Ett år med Reko-modellen
IA - Itella Posten Ab Itella Green No 12 2014 - Ett år med Reko-modellen – Reko-mallivuosi - Matriket Österbotten - Ruokamaa Pohjanmaa - YA Kursgården - Trendspotting - Vad är mathantverk? Foodia på internet: www.foodia.fi 2 Fakta Foodia är kontaktlänken till den österbottniska matkedjan. Genom Foodia upprätthålls aktiva samarbetsnätverk inom det österbottniska livsmedelsklustret och till omvärlden. Bakom Foodia står Företagshuset Dynamo i samarbete med regionens organisationer inom utbildning, primärproduktion och näringsliv. Fakta Österbotten är ett långsträckt landskap på Finlands västkust. En jordbruks- och kustbygd med en omfattande matproduktion som distribueras lokalt och nationellt. Österbotten bjuder på äkta smakupplevelser där lokala traditioner förenats med det bästa av svensk och finsk matkultur, men även med intryck från sjöfarande, utvandring och invandring. Suomeksi In english Pohjanmaa on pitkänomainen maakunta Suomen länsirannikolla; maatalous- ja rannikoseutua, jolla tuotetaan runsaasti ruokaa niin paikalliseen kuin valtakunnalliseen jakeluun. Pohjanmaa tarjoaa aitoja makuelämyksiä, joissa paikalliset perinteet yhdistyvät parhaaseen ruotsalaisen ja suomalaisen ruokakulttuuriin sisältäen myös merenkulun ja muuttoliikkeen mukanaan tuomia vaikutteita. Ostrobothnia is a long and narrow province on the west coast of Finland. It is an agricultural and coastal region with extensive food production that is distributed locally and nationally. Ostrobothnia offers genuine taste sensations, where local traditions are united with the best of Swedish and Finnish food cultures and influences from a strong maritime tradition, emigration and immigration. Suomeksi In english Foodia on linkki pohjanmaalaiseen ruokaketjuun. Foodian kautta ylläpidetään aktiivisia yhteistoimintaverkostoja Pohjanmaan elintarvikeklusterin sisällä ja laajemmin. Foodiaa hallinnoi Yritystalo Dynamo yhteistyössä alueen koulutuksen, alkutuotannon ja elinkeinoelämän järjestöjen kanssa. Foodia is the connecting link to the Ostrobothnian food chain. Active cooperation networks within the Ostrobothnian food cluster and the outside world are upheld through Foodia. The operator behind Foodia is Företagshuset Dynamo, in cooperation with the region´s educational organizations, primary production and the business sector. Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy Närpesvägen 2, 64200 Närpes +358 6 224 3620, [email protected] KONTAKTUPPGIFTER YHTEYSTIEDOT Håkan Westermark Dynamo, VD - TJ +358 400 568 531 [email protected] Lisa Bäckman - Perälä Dynamo, Ekonomichef Talouspäällikkö +358 50 363 1967 [email protected] Jonas Harald Företagsrådgivare Yritysneuvoja Foodia +358 50 548 3400 [email protected] Harry Roos Företagsrådgivare Yritysneuvoja Qvarkenfood + 358 50 581 9425 [email protected] Foodia Info 2014 Ansvarig utgivare: Foodia/Företagshuset Dynamo Projektansvarig: Kustmedia Ab; Lisbeth Bäck Ombrytning: Kustmedia Ab; Heidi Hjerpe Grafisk profil: Reklambyrå Prime Pärmbild: Caj Fors-Klingenberg Upplaga: 1000 exemplar Tryck: Fram, Vasa 2014 Julkaisija: Foodia/Yritystalo Dynamo Projektipäällikkö:Kustmedia Ab Oy; Lisbeth Bäck Taitto: Kustmedia Ab Oy; Heidi Hjerpe Graafinen ilme: Mainostoimisto Prime Kansikuva: Caj Fors-Klingenberg Painos: 1000 kpl Paino: Fram, Vaasa 2014 www.dynamohouse.fi www.foodia.fi Anna Airue Projektchef - Hankepäällikkö Matriket Österbotten Ruokamaa Pohjanmaa + 358 40 073 3508 [email protected] Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Ett år med Reko-modellen E tt år har gått sedan Reko-handeln startade i Jakobstad och Gamla Vasa. Fröet till Reko såddes i Frankrike när Thomas Snellman, ekologisk jordbrukare från Pedersöre, fick se den franska motsvarigheten. Kunde det fungera också i Finland? Genom projekten Foodia och EkoNu beslöt vi oss för att testa. Det kändes rätt och det enda vi hade att förlora var vårt eget rykte. Vi tog hjälp av några konsumenter med frågan: Hur vill ni själva handla er mat om ni får välja - så att det även ger bäst utbyte åt producenten? Lokala konsumenter och producenter hjälpte oss att skapa en handelsmodell med några enkla principer. Avtal skrevs, och den 6 juni 2013 hölls det första leveranstillfället i Jakobstad. Det fungerade. Antalet konsumenter ökar stadigt och antalet producenter beredda att testa Reko-försäljningen ökar också. Omsättningen i de två pilotringarna har beräknats till 80 000 euro under juni till december 2013. Handeln har fortsatt hela vintersäsongen och inför sommaren 2014 är både producenter och konsumenter inkörda med systemet. Nya leveransavtal för sommarens grönsaker har gjorts sedan början av mars, och ett tiotal nya Reko-ringar är under uppstart på olika håll i Finland. Många konsumenter söker alternativ och vill handla lokalt - på riktigt. Våga testa din idé! Det fanns ingen projektplan för Reko, men vi trodde på idén och gjorde ett enkelt och ärligt försök. Ingen kunde ge några garantier, men några producenter var ändå beredda att testa något nytt. Konsumenterna vågade prenumerera på grönsakslådor för två månader framåt utan att veta lådans storlek eller exakta innehåll men av en producent som såg dem i ögonen. Marknaden förändras ständigt, och det som var en omöjlighet igår kan vara morgondagens stora trend. Om du har en bra idé så tänk inte för länge på den. Testa, utveckla den och testa igen. Det finns väldigt lite att förlora. Text: Jonas Harald Reko grundprinciper 1. Direkt handel producent – konsument. Endast egen produktion. Inga mellanhänder. 2. Produkterna är förhandsbeställda. Avtal för en viss tidsperiod eller beställning i en facebookgrupp. Inget spill. 3. Överenskommen mötesplats och tidpunkt. Alltid samma tid, samma plats, samma veckodag. Kostnads- och tidseffektivt för både producenter och konsumenter. Reko-perusperiaatteet 1. Suoramyynti tuottajalta kuluttajalle. Vain omaa tuotantoa. Ei välikäsiä. 2. Tuotteiden ennakkotilaus. Sopimus tietyksi ajanjaksoksi tai tilaus Facebookryhmässä. Ei hävikkiä. 3. Sovittu paikka ja aika. Aina samaan aikaan, samassa paikassa, samana viikonpäivänä. Säästää tuottajan ja kuluttajan kustannuksia ja aikaa. Rekomallivuosi R eko-kaupan käynnistymisestä Pietarsaaressa ja Vanhassa Vaasassa on kulunut vuosi. Reko sai alkunsa pedersöreläisen luomuviljelijän, Thomas Snellmanin, tutustuttua Ranskassa sikäläiseen vastineeseen. Voisiko se toimia myös Suomessa? Päätimme kokeilla asiaa Foodia- ja EkoNu-hankkeiden yhteydessä. Se tuntui oikealta, ja saatoimme menettää vain maineemme. Tiedustelimme muutamalta kuluttajalta, miten he haluaisivat ostaa ruokansa, jos voisivat valita. Siis siten, että hyöty olisi paras mahdollinen myös tuottajalle? Paikalliset kuluttajat ja tuottajat auttoivat meitä luomaan muutamaan yksinkertaiseen periaatteeseen perustuvan kaupankäyntimallin. Sopimukset allekirjoitettiin ja ensimmäinen tavarantoimitustilaisuus oli Pietarsaaressa 6. kesäkuuta 2013. Kokeilu onnistui. Kuluttajien määrä kasvaa vakaasti, kuten myös Reko-myynnistä kiinnostuneiden tuottajien lukumäärä. Kahden pilottirenkaan kesä-joulukuun 2013 liikevaihdoksi on arvioitu 80 000 euroa. Kaupankäynti on jatkunut koko talvikauden ja vakiintunut tulevaksi kesäksi. Kesän vihannessadosta on tehty uusia toimitussopimuksia maaliskuun alusta lähtien, ja eri puolella Suomea on käynnistymässä kymmenisen uutta Reko-rinkiä. Kuluttajat etsivät vaihtoehtoja ja haluavat ostaa paikallista – toden teolla. Uskalla kokeilla ideaasi! Reko-mallilla ei ollut hankesuunnitelmaa, mutta uskoimme ajatukseen ja ryhdyimme yksinkertaiseen ja rehelliseen kokeiluun. Takuita ei ollut mistään, mutta muutama tuottaja oli valmis kokeilemaan jotakin uutta. Kuluttajat uskalsivat tilata vihanneslaatikoita kahden kuukauden tarpeeseen tietämättä laatikon kokoa tai tarkkaa sisältöä. Tuottajalta joka katsoi heitä silmiin. Markkinat muuttuvat jatkuvasti; eilisen mahdottomuus voi olla huomisen valtavirtaa. Älä haudo hyvää ideaa liian kauan. Testaa, kehitä ja testaa uudelleen. Menetettävää on hyvin vähän. 3 4 Matriket Österbotten – samlar hela landskapet kring bordet Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Projektledare Anna Airue har en angelägen fråga till Österbotten: Vad ska vi ha för livsmedelsstrategi? Resultatet av hennes arbete ska utmynna i en enhetlig vision, åtgärdsplan och kartläggning av värderingar för Matriket Österbotten – från jord till bord. Anna Airues arbete med att samla material till en livsmedelsstrategi för Österbotten tar sig uttryck i att ställa frågor till hela matkedjan: matproducenter, matförädlare, matdistributörer och matkonsumenter. Hennes rapportering ska Sju typiska frågor i Annas intervjuer till personer i rollen som matproducent/ distributör/förädlare/ konsument... • Vad är viktigt för dig, berätta om dina värderingar (ex. ekologiskt, kvalitet, hållbarhet, lönsamhet) • Hurudant stöd eller hjälp skulle du behöva för att bli ännu bättre på det du gör? • Hur ser du på framtiden? • Vad drömmer du om, vart vill du nå? • Vad skulle vara viktigt att utveckla inom matbranschen? • Hurudan mat är Österbotten känt för? • Vad är det bästa med mat från Österbotten? utgöra grund för kommande verksamheter och projekt för minst fem år framåt. – Man kan säga att det jag uträttar nu är ett förarbete, ett konkret verktyg för kommande programperioder, säger hon. – Nuläget kartläggs, visioner samlas, styrkor formuleras, önskemål från producenter och företagare dokumenteras och konsumenternas värderingar lyfts fram. Vad upplever vi som viktigt när det gäller mat? Konkreta uttryck Arbetet består av väldigt konkreta saker enligt Anna och hon tycker det är viktigt att konsumenterna, eller medproducenter som de också kallas, är med. – I slutändan är det vanliga konsumenter som realiserar värdet på maten. Undersökningar visar att det, när allt kommer omkring, är pris och smak som styr konsumenternas beteende i mataffären. Projektet är ett led i arbetet att höja imagen för Österbotten som matrike. Att lyfta fram närproducerat och uppmärksamgöra det faktum att vår egen sysselsättningsgrad höjs ju mer vi gynnar livsmedelsprodukter från egen region. Vi får vara stolta Utöver att aktivt delta vid mässor och i branschaktiviteter går en stor del av Airues tid åt till att köra runt i Österbotten, ställa 5 Privat Det här är Anna Airue: Jag är född och uppvuxen i Terjärv. Efter studentmerkonomexamen flyttade jag till Vasa, där jag var bosatt i tio år. Jag studerade till magister i samhällsvetenskap vid Åbo Akademi med utvecklingspsykologi som huvudämne. I Vasa jobbade jag bland annat inom hälsovården och indrivningsbranschen. Projektet Dynamic Coast Business Boost förde mig till Närpes år 2012. Efter avslutat projekt beslöt jag mig för att göra min fjärde resa till Island. Island är mitt älsklingsland för dess friska luft, frihetskänslan och invånarnas attityd och hjälpsamhet. En annan kärlek - kärleken till en Österbottning gjorde att jag återvände till Närpes efter ett halvt år. Jag har länge intresserat mig för ekologiska alternativ och hållbar utveckling, odlar lite själv och jag märker att intresset för det växer hela tiden. Jag är glad att se att så många andra Österbottningar också vill veta vad de äter, idkar Reko-handel och köper grönsaker från lokala odlare. Jag dras till det som är äkta – och det är också det som gör det här projektarbetet intressant. Matriket Österbotten känns äkta och på riktigt. frågor, svara på frågor och ta emot utvecklingsförslag. Hon kan redan se ett mönster. – Konsumenterna önskar sig ännu mera genomskinlighet i matkedjan. De inser också behovet av att höja kunskapsnivån på bred front. Många är osäkra när det kommer till tillredning av mat, man vill till exempel gärna använda smartfisk men hur tillreder man den? Producenterna igen önskar sig utrymmen för mathantverk, testkök och förädlingslokaler. – Själv önskar jag att livsmedelsföretagare skulle vara mer stolta över sin produktion. Det är så lätt att vara anspråkslös i Österbotten men för att på riktigt höja imagen behöver vi berätta att ja, vi kan det här, vi har kompetens och det vi gör smakar gott! Låt oss hjälpas åt! Seminarier, möten och studieresor kan också vid behov arrangeras inom projektet, som avslutas i slutet av 2014. Projektägare är Företagshuset Dynamo och projektet finansieras av Österbottens förbund (ERUF), Concordia, Vasek och städerna Närpes, Kaskö och Kristinestad. – Den fullvärdiga rapporten blir av allt att döma en ganska tjock ”lunta”, gissar Anna. En kortare version, möjligen som video, kommer också att framställas. Den kommer att publiceras på webben och därmed vara tillgänglig för alla intresserade. – Min önskan är att aktörer och matproducenter och – konsumenter ska ta till sig den nya strategin. För hjälps vi alla åt mot Matriket Österbotten – kommer vi att kunna leva upp till det snart! Ruokamaa Pohjanmaa lyhyesti Hankkeen tehtävänä on luoda koko maakunnan kattava kaksikielinen elintarvikestrategia jonka avulla elintarvikealaa kehitetään seuraavien 5 vuoden ajan. Strategian piiriin kuuluu koko elintarvikeketjun toimijat: ruuantuottajat, -jalostajat, -jakelijat ja ruoan kuluttajat. Sitouttamalla nämä toimijat yhteiseen strategiaan voidaan muokata koko ruokaketjun toimintaympäristöä yhteisen tavoitteen mukaisesti. Toimijoilta kerätään nyt haastatteluiden, kyselyiden ja työryhmien kautta tietoa nykytilanteesta, tulevaisuuden näkymistä ja toiveista. Kuluttajat ovat avainasemassa sillä vasta kuluttaessa ruuan arvo realisoituu, siksi he ovatkin tärkeä osa strategiatyötä. Jo muutamien haastatteluiden jälkeen voidaan todeta että kuluttajat kaipaavat tietoa, jalostajat tukea ja tuottajat arvostusta. Hankkeen tavoitteena onkin vahvistaa Pohjanmaan elintarvikeketjun positiivista imagoa ja siten tukea maakunnassa tuotetun ruuan arvostusta sekä maaseudun elinvoimaisuutta. Strategiatyön lopputulos tulee olemaan dokumentti jota kaikki elintarvikeketjun toimijat ja tukiorganisaatiot voivat käyttää hyödykseen, dokumentista luodaan myös kevyempi, helposti hyödynnettävä versio, esimerkiksi videon muodossa. Löydät hankkeen Facebookista nimellä Matriket Österbotten – Ruokamaa Pohjanmaa ja hankkeen omistajan, Yritystalo Dynamon kotisivuilta. Hanketta rahoittaa Pohjanmaan liitto (EAKR), Concordia, Vasek, Dynamo ja Suupohjan rannikkoseudun kaupungit Kaskinen, Kristiinankaupunki ja Närpiö. 6 Caj Fors-Klingenberg Jonas Harald 2 Jonas Harald Jonas Harald 1 1. Bryggerimatematik. 2. Viking Malt, Lahtis. 3. Ystningsteori. 4. Kristina Åkermo rör i ostmassa. 3 4 Samarbete med YA KursGården Text: Jonas Harald Yrkesakademins projekt KursGården samarbetar med Foodia kring kurser som riktar sig till matkedjan. Under hösten och vintern har projektet arrangerat tre kurser och en studieresa. Först ut var en kurs i livsmedelslagstiftning. Sebastian Hielm från JSM guidade oss genom lagar om direktförsäljning, gårdsbutiker och småskalig förädling. Sebastian har tidigare besökt Österbotten i samma syfte, och det finns all anledning att återkomma till ämnet med jämna mellanrum. Cidertillverkning I november gjorde 17 österbottningar en studieresa till södra delarna av Finland för att bekanta sig med cidertillverkning, mikrobryggerier och malt. Resan gjordes tillsammans med en grupp bryggeriintresserade Jämtlänningar. Under resan besöktes Ciderberg i Lojo, Malmgårds bryggeri i Liljendal, restaurangen Bryggeri Helsinki, Lammin Sahti, Kuninkaankartanon Panimo i Mustiala samt Viking Malt i Lahtis. Kurs i ystning I januari arrangerades en kurs i ystning. Som kurshållare fungerade Kristina Åkermo från Oviken Ost i Jämtland. Oviken har egna mjölkfår och tillverkar även ost av grannens komjölk. De har vunnit många priser genom åren i SM i mathantverk. Nu senast vann de en guldmedalj i World Cheese Awards i England med grönmögelosten Magna. Alla ostar tillverkas av opastöriserad mjölk. På kursen som hölls i Karperö UF:s lokal deltog 16 personer med ett gemensamt intresse för att pröva på osttillverkning. Under kursen tillverkades några kilogram ost som nu mognar på olika platser i Österbotten, och efter kursen har flera av deltagarna börjat testa egen tillverkning. Hantverksöl I februari hade vi besök av Mats ”Matte” Ekholm från bryggeri Stallhagen på Åland. Matte lärde ut grunderna för tillverkning av öl; råvaror, tillverkningsprocess, kvalitetsfaktorer, olika smakriktningar och de vanligaste misstagen. Sedan kokade vi en mäsk för en Pale Ale i hans lilla testbryggeri. Kursen hade 17 intresserade deltagare, varav flera redan har kommersiella mikrobryggeriplaner i större eller mindre omfattning. Under hösten 2014 planerar projektet ännu någon kurs för matkedjan, baserat på de önskemål som kommit in från fältet under projekttiden. 7 Trendspotting 2014 Medvetna konsumenter Text: Heidi Happonen Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia PÅ TALLRIKEN. Tröstätande på klassresan och nyttig skräpmat. Gamla välkända snabbmatsrätter som korv, hamburgare och pizza gör comeback i förfinat format. De koreanska, mexikanska, peruanska och asiatiska köken vinner mark. Hybrider och djärva experiment blir vanligare, nya experiment i stil med cronuts (croissant & donut) förväntas komma med geografiskt exotiska kombinationer som det japanskperuanska köket. Skräddarsydd mat är på kommande: var och en kan välja precis de kombinationer den vill ha från ett smalt segment. CoolHaus är ett exempel, där man kan välja fritt mellan 25 glasser och sex olika kex. RÅVAROR. Blomkål, kyckling, duva, hare. Grönsakerna går från tillbehör till huvudrätt. Alla delar av djurkroppen används: tunga, oxsvans. Smartfisk används. Den glutenfria dieten blir populärare, liksom quinoa, kamut, spelt och freekeh. Å andra sidan förutspås en renässans för brödet. Salta yoghurtsmaker. I New York hör exempelvis rödbets-, morotsoch tomatyoghurt till säsongens favoriter. Vad det gäller desserter spås snabbglassen detronisera cupcaken: med hjälp av flytande kväve gör man glass i en handvändning. Petit-choux och choklad gör comeback, liksom olika biscuit-bakelser. I GLASET. Mikrobryggeriernas öl är på uppgång. Ätbara cocktailar, gin samt te i alla former: som dryck, krydda och mat. TEKNIK. Konservering, jäsning och syrning är pop. Smarta knivar, ätliga förpackningar och QR-koder samt mattatueringar hittar sin väg till köken. PÅ TUNGAN. Umami och syrligt. Jonas Harald MEDVETNA KONSUMENTER. År 2014 kommer närproducerad, egenodlad och säsongsmat att fortsätta öka i popularitet. Konsumenterna blir allt aktivare och maten förstärker sin roll som samhällsbärare. ”Hälsotänket” breddas när matvanorna används i kampen mot klimatförändringen. Hälsosammare barnmat är en stor grej på andra sidan pölen. Konsumenterna vill nu ha äkta och annorlunda matupplevelser i genuina miljöer. Restaurangdagens och Couchsurfing-gemenskapens popularitet skvallrar även om intresset att pröva på äkta, icke kommersiella rese- och matupplevelser. Informella och delade tillställningar sprids även till restaurangvärlden där vi kommer att äta vid disken i bistroanda eller vid stora gemensamma bord. Mobila matvagnar, gatukök och popup-restauranger ökar också. Tiedostava kuluttaja Teksti: Heidi Happonen, Pietarsaaren kehittämisyhtiö Concordia TIEDOSTAVA KULUTTAJA. Vuonna 2014 lähellä tuotettu, itse kasvatettu ja sesonkiruoka kasvattavat edelleen suosiotaan. Kuluttajat ovat yhä aktiivisempia ja ruoka kasvattaa rooliaan yhteiskunnallinen tukena (Mat som samhällsbärare). Terveysajattelu laajenee, kun myös ilmastonmuutosta torjutaan ruokavalinnoilla. Terveellisempi lastenruoka on kova juttu rapakon takana. Kuluttajat hakevat nyt aitoja ja erilaisia ruokakokemuksia aidoissa ympäristöissä. Ravintolapäivän ja Couchsurfing-yhteisön suosio kertoo myös halusta kokea aitoja, eikaupallisia matkailu- ja ruokailuelämyksiä. Epämuodollisuus ja jakaminen ovat levinneet myös ravintolamaailmaan, jossa tiskin ääressä syömisen bistro-henkeen ja suurten yhteispöytien suosion uskotaan kasvavan. Nousussa ovat myös mobiilit ruokakärryt, katuruoka ja popup-ravintolat. LAUTASELLA. Lohturuoka luokkaretkellä ja terveellinen roskaruoka. Vanhat lohturuuat palaavat hienostuneessa muodossa kuten makkara, hampurilaiset ja pizza. Korealainen, meksikolainen, perulainen ja aasialainen keittiö nosteessa. Hybridit ja rohkeat kokeilut lisääntyvät, uusia cronuts-tyylisiä kokeiluja (croissant & donut) povataan sekä eksoottisia maantieteellisiä yhdistelmiä kuten japanilaisperulainen keittiö. Kustomoitu täsmäruoka tulossa: asiakas saa juuri sitä, mitä haluaa kapeasta segmentistä yhdistelemällä esim CoolHaus, joka tarjoaa keksijäätelöitä: valittavana on 25 jäätelölajia ja kuusi erilaista keksiä. RAAKA-AINEET. Kukkakaali, kana, kyyhkynen, jänis. Kasvikset siirtyvät sivuosasta pääosaan. Ruhoista käytetään kaikki osat: kieli, häränhäntä. Roskakalojen käyttö. Gluteeniton ruokavalio kasvattaa suosiotaan sekä kvinoa, amarantti, kamutti, speltti, ja freekeh. Toisaalta leivän ennustetaan tekevän paluun. Suolaiset jugurtit. New Yorkissa mm. punajuuri-, porkkana- ja tomaattijugurtit ovat kauden hittimakuja. Jälkiruuista instantjäätelöstä on povattu kuppikakkujen syrjäyt- täjää: nestmäisen ypen avulla jäätelö syntyy hetkessä. Tuulihatut ja suklaa ovat tekemässä paluun sekä erilaiset biscuit-leivonnaiset. LASISSA. Pienpanimoiden oluet nousussa. Syötävät cocktailit, Gin sekä tee kaikissa muodoissa: juomana, mausteena, ruokana. TEKNIIKKA. Säilöminen, käyminen ja hapatus on pop. Älyveitset, syötävät pakkaukset ja QR-koodit sekä ruokatatuoinnit tekevät tuloaan keittiöihin. KIELELLÄ. Umami ja hapan. 8 Vad är Mathantverk? Text: Jonas Harald Mathantverk är ett begrepp som aktualiserats under det senaste året, dels på grund av projekt både i Österbotten och sydvästra Finland, och dels på grund av att Eldrimners SM i Mathantverk i oktober 2013 öppnades för deltagare från övriga Nordiska länder. I Jämtland startar en helt ny YH-utbildning i höst vilket ytterligare formaliserar begreppet: man kan skaffa sig en formell kompetens som Mathantverkare. Eldrimner har även en certifiering av mathantverk, vilket inte ska sammanblandas med varumärket ”Svenskt Mathantverk” som ligger långt från Eldrimners definition. Mathantverk I Eldrimners allmänna definition av mathantverk står det att mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser, produkter som går att spåra till sitt ursprung. Kännetecknet för mathantverk är att människans hand och kunnande är närvarande genom hela produktionskedjan. Mathantverk lyfter fram och vidareutvecklar traditionella produkter för konsumenter av idag. Exempel på kriterier som används för SM i Mathantverk och för certifieringen: • Lokal eller inhemsk huvudråvara. Kravet på inhemsk råvara gäller även bageriprodukter. •Inga E-koder får användas med vissa undantag som listas separat för varje produkt- SuklaaParatiisi från Vasa deltog i förpackningstävlingen. grupp. T.ex. tillåts nitritsalter i de flesta charkprodukter, medan askorbinsyra eller citronsyra inte är tillåtet i någon produkt. • Endast riktig rök som produceras vid tillverkningen får användas, inte aromer. • För mejeriprodukter tillåts inte standardi- Österbottningar deltog i Saerimner och SM i Mathantverk Eldrimner Eldrimner är Sveriges nationella centrum för mathantverk. Eldrimner finns i Jämtland Jonas Harald I oktober 2013 arrangerade Foodia en studieresa till Saerimner och SM i mathantverk i Östersund. Saerimner är ett idé- och kunskapsforum för mathantverk som arrangeras vartannat år. Det som var nytt i år var att SM-tävlingen var öppen för deltagare från andra nordiska länder. Från Österbotten deltog fyra företag i tävlingen; SuklaaParatiisi från Vasa, Petsmo Bär / BACCA från Petsmo, aroma Bageri & Konditori från Kvevlax och MarmeladKompaniet från Jakobstad. Sammanlagt deltog de med 15 produkter i nio olika klasser. Konkurrensen var hård bland de nästan 600 deltagande produkterna så det var glädjande att en silvermedalj hamnade i Österbotten, en bronsmedalj i Östnyland och en guldmedalj på Åland. Att delta i tävlingen och även att se de andra produkterna som deltar är sporrande och intressant. 2014 års SM i Mathantverk arrangeras den 4-6 september i Växjö. serad mjölkråvara. • Färgämnen är inte tillåtna vare sig de har E-kod eller inte. Vill man förändra färgen ska man använda en naturlig ingrediens. • Chokladpraliner kan delta i SM i mathantverk, med de kan inte certifieras eftersom det inte finns någon lokal råvara. 9 Privat Jonas Harald Silver för päronmarmelad Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab M armeladKompaniet i Pedersöre tilldelades silver i klassen kryddad marmelad vid SM i Mathantverk 2013. Catarina Ekbloms päronmarmelad med saffran och valnötter belönades och motiveringen var att marmeladen är ”God, djärv och vacker. Fina bitar av päron och valnötter. Perfekt kokta päron.” Det synliga beviset, utöver ära och diplom, var eldrimners silvermärken att pryda marmeladburkarna med. Gratulerar! MarmeladKompaniet är ett litet företag som fokuserar på förädling av skogsoch trädgårdsbär samt frukter enligt tillgång och säsong, både från egen och från andras trädgårdar. Det småskaliga företaget grundades för några år sedan som ett komplement till familjens gårdsbruk. Ledord i verksamheten är äkta råvaror, god smak, färg och form. Produkterna saluförs vid marknader och i en del butikers delikatessdiskar. men arrangerar kurser och verksamhet även i andra delar av Sverige. Eldrimner har en omfattande verksamhet med rådgivning, kurser, studieresor och utvecklingsarbete för mathantverkare. Företagarna är aktivt med och formar verksamheten, bland annat genom speciella branschråd och i rådgivningen till andra företagare. Information om verksamheten hittas på www.eldrimner.com medan de certifierade företagen presenteras på www.mathantverk.se Catarina Ekblom är kosthållsarbetare och restaurangkonditor till professionen. Hon har över 30 års erfarenhet av branschen. – MarmeladKompaniets olika recept är mina egna. Jag testar och smakar, testar och smakar på nytt. I övrigt jobbar jag enligt Eldrimners kriterier för mathantverk. – Att delta i SM i Mathantverk var en trevlig utmaning och jo, jag är både nöjd och stolt över att vinna medalj i sådan stor konkurrens. – Jag skyndar långsamt men drömmer om egen produktionslokal och gårdsbutik. Det här är en mycket intressant verksamhet! Privat Jonas Harald
© Copyright 2024