Girjeođđasat 3/2012 UBs nyhetsbrev for samisk og urfolksstudier ved UiT Med blikket vendt mot øst Dette tredje nummeret av Girjeođđasat vil ha et spesielt fokus på samene i Russland. For oss i Norge er lett å glemme av denne gruppen av samer, og det er det flere grunner til. Det åpenbare er jo at Russland tradisjonelt har vært, og til dels fortsatt er, et lukket land. Både politiske, geografiske og språklige hindringer har gjort seg gjeldende, og har bidratt til at de russiske samene ofte har blitt sett på som noe mer “fremmed” enn det samene i Norge, Sverige og Finland har vært for hverandre. Dette er absolutt i ferd med å forandre seg, og vi har i de senere år sett en rekke samiske arrangementer på tvers av landegrensene. Likevel føler vi at det er på sin plass å rette blikket mot øst denne gangen. Røde samer på Den røde plass i Moskva. Illustrasjonen er hentet fra en eldre lærebok i kildinsamisk for barn. 1 Det er rundt regnet 2000 samer på Kolahalvøya, hvorav anslagsvis 800 har kunnskaper i samisk på ulike nivåer. Av disse 800 er det rundt 200 som har passive kunnskaper, det vil si at de forstår, men ikke snakker samisk. Av de 800 er det videre omtrent 100 som snakker flytende samisk – enten som morsmål, eller som andrespråk – og bruker språket daglig. Kolasamisk tilhører den østsamiske språkgruppen, som omfatter kolasamisk og enaresamisk. Enaresamisk snakkes bare i Finland. Kolasamisk igjen kan deles inn i akkalasamisk, tersamisk, skoltesamisk og kildinsamisk. Akkalasamisk er et døende språk, men brukes aktivt av minst én person i samtale med brukere av andre samiske språk. Flere personer har passive kunnskaper i akkalasamisk. Tersamisk har én eller to aktive språkutøvere igjen. I tillegg finnes det minst ti personer som har passive kunnskaper i dette språket. Skoltesamisk: Av omtrent 20 personer med kunnskaper i dette språket, har halvparten passive kunnskaper. Minst én person bruker språket i samtale med finske skoltesamer. Kildinsamisk: Omtrent 700 personer har språkkunskaper på ulike nivåer. Herunder er det anslagsvis 200 personer som har passive kunnskaper, og 100 aktive språkutøvere. Kildinsamisk kan igjen deles inn i fire dialekter: Lujavv’r (lovozerodialekt), Kīllt (kildindialekt), Koarrdegk (voron’edialekt) og Ārsjogk (varzinadialekt). Kilde: Scheller, Elisabeth, 2011. Samisk språkrevitalisering i Ryssland – möjligheter och utmaningar. In (eds.) Kirsten Palm, Else Ryen, Hilde Sollid, NOA: norsk som andrespråk 1-2011. Tromsø: Novus forlag.(s. 87-90)) Ny spalte – “Abonnenten” Girjeođđasat flesker til med en ny spalte – Abonnenten. I denne spalten treffer vi, som navnet antyder, en av dette nyhetsbrevets abonnenter. Siktemålet er å synliggjøre mangfoldet av de som på en eller annen måte holder på med samisk eller urfolksstudier i nord. Abonnenten Elisabeth Scheller – ønsker å puste liv i døende språk Elisabeth Scheller er stipendiat i samisk sosiolingvistikk ved Universitetet i Tromsø. Hun har jobbet mye med den samiske språksituasjonen på Kolahalvøya. Den observante leser vil også se at hun har skrevet artikkelen som er brukt som kilde i den korte presentasjonen av de kolasamiske språkene ovenfor. Girjeođđasat: Kan du fortelle kort om din faglige bakgrunn? Elisabeth: Jag läste arkeologi och ryska med skandinavistik (nordiska språk-, politik, litteratur- och kulturstudier) som huvudämne vid Humboldt universitetet i Berlin i 2 år. Efter det flyttade jag till Sverige och studerade samisk kultur, politik, litteratur, religion och arkeologi vid institutionen för Samiska studier vid Umeå universitet. Jag gick även en nybörjarkurs i nordsamiska, läste en kurs i generativ syntax med fokus på nordsamiska och 2 fortsatte mina studier i ryska. Efter att jag blev klar med min d-uppsats (motsvarande master) om samernas språksituation i Ryssland jobbade jag med samisk språkdokumentation på Kolahalvön i över tre år innan jag började min stipendiattjänst vid universitetet i Tromsø. Nu håller jag på att skriva en avhandling om ”Samernas språksituation i Ryssland och möjligheter för en revitalisering av kildinsamiska”. Elisabeth Scheller – stipendiat i samisk sosiolingvistikk ved UiT Girjeođđasat: Du kommer fra Tyskland, og av en eller annen grunn har du begynt å interessere deg for språk som snakkes av svært få mennesker, og på en plass som ligger svært langt fra der du kommer fra. Hvorfor i alle verden ble det slik? Elisabeth: En gång erbjöd min institution (Nordeuropa-Institut) ett seminarium om inuiter och samer. Det var bara en liten introducerande kurs, men efter att ha läst den insåg jag att urfolk är en mycket viktig del av Nordens kultur, historia och samtid. Tyvärr utelämnades urfolken nästan helt i skandinavistikstudierna i Berlin som mest fokuserade på nationalstaterna. Därför åkte jag till Umeå för att läsa Samiska studier vid Umeå universitet i ett år. Det slutade med att jag stannade i Umeå i 8 år. Per Ambrosiani, professor i ryska vid Umeå universitet, inspirerade mig till att jobba med samisk-rysk språkkontakt och språkhistoria. Min d-uppsats i ryska handlade om samiska lånord i ryska språket. Men mitt intresse för minoritetsspråk och språkrevitalisering väcktes när jag gick en kurs om språkbyte och språkbevarande hos professor Kenneth Hyltenstam som var gästföreläste vid institutionen för Samiska studier. Jag blev särskild intresserad av samernas språksituation i Ryssland. Girjeođđasat: Du jobber med såkalt revitalisering av språk. Kan du fortelle kort hva det er for noe? Elisabeth: Språkrevitalisering ser jag som en process där ett språk, som hotas av att försvinna eller håller på att förlora sina användningsområden, medvetet återupplivas och bevaras för framtiden. Revitaliseringsprocessen kan sträcka sig över flera generationer, huvudmålet är att vända på språkbytesprocessen samt öka antalet språkutövare och 3 domänerna där språket kan användas. Språkrevitaliseringens mål kan definieras på olika sätt – från att enskilda individer återigen börjar använda enstaka ord och fraser av det hotade språket till att språksamhället kollektivt går över till en fullständigt funktionell två- eller flerspråkighet. Girjeođđasat: Hvordan går man fram for å puste nytt liv i språk som er i ferd med å dø ut? Elisabeth: Det finns många olika möjligheter beroende på språkets situation, graden av hotet och olika andra faktorer. Mycket hänger på individerna. Det räcker t.ex. inte med att språksamhället tar ett kollektivt beslut om att språket ska återupplivas, får finansiering och en lingvistisk och pedagogisk infrastruktur. Utan individer som verkligen investerar sin kraft och tid och gör allt för att ta tillbaka språket samt förmedlar det vidare till nästkommande generationer, blir det ingen språkrevitalisering. Många önskar att revitalisera men de gör det inte i praxis. Ofta handlar det om att man har satt upp mål som man själv inte är beredd eller inte har möjlighet att realisera. Om mitt mål t.ex. är att uppfostra funktionellt tvåspråkiga barn, då räcker det inte med att sätta barnen i en språkbadsbarnehage eller skicka de på en språkbadsskola, om inte jag själv tar tillbaka språket och använder det hemma. Om barnen inte får en mångfaldig miljö där språket används naturligt så är det svårt att få de att använda språket aktivt utanför barnehagen och skolan. Inom språkrevitaliseringen är mycket viktigt att analysera språkets situation och sätta upp realistiska mål: Vad vill vi? Vad är möjligt? Vad är vi beredda att göra för att lyckas? I slutet avgör själva handlingen. Girjeođđasat: Dataene fra artikkelen din viser at flere av de kolasamiske språkene har svært få aktive brukere. Hvordan vil du oppsummere den samiske språksituasjonen på Kolahalvøya i dag? Elisabeth: Alla fyra kolasamiska språk är allvarligt hotade av det pågående språkbytet från samiska till ryska. Girjeođđasat: Er det etter din mening noe håp om at noen andre kolasamiske språk enn kildinsamisk kan overleve? Elisabeth: Om ett språksamhälle önskar att ta tillbaka sitt språk och om det finns en eller flera personer som har kunskaper i detta språk, eller om språket är dokumenterad, kanske det finns ljudinspelningar, skrivna texter osv., så är det fullt möjligt att ta tillbaka språket. Det finns flera exempel på språk som inte har haft någon talare under en lång tidsperiod, men som har lyckats att återupplevas, ofta med hjälp av enstaka engagerade individer (t.ex. wampanoag och myaamia i USA eller hebreiska). Jag håller absolut med Jon Todal (professor vid Sámi allaskuvla) som menar att man inte kan tala om språk på samma sätt som man talar om biologiska organismer. I biologin är död någonting definitivt men i den språkliga världen är det inga naturliga omständigheter som för till att ett språk slutar talas. Språk tystnar på grund av politiska, ekonomiska, personliga och andra omständigheter som skapas av människan. Det är alltid möjligt att ändra på dessa omständigheter och därmed vända på språkbytesprocessen. 4 Girjeođđasat: Du har tysk som morsmål, og snakker i tillegg svensk, engelsk, russisk og kildinsamisk og kanskje enda flere språk? Tør jeg spørre hvilken av de kildinsamiske dialektene du prøver deg på? Elisabeth: Det är nog en blandning av olika dialekter, mest kildin- och lovozerodialekten. De tre personer jag har lärt mig mest samiska av talar kildindialekten. För de flesta som lär sig kildinsamiska som andraspråk idag är det inte lika självklart att lära sig en särskild dialekt. De flesta kildinsamiska språkutövarna bor inte längre i sina ursprungliga dialektområden och dialektgrupper (bl.a. p.g.a. tvångsförflyttningar). Det moderna kildinsamiska språksamhället består av en blandning av språkutövare som talar olika dialekter. Eftersom så få använder språket aktivt i dag är det inte så lätt att träna sig på att prata och lyssna. Då tar man vad man får och tänker inte alltid på vilken dialekt samtalspartnerna talar. Girjeođđasat: Takk for at du stilte opp! Ingenting er som å gjøre stas på Lenin. Illustrasjonen er hentet fra en eldre lærebok i kildinsamisk for barn. Саамская библиография – Samisk bibliografi UB er svært glad for å kunne tilby sine brukere Saamskaja bibliografija, eller Samisk bibliografi, som den norske oversettelsen lyder. Den er utgitt i 2005 av det vitenskapelige fylkesbiblioteket i Murmansk, og tar i hovedsak for seg samiskrelevante utgivelser på russisk og kolasamisk, utgitt i Sovjetunionen i tidsrommet 1776–1996. Bibliografien inneholder i tillegg noen utgivelser fra andre land i Sápmi, men disse er mer spredt. 5 Artikkel om konsonanter i kolasamisk Et av årets nummer av tidsskriftet Acta linguistica Petropolitana bærer undertittelen FennoLapponica Petropolitana. Her finner vi artikkelen К вопросу о твердых, мягких и полумягких согласных в кольском саамском (On “hard”, “soft” and “half-soft” consonants in Kola Saami). Som tittelen antyder, er artikkelen skrevet på russisk, men det er også et kort sammendrag på engelsk. Tilfeldighetene vil ha det til at en av artikkelforfatterne, Michael Riessler, er nok en tysk forsker som er svensk- og russisktalende, og som jobber med kolasamisk. Riessler har blant annet vært tilknyttet Østsamisk Museum i Neiden. For å gjøre det enkelt for eventuelle interesserte, gir jeg en utvalgt innholdsfortegnelse for tidsskriftet: Full artikkel på russisk: side 21 Sammendrag på engelsk: side 609 Innholdsfortegnelse på russisk: side 616 Innholdsfortegnelse på engelsk: 618 Det aktuelle tidsskriftet finner du her: http://iling.spb.ru/pdf/alp/alp_VIII_1.pdf Flere nummer av Acta linguistica Petropolitana (samt andre tidsskrifter) finner du her: http://iling.spb.ru/materials.html 6 Om kolasamer i tidsskriftet “Det levende Arktis” Nummer 3–4 1999 av Живая арктика (Det levende Arktis) handler i stor grad om samene på Kolahalvøya. Det ligger gratis på Internett, og du finner ved å trykke på linken under. http://www.arctic.org.ru/2000.htm EMA – Electronic Memory of the Arctic Russiskkyndige forskere som interesserer seg for samisk kultur, bør kjenne til EMAprosjektet. Her finnes det en rekke digitaliserte utgaver av russisk litteratur om samer og nordområdene. Her kan du lese mer om prosjektet: http://www.emaproject.com/shelf.html Søkeordet “лопари” (den gamle betegnelsen for “lapper” på russisk) gir for eksempel følgende treff: http://www.emaproject.com/search.html?query=%D0%BB%D0%BE%D0%BF%D0%B0%D 1%80%D1%8C&mo=1 7 Eksempler på bøker man kan lese online på EMA-prosjektets hjemmesider: 8 Nye titler innen samisk og urfolksstudier 1 Asserting native resilience 2 3 4 5 Borda, Maria Kantuta: Tett inntil Buljo, Karen Marie Eira: Gámagoarrun Cultivating the colonies Do all Indians live in tipis? 6 7 Espinosa Medrano, Juan de: El robo de Proserpina y sueño de Endimión For indigenous eyes only 8 Hirschfelder, Arlene: The extraordinary book of Native American lists 9 9 Hivand, Aino: Muittátgo 10 Hætta, Johan Mathis K.: Dálon 11 Indigenismo, lengua y literatura en el Perú moderno (Vol. 2 av: Itier, César: El Teatro quechu 12 Itier, César: El Teatro quechua en el Cuzco 13 Johansen, Åse Mette: Velkommen te' våres Norge 14 Kol'skaja starina (Vol. 3 av: Usakov, I.F.: Izbrannye proizvedenija 15 Kol'skaja zemlja (Vol. 1 av: Usakov, I.F.: Izbrannye proizvedenija 16 Kol'skij Sever v dosovetskoe vremja (Vol. 2 av: Usakov, I.F.: Izbrannye proizvedenija 17 Korhonen, Olavi: Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark 18 19 20 21 22 23 Oskal, Sara Margrethe: Savkkuhan sávrri sániid Phillips, Ruth B.: Museum pieces Rösing, Ina: Religión, ritual y vida cotidiana en los Andes Salomonsen, Sigmunn: Suobjjás Suobjjá Solbakk, Aage: Deatnu-Tana - den beste lakseelva Solbakk, Aage: Nature heals 10 24 25 26 27 28 Sáme biebbmo vuorrasijda Taylor, Gerald: Amarás a Dios sobre todas las cosas Taylor, Gerald: Relatos quechuas del Alto Imaza Tonstad, Per Lars: Mari Boine Usakov, I.F.: Izbrannye proizvedenija 29 Vi levde som himmelens fugler 30 31 32 Woodman, David C.: Unravelling the Franklin mystery Öberg, Cristina: De bodde bland samer Adorno, Rolena: Guaman Poma 11 33 Cramér, Tomas: Tusen år i Lappmarken 34 Elgström, Ossian: Lappalaiset Det er en glede å kunne tilby våre brukere et utlånseksemplar av denne klassikeren fra 1919. Tidligere har vi bare kunnet tilby bruk på UBs lesesal. Ta god vare på boken. 35 36 37 38 39 40 Gallois, Dominique: Jungle secrets Harnesk, Victoria: Språkspelet Ingen mobber Slin Craze (del av: Undervisningsvideo Karrierekvinnen fra vidda (del av: Undervisningsvideo Laestadius, Ann-Helén: Sms:at Sohpparis Laestadius, Ann-Helén: Hitta hem 12 41 42 43 44 45 46 Laestadius, Ann-Helén: Sms:at Sohpparis Lappalainen, Tarja: Ruijansuomalaisten elämää Maggas verden (del av: Undervisningsvideo Nils Aslak Valkeapää (del av: Undervisningsvideo Nordin, Åsa: Renskötseln är mitt liv På flytt 47 48 49 50 51 52 53 54 Perú Ramos, Gabriela: Muerte y conversión en los Andes Revitalizing the Periphery : Revitalizing the Periphery Sam' kill [uten bindtittel] (Vol. 2 av: Sam' kill Sam' kill Sofia, Efim: Modzes' Nast Voronova, Oktjabrina: Olöm Álvarez, Bartolomé: De las costumbres y conversión de los indios del Kjenner du noen som kan være interessert i Girjeođđasat? Hvis du kjenner noen som kan være interessert i å motta UBs nyhetsbrev for samisk og urfolksstudier, er det bare å gi meg beskjed, så legger jeg dem til på lista. Nyhetsbrevet vil primært inneholde en oversikt over hvilke nye bøker biblioteket kan tilby, men i den grad det foreligger noen annen relevant informasjon om hva som skjer ved Universitetsbiblioteket, vil man kunne risikere å finne også den her. Med vennlig hilsen Erlend Hagan Fagansvarlig for russisk, samisk og urfolksstudier Universitetsbiblioteket i Tromsø Tlf.: (776) 44161 03.12.2012 13