hade inte så mycket med båtkonstruktionerna att göra, däremot var han med och utvecklade drevet som sedan Volvo Penta tog patent på. Volvo Penta - Volvo Penta fick beställningar på över tusen drev och motorer från Coronet under årens lopp. Samarbetet var så tätt att man skulle kunna kalla båtarna för Swedanes. Jim Wynne var motoringenjör och jobbade på Johnsson outboard och utvecklade z-drevet. Ole Botved lyckades få Volvo Penta att ta upp produktionen av dreven för att användas på Coronet. Utan Coronet hade Volvo Penta kanske inte klarat sig. Vi trodde också länge att Volvo Penta skulle rädda Coronet från att gå i konkurs. Styrplatsen - Det var mycket prat om varför styrplatsen var på babord sida i Coronet. Jag tror det var så enkelt som att Ole Botved sa att ”så ska det vara”. Möjligen tyckte han att det skulle vara samma plats för ratten som i en bil. Förklaringen till succén - Den homogena utformningen är förklaringen till Coronets popularitet. Vi lyckades också förena god design, hög kvalitet och praktisk funktion. Slutet - När Coronet anställde en italiensk designer så tröttnade jag. Så snart det blandades in fler designers så blev enhetligheten förstörd. Jag var/är för Coronet detsamma som chefsdesignern Arne Jacobsen var/är för det danska företaget Bang Olufsen som säljer exklusiva elektronikprodukter. En legend har gått ur tiden, men resultatet av hans gärningar lever vidare genom våra båtar Av Fredrik Stenhög H ur kom det sig då att klubben fick kontakt med Hans? Allt började med att någon på Bryggsnack frågade om någon visste vilket typsnitt fribordsemblemet hade. Som av en händelse läser Jens, Hans son, inlägget och svarar att det var hans pappa som på fri hand skapade typsnittet. Bengt Wåhlin, dåvarande ordförande tar kontakt med Jens och resten är historia. Hans och Grete kom alltså till Vaxholmsträffen 2006. Många av oss har säkert läst Stefan Iwanovskis nu legendariska artikel om Coronets historia i Vi Båtägare, nr 8 -98. Som ni kan läsa i Stefans artikel längre fram i detta nummer var det ett enormt researcharbete som låg till grund för artikeln. Jag vet att dagarna hos Hans och Grete på Mallorca har en speciell plats i Stefans hjärta. Under åren när jag och min fru Ulla träffat Hans och Grete har vi alltid fått frågan om vi kunde komma och hälsa på hos dem på Mallorca. Alltid var det något som kom emellan, men i oktober förra året lyckades Ulla, Antonia och jag få till en resa. Dagen innan avfärd får vi beskedet att Hans olyckligt har trillat och skadat sig och är inlagd på sjukhus. Under vår vistelse på Mallorca avlider Hans och till vår stora sorg hinner vi aldrig träffa honom. Vi besökte Grete i deras fantastiska stenhus som hon och Hans skapat tillsammans. Ett nästan obeskrivligt hus som liksom var ett med naturen och på något vis så elegant i sin enkelhet. Alla rum med direkt utgång till en av uteplatserna som det fanns oräkneliga av. Den stund vi gick runt på deras egendom och Grete förklarade och berättade hur de tänkt när de renoverade huset var en känslosam upplevelse. Gretes gästfrihet, trots omständigheterna, var enastående och kvällen övergick till natt när vi satt och tittade på bilder och pratade minnen. Hemma hos Grete träffade vi som hastigast deras gemensamma barn Jette och Jens. Det känns fantastiskt hedersamt att Jens och Jette i denna tidning vill dela med sig av sina minnen från uppväxten då allt kretsade kring Coronetbåtar. I tidningen finner du också äldre artiklar om Hans. Som de flesta vet har klubben övertagit ett enormt arkiv från den f.d Coronetfabriken med allt från ritningar och dokument till akvareller och skisser. Oräkneliga är de skisser och ritningar som är resultatet av Hans penna. Ritningarna är som tavlor. En del små och en del stora som lakan, men alltid undertecknade med HBB. Har ni inte varit i klubblokalen och sett dessa kan jag verkligen rekommendera ett besök på nästa Öppet hus. Grete och barnen Jens och Jette, berättade att Hans många gånger talade om sin innerliga tacksamhet och uppskattning han fått från Coronetklubben. Den uppmärksamhet och uppskattning han aldrig fick under åren då det begav sig. På den tiden var inte designern intressant. Så i sorgen med Hans bortgång måste vi glädjas över att klubben och dess medlemmar fick chansen att hedra Hans och hans odödliga skapelser. Sorgen efter Hans bortgång är enorm. En legend har gått ur tiden, men resultatet av hans gärningar lever vidare genom våra båtar och kommer så göra under många, många år framöver. Tack Hans Så många stilrena detaljer, genomtänkta lösningar och vackra tavlor målade av både Hans och Grete gjorde deras hem väldigt personligt. Några Coronetmöbler stod också att finna. 8 Christian Frederiksen tillsammans med Hans Bruun Bertelsen och Bengt Wåhlin. Av Christian Frederiksen J eg har haft den store glæde at være sammen med Hans og Grete hele tre gange. Første gang jeg mødte Hans og Grete var, da de glædede os med deres deltagelse i 25 års jubilæet, som blev holdt i Helsingør i 2009. Jeg husker, at de ankom i deres Camper, som de overnattede i på havnen. Vi havde nogle fantastiske dage, og jeg tror ikke, der er nogen, der deltog i festen, der nogensinde vil Lidt om aktiviteterne i 2014 Bådudstilling 2014 Heller ikke i 2014 er der bådudstilling i Bella. MEN der bliver en udstilling af mindre både og tilbehør i perioden den 27. februar til den 2. marts i Lokomotivværkstedet. Her er det planen af vi deltager med en mindre stand, så kom og besøg os her i nye omgivelser. Adressen er Otto Busses Vej 5A, Bygning OBV037, 2450 København SV. Vi glæder os til at se jer. glemme den glæde og stolthed, der lyste ud af Hans. Vi havde lokalpressen til at komme og forevige besøget. vi havde kontaktet Båd magasinet, og de kom og lavede en meget flot artikel om jubilæet og Hans’ virke i Coronet sammenhæng. Den største oplevelse vi havde, var da Tony og undertegnede sammen med Hans og Grete stod ude på molen i Nordhavnen og så alle bådene sejle ud og sætte kursen hjemad. På det tidspunkt var Hans synlig berørt. Træf 2014 Med hensyn til træf i 2014 har vi besluttet, at vi ikke selv vil arrangere noget men springe over i år og venter til 2015. En af årsagerne til dette er, at vi er blevet inviteret til at deltage i Svendborg Classic Regatta. Denne regatta arrangeres af Danmarks Museum for Lystfartøjer i samarbejde med lokale sejlklubber i Svendborg Sund. Arrangementet findersted den anden weekend i august (7-10.) Mere herom på hjemmesiden når vi har flere detaljer, men reserver allerede nu datoerne. I kan på nuværende tidspunkt gå ind og se om mere dette arrangement på hjemmesiden www.Classicregatta.dk . 9 Sidste gang vi havde den glæde at have besøg af Hans og Grete, var nu her i sommer til klubtræffet i Helsingør, hvor vi også havde en dejlig fest, og hvor jeg er overbevist om, at de begge nød træffet, samværet med Coronet entusiaster og se den interesse, der stadig er for bådene, som Hans har haft en så stor andel i at skabe. KRÖNIKAN Anders Værnéus: Utan facit S öderköping har under alla år varit ett svart hål. Ingen av oss nutida båtdokumentatörer har stannat till i den vackra östgötastaden för att titta lite mer efter de tider som varit. Kanske ligger staden väl strategiskt till. Sådär bra så att ett stopp liksom hela tiden kan göras nästa gång. finns ingen konkret ärende att göra, passeras bara staden i väntan på nästa gång. Intresset för staden torde ha varit större i våra klassiska båtkretsar. Här har stor båthistoria skapats av de åtminstone fem båtbyggerier som verkat inom stadens gränser. Här har båtar byggts i storserie hos Andersson & Sundberg eller hos Henning Karlsson. Här har enstycksbyggen nogsamt knåpats samman hos Palmgrens eller hos Gottschalks. Båtarna transporterades sedan ut i hela den stora Svenska världen via Göta kanal eller via järnvägen som på den tiden var en viktig nerv i stadens kommunikation med omgivningen. Men så - en dag i höstas - slog jag näven i bordet. Nu var det dags. Nu skulle båtbyggeriverksamheten i Söderköping en gång för alla dokumenteras. Några gamla trådar fanns att börja rycka i. Samtal följde samtal. Med ett så magert resultat kunskapsmässigt att det kände som jag ringde till fel stad. Ingen hade förstahandsuppgifter att bjuda. Ingen visste något säkert utan hänvisade vidare och vidare. Sakta men säkert började jag förstå att de människor som jag tidigare hade fått lägga ned krut på att hitta - nu inte längre fanns i livet. Mitt arbete, som tidigare bestått i att hitta säkra källor, fick nu för första gången i mitt båtforskarliv, riktas in på att hitta trovärdiga andrahandskällor istället. Tiden hade gått ifrån mig. De som visste hade seglat vidare ut på de eviga oceanerna. Facit hade försvunnit. Kvar fanns nu bara öron som lyssnat på sanningen och som hade hade kommit ihåg det som råkat fastna. Att få en sann och komplett bild av båtbyggeriverksamheten är nu inte möjligt längre. Nu blir det att gallra i det som finns kvar av andrahandsuppgifterna och ständigt leva med osäkerheten om det verkligen stämmer det jag får till mig. Nu har samma förlust nått alla oss som värnar om Coronet. Vi har under alla klubbens år haft den stora förmånen att kunna ösa ur Hans BBs enorma kunskapsbank som dessutom var sammankopplad med ett fantastiskt minne. Hans har kunnas ledsaga oss i frågor kring modeller, inredningar och detaljer. Han har kunnat lägga tillrätta missförstånd och fel. Han har hela tiden funnits där som en kunskapsbank som det ”bara” var att ösa ur. Med Hans bortgång har en dörr stängts för evigt och vi kommer alltid i framtiden att vandra lite mer osäkra om vad som är rätt och fel med våra båtar. Jag vill med detta också sparka på dig. Ta reda på din egen båts historia. Sök upp gamla ägare, fråga om bakgrund och vad de har gjort med båten. Träffa dem, titta i gamla album och scanna av. För när de sedan är borta har din båt tappat lite grand av sin själ. Om inte du redan då har hunnit dokumentera och har skrivit ned din båts historia. Då har du räddat facit och med det ökat på din båts framtida värde. Vinnaren i 2013 års fototävling Coronet Yacht Clubs styrelse gratulerar vinnarna i årets fototävling. Höga Kusten drar hem storkovan i år med två av tre toppbidrag. Vinnare blev Hans Ölund, medlem 39. Bilden på Coronet 38 Commander är tagen vid Trysunda ett litet fiskeläger norr om Ulvön, Höga Kusten. Första pris är valfria varor för 1000 kr i shopen. Gratulerar och tack alla andra för de fina bidragen! 10 Christian Frederiksens möten med Hans Bruun Bertelsen Av Christian Frederiksen V i havde lejet et lille hus oppe i bjergene i Tramuntana, og da vi vidste, at Hans og Grete Bruun-Bertelsen bor på øen, kontaktede vi dem for at høre, om vi måtte komme forbi og få en lille sludder. Grete insisterede på, at vi skulle komme til frokost, og vi havde en meget hyggelig dag, hvor der naturligvis blev talt en hel del Coronet. Hans fortalte bl.a., at da de skulle lave vindspejlet til ’’Anden’’, havde man ikke nogen erfaring med plexiglas, og man havde heller ikke haft mulighed for varme så stort et stykke op, som der skulle bruges for at forme dette vindspejl. Hvad gjorde man så? Jo man gik ned til bageren på Hellerupvej og fik ham til at varme det i sin bageovn. Første gang gik det ikke godt, og da man kun havde 2 stykker plexiglas, sagde Ole Botved til Hans, at hvis det ikke lykkes nu med det sidste stykke, så falder hele projektet til jorden. Heldigvis for os alle gik det godt. Talen faldt også på de kraftige dimensioner i glasfiber, som Coronet både er bygget i, samt metoden man brugte ved oplægningen af glasfiberen. Her fik jeg en forklaring, der var overraskende, idet Hans fortalte, at man gennem samarbejdspartnerne i USA fik forbindelse til USA flåden, der på dette tidspunkt, var dem der havde erfaring med dette materiale, idet de havde bygget mindre både til stillehavsflåden, der brugte den mellem øerne. Hans fortalte også, at Ole aldrig blandede sig under arbejdet med at designe bådene, og han var f.eks. aldrig nogensinde nede på Hans’ tegnestue. Da Hans så havde tegnet 32 Deepsea, sagde Ole til ham ’’ja det ville jo være dej- ligt, hvis man kunne lave sådan en båd, men alt det, får du ikke plads til i den”. Ole sagde det så mange gange, at Hans til sidst tænkte, at han måske havde ret. Ja, men hvordan fik du så plads til det hele spurgte Grete, jo det hele kunne lade sig gøre, på grund at den udvendige trappe svarer Hans med et lille smil, i øvrigt er dens flybridge en af de bedste, man kan opholde sig på. Hen mod slutningen af eftermiddagen stiller jeg, det samme spørgsmål, som så mange har stillet, hvor mange Coroneter blev der egentlig bygget? Ja det sidste tal jeg kan huske, svarer Hans, ligger på ca. 16.000, men det kan godt være flere, det er der kun en tilbage, der kan svare på, for hvis der er nogen, der ved det, så er det Anne Marie Howe, der var Salgs- & Exportsekretær, og som i dag bor i USA, men hun har familie i Danmark, så hun kommer jævnligt til Danmark. Coronet Yacht Club Dansk sektion Bestyrelsesformand Naestformand -”- -”- -”- 11 Christian Frederiksen Tony Børgesen Michael Hansen Jan Hjersted Kim Holstebro [email protected],dk [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] En sällsynt lyckad kombination av ”snille och smak”, humor, ödmjukhet och vänlighet Av Stefan Iwanowski A lla gillar Coronet! Nu mer än någonsin! Men när jag en gång i tiden fick i uppdrag att skriva om denna juvel i dansk båtindustri för motorbåtstidningen Vi Båtägare var historien ett oskrivet blad. Själv var jag inbiten seglare men uppskattade, liksom många andra seglare, dessa eleganta båtar och kände till lite av grundhistorien. Med dessa rudimentära kunskaper gav jag mig i kast med uppdraget. Jag gick igenom gamla nummer av Båt för alla och andra spännande tidningar och tog kontakt med dem som skrivit. Den härlige gamle båtjournalisten och skaparen av bl.a. Ockelbo C 20, Bengt O. Allskog berättade bland annat om bekantskapen med Jim Wynne och gav ledtrådar till hans del i Coronethistorien och Bengt Lindström berättade om besök på Coronetfabriken som slog alla med häpnad. Jag träffade också forna försäljare hos Georg Sylwander, Gecea och många andra. Fick nya tips, nystade lösa trådar och hittade fler personer med anknytning till Coronet. Så sakta byggdes anteckningar på med kontaktlistor, nya frågor och tips som jag följde upp allteftersom. Huvudpersonen i historien, Ole Botved, var ju tyvärr död sedan många år, men Monica, hans hustru vid den tiden, berättade för mig fina pusselbitar till pusslet. Ole var ju ingalunda ensam i om att skapa denna framgångssaga. Näst honom själv var hans gode vän Hans Bruun Bertelsen en av centralgestalterna. Hans säkra tecknande, stilkänsla och sinne för detaljer, var en nyckel till de stora framgångarna. Vid den här tiden, 1998, var internet i sin linda och googlande och Facebook okänt. Istället var det till att ringa till telefonupplysningar här hemma och i utlandet och anteckna namn, adresser och telefonnummer i det allt mer fyllda blocket. Efter att ha misslyckats med att nå Hans direkt, fick jag istället kontakt med hans son, Jens, som berättade att Hans och hustru Grete sällan satt inomhus utan ofta vandrade på olika håll på Mallorca eller skötte om sin trädgård. Han vidarebefordrade också mitt meddelande. Långväga kommunikation skedde framförallt per telefon eller brev. Det är jag mycket glad för idag eftersom jag sparat de brev från Hans, som följde knackiga samtal på raspiga telefonlinjer. Breven är så vackert skrivna och flera av dem illustrerade med hans säkra teckningar av deras hus och omgivningar. 12 Någon dag senare ringde det hemma på Dialog-telefonen och i andra ändan hörde jag hans vänliga stämma. Han var något överraskad men mycket glad över att någon uppmärksammade Coronet och han hade mycket att visa och berätta. Ganska snart kom vi fram till att jag skulle åka ner och hälsa på dem på Mallorca. Han gav mig också många nya ingångar och bland annat namn och telefonnummer till den person som var mest insatt i Coronets affärer och utveckling, ända från 1967, genom konkursen och fram till 1984 — Anne Marie Lundsberg. Hon bodde då i Landskrona, men hade sin nya verksamhet i vindkraftsbranschen förlagd till Kalifornien. Anne-Marie reagerade på samma sätt som Bertel, med glädje och lust att berätta. Vi träffades i Lund över en bit mat och under ett par timmar bubblade hon ur sig Coronets historia som hon levt den. Hon var mycket glad över vårat möte och att Coronet nu åter skulle uppmärksammas och det blev ett både innehållsrikt och roligt möte. Hon är en mycket vänlig och energisk person och med gott minne, humor och förmåga att berätta en god historia. Jag knäppte på kassettbandspelaren och fick den ena fantastiska, dråpliga och dramatiska historien efter den andra. Som den om om fönstren i det nya kontoret i Woodstock, New Brunnswik när Coronetfabriken skulle etableras där. På Coronetklubbens forum har jag läst några kommentarer som ifrågasatte om olika lustiga detaljer kunde vara sanna. Det är de. Där på caféet började jag också förstå en viktig ingrediens i framgångssagan Coronet. Det hon förmedlade var mer än berättelsen om de extremt väldesignade, välbyggda, exklusiva båtarna. Framgångarna berodde också i stor utsträckning på en mycket speciell Coronetanda, där alla, från Ole Botved och ner, gjordes delaktiga i strävan att göra och sälja världens bästa båt. Den 15:e maj klev jag av planet i Palma på Mallorca och med hyrbil tog jag mig till den lilla hamnbyn Port Andraitx på öns sydvästra spets. Efter att ha installerat mig på hotellet fick jag en vink om att jag befann mig på rätt ställe: granne med mitt hotell låg en restaurang med namnet Miramare – samma namn som på Botveds mäktiga villa i Vedbæk! Hans hade i förväg sänt mig en vacker vägbeskrivning med vars hjälp jag tog mig upp mot bergen till deras hem. Det har sin egen historia och var från början ett åsnestall. Under en vandring vid ett besök på ön i slutet av Coronettiden fastnade de för enkelheten i byggnaden och de vackra omgivningarna. Vartefter tillbringade de mer och mer tid där och byggde successivt ut stallet till ett hem som nu följer topografin, utan att störa eller bråka med geografin och naturen. Jag stannade i fem dagar, kom vid 10 och fyllde flera kassettband med unik Coronethistoria under fulla arbetsdagar, endast avbrutna av Gretes goda luncher och gemytligt småprat på terrassen. Ett riktigt gott vitt lokalt vin jag kan rekomendera är Copiña… Hans plockade fram vad han hade och vi satte oss ner och granskade fotografier, ritningar och annat, medan jag sprutade frågor, Hans berättade och Grete fyllde i. Fotografierna bär nu hans egna anteckningar om vad och när de föreställer vilket borgade för att bildtexterna blev korrekta! I området fanns en koloni vilda påfåglar och emellanåt fick vi besök av Tante Agathe, som fattat tycke för Hans och Grete. Att det var en påfågel av manligt kön hade de inte upptäckt förrän han fått sitt namn… Den grandiosa pippin fullbordade intrycket av deras vackra hem och i artikelns beskrivning av Coronets största båt, Coronet 44 Yacht, tänkte jag på detta när jag skrev att 44:an ”saknade påfågel, men i övrigt hade allt” vilket Grete hade mycket roligt åt. Denna den trevligaste arbetsvecka jag varit med om, avslutades med middag tillsammans på deras favoritrestaurang. Jag träffade Oles, och Jim Wynnes kamrat på Atlantfärden, den distingerade sjökaptenen Sven Erik Örjangård, som bjöd på kaffe och goda kakor, bilder och den fantastiska historien. Coronets ”husfotograf” Sigurd Nordlund, berättade om soliga ”fotosemestrar” tillsammans med familjen Bertelsen. Åke Westerlund berättade om tävlingseskapader med Coronetbåtar och om kräftskivan ombord på den Coronet 33 Houseboat han tävlade med i Roslagsloppet. Av Volvo Pentas förre direktör, Harald Wiklund, fick jag en initierad beskrivning av tillkomsten av Aquadrevet och hur Coronet kom att bli den främsta reklampelaren för nymodigheten. Han gav mig också bilden av det besvärliga förhållandet mellan far och son Botved och den schism som gjorde att de under en tid blev konkurrenter på samma bana. Pappa A. P. som ägare av Coronet och Ole med uppstickaren BTM A/S – tvärs övere gatan! Sjöpolisen i Göteborg och Stockholm, Coronetmekanikerna Jens Åge Hansen och Per Gratwohl och många andra delade också med sig av sin tid med Coronet. Gemensamt för dem alla var att de var inspirerat entusiastiska, med en uppdämd önskan att få berätta. För många var det för första gången de fick återberätta sin historia om denna period i deras liv som haft så stor betydelse. Om andan, om festerna och yrkesstoltheten. All berättarglädje jag mötte resulterade inte mindre än 22 sidor, vilket är den längsta artikel som publicerats i Vi Båtägare. Ändå var det naturligtvis mycket som inte fick plats. Som om sjukhus-Coroneterna i Afrika som inte blev av och mycket annat... Lika roligt var gensvaret och kontakterna efteråt. Artikeln fick stort genomslag och materialet jag fick fram blev en slags urkälla för andra att ösa ur som, anpassad för dansk pu- 13 blik av Harly Foged, i tidningen Sej og Motor, Steffo Törnqvists bok ”Lust ”och och så småningom på Coronet-klubbens hemsida. I artikeln lovade jag en fortsättning på Coronethistorien efter Ole Botved och påbörjade även detta arbete. Men Coronet var då i ett skede där den aktuella historien låg för nära för en del och flera som var inblandade i det som skedde efter konkursen var avvaktande eller ovilliga att medverka. Löftet är dock inte glömt och det arkiv som numera, genom fantastiska insatser från Fredrik Stenhög, Kåre Bremer och flera andra, finns i Coronetklubbens arkiv, gör ju saken enklare… Att Coronetandan även präglar denna klubb blir tydligt inte minst på de synnerligen välarrangerade träffarna. Det är onekligen något alldeles speciellt med den lilla danska kronjuvelen! M edan jag skrev på min berättelse om den första Coronet-artikeln, fick jag det tragiska beskedet om Hans Bruun Bertelsens bortgång. Det blev lite omtumlande eftersom jag just då var så inne i mina minnen från våra möten och hade lyssnat mycket på kassettbanden jag spelat in under dagarna på Mallorca 1998. Bertel var en sällsynt lyckad kombination av ”snille och smak”, humor, ödmjukhet och vänlighet. En svårslagen kombination av egenskaper. När det gäller båtskapande – det var nämligen något utöver att bara konstruera båtar – levererade han (med benäget bistånd av Grete) på en nivå som få når upp till. Sinnet för funktion och skönhet, såväl i helhet som i detaljer var en av de viktigaste orsakerna till att Coronetbåtarna tagit sin välförtjänta plats bland de verkliga klassikerna. Konstnärssjälen finns i konstruktionerna, reklamteckningarna och blommar ut i naturmålningarna. Jag är lyckligt lottad som fick vara med där några dagar på Mallorca, och vi kan alla njuta av allt fint han skapat! Tack! I Kreugers farvatten Av Lars Granath E tt mannaminne är kort. Men ”Kreugerkraschen” är ett begrepp som kommer att överleva flera mannaminnen. Bröderna Ivar och Torsten Kreuger skulle väl idag betecknas som riskkapitalister. För Ivar gick det illa. Mycket illa. Torsten klarade sig bättre, och vi ska idag vara tacksamma över vad han lämnade till eftervärlden. Den enes död, den andres bröd... Denna råa – men ack så sanna – devis blir sällan tydligare än i historien om hur Torsten Kreuger kom att skapa det som vi alla nu kan njuta av: Bulleröreservatet. Torsten Kreuger grundlade sitt örike genom att köpa stora delar av arkipelagen av konstnären Bruno Liljefors efter första världskriget. Det får nog anses belagt att både Liljefors och Kreugers huvudsakliga intresse för området var naturvården, även om jaktintresset var starkt. Men till granne in mot Nämdö hade Kreuger däremot en egocentrisk grosshandlare i skobranschen, Gustav Pott, vars intressen var de rakt motsatta: jakt, jakt och jakt. Där Kreuger värnade om örn och rovfågel, sköt Potten av rubb och stubb som hotade hans harar och fasaner. Med den naturliga påföljden att ekologin kraschade totalt på hans marker. Till slut kom Pott på obestånd när Ivar Kreugers finanskarusell började snurra och även Potts aktier dalade. Då kunde Ivars broder Torsten som fortfarande stod någorlunda upprätt förvärva Gustav Potts stora områden kring Rågskär, Boskapsö och Hamnskär, och han blev slutligen ägare till ett rejält stycke skärgård. Naturvården tar över Torsten kunde nu applicera sitt naturvårdstänkande även på de av Potten utarmade öarna, och det mesta blev till det bättre. Skärgårdsbornas eftermäle över denne båtglade finansmagnat var gott, och han var omtyckt. Den riktigt stora insatsen gjorde dock Torsten Kreuger några år före sin död, då han för att säkerställa områdets fortlevnad som en riktig skärgårdsmiljö erbjöd hela området till staten. Villkoren var mycket tydliga. Bevara och vårda. Under inga omständigheter stycka och sälja. Och staten fick på dom villkoren köpa till ett synnerligen facilt pris. Det är alltså tack vare Torsten Kreugers framsynta naturvårdstänkande alla vi andra idag kan glädja oss åt ett så stort stycke orörd och välförvaltad skärgård. Hade TK – som han gärna kallades – varit lika besatt av vinstmaximering som många av dagens kapitalförvaltare hade Bulleröområdet nu varit fullsmetat med sommarstugor och utan en meter strand att lägga till vid för en fritidsbåt. Kreuger var år 1967 av privata intressenter bjuden åttio miljoner för området. Han sålde till oss alla via staten för fyra. Tack, Torsten Kreuger! Tre hamntips i Bulleröreservatet. Litet men fint krypin för en eller två båtar. www.hydrographica.se 14 Besök Rågskär Så nu har vi fantastiska platser att besöka. Bullerö är välkänt och välbesökt, men lika fint – om inte finare – är Rågskär. Mer lättillgängligt, tryggare hamn, mindre ståhej och lika sevärt både kultur- och naturhistoriskt. Till Rågskär kommer man via det utprickade sundet från norr, inte svårnavigerat alls. Det är tillåtet att lägga sig vid bryggorna, men det går också hyggligt att ta landförtöjning vid berget norr om bryggorna. Miljön är autentisk från förra sekelskiftets torpartillvaro, blomsterängarna är återställda och längs en vacker naturstig får man veta mycket mer om Rågskärs natur och kultur. Jag har hittills inte mött någon som ångrat ett besök där. Många nya naturhamnar Åtskilliga Bullerö-besökare far igenom skärgården mellan Nämdö-Runmarö-Bullerö och konstaterar sorgset efter en blick på sjökortet att några alternativa naturhamnar inte ser ut att finnas förutom de välkända. Det är sant att det ser illa ut, men inte sant att hamnar saknas helt. Nu kommer Hydrographica ut med specialer över hela detta område, två kort i år och två nästa år. Det visar sig då att Coronet-ägare dragit en vinstlott. Dels genom att ha grundgående båtar, dels genom att få förhandstips via Coronet News... Jag vill nämligen gärna tipsa om ett par förträffliga hamnmöjligheter som aldrig synts till i någon hamnguide. Vidskären Den ena är Vidskären. Utsidan på Östra Vidskären är visserligen ett populärt sol- och badställe för dagsbesökare, men i sundet mellan Östra och Västra Vidskären finns goda möjligheter för grundgående båtar att hitta skyddade lägen även för natten om vindriktningarna är de rätta. Man kan ta sig in i sundet både från norr och söder. Vid sydliga vindar ligger man mycket bra på Vidskärskobbens norra sida, men närheten till havet kan ibland märkas när dyning når in. Rönnkobben På Rönnkobben finns en mycket trevlig liten ficka för en eller två båtar. Hittar man den här viken ledig är lunchen eller kanske hela dagen räddad, den är så liten att man sannolikt får ha den för sig själv. Kobbarna är inte höga, men som bilden visar blir det hyggligt lä i den lilla fladen, och här ligger man med fin utsikt. Det finns flera bra platser att ta i land på, och djupet är cirka 2 meter. Men från skäret i norr sticker en landtunga med sten ut mot söder i inloppet. Se upp för den, särskilt när ankaret ska upp och vinden blåser från söder. Bildtext ovan: Till Rågskär kommer man från norr och ligger bra vid bryggorna eller berget. Det lilla torpet har en helt underbar miljö. Nedan: Det nya specialsjökortet öppnar många nya naturhamnar. I sundet mellan Vidskären finns goda möjligheter. 15 VEM VILL MISSA DET HÄR I SOMMAR? SE TILL ATT HA SÄKRA SLANGAR! Vi har rätt produkter och rätt kunskap för din båt. Vi har specialanpassade båtslangar för bränsle, avgaser, toalett, färskvatten, styrning, tilt- och trimfunktioner. Du vet väl att du som Coronetmedlem har 50% rabatt på alla båtslangar? Hydroscand har 47 butiker runt om i Sverige. I Stockholmsområdet finns vi i Högdalen, Sollentuna och Södertälje. SLANG OCH LEDNINGSKOMPONENTER www.hydroscand.se 16 Märkesår i klubbens 30-åriga historia 1984 Klubben grundas 10 november i Vaxholm 1985 Coronet News börjar utges och öträffar arrangeras 1987 Första öträffarna på Västkusten arrangeras 1991 Klubben besöker Coronet-fabriken i Görlev 1994 Klubben får egen monter på Stockholmsmässan Allt för Sjön 1995 Reservdelstillverkning startar 1997 Hemsida, bildskiva och försäkringsavtal introduceras 2000 Antalet medlemmar växer till mer än 500 2001 Klubben ställer för första gången ut en medlemsbåt på Allt för Sjön 2004 En norsk sektion bildas och möte arrangeras i Oslofjorden 2005 En dansk sektion bildas vid ett första möte i Vedbaek 2006 Coronet-dagen i Vaxholm arrangeras med Hans Bruun Bertelsen som hedersgäst 2008 Öträff arrangeras på Åland 2009 Coronet-fabrikens hela arkiv flyttas till den nya klubblokalen i Stockholm 2010 Antalet medlemmar växer till mer än 1000 2013 Klubben ställer ut tre medlemsbåtar på Allt för Sjön 2014 Coronet Yacht Club 30 år www.seated.fi [email protected] +358 40 560 9280 Järna Rostfria AB är en leverantör av rostfria produkter. Vi erbjuder klubbmedlemmar specialpris på bränsletankar till Coronetbåtarna. Maila för offert: [email protected] Tel: 08-55173108 Fax 08-55173621 Tuna Industriväg 11 A 153 30 JÄRNA www.seated.fi teddi@seated +358 40 560 9280 17 Maten på sjön Av Helena Persson Lekström Söt majskolv grillad med smör och salt är jättegott, men prova att grilla på italienskt vis med smör, vitlök, rökt paprika och parmesanost! Det är så enkelt och så oväntat, men det kommer ändra ditt sätt att äta grillad majskolv för alltid! Grillad Majskolv med Parmesan & Rökt Paprika 4 pers. 80 g rumsvarmt smör 1 tsk rökt söt paprikapulver (även kallad Pimentón de la Vera, enklast att få tag i på nätet!) 1 vitlöksklyfta pressad 4 majskolvar 1,5 dl färskriven parmesanost Salt Grillfolie 1. Rör ihop smör, paprika och vitlök. 2. Bred smöret på majskolvarna och lägg dem på varsin bit folie och täck in dem ordentligt. Hit kan du förbereda om de förvaras 8 tim/rumstemp eller 2 dgr/kylskåp. 3. Lägg på grillen, vänd dem regelbundet. När det börjar bildas några rostade fläckar (öppna folien o kika) är de färdiga, ca 12-15 min. Lägg upp dem på ett fat. 4. Servera direkt. Var och en tar sen bort sin folie och kryddar med riven parmesan och salt innan man hugger in! En saftig entrecote på grillen är väl oslagbart gott! Tillbehören varieras ju efter tycke & smak, här kommer en variant med fruktig salsa med sting & chevrékräm! Entrecote med Chévrekräm & Fruktsalsa med sting 4 pers. 4 skivor entrecote eller utskuren biff á 100 – 150 g ½ tsk grovmald svartpeppar 1 tsk salt (ev. ½ msk olja) Chévrekräm 100 g chévreost 1 dl creme fraiche ½ tsk krossad torkad rosmarin Nektarinsalsa 4 nektariner 2 tomater 1 salladslök (eller ½ gul lök) 1 röd spansk peppar (chili) 2 msk olivolja 2 msk pressad lime 2 krm salt 1. Skär nektariner & tomater i små tärningar, finstrimla salladslök & chili. 2. Blanda med olivolja, lime & salt. Ställ åt sidan (förbered gärna, förvara i kyl) 3. Mosa osten, blanda med creme fraiche & rosmarin & rör om ordentligt. Låt gärna gotta till sig i kylen några timmar! 4. Salta & peppra köttet & grilla 2-4 min per sida. Servera med salsa, ostkräm & potatis 18 Pasta i olika former kan vi i vår familj nog aldrig få för mycket av på sjön! Här en vegetarisk variant men vill man ha protein i så passar kyckling bra till. Här har jag använt färsk svamp men konserverad fungerar lika bra. Salvian , som vi inte använder så mycket av i Sverige, ger en god smak tillsammans med vinet. Smaklig spis! Franco´s Fettuccine med krämig svampsås 4 – 6 port. 2 msk smör eller margarin 15-20 färska champinjoner (eller annan svamp) rensade och skurna i kvartar 1 liten hackad gul lök 2 pressade vitlöksklyftor 1,2 dl torrt vitt vin 2,4 dl vispgrädde 2 msk finhackad bladpersilja 4 tsk finhackad färsk salvia (2 tsk torkad) salt och nymald svartpeppar 400 g bandpasta 0,8 dl färskriven parmesanost 1. Koka upp en stor kastrull med vatten med lite salt 2. Medan vattnet kokar upp, smält smör i en stekpanna eller gryta på medelvärme. 3. Häll i pastan i vattnet och koka enligt bruksanvisning på paketet. 4. Lägg i svamp, hackad gul lök och vitlök i det smälta smöret. Fräs några minuter under omrörning tills svampen börjar släppa sin vätska och få stekyta. Häll på vinet och låt koka ihop till hälften ca 1 min. Rör i grädde, persilja och salvia och koka upp. Låt puttra ca 3 min tills såsen tjocknat något. Krydda och smaka av med salt och peppar. Ställ åt sidan och håll varmt. 5. Häll av vattnet från pastan och lägg tillbaka i kastrullen. Häll på svampsåsen och rikligt med parmesanost och blanda om ordentligt. Servera direkt med en extra skål med parmesanost vid sidan om! Coronet Yacht Club Coronetklubbens medlemmar har möjlighet att teckna försäkring hos Atlantica till en fördelaktig premie. För offert loggar du in på www.coronet.nu Vi tecknande av försäkringen uppger du ditt medlemsnummer. Du som medlem får ha din båt i sjön längre, 1 november, på BAS-fösäkringen mot i vanliga fall 15 oktober. Du har också möjlighet att teckna vår tilläggsförsäkring Exklusiv om du har en båt som är värd mer än 250 000 kronor och motorn inte är äldre än 10 år vid tecknandet. Du får Exklusiv för 20% av årspremien och den kan behållas så länge båten inte byter ägare. Atlantica har ett lojalitetsprogram som innebär att man: • efter 3 skadefria år behåller skadefrirabatten efter första skadan • efter 5 skadefria år dessutom får 50% »rabatt« på självrisken vid första skadan • efter 10 skadefria år får 75% »rabatt« på självrisken vid första skadan Om självrisken ändrats under kvalifikationstiden så beräknas självriskreduceringen på den genomsnittliga självrisken under aktuell period. Som ett specialerbjudande till Coronet-klubbens medlemmar får du ta med dig dina skadefria år från ett annat bolag. Detta betyder att man vid till exempel 10 års skadefrihet kan välja självrisk 20 000 kronor som i praktiken bara blir 5 000 kronor och därmed tillgodogöra sig den lägre premien som valet av den höga självrisken medför. Eventuell skada måste dock överstiga den valda självrisken som står på försäkringsbrevet för att bli ersättningsbar. Till exempel blir då premien för en Coronet 21 DC med värde 200 000 kronor och självrisk 20 000 kronor 1 260 kronor/år. Atlantica har varit i branschen i över 90 år och alla medarbetare är riktiga båtentusiaster. Det borgar för att du som medlem i Coronet Yacht Club kommer att upptäcka att försäkringsbolaget Atlantica lever upp till högt ställda förväntningar. Premien är lika för alla Coronetmodeller med toppfart upp till och med 50 knop. I procent av båtens försäkringsvärde, ungefärliga värden : Självrisk kasko i kronor BAS LONG i sjön 1/4 - 1/11 båten i sjön hela året 2.000 1,07 1,25 5.000 0,88 1,03 10.000 0,73 0,86 20.000 0,63 0,74 Självrisk kasko avser sjö-, uppläggnings-, transport-, brand- och stöldskada. Atlantica är Sveriges ledande båtförsäkringsbolag och vi har försett båtägare med bra båtförsäkringar sedan 1916. Vi har också bevisat att vi är som bäst när våra kunder behöver oss som mest – vid en skada. Tack vare båtkunnig personal och goda kontakter med varv och marinor över hela landet kan vi snabbt erbjuda professionell hjälp vid en olycka. Det är också därför ledande båthandlare rekommenderar oss när du köper båt. Din båt – vårt gemensamma intresse! Välkommen till oss Läs mer på vår hemsida www.atlantica.se eller ring för premieuppgift 0200-27 27 27 19 Ett vackrare båtliv Allt är nytt, men ändå helt som vanligt. Anders Båthus byter namn till AB Sjöexpress men fortsätter att arbeta med Sveriges klassiska båtflotta. Du kommer att kunna möta oss på festivaler, mässor, evenemang och dagligdags på www.sjoexpress.se. Välkommen ombord tillsammans med oss och vår vision att erbjuda dig ett vackrare och unikare båtliv. AB Sjöexpress • Kalmarvägen 23 • 590 43 Rimforsa www.sjoexpress.se • 0706 58 74 73 • [email protected] 20 Kallelse till årsmöte 8 mars 2014 klockan 18 i Kaknästornet i Stockholm Dagordning: 1. Val av mötesordförande och mötessekreterare. 2. Val av person att jämte mötesordföranden justera årsmötets protokoll. 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga kallelse. 4. Fastställande av dagordning. 5. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse. 6. Föredragning av revisors berättelse. 7. Fastställande av bokslut. 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 9. Val av föreningsordförande och styrelseledamöter (se nedan). 10. Val av revisor och revisorssuppleant (nuvarande Jan Evert och Agneta Jäderlund). 11. Val av valberedning (nuvarande Joachim Carlström och Sven Krüger). 12. Fastställande av årsavgift och eventuella styrelsearvoden. 13. Övriga ärenden. Nuvarande styrelse Mats Öhlin ordförande t o m 2013 Clas Barkman ledamot t o m 2013 Kåre Bremer ledamot t o m 2014 Zackarias Holtelius ledamot t o m 2014 Ulf Hultman ledamot t o m 2014 Hans Jegenstam ledamot t o m 2013 Göran Lekström ledamot t o m 2013 Anna Nicklin ledamot t o m 2013 Kent Pålsson ledamot t o m 2013 Anders Stenborg ledamot t o m 2013 Fredrik Stenhög ledamot t o m 2014 Utdrag ut stadgarna 2c. Föreningens ordförande väljs på ett år och de övriga styrelseledamöterna på två år på ett sådant sätt att halva antalet väljs växelvis. 3a. Styrelsen består av minst 5 och högst 11 ledamöter inklusive ordföranden och eventuella suppleanter. Utöver ordföranden konstituerar styrelsen sig själv. Styrelsens verksamhetsberättelse för år2013 Funktionärer Styrelsen har under året bestått av Mats Öhlin ordförande, Fredrik Stenhög vice ordförande, Kåre Bremer sekreterare, Mikael Forsberg kassör till 9/3 och Kent Pålsson kassör från 9/3, Clas Barkman redaktör (Coronet News), Ulf Hultman klubbshopsansvarig, Zackarias Holtelius webmaster samt övriga ledamöter Göran Lekström från 9/3 och Hans Jegenstam, Anna Nicklin och Anders Stenborg. Jan Evert Jäderlund har varit revisor och Agneta Jäderlund revisorssuppleant. Christian Frederiksen har varit adjungerad till styrelsen samt kontaktperson/bestyrelsesformand i Danmark. Valberedningen har utgjorts av Joachim Carlström och Sven Krüger. Möten och arrangemang Årsmötet ägde rum den 9/3 på LogInn Hotel M/S Kronprinsesse Märtha, Södermälarstrand, Stockholm, och åtföljdes av webmaster Zackarias Holtelius presentation av det nya Coronetregistret för båtarna. Styrelsen har haft 11protokollförda sammanträden, 8/1, 12/2, 9/3, 9/4, 19/4, 14/5, 11/6, 10/9, 15/10, 12/11 och 10/12, samtliga i klubblokalen utom den 9/3 då sammanträdet hölls i anslutning till årsmötet och 19/4 då sammanträdet hölls i Långshyttan med efterföljande middag. Västkustsektionen hade möte 2/2 och danska sektionen 28/2. Klubben deltog vid båtmässorna i Göteborg 3-11/2 och i Stockholm 1-10/3. Tre båtar visades i Stockholm, Kenneth Senbys 33 Houseboat, Carl Reutersvärds 22 Sport och Ulf Hultmans 21 DC. Steffo Törnqvist intervjuade Åke Westerlund om husbåten som han deltog med i Getingloppet år 1970. I Göteborg visades Zackarias Holtelius 21 Playmate. Det stora klubbmötet med båtar ägde rum i Helsingör 17-18/8. Klubbmötet finns skildrat i Coronet News. Båtträffar har vidare hållits på Lilla Båtskobb 15/6, Rödlöga 14/7 och Orust 27/7. Klubblokalen med klubbshopen i Stockholm har haft öppet för medlemmarna 16/6 och 9/12. Klubbshopen har också haft försäljning vid mässorna och klubbmötena. Studiebesök vid Plast- och Marinteknik i Stockholm genomfördes 17/1. Övrigt Coronet News har utkommit med fyra nummer varav kalender för 2014 räknas som det fjärde numret. Tidningen har registrerats som 21 posttidning vilket medför lägre portokostnader. En ny version 4.0 av hemsidan liksom det nya Coronetregistret för båtarna har utarbetats och lagts ut av klubbens webmaster. Ett antal nya reservdelar bland annat ratten och flera beslag har tagits fram till klubbshopen. Digitalisering av Görlev-arkivet har fortsatt med scanning och kodning av 5172 bilder. Företaget KPH har anlitats för scanningarbetet. Det digitala arkivet innehöll 15893 bilder vid årets slut. Resterna av Kåre Bremers 24 Weekender som förstördes vid ett takras skänktes av Atlantica till klubben som sålde båten på Tradera för 23 200 kr till medlemmen Okke Metsmaa. En fototävling arrangerades och bidragen användes till kalendern för 2014. Hedersmedlemmen Hans Bruun Bertelsen avled 28/10. Antalet medlemmar var 1104 vid slutet av året. Foto: Ulf Borin K-märkning av Coronet Av Leif Jonsson I början av 60-talet byggde vår sommarstugegranne en häftig liten båt i plywood – röd och vit, med ratt, knopmätare, vindruta och fenor i stil med den mest moderna amerikanska bil. Utombordaren hade troligtvis omkring 10 hästar och toppfarten sålunda ”lite lagom”. Det var en mäktig syn varje gång båten gled in i viken och lade till vid grannens brygga. Sådana upplevelser sätter djupa spår hos små pojkar i 10-års åldern. Där och då föddes mitt intresse för små, häftiga fritidsbåtar med fördäck, vindruta, instrument och snygga blanka beslag för angöring i brygga. Några egna båtar senare, massor av lästa båttidningar, många mässbesök mm har intresset börja mogna, kanske man kan säga. Coronets båtar har genom åren alltid tillhört mina favoriter. Så småningom förstod jag att de var bland de första fritidsbåtarna i glasfiber som importerades till Sverige på 50-60-talet. 2010 googlade jag på Coronet och hittade bl.a. mail från en kvinna i Torshälla som hade en Coronet 18 Hard Top Sedan med nummer 5617 instansade och skrivna lite här och där i skrov och inredning. Hon ville renovera den och ställde frågor om orginalfärger mm. Talet 5617 väckte mitt intresse. Kunde det vara så att båten är den 17:de som tillverkades 1956? Efter noggrann efterforskning på internet och i Coronetklubbens utmärkta arkiv verkade mina funderingar stämma. Kontakt togs med ägarinnan som hade massor av information att ge. Hon visste vem den ursprunglige ägaren var innan hon köpte båten av en brorson till honom i början av 2000-talet. Dessvärre hade hon sålt Coroneten till en man i Katrineholm. Den nye ägaren spårades och kontakt togs. Det fanns dock inga planer på att sälja men sa att han kanske ångrar sig någon gång i framtiden. I februari 2011 inföll framtiden. Vi kom överens om pris och båten hämtades omgående. Nu började arbetet med renoveringen. Det visade sig att skicket, trots damens höga ålder, ändå var mycket gott. Visst fanns det lite röta i akterparti och skarndäck. I skrovet närmast akterspegeln fanns ett ”handflatestort” hål som visade sig när glasfibern togs bort. Att ingen katastrof hade inträffat var ett mirakel. Endast färgen och några mm glasfiber höll tätt. Renoveringen tog närmare ett år och gjordes omsorgsfullt och med plywood och annat material så nära originalet som möjligt. Ny vindruta tillverkades och alla beslag skickades för omkromning. Parallellt med renoveringen återfanns båtens förste ägare. Han fick den i present på 18-årsdagen och hade massor av intressant information att berätta. Se artikeln i Coronet News nr 1, 2012. 22 Under våren 2013 ansöktes om K-märkning från Sjöhistoriska Museet vilket även beviljades samma år. Därmed är båtmodellen Coronet 18 Hard Top Sedan en svensk riksangelägenhet, värd att bevara. Enligt rykten importerades två Coronet 18 Hard Top Sedan till Sverige 1956. Den andra har tillverkningsnummer 563 och sägs ursprungligen ha ägts av Prins Bertil. Finns det någon medlem i klubben som har information att dela med sig av? Ä ven detta nummer av Coronet News innehåller berättelser från er medlemmar. Vill du vara med och berätta om din båt, din renovering, ditt motorbyte eller om den senaste båtutflykten, ta bilder och skriv en kort text. Skicka detta som mejl till [email protected]. Vi hjälper till med redigering av texterna. Foto: Ulf Borin Kontrollera mantågstapparna innan de går av Av Göran Lekström C oronetmodellerna som vi känner där tapparna förekommer är följande: 27 Seafarer,31 Seafarer, 31Aftcabin, 32 Flybridge sedan 30 Oceanfarer, 32 Oceanfarer. Mantåget som många av er redan vet är monterat på dessa tappar med en mutter på undersidan eller en inplastad mutter. Den sistnämda inplastade muttern blir det verkliga problemet när den går av precis i början av gängorna. Om mantåget ser snett ut på något eller några ställen så är det början till att tappen troligtvis snart går av. Åtgärd om dessa sneda tappar behöver bytas försök och spraya rostlösning då och då under säsongen samt försiktigt försöka få tappen att röra sig fram och tillbaka för att sedan helt demontera tappen och byta tapparna som är sneda. Mantågstappen med tillhörande bricka i rostfritt är tillbaka efter flera års frånvaro i klubbshopssortimentet Pris för tapp och tillhörande bricka är 220 kr/st och finns för leverans. 23 Posttidning SVERIGE B-POST PORTO BETALT Avsändare Coronet Yacht Club, Blockhusringen 7, 115 25 Stockholm, Sweden 0BA% 2 RA TT På hela* sortimentet t.o.m 16 mars MÄSSKAMPANJ GÄLLER T O M 16 MARS 2014 PRB!IS BOM 3499:- ÄNTLIGEN BÅTSÄSONG 2014! Efter förra årets underbara båtsäsong och den långa mörka vintern ser vi verkligen framemot att starta båtsäsongen med båtmässan “Allt för sjön 2014”. Hämta ditt gratis exemplar av SeaSea katalogen 2014 i butiken eller träffas oss på mässan i monter C07:21. Ord: 4 995:- en! Välkomm PRIS GARANTI 2995:12/24V 230V Art: 48074 Art: 4528 GASOLSPIS & UGN SMEV MOONLIGHT CU433 PRIS BOMB! 15A 1399:- CTEK 15A M200 Ord: 1 595:- PRIS BOMB! 50W 799:Ord: 1050:- PORTABEL 25L KYL/FRYSBOX 15A Art: 70434 BATTERILADDARE 15A CTEK PRIS *=Undantag är produkter med kampanjpris eller prisgarantipris se villkor på www.seasea.se Art: 70219 SOLCELLSPANELER SW EXERGON Polykristallina celler. Ram i aluminium PRIS PRIS BOMB! GARANTI 1399:- 5899:- GARANTI 3999:- Ord: 1 975:- Art: 80041 GUMMIBÅT 230 LUFTDURK Lättstuvad med uppblåsbar durk. PRIS BOMB! 6995:Ord: 8 895:- INKLUSIVE FJÄRRKONTROLL MANÖVERPANEL Art: 16619 VHF COBRA MR HH 415 900W PRIS BOMB! 2899:- VÄRDE 2875:- Ord: 3 895:- Art: 38365 ANKARSPEL STINGRAY 900 ANCHORLIFT Art: 93025 Art: 14138 -90 HK HYDRAULSTYRNING - 90 HK NORDFLEX MF90 PAKET Högkvaltitets horisontellt rostfritt (316) 12v ankarspel med autodrop Välkommen in och gör ett klip p hos oss! GARMIN GPSMAP 720 MEGA Täby Sthlm, Hamnvägen 8 (Viggbyholm), [email protected] MEGA Segeltorp Sthlm, Lövbacksvägen 4, [email protected] MEGA Nacka Sthlm, Prästkragens väg 15, [email protected] MEGA Hanninge Sthlm, Markörgatan 10, [email protected] Partner Åkersberga Sthlm, Sågvägen 16, [email protected] Partner Danderyd Sthlm, Rinkebyvägen 10, [email protected] TILLSAMMANS GÖR VI BÅTLIVET Besök våra butiker eller vår hemsida www.seasea.se för att se alla våra aktuella kampanjpriser! 24
© Copyright 2024