Glad Påsk - Hyvää Pääsiäistä No/Nro 1/2013 - Julkinen tiedote - Offentlig information Kontaktuppgifter - Yhteystiedot Innehållsförteckning - Sisällysluettelo Kontaktuppgifter - Yhteystiedot .............................................................................................................. 2 Innehållsförteckning - Sisällysluettelo .................................................................................................... 3 Andakt: Låter du påsken beröra dig?........................................................................................................4 Hartaus: Annatko pääsiäisen koskettaa? ................................................................................................5 Församlingens nya husmor - Seurakunnan uusi emäntä.........................................................................6 Församlingens båtprojekt - Seurakunnan veneprojekti...........................................................................7 Ikonen.......................................................... ..........................................................................................8-9 Musiikkia meille.......................................................................................................................................10 Musik för oss ...........................................................................................................................................11 Kyrkofullmäktige och kyrkoråd - vad är det? ...................................................................................12-13 Dikt: Lyckan.............................................................................................................................................13 Kirkkovaltuusto ja kirkkoneuvosto - mitä ne ovat?..........................................................................14-15 Gudstjänstens gåva ................................................................................................................................16 Jumalanpalveluksen lahja......................................................................................................................17 Vi samlas - Kokoonumme ..................................................................................................................18-19 Musiktillfällen - Musiikkitilaisuudet ................................................................................................. 19-20 Gudstjänster – Jumalanpalveluksia ................................................................................................. 20-22 Musiktillfällen - Musiikkitilaisuudet .................................................................................................22-23 Den gamla abedissans bön.....................................................................................................................23 2 No/Nro 1/2013 Layout & Tryck / Taitto & Paino: Oy aaBee Ab. Ansvarig redaktör / Vastaava toimittaja: Tom Hellsten No/Nro 1/2013 3 Låter du påsken beröra dig? Ibland känns det jobbigt att fira påsk och dessförinnan leva sig igenom fastetiden. Alltför många tunga och besvärliga element. Måste kristen tro innehålla så mycket tungsinne? Jag ger dig rätt i att det finns mycket allvar i fastetid och påsk, och mycket av det som händer Jesus berör oss illa och det är svårt att veta hur man egentligen skall reagera. Jag kan nog förstå de som åker på skidsemester eller annanstans under påsken för att man inte riktigt orkar leva sig igenom den kristna påskens alla händelser. Men ändå vill jag själv gå i närkamp med det som händer Jesus, och vandra med på närmare eller längre avstånd från honom. Jag vill inbjuda dig att göra det också. Lidandet och korsdöden var verklig men var en symbolisk handling. Uppståndelsen likaså. Vi behöver inte lida och dö för våra synders skull. Inte heller lida oss igenom Jesu korsdöd. Men vi skall notera att det har hänt och sätta oss in i betydelsen den har. Fastetiden innebär inte att späka sig, men att ge tid för reflektion över vårt andliga liv och hur det kan bli bättre. Om vi gör det har inte fastetid och påsk gått spårlöst förbi. Påsken har en enorm betydelse för oss. Paulus säger att om inte Jesus skulle ha uppstått skulle hans tro inte vara värd något. Men eftersom han gjorde det, fylls han av tacksamhet och glädje. Han har alla möjligheter till ett framgångsrikt kristet liv. En tro som kan fungera i vardagen och vara en kraftkälla för honom själv och många andra. Låt påsken beröra dig, och fira påsk mest av allt i kyrkan. Där får du förklaringen till påskens mysterium. Tom Hellsten 4 No/Nro 1/2013 Annatko pääsiäisen koskettaa? Joskus tuntuu raskaalta viettää pääsiäistä ja sitä ennen jaksaa elää läpi paastonajan. Liian monia raskaita ja vaikeita asioita. Täytyykö kristinuskon painottua niin paljon synkkyyteen? Olet oikeassa siinä, että paastonajassa ja pääsiäisessä on paljon vakavia asioita, ja se mitä tapahtuu Jeesukselle, tuntuu meistä pahalta eikä ole helppoa tietää, miten siihen pitäisi reagoida. Ymmärrän hyvin niitä, jotka lähtevät pääsiäisen aikana hiihtolomalle tai muulle matkalle, koska eivät jaksa elää läpi pääsiäisen tapahtumia. Mutta silti haluan itse käydä lähikamppailuun sen kanssa, mikä Jeesusta kohtaa, ja seurata mukana, välillä lähempää, välillä kauempaa. Kutsun sinutkin mukaan samalle matkalle. Kärsimys ja ristinkuolema olivat todellisia tapahtumia, mutta samalla myös symbolisia. Samoin ylösnousemus. Meidän ei tarvitse kärsiä eikä kuolla syntiemme takia. Meidän ei myöskään tarvitse kärsiä Jeesuksen kanssa. Mutta meidän on hyvä todeta, että tämä kaikki on tapahtunut ja pyrkiä ymmärtämään, mitä se tarkoittaa. Paastonaika ei merkitse itsensä kiduttamista, vaan ennen kaikkea se antaa mahdollisuuden pohtia omaa hengellistä elämäämme ja miettiä, miten se voisi kehittyä vahvemmaksi. Jos me näin teemme, eivät paastonaika ja pääsiäinen ole menneet ohitsemme jälkiä jättämättä. Pääsiäisen merkitys meille on valtava. Paavali sanoo, että ellei Jeesus olisi noussut kuolleista, olisi hänen uskonsa turha. Mutta koska Jeesus todella on noussut kuolleista, Paavalin elämään virtaa kiitollisuutta ja iloa. Nyt hänellä on kaikki mahdollisuudet edistykselliseen kristilliseen elämään. Uskosta tulee toimintakykyinen voima ja arjen voimanlähde itselle ja monelle muulle. Anna pääsiäisen koskettaa sinua, ja vietä pääsiäinen ennen kaikkea kirkossa. Siellä saat selityksen pääsiäisen salaisuuteen. Tom Hellsten No/Nro 1/2013 5 Församlingens nya husmor presenterar sig S usann Sköld-Qvarnström har nyligen tillträtt som ny husmor i församlingen. Hon har tidigare varit företagare och förestått Cafe´ Wilhelmsdahl, och var innan dess anställd på Varuboden. Tjänsten som husmor är nu en deltidstjänst på 50%. Hur känns det att jobba i församlingen, Sussi? Eftersom jag tycker om att umgås med mänskor tyckte jag att dethär jobbet skulle passa för mig. Jag har nu jobbat i några veckor, och det känns bra. Naturligtvis är det en stor utmaning att ta vid efter Carita som har jobbat så länge och som varit så omtyckt. Men det känns som om det här jobbet ger mig möjlighet att pröva på något nytt och annorlunda som ger nya erfarenheter. Jag ser fram emot att jobba med de mänskor som finns i det här sammanhanget. Susann är gift med Jörgen och har två barn, Ulrica som är 20 och Micael som är 18. Seurakunnan uusi emäntä esittäytyy usann Sköld-Qvarnström on vastikään saanut seurakunnan emännän viran. SVarbodenin Hän on aikaisemmin ollut yrittäjä Cafe´ Wilhelmsdalissa, ja ennen sitä ollut palveluksessa. Emännän virka on nykyisin 50% osaaikavirka. Miltä tuntuu olla seurakunnan työssä? Koska tykkään olla ihmisten seurassa ajattelin että tämä työ sopisi minulle. Ensimmäiset kaksi viikkoa on nyt takanapäin, ja tämä tuntuu ihan hyvältä. On tietysti iso haaste olla Caritan seuraaja, kun oli niin pidetty ja oli kauan täällä. Mutta tuntuu siltä että tämä työ antaa mahdollisuuden kokeilla jotain uutta ja mielenkiintoista ja myös antaa uusia kokemuksia. Työskentelen mielellään niiden ihmisten kanssa jotka kuuluvat tähän ympäristöön. Susann on naimisissa Jörgenin kanssa, ja heillä on kaksi lasta, Ulrica, 20 ja Församlingens båtprojekt Seurakunnan veneprojekti Ingå församling har nyligen startat en båtgrupp. Den här verksamheten går ut på att samla en grupp män som renoverar en båt som sedan kan bli församlingens förbindelsebåt. Inkoon seurakunta on käynnistänyt veneryhmän, jonka tarkoituksena on kerätä veneenkunnostuksesta kiinnostuneita miehiä yhteen. Toiminnan tavoitteena on kunnostaa vanha veneaihio seurakunnan kuljetus- ja yhteysliikennetarpeisiin. Hittills har vi sysslat med att få ihop en passlig grupp och att se på de båtar som har erbjudits församlingen. Vi har blivit överraskade av att så många svarat på den information som funnits i pressmeddelanden och annonser. Hittills har ca 15 båtar erbjudits, de flesta helt gratis och några till ett billigt pris. Vi valde den båt som finns här på bilden, en 10m lång förruffad fiskebåt, en äkta ”summalainen” som är stabil och välbyggd, men i behov av reparation. Om du vill vara med på något sätt i det här projektet, tag kontakt med Tom Hellsten, 050-3304360, tom.hellsten@ evl.fi, så får du mera information. Eftersom vi just nu bara är i början av det här projektet, är det mycket som är öppet, och hela projektet håller på att formas. Vi är i behov av hallutrymme för att kunna jobba på båten, likaså av donatorer och sponsorer, men mest av allt av intresserade män som vill göra en insats på olika sätt. Tähän asti ryhmä on seulonut aihioita, joita seurakunnalle on lehti-ilmoittelun ja lehdistötiedotteiden pohjalta tarjottu. Palaute on runsaudessaan ollut ilahduttavaa, jopa yllättävää. Valtaosa tarjotuista veneistä on haluttu antaa lahjoituksena. Potentiaalisia kunnostusaihioita kertyi noin 15, joista oheisen kuvan esittämä summalaistyyppinen fiskari valittiin seurakunnan tulevaksi projektiveneeksi. Vene on kymmenen metriä pitkä ja vankkatekoinen, mutta vaatii työtä ennen vesillelaskua. Mikäli koet voivasi jollakin tavalla osallistua veneen kunnostukseen, ota yhteyttä Tom Hellsteniin, 050-330 4360 tai [email protected]. Hanke on kokonaisuudessaan vasta aluillaan, mutta muotoutuu kevään ja kesän kuluessa sitä mukaan kun tilanne kartoittuu. Tällä hetkellä tarvitsemme hallitilaa kunnostustöille, kuten myös sponsorointia materiaalien ja tarvikkeiden muodossa, mutta ennen kaikkea reipasotteisia miehiä yhteisen hankkeen eteenpäin viemiseksi. Text Tom Hellsten, övers. Karel Kakko Micael, 18. 6 No/Nro 1/2013 No/Nro 1/2013 7 Ikonen – ett fönster mot himlen I vårt land finns 61.343 personer som hör till den grekisk-ortodoxa religionen. Det innebär omkring 1,1% uppdelat i tre stift; Karelska stiftet, Helsingfors stift och Uleåborgs stift. Församlingar finns på 25 orter, tjasounor och bönehus ca 140. Vi har två kloster i Heinävesi i Savolax, dit Valamo kloster i Ladoga flyttade efter krigsslutet 1944 när Ladoga blev sovjetiskt. I början bodde munkarna i Papinniemi herrgård, dit även munkar från Petsamo och Konevits kom och småningom började man bygga klostret, vars skyddshelgon är Sankt Sergius och Herman av Valaam. 18 kilometer från klostret för män byggdes kvinnoklostret Lintula, där man bl.a. tillverkar alla böneljus som behövs i Finland. Ärkebiskopen i Finland heter Leo, kyrkospråket är finska och i Istanbul finns patriarken för alla grekisk-ortodoxa. Klostret i Heinävesi, Nya Valamo, har utvecklats till ett kulturcentrum med kyrka, folkhögskola, verkstad för konservering av gamla ikoner, undervisning i ikonmåleri; där finns konferensutrymmen, retreat och hostels för långväga besökare samt för alla de ungdomar som kommer dit för att arbeta sommartid. Ikonen – hjälp i vår gudsrelation Walkama bor i Ingå och har i sitt hem det som finns i alla ortoxa hem: i ett hörn finns en vacker Tytti samling ikoner på väggarna, framför ikonerna brinner ofta en böneeld som sänder ut milda dofter. Också mitt hem är välsignat av prästen med helgat vatten, berättar Tytti. Får man en ny ikon välsignas också den. Vår tro har sju sakrament, och t.ex. dopet är lite annorlunda än det lutherska; barnet sänks helt ner i helgat vatten och efteråt konfirmeras det och blir smort med helig olja samt får ett gyllene dopkors till minne. Barnet följer senare med föräldrarna då de går till nattvarden. I gudstjänsten står församlingen (det finns också bänkar vid väggarna för dem som inte orkar stå.) En kör sjunger, inga instrument används, altaret finns bakom ikonostasen med de två portarna, Kungliga dörrarna, som slås upp för prästerna och deras medhjälpare. Korstecknet och bugningarna hör till och för en som första gången är med om en ortodox gudstjänst blir intrycket både andäktigt och livligt, besökare kommer och går fram till ”sin” helgonbild, tänder ett böneljus och kysser kanske fållen på Jungfru Marias mantel på ikonen. Kyrkan är vårt andra hem, säger Tytti, var och en följer kyrkoårets händelser i mån av möjlighet, isynnerhet Påsken som är årets största högtid. Påsken föregås av en fyrtio dagars fasta som utmynnar i Långfredagens kyrkobesök. Många stannar hela natten i kyrkan för att delta i Påsknattens mässa och på morgonen kunna glädjas åt Påskdagen och hälsa varandra med orden: ”Kristus är uppstånden! - Han är sannerligen uppstånden!” En gång om året firas ortodox gudstjänst i Ingå kyrka, liksom också i Sjundeå kyrka. För Tytti är Lojo ortodoxa kyrka den hon oftast besöker. Text Dorrit Krook 8 No/Nro 1/2013 No/Nro 1/2013 9 Musiikkia meille - Meidän merellämme Vår musikfest - Vid vårt hav se alkaa. On aina alkanut. Perjantaiehtoona kellotapulista kaikuva lumoavan kaunis fanfaari avaa T äältä jälleen inkoolaisten oman Meri ja musiikki -festivaalin, nyt jo 25. kerran. börjar det. Har alltid börjat. En bedårande vacker fanfar hörs över sjö och skog: vår egen fest, Musik vid H ärhavet, börjar. Den går bokstavligen av stapeln nu för 25. gången i rad. Täältä myös kaikki alkoi. Kirkkokahveilta. Kanttori Åsa Westerlund tarjosi ne Johanna Lindstedtille ja Birgitta Grönvikille. He olivat jo pitkään katselleen Inkoon kirkkoa, Fagervikin pikku kirkkoa ja Walhallan seuraintaloa musiikkisilmällä. Ingå Sångförening puheenjohtaja Bengt-Erik Holmströmin johdolla, seurakunta ja lukuiset innokkaat inkoolaiset tarttuivat toimeen. Siitä alkoi ainutlaatuinen yhteistyö, jossa seurakunnalla on ollut suuri osa. Här började det också. På kyrkkaffe. Det bjöds Johanna Lindstedt och Birgitta Grönvik på av kantorn Åsa Westerlund. Damerna hade redan länge tittat på Ingå och Fagerviks kyrkor samt Walhalla med det musikaliska ögat. Ingå Sångförening med ordförande Bengt-Erik Holmström i spetsen, församlingen och talrika ivriga volontärer skred till verket. Det var början till ett unikt samarbete där församlingen haft en viktig roll. Meri ja musiikki on pieni juhlaviikonloppu joka tarjoaa suurta musiikkia. Sadat taiteilijat ja tuhannet sävellykset ovat ilahduttaneet niin paikallisia kuin kesäasukkaita. Onnistumisen takana on tarmokas festivaaliyhdistys ja kymmenet työtään säästämättömät talkoolaiset. Ohjelma esityspaikkoineen ja painopisteineen on muuttunut, mutta kaunis kivikirkkomme on aina ollut konserttien pääpaikka Juhliin kuulu myös aina olennaisesti musiikkijumalanpalvelus. Musik vid havet är ett litet veckoslut med stort innehåll. Hundratals musiker och konstnärer har berett glädje till både oss ingåbor och sommargäster. Bakom framgången står festivalföreningen och dussintals talkoarbetare som arbetat av kärlek till musik och hemtrakterna. Programmet har varierat, estraderna likaså, men vår vackra kyrka har alltid varit den centrala platsen för konsertverksamheten. Den tvåspråkiga musikgudstjänsten har också alltid varit en väsentlig del av festivalen. Tänä vuonna teemana on Bella Italia, hurmaava Italia perjantaista sunnuntaihin 14-16.6. Fanfaarilta voi kesäillassa siirtyä kirkkoon kuulemaan suloista musiikkia, mun muassa cembaloa ja harvinaista kontratenorilaulua. Lauantaina voi viihtyä italialaisella torilla vaikka koko päivän, mutta kannattaa hypätä Walhallan-veneeseen kuulemaan ainutlaatuinen runon ja musiikin yhdistelmä. Illalla taas maailman harvinaisuuden, 1600-luvulta peräsin olevan Amati- kontrabasson upea sointi kohtaa kirkkomme komeat holvit. Sunnuntaina kaksikielisessä musiikkijumalanpalveluksessa kuullaan rakastetuinta musiikkia ja Raamatun rakastetuimpia tekstejä. Päiivällä voi nauttia Galleria Karaijan hillitystä konsertista ja lähteä sitten koko perheen voimin Pinocchion kanssa karnevaaleihin. Sinne johdattaa muun muassa Nikolausmessuista tuttu taitava Kontion musiikkiperhe. Taiteellisen johtajan Nonna Knuuttilan kokoama ohjelma ja käytännön tiedot ovat jo nyt netissä, www.merijamusiikki.fi, ja facebookissa samalla nimellä. Tule mukaan kuulemaan ja nauttimaan. Tule talkoisiin. Ja ehkä tänä vuonna voit kutsua kesäkylään vieraat, joita ei koskaan talven mittaan tullut tavatuksi. Voimme olla ylpeitä omasta musiikkijuhlastamme! Bella Italia! Förtjusande Italien! är temat för i år. Efter att ha lyssnat på fanfaren är det naturligt att gå vidare till kyrkan för förtjusande toner, bland annat på cembalo och den sällsynta kontratenorrösten. Man kan strosa hela lördagen på det genuint italienska torget, men nog lönar det sig att ta båten till Walhalla till en enastående föreställning med musik och poesi. På kvällen möts kyrkans urgamla valv med toner av en världskändis, en Amati- kontrabas från 1600-talet. Söndagens radierade gudstjänst bjuder på de mest älskade toner och bibeltexter. I Galleria Karaija kan man njuta av lågmält vackert musik, och sedan fara iväg till karneval med Pinocchio. Ciceron på resan är den duktiga musikfamiljen Kontio. Programmet, sammanställt av konstnärliga ledaren Nonna Knuuttila, finns redan på nätet, www. musikvidhavet.fi, och på facebook med samma namn. Kom med; unna dig en stund av ro och härlighet. Kanske vill du träffa folk och vara med på talko? Eller kanske är det nu dags att bjuda in hit till våra vackra trakter de vänner du aldrig hann träffa på vintern? Vi kan ju vara stolta för vår egen musikfestival! Text Hilkka Olkinuora 10 No/Nro 1/2013 No/Nro 1/2013 11 Kyrkofullmäktige och kyrkoråd – vad är det? är står den, Ingå uråldriga gråstenskyrka vars äldsta delar är från sent 1200-tal. Den har vakat över vår D kristendom, kultur och samhällsstruktur, innefattande också äldre tiders social- och hälsovård. För att inte tala om läs- och skrivundervisningen. Kyrkan, det vill säga församlingen blev det kraftcentrum, kring vilken bygden växte fram. Kyrkan och det världsliga styret var fast nivellerade med varandra, men på det lokala planet var det kyrkan som kom mänskorna närmare. Allt detta är historia: Men man frågar sig med all rätt, hur kyrkan så bra kunnat förvalta sitt pund. Jo, för att det vid sidan om prästerskapet, genom tiderna funnits kloka personer som ansvarat för mycket. Vi har bett en kyrkorådsmedlem, Mikael Schönberg att i stora drag berätta om kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Han har varit kyrkorådets viceordförande de gångna sex åren och det betyder enligt stadgarna, att han också varit ordförande för den viktiga ekonomisektionen. Kyrkoherden själv är alltid kyrkorådets ordförande. Kyrkofullmäktige i sin nuvarande form infördes så sent som år 1934 i Ingå. Dessförinnan hade angelägenheterna sedan långt tillbaka i tiden skötts av en kyrkostämma, oftast företrädd av de mest betrodda i socknen. Kyrkofullmäktige väljs nu av församlingsmedlemmarna (fyllda 16 år) på en period av 4 år. Den har 19 ordinarie medlemmar, sammanträder åtminstone fyra gånger per år och är församlingens högsta beslutande organ. (Man kan jämföra med Finlands riksdag) Här stadsfästs förslag och åtgärder som kyrkorådet har gjort. Men det är otvivelaktigt kyrkorådet som är motorn – liksom Finlands regering är det. Det är här det ”händer”. Förslag görs, ärenden bereds, undersöks och kyrkorådets representanter är med och förhandlar med t.ex. kommunen, i interkommunala frågor, i markplanerings-, miljö- och många andra frågor. Kyrkorådet tillsätter också den viktiga ekonomisektionen, vars ordförande alltid, som vi tidigare har konstaterat, skall 12 No/Nro 1/2013 vara kyrkorådets viceordförande. Från och med i år heter han Erkki Päivärinta. Det är ekonomisektionen som har det ekonomiska ansvaret för underhållandet av Församlingens alla fastigheter, börjande med Ingå och Degerby kyrkor, Prästgården, Församlingshemmet, Wiggesro, Rövass lägergård och oasen Stora Fagerö. Har ni tänkt på att också våra välskötta och stämningsfulla gravgårdar i Ingå och Degerby, liksom Gutsåker hör till Församlingens ansvarsområde? Här får alla vila sin sista ro. Men den omdebatterade kyrkoskatten betalas endast av församlingsmedlemmar. Kyrkorådet väljer även en diakonisektion med 5 medlemmar, vars uppgift är att tillsammans med diakonissan May Lindström göra upp både de materiella och andliga ramarna för diakoniarbetet, ett arbete som blir mera resurskrävande hela tiden. Därutöver väljer kyrkorådet också några andra ”grupper” som har sitt eget ansvarsområde som Rövassgruppen, Stora Fagerögruppen och Skogsgruppen. Suomenkielinen toimikunta väljs också av rådet. Micke Schönberg vill betona att man strävar till att öka frivilligarbetet och lekmannaverksamheten. På detta sätt närmar vi oss ju urkyrkan igen, där alla hade en uppgift. Vad är församlingen egentligen? Församlingen är Du och jag. Här skall finnas plats för alla. En dikt som heter Lyckan Det var en gång en pensionerad kamrer från Postsparbanken som var ägare till Snettans gård i Täkter. Eero Lyyvuo. Han var en mångkonstnär som både målade tavlor och skrev dikter. Mika rekola blev bekant med Lyyvuo redan på 1970-talet och fick läsa hans dikter. ”Onni” hette en dikt som Mika blev mycket förtjust i.Han bad den dåvarande kantorn i Ingå, Rolf Löfman, att tonsätta den som ett beställningsverk, som Mika sedan framförde på sin brors födelsedag. Sången framfördes också på Börje Glads födelsedagsfest i Hembygdsgården i början av detta sekel. Arrangmanget gjordes av Åsa Westerlund och var hennes födelsedagsgåva till Börje Glad. Nu har Mika plockat fram ”onni” ur skrivbordslådan och bett mig översätta den till svenska. Det var roligt, men svårare än jag trodde, eftersom texten måste anpassas till melodin. Vi hoppas att Mika kommer att framföra sången vid något festligt tillfälle t.ex. i Församlingshemmet. Men här nedan kommer mitt försök till svensk översättning. Lyckan Ja, jordens vandringsmän vi är, men dock ibland går våra steg till något skimrande och vackert land dit ditt öga över berg och höjd kan nå och över oss finns himlar azurblå. När över oss finns himlar azurblå, se då omformas allt i livet för oss och vi glömma få just det stora Jag vi tog för givet vi närmar oss det verkliga i livet. Då närmar vi oss livet steg för steg då klarnar för oss märkligt både livets mål och väg din sorg är då alltid här en del av min in i min lycka tar jag också din. När i din lycka du insluter min jag ber dig syster, bror att när jag en gång somnar in du skådar över jordens alla berg och minns den azurblåa himlens färg. Birgitta Schulman (översättning enl. överenskommelse) Text Birgitta Schulman No/Nro 1/2013 13 Kirkkovaltuusto ja kirkkoneuvosto – mitä ne ovat? se seisoo, Inkoon ikivanha harmaakivikirkko, jonka vanhimmat osat ovat 1200-luvun jälkipuoliskolta. Sajaniinä Se on valvonut kristinuskoamme, kulttuuriamme ja yhteiskuntajärjestelmäämme, käsittäen myös entisen sosiaali- ja terveydenhuollon. Puhumattakaan luku- ja kirjoitustaidon opetuksesta. Kirkko, toisin sanoen seurakunta, muodostui voimakeskukseksi, jonka ympärille kyläyhteisö muodostui. Kirkko ja maallinen valta olivat toisiinsa niveltyneinä, mutta paikallisella tasolla kirkko oli lähempänä ihmistä. Kaikki tämä on historiaa: mutta hyvällä syyllä voidaan kysyä, miten kirkko kykeni niin hyvin hoitamaan leiviskänsä? Siksi että papiston rinnalla on aina ollut viisaita, moninaisista asioista vastuuta ottaneita henkilöitä. Olemme pyytäneet erästä kirkkoneuvoston jäsentä, Mikael Schönbergiä, 14 No/Nro 1/2013 kertomaan pääpiirteittäin kirkkovaltuuston ja kirkkoneuvoston työskentelystä. Hän on toiminut kirkkoneuvoston varapuheenjohtajana kuluneina kuutena vuotena ja säännösten mukaan se tarkoittaa sitä, että hän on myös toiminut tärkeän talousjaoston puheenjohtajana. Kirkkoherra toimii aina kirkkoneuvoston puheenjohtajana. Kirkkovaltuusto nykyisessä muodossaan alkoi toimia Inkoossa niin myöhään kuin vuonna 1934. Sitä ennen oli kirkkovaltuusto jo pitkän ajan kuluessa hoitanut tärkeitä yhteisön asioita ja se koostui yleensä silloin pitäjän arvostetuimmista asukkaista. Nykyään kirkkovaltuuston valitsevat seurakunnan jäsenet (16-vuotta täyttäneet) nelivuotiskaudeksi. Valtuustoon kuuluu 19 vakinaista jäsentä, se kokoontuu vähintään 4 kertaa vuodessa ja toimii seurakunnan korkeimpana päättävänä elimenä (sitä voidaan verrata Suomen eduskuntaan). Siellä vahvistetaan kirkkoneuvoston tekemät ehdotukset ja toimenpiteet. Mutta epäilemättä juuri kirkkoneuvosto on Suomen hallituksen lailla toimeenpaneva voima. Se on elin, jossa ”tapahtuu”. Siellä tehdään ehdotuksia, valmistellaan ja selvitellään asioita ja kirkkoneuvoston edustajat ovat mukana esim. seurakunnan ja kunnan välisissä neuvotteluissa, käsittelemässä kuntien välisiä asioita tai maankäyttöä, keskustelun aiheena ollutta kirkollisveroa. Kirkkoneuvosto ympäristöä sekä monia muita asioita koskevia kysymyksiä. valitsee myös viisi jäsentä käsittävän diakonitoimikunnan, jonka tehtävänä on diakonissa May Lindströmin kanssa luoKirkkoneuvosto valitsee myös tärkeän talousjaoston, jon- da diakonityön sekä materialiset että hengelliset puitteet, ka puheenjohtaja aina, niinkuin jo aikaisemmin todettiin, työn, joka vaatii yhä enemmän resursseja. Sen lisäksi kirkon kirkkoneuvoston varapuheenjohtaja. Tämän vuoden koneuvosto valitsee myös muutamia muita ”ryhmiä” joilla alusta Erkki Päivärinta toimii tässä tehtävässä . Juuri talous- on omat vastuualueensa kuten Rövarsryhmä, Stora Fageröjaostolla on taloudellinen vastuu seurakunnan kiinteistö- ryhmä, ja metsänhoitotyöryhmä. Neuvosto valitsee myös jen kunnossapidosta mukaanlukien Inkoon ja Degerbyn Suomenkielisen toimikunnan. kirkot, Pappilan, seurakuntakodin, Wiggesron, Rövassin leirikeskuksen sekä Stora Fagerön keitaan. Oletteko tulleet Micke Schönberg haluaa painottaa, että pyrkimyksenä on ajatelleeksi, että myös hyvinhoidetut ja tunnelmalliset hau- lisätä vapaaehtoistyötä ja maallikkotoimintaa. Tällä tavoin tausmaamme sekä Inkoon kirkonkylässä että Degerbyssä tulemme lähemmäksi peruskirkkoa, jossa jokaisella oli oma niinkuin myös Gutsåkerin hautausmaa kuuluvat seurakun- tehtävänsä. Mikä seurakunta oikeastaan on? Seurakunta on nan vastuualueisiin. Siellä saavat kaikki viimeisen leponsa. Sinä ja minä. Siellä on kaikille paikka. Mutta ainoastaan seurakunnan jäsenet maksavat usein No/Nro 1/2013 15 Gudstjänstens gåva: Gud själv som möter oss Jumalanpalveluksen lahja: Jumala itse kohtaamassa meitä På en gammal kyrkklocka finns en inskrift: Folk, hör Herrens röst. Det här budskapet rings ut och med det budskapet rings församlingen in och rings samman för att möta den Gud som är levande och närvarande. Vi får tacka Gud för det. Vi får tacka Gud för att just det här sker i vår gudstjänst. Och vi får tacka för de många nya möjligheter som Han har givit oss i vår nya Kyrkohandbok. Vanhassa kirkonkellossa on kirjoitus: Kansa, kansa kuule Herran ääntä. Tätä sanomaa soitetaan ulos ja sillä sanomalla seurakunta soitetaan kokoon kohtaamaan sitä Jumalaa, joka elää ja on läsnä. Saamme kiittää Jumala siitä, että juuri tämä tapahtuu jumalanpalveluksamme. Ja saamme kiittää niistä monista uusista mahdollisuuksista, joita hän on antanut meille uudessa Kirkkokäsikirjassamme. är har vi alla tillsammans en möjlighet att på nytt och på nytt ta del av det som är Guds gåva: Guds kärlek H och verkliga närvaro och hans utgivande av sig själv för oss. Därigenom är vår kyrka inte bara långfredagens utan också påskens och uppståndelsens kyrka. äällä meillä kaikilla on mahdollisuus yhä uudestaan ja uudestaan osallistua siihen, mikä on Jumalan lahja: Tainoastaan Jumalan rakkaus ja todellinen läsnäolo ja hänen itsensä antamistaan meille. Tästä käsin kirkkomme ei ole pitkäperjantain vaan myös pääsiäisen ja ylösnousemuksen kirkko. Det här får vi alla tillsammans leva av, präster, kyrkomusiker, alla anställda i församlingen och alla frivilliga medarbetare. Och till det har vi också glädjen att inbjuda alla i församlingen: kyrkliga av alla olika slag, aktiva eller passiva. Just det här har vi i vår lutherska kyrka i den form som Gud har givit det åt oss. För det första utifrån den lutherska traditionen av vårt gudstjänstliv. Ett speciellt men viktigt exempel på det här är också psalmboken och det andliga arv som den förmedlar. Då folk ibland talar om det slöa gudstjänstlivet i den lutherska kyrkan så tänker man ofta faktiskt bakåt på slutet av 1800-talet och på sekelskiftet mellan 1800talet och 1900-talet i stället för att tänka på nuet och tänka på de möjligheter som Gud ger oss just nu och att därigenom tänka framåt. För det andra har dessutom alla kyrkor idag lärt av varandra. Gud har givit oss en ny öppenhet att lära av varandra både i öst och i väst och i nord och syd - utan att därför behöva förneka sig själv och sin egen tradition. Det här har inte i samma utsträckning varit klart tidigare. Tästä saamme kaikki yhdessä elää, papit, kirkkomuusikot, kaikki seurakunnan palveluksessa olevat ja kaikki vapaaehtoiset työntekijät. Ja tähän meillä on myös ilo kutsua kaikkia seurakunnassamme, kaikenlaisia kirkollisia, aktiivisia tai passiivisia. Tätä meillä on luterilaisessa kirkossamme juuri siinä muodossa, missä Jumala on sen meille antanut. Ensiksikin tästä jumalanpalveluselämämme luterilaisesta traditiostamme käsin. Erityinen mutta tärkeä esimerkki tästä on myös virsikirja ja se hengellinen perintö, minkä se välittää. Kun joskus puhutaan veltosta jumalanpalveluselämästä luterilaisessa kirkossa ajatellaan usein itse asiassa taaksepäin kohti 1800-lukua ja sitä seurannutta vuosisadanvaihdetta sen sijaan että ajateltaisiin nykyhetkeä ja niitä mahdollisuuksia joita Jumala antaa meille juuri nyt niin, että täten myös ajateltaisiin myös eteenpäin. Toiseksikin ovat myös kaikki kirkot tänään oppineet toisiltaan. Jumala on antanut meille uusi avaramielisyys oppia toisiltamme identiteettiä silmälläpitäen sekä idästä että lännestä ja pohjoisesta ja etelästä - ilman että sen tähden olisi tarvetta kieltäytyä omasta identiteettistään ja traditiostaan. Tähän ei ole samassa määrin ollut mahdollisuuksia aijemmin. Slutet av 1800-talet och det därpå följande sekelskiftet har kastat sin skugga över vårt folk och också över vår kyrka. Man har då haft bakom sig en liturgisk nedgångsperiod i vår kyrka och det har tagit sin tid att komma vidare. Detta har haft flera orsaker som vi inte i detalj kan behandla här. Under första hälften av 1900-talet har vårt folk varit drabbade av flera krig. En generation av männen och också många av kvinnorna bar då ett starkt personligt ansvar i en tid som innebar att möta Gud i denna situation präglad av liv och död. Det gav starka personliga erfarenheter av själavårdande karaktär. Men samtidigt tog detta ändå för många av den generation som var vid fronten flere år av den bästa och kraftfullaste tiden av deras ungdom. Både i början och i slutet av gudstjänsten ringer kyrkklockan ut sitt budskap: Folk, folk hör Herrens ord. Efter liturgin skickas vi igen ut till den värld som Gud har skapat. Det är detta som har kallats liturgin efter liturgin: Gå i fröjd och tjäna Herren med glädje. 16 No/Nro 1/2013 Lorens Grönvik 1800-luvun loppu ja sitä seurannut vuosisadanvaihde ovat heittäneet varjonsa sekä kansamme että myös kirkkomme elämään. Silloin on ollut taustana jumalanpalvelusliturgian alasmeno ja on vienyt oma aikansa päästä eteeenpäin. Tähän on ollut monta syytä, joita emme tässä yhteydessä voi käsitellä yksityiskohdittain. 1900-luvun ensimmäisen puoliskon aikana kansamme oli monen sodan kohteena. Yhden sukupolven miehet ja myös monet naiset joutuivat kantamaan suurta vastuuta aikana, mikä merkitsi Jumalan kohtaamista tilanteessa, mikä oli elämän ja kuoleman leimaamana. Tämä antoi vahvoja henkilökohtaisia kokemuksia, jotka olivat luonteeltaan sielunhoidollista. Tämä vei kuitenkin monelta niiltä jotka olivat rintamalla heidän nuoruutensa parhaita vuosia. Sekä jumalapalveluksen alussa että sen lopussa kirkonkello soittaa sanomaansa: Kansa, kansa kuule Herran sanomaa. Tätä on kutsuttu liturgiaksi liturgian jälkeen: Menkää ilossa ja palvelkaa Herraa ilomielin. No/Nro 1/2013 17 Vi Samlas Prästgårdskafeet håller öppet tisdagar 14-15.30. Program kl 14.30. Börjar 5.6 och slutar 13.8. Bibelgruppen samlas varannan måndag kväll kl 18.30 i Ingå kyrka är Vägkyrka under sommaren och är öppen Församlingshemmet. Ledare: Tom Hellsten. Sista samlingen 10.6 – 18.8 varje dag kl 10-16. 20.5. Vigselkväll i Ingå kyrka 20.6 kl 14-18. Information från Matservering i församlingshemmet tisdagar kl 11.30-13. kansliet, 09-2219030. Sista gången 21.5. Församlingsträff varannan onsdag i Församlingshemmet kl 12.30. Terminens sista träff 8.5. Syföreningen samlas varannan onsdag kl 14 i Prästgården. Ledare: Siv Björklöf. Sista samlingen 15.5. Försäljning för Sjömanskyrkan fredag 24.5 kl 9.00 - 13.00 i Bläckhornet Info om inskrivning till församlngens dagklubb För verksamhetsåret 2013-2014 sker inskrivning i dagklubbens verksamhetsutrymmen 18.4 kl 9-12, Bollstavägen 2 A, tel 050-5639994. Inskrivningen gäller barn i åldern 3-5 år, som fyller 3 år före 30.6 2013. Välkommen! Utedag på Rövass torsdag 30.5. Kokoonnumme yhteen Pilgrimsvandring 25.8. Start från Taborkyrkan, vid Ingå st, kl 12, målet Fagerviks kyrka bör nås före kl 18 där skymningsmässa firas. Andakt vid start och längs med vägen. Kauneimmat hengelliset laulut – toivelauluiltapäivä seurakuntatalolla su 19.5. klo 15.00. Hemfärd till Taborkyrkan ordnas. Äijäsauna Pappilassa 14.3., 11.4. ja 15.5. klo 19.00. Båtutfärder till Stora Fagerö: 27.6 kl 17-21, 12.8 kl 17-21. Båtfärden kostar 5 € (vuxna) och Raamattupiiri Bläckhornetissa keskiviikkoisin klo 18.00. 2 € (barn). Avgång från småbåtshamnen kl 17. Kevään viimeinen kokoontuminen 22.5. Talkokvällar på Rövass lägergård: Israelilaiset tanssit seurakuntatalon kellarissa joka toinen 22.5, 29.5 och 5.6 kl 17-21. Målningsarbeten. 18 No/Nro 1/2013 perjantai klo 18.00 seuraavasti: 22.3., 5.4., 18.4. ja 3.5. Inkoon kirkko on kesällä tiekirkko, avoinna joka päivä 10.6-18.8 klo 10-16. Laulupiiri seurakuntasalissa tiistaisin klo 13.00 seuraavas- Vihkimisilta Inkoon kirkossa 20.6 klo 14-18. Lisätietoa ti: 19.3., 23.4. ja 14.5. kansliasta, 09-2219030. Myyjäiset Merimieskirkon hyväksi Bläckhornetissa perjan- Rukouspiiri keskiviikkoisin klo 16.45-17.45 Pappilassa. Viitai 24.5 klo 9.00 - 13.00 meinen kokoontuminen 22.5. PERHELEIRI Rövaksen leirikeskuksessa la-su 4.-5.5.2013. Ruokatarjoilu seurakuntatalolla tiistaisin klo 11.30-13.00 Lisätiedot ja ilmoittautumiset 5.4.2013 mennessä/Eeva (4€/henkilö). Kevään viimeinen ruokatarjoilu 21.5. Makweri, p. 0400-449578. Runon ja laulun ilta Pappilan puutarhassa ke 21.8. klo 18.00. Pyhiinvaellus 25.8. Lähtö Taborkirkosta, aseman lähellä, klo 12, määränpää Fagervikin kirkko, missä iltamessu alkaa klo 18. Kotiinkuljetus Taborkirkkoon järjestetään. Veneretkiä Stora Fageröhön 27.6 klo 17-21, 12.8 klo 17-21. Venematka maksaa 5 e ja 2 e. Lähtö pienvenesatamasta klo 17. Talkootilaisuuksia Rövassin leirikeskuksessa 22.5, 29.5 ja 5.6 klo 17-21. Maalaustöitä. Tietoa ilmoittautumisesta seurakunnan päiväkerhoon Toimintakaudelle 2013-2014 otetaan vastaan ilmoituksia 18.4 klo 9-12 päiväkerhon tiloissa Bollstantie 2 A, puh 050-5639994. Ilmoittautuminen koskee 3-5 vuotiaita lapsia, jotka täyttävät 3 vuotta ennen 30.6 2013. Terveltuloa! Musiktillfällen Musiikkitilaisuudet Iltapäiväkahvila Pappilassa. Tiistai iltapäivisin klo 1415.30. Ohjelma klo 14.30. Ensimmäisen kerran 5.6 ja viimeiSångkväll på Walhalla i Barösund lördag 27.7 kl 19. Lotteri sen kerran 13.8. och servering. No/Nro 1/2013 19 Gudstjänster i våroch sommartid 2013 Sommarens konserter och musikandakter 2013 Kesän konsertit ja musiikkihartaudet 2013 Konserter i Ingå kyrka onsdagar kl.19 Konsertit Inkoon kirkossa keskiviikkoisin klo 19 5.6 Hanna Haapamäki, blockflöjt och barockflöjt/ nokkahuilu ja barokkihuilu, Anna Franzon, cembalo 19.6 Katri Paukkunen, sopran/sopraano, Marianne Gustafsson Burgmann, orgel/urut 3.7 Niels Burgmann, orgel/urut 17.7Sarastus-ensemble/-yhtye 31.7 Konsert /Konsertti 14.8 Marianne Gustafsson Burgmann, orgel/urut Musikandakter i Fagervik kyrka söndagar kl.18 Musiikkihartaudet Fagervikin kirkossa sunnuntaisin klo 18 9.6 14.7 11.8 27.8 20 Pirjo Honkanen, sopran/sopraano, Marianne Gustafsson Burgmann, orgel/urut Familjen Kontio / Kontion perhe Guldkanten med vänner / Guldkanten ystävineen Skymningsmässa i Fagervik kl.18 No/Nro 1/2013 I Ingå kyrka Maj Juli Mars Sö 5.5 Femte söndag efter påsk. Hjärtats samtal med Gud. Högmässa kl 10. Sö 7.7 Sjunde söndag efter pingst. Kärlekens lag. Högmässa kl 10. Sö 24.3 Palmsöndag. Ärans konung på förned ringens väg. Högmässa med konfirmation kl 10. To 9.5 Kristi himmelsfärdsdag. Den upphöjde Herren. Gudstjänst kl 10. Sö 21.7Nionde söndag efter pingst. Sanning och sken. Högmässa kl 10. Sö 19.5 Pingstdagen. Den heliga Andens utgjutande. Högmässa kl 10. Sö 28.7 Sö 26.5 Treenighetssöndagen. Den dolde Guden. Högmässa kl 10. Augusti Tionde söndag efter pingst. Trofast förvaltning av Guds gåvor. Högmässa kl 10. To 28.3 Skärtorsdag. Den heliga nattvarden. Skärtorsdagsmässa kl 19. Fre 29.3 Långfredag. Guds Lamm. Gudstjänst kl 10. Sö 31.3 Påskdagen. Kristus är uppstånden! Högmässa kl 10. Juni Sö 4.8 Elfte söndag efter pingst. Kallelsetider. Högmässa kl 10. Sö 2.6Andra söndag efter pingst. Förgängliga och oförgängliga skatter. Högmässa kl 10. Sö 18.8 Trettonde söndag efter pingst. Jesus vår helare. Konfirmationsmässa kl 10. Första söndag efter påsk. Uppståndelsens vittnen. Högmässa kl 10. Sö 16.6 Fjärde söndag efer pingst. Förlorad och återfunnen. Tvåspråkig gudstjänst kl 11. Sö 25.8 Fjortonde söndag efer pingst. Vår nästa. Familjegudstjänst kl 10. Sö 14.4Andra söndag efter påsk. Den gode herden. Högmässa kl 10. Lö 22.6 Midsommardagen. Vägröjaren. Friluftsgudstjänst på Gammelgården kl 10. Sö 21.4 Tredje söndag efter påsk. Guds folks hemlängtan. Högmässa kl 10. Sö 23.6 Femte söndag efter pingst. Var barmhärtiga. Högmässa kl 18. April Sö 28.4 Fjärde söndag efter påsk. Himmelrikets medborgare i världen. Högmässa kl 10. Sö 30.6Apostladagen. I Herrens tjänst. Högmässa kl 10. Må 1.4Annandag påsk. Mötet med den upp ståndne. Gudstjänst kl 10. April Sö 7.4 I Degerby kyrka No/Nro 1/2013 21 Maj Sö 12.5 Sjätte söndag efter påsk. Väntan på den heliga Anden. Högmässa kl 10. Juni Inkoon kirkossa Sö 9.6 Juli Tredje söndag efter pingst. Kallelsen till Guds rike. Högmässa kl 10. Sö 14.7 Kristi förklarings dag. Kristus förhärligad. Friluftsgudstjänst på Gutsåkers begravningsplats kl 10. Augusti Sö 11.8 Kevään ja kesän jumalanpalvelukset 2013 Maaliskuu To 28.3 Kiirastorstai. Pyhä ehtoollinen. Kiirastorstain messu klo 20. Su 31.3 Pääsiäispäivä. Kristus on ylösnoussut. Pääsiäispäivän messu klo 12. Huhtikuu Tolfte söndag efter pingst. Självprövning. Högmässa kl 10. Förbön och lovsång i Degerby kyrka Lördag kvällar kl 19: 23.3, 27.4, 25.5. Su 7.4 No/Nro 1/2013 Su 7.7 7. s helluntaista. Rakkauden laki. Konfirmaatiomessu klo 12. Elokuu Su 4.8 11. s helluntaista. Etsikkoaika. Messu klo 12. Esirukous ja ylistys Degerbyn kirkossa Lauantai iltaisin klo 19: 13.4, 8.6. 1 s pääsiäisestä. Ylösnousseen todistajia. Messu klo 12. To 14.3.Taizé-messu To 28.3. klo 20.00 Kiirastorstain iltamessu To 18.4.Nikolausmessu To 16.5. Iltamessu 5 s pääsiäisestä. Sydämen puhetta Jumalan kanssa. Messu klo 12. Ekaluokkalaisten siunaus Inkoon kirkossa tiistaina 13.8. klo 18.00. Kaksikieliset jumalanpalvelukset Kesäkuu 22 Heinäkuu Iltamessut torstaisin klo 19.00 Inkoon kirkossa Toukokuu Su 5.5 Den gamla abedissans bön Su 2.6 2. s helluntaista. Katoavat ja katoamattomat aarteet. Messu klo 12. Inkoon kirkossa Su 16.6. klo 11.00 Musiikkijumalanpalvelus Su 9.6 3. s helluntaista. Kutsu Jumalan valtakuntaan. Konfirmaatiomessu klo 12. Fagervikin kirkossa Su 25.8. klo 18.00 Iltamessu Gud, du vet bättre än jag själv att jag åldras, att jag en dag kommer att bli gammal. Hindra mig från att bli pratsjuk och rädda mig från vanföreställningen, att jag måste yttra mig om allting och vid alla tillfällen. Befria mig från lusten att blanda mig i alla människors angelägenheter. Bevara mig från mångordighetens synd, giv mig vingar att snabbt nå fram till det väsentliga. Skänk mig den underbara insikten om, att jag möjligen kan ha fel. Skänk mig nåden att med takt och tålamod lyssna till andras bekymmer, men försegla mina läppar om mina egna krämpor. De blir fler och fler och min lust att tala om dem blir allt starkare, allt eftersom åren går. Gör mig lagom saktmodig, jag vill inte bli ett helgon, sådana kan vara påfrestande att umgås med. En sur, gammal kvinna är ett Djävulens mästerverk. Gör mig hjälpsam, men inte beskäftig, omstänksam, men inte despotisk. När man har en så enorm livsvisdom som jag, tycker man att det är skada att den inte kommer alla tillgodo, men du vet, o Herre, att jag gärna vill ha några vänner kvar till slutet. Amen. No/Nro 1/2013 23 God vår och sommar! Hyvää kevättä ja kesää! 24 No/Nro 1/2013 - Julkinen tiedote - Offentlig information
© Copyright 2024